Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i sammanställningen:
Del 2: Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, IoT – internet of things, Mobilt, Övrigt
Del 3: Ekonomi och finans, Kvartalsrapporter
EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv (artikel 11 och artikel 13)
Tyskland och Frankrike godkänner skrivning kring artikel 13 i EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv (och jag grottar åter ner mig i vad som faktiskt står)
I veckan gick Frankrike och Tyskland med på en omskriven version av en text som ska bli bas/förhandlingsunderlag till EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv. En version som är ännu värre än de tidigare skrivningarna. Enligt ungefär alla medier och andra som rapporterat kring det här. Och den enda källan som bildat underlag verkar vara den sammanfattning som EU-parlamentarikern och piratpartisten Julia Reda har skrivit. En sammanfattning som även denna gång väljer vad den lyfter ut – och vad den ignorerar – beroende på vad som bäst passar Redas version.
Här finns exempelvis två passager som Reda inte tar upp som är rätt stora punkter (mer om det längre ned).
Reda konstaterar att det nu inte längre finns något undantag för vilka sajter som omfattas av artikel 13 (dvs. kravet att hålla användargenererade tjänster fria från material som bryter mot upphovsrätten).
Mindre sajter undantas under en treårsperiod (och kan slippa hårdare krav även senare)
Detta baseras på att den nya texten konstaterar att de typer av tjänster som är undantagna från de strängaste kraven:
- har en årsomsättning på under 10 miljoner euro
- har färre än 5 miljoner unika månadsanvändare
- har funnits mindre än tre år
Ovanstående betyder förstås att de flesta tjänster, inte minst alla startups som direktivet sägs dra undan mattan för, har lägre krav på sig att rensa bland upphovsrättsskyddat material som inte får finnas på plattformen.
Men ja, Reda har rätt i att det här betyder att mindre tjänster som funnits i mer än tre år fortfarande omfattas av hårdare krav enligt artikel 13. Eller rättare sagt: det enda kriteriet som texten beskriver är att de hårdare reglerna (att man måste kunna visa att man gör ”best efforts” för att förhindra spridning av material som bryter mot upphovsrätten) är när tjänsten har fler än 5 miljoner unika månadsanvändare – så här finns absolut möjlighet att göra Redas tolkning gällande treårsregeln. Men sen finns det förstås också nyanseringar i texten.
Hårdare krav på moderering innehåller en massa undantag (den här gången också)
When assessing whether an online content sharing service provider has made its best efforts according to high industry standards of professional diligence, account should be taken of whether the service provider has taken all the steps that would be taken by a diligent operator to achieve the result of preventing the availability of unauthorised works or other subject matter on its website, taking into account best industry practices and the effectiveness of the steps taken in light of all relevant factors and developments, as well as the principle of proportionality.
For the purposes of this assessment, a number of elements should be considered, such as the size of the service, the evolving state of the art of existing means, including future developments, for avoiding the availability of different types f content and their cost for the services. Different means to avoid unauthorised copyright protected content may be appropriate and proportionate per type of content and it is therefore not excluded that in some cases unauthorised content may only be avoided upon notification of rightholders.
Any steps by the service providers should be effective with regard to the objectives sought but should not go beyond what is necessary to achieve the objective of avoiding and discontinuing the availability of unauthorised works and other subject matters.
Även här: tal om proportioner och lämplighet och att det inte bör bli en atombombslösning som gör mer än det måste. Fortfarande öppet för tolkningar, men det är just tolkningar – inte ett krav att sajter måste införa uppladdningsfilter. (Att lagstiftarna inte är helt med i tiden visas dock att man bara skriver ”websites”, dvs. inte appar och annat. Men jag är inte förvånad, det tänket stöter jag på lite varje dag – att man 2019 bara tänker ”webbplats” när man arbetar med digital närvaro. ”Dark social” är undantaget, men exakt var gränsen går när man exempelvis diskuterar grupper är förstås en fråga som behöver redas ut i domstol, sannolikt.)
Direktivet specificerar att allmänt övervakningskrav inte bör vara aktuellt
Dessutom konstaterar texten att:
”The obligations established in Article 13 should also not lead to Member States imposing a general monitoring obligation”.
Kort sagt: generella övervakningskrav bör alltså inte ens finnas på bordet när nationella lagstiftningar ska formuleras. Första gången det är så uttalat, även om det är ett ”should” och inte ett ”shall” – när det blir aktuellt med domstolsfall lär dock ett ”should” väga väldigt tungt. Och kan säkert bli ett ”shall” i slutgiltig text. (Sen övervakar förstås alla tjänster där vi laddar upp allt innehåll vi laddar upp och allt vi gör – och kan censurera friskt ändå – men det är en annan historia.
Memes bryter inte mot upphovsrätt enligt direktivet
Ett ”shall” finns dock här:
Users shall be allowed to upload and make available content generated by themselves or by other users and which includes part of existing protected works and subject matter for the purposes of quotation, criticism, review, caricature, parody or pastiche.
Kort sagt: memes är tillåtna. Sedan kommer då frågan hur automatiserad skanning ska kunna identifiera detta? Svaret kanske är ”går inte” och då kan man enligt det som stod tidigare då argumenteras att ett uppladdningsfilter inte är bästa sättet att hantera detta – framförallt om du är en mindre tjänst med mindre resurser – och att ett automatiserat förfilter kan gå bortom direktivets krav och därmed inskränka användares andra rättigheter. Därmed alltså inte vara okej enligt EU-lag.
Upphovsrätt i behov av förnyelse – men det är en annan diskussion
När Reda sedan konstaterar ”It would change the web from a place where we can express ourselves (with some moderation applied after-the-fact on platforms) into one where big corporate rightholders are the gatekeepers of what can and can’t be published in the first place” så, tja, är det precis så det är redan idag. Det är så upphovsrätt fungerar och mycket av dagens upphovsrätt ligger hos jätteföretag. Absolut en fråga att diskutera – men det är en ANNAN fråga som handlar om att upphovsrättslagstiftning (och större frågor som resursfördelning och värdedefinitioner) skulle behöva ses över.
Google visar hur hårt artikel 11 kan slå mot länktrafik – samtidigt som Google själv aktivt försöker sluta länka till webbplatser
Ännu mer om Google lobbykampanj mot EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv. Som konstateras har Frankrike och Tyskland nu enats om ett nya ordalydelse som de kan stå bakom – och det gör förslaget sämre än tidigare. Det påståendet baseras förstås på Julia Redas sammanfattning – en sammanfattning som (utifrån det jag har hunnit läsa9 på sedvanligt manér enbart redovisar väl utvalda delar. Och eftersom ingen ids läsa EU-texter så sväljer alla, även medier, Redas texter som sanning. (Ska försöka hinna grotta ner mig lite kring det här i helgen. Finns bland annat en rätt anmärkningsvärd mening som inte alls lyfts av Reda.)
Men det jag tänkte ta upp nu är alltså Googles lobbande i egen sak. FÖr det är ju trots allt vad det handlar om, hur mycket Google än vill få det att framstå som att man kämpar för the little people. Som att Google lutar sig mot undersökningar som säger att artikel 11 (förstås tolkad på mest extrema sättet) skulle göra att trafiken till nyhetssajter skulle minska med 45 %. Enligt siffror från… Google.
Visst, nu finns det förstås siffror på likartade initiativ tidigare från andra EU-länder så det finns förstås fog för att det kan hända (framförallt som Google själva kan rigga det här systemet så att det passar dem).
Men det ironiska i sammanhanget, som Google förstås inte alls pratar om, är att Google självklart aktivt arbetar för att sluta driva trafik alls till andra sajter. Nyhetssajter eller andra. Istället publicerar man allt mer information och allt fler funktioner direkt i sökresultatet. Detta för att hålla kvar kunderna, främst för att kunna exponera oss för mer reklam.
Och ju mer Google gör detta, desto mer information kommer Google lägga ut här. Och då börjar vi prata om såna nivåer att de inte kommer ha en chans att undgå hela ambitionen med artikel 11 (att tjänster som lägger ut mer än bara en mindre mängd innehåll ska dela intäkter med originalnyhetssjänsterna).
Så kort sagt: det absolut värsta med artikel 11 för Google är att artikel 11 kan sabba Googles planer att bli den enda webbplats vi behöver. Och ska använda.
EU:s förändrade upphovsrättsdirektiv är på gång just eftersom marknaden själv inte lyckats reda ut villkoren
Ännu en artikel kring EU:s föreslagna upphovsrättsdirektiv som driver tesen att lagstiftare ska hålla sig borta – marknadens parter kommer att lösa det här själva. Problemet är bara: marknadens parter har inte lyckats lösa det här på ett sätt som gör alla nöjda.
Det är därför ena sidan nu drivit på mot EU:s politiker att stoppa det som i praktiken är olaglig verksamhet, dvs. att plattformar som Youtube drar in sjukt mycket pengar på en verksamhet där det finns mycket olagligt innehåll (men mest handlar det om att man vill ha mer betalt). Det är därför den andra sidan, främst Google, som reaktion driver på för att skydda det öppna internet ”som vi känner det” och möjligheten för the little people att kunna tjäna pengar online (men mest handlar det om att Google inte vill se sin vinst sjunka).
Samma med jämförelsen med det tidiga 2000-talet. Att det fanns lagstiftning, som det dessutom agerades på, var en stor del av att det faktiskt kom nya lösningar – i kombination med just entreprenörer, ja, eller egentligen var det ju ett jätteföretag som visade att det går att tjäna pengar på musik i digitalt onlineformat. Både och. Inte antingen eller.
Sen håller EU med om att entreprenörer, eller åtminstone marknadens parter, löser det här bäst själva. Det är därför som det i direktivtexten också finns en skrivning om att direktivet i sig inte ska åsidosätta avtalsfriheten. Med andra ord: kommer de kommersiella krafterna på bättre lösningar, kör hårt. Ingen blir gladare än EU om företag inte måste komma till dem och gnälla för att någon är dum.
(Och likt nu så handlade det i början av 2000-talet inte heller om någon kamp om ett öppet internet. Det handlade om kommersiella krafter som var griniga för att de inte längre kunde tjäna pengar på exakt samma sätt som de gjort tidigare och en massa människor som bröt mot lagen för att skivbolagen ägnade tio år åt att bygga staket för att stoppa flygplan. När Apple sedan visade skivbolagen att det gick att tjäna pengar om man gjorde saker och ting på lite annat sätt, som i sin tur gjorde att färre människor gjorde olagliga saker, så gnälldes det sedan lite mindre från skivbolagshåll.)
Sociala medier
Facebook, Instagram och WhatsApp
Facebook fyller 15 år
Wow. Bara wow. Igår fyllde Facebook 15 år. Så här såg alltså startsidan/inloggningssidan ut då för (the)facebook.com. Hade jag inte vetat vilket företag det rörde sig om hade jag gissat att det var en webbplats från 1994 – inte 2004.
Facebook kopplar samman meddelandetjänster för sidor och gör det möjligt för sidor att delta i gruppdiskussioner
Nya adminfunktioner från Facebook:
- Instagram Direct-meddelanden kan hanteras via en Facebook-sidas meddelandefunktion
- Sidor kan delta i gruppdiskussioner: Med andra ord att sidan själv kan bli gruppdeltagare istället för att det är representanter för sidan måste ha den här rollen. Det senare går förstås fint ändå/också.
Facebook släpper nya gruppfunktioner
Fler nya Facebook-gruppfunktioner. Bättre formateringsfunktioner för gruppadmins, fler grupper får möjlighet att erbjuda prenumerationer på allt eller delar av innehåll och bättre verktyg för att hantera medlemmar som bryter mot gruppregler.
Facebook ökar transparensen kring annonser
Riktigt intressant nytt transparensinitiativ från Facebook. Under förra året började Facebook skärpa till regler och möjligheter att kunna ladda upp egen användardata till annonsverktyget med syfte att rikta annonser mot dessa målgrupper. Nu kommer kommer annonsörer ännu mer tvingas vara öppna med var informationen kommer ifrån. Och vi som användare ska få veta det.
Om jag väljer att trycka på infon om varför en viss annons visas för just mig så ska jag kunna se varifrån datan kommer ifrån och vem som har laddat upp den. Ett sätt för Facebook att kunna crowdsourca information om vilka annonsörer som inte sköter sig. Annonsörer som får mycket anmälningar mot sig på det här området lär ganska snabbt kunna hamna på en svart lista.
Ännu en bra grej från Facebook, alltså. Om Facebook nu bara kunde se till att ha slut på skelett i garderoben så att inte bra grejer nästan omedelbart jämkas ut av dåliga så kan det nog bli bra det här.
Instagram börjar censurera och nedprioritera bilder som visar självskadebeteende
Instagram börjar ändra sin hantering av bilder (eller kan man anta videos på sikt) som på olika sätt kan ses som att uppmuntra självskadebeteende. Plattformen kommer inte längre tillåta ”grafisk visualisering av självskada” – framförallt inte skärsår.
Man kommer också börja nedprioritera visning av bilder som indirekt handlar om självskador, som läkta ärr från skärningar.
Det kommer alltså bli tal om ännu mer genomfiltrering och censur av uppladdad information på plattformen. Om man så vill handlar det alltså om precis det som mycket av protesterna mot EU:s föreslagna nya upphovsdirektiv handlar om (även om skillnaden förstås är att det inte handlar om något brottsligt och att det är något som många säkerligen ser som en bra grej).
Och precis som alla typer av censur och filtrering av den här typen finns det förstås en balansgång. Någon som tidigare ägnat sig åt självskada, kanske till och med försökt ta sitt liv, skulle kunna dela bilder av just läkta ärr i en strävan efter att förhindra andra från att göra samma sak.
Kort sagt: mest bra, men en riktlinje som även den lär behöva finjusteras på sikt.
Messenger gör det möjligt att ångra skickade meddelanden
Så får Messenger till sist möjlighet att ångra skickade meddelanden. Så länge som det görs inom tio minuter.
Instagram börjar förhandsvisa IGTV-klipp i flödet
Ännu ett initiativ från Facebook för att få fler av oss att börja använda Instagrams Youtube-dödare (sic!) IGTV. Nu kommer IGTV-klipp med förhandsvisningar börja dyka upp i Insta-flödet.
Instagram Stories på gång att få quiz-stickers
Facebook testar en ny dekal för Instagram Stories för att ännu mer få snurr på storiesengagemanget: en quizdekal. Till skillnad från den vanliga enkätdekalen så är det här alltså just en frågesportsvariant. Den som svarar får veta det rätta svaret när hen har svarat.
WhatsApp får stöd för Touch ID och Face ID
Intressant drag från Facebook: WhatsApp kan låsas med Touch ID eller Face ID (vi pratar alltså iOS här, Android-motsvarighet på gång – vilket förstås är det mest relevanta för den här plattformen).
Att en app i telefonen måste låsas upp trots att telefonen i stort är upplåst är i sig inget nytt, men det är däremot lite mer ovanligt att en chattapp eller liknande har en sån här funktion. Ett extra lager säkerhet, alltså.
LinkedIn släpper handbok för sociala medier-ansvariga
Kan alla andra kan även LinkedIn. Nu har företaget släppt en best practice-sammanställning för plattformen, men tips och tricks för hur det är tänkt att man ska kunna få ut det mesta av den.
Finns här (som pdf, but whyyyyy?)
Övrigt sociala medier
Instagram-ägget i samarbete med Hulu kring mental hälsa
Ni vet det där världsrekordsägget som kom från ingenstans och blev tidernas största Instagramsensation? Under gårdagens Superbowl kläcktes så ägget.
Strömningstjänsten Hulu ingick vad som förmodligen är tidernas första äggsamarbete för ett techföretag. Syftet? Att prata om mental ohälsa på bästa Superbowl-tid. Eller åtminstone belysa frågan.
Dessutom visar det sig att ägget kanske inte kom från ingenstans till att börja med. Det anonyma kontot som fick oss att äggilla en masse var startat av tre personer kopplade till den brittiska reklambyrån The&Partnership. Så vi kan väl tänka att ägget fick lite kickstart i sin gillajakt med hjälp av några väl valda internetprofiler som inte varit tillgängliga för vem som helst.
Sociala medier kan förutspå våra handlingar – även om vi inte ens har konton?
Stänger du av alla former av spårning för att inte techjättar och andra ska kunna följa dig och förutspå dina rörelser och aktiviteter? Tja, det kanske inte spelar nån roll. Forskare vid Vermonts universitet har kunnat påvisa att det går att förutsäga någons tweetar lika träffsäkert genom att titta på åtta-nio kontakters tweetar som att följa personens eget twitterflöde.
Men inte bara det: det här gäller även om du aldrig varit på Twitter. Forskarna påstår att om du har vänner på Twitter så går det att med 95 procents sannolikhet förutsäga hur du kommer att bete dig på plattformen om du väl bestämmer dig för att gå med.
Nu är väl det här kanske ingen jättebedrift, eftersom Twitter verkar ha förmåga att locka fram det värsta i människan, men det är oavsett milt sagt intressanta slutsatser. Och om vi inte stirrar oss blinda på just det här fallet så lär det här kunna användas om oss inom en massa områden. Från att Facebook redan kan lista ut vilka som är ihop baserat på telefonernas positioner under dygnet till tester som visar att det går att förutsäga vad vi kommer att göra baserat på vad våra vänner gör – eller vad människor som liknar oss profilmässigt hade gjort i samma situation.
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör