Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 15 2020 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

iOS 14 kan få stöd för widgets på hemskärmen

Ännu ett sån där sak man knappt trodde skulle hända. iOS 14 kan få inbyggt stöd för widgets – på hemskärmen. Med andra ord att man inte måste vänstersvepa för att få fram infon från de tjänster man vill extrabevaka utan att de finns redan på startskärmen. En anpassningsbar hemskärm alltså.

Och ja, den nyheten kommer i så fall ge upphovs till en lavin av memes från Android-användare.

Apple may bring ’real’ home screen widgets to iOS 14

Widgets have been present in iOS for years, but they’re usually on a dedicated screen rather than wherever you want them to be, as with Android. Soon, however, you might have that flexibility. As part of an ongoing string of code leaks, 9to5Mac has reportedly discovered that Apple is developing a ’real’ widget system for iOS 14.

Nästa iPhone-modell kan utrustas med lidarteknik

Ett rätt troligt rykte med tanke på att senaste iPad Pro-modellen som kom för några veckor sedan har utrustats med just det: inbyggd lidar.

Lidar är den teknik som är rätt vanlig för att självkörande bilar ska kunna ”se” sin omvärld. En radar som gör det möjligt för fordon att hålla koll på inte minst de fordon och människor som rör sig i omgivningen.

Exakt vad Apple tänker att lidar ska användas till i sina bärbara enheter vet vi inte än – och det vet nog inte Apple själva heller om vi ska vara krassa. De har nog en idé att att ännu bättre teknik för att ”måla upp” ett virtuellt rum med enhetens kameror ska kunna lyfta kvaliteten på och användningsområdena för ett av Apples stora hjärtebarn: AR.

Om mobilens kamera får bättre förståelse och världen runtomkring, inte minst avstånd till olika objekt, desto fler applikationer kommer vi se som kan utnyttja detta. Förstås inte minst AR-spel – vi kan tänka att Apple redan har avtal på gång med olika spelstudios som ska ta fram ”lidarspel” till Apples speltjänst Arcade – men också rena nyttoapplikationer.

Jag misstänker att tekniken också är tänkt att samspela väl med en av iPhone 11-nyheterna: U1-chippet. Det som är tänkt för väldigt exakt positionering exempel inomhus. Inte minst mellan olika Apple-prylar.

iPhone 12 Pro Max, iPhone 12 Pro Tipped to Debut With a LiDAR Sensor

Apple is rumoured to have the iPhone 12 Pro and iPhone 12 Pro Max in the pipeline with a Light Detection and Ranging (LiDAR) sensor. This new sensor would sit alongside the triple rear camera setup that is likely to include wide-angle, ultra-wide-angle, and telephoto shooters.

iOS14 kan få stöd för interaktiva demoversioner av appar

Apple gör kanske en riktigt oväntad Google i kommande iOS 14. Clips – möjlighet att ”förhandsanvända” appar utan att ladda ner dem.

Den kanske största skillnaden mellan appar och sajter är att appar är programvara som måste laddas ner och installeras för att kunna användas. Mobilapparna skapades dessutom specifikt för den mobila enheten (och mer och mer sedan dess specifikt för det mobila beteendet) medan sajten föddes i datorn och fortfarande till största del är en datorupplevelse. Även i mobilen. Till och med mobilwebbens största förespråkare Google har accepterat att vi föredrar appar – för de saker vi regelbundet gör.

Det senaste försöket från Google att få oss att överge de operativspecialbyggda programvarorna var PWA (Progressive Web Apps), appar som bor i gränslandet mellan webbar och appar. Dessutom har Android-sidan Slices, som väldigt mycket känns som det som Apple nu alltså verkar ha tagit fram för iOS.

Clips verkar alltså vara en interaktiv demoversion av en app, som inte kräver att du först laddar ner programvaran. Ännu ett sätt att marknadsföra appar, alltså. Men mer intressant ännu ett steg mot att en gång för alla sudda ut gränsen mellan appar och sajter.

Nu är det möjligt att ”Clips” bara är ett arbetsnamn, men även som arbetsnamn är det ett väldigt märkligt namnval. Med tanke på att Apple redan har en (kort)videoredigeringsapp som heter just Clips. Okej att techjättarna har noll fantasi i namngivning av sina tjänster och ofta döper en kopia till exakt det som originalet heter. Men det här känns i så fall knasigt till och med i det sammanhanget.

Men hej. Apple har ju en Apple TV-app som går att använda i sin Apple TV-enhet för att titta på Apple TV+-innehåll. Så det kanske är Apples nya grej. Confuse and conquer.

iOS 14: Apple developing ’Clips’ feature for using apps without requiring full downloads – 9to5Mac

Apple is working on a new way to offer specific parts of third-party apps across the system without needing to…

 

Digitalisering

Kommuner gör det möjligt för gymnasieelever att köpa skollunchen på restaurang när skolorna är stängda

En utmaning när skolor är stängda är hur barn ska få det som skolan annars oftast står för. Och då inte bara själva undervisningen, utan även saker som IT-utrustning, uppkoppling – och mat.

Borås löste den senare utmaningen tillsammans med Boråsföretaget Optidev som tydligen gratis och på mindre än ett dygn tog fram en app som gör det möjligt för stadens gymnasielever att köpa sin skollunch på någon av de restauranger som valt att vara med i initiativet. Lösningen bygger på att eleverna får en QR-kod skickad till sin mobil som sedan kan användas för att betala för en lunch för upp till 75 kronor.

Nu har fler kommuner hakat på Borås lösning. Sölvesborg, Bromölla och Filipstad kör samma spår.

En debatt som kommer att behöva föras när krisen har lagt sig är hur jämlikheten i möjligheter att ta till sig lösningar av den distanstyp som vi nu har sett. Socioekonomiska faktorer har förstås spelat stor roll även här. Men Borås-modellen har även en annan potentiell nytta utöver att ge eleverna ett förhoppningsvis vettigt mål mat: det driver också trafik till restauranger som annars förmodligen inte hade fått de här köpen (förstås med vettigt fysiskt avstånd vid upphämtningen).

Alla bäckar små.

https://it-pedagogen.se/flera-kommuner-satsar-pa-optidevs-lunch-app-for-skolelever/

Apple börjar tillverka skyddsvisir till vården

Nästa företag att delvis ställa om sin tillverkning: Apple. Förutom att företaget har lyckats skrapa ihop 20 miljoner ansiktsmasker ”via sin tillverkningskedja” som nu kommer doneras till vårdmyndigheter så kommer Apple även börja spotta ur sig skyddsvisir. En miljon visir i veckan är planen, med den första laddningen klar i slutet av veckan.

Apple är som sagt var vid det här långt ifrån ensamma om att göra det här. Allt från biltillverkare till parfymproducenter har börjat tillverka bristprodukter för vården och dessutom donera dem. Visst är vissa produkter enklare att massproducera utan att det krävs större kunskap eller godkännande från relevanta myndigheter, som just visir, men det är oavsett både värmande och fascinerande att se hur mycket företagsvärlden är beredda att kavla upp ärmarna i kristider (och för den delen också det offentliga och vi som individer).

Frågan är förstås hur mycket av det här som kommer forsätta när krisen har lugnat ner sig. Förhoppningsvis är det inte bara människor som kommer överleva covid-19 – utan också en större vilja att hjälpa till. Åtminstone att vi inte helt glömmer bort vad vi alla tillsammans kan skapa och bidra till – om vi bara vill.

Apple is making a million face shields per week to help health workers

Tech companies worldwide are trying to help health agencies and governments fight the coronavirus pandemic. Today, Apple said it has designed a special face shield for medical professionals. The company’s CEO, Tim Cook, posted a video on Tw

Uber lanserar arbetsförmedlingstjänst för sina förare

Ännu ett intressant akutdigitaliseringsinitativ. Uber lanserar en ny tjänst i förarappen: en jobbsökartjänst. Så att förarna alltså kan söka jobb hos andra företag. En egen arbetsförmedling, alltså.

Funktionen Work Hub bygger i dagsläget på samarbete med 15 företag som 7-Eleven, FedEx, McDonald’s och Domino’s. Tanken är alltså att Uber vill hjälpa sina förare klara läget när ingen ubrar längre.

Visst handlar det om ett initiativ med två agendor. Dels att hålla sig väl med sina förare och dels försöka att ännu en gång undvika reglering som gör att man tvingas bli arbetsgivare till sina förare. Men det är oavsett ett bra initiativ att ett företag inte bara ”permitterar” eller kickar sin ”personal” utan också försöker hjälpa dem att hitta nya jobb – samtidigt som det också hjälper de företag som har fått akut personalbrist under karantänen.

Uber launches effort to help drivers find other work during coronavirus crisis

Uber is launching the Work Hub in its driver app to help drivers earn money. The Hub will include gigs with Uber Eats, Uber Freight, Uber Works, or jobs with over a dozen other companies.

Datorförsäljningen når historiska nivåer i USA under coronakrisen

Våra köpbeteenden har förändrats rätt dramatiskt under coronakrisen. Den största förändringen är förstås hur mycket som har flyttat online, men också vad vi köper – både online och offline. En produktkategori som numer har nått ”historiska” nivåer i USA är… datorer.

Det hänger förstås ihop med att människor har tvingats hålla sig hemma. Och jobba hemifrån. Några företag, som Facebook och Shopify, har gett sina anställda ”hemmabonusar” för att klara av karantäntiden. Bland annat för att köpa det som behövs för att kunna jobba hemifrån. Och då har det visat sig att mobilen trots allt inte räcker.

Vore intressant att veta hur det ser ut i Sverige. Jag misstänker att vi här hemma överlag har vanan lite mer inne, eftersom distansjobb förmodligen har kommit längre här än i många andra länder. Men jag misstänker att ett område som överlag kommer få uppsving globalt är just hemmakontor. Förutsättningar för att jobba hemifrån.

Och då säkert inte bara den rena hårdvara för att kunna arbeta och kommunicera utan också rent inredningsmässigt. Och kanske rentav fastighetsmässigt.

Framtidens bostäder lär vara betydligt mer anpassade för e-handelsleveranser. Men säkert också fenomen i gränslandet mellan arbete och privatliv. För alla aspekter som ryms i skarven.

Americans buying ’historic’ amount of computers during coronavirus lockdown

With more Americans working from home, we’re buying a historic amount of computers, webcams, and monitors.

 

Ekonomi och finans

Foursquare går samman med Factual

Ännu ett techbolag går i graven. Typ. Senaste företagsaffären i techvärlden handlar om att check in-tjänsten Foursquare nu går ihop med branschkollegan Factual.

Foursquare har kommit en lång väg sedan det föddes för elva år sedan. Den största förändringen är att man mer eller mindre helt har gått från att vara ett konsumentbolag, ett socialt nätverk på egen hand, till att bli ett B2B-bolag som förser andra företag med platsdata som kan användas för annonsering.

Det sistnämnda är förstås ett område som numer är rätt hårt koncentrerat till ett fåtal stora spelare (läs: Google och Facebook, även om företag som Amazon och Apple satsar allt mer). Det ska vara därför som Foursquare nu alltså går ihop med Factual: för att kunna konkurrera bättre mot de andra jättarna.

Namnet på det sammanslagna bolaget kommer även fortsättningsvis vara Foursquare, förmodligen för att det är så pass etablerat. Men att det alltså handlar om just ett samgående och inte ett uppköp, plus det faktum att det talas om överlapp och nedskärningar av personal, tyder på att det just var ett sätt för båda företagen att kunna ha någon form av chans framöver snarare än synergier för att bredda verksamheten.

Foursquares fokus på det hyperlokala är mer rätt än någon gång tidigare, inte minst eftersom teknikutvecklingen nu ger helt andra affärsmöjligheter än för tio år sedan i skarven mellan online och offline. Att se hur Foursquare kommer att stå sig kommande tio år.

Foursquare merges with Factual | TechCrunch

Foursquare, the 10-year-old location platform based in New York City, has today announced its plan to merge with Factual. The terms of the deal were not

Tencent skaffar sig majoritetsägande i Twitch-konkurrenten Huya

Vissa saker verkar inte ta paus under coronakrisen. Som företagsaffärer. I förra veckan köpte Apple två företag och kanske ett tredje. Och nu har WeChat-ägaren Tencent gått och blivit majoritetsägare i den kinesiska Twitch-konkurrenten Huya. En spelvideoströmningsplattform. Den som ska vara störst i Kina på området.

Tencent har investerat i Huya sedan tidigare, men har nu alltså skaffat sig total kontroll (och ja, självklart har Tencent också investerat i en kinesisk konkurrent till Huya: Douyu).

Det här bockar av två av Tencents fokusområden: liveströmning och spel. Även om Tencent hos oss, åtminstone bland digitalnördar, är mest känt för Kinas största sociala plattform WeChat så är det spelen som är Tencents verkliga intäktsmotor. Men inte bara det: Tencent är dessutom världens största spelföretag, och står bakom titlar som Fortnite och League of Legends.

Tencent spends $263m to buy control of Chinese live streaming giant Huya – Music Business Worldwide

Huya continues to operate independently and remains headquartered in Guangzhou…

En förteckning över stora techbolag grundade under finanskrisen

En rätt intressant bild i dessa kristider. Några av företagen som startades under finanskrisen för ett decennium sedan. Bolag som alltså grundades mitt under en storkris och som idag är viktiga pusselbitar av hur vi hanterar dagens kris.

Jag misstänker att vi kommer kunna göra en ungefär likadan bild om tio år. The corona edition.

Bild som visar att Dropbox, Wordstream, Zendesk, Groupon, Cloudera, WhatsApp, Uber, Venmo, Slack, Square, Instagram och Pinterest alla grundades under finanskrisen

 

Övrigt

Frankrike beordrar Google att sluta försämra sökresultaten för publicister

Så har vi fått den första fällande domen efter det upphovsrättsdirektiv som EU klubbade förra året. Ish. Det är Frankrikes konkurrensmyndighet som nu har beordrat Google att sluta försämra sökresultaten för de publicister som inte har gett Google tillstånd att använda deras material utan finansiell ersättning.

Med andra ord är det alltså inte ett formellt domstolsutslag. Det är till och med bara ett preliminärt beslut som ålägger Google att förhandla fram ersättningslösningar med franska publicister och nyhetsbyråer. Det här är något som Google redan har varit på gång med – eller rättare sagt, försökt hitta andra lösningar som ska kosta dem mindre. Men fram till dess att parterna kommit fram något som alla kan enas kring så ska Google alltså behandla alla franska publicister lika vad gäller synlighet i sökresultatet och andra relevanta ställen, som News-appen. Argumentet från myndigheten är att Google missbrukar sin dominerande ställning på sökmarknaden.

Jag har ju rätt ofta skrivit om hela upphovsrättsdirektivet (se bland annat min sammanfattning i kommentar vad direktivet innebär och inte innebär). Jag har då också skrivit om att Google dels har valt en betydligt mer vår-väg-eller-inget-spår än exempelvis Google och dels att Googles hot om att nyhetsartiklars sökresultatsynsynlighet kan bli rejält mycket sämre än vad vi har vant oss vid mycket har handlat om vapenskrammel. Google kan straffa enskilda länder (man har i olika omgångar gjort det här mot Spanien, Tyskland och nu Frankrike), men EU om marknad är alldeles för viktig för Google att köra den här linjen över hela banan.

Att Google nu viker sig direkt inför franska konkurrensmyndighetens beslut bekräftar rätt mycket det här. Men det spelar säkert också roll att det just är en konkurrensmyndighet. Googles kanske största skräck just nu, som de delar med de flesta techjättar, är att bli uppstyckade och därmed få en betydligt meckigare tillvaro. Bolagen är därför extremt villiga att visa sig från sin bästa sida i ungefär alla andra sammanhang.

Sedan spelar det säkert också roll att de andra stora bolagen har börjat vittra blod och uppvakta publicister allt mer aktivt.

Sen blir det förstås lite lätt löjligt när Google som argument till varför de inte tycker att de ska ersätta publicister för visning i sökresultatet konstaterar: ”We sell ads, not search results, and every ad on Google is clearly marked”. För det första är det förstås sökresultaten som gör att Google överhuvudtaget har en annonsverksamhet och för det andra fick Google rulla tillbaka en förändring av hur sökresultatet ser ut på desktop just för att de en gång för alla gjorde att det i praktiken inte syntes någon skillnad på annonser och organiska träffar. Och då har vi förstås inte ens börjat prata om det faktum att Google plockar allt mer material från sajter och lägger ut det mer och mer i sin helhet i sökresultatet för att folk inte ska trycka sig bort från Google till andra sajter.

Som sagt. Det här är inget domstolsutslag och heller inte ens ett definitivt myndighetsbeslut. Men det är en första fingervisning på både hur EU och Google förhåller sig till upphovsrättsdirektivet nu när det, med Frankrike som första land, finns implementerat som nationell lag.

Fortsättning följer givetvis.

France orders Google to pay news companies for showing article extracts

France’s competition authority has ordered Google to negotiate payments with publishers and news agencies to display extracts on its news, search and discovery pages. The interim ruling comes after France implemented the EU’s ”Copyright Directive” law that forced Google to pay publishers to use snippets of articles in searches.

Datoranvändandet skjuter i höjden under hemmasittandet

Ännu en artikel som säger det som de flesta nog har koll på vid det här laget: coronakarantäner har fått användningen av sociala medier och samarbetsappar att skjuta i taket. Men också en annan sak: datoranvändandet skjuter i höjden.

Visst, nu lär mycket bero på att fler jobbar hemifrån. Datorn är fortfarande huvudredskapet på arbetsplatsen. Åtminstone kontorsarbeten. Men även användningen av Facebook, Netflix och Youtube via datorn har också dragit iväg.

I förra veckan skrev jag om att datorförsäljningen i USA är uppe på ”historiska nivåer” som en följd av att fler tvingas skaffa sig hemmakontor. Men det kan säkerligen också vara så att fler dammar av sina privata datorer betydligt mer för konsumtion av underhållning. Och allmänt slösurfande. Användandet av mobilen för de tre tjänsterna ovan är oförändrad eller minskar till och med för Youtube.

Är när man ser graferna inte särskilt förvånande egentligen. Vi är mer stationära och då kan vi använda mer stationära enheter som i det stora hela ger en bättre upplevelse för vissa ändamål även i privatlivet. För en bärbar dator är ju, ironiskt nog, i princip en stationär pryl idag.

Siffrorna i New York Times gäller USA, men jag skulle tro att de är liknande i de flesta länder som är i samma läge.

Så mobile lite mindre first, alltså.

The Virus Changed the Way We Internet (Published 2020)

With many stuck at home during the pandemic, Americans have been spending more of their lives online. This is how our habits have changed.

Turkiet begränsar virtuella möten under coronakrisen

Öhm. Ooooookej? Turkiet väljer… en annan väg för att hantera coronaviruset. Nu kan jag absolut ingen turkiska, men jag antar att det stämmer att det står står just det.

Man skulle nästan kunna tro att det här är ett försök från staten att kväsa oliktänkande, med viruset som bekvämt svepskäl…

(Senare drogs proklamationen tillbaka och ersattes med en som snarare talade om vissa inskränkningar av möten för ideella organisationer och föreningar, som att de inte får välja styrelser. Men oavsett en märklig inskränkning.)

Tweet som påstår att Turkiet har begränsat möjligheterna att ha virtuella möten

Intresset för pussel karantänexploderar

Det här är en jätterolig bild. Framförallt när man tittar på de andra sökorden som har valts ut. Och jadå, det ser ut ungefär så även i Sverige. Folk googlar pussel som vore det julklappstider.

Det är förstås inte bara sökningarna som har dragit iväg. Även försäljningen. En amerikansk pusseltillverkare har sett sin försäljning öka med nästan 400 % på årsbasis de senaste två veckorna.

Pussel. Connecting people.

No Title

No Description

 

Prenumerera på mitt nyhetsbrev!

Drabbas du ofta av FOMOOODS (Fear of missing out on Olas digitala spaningar)? Prenumera på mitt nyhetsbrev för att varje vecka få de viktigaste digitala händelserna direkt till din mejllåda!

Prenumerera här

Och eftersom du är här

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant?

Tryck här för att se hur du gör

Kategorier
Sociala medier Sök/SEO Spaningar

Digitala spaningar vecka 26 2019

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått

Övriga delar i sammanställningen

 

Breaking news! Ola startar ett Instagram-konto tillägnat sin jobbdator!

Du hittar det internetvältande Instagram-kontot här

Utsidan på en bärbar PC med en Apple-logotyp påtejpad

 

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Instagram på gång att lägga in annonser i Explore-flödet

Extremt inte alls oväntat: dags för annonser i Instagrams Explore-flöde.

Blir intressant att se vad Facebooks nästa drag blir. Facebook talade redan för några år sedan om att man började närma sig ”peak annonser”. Kort sagt att man packat in så mycket annonser som vi användare mäktar med utan att lessna och sluta använda en tjänst (eller åtminstone använda mindre).

En framgångsrik strategi för Facebook så här långt har varit att helt enkelt öppna helt nya annonsytor. Ja, genom att skapa externa flöden eller funktioner. IGTV är en sådan (som väl gått… sådär så här långt). När Facebooks strategi nu är att allt mer trycka ihop sina tjänster och varumärken så blir det förstås en delikat balansgång att bibehålla annonsytorna.

För, som vi vet, det enda sätt som Facebook behärskar att tjäna pengar är just annonser. Övriga satsningar har inte tagit fart. Och just annonsberoende kommer allt mer bli en av Facebooks största utmaningar. Att bryta sig loss från gratisfällan och diversifiera sina intäkter.

https://mashable.com/article/instagram-puts-ads-in-explore/

Instagram testar förslag på konton att följa – inuti Instagram Direct

Nytt Instagram-test: förslag på konton att följa – inuti Direct. Kort sagt förslag som visas som del av skickade meddelanden.

Är som artikeln konstaterar: ännu ett tecken på att Facebook allt mer knyter ihop sina tjänster – både ovanför och under ytan.

Instagram tests ’Suggestions For You’ in DMs

Instagram has confirmed that is testing using posts sent over direct messaging as a new place to suggest accounts we might want to follow.

Instagram Stories sparar alla bilder tagna med Stories-kameran i sju dagar

Ny funktion i Instagram: bildarkiv för Stories. Bildarkiv för bilder som inte har publicerats, alltså. Bilder som man tar med Stories-kameran lagras nu i sju dagar och kan användas för stories under den tiden.

Instagram Will Now Save Everything Captured With Stories Camera For Seven Days

Instagram is rolling out a new feature that lets you take many photos and videos with your Stories camera and use them within seven days.

Facebook gör det möjligt för gruppadministratörer att automatiskt godkänna medlemsansökningar baserat på plats

Ett rätt intressant tillägg för Facebookgruppadmins: möjlighet att automatiskt godkänna gruppansökningar baserat på användarens plats. Med andra ord: en grupp kopplad till en plats kan ställa in så att alla som befinner sig inom ett maxavstånd från den platsen automatiskt godkänns, medan övriga sökanden måste godkännas av admin som vanligt.

Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”TIL… Facebook let’s Group admins auto-approve members based on their location in local neighbourhood groupsh/t @jonoread pic.twitter.com/EAvMstGQap / Twitter”

TIL… Facebook let’s Group admins auto-approve members based on their location in local neighbourhood groupsh/t @jonoread pic.twitter.com/EAvMstGQap

Instagram testar stop motion-funktion för Stories

Ännu en ny funktion som testas/som är på väg till Instagram Stories: en stop-motion-funktion. En rätt given stories-funktion.

Instagram Is Working On A ’Stop Motion’ Camera Mode For Stories

According to reports, Instagram is working on a new Stories camera mode that allows you to create stop-motion videos easily through its app.

Facebooks råd för att överklaga borttaget innehåll påminner väldigt mycket om EU:s föreslagna instans

För ett tag sedan lanserade Facebook tanken att man skulle initiera ett extern översynsråd som skulle bli en ”domstol” dit man kan vända sig för att överklaga beslut om ta bort innehåll. Och att Facebook ska rätta sig efter instansens utslag – och på så sätt alltså kunna skapa prejudikat som är tänkt att bli transparent för både Facebook och användare. Nu redovisar Mårten Schultz lite fler detaljer.

Och ja, upplägget låter fortfarande väldigt, väldigt mycket om den motsvarande instans som EU:s nyligen klubbade nya upphovsrättsdirektiv dikterar att varje medlemsland ska instifta. Ganska precis exakt likadan. Ytterligare en anledning till att Facebook har hållit en betydligt lägre profil än Google i hela upphovsrättsdirektivsfrågan: man har valt att spela med istället (även på andra sätt, som att säkra allt fler upphovsrättigheter).

Skillnaden är förstås att Facebooks instans både blir bredare och smalare än EU:s föreslagna instans. Bredare därför att det inte blir olika standarder för olika EU-länder, men smalare för att det bara gäller Facebooks ekosystem. Men också gäller för hela världen.

Med tanke på att EU:s förslag sannolikt har fler år på nacken än Facebooks så kan det bli ännu ett GDPR-fall: EU initierar ett direktiv för Europa och Facebook (och andra som Apple och Twitter) väljer att exportera EU-direktivet till resten av världen.

Att se om och när instansen slår upp sina portar och om den i så fall överlever längre än det AI-översynsråd som Google startade tidigare i år. Det rådet överlevde ungefär ett dygn…

Mårten Schultz on Twitter: ”På väg hem från Berlin efter ett möte med Facebook om att inrätta en Oversight Board, det som i pressen kallats Facebooks Supreme Court. Eftersom jag sett många skeptiska, cyniska och en del rent konspiratoriska uppfattningar om detta tänkte jag vara så tydlig jag kan om detta. / Twitter”

På väg hem från Berlin efter ett möte med Facebook om att inrätta en Oversight Board, det som i pressen kallats Facebooks Supreme Court. Eftersom jag sett många skeptiska, cyniska och en del rent konspiratoriska uppfattningar om detta tänkte jag vara så tydlig jag kan om detta.

Facebook rullar ut sina verktyg för politisk annonsering i hela världen

Nästa steg för Facebook: man rullar ut sitt transparensverktyg för politisk annonsering i hela världen. Kort sagt kommer nu politiska annonsörer dels behöva verifiera sin identitet och avslöja vem som har betalt för annonsen. Annonserna, och informationen, sparas sedan i sju år.

Det intressanta vore om det här skulle kunna påverka det politiska klimatet på sikt. Inte på egen hand, förstås, men som del i att knuffa den politiska dialogen tillbaka till just dialog, snarare än pajkastning och konfrontation.

Är ju dock en lång väg dit. Inte minst som det finns svenska partier som inte är så sugna på att öka transparensen just kring finansiering. Facebook-initiativet löser inte heller det problemet, men kan kanske också hjälpa till att ändra det på sikt.

Facebook pushes new rules for political advertising worldwide

Advertisers that buy ads related to elections or other political ”issues” need to verify their identity with Facebook and disclose who paid for the ad.

Forskare visar att våra Facebook-inlägg kan säga mer än vi tror om vår hälsa

Våra prylar blir allt bättre på att fånga upp tidiga tecken på sjukdomar. Men även annat vi gör online säger mer om oss och vår hälsa än vi kanske själva tänker på. Facebook analyserar redan inlägg och letar efter tecken på självskadetendenser – men de inlägg vi gör kan säga mer än så.

En forskarstudie har korskört Facebook-inlägg från ett antal personer med deras patientjournaler och i flera fall (för vissa slags åkommor) kunnat konstatera vilka sjukdomar eller symptom som inläggen signalerar.

Nu handlar det här om en studie utförd på publika Facebook-inlägg, men liknande skulle kunna användas på allt vi gör. En ”algoritm” som registrerar allt vi gör och kan hålla koll på oss. Som kan samla ihop hälsodata från en hel massa källor, inte minst från alla uppkopplade prylar, och aggregera dem likt Apples hälsoapp. Men med en ”läkar-AI” som analyserar och korskör datan – i någon form av lokalt ”egomoln”.

Och ja, Apple räcker redan upp handen väldigt mycket här. Både vad gäller uppkopplade prylar som extraknäcker som hälsoövervakare och patientjournalshubb.

Kort sagt: rollen som Spotify för hälsa. Något som Apple inte är ensamma om att vilja muta in.

How Your Facebook Posts Might Reveal Your Medical Status

Researchers were able to correctly guess some people’s medical conditions by analyzing their Facebook posts, according to a new study . The people in

LinkedIn

LinkedIn ändrar algoritmen till att premiera nischat kvalitetsinnehåll

Ooooooo. Det här gillar vi. LinkedIn har skruvat i algoritmen. Nischinnehåll ska premieras före viralt innehåll. Med ungefär samma argument som vanligt: för att öka engagemanget (om Facebook inte redan hade trademarkat det uttrycket så hade LinkedIn skrivit att man vill skapa mer meningsfulla konversationer på plattformen).

 I praktiken innebär det att algoritmen har förändrats på följande sätt:

  • De innehåll som det är ”mest troligt att användare kommer att interagera med” kommer att lyftas fram mer. Definieras som medlemmar som man interagerar direkt med i nyhetsflödet (kommentarer och reaktioner) eller användare man har delade intressen med (baserat på profilen, så lite oklart vad det exakt betyder).
  • Kommer lyfta fram inlägg från medlemmar ”närmare det egna nätverket” eller om ”inlägget behöver mer engagemang”, inte ”om det redan är viralt”. Den här är SJUKT intressant. Algoritmen kommer alltså snarare pusha inlägg med lågt engagemang än dem som alla redan ser.
  • Kommer lyfta fram inlägg som ”innehåller saker som uppmuntrar till ett svar” som ”opinions commentry” tillsammans med innehåll – gissar att det är när man tillför något eget tillsammans med exempelvis en delad länk.
  • Kommer lyfta fram inlägg med hashtaggar och omnämnanden. Den här känns lite mindre rolig. Finns risk att hashtags- och omnämnadestaplandet kan bli ännu värre än det redan är på sina håll.
  • Kommer lyfta fram inlägg där medlemmar svarar på kommentarer – kort sagt där det alltså blir dialog under ett inlägg.
  • Kommer lyfta fram ”nischämnen” mer på bekostnad av breda ämnen (halvsucks to be me, alltså).

Toppengrejer för det mesta. Däremot ska det här ha skruvats fram de senaste 12-18 månaderna. Oklart om det betyder betatestande eller att det är förändringar som har gjorts brett. Om det handlar om det senare så har jag inte direkt märkt av det. 

Det är förstås jättebra för oss som använder LinkedIn som omvärldsbevakningsverktyg. Det som däremot saknas är fler verktyg för power users på innehållsskaparsidan. Kanske inte så fåfängesässigt som ett kvalitativ Social Selling Index, men bättre insikter att djupa i hur material presterar, inklusive assisterad analys à la Google Analytics.

Men i stort, en väldigt stor gillatumme om det här är något som kommer börja märkas från och med nu/snart.

Exclusive: LinkedIn goes niche

Users may have noticed that their notifications or engagements on LinkedIn have increased.

LinkedIn får fler call to action-alternativ för att engagera följare

LInkedIn lägger till fler sätt för sidor att engagera sina följare och besökare: nya call to action-knappar. Utöver ”Följ” kommer det också bli möjligt att lägga till anpassade knappar: Kontakta oss, Läs mer, Registrera, Anmäla sig (eller vad det nu exakt blir på svenska: Register samt Sign Up) samt Besök webbplats. Dessutom kompletteras funktionerna med motsvarande statistikfunktioner för att följa upp användningen.

LinkedIn Introduces a New Way for Pages to Generate Leads

LinkedIn is rolling out new tools to help pages drive leads and measure the results.

Line

Line lanserar socialt rankingsystem, miniappar, restaurangboknings-AI och prenumeration på dekaler

Här hos oss (och i större delen av världen) dominerar förstås Facebook (och Snapchat, beroende på vem man frågar) våra sociala medier. I Kina är WeChat än mer dominerande. Sedan finns det förstås andra, TikTok-ägaren Bytedance suger exempelvis upp allt mer tid både i Kina och här. Tittar vi i väst på andra delar av världen när det gäller sociala medier så blir det för det mesta just Kina och inte så mycket mer. Men så finns det förstås marknader där lokala spelare dominerar. Japan är ett sådant, där Line dominerar. 

Förutom att även Line satsar på att etablera sig mer utanför Japans gränser så presenterade de nyligen ett antal nyheter i appen. Den största av dem är kanske att Line nu introducerar sitt eget sociala rankingsystem: Line Score. Som konstateras, inte alls i nivå med det Kina satsar på att lansera fullt ut under nästa år, men oavsett ett system där användare kan gå med för att sedan ha möjlighet att använda Lines finansiella tjänster. Bland annat genom att få lån via Lines utlåningstjänst Pocket Money, där utlåningsränta och kreditgräns baseras på ens poäng på Line Score-skalan.

Men så presenterade Line även några andra saker som känns igen från andra håll: med andra ord saker som i och med detta kommer ännu ett steg närmare mainstream i sociala medier – även hos oss.

Line Duet

En egen version av Googles restaurangbokar-AI Duplex. En röstassistent som ska kunna hantera samtal med människor så naturligt att man kan tro att det är en människa som pratar. Lines styrka över Google på det här området är förstås japanskan i sig – att kunna optimera för ett språk som fortfarande ligger rätt långt ifrån Googles kärnsfär. (Vi noterar dessutom att Line numer är ett AI-företag om man frågar Line. Med andra ord finns det förmodligen inte ett enda sociala medier-företag som kallar sig för ett sociala medier-företag – det är vi andra som gör.)

Line mini app

Här jämför artikeln med Android Instant Apps, alltså appar som kan användas utan att först behöva installeras, men som koncept ligger förstås WeChats miniprogram närmare till hands. Appar i appen. Eller om man så vill webbsidor i appen. Möjlighet för företag att använda styrkan i en egen app eller sajt (stor kontroll över formspråk och funktionalitet) med styrkan av plattformsnärvaro (finnas där kunderna är, på kundernas villkor).

Det här är ett område där vi i väst har kommit förvånansvärt kort bit. Antingen egen sajt eller app, med möjlighet att påverka mycket, eller så närvaro på en plattform i en kostym som inte tillåter särskilt mycket företagsspecifik anpassning. Det här är ett område där jag tror att det kommer att hända massor de kommande åren på plattformar som Amazon, Facebook, Google och förmodligen även Apple.

Line stickers premium

Allt går att prenumerera på, så varför inte dekaler? Precis det kommer nu till Line. För ca 20 kronor i månaden får man tillgång till över tre miljoner dekaluppsättningar. Här är det nästan lite förvånande att en sådan tjänst inte har kommit tidigare, men det sätter också fingret på en väldigt stor skillnad mellan sociala medier (och även andra tjänster) i väst och i Asien. Amerikanska jättar sitter extremt hårt fast i gratisfällan, Facebook framförallt, och har förtvivlat svårt att ta betalt av sina användare på andra sätt än genom att titta på reklam. De försök som görs känns mest lite halvhjärtade och företagen backar rätt snabbt tillbaka in i den trygga annonsfållan. Att minska annonsberoendet rätt rejält kommer bli en av de största utmaningarna kommande åren.

Line search: Line biffar upp sin sökfunktion rätt rejält vad det verkar. De gör en Apple Spotlight – alltså en sökfunktion som kan söka i det mesta inuti appen, även bland chattar. Ännu ett område där Facebook också har kommit förvånansvärt kort bit. Om Facebook vill ta över mer av Googles stjärngrenar, alltså mer möta intentionssökande, så finns här massor att göra. Här finns förstås också en jättepotential.

Dessutom värt att notera att Lines musikprenumerationstjänst Line Music ska ha 11 miljoner användare, alltså inte särskilt långt efter Youtube Music (som i maj i år ska ha klivit över 15 miljoner). Lite haltande jämförelse, men ändå lite intressant.

Line introduces opt-in social credit scores for its 80 million Japanese users

Line just held the 2019 edition of its annual conference, and Japan’s dominant social media company had a whole lot to announce. From Line Score, a social credit system, to a subscription service for stickers, it’s all here.

Övrigt sociala medier

Fällande dom i BBS-lagsrättegången mot administratören av Stå upp för Peter Springar-gruppen

Så har domen fallit i BBS-målet. Alltså tingsrättsrättegången mot administratören av Stå up för Peter Springare-Facebookgruppen. Och tingsrätten har kommit fram till att administratören är skyldig då han inte har plockat bort kommentarer som klassats som hets mot folkgrupp. Straffet: villkorlig dom och 60 dagsböter plus rättegångskostnader. Totalt 69 400 kronor.

Så vad domslutet alltså innebär är alltså i korthet att den som administrerar en Facebook-grupp är ansvarig för det som användarna publicerar där. Vilket innebär det innehåll som BBS-lagen specificerar. Vilket alltså även innebär upphovsrättsskyddat material. Så ja, om man så vill: i mångt och mycket det som EU:s nyligen klubbade upphovsrättsdirektiv (som ännu inte blivit lag i Sverige) stipulerar.

Men redan nu har tingsrätten alltså sagt att en Facebook-administratör är direkt juridiskt ansvarig för det som medlemmarna lägger ut.

Det blir kort sagt intressant att se vad som händer nu. Om det blir överklaganden och om man i så fall kommer att argumentera, likt EU-direktivet, att det snarare är plattformstillhandahållaren som har ansvaret och inte, som här, den som ”hyr” en del av torget.

52-åring döms för hetskommentarer på Facebook

I dag kom domen i det uppmärksammade fallet där en 52-årig Eskilstunabo stod åtalad för hetskommentarer som andra har skrivit i Facebook-gruppen ”Stå upp för Sverige”. Mannen dömdes till villkorlig dom och dagsböter.

Allt du behöver veta om nyhetsaggregeringsappen Toutiao

Kinesiska företaget Bytedance tar allt mer av (främst de unga) kinesernas onlinetid med sina tjänster. Tid som nästan uteslutande tas från Tencents tjänster. Mest då WeChat, som likt Facebook har börjat visa upp Facebook-tendenser. Plattformen som man måste vara på för att kunna ufföra många vardagsuppgifter, men det är inte där man hänger med sina vänner eftersom, tja, det är föräldrarnas app.

Bytedance är dessutom något så ovanligt som ett kinesiskt företag som gjort ett rejält avtryck utanför Kinas gränser. Förstås via TikTok, kortvideoappen som svalde Musical. ly. Men Bytedance har börjat bygga upp ett eget appekosystem som omfattar allt fler funktioner och områden. En av de viktigaste vid sidan om just TikTok är nyhetsaggregeraren Toutiao.

För den som är sugen på att läsa mer om Toutiao är här en rätt lång genomgång. Mycket fokus på att använda den för att marknadsföra mot kineser, förstås, men kan vara intressant läsning för alla som jobbar med marknadsföring eller sociala medier – oavsett geografiskt område.

Toutiao – China’s most popular News App that you can’t Ignore

China’s digital landscape is exciting and challenging at the same time for marketers with new platforms emerging and existing ones upgraded constantly. Even though apps/ platforms in China are famous for their multi-purposes, each has its strongest point in a unique functionality, such as WeChat as social media and instant messaging, Weibo as social media, […]

 

Sök/SEO

Google släpper fler Facebook-liknande funktioner för My business

Google fortsätter satsa på My business som den tänkta viktigaste, och enda, kanalen som företag behöver. Ja, småföretag, åtminstone. I och med senaste uppdateringen har My business-användare möjlighet att skapa sin egen kortadress – som på sikt också ska bli sökbar via Maps. @-namn, närmare bestämt.

Förstås intressant bara där, men om man dessutom jackar in det här i uttalanden från Google att man är sugen på att skrota URL:en som fenomen. Mycket utifrån ett ingenjörsperspektiv, förstås (och nuvarande webbadressstruktur har överlevt WAAAAY för länge). Google skulle säkert inte ha något emot att utgöra en standard för en nyare, mer användarvänlig namngivningsmodell.

Ja, förutom att My business allt mer kopierar Facebooks sidor. Förstås inte heller en slump. Google har förlikat sig med att man kan sök, men inte social. Det man nu satsar är att bygga ett socialt nätverk ovanpå sin kärnprodukt.

(Den kanske mest oväntade nyheten är att Google också lanserar ett Marketing kit, som gör det möjligt för företag att… skriva ut reklamaffischer. Affischer för sin My business-närvaro, typ.)

https://techcrunch.com/2019/06/20/google-ramps-up-competition-with-facebook-pages-with-new-tools-for-local-businesses/

Google släpper fler verktyg för att validera AMP-sajter och strukturerad data

Nya verktyg i Googles Search console: fler möjligheter att kolla och felsöka AMP-sajter och strukturerad data. För det sistnämnda ska det dessutom bli enklare att mer exakt se var i koden som Google-verktyget har hittat ett fel.

Inte oväntat att Google rullar ut allt fler verktyg för att städa i en sajts strukturerade data. Det blir allt viktigare för en sajt att arbeta med upptaggning av sitt innehåll – och allt mer också sina funktioner. Något som blir allt viktigare att ta hänsyn till när man bygger om eller bygger nytt sajtmässigt.

Google har givetvis också ett rätt tydligt egenintresse. Ju bättre företag och organisationer taggar upp sina sajter, desto mindre behöver Google slussa vidare sina kunder från sökresultatet. Lite det moment 22 som blir allt tydligare gällande Googles sök: ju mer du bygger din sajt för synlighet hos Google, desto lättare gör du det för Google att presentera innehåll och funktioner direkt i sökresultatet så att användaren inte behöver trycka sig vidare till källan. Och om man inte optimerar sin sajt för att kunna konsumeras direkt hos Google, desto sämre kommer sajten synas hos Google. Damned if you do etc.

Så för sajtägare blir det allt viktigare att ställa sig frågan: vad får kunden för mervärde av att komma till oss, till vår sajt, jämfört med att göra det man vill göra direkt hos Google? (Eller någon av de andra plattformarna.)

Om svaret ganska snabbt landar i att ”äga kunden” och att ”äga kundens data” så har man problem. Då är det hög tid att ta en ordentlig utifråntitt på sig själv, sin sajt och sin verksamhet.

Google Search Console’s Testing Tools Gain Two New Features

Google is rolling out two new features for the rich results, AMP, and URL testing tools in Search Console.

Google lägger till fler My business-verktyg tänkta att driva offlinetrafik

Google har presenterat en hel hög nya marknadsföringsfunktioner. Och de har en sak gemensamt: lokalt, lokalt, lokalt. Offline-lokalt, mer specifikt.

Hela My business-funktionen är fortfarande imponerande uselt anpassad för alla näringsidkare som har fler än några få platser. Bulkhantering med någon slags detaljkontroll är… yxigt, om man ska vara snäll. Eller mer krasst: det är bara att glömma.

Även om man (jag) kan tycka att det är extremt märkligt att Google inte har kommit längre på just enterprise-nivån (man kan hoppas på den betalversion av My business som det ryktas om) så beror det sannolikt på att Google har måttligt intresse. Huvudfokus här är de små företagen. Företagen som inte sitter på en egen sajt eller någon som kan jobba med en sådan.

Från det perspektivet är det alltså rätt naturligt att Google jobbar så hårt med sitt lokala erbjudande. Och om vi zoomar ut lite så kan vi dessutom se hur My business är en väldigt viktig bonde i spelet mot Amazon. Som jag skrev häromdagen börjar Google allt mer bli navet i en tredje global jätte(e-)handelsspelare, vid sidan om Amazon och Alibaba.

En del av den strategin är att fylla på sina trupper med världens alla småhandlare. Online och offline.

https://searchengineland.com/google-adding-features-for-advertisers-to-promote-deals-drive-in-store-purchases-318852

Google gör det möjligt att erbjuda välkomsterbjudanden för nya My business-följare

Jag skrev om några nya funktioner i Google My Business förra veckan. Jag fokuserade på det som handlade om det som gör My business-platser ännu mer lika Facebooks sidor, men glömde förstås att ta upp en väldigt viktig funktion: Welcome offers.

Med andra ord möjlighet att erbjuda människor som börjar följa My business-plats (även i Maps) någon form av tack, som rabattkupong. Ja, eller om man vill vara krass: ett hederligt, billigt gammalt sätt att köpa följare och kunder.

Egentligen alltså inget nytt, men ändå värt att lyfta eftersom det nu ger ännu en anledning för kunder att följa platser (erbjudanden i sig har funnits sedan tidigare). Men det blir också ett incitament för företag att engagera sig mer i sin My business-närvaro, vilket förstås är Googles långa spel med allt de gör kring My business.

Google My Business Gets Some Very Useful New Features

Google is adding several new features to its Google My Business listings that will help businesses gain more exposure and generate engagement with customers.

Google Maps börjar kunna förutsäga hur fullt ett tåg eller en buss kommer vara

Google gör Maps ännu lite smartare: det kommer nu börja gå att få information om hur full en buss eller ett tåg kommer att vara. Innan det händer alltså. Dessutom kommer appen också visa bättre förseningsinformation.

Det här i sig känns inte som jätteavancerade funktioner (för att vara Google, alltså), men det är förstås två smarta och användbara tillägg. Lokaltrafikföretag har redan det här på sina håll, men styrkan hos Maps är förstås att alla trafikslag packas in i en app.

Rullades ut i 200 städer runtom i världen igår (både för iOS och Android) och som Maps i övrigt lär det här trilla ner i allt fler städer vad det lider.

https://techcrunch.com/2019/06/27/google-maps-can-now-predict-how-crowded-your-bus-or-train-will-be/?1

Google är på gång att börja med featured snippets utan källhänvisning?

Bugg, misstag eller medvetet? Exempel på featured snippet i Googles sökresultat – utan källhänvisning. Det visar sig att sidan som innehållet hämtats ifrån inte återfinns bland de första 10 träffarna. Om man så vill: material hämtat från SEO-kyrkogården.

Kan förstås vara ett fel (och Google kan hävda det oavsett), men sannolikt är det högst medvetet. Förstås helt i linje med vad Google gör med sitt sökresultat överlag.

Google Knowledge Panels Without Attribution Is A Bug

Google is testing displaying knowledge panels in the search results that do not show any attribution. When I test this, I get Google attributing Wikipedia for the content but in a test that @Venkatramani spotted, it shows a similar knowledge panel but has no link or attribution to Wikipedia for the content or images.

Google gör det möjligt att autoradera sin platshistorik

Under Googles I/O-utvecklarkonferens för en tid sedan presenterades bland annat en funktion som ska göra det enklare att radera sin platshistorik – och även ställa in så att den autoraderas. Nu börjar funktionen rullas ut Android och iOS (och webben).

I och med detta går det att ställa in så att din platsdata ska raderas automatiskt efter tre eller 18 månader, för den som inte vill lämna en massa platsdata för Google att göra vad de vill med, typ. Går förstås även bra att radera manuellt när man så önskar.

Google now lets you auto-delete your location history

Google is following through on its promise to let you auto-delete your activity and location data. It’s now rolling out location history deletion tools to Android and iOS, giving you a relatively simple way to limit the scope of Google’s location tracking.

Google gör det möjligt att dela gifar direkt från sökresultatet

Ny livsviktig funktion i Googles bildsök. Möjlighet att dela gifar. Därför att gifar.

Går kort sagt att dela gifar från sökresultatet direkt till olika tjänster och appar. Det här går ju redan, åtmistone i iOS, via den operativinbyggda delningsfunktionen, men nu blir det alltså en integrerad del i själva sökfunktionen.

I det stora en rätt lite funktion, men det är förstås ju i det stora sammanhanget som funktionen ska ses. Som Googles sökfunktion som startpunkten för vad du än vill göra. Det är förstås Google-uppköpta Tenor som står för gifarna – vilket inte bara är tråkiga nyheter rent sökmässigt för exempelvis Giphy utan även användarmässigt. I och med att det är Tenors gifar som kommer få framträdande plats här så uppmanas alla att använda deras tjänst för att använda och ladda upp gifar.

Vi kan väl tänka att det, likt i Gboard, är en funktion som i sin helhet kommer flytta in i bildsöksdelen av Google. Alltså att man inte behöver lämna Googles sök varken för att söka efter eller ladda upp gifar.

GIF-ing you a way to say LOL, haha or jajaja from Google Images

Now you can get your message across by sharing GIFs directly from Google Images.

 

Har du lust att hjälpa till?

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Kategorier
Allmänt digitalt Detaljhandel/e-handel Ekonomi och finans IoT - internet of things Kryptovalutor Mobilt Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 21 2019 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i sammanställningen

Del 1: Sociala medier, Sök/SEO

Detaljhandel/e-handel

Amazons använder tomma butiksytor som e-handelslager

Senaste två åren eller så har det florerat uppgifter att Amazon har dragit nytta av galleriadöden genom att köpa upp övergivna butikslokaler. Anledningen? Lager för sin e-handel. Nu verkar det som att Amazon är redo att börja dra nytta av sina investeringar.

Det skulle förstås vässa Amazon i den gren där Amazon fortfarande ligger rätt långt efter konkurrenten Walmart: fysisk närvaro. Amazon har plöjt ner stora belopp i sina jätte-e-handelslager, men det skadar förstås inte att ha fler. Framförallt: fler närmare sina kunder.

Walmart har lyckats öka trafiken till sina fysiska butiker via sin e-handel. Lyckas konvertera e-handelskunderna till att också handla i de fysiska butikerna när de hämtar sina paket. Walmart har också börjat investera i annat än sin handel inuti butiker: som e-sporthallar. Allt för att få dit kunder – och få dem att stanna längre.

I takt med att e-handeln tagit fart har citynära butiker så sakteliga börjat få en ny vår, när vi inte längre är lika sugna på att åka ut på landet för att handla. Ironiskt nog skulle Amazon-lager kunna hjälpa krisande gallerior. Ställe att hämta och lämna tillbaka sina Amazon-paket. Släng in co-workingytor så kan mini-Amazon-städer börja bli verklighet.

https://www.inc.com/chris-matyszczyk/amazon-new-way-to-fight-walmart-its-both-brilliant-very-sad.html

Microsoft kan släppa en egen e-handelsplattform

Nästa företag på e-handelsplattformsmarknaden: Microsoft? Ja, enligt uppgifter åtminstone. Verkar som att Microsoft kan vara på gång att lansera sin egen Shopify-konkurrent. Alltså en ”e-handel som tjänst”-plattform.

Med tanke på att Microsoft redan sitter på en stor del av infrastrukturen i form av Azure är steget till att erbjuda även gränssnittet mot slutanvändarna inte särskilt stort.

Frågan är förstås hur långt Microsoft i så fall skulle kunna tänka sig gå. Shopify erbjuder inte bara en e-handelslösning utan har numer även automatiserad marknadsföring och hårdvara i produktkatalogen.

Det man kan tänka sig att Microsoft skulle kunna sockra erbjudandet med i övrigt är kopplingen till Bing. Inte… riktigt lika vasst som Google, men hej. Oavsett så håller även begreppet ”e-handel” på att luddas sönder helt och hållet. Både som koncept mot kund vad gäller var och hur man kan e-handla men också vad som faktiskt numer definierar en ”e-handlare”. Som var gränsen går mellan plattformstillhandahållare och faktiskt handlare.

Microsoft may be targeting the e-commerce store hosting space

Microsoft may be gearing up to take on Shopify and others in the e-commerce platform space, according to a new report. Such a move would dovetail well with Microsoft’s Dynamics 365 line.

Media Markt i Spanien börjar sälja via Ebay

Intressant drag från MediaMarkt: man satsar på ny försäljningskanal: Ebay. En del av MediaMarkts sortiment (ja, eller Media Markt Iberias sortiment, om vi ska vara petiga) kommer alltså gå att köpa på auktionssajten.

Det kommer dock inte handla om sprojlans nya grejer. Det kommer mer specifikt gälla produkter som har varit utställda i kedjans 87 butiker och/eller som har mer än 12 månader på nacken. Om man så vill så öppnar MediaMarkt en outlet på Ebay för att dumpa ut osålda grejer.

Det i sig är rätt smart. Istället för att göra det i egen regi så verkar man i en miljö som är van vid begagnat. Som demoex. Dessutom gör man det delvis under annat varumärke och särskilt från övriga verksamheten, vilket gör att MediaMarkt på det sättet, om man så vill, konkurrerar lite mindre med sig själv. MediaMarkt i sig kan också i rena farten bli lite mindre reafokuserad (utan att tro att det betyder att det är slut på reasplashar på egna sajten).

Men mer än något är det ännu ett exempel på en väldigt tydlig trend för (e-)handlare: plattformisering för att finnas där kunderna är och därmed en förhoppning att nå nya kunder. Men också mer och mer för att behålla de befintliga.

https://internetretailing.net/themes/themes/mediamarkt-iberia-launches-store-on-ebay-19634

 

Strömmade medier/Prenumerationstjänter

Spotify döper om appen – för att visa den ökade fokuseringen på podcasts

En liten, stor förändring i Spotify. Appen byter namn. Heter numer ”Spotify – Musik och podcasts”.

Att appen, och Spotify, allt mer satsar på just poddar gör att det här namnbytet blir rätt självklart. Det personliga biblioteket har nu också ”Podcasts” som en ny huvudavdelning jämte musik (där du kan filtrera på avsnitt, nedladdningar eller podserier).

Och just det sistnämnda är större än bara en omdesignad app. Att Spotify nu alltså visuellt och funktionsmässigt lägger musik och podcasts på samma nivå (även om musik fortfarande ligger först) är ett tydligt tecken på Spotifys ambition att bredda sig mer och minska beroende på musiken. Inte minst i takt med att musikkonkurrensen hårdnar för varje dag som går.

Det är bland annat också därför som Spotify satsar allt mer på andras plattformar. Likt Snap att få ut sina tjänster och sitt innehåll på konkurrerande musik- och podcasttjänster. Kort sagt att Spotify siktar på att tjäna pengar på sitt innehåll även om användare väljer andra plattformar för sitt lyssnande.

https://www.theverge.com/2019/5/17/18629274/spotify-podcast-library-redesign-music

 

IoT – internet of things

Kina är numer landet med flest smarta högtalare

Världens smarthögtalarrikaste land? Numer tillhör den titeln Kina, som gick om USA senaste kvartalet. Fortfarande amerikanskt i topp, Amazon och Google som sålde 4,6 miljoner respektive 3,5 miljoner högtalare, men de kinesiska företagen har haft lite av ett raketkvartal.

Baidu knep tredjeplatsen med 3,3 miljoner sålda, följd av Alibaba och Xiaomi som skeppade iväg 3,2 miljoner var. Totalt ökade försäljningen i Kina med 500 procent jämfört med 2018 och landade på 10,6 miljoner enheter i landet.

Enligt undersökningsföretaget Canalys så fanns det vid utgången av första kvartalet i år 20,7 miljoner smarthögtalare i världen och 10,6 miljoner av dessa finns i Kina. Betyder en regional marknadsandel på 51 % medan USA trillar ner till 24 %, från 44 % för ett år sedan.

Bryter man ner försäljningssiffrorna Q1 för företagen i topp så är det rejäla ökningar över nästan hela banan. Om vi bortser från Baidu, som inte hade någon smarthögtalare 2018, så ligger ökningarna mellan 84,7 och 411,3 %. Med ett undantag: Google. För Google är ökningen bara 7 %, vilket är lite anmärkningsvärt i sammanhanget. Amazon ökade sin försäljning med nämnda 84,7 %.

Som sagt. Oväntat. Okej, Google var störst för ett år sedan, men det är som sagt var ett litet utropstecken.

Canalys Newsroom – China overtakes US in fast growing smart speaker market

Find the latest press releases, channels and tech analysis available

Tesla satsar på spel i sina bilar

Ett rätt självklart drag. Tesla satsar på att integrera mer spel i sina bilar. I dagsläget verkar det mest handla om sköna retrovibbar via Atari-spel men man arbetar på att porta spelmotorerna till några av de riktigt stora spelen.

Nu kan det förstås kännas lite fel med spel i en bil, men för passagerare kan det förstås vara relevant. Och för alla – om bilen kör själv. Det senare är förstås målbilden.

Med tanke på att de stora techjättarna nästan unisont har släppt spel(prenumerations/strömnings)plattformar i år så är det lite oväntat hur lite som har gjorts på bilfronten. Är logiskt med tanke på hur bilar fungerar idag, men som sagt: i takt med att bilar kör mer och mer själv så blir bilen en rejäl möjlighet för spelbolag. Ännu ett område där gränsen mellan boende och mobilitet håller på att suddas ut.

Tesla håller på att ta fram en ”car karaoke”-funktion och precis det lär vi se mycket av: inte bara spel utan spel som är gjorda för att spelas i ett rörligt fordon. Tillsammans med vänner eller ”tillsammans” med omgivningen – alltså spel som är tunga på AR eller VR.

https://electrek.co/2019/05/20/tesla-video-games-cars-unity-unreal-engines/

Google uppdaterar sina AR-glasögon

Google har inte gett upp sina AR-glasögon. Nu kommer en ny version av Glass. Och Google har lärt sig läxan från tidigare version – samma läxa som Facebook har lärt sig med Oculus – den här typen av produkt är inte riktigt redo för konsumentmarknaden. De är fortfarande för klumpiga och för osexiga (och, tja, har för få praktiska användningsområden) för gemene man. Men är däremot som gjorda för företagsmarknaden, för att kunna ge handsfree-information på näthinnan.

Ja, nästan, åtminstone.

(VI kan väl dessutom utgå från att ordet ”helpful” kommer finnas med i varenda Google-produktpresentation ett rätt bra tag framöver.)

Glass Enterprise Edition 2: faster and more helpful

We’re launching Glass Enterprise Edition 2 to help businesses work better, smarter and faster.

Ford lanserar egen robot för sista-metern-leveranser

THEY’RE COMING! THEY’RE COMING!

Ford wants this creepy robot to bring its autonomous deliveries to your door

Autonomous deliveries and self-driving vehicles may be the future, but there are still a few gaps that need to be addressed — namely that it’s not always possible for people to leave their homes to retrieve deliveries from the roadside (and if you’re hungover and ordering take out, you definitely don’t want to).

 

Mobilt

Google stryper Huaweis tillgång till Android och Googles Android-appar

Hoppsan, det här är rätt… stort. Google säger upp Huaweis Android-licenser som följd av Kina/USA-handelskriget i stort och USA/Huawei-fnurran i synnerhet.

Det avbrutna samarbetet innebär inte att Huawei inte kommer kunna köra Android längre. Däremot kommer Huawei från och med nu bara kunna erbjuda Android via de open source-licenser som finns. Huawei kommer däremot inte längre få tillgång till techsupport från Google och, allvarligast av allt, framtida uppdateringar av (Google-utvecklade) Android. Eller Googles appar – som Gmail och Youtube. Eller Google Play. Med andra ord kommer Huawei-användare inte kunna ladda ner appar via Google Play.

I Kina spelar det här typ ingen roll, eftersom Google och dess tjänster ändå inte finns i landet. Distribution av appar sker via tredjepartsappbutiker för Android. Men i resten av världen kan det bli rejält mycket jobbigare att konkurrera.

Eftersom vi pratar om en av de stora Android-mobilspelarna här så kan det här förstås leda till att Android fragmenteras ytterligare. Men det kan också bli ännu ett steg mot att Android som vi känner det går i graven. Särskilt som Google mer och mer verkar vilja satsa på något helt eget.

Google pulls Huawei’s Android license, forcing it to use open source version

A dramatic escalation in the US war on Chinese tech firms

Huawei arbetar på en egen version av Android

Googles utspel tidigare i veckan att man kommer att stänga av Huaweis Android-licens har, milt sagt, skakat om mobilbranschen. Ja, eller stora delar av techbranschen. Huawei kommer fortfarande kunna använda open source-delarna av Android och befintliga Huawei-ägare kommer fortfarande ha tillgång till uppdateringar av (Google)Android och Googles olika appar – inklusive Google Play. Nya modeller av Huawei kommer alltså däremot inte få tillgång till det här.

Det fick i sin tur ett antal stora mobilaktörer runt om i världen att meddela att man inte kommer att sälja Huawei. Ingen idé, liksom. Kommer alltså bli ett rejält avbräck för Huaweis globala expansionsplaner. På hemmamarknaden Kina lär det bli mindre kännbart, eftersom Googles appar, även här inklusive Play, inte finns där. Men som sagt, i övrigt: inte så bra. Om Huawei inte får för sig att ta fram en helt egen version av Android.

Och det är precis det som nu är på gång. Enligt Huawei kommer företagets egen Android att dyka upp i höst eller i början av nästa år. Och det lär inte vara, som vanligt, ett lager ovanpå Googles Android, utan ett operativ rätt mycket omskrivet från grunden. Eller väldigt mycket, åtminstone.

Det här kan förstås, om Huawei får fart på saker och ting (får man kinesiska staten i ryggen så lär det helt klart bli så – och det kan vi nog utgå från) leda till att ”internet” och ”Kinas internet” kommer att delas upp ytterligare. Men inte bara det: det leder också till ytterligare fragmentering av Android i sig. Det är dessutom inte första tecknet på att världens största mobiloperativ är på väg att på riktigt börja falla i bitar.

Huawei’s Android Alternative OS Will Arrive This Fall, Says CEO

Now that the situation has worsened and the worst is knocking on the door, Huawei’s consumer business CEO has said that the company’s ”OS designed for the next generation of technology” will be available by fall this year or by the next spring.According to information shared by CEO Richard Yu in a private WeChat group, Huawei’s own mobile OS will be compatible with all Android applications and web applications.

 

Ekonomi och finans

Facebook kan lansera den egna kryptovalutan GlobalCoin 2020

Mer information om Facebooks egen valuta: nu har BBC kommit över information som pekar på att Facebook siktar på att börja testa valutan, som har arbetsnamnet GlobalCoin, i ett dussintal länder mot slutet av året.

Spekulationer om en egen kryptovaluta för Facebook har florerat ett tag, men fick riktig fart i slutet av förra året. Parallellt har det också kommit uppgifter om att företaget arbetar på en blockkedjevaluta för WhatsApp. Det kan med andra ord handla om en eller två valutor för företaget. Känns mindre troligt att de skulle släppa två, men det skulle kunna finnas anledningar. WhatsApp är primärt en tjänst för tillväxtmarknader, så det kan handla om en separat finansiell verklighet som kan stöka till det. Inte minst i exempelvis Indien.

Uppgifterna i BBC-artikeln bekräftar det som kommit ut tidigare: att Facebook siktar på en stablecoin. Alltså en valuta kopplat mot någon form av extern säkerhet, som dollar eller guld, snarare än att låta marknaden, alltså användarna, helt styra kursen. Det senare gäller exempelvis för Bitcoin, vilket som bekant har lett till våldsamma svängningar i kursen. Vill man ha en valuta tänkt att faktiskt användas för att köpa produkter för är stabilare och mer förutsägbara förutsättningar att föredra.

Fortfarande är det svårt att veta exakt hur valutan kommer fungera och kunna gå att använda. Mest troligt är en Kik-variant, alltså en valuta för det egna ekosystemet. Poäng man kan köpa saker för, om man så vill. Här finns förstås både den största nackdelen och en största risken. En valuta som bara kan användas i Facebooks egna tjänster kan göra det rejält mycket svårare att få snurr på användningen. Och om valutan blir stor, alltså att hela ”Pay with Facebook” som redan testas, kommer kunna kopplas mot allt mer så kan inlåsningseffekten på Facebookplattformen öka.

Det senare är inte heller jättebra för Facebook, då uppstyckningskraven lär bli ännu fler och än mer långtgående. Med det sagt så tror jag att det oavsett handlar om ”när” Facebook kommer behöva bryta upp sin verksamhet. Frågan är bara vilken skärning de kommer att välja – eller tvingas till.

Facebook plans to launch ’GlobalCoin’ currency in 2020

The social media giant is planning to set up a crypto-currency in around 12 countries by early 2020.

New York börjar testa att betala med Google Pay i tunnelbanan

New York är på väg att börja testa betalning med Google Pay i kollektivtrafiken. Bara ett begränsat test på några linjer, men ändå. Betalningen sker alltså med mobilen istället för ett kort och det enda som behövs är att NFC-blippa mobilen vid en betalstation – det krävs inte ens att appen är öppen för att det ska fungera.

Kul att fler och fler tester av den här typen börjar dyka upp i vår del av världen.

NYC will accept Google Pay on some subway and bus routes

If you have Google Pay, you might be able to tap your phone for subway or bus payments in NYC in the near future. The tech giant has teamed up with The Metropolitan Transportation Authority (MTA) to conduct a pilot test for Google Pay covering select subway stations and Staten Island buses.

WeChat Pay i samarbete med Schipol-flygplatsen i Amsterdam

Ni vet det där med flaggskeppsbutiker? Så före techgiganternas era. WeChat Pay har inlett ett samarbete med Schiphol-flygplatsen i Amsterdam. En flaggskeppsflygplats, alltså. Den första i sitt slag i Europa.

Samarbetet innebär marknadsföring för WeChat Pay (och att Alipay-motsvarigheterna har försvunnit), att de flesta butiker på flygplatsen accepterar WeChat Pay samt ett Schiphol-miniprogram i WeChat. En miniprogram som gör det möjligt för för kinesiska turister att samla ihop köp från olika butiker och kunna hämta upp dem på ett antal upphämtningsställen.

(Däremot verkar det som att bara kinesiska medborgare kan betala med WeChat Pay. Både Alipay och WeChat Pay rullar ut i världen i spåren just efter de kinesiska turisterna snarare än att Tencent och Alipay har gjort försök att etablera betalmetoderna i väst, men jag hade inte koll på att det bara är kineser som kan betala med dem.)

Bild från Schipols flygplats i Amsterdam, med länk till LinkedIn-inlägg om WeChat Pay-samarbetet

Apple köper astmamätningsföretaget Tueo Health

Ännu ett rapporterat företagsuppköp från Apple: Tueo Health. Ett företag som arbetade med att ta fram en app för att övervaka astma hos barn. Appen skulle gå att koppla ihop med hårdvara som kontrollerar barns andning och larma föräldrar om ett barns andning förändras under natten. En baby monitor specifikt för astma, alltså.

Uppköpet känns helt rimligt som del av Apples hälsosatsning, där Apple vill hantera vårt totala hälsologgande. Ett område som vi lär få nyheter inom under Apples utvecklarkonferens nästa vecka.

No Title

No Description

 

Övrigt

Polen tar EU:s upphovsrättsdirektiv till EU-domstolen

I elfte timmen inför det datum då EU:s nya omdiskuterade upphovsrättsdirektiv träder i kraft så har Polen lämnat in en stämning/protest/invändning (för dålig koll på exakta termen på svenska) mot direktivet. Landet argumenterar nu bland annat att förslaget, mer specifikt ”förebyggande censur”, står i strid med såväl landets grundlag som EU-avtal.

Det är lite ironiskt på två sätt: dels för att media även i Polen allt mer börjar känna av anti-demokratiska vindar som vill inskränka pressfriheten och dels att argumentet för invändingen i sig skulle betyda att mycket av det som Facebook och Youtube gör idag i praktiken skulle vara olagligt. Exempelvis majoriteten av det som Facebook lyfte fram i sin transparensrapport förra veckan.

Poland has filed a complaint against the European Union’s copyright directive

Poland has officially challenged the European Union’s recently-approved controversial copyright directive, saying that the legislation would bring unwanted censorship. The country filed its complaint yesterday with the the Court of Justice of the European Union.

Apple lanserar egen annonsspårningsteknik som inte delar information om användaren

Vad sägs om ännu ett försök att ta fram annonser som kan ge insikter om användarna utan att dela med sig av individuella användares data? Den här gången är det Apple som är företaget som tror sig ha en lösning på spårning vs. mätning vs. integritet via tekniken Privacy preserving ad click attribution.

Jag ska inte säga att jag har full koll på exakt vad tekniken innebär, och hur mycket den skiljer sig från liknande initiativ från andra företaget, men i korta drag handlar det om att att annonser ska kunna mäta effektiviteten i en annons utan att berätta VEM som har klickat. Bara berätta ATT någon har klickat. Dessutom med en inbyggd randomfördröjning – en konvertering skickas inte in direkt.

Apple har lämnat in tekniken som förslag på standard och kommer att aktivera den i Safari, men frågan är förstås hur stor chans den har att ta fart (ja, annat än inom Apples eget annonsekosystem). Ett uppenbart problem jag kan tänka mig är att det inte kommer att gå att rikta information till specifika kunder efter en viss aktivitet.

https://techcrunch.com/2019/05/22/apple-online-ads-private/

Apple uppdaterar MacBook Pro – utan att göra större väsen av det

Så har Apple uppdaterat datorer igen. Nästan hela MacBook Pro-serien som, förutom nytt teknik i tangentbordet (igen), har blivit snabbare och bättre (och dyrare, bland annat på grund av kronkursen). Bland annat får vi för första gången en åttakärnorsmodell. Allt det här släpptes igår kväll. Utan någon som helst happening från Apples sida.

Det är idag nästan två veckor till det är dags för årets upplaga av WWDC, Apples utvecklarkonferens där vi kommer få möta nästa generation av iOS och macOS. Och förstås även annat, som vilka nya skills som Siri har lärt sig. Men en sak vi nog inte kommer få se är: hårdvara.

När Apple presenterade sina nya prenumerationstjänster för ett par månader sedan sprutade de ur sig nya dator- och iPad-modeller veckan före själva tillställningen. Produkter som smögs ut nästan bara genom en uppdatering av Apple Store. Allt för att hårdvaran, eller om man så vill det ”gamla” Apple, skulle ta uppmärksamhet från den nya tjänsterna (a.k.a. ”nya Apple”). Det verkar som att företaget kommer göra samma sak den här gången också. Jag misstänker med andra ord att vi kommer att få se fler hårdvaruuppdateringar kommande veckan eller så.

En gång är ingen gång, två gånger är som bekant en vana. 2019 är med andra ord året när Apple fullt ut har anammat sin nya företagsidentitet som tjänsteföretag, efter att ha jobbat åt det hållet i några år nu. Visst, hårdvaran (läs: i praktiken iPhone) kommer fortfarande stå för lejondelen av intäkterna ett rätt bra tag till, men dess andel kommer stadigt att minska de kommande åren.

Rejält högre priser när Apple uppdaterar Macbook Pro-modellerna

Macbook Pro 13 tum och 15 tum blev i ett svep upp till 2 500 kronor dyrare.

 

Har du lust att hjälpa till?

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Kategorier
Infografik

Infografik: Vad innebär EU:s upphovsrättsdirektiv? (artikel 11 och artikel 13)

Den som vill ha en mer djuplodande genomgång (med lite tolkningar från mig och vad jag tror att konsekvenserna kan komma att bli) hittar en jättelång artikel här (läses på egen risk)

Vill du hellre ha hela infografiken som en bild? Ladda ner den som här

Kategorier
Allmänt digitalt Artikel

EU:s upphovsdirektiv – tolkningarna, felaktigheterna och vad som faktiskt står om artikel 11 och artikel 13

Har du koll på EU:s nya upphovsrättsdirektiv? Har du stött på begreppen ”artikel 11” och ”artikel 13” och läst att de inte kommer att påverka tillvaron på internet särskilt mycket eller att de kommer att döda internet som vi känner det? Undrar du över varför EU vill införa länkskatt och obligatoriska uppladdningsfilter? Här går jag igenom de viktigaste punkterna kring vad som faktiskt står i direktivet – och vad som INTE står.

Det börjar närma sig slutgiltig omröstning i Europaparlamentet om EU:s föreslagna uppdaterade upphovsrättsdirektiv. Ett direktiv som väcker starka känslor på sina håll, både bland förespråkare och motståndare. Det är förstås väldigt glädjande att så många engagerar sig i ett EU-beslut, men tyvärr sprids det, medvetet eller omedvetet, mycket felaktig information. Eller rättare sagt, tolkningar som framförs som saker som uttryckligen står i direktivet.

Det har gjort att en fråga som hade varit (och är) principiellt intressant och viktig att diskutera lite reducerades till skrikande plakatpolitik baserad på saker som inte alls stod någonstans. Viskleken upphöjd med internet.

Här är mitt försök att sammanställa vad som direktivet faktiskt innebär utifrån skrivningarna. Fokus blir alltså på de två mest kontroversiella artiklarna 11 och 13, som handlar om länkning till nyhetsartiklar och uppladdning av upphovsrättsskyddat material.

(Och precis när jag blev klar med den här texten så kom den slutgiltiga versionen. Kan komma att göra justeringar i texten. Tack för det EU. Artikel 11 heter numer artikel 15 och artikel 13 är nu nummer 17 efter lite intern omnumrering efter att text tagits bort och lagts till i direktivet längs med vägen.)

Huvudrubrikerna i artikeln

Direktivet, intressenterna och drivkrafterna

Artikel 11 – ”länkskatt” eller licensavgift?

Artikel 13 – ”uppladdningsfilter”?

BBS-lagen – lagen om elektroniska anslagstavlor

Hur tolkar Ola direktivet och vad som sannolikt kommer bli följden?

Var gör jag om jag bara vill ha en snabb översiktsgenomgång?

Egentligen borde alla förstås läsa hela direktivtexten och bilda sig sin uppfattning utifrån det som står där. Åtminstone de två artiklar som det bråkas mest om. Men jag förstår om du inte är jättesugen på det. Det är faktiskt skittråkig läsning.

För att göra det lite mer överskådligt har jag dessutom satt ihop en infografik med de viktigaste punkterna. Eller så rekommenderar jag Tobias Blixts sammanställning på Breakit – den bästa och mest objektiva sammanställning jag har läst i frågan. Läs den så har du bra koll.

Jag har även skrivit om ungefär det här tidigare och här hittar du rätt många inlägg som på ett eller annat sätt berör upphovsrättsdirektivet.

Den här texten läser du vidare på egen risk. Jag kommer citera en hel del lagtext från direktivet. Mest för att det är något som i princip aldrig förekommer i texter som fördömer direktivet som helhet eller i delar: nästan aldrig ens en länkning till själva direktivtexten som källhänvisning och för att låta läsare (eller tittare) bilda sig sin egen uppfattning. Än mindre förekommer faktiska citat från texten. (Har ska Julia Reda ha en eloge – även om hon citerar selektivt för att passa de egna intressena så citerar hon från och länkar till källmaterialet. Mer om Reda senare.)

Jag kommer även ta upp svenska BBS-lagen, som är relevant i sammanhanget.

Tyvärr kommer mina citat vara på engelska. Jag är inte jättebra på att hitta i EU-korridorerna och vet inte var den svenska översättningen finns (jag utgår från att den gör det). Men det viktiga är innehållet och engelska borde fungera för de flesta även i detta sammanhang. (Kanske uppdaterar när jag har svenska versionen.)

Anyway. Nu kör vi.

Direktivet, intressenterna och drivkrafterna

Varför vill EU döda internet som vi känner det?

De vill de inte. Förstås. De vill helst att marknadens parter skulle ha kunna komma överens utan dem, men eftersom detta bevisligen inte skett har EU pressats att agera för att styra upp situationen.

Varför vill EU införa upphovsrättsdirektivet?

Den nuvarande upphovsrättslagstiftningen inom EU har vid det här laget en hel massa år på nacken. Det nuvarande förslaget är tänkt att uppdatera och anpassa lagstiftningen till en era med stora techplattformar som aggregerar information och låter sina användare enkelt dela stora mängder information i olika format.

Direktivet handlar alltså om att EU vill säkerställa att upphovsrättslagstiftningen, alltså den internationella lagstiftning som EU förbundit sig att följa, gäller inom unionen även i en digital era. Det handlar inte om att förändra upphovsrätten i sig.

Vilka omfattas av direktivet?

Tjänster där den huvudsakliga funktionen (eller en av de huvudsakliga funktionerna) är att göra det möjligt för sina användare att ladda upp och sprida stora mängder upphovsrättsskyddat material med syfte att tjänsten sedan ska kunna tjäna pengar på detta (genom att exempelvis rikta annonser mot sina användarna).

Certain information society services, as part of their normal use, are designed to give access to the public to copyright protected content or other subject-matter uploaded by their user

/…/

The services covered by this Directive are those services, the main or one of the main purposes of which is to store and enable users to upload and share a large amount of copyright protected content with the purpose of obtaining profit therefrom, either directly or indirectly, by organising it and promoting it in order to attract a larger audience, including by categorising it and using targeted promotion within it.

Med andra ord tjänster som Youtube och Facebook.

Vilka tjänster omfattas inte alls av direktivet?

  • Tjänster som inte har ovanstående som huvudfunktion (eller som en av de viktigaste funktionerna) och som inte tjänar pengar på att användare laddar upp upphovsrättsskyddat material.
  • Plattformar för att ladda upp och dela open source-programvara
  • Icke-kommersiella tjänster avsedda för forskning eller utbildning
  • Icke-kommersiella onlineencyklopedier (som Wikipedia)
  • Rena pirattjänster

Providers of services such as not-for profit online encyclopedias, not-for profit educational and scientific repositories, open source software developing and sharing platforms

/…/

shall not be considered online content sharing service providers within the meaning of this Directive.

Vad bråkas det om?

Det är framförallt två artiklar (kapitel) i direktivet som gett upphov till debatt:

  • Artikel 11: licensavgift för återpublicering av material från nyhetspublikationer
  • Artikel 13: plattformar med stora mängder användare blir ansvariga för det material som användare delar via plattformens tjänster och ska säkerställa så långt som möjligt att det inte förekommer material som bryter mot upphovsrätten. Detta kan ske genom att betala för materialet å användarnas vägnar eller genom att säkerställa att materialet inte sprids.

Vilka är de stora intressenterna som bråkar och vad har de för motiv?

Upphovsrättsdirektivets stora intressenter

Motståndare

  • Google: Vill inte tjäna mindre pengar än idag genom att de tvingas betala mer för material än idag. När det gäller artikel 11 skulle de behöva betala för något de inte betalar för idag.
  • Julia Reda: EU-parlamentariker och piratpartist som blivit ansiktet för motståndet inom parlamentet och som har delar av sin webbplats dedikerad åt att informera och stoppa det nya upphovsrättsdirektivet. En av Redas politiska frågor är en uppluckring av upphovsrätten.

Finns även stort engagemang bland många kända internetprofiler och andra mindre intressentgrupper, där argumentet oftast är att direktivet ”kommer att döda internet som vi känner det”.

Förespråkare

  • Stora europeiska publicister: Stöder framförallt artikel 11. Vill inte ändra befintliga affärsmodeller.
  • Upphovsrättsorganisationer: Stöder framförallt artikel 13. Vill ha mer ersättning än idag och anser att de stora plattformarna (som Youtube) tjänar pengar på sina användare (via exempelvis annonsering) tack vare material som upphovsrättsinnehavare inte alls får ersättning för eller som de anser de får för låg ersättning för.

Hur lobbar de olika sidorna?

De lobbar via sina egna plattformar (som Googles massiva lobbykampanj på exempelvis Youtube), direkt mot ledamöterna och via ”the little people”.

  • I fallet Google är det via privatpersoner och sina användare – argumentet är att artiklarna kommer drabba livsuppehället för många människor (exempelvis youtubare) och genom att sökupplevelsen kommer bli mycket sämre än idag samt att Google hotar med att lägga ner sin nyhetstjänst i Europa om direktivet går igenom.
  • I fallet Reda är det många olika grupper som återpublicerar hennes tolkningar av direktivet, vad det kommer innebära och vad olika slags förändringar kommer innebära. Gäller såväl bland internetprofiler som när olika slags medier rapporterar om direktivet.
  • I fallet upphovsrättsinnehavarna är det främst via mer traditionella lobbykanaler, där man står på de individuella kreatörernas sida. Här finns också de stora skivbolagen, som de individuella kreatörerna kanske inte fullt ut anser ger dem skälig ersättning till att börja med.
  • I fallet publicisterna är det för att ”kvalitativ journalistik” ska överleva, och därmed journalister och objektiv rapportering.

Men har inte även förespråkarna svängt och börjat kritisera förslaget?

Jo, under tiden att texten i olika gångar förhandlats fram har upphovsrättsorganisationer blivit allt mer kritiska. De tycker att det börjar bli för många undantag och andra skrivningar till deras nackdel. På omvänt sätt har exempelvis Google mjuknat och erkänt förbättringar.

Att båda sidor ogillar direktivet är väl ett tecken på att det inte är bra?

Det handlar snarare om att EU börjar hitta en mellanväg som ingen av sidorna är riktigt nöjd med, men som båda sidor kommer kunna leva med. Om ena sidan hade varit helt nöjd skulle detta kunna tolkas som att lagen ensidigt gynnat denna sida. EU har även en tredje part att ta hänsyn till: medborgarna och deras rättigheter.

Vad tycker de olika sidorna?

Förespråkarna

  • Ger innehållskapare rättvis ersättning
  • Bra balans mellan upphovsrätt och yttrandefrihet
  • Bättre konkurrensvillkor för europeiska aktörer
  • Gör att innehållsskapare kan leva på sitt arbete

Motståndarna

  • Alla tjänster som omfattas av direktivet måste ha uppladdningsfilter
  • Inte längre tillåtet att länka till nyhetsartiklar
  • Hämmar innovation och yttrandefrihet
  • Kommer att döda internet som vi känner det

Artikel 11 – ”länkskatt” eller licensavgift?

Vad står i direktivet?

Omfattar inte privat eller icke-kommersiell användning

These rights shall not apply to private or non-commercial uses of press publications carried out by individual users.

Gäller inte hyperlänkar (en sån här länk berörs alltså inte alls av direktivet)

The protection granted under the first subparagraph shall not apply to acts of hyperlinking.

Omfattar inte länkning till nyhetsartiklar som bara innehåller några få ord eller väldigt korta utdrag

The rights referred to in the first subparagraph shall not apply in respect of uses of individual words or very short extracts of a press publication.

En publicist har rätt att få ersättning för återpublicering (exempelvis av en nyhetsaggregerare) i två år från publiceringsdagen, därefter upphör detta

The rights referred to in paragraph 1 shall expire 2 years after the publication of the press publication.

Vad står inte i direktivet?

  • Att det blir förbjudet att länka till nyhetsartiklar

Vad är oklart i direktivet om artikel 11?

  • Vad ”några få ord” och ”väldigt kort” innebär
  • Vilka tjänster som kommer att omfattas av licenskravet (inga undantag avseende exempelvis trafik och omsättning

Artikel 13 – ”uppladdningsfilter”?

Vad är artikel 13?

Plattformar som låter användare dela information blir ansvariga för att det användarna delar inte bryter mot upphovsrätten. Plattformarna ska säkerställa att upphovsrättsinnehavare får ersättning. Plattformarna ansvarar för att material som bryter mot upphovsrätten inte sprids på plattformen.

Vad står i direktivet om artikel 13?

Plattformar som omfattas av direktivet ska skaffa sig tillstånd för att tillhandahålla det material som delas av användarna

An online content sharing service provider shall therefore obtain an authorisation from the rightholders referred to in Article 3(1) and (2) of Directive 2001/29/EC, for instance by concluding a licencing agreement, in order to communicate or make available to the public works or other subject matter.

För tjänster som är yngre än tre år och som har en årsomsättning under 10 miljoner euro räcker det att plocka bort material som bryter mot upphovsrätten när de uppmärksammas om detta

Member States shall provide that when new online content sharing service providers whose services have been available to the public in the Union for less than three years and which have an annual turnover below EUR 10 million within the meaning of the Commission Recommendation 2003/361/EC, the conditions applicable to them under the liability regime set out in paragraph 4 are limited to the compliance with the point (a) of paragraph 4 and to acting expeditiously, upon receiving a sufficiently substantiated notice, to remove the notified works and subject matters from its website or to disable access to them.

Tjänster som har fler än 5 miljoner unika besökare i månaden måste inte ha tillstånd om de kan uppvisa att de har gjort sitt bästa för att skaffa sig tillstånd enligt branschpraxis

Tjänster ska göra sitt bästa för att förhindra att material som bryter mot upphovsrätten laddas upp igen

Where the average number of monthly unique visitors of these service providers exceeds 5 million, calculated on the basis of the last calendar year, they shall also demonstrate that they have made best efforts to prevent further uploads of the notified works and other subject matter for which the rightholders have provided relevant and necessary information.

Material av typ satir och kritik är undantaget

Member States shall ensure that users in all Member States are able to rely on the following existing exceptions and limitations when uploading and making available content generated by users on online content sharing services:

(a) quotation, criticism, review;
(b) use for the purpose of caricature, parody or pastiche.

Nationell lagstiftning baserad på direktivet får inte ställa generella monitoreringskrav på de tjänster som omfattas

The obligations established in Article 13 should also not lead to Member States imposing a general monitoring obligation.

De krav som ställs på tjänster som omfattas av direktivet ska vara proportionerliga i relation till tjänstens storlek, användare och hur mycket upphovsrättsmaterial som delas, samt kostnader för dessa verktyg eller rutiner

In determining whether the service has complied with its obligations under paragraph 4 and in the light of the principle of proportionality the following should, among others be taken into account:

(a) the type, the audience and the size of services and the type of works or other subject matter uploaded by the users;
(b) the availability of suitable and effective means and their cost for service providers.

Tjänsterna får inte förhindra delande av material som inte bryter mot upphovsrätten

The cooperation between online content service providers and rightholders shall not result in the prevention of the availability of works or other subject matter uploaded by users which do not infringe copyright and related rights, including where such works or subject matter are covered by an exception or limitation.

Avtalsfriheten gäller fortfarande, så marknadens parter är välkomna (och uppmanas) att gemensamt komma fram till andra lösningar

In the implementation of this principle into national law, Member States shall be free to use different mechanisms and take into account the principle of contractual freedom and a fair balance of rights and interests.

Upphovsrättsinnehavare har rätt att släppa sina verk fria om de så önskar

Nothing in this Directive should be interpreted as preventing holders of exclusive rights under Union copyright law from authorising the use of their works or other subject-matter for free, including through non-exclusive free licences for the benefit of any users.

Vad står inte i direktivet om artikel 13?

  • Krav på att tjänster (oavsett omsättning, användare, eller mängd material material som delas) måste installera uppladdningsfilter
  • ”Uppladdningsfilter”, ”filter” eller någon annan specificerad teknisk lösning

Vad är oklart i direktivet om artikel 13?

  • Vad som krävs för att kunna säga att en tjänst har gjort sitt bästa för att skaffa sig tillstånd

Men innebär inte det här att EU lämnar över till privata aktörer att bestämma vad som är lagligt?

Nej, det är lagstiftarna som avgör vad som är lagligt eller inte. De privata aktörerna får sedan i uppdrag att säkerställa efterlevnaden. Det sker redan ofta idag, exempelvis via ordningsvakter, väktare, bilprovningar och parkeringsvakter. Är det alltid självklart? Nej, det kan vara knepigt ibland och långtifrån svart eller vitt.

Men om innehåll börjar stoppas innan det publiceras blir ju som att stoppa ett brott innan det har begåtts?

Ja, och även här händer det ofta redan. Både i techjättarnas plattformar (som stoppar massiva mängder innehåll av olika anledningar – både baserade på lagstiftning och andra regler de själva har) och i verkligheten. Det kan handla om att det är uppenbart att ett brott kommer att begås, eller med väldigt hög sannolikhet, både av privata aktörer och statliga myndigheter som Polisen.

Ibland blir det fel, som att någon plockas in som misstänkt fast det senare visar sig att personen inte är den man letar efter. När det uppdagas att fel har begåtts av den utövande organisationen släpps sedan personen.

BBS-lagen – lagen om elektroniska anslagstavlor

Vad är BBS-lagen?

BBS-lagen är en lag som gör elektroniska anslagstavlor (tjänster där användare själv kan lägga ut innehåll) är ansvariga för det som användarna delar. Tjänsterna är ansvariga för att ta bort eller förhindra spridning av material som bryter mot lagen. Har varit lag i Sverige sedan 1998.

Vad står i BBS-lagen?

Lagen omfattar brott av typen uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller uppenbart brott mot upphovsrätten.

Den som tillhandahåller tjänsten ska ta bort material som bryter mot lagen eller på annat sätt förhindra vidare spridning av materialet

Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om

/…/

det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.

Den som tillhandahåller tjänsten ska ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten

Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 §, ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten.

Vad står inte i BBS-lagen?

  • Krav på att tjänster (oavsett omsättning, användare, eller mängd material material som delas) måste installera uppladdningsfilter

Vad är oklart i BBS-lagen?

  • Hur den ska tillämpas – kommer för första gången prövas i domstol under 2019

Hur tolkar Ola direktivet och vad som sannolikt kommer bli följden?

Ser du inga problem med direktivet, i allmänhet och specifikt kring artikel 11 och 13?

Absolut, det finns högvis med problem. Artikel 11 är mest puckad och mer rigida varianter av den har redan testats i Tyskland och Spanien utan större framgångar (även om det finns lite olika bud om hur illa det egentligen blev). Uppladdningsfilter har fortfarande svårt (och lär ha ett tag till) att avgöra vad som är exempelvis satir.

Men i grund och botten handlar det förstås om pengar. Och att inte vilja ändra på en affärsmodell och/eller intäktsmodell. Att vilja tjäna mer eller inte vilja tjäna mindre pengar.

Google är förstås den som jagas mest. EU ska sätta EU-företag först och den som mest berörs av både artikel 11 och artikel 13 är sökjätten. (Vill man vara raljerande så hade vi sannolikt sluppit hela direktivet om Google hade varit berett att slanta upp mer pengar, men det kan jag förstå att de inte har lust med.) Och det är förmodligen två saker som irriterat mest.

Vad publicister och medieföretag stör sig mest på

”Kontraktet” mellan Google (och i lite lägre utsträckning även Facebook) och medieföretagen har ungefär byggt på: ni får återpublicera vårt innehåll i utbyte mot att ni ger oss trafik. Men Facebook släpper iväg allt mindre trafik från plattformen och Google börjar publicera allt mer information mer eller mindre i sin helhet direkt i sökresultatet.

Vad upphovsrättsbranschen stör sig mest på

Youtube är världens största videoplattform. Sjukt mycket innehåll konsumeras här. De är däremot sämre på ersättning, tycker upphovsrättsindustrin. Tittar man specifikt på vad Youtube betalar per strömmad låt jämfört med de andra stora tjänsterna så är Googles ersättningsnivå väldigt låg. (Visst, nivån för Google Play Music – som nu blivit Youtube Music – är bättre, men… den kanske inte används… så mycket…)

Med det sagt finns det också utmaningar kring exempelvis yttrandefrihet och rätt att uttrycka sig. Det är på de stora techplattformarna som vi idag kommunicerar med varandra, kan dela kunskap, vara kreativa och, om man så vill, utöva delar av våra demokratiska rättigheter.

Det finns förstås en baksida med detta, då techjättarna själva kan sätta upp vilka regler de vill. De är privata tjänster som vi inte behöver använda om vi inte vill. Men alternativen är få. De har i grund och botten ett vinstintresse och de förändringar som de gör exempelvis kring vilka inlägg som syns har vi som användare små möjligheter att påverka. Plattformarna kan också välja att censurera material utan lagligt stöd för att det kan vara stötande och därmed hota annonsaffären (som homokyssar och nakenbilder, även konstnärliga och ”vanliga” sådana).

Du pratar (nästan) bara om Google, men Facebook då?

Facebook har haft… lite andra problem senaste året. Men de har oavsett hållit en väldigt låg profil i hela upphovsrättsdirektivfrågan. Och en anledning är att de helt enkelt just köper sig till de licenser som önskas av förespråkarna till direktivet (till nivåer som förespråkarna kan leva med, även om de kanske inte älskar dem).

Som exempel kan vi ta avtalen med skivbolagen. Nu har Facebook skaffat sig licenser med de stora skivbolagen och hade kunnat nöja sig med detta, men istället börjar de bygga tjänster som låter användarna inte bara passivt konsumera utan också aktivt använda musiken via exempelvis musikdekaler. Istället för att bara likt Spotify låta musiken vara något som rullar i bakgrunden medan man gör annat så gör Facebook en tjänst som får användarna att aktivt lägga tid i Facebooks ekosystem. Och därmed potentiella kunna tjäna mer pengar på sina användare.

Snapchat har å sin sida testat att låta medier använda publika snaps i sin rapportering, som ett annat sätt att ”betala” för det användarna gör.

Google håller däremot, likt upphovsrättsindustrin och mediebolagen, vi en förvånansvärt stockkonservativ inställning till sin verksamhet. En ”vår väg eller ingen väg”-inställning. De har redan börjat visa skärmdumpar på hur tomt sökresultatet blir om de slutar visa upp information (självklart har de då visat upp sökresultatet rätt mycket från ”gamla” Google – alltså när sökresultatet var byggt för att länka vidare folk till webbplatser. Inte nuvarande Google som allt mer håller kvar kunderna.)

De har, likt vad de gjorde i Spanien, stänga ner sin News-tjänst inom EU om direktivet går igenom. (Vilket mest känns som tomt hot, ett land är en sak, men hela EU? Google behöver den europeiska marknaden för mycket för att helt stänga ner sin nyhetstjänst och strypa sökresultatets utseende). Dessutom börjar det redan kännas som att Google håller på att förbereda just News för artikel 11:

Google News med nyhet utan bild

Så även om mediebranschen har anledning att skärskåda sig själv så mår även företag som Google bra av att få status quo lite omskakat. Att få dem att tänka nytt och kreativt kring befintliga affärsmodeller.

Men borde inte även mediebolag och upphovsrättsindustrin kamma sig?

Jo, herregud vad mediebranschen borde se över sina affärsmodeller (och det händer ju, men imponerande långsamt). Inse att fler takeoverjättebanners inte är lösningen. Morgontidningarna är ju numer mest som klickfiskesajter där du lockas att klicka dig in på en sida med annonser för att upptäcka att texten där var marginellt längre än vid den länk du klickade på.

Bloomberg har börjat blocka inbäddning av material från deras sajt. Det enda som visas i det inbäddade innehållet är ”Are you a robot?” både i text och bild. Alltså en captcha-spärr för alla som inte har en licens från Bloomberg att återpublicera. Det är ett sätt att göra det på.

Men rimligtvis, när direktivet väl börjar testas i domstol, så kommer man också titta på vilka insatser som publicister gjort för att förhindra spridning av upphovsrättsskyddat material. Att exempelvis göra som Bloomberg och se till att inget material från publikationen kan återpubliceras utan tillstånd.

Med hårdare krav på att plattformar har licenser så måste upphovsrättsindustrin och mediebolagen säkerställa att det är enkelt att skaffa sig dem. De måste alltså se till att bli mindre fragmenterade. Mer av ”en väg in” även där (och därmed kanske också en mer enhetlig prissättning). Om de inte kan erbjuda detta så ska ”bästa möjliga insats” att skaffa sig rättigheter ses i ljuset av detta.

”Upphovsrätt” är inte samma sak som ”efterlevnad av upphovsrätt”

Upphovsrätten är internationell och något som EU har förbundit sig att följa. Och det är just efterlevnaden som direktivet handlar om – inte förändringar i upphovsrätten i sig.

Det finns massor att säga om nuvarande upphovsrätt. Saker att diskutera och verkligen ta sig an. Och då börjar vi komma in på ännu större frågor som kommer vi som länder och boende på planeten Jorden kommer behöva ta oss an. Det handlar om saker som att kapitalismen som system håller på att nå vägs ände, att vi måste se på ”värde” och fördelning av resurser på mer hållbara och rättvisa sätt och att tillgång till internet sannolikt kommer att klassas som en mänsklig rättighet.

Jättespännande frågor. Men en annan diskussion.

Varför lägger sig EU i sånt de inte förstår? Bättre att marknaden fixar det här, titta på Spotify och musikindustrin!

Att skivindustrin i början av 00-talet aktivt motarbetade utvecklingen kostade branschen 10 år. Imponerande korkat. Det var också detta motstånd som gjorde att hela gratiskulturen blev så etablerad jämfört med hur det hade blivit om musikbranschen hade hoppat på tåget tidigare.

Som bekant krävdes det ett techbolag för att visa skivbolagen att det gick att tjäna pengar på att sälja nedladdningsbar musik på nätet (Apple) och ett annat för att visa att det gick att tjäna pengar på strömning (Spotify). Tydliga bevis på att marknaden kan det här bäst själv.

Men hade upphovsrättsindustrin inte använt de legala medlen för försvåra för piratnedladdning så hade säkerligen vare sig iTunes eller Spotify blivit så stora. Varför betala när det är lika enkelt att få det gratis? Alltså en kombination av lagstiftning, teknisk utveckling och förändrade kundbeteenden som ledde fram till det som är så självklart idag. Och en vinstdelningsmodell som alla parter kan acceptera

Men efter tre år måste alla sajter där användare själva kan ladda upp material ha en massa uppladdningsfilter?

Nej, i direktivet står att bedömningar på vilka krav som ska ställas ska avgöras från fall till fall. Det lämnar förstås utrymme för osäkerhet. Men eftersom direktivet pratar om årsomsättningar över 10 miljoner eller över 5 miljoner unika användare per månad så finns här rätt tydliga ledtrådar om vilka nivåer som kommer att krävas för att börja omfattas av de riktigt hårda kraven. För övriga kommer det med största sannolikhet räcka att plocka bort material när upphovsrättsbrott påtalas.

BBS-lagen kan göra att vi får artikel 13 i Sverige oavsett vad EU beslutar kring upphovsrättsdirektivet

BBS-lagen har alltså funnits i Sverige i över 20 år. Den säger ganska precis det upphovsrättsdirektivet säger i artikel 13. Plattformar där användare kan dela information är ansvariga för det användarna delar. De ska plocka bort material som bryter mot (bland annat) upphovsrätten ”eller på andra sätt” säkerställa att material inte sprids. Det senare skulle kunna vara genom exempelvis uppladdningsfilter som skannar av innehåll innan det publiceras.

Däremot har BBS-lagen i princip aldrig använts i Sverige – och aldrig varit i domstol. Det blev det ändring på 1 mars 2019 när en stämning lämnades in till Eskilstuna tingsrätt. Den aktuella stämningen handlar specifikt om de delar av BBS-lagen som handlar om hatbrott, men eftersom även upphovsrätt omfattas av lagen så kommer domslutet även att gälla denna typ av brott. När vi alltså får ett domstolstolkande av lagen som säger att ”ja, en plattform har direkt ansvar för alla brott som användare gör”.

Uppladdningsfilter och stoppande av upphovsrättsskyddat material kommer användas ändå

Exempelvis Youtube har redan uppladdningsfilter som stoppar innehåll innan det ens hinner publiceras eller innan det hinner få någon spridning. Det kommer de fortsätta ha, eftersom upphovsrättsinnehavare finns över hela världen. Inte minst i USA. Och de struntar i om det är en amerikansk eller en europeisk Youtube-användare som har laddat upp klippet – de kommer gå på Youtube och kräva att innehållet tas ned oavsett.

För att slippa jiddra med varenda rättighetsinnehavare som kommer springande så kommer Google fortsätta förfina sina uppladdningsfilter så de slipper lägga tid på att ha människor som manuellt ska plocka ner material

Kommer det här vara slutet för ett ”fritt och öppet internet”?

Det här är en svårare fråga att svara på. Å ena sidan: ”nej, förstås inte” baserat på samma argumentation som under förra rubriken. Men å andra sidan: vi har redan nu inte ett fritt och öppet internet. Eller rättare sagt: internet har aldrig varit så ofritt och stängt som det är just nu – där kommunikationskanalerna kontrolleras av några få techgiganter och där själva tillgången till internet kontrolleras av kommersiella aktörer (internetoperatörerna) som kan sätta priset på tillgången. (Det finns få undantag, som kommunala bibliotek med kostnadsfritt internet.)

Men internet har aldrig gett oss så stora möjligheter som nu, tack var just det här. Hela bilden av ”ett fritt och öppet internet” andas rosenskimrande nostalgi från en svunnen tid när internet var en liten klick människor som kände varandra direkt. Jag har tidigare skrivit om det här i Den nostalgiska myten om det fria och öppna internet.

Men om vi med ett ”fritt och öppet internet” menar att det kommer bli sjukt mycket sämre än idag (och innebära enorma skillnader) så: nej. Jag tror att skillnaderna mot idag kommer bli rätt små. Både på kort och lång sikt (då är det helt andra trender som kommer peka ut vad som kommer att hända – och här finns det på riktigt otäcka saker som håller på att hända) med strypning av hela tillgången till internet i sig (där ”the nuclear option” nu snarast är att helt stänga av internet i ett land med, nästan bokstavligen talat, en knapptryckning).

Att man nu slår på styra dystopitrumman kommer tyvärr bara göra GDPR-konsulterna glada. Alltså de konsulter som nu kan byta ut ”GDPR” mot ”upphovsrättsdirektivet” och mjölka företag och organisationer på pengar med införsäljningsargument att konsekvenserna annars kommer bli värre än katastrofala för precis alla som sitter på en sajt eller annan typ av digital tjänst.

Kommer internet som vi känner det att dö?

Nej. Förstås inte. Och det här är det som kanske provocerar mig mest med hela motståndarsidans argumentation. Att det här är det undergångsscenario som lyfts fram. Men än värre är att det här argumentet också säger att ”internet”, alltså alla vi som verkar på det, bara kommer att sluta att göra saker.

En Youtube-trend just nu är att driva med TikTok-videos. Främst TikTok-videos när någon har dumpats och uttrycker sina känslor genom att mima sig igenom en låt. Dessa Youtube-videos har fastnat i Youtubes befintliga uppladdningsfilter eller plockats ned i efterhand eftersom TikTok-klippen innehåller upphovsrättsskyddad musik. Har Youtubarna slutat med sina TikTok-hånvideos? Nix. Istället för musiken som spelas ”sjunger” de sina egna ”låtar” till klippet – och skapar på så sätt en helt ny uttrycksform.

Life will find a way. Och internet.

Meme med texten I love the internet, it's the wifi never had


Kategorier
Allmänt digitalt Sociala medier Sök/SEO Spaningar

Digitala spaningar vecka 9 2019

Övriga delar i sammanställningen

Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier/Prenumerationstjänster

Del 3: AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, AR/VR, IoT – internet of things, Mobilt, Ekonomi och finans, Övrigt

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

EU:s nya upphovsrättsdirektiv (artikel 11 och artikel 13)

BBS-lagen kommer att testas i domstol

Ni som har läst det jag har skrivit om EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv (framförallt de delar som finns under artikel 13) minns kanske att jag flera gånger har skrivit att artikel 13 i praktiken redan är lag i Sverige. Detta genom den över 20 år gamla BBS-lagen, som till och med är hårdare skriven, med färre undantag, det som EU föreslår i just artikel 13-texten. Och nu kan den här lagen för första gången testas i domstol.

Nätgranskaren anmälde för snart två år sedan administratören för det som började som Facebook-gruppen ”Stå upp för Peter Springare”, då den snabbt blev en orgie i rasism. Igår, 1 mars, lämnades så till sist ett åtal in till Eskilstuna tingsrätt för att se vilket ansvar en administratör har för det en grupp lägger upp.

Men som BBS-lagen är skriven är det tillhandahållaren av den elektroniska anslagstavlan som är ansvarig för det som händer på plattformen. I det aktuella fallet är det alltså Facebook som har det här ansvaret och inte administratören (även om denne förstås har ansvar gentemot Facebooks regler, men det är ju inte lagtext).

Det finns ett undantag som gäller ”meddelanden som är avsedda bara för en viss mottagare eller en bestämd krets av mottagare (elektronisk post).” Här kommer det förstås bli intressant att se om ”bestämd krets av mottagare” eller ”elektronisk post” (alltså mejl när de skrevs, kanske chattmeddelanden och -grupper nu). Alltså om en grupp inom en elektronisk anslagstavla kan anses vara undantagen. Sannolikt inte, men det är en av sakerna som kan bli en diskussionspunkt.

Det här fallet har goda chanser att vandra hela vägen upp till Högsta domstolen och därmed bli prejudicerande. Alltså det första avdömandet av vad som gäller avseende BBS-lagen och sociala medier som vi känner dem idag.

I Nätgranskarens fall handlar det att se om BBS-lagen kan stoppa näthat, men lagen omfattar som sagt var även upphovsrättsbrott. Så med andra ord kan artikel 13, på riktigt, bli en lag som måste följas i Sverige – oavsett vad EU beslutar om kring upphovsrättsdirektivet. Att alltså Facebook och Youtube har ett direkt ansvar för det användarna gör och delar med sig av på deras plattformar. Lagen har som sagt var funnits länge, men inte använts aktivt. Skulle det bli ett domstolsutslag som definierar lagens omfattning här kan det däremot bli ändring på det.

http://näthatsgranskaren.se/unikt-atal-for-brott-mot-lagen-om-elektroniska-anslagstavlor/

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Instagram kan vara på gång med en egen version av Pinterest

Spår i Instagrams Android som tyder på en ny funktion: publika samlingar, där användare även gemensamt kan lägga in saker. Instagrams goes Pinterest alltså.

Rätt givet tillägg med tanke på att de funktioner som redan finns (och, well, Facebook förkärlek för att bygga in allt alla andra har hittat på). Man kan tänka att Facebook, förutom det uppenbara att det kan få användare att lägga mer tid i appen, siktar på samma sak som Pinterest rört sig mot senaste åren: ytterligare en shoppingfunktion i Insta.

Att se om (känns väldigt troligt) och i så fall när och i vilken form en sån här funktion dyker upp. 

https://techcrunch.com/2019/02/22/instagram-make-collection-public/

Facebook gör det möjligt att dela evenemang som stories

Nu verkar det som att Facebooks funktion för att dela ett evenemang som en story börjar dyka upp. Med sedvanligt storiesstöd för den som vill storyfiera evenemanget.

Facebook puts event invites inside Stories

A new Facebook feature is making it easier to find out whether any of your friends are interested in an event you’ve been eyeing. You can now post Facebook Events as Stories simply by clicking ”Share” below their pages’ date and time.

Facebook kan vara på gång att släppa kryptovaluta för WhatsApp

Nästa stora mobilbetalningsplattform: WhatsApp? Tja, kanske. Den kryptovaluta som Facebook uppges ha arbetat med för chattjänsten kanske släpps så snart som första halvåret i år.

Valutan skulle bland annat kunna användas som P2P-plattform för betalningar mellan användare, men skulle förstås också kunna användas för att handla med. Det verkar som att Facebook siktar på att sätta sitt eget varumärke på valutan, men låta en eller flera befintliga kryptobörser hantera transaktionerna. Som konstateras: kan göra administrationen enklare för Facebook, men innebär också vinstdelning.

I princip alla Facebooks intäkter kommer från annonsering, som bekant. Börjar närma sig 99 procent. Men så finns det alltid, i alla kvartalsrapporter, en post för ”betalningar och annat”: Den tillför dock alltså i praktiken ingenting. Men skulle Facebook få snurr på shoppande och kryptoswishande inom ramen för sitt eget ekosystem så skulle man, förutom att få användare att göra mer på plattformarna, också kunna plocka transaktionsintäkter om man också sitter på själva betalningsinfrastrukturen. Istället för att låta Apple, Tencent, Alibaba, PayPal eller kreditkortsföretag försvinna med de pengarna.

Om det här glir verklighet lär vi se utrulling i fler av Facebooks tjänster. Och helt plötsligt känns det som att Facebooks satsning på att skapa en gemensam bottenplatta för sina chattjänster inte bara handlar om kommunikation.

Facebook’s WhatsApp cryptocurrency could reportedly launch this year – SiliconANGLE

Facebook’s WhatsApp cryptocurrency could reportedly launch this year – SiliconANGLE

Facebook testar ett separat chattflöde för företagschattar

Facebook testar att flytta Messenger-trådar med företag till en egen ”mapp”. Eller ett eget chattflöde, om man så vill.

Är i linje med företagets satsning senaste åren att sätta mer strålkastarljus på vänner på bekostnad av företag och sidor.

En mindre förändring, men det intressanta är att se vad Facebooks långsiktiga planer är här (jag utgår från att det här något de tänker rulla ut brett, i någon form). Det jag ser framför mig är nämligen att Facebook tar ett rejält WeChat-kliv här.

WeChat har numer över en miljon miniprogram. Ett eget appekosystem inne i appen. Samma sak som Apple har försökt få till i iMessage (utan att ha kommit tillnärmelsevis lika långt). Och även samma sak som Messenger såg framför sig när de 2016 släppte Messenger som plattform. Men även här har det gått halvtrögt. Sannolikt en kombination av att företag inte riktigt har velat haka på och att Facebook inte riktigt har kunna ge ett riktigt sömlöst stöd.

Facebook har sina sidor och sina Messenger-trådar, men de saknar en möjlighet att bygga skräddarsydda varumärkesshoppar inom ekosystemet. Det här skulle kunna vara ytterligare en lite pusselbit på det området.

Facebook Messenger Tests a Separate Folder for Business Messages

Facebook is testing a new way of organizing messages from business pages in Messenger.

Facebook släpper Showcase – premiumformat för videoannonsering

Facebook ökar sin satsning på ”premium-video-annonser” via programmet Facebook Showcase. Handlar om möjlighet att köpa annonser för att nå människor som tittar på ”ett urval av hundratals av de mest engagerande, högkvalitativproducerande publicisterna och innehållsskaparna”. Det ska enligt Facebook (utifrån Nielsen-siffror) handla om nästan 100 miljoner tittare i USA (där programmet initialt bara finns), utspritt över alla Facebooks formatplattformar: Watch, nyhetsflödet och sidor.

Det finns även möjlighet att köpa annonser specifikt för innehåll inom vissa ämnesområden (som sport, mode, mat och nyheter) eller sponsra ett enskilt program.

Med tanke på att Watch-motorn verkar hacka betänkligt kan man tänka att det är nyhetslödet och olika sidors innehåll som kommer stå för stor del av tittandet. Att se hur den här typen av annonser, som säkerligen lär sitta på en högre (fast) prislapp. Reklamen köps dessutom i förväg och nu går det att köpa annonser för sändningsåret 2019-2020. Så Facebook håller i det här hänseendet alltså på att på riktigt tänka som en traditionell tv-kanal.

Introducing Showcase for Premium Video Advertisers

Facebook’s video ecosystem is growing with a diverse mix of content from original series to creator content, and today, we’re introducing a new premium video ad program.

Facebook testar formatering av text i Messenger

Vad har du alltid saknat i Messenger? Möjlighet att formatera text förstås! Okej, jag själv har typ aldrig saknat det, men kan tänka mig att det finns rätt många andra som har gjort det.

Men framförallt är det helt i linje med storyfieringen av typ…. allt. Multimediafierandet.

Om några år lär de låsta formaten, både gällande utseende och innehåll, inom sociala medier vara om inte ett minne blott så åtminstone betydligt mindre än idag. Vi kommer kort sagt kunna uttrycka oss på de sätt vi är mest bekväma med.

Jag väntar fortfarande på vilken rekryteringsplattform som kommer ge oss stories-cv-möjligheter. Alltså möjlighet att presentera oss på det sätt som är bäst för oss – inte det sätt som är enklast för rekryterare att hantera.

Jane Manchun Wong on Twitter: ”Facebook Messenger is testing formatted text for mobile! (Finally 😍!!) pic.twitter.com/IGkGN78QdQ / Twitter”

Facebook Messenger is testing formatted text for mobile! (Finally 😍!!) pic.twitter.com/IGkGN78QdQ

Facebook mörkade hur många minderåriga som företaget samlade in data från

Och där gör Facebook en Wow, fasiken också. Igen. Den här gången visar det sig att de (igen) har varit selektiva med hur de har presenterat fakta i sin kriskommunikation.

Ni kanske minns att Facebook (och Google) avslöjades med att ha brutit mot Apples utvecklarkontoregler och distribuerat appar som gjort att användare fick betalt för att installera övervakningsappar i sina mobiler som gav Facebook och Google tillgång till det mesta användaren gjorde – inklusive vad man gjorde i konkurrerande tjänster?

Förutom att villkoren kring vad användarna faktiskt gick med på var lite luddiga så tillät båda apparna att minderåriga gick med i programmet. Alltså i praktiken ingick avtal med techjättarna. När avslöjandet släpptes konstaterade Facebook att mindre än 5 procent av alla användare var minderåriga.

Well. Det visade sig att siffran var 18 procent sett till hela appens livslängd. 1 av 5 av dem som Facebook samlade in information om under den tid appen fanns var alltså minderåriga. Mindre än 5 procent-siffran var hur många minderåriga som använde appen vid tiden för avslöjandet.

Inte bara det: när informationen kom ut sa Facebook till journalister att alla tonåringar i programmet hade föräldrars samtycke. Det visar sig även här inte vara sant. Eller rättare sagt: allt som behövdes var att man bockade för att man var äldre än 18 år. Ingen kontroll i övrigt om informationen stämde.

Nån borde verkligen bitchslappa Facebooks krishanteringsansvariga. Det här slutade vara enstaka händelser för rätt länge sedan, det här är numer ett mönster. Och tyvärr borde nog bitchslappandet nå hela vägen till toppen. Det är allt mer bilden av en ledning som inte är kompetenta att hantera sina jobb – varken när det gäller beslut eller krishantering.

https://techcrunch.com/2019/02/28/facebook-research-teens/

WhatsApp fyller 10 år

Igår fyllde WhatsApp tio år. Jag tänker att om ytterligare tio år så kommer nog sociala medier inte vara ”nåt nytt” länge.

WhatsApp on Twitter: ”We’re back 👋 and today we’re celebrating our 10 year anniversary! Stay tuned for more. #10YearsofWhatsApp pic.twitter.com/mSDnRRUivi / Twitter”

We’re back 👋 and today we’re celebrating our 10 year anniversary! Stay tuned for more. #10YearsofWhatsApp pic.twitter.com/mSDnRRUivi

SJUUUUUKT coolt Instagram-hack

Kan ses i sin naturliga hemvist här

Skulle du radera alla dina Instagram-biler för ett års gratis flygande?

Vad skulle din prislapp vara för att radera alla dina Instagram-bilder? Om svaret är ”gratis flyg för mig och en vän under ett år” så har du tur. Nu finns det en tävling som erbjuder precis det.

Flygbolaget JetBlue ger nu den här möjligheten. Radera alla dina Instabilder och lägg upp en enda bild på det resmål du är mest desperat att få uppleva. Om du är en av tre vinnare kan du och en vän sedan flyg(skam)a er kors och tvärs över planeten kommande året. Och förstås instagramma som galningar.

Nu är det inte lika harcore som det verkar. Det räcker att arkivera posterna (meh!). Och gällande priset så måste du fortfarande betala alla ”tillkommande avgifter”, som skatt och bagage. Och du får typ inte alls välja var du får sitta.

Men hej. Om vi nu håller fast vid hardcoreraderande. Vad skulle du behöva som ersättning för att radera alla dina Instaposter? (så få som jag har skulle det förmodligen räcka med en månads SL-kort. Men jag tänker att det finns andra som har… några fler bilder.)

Get a Year of Free Flights For Deleting Your Instagram Photos

What’s the worst part of social media? Seeing friends on tropical vacations, baking under the sun, while you’re seated in a cubicle seething under h

Snapchat

Tips och trix för Snapchat-annonsering

Sugen på att lära dig mer om Snapchat-annonsering? Nu har Snap öppnat en portal för just det.

Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”New? Snapchat ’Explore’ learning platform is now available to everyone https://t.co/MHWoStkmclIt’s like Facebook Blueprint, but for Snapchat Advertisingh/t @AkramAlodini pic.twitter.com/kYTavH0TxL / Twitter”

New? Snapchat ’Explore’ learning platform is now available to everyone https://t.co/MHWoStkmclIt’s like Facebook Blueprint, but for Snapchat Advertisingh/t @AkramAlodini pic.twitter.com/kYTavH0TxL

LinkedIn

LinkedIns desktopdesign blir vitare

Verkar som att LinkedIn har plattat till sin webb. Eller vitat till. Eller inverterat.

Inläggen är som helhet vita och istället har andra element fått blå platta: kommentarer, uppmaningar att kommentera och, intressant nog, delade artiklar (säkert också saker som bilder och uppladdade LinkedIn-videos).

Att externa länkar märks upp på det här sättet lär alltså mest handla om konsekvens. Men det hade oavsett varit intressant om LinkedIn hade ändrat sin inställning till externt länkande. Som alla sociala plattformar (ja, eller… typ alla stora plattformar online) är utlänkning lite den digitala motsvarigheten till att linda ett rep runt inlägget, fästa en sten i andra änden och knuffa det över sidan på flödesskutan. DIY-sjunkbomb.

Men kanske mer än på någon annan plattform är utlänkning till externa artiklar ett sätt att driva engagemang på plattformen. Det är knappast där artikeln är publicerad som diskussionen kommer att ske (om alls, förstås): det är snarast där artikeln länkades. Särskilt som, tja, alla plattformar i numer i praktiken har inbyggda webbläsare – som skickar tillbaka användaren till startpunkten efter avslutad läsning.

LinkedIn vitare design

Människor inom PR och kommunikation lämnar LinkedIn (eller byter titel)

Kommunikations- och PR-människor överger LinkedIn. I stora drivor. Har gjort det sedan 2012. Typ lämmelutmarsch (visst, från låga niver, men hej, nu ska vi inte förstöra en bra story). Eller okej. Det gör de kanske inte. Som artikeln konstaterar är anledningen förmodligen snarare att… de har ändrat titel och yrkesbeskrivning.

Vad jobbar du med? Social content media content social manager. Of awesomeness.

Oavsett anledning så har yrkesgrupperna som definierar sig som ”journalist/PR” antalmässigt i princip bytt plats med dem som väljer etiketten ”social media manager” eller ”contentnånting”.

https://www.recode.net/2019/2/25/18224696/chart-transition-journalism-public-relations-content-social-media-jobs

TikTok

TikTok har laddats ner 1 miljard gånger

Ännu en miljardgräns korsad. Enligt appanalysföretaget SensorTower ska kortvideoappen TikTok nu ha laddats ner mer än just en miljard gånger. Och det är (som vanligt i den här typen av redovisningar) exklusive Android-nedladdningar i Kina – dvs. inte via Google Play).

SensorTower bedömer att TikTok totalt laddades ner 663 miljoner gånger under 2018 – en tredubbling av antalet installationer. Som jämförelse laddades Facebook ner 711 miljoner gånger och Instagram 444 miljoner gånger (med tanke på hur mycket längre de apparna har funnits så är de siffrorna fortfarande väldigt imponerande).

25 procent av appens nedladdningar ska så här långt ha kommit från Indien – en siffra som hoppade upp till 43 procent under januari i år. Att SensorTower lyfter ut specifikt Indien är inte bara för att den stod för stor del av nedladdningarna, utan förstås också för att det är landet som allt mer av det digitala (och ekonomitillväxtmässiga) ljuset riktas mot. Nästa stora slagfält för techbolagen när Kina allt mer håller på att lämna tillväxtfållan för något mer stabilt.

TikTok Surpasses One Billion Installs on the App Store and Google Play

TikTok’s global installs total more than one billion, according to Sensor Tower Store Intelligence estimates.

Tips och trix för att komma igång med TikTok

Sugen på att komma igång med TikTok? Då är det här för dig.

Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”LEAKED: TikTok slide decks sent to brands, agencies, and influencers by TikTok1. TikTok – General Playbook (short version) https://t.co/8FkOKUSsAy2. TikTok – Detailed Playbook for Creators https://t.co/g9Rc6J7fNq 3. TikTok (Douyin) Playbook by Uplab https://t.co/pVpJ2xmNrq pic.twitter.com/O668QpXt3s / Twitter”

LEAKED: TikTok slide decks sent to brands, agencies, and influencers by TikTok1. TikTok – General Playbook (short version) https://t.co/8FkOKUSsAy2. TikTok – Detailed Playbook for Creators https://t.co/g9Rc6J7fNq 3. TikTok (Douyin) Playbook by Uplab https://t.co/pVpJ2xmNrq pic.twitter.com/O668QpXt3s

Övrigt sociala medier

Reddit testar dricksfunktion

Nästa plattform att satsa på intäktsdelning med användarna: Reddit. Nu testar tjänsten möjligheten att dricksa användare. Kort sagt visa användare uppskattning genom att ge dem pengar.

Ja, eller ge EN användare pengar. Just nu är det nämligen bara en enda användare som omfattas av testet.

Om det säger något om utrullningstakten så kan det… ta ett tag innan det här blir vanligt. Ja, om alls.

Reddit is testing a real-money tipping system

Reddit is testing a new feature that allows users to provide a monetary tip to others. For the time being, the tipping feature is active in a single subreddit and only one user on the entire site can actually receive a tip.

Medium tar bort betalväggen för trafik från Twitter

Ett milt sagt intressant drag från Medium i dessa EU-upphovsrättsdirektivs- och nätneutralitetsdiskussionsdagar. Medium tar bort sin betalvägg – för användare som kommer från Twitter.

Medium öppnar alltså en gräddfil för Twitter. Man tänker sig säkert att draget ska dra in användare på plattformen som sedan ska välja att börja betala för sig (Medium kommer att ”noga” följa hur det går med antalet betalande användare.)

Det intressanta är förstås om det här gör det mer eller mindre intressant för skribenter att marknadsföra sig via Twitter. Du har potential att få fler läsare, men du får då inte betalt för dessa läsningar. Eller så kanske man rent av ser till så att de användare som drar in läsare den här vägen skulle kunna få ta del av Twitter-annonsintäkter via någon form av kreativt samarbete med Twitter (som skulle kunna gynnas av att fler väljer Twitter för att lägga ut sitt material).

Jag gillar oavsett initiativet att tänka nytt kring betalning och intäktsdelning på internet. Sedan återstår som sagt var att se hur bra det faktiskt kommer att fungera.

Medium lowers its paywall for Twitter users | TechCrunch

If you’re not the paying sort, Medium has a mile-wide new hole in its paywall that might interest you. (But really, you should be the paying sort.) On

Pinterest på väg mot miljardomsättning inför börsnoteringen

Avdelningen: lite oväntat. Uppgifter om att Pinterest senaste halvåret har ändrat sitt marknadsföringspitchlingo till att mer handla om att funktionen är ett lämpligt ställe att få folk att shoppa. Med tanke på att det här varit på gång i säkert två år vid det här laget så trodde jag att de skruvat på det här långt tidigare.

Oh well. Oavsett så verkar det som att Pinterest nu har lämnat in sin börsansökan (konfidentiellt, dvs. lite halvhemligt). Kan bli aktuellt med börspremiär så snart som i sommar, till en värdering om 12 miljarder dollar. Eller tidigare. Eller senare. Eller inte alls (hej, uppköp är inte helt borta ur bilden än).

Dessutom uppgifter att Pinterest kan vara på väg mot annonsomsättning för 2019 om 1 miljard dollar. Och pengarna inte ska komma genom att annonsörer skiftar från Google eller någon annan av de stora – utan från budgetar som tidigare lades på traditionella annonseringskanale, som tryck och radio.

Att se hur det går med börsplanerna. Inte minst med tanke på att kodgrävande bara helt nyligen avslöjade kod i Instagrams Android-app som pekar på även den bilddelningstjänsten är på gång med publika samlingar. På gång att göra en Pinterest, med shoppingfokus, även de. Lär lägga lite sordin på börshumöret.

https://cheddar.com/media/how-pinterest-is-changing-its-pitch-to-advertisers-as-it-prepares-to-go-public

Bumble på väg till Sverige

Nu är dejtingappen/BFF-appen/karriärappen Bumble på väg att kliva in i Sverige. I samtliga tre Bumble-tjänster gäller samma sak: män är välkomna som medlemmar, men det är bara kvinnor som kan initiera kontakt.

Genomgång av hur algoritmerna funkar för Facebook, Instagram, Youtube, Twitter och LinkedIn

Vill du få en samlad överblick över vad som gäller för att rocka algoritmerna för Facebook, Instagram, Youtube, Twitter och LinkedIn? Bara att klicka sig in här.

@stedavies

Get my newsletter delivered to your inbox. Previous editions

Diagram över när vi pratade som mest om olika sociala medier

När pratade vi egentligen mest om några av de stora sociala plattformarna? Ja, eller googlade åtminstone. There’s a diagram över googlingar for that.

Det är mest itigt 2019 är, kanske inte särskilt förvånande Instagram. Det mest förvånande är att Reddit kniper andraplatsen (åtminstone i den här sammanställningen). Gissar att det till stor del kan bero på sökningar av typen ”vad  är Reddit?”

Vi noterar även att Twitter ligger före Snapchat 2019.

Kanske inte ett diagram att hänga upp sitt liv på, men lite kul som överblick.

Roligaste kommentaren om diagrammet:

”What about Google+?

That’s the horizontal black line at the bottom.”

Sök/SEO

Google testar featured snippets med innehåll från flera källor

Google testar VÄLDIGT intressant från Google. Featured snippets möter karuseller. Svaret på frågan ges direkt, som vanligt, men ”svaret” kommer i en lista. Listan kan fällas ut och ger då en karusell med fler svar inom samma ämne.

Och som artikeln konstaterar: i första läget finns ingen hänvisning alls till den webbplats som tillhandahållit informationen.

Med andra ord: å enda sidan står Google på anti-EU-upphovsrättsdirektivbarrikaden och proklamerar hur länktrafiken kommer damma i backen om artikel 11 blir verklighet – men å andra sidan lägger de allt mindre tid på att dölja sin strävan att slippa länka iväg alls. Koncentrera sin informationsmakt ytterligare.

Inte minst som Google, via Danny Sullivan, bemöter kritiken och oron mot det här draget med att det bara är för SEO:are, och företag, att gilla läget och hänga med i utvecklingen. Förstås en relevant kommentar, inte minst som Google som sagt var sitter med trumf på hand i den här frågan, men om man så väll kan kommentaren också tolkas som en artigt formulerad ”talk to the hand, bitch”.

New Google Featured Snippets Combine Content From Multiple Publishers

Google is now displaying featured snippets that pull content from multiple publishers and combine it into one result.

Google släpper ny version av Test my site

Google har revampat sajtladdningstestverktyget Test My Site. Man har  slagit ihop ett par tjänster och dessutom lagt till ny funktionalitet. Google är alltså på god väg att börja bygga upp en Google Analytics specifikt för sajthastighet och webboptimering.

Google Rebuilds Its ’Test My Site’ Tool, Adds New Features

Google’s new Test My Site tool, gives businesses a single destination to measure, benchmark and take action on their mobile site speed.

Google släpper nytt spamrapporteringsverktyg för My Business

Google släpper en ny spamrapporteringsfunktion för My Business och Maps. Och det handlar inte om att anmäla någon som sitter på en plats som ”tillhör” ett företag utan om möjlighet att anmäla platser på dessa plattformar som ”leder till bedräglig aktivitet”.

Den nya funktionen ersätter spamsektionen i Google My Business-forumet (som i sin tur stängs ned).

Google My Business Introduces a New Way to Report Spam

Google has developed a new solution for reporting fraudulent activity relating to Google My Business and Maps.

Google visar tweets som karusell i sökresultatet

Hunh. Den här har jag inte sett tidigare. Tweets som karusell. Och faktiskt ett nästan bättre format än det Twitters egna gränssnitt bjuder på för att se en användares senaste tweets (förstås med ett antal tillkortakommanden, men för snabböverblick). Finns både på datorn och i mobilen.

Med tanke på att hela tweetarna faktiskt ryms i korten så, tja, bättre att gå till Google för att läsa tweets än att gå till Twitter. Typ. Det är åtminstone förstås precis det som Google vill att vi ska göra. Börja alltid på Google. Gör allt på Google. Klicka dig för guds skull inte vidare.

(Och ja, jag ville helst hitta en annan exempeltwittrare. Men det här är det enda exempel jag har kunnat få fram.)

Google-sökning med karusell med tweets

Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 7 2019 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i sammanställningen

Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel

Del 2: Strömmade medier/Prenumerationstjänster, AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, IoT – internet of things, Bekvämlighetsekonomin, Mobilt

Ekonomi och finans

Facebook köper bildigenkänningsföretaget GrokStyle

Trots att 2019 knappt har börjat så har techjättarna redan hunnit med några uppköp. Som Facebook, vars senaste köp är AI-bildigenkänningsstartupen GrokStyle. Fota möbler och få veta var du kan köpa dem – eller åtminstone något som utseendemässigt liknar det fotade. 

Med andra kan Facebook potentiellt ta ett rejält steg in på den domän som Pinterest karvat ut åt sig själv, som en e-handelshubb med utgångspunkt i bildsökningar. Kan förstås vara så att Facebook är ute efter tekniken för helt andra ändamål, men man kan anta att man ser en mer eller mindre ren Pinterest-kopia framför sig. Finns ju redan rätt långt gångna likheter i det som går att göra i Instagram. 

Och det blir självklart ännu ett steg mot Facebooks plattformar som one stop shop-platsen för, tja, allt. I det här fallet möjligheten att koppla ihop marknadsföring och köpsteget. Visst, du behöver inte ha din produktkatalog bildsökbar och shoppingbar direkt utan att lämna Instagram, men om du inte finns där (med andra ord att du vill äga kunden på din egen webbplats istället) så, tja, kan dina konkurrenter finnas där. Vilket ironiskt nog kan bli ett uppsving för mindre aktörer, som inte dras med ett webbplatsbagage. 

Facebook picks up retail computer vision outfit GrokStyle | TechCrunch

If you’ve ever seen a lamp or chair that you liked and wished you could just take a picture and find it online, well, GrokStyle let you do that – and now the company has been snatched up by Facebook to augment its own growing computer vision department.

Ant Financial köper brittiska betalföretaget WorldFirst

Kinesiska Ant Financial (betaljätten bakom Alipay och även världens högst värderade onoterade techbolag) har Europashoppat. Man köper den brittiska branschkollegan WorldFirst.

Syftet är att ”bättre kunna serva mindre företag i hela världen, inklusive i USA”. Ett uttalat globalt steg, alltså. Ant har tidigare försökt bryta sig in på den amerikanska marknaden via ett liknande uppköp, men det försöket föll sönder. Nu tänker man sig alltså, lite bakvägen, göra ett nytt USA-försök.

Den globala strategin för såväl Alibaba (som äger stora delar av Ant) och Tencent har de senaste åren mycket handlat om att satsa på sina landsmän. Alltså låta kineser, fast boende eller turister, ta med sig sina betalningsvanor till andra länder och på det sättet få lokala näringsidkare att börja erbjuda Alipay och WeChat Pay. (Vi ser samma utveckling här hos oss.) Det senaste draget är dock ett mer uttalat försök att slå sig in som ett reellt betalalternativ (ja, och på sikt bankalternativ) även för icke-kineser.

https://techcrunch.com/2019/02/14/alibabas-ant-financial-buys-worldfirst/

Amazon köper routerföretaget Eero

Ännu ett företagsuppköp: Amazon köper Eero, tillverkare av mesh-routrar. Alltså själva grundförutsättningen för att våra smarta, uppkopplade prylar ska kunna kommunicera trådlöst med internet. 

Gör förstås att Amazon kommer ännu närmare ett hård- och mjukvaruechosystem för uppkopplade hem. Från hemleveranser till övervakning och automatisering. 

Kan förstås användas på två sätt: det ena är att Amazon på det här sättet potentiellt kan samla in data även om konkurrerande företags prylar och det andra att kasta med som ännu en Prime-förmån. Och i och med att Eero kan optimeras att fungera just med Primes alla delar och med Amazons övriga hårdvaror (som blir allt mer heltäckande) så kan incitamentet öka att gå all in på ett Amazon-hem. 

Amazon is buying mesh router company Eero

Eero kicked off a wave of ”smart” router systems, and Amazon wants in.

Tencent investerar i Reddit

Jag skrev om att Reddit var på gång att nå tremiljarderdollarvärdering i och med ny finansieringsrunda. Det som däremot inte var känt då var att rundan, som nu är stängd och gav Reddit 300 miljoner nya dollar, leddes av Tencent. 

Den kinesiska social-jätten (ja, eller bara ”jätten”) Tencent har gjort alltfler inbrytningar i västerländska företag, men den här investeringen är en av de största högprofilinvesteringar som företaget har gjort. 

Och med tanke på att Tencent är kinesiskt, och därmed i praktiken har en direktlina från sina tjänster direkt till partiet och därmed övervakningsapparaten i Kina, så har reaktionerna bland Reddit-användarna varit… sådär positiv. 

Och sist men inte minst, förresten. Bland investerarna i rundan finns även… Snooop (Smooth) Dogg. Därför att förstås. 

Reddit raises $300M on a valuation of $3B in a round led by Tencent – SiliconANGLE

Reddit raises $300M on a valuation of $3B in a round led by Tencent – SiliconANGLE

Alibaba investerar i strömningstjänsten Bilibili

Alibaba fortsätter investera i strömmade medier. Man har närmare bestämt köpt 8 procent av spel- och strömningssajten Bilibili. Samarbetet betyder att Alibaba får in en fot i unga målgrupper (82 procent av Bilibili-användarna är födda 1990 till 2009) och Bilibili kan erbjuda sina innehållskapare möjligheten att sälja via Alibaba. Sedan tidigare har Bilibili också kopplats ihop med Alibabas matleverans(etc.)företag Ele.me.

Så långt inte så konstigt. Sen blir digitaliseringsknasnorm så det sjunger om det. En av de andra stora backarna av Bilibili är… Tencent. Alibabas jättekonkurrent på hemmaplan. De två har också gemensamma intressen exempelvis bildelningsföretaget Didi Chuxing.

Techjättarnas investeringskarta är numer ett enda stort Game of Thrones-härk. Det är svårt att veta vem som ligger med vem, vem som är släkt med vem, vem som vill hugga vem i ryggen och vem som faktiskt har huggit vem i ryggen. Framförallt är det svårt att veta vad som gäller i varje given stund. Särskilt som det inte alls är ovanligt att företag kan vara bittra konkurrenter inom ett gemensamt segment, men samarbeta eller ha ett kund/leverantör-förhållande inom ett annat.

Confuse and conquer. Verkar funka även här.

https://techcrunch.com/2019/02/14/alibaba-invests-8-in-bilibili/

WeWork köper analysföretaget Euclid

2019 har knappt börjat, men redan har flera av tungviktsbolagen hunnit med några uppköp. Nu är det WeWorks tur. Man har köpt ”utrymmesanalysföretaget” Euclid. Euclids verksamhet handlar om att analysera hur arbetsytor på företag utnyttjas – förstås för att kunna optimera och yteffektivisera mer. 

Är med andra ord ett rätt givet handen-i-handsken-scenario relaterat till WeWorks befintliga huvudverksamhet. Ju bättre kunskap de har om hur de egna arbetsytorna utnyttjas, desto bättre kan de optimera inredning och funktionalitet för att därmed locka fler och öka intäkterna. 

Med WeWork gör här något som är lite norm bland techbolagens produktutveckling: förvandla en intern kostnad till en extern intäktsström. I det här fallet: WeWork får en inhouseverktyg för att produktoptimera sina lokaler, men får också ett analysverktyg som kan säljas som tjänst till tredje part. Både för att bekosta de kostnader som WeWork själva har för verktyget och kostnaderna för att utveckla tjänsten till att bli ett ännu bättre internt verktyg. 

https://www.architectmagazine.com/practice/wework-acquires-spatial-analytics-platform-euclid_o

Kinnevik blir största ägare i Mathem

Matleveransmarknaden konsolideras ytterligare. Kinnevik köper in sig i Mathem med en investering om nära nog 1 miljard kronor (900 miljoner). 

En intressant detalj i avtalet är att Kinnevik satte som krav för sin investering att de skulle bli största ägare, vilket de nu blir. Det säger en del om hur mycket Kinnevik vill ha att säga till om i tjänsten – och hur mycket de sannolikt tänker satsa (och därmed hur stor potential Kinnevik ser att det här segmentet har – sedan tidigare finns även norska motsvarigheteten Kolonial.no under Kinnevik-paraplyet). 

Kinnevik går in i Mathem – blir största ägare

Investerar 900 miljoner i nätmatjätten.

Blocket köper uthyrningstjänsten Qasa

Blocket satsar ännu mer på bostäder i allmänhet och andrahandsuthyrning i synnerhet. Man köper startupen Qasa, som sysslar med just andrahandsförmedling. De två företagen har sedan tidigare, då Qasa har använt Blockets plattform för att nå ut, men nu konstaterar alltså Blocket: äh. Vi kapar mellansteget. 

Visar kort sagt både hur viktigt bostäder blivit för Blocket, när marknadsplatsmarknaden för alla slags prylar blivit allt tuffare. Men är också i linje med hela hyrförmedlandet som koncept blir ett allt större och allt mer kapitalintensivt segment. 

Blocket köper uthyrningstjänsten Qasa

Blocket köper bostadssajten Qasa. Nu satsar startup-bolaget på att expandera i internationellt.

Softbank investerar i robotleveransföretaget Nuro

Japanska internetjätten (och investeringsjätten) Softbank fortsätter investera i transportlösningar. Senast ut: nästan 1 miljard dollar till sista-metern-robot-leverans-företaget Nuro. 

Softbank Invests $1B in Robo-Delivery Startup Nuro

So get ready to see a lot more of the company’s toaster-inspired, human-free robots roaming the street, delivering groceries.

Amazon och General Motors kan investera i elbilsföretaget Rivian Automotive

Är Amazon sugna på att börja sälja egna elbilar? Det är klart att Amazon är sugna på att börja sälja egna elbilar. 

Uppgifter om att Amazon och General Motors är på gång att investera i Rivian Automotive, som tillverkar pickuper och SUV:ar i elformat. 

Det känns som att det inte är så mycket en fråga om utan när någon av techjättarna sätter sin logotyp på en bil. Eller åtminstone en mobilitetslösning. Det är också helt i linje med det jag skrev om igår: Amazons acceleratorprogram, en satsning på att få företag att ta fram exklusiva Amazon-kollektioner. Ett av argumenten: stora möjligheter att testa och produktutveckla på plattformen. 

Allt det här sammanfaller väl med Rivian-uppgifterna. Bilknowhow och fabrikskapacitet från GM, sjukt mycket kunddata och molntjänstlösningar från Amazon. Möjlighet att realtidsutveckla fram bilgenerationer på betydligt kortare tid än idag. Lägg dessutom till att bilen inte bara optimeras utifrån och för Amazons kunder (säljs förstås via Amazon så att även sökdata kan användas) – utan kan bli del av Prime. Gräddfilssäljkanal för GM och Rivian – och skulle ge Amazon det de framförallt saknar – en mobil plattform för att även kunna ha ett grepp om kunderna när de förflyttar sig mellan sitt Amazon-hem och sin Amazon-arbetsplats. 

Amazon, GM in talks to invest in electric pickup truck maker Rivian: sources

Amazon.com Inc and General Motors Co are in talks to invest in Rivian Automotive LLC in a deal that would value the U.S. electric pickup truck manufacturer at between $1 billion and $2 billion, people familiar with the matter told Reuters on Tuesday.

Bynk tar en en halv miljard för att bygga en europeisk mobilbank

Det rör på sig bland svenska fintechstartups just nu. I förra veckan tog Tink in över en halv miljard kronor i en finansieringsrunda och ligger i och med det på en värdering över 2 miljarder kronor som ska användas för att expandera till 11 länder. Kort därefter slöt Tink också ett avtal med betalförmedlaren Paynova. 

Nu är det dags för Bynk att ta in ungefär lika mycket som Tink i nytt kapital. Bland dem som skjuter till pengar finns bland andra befintliga ägaren Schibsted. Även här är tanken utländsk expansion – att bli en europeisk mobilbank. Förstås är det den befintliga utlåningsverksamheten som står för stor del av utrullningen, men man siktar även på ”nya kortprodukter”. En Klarna, alltså. 

500 miljoner till bankutmanare

Bynk laddar för att bli en ”europeisk mobilbank” – med 500 nya miljoner

Övrigt

Tänker Walmart satsa på annonsnätverk?

Intressant spekulation från Bloomberg: att detaljhandelsjätten Walmart skulle göra en Amazon och ge sig in på annonseringsområdet. 

Som konstateras i artikeln har Walmart 300 miljoner kunder i sina butiker plus högvis mer i de digitala kanalerna (Walmarts sajt, men även uppköpta företag som Jet. com och Bonobos). Det är en hel massa data, det. Data som företaget i dagsläget, enligt egen utsago, bara aktiverar till liten del. 

Artikeln jämför Walmarts siffror med några andra och konstaterar att Walmarts butiker och egen sajt har långt många fler månadsbesök än Google, Facebook och Amazon. Det stämmer säkert – om man tittar på just besök till sajterna. Men majoriteten av alla besök för Facebook (säkert även övriga) sker ju via appar. Men oavsett så är det en hel massa användarsiffror som borde kunna användas. 

Annonsering i de egna kanalerna, som är större delen av annonseringen för Google, Facebook och Amazon, är i sig intressant, men datan skulle också kunna aktiveras via externa nätverk (också likt hur nämnda tre ovan gör). Eller kunna säljas i sig (försiktigt, med tanke på integritetsklimatet). 

Men Walmart har alltså stora möjligheter att bli en tung annonsspelare. Om man vill. Och tänker smart.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-02-11/amazon-has-a-big-advertising-business-walmart-wants-one-too

Upphovsrättsorganisationer skriver öppet brev mot upphovsrättsdirektivet – tycker inte att det går tillräckligt långt

När arbetet med att slutföra (?) EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv nu går in i en ny fas så gör ett antal upphovsrättsorganisationer samma sak som ett antal medieorganisationer gjort tidigare: skriver ett öppet brev till EU där man uttrycker sin besvikelse över direktivet i sin nuvarande form. Så långt att man konstaterar att man hellre ser att direktivet inte blir av alls än att det blir ett, för rättighetsindustrin, dåligt direktiv.

Likt de flesta argument (på båda sidor) i den här frågan så handlar det mest om lätt floskelstaplande – med lätta domedagsvibbar, som är det föredragna tonläget för ungefär alla som har åsikter i frågan – snarare än att konkret peka på vad som inte är tillfredsställande (givet: det är ett öppet brev för att väcka opinion och då finns det varken utrymme eller genuint intresse att grotta ned sig i lagtexter). Direktivet går alltså inte tillräckligt långt tycker upphovsrättssidan.

Ju längre hela upphovsrättsdirektivfrågan pågått har det blivit allt tydligare att det handlar om två enormt starka kommersiella intressen: på ena sidan upphovsrättsindustrin som vill ha större del av onlinekakan och Google som inte vill dela med sig av sina pengar och därmed se intäkterna sjunka. Båda sidorna hävdar förstås att de kämpar för the little people och/eller ett ”öppet internet”.

Men om man så vill: vad vi nu ser att ingen sida är riktigt nöjd. Vilket på sätt och vis är ett tecken på att EU har hittat en lagmässigt korrekt balansgång. Vilket förhoppningsvis skulle kunna få båda sidor att på riktigt börja tänka nytt.

Google öppnar sin rekryteringstjänst i första länderna utanför USA

LinkedIn kommer ge hela sin rekryteringsplattform en uppgradering senare i år, men det börjar förstås finnas fler andra tunga spelare som gärna vill ha en bit av kakan. Som Facebook. Och Google. 

De senare påbörjar nu den globala (två länder åtminstone) utrullningen av sin Hire-tjänst. Första marknaderna utanför USA som får ta del Googles erbjudande på området. 

https://techcrunch.com/2019/02/12/google-takes-hire-its-g-suite-recruitment-platform-to-its-first-global-markets-uk-and-canada/

Ryssland testar en digital järnridå för att stoppa cyberattacker

Vad gör man som nation om man blir utsatt för en utländska cyberattack? Drar upp en virtuell järnrid, that’s what you do. Åtminstone om du är Ryssland. 

Landet uppges vara på gång att testa vad som skulle hända om man klippte alla band till övriga världen och resten av internet. Med andra ord: alla som inte hanteras av ryska servrar. Ett test som kommer påverka sisådär 100 miljoner internetanvändare. 

Unplugged. På en helt ny nivå. Eller en internetversion av kärnvapenalternativet. 

Man kan tänka sig att det här redan är i spel i Kina. Och, well, Nordkorea. 

Tyvärr, med tanke på landet, kan man nog utgå från att det inte bara handlar om att skydda rysk infrastruktur. Man lär ha inspirerats av Kina också här. Men som principfråga är det förstås intressant. Med tanke på hur sårbart våra uppkopplade liv är – hur bra är vår säkerhet och vår möjlighet att rycka ur sladden om vi det kommer stora cyberattacker – oavsett vem som ligger bakom? 

Russia Is Preparing to Disconnect The Entire Country From The Internet

In a sensational test of technological independence, Russia is making plans to cut off its internet from the rest of the world, with a giant ’unplugging’ experiment that will affect over 100 million Russian internet users.

Netflix är det varumärke som millennials litar mest på

Vilket varumärke litar millennials mest på 2019? (Åtminstone enligt den här rankingen.) Youtube. That’s who. Går om Netflix och Apple. 

Det finns så otroligt mycket meta och ironi med det här. I dessa tider av Facebacklash, integritetsoro och dataläcksupprördhet så litar de tillfrågade mest av allt på det företag som sannolikt är det som läcker mest. Jag kan riktigt se framför mig hur Tim Cook Roadrunnerspringer på väggarna i Cupertino. 

Ännu ett exempel på hur otroligt bra Google har lyckats teflonskydda sig mot alla former av nedfall från det Facebook har drabbats av. Och kanske hur effektivt Google har lyckats hålla Youtube på varumärkesmässigt armslängds avstånd. 

Men förmodligen mest av allt det som kan sammanfattas av en kommentar kring Facebook när det Cambridge Analytica-begav sig. Typ ”jag har inga problem att avinstallera Facebook, men ni kan bända loss Instagram från mina kalla, döda händer”. 

Roliga kattfilmer (och typ allt man behöver veta om allt) trumfar personlig integritet. Alltid. 

Efter 40 år – första gången en hiphoplåt vinner Grammy för bästa låt

Det händer mycket nu. Vissa paradigmskiften är tydligare än andra. 2017 gick hiphop om rock som den största musikgenren i USA enligt Nielsens siffror. Igår blev Grandmaster Flash den förste inom hiphopfacket att få Polarpriset (att han lär ha satt ”The Adventures of Grandmaster Flash on the Wheels of Steel” på bara fjärde försöket räcker ungefär för mig). 

Häromdagen blev dessutom Childish Gambinos ”This Is America” såväl årets låt som årets skiva (blir ännu sämre på svenska, men i det här fallet är det första ett låtskrivarpris och det andra ett artistpris) under årets Grammys-gala. Det var första gången en raplåt vann något av dessa två priser. Och då alltså båda två på samma gång. Det tog bara 40 år. 

Som om inte det vore nog tog Cardi B hem Grammyn för bästa rapalbum – som första kvinnliga soloartist. 

Dessutom förenades de tre pristagarna temamässigt. Titeln på Cardis album är ”Invasion of Privacy” och namnet Danny Glovers låt alltså ”This Is America” – två ämnen som var väldigt mycket på allas läppar 2018. Och, om man så vill, Grandmaster Flash & The Furious Fives ”The Message” var ”This Is America” – 36 år tidigare. 

Childish Gambino makes Grammy history | CNN

Childish Gambino’s ”This Is America” won Grammys for song and record of the year on Sunday, becoming the first rap song to win the prestigious awards.

Internetmuseum öppnar emojiutställning

Ett tecken i tiden ⌚️: Internetmuseum öppnar en ny utställning om… emojins historia 👶🧔👴😀🤩🥰. 

Givet tema 😍(ja, nu när någon har tagit fram det 🤪). En av de riktiga hörnstenarna i, tja, alla former av kommunikation online 🤖🌍🌎🌏 numer. Åtminstone sannolikt för de flesta👉😎👈. Om jag skulle fundera🤔: hur många dagar går utan att jag använder emoji alls🤷‍♂️? Förmodligen… noll. 😮🤭😬 

https://www.internetmuseum.se/tema/emoji/

Gmail får ny högerklicksmeny – och det borde alla företag ta efter

Ny funktion på väg till Gmail. Vad är det för super-AI-Assistant-Duplex-predikativtechgizamojäng den här gången undrar du? 

Fler alternativ i högerklicksmenyn. 

Förstås lätt att raljera över en sån här grej, men är reell praktiskt nytta för säkerligen väldigt många användare. Vilket, i dessa jätte-AI-parksprojekttider, är ett ypperligt tillfälle att återigen påminna om att det är i den här typen av insatser som den verkliga kundnyttan faktiskt finns. Småskruvandet med örat mot kundrälsen. 

Tråkigare företagsledningspowerpoints. Högre kundnytta. Alla företag har (minst) en högermeny som skulle må bra av några fler alternativ. Lägg mer tid på att hitta dem i din organisation och mindre tid på att pixelpusha herobilder. 

Right-clicking in Gmail is about to get a whole lot more useful

Google is finally addressing one of the more annoying quirks of Gmail’s web interface by overhauling the right-click menu, adding a lot more options in the pop-up list that should make it way more useful.

Google har självinsikt

Veckan efter det att Google avslöjades med att under flera år ha brutit mot Apples regler för enterpriseutvecklarkonton.

Artikelrubrik som säger att Google uppmanar alla som håller på med SEO att inte bryta mot Google regler även om konkurrenter gör det

Ford släpper filassistansverktyg – för sängar

Ahahahaha! Det här är fantastiskt. Ford har pimpat sin filkorrigeringsfunktion. Alltså den funktionen som automatiskt ser till att en bil inte glider ur sin fil. Fast här omgjord… för sängar. 

Kort sagt: funktionen ser till att sänghoggare håller sig på sin kant. Om den, via tryck mot madrassen, känner av att den ena personen håller på att vältra sig över på den andra personens planhalva så kommer funktionen vänligt och försiktigt knuffa tillbaka den invaderande personen till sin del av sängen. Ja, eller försiktigt och försiktigt. Det är ett löpande band under madrassen som i princip dumpar över personen där den hör hemma. 

Okej. Nu är det här kanske inte en produkt vi kan gå och köpa i morgon. Eller någonsin. Det handlar mest om marknadsföring just för Fords bildprodukt. Men som koncept finns det förstås… potential. Och det är förstås inte alls omöjligt att något sånt här, i någon form, skulle kunna bli verklighet. 

Och, i sann branschdödsanda, det är klart att det är ett bilföretag som kommer på en sån här sängidé till att börja med. 

Ford uses driver-assist tech to keep bed hogs on their side

Ford is in the automobile business, but the company keep discovering new ways to apply its technology outside of its vehicles. The latest innovation from the car maker is made for the bedroom. Ford repurporsed its driver-assist systems to design a bed that will keep partners on their side of the mattress through the night.

Tudder – Tinder för kor

Japp. Klart det finns ett Tinder för kossor: Tudder (hohoho). Och precis som Tinder handlar det om att korna kan svepa åt höger på de tjurar som de har lust att… vara intima med. 

Okej, nu kanske det snarare är kornas ägarna som står för svepandet. Men i grund och botten handlar det om Tinder. Me specifikt är Tudder kopplat till SellMyLivestock. Och precis som i Tinder väljer man först kön man är intresserat av och kan sedan svepa på. När man hittar en match (en tjur eller ko man är intresserad av att köpa) kan man läsa på om Rosa eller vad hen nu kan heta. 

https://www.reuters.com/article/us-valentines-day-cows/tinder-for-cows-matches-livestockin-the-mood-for-love-idUSKCN1Q226F

Bästa. Kampanj. Sajten. Ever. 

https://www.marvel.com/captainmarvel/

Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Kategorier
Allmänt digitalt Sociala medier Spaningar

Digitala spaningar vecka 6 2019

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i sammanställningen:

Del 2: Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, IoT – internet of things, Mobilt, Övrigt

Del 3: Ekonomi och finans, Kvartalsrapporter

EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv (artikel 11 och artikel 13)

Tyskland och Frankrike godkänner skrivning kring artikel 13 i EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv (och jag grottar åter ner mig i vad som faktiskt står)

I veckan gick Frankrike och Tyskland med på en omskriven version av en text som ska bli bas/förhandlingsunderlag till EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv. En version som är ännu värre än de tidigare skrivningarna. Enligt ungefär alla medier och andra som rapporterat kring det här. Och den enda källan som bildat underlag verkar vara den sammanfattning som EU-parlamentarikern och piratpartisten Julia Reda har skrivit. En sammanfattning som även denna gång väljer vad den lyfter ut – och vad den ignorerar – beroende på vad som bäst passar Redas version.

Här finns exempelvis två passager som Reda inte tar upp som är rätt stora punkter (mer om det  längre ned).

Reda konstaterar att det nu inte längre finns något undantag för vilka sajter som omfattas av artikel 13 (dvs. kravet att hålla användargenererade tjänster fria från material som bryter mot upphovsrätten).

Mindre sajter undantas under en treårsperiod (och kan slippa hårdare krav även senare)

Detta baseras på att den nya texten konstaterar att de typer av tjänster som är undantagna från de strängaste kraven:

  • har en årsomsättning på under 10 miljoner euro
  • har färre än 5 miljoner unika månadsanvändare
  • har funnits mindre än tre år

Ovanstående betyder förstås att de flesta tjänster, inte minst alla startups som direktivet sägs dra undan mattan för, har lägre krav på sig att rensa bland upphovsrättsskyddat material som inte får finnas på plattformen.

Men ja, Reda har rätt i att det här betyder att mindre tjänster som funnits i mer än tre år fortfarande omfattas av hårdare krav enligt artikel 13. Eller rättare sagt: det enda kriteriet som texten beskriver är att de hårdare reglerna (att man måste kunna visa att man gör ”best efforts” för att förhindra spridning av material som bryter mot upphovsrätten) är när tjänsten har fler än 5 miljoner unika månadsanvändare – så här finns absolut möjlighet att göra Redas tolkning gällande treårsregeln. Men sen finns det förstås också nyanseringar i texten.

Hårdare krav på moderering innehåller en massa undantag (den här gången också)

When assessing whether an online content sharing service provider has made its best efforts according to high industry standards of professional diligence, account should be taken of whether the service provider has taken all the steps that would be taken by a diligent operator to achieve the result of preventing the availability of unauthorised works or other subject matter on its website, taking into account best industry practices and the effectiveness of the steps taken in light of all relevant factors and developments, as well as the principle of proportionality.

For the purposes of this assessment, a number of elements should be considered, such as the size of the service, the evolving state of the art of existing means, including future developments, for avoiding the availability of different types f content and their cost for the services. Different means to avoid unauthorised copyright protected content may be appropriate and proportionate per type of content and it is therefore not excluded that in some cases unauthorised content may only be avoided upon notification of rightholders.

Any steps by the service providers should be effective with regard to the objectives sought but should not go beyond what is necessary to achieve the objective of avoiding and discontinuing the availability of unauthorised works and other subject matters.

Även här: tal om proportioner och lämplighet och att det inte bör bli en atombombslösning som gör mer än det måste. Fortfarande öppet för tolkningar, men det är just tolkningar – inte ett krav att sajter måste införa uppladdningsfilter. (Att lagstiftarna inte är helt med i tiden visas dock att man bara skriver ”websites”, dvs. inte appar och annat. Men jag är inte förvånad, det tänket stöter jag på lite varje dag – att man 2019 bara tänker ”webbplats” när man arbetar med digital närvaro. ”Dark social” är undantaget, men exakt var gränsen går när man exempelvis diskuterar grupper är förstås en fråga som behöver redas ut i domstol, sannolikt.)

Direktivet specificerar att allmänt övervakningskrav inte bör vara aktuellt

Dessutom konstaterar texten att:

”The obligations established in Article 13 should also not lead to Member States imposing a general monitoring obligation”.

Kort sagt: generella övervakningskrav bör alltså inte ens finnas på bordet när nationella lagstiftningar ska formuleras. Första gången det är så uttalat, även om det är ett ”should” och inte ett ”shall” – när det blir aktuellt med domstolsfall lär dock ett ”should” väga väldigt tungt. Och kan säkert bli ett ”shall” i slutgiltig text. (Sen övervakar förstås alla tjänster där vi laddar upp allt innehåll vi laddar upp och allt vi gör – och kan censurera friskt ändå – men det är en annan historia.

Memes bryter inte mot upphovsrätt enligt direktivet

Ett ”shall” finns dock här:

Users shall be allowed to upload and make available content generated by themselves or by other users and which includes part of existing protected works and subject matter for the purposes of quotation, criticism, review, caricature, parody or pastiche.

Kort sagt: memes är tillåtna. Sedan kommer då frågan hur automatiserad skanning ska kunna identifiera detta? Svaret kanske är ”går inte” och då kan man enligt det som stod tidigare då argumenteras att ett uppladdningsfilter inte är bästa sättet att hantera detta – framförallt om du är en mindre tjänst med mindre resurser – och att ett automatiserat förfilter kan gå bortom direktivets krav och därmed inskränka användares andra rättigheter. Därmed alltså inte vara okej enligt EU-lag.

Upphovsrätt i behov av förnyelse – men det är en annan diskussion

När Reda sedan konstaterar ”It would change the web from a place where we can express ourselves (with some moderation applied after-the-fact on platforms) into one where big corporate rightholders are the gatekeepers of what can and can’t be published in the first place” så, tja, är det precis så det är redan idag. Det är så upphovsrätt fungerar och mycket av dagens upphovsrätt ligger hos jätteföretag. Absolut en fråga att diskutera – men det är en ANNAN fråga som handlar om att upphovsrättslagstiftning (och större frågor som resursfördelning och värdedefinitioner) skulle behöva ses över.

Article 13 Moves Forward As France, Germany Sign On – Hypebot

Article 13 is moving forward to full adoption after France and Germany signed on to a revised version. The on again off again controversial EU copyright directive legislation is set. Continue reading

Google visar hur hårt artikel 11 kan slå mot länktrafik – samtidigt som Google själv aktivt försöker sluta länka till webbplatser

Ännu mer om Google lobbykampanj mot EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv. Som konstateras har Frankrike och Tyskland nu enats om ett nya ordalydelse som de kan stå bakom – och det gör förslaget sämre än tidigare. Det påståendet baseras förstås på Julia Redas sammanfattning – en sammanfattning som (utifrån det jag har hunnit läsa9 på sedvanligt manér enbart redovisar väl utvalda delar. Och eftersom ingen ids läsa EU-texter så sväljer alla, även medier, Redas texter som sanning. (Ska försöka hinna grotta ner mig lite kring det här i helgen. Finns bland annat en rätt anmärkningsvärd mening som inte alls lyfts av Reda.)

Men det jag tänkte ta upp nu är alltså Googles lobbande i egen sak. FÖr det är ju trots allt vad det handlar om, hur mycket Google än vill få det att framstå som att man kämpar för the little people. Som att Google lutar sig mot undersökningar som säger att artikel 11 (förstås tolkad på mest extrema sättet) skulle göra att trafiken till nyhetssajter skulle minska med 45 %. Enligt siffror från… Google.

Visst, nu finns det förstås siffror på likartade initiativ tidigare från andra EU-länder så det finns förstås fog för att det kan hända (framförallt som Google själva kan rigga det här systemet så att det passar dem).

Men det ironiska i sammanhanget, som Google förstås inte alls pratar om, är att Google självklart aktivt arbetar för att sluta driva trafik alls till andra sajter. Nyhetssajter eller andra. Istället publicerar man allt mer information och allt fler funktioner direkt i sökresultatet. Detta för att hålla kvar kunderna, främst för att kunna exponera oss för mer reklam.

Och ju mer Google gör detta, desto mer information kommer Google lägga ut här. Och då börjar vi prata om såna nivåer att de inte kommer ha en chans att undgå hela ambitionen med artikel 11 (att tjänster som lägger ut mer än bara en mindre mängd innehåll ska dela intäkter med originalnyhetssjänsterna).

Så kort sagt: det absolut värsta med artikel 11 för Google är att artikel 11 kan sabba Googles planer att bli den enda webbplats vi behöver. Och ska använda.

https://thenextweb.com/google/2019/02/07/google-copyright-reform-eu-article-11/

EU:s förändrade upphovsrättsdirektiv är på gång just eftersom marknaden själv inte lyckats reda ut villkoren

Ännu en artikel kring EU:s föreslagna upphovsrättsdirektiv som driver tesen att lagstiftare ska hålla sig borta – marknadens parter kommer att lösa det här själva. Problemet är bara: marknadens parter har inte lyckats lösa det här på ett sätt som gör alla nöjda.

Det är därför ena sidan nu drivit på mot EU:s politiker att stoppa det som i praktiken är olaglig verksamhet, dvs. att plattformar som Youtube drar in sjukt mycket pengar på en verksamhet där det finns mycket olagligt innehåll (men mest handlar det om att man vill ha mer betalt). Det är därför den andra sidan, främst Google, som reaktion driver på för att skydda det öppna internet ”som vi känner det” och möjligheten för the little people att kunna tjäna pengar online (men mest handlar det om att Google inte vill se sin vinst sjunka).

Samma med jämförelsen med det tidiga 2000-talet. Att det fanns lagstiftning, som det dessutom agerades på, var en stor del av att det faktiskt kom nya lösningar – i kombination med just entreprenörer, ja, eller egentligen var det ju ett jätteföretag som visade att det går att tjäna pengar på musik i digitalt onlineformat. Både och. Inte antingen eller.

Sen håller EU med om att entreprenörer, eller åtminstone marknadens parter, löser det här bäst själva. Det är därför som det i direktivtexten också finns en skrivning om att direktivet i sig inte ska åsidosätta avtalsfriheten. Med andra ord: kommer de kommersiella krafterna på bättre lösningar, kör hårt. Ingen blir gladare än EU om företag inte måste komma till dem och gnälla för att någon är dum.

(Och likt nu så handlade det i början av 2000-talet inte heller om någon kamp om ett öppet internet. Det handlade om kommersiella krafter som var griniga för att de inte längre kunde tjäna pengar på exakt samma sätt som de gjort tidigare och en massa människor som bröt mot lagen för att skivbolagen ägnade tio år åt att bygga staket för att stoppa flygplan. När Apple sedan visade skivbolagen att det gick att tjäna pengar om man gjorde saker och ting på lite annat sätt, som i sin tur gjorde att färre människor gjorde olagliga saker, så gnälldes det sedan lite mindre från skivbolagshåll.)

Bort med tassarna, EU-politiker – entreprenörerna löser det här

EU vill lösa dagens problem på internet med hjälp av lagstiftning. Det är fel väg att gå, skriver Niklas Agevik.

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Facebook fyller 15 år

Wow. Bara wow. Igår fyllde Facebook 15 år. Så här såg alltså startsidan/inloggningssidan ut då för (the)facebook.com. Hade jag inte vetat vilket företag det rörde sig om hade jag gissat att det var en webbplats från 1994 – inte 2004. 

Hur första versionen av facebook.com såg ut

A look at Facebook.com’s homepage over the last 15 years

It is a statement of fact that Facebook turned 15 today. You might call that a birthday. Perhaps Facebook’s employees are happy about it.

Facebook kopplar samman meddelandetjänster för sidor och gör det möjligt för sidor att delta i gruppdiskussioner

Nya adminfunktioner från Facebook: 

  • Instagram Direct-meddelanden kan hanteras via en Facebook-sidas meddelandefunktion 
  • Sidor kan delta i gruppdiskussioner: Med andra ord att sidan själv kan bli gruppdeltagare istället för att det är representanter för sidan måste ha den här rollen. Det senare går förstås fint ändå/också. 

Introducing New Messaging and Group Features for Businesses

Today, we’re introducing two new ways to make it easier for people and businesses to connect on Facebook through messaging and group participation.

Facebook släpper nya gruppfunktioner

Fler nya Facebook-gruppfunktioner. Bättre formateringsfunktioner för gruppadmins, fler grupper får möjlighet att erbjuda prenumerationer på allt eller delar av innehåll och bättre verktyg för att hantera medlemmar som bryter mot gruppregler. 

https://www.theverge.com/2019/2/7/18215564/facebook-groups-new-community-tools-mentorship

Facebook ökar transparensen kring annonser

Riktigt intressant nytt transparensinitiativ från Facebook. Under förra året började Facebook skärpa till regler och möjligheter att kunna ladda upp egen användardata till annonsverktyget med syfte att rikta annonser mot dessa målgrupper. Nu kommer kommer annonsörer ännu mer tvingas vara öppna med var informationen kommer ifrån. Och vi som användare ska få veta det. 

Om jag väljer att trycka på infon om varför en viss annons visas för just mig så ska jag kunna se varifrån datan kommer ifrån och vem som har laddat upp den. Ett sätt för Facebook att kunna crowdsourca information om vilka annonsörer som inte sköter sig. Annonsörer som får mycket anmälningar mot sig på det här området lär ganska snabbt kunna hamna på en svart lista. 

Ännu en bra grej från Facebook, alltså. Om Facebook nu bara kunde se till att ha slut på skelett i garderoben så att inte bra grejer nästan omedelbart jämkas ut av dåliga så kan det nog bli bra det här. 

Facebook will reveal who uploaded your contact info for ad targeting | TechCrunch

Facebook’s crack down on non-consensual ad targeting last year will finally produce results. In March, TechCrunch discovered Facebook planned to require

Instagram börjar censurera och nedprioritera bilder som visar självskadebeteende

Instagram börjar ändra sin hantering av bilder (eller kan man anta videos på sikt) som på olika sätt kan ses som att uppmuntra självskadebeteende. Plattformen kommer inte längre tillåta ”grafisk visualisering av självskada” – framförallt inte skärsår. 

Man kommer också börja nedprioritera visning av bilder som indirekt handlar om självskador, som läkta ärr från skärningar. 

Det kommer alltså bli tal om ännu mer genomfiltrering och censur av uppladdad information på plattformen. Om man så vill handlar det alltså om precis det som mycket av protesterna mot EU:s föreslagna nya upphovsdirektiv handlar om (även om skillnaden förstås är att det inte handlar om något brottsligt och att det är något som många säkerligen ser som en bra grej). 

Och precis som alla typer av censur och filtrering av den här typen finns det förstås en balansgång. Någon som tidigare ägnat sig åt självskada, kanske till och med försökt ta sitt liv, skulle kunna dela bilder av just läkta ärr i en strävan efter att förhindra andra från att göra samma sak. 

Kort sagt: mest bra, men en riktlinje som även den lär behöva finjusteras på sikt. 

Instagram and Facebook will start censoring ’graphic images’ of self-harm | TechCrunch

In light of a recent tragedy, Instagram is updating the way it handles pictures depicting self-harm. Instagram and Facebook announced changes to their

Messenger gör det möjligt att ångra skickade meddelanden

Så får Messenger till sist möjlighet att ångra skickade meddelanden. Så länge som det görs inom tio minuter.

Facebook Messenger gets an unsend feature

Facebook has come out with a feature that lets you delete messages from a conversation after you’ve sent them, as previously spotted in leaks. So in case you send out the wrong message to the wrong person or made an egregious typo, you’ll be able to remove it in Messenger now.

Instagram börjar förhandsvisa IGTV-klipp i flödet

Ännu ett initiativ från Facebook för att få fler av oss att börja använda Instagrams Youtube-dödare (sic!) IGTV. Nu kommer IGTV-klipp med förhandsvisningar börja dyka upp i Insta-flödet. 

Instagram will start cluttering your feed with IGTV videos

Instagram is now placing IGTV ”preview” videos right in your main feed.

Instagram Stories på gång att få quiz-stickers

Facebook testar en ny dekal för Instagram Stories för att ännu mer få snurr på storiesengagemanget: en quizdekal. Till skillnad från den vanliga enkätdekalen så är det här alltså just en frågesportsvariant. Den som svarar får veta det rätta svaret när hen har svarat.

Illustration till text om att Instagram får quizdekaler

WhatsApp får stöd för Touch ID och Face ID

Intressant drag från Facebook: WhatsApp kan låsas med Touch ID eller Face ID (vi pratar alltså iOS här, Android-motsvarighet på gång – vilket förstås är det mest relevanta för den här plattformen). 

Att en app i telefonen måste låsas upp trots att telefonen i stort är upplåst är i sig inget nytt, men det är däremot lite mer ovanligt att en chattapp eller liknande har en sån här funktion. Ett extra lager säkerhet, alltså. 

https://thenextweb.com/insider/2019/02/04/whatsapp-can-now-protect-your-chats-with-touchid-and-faceid-and-i-hope-it-gets-copied/

LinkedIn

LinkedIn släpper handbok för sociala medier-ansvariga

Kan alla andra kan även LinkedIn. Nu har företaget släppt en best practice-sammanställning för plattformen, men tips och tricks för hur det är tänkt att man ska kunna få ut det mesta av den. 

Finns här (som pdf, but whyyyyy?)

Omslag till LinkedIns handbok för sociala medier-ansvariga

Övrigt sociala medier

Instagram-ägget i samarbete med Hulu kring mental hälsa

Ni vet det där världsrekordsägget som kom från ingenstans och blev tidernas största Instagramsensation? Under gårdagens Superbowl kläcktes så ägget. 

Strömningstjänsten Hulu ingick vad som förmodligen är tidernas första äggsamarbete för ett techföretag. Syftet? Att prata om mental ohälsa på bästa Superbowl-tid. Eller åtminstone belysa frågan. 

Dessutom visar det sig att ägget kanske inte kom från ingenstans till att börja med. Det anonyma kontot som fick oss att äggilla en masse var startat av tre personer kopplade till den brittiska reklambyrån The&Partnership. Så vi kan väl tänka att ägget fick lite kickstart i sin gillajakt med hjälp av några väl valda internetprofiler som inte varit tillgängliga för vem som helst. 

Hulu teams up with that world record Instagram egg to raise awareness of mental health | TechCrunch

Remember that egg that became Instagram’s most-liked post? It used its recently acquired fame to shed light on mental health and the pressures of social

Sociala medier kan förutspå våra handlingar – även om vi inte ens har konton?

Stänger du av alla former av spårning för att inte techjättar och andra ska kunna följa dig och förutspå dina rörelser och aktiviteter? Tja, det kanske inte spelar nån roll. Forskare vid Vermonts universitet har kunnat påvisa att det går att förutsäga någons tweetar lika träffsäkert genom att titta på åtta-nio kontakters tweetar som att följa personens eget twitterflöde. 

Men inte bara det: det här gäller även om du aldrig varit på Twitter. Forskarna påstår att om du har vänner på Twitter så går det att med 95 procents sannolikhet förutsäga hur du kommer att bete dig på plattformen om du väl bestämmer dig för att gå med. 

Nu är väl det här kanske ingen jättebedrift, eftersom Twitter verkar ha förmåga att locka fram det värsta i människan, men det är oavsett milt sagt intressanta slutsatser. Och om vi inte stirrar oss blinda på just det här fallet så lär det här kunna användas om oss inom en massa områden. Från att Facebook redan kan lista ut vilka som är ihop baserat på telefonernas positioner under dygnet till tester som visar att det går att förutsäga vad vi kommer att göra baserat på vad våra vänner gör – eller vad människor som liknar oss profilmässigt hade gjort i samma situation. 

Har du lust att hjälpa till?

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Digitala assistenter IoT - internet of things Mobilt Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 5 2019 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i sammanställningen
Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel

Del 3: Ekonomi och finans/kvartalsrapporter


Strömmade medier

Apple TV kan få stöd för prenumerationer

Jag har flera gånger skrivit om det vakuum som finns i och med att ingen ännu tagit/kunnat ta positionen som Spotify för video. Alltså allt videoströmningsinnehåll på ett ställe. Jag har också konstaterat att Apple kan vara det företag som just nu är bäst riggat att ta den här platsen. Blir inte mindre så i och med den här nyheten: 

Enligt uppgifter till The Information är Apple på gång att utöka Apple TV med prenumerationsfunktion. Alltså precis samma sak som i Appstore. Du har ett konto och sköter alla dina betalningar, oavsett app, på ett ställe. Enligt uppgifterna ska Apple TV få stöd för det här redan i mitten av april. 

Nu är det förstås obekräftade uppgifter, men vi springer med dem nu för att spekulera lite kring just en sådan tjänst. Det mest troliga är att Apple i så fall väljer rätt mycket exakt samma upplägg som i Appstore: Apple står för distributionen och tar X procent för jobbet. 

Det är precis det som har fått Netflix att strypa möjligheten att starta prenumerationer i iOS-appen (eller Android-appen). Istället måste man gå till Netflix webbplats. I det långa loppet, rätt snart, tror jag dock att Netflix kommer att acceptera att man blir en av kanalerna hos en sådan samlingstjänst. Det är där kunderna är och, tja, bekvämlighet. 

Uppgifter Utökad tv-app från Apple släpps i april

Enligt The Information kommer Apple-appen TV utökas med möjligheten att teckna prenumerationer på streamingtjänster direkt i appen.

Apple Music kan användas kostnadsfritt på American Airlines-flygningar

Ungefär samtidigt som gårdagsnyheten om att Apple Music nu har över 50 miljoner användare så kommer också information om att Apple ingått ett avtal med American Airlines kring just Apple Music. 

Samarbetet innebär att Apple Music-kunder får gratis wi-fi-användning till sitt strömmande från tjänsten under flygturerna. Vi kan tänka oss att Apple subventionerar det här rätt kraftigt. Förmodligen så pass att de går minus. 

Men vad Apple får är förstås in-flight-reklam för sin musiktjänst. ”Välj vilken du vill, men här kostar det inget att strömma). Och med Apples finansiella muskler gör det inte så mycket att det blir en förlustaffär där och då om det leder till att dra in fler kunder till Apples ekosystem på sikt. Apples kontantkassa är 130 miljarder dollar. Netflix hela börsvärde stängde igår på strax under 150 miljarder. 

Och på tal om Netflix. Vi kan nog lugnt utgå från att American Airlines-avtalet också inkluderar gratis strömning av innehåll från Apples kommande (sannolikt i år) videotjänst. Och då blir det förstås ett ännu mer attraktivt paket. 

Lägg till gårdagsuppgifterna att Apple TV kanske får stöd för att teckna prenumerationer på andras kanaler, så, tja…. Services-delen lär inte sacka under 2019, om vi säger så. 

Apple Music Subscribers Can Listen for Free on American Airlines | Digital Trends

An Apple Music subscription is a great way to listen to your tunes when on Wi-Fi or if you have a generous data plan. But on a plane? Forget about it. That is unless you fly domestically with American Airlines. Apple Music access will be free for subscribers starting February 1.

Spotify kan vara på gång att köpa poddplattformen Gimlet Media

Spotify kan/verkar vara på gång att kliva ännu längre in på poddplanhalvan. Uppgifter säger att Spotify är i ”långtgående samtal” om att köpa det amerikanska poddföretaget Gimlet Media för 200 miljoner dollar.

Draget skulle vara i linje med de förflyttningar som Spotify gjort bara senaste året: bort från distribution, mot eget innehåll. Musikströmning är i sig en verksamhet med väldigt små marginaler och en uppsjö av avtal och licensägare. Har förstås inte blivit bättre av att jättar som Apple, Amazon och Google släppt egna konkurrerande musiktjänster som kan sampaketeras med företagens övriga tjänster. Och vi pratar förstås dessutom om företag som som inte har problem att blöda sönder konkurrensen med hysterisk subventionering. En egen plattform för poddar som inte kräver betalning till mellanhänder är förstås ett bra sätt att bättra på marginalen.

Men det som kanske är det mest intressanta med Gimlet-affären är att Gimlet också börjat ge sig på TV-produktion. Bland annat ett avtal där podden Homecoming blivit tv-serie hos Amazon.

Det senare är också något som Spotify allt mer har gett sig in på: skapa innehåll som konsumeras hos andra. Som direktlicensiering med artister som också möjliggör för artister att sälja sina alster till andra tjänster, med möjlighet för Spotify att få del av kakan. Kort sagt ett sätt att blir mindre beroende av konsumenter väljer Spotify som tjänst.

https://www.recode.net/2019/2/1/18207198/spotify-gimlet-podcast-acquisition

Apple kan släppa prenumerationstjänst för spel

Apple prenumerationsplaner fortsätter att växa. Nu kommer uppgifter att företaget satsar på att göra en prenumerationstjänst för spel. Precis som den här typen av tjänster brukar fungera, kan man tänka. Betala en fast månadsavgift och spela för glatta livet. 

Med tanke på hur stor del av Apples appintäkter som kommit via spel så är det inte så konstigt att man tänker sig att det här spåret fungerar även här. 

Några tankar: 

Apple är i full gång med att skapa ett underhållningspaket. Ett eget Prime. Film, tv-serier, spel, musik. Betala för allt på ett ställe, en avgift, och kör. Koppla på en massa iOS-fördelar (som gratis tittande, exklusivt innehåll, obegränsat lagringsutrymme) för att göra hårdvaran (just nu iPhone, kanske annat längre fram) till ett medel för att få tillgång till tjänsterna snarare. 

Samtidigt kopplar Apple också allt mer loss sina tjänster från iOS och macOS, inte minst de nya. På så sätt tänker man sig att kunna locka allt fler kunder. I dagsläget finns det exempelvis ingen av de stora plattformarna som erbjuder ett helhetspaket. Med prisdumpning kanske folk kan välja Apple-allt istället för Spotify, Netflix etc. Ja, eller det är säkert åtminstone vad Apple gärna vill. 

Apple could be working on gaming subscription service | TechCrunch

Apple is slowly building a lineup of content subscriptions. According to a report from Cheddar, Apple may also be working on a gaming subscription. Alex

AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter

Google Assistant på gång att kunna ansiktsidentifiera oss

Nu verkar även Google Assistant vara på gång att kunna ansiktsmatcha oss. Assistenten kommer alltså inte bara kunna känna igen vem det är som kommunicerar baserat på rösten, utan också genom att identifiera vem det är som tittar på enheten (vilket förstås bygger på att man faktiskt har en skärm i den aktuella prylen). Verkar än så länge vara tidigt i processen, men fullt rimligt att det är på gång. 

Och när vi ändå är på temat personaliserade resultat: Alexa kan höra när du viskar och då svara i samma tonläge. Med ansiktsigenkänning lär förstås våra ansikten också kunna ge personligt anpassad återkoppling. Och då menar jag inte som ovan vem som tittar på skärmen, utan se vilket sinnesläge personen som kommunicerar med assistenten är i. Finns ju redan tester med teknik som kan identifiera känsloläge på puls eller röstläge. Lägg till ansiktet så kommer assistenten väldigt snabbt veta vilket som är en lämplig respons. 

Stressad? Snabbt svar. Uttråkad? Lyft humöret. Och kanske även en vidareutveckling av Facebooks självskadealgoritm. Om någon inte verkar helt balanserad, pratar om att skada sig själv (eller andra) eller rentav håller på att göra något dumt – kontakta automatiskt anhöriga eller myndigheter. 

Google Assistant may scan your face to personalize commands

Google might soon have an alternative to voice matching when you want to use Assistant to get personalized results. The latest beta for Android’s Google app includes code references to a previously hinted-at Face Match feature that, as the name implies, would scan your visage to provide tailored commands on camera-equipped devices.

IoT – internet of things

Volvo släpper kylfack för billeveranser – och hemleveranser

Ett inte särskilt oväntat drag: Volvo släpper ett kylskåp för sin leveranstjänst. Kort sagt ett kylaggregat som gör att mat du får levererad till din bil via Volvos tjänst för billeveranser. Alltså enklare att hantera matleveranser, exempelvis. Dessutom verkar den smart nog enkelt kunna storleksförändras via appen (att göra det manuellt hade förstås varit sjukt mycket igår).

Men det är tre andra smaker som är det riktigt intressanta med lådan.

  • Lösningen kan också användas för att returnera e-handelspaket
  • Lådan går att ta med sig – och uttryckligen fästas i huset
  • Toppbilden på sidan inte är en bild på en bil, utan på just ett hus

Artikeln konstaterar att lösningen fungerar med Amazons billeveranslösning, men jag misstänker att det kommer funka precis lika bra utan en bil även här. Ja, du behöver överhuvudtaget inte äga en bil, än mindre en Volvo, för att använda den.

Fem saker man kan notera med den här satsningen:

1. Bekvämlighet, bekvämlighet, bekvämlighet. Mat är bökigare att hantera. Nu kan du få maten dit du vill, när du vill, utan att behöva vänta.

2. Man anpassar sin produkt utefter en av de dominerande plattformarnas lösning och infrastruktur. Låg tröskel för kunder som har eller funderar på att skaffa tjänsten.

3. Datainsamlande. Volvo kommer lära sig massor kring hur konsumenter agerar och använder den här typen av tjänster. Utan att veta exakt hur uppkopplad lådan i sig är så lär den kunna berätta rätt mycket.

4. Mer branschdöd. Volvo ger sig in i sista metern-kampen. Man tar alltså upp kampen med såväl företag som bygger fastigheter som logistikföretag. Volvo tar alltså ännu ett steg bort från att ”bara” vara ett mobilitetsföretag. (Sedan kommer förstås självkörande bilar också att kunna passa bra in här.)

5. Ta fram produkter för dina konkurrenter. Lådan har specialfäste i Volvo-bilar (ja, åtminstone de modeller som är byggda för det). Men finns förstås inget som säger att ingen någon annan skulle kunna montera motsvarande fäste. Eller att tredjepartsföretag tar fram ett fäste som matchar Volvo-lådan, men som går att montera i typ alla bilar. Okej, några kunder har inte valt en Volvo som bil. Men de är Amazon-kunder och tycker Volvos kyllösning är den bästa. Du tjänar pengar på försäljningen (kanske fler? En till bilen, en till huset, en till sommarstugan), du får in ditt varumärke i konkurrenters bilar och kommer dessutom kunna samla in data från deras bilar.

https://volvocarslabs.lpages.co/volvo-inflatable-box-home-returns/

Zenuity får tillstånd för test med självkörande bilar på svenska vägar

Det är coolt att det börjar dyka upp fler och fler såna här initiativ. Mjukvarubolaget Zenuity, samägt av Autoliv-avknoppningen Veoneer och Volvo Cars, har nu fått tillstånd av Transportstyrelsen att genomföra tester med självkörande bilar på några större svenska vägar. Max 80 km/h och med en människa bakom ratten. Däremot inga händer PÅ ratten. 

Lär alltså mestadels handla om självkörning på ”bara” nivå 3, men likväl spännande. 

Veoneers joint venture Zenuity får tillstånd testa självkörande bilar på svenska vägar

Stockholm, 28 januari 2019: Det samriskbolag Veoneer, Inc. (NYSE: VNE and SSE: VNEsdb) har för

Riktat, personaliserat ljud via laserstrålar

Avdelningen creepy/cool. Forskare vid MIT har upptäckt ett sätt att viska direkt i någons öra på håll – med laser.

Tekniken bygger på ”fotoakustiska” effekter, som verkar handla om att vattenånga i luft absorberar ljus och därigenom skapar ljudvågar som alltså sedan kan riktas. (Feel VERY free att bullshitta mig och förklara mer korrekt.)

Användningsområden som ges är att spioner kan få ljudkommunikation i örat utan öronsnäcka. Och visst, det är väl typ den nivån en sån här satsning skulle hamna på. Inget som kommer rullas ut med nästa generations mobilmodeller, direkt.

Men om vi då ställer oss på Tillbaka till framtiden-hoverboarden och släpper den mentala sargen fullt ut så kan jag förstås tänka mig betydligt fler användningsområden. Det kanske skulle kunna innebära att hörlurar är något som inte längre behövs. Att man alltså kan para ihop en musikpryl med örat utan vare sig hårdvara eller bluetooth. Kanske till och med kunna styra om signalen ska blocka hela örat (typ brusreducering) eller om man vill kunna höra sin omgivning.

Tänker vi sedan lite Minority Report så skulle man också kunna tänka sig riktade erbjudanden när man går i en butik eller i ett köpcentrum. Eller utrop på flygplatser eller tågstationer som specifikt skickas till dem som har biljetter till en viss avgång – istället för att som idag berätta allt för alla i högtalarna. Alexa-receptinstruktioner bara till den som lagar maten.

Och… äh, jag stannar här. Känner att jag kan fortsätta spinna på det här för länge annars.

’Whisper’ laser tech sends audible messages to specific people

Researchers from MIT have discovered a way to send highly targeted audio signals directly to someone’s ear at a distance using laser beams. The system works using the ”photoacoustic” effect, where water vapor in the air absorbs light, forming sound waves.

Gatwick testar parkeringsrobotar

Ha. Vad gör man om man saknar självkörande bil men inte vill parkera själv? Man skaffar en parkeringsrobot. 

Från och med augusti kommer Gatwicks flygplats genomföra ett tremånaderstest med parkeringsrobotar. Vilket, tja, ser ut och funkar som en gaffeltruck utan förarhytt. En GULLIG gaffeltruck utan förarhytt. Det gulliga är viktigt i snart allt som har med konsumentrobotar att göra. 

Du lämnar din bil för parkering som vanligt, men istället för att en människa tar emot och parkerar din bil så gör alltså roboten det. Och logiken här är inte att spara lönekostnader, utan om utrymme. I och med att roboten inte behöver sätta sig i och kliva ur bilen så behöver man inte ha utrymme för dörröppning i parkeringsfickorna. Gatwick räknar med att gå från 6000 till 8500 parkeringsplatser på det här sättet – utan att öka den totala ytan. 

En fördel till är att roboten också ska ha koll på vilkea bilar som kommer hämtas med vilket flyg. Alltså ännu bättre matcha kundens förväntningar på direktframkörning. Because bekvämlighet. 

This robot valet will soon be parking your car at the airport

An airport in the UK is set to launch a three-month-long trial of robots that will park travelers’ cars for them, letting them squeeze thousands more vehicles into their parking lot. The details: From August, drivers at Gatwick Airport will be able to leave their car in a drop-off zone near the airport and summon one of…

Mobilt

Kinas mobilmarknad saktar in ordentligt

Apples vinstvarning berodde enligt VD:n Tim Cook på att iPhone-försäljningen i Kina sackade rätt ordentligt. Det bekräftas av uppskattningar från analysföretaget Canalys. Enligt dem backade Apples försäljning med 13 % i landet, även om man lyckades behålla sin marknadsandel på 9 %. 

Men det som är riktigt intressant med Canalys sammanställning är dels konsolideringen av den kinesiska mobilmarknaden och dels att försäljningen minskar för andra året i rad. 

Faktum är att bara två tillverkare ökar sin försäljning: Huawei +16 % och Vivo +9%. Mest anmärkningsvärt är att alla tillverkare utanför topp fem mer än halverar sin totala marknadsandel och försäljningen rasade 60 %. 

Huawei har… rätt mycket problem globalt just nu, men på hemmamarknaden når företaget sin högsta mobilmarknadsandel och börjar nosa på en tredjedel av marknaden. För Xiaomi är läget det omvända: snabb tillväxt utomlands, men minskad försäljning (trots något ökad marknadsandel) i Kina. 

Hela rapporten här

Övrigt

We Are Socials/Hootsuites rapport över internetläget i världen januari 2019

Några korta grejer ur rapporten: 

Det finns nu 4,39 miljarder internetanvändare i världen, 366 miljoner fler än för ett år sedan (+9 %). 57 % av alla människor på planeten. 

Det finns 5,11 miljarder unika mobilanvändare, 100 miljoner fler är januari 2018 (+2 %). Det är alltså fler nya internetanvändare än mobilanvändare. Sannolikt mestadels för att fler bytt ut sina ”Nokia-mobiler” mot smarttelefoner. 67 % av alla människor. 

3,48 miljarder människor använder sociala medier, 288 miljoner fler än 2018 (+9 %). 8 av 10 internetanvändare finns alltså också i sociala medier. 45 % av alla människor. 3,26 miljarder av dessa använder sociala medier i mobilen, vilket motsvarar 93 % av alla sociala medier-användare och 42 % av alla människor totalt. 

Finns förstås drösvis med annan data i rapporten (jag har själv inte läst än). Lär komma ett gäng sammanfattningar och analyser närmaste tiden. 

Digital 2019: Global Digital Overview – DataReportal – Global Digital Insights

A comprehensive exploration of the state of digital around the world in 2019, with all the numbers you need to understand mobile, internet, social media, and e-commerce use across the globe. Includes the complete Digital 2019 Global Overview report, together with our in-depth analysis of all the key

Hur mycket är Googles lobbykampanj mot EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv värd?

Jag har tidigare skrivit om att Google har skickat ut bilder på hur Googles sökresultat skulle se ut om artikel 11 i EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv blir verklighet. Alltså den artikel som talar om om att tjänster som låter användare dela innehåll eller nyhetsaggregeringstjänster ska betala (mer) till publicister. Nu har Google tagit saker och ting ett steg längre och låter användare live se hur de strippade sökningarna ser ut.

Det är i dagsläget ingen som vet exakt vad artikel 11 faktiskt kommer att innebära, så vad Google gör är förstås att dra saker till värstaspetsen (det är ingen annan heller som vet vad artikel 11 kommer leda till, så tro inte dem som säger sig veta). Men just nu lämnar jag den här diskussionen därhän.

Istället tänkte jag reflektera över den lobbykampanj som Google just nu genomför mot upphovsrättsdirektivet (främst då just artikel 11 och artikel 13 som reglerar plattformars ansvar för användarmaterial som bryter mot upphovsrätten).

I dagarna har det kommit information om att Google, Facebook och Apple alla har slagit nya lobbyrekord 2018. De har aldrig lagt så mycket pengar på att bearbeta lagstiftare. Men i det här fallet handlar det istället om den proxylobbning som Google ägnar sig åt – via sina användare och kunder. I sökresultatet, via Twitter, via Youtube och via Gmail (säkert också på fler platser som jag har missat). Det handlar förstås ytterst inte om att Google egentligen bryr sig om de användare som laddar upp material på Youtube eller om internets generella framtid utan om att Google inte vill se sina mastodontintäkter minska.

Jag har ingen aning om vad Googles lobbykampanj hade kostat om någon annan hade kunna köpa det här utrymmet, men jag misstänker att det här kan vara en av de största lobbykampanjerna någonsin. Vore intressant om nån satte sig och räknade på det här när krigsdammet har lagt sig.

Här är Google-testet som ska skrämma de svenska medierna

Erik Wisterberg ser en värld utan Google-trafik.

De amerikanska företagsskattesänkningarna gick till att öka vinsten för ägarna, inte till investeringar och innovation

Lite mindre roliga siffror från USA. Trump kapade företagsskatten med 10 %, vilket skulle ge en jätteboost till de amerikanska ekonomin eftersom företagen skulle investera och anställa många mer.

Hur gick det? Sådär. Företag verkar ha ökat investeringarna de första kvartalen, men det tog slut när vi gick in i det tredje. Vad gjorde företagen med pengarna? Köpte aktier. Sina egna aktier. Aktieåterköp slog nytt rekord, totalt köpte företag tillbaka aktier till ett värde av 1,1 biljoner dollar.

Man skulle kunna argumentera att företag säkrade upp ekonomin när siffrorna började peka nedåt mot slutet av året, men det visar sig att återköpen översteg investeringarna redan första halvåret 2018. Med andra ord gick större delen av skattesänkningen till att boosta den egna aktiekursen och gynna de egna aktieägarna. Vilket förstås till stor del är människorna som sitter i ledningarna för företagen.

Och då har vi förstås inte ens börjat prata om alla jättebelopp som försvinner kreativa skatteupplägg och som sitter på bankkonton utomlands eftersom företag inte vill skatta för pengarna i USA.

Visst är det här en förenkling av bilden. En stor del av alla företag har inga aktier att köpa tillbaka, så visst handlar det främst om de stora företagen. Men det är ändå oroväckande. Det verkar som att det stora hotet mot innovation i USA inte handlar om dåliga villkor för företag, utan att företagen är mer intresserade av att gynna ägarna än att ställa om för framtiden.

De jätteföretag vi pratar om här är bland dem som verkligen behöver se över sina affärsmodeller för att framtidssäkra såväl intäkter som arbetstillfällen.

https://www.marketwatch.com/story/its-official-the-trump-tax-cuts-were-a-bust-2019-01-30

Google stänger ner Google+ i april

Så har Google tidigarelagt datumet när Google+ för privatpersoner kommer att gå i graven. 2 april 2019 (man kan tänka sig att de väldigt medvetet undvek 1 april). Då kommer alla Google+sidor, API:er och en hel del relaterade funktioner (som diverse inloggningstjänster) att försvinna från internet. Redan tidigare kommer det inte längre gå att skapa exempelvis nya inlägg.

Så nu måste jag alltså skynda mig att spara ner alla inlägg och bilder som jag har postat på min Google+profil.

Eller vänta.

https://venturebeat.com/2019/01/30/google-will-begin-wiping-google-from-the-face-of-the-earth-on-april-2/

När man svarar på Sifo-undersökning

Har du lust att hjälpa till?

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Klicka här för att se hur du gör