Etikett: Artikel 13

Digitala spaningar vecka 26 2021 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 4 juli 2021
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 26 2021 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

IoT – internet of things

Amazon drar igång ett vårdacceleratorprogram

Amazon, i likhet med i princip alla techjättarna, doppar allt fler tår i vård- och hälsoområdet. Här senaste initiativet: en vårdaccelerator. Ett acceleratorprogram som alltså specifikt vänder sig till startups och företag som arbetar med digitala vårdlösningar. Ett initiativ som dessutom görs i samarbete med befintliga vårdacceleratorn KidsX (sprunget ur Los Angeles barnsjukhus).

Tio amerikanska startups kommer att väljas ut till programmet, som under fyra veckor sedan får ”ta del av AWS:s tekniska och kommersiella expertis”. Så ja, det är alltså Amazons molntjänstdel som formellt står som ansvarig för programmet, vilket också visar att Amazon hoppas kunna använda acceleratorn för att driva trafik och affärer till just AWS.

Men det är förstås inte bara serversidan som Amazon hoppas ska kunna dra nytta av programmets produkter, vård överlag blir en allt större del av Amazons verksamhet. E-handlaren har redan eget onlineapotek och egna fysiska vårdcentraler för personalen. Det ryktas om att Amazon också siktar på att öppna fysiska apotek och bredda vårdcentraler till andra företag. Lägg till de allt fler Amazon-märkta uppkopplade prylar som börjar finnas i våra hem som har vi konturerna till ett riktigt Life OS.

https://www.fiercehealthcare.com/digital-health/amazon-launches-digital-health-accelerator-a-focus-voice-technology-virtual-care

SpaceX:s rymdinternet Starlink siktar på global täckning i september 2021

Sugen på att få ditt internet nedbeamat från rymden? Grattis! Datumet när det kan bli verklighet rycker allt närmare. Elon Musks SpaceX gick nyligen ut med att planen är att företagets rymdinternet Starlink ska nå global täckning i september i år.

1800 satelliter ska så här långt ha skjutits upp av SpaceX och det är dessa som kommer att bli ”mobilmasterna” för Starlink. Istället för de sedvanliga markbundna uppkopplingspunkterna så är tanken alltså att internetuppkopplingen ska skickas ned från satellitnätverket.

SpaceX är med andra ord del av en trend som växer sig allt starkare, med olika flygande lösningar i gränslandet mellan den yttersta atmosfären och rymden som har som syfte att erbjuda internet. Till alla är tanken, men förhoppningen är förstås att det här särskilt ska kunna gynna de delar av planeten som idag mer eller mindre helt saknar uppkopplingsinfrastruktur.

Nu är det väl inte så att Starlink i sig kommer att helt vända upp och ned på internetoperatörernas verksamheter här och nu, men förhoppningsvis kommer initiativ som Starlink och andra på sikt skaka om såväl affärsmodeller som tillgänglighet och pris.

SpaceX’s Starlink satellite internet service expects global coverage this fall

Starlink president says continuous coverage is likely by around September

Roboten Pepper går i graven

På sätt och vis en icke-nyhet. Roboten Pepper går i graven. Eller har redan gått i graven. Ägaren Softbank stoppade tillverkningen redan i augusti förra året. Anledningen var svag efterfrågan. Under de sex år som Pepper har funnits så har bara totalt 27 000 exemplar tillverkats.

Och visst. Fram till nu så har anledningarna att skaffa sig en egen människowannaberobot för hemmet varit… inte jättemånga. Få kommer gråta sig till sömns att Pepper inte längre finns bland oss (ja, eller de som har tillverkats finns ju bland oss. Fast de finns ju inte bland oss för de flesta eftersom så få Pepper-robotar tillverkades. Äh, ni fattar).

Men det finns trots allt något rätt symboliskt här. Inte så att Pepper var den första roboten i sitt slag. Men Pepper blev bokstavligen talat ansiktet för den första gången i historien som den här typen av robotar på riktigt börjar bli en del av samhället, även om det är… en bit kvar till det stora genombrottet.

Pepper blev också stor del av den utseendemässiga sinnebild vi har av människoliknande robotar: inte utseendemässiga kopior (som Sophia), utan tog istället fasta på saker som är det vi gillar hos våra medmänniskor. Faktum är ju att vi (än så länge) snarast tycker att försök att göra robotar som helt ser ut som människor snarast är lite allmänt creepy.

Vi vill se att det är robotar. Men de får väldigt gärna ha mänskliga attribut.

RIP Pepper the Robot (2014-2020)

Only about 27,000 of the humanoid robots were ever produced.

Brickit – appen som skannar dina legobitar och kommer med förslag på vad du kan bygga

Sååååå det här är ju helt jävla briljant. Appen Brickit. Skanna en hög legobitar och få förslag på vad du kan bygga utifrån dem. Komplett med instruktioner hur.

Om den funkar en bråkdel så bra som det ser ut så kan det vara det bästa sedan skivat bröd.

Brickit – Build new things from your good old bricks

Brickit is an app that scans your pile of bricks, identifies every piece in it, gives you ideas what to build with them with step-by-step instructions and lets you share the things you make with other enthusiasts.

Hyundai firar uppköpet av Boston Dynamics med en dance off mellan BTS och roboten Spot

I dagarna har Hyundais köp av robottillverkaren Boston Robotics slutförts, vilket betyder att robotar som tvåbenta Atlas och fyrbeningen Spot nu alltså har ett nytt koreanskt hem. Hur firar man det? Med en dance off, förstås!

Ja, eller Spot-dansande, åtminstone. Till en låt av (förstås) k-pop-sensationen BTS. En låt som ursprungligen användes för att marknadsföra Hyundai-elbilsmärket Ioniq. Men istället för Hyundai x BTS så ger jag er nu: Hyundai x Boston Dynamics.

(Kan du inte få nog? Här får du lite bakom kulisserna, med utlovad dance off. Där även Atlas får showa off sina skills.)

Spot’s On It

We’re thrilled to be part of the Hyundai Motor Group! And we’re celebrating with a dance to BTS’s ”IONIQ: I’m On It.” Read the behind the scenes story of the dance: http://blog.bostondynamics.com/all-together-now Check out the video of BTS meeting Spot: https://www.youtube.com/watch?v=GJZeMgqQMjA

Mobilt

Google släpper VPN för iPhone

Det här är milt sagt intressant. Google släpper en VPN för sitt mobilabonnemang Fi. Med andra ord en tjänst som ska skydda uppkopplingar genom att köra trafiken via en server som ska dölja IP-adressen. Så långt inte särskilt konstigt, men det som sticker ut är att VPN-tjänsten nu släpps för iPhone.

Det här innebär att iPhone-ägare senaste veckorna på sätt och vis har fått två nya VPN-tjänster att välja på: Googles och Apples.

Visst, nu krävs att du antingen är Fi-abonnent eller iCloud+kund – och den första finns inte i Sverige och den andra släpps inte förrän i höst. Apples lösning är dessutom inte en fullskalig VPN. Men jag misstänker att båda företagen har större VPN-ambitioner än så här.

Google har dessutom hittat ett potentiellt ytterligare sätt att kapitalisera på iPhone-kunderna. Och med tanke på att Apple just nu jobbar hårt på att trycka ut sina tjänster till plattformar utanför det egna ekosystemet så misstänker jag att Apple gärna ser att det omvända skulle bli verklighet.

Google Fi’s built-in VPN starts iPhone rollout

Google Fi’s VPN service has started rolling out to subscribers on iPhone. The feature has been available on Android since launching in beta in November 2018.

Ekonomi och finans

Facebook världens sjätte företag någonsin värt över 1 biljon dollar

I förra veckan blev Microsoft det tredje börsbolaget någonsin att nå ett marknadsvärde över 2 biljoner dollar (tillsammans med Apple och saudiska oljebolaget Aramco). Ikväll var det dags för Facebook att gå med i en nästan lika exklusiv klubb: Facebook är numer det sjätte börsbolaget någonsin att nå ett marknadsvärde över 1 biljon dollar. (De övriga två är Google och Amazon.)

Inte bara det. Det innebär dessutom att Facebook är det företag som har nått den rätt galna gränsen snabbast. Det tog Facebook 17 år att nå 1 biljon medan tvåan Google behövde 23 år. Räknar vi från börsnoteringsdatumen så tog det Facebook 9 år och Google 16 år.

Anledning för Facebook att fira, alltså. Men Facebook har en annan anledning att korka upp champagnen – en som är ännu större för företaget. Hockeyklubban i dagens aktiekurs, och som passande nog knuffade Facebook över biljongränsen, var att en domstol har underkänt USA:s konkurrensverk FTC:s stämning mot Facebook. Den stämning som siktade på att tvinga Facebook att upphäva Facebooks köp av Instagram och WhatsApp.

Motiveringen? FTC har inte på ett trovärdigt sätt kunnat lägga fram bevis för att ”Facebook har monopol på marknaden för Personal Social Networking-tjänster”.

Så även om uppstyckningsfaran fortfarande är långtifrån över så var idag en VÄLDIGT bra dag för Mark och hans kompisar på Facebook.

(Och för att sätta siffran lite i ett sammanhang: Facebook är nu alltså värt ganska precis dubbelt så mycket som Sveriges totala BNP förra året.)

Amazon köper krypterade meddelandetjänsten Wickr

Nytt uppköp för Amazon: Wickr. En krypterad meddelandetjänst. Och inte vilken krypterad meddelandetjänst som helst, enligt dem själva så ska Wickrs lösning vara den enda ”samarbetstjänst” som lever upp till de säkerhetskrav som USA:s säkerhetsmyndighet NSA har satt upp.

Jag låter det vara osagt om så är fallet, men det handlar oavsett om en säker meddelandetjänst. Som artikeln konstaterar: för att Amazon ska kunna skaffa sig ännu fler lukrativa AWS-kontrakt hos stora företag och försvarsorganisationer. Men det behöver förstås inte stanna där: en säker meddelandetjänst är något som kan komma även andra Amazon-kunder tillgodo. Och det är nog mot den bakgrunden som vi ska se uppköpet.

Amazon är fortfarande världens största molntjänstleverantör med sitt AWS, men till skillnad från Microsoft och Google så är det rätt tunnsått med samarbetsverktyg som kan paketsäljas tillsammans med molnlösningarna. Inget Office eller Teams (åtminstone inget som har blivit framgångsrikt).

Vi kan nog vara rätt övertygade om att Amazon vill ändra på den saken. Jag skulle tro att det inte dröjer jättelänge innan det kommer att bli möjligt att köra avdelningsmötet hos e-handlaren Amazon.

https://techcrunch.com/2021/06/25/aws-is-buying-encrypted-messaging-service-wickr/

Övrigt

Delseger för Youtube i EU gällande upphovsrätt och ansvar för vad användarna gör

Så har EU-domstolen avgjort fall som handlar om Youtubes ansvar för vad användarna gör och laddar upp när det handlar om upphovsrätt. Och det är delvis en seger för Youtube (och därmed andra stora plattformar). Så länge som plattformarna ”snabbt” plockar bort upphovsrättsskyddat material efter det att de uppmärksammas på innehållet så är det okej. Det är däremot inte okej om de inte använder ”lämpliga tekniska medel” för att hantera upphovsrättsbrott eller om de tillhandahåller verktyg som ”specifikt har som användningsområde” att olagligt dela innehåll.

Artikeln konstaterar att det här dock är ett rättsfall som har rötterna i EU:s ”gamla” upphovsrättslagstiftning och att EU:s upphovsrättsdirektiv ”kräver att internetjättarna automatiskt filtrerar upphovsrättsskyddat material”. Och det sistnämnda är förstås helt fel. Tvärtom så har begränsas alltför bred filtrering bara för sakens skull. En balansgång mellan användarintegritet, yttrandefrihet och upphovsrätt, alltså. Mer eller mindre det som alltid har varit fallet.

Att sedan techjättarna själva började med sina uppladdningsfilter – och ironiskt nog visade lagstiftare att det är en teknik som går att använda är en annan femma. Det var ett enklare sätt att slippa detaljjiddra med varenda advokat på planeten. Och i praktiken filtreras ju innehållet oavsett, inte minst i jakt på saker som barnporr , hatoch trafficking. Techjättarna samarbetar dessutom allt mer för att stoppa den senare typen av innehåll att spridas mellan plattformar.

Och som jag har skrivit tidigare så lär utfallet bli exakt detsamma i rättegångar med upphovsrättsdirektivet som grund. Den filtrering som techjättarna redan gör och har gjort lär bedömas räcka – men kraven på att agera snabbt efter att innehåll har publicerats kan väga tyngre för domstolar. För de största bolagen som har de resurserna. Mindre tjänster lär få mer slack i ansvarsfrågan, så länge som de kan visa upp att de jobbar på så gott de kan utifrån sina volymer och förutsättningar.

EU: YouTube’s not (always) liable for user copyright infringements

The EU’s top court ruled that YouTube and other platforms aren’t liable for users uploading copyright-infringing material, but must take action to remove it

Apple uppges vara Google största molntjänstkund, kommer lägga 300 miljoner dollar i år

What happens on your iPhone stays on your iPhone. Eller hos Google. Enligt uppgifter från The Information ska Apple nämligen vara Googles största molntjänstkund. Apple bedöms lägga 300 miljoner dollar på Google Cloud i år, whoppande 50 % mer än för ett år sedan.

Visst. För företag som Google och Apple är 300 miljoner på årsbasis nära nog ingenting, men för ungefär alla andra är det… rätt mycket. Rätt mycket data handlar det om också. 8 exabyte. 16 gånger mer än tvåan, som intressant nog är Bytedance (och eftersom Google inte finns i Kina så kan vi anta att det uteslutande handlar om TikTok-data). 8 exabyte är 8000 petabyte. Och 8000 petabyte är…. ja, det är skitmycket data.

Skitmycket iCloud-data vad det verkar. Användardata, alltså. Visst, krypterat förstås, men det är ändå ironiskt att Apple använder dataläckande Google. Med andra ord kan din iCloud-data bo hos Google.

Och det är ju precis så här knasig företagsvärlden ser ut nuförtiden. Definitivt bland techbolagen. Absolut inget konstigt att vara konkurrenter som till och med kastar offentligt skit på varandra samtidigt som man samarbetar. Eller till och med investerar i varandra.

Because 2020-talet.

Apple reportedly increases spending on Google cloud services by 50% year over year, exceeds 8 exabytes of storage – 9to5Mac

As Apple moves more of its services into the cloud, and more Apple users adopt iCloud for photo library and…

EU siktar på att ta fram en snabbinsatsstyrka mot cyberattacker

Väldigt intressant initiativ från EU: planer på att sätta samman en snabbinsatsstyrka mot cyberattacker. Joint cyber unit.

Anledningen är förstås att cyberattacker inte bara blir allt vanligare – de slår också allt hårdare mot samhället i takt med att snart sagt allt sitter ihop med och via internet numer. Även samhällskritiska funktioner.

Syftet med insatsstyrkan är att den ska ”föra samman resurser och expertis inom EU och medlemsländerna för att effektivt förhindra, avskräcka och agera på stora cyberincidenter och -kriser”. Som sagt väldigt rätt tänkt – med ett gäng utmaningar. Den kanske största är ”snabb”-delen. Inte direkt en av EU:s största styrkor, på gott och ont, samtidigt som den här typen av attacker i allt högre utsträckning slår till brutalt och snabbt.

Oavsett så är det ett rejält steg mot att försöka bygga upp ett rejält unionsförsvar för nätverksamheterna inom EU. Återstår att se hur länge det dröjer innan någon får feeling och börjar vilja ha en killswitch likt det Ryssland experimenterar med.

Så. Alla på en gång nu: Who you gonna call?

EU wants emergency team for ’nightmare’ cyber-attacks

European Commission says recent ransomware attacks on US and Ireland have ”focussed mind”

Etiketter Amazon, Apple, Artikel 13, Artikel 17, Bonston Dynamics, Brickit, EU, Facebook, Google, Huyndai, Pepper, SpaceX, Starlink, Upphovsrättsdirektiv, Wickr, Youtube

Allmänt digitalt Detaljhandel/e-handel Ekonomi och finans IoT - internet of things Kryptovalutor Mobilt Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 21 2019 – del 2

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 26 maj 2019
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 21 2019 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i sammanställningen

Del 1: Sociala medier, Sök/SEO

Detaljhandel/e-handel

Amazons använder tomma butiksytor som e-handelslager

Senaste två åren eller så har det florerat uppgifter att Amazon har dragit nytta av galleriadöden genom att köpa upp övergivna butikslokaler. Anledningen? Lager för sin e-handel. Nu verkar det som att Amazon är redo att börja dra nytta av sina investeringar.

Det skulle förstås vässa Amazon i den gren där Amazon fortfarande ligger rätt långt efter konkurrenten Walmart: fysisk närvaro. Amazon har plöjt ner stora belopp i sina jätte-e-handelslager, men det skadar förstås inte att ha fler. Framförallt: fler närmare sina kunder.

Walmart har lyckats öka trafiken till sina fysiska butiker via sin e-handel. Lyckas konvertera e-handelskunderna till att också handla i de fysiska butikerna när de hämtar sina paket. Walmart har också börjat investera i annat än sin handel inuti butiker: som e-sporthallar. Allt för att få dit kunder – och få dem att stanna längre.

I takt med att e-handeln tagit fart har citynära butiker så sakteliga börjat få en ny vår, när vi inte längre är lika sugna på att åka ut på landet för att handla. Ironiskt nog skulle Amazon-lager kunna hjälpa krisande gallerior. Ställe att hämta och lämna tillbaka sina Amazon-paket. Släng in co-workingytor så kan mini-Amazon-städer börja bli verklighet.

https://www.inc.com/chris-matyszczyk/amazon-new-way-to-fight-walmart-its-both-brilliant-very-sad.html

Microsoft kan släppa en egen e-handelsplattform

Nästa företag på e-handelsplattformsmarknaden: Microsoft? Ja, enligt uppgifter åtminstone. Verkar som att Microsoft kan vara på gång att lansera sin egen Shopify-konkurrent. Alltså en ”e-handel som tjänst”-plattform.

Med tanke på att Microsoft redan sitter på en stor del av infrastrukturen i form av Azure är steget till att erbjuda även gränssnittet mot slutanvändarna inte särskilt stort.

Frågan är förstås hur långt Microsoft i så fall skulle kunna tänka sig gå. Shopify erbjuder inte bara en e-handelslösning utan har numer även automatiserad marknadsföring och hårdvara i produktkatalogen.

Det man kan tänka sig att Microsoft skulle kunna sockra erbjudandet med i övrigt är kopplingen till Bing. Inte… riktigt lika vasst som Google, men hej. Oavsett så håller även begreppet ”e-handel” på att luddas sönder helt och hållet. Både som koncept mot kund vad gäller var och hur man kan e-handla men också vad som faktiskt numer definierar en ”e-handlare”. Som var gränsen går mellan plattformstillhandahållare och faktiskt handlare.

Microsoft may be targeting the e-commerce store hosting space

Microsoft may be gearing up to take on Shopify and others in the e-commerce platform space, according to a new report. Such a move would dovetail well with Microsoft’s Dynamics 365 line.

Media Markt i Spanien börjar sälja via Ebay

Intressant drag från MediaMarkt: man satsar på ny försäljningskanal: Ebay. En del av MediaMarkts sortiment (ja, eller Media Markt Iberias sortiment, om vi ska vara petiga) kommer alltså gå att köpa på auktionssajten.

Det kommer dock inte handla om sprojlans nya grejer. Det kommer mer specifikt gälla produkter som har varit utställda i kedjans 87 butiker och/eller som har mer än 12 månader på nacken. Om man så vill så öppnar MediaMarkt en outlet på Ebay för att dumpa ut osålda grejer.

Det i sig är rätt smart. Istället för att göra det i egen regi så verkar man i en miljö som är van vid begagnat. Som demoex. Dessutom gör man det delvis under annat varumärke och särskilt från övriga verksamheten, vilket gör att MediaMarkt på det sättet, om man så vill, konkurrerar lite mindre med sig själv. MediaMarkt i sig kan också i rena farten bli lite mindre reafokuserad (utan att tro att det betyder att det är slut på reasplashar på egna sajten).

Men mer än något är det ännu ett exempel på en väldigt tydlig trend för (e-)handlare: plattformisering för att finnas där kunderna är och därmed en förhoppning att nå nya kunder. Men också mer och mer för att behålla de befintliga.

https://internetretailing.net/themes/themes/mediamarkt-iberia-launches-store-on-ebay-19634

Strömmade medier/Prenumerationstjänter

Spotify döper om appen – för att visa den ökade fokuseringen på podcasts

En liten, stor förändring i Spotify. Appen byter namn. Heter numer ”Spotify – Musik och podcasts”.

Att appen, och Spotify, allt mer satsar på just poddar gör att det här namnbytet blir rätt självklart. Det personliga biblioteket har nu också ”Podcasts” som en ny huvudavdelning jämte musik (där du kan filtrera på avsnitt, nedladdningar eller podserier).

Och just det sistnämnda är större än bara en omdesignad app. Att Spotify nu alltså visuellt och funktionsmässigt lägger musik och podcasts på samma nivå (även om musik fortfarande ligger först) är ett tydligt tecken på Spotifys ambition att bredda sig mer och minska beroende på musiken. Inte minst i takt med att musikkonkurrensen hårdnar för varje dag som går.

Det är bland annat också därför som Spotify satsar allt mer på andras plattformar. Likt Snap att få ut sina tjänster och sitt innehåll på konkurrerande musik- och podcasttjänster. Kort sagt att Spotify siktar på att tjäna pengar på sitt innehåll även om användare väljer andra plattformar för sitt lyssnande.

https://www.theverge.com/2019/5/17/18629274/spotify-podcast-library-redesign-music

IoT – internet of things

Kina är numer landet med flest smarta högtalare

Världens smarthögtalarrikaste land? Numer tillhör den titeln Kina, som gick om USA senaste kvartalet. Fortfarande amerikanskt i topp, Amazon och Google som sålde 4,6 miljoner respektive 3,5 miljoner högtalare, men de kinesiska företagen har haft lite av ett raketkvartal.

Baidu knep tredjeplatsen med 3,3 miljoner sålda, följd av Alibaba och Xiaomi som skeppade iväg 3,2 miljoner var. Totalt ökade försäljningen i Kina med 500 procent jämfört med 2018 och landade på 10,6 miljoner enheter i landet.

Enligt undersökningsföretaget Canalys så fanns det vid utgången av första kvartalet i år 20,7 miljoner smarthögtalare i världen och 10,6 miljoner av dessa finns i Kina. Betyder en regional marknadsandel på 51 % medan USA trillar ner till 24 %, från 44 % för ett år sedan.

Bryter man ner försäljningssiffrorna Q1 för företagen i topp så är det rejäla ökningar över nästan hela banan. Om vi bortser från Baidu, som inte hade någon smarthögtalare 2018, så ligger ökningarna mellan 84,7 och 411,3 %. Med ett undantag: Google. För Google är ökningen bara 7 %, vilket är lite anmärkningsvärt i sammanhanget. Amazon ökade sin försäljning med nämnda 84,7 %.

Som sagt. Oväntat. Okej, Google var störst för ett år sedan, men det är som sagt var ett litet utropstecken.

Canalys Newsroom – China overtakes US in fast growing smart speaker market

Find the latest press releases, channels and tech analysis available

Tesla satsar på spel i sina bilar

Ett rätt självklart drag. Tesla satsar på att integrera mer spel i sina bilar. I dagsläget verkar det mest handla om sköna retrovibbar via Atari-spel men man arbetar på att porta spelmotorerna till några av de riktigt stora spelen.

Nu kan det förstås kännas lite fel med spel i en bil, men för passagerare kan det förstås vara relevant. Och för alla – om bilen kör själv. Det senare är förstås målbilden.

Med tanke på att de stora techjättarna nästan unisont har släppt spel(prenumerations/strömnings)plattformar i år så är det lite oväntat hur lite som har gjorts på bilfronten. Är logiskt med tanke på hur bilar fungerar idag, men som sagt: i takt med att bilar kör mer och mer själv så blir bilen en rejäl möjlighet för spelbolag. Ännu ett område där gränsen mellan boende och mobilitet håller på att suddas ut.

Tesla håller på att ta fram en ”car karaoke”-funktion och precis det lär vi se mycket av: inte bara spel utan spel som är gjorda för att spelas i ett rörligt fordon. Tillsammans med vänner eller ”tillsammans” med omgivningen – alltså spel som är tunga på AR eller VR.

https://electrek.co/2019/05/20/tesla-video-games-cars-unity-unreal-engines/

Google uppdaterar sina AR-glasögon

Google har inte gett upp sina AR-glasögon. Nu kommer en ny version av Glass. Och Google har lärt sig läxan från tidigare version – samma läxa som Facebook har lärt sig med Oculus – den här typen av produkt är inte riktigt redo för konsumentmarknaden. De är fortfarande för klumpiga och för osexiga (och, tja, har för få praktiska användningsområden) för gemene man. Men är däremot som gjorda för företagsmarknaden, för att kunna ge handsfree-information på näthinnan.

Ja, nästan, åtminstone.

(VI kan väl dessutom utgå från att ordet ”helpful” kommer finnas med i varenda Google-produktpresentation ett rätt bra tag framöver.)

Glass Enterprise Edition 2: faster and more helpful

We’re launching Glass Enterprise Edition 2 to help businesses work better, smarter and faster.

Ford lanserar egen robot för sista-metern-leveranser

THEY’RE COMING! THEY’RE COMING!

Ford wants this creepy robot to bring its autonomous deliveries to your door

Autonomous deliveries and self-driving vehicles may be the future, but there are still a few gaps that need to be addressed — namely that it’s not always possible for people to leave their homes to retrieve deliveries from the roadside (and if you’re hungover and ordering take out, you definitely don’t want to).

Mobilt

Google stryper Huaweis tillgång till Android och Googles Android-appar

Hoppsan, det här är rätt… stort. Google säger upp Huaweis Android-licenser som följd av Kina/USA-handelskriget i stort och USA/Huawei-fnurran i synnerhet.

Det avbrutna samarbetet innebär inte att Huawei inte kommer kunna köra Android längre. Däremot kommer Huawei från och med nu bara kunna erbjuda Android via de open source-licenser som finns. Huawei kommer däremot inte längre få tillgång till techsupport från Google och, allvarligast av allt, framtida uppdateringar av (Google-utvecklade) Android. Eller Googles appar – som Gmail och Youtube. Eller Google Play. Med andra ord kommer Huawei-användare inte kunna ladda ner appar via Google Play.

I Kina spelar det här typ ingen roll, eftersom Google och dess tjänster ändå inte finns i landet. Distribution av appar sker via tredjepartsappbutiker för Android. Men i resten av världen kan det bli rejält mycket jobbigare att konkurrera.

Eftersom vi pratar om en av de stora Android-mobilspelarna här så kan det här förstås leda till att Android fragmenteras ytterligare. Men det kan också bli ännu ett steg mot att Android som vi känner det går i graven. Särskilt som Google mer och mer verkar vilja satsa på något helt eget.

Google pulls Huawei’s Android license, forcing it to use open source version

A dramatic escalation in the US war on Chinese tech firms

Huawei arbetar på en egen version av Android

Googles utspel tidigare i veckan att man kommer att stänga av Huaweis Android-licens har, milt sagt, skakat om mobilbranschen. Ja, eller stora delar av techbranschen. Huawei kommer fortfarande kunna använda open source-delarna av Android och befintliga Huawei-ägare kommer fortfarande ha tillgång till uppdateringar av (Google)Android och Googles olika appar – inklusive Google Play. Nya modeller av Huawei kommer alltså däremot inte få tillgång till det här.

Det fick i sin tur ett antal stora mobilaktörer runt om i världen att meddela att man inte kommer att sälja Huawei. Ingen idé, liksom. Kommer alltså bli ett rejält avbräck för Huaweis globala expansionsplaner. På hemmamarknaden Kina lär det bli mindre kännbart, eftersom Googles appar, även här inklusive Play, inte finns där. Men som sagt, i övrigt: inte så bra. Om Huawei inte får för sig att ta fram en helt egen version av Android.

Och det är precis det som nu är på gång. Enligt Huawei kommer företagets egen Android att dyka upp i höst eller i början av nästa år. Och det lär inte vara, som vanligt, ett lager ovanpå Googles Android, utan ett operativ rätt mycket omskrivet från grunden. Eller väldigt mycket, åtminstone.

Det här kan förstås, om Huawei får fart på saker och ting (får man kinesiska staten i ryggen så lär det helt klart bli så – och det kan vi nog utgå från) leda till att ”internet” och ”Kinas internet” kommer att delas upp ytterligare. Men inte bara det: det leder också till ytterligare fragmentering av Android i sig. Det är dessutom inte första tecknet på att världens största mobiloperativ är på väg att på riktigt börja falla i bitar.

Huawei’s Android Alternative OS Will Arrive This Fall, Says CEO

Now that the situation has worsened and the worst is knocking on the door, Huawei’s consumer business CEO has said that the company’s ”OS designed for the next generation of technology” will be available by fall this year or by the next spring.According to information shared by CEO Richard Yu in a private WeChat group, Huawei’s own mobile OS will be compatible with all Android applications and web applications.

Ekonomi och finans

Facebook kan lansera den egna kryptovalutan GlobalCoin 2020

Mer information om Facebooks egen valuta: nu har BBC kommit över information som pekar på att Facebook siktar på att börja testa valutan, som har arbetsnamnet GlobalCoin, i ett dussintal länder mot slutet av året.

Spekulationer om en egen kryptovaluta för Facebook har florerat ett tag, men fick riktig fart i slutet av förra året. Parallellt har det också kommit uppgifter om att företaget arbetar på en blockkedjevaluta för WhatsApp. Det kan med andra ord handla om en eller två valutor för företaget. Känns mindre troligt att de skulle släppa två, men det skulle kunna finnas anledningar. WhatsApp är primärt en tjänst för tillväxtmarknader, så det kan handla om en separat finansiell verklighet som kan stöka till det. Inte minst i exempelvis Indien.

Uppgifterna i BBC-artikeln bekräftar det som kommit ut tidigare: att Facebook siktar på en stablecoin. Alltså en valuta kopplat mot någon form av extern säkerhet, som dollar eller guld, snarare än att låta marknaden, alltså användarna, helt styra kursen. Det senare gäller exempelvis för Bitcoin, vilket som bekant har lett till våldsamma svängningar i kursen. Vill man ha en valuta tänkt att faktiskt användas för att köpa produkter för är stabilare och mer förutsägbara förutsättningar att föredra.

Fortfarande är det svårt att veta exakt hur valutan kommer fungera och kunna gå att använda. Mest troligt är en Kik-variant, alltså en valuta för det egna ekosystemet. Poäng man kan köpa saker för, om man så vill. Här finns förstås både den största nackdelen och en största risken. En valuta som bara kan användas i Facebooks egna tjänster kan göra det rejält mycket svårare att få snurr på användningen. Och om valutan blir stor, alltså att hela ”Pay with Facebook” som redan testas, kommer kunna kopplas mot allt mer så kan inlåsningseffekten på Facebookplattformen öka.

Det senare är inte heller jättebra för Facebook, då uppstyckningskraven lär bli ännu fler och än mer långtgående. Med det sagt så tror jag att det oavsett handlar om ”när” Facebook kommer behöva bryta upp sin verksamhet. Frågan är bara vilken skärning de kommer att välja – eller tvingas till.

Facebook plans to launch ’GlobalCoin’ currency in 2020

The social media giant is planning to set up a crypto-currency in around 12 countries by early 2020.

New York börjar testa att betala med Google Pay i tunnelbanan

New York är på väg att börja testa betalning med Google Pay i kollektivtrafiken. Bara ett begränsat test på några linjer, men ändå. Betalningen sker alltså med mobilen istället för ett kort och det enda som behövs är att NFC-blippa mobilen vid en betalstation – det krävs inte ens att appen är öppen för att det ska fungera.

Kul att fler och fler tester av den här typen börjar dyka upp i vår del av världen.

NYC will accept Google Pay on some subway and bus routes

If you have Google Pay, you might be able to tap your phone for subway or bus payments in NYC in the near future. The tech giant has teamed up with The Metropolitan Transportation Authority (MTA) to conduct a pilot test for Google Pay covering select subway stations and Staten Island buses.

WeChat Pay i samarbete med Schipol-flygplatsen i Amsterdam

Ni vet det där med flaggskeppsbutiker? Så före techgiganternas era. WeChat Pay har inlett ett samarbete med Schiphol-flygplatsen i Amsterdam. En flaggskeppsflygplats, alltså. Den första i sitt slag i Europa.

Samarbetet innebär marknadsföring för WeChat Pay (och att Alipay-motsvarigheterna har försvunnit), att de flesta butiker på flygplatsen accepterar WeChat Pay samt ett Schiphol-miniprogram i WeChat. En miniprogram som gör det möjligt för för kinesiska turister att samla ihop köp från olika butiker och kunna hämta upp dem på ett antal upphämtningsställen.

(Däremot verkar det som att bara kinesiska medborgare kan betala med WeChat Pay. Både Alipay och WeChat Pay rullar ut i världen i spåren just efter de kinesiska turisterna snarare än att Tencent och Alipay har gjort försök att etablera betalmetoderna i väst, men jag hade inte koll på att det bara är kineser som kan betala med dem.)

Apple köper astmamätningsföretaget Tueo Health

Ännu ett rapporterat företagsuppköp från Apple: Tueo Health. Ett företag som arbetade med att ta fram en app för att övervaka astma hos barn. Appen skulle gå att koppla ihop med hårdvara som kontrollerar barns andning och larma föräldrar om ett barns andning förändras under natten. En baby monitor specifikt för astma, alltså.

Uppköpet känns helt rimligt som del av Apples hälsosatsning, där Apple vill hantera vårt totala hälsologgande. Ett område som vi lär få nyheter inom under Apples utvecklarkonferens nästa vecka.

No Title

No Description

Övrigt

Polen tar EU:s upphovsrättsdirektiv till EU-domstolen

I elfte timmen inför det datum då EU:s nya omdiskuterade upphovsrättsdirektiv träder i kraft så har Polen lämnat in en stämning/protest/invändning (för dålig koll på exakta termen på svenska) mot direktivet. Landet argumenterar nu bland annat att förslaget, mer specifikt ”förebyggande censur”, står i strid med såväl landets grundlag som EU-avtal.

Det är lite ironiskt på två sätt: dels för att media även i Polen allt mer börjar känna av anti-demokratiska vindar som vill inskränka pressfriheten och dels att argumentet för invändingen i sig skulle betyda att mycket av det som Facebook och Youtube gör idag i praktiken skulle vara olagligt. Exempelvis majoriteten av det som Facebook lyfte fram i sin transparensrapport förra veckan.

Poland has filed a complaint against the European Union’s copyright directive

Poland has officially challenged the European Union’s recently-approved controversial copyright directive, saying that the legislation would bring unwanted censorship. The country filed its complaint yesterday with the the Court of Justice of the European Union.

Apple lanserar egen annonsspårningsteknik som inte delar information om användaren

Vad sägs om ännu ett försök att ta fram annonser som kan ge insikter om användarna utan att dela med sig av individuella användares data? Den här gången är det Apple som är företaget som tror sig ha en lösning på spårning vs. mätning vs. integritet via tekniken Privacy preserving ad click attribution.

Jag ska inte säga att jag har full koll på exakt vad tekniken innebär, och hur mycket den skiljer sig från liknande initiativ från andra företaget, men i korta drag handlar det om att att annonser ska kunna mäta effektiviteten i en annons utan att berätta VEM som har klickat. Bara berätta ATT någon har klickat. Dessutom med en inbyggd randomfördröjning – en konvertering skickas inte in direkt.

Apple har lämnat in tekniken som förslag på standard och kommer att aktivera den i Safari, men frågan är förstås hur stor chans den har att ta fart (ja, annat än inom Apples eget annonsekosystem). Ett uppenbart problem jag kan tänka mig är att det inte kommer att gå att rikta information till specifika kunder efter en viss aktivitet.

https://techcrunch.com/2019/05/22/apple-online-ads-private/

Apple uppdaterar MacBook Pro – utan att göra större väsen av det

Så har Apple uppdaterat datorer igen. Nästan hela MacBook Pro-serien som, förutom nytt teknik i tangentbordet (igen), har blivit snabbare och bättre (och dyrare, bland annat på grund av kronkursen). Bland annat får vi för första gången en åttakärnorsmodell. Allt det här släpptes igår kväll. Utan någon som helst happening från Apples sida.

Det är idag nästan två veckor till det är dags för årets upplaga av WWDC, Apples utvecklarkonferens där vi kommer få möta nästa generation av iOS och macOS. Och förstås även annat, som vilka nya skills som Siri har lärt sig. Men en sak vi nog inte kommer få se är: hårdvara.

När Apple presenterade sina nya prenumerationstjänster för ett par månader sedan sprutade de ur sig nya dator- och iPad-modeller veckan före själva tillställningen. Produkter som smögs ut nästan bara genom en uppdatering av Apple Store. Allt för att hårdvaran, eller om man så vill det ”gamla” Apple, skulle ta uppmärksamhet från den nya tjänsterna (a.k.a. ”nya Apple”). Det verkar som att företaget kommer göra samma sak den här gången också. Jag misstänker med andra ord att vi kommer att få se fler hårdvaruuppdateringar kommande veckan eller så.

En gång är ingen gång, två gånger är som bekant en vana. 2019 är med andra ord året när Apple fullt ut har anammat sin nya företagsidentitet som tjänsteföretag, efter att ha jobbat åt det hållet i några år nu. Visst, hårdvaran (läs: i praktiken iPhone) kommer fortfarande stå för lejondelen av intäkterna ett rätt bra tag till, men dess andel kommer stadigt att minska de kommande åren.

Rejält högre priser när Apple uppdaterar Macbook Pro-modellerna

Macbook Pro 13 tum och 15 tum blev i ett svep upp till 2 500 kronor dyrare.

Har du lust att hjälpa till?

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Etiketter Amazon, Apple, Artikel 11, Artikel 13, EU:s upphovsrättsdirektiv, Facebook, Google, Huawei, Microsoft, Spotify, Tesla, Tueo Health, WeChat

Allmänt digitalt Sociala medier Spaningar

Digitala spaningar vecka 13 2019

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 31 mars 2019
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 13 2019

Övriga delar i sammanställningen

Del 2: Sök/SEO, Strömmade medier/prenumerationstjänster, Detaljhandel/e-handel, AR/VR, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens, Bekvämlighetsekonomin

Del 3: Digitalisering, Ekonomi och finans, Övrigt

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Genomgång av Apples nya prenumerationstjänster

News+
Pay
Card
Arcade
TV
TV+

Artikel: 6 insikter från Apples tjänstepresentation

6 insikter från Apples tjänstepresentation 25 mars 2019

Sammanfattning av Apple News+

Först ut i Apples tjänstepresentation ikväll: Apple News. Ja, eller Apple News+, som tjänsten nu heter.

News är fortfarande gratis, plus-tjänsten ger:

300+ magasin
Live-omslag: SJUKT VIKTIGT. Ett rörligt omslag
Ännu mer personaliserat innehåll (och mer innehåll överlag)

LA Times och The Wall Street Journal är de tyngsta namnen - så det saknas milt sagt… en del tidningar.

Tekniskt: annonsörer får ingen spårningsdata från appen.

Kostnad: 9,99 dollar per månad (alltså det vanliga strömningspriset). Omfattar familjeabonnemang.

Sjukt snygg, men är i grund och botten fortfarande Apple News. Börjar i USA och Kanada. Europa i höst (Storbritannien först ut). Behövs betydligt fler titlar för att det ska bli riktigt intressant (framförallt dagstidningar - det märks att Apple inte nådde hela vägen fram här i förhandlingarna).

Bild från produktpresentationen av Apple News+

Sammanfattning av nyheterna i Apple Pay och Apple Card

Lite oväntat: Apple Pay får ett rätt stort lyft.

Apple Pay: kommer passera 10 miljarder betalningar under 2019.

Kommer finnas i 40+ länder under 2019. Kommer gå att betala i kollektivtrafik i Portland, Chicago, New York.

Apple släpper betalkortet Apple Card (som det spekulerats om tidigare i år). Kortet ska vara designat för iPhone. Digital signup, bor i Funkar där Apple Pay accepteras (vilket också verkar vara överallt där MasterCard accepteras). I samarbete med Goldman Sachs och MasterCard.

Wallet får en Tink-funktion: se hur mycket du spenderar och på vad. Får mer info om var du spenderade pengar, inklusive karta. Det här är en rätt stor grej - bra väg mot Apple som banktjänst.

Daily cash: lojalitetsprogram, betala med Apple Pay och få 2 % i dagliga pengakickback som bonus. 3 % när du köper Apples egna grejer, 1 % om du betalar med det fysiska kortet).

Inga avgifter, inga internationella avgifter, inga förseningsavgifter.

Kortnumret sparas i särskilt säkerhetschip i Apple Pay.

VÄLDIGT mycket säkerhetprat och att Apple inte kommer att sälja infon till någon annan (gäller även Goldman Sachs). Som av en händelse.

Apple card: inget kortnummer, ingen CVV-kod, inget utgångsdatum och ingen signatur - finns i Wallet-appen. Gjort i titan - SJUKT snyggt.

Bild från produktpresentationen av Apple Pay och Apple Card

Sammanfattning av Apple Arcade

Nästa tjänst ut: App Store, mer specifikt speldelen.

iOS den största spelplattformen - i världen. 1 miljard människor har laddat ner spel från Appstore.

Apple Arcade - Apples spelplattform. Världens första spelprenumerationstjänst för mobil, datorer och ”vardagsrummet”. Kommer bli en egen avdelning i vanliga App Store.

Kommer finnas exklusiva spel bara för Arcade. ”Kommer funka offline, till skillnad från spelströmningstjänster”. Handofffunktion mellan enheter. Inga annonser.

Inte finnas möjlighet att köpa grejer i spel, alltså inga freemiumspel. Över 100 nya och exklusiva spel.

Kommer i höst, till över 150 marknader. Inget pris i dagsläget.

Sammanfattning av nyheterna i Apple TV och Apple TV+

Ny Apple TV-app. Apple TV Channels.

On-demand, annonsfritt. Online eller offline. ”Best picture and sound available” - snygg Netflix-passning.

Strömningstjänster och ”vanliga” abonnemang på ett ställe. Det vanliga med rekommendationer och, ja, ni vet.

Alla kanaler nås från Apple TV-appen, så att man inte måste hoppa omkring mellan appar.

Det främst argumentet är det som Apple är bäst på: få allt att sitta ihop på ett snyggt och enkelt sätt.

Kommer i maj. Apple TV kommer för första gången till Macen i höst. Apple TV-appen kommer för också för första gången till Smart TV-apparater (Samsung, LG etc.) Kommer också till Roku och Amazon. Kommer till 100+ länder i höst.

Bild från produktpresentationen av Apple TV+

Apple vill inte döda Netflix - Apple vill ha ombord Netflix

Det har varit... några artiklar om tisdagens prenumerationsupprampning från Apple. Här är en till, om TV+ (alltså företaget satsning på originalvideoinnehåll). Ännu en som missar målet.

Argumentet är att Apples vinster kommer kollapsa när vi slutar köpa iPhones lika ofta. Det har vi också hört rätt många gånger, och det är absolut sant att Apple alltjämt har en bra bit på vägen att tjäna lika mycket pengar på tjänster som på hårdvara. Men just nu tänker jag fokusera på feltänket kring just TV+.

TV+ benämns ofta som Netflix-dödaren - eller snarare tveksamheter om den kan lyckas med det. Men TV+ är inte slutmålet - det är förstås bara ett medel på vägen. Apple TV, alltså själva appen som samlar kanaler så att man slipper växla app, är den riktiga anledningen till att Apple släppte TV+.

Med andra ord: Apple har precis som Netflix gjorde och som exempelvis Spotify nu gör börjat skapa originalinnehåll för att få sin distributionsplattform att sticka ut. Men också för att driva trafik till den plattformen i sig - och i förlängningen till konkurrerande tjänster.

Nu är Apple bra på att tjäna pengar på det mesta, men TV+ kommer som artikeln konstaterar kosta mycket pengar under lång tid framöver. Förhållandevis låg marginal, även om företaget kapar intäktsmellanhänder. Men fördelen för Apple (och andra, som Amazon) är att de inte måste tjäna pengar specifikt på TV+.

Apple vill inte döda Netflix med Apple TV+. Apple vill använda TV+ för att locka ombord kunderna för att i förlängningen få Netflix (och alla andra) att sälja sina prenumerationer och distribuera sitt innehåll via Apple TV.

Why Apple Stock Will Fall 25% When The Hollywood Glow Fades
Goldman Sachs says investors soon will conclude that new digital ventures will not offset slowing iPhone sales.

EU:s upphovsrättsdirektiv (artikel 11 och artikel 13)

EU har röstat igenom upphovsrättsdirektivet

I veckan klubbade EU-parlamentet det nya upphovsrättsdirektivet. Här är mina tankar om vad konsekvenserna kan bli.

EU:s upphovsdirektiv – tolkningarna, felaktigheterna och vad som faktiskt står om artikel 11 och artikel 13

Google medger att upphovsrättsdirektivet inte blev så illa som de befarade

I min sammanfattning av och om EU:s upphovsrättsdirektiv skrev jag om att Google mjuknat i kritiken mot skrivningarna i förslagen och konstaterade att de blev bättre ju mer tiden gick. (Och eftersom båda sidorna började gnälla ju närmare slutet vi kom, desto mer är det ett tecken på att EU hittat en balans där ingen sida var riktigt nöjd - alltså ingen övervikt åt någon sida). Nu konstaterar Googles Sverige-chef Anna Wikland samma sak igen i den här intervjun.

Det som är lite synd är att artikeln lite onödigt blandar punkter från de två kontroversiella artiklarna (11/15 respektive 13/17). Det blir äpplen och päron.

Sen finns det förstås de vanliga halvfelaktigheterna (direktivet kräver inte att någon sajt, inte ens Youtube, måste ha ett uppladdningsfilter. Mindre sajter är dessutom nära nog så explicit undantagna från de hårdaste kraven man bara kan komma). Ja, och sen kommer förstås just Youtube ha sitt uppladdningsfilter (och jobba vidare med det) oavsett vad EU hade bestämt - inte minst för att skydda sig mot amerikanska stämningar och hantering av en massa individuella nedtagningskrav).

Men läs min sammanfattning. Jag upprepar inte hela den här. Jag går istället in på tre andra saker i texten:

1. Jag är övertygad om att Google inte kommer att stänga ner News oavsett. En sak att göra det i ett enskilt land, men hela EU är för viktigt för Google. De inser att de då lämnar spelplanen öppen för någon annan. (Det vore exempelvis inte orimligt att Apple skulle se sin chans att skapa en ersättare med syfte att driva till News-appen. Ja, News+, både vad gäller användare och publicister).

2. Wikland-citatet "det viktiga är detaljerna i hur lagstiftningen implementeras i varje land. Där vill vi ta en aktiv del, tillsammans med lagstiftare, publicister, kreatörer och andra, och så se till att implementeringen blir så bra som möjligt". Sett till totala lobbyinsatser så lär Google ha sopat banan med det som hela publicist- och upphovsrättsbranscherna lobbade ur sig. Google kommer med andra ord att, precis som de kommersiella direktivförespråkarna, fortsätta bearbeta lagstiftare både direkt och indirekt.

3. Ett annat citat som inte alls har med upphovsrättsdirektivet att göra - men som är en intressant och viktig fråga digitaliseringsmässigt. "Samhället måste omskola 500.000 svenskar varje år för uppnå detta". Vem är det som ska säkerställa att företag får rätt digital kompetens - samhället eller företagen? Google gör insatser för att bidra med sin kunskap för att säkerställa sin egen personalförsörjning, vilket förstås är ett jättebra initiativ. Men i ett bredare perspektiv blir det även här en fråga om ansvar. Vilket ansvar ska och kan företag förväntas ta, när det många gånger handlar om omskolning av befintlig personal?

Svenska Googlechefen om EU:s nya regler: Bättre än befarat
Googles Sverigechef Anna Wikland vill ta en aktiv roll i diskussionerna om EU:s nya regler om upphovsrätten. "Det viktiga är detaljerna i hur lagstiftningen implementeras i varje land", säger hon.

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Facebook testar funktion för att visa att man är tillgänglig för rekryterare

Facebook tar ännu ett steg mot att bli LinkedIn (FACEBOOK IS NOT LINKEDIN! 🤬). Nu har en inställning som gör det möjligt att ange att man är öppen för nya utmaningar setts i det vilda. Kort sagt göra ens Facebook-jobbprofil sökbar för rekryterare.

Än så länge har vare sig Facebooks eller Googles jobbtjänster tagit någon jättefart - beroende på att de än så länge inte verkar ha satsat så hårt. De rullar ut funktion efter funktion (och ofta i begränsad geografisk omfattning). Blir intressant att se vad som skulle hände om de bestämde sig för att trycka på stora knappen.

https://twitter.com/wongmjane/status/1109479983494258689

Instagram byter namn till Instagram From Facebook?

En liten stor grej. Appkodgrävaren Jane Manchun har hittat en intressant detalj i Instagram. Namnet "Instagram From Facebook". Alltså att Facebook finns med i det "formella" namnet på appen.

Det här behöver förstås egentligen inte betyda något alls. Det kan ju vara så att den har hetat så här länge internt hos Facebook. Behöver inte betyda att det är ett namn som kommer marknadsföras mot användarna.

Men det skulle vara helt i linje med det Facebook har gjort i ett par år nu: föra tjänsterna närmare varandra. Från att ha varit i princip helt separerade tjänster har Facebook så sakteliga föst ihop dem. Via länkar men också genom att funktioner allt mer ärvs mellan apparna och därmed suddar ut deras tidigare rätt unika positioner i Facebooks ekosystem.

Och senaste tidens avhopp av Instagrundarna (på grund av strypt autonomi) och Zuckerbergs vision om en tjänsteagnostisk chattplattform, där det ska gå att skicka ett meddelande från exempelvis WhatsApp där mottagaren sedan kan läsa det i Intagram Direct. Lägg till att Facebook också siktar på att suga in andra former av meddelandetekniker, som sms, i sin kommunikationsplattform.

Men det här skulle förstås också därför kunna signalera något ännu större: att de enskilda varumärkena försvinner. Inte idag eller i morgon, men på sikt. Känns förstås märkligt att döda så inarbetade varumärken, men det vore inte första gången ett initiativ att ha 1 varumärke har trumfat starka delvarumärken.

Eller om man så vill: det handlar om att vilja använda olika tjänster eller funktioner. Det kanske blir så att du skapar ett Facebook-konto och sedan får plocka ihop din egen palett av funktioner i ett anpassningsbart gränssnitt. Drag and drop-appar (ja, eller vilken teknik som kommer sen). Du kanske rentav får förslag beroende på vilken slags mobilmodell och vilken uppkoppling du har. Och var du bor.

Och, tja, om man så vill. Det kanske är så enkelt som att Zuckerberg vill visa de Instagrakramande Facebook-hatarna att, well, det är Facebook ni använder…

Instagram From Facebook Branding Spotted in App
"Instagram will have a new branding called 'Instagram from Facebook'," reverse engineer Jane Manchun Wong tweeted.

Facebook lanserar Candidate connect inför indiska valet

Ny intressant funktion i Facebook. I Indien, åtminstone. Inför (om jag fattar rätt) valet till underhuset i Indiens parlament så lanserar Facebook "Candidate connect". Ett sätt för politiker att presentera sig och sina frågor. På 20 sekunder.

Det är alltså ett fast format där alla, oavsett finansiella muskler vad det verkar, samma möjlighet och samma format att utnyttja.

Så vad är fördelarna med formatet? Bortsett från att det genom att jämna ut spelplanen demokratiserar demokratin så kommer de olika politikernas tjugosekundare att synas överst i nyhetsflödet för alla användare, sorterade och grupperade per valdistrikt (så att man med andra ord ser sina lokalpolitiker). Lite som stories, tänker jag.

I dessa tider av nedprioritering av icke-vänner-innehåll kan det alltså vara ett rätt bra införsäljningsargument.

Intressant att som om/när motsvarande funktion kommer hit.

Facebook launches video feature for Lok Sabha election candidates
Facebook's new feature will let poll candidates upload 20-second videos in which they can introduce themselves and highlight the election issues.Voters either through a bookmark or through a message can watch the videos of candidates

Instagram kan få snabbspolningsfunktion

Saknat att inte kunna snabbspola i Instagram-videos? Nu verkar det som att den funktionen är på väg.

Instagram tests letting you scroll through videos
Instagram is testing out adding a seek bar to videos posted on people's feeds, finally giving you access to the most basic amount of control over video playback. The feature was discovered by app researcher Jane Manchun Wong.

LinkedIn får funktioner som gör det enklare att boka möte

LinkedIn släpper nya funktioner för meddelandetjänsten, som ska göra det lättare att boka mötestid. Det går att dela kalender direkt i chattfunktionen och även dela sin plats. Det känns alltså som att det kommer lite Microsoft-know how här. Tänker att det borde komma en mötesbokarbot också. Känns väldigt given för LinkedIn.

Det som däremot var mest intressant för mig var att LinkedIn själva kallar sin meddelandefunktion för LinkedIn Messenger. Jag tror inte jag har sett det namnet på tjänsten tidigare.

LinkedIn får stöd för lookalike-målgrupper

Ännu några nya LinkedIn-funktioner:

Lookalike audience: som på övriga plattformar, klona tvillingmålgrupper i annonsriktande
Utvidgning av intresseriktning av annonser: blandar det som händer på LinkedIn (som intressen) med saker som "din målgrupp interagerar med i sökmotorn Bing". Så... en funktion som gör att du kan rikta annonser baserat på vad dina målgrupper gör på LinkedIn, alltså.
Målgruppsmallar: ett antal startmallar (just nu 20) som ska göra det enklare att komma igång med B2B-marknadsföringen på plattformen

Introducing Powerful New Targeting Options on LinkedIn
LinkedIn announces Lookalike Audiences, Interest Targeting with Microsoft Bing data, and Audience Templates. Read on for details.

Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Etiketter Artikel 11, Artikel 13, EU, Facebook, Google, Instagram

Infografik

Infografik: Vad innebär EU:s upphovsrättsdirektiv? (artikel 11 och artikel 13)

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 22 mars 2019
Inga kommentarer till Infografik: Vad innebär EU:s upphovsrättsdirektiv? (artikel 11 och artikel 13)

Den som vill ha en mer djuplodande genomgång (med lite tolkningar från mig och vad jag tror att konsekvenserna kan komma att bli) hittar en jättelång artikel här (läses på egen risk)

Vill du hellre ha hela infografiken som en bild? Ladda ner den som här

Etiketter Artikel 11, Artikel 13, Artikel 15, Artikel 17, EU, EU:s upphovsrättsdirektiv

Allmänt digitalt Artikel

EU:s upphovsdirektiv – tolkningarna, felaktigheterna och vad som faktiskt står om artikel 11 och artikel 13

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 21 mars 2019
Inga kommentarer till EU:s upphovsdirektiv – tolkningarna, felaktigheterna och vad som faktiskt står om artikel 11 och artikel 13

Har du koll på EU:s nya upphovsrättsdirektiv? Har du stött på begreppen ”artikel 11” och ”artikel 13” och läst att de inte kommer att påverka tillvaron på internet särskilt mycket eller att de kommer att döda internet som vi känner det? Undrar du över varför EU vill införa länkskatt och obligatoriska uppladdningsfilter? Här går jag igenom de viktigaste punkterna kring vad som faktiskt står i direktivet – och vad som INTE står.

Det börjar närma sig slutgiltig omröstning i Europaparlamentet om EU:s föreslagna uppdaterade upphovsrättsdirektiv. Ett direktiv som väcker starka känslor på sina håll, både bland förespråkare och motståndare. Det är förstås väldigt glädjande att så många engagerar sig i ett EU-beslut, men tyvärr sprids det, medvetet eller omedvetet, mycket felaktig information. Eller rättare sagt, tolkningar som framförs som saker som uttryckligen står i direktivet.

Det har gjort att en fråga som hade varit (och är) principiellt intressant och viktig att diskutera lite reducerades till skrikande plakatpolitik baserad på saker som inte alls stod någonstans. Viskleken upphöjd med internet.

Här är mitt försök att sammanställa vad som direktivet faktiskt innebär utifrån skrivningarna. Fokus blir alltså på de två mest kontroversiella artiklarna 11 och 13, som handlar om länkning till nyhetsartiklar och uppladdning av upphovsrättsskyddat material.

(Och precis när jag blev klar med den här texten så kom den slutgiltiga versionen. Kan komma att göra justeringar i texten. Tack för det EU. Artikel 11 heter numer artikel 15 och artikel 13 är nu nummer 17 efter lite intern omnumrering efter att text tagits bort och lagts till i direktivet längs med vägen.)

Huvudrubrikerna i artikeln

Direktivet, intressenterna och drivkrafterna

Artikel 11 – ”länkskatt” eller licensavgift?

Artikel 13 – ”uppladdningsfilter”?

BBS-lagen – lagen om elektroniska anslagstavlor

Hur tolkar Ola direktivet och vad som sannolikt kommer bli följden?

Var gör jag om jag bara vill ha en snabb översiktsgenomgång?

Egentligen borde alla förstås läsa hela direktivtexten och bilda sig sin uppfattning utifrån det som står där. Åtminstone de två artiklar som det bråkas mest om. Men jag förstår om du inte är jättesugen på det. Det är faktiskt skittråkig läsning.

För att göra det lite mer överskådligt har jag dessutom satt ihop en infografik med de viktigaste punkterna. Eller så rekommenderar jag Tobias Blixts sammanställning på Breakit – den bästa och mest objektiva sammanställning jag har läst i frågan. Läs den så har du bra koll.

Jag har även skrivit om ungefär det här tidigare och här hittar du rätt många inlägg som på ett eller annat sätt berör upphovsrättsdirektivet.

Den här texten läser du vidare på egen risk. Jag kommer citera en hel del lagtext från direktivet. Mest för att det är något som i princip aldrig förekommer i texter som fördömer direktivet som helhet eller i delar: nästan aldrig ens en länkning till själva direktivtexten som källhänvisning och för att låta läsare (eller tittare) bilda sig sin egen uppfattning. Än mindre förekommer faktiska citat från texten. (Har ska Julia Reda ha en eloge – även om hon citerar selektivt för att passa de egna intressena så citerar hon från och länkar till källmaterialet. Mer om Reda senare.)

Jag kommer även ta upp svenska BBS-lagen, som är relevant i sammanhanget.

Tyvärr kommer mina citat vara på engelska. Jag är inte jättebra på att hitta i EU-korridorerna och vet inte var den svenska översättningen finns (jag utgår från att den gör det). Men det viktiga är innehållet och engelska borde fungera för de flesta även i detta sammanhang. (Kanske uppdaterar när jag har svenska versionen.)

Anyway. Nu kör vi.

Direktivet, intressenterna och drivkrafterna

Varför vill EU döda internet som vi känner det?

De vill de inte. Förstås. De vill helst att marknadens parter skulle ha kunna komma överens utan dem, men eftersom detta bevisligen inte skett har EU pressats att agera för att styra upp situationen.

Varför vill EU införa upphovsrättsdirektivet?

Den nuvarande upphovsrättslagstiftningen inom EU har vid det här laget en hel massa år på nacken. Det nuvarande förslaget är tänkt att uppdatera och anpassa lagstiftningen till en era med stora techplattformar som aggregerar information och låter sina användare enkelt dela stora mängder information i olika format.

Direktivet handlar alltså om att EU vill säkerställa att upphovsrättslagstiftningen, alltså den internationella lagstiftning som EU förbundit sig att följa, gäller inom unionen även i en digital era. Det handlar inte om att förändra upphovsrätten i sig.

Vilka omfattas av direktivet?

Tjänster där den huvudsakliga funktionen (eller en av de huvudsakliga funktionerna) är att göra det möjligt för sina användare att ladda upp och sprida stora mängder upphovsrättsskyddat material med syfte att tjänsten sedan ska kunna tjäna pengar på detta (genom att exempelvis rikta annonser mot sina användarna).

Certain information society services, as part of their normal use, are designed to give access to the public to copyright protected content or other subject-matter uploaded by their user

/…/

The services covered by this Directive are those services, the main or one of the main purposes of which is to store and enable users to upload and share a large amount of copyright protected content with the purpose of obtaining profit therefrom, either directly or indirectly, by organising it and promoting it in order to attract a larger audience, including by categorising it and using targeted promotion within it.

Med andra ord tjänster som Youtube och Facebook.

Vilka tjänster omfattas inte alls av direktivet?

Tjänster som inte har ovanstående som huvudfunktion (eller som en av de viktigaste funktionerna) och som inte tjänar pengar på att användare laddar upp upphovsrättsskyddat material.
Plattformar för att ladda upp och dela open source-programvara
Icke-kommersiella tjänster avsedda för forskning eller utbildning
Icke-kommersiella onlineencyklopedier (som Wikipedia)
Rena pirattjänster

Providers of services such as not-for profit online encyclopedias, not-for profit educational and scientific repositories, open source software developing and sharing platforms
/…/
shall not be considered online content sharing service providers within the meaning of this Directive.

Vad bråkas det om?

Det är framförallt två artiklar (kapitel) i direktivet som gett upphov till debatt:

Artikel 11: licensavgift för återpublicering av material från nyhetspublikationer
Artikel 13: plattformar med stora mängder användare blir ansvariga för det material som användare delar via plattformens tjänster och ska säkerställa så långt som möjligt att det inte förekommer material som bryter mot upphovsrätten. Detta kan ske genom att betala för materialet å användarnas vägnar eller genom att säkerställa att materialet inte sprids.

Vilka är de stora intressenterna som bråkar och vad har de för motiv?

Upphovsrättsdirektivets stora intressenter

Motståndare

Google: Vill inte tjäna mindre pengar än idag genom att de tvingas betala mer för material än idag. När det gäller artikel 11 skulle de behöva betala för något de inte betalar för idag.
Julia Reda: EU-parlamentariker och piratpartist som blivit ansiktet för motståndet inom parlamentet och som har delar av sin webbplats dedikerad åt att informera och stoppa det nya upphovsrättsdirektivet. En av Redas politiska frågor är en uppluckring av upphovsrätten.

Finns även stort engagemang bland många kända internetprofiler och andra mindre intressentgrupper, där argumentet oftast är att direktivet ”kommer att döda internet som vi känner det”.

Förespråkare

Stora europeiska publicister: Stöder framförallt artikel 11. Vill inte ändra befintliga affärsmodeller.
Upphovsrättsorganisationer: Stöder framförallt artikel 13. Vill ha mer ersättning än idag och anser att de stora plattformarna (som Youtube) tjänar pengar på sina användare (via exempelvis annonsering) tack vare material som upphovsrättsinnehavare inte alls får ersättning för eller som de anser de får för låg ersättning för.

Hur lobbar de olika sidorna?

De lobbar via sina egna plattformar (som Googles massiva lobbykampanj på exempelvis Youtube), direkt mot ledamöterna och via ”the little people”.

I fallet Google är det via privatpersoner och sina användare – argumentet är att artiklarna kommer drabba livsuppehället för många människor (exempelvis youtubare) och genom att sökupplevelsen kommer bli mycket sämre än idag samt att Google hotar med att lägga ner sin nyhetstjänst i Europa om direktivet går igenom.
I fallet Reda är det många olika grupper som återpublicerar hennes tolkningar av direktivet, vad det kommer innebära och vad olika slags förändringar kommer innebära. Gäller såväl bland internetprofiler som när olika slags medier rapporterar om direktivet.
I fallet upphovsrättsinnehavarna är det främst via mer traditionella lobbykanaler, där man står på de individuella kreatörernas sida. Här finns också de stora skivbolagen, som de individuella kreatörerna kanske inte fullt ut anser ger dem skälig ersättning till att börja med.
I fallet publicisterna är det för att ”kvalitativ journalistik” ska överleva, och därmed journalister och objektiv rapportering.

Men har inte även förespråkarna svängt och börjat kritisera förslaget?

Jo, under tiden att texten i olika gångar förhandlats fram har upphovsrättsorganisationer blivit allt mer kritiska. De tycker att det börjar bli för många undantag och andra skrivningar till deras nackdel. På omvänt sätt har exempelvis Google mjuknat och erkänt förbättringar.

Att båda sidor ogillar direktivet är väl ett tecken på att det inte är bra?

Det handlar snarare om att EU börjar hitta en mellanväg som ingen av sidorna är riktigt nöjd med, men som båda sidor kommer kunna leva med. Om ena sidan hade varit helt nöjd skulle detta kunna tolkas som att lagen ensidigt gynnat denna sida. EU har även en tredje part att ta hänsyn till: medborgarna och deras rättigheter.

Vad tycker de olika sidorna?

Förespråkarna

Ger innehållskapare rättvis ersättning
Bra balans mellan upphovsrätt och yttrandefrihet
Bättre konkurrensvillkor för europeiska aktörer
Gör att innehållsskapare kan leva på sitt arbete

Motståndarna

Alla tjänster som omfattas av direktivet måste ha uppladdningsfilter
Inte längre tillåtet att länka till nyhetsartiklar
Hämmar innovation och yttrandefrihet
Kommer att döda internet som vi känner det

Artikel 11 – ”länkskatt” eller licensavgift?

Vad står i direktivet?

Omfattar inte privat eller icke-kommersiell användning

These rights shall not apply to private or non-commercial uses of press publications carried out by individual users.

Gäller inte hyperlänkar (en sån här länk berörs alltså inte alls av direktivet)

The protection granted under the first subparagraph shall not apply to acts of hyperlinking.

Omfattar inte länkning till nyhetsartiklar som bara innehåller några få ord eller väldigt korta utdrag

The rights referred to in the first subparagraph shall not apply in respect of uses of individual words or very short extracts of a press publication.

En publicist har rätt att få ersättning för återpublicering (exempelvis av en nyhetsaggregerare) i två år från publiceringsdagen, därefter upphör detta

The rights referred to in paragraph 1 shall expire 2 years after the publication of the press publication.

Vad står inte i direktivet?

Att det blir förbjudet att länka till nyhetsartiklar

Vad är oklart i direktivet om artikel 11?

Vad ”några få ord” och ”väldigt kort” innebär
Vilka tjänster som kommer att omfattas av licenskravet (inga undantag avseende exempelvis trafik och omsättning

Artikel 13 – ”uppladdningsfilter”?

Vad är artikel 13?

Plattformar som låter användare dela information blir ansvariga för att det användarna delar inte bryter mot upphovsrätten. Plattformarna ska säkerställa att upphovsrättsinnehavare får ersättning. Plattformarna ansvarar för att material som bryter mot upphovsrätten inte sprids på plattformen.

Vad står i direktivet om artikel 13?

Plattformar som omfattas av direktivet ska skaffa sig tillstånd för att tillhandahålla det material som delas av användarna

An online content sharing service provider shall therefore obtain an authorisation from the rightholders referred to in Article 3(1) and (2) of Directive 2001/29/EC, for instance by concluding a licencing agreement, in order to communicate or make available to the public works or other subject matter.

För tjänster som är yngre än tre år och som har en årsomsättning under 10 miljoner euro räcker det att plocka bort material som bryter mot upphovsrätten när de uppmärksammas om detta

Member States shall provide that when new online content sharing service providers whose services have been available to the public in the Union for less than three years and which have an annual turnover below EUR 10 million within the meaning of the Commission Recommendation 2003/361/EC, the conditions applicable to them under the liability regime set out in paragraph 4 are limited to the compliance with the point (a) of paragraph 4 and to acting expeditiously, upon receiving a sufficiently substantiated notice, to remove the notified works and subject matters from its website or to disable access to them.

Tjänster som har fler än 5 miljoner unika besökare i månaden måste inte ha tillstånd om de kan uppvisa att de har gjort sitt bästa för att skaffa sig tillstånd enligt branschpraxis

Tjänster ska göra sitt bästa för att förhindra att material som bryter mot upphovsrätten laddas upp igen

Where the average number of monthly unique visitors of these service providers exceeds 5 million, calculated on the basis of the last calendar year, they shall also demonstrate that they have made best efforts to prevent further uploads of the notified works and other subject matter for which the rightholders have provided relevant and necessary information.

Material av typ satir och kritik är undantaget

Member States shall ensure that users in all Member States are able to rely on the following existing exceptions and limitations when uploading and making available content generated by users on online content sharing services:
(a) quotation, criticism, review;
(b) use for the purpose of caricature, parody or pastiche.

Nationell lagstiftning baserad på direktivet får inte ställa generella monitoreringskrav på de tjänster som omfattas

The obligations established in Article 13 should also not lead to Member States imposing a general monitoring obligation.

De krav som ställs på tjänster som omfattas av direktivet ska vara proportionerliga i relation till tjänstens storlek, användare och hur mycket upphovsrättsmaterial som delas, samt kostnader för dessa verktyg eller rutiner

In determining whether the service has complied with its obligations under paragraph 4 and in the light of the principle of proportionality the following should, among others be taken into account:
(a) the type, the audience and the size of services and the type of works or other subject matter uploaded by the users;
(b) the availability of suitable and effective means and their cost for service providers.

Tjänsterna får inte förhindra delande av material som inte bryter mot upphovsrätten

The cooperation between online content service providers and rightholders shall not result in the prevention of the availability of works or other subject matter uploaded by users which do not infringe copyright and related rights, including where such works or subject matter are covered by an exception or limitation.

Avtalsfriheten gäller fortfarande, så marknadens parter är välkomna (och uppmanas) att gemensamt komma fram till andra lösningar

In the implementation of this principle into national law, Member States shall be free to use different mechanisms and take into account the principle of contractual freedom and a fair balance of rights and interests.

Upphovsrättsinnehavare har rätt att släppa sina verk fria om de så önskar

Nothing in this Directive should be interpreted as preventing holders of exclusive rights under Union copyright law from authorising the use of their works or other subject-matter for free, including through non-exclusive free licences for the benefit of any users.

Vad står inte i direktivet om artikel 13?

Krav på att tjänster (oavsett omsättning, användare, eller mängd material material som delas) måste installera uppladdningsfilter
”Uppladdningsfilter”, ”filter” eller någon annan specificerad teknisk lösning

Vad är oklart i direktivet om artikel 13?

Vad som krävs för att kunna säga att en tjänst har gjort sitt bästa för att skaffa sig tillstånd

Men innebär inte det här att EU lämnar över till privata aktörer att bestämma vad som är lagligt?

Nej, det är lagstiftarna som avgör vad som är lagligt eller inte. De privata aktörerna får sedan i uppdrag att säkerställa efterlevnaden. Det sker redan ofta idag, exempelvis via ordningsvakter, väktare, bilprovningar och parkeringsvakter. Är det alltid självklart? Nej, det kan vara knepigt ibland och långtifrån svart eller vitt.

Men om innehåll börjar stoppas innan det publiceras blir ju som att stoppa ett brott innan det har begåtts?

Ja, och även här händer det ofta redan. Både i techjättarnas plattformar (som stoppar massiva mängder innehåll av olika anledningar – både baserade på lagstiftning och andra regler de själva har) och i verkligheten. Det kan handla om att det är uppenbart att ett brott kommer att begås, eller med väldigt hög sannolikhet, både av privata aktörer och statliga myndigheter som Polisen.

Ibland blir det fel, som att någon plockas in som misstänkt fast det senare visar sig att personen inte är den man letar efter. När det uppdagas att fel har begåtts av den utövande organisationen släpps sedan personen.

BBS-lagen – lagen om elektroniska anslagstavlor

Vad är BBS-lagen?

BBS-lagen är en lag som gör elektroniska anslagstavlor (tjänster där användare själv kan lägga ut innehåll) är ansvariga för det som användarna delar. Tjänsterna är ansvariga för att ta bort eller förhindra spridning av material som bryter mot lagen. Har varit lag i Sverige sedan 1998.

Vad står i BBS-lagen?

Lagen omfattar brott av typen uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller uppenbart brott mot upphovsrätten.

Den som tillhandahåller tjänsten ska ta bort material som bryter mot lagen eller på annat sätt förhindra vidare spridning av materialet

Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om
/…/
det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.

Den som tillhandahåller tjänsten ska ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten

Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 §, ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten.

Vad står inte i BBS-lagen?

Krav på att tjänster (oavsett omsättning, användare, eller mängd material material som delas) måste installera uppladdningsfilter

Vad är oklart i BBS-lagen?

Hur den ska tillämpas – kommer för första gången prövas i domstol under 2019

Hur tolkar Ola direktivet och vad som sannolikt kommer bli följden?

Ser du inga problem med direktivet, i allmänhet och specifikt kring artikel 11 och 13?

Absolut, det finns högvis med problem. Artikel 11 är mest puckad och mer rigida varianter av den har redan testats i Tyskland och Spanien utan större framgångar (även om det finns lite olika bud om hur illa det egentligen blev). Uppladdningsfilter har fortfarande svårt (och lär ha ett tag till) att avgöra vad som är exempelvis satir.

Men i grund och botten handlar det förstås om pengar. Och att inte vilja ändra på en affärsmodell och/eller intäktsmodell. Att vilja tjäna mer eller inte vilja tjäna mindre pengar.

Google är förstås den som jagas mest. EU ska sätta EU-företag först och den som mest berörs av både artikel 11 och artikel 13 är sökjätten. (Vill man vara raljerande så hade vi sannolikt sluppit hela direktivet om Google hade varit berett att slanta upp mer pengar, men det kan jag förstå att de inte har lust med.) Och det är förmodligen två saker som irriterat mest.

Vad publicister och medieföretag stör sig mest på

”Kontraktet” mellan Google (och i lite lägre utsträckning även Facebook) och medieföretagen har ungefär byggt på: ni får återpublicera vårt innehåll i utbyte mot att ni ger oss trafik. Men Facebook släpper iväg allt mindre trafik från plattformen och Google börjar publicera allt mer information mer eller mindre i sin helhet direkt i sökresultatet.

Vad upphovsrättsbranschen stör sig mest på

Youtube är världens största videoplattform. Sjukt mycket innehåll konsumeras här. De är däremot sämre på ersättning, tycker upphovsrättsindustrin. Tittar man specifikt på vad Youtube betalar per strömmad låt jämfört med de andra stora tjänsterna så är Googles ersättningsnivå väldigt låg. (Visst, nivån för Google Play Music – som nu blivit Youtube Music – är bättre, men… den kanske inte används… så mycket…)

Med det sagt finns det också utmaningar kring exempelvis yttrandefrihet och rätt att uttrycka sig. Det är på de stora techplattformarna som vi idag kommunicerar med varandra, kan dela kunskap, vara kreativa och, om man så vill, utöva delar av våra demokratiska rättigheter.

Det finns förstås en baksida med detta, då techjättarna själva kan sätta upp vilka regler de vill. De är privata tjänster som vi inte behöver använda om vi inte vill. Men alternativen är få. De har i grund och botten ett vinstintresse och de förändringar som de gör exempelvis kring vilka inlägg som syns har vi som användare små möjligheter att påverka. Plattformarna kan också välja att censurera material utan lagligt stöd för att det kan vara stötande och därmed hota annonsaffären (som homokyssar och nakenbilder, även konstnärliga och ”vanliga” sådana).

Du pratar (nästan) bara om Google, men Facebook då?

Facebook har haft… lite andra problem senaste året. Men de har oavsett hållit en väldigt låg profil i hela upphovsrättsdirektivfrågan. Och en anledning är att de helt enkelt just köper sig till de licenser som önskas av förespråkarna till direktivet (till nivåer som förespråkarna kan leva med, även om de kanske inte älskar dem).

Som exempel kan vi ta avtalen med skivbolagen. Nu har Facebook skaffat sig licenser med de stora skivbolagen och hade kunnat nöja sig med detta, men istället börjar de bygga tjänster som låter användarna inte bara passivt konsumera utan också aktivt använda musiken via exempelvis musikdekaler. Istället för att bara likt Spotify låta musiken vara något som rullar i bakgrunden medan man gör annat så gör Facebook en tjänst som får användarna att aktivt lägga tid i Facebooks ekosystem. Och därmed potentiella kunna tjäna mer pengar på sina användare.

Snapchat har å sin sida testat att låta medier använda publika snaps i sin rapportering, som ett annat sätt att ”betala” för det användarna gör.

Google håller däremot, likt upphovsrättsindustrin och mediebolagen, vi en förvånansvärt stockkonservativ inställning till sin verksamhet. En ”vår väg eller ingen väg”-inställning. De har redan börjat visa skärmdumpar på hur tomt sökresultatet blir om de slutar visa upp information (självklart har de då visat upp sökresultatet rätt mycket från ”gamla” Google – alltså när sökresultatet var byggt för att länka vidare folk till webbplatser. Inte nuvarande Google som allt mer håller kvar kunderna.)

De har, likt vad de gjorde i Spanien, stänga ner sin News-tjänst inom EU om direktivet går igenom. (Vilket mest känns som tomt hot, ett land är en sak, men hela EU? Google behöver den europeiska marknaden för mycket för att helt stänga ner sin nyhetstjänst och strypa sökresultatets utseende). Dessutom börjar det redan kännas som att Google håller på att förbereda just News för artikel 11:

Så även om mediebranschen har anledning att skärskåda sig själv så mår även företag som Google bra av att få status quo lite omskakat. Att få dem att tänka nytt och kreativt kring befintliga affärsmodeller.

Men borde inte även mediebolag och upphovsrättsindustrin kamma sig?

Jo, herregud vad mediebranschen borde se över sina affärsmodeller (och det händer ju, men imponerande långsamt). Inse att fler takeoverjättebanners inte är lösningen. Morgontidningarna är ju numer mest som klickfiskesajter där du lockas att klicka dig in på en sida med annonser för att upptäcka att texten där var marginellt längre än vid den länk du klickade på.

Bloomberg har börjat blocka inbäddning av material från deras sajt. Det enda som visas i det inbäddade innehållet är ”Are you a robot?” både i text och bild. Alltså en captcha-spärr för alla som inte har en licens från Bloomberg att återpublicera. Det är ett sätt att göra det på.

Men rimligtvis, när direktivet väl börjar testas i domstol, så kommer man också titta på vilka insatser som publicister gjort för att förhindra spridning av upphovsrättsskyddat material. Att exempelvis göra som Bloomberg och se till att inget material från publikationen kan återpubliceras utan tillstånd.

Med hårdare krav på att plattformar har licenser så måste upphovsrättsindustrin och mediebolagen säkerställa att det är enkelt att skaffa sig dem. De måste alltså se till att bli mindre fragmenterade. Mer av ”en väg in” även där (och därmed kanske också en mer enhetlig prissättning). Om de inte kan erbjuda detta så ska ”bästa möjliga insats” att skaffa sig rättigheter ses i ljuset av detta.

”Upphovsrätt” är inte samma sak som ”efterlevnad av upphovsrätt”

Upphovsrätten är internationell och något som EU har förbundit sig att följa. Och det är just efterlevnaden som direktivet handlar om – inte förändringar i upphovsrätten i sig.

Det finns massor att säga om nuvarande upphovsrätt. Saker att diskutera och verkligen ta sig an. Och då börjar vi komma in på ännu större frågor som kommer vi som länder och boende på planeten Jorden kommer behöva ta oss an. Det handlar om saker som att kapitalismen som system håller på att nå vägs ände, att vi måste se på ”värde” och fördelning av resurser på mer hållbara och rättvisa sätt och att tillgång till internet sannolikt kommer att klassas som en mänsklig rättighet.

Jättespännande frågor. Men en annan diskussion.

Varför lägger sig EU i sånt de inte förstår? Bättre att marknaden fixar det här, titta på Spotify och musikindustrin!

Att skivindustrin i början av 00-talet aktivt motarbetade utvecklingen kostade branschen 10 år. Imponerande korkat. Det var också detta motstånd som gjorde att hela gratiskulturen blev så etablerad jämfört med hur det hade blivit om musikbranschen hade hoppat på tåget tidigare.

Som bekant krävdes det ett techbolag för att visa skivbolagen att det gick att tjäna pengar på att sälja nedladdningsbar musik på nätet (Apple) och ett annat för att visa att det gick att tjäna pengar på strömning (Spotify). Tydliga bevis på att marknaden kan det här bäst själv.

Men hade upphovsrättsindustrin inte använt de legala medlen för försvåra för piratnedladdning så hade säkerligen vare sig iTunes eller Spotify blivit så stora. Varför betala när det är lika enkelt att få det gratis? Alltså en kombination av lagstiftning, teknisk utveckling och förändrade kundbeteenden som ledde fram till det som är så självklart idag. Och en vinstdelningsmodell som alla parter kan acceptera

Men efter tre år måste alla sajter där användare själva kan ladda upp material ha en massa uppladdningsfilter?

Nej, i direktivet står att bedömningar på vilka krav som ska ställas ska avgöras från fall till fall. Det lämnar förstås utrymme för osäkerhet. Men eftersom direktivet pratar om årsomsättningar över 10 miljoner eller över 5 miljoner unika användare per månad så finns här rätt tydliga ledtrådar om vilka nivåer som kommer att krävas för att börja omfattas av de riktigt hårda kraven. För övriga kommer det med största sannolikhet räcka att plocka bort material när upphovsrättsbrott påtalas.

BBS-lagen kan göra att vi får artikel 13 i Sverige oavsett vad EU beslutar kring upphovsrättsdirektivet

BBS-lagen har alltså funnits i Sverige i över 20 år. Den säger ganska precis det upphovsrättsdirektivet säger i artikel 13. Plattformar där användare kan dela information är ansvariga för det användarna delar. De ska plocka bort material som bryter mot (bland annat) upphovsrätten ”eller på andra sätt” säkerställa att material inte sprids. Det senare skulle kunna vara genom exempelvis uppladdningsfilter som skannar av innehåll innan det publiceras.

Däremot har BBS-lagen i princip aldrig använts i Sverige – och aldrig varit i domstol. Det blev det ändring på 1 mars 2019 när en stämning lämnades in till Eskilstuna tingsrätt. Den aktuella stämningen handlar specifikt om de delar av BBS-lagen som handlar om hatbrott, men eftersom även upphovsrätt omfattas av lagen så kommer domslutet även att gälla denna typ av brott. När vi alltså får ett domstolstolkande av lagen som säger att ”ja, en plattform har direkt ansvar för alla brott som användare gör”.

Uppladdningsfilter och stoppande av upphovsrättsskyddat material kommer användas ändå

Exempelvis Youtube har redan uppladdningsfilter som stoppar innehåll innan det ens hinner publiceras eller innan det hinner få någon spridning. Det kommer de fortsätta ha, eftersom upphovsrättsinnehavare finns över hela världen. Inte minst i USA. Och de struntar i om det är en amerikansk eller en europeisk Youtube-användare som har laddat upp klippet – de kommer gå på Youtube och kräva att innehållet tas ned oavsett.

För att slippa jiddra med varenda rättighetsinnehavare som kommer springande så kommer Google fortsätta förfina sina uppladdningsfilter så de slipper lägga tid på att ha människor som manuellt ska plocka ner material

Kommer det här vara slutet för ett ”fritt och öppet internet”?

Det här är en svårare fråga att svara på. Å ena sidan: ”nej, förstås inte” baserat på samma argumentation som under förra rubriken. Men å andra sidan: vi har redan nu inte ett fritt och öppet internet. Eller rättare sagt: internet har aldrig varit så ofritt och stängt som det är just nu – där kommunikationskanalerna kontrolleras av några få techgiganter och där själva tillgången till internet kontrolleras av kommersiella aktörer (internetoperatörerna) som kan sätta priset på tillgången. (Det finns få undantag, som kommunala bibliotek med kostnadsfritt internet.)

Men internet har aldrig gett oss så stora möjligheter som nu, tack var just det här. Hela bilden av ”ett fritt och öppet internet” andas rosenskimrande nostalgi från en svunnen tid när internet var en liten klick människor som kände varandra direkt. Jag har tidigare skrivit om det här i Den nostalgiska myten om det fria och öppna internet.

Men om vi med ett ”fritt och öppet internet” menar att det kommer bli sjukt mycket sämre än idag (och innebära enorma skillnader) så: nej. Jag tror att skillnaderna mot idag kommer bli rätt små. Både på kort och lång sikt (då är det helt andra trender som kommer peka ut vad som kommer att hända – och här finns det på riktigt otäcka saker som håller på att hända) med strypning av hela tillgången till internet i sig (där ”the nuclear option” nu snarast är att helt stänga av internet i ett land med, nästan bokstavligen talat, en knapptryckning).

Att man nu slår på styra dystopitrumman kommer tyvärr bara göra GDPR-konsulterna glada. Alltså de konsulter som nu kan byta ut ”GDPR” mot ”upphovsrättsdirektivet” och mjölka företag och organisationer på pengar med införsäljningsargument att konsekvenserna annars kommer bli värre än katastrofala för precis alla som sitter på en sajt eller annan typ av digital tjänst.

Kommer internet som vi känner det att dö?

Nej. Förstås inte. Och det här är det som kanske provocerar mig mest med hela motståndarsidans argumentation. Att det här är det undergångsscenario som lyfts fram. Men än värre är att det här argumentet också säger att ”internet”, alltså alla vi som verkar på det, bara kommer att sluta att göra saker.

En Youtube-trend just nu är att driva med TikTok-videos. Främst TikTok-videos när någon har dumpats och uttrycker sina känslor genom att mima sig igenom en låt. Dessa Youtube-videos har fastnat i Youtubes befintliga uppladdningsfilter eller plockats ned i efterhand eftersom TikTok-klippen innehåller upphovsrättsskyddad musik. Har Youtubarna slutat med sina TikTok-hånvideos? Nix. Istället för musiken som spelas ”sjunger” de sina egna ”låtar” till klippet – och skapar på så sätt en helt ny uttrycksform.

Life will find a way. Och internet.

Meme med texten I love the internet, it's the wifi never had

Etiketter Artikel 11, Artikel 13, Artikel 15, Artikel 17, EU, EU:s upphovsrättsdirektiv

Allmänt digitalt Sociala medier Sök/SEO Spaningar

Digitala spaningar vecka 9 2019

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 3 mars 2019
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 9 2019

Övriga delar i sammanställningen

Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier/Prenumerationstjänster

Del 3: AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, AR/VR, IoT – internet of things, Mobilt, Ekonomi och finans, Övrigt

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

EU:s nya upphovsrättsdirektiv (artikel 11 och artikel 13)

BBS-lagen kommer att testas i domstol

Ni som har läst det jag har skrivit om EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv (framförallt de delar som finns under artikel 13) minns kanske att jag flera gånger har skrivit att artikel 13 i praktiken redan är lag i Sverige. Detta genom den över 20 år gamla BBS-lagen, som till och med är hårdare skriven, med färre undantag, det som EU föreslår i just artikel 13-texten. Och nu kan den här lagen för första gången testas i domstol.

Nätgranskaren anmälde för snart två år sedan administratören för det som började som Facebook-gruppen ”Stå upp för Peter Springare”, då den snabbt blev en orgie i rasism. Igår, 1 mars, lämnades så till sist ett åtal in till Eskilstuna tingsrätt för att se vilket ansvar en administratör har för det en grupp lägger upp.

Men som BBS-lagen är skriven är det tillhandahållaren av den elektroniska anslagstavlan som är ansvarig för det som händer på plattformen. I det aktuella fallet är det alltså Facebook som har det här ansvaret och inte administratören (även om denne förstås har ansvar gentemot Facebooks regler, men det är ju inte lagtext).

Det finns ett undantag som gäller ”meddelanden som är avsedda bara för en viss mottagare eller en bestämd krets av mottagare (elektronisk post).” Här kommer det förstås bli intressant att se om ”bestämd krets av mottagare” eller ”elektronisk post” (alltså mejl när de skrevs, kanske chattmeddelanden och -grupper nu). Alltså om en grupp inom en elektronisk anslagstavla kan anses vara undantagen. Sannolikt inte, men det är en av sakerna som kan bli en diskussionspunkt.

Det här fallet har goda chanser att vandra hela vägen upp till Högsta domstolen och därmed bli prejudicerande. Alltså det första avdömandet av vad som gäller avseende BBS-lagen och sociala medier som vi känner dem idag.

I Nätgranskarens fall handlar det att se om BBS-lagen kan stoppa näthat, men lagen omfattar som sagt var även upphovsrättsbrott. Så med andra ord kan artikel 13, på riktigt, bli en lag som måste följas i Sverige – oavsett vad EU beslutar om kring upphovsrättsdirektivet. Att alltså Facebook och Youtube har ett direkt ansvar för det användarna gör och delar med sig av på deras plattformar. Lagen har som sagt var funnits länge, men inte använts aktivt. Skulle det bli ett domstolsutslag som definierar lagens omfattning här kan det däremot bli ändring på det.

http://näthatsgranskaren.se/unikt-atal-for-brott-mot-lagen-om-elektroniska-anslagstavlor/

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Instagram kan vara på gång med en egen version av Pinterest

Spår i Instagrams Android som tyder på en ny funktion: publika samlingar, där användare även gemensamt kan lägga in saker. Instagrams goes Pinterest alltså.

Rätt givet tillägg med tanke på att de funktioner som redan finns (och, well, Facebook förkärlek för att bygga in allt alla andra har hittat på). Man kan tänka att Facebook, förutom det uppenbara att det kan få användare att lägga mer tid i appen, siktar på samma sak som Pinterest rört sig mot senaste åren: ytterligare en shoppingfunktion i Insta.

Att se om (känns väldigt troligt) och i så fall när och i vilken form en sån här funktion dyker upp.

https://techcrunch.com/2019/02/22/instagram-make-collection-public/

Facebook gör det möjligt att dela evenemang som stories

Nu verkar det som att Facebooks funktion för att dela ett evenemang som en story börjar dyka upp. Med sedvanligt storiesstöd för den som vill storyfiera evenemanget.

Facebook puts event invites inside Stories
A new Facebook feature is making it easier to find out whether any of your friends are interested in an event you’ve been eyeing. You can now post Facebook Events as Stories simply by clicking ”Share” below their pages’ date and time.

Facebook kan vara på gång att släppa kryptovaluta för WhatsApp

Nästa stora mobilbetalningsplattform: WhatsApp? Tja, kanske. Den kryptovaluta som Facebook uppges ha arbetat med för chattjänsten kanske släpps så snart som första halvåret i år.

Valutan skulle bland annat kunna användas som P2P-plattform för betalningar mellan användare, men skulle förstås också kunna användas för att handla med. Det verkar som att Facebook siktar på att sätta sitt eget varumärke på valutan, men låta en eller flera befintliga kryptobörser hantera transaktionerna. Som konstateras: kan göra administrationen enklare för Facebook, men innebär också vinstdelning.

I princip alla Facebooks intäkter kommer från annonsering, som bekant. Börjar närma sig 99 procent. Men så finns det alltid, i alla kvartalsrapporter, en post för ”betalningar och annat”: Den tillför dock alltså i praktiken ingenting. Men skulle Facebook få snurr på shoppande och kryptoswishande inom ramen för sitt eget ekosystem så skulle man, förutom att få användare att göra mer på plattformarna, också kunna plocka transaktionsintäkter om man också sitter på själva betalningsinfrastrukturen. Istället för att låta Apple, Tencent, Alibaba, PayPal eller kreditkortsföretag försvinna med de pengarna.

Om det här glir verklighet lär vi se utrulling i fler av Facebooks tjänster. Och helt plötsligt känns det som att Facebooks satsning på att skapa en gemensam bottenplatta för sina chattjänster inte bara handlar om kommunikation.

Facebook’s WhatsApp cryptocurrency could reportedly launch this year – SiliconANGLE
Facebook’s WhatsApp cryptocurrency could reportedly launch this year – SiliconANGLE

Facebook testar ett separat chattflöde för företagschattar

Facebook testar att flytta Messenger-trådar med företag till en egen ”mapp”. Eller ett eget chattflöde, om man så vill.

Är i linje med företagets satsning senaste åren att sätta mer strålkastarljus på vänner på bekostnad av företag och sidor.

En mindre förändring, men det intressanta är att se vad Facebooks långsiktiga planer är här (jag utgår från att det här något de tänker rulla ut brett, i någon form). Det jag ser framför mig är nämligen att Facebook tar ett rejält WeChat-kliv här.

WeChat har numer över en miljon miniprogram. Ett eget appekosystem inne i appen. Samma sak som Apple har försökt få till i iMessage (utan att ha kommit tillnärmelsevis lika långt). Och även samma sak som Messenger såg framför sig när de 2016 släppte Messenger som plattform. Men även här har det gått halvtrögt. Sannolikt en kombination av att företag inte riktigt har velat haka på och att Facebook inte riktigt har kunna ge ett riktigt sömlöst stöd.

Facebook har sina sidor och sina Messenger-trådar, men de saknar en möjlighet att bygga skräddarsydda varumärkesshoppar inom ekosystemet. Det här skulle kunna vara ytterligare en lite pusselbit på det området.

Facebook Messenger Tests a Separate Folder for Business Messages
Facebook is testing a new way of organizing messages from business pages in Messenger.

Facebook släpper Showcase – premiumformat för videoannonsering

Facebook ökar sin satsning på ”premium-video-annonser” via programmet Facebook Showcase. Handlar om möjlighet att köpa annonser för att nå människor som tittar på ”ett urval av hundratals av de mest engagerande, högkvalitativproducerande publicisterna och innehållsskaparna”. Det ska enligt Facebook (utifrån Nielsen-siffror) handla om nästan 100 miljoner tittare i USA (där programmet initialt bara finns), utspritt över alla Facebooks formatplattformar: Watch, nyhetsflödet och sidor.

Det finns även möjlighet att köpa annonser specifikt för innehåll inom vissa ämnesområden (som sport, mode, mat och nyheter) eller sponsra ett enskilt program.

Med tanke på att Watch-motorn verkar hacka betänkligt kan man tänka att det är nyhetslödet och olika sidors innehåll som kommer stå för stor del av tittandet. Att se hur den här typen av annonser, som säkerligen lär sitta på en högre (fast) prislapp. Reklamen köps dessutom i förväg och nu går det att köpa annonser för sändningsåret 2019-2020. Så Facebook håller i det här hänseendet alltså på att på riktigt tänka som en traditionell tv-kanal.

Introducing Showcase for Premium Video Advertisers
Facebook’s video ecosystem is growing with a diverse mix of content from original series to creator content, and today, we’re introducing a new premium video ad program.

Facebook testar formatering av text i Messenger

Vad har du alltid saknat i Messenger? Möjlighet att formatera text förstås! Okej, jag själv har typ aldrig saknat det, men kan tänka mig att det finns rätt många andra som har gjort det.

Men framförallt är det helt i linje med storyfieringen av typ…. allt. Multimediafierandet.

Om några år lär de låsta formaten, både gällande utseende och innehåll, inom sociala medier vara om inte ett minne blott så åtminstone betydligt mindre än idag. Vi kommer kort sagt kunna uttrycka oss på de sätt vi är mest bekväma med.

Jag väntar fortfarande på vilken rekryteringsplattform som kommer ge oss stories-cv-möjligheter. Alltså möjlighet att presentera oss på det sätt som är bäst för oss – inte det sätt som är enklast för rekryterare att hantera.

Jane Manchun Wong on Twitter: ”Facebook Messenger is testing formatted text for mobile! (Finally 😍!!) pic.twitter.com/IGkGN78QdQ / Twitter”
Facebook Messenger is testing formatted text for mobile! (Finally 😍!!) pic.twitter.com/IGkGN78QdQ

Facebook mörkade hur många minderåriga som företaget samlade in data från

Och där gör Facebook en Wow, fasiken också. Igen. Den här gången visar det sig att de (igen) har varit selektiva med hur de har presenterat fakta i sin kriskommunikation.

Ni kanske minns att Facebook (och Google) avslöjades med att ha brutit mot Apples utvecklarkontoregler och distribuerat appar som gjort att användare fick betalt för att installera övervakningsappar i sina mobiler som gav Facebook och Google tillgång till det mesta användaren gjorde – inklusive vad man gjorde i konkurrerande tjänster?

Förutom att villkoren kring vad användarna faktiskt gick med på var lite luddiga så tillät båda apparna att minderåriga gick med i programmet. Alltså i praktiken ingick avtal med techjättarna. När avslöjandet släpptes konstaterade Facebook att mindre än 5 procent av alla användare var minderåriga.

Well. Det visade sig att siffran var 18 procent sett till hela appens livslängd. 1 av 5 av dem som Facebook samlade in information om under den tid appen fanns var alltså minderåriga. Mindre än 5 procent-siffran var hur många minderåriga som använde appen vid tiden för avslöjandet.

Inte bara det: när informationen kom ut sa Facebook till journalister att alla tonåringar i programmet hade föräldrars samtycke. Det visar sig även här inte vara sant. Eller rättare sagt: allt som behövdes var att man bockade för att man var äldre än 18 år. Ingen kontroll i övrigt om informationen stämde.

Nån borde verkligen bitchslappa Facebooks krishanteringsansvariga. Det här slutade vara enstaka händelser för rätt länge sedan, det här är numer ett mönster. Och tyvärr borde nog bitchslappandet nå hela vägen till toppen. Det är allt mer bilden av en ledning som inte är kompetenta att hantera sina jobb – varken när det gäller beslut eller krishantering.

https://techcrunch.com/2019/02/28/facebook-research-teens/

WhatsApp fyller 10 år

Igår fyllde WhatsApp tio år. Jag tänker att om ytterligare tio år så kommer nog sociala medier inte vara ”nåt nytt” länge.

WhatsApp on Twitter: ”We’re back 👋 and today we’re celebrating our 10 year anniversary! Stay tuned for more. #10YearsofWhatsApp pic.twitter.com/mSDnRRUivi / Twitter”
We’re back 👋 and today we’re celebrating our 10 year anniversary! Stay tuned for more. #10YearsofWhatsApp pic.twitter.com/mSDnRRUivi

SJUUUUUKT coolt Instagram-hack

Kan ses i sin naturliga hemvist här

Skulle du radera alla dina Instagram-biler för ett års gratis flygande?

Vad skulle din prislapp vara för att radera alla dina Instagram-bilder? Om svaret är ”gratis flyg för mig och en vän under ett år” så har du tur. Nu finns det en tävling som erbjuder precis det.

Flygbolaget JetBlue ger nu den här möjligheten. Radera alla dina Instabilder och lägg upp en enda bild på det resmål du är mest desperat att få uppleva. Om du är en av tre vinnare kan du och en vän sedan flyg(skam)a er kors och tvärs över planeten kommande året. Och förstås instagramma som galningar.

Nu är det inte lika harcore som det verkar. Det räcker att arkivera posterna (meh!). Och gällande priset så måste du fortfarande betala alla ”tillkommande avgifter”, som skatt och bagage. Och du får typ inte alls välja var du får sitta.

Men hej. Om vi nu håller fast vid hardcoreraderande. Vad skulle du behöva som ersättning för att radera alla dina Instaposter? (så få som jag har skulle det förmodligen räcka med en månads SL-kort. Men jag tänker att det finns andra som har… några fler bilder.)

Get a Year of Free Flights For Deleting Your Instagram Photos
What’s the worst part of social media? Seeing friends on tropical vacations, baking under the sun, while you’re seated in a cubicle seething under h

Snapchat

Tips och trix för Snapchat-annonsering

Sugen på att lära dig mer om Snapchat-annonsering? Nu har Snap öppnat en portal för just det.

Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”New? Snapchat ’Explore’ learning platform is now available to everyone https://t.co/MHWoStkmclIt’s like Facebook Blueprint, but for Snapchat Advertisingh/t @AkramAlodini pic.twitter.com/kYTavH0TxL / Twitter”
New? Snapchat ’Explore’ learning platform is now available to everyone https://t.co/MHWoStkmclIt’s like Facebook Blueprint, but for Snapchat Advertisingh/t @AkramAlodini pic.twitter.com/kYTavH0TxL

LinkedIns desktopdesign blir vitare

Verkar som att LinkedIn har plattat till sin webb. Eller vitat till. Eller inverterat.

Inläggen är som helhet vita och istället har andra element fått blå platta: kommentarer, uppmaningar att kommentera och, intressant nog, delade artiklar (säkert också saker som bilder och uppladdade LinkedIn-videos).

Att externa länkar märks upp på det här sättet lär alltså mest handla om konsekvens. Men det hade oavsett varit intressant om LinkedIn hade ändrat sin inställning till externt länkande. Som alla sociala plattformar (ja, eller… typ alla stora plattformar online) är utlänkning lite den digitala motsvarigheten till att linda ett rep runt inlägget, fästa en sten i andra änden och knuffa det över sidan på flödesskutan. DIY-sjunkbomb.

Men kanske mer än på någon annan plattform är utlänkning till externa artiklar ett sätt att driva engagemang på plattformen. Det är knappast där artikeln är publicerad som diskussionen kommer att ske (om alls, förstås): det är snarast där artikeln länkades. Särskilt som, tja, alla plattformar i numer i praktiken har inbyggda webbläsare – som skickar tillbaka användaren till startpunkten efter avslutad läsning.

Människor inom PR och kommunikation lämnar LinkedIn (eller byter titel)

Kommunikations- och PR-människor överger LinkedIn. I stora drivor. Har gjort det sedan 2012. Typ lämmelutmarsch (visst, från låga niver, men hej, nu ska vi inte förstöra en bra story). Eller okej. Det gör de kanske inte. Som artikeln konstaterar är anledningen förmodligen snarare att… de har ändrat titel och yrkesbeskrivning.

Vad jobbar du med? Social content media content social manager. Of awesomeness.

Oavsett anledning så har yrkesgrupperna som definierar sig som ”journalist/PR” antalmässigt i princip bytt plats med dem som väljer etiketten ”social media manager” eller ”contentnånting”.

https://www.recode.net/2019/2/25/18224696/chart-transition-journalism-public-relations-content-social-media-jobs

TikTok

TikTok har laddats ner 1 miljard gånger

Ännu en miljardgräns korsad. Enligt appanalysföretaget SensorTower ska kortvideoappen TikTok nu ha laddats ner mer än just en miljard gånger. Och det är (som vanligt i den här typen av redovisningar) exklusive Android-nedladdningar i Kina – dvs. inte via Google Play).

SensorTower bedömer att TikTok totalt laddades ner 663 miljoner gånger under 2018 – en tredubbling av antalet installationer. Som jämförelse laddades Facebook ner 711 miljoner gånger och Instagram 444 miljoner gånger (med tanke på hur mycket längre de apparna har funnits så är de siffrorna fortfarande väldigt imponerande).

25 procent av appens nedladdningar ska så här långt ha kommit från Indien – en siffra som hoppade upp till 43 procent under januari i år. Att SensorTower lyfter ut specifikt Indien är inte bara för att den stod för stor del av nedladdningarna, utan förstås också för att det är landet som allt mer av det digitala (och ekonomitillväxtmässiga) ljuset riktas mot. Nästa stora slagfält för techbolagen när Kina allt mer håller på att lämna tillväxtfållan för något mer stabilt.

TikTok Surpasses One Billion Installs on the App Store and Google Play
TikTok’s global installs total more than one billion, according to Sensor Tower Store Intelligence estimates.

Tips och trix för att komma igång med TikTok

Sugen på att komma igång med TikTok? Då är det här för dig.

Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”LEAKED: TikTok slide decks sent to brands, agencies, and influencers by TikTok1. TikTok – General Playbook (short version) https://t.co/8FkOKUSsAy2. TikTok – Detailed Playbook for Creators https://t.co/g9Rc6J7fNq 3. TikTok (Douyin) Playbook by Uplab https://t.co/pVpJ2xmNrq pic.twitter.com/O668QpXt3s / Twitter”
LEAKED: TikTok slide decks sent to brands, agencies, and influencers by TikTok1. TikTok – General Playbook (short version) https://t.co/8FkOKUSsAy2. TikTok – Detailed Playbook for Creators https://t.co/g9Rc6J7fNq 3. TikTok (Douyin) Playbook by Uplab https://t.co/pVpJ2xmNrq pic.twitter.com/O668QpXt3s

Övrigt sociala medier

Reddit testar dricksfunktion

Nästa plattform att satsa på intäktsdelning med användarna: Reddit. Nu testar tjänsten möjligheten att dricksa användare. Kort sagt visa användare uppskattning genom att ge dem pengar.

Ja, eller ge EN användare pengar. Just nu är det nämligen bara en enda användare som omfattas av testet.

Om det säger något om utrullningstakten så kan det… ta ett tag innan det här blir vanligt. Ja, om alls.

Reddit is testing a real-money tipping system
Reddit is testing a new feature that allows users to provide a monetary tip to others. For the time being, the tipping feature is active in a single subreddit and only one user on the entire site can actually receive a tip.

Medium tar bort betalväggen för trafik från Twitter

Ett milt sagt intressant drag från Medium i dessa EU-upphovsrättsdirektivs- och nätneutralitetsdiskussionsdagar. Medium tar bort sin betalvägg – för användare som kommer från Twitter.

Medium öppnar alltså en gräddfil för Twitter. Man tänker sig säkert att draget ska dra in användare på plattformen som sedan ska välja att börja betala för sig (Medium kommer att ”noga” följa hur det går med antalet betalande användare.)

Det intressanta är förstås om det här gör det mer eller mindre intressant för skribenter att marknadsföra sig via Twitter. Du har potential att få fler läsare, men du får då inte betalt för dessa läsningar. Eller så kanske man rent av ser till så att de användare som drar in läsare den här vägen skulle kunna få ta del av Twitter-annonsintäkter via någon form av kreativt samarbete med Twitter (som skulle kunna gynnas av att fler väljer Twitter för att lägga ut sitt material).

Jag gillar oavsett initiativet att tänka nytt kring betalning och intäktsdelning på internet. Sedan återstår som sagt var att se hur bra det faktiskt kommer att fungera.

Medium lowers its paywall for Twitter users | TechCrunch
If you’re not the paying sort, Medium has a mile-wide new hole in its paywall that might interest you. (But really, you should be the paying sort.) On

Pinterest på väg mot miljardomsättning inför börsnoteringen

Avdelningen: lite oväntat. Uppgifter om att Pinterest senaste halvåret har ändrat sitt marknadsföringspitchlingo till att mer handla om att funktionen är ett lämpligt ställe att få folk att shoppa. Med tanke på att det här varit på gång i säkert två år vid det här laget så trodde jag att de skruvat på det här långt tidigare.

Oh well. Oavsett så verkar det som att Pinterest nu har lämnat in sin börsansökan (konfidentiellt, dvs. lite halvhemligt). Kan bli aktuellt med börspremiär så snart som i sommar, till en värdering om 12 miljarder dollar. Eller tidigare. Eller senare. Eller inte alls (hej, uppköp är inte helt borta ur bilden än).

Dessutom uppgifter att Pinterest kan vara på väg mot annonsomsättning för 2019 om 1 miljard dollar. Och pengarna inte ska komma genom att annonsörer skiftar från Google eller någon annan av de stora – utan från budgetar som tidigare lades på traditionella annonseringskanale, som tryck och radio.

Att se hur det går med börsplanerna. Inte minst med tanke på att kodgrävande bara helt nyligen avslöjade kod i Instagrams Android-app som pekar på även den bilddelningstjänsten är på gång med publika samlingar. På gång att göra en Pinterest, med shoppingfokus, även de. Lär lägga lite sordin på börshumöret.

https://cheddar.com/media/how-pinterest-is-changing-its-pitch-to-advertisers-as-it-prepares-to-go-public

Bumble på väg till Sverige

Nu är dejtingappen/BFF-appen/karriärappen Bumble på väg att kliva in i Sverige. I samtliga tre Bumble-tjänster gäller samma sak: män är välkomna som medlemmar, men det är bara kvinnor som kan initiera kontakt.

Stekheta dejtingappen vill ge kvinnor makten – storsatsar på Sverige
Tinder-avhopparens nya satsning.

Genomgång av hur algoritmerna funkar för Facebook, Instagram, Youtube, Twitter och LinkedIn

Vill du få en samlad överblick över vad som gäller för att rocka algoritmerna för Facebook, Instagram, Youtube, Twitter och LinkedIn? Bara att klicka sig in här.

@stedavies
Get my newsletter delivered to your inbox. Previous editions

Diagram över när vi pratade som mest om olika sociala medier

När pratade vi egentligen mest om några av de stora sociala plattformarna? Ja, eller googlade åtminstone. There’s a diagram över googlingar for that.

Det är mest itigt 2019 är, kanske inte särskilt förvånande Instagram. Det mest förvånande är att Reddit kniper andraplatsen (åtminstone i den här sammanställningen). Gissar att det till stor del kan bero på sökningar av typen ”vad är Reddit?”

Vi noterar även att Twitter ligger före Snapchat 2019.

Kanske inte ett diagram att hänga upp sitt liv på, men lite kul som överblick.

Roligaste kommentaren om diagrammet:

”What about Google+?

That’s the horizontal black line at the bottom.”

When each social media platform was generating its maximum buzz on Google. [OC]
No Description

Sök/SEO

Google testar featured snippets med innehåll från flera källor

Google testar VÄLDIGT intressant från Google. Featured snippets möter karuseller. Svaret på frågan ges direkt, som vanligt, men ”svaret” kommer i en lista. Listan kan fällas ut och ger då en karusell med fler svar inom samma ämne.

Och som artikeln konstaterar: i första läget finns ingen hänvisning alls till den webbplats som tillhandahållit informationen.

Med andra ord: å enda sidan står Google på anti-EU-upphovsrättsdirektivbarrikaden och proklamerar hur länktrafiken kommer damma i backen om artikel 11 blir verklighet – men å andra sidan lägger de allt mindre tid på att dölja sin strävan att slippa länka iväg alls. Koncentrera sin informationsmakt ytterligare.

Inte minst som Google, via Danny Sullivan, bemöter kritiken och oron mot det här draget med att det bara är för SEO:are, och företag, att gilla läget och hänga med i utvecklingen. Förstås en relevant kommentar, inte minst som Google som sagt var sitter med trumf på hand i den här frågan, men om man så väll kan kommentaren också tolkas som en artigt formulerad ”talk to the hand, bitch”.

New Google Featured Snippets Combine Content From Multiple Publishers
Google is now displaying featured snippets that pull content from multiple publishers and combine it into one result.

Google släpper ny version av Test my site

Google har revampat sajtladdningstestverktyget Test My Site. Man har slagit ihop ett par tjänster och dessutom lagt till ny funktionalitet. Google är alltså på god väg att börja bygga upp en Google Analytics specifikt för sajthastighet och webboptimering.

Google Rebuilds Its ’Test My Site’ Tool, Adds New Features
Google’s new Test My Site tool, gives businesses a single destination to measure, benchmark and take action on their mobile site speed.

Google släpper nytt spamrapporteringsverktyg för My Business

Google släpper en ny spamrapporteringsfunktion för My Business och Maps. Och det handlar inte om att anmäla någon som sitter på en plats som ”tillhör” ett företag utan om möjlighet att anmäla platser på dessa plattformar som ”leder till bedräglig aktivitet”.

Den nya funktionen ersätter spamsektionen i Google My Business-forumet (som i sin tur stängs ned).

Google My Business Introduces a New Way to Report Spam
Google has developed a new solution for reporting fraudulent activity relating to Google My Business and Maps.

Google visar tweets som karusell i sökresultatet

Hunh. Den här har jag inte sett tidigare. Tweets som karusell. Och faktiskt ett nästan bättre format än det Twitters egna gränssnitt bjuder på för att se en användares senaste tweets (förstås med ett antal tillkortakommanden, men för snabböverblick). Finns både på datorn och i mobilen.

Med tanke på att hela tweetarna faktiskt ryms i korten så, tja, bättre att gå till Google för att läsa tweets än att gå till Twitter. Typ. Det är åtminstone förstås precis det som Google vill att vi ska göra. Börja alltid på Google. Gör allt på Google. Klicka dig för guds skull inte vidare.

(Och ja, jag ville helst hitta en annan exempeltwittrare. Men det här är det enda exempel jag har kunnat få fram.)

Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Etiketter Artikel 13, Bumble, EU, EU:s upphovsrättsdirektiv, Facebook, Google, Instagram, LinkedIn, Pinterest, Reddit, TikTok, Twitter, WhatsApp, Youtube

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 7 2019 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 17 februari 2019
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 7 2019 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i sammanställningen

Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel

Del 2: Strömmade medier/Prenumerationstjänster, AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, IoT – internet of things, Bekvämlighetsekonomin, Mobilt

Ekonomi och finans

Facebook köper bildigenkänningsföretaget GrokStyle

Trots att 2019 knappt har börjat så har techjättarna redan hunnit med några uppköp. Som Facebook, vars senaste köp är AI-bildigenkänningsstartupen GrokStyle. Fota möbler och få veta var du kan köpa dem – eller åtminstone något som utseendemässigt liknar det fotade.

Med andra kan Facebook potentiellt ta ett rejält steg in på den domän som Pinterest karvat ut åt sig själv, som en e-handelshubb med utgångspunkt i bildsökningar. Kan förstås vara så att Facebook är ute efter tekniken för helt andra ändamål, men man kan anta att man ser en mer eller mindre ren Pinterest-kopia framför sig. Finns ju redan rätt långt gångna likheter i det som går att göra i Instagram.

Och det blir självklart ännu ett steg mot Facebooks plattformar som one stop shop-platsen för, tja, allt. I det här fallet möjligheten att koppla ihop marknadsföring och köpsteget. Visst, du behöver inte ha din produktkatalog bildsökbar och shoppingbar direkt utan att lämna Instagram, men om du inte finns där (med andra ord att du vill äga kunden på din egen webbplats istället) så, tja, kan dina konkurrenter finnas där. Vilket ironiskt nog kan bli ett uppsving för mindre aktörer, som inte dras med ett webbplatsbagage.

Facebook picks up retail computer vision outfit GrokStyle | TechCrunch
If you’ve ever seen a lamp or chair that you liked and wished you could just take a picture and find it online, well, GrokStyle let you do that – and now the company has been snatched up by Facebook to augment its own growing computer vision department.

Ant Financial köper brittiska betalföretaget WorldFirst

Kinesiska Ant Financial (betaljätten bakom Alipay och även världens högst värderade onoterade techbolag) har Europashoppat. Man köper den brittiska branschkollegan WorldFirst.

Syftet är att ”bättre kunna serva mindre företag i hela världen, inklusive i USA”. Ett uttalat globalt steg, alltså. Ant har tidigare försökt bryta sig in på den amerikanska marknaden via ett liknande uppköp, men det försöket föll sönder. Nu tänker man sig alltså, lite bakvägen, göra ett nytt USA-försök.

Den globala strategin för såväl Alibaba (som äger stora delar av Ant) och Tencent har de senaste åren mycket handlat om att satsa på sina landsmän. Alltså låta kineser, fast boende eller turister, ta med sig sina betalningsvanor till andra länder och på det sättet få lokala näringsidkare att börja erbjuda Alipay och WeChat Pay. (Vi ser samma utveckling här hos oss.) Det senaste draget är dock ett mer uttalat försök att slå sig in som ett reellt betalalternativ (ja, och på sikt bankalternativ) även för icke-kineser.

https://techcrunch.com/2019/02/14/alibabas-ant-financial-buys-worldfirst/

Amazon köper routerföretaget Eero

Ännu ett företagsuppköp: Amazon köper Eero, tillverkare av mesh-routrar. Alltså själva grundförutsättningen för att våra smarta, uppkopplade prylar ska kunna kommunicera trådlöst med internet.

Gör förstås att Amazon kommer ännu närmare ett hård- och mjukvaruechosystem för uppkopplade hem. Från hemleveranser till övervakning och automatisering.

Kan förstås användas på två sätt: det ena är att Amazon på det här sättet potentiellt kan samla in data även om konkurrerande företags prylar och det andra att kasta med som ännu en Prime-förmån. Och i och med att Eero kan optimeras att fungera just med Primes alla delar och med Amazons övriga hårdvaror (som blir allt mer heltäckande) så kan incitamentet öka att gå all in på ett Amazon-hem.

Amazon is buying mesh router company Eero
Eero kicked off a wave of ”smart” router systems, and Amazon wants in.

Tencent investerar i Reddit

Jag skrev om att Reddit var på gång att nå tremiljarderdollarvärdering i och med ny finansieringsrunda. Det som däremot inte var känt då var att rundan, som nu är stängd och gav Reddit 300 miljoner nya dollar, leddes av Tencent.

Den kinesiska social-jätten (ja, eller bara ”jätten”) Tencent har gjort alltfler inbrytningar i västerländska företag, men den här investeringen är en av de största högprofilinvesteringar som företaget har gjort.

Och med tanke på att Tencent är kinesiskt, och därmed i praktiken har en direktlina från sina tjänster direkt till partiet och därmed övervakningsapparaten i Kina, så har reaktionerna bland Reddit-användarna varit… sådär positiv.

Och sist men inte minst, förresten. Bland investerarna i rundan finns även… Snooop (Smooth) Dogg. Därför att förstås.

Reddit raises $300M on a valuation of $3B in a round led by Tencent – SiliconANGLE
Reddit raises $300M on a valuation of $3B in a round led by Tencent – SiliconANGLE

Alibaba investerar i strömningstjänsten Bilibili

Alibaba fortsätter investera i strömmade medier. Man har närmare bestämt köpt 8 procent av spel- och strömningssajten Bilibili. Samarbetet betyder att Alibaba får in en fot i unga målgrupper (82 procent av Bilibili-användarna är födda 1990 till 2009) och Bilibili kan erbjuda sina innehållskapare möjligheten att sälja via Alibaba. Sedan tidigare har Bilibili också kopplats ihop med Alibabas matleverans(etc.)företag Ele.me.

Så långt inte så konstigt. Sen blir digitaliseringsknasnorm så det sjunger om det. En av de andra stora backarna av Bilibili är… Tencent. Alibabas jättekonkurrent på hemmaplan. De två har också gemensamma intressen exempelvis bildelningsföretaget Didi Chuxing.

Techjättarnas investeringskarta är numer ett enda stort Game of Thrones-härk. Det är svårt att veta vem som ligger med vem, vem som är släkt med vem, vem som vill hugga vem i ryggen och vem som faktiskt har huggit vem i ryggen. Framförallt är det svårt att veta vad som gäller i varje given stund. Särskilt som det inte alls är ovanligt att företag kan vara bittra konkurrenter inom ett gemensamt segment, men samarbeta eller ha ett kund/leverantör-förhållande inom ett annat.

Confuse and conquer. Verkar funka även här.

https://techcrunch.com/2019/02/14/alibaba-invests-8-in-bilibili/

WeWork köper analysföretaget Euclid

2019 har knappt börjat, men redan har flera av tungviktsbolagen hunnit med några uppköp. Nu är det WeWorks tur. Man har köpt ”utrymmesanalysföretaget” Euclid. Euclids verksamhet handlar om att analysera hur arbetsytor på företag utnyttjas – förstås för att kunna optimera och yteffektivisera mer.

Är med andra ord ett rätt givet handen-i-handsken-scenario relaterat till WeWorks befintliga huvudverksamhet. Ju bättre kunskap de har om hur de egna arbetsytorna utnyttjas, desto bättre kan de optimera inredning och funktionalitet för att därmed locka fler och öka intäkterna.

Med WeWork gör här något som är lite norm bland techbolagens produktutveckling: förvandla en intern kostnad till en extern intäktsström. I det här fallet: WeWork får en inhouseverktyg för att produktoptimera sina lokaler, men får också ett analysverktyg som kan säljas som tjänst till tredje part. Både för att bekosta de kostnader som WeWork själva har för verktyget och kostnaderna för att utveckla tjänsten till att bli ett ännu bättre internt verktyg.

https://www.architectmagazine.com/practice/wework-acquires-spatial-analytics-platform-euclid_o

Kinnevik blir största ägare i Mathem

Matleveransmarknaden konsolideras ytterligare. Kinnevik köper in sig i Mathem med en investering om nära nog 1 miljard kronor (900 miljoner).

En intressant detalj i avtalet är att Kinnevik satte som krav för sin investering att de skulle bli största ägare, vilket de nu blir. Det säger en del om hur mycket Kinnevik vill ha att säga till om i tjänsten – och hur mycket de sannolikt tänker satsa (och därmed hur stor potential Kinnevik ser att det här segmentet har – sedan tidigare finns även norska motsvarigheteten Kolonial.no under Kinnevik-paraplyet).

Kinnevik går in i Mathem – blir största ägare
Investerar 900 miljoner i nätmatjätten.

Blocket köper uthyrningstjänsten Qasa

Blocket satsar ännu mer på bostäder i allmänhet och andrahandsuthyrning i synnerhet. Man köper startupen Qasa, som sysslar med just andrahandsförmedling. De två företagen har sedan tidigare, då Qasa har använt Blockets plattform för att nå ut, men nu konstaterar alltså Blocket: äh. Vi kapar mellansteget.

Visar kort sagt både hur viktigt bostäder blivit för Blocket, när marknadsplatsmarknaden för alla slags prylar blivit allt tuffare. Men är också i linje med hela hyrförmedlandet som koncept blir ett allt större och allt mer kapitalintensivt segment.

Blocket köper uthyrningstjänsten Qasa
Blocket köper bostadssajten Qasa. Nu satsar startup-bolaget på att expandera i internationellt.

Softbank investerar i robotleveransföretaget Nuro

Japanska internetjätten (och investeringsjätten) Softbank fortsätter investera i transportlösningar. Senast ut: nästan 1 miljard dollar till sista-metern-robot-leverans-företaget Nuro.

Softbank Invests $1B in Robo-Delivery Startup Nuro
So get ready to see a lot more of the company’s toaster-inspired, human-free robots roaming the street, delivering groceries.

Amazon och General Motors kan investera i elbilsföretaget Rivian Automotive

Är Amazon sugna på att börja sälja egna elbilar? Det är klart att Amazon är sugna på att börja sälja egna elbilar.

Uppgifter om att Amazon och General Motors är på gång att investera i Rivian Automotive, som tillverkar pickuper och SUV:ar i elformat.

Det känns som att det inte är så mycket en fråga om utan när någon av techjättarna sätter sin logotyp på en bil. Eller åtminstone en mobilitetslösning. Det är också helt i linje med det jag skrev om igår: Amazons acceleratorprogram, en satsning på att få företag att ta fram exklusiva Amazon-kollektioner. Ett av argumenten: stora möjligheter att testa och produktutveckla på plattformen.

Allt det här sammanfaller väl med Rivian-uppgifterna. Bilknowhow och fabrikskapacitet från GM, sjukt mycket kunddata och molntjänstlösningar från Amazon. Möjlighet att realtidsutveckla fram bilgenerationer på betydligt kortare tid än idag. Lägg dessutom till att bilen inte bara optimeras utifrån och för Amazons kunder (säljs förstås via Amazon så att även sökdata kan användas) – utan kan bli del av Prime. Gräddfilssäljkanal för GM och Rivian – och skulle ge Amazon det de framförallt saknar – en mobil plattform för att även kunna ha ett grepp om kunderna när de förflyttar sig mellan sitt Amazon-hem och sin Amazon-arbetsplats.

Amazon, GM in talks to invest in electric pickup truck maker Rivian: sources
Amazon.com Inc and General Motors Co are in talks to invest in Rivian Automotive LLC in a deal that would value the U.S. electric pickup truck manufacturer at between $1 billion and $2 billion, people familiar with the matter told Reuters on Tuesday.

Bynk tar en en halv miljard för att bygga en europeisk mobilbank

Det rör på sig bland svenska fintechstartups just nu. I förra veckan tog Tink in över en halv miljard kronor i en finansieringsrunda och ligger i och med det på en värdering över 2 miljarder kronor som ska användas för att expandera till 11 länder. Kort därefter slöt Tink också ett avtal med betalförmedlaren Paynova.

Nu är det dags för Bynk att ta in ungefär lika mycket som Tink i nytt kapital. Bland dem som skjuter till pengar finns bland andra befintliga ägaren Schibsted. Även här är tanken utländsk expansion – att bli en europeisk mobilbank. Förstås är det den befintliga utlåningsverksamheten som står för stor del av utrullningen, men man siktar även på ”nya kortprodukter”. En Klarna, alltså.

500 miljoner till bankutmanare
Bynk laddar för att bli en ”europeisk mobilbank” – med 500 nya miljoner

Övrigt

Tänker Walmart satsa på annonsnätverk?

Intressant spekulation från Bloomberg: att detaljhandelsjätten Walmart skulle göra en Amazon och ge sig in på annonseringsområdet.

Som konstateras i artikeln har Walmart 300 miljoner kunder i sina butiker plus högvis mer i de digitala kanalerna (Walmarts sajt, men även uppköpta företag som Jet. com och Bonobos). Det är en hel massa data, det. Data som företaget i dagsläget, enligt egen utsago, bara aktiverar till liten del.

Artikeln jämför Walmarts siffror med några andra och konstaterar att Walmarts butiker och egen sajt har långt många fler månadsbesök än Google, Facebook och Amazon. Det stämmer säkert – om man tittar på just besök till sajterna. Men majoriteten av alla besök för Facebook (säkert även övriga) sker ju via appar. Men oavsett så är det en hel massa användarsiffror som borde kunna användas.

Annonsering i de egna kanalerna, som är större delen av annonseringen för Google, Facebook och Amazon, är i sig intressant, men datan skulle också kunna aktiveras via externa nätverk (också likt hur nämnda tre ovan gör). Eller kunna säljas i sig (försiktigt, med tanke på integritetsklimatet).

Men Walmart har alltså stora möjligheter att bli en tung annonsspelare. Om man vill. Och tänker smart.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-02-11/amazon-has-a-big-advertising-business-walmart-wants-one-too

Upphovsrättsorganisationer skriver öppet brev mot upphovsrättsdirektivet – tycker inte att det går tillräckligt långt

När arbetet med att slutföra (?) EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv nu går in i en ny fas så gör ett antal upphovsrättsorganisationer samma sak som ett antal medieorganisationer gjort tidigare: skriver ett öppet brev till EU där man uttrycker sin besvikelse över direktivet i sin nuvarande form. Så långt att man konstaterar att man hellre ser att direktivet inte blir av alls än att det blir ett, för rättighetsindustrin, dåligt direktiv.

Likt de flesta argument (på båda sidor) i den här frågan så handlar det mest om lätt floskelstaplande – med lätta domedagsvibbar, som är det föredragna tonläget för ungefär alla som har åsikter i frågan – snarare än att konkret peka på vad som inte är tillfredsställande (givet: det är ett öppet brev för att väcka opinion och då finns det varken utrymme eller genuint intresse att grotta ned sig i lagtexter). Direktivet går alltså inte tillräckligt långt tycker upphovsrättssidan.

Ju längre hela upphovsrättsdirektivfrågan pågått har det blivit allt tydligare att det handlar om två enormt starka kommersiella intressen: på ena sidan upphovsrättsindustrin som vill ha större del av onlinekakan och Google som inte vill dela med sig av sina pengar och därmed se intäkterna sjunka. Båda sidorna hävdar förstås att de kämpar för the little people och/eller ett ”öppet internet”.

Men om man så vill: vad vi nu ser att ingen sida är riktigt nöjd. Vilket på sätt och vis är ett tecken på att EU har hittat en lagmässigt korrekt balansgång. Vilket förhoppningsvis skulle kunna få båda sidor att på riktigt börja tänka nytt.

Article 13 disaster for music biz, joy for YouTube, as labels call for EU copyright bill to be cancelled – Music Business Worldwide
”We would rather have no Directive at all than a bad Directive…

Google öppnar sin rekryteringstjänst i första länderna utanför USA

LinkedIn kommer ge hela sin rekryteringsplattform en uppgradering senare i år, men det börjar förstås finnas fler andra tunga spelare som gärna vill ha en bit av kakan. Som Facebook. Och Google.

De senare påbörjar nu den globala (två länder åtminstone) utrullningen av sin Hire-tjänst. Första marknaderna utanför USA som får ta del Googles erbjudande på området.

https://techcrunch.com/2019/02/12/google-takes-hire-its-g-suite-recruitment-platform-to-its-first-global-markets-uk-and-canada/

Ryssland testar en digital järnridå för att stoppa cyberattacker

Vad gör man som nation om man blir utsatt för en utländska cyberattack? Drar upp en virtuell järnrid, that’s what you do. Åtminstone om du är Ryssland.

Landet uppges vara på gång att testa vad som skulle hända om man klippte alla band till övriga världen och resten av internet. Med andra ord: alla som inte hanteras av ryska servrar. Ett test som kommer påverka sisådär 100 miljoner internetanvändare.

Unplugged. På en helt ny nivå. Eller en internetversion av kärnvapenalternativet.

Man kan tänka sig att det här redan är i spel i Kina. Och, well, Nordkorea.

Tyvärr, med tanke på landet, kan man nog utgå från att det inte bara handlar om att skydda rysk infrastruktur. Man lär ha inspirerats av Kina också här. Men som principfråga är det förstås intressant. Med tanke på hur sårbart våra uppkopplade liv är – hur bra är vår säkerhet och vår möjlighet att rycka ur sladden om vi det kommer stora cyberattacker – oavsett vem som ligger bakom?

Russia Is Preparing to Disconnect The Entire Country From The Internet
In a sensational test of technological independence, Russia is making plans to cut off its internet from the rest of the world, with a giant ’unplugging’ experiment that will affect over 100 million Russian internet users.

Netflix är det varumärke som millennials litar mest på

Vilket varumärke litar millennials mest på 2019? (Åtminstone enligt den här rankingen.) Youtube. That’s who. Går om Netflix och Apple.

Det finns så otroligt mycket meta och ironi med det här. I dessa tider av Facebacklash, integritetsoro och dataläcksupprördhet så litar de tillfrågade mest av allt på det företag som sannolikt är det som läcker mest. Jag kan riktigt se framför mig hur Tim Cook Roadrunnerspringer på väggarna i Cupertino.

Ännu ett exempel på hur otroligt bra Google har lyckats teflonskydda sig mot alla former av nedfall från det Facebook har drabbats av. Och kanske hur effektivt Google har lyckats hålla Youtube på varumärkesmässigt armslängds avstånd.

Men förmodligen mest av allt det som kan sammanfattas av en kommentar kring Facebook när det Cambridge Analytica-begav sig. Typ ”jag har inga problem att avinstallera Facebook, men ni kan bända loss Instagram från mina kalla, döda händer”.

Roliga kattfilmer (och typ allt man behöver veta om allt) trumfar personlig integritet. Alltid.

YouTube Ranked as Most Trusted Brand by Millennials in New Study | Digital Trends
A study done by the firm Mblm finds that YouTube is now the most trusted brands amongst millennials for the first time. The popular video sharing website climbed up in the annual study, moving up from third place in 2018 and coming ahead of both Apple and Netflix in final 2019 rankings.

Efter 40 år – första gången en hiphoplåt vinner Grammy för bästa låt

Det händer mycket nu. Vissa paradigmskiften är tydligare än andra. 2017 gick hiphop om rock som den största musikgenren i USA enligt Nielsens siffror. Igår blev Grandmaster Flash den förste inom hiphopfacket att få Polarpriset (att han lär ha satt ”The Adventures of Grandmaster Flash on the Wheels of Steel” på bara fjärde försöket räcker ungefär för mig).

Häromdagen blev dessutom Childish Gambinos ”This Is America” såväl årets låt som årets skiva (blir ännu sämre på svenska, men i det här fallet är det första ett låtskrivarpris och det andra ett artistpris) under årets Grammys-gala. Det var första gången en raplåt vann något av dessa två priser. Och då alltså båda två på samma gång. Det tog bara 40 år.

Som om inte det vore nog tog Cardi B hem Grammyn för bästa rapalbum – som första kvinnliga soloartist.

Dessutom förenades de tre pristagarna temamässigt. Titeln på Cardis album är ”Invasion of Privacy” och namnet Danny Glovers låt alltså ”This Is America” – två ämnen som var väldigt mycket på allas läppar 2018. Och, om man så vill, Grandmaster Flash & The Furious Fives ”The Message” var ”This Is America” – 36 år tidigare.

Childish Gambino makes Grammy history | CNN
Childish Gambino’s ”This Is America” won Grammys for song and record of the year on Sunday, becoming the first rap song to win the prestigious awards.

Internetmuseum öppnar emojiutställning

Ett tecken i tiden ⌚️: Internetmuseum öppnar en ny utställning om… emojins historia 👶🧔👴😀🤩🥰.

Givet tema 😍(ja, nu när någon har tagit fram det 🤪). En av de riktiga hörnstenarna i, tja, alla former av kommunikation online 🤖🌍🌎🌏 numer. Åtminstone sannolikt för de flesta👉😎👈. Om jag skulle fundera🤔: hur många dagar går utan att jag använder emoji alls🤷‍♂️? Förmodligen… noll. 😮🤭😬

https://www.internetmuseum.se/tema/emoji/

Gmail får ny högerklicksmeny – och det borde alla företag ta efter

Ny funktion på väg till Gmail. Vad är det för super-AI-Assistant-Duplex-predikativtechgizamojäng den här gången undrar du?

Fler alternativ i högerklicksmenyn.

Förstås lätt att raljera över en sån här grej, men är reell praktiskt nytta för säkerligen väldigt många användare. Vilket, i dessa jätte-AI-parksprojekttider, är ett ypperligt tillfälle att återigen påminna om att det är i den här typen av insatser som den verkliga kundnyttan faktiskt finns. Småskruvandet med örat mot kundrälsen.

Tråkigare företagsledningspowerpoints. Högre kundnytta. Alla företag har (minst) en högermeny som skulle må bra av några fler alternativ. Lägg mer tid på att hitta dem i din organisation och mindre tid på att pixelpusha herobilder.

Right-clicking in Gmail is about to get a whole lot more useful
Google is finally addressing one of the more annoying quirks of Gmail’s web interface by overhauling the right-click menu, adding a lot more options in the pop-up list that should make it way more useful.

Google har självinsikt

Veckan efter det att Google avslöjades med att under flera år ha brutit mot Apples regler för enterpriseutvecklarkonton.

Artikelrubrik som säger att Google uppmanar alla som håller på med SEO att inte bryta mot Google regler även om konkurrenter gör det

Ford släpper filassistansverktyg – för sängar

Ahahahaha! Det här är fantastiskt. Ford har pimpat sin filkorrigeringsfunktion. Alltså den funktionen som automatiskt ser till att en bil inte glider ur sin fil. Fast här omgjord… för sängar.

Kort sagt: funktionen ser till att sänghoggare håller sig på sin kant. Om den, via tryck mot madrassen, känner av att den ena personen håller på att vältra sig över på den andra personens planhalva så kommer funktionen vänligt och försiktigt knuffa tillbaka den invaderande personen till sin del av sängen. Ja, eller försiktigt och försiktigt. Det är ett löpande band under madrassen som i princip dumpar över personen där den hör hemma.

Okej. Nu är det här kanske inte en produkt vi kan gå och köpa i morgon. Eller någonsin. Det handlar mest om marknadsföring just för Fords bildprodukt. Men som koncept finns det förstås… potential. Och det är förstås inte alls omöjligt att något sånt här, i någon form, skulle kunna bli verklighet.

Och, i sann branschdödsanda, det är klart att det är ett bilföretag som kommer på en sån här sängidé till att börja med.

Ford uses driver-assist tech to keep bed hogs on their side
Ford is in the automobile business, but the company keep discovering new ways to apply its technology outside of its vehicles. The latest innovation from the car maker is made for the bedroom. Ford repurporsed its driver-assist systems to design a bed that will keep partners on their side of the mattress through the night.

Tudder – Tinder för kor

Japp. Klart det finns ett Tinder för kossor: Tudder (hohoho). Och precis som Tinder handlar det om att korna kan svepa åt höger på de tjurar som de har lust att… vara intima med.

Okej, nu kanske det snarare är kornas ägarna som står för svepandet. Men i grund och botten handlar det om Tinder. Me specifikt är Tudder kopplat till SellMyLivestock. Och precis som i Tinder väljer man först kön man är intresserat av och kan sedan svepa på. När man hittar en match (en tjur eller ko man är intresserad av att köpa) kan man läsa på om Rosa eller vad hen nu kan heta.

https://www.reuters.com/article/us-valentines-day-cows/tinder-for-cows-matches-livestockin-the-mood-for-love-idUSKCN1Q226F

Bästa. Kampanj. Sajten. Ever.

https://www.marvel.com/captainmarvel/

Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Etiketter Alibaba, Amazon, Ant Financial, Artikel 11, Artikel 13, Bilibili, Blocket, Bynk, Eero, EU, EU:s upphovsrättsdirektiv, Euclid, Facebook, Ford, General Motors, Google, Internetmuseum, Kinnevik, Mathem, Netflix, Nuro, Qasa, Reddit, Rivian Automotive, Softbank, Tencent, Tudder, Walmart, WeWork, WorldFirst

Allmänt digitalt Sociala medier Spaningar

Digitala spaningar vecka 6 2019

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 10 februari 2019
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 6 2019

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i sammanställningen:

Del 2: Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, IoT – internet of things, Mobilt, Övrigt

Del 3: Ekonomi och finans, Kvartalsrapporter

EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv (artikel 11 och artikel 13)

Tyskland och Frankrike godkänner skrivning kring artikel 13 i EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv (och jag grottar åter ner mig i vad som faktiskt står)

I veckan gick Frankrike och Tyskland med på en omskriven version av en text som ska bli bas/förhandlingsunderlag till EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv. En version som är ännu värre än de tidigare skrivningarna. Enligt ungefär alla medier och andra som rapporterat kring det här. Och den enda källan som bildat underlag verkar vara den sammanfattning som EU-parlamentarikern och piratpartisten Julia Reda har skrivit. En sammanfattning som även denna gång väljer vad den lyfter ut – och vad den ignorerar – beroende på vad som bäst passar Redas version.

Här finns exempelvis två passager som Reda inte tar upp som är rätt stora punkter (mer om det längre ned).

Reda konstaterar att det nu inte längre finns något undantag för vilka sajter som omfattas av artikel 13 (dvs. kravet att hålla användargenererade tjänster fria från material som bryter mot upphovsrätten).

Mindre sajter undantas under en treårsperiod (och kan slippa hårdare krav även senare)

Detta baseras på att den nya texten konstaterar att de typer av tjänster som är undantagna från de strängaste kraven:

har en årsomsättning på under 10 miljoner euro
har färre än 5 miljoner unika månadsanvändare
har funnits mindre än tre år

Ovanstående betyder förstås att de flesta tjänster, inte minst alla startups som direktivet sägs dra undan mattan för, har lägre krav på sig att rensa bland upphovsrättsskyddat material som inte får finnas på plattformen.

Men ja, Reda har rätt i att det här betyder att mindre tjänster som funnits i mer än tre år fortfarande omfattas av hårdare krav enligt artikel 13. Eller rättare sagt: det enda kriteriet som texten beskriver är att de hårdare reglerna (att man måste kunna visa att man gör ”best efforts” för att förhindra spridning av material som bryter mot upphovsrätten) är när tjänsten har fler än 5 miljoner unika månadsanvändare – så här finns absolut möjlighet att göra Redas tolkning gällande treårsregeln. Men sen finns det förstås också nyanseringar i texten.

Hårdare krav på moderering innehåller en massa undantag (den här gången också)

When assessing whether an online content sharing service provider has made its best efforts according to high industry standards of professional diligence, account should be taken of whether the service provider has taken all the steps that would be taken by a diligent operator to achieve the result of preventing the availability of unauthorised works or other subject matter on its website, taking into account best industry practices and the effectiveness of the steps taken in light of all relevant factors and developments, as well as the principle of proportionality.
For the purposes of this assessment, a number of elements should be considered, such as the size of the service, the evolving state of the art of existing means, including future developments, for avoiding the availability of different types f content and their cost for the services. Different means to avoid unauthorised copyright protected content may be appropriate and proportionate per type of content and it is therefore not excluded that in some cases unauthorised content may only be avoided upon notification of rightholders.
Any steps by the service providers should be effective with regard to the objectives sought but should not go beyond what is necessary to achieve the objective of avoiding and discontinuing the availability of unauthorised works and other subject matters.

Även här: tal om proportioner och lämplighet och att det inte bör bli en atombombslösning som gör mer än det måste. Fortfarande öppet för tolkningar, men det är just tolkningar – inte ett krav att sajter måste införa uppladdningsfilter. (Att lagstiftarna inte är helt med i tiden visas dock att man bara skriver ”websites”, dvs. inte appar och annat. Men jag är inte förvånad, det tänket stöter jag på lite varje dag – att man 2019 bara tänker ”webbplats” när man arbetar med digital närvaro. ”Dark social” är undantaget, men exakt var gränsen går när man exempelvis diskuterar grupper är förstås en fråga som behöver redas ut i domstol, sannolikt.)

Direktivet specificerar att allmänt övervakningskrav inte bör vara aktuellt

Dessutom konstaterar texten att:

”The obligations established in Article 13 should also not lead to Member States imposing a general monitoring obligation”.

Kort sagt: generella övervakningskrav bör alltså inte ens finnas på bordet när nationella lagstiftningar ska formuleras. Första gången det är så uttalat, även om det är ett ”should” och inte ett ”shall” – när det blir aktuellt med domstolsfall lär dock ett ”should” väga väldigt tungt. Och kan säkert bli ett ”shall” i slutgiltig text. (Sen övervakar förstås alla tjänster där vi laddar upp allt innehåll vi laddar upp och allt vi gör – och kan censurera friskt ändå – men det är en annan historia.

Memes bryter inte mot upphovsrätt enligt direktivet

Ett ”shall” finns dock här:

Users shall be allowed to upload and make available content generated by themselves or by other users and which includes part of existing protected works and subject matter for the purposes of quotation, criticism, review, caricature, parody or pastiche.

Kort sagt: memes är tillåtna. Sedan kommer då frågan hur automatiserad skanning ska kunna identifiera detta? Svaret kanske är ”går inte” och då kan man enligt det som stod tidigare då argumenteras att ett uppladdningsfilter inte är bästa sättet att hantera detta – framförallt om du är en mindre tjänst med mindre resurser – och att ett automatiserat förfilter kan gå bortom direktivets krav och därmed inskränka användares andra rättigheter. Därmed alltså inte vara okej enligt EU-lag.

Upphovsrätt i behov av förnyelse – men det är en annan diskussion

När Reda sedan konstaterar ”It would change the web from a place where we can express ourselves (with some moderation applied after-the-fact on platforms) into one where big corporate rightholders are the gatekeepers of what can and can’t be published in the first place” så, tja, är det precis så det är redan idag. Det är så upphovsrätt fungerar och mycket av dagens upphovsrätt ligger hos jätteföretag. Absolut en fråga att diskutera – men det är en ANNAN fråga som handlar om att upphovsrättslagstiftning (och större frågor som resursfördelning och värdedefinitioner) skulle behöva ses över.

Article 13 Moves Forward As France, Germany Sign On – Hypebot
Article 13 is moving forward to full adoption after France and Germany signed on to a revised version. The on again off again controversial EU copyright directive legislation is set. Continue reading

Google visar hur hårt artikel 11 kan slå mot länktrafik – samtidigt som Google själv aktivt försöker sluta länka till webbplatser

Ännu mer om Google lobbykampanj mot EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv. Som konstateras har Frankrike och Tyskland nu enats om ett nya ordalydelse som de kan stå bakom – och det gör förslaget sämre än tidigare. Det påståendet baseras förstås på Julia Redas sammanfattning – en sammanfattning som (utifrån det jag har hunnit läsa9 på sedvanligt manér enbart redovisar väl utvalda delar. Och eftersom ingen ids läsa EU-texter så sväljer alla, även medier, Redas texter som sanning. (Ska försöka hinna grotta ner mig lite kring det här i helgen. Finns bland annat en rätt anmärkningsvärd mening som inte alls lyfts av Reda.)

Men det jag tänkte ta upp nu är alltså Googles lobbande i egen sak. FÖr det är ju trots allt vad det handlar om, hur mycket Google än vill få det att framstå som att man kämpar för the little people. Som att Google lutar sig mot undersökningar som säger att artikel 11 (förstås tolkad på mest extrema sättet) skulle göra att trafiken till nyhetssajter skulle minska med 45 %. Enligt siffror från… Google.

Visst, nu finns det förstås siffror på likartade initiativ tidigare från andra EU-länder så det finns förstås fog för att det kan hända (framförallt som Google själva kan rigga det här systemet så att det passar dem).

Men det ironiska i sammanhanget, som Google förstås inte alls pratar om, är att Google självklart aktivt arbetar för att sluta driva trafik alls till andra sajter. Nyhetssajter eller andra. Istället publicerar man allt mer information och allt fler funktioner direkt i sökresultatet. Detta för att hålla kvar kunderna, främst för att kunna exponera oss för mer reklam.

Och ju mer Google gör detta, desto mer information kommer Google lägga ut här. Och då börjar vi prata om såna nivåer att de inte kommer ha en chans att undgå hela ambitionen med artikel 11 (att tjänster som lägger ut mer än bara en mindre mängd innehåll ska dela intäkter med originalnyhetssjänsterna).

Så kort sagt: det absolut värsta med artikel 11 för Google är att artikel 11 kan sabba Googles planer att bli den enda webbplats vi behöver. Och ska använda.

EU:s förändrade upphovsrättsdirektiv är på gång just eftersom marknaden själv inte lyckats reda ut villkoren

Ännu en artikel kring EU:s föreslagna upphovsrättsdirektiv som driver tesen att lagstiftare ska hålla sig borta – marknadens parter kommer att lösa det här själva. Problemet är bara: marknadens parter har inte lyckats lösa det här på ett sätt som gör alla nöjda.

Det är därför ena sidan nu drivit på mot EU:s politiker att stoppa det som i praktiken är olaglig verksamhet, dvs. att plattformar som Youtube drar in sjukt mycket pengar på en verksamhet där det finns mycket olagligt innehåll (men mest handlar det om att man vill ha mer betalt). Det är därför den andra sidan, främst Google, som reaktion driver på för att skydda det öppna internet ”som vi känner det” och möjligheten för the little people att kunna tjäna pengar online (men mest handlar det om att Google inte vill se sin vinst sjunka).

Samma med jämförelsen med det tidiga 2000-talet. Att det fanns lagstiftning, som det dessutom agerades på, var en stor del av att det faktiskt kom nya lösningar – i kombination med just entreprenörer, ja, eller egentligen var det ju ett jätteföretag som visade att det går att tjäna pengar på musik i digitalt onlineformat. Både och. Inte antingen eller.

Sen håller EU med om att entreprenörer, eller åtminstone marknadens parter, löser det här bäst själva. Det är därför som det i direktivtexten också finns en skrivning om att direktivet i sig inte ska åsidosätta avtalsfriheten. Med andra ord: kommer de kommersiella krafterna på bättre lösningar, kör hårt. Ingen blir gladare än EU om företag inte måste komma till dem och gnälla för att någon är dum.

(Och likt nu så handlade det i början av 2000-talet inte heller om någon kamp om ett öppet internet. Det handlade om kommersiella krafter som var griniga för att de inte längre kunde tjäna pengar på exakt samma sätt som de gjort tidigare och en massa människor som bröt mot lagen för att skivbolagen ägnade tio år åt att bygga staket för att stoppa flygplan. När Apple sedan visade skivbolagen att det gick att tjäna pengar om man gjorde saker och ting på lite annat sätt, som i sin tur gjorde att färre människor gjorde olagliga saker, så gnälldes det sedan lite mindre från skivbolagshåll.)

Bort med tassarna, EU-politiker – entreprenörerna löser det här
EU vill lösa dagens problem på internet med hjälp av lagstiftning. Det är fel väg att gå, skriver Niklas Agevik.

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Facebook fyller 15 år

Wow. Bara wow. Igår fyllde Facebook 15 år. Så här såg alltså startsidan/inloggningssidan ut då för (the)facebook.com. Hade jag inte vetat vilket företag det rörde sig om hade jag gissat att det var en webbplats från 1994 – inte 2004.

Hur första versionen av facebook.com såg ut

A look at Facebook.com’s homepage over the last 15 years
It is a statement of fact that Facebook turned 15 today. You might call that a birthday. Perhaps Facebook’s employees are happy about it.

Facebook kopplar samman meddelandetjänster för sidor och gör det möjligt för sidor att delta i gruppdiskussioner

Nya adminfunktioner från Facebook:

Instagram Direct-meddelanden kan hanteras via en Facebook-sidas meddelandefunktion
Sidor kan delta i gruppdiskussioner: Med andra ord att sidan själv kan bli gruppdeltagare istället för att det är representanter för sidan måste ha den här rollen. Det senare går förstås fint ändå/också.

Introducing New Messaging and Group Features for Businesses
Today, we’re introducing two new ways to make it easier for people and businesses to connect on Facebook through messaging and group participation.

Facebook släpper nya gruppfunktioner

Fler nya Facebook-gruppfunktioner. Bättre formateringsfunktioner för gruppadmins, fler grupper får möjlighet att erbjuda prenumerationer på allt eller delar av innehåll och bättre verktyg för att hantera medlemmar som bryter mot gruppregler.

https://www.theverge.com/2019/2/7/18215564/facebook-groups-new-community-tools-mentorship

Facebook ökar transparensen kring annonser

Riktigt intressant nytt transparensinitiativ från Facebook. Under förra året började Facebook skärpa till regler och möjligheter att kunna ladda upp egen användardata till annonsverktyget med syfte att rikta annonser mot dessa målgrupper. Nu kommer kommer annonsörer ännu mer tvingas vara öppna med var informationen kommer ifrån. Och vi som användare ska få veta det.

Om jag väljer att trycka på infon om varför en viss annons visas för just mig så ska jag kunna se varifrån datan kommer ifrån och vem som har laddat upp den. Ett sätt för Facebook att kunna crowdsourca information om vilka annonsörer som inte sköter sig. Annonsörer som får mycket anmälningar mot sig på det här området lär ganska snabbt kunna hamna på en svart lista.

Ännu en bra grej från Facebook, alltså. Om Facebook nu bara kunde se till att ha slut på skelett i garderoben så att inte bra grejer nästan omedelbart jämkas ut av dåliga så kan det nog bli bra det här.

Facebook will reveal who uploaded your contact info for ad targeting | TechCrunch
Facebook’s crack down on non-consensual ad targeting last year will finally produce results. In March, TechCrunch discovered Facebook planned to require

Instagram börjar censurera och nedprioritera bilder som visar självskadebeteende

Instagram börjar ändra sin hantering av bilder (eller kan man anta videos på sikt) som på olika sätt kan ses som att uppmuntra självskadebeteende. Plattformen kommer inte längre tillåta ”grafisk visualisering av självskada” – framförallt inte skärsår.

Man kommer också börja nedprioritera visning av bilder som indirekt handlar om självskador, som läkta ärr från skärningar.

Det kommer alltså bli tal om ännu mer genomfiltrering och censur av uppladdad information på plattformen. Om man så vill handlar det alltså om precis det som mycket av protesterna mot EU:s föreslagna nya upphovsdirektiv handlar om (även om skillnaden förstås är att det inte handlar om något brottsligt och att det är något som många säkerligen ser som en bra grej).

Och precis som alla typer av censur och filtrering av den här typen finns det förstås en balansgång. Någon som tidigare ägnat sig åt självskada, kanske till och med försökt ta sitt liv, skulle kunna dela bilder av just läkta ärr i en strävan efter att förhindra andra från att göra samma sak.

Kort sagt: mest bra, men en riktlinje som även den lär behöva finjusteras på sikt.

Instagram and Facebook will start censoring ’graphic images’ of self-harm | TechCrunch
In light of a recent tragedy, Instagram is updating the way it handles pictures depicting self-harm. Instagram and Facebook announced changes to their

Messenger gör det möjligt att ångra skickade meddelanden

Så får Messenger till sist möjlighet att ångra skickade meddelanden. Så länge som det görs inom tio minuter.

Facebook Messenger gets an unsend feature
Facebook has come out with a feature that lets you delete messages from a conversation after you’ve sent them, as previously spotted in leaks. So in case you send out the wrong message to the wrong person or made an egregious typo, you’ll be able to remove it in Messenger now.

Instagram börjar förhandsvisa IGTV-klipp i flödet

Ännu ett initiativ från Facebook för att få fler av oss att börja använda Instagrams Youtube-dödare (sic!) IGTV. Nu kommer IGTV-klipp med förhandsvisningar börja dyka upp i Insta-flödet.

Instagram will start cluttering your feed with IGTV videos
Instagram is now placing IGTV ”preview” videos right in your main feed.

Instagram Stories på gång att få quiz-stickers

Facebook testar en ny dekal för Instagram Stories för att ännu mer få snurr på storiesengagemanget: en quizdekal. Till skillnad från den vanliga enkätdekalen så är det här alltså just en frågesportsvariant. Den som svarar får veta det rätta svaret när hen har svarat.

Illustration till text om att Instagram får quizdekaler

WhatsApp får stöd för Touch ID och Face ID

Intressant drag från Facebook: WhatsApp kan låsas med Touch ID eller Face ID (vi pratar alltså iOS här, Android-motsvarighet på gång – vilket förstås är det mest relevanta för den här plattformen).

Att en app i telefonen måste låsas upp trots att telefonen i stort är upplåst är i sig inget nytt, men det är däremot lite mer ovanligt att en chattapp eller liknande har en sån här funktion. Ett extra lager säkerhet, alltså.

https://thenextweb.com/insider/2019/02/04/whatsapp-can-now-protect-your-chats-with-touchid-and-faceid-and-i-hope-it-gets-copied/

LinkedIn släpper handbok för sociala medier-ansvariga

Kan alla andra kan även LinkedIn. Nu har företaget släppt en best practice-sammanställning för plattformen, men tips och tricks för hur det är tänkt att man ska kunna få ut det mesta av den.

Finns här (som pdf, but whyyyyy?)

Omslag till LinkedIns handbok för sociala medier-ansvariga

Övrigt sociala medier

Instagram-ägget i samarbete med Hulu kring mental hälsa

Ni vet det där världsrekordsägget som kom från ingenstans och blev tidernas största Instagramsensation? Under gårdagens Superbowl kläcktes så ägget.

Strömningstjänsten Hulu ingick vad som förmodligen är tidernas första äggsamarbete för ett techföretag. Syftet? Att prata om mental ohälsa på bästa Superbowl-tid. Eller åtminstone belysa frågan.

Dessutom visar det sig att ägget kanske inte kom från ingenstans till att börja med. Det anonyma kontot som fick oss att äggilla en masse var startat av tre personer kopplade till den brittiska reklambyrån The&Partnership. Så vi kan väl tänka att ägget fick lite kickstart i sin gillajakt med hjälp av några väl valda internetprofiler som inte varit tillgängliga för vem som helst.

Hulu teams up with that world record Instagram egg to raise awareness of mental health | TechCrunch
Remember that egg that became Instagram’s most-liked post? It used its recently acquired fame to shed light on mental health and the pressures of social

Sociala medier kan förutspå våra handlingar – även om vi inte ens har konton?

Stänger du av alla former av spårning för att inte techjättar och andra ska kunna följa dig och förutspå dina rörelser och aktiviteter? Tja, det kanske inte spelar nån roll. Forskare vid Vermonts universitet har kunnat påvisa att det går att förutsäga någons tweetar lika träffsäkert genom att titta på åtta-nio kontakters tweetar som att följa personens eget twitterflöde.

Men inte bara det: det här gäller även om du aldrig varit på Twitter. Forskarna påstår att om du har vänner på Twitter så går det att med 95 procents sannolikhet förutsäga hur du kommer att bete dig på plattformen om du väl bestämmer dig för att gå med.

Nu är väl det här kanske ingen jättebedrift, eftersom Twitter verkar ha förmåga att locka fram det värsta i människan, men det är oavsett milt sagt intressanta slutsatser. Och om vi inte stirrar oss blinda på just det här fallet så lär det här kunna användas om oss inom en massa områden. Från att Facebook redan kan lista ut vilka som är ihop baserat på telefonernas positioner under dygnet till tester som visar att det går att förutsäga vad vi kommer att göra baserat på vad våra vänner gör – eller vad människor som liknar oss profilmässigt hade gjort i samma situation.

Social Media Sites Can Predict Behavior Even If You Don’t Use Them | Digital Trends
Bad news for people trying to preserve their privacy by staying off social media — a new study has found that your privacy is at risk even if you are not personally using social media sites. The findings show ”privacy on social media is like second-hand smoke.

Har du lust att hjälpa till?

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Etiketter Artikel 13, EU, EU:s upphovsrättsdirektiv, Facebook, Instagram, LinkedIn, WhatsApp

AI - Artificiell intelligens AR/VR Detaljhandel/e-handel Digitala assistenter Digitalisering Ekonomi och finans IoT - internet of things Sociala medier Sök/SEO Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 50 2018

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 16 december 2018
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 50 2018

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Instagrams publicerings-API får stöd för videos

Mer Instagram-nyheter: Instagrams API får stöd för att publicera videos. Med andra ord betyder det att tredjepartsverktyg som Hootsuite och Buffer kommer kunna användas för att publicera även videos. (Än så länge som beta, men ändå.)

Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”Good news! Instagram’s API now allows 3rd party tools to publish or schedule video posts!Previously it was only for photos pic.twitter.com/wanMnn7kYU / Twitter”

Good news! Instagram’s API now allows 3rd party tools to publish or schedule video posts!Previously it was only for photos pic.twitter.com/wanMnn7kYU

Instagram får interaktiv nedräkningsdekal

Ännu en Instagram-nyhet: en ny, interaktiv nedräkningsdekal. Sätt ett datum och andra som tittar på storyn får realtidsläget i nedräkningen till exempelvis ett event (som man kan tänka sig kan bli ett väldigt vanligt användarscenario, inte minst för företag och organisationer).

Instagram Has A New Countdown Sticker (And It’s Awesome)

Instagram has a new Sticker available for Stories and it might be one of the best ever for marketers: introducing the ”countdown” sticker.

Instagram får röstmeddelanden

Senaste Instagram-nyheten: möjlighet att skicka röstmeddelanden via Direct. Upp till en minut långa och både i privata chattar och i gruppchattar.

Instagram is bringing voice messaging to your DMs

Instagram has added a voice messaging feature to its Direct messages. The feature allows users to send each other audio messages up to 1 minute long.

Messenger får stöd för för att använda valfri emoji som reaktion

Messenger får stöd för fler reaktioner. Vilket gör att antalet möjliga reaktioner som går att använda höjs till… antalet emojis som finns. Man börjar kort sagt snart kunna välja valfri emoji för att reagera på ett meddelande.

Because emojis.

Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”Facebook’s Messenger now lets you use ANY emoji to react to messagesh/t @Lemberg pic.twitter.com/ppoi0IgmAi / Twitter”

Facebook’s Messenger now lets you use ANY emoji to react to messagesh/t @Lemberg pic.twitter.com/ppoi0IgmAi

Instagram testar VIP-konto för innehållsskapare

Instagram testar en ny kontoform: Creator accounts. Alltså konton speciellt anpassade och utformade för högprofilinnehållsskapare på plattformen.

Användare med den här kontotypen kan filtrera bland direktmeddelanden (ställa in vilka som kan kontakta dem) och få fördjupad statistik kring följare. Kanske kan vara relevant, men känns spontant som lite funktionstunt. Nu testas det och vi kan tro att det säkerligen lär komma fler funktioner längre fram.

Tros rullas ut bredare under nästa år.

Instagram is testing Creator Accounts for high-profile influencers

Instagram is launching Creator Accounts to give high-profile influencers and celebrities more control over their accounts. Direct messaging capabilities and growth analytics are some of the incoming changes.

Facebook rebootar sin sökordsannonsering

Facebook tar ett omtag kring en potentiellt ny intäktsström: sökannonser.

I dagsläget begränsat till Marketplace (iOS och Android) och Facebook-sökrutan (Android). Ganska grovkornigt och styrt mot några få ämnen. Annonsörer kan välja ”sök” som nytt annonsformat, men inte köpa sökord. Facebook avgör vid vilka slags relaterade sökningar som annonserna visas.

Utmaningen blir förstås att vi inte söker särskilt mycket i Facebook. Mer passiv konsumtion. Facebook tar allt fler kliv in på Googles område (och förstås omvänt) inte minst gällande lokal information, men för att få till det här måste de både få oss att ändra beteende och vässa sin sökfunktion. Rejält.

Facebook relaunches search ads to offset slowing revenue | TechCrunch

It’s an ad duopoly battle. Facebook is starting to test search ads in its search results and Marketplace, directly competing with Google’s AdWords.

Facebook-pantent räknar ut vart du ska innan du begett dig dit

Nytt patent från Facebook: teknik för att räkna ut vart du ska bege dig härnäst. Alltså förutspå vart du kommer åka i den fysiska världen.

Är förstås delvis hyfsat lätt att förutsäga eftersom vi trots allt mycket är vanedjur. Vi gör ungefär samma saker vid samma tider samma dag i veckan. Det kan de flesta företag som har din platsdata räkna ut.

Det som är lite intressantare är hur datan kommer att användas. Exempel som ges är att om Facebook tror/vet att du efter att ha varit på ett ställe kommer bege dig till ett annat ställe med krattig uppkoppling så kan nyhetsflödet (ja, eller stories) förladdas åt dig innan du kommer fram.

Ett annat exempel på tänkta användningsområden är en IRL-version av lookalike-målgrupp. Typ om människor som liknar dig (ålder, beteende etc.) oftast går till ett närliggande Starbucks efter att ha varit på en viss biograf så kommer Facebook anta att även du kommer göra det. De kan då preppa din telefon med typ Starbucks-erbjudanden – eller erbjudanden från butiker i närheten av Starbucks.

Så kort sagt: ännu ett steg från Facebook att ge sig in på Googles domän i att Minority Report-följa oss även när vi rör oss i den fysiska världen.

Facebook patents tech that can guess where you’re going next

Facebook might not only know where you are in the future, but also where you’re going next. Buzzfeed News has discovered that the social network has filed a patent application entitled ”Offline Trajectories” for a technology can predict where you’re going ”based at least in part on previously logged location data.”

Frilansande utvecklare kan bli verifierade för Facebooks API:er

Nu börjar Facebook göra det möjligt för enskilda utvecklare att bli verifierade hos Facebook. Med andra ord det som krävs för att utvecklare som inte är kopplade till något särskilt företag ska kunna få tillgång till Facebooks API:er.

Enskilda utvecklare som blir verifierade får tillgång till de flesta api-funktionerna, men det finns vissa begränsningar gällande loginfunktionen och sidfunktioner.

https://bit.ly/2QxmHia

Instagram presenterar vad som instagrammades mest 2018

Nyfiken på vad som instagrammades mest? Ja, åtminstone vilka filter, dekaler och andra funktioner som användes mest? There’s en årssammanställning for that.

Minst 400 miljoner användare ser minst en minut Facebook Watch i månaden

Nya Facebook Watch-siffror (och framtidsplaner) tre månader efter globala utrullningen:

400 miljoner människor ser minst en minut i månaden. 75 miljoner ser minst 1 minut om dagen (snitt på 20 minuter). 20 minuter är bra förstås, men det är sannolikt en liten del av dessa som drar upp snittet rejält. Inga jättesiffror (med FB-mått…), men för fyra månader sen var månadstittarsiffran 50 miljoner. Rätt stark tillväxt trots allt.
Watch finns nu globalt för desktop och lite.
Annonsavbrott är nu tillgängliga i 40 länder.
Flera sociala funktioner från andra FB-tjänster kommer att flytta in i Watch. Även fler riktningsmöjligheter.

Facebook Watch is finally growing as payouts get spread thin | TechCrunch

Both Facebook Watch and Instagram’s IGTV have yet to become superstar video platforms, leaving Facebook at risk as more people seek streaming

13 Instagram-experter spår de viktigaste Instagram-trenderna 2019

Mer Instagram. Vad kommer trenda 2019 för Instagram självt? 13 Insta-experter lobbar spåkulan mellan sig och kommer fram till sex trender som kommer att sammanfatta Instas 2019.

Instagram kommer plöja ner högvis med pengar i IGTV
Bättre analysmöjligheter
Instagram Stories blir ännu mer interaktiva
Autenticitet rockar ännu mer
Influencer-marknadsföring kommer bli mer personaliserad
Nya verktyg för att förbättra P2P-kommunikation

13 Experts Share Their Instagram Predictions for 2019

Wondering what Instagram is going to look like next? Get a glimpse of what’s to come with these 2019 Instagram predictions from influencers, experts, and the strategists behind some of your favorite brands. And if you want to take a look back, check out our 2018 Instagram Year in Review!

Snapchat

Snapchat kan vara på gång att få porträttläge

Snapchat kopierar Instagram, för ovanlighets skull. Det verkar som att tjänsten är på väg att få ett eget porträttläge. Alltså smartness som gör att det går att arbeta med skärpedjup med bara en lins. Dessutom verkar det som att Snapchat också får stöd för något som liknar Apples Live Photo. Alltså stöd för att ta flera bilder för att fånga den perfekta selfien.

https://www.digitaltrends.com/social-media/snapchat-portrait-mode-may-be-coming/

En genomgång av hur LinkedIns algoritm fungerar

Hur funkar LinkedIn-algoritmen och hur skapar du bra innehåll? Inga jättenyheter för dem som är pålästa, men kan vara värd att kolla in för alla andra som vill ha tips (ja, kanske även för alla som känner att de har koll).

Och att utlänkning är dåligt vet väl de flesta vid det här laget. Vilket nästan är ännu märkligare på LinkedIn än på andra plattformar. Inte minst som att ”utlänkning” numer mest betyder ”öppna i appens inbyggda webbläsare”.

Men hej. Algoritmgissande är en kul folksport.

The LinkedIn Algorithm: How it Works

Confused by the LinkedIn algorithm? This post will explain everything with examples and helpful diagrams. Start improving your posts today.

Övrigt sociala medier

Bytedance kan släppa egen chattapp

Potentiellt väldigt spännande nyheter. Bytedance kan vara på gång med en egen chattapp.

Ska tydligen landa före det kinesiska nyåret, vilket borde alltså borde betyda under januari. Google Translate föreslår namnet eller konceptet ”flying chat”.

Nya chattappar släpps i parti och minut, men att få dem att flyga (omedveten ordvits) är allt annat än lätt. Fråga bara ett jätteföretag som Google. Gör man det dessutom i ett land som Kina, helt dominerat av chattappen (och typ allt annat) WeChat är det lite att be om att misslyckas.

Men är det någon spelare just nu som har en chans så är det Bytedance. Företaget som hos oss är mest känt för TikTok och för (att ha köpt) Musical.ly, båda kortvideoappar, har seglat upp som en riktig tidstjuv i landet. Och den tid som läggs i Bytedances appar har nästan uteslutande tagit från just WeChat.

Bytedance sitter även på Kinas största nyhetsaggregeringsapp Toutiao. Lägger man till en chattapp med djupa integrationer till TikTok och Toutiao tänker sig Bytedance säkerligen att man även ska använda företagets app för att prata om det man har sett och läst. Och ens chattvänner finns sannolikt redan på plattformen, så den enskilt största utmaningen för alla nya plattformar är så att säga redan löst.

Make the most of your professional life

No Description

Google Plus stängs ner ännu tidigare på grund av stor dataläcka

Ooops. Google meddelar att man kommer att stänga ner Google Plus fyra månader tidigare än planerat. Anledningen? En mjukvaruuppdatering i november, dvs. typ igår, exponerade information för över 50 miljoner användare. Under en vecka hade apputvecklare som fått tillåtelse att använda publik kontoinformation också tillgång till uppgifter som inte delades publikt.

Så det nya slutdatumet för konsumentversionen av Google Plus är nu i april nästa år.

Google to kill Google+ early after exposing personal data of more than 50 million

Google will end the consumer version of Google+ in April, four months earlier than expected, after finding a security issue impacting more than 50 million.

Sök/SEO

Google Maps testar visning av Lime-elscootrar

Intressant tillägg i Google Maps: tjänsten börjar visa var elscootrar från Lime står.

Utmaningen med elscooterföretagens lösning, till skillnad från exemeplvis citycyklarna som inte längre finns kvar i Stockholm, är att de inte har en fast plats. Det bygger ju lite på att man får hitta en scooter själv och sen ställer man den där man är när man inte längre behöver den. Nu kommer man alltså kunna se scootrar i närheten. Ja, åtminstone i 13 städer initialt.

Man behöver dock fortfarande Lime-appen för att hyra, men det är förstås inte omöjligt att vi kommer att se djupare integration i Maps med tanke på att Google är ett av företagen som backar Lime. Vilket förstås också kan ge upphov till spekulationer om fler scooterföretag också kommer inkluderas. Rent krasst kan man tänka att Google kommer att tvingas göra det, för att inte hamna under ännu intensivare monopol-lupp.

Google Maps will now help you find Lime scooters

Google is bringing Lime scooters to its Maps app.

Google Maps For You kommer till iOS och 130 länder för Android

Google fortsätter att gå från sitt traditionella upplägg med att svara på dina sökfrågor till att proaktivt visa upp det du vill ha, innan du ens söker efter det.

Google Maps For You-sektion, alltså ett flöde med personaliserade rekommendationer, rullas nu ut till iOS-appen i 40 länder medan Android-appens motsvarande funktion nu kommer bli tillgänglig i 130 länder.

The For You tab comes to iOS and over 130 countries on Android

Today, the For You tab is making its way over to Google Maps in over 40 countries on iOS and 100+ new countries on Android-helping you stay up to date on fun, new places so you’ll know exactly where to take the fam this winter.

Google testar bildvisning i relaterade sökningar

Google testar att göra sökresultatet ännu lite mer bildintensivt. Nu rullar man ut/testar att ha tumnaglar även i anslutning till listan över relaterade sökningar.

Google Rolls Out Image Icons In Related Searches

In August we caught Google testing showing thumbnails or icons in the related searches options in the mobile search results. Well now it seems to be fully live for all searchers on mobile. Not for all queries and related searches but for many.

Detaljhandel/e-handel

Amazon släpper mindre Go-format för kontorsbyggnader

Amazon har släppt ännu ett (delvis) nytt, fysiskt butiksformat: Amazon Go för kontorsbyggnader. Med andra ord en mindre version av Amazons obemannade och kassalösa livsmedelsbutik.

Syftet med det mindre formatet är alltså att kunna rymmas inuti kontorsbyggnader eller andra liknande (som sjukhus och kanske flygplatser).

Förstås helt i linje med trenden att det blir allt vanligare att öppna mindre butiker i centrala lägen.

Amazon Aims at Office Workers With Compact Cashier-Less Food Store

US News is a recognized leader in college, grad school, hospital, mutual fund, and car rankings. Track elected officials, research health conditions, and find news you can use in politics, business, health, and education.

Amazon börjar med leksaker under eget varumärke

Nytt segment för Amazons egna märken: leksaker. Detta har åtminstone skymtats innan Amazon drog ner dem igen, så de kom förmodligen ute lite för tidigt.

Inte ett särskilt konstigt drag – Amazon satsar allt mer på sina egna varumärken inom allt fler segment – men just här verkar produkterna varit avsedda för B2B-kunder. Alltså snarare saker för dagis än privatpersoner.

Amazons B2B-del blir allt viktigare för företaget och även här breddas utbudet allt mer för varje dag som går.

Amazon adds toys to its growing list of private labels | TechCrunch

Batteries. Clothing. Household goods. Supplements. Diapers. Furniture. Toys? Yes, toys. It seems Amazon’s private label business is preparing to enter the

Strömmade medier

Youtube får nya call-to-action-funktioner

Youtube uppdaterar sina call-to-action-funktioner. De nya kommer att ersätta de befintliga, som pensioneras från och med januari.

YouTube Brings New Call-To-Action Extensions To Video Ads

In its effort to simplify its interactivity features across different video ad formats, YouTube is introducing new call-to-action extensions and sunsetting its existing CTA overlays.

Spotify i Myspace-samarbete med Ellen DeGeneres

Nytt intressant koncept från Spotify. Ett första innehållsamarbete med en extern part. Och det är inte vilken part som helst, utan Ellen DeGeneres.

DeGeneres får sin egen ”hub”, en Myspace/Pinterest-tavla där hon kommer dela med sig av favoritlåtar, poddar och även klipp från sin show.

Kort sagt: ett samarbete som är tänkt att marknadsföra båda parter mot sina respektive användare. De har alltså släppt en inhouse-influencer-plattform som garanterat är tänkt att användas av artister – men kanske också en plattform för ”vanliga” influencers inom ramen för tjänsten.

Sist men inte minst har de också öppnat en ny marknadsföringskanal och en ny möjlig ny intäktsström.

Spotify, ’Ellen DeGeneres Show’ Launch Cross-Promotional Content Pact

Spotify and ”The Ellen DeGeneres Show” will promote each other under a new one-year content partnership.

IoT – Internet of things

Waymo satsar på självkörande lastbilar

Googleägda Waymo har precis slagit upp portarna för det som ska vara världens första självkörande taxitjänst (om än i liten skala), men Waymos planer slutar förstås inte vid bilar som kan frakta människor. Nu gör de en Tesla (bland annat) och siktar på att ge sig in på lastbilsområdet.

Men det som är mest intressant med artikeln är följande konstaterande från Waymos VD John Krafcik: ”We’re really not a car company”. Hyfsat lätt att skriva under på, men det gäller i princip alla traditionella bilföretag också. Det finns få rena bilföretag kvar. Det som håller på att hända är att vi istället ser en mobilitetsbransch växa fram. Där kärnan är att frakta människor och varor och där hårdvara tjänstefieras.

Ingen slump att i princip alla ”bilföretag” idag har såväl bildelning som cykel- och elscooterverksamhet under sina paraplyer. Precis som online handlar det om mikrostunder: att bokstavligen talat följa med kunden i alla steg under resan – från dörr till dörr, genom alla olika färdsätt.

Alphabet’s Waymo Is Moving Toward Self-Driving Semi Trucks

Alphabet’s Waymo isn’t stopping at ride-hailing for its autonomous driving technology. It’s also focusing on self-driving semi trucks.

Teslor kommer inom kort kunna hantera rödljus, stoppsignaler och rondeller

Tesla är ännu ett steg närmare fullt självkörande bilar. ”Inom kort” kommer Teslas nästan-helt-självkörande-Autopilot-funktion att kunna hantera rödljus, stoppsignaler och rondeller. I dagsläget är Autopilot mest en smartare farthållare, men med ett sådant uttalande från Musk kan man anta att försöken med tekniken är väldigt lovande.

Sen ska bara lagstiftningen förstås också komma ikapp (för att inte tala om hela försäkringsbiten), men med tanke på det som händer både i USA och härhemma så känns det som att lagstiftningen är rätt bra i fas med tekniken.

Tesla Autopilot is ’soon’ going to support traffic lights, roundabouts, and full self-driving, says Elon Musk

Tesla CEO Elon Musk is teasing important new developments for its Autopilot system to ’soon’ support traffic lights, stops and…

Googles och Levi’s smartjeansjacka håller koll på mobilen

Avdelningen: smarta saker i all sin enkelhet. Levi’s och Googles gemensamma smartjeansjacka varnar om du håller på att glömma mobilen. Eller omvänt: om du håller på att glömma din jacka.

Google and Levi’s smart jacket can now warn you if you’re about to leave your phone behind

The feature, called Always Together, is an automatic alert that will go off if the jacket moves too far away from your phone. Your phone will get a notification, and the jacket’s signature sleeve tag will also blink and vibrate.

Digitala skärmar som följer användaren

Ännu närmare Minority Report: digitala skärmar som följer med användarna. Typ mikrostorytelling på utomhusskärmar.

David W. Sime on LinkedIn: #advertising #signage #ooh #transport #glasgow #digitalmarketing | 12 comments

At last! Someone using digital screens like they SHOULD be used! Following the viewer so they have time to notice the advert as they move. Notice the lady who… | 12 comments on LinkedIn

AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter

Google Translate blir mer könsneutral i sina översättningar

Bra grej från Google: Translate blir mer könsneutral i sina översättningar. Tidigare har Googles översättningssnurra lärt sig utifrån språkliga normer. För språk där ord kan ha både maskulint och feminint pronomen har Translate haft en tendens att översätta ord som ”doktor” och ”stark” som manliga och ord som ”sjuksköterska” och ”vacker” som feminina.

Nu har Google ändrat algoritmen från att bara visa en översättning till att ge två. Så om det inte är helt tydligt om det är ett maskulint eller feminint pronomen som avses så ges båda som översättning. Exempelvis både ”hon är läkare” och ”han är läkare”.

Google Translate Updated to Reduce Gender Bias in Its Translations | Digital Trends

Google has taken a step towards reducing gender bias by changing the way that Google Translate offers translations. Previously when you entered a word like doctor, Translate would tend towards a masculine interpretation of the word. Now, Translate will offer you both masculine and feminine versions.

Alexa får stöd för påminnelser baserat på tid eller plats

Alexa får nya funktioner. Amazons assistent kan nu utföra rutiner och skicka påminnelser baserat på tid eller plats. Det senare är extra intressant.

Amazons största svaghet på assistentområdet jämfört med Apple och Google är att de inte har en naturlig mobilplattform. Alltså kunna följa användarna överallt de rör sig. Amazon satsar hårt på att ändra på det, bland annat genom att öppna sina API:er för allt fler tredjepartsutvecklare.

Platspåminnelser ger alltså bättre stöd för de mobila Alexa-enheter som redan finns, men är förstås också tänkt som ett incitament för att driva på ännu fler utvecklare att ta fram mobila tjänster och bygga in Alexa i mobil hårdvara.

Amazon adds location-specific reminders and routines to Alexa

Alexa isn’t just for at home anymore. Thanks to an update from Amazon, Alexa devices can perform time- and location-based routines and reminders, triggered at a given time or when you enter for leave a specific area.

Alexa lär sig att ringa butiker åt dig

Mer Alexa-nyheter. Ni vet Google Duplex, AI:n som kan ringa och boka bord själv utan mänsklig inblandning (Alibaba ska sitta på något motsvarande)? Nu tar Amazon sitt första steg i samma riktning. Alexa kan nu ringa näringsidkare åt dig. Okej, du måste fortfarande prata själv – men vi kan väl anta att Amazon inte tänker låta alla andra springa ifrån dem på det här området. Vi lär kort sagt se fler Amazon-intiativ här.

https://www.theverge.com/2018/12/10/18134511/amazon-alexa-cal-local-business-routines-announcements-notifications-edit-timers-audio

AR/VR

Adidas låter dig AR-testa ny sneakersmodell via Snapchat

Sugen på Adidas kommande sneakers Ultraboost 19 som släpps 15 december? Varför vänta till dess för att se hur de ser ut på dig? I samarbete med Snapchat gör Adidas det möjligt att i förväg AR-prova skorna på dina egna fötter.

Som artikeln konstaterar är det inte första gången det här görs och i det stora hela är det förstås marknadsföringsgimmick snarare än reell nytta. Men hej vad jag gillar sånt här.

You can try on the latest Adidas sneaker drop on Snapchat

Adidas is dropping its all new Ultraboost 19 running shoes later this week, but you won’t have to wait in line to get a look at them. The company is partnering with Snapchat to offer an augmented reality-powered preview.

Digitalisering

JD.com börjar odla sina egna råvaror

Hur säkerställer man en stadig försörjning av livsmedel till sina butiker? Man odlar själv. Nu slår kinesiska e-handlaren JD .com upp portarna till en rätt massiv odlingshubb (11 000 kvadratmeter) där man i samarbete med Mitsubishi Chemical kommer odla livsmedel som säljs online och via JD:s livsmedelskedja 7Fresh.

Visst finns det kvalitetstänk här (kunna erbjuda högkvalitativa råvaror till sina kunder), men framförallt är det ett makroekosystemstänk på hela verksamheten. JD:s odlinghubb är integrerad med JD:s logistiknätverk som sitter ihop med konsumentkanalerna, fysiskt och online.

JD tar alltså kontroll över the first, the last och alla the miles däremellan.

https://tamebay.com/2018/12/jd-com-introduce-fresh-food-production-chain.html?1

Matleveransappen Deliveroo öppnar egen restaurang

Hong Kong-matleveransappen öppnar sin första restaurang. Helt i linje med den allmänna utvecklingen just nu.

Distributionsstjänsterna (Spotify, Netflix) skapar allt mer innehåll och innehållsföretagen bygger egna distributionsplattformar (Disney). Detaljhandlarna satsar allt mer på e-handel och distributionstjänster medan e-handlare skaffar fysisk närvaro. Alibaba, JD och Amazon slår upp portar till fysiska butiker och framför de två förstnämnda ser till att bygga ekosystem som får alla kundinteraktioner att driva affärer till varandra.

Handlar förstås om samma sak för Deliveroo: kapa mellanled och skapa ”innehåll” till sin distributionsverksamhet.

Food delivery app Deliveroo opens its first brick-and-mortar restaurant in Hong Kong

Online food delivery app Deliveroo has opened its first brick-and-mortar location in Hong Kong. The hybrid concept has a kitchen for fulfilling online orders along with a customer-facing restaurant for people to order food from five restaurants offering 15 different types of food concepts.

Uber satsar på annonser

Ett rätt självklart drag från Uber: man satsar nu på att bli ett annonsföretag (också).

Mer specifikt handlar det initialt om Uber Eats. För att få mer snurr på leveranserna vill man få fler kunder som bor nära varandra att sambeställa. Detta görs genom att restauranger ska uppmuntras att erbjuda rabatter i de lägena. Användare kan se vilka restauranger som omfattas av erbjudandet, komplett med nedräknare för att stressa på.

Men det intressanta är förstås att Uber hintar om större planer framåt för Eats. Möjligheter för restauranger att marknadsföra sig mot sina kunder. En marknadsföringsplattform där restauranger som betalar får ökad synlighet, kan man tänka sig.

https://techcrunch.com/2018/12/10/uber-ads/

Apple kan ha uppemot 50 läkare anställda som del av sin healthtech-satsning

Ännu ett bevis på Apples stora satsning på healthtech: man ska ha ”dussintals” läkare anställda numer (kanske 40-50) som ska hjälpa företaget optimera sina lösningar och tjänster på området.

Lär nog inte bara handla om B2C utan också, eller kanske framförallt, B2B. Apple har samarbetat med sjukhus redan, där man försett personal med ”journal-iPads”. Man har även planer/tankar på att låta iPhonen bli journalen, alltså att låta din sjukhushistorik lagras i din egen enhet/i ditt (Apple)konto som du sedan kan dela med dig av till den vårdpersonal som behöver den. Alltså ett decentraliserat journalssystem byggt på Apples infrastruktur.

No Title

No Description

Sydkorea planerar att bygga 30 000 smarta fabriker till 2022

Sydkorea planerar att bygga ”30 000 smarta fabriker och 10 smarta industrizoner” fram till 2022 för att få fart på den inhemska industrin. Man planerar att satsa 1,7 miljarder dollar och dessutom öppna en fond om 267 miljoner dollar avsedd för att få företag att bygga smarta fabriker.

Likt Kina handlar det alltså om statligt finansierad dopining för att få fart på företagens omställning. Men också på sätt och vis exempel på priva-offentlig samverkan där staten ansvarar för själva infrastrukturen som företag sedan kan använda för att bygga verksamhet på.

https://bit.ly/2ChJ2I1

Ekonomi och finans

Tencent Musics börsdebut visade på halvsvagt intresse

Så har Tencent Music tagit klivet in på börsen. WeChat-ägarens Spotify-konkurrent, alltså.

Hur gick det? Så där kan man nog säga. Priset i introduktionen sattes till 13 dollar. Det hamnade alltså i botten av de utannonserade spannet 13-15 dollar. Kan förstås tyda på någon av två saker: antingen är intresset för företaget och dess tjänster i sig aningen svalt (med tanke på att även vid 15 dollar hade introduktionspriset hamnat rätt mycket lägre än det TME ursprungligen siktade på) eller så är intresset fortfarande hyfsat stort, men inte till något högre pris (just nu).

Oavsett landar TME:s värdering därmed på 21,3 miljarder dollar, vilket ändå är rätt imponerande.

Techbolag i stort har haft en milt sagt motig höst och kinesiska företag har också överlag haft ett knackigt 2018. Kina håller på att förvandlas till en mer mogen ekonomi med lägre tillväxthastigheter, men förväntningarna på Kinas ekonomi är fortfarande att de ska leverera samma tillväxttal som tidigare.

Återstå att se hur det går för TME på börsen. De har ju redan, senaste tre åren, gått med vinst. Bara där något som Spotify ännu inte lyckats uppnå – fast bolaget själv bedömer att man är nära. Även Spotify handlas just nu till sina lägsta nivåer sedan introduktionen i det allmänt börssura klimatet.

China’s Tencent Music raises $1.1 billion in downsized US IPO | TechCrunch

Tencent Music, China’s largest streaming company, has raised $1.1 billion in a U.S. IPO after it priced its shares at $13 apiece ahead of a listing on the

Tencent del av konsortium som har lagt bud på Peak Performance

Nytt uppköp på gång för Tencent (företaget bakom kinesiska chattappen WeChat): Peak Performance.

Ett grupp bestående av Tencent och tre andra företag har lagt bud på finska Amer Sports som äger varumärket Peak Performance (och Arc’teryx, Atomic, Mavic, Suunto, Wilson och Precor).

Investerargruppen planerar att Amer (åtminstone ett tag, det brukar ju börja så) kommer att drivas vidare som eget fristående företag.

Det kanske mest intressanta med affären är de övriga medlemmarna i investerarkonsortiet. Anta är ett kinesiskt sportklädesföretag medan FountainVest är ett kinesiskt investmentbolag. Så långt känns det som allt är lite väntat. Kinesiska företag som köper in sig i väst (och även på hemmaplan, där västvarumärken är heta).

Den siste deltagaren är dock lite mer Brasse. Investmentbolaget Anamered Investments, ägt av Chip Wilson, kanadensare och grundare till yogaklädesfenomenet Lululemon. Att han är med i sällskapet kan förstås tolkas på några uppenbara sätt.

Det mest uppenbara är förstås att Wilson ser värde i Amer och i Kina och vill hänga på. Det som är lite mindre klart är hur Wilson överhuvudtaget kommit med i sällskapet. Än mer intressant att han uppges få andel på 20 % medan exempelvis Tencents del hamnar på 5-10 %. Anta verkar vara huvudparten i hela uppköpet.

Känns alltså som att de kinesiska bolagen har bjudit in Wilson till bordet för att få knowhow och fot i dörren på marknader utanför Kina.

För Tencent handlar det säkerligen om att bredda sin portfölj och kanske, likt Amazon, snart också börja släppa egna kollektioner inom ramen för sina retailsatsningar (om inte annat i samarbete med exempelvis JD.com).

Anta-led Chinese consortium acquiring Amer Sports for 5.2 billion dollars

Amer Sports Corporation has confirmed a public cash tender to acquire the entire stake in the company’s business by a Chinese investor consortium led by Ant

Google köper indiska tågappen Where is my train

Google har shoppat i Indien igen. Mer specifikt har man köpt tågappen Where is my train som, tja, svarar på just den frågan. Plus att det går att köpa biljetter.

Tydligen rullar 14 000 tåg om dagen i landet så det lär vara en… inte helt lätt app att få till. Det verkar Google också ha insett och konstaterat att det är lättare att köpa ett företag som redan har gjort det här jobbet än att börja från scratch själv.

Dessutom gjord för offlineläge och allmänt risiga uppkopplingsförhållanden och har stöd för åtta språk. Totalt 10 miljoner användare, vilket med indiska mått mätt ger rätt stor potential för tillväxt. Som del av Google Maps och Googles övriga söktjänster.

Google has acquired one of India’s most popular train-tracking apps | TechCrunch

Google is increasing its efforts in India after it snapped up the team behind popular transportation app ”Where is my Train.” The app claims 10 million

Softbank investerar i parkeringstjänsten ParkJockey

Ännu en Softbank-investering. Den japanska investmentjätten har plöjt ner pengar i ParkJockey – en startup som tjänstefierar kommersiella parkeringsplatser. Förutom att företagets tjänster underlättar för parkeringsplatsoperatörer att tjäna pengar på ytan hjälper den också bilister att hitta parkeringsplats.

Med andra ord har appen ett inbyggt ekosystem som driver affärer till sig själv, vilket vi kan anta är en stor anledning till Softbanks intresse. Ett intresse som dessutom knuffar in ParkJockey i enhörningsterritorium. I och med Softbanks pengainjektion ska ParkJockey nu ha en värdering över en miljard dollar.

SoftBank invests in parking startup ParkJockey pushing valuation to $1 billion | TechCrunch

SoftBank continues to invest in the future of transportation – this time in ParkJockey, a startup that has built a technology platform aimed at monetizing

Softbanks investeringsfond nästan värd 100 miljarder dollar

Softbanks massiva investeringsfond Vision Fund blir ännu mer massiv. Enligt de senaste siffrorna har fonden samlat in över 98 miljarder dollar från 14 olika infesterare sedan starten i maj 2017. Softbank själva har bidragit med strax över 20 miljarder av den summan.

Den största backaren i Vision Fund med sina 45 miljarder dollar är däremot rätt kontroversiell: Saudiarabiens statliga investeringsfond. Saudiarabien är förstås per default en människorättsligt tveksam partner, men efter mordet på den amerikanske journalisten Jamal Khashoggi är det nu upphöjt i minst två.

En utmaning för alla startups när mer och mer investeringskapital har hemadress i diktaturer.

SoftBank’s Vision Fund inches closer to $100B | TechCrunch

Much has been said about the SoftBank Vision Fund, mostly in awe of the size of the investment vehicle. Today, however, the Vision Fund inched yet closer to that twelve-figure goal.

Övrigt

EU:s nya upphovsrättsdirektiv: fler delar av upphovsrättsindustrin varnar för att förslaget inte går tillräckligt långt

Börjar bli riktigt mycket popcornläge gällande EU:s föreslagna uppdaterade upphovsrättsdirektiv. Här (igen) mer specifikt kring Artikel 13, den som populärt brukar sammanfattas med (trots att det inte står så i direktivet) att den kommer tvinga tjänster som låter användare ladda upp och dela information att införa ett uppladdningsfilter för att stoppa uppladdning av material som bryter mot upphovsrätten.

Google, framförallt via Youtube, är mitt i en lobbningskampanj mot förslaget och i förra veckan gick ett antal sportsändningsorganisationer ut med ett öppet brev där de önskade att bli exkluderade från att omfattas av just Artikel 13. Nu är det dags för en lång radda andra upphovsrättsorganisationer att göra ungefär samma sak. Och vad är deras problem? Att förslaget, som det nu håller på att omförhandlas och omformuleras inte går tillräckligt långt. Kort sagt inte faller deras intressen i smaken tillräckligt bra.

Mer specifikt verkar de som att de uttalat riktar in sig på just Youtube. Tydligen. Det öppna brevet får direktivtexten att framstå som ett under av lättläshet, men i grund och botten handlar det om att det börjar komma lite för många förmildrande omständigheter till delningstjänsternas fördel.

Blir intressant att läsa den slutgiltiga versionen av direktivförslaget.

Latest version of Article 13 will fail to fix YouTube ’Value Gap’, warns Vivendi and the record industry – Music Business Worldwide

Vivendi, IFPI and IMPALA all sign exasperated open letter regarding European Copyright Directive…

Firefox får pluginrekommendationer och batchhantering av flikar

Sedan Mozilla rebootade Firefox fullständigt sprutar den ur sig nytänkande funktioner på webbläsarområdet. Långt vassare än både Chrome och Safari. Senaste nyheterna:

Batchhantering av flikar
Se hur mycket ström individuella flikar drar
Förslag på rekommenderade funktioner och tjänster baserat på ditt surfande. T ex förslag på pluginer som kan underlätta ett handgrepp du utför ofta.

Utan att ha en aning om hur träffsäker den sista är (och om de bara kommer promota eget) så är den så sjukt självklar. Varför ska jag behöva leta efter pluginer bland en gaziljon pluginer som jag absolut inte behöver? Berätta för mig vad jag behöver. Bekvämlighet, y’all.

https://www.theverge.com/2018/12/11/18136370/mozilla-firefox-64-version-tab-management-feature-recommendation

Chrome för macOS får inbyggt stöd för mörkerläge

Mer mörkerläge. Nu är Chrome för macOS på gång att få inbyggt stöd för operativfunktionen och kommer alltså kunna invertera webbplatser vid mörkersurfning.

Det blir allt mer hög tid för alla webbplatsägare som ännu inte har med ”mörkerläge” som en to do i förbättringslistan att ta tag i det. Användare kommer kunna styra över hela datorupplevelsen (och mobilupplevelsen) ännu mer.

Ett tips: installera någon mörkerlägeplugin till Chrome och kolla hur din sajt ser ut i inverterat läge. Chansen är rätt god att det inte kommer handla om om sajten ser bra ut eller inte. Det kommer förmodligen handla om var på skräpighetsskalan den hamnar.

macOS Mojave’s dark mode is coming to Google Chrome

Work has already been done on the feature in Chromium.

Amazon trollade Sveriges samlade medier

Amazon har kallat till presskonferens i Stockholm i morgon onsdag. Vad tror vi att den kommer handla om?

Mest fokus handlade efteråt om vad den INTE handlade om. Inget om att e-handels-Amazon kommer till Sverige. Däremot berättade AWS om sina serverhallar och att de initierar välgörenhetshackande. Irriterande tongångar från flera håll – men de levererade trots allt precis det de i inbjudan sa att de skulle göra: berätta två nyheter som hade AWS som avsändare.

Så Amazon fick alltså jätteuppmärksamhet för typ ingenting. Jätteroligt trollande.

Är det nu det händer? Amazon bjuder in till presskonferens i Stockholm

Tar bladet från munnen?

Etiketter Adidas, Amazon, Amer Sports, Anamered Investments, Anta Sports, Apple, Artikel 13, ByteDance, Chrome, Deliveroo, EU, EU:s upphovsrättsdirektiv, Facebook, Firefox, FountainVest, Google, Instagram, JD.com, Levi's, Lime, LinkedIn, Mozilla, ParkJockey, Softbank, Spotify, Tencent, Tencent Music, Tesla, Uber, Vision Fund, Waymo, Youtube