Kategorier
AI - Artificiell intelligens Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 2 2026 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

X skyller Groks ofrivilliga nakenbilder på användarna

För ett par veckor sedan visade det sig att Elon Musks AI-bot Grok inte har några som helst problem eller invändningar mot att klä av människor. Bara att ladda upp en bild på en person och säga att man vill ha en version av bilden med betydligt mindre – eller inga – kläder.

Det visade sig dessutom att Grok heller inte hade problem att göra det här med bilder på minderåriga.

Det var heller inga små mängder bilder. Under en 24-timmarsperiod visade en studie att Grok skapade nästan 7000 avklädda bilder i timmen.

Efter att först inte sagt något alls, på sedvanligt Elon Musk-bolagsmanér, så har X till sist kommit med ett officiellt uttalande: det är användarnas fel. Så X kommer därför börja ta i med hårdhandskarna mot dem som skapar den här typen av bilder. Som att stänga av dem och kanske till och med polisanmäla dem.

Och visst är det så att man som användare har ett ansvar. Men vi noterar också att de övriga stora AI-tjänsterna inte dras med samma problem. Åtminstone inte i de här volymerna (det går säkert att prompta sig till liknande bilder hos andra, men krävs betydligt mer jobb i så fall). X har alltså medvetet tagit bort skyddsräcken som gör den här sortens bilder möjliga. Och verkar inte vilja göra något för att montera tillbaka dem.

Och för att göra saker ännu bättre så har CNN delat uppgifter om att Elon, några veckor innan Grok började klä av folk, var grinig därför att hans AI-bot hade får många skyddsspärrar. Helt orelaterat.

X blames users for Grok-generated CSAM; no fixes announced

Critics call for App Store ban after Grok sexualized images of minors.

X stänger av Groks bildfunktion för gratisanvändare

Så har X till sist gjort något i sin tjänst för att komma till rätta med att AI-boten Grok har använts för att digitalt klä av människor. Även minderåriga. Men istället för att montera skyddräcken som gör att Grok helt enkelt inte ska kunna skapa denna slags bilder så har X valt ett annat spår.

Man stänger nu av Groks funktion att skapa och redigera bilder för gratisanvändare. Det krävs numer betalabonemang för att att göra detta.

Det är en reaktion på att X har hotats av utredningar och potentiella böter (eller värre straff) i bland annat EU, Storbritannien och Indien. Det återstår dock att se om det kommer vara tillräckligt. Det ser med andra ord ut som att betalande användare kan köra på precis som vanligt.

Visst. X har redan tidigare sagt att de kommer att agera mot användare som skapar otillåtna bilder och tänker sig att de som betalar är ännu mindre sugna på att bli avstängda. Men problemet är förstås att även spammare inte har några problem med att betala och skapa nya konton i parti och minut.

Och om man så vill: det går fortfarande fint att skapa deepfake-nakenbilder med Grok. Men nu måste du betala för det. Till Elon.

Grok turns off image generation for most users after it removed clothing from children

X has stopped its AI system for generating images for most of its users – after it was used to generate abusive pictures of women and children for days. The Grok system has brought widespread outcry in recent days after it was used to repeatedly generate sexually explicit and violent images.

Utah låter AI skriva ut medicinrecept

Spontana första reaktion: what could possibly go wrong? Utah har som första delstat i USA (och, gissar jag, som första land eller region överhuvudtaget) dragit igång en pilot som låter AI skriva ut medicinska recept.

Nu handlar det inte om att skriva ut recept från scratch. Istället innebär testet, som drivs av startupen Doctronic, att en AI-tjänst kan förnya recept för 190 ”vanliga, receptbelagda mediciner”. Och det gäller dessutom bara för patienter med ”kroniska åkommor”. Sist men inte minst är vissa mediciner undantagna – mer specifikt sådana som är lätt att bli beroende av. Där krävs fortfarande mänsklig handpåläggning.

Tillbaka till min inledande retoriska fråga. En som besvaras rätt utförligt i artikeln här nedan. Men om vi bortser från allt som potentiellt kan gå fel så är ambitionen att på det här sättet få ned kostnaderna för medicin. Till att börja med kommer varje förnyelse kosta 4 dollar, men planen är att initiativet på sikt ska omfattas antingen av försäkring eller en ”årlig avgift”.

Jag applåderar med andra ord initiativet som helhet och hoppas att det faller väl ut. Det finns stor potential för AI-användning på olika sätt inom just vård och medicin, men det finns förstås också stora utmaningar och potentiella problem. Oavsett en pilot värd att följa.

Utah Becomes First State to Let AI Prescribe Medication

The startup offering the renewals is eyeing nationwide approval.

 

IoT – internet of things

Nvidia släpper öppen AI-modell för självkörande fordon

Intressant drag från chiptillverkaren Nvidia: en öppen modell för självkörande fordon.

Alpamayo 1, som modellen heter, är så kallad ”open weight”, som är typ open source för AI-modeller. Med den skillnaden att de inte inkluderar själva träningsmaterialet, vilket gör att det inte att exakt återskapa samma lösning som det Nvidia själva kan ta fram baserat på modellen. Men det är oavsett en modell som andra ska kunna använda och bygga vidare på och med.

Två saker känns extra intressanta: den ena är att den enligt Nvidia är ”byggd för nivå 4-autonomi”, vilket är den klassning för självkörande fordon som ska innebära att de kan köra lika bra om en mänsklig förare. Ja, eller redan nu kan väl självkörande fordon, på lägre nivåer, köra betydligt bättre än många mänskliga förare. Men vi pratar inte bara om att följa lagar och regler och ha lite sunt förnuft när man kör, utan att bilarna också kan hantera exempelvis olika avvikande situationer lika bra som en mänsklig förare.

Som när ett strömavbrott i San Francisco för några veckor sedan slog ut trafikljus, vilket ledde till att självkörande Waymo-bilar blev stående, oförmögna att kunna köra vidare därför att de inte ”visste” vad de skulle göra. Och eftersom deras lite för högt uppskruvade säkerhetsföreskrifter gjorde att de blev stående.

Den andra intressanta saken är därför att Alpamayo också är byggd för ”resonemangsbaserade autonoma fordon”. Vilket jag tolkar som att de kan hantera just ovanstående. Ja, ”resonemang” behövs ju även i normaltrafik, men ännu mer när saker och ting av någon anledning inte längre följer planen.

Samtidigt som nyheten om Alpamayo-modellen meddelade Nvidia dessutom att de har börjat samarbeta med Mercedes-Benz för självkörande fordon på nivå 2 – vilket innebär att bilar kan klara av rätt mycket normalkörning själv, men alltid kräver att en människa sitter bakom ratten och kan gripa in vid behov. Jag antar att Alpamyao-modellen, eller åtminstone en variant av den, är inblandad här.

NVIDIA Alpamayo

Build safe, transparent Level 4 autonomy with NVIDIA Alpamayo-open AI models, simulation, and datasets that enable vehicles to perceive, reason, and act with human-like judgment.

Autoliv tar fram krockkudde och fällbar ratt för självkörande bilar

En rätt given sak. Men som leder till följder som jag inte tänkt på.

Först det givna: Autoliv har tagit fram vad som ska vara världens första fällbara ratt. En ratt som alltså kan fällas in när den inte behövs. Mer specifikt: när bilen kör själv. Då behövs ju inte ratten och leder till mer utrymme i kupén.

Samtidigt så gör det i sig också bilen lite säkrare. Inte det självkörande i sig, som visserligen också har potential att vara säkrar än många mänskliga bilförare, utan att det blir lättare att ta sig ur bilen vid en olycka om det inte finns en ratt i vägen. Ja, det blir förstås enklare även när olyckan inte har varit framme.

Ratten är däremot kvar och kan fällas ut vid behov. Vi är ju trots allt inte riktigt framme vid att bilar kan köra helt själva. Varken tekniskt eller juridiskt.

Men så kommer vi också till det jag inte tänkte på: om ratten inte längre sitter där den brukar – men ändå finns kvar – så försvinner också krockkudden på förarsidan. Därför har Autoliv tagit fram en ”sekundär” krockkudde som ska kicka in vid behov när ratten är i infällt läge.

Vi är som sagt var inte där när självkörande bilar är självklar vardag. Men det kommer bli intressant att följa utvecklingen kopplat till just självkörande fordon. Hur det teknikhoppet kan förändra såväl fordonsdesign som städer.

Svenska fällbara ratten i produktion redan i år – ny krockkudde utvecklad

Världens första fällbara ratt anpassar krockskyddet när bilen körs autonomt. Lösningen har utvecklats av Autoliv och ska användas i en robotbil planerad att lanseras i år.

Meta pausar den globala utrullningen av sina Ray-Ban Display-glasögon

Där ser man. Meta pausar den globala utrullningen av sina smartglasögon Ray-Ban Display. Fast inte av den anledning jag trodde när jag först läste rubriken i artikeln nedan.

Display är den modell av Ray-Ban-samarbetet som har en inbyggd smartskärm, där man exempelvis ska kunna se inkommande meddelanden eller få up väganvisningar. De släpptes i höstas, men då bara i USA. 

Tanken var att de skulle lanseras i Frankrike, Italien, Kanada och Storbritannien i början 2026, men de planerna har nu skjutits på framtiden. Och anledningen är inte, som jag trodde, problem med enheterna eller något juridiskt. Utan på grund av för hög efterfrågan.

Det är med andra ord en lång väntelista för att få tag i ett par Display-bågar och Meta vill helt enkelt hinna ikapp med den efterfrågan innan de öppnar upp för fler konsumenter.

Nu säger Meta själva att den andra anledningen till eftersläpningen är ”begränsat saldo”. Meta kan med andra bara ha tagit fram en väldigt liten upplaga. Kanske för att de inte trodde att bågarna skulle sälja mer än så, kanske just för att skapa lite FOMO-hype kring dem.

Men oavsett så är efterfrågan enligt Meta större än tillgången. Och det känns trots allt rimligt, med tanke på att Meta fick en oväntad hit med de första Ray-Ban-modellerna. Det ser ut som att det fortsätter med Display-modellen.

Meta har länge försökt få till en egen hårdvarubas för att minska beroendet av främst Google och Apple som mellanlager. Det har gått… sådär. Men nu ser det ut som att de trots allt är något på spåren. De framgångarna har lett till att ungefär alla techjättar nu försöker ta fram sina egna smartglasögon. Eller rättare sagt: att de satsningarna har plockats upp igen, efter att rätt mycket lagts i malpåse.

Meta pauses international expansion of its Ray-Ban Display glasses | TechCrunch

Meta had originally planned to launch the glasses in France, Italy, Canada, and the U.K. in early 2026.

Metas smartglasögon får handskrift och teleprompt

En av utmaningarna med de flesta wannabe-smartmobilersättarna är att de inte har all funktionalitet i en enhet som kan kombinera text, video och tal. Nu har Meta lagt till en ny funktion i sina smart-Ray-Ban-glasögon som är tänkt att lösa en av svagheterna: handskrift.

Och, ja, det är precis nästan exakt vad det låter som. Man skriver för hand det man vill skriva och skicka med glasögonen. Och det verkar som att man ska skriva med fingrarna på valfri yta. Och det… känns sådär lättanvänt. Eller… rätt meningslöst. Men hej. Vad vet jag. Kanske är sjukt intuitivt smidigt – även om det i min värld nog blir långsammare för de flesta användare.

Då känns den andra nyheten i Meta-glasögonen betydligt mer relevant och rätt: en teleprompt. Det går alltså att få upp text på linsen som man kan prata efter. Däremot ser det ut som att prompten kommer i form av ”kort”, ungefär som talarkort. Virtuella sådana, projicerade på ena linsen. Lär förmodligen inte funka jättebra om man är nära publiken, men är sannolikt tänkt för större samlingar och salar.

Meta is adding a teleprompter and virtual writing to its Ray-Ban Display glasses

The Meta Ray-Ban Display glasses are getting support for a few new features, including EMG handwriting with Meta’s neural band and a built-in teleprompter.

Samsung gör det möjligt att stänga kylskåpsdörren med rösten

Okej, det här är en funktion som jag inte visste att jag saknade förrän jag läste om Samsungs senaste kylskåpsnyhet: stäng dörren med rösten.

Ja, och det går även att öppna dörren med rösten. Men det jag nu inser att jag har saknat är möjligheten till handsfreestängning. För alla de där gånger när jag (fast jag inte borde) har lämnat kylskåpsdörren öppen för länge så att kylskåpet börjar pipa – precis när mina händer är fullt upptagna med något annat matrelaterat.

Gotta gemme somma dat.

Voice control comes to Samsung’s smart fridges

Shut the fridge door!

Säg hej till AI-toaletter

ÄNTLIGEN! Tycker du det är jobbigt att det är för lite AI inne på toaletten? Fear not! Vovo har din rygg. Nu lanserar företaget Vovo just AI-toalett.

Vovos smarttoalett (nyordlistan 2027) bjuder på saker som automatisk öppning och stängning av toalettlocket, automatiskt spolande, bidetfunktion och uppvärmd toalettsits.

Men det är förstås inte de här sakerna som är det riktigt AI:iga. Toaletten bjuder också på saker inbyggd urinanlysfunktion med tillhörande väggmonitor för att se resultatet. För det är ju det man vill titta på när man är på muggen.

Skämt åsido. Bland övriga funktioner finns också en funktion som automatiskt kan skicka notiser om en toalett inte har använts på 12 timmar. Notiser som kan gå till närstående.

Vi pratar med andra ord om en toalett som primärt vänder sig till äldre användare. När det kan vara extra viktigt att hålla koll på hälsan. Särskilt om de bor ensamma. Det är med andra ord ett intiativ väl värt att applådera. En lösning som med andra ord är… skitbra.

Smart toilets bring AI to the bathroom at CES 2026

AI is everywhere at this year’s Consumer Electronics Show, including one appliance where you would never expect to find it

 

Ekonomi och finans

xAI tar in 20 miljarder dollar

För någon vecka sedan var Elon Musks AI-bot Grok inblandad i ännu en skandal, när det visade sig att Grok gladeligen klär av människor. Även minderåriga sådana. Det verkar dock inte hindra AI-investerarkollektivet. Nu tar Musks AI-bolag xAI 20 nya dollarmiljarder.

Det var 5 miljarder mer än den ursprungliga planen och pengarna kom från namn som Nvidia, Cisco och de statliga investeringsfonderna i Qatar och Förenade Arabemiraten.

Det verkar som att de nya pengarna har tagits in till en värdering om över 200 miljarder dollar, vilket i så fall skulle göra xAI till världens femte största startup värderingsmässigt. Ett pinnhål efter konkurrenten Anthropic, med sin värdering på 350 miljarder.

Elon Musk’s xAI raises $20 billion as Grok is investigated for deepfakes

Elon Musk’s AI company xAI has raised $20 billion in Series E funding round.

Anthropic på gång att ta in ytterligare 10 miljarder dollar

Det verkar vara en sån vecka. Först kom beskedet att Elon Musks AI-bolag xAI tar in 20 miljarder dollar till en värdering över 200 miljarder dollar och nu har Techcrunch bekräftade uppgifter som säger att Claude-ägaren Anthropic även de ska ta in skitmycket pengar.

I Anthropics fall ska det handla om 10 miljarder dollar. ”Bara” hälften så mycket som konkurrenten xAI, alltså. Men i gengäld verkar Anthropic dra längsta strået när det kommer till värdering på bolaget: 350 miljarder dollar enligt uppgifterna.

Anthropic reportedly raising $10B at $350B valuation | TechCrunch

Anthropic is reportedly in talks to raise $10 billion at a $350 billion valuation, marking its third mega-round in a year.

Strava ansöker om börsnotering

Om du använder appar för att mäta din träning är det förmodligen hyfsat stor sannolikhet att Strava finns i din mobil. Särskilt om cykling är en av dina träningsformer. Och nu ser det ut som att Strava snart kommer att rulla in på ett nytt ställe: börsen.

Strava har nämligen, enligt The Information, lämnat in en börsansökan. En konfidentiell sådan, vilket innebär att siffrorna i ansökan inte är offentliga, till skillnad från en vanlig börsansökan. Vi har med andra ord inte fått någon insyn i företagets ekonomi än, eller när Strava har som plan att ta steget in på börsen.

Det återstår alltså att se när den som är sugen kan köpa aktier i Strava. Det kan ju till och med bli så att det inte blir någon börsnotering i slutändan av någon anledning.

Men Stravas ansökan är oavsett ännu ett tecken på att börsnoteringsmarken inom tech håller på att tina upp.

Strava makes confidential IPO filing as subscriptions and revenue grow – SiliconANGLE

Strava makes confidential IPO filing as subscriptions and revenue grow – SiliconANGLE

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 51 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Strömmade medier

Oscars-galan kommer bara sändas via Youtube från och med 2029

Ännu ett principiellt stort steg i kulturvärlden. Oscars-galan kommer att sändas via Youtube från och med 2029. Bara Youtube.

Vi pratar alltså om att Youtube får exklusiva sändningsrättigheter, istället för någon vanlig TV-kanal.

The Oscars will exclusively air on YouTube starting in 2029

The Oscars are heading to YouTube in 2029 as part of a new exclusive partnership.

Apple Fitness+ släpps i Sverige

Helt plötsligt händer det! Helt oförhappandes så släpps Apples Fitness+ i 28 nya länder. Sverige är ett av dem.

Det innebär att den som tycker att hen lägger för lite pengar på träningsrelaterade saker nu har ännu en tjänst att pynta för. 109 kr per månad eller 890 kr per år för ett abonnemang som går att dela med upp till fem andra familjemedlemmar.

För pengarna får man en drös träningsprogram och annat inom 12 olika träningsformer. Och 28 nya länder innebär tjänstens största globala expansion så här långt. Totalt 49 länder kan nu träna loss med Apple.

Apple Fitness+ Comes to 28 New Countries Today

Apple Fitness+ today expanded to 28 new markets in the service’s largest international rollout since launch, accompanied by new language dubbing and a K-Pop music genre. The service today became available in Norway, Poland, the Philippines, Sweden, Vietnam, Chile, Hong Kong, India, the Netherlands, Singapore, Taiwan, and additional regions, with Japan scheduled to follow early next year.

 

AI – artificiell intelligens

Google lägger till integration mellan Gemini och NotebookLM

För inte så länge sedan började det pratas om att Google skulle börja koppla ihop Gemini och AI-anteckningsbokstjänsten NotebookLM. Nu har det börjat rullas ut.

Ja, eller om det fortfarande är ett test. Funktionen verkar i vilket fall inte vara brett utrullad och funkar tydligen bara i webbversionen än så länge. Jag har inte fått funktionen, så det återstår att se vad det beror på och hur länge det kan dröja innan Google lägger till det för alla. (Kanske bara gäller för betalanvändare till att börja med?)

Oavsett. Några Gemini-användare har nu börjat få upp NotebookLM som ny källa att lägga till. På samma sätt som att du kan peka ut ett dokument eller en Google Drive i en konversation så kan du nu välja NotebookLM. Då får du upp dina Notebook-anteckningsböcker och kan lägga till (så länge som du är inloggad i samma Google-konto både i Gemini och Notebook).

Sedan är det bara att chatta på som vanligt med Gemini och göra det som går att göra i Gemini – fast baserat på datan som finns i en anteckningsbok (eller flera).

You can now ask Gemini questions about your NotebookLM notebooks

Google has started rolling out a new NotebookLM integration that lets you ask Gemini questions about your notebooks.

NotebookLM lär sig skapa kalkylblad

Så har Googles AI-anteckningsbok till sist lärt sig skapa kalkylblad. Via nya funktionen med det väldigt sexiga och o-Nano Bananiga namnet Data Tables.

Tanken är att det ska gå att som vanligt kasta in källor i Notebook och låta Googles verktyg reda ut röran. Eller bara hitta rätt. Men den stora skillnaden här är att resultatet som Notebook skapar blir i form av ett kalkylblad.

Och det måste inte bara vara sifferdata. Man kan helt enkelt bara låta Notebook skapa en tabell för att visualisera ett innehåll. Exempel som ges är att lista turistdestinationer med kolumner för bäst tidpunkt att besöka dem, vad som finns att se och pris.

Kort sagt det som ChatGPT och övriga liknande AI-tjänster har kunnat göra länge. Men hej, bättre sent än aldrig. Och Notebook kan alltså nu också exportera över den skapade tabellen till ett kalkylblad så att man där kan arbeta vidare med det sammanställda innehållet. Ja, ett Google Sheet, åtminstone. Vill man ha in det i Excel krävs fortfarande lite fler handgrepp.

Släpps nu för de som betalar för Googles AI-prenumerationer Pro eller Ultra. Ska komma till alla användare ”de närmaste veckorna”.

Samtidigt blir det äntligen möjligt att exportera sina sparade anteckningar och rapporter från Notebook som “källkod”, Google Docs eller Google Sheets.

Google’s NotebookLM introduces Data Tables feature

Google’s latest addition to its NotebookLM artificial intelligence research platform is a feature called Data Tables.

Google släpper Gemini 3 Flash

Det går snart snabbare att räkna upp alla dagar när det inte släpps en ny AI-modell. Idag kom ännu en medlem i Googles Gemini 3-familj: Gemini 3 Flash.

Som ni nog har listat ut är Flash lillasyskonet i familjen. En snabbare och billigare modell.

Och Google passar också på att göra sin egen sökfunktion billigare. För Google. Flash är nu den förvalda modellen i Gemini-appen och i sökfunktionens AI-läge.

Men trots att det alltså är en enklare modell än vanliga trean så ska den tydligen vara bättre än Open AI:s helt nysläppta GPT-5.2. Åtminstone i ”vissa tester”.

Google launches Gemini 3 Flash, makes it the default model in the Gemini app | TechCrunch

Google is making Gemini 3 Flash the default model in the Gemini app and oAI model for Search

Open AI lanserar appbutik

Nästa givna steg i Open AI:s appambitioner. En appbutik.

Open AI har på sätt och vis haft olika former att ”appbutiker” ända sedan de introducerade GPT:er, alltså anpassade versioner av ChatGPT som går att dela med andra. Men sedan dess har apparna växt till sig och blivit mer som de program som vi bygger ut funktionaliteten i våra datorer eller mobiler med.

Det handlar om att Open AI nu på ett mer strukturerat sätt börjar samla ihop ”ChatGPT-appar”, som till att börja med sorteras in under kategorierna Feature, Lifestyle eller Productivity. Man kan ”installera” en app i ChatGPT, vilket gör att den sedan går att nå från en chatt genom att @-nämna den.

Men den lite större nyheten kopplad till den nya paraplyfunktionen är att utvecklare nu kan skicka in appar på klassisk Appstore-manér och få dem godkända. Sedan kan andra också använda dem.

Till skillnad från Google Play eller just Appstore så kan utvecklare inte tjäna pengar på sina appar direkt i appbutiken. Det får hanteras på en egen, extern sajt. Men Open AI tittar på hur de kan lägga till denna sorts funktionalitet. (Vilket kan bli en utmaning åtminstone i Appstore – jag misstänker att Apple kommer att ha åsikter om att ChatGPT blir en appbutik på egen hand.)

OpenAI just launched an app store inside ChatGPT

OpenAI has introduced an app directory that’s now available right inside ChatGPT.

Open AI rullar ut ny AI-bildmodell

NanoGPT? ChatBanana? Nu har Open AI oavsett rullat ut en ny version av sin AI-bildskaparmodell.

Som vanligt är den bättre och vassare på att skapa och redigera bilder, inklusive att slå ihop objekt i flera bilder till en ny, med helt annan miljö. Ska vara bättre på att förstå och skapa text och infografik. Och ska vara upp till fyra gånger snabbare än föregångaren.

Så med andra ord Open AI:s svar på Googles Nano Banana – bildmodellen som just nu får sägas vara guldstandarden för AI-bildmodeller. Det återstår att se hur Open AI:s uppgradering står sig i konkurrensen.

Släpps via API och ChatGPT (för alla kontotyper, men lär väl som vanligt vara rätt stor skillnad i hur många bilder du kan skapa beroende på vad du betalar).

ChatGPT image generation is now faster and better at following tweaks

Arriving just in time to challenge Nano Banana Pro, OpenAI says its new image generation model is faster and more precise.

Disneys licensavtal med Open AI är bara exklusivt i ett år

Intressant och inte alldeles liten detalj i Disneys miljardinvestering i Open AI häromdagen: licensavtalet som ger Open AI rätt att använda runt 200 Disney-karaktärer är bara exklusivt i 1 år.

Avtalet mellan de båda företagen innebär att Disney betalar Open AI 1 miljard dollar, som ger dem ägarandel i AI-bolaget och tillgång till företagets teknik. Open AI får å sin sida alltså 1 miljard färska – och välbehövliga dollar – att fylla på kassan med, plus att de alltså kan låta exempelvis Sora-användare skapa AI-videos med Disney-figurer.

Men framförallt är det ett sätt för Open AI att bli av med 

Avtalet mellan de båda bolagen sträcker sig över tre år och innebär även att Disney har option att köpa fler ägarandelar i Open AI. Men  licensen kring användningen av Disneys figurer gäller alltså bara i ett år. Därefter kan Disney förhandla om det.

Så Disney har alltså skaffat sig en provperiod på ett år där de kan se om det ger dem någon vinst (i pengar eller på annat sätt, som data de får). Efter det kan de förhandla om ett nytt exklusivitetsavtal med Open AI. Eller, som jag tror är Disneys mål, sluta ett nytt avtal med Open AI som inte längre är exklusivt. Så att Disney även kan sluta avtal med andra.

Och varför jag tror det senare är därför att Disney samma dag som avtalet med Open AI blev offentligt skickade ett hotbrev till Google. Ett där de hotade med stämning om Google inte ser till att allt AI-skapat innehåll med Disneys varumärken ska stoppas i Googles plattformar. Något som fick Google att direkt plocka bort användarskapade AI-Disneyfilmer på Youtube.

Avtalet mellan de båda bolagen har av rätt många lyfts fram som en vinst för Open AI. Men jag skulle snarast säga att det är Disney som har gett sig själv det längsta strået.

Disney Is Keeping Its Options Open For Future AI Partnerships

Disney’s partnership with OpenAI is reportedly exclusive for just one year. The revelation was made by the company CEO, Robert A. Iger, during an interview.

Open AI fyller 10 år

En sak som jag helt missade. 20 november fyllde Open AI 10 år. Ett årtionde i AI:ns tjänst.

Open AI och ”AI” som vi definierar det är i mångt och mycket definierat som ”ChatGPT” numer. Och det var för tre år sedan som båda de här sakerna hände.

Det var som bekant då ChatGPT såg dagens ljus, vilket blev Open AI:s kliv ut i den breda offentligheten. Och det blev även startpunkten på den nuvarande AI-vågen.

Det är därför som jag mentalt nästan tänker att även Open AI är tre år gammalt, trots att jag vet att företaget är äldre än så. Men det var också ett helt annat företag då. Ja, eller helt annan organisation. Open AI:s har ju alltid haft en lite märklig bolagskonstruktion, mittmellan företag och stiftelse.

Open AI har också gjort en rejäl positionsförflyttning. Från att ursprungligen ha varit ett rätt renodlat forskningsinstitut som hade som ambition att driva AI-utvecklingen framåt med sin forskning som andra skulle kunna bygga vidare på (därav ”open” i namnet) till ett i praktiken helt vinstdrivande företag. En omställning som även den slutfördes i samband med tioårsfirandet.

Det här steget har också gjort att Open AI har gått från ”open” till ”closed”. Som, när det hände, motiverades med att den AI-modell som Open AI då hade tagit fram var så kraftfull och en sån risk mot mänskligheten att bara Open AI kunde garantera att den inte skulle användas på illasinnat sätt (vilket var en… intressant motivering).

Open AI har också hunnit med kuppförsök i syfte att manövrera ut VD:n och medgrundaren Sam Altman – ironiskt nog därför att kuppmakarna tyckte att Altman var mer intresserad av att få ut kommersiella produkter på bekostnad av säkerheten. Och Open AI och Altman har dessutom hunnit med att gräla både i och utanför domstol med en annan medgrundare (eller åtminstone förste störa investeraren): Elon Musk. En dålig stämning som fortfarande är aktuell.

Lagom till tioårsdagen så utfärdade Altman också en ”code red”. Ett nödläge därför att konkurrenterna kommit ikapp tekniskt. Och mer konkret: att Google nu hade kommit ikapp. Ett företag har allt som Open AI inte har: starka ekosystem, högvis med tjänster att stoppa in sina AI-tjänster i, rätt… bra kunskap om annonsering, egna tjänster med massa användardata att träna sina modeller på, hårdvaruprylar och – kanske viktigast av allt – egna pengar. Massor av egna pengar. Som de kan subventionera sönder konkurrenterna med.

Och bara senaste månaden har det också börjat målas upp en annan bild av Open AI. Från företaget som garanterat kommer att äta världen till företaget som är AI-erans Yahoo eller Netscape. Alltså företaget som var först och direkt kapade åt dominerande ställning på marknaden, som Yahoo och Netscape gjorde i internets barndom. Men som sedan fick se sig omsprungna i det långa internetloppet.

Där en av de största vinnarna blev… Google.

Hur kommer det då att gå för Open AI? Var är de om tio år? Har de lyckats skapa det AI-operativsystem som de har som vision och är djupt integrerade i alla internetanvändares liv? Har de konkurrerats ut från konsumentmarknaden och ägnar sig åt infrastruktur istället? Uppköpta? Eller konkurs efter en brusten AI-bubbla som fått investerarna att dra öronen åt sig?

Om tio år vet vi svaret.

OpenAI’s 10th Anniversary, Its New Model, and the Race to Superintelligence

OpenAI marked 10 years with big news: The release of GPT-5.2, a model designed to master knowledge work, and take a step closer to superintelligence.

Anthropic gör Agent skills till öppen standard

Nytt drag från Anthropic att bli AI-leverantören som företag ska välja: Agent skills för stora företag. Som det låter: hyfsat färdigförpackade ”appar” som kan utföra arbetsuppgifter baserade på Anthropics AI-modeller och AI-verktyg.

Dessutom rullar företaget ut nya verktyg för att styra agentlösningar inom ett företag. Ungefär samma upplägg som företag IT-mässigt har haft ungefär hur länge som helst: centralt stöd för IT att styra vilka i ett företag som ska ha tillgång till vilka tjänster.

Sist men inte minst, och kanske viktigaste, så släpper Anthropic sina skills som en öppen standard. Man vill helt enkelt bli den tekniska bottenplatten som andra ska bygga den här sortens lösningar på.

Anthropic makes agent Skills an open standard – SiliconANGLE

Anthropic makes agent Skills an open standard – SiliconANGLE

Grok börjar snabbt sprida felaktig information om Sydney-skjutningen

Nu blir vi sådär förvånade igen.

(Och det visar en stor utmaning med AI-sökmotorer kring aktuella och ännu mer fortfarande pågående händelser. Både att den börjar gissa fel på egen hand och att den snabbt plockar upp medveten desinformation som människor lägger upp.)

Grok is spreading inaccurate info again, this time about the Bondi Beach shooting

xAI’s chatbot is responding to users with misleading information and off-topic answers about the Bondi Beach shooting.

LG:s TV-apparater får tvingande Copilot-app

Makes sense. Excel gör sig ju bäst på stor skärm.

LG quietly added an unremovable Microsoft Copilot app to TVs

The latest place you may find Microsoft Copilot is on your LG smart television, whether you want it or not.

Ny Chrome-plugin gör att du slipper inlägg om AI på LinkedIn

JAAAAA! Ha! Briljant. Man måste ju älska. Ny Chrome-plugin. Som gör att man slipper alla inlägg om AI på LinkedIn.

Eller rättare sagt: alla inlägg om AI byts ut mot inlägg om… AI.

Ja, inlägg om före detta basketspelaren Allen Iverson, alltså. Med fakta om Allen Iverson.

Kanske årets julklapp till alla LinkedIn-användare.

Screenshot
Kategorier
AI - Artificiell intelligens IoT - internet of things Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 50 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Strömmade medier

Spotify gör det möjligt att AI-prompta fram personaliserad spellista

Lägger Spotify till funktion som gör att man kan AI-prompta fram en personaliserad spellista? Klart Spotify lägger till funktion som gör det möjligt att AI-prompta fram en personaliserad spellista.

Fast än så länge bara om du betalar för Spotify. Och om du bor i Nya Zeeland.

Spotify tests more personalized, AI-powered ’Prompted Playlists’ | TechCrunch

The playlists can factor in world knowledge, go back to your listening history from day one, and be refreshed daily or weekly.

Youtube gör det möjligt att A/B-testa titlar

Efter att ha betatestats ett tag börjar Youtube nu rulla ut A/B-testar för titlar på videos. Alla med tillgång till ”avancerade funktioner” i Youtube Studio kan nu testköra titlar mot sina tittare.

Det går att ladda upp tre titlar eller ”en kombination av titlar och tumnaglar” för videos och sedan låta Youtube köra ut versionerna mot tittarna, jämnt fördelade. Och som alla A/B-testverktyg är tanken att du ska få en vinnare som du kan välja som den  titel som alla får se.

YouTube creators can now test multiple video titles

YouTube is giving more creators a way to test how different titles perform on their videos.

 

AI – artificiell intelligens

Google planerar annonser i Gemini under 2026

Oj det var oväntat säger verkligen absolut. Google har gått ut och meddelat annonsörer att det kommer annonser under 2026. AI-annonser. Ja, eller annonser i AI-tjänster.

Den som har hängt med senaste tiden lär känna att det här bokstavligen talat är gårdagens nyheter. Men det Google nu har bekräftat är att det (om inget oförutsett händer) blir annonser i Gemini. Alltså i den fristående tjänsten och inte i AI-mode i sökfunktionen som varit på tapeten senaste veckorna (även om det förstås kommer annonser även där).

Det kommer förmodligen – även denna gång – gå fortare att räkna upp alla Googles AI-ställen som INTE kommer att få annonser i någon form. Den stora frågan kanske blir om Google kommer att tänka in det i sina abonnemang. Om det alltså alltså kommer ett billigare Gemini-abonnemang som innehåller annonser (men kanske färre än för ”gratisanvändarna”) eller om Google gör som de flesta strömningstjänster inom video och musik har gjort – lägger till ett lite dyrare betalabonnemang för alla som vill slippa annonser.

EXCLUSIVE: Google Tells Advertisers It’ll Bring Ads to Gemini in 2026

The discussions mark the first time advertisers have heard directly from Google about monetizing its Gemini AI chatbot

Google säger att det ”i dagsläget inte finns planer” på annonser i Gemini

Annonser i Gemini? Som uppgifterna från Adweek gjorde gällande igår? Nu-uh. Säger Google. Fake news.

Så nu vet vi det. Här finns inget att se. Cirkulera.

Men vi håller oss kvar ett litet tag ändå. Och tittar på vad de två Google-representanter som officiellt har uttalat sig om ryktet säger. Båda konstaterade att det inte finns annonser i Gemini-appen (vilket ingen har påstått, men bra – då vet vi det vi redan visste) och att det ”i dagsläget inte finns några planer på att ändra på det”.

Med andra ord: ja, det kommer annonser i Gemini. Google har ännu inte bara luskat ut hur de ska göra det på ett bra sätt.

Och att Google har kontaktat några annonsörer (som Adweek påstår och som känns rimligt) beror sannolikt då på 1) att Google vill lugna annonsörer om att Google kommer att lösa det där med annonser i det därade AI på något sätt eller 2) att Google vill trycktesta tankar på hur annonser i Gemini skulle kunna fungera.

Google Pushes Back On Adweek Report About Gemini Ads In 2026

Google disputes a report claiming ads will arrive in the Gemini app in 2026, saying there are no current plans to add them.

Google lanserar AI-Disco

Nu blir det glitter för Google! Ny funktion för webbläsaren: Disco.

Vad är då Disco? Ett sätt att skapa GenTabs. Vad är då GenTabs? Ett sätt att förvandla flikar i webbläsaren till ”anpassade applikationer”. Och Disco kan komma med förslag på vad du skulle kunna bygga.

Exempel som ges är att om du läser på om ett visst ämne så kan du använda Disco för att visualisera informationen på sidan du är på. Eller skapa en ”måltidsplan” från en sida med recept. Eller hjälpa dig att planera en resa.

Så vad det handlar om är att Google placerar det som till stor del går att göra via olika AI-tjänster ännu närmare källan. Och gör det därmed enklare att använda dem. Det är åtminstone tanken.

På presentationen låter det väldigt mycket som Googles AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM. Och det känns inte som en slump att tjänsten också ser väldigt mycket ut som den.

Däremot pratar vi inte om bred utrullning. Det är en experimentfunktion som kräver att man blir inbjuden (det går att anmäla sig till väntelista) Appen som krävs finns bara för MacOS.

Men det är oavsett förstås ett fantastiskt namn. Nu gäller det att funktionen kan leva upp till namnet.

Google debuts ’Disco,’ a Gemini-powered tool for making web apps from browser tabs | TechCrunch

Google Labs is testing a product that will work with your browser tabs to make web apps for you.

Gemini blir bättre på text-till-tal

Google uppdaterar sina modeller Gemini 2.5 Flash och 2.5 Pro. Mer specifikt förbättringar när det kommer till modellernas förmågor att förvandla text till tal.

Funktionen ska numer vara bättre på att hantera tonalitet, nyanser, och tempo och vara bättre på att förstå kontext. De ska också vara bättre på att hantera scenarion med flera ”talare”.

Improving Gemini Text-to-Speech models for better control and capabilities

New Gemini 2.5 Flash and Gemini 2.5 Pro Text-to-Speech (TTS) preview models bring enhanced style and tone versatility, pacing control, and multi-speaker capabilities.

Slutet för Open AI:s Code red är i sikte

För någon vecka sedan gick Open AI-VD:n Sam Altman ut med att Code red nu gäller på firman. Alle man ska samlas på däck med uppkavlade ärmar. Nu ser det ut som att det finns en slutpunkt för nödläget.

Nödläget infördes därför att Open AI blir allt mer stressade över att konkurrenterna – framförallt Google – inte bara nafsar i hasorna utan kanske också har rusat förbi när det kommer till produkter.

Några nya initiativ pausas – som att stoppa in annonser i ChatGPT. Istället ska alla jobba häcken av sig för att vässa nästa version av GPT, alltså tekniken som är bottenplattan i ChatGPT. Och ChatGPT:s grundfunktioner överlag.

Resultatet av den kraftsamlingen får vi se i januari, när en ny, vassare modell ska lanseras. En som ska vara snabbare, ska kunna skapa bättre bilder och ha ”bättre personlighet”. Efter det ska nödläget kunna blåsas av. Om Altman får som han vill.

Men vi pratar alltså om en månad. Oceaner av AI-tid. Och konkurrenterna lär ju inte lägga sig ned ta långjulledigt. Särskilt inte efter Altmans nödlägesutspel. Så det återstår fortfarande att se hur Open AI står sig i konkurrensen 2026.

The end of OpenAI’s ’code red’ response to Google.

CEO Sam Altman said the emergency designation will finish when the company releases a faster AI model with better images and personality in January, the Wall Street Journal reports. Its first response to Gemini 3, an updated model called GPT-5.2, is set to launch this week.

Open AI släpper GPT-5.2

Open AI är mitt i panikmode, utannonserat av VD Sam Altman för nån vecka sedan. Ett nödläge som inte kommer att avrundas förrän i januari. Men redan nu har vi fått en ny modell. GPT-5.2.

Vi pratar alltså inte om en jätteuppdatering siffermässigt, men det ska tydligen vara Open AI:s bästa modell för ”professionell användning i verkliga livet”.

Vad innebär det mer konkret? Enligt Open AI är modellen bättre på att ”skapa kalkylblad, bygga presentationer, skriva kod, förstå bilder, förstå lång kontext, använda verktyg och hantera komplexa multistegsprojekt”.

Så. Ni vet. Den är bättre på ungefär allt i hela världen.

Och hur den tas emot kommer nog avgöra om juiceblandarna kommer att snurra fortare eller långsammare på Open AI-kontoret.

OpenAI releases GPT-5.2 to take on Google and Anthropic

OpenAI’s ”code red” response to Google’s Gemini 3 Pro has arrived.

ChatGPT får porr under Q1 2026

Äntligen! Då vet vi det. ChatGPT får porr under Q1 2026.

Okej. Open AI kallar det inte det. Istället är det omskrivningen ”vuxenläge” som gäller. Och jag tänker att ”läge” känns relevant i sammanhanget.

Har vi tur får vi dessutom annonser i ChatGPT under första kvartalet.

Porr och annonser. Vad skulle kunna gå fel?

ChatGPT’s ’adult mode’ is expected to debut in Q1 2026

Sam Altman said earlier this year that the mode was on the way.

ChatGPT har nu 900 miljoner användare varje vecka

Nya AI-användarsiffror. För ChatGPT och Gemini.

ChatGPT ska nu ha 900 miljoner användare varje vecka. Åtminstone enligt appanalysföretaget Sensor Tower. Vi pratar alltså inte officiella siffror, men med tanke på utvecklingen så känns det rimligt.

Sensor Tower bjuder dessutom på jämförelsesiffra. Mellan augusti och november växte ChatGPT till runt 810 miljoner användare i veckan, vilket var en ökningstakt på 5 %. Under samma period växte Googles konkurrent Gemini till 346 miljoner, vilket motsvarade en tillväxt på runt 30 %.

ChatGPT tuffar alltså på mot enmiljardstrecket och ser ut att vara över dubbelt så stor som Gemini. Men som synes så pekar Googles kurva desto brantare uppåt. Samtidigt som att det förstås är enklare att växa snabbare om du har längre kvar innan du får slut på människor.

Samtidigt ser det ut som att ChatGPT:s tillväxt har mattats av rätt ordentligt. Och det i sig kan vara ett tecken på var taken finns för fristående AI-tjänster. Åtminstone för de som inte finns i Kina.

Google Gemini gaining ground on ChatGPT in AI chatbot race

Investing.com — Google’s Gemini chatbot is making significant gains against market leader OpenAI’s ChatGPT, according to new data from research firm Sensor Tower, cited by The Information on Tuesday.

Photoshop flyttar in i ChatGPT

Nästa app att flytta in i ChatGPT: Photoshop. Nu blir det alltså möjligt att ChatGPT-redigera bilder direkt i AI-tjänsten. Istället för manuellt behöva växla till Photoshop.

Och… det känns… intressant.

Spontant skulle jag säga att de som kör ChatGPT eller något annat AI-verktyg gör det för att de inte har professionella krav på vad som behöver göra och/eller att AI-verktygets bildfixarfunktion redan gör ett tillräckligt bra jobb. Och att de som har råd att betala för Photoshop till väldigt stor del är proffsanvändare som vill kunna använda Photoshop för att pixelpusha. Bokstavligen.

Plus att även Adobe lägger till allt mer AI:ande i sina verktyg.

Okej. Stödet inkluderar även Photoshop Express. Men då känns det ännu mer som att målgruppen kan nöja sig med att köra rena AI-verktyg hela vägen.

Men hej. Nu går det att köra Photoshop via ChatGPT. Alltid glädjer det någon.

Adobe Photoshop launches in ChatGPT

Adobe launches apps for ChatGPT that let users photoshop, make PDFs, and customize other content with the help from OpenAI’s popular chatbot.

Anthropic donerar MCP-standarden till Linux Foundation

Snygg grej av Claude-ägaren Anthropic: de donerar sin MCP-standard – eller åtminstone wannabe-standard – till ideella organisationen Linux Foundation.

Anthropic sjösatte sitt Model Context Protocol som ett tänkt standardiserat sätt att koppla ihop en AI-modell och AI-tjänst med andra externa datakällor. Kort sagt ett sätt att ”berika” en AI-tjänst med data från exempelvis en onlinetjänst som erbjuder ett API.

Även om MCP kanske inte är en vedertagen standard än – eftersom tekniken som vi idag menar när vi säger ”AI” knappt ens är så gammal att standarder har hunnit utvecklas – så har den kommit på hyfsad god väg mot att bli det.

Och nu ”open sourcar” Anthropic MCP. Typ. De lämnar nu över ägarskapet och huvudansvaret för den fortsatta utvecklingen till Linux Foundation, som har varit den samlande punkten i Linux-utveckling. Eller Anthropic lämnar rättare sagt över MCP till en verksamhet under Linux Foundation: Agentic AI Foundation (because agentnånting).

AAIF är i sin tur något som skapades gemensamt av Anthropic, Open AI och Jack Dorseys betalföretag Block. Bland de som har varit med och backat AAIF hittar vi dessutom namn som Google, Microsoft, Amazons molnverksamhet AWS, finansmediebolaget Bloomberg och Cloudflare (numer mest kända för att sänka internet då och då).

I och med att Anthropic på sätt och vis nu tar ett kliv bort från MCP så vill de än mer signalera att det här är en teknik som tillhör ingen och alla.

Donating the Model Context Protocol and establishing the Agentic AI Foundation

Anthropic is an AI safety and research company that’s working to build reliable, interpretable, and steerable AI systems.

Time Magazine utser AI till årets person

Både rimligt och märkligt. Årets person enligt Time Magazine? AI.

Och. Ja. Här känns det som att vi tänjer ”person”-begreppet… väldig långt.

Det verkar Time också inse. Så den som får personifiera AI är… ett de. Nämligen ”Architects of AI”.

Så. Ja. Oavsett så tänjer vi på definitionen av ”person” här. Men hej.

Vad Time menar med det här är alltså personerna som leder företagen som bygger dagens AI-teknik. Eller förutsättningarna för den. Det innebär personer som Open AI:s Sam Altman, Nvidias Jensen Huang, Mark Zuckerberg och Elon Musk.

Och det är rimligt att det är den här samlingen människor. Därför att det är personerna – och företagen – som skickar pengar mellan sig. Och som tillsammans håller AI-hypen igång – och därmed håller sina egna AI-satsningar och börskurser uppe.

Som jag har skrivit om flera gånger under hösten så är det en handfull företag som på riktigt tjänar pengar på AI. Och de är de som säljer förutsättningarna för AI. De som sitter på datacenter, AI-chiptillverkning och molntjänster. Namn som Google, Nvidia och Microsoft.

Och de som använder dessa tjänster är – utöver ovanstående företag själva – de rena AI-bolagen. Namn som Open AI, Anthropic och xAI. Men de går hysteriskt mycket back utan att ha särskilt stora intäkter. Definitivt inte i sammanhanget.

Så AI-infrastrukturbolagen har allt mer börjat investera i eller ge pengar till AI-bolagen så att AI-bolagen kan köpa tjänster och produkter från AI-infrastrukturbolagen. Och båda dessa ”branscher” är dessutom beroende av att AI-haussen hålls vid liv så att aktiemarknaden håller aktiekurser uppe och så att riskkapitalister vill fortsätta hjälpa till att hålla AI-bolagen vid liv.

Det är en fascinerande och oroande – helt ny – slags cirkulär ekonomi vi ser.

’Architects of AI’ named Time magazine’s 2025 person of the year

”For delivering the age of thinking machines, for wowing and worrying humanity, for transforming the present and transcending the possible, the Architects of AI are TIME’s 2025 Person of the Year,” Time said in a social media post.

Kan AI-hotet bli en valfråga i USA 2026?

Ännu en intressant AI-vinkel. Eller kanske tanke. Att AI-kan bli en valfråga i de amerikanska valen nästa år. På ett lite oväntat sätt.

Artikeln spekulerar i att det skulle kunna bli så att ”AI” lyfts fram som anledning dels till den höga arbetslösheten och dels till de höga elpriserna. Ett bekvämt sätt att skylla ifrån sig på något väldigt konkret och samtidigt jätteluddigt. Eller bara ett sätt att koppla AI och följderna ovan till allmän big tech-ilska på båda sidor om gången i kongressen. Och det går säkert att koppla det till någon global-George Soros-konspiration också.

Ja, eller på sätt och vis är det inte alls oväntat. Det som AI-kritikerna och AI-evangelisterna har gemensamt är att grundar sin argumentation på doom och gloom. Antingen att AI kommer att förgöra mänskligheten eller att det är kört för alla länder, företag och människor som inte går all in på AI nununu.

Så det finns mycket färdigt att spinna vidare på för den som vill.

https://www.theinformation.com/articles/ai-backlash-shape-midterm-elections

 

IoT – internet of things

Waymos robottaxibilar rullar ut i London

Så har det blivit dags för Europapremiär för Google-ägda robottaxitjänsten Waymo. Bilarna har nu börjar rulla ut på Londons gator.

Än så länge går det dock inte att beställa en Waymo när man vill hem från krogen. Som i övriga städer där Waymo har introducerat sina självkörande bilar så handlar det först om några månader där bilarna – bokstavligen – ska lära känna London.

Men planen är kommersiella premiären ska ske under 2026. Och tittar vi på hur lång träningstid som Waymo har haft för de senaste städerna i USA där tjänsten har lanserats så handlar det förmodligen om första halvåret. Vid halvårsskiftet som senast.

Then again. Bilarna ska lära sig att köra på fel sida av vägen. Bara det borde lägga på lika mycket tid till.

Teslas Optimus-robot tokfejlar under demonstration

Ha! Underbart. Teslas kommande biljondollaraffär är humanoida AI-roboten Optimus. Det har Elon Musk sagt. Och då vet man att det är sant. Han har aldrig överdrivit något.

I veckan passade på att visa upp hur bra roboten har blivit. Och hur bra den har blivit att utföra uppgifter helt på egen hand. Som att servera vatten.

Fast… det slutade med att roboten istället slog omkull en massa glas. Och sedan ramlade baklänges. Ungefär lika framgångsrik demo som när Rysslands första motsvarighet bokstavligen talat stöp på näsan under sin första publika demo.

Och som många konstaterade: när roboten faller så ser det ut som att den för händerna till ”ansiktet”. Som att den tog av ett par VR-glasögon. Som den inte har på sig. Men som däremot en människa som distansstyr roboten skulle kunna ha på sig. Och som personen i fråga rykte av sig när roboten började falla.

Om Optimus följer samma utvecklingskurva som Teslas helt självkörande läge så lär den inte vara uppe på den utlovade banan det kommande årtiondet. Det är ungefär så länge som Elon har lovat att Tesla ”vilken dag som helst” kommer att bli helt självkörande, utan behov av säkerhetsförare eller distansoperatör.

Tesla Optimus robot takes a suspicious tumble in new demo

A new video surfacing from a Tesla demonstration in Miami this weekend shows the Optimus humanoid robot taking a nasty…

Elon Musk önskedrömmer om Tesla-konkurrenten Waymo

Omjagönskardettillräckligthårtblirdetsantomjagönskardettillräckligthårtblirdetsantomjagönskardettillräckligthårtblirdetsant.

Elon Musk delusionally claims Waymo ’never had a chance’ against Tesla

Tesla CEO Elon Musk took to X (formerly Twitter) this morning to dismiss Waymo’s progress in autonomous driving, claiming that the…

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 49 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

IoT – internet of things

Waymos robottaxitjänst är helt självkörande i allt fler amerikanska städer

När Elon Musk för strax över ett år sedan presenterade Teslas robottaxiinitiativ (a.k.a. ”titta in på den störtdykande bilförsäljningen – Tesla är all about robotar och robottaxitjänster nu”) så sög det som vanligt upp allt uppmärksamhetssyre i rummet. Så blir det ofta när Elon gör utspel. Eller när stora spelare säger att de ska börja göra något helt nytt.

Det kom snabbt konstateranden om att det här skulle bli det stora genombrottet inte bara för självkörande bilar, utan självkörande taxitjänster (ja, här i väst, i alla fall). I början av sommaren rullade Tesla så ut (hoho) sin test på försöksbasis i Ausin.

Men då bara i en liten del av Austin. Och bara för inbjudna resenärer. Och sedan dess har inte… jättemycket hänt. Trots att Elon, som vanligt, mer eller mindre lovade att tjänsten skulle ha skalats upp mycket redan under 2025. I dagsläget finns tjänsten i Austin, Texas och i Bay Area i San Francisco. I båda fallen har bilarna säkerhetsförare i något av framsätena.

I skuggan av det finns Waymo, ett Google-företag (ja, okej, Alphabet-bolag) som dessutom hamnar i skuggan av övriga bolag och satsningar i familjen. Inte minst allt med AI because allt med AI.

Men Waymo är en av Googles mest intressanta satsningar som växer rätt ordentligt. Även här pratar vi om en självkörande taxitjänst, men till skillnad från Tesla har Waymo hållit på bra länge med det här. Och har kört helt självkörande bilar i fem år. Bilar som alltså inte har någon mänsklig säkerhetsförare i sig, utan bara övervakningspersonal som håller uppkopplad koll på avstånd.

Och tidigare i år gick Google ut med att Waymo vid det här laget levererar över 200 000 självkörande, kommersiella taxiresor varje vecka.

Men än mer intressant är att Waymo klev in Dallas och Houston ungefär samtidigt som Tesla började med sina tester i Austin. Och Waymo har nu tränat upp bilarna så att de kör helt obemannat något halvår senare i båda dessa jättestäder. 2026 öppnas tjänsten för allmänheten i dessa städer.

Waymo börjar alltså få upp farten ordentligt på uppskalningen av tjänsten. Och helt självkörande bilar blir ett allt mer normalt inslag i allt fler amerikanska städer (även om vi fortfarande bara pratar en handfull städer där tjänsten fullt ut är tillgänglig. Ser ut att bli åtminstone fördubbling nästa år. Och vi kan nog tänka oss att det kommer att bli en rätt snabb tillväxttakt kommande år.

Waymo shuts down ’can’t scale’ argument with quick test to fully autonomous in Texas

For years, the loudest and most persistent argument coming from the Tesla camp, including Elon Musk himself, against Waymo has…

 

Ekonomi och finans

Netflix köper Warner Bros. i världens förmodligen största techbolagsaffär någonsin

Under hösten har det florerarat allt fler rykten om att ett antal budgivare slåss om att få köpa Warner Bros. Nu har Netflix gått vinnande ur striden. Strömningsjätten köper det ikoniska filmbolaget. Åtminstone studio- och strömningsverksamheten.

Det är (förstås) inga små budgivare som Netflix ska ha tampats mot. Andra mediebolag som Comcast och Paramount, men också allt-i-allo-jättarna Amazon och Apple ska initialt ha uttryckt intresse.

Köpet innebär att Netflix lägger vantarna på tjänster och varumärken som HBO Max, innehållet baserat på serieförlaget DC och Game of Thones.

72 miljarder dollar får Netflix betala för nöjet. Eller 83 miljarder. Jag blir inte riktigt klok på vilket som gäller. Det gör oavsett sannolikt det här till det dyraste techuppköpet någonsin. Strax före Disneys köp av 21st Century Fox, runt 71 miljarder, och förmodligen även före Microsofts köp av Activision Blizzard. I det sistnämnda var prislappen 69 miljarder, men jag har sett uppgifter om att notan till sist blev närmare 75 miljarder.

Nu återstår att se vad konkurrensmyndigheter har att säga om affären. Det återstår även att se om HBO Max överlever som eget varumärke/egen tjänst eller om det blir en strömningstjänst mindre att betala för.

Eller kanske mest troligt: vi får fortsätta betala för HBO Max och Netflix var för sig men pengarna går bara till Netflix. Effektivisering!

Netflix is buying Warner Bros. for $83 billion

Netflix has struck a deal to purchase the studio side of Warner Bros. Discovery, including both HBO and HBO Max.

Meta köper Sam Altman-startupen Limitless

Ännu ett AI-bolag köps upp. Av ett wannabe-AI-bolag. Meta köper Limitless. En startup bland annat backad av… Open AI-VD:n Sam Altman.

Vad gör då Limitless? En sån där AI-pryl som vi ska använda istället för mobilen. Typ.

Limitless hette först Rewind – och det sammanfattar rätt väl produkten som de har erbjudit. En pryl som du kan bära som en brosch eller hänga runt halsen och som lyssnar på alla samtal den hör. Inspelningarna transkriberas och sparas ned och sedan är tanken att du helt enkelt kan AI-chatta med din dag. Därav ursprungsnamnet.

Jag inser nu att jag inte hört särskilt mycket om Rewind sedan jag först hörde talas om dem, när de släppte sin produkt. Men jag misstänker att de, precis som alla andra som försökt sälja den här typen av AI-prylar, inte vält internet eller har sålt busslaster.

Det gör att jag inte vet om de 33 miljoner som Meta har gått med på att betala är ett kap eller ett överpris. Men Limitless-prylen i sig kommer att skrotas i och med uppköpet, så det är bevisligen inte den som Meta är ute efter. Men jag misstänker att det nog ändå är ungefär det som Meta vill få till. I någon form.

Om inte annat för att försöka bygga in Limitless-tekniken i något annat Som i en framtida version av Metas smarta glasögon.

Meta acquires AI device startup Limitless | TechCrunch

Limitless said it shares Meta’s vision of bringing personal superintelligence to everyone.

Anthropic siktar på börsnotering 2026

Det var lite oväntat. Claude-ägaren Anthropic sägs ha börjat förbereda för en börsnotering. Och de kan sikta på börspremiär redan 2026.

Nu har vi sett mer än ett exempel på hur börsnoteringar har dragit ut på tiden – och ibland inte blivit av alls. Så tidsfönstret ska vi ta med lite nypa salt.

Men det är alltså oväntat. Samtidigt som det är lite väntat. Väntat eftersom, tja, det är vanligt att startups förr eller senare kliver in på börsen. Oväntat därför att det var tidigare än jag hade väntat.

Anthropic backas visserligen av såväl Amazon som Google, men blöder som alla rena AI-bolag, hysteriskt mycket pengar. I de lägena är det inte alltid jättebra att vara på börsen. Eller: det är sällan bra att vara på börsen då. Aktieägare har en tendens att vilja få avkastning på sina investeringar och tålamodet är ofta kort.

Men det kan också vara ett tecken på att Anthropic börjar känna att det har blivit lite trögare att få in kapital. Och att de måste titta sig omkring efter nya sätt att få in pengar innan riskkapitalisterna tröttnar.

Anthropic IPO coming? Claude AI maker may go public as early as 2026, says report | Company Business News

Anthropic, the OpenAI rival behind the Claude AI chatbot and backed by Alphabet’s Google and Amazon.com, is reportedly preparing for an IPO in 2026. The AI startup has hired Wilson Sonsini to prepare the IPO offering, which could value the company at over $300 billion, according to Financial Times.

SpaceX siktar på börsnotering 2026

Det verkar inte bara vara julsäsong – det verkar också vara börsnotering-2026-säsong. Häromdagen fick vi veta att Claude-ägaren Anthropic siktar på att kliva in på börsen nästan år och nu kommer information om att Elon Musks rymdbolag SpaceX har meddelat sina investerare att de siktar på börspremiär ”sent 2026”.

Och, ja, hur det går återstår att se. För båda bolagen. Särskilt SpaceX, med tanke på att Elon är lite världsbäst på att lova saker som han inte kan hålla. Definitivt inte i tid.

Men det är oavsett intressant att två heta techstartups nu pratar om notering under nästa år. Det kan vara ett välkommet tecken att ljusningarna i världsekonomin (åtminstone investerarklimatet) blir fler och mer uthålliga.

Sen kan börsnotering också vara ett sätt att få in pengar när riskkapitalisterna har tröttnat på att skjuta till pengar utan någon tydlig plan för att de ska få tillbaka sina pengar. I det här fallet känns det särskilt troligt för Anthropic. De vill förekomma istället för att förekommas. De vill alltså kliva in på börsen – med de nackdelar det innebär för förlusttyngda tillväxtbolag – innan AI-investeringsballongen börjar pysa.

SpaceX reportedly targets IPO and tests $800B valuation

Elon Musk’s space company is sketching out a late-2026 IPO – while also testing an $800 billion valuation, according to The Information

SpaceX kan vara på väg att nå ny monstervärdering

Inte långt efter uppgifterna om att Elon Musks rymdbolag SpaceX kan göra sig redo för börsnotering i slutet av förra året kommer andra SpaceX-uppgifter. Även de på det ekonomiska området. Företaget kan vara på väg mot en ny monstervärdering.

Enligt uppgifterna håller SpaceX på att ta in ny finansering till en värdering på 800 miljarder dollar. Det skulle i så fall innebära en dubblering av bolagets värdering. Och skulle göra SpaceX till världens högst värderade startup.

De skulle i så fall gå om nuvarande ettan: Open AI. Rätt rejält, med tanke på att Open AI:s nuvarande värdering är 500 miljarder. Och med tanke på att Elon Musks relation till Open AI i allmänhet och VD Sam Altman i synnerhet så kommer Musk förmodligen jubla extra mycket hela vägen till banken.

SpaceX reportedly in talks for secondary sale at $800B valuation, which would make it America’s most valuable private company | TechCrunch

The eye-popping figure reflects how routine mega-valuations have become in private markets.

 

Övrigt

Javascript fyller 30 år

Hand upp alla som har använt Netscape! (Och ja, räcker du upp din hand nu så är du gammal.) Du är definitivt äldre än Javascript. Som idag fyller 30 år.

För alla som inte har upplevt den eran så var Netscape den första riktigt kommersiellt gångbara och fungerande webbläsaren. Den som dominerande webbläsarmarknaden innan Microsoft fick farten och slog undan benen på Netscape med Internet Explorer (som i sin tur förpassades till kulisserna när Chrome tog över).

Men det här handlar alltså inte om Netscape, utan om Javascript. Så varför babblar jag om Netscape (eller Netscape Navigator som själva webbläsaren egentligen hette)?

Tydligen föddes Javascript ur Netscape. Närmare bestämt ur ett enmanshackathon, där Netscape-ingenjören Brendan Eich hackade ihop programmerinsspråket på 10 dagar i maj 1995. Syftet? Att ta fram ett språk för att skapa ”interaktiva webbapplikationer”. Själva tekniken såg dagens ljus i september 1995 och version 1.0 lanserades i mars 1996.

Och idag för 30 år sedan presenterades Javascript formellt via ett gemensamt pressmeddelande där Netscape och IT-företaget Sun Microsystems stod som avsändare.

Sedan dess har mycket hänt. Varken Netscape eller Sun finns kvar. Netscapes sista version släpptes 2007 och efter det meddelade AOL (som köpte Netscape 1998) att de inte längre skulle utveckla webbläsaren. Då var Netscapes marknadsandel nere på 0,6 % av alla webbläsare. Sun köptes upp av Oracle och upphörde därmed 2010.

Men Javascript står fortfarande upp. Kanske mer än någonsin. Tydligen använder 98,9 % av alla sajter Javascript. Vilket är… ganska mycket. Och ett rätt stort genomslag för en enmanshackathon på tio dagar.

Och passande nog fyller en av internets allra viktigaste tekniker 30 år när internet och våra digitala liv står på randen till ännu ett stort teknikskifte.

Så ett stort grattis till Javascript!

(Fun fact: Netscape grundades av James H. Clark och Marc Andreessen. Och den sistnämnde är numer ena namnhalvan av riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, en av de stora techinvesterarspelarna i dagens internet. Och före Netscape var Andreessen dessutom med och tog fram Mosaic – den första webbläsaren som vi känner dem idag. Och ja, har du använt den är du RIKTIGT gammal. Jag har givetvis inte alls använt båda två.)

In 1995, a Netscape employee wrote a hack in 10 days that now runs the Internet

Thirty years later, JavaScript is the glue that holds the interactive web together, warts and all.

Wikipedia jagar avtal med techjättarna för att betala för AI-träning

Jag har tidigare skrivit att Wikipedia (eller rättare sagt Wikimedia, stiftelsen bakom tjänsten) knäar allt mer under kostnaderna när AI-bolag tränar på innehållet utan att betala för sig. Wikimedia ser nu ut att aktivt jaga avtal med techjättarna där de senare ska betala Wikimedia för träningen.

Wikipedia har länge – egentligen så länge dagens internet har funnits – varit en av nätets allra viktigaste tjänster. Och då inte bara som uppslagsverk för oss användare, utan också för de stora bolagen som byggt tjänsterna vi använder här. Inte minst Google, vars sökfunktion nära nog alltid har lutat sig mycket mot Wikipedia. Wikipedia är ju precis som Google vill ha det: tydligt strukturerat och uppmärkt innehåll.

När sedan de stora språkmodellerna började bli en grej så var Wikipedia även då en av de viktigaste tjänsterna. Och eftersom Wikipedia själva inte själva hävdar någon traditionell upphovsrätt – utan snarare vill att information ska vara tillgänglig och öppen – så har AI-bolagen inte gjort något formellt fel eller kanske/förmodligen brutit mot någon lag.

Men när AI-bolagen har skickat in sina botar för att träna på Wikipedia så har Wikimedias servrar börjat gå varma. Kostnaden för att drifta sajten har ökat rejält, utan att donationerna – som Wikimedia lever på – har hängt med i samma takt. Tvärtom har de snarast börjat minska, eftersom den mänskliga användningen har gått ned. Inte minst de senaste tre åren, när folk istället får svaren via AI-tjänsterna.

Lägre trafik och mindre donationer kan i förlängningen leda till att Wikimedia får färre frivilliga som kan arbeta med innehållet. Vilket gör att Wikipedia blir sämre. Och det innebär, ironiskt nog, att tjänsten blir sämre som träningsläger för AI-modellerna. AI-bolagens jakt på kortsiktiga vinster (eller: minskade förluster) biter dem själva i svansen långsiktigt.

Det har gått så långt att Wikimedia börjar titta på olika sätt att blocka AI-botar. Eftersom AI-bolag inte frivilligt väljer att betala för de API:er som finns för just detta ändamål.

Nu verkar det som att Wikimedia ”arbetar med” techjättarna för att försöka få avtal på plats. Precis det verkar finnas på plats med Google, som tydligen har betalat ersättning till Wikimedia sedan 2022. Värt hur många applåder som helst (utan att veta om Google betalar så mycket som de borde med tanke på deras användning – men mer än noll.)

Som Wikipedia-grundaren Jimmy Wales konstaterar: det kanske mest effektiva sättet att få AI-bolagen att börja betala är att shamea bolagen. Vilket i slutändan också kommer landa på oss användare: kommer vi (som du som läser det här) börja ställa krav på AI-bolagen att de ska ersätta innehållsskällorna de tränar på? Och rösta med fötterna och byta till en annan som gör det – även om den kanske är lite sämre?

(Mestadels retorisk fråga: jag vet vad de flesta kommer att göra om de ställs inför det valet. Oavsett påminner det här mig om att det är dags att donera till Wikimedia igen. Gör det du också.)

Wikipedia seeks more AI licensing deals similar to Google tie-up, co-founder Wales says

It’s a bid to help the firm monetize AI companies’ heavy reliance on its content.

Cloudflare går ned igen och drar med sig ett stort antal sajter

För några veckor sedan drabbades (väst)internet av sitt tredje stora haveri inom loppet av en månad. Efter att Amazons och Microsofts molntjänster låg nere i runt 10 timmar var så var det dags för Cloudflare att ligga nere en rätt lång tid. Idag gick Cloudflare ner igen.

Den här gången handlade det däremot om ett betydligt kortare avbrott och Cloudflare fick upp sina tjänster på banan igen rätt snabbt. Men precis som förra gången så var det ingen hackerattack som orsakade haveriet – det var på grund av ändringar som Cloudflare själva gjorde.

Sånt här kan förstås hända när man gör uppdateringar av system. Men det är skillnad om en liten lokal sajt råkar ut för problem efter en uppdatering eller när en tjänst som används av runt en femtedel av alla sajter på nätet gör det. (En av Cloudflares huvudtjänster är dessutom, ironiskt nog, att skydda sajter från att gå ned på grund av hackerattacker.)

Men att det har hänt Cloudflare två gånger på kort tid – plus att de drabbades av stora problem även i somras – naggar förtroendet för Cloudflare rejält i kanten.

Cloudflare down: Internal server error explained

Cloudflare is having another outage on Friday.

Amazon och Google börjar samarbeta för att minimera risken för stora molntjänsthaverier

Det här är ett oväntat men väldigt bra initiativ. Amazon och Google har börjat samarbeta kring sina molntjänster. Med syftet att förhindra risken att stora delar av internet går ned på grund av att en stor molntjänst får problem.

Under oktober hände det här som bekant två gånger. Både AWS och Azure drabbades av problem som varade bra många timmar – och som gjorde att massvis av sajter gick ned eller fick problem.

Jag ska inte säga att jag har full koll på hur det här fungerar rent tekniskt, men tanken är oavsett att det ska bli enklare att bygga lösningar med redundans hos flera leverantörer. Ja, som jag tolkar det. Om en leverantör går ned ska en annan kunna fungera som backup.

Det här lär företagen båda ha insett behövs, eftersom de stora haverierna som har förekommit har orsakats av molnföretagen själva. Uppdateringar och konfigurationsändringar som sänkt lösningarna.

Det återstår att se hur det här faktiskt kommer att fungera i praktiken, men är oavsett som sagt var ett väldigt bra initiativ.

Amazon, Google’s new ’interconnect’ might prevent major web outages – 9to5Mac

A new collaboration between Amazon and Google might just be the start of putting major web outages in the past.

Wikipedia släpper en egen Wrapped

Jag måste säga att jag inte riktigt hade väntat mig att det skulle vara lagstadgat 2025 att alla onlinetjänster måste ha en egen Wrapped, som sammanfattar användarnas år. Men så är det tydligen. Så då är det klart att även Wikipedia är nödgade att ha en.

Wikipedia is getting in on the yearly wrapped game

Wikipedia’s 2025 Year in Review is like Spotify Wrapped, but for tracking the rabbit holes you went down.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens IoT - internet of things Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 49 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Strömmade medier

Youtube får sin egen Wrapped

Jamen det är väl klart. Och egentligen väldigt märkligt att det inte har kommit tidigare. Nu får Youtube en egen Wrapped. Alltså en sammanfattning av ditt Youtube-år på Spotify-manér.

Mest anmärkningsvärt i sammanhanget? Att Apple Music hann före.

YouTube releases its first-ever recap of videos you’ve watched | TechCrunch

YouTube Recap features a set of up to 12 different cards that highlight a user’s top channels, interests, the evolution of their viewing habits, and which personality type they fall into based on the videos they loved to watch.

Spotify Wrapped blir mer social

’Tis the season. För Spotify Wrapped. Spotifys årssammanfattning där du kan dyka ned i ditt lyssnande under året, ifall du har glömt det.

Förra året la Spotify till en ”podcast” snodd från NotebookLM, där två virtuella poddvärdar diskuterade statistiken och ditt lyssnande. I år har såväl Apple Music som Youtube lagt till sina egna kopior – så då gör Spotify årets Wrapped mer social.

I år bjuder Spotify på ännu mer statistik, nörddata och nya funktioner (som en ”Top song quiz”). Och de gör funktionen mer social med Wrapped Party. Förutom att de alltså har gamifierat din lyssningsstatistik så gör Spotify det möjligt att bjuda in upp till nio vänner för att jämföra musikåren mellan varandra.

Spotify Wrapped 2025 adds its first multiplayer feature with ’Wrapped Party’ | TechCrunch

Spotify Wrapped returns to its data-driven roots with new interactive features, deeper insights, and social experiences designed to revive its fan-favorite feel.

Netflix dödar funktionen att spegla innehåll från mobil till TV

Tycker du att Netflix är betydligt enklare att använda i mobilen och har gillat funktionen för att kasta upp innehåll till TV:n den vägen? Trist för dig, i så fall.

Det verkar nämligen som att Netflix har skrotat den här funktionen för ”de flesta TV-apparater och strömningskapabla enheter”.

Varför? Ingen förklaring ges, men som artikeln konstaterar så fimpade Netflix Airplay-stöd med den svepande motiveringen att de ville ”säkra att tittarkvaliteten är tillräckligt bra” för att Netflix ska känna sig nöjda. Vilket inte alls är en smömosförklaring.

På ytan känns det här som en rätt märklig försämring. Man måste ju oavsett ha ett Netflix-konto, så konstigt att Netflix tar bort funktionen.

Mest troligt är att det snarast handlar om kontroll överupplevelsen. Fast om jag ska ta steget ett steg längre så tror jag att det handlar om något helt annat: annonsfunktioner. Mer specifikt annonser som är optimerade för att visas på stora skärmar. Eller som åtminstone säljs in för att konsumeras via den stora skärmen.

Frågan är om annonser kan komma även till de dyrare, i dagsläget annonsfria, abonnemangen. Eller om Netflix kommer att satsa på att göra TV-tittande (a.k.a. storskärmstittande) ännu mer till något du måste betala för. Med andra ord att du kanske får en annonsfri upplevelse i mobilen om du betalar för annonsfritt, men vill du slippa även ”TV-reklam” så får du betala extra.

Netflix kills casting from phones

Netflix says it will continue to support Google Cast, however many users report the feature has stopped working.

 

AI – artificiell intelligens

ChatGPT kan vara nära att få annonser

Det verkar som att ChatGPT är nära dagen A. A som i annonser.

Åtminstone enligt kodgrävande i Android-appen. Där har det dykt upp referenser till en ”annonsfunktion”. Den verkar i sin tur komma i tre smaker: ”bazaar content”, ”search ad” och ”search ads carousel”.

Och nej, jag är inte säker på vad basaralternativet är. Spontant känns det som att det har med shopping att göra, men det kan ju lika gärna bara vara ett skojsigt namn på något helt annat.

Oavsett. Att annonser kommer att dyka upp i ChatGPT känns vid det här laget som ett ”när” och inte ”om”. Men vi vet i dagsläget inte mer än så här. Jo, en sak till: när det börjar dyka upp referenser till saker i kod i betaversioner så brukar det betyda att de snart rullas ut.

Och med tanke på hur hysteriskt mycket pengar Open AI blöder varje månad så behövs varje dollar de kan få in.

Det som återstår att se är hur annonserna konkret kommer att fungera. Inklusive hur de kommer att påverka svaren som tjänsten ger. Känns inte spontant som att företag som betalar för sig kommer att hamna allt för långt ned i kön.

Vi får också se vilka som kommer att stöta på annonser. Bara ”gratisanvändarna” eller även de som betalar för sig. Jag skulle spontant gissa båda två. Att det alltså inte kommer att finnas ett annonsfritt abonnemang. Det kommer nog rätt garanterat bli annonser vid webbsökningar.

I vilket fall så kommer nog ChatGPT snart få precis det som många lyfter fram som en av de största fördelarna jämfört med Google. Och när en tjänst väl har börjat med annonser så brukar mängden annonser inte minska över tid.

ChatGPT might be serving you ads soon, leak suggests

Leaked code from the ChatGPT Android app suggests OpenAI may soon introduce ads to the free version of ChatGPT.

Open AI utfärdar code red till personalen

Hur vet man att konkurrenterna börjar komma ikapp marknadsledaren? När en code red utfärdas till personalen. Det har Open AI nu gjort.

Enligt intern kommunikation som The Information och Wall Street Journal har kommit över så har VD Sam Altman gått ut med precis det här. Alla till pumpen, full bemanning vid årorna, ärmarna uppkavlade till öronen och alla andra mer eller mindre realistiska metaforer.

Det hela handen pekar på är GPT-5.1. Det är den som alla nu ska förbättra på alla sätt som bara går. Det innebär saker som att snabba upp tjänsten, bättre personalisering och ”förmågan att svara på fler frågor”.

Vi kan väl dock utgå från att det sistnämnda inte innebär att de olika kontonivåerna kommer få högre maxtak när det kommer till användning. Vi kan nog snarare se fram mot ännu mer av det motsatta.

Den nya prioriteringsordningen innebär att några andra funktioner hamnar längre ned i backloggen. Saker som den personliga assistenten Pulse, shoppingfunktioner och tänkta AI-hälsoagenter. Och även satsningen på annonser skjuts mer på framtiden.

Dang. Det som vi väntat så på.

OpenAI declares ’code red’ as Google catches up in AI race

Google’s own ’code red’ response to ChatGPT has started paying off.

Open AI satsar på vitlök till sin nästa modell

Nu blir det lök för Open AI. Åtminstone enligt uppgifter. Tydligen arbetar ChatGPT-ägaren på en ny språkmodell, som fått det inte helt självklara namnet Garlic. Men hej. Det finns ju två vokaler i namnet. Bara det ett framsteg.

Oavsett så ska Garlic, enligt interna Open AI-dokument, vara i nivå med Anthropics värstingmodell Opus 4.5 och Googles Gemini 3 när det kommer till resonerande och kodande.

Men vitlöken kanske inte alls blir en vitlök när den väl är klar. Enligt uppgifterna så kan det vara så att vad det handlar om är GPT-5.2. Eller GPT-5.5. Alltså samma modell som i dagsläget är bottenplattan i ChatGPT. Eller modellen kanske åtminstone följer samma namngivningsstandard.

Uppgifterna om den nya modellen kommer bara en dag efter andra interna meddelanden från Open AI-VD:n Sam Altman informerade personalen om att ”code red” gäller. Att Open AI känner stressen av att konkurrenterna nu är ikapp och om och att de anställda därför ska lägga allt sitt fokus på att förbättra den nuvarande modellen GPT-5.1. Eller överlag bara göra själva kärntjänsten vassare och snabbare och därmed pausa nya initiativ. Som annonser i ChatGPT.

OpenAI is secretly fast-tracking ’Garlic’ to fix ChatGPT’s biggest flaws: What we know

The company’s next model could be around the corner. Here’s what’s driving it.

Open AI kan släppa GPT-5.2 nästa vecka

Tidigare i veckan gick Open AI:s VD Sam Altman ut med information till personalen om att ett ”code red” nu gällde. Anledningen? Stress över att konkurrenterna blir allt vassare. Särskilt Google, som numer måste betraktas vara Open AI:s värsta utmanare.

Nödläget innebär att de anställda skulle släppa allt de hade i sina händer i form av nya initiativ (som annonser i ChatGPT) och istället lägga allt sitt krut på att förbättra ChatGPT:s kärntjänst. Alltså modellen som ligger och snurrar under ChatGPT.

Det ser ut som att vi redan nästa vecka kan få ett första smakprov av vad vi kan vänta oss som följd av Altmans pekande med båda hela händerna. Då kan det bli dags för GPT-5.2.

Vi pratar alltså om en punktuppdatering, så sannolikt inget enormt hopp. Men kanske småförbättringar över hela banan. Sen kan vi anta att 5.2 inte föddes den här veckan. Altmans direktiv lär inte få något effekt på just den här versionen, annat än på marginalen. Men det kommer oavsett att bli ett bevis på hur Open AI står sig i den allt hårdare konkurrensen.

OpenAI’s GPT-5.2 ’code red’ response to Google is coming next week

OpenAI is getting ready to release its response to Google’s Gemini 3 AI model. GPT-5.2 could arrive as early as next week.

Open AI vill slå sig in i redovisningsbranschen

Ny affär för Open AI. AI-bolaget köper in sig i Thrive Holdings, ägt av riskkapitalbolaget Thrive Capital. Och tanken är att Open AI:s produkter därmed ska arbetas in i redovisningsbranschen och liknande branscher. Arbeta in AI i ”traditionella” branscher, där AI-tekniken kanske inte är lika utbredd i verktygen.

Tanken är att Open AI:s ingenjörer ska samarbeta med Thrives personal för att bygga in AI-teknik i affärsprocesser.

Så ja. Det är alltså ännu ett exempel på hur Open AI ingår samarbete med ett företag för att driva på AI-utvecklingen för att därmed säkra att fler använder Open AI:s produkter så att Open AI kan tjäna mer pengar. Och framförallt fortsätta motivera riskkapitalister att investera i snabbväxande Open AI.

OpenAI’s investment into Thrive Holdings is its latest circular deal | TechCrunch

Analysts will be watching to see if Thrive-owned firms actually succeed in building long-term profitable businesses using OpenAI’s tech, or if the result is really just pumped up valuations based on speculative market potential.

Är Open AI AI-erans Yahoo?

Intressanta tankar och paralleller. Som den lätt provokativa frågan: Är Open AI AI-erans Yahoo?

Säger vi ”AI” idag så lär de flesta tänka ”ChatGPT”. Tjänsten som startade den senaste AI-vågen. Den just nu överlägset största tjänsten sett till användare. Dessutom en som, tack vare att de var snabba ur startblocken, har haft konkurrenterna i backspegeln när det kommit till tekniken i sina tjänster.

Det finns som vanligt stora fördelar att vara först ut med något. Åtminstone när det handlar om en produkt som folk faktiskt visar sig vilja ha.

Samma sak under internets första dagar. Massiva drakar som var snabba med att lägga beslag på marknaden både när det kom till tjänster (som mejl) och intäkter (pengar från internetabonnemang och annonsering). Eller bara användning. Namn som AOL, Altavista och Netscape. Och just Yahoo.

Gemensamt var att de var tjänster som till stor del överlevde dotcom-kraschen. De tjänade riktiga pengar och tillhandahöll bastjänster för internet. Det var framförallt de nya spelarna – de som levde på lånade pengar – som föll.

Men några år in på 00-talet började nya namn växa fram. Som Google (inklusive Chrome) och Amazon. Nu, två och ett halvt årtionde senare, finns tjänsterna som var helt dominerande vid millennieskiftet inte längre kvar. (Ironiskt nog undantaget Yahoo, som är fascinerade motståndskraftiga i USA – även om de numer är rätt marginaliserade i det stora hela.)

Tjänsterna som föll hade också fått in pengar tack vare löften om framtida stora intäkter. Och de kom. Men betydligt senare än utlovat, vilket gjorde att det blev för sent för de som krattade manegen för dagens tjänster (Boo. com någon?)

I inlägget nedan finns en relaterad intressant jämförelse: WeWorks 15-åriga hyreskontrakt med den massiva datacenterkapacitet som Open AI shoppar upp. I båda fallen baserade på en rak uppåtgående kurva i efterfrågan. Som inte tar hänsyn till stora oväntade brott i kurvan. Som att hyra ut kontorsplatser när hela världen tvingas sitta hemma.

Vilka är med andra ord de stora spelarna inom AI om vi vrider fram klockan ytterligare två årtionden? Kommer Open AI bli Google eller Yahoo? Och kommer 2040-talets giganter vara de företag som har sett dagens ljus nu – kanske namn som vi ännu inte ens har hört talas om?

I've said it before: OpenAI is the Yahoo of AI. But if you're SoftBank, OpenAI is something far more familiar. It's WeWork 2.0. And Sam Altman is Adam Neumann. Even the names rhyme. 2… | Laurent P. | 224 comments

I’ve said it before: OpenAI is the Yahoo of AI. But if you’re SoftBank, OpenAI is something far more familiar. It’s WeWork 2.0. And Sam Altman is Adam Neumann. Even the names rhyme. 2 charismatic founders who’ve never met a conference stage they didn’t love. 2 visionaries that require everyone else’s money to fund.

Google rullar ut AI-plattformen Workspace Studio

Sugen på att bygga fler AI-agenter? Nu ger Google dig en hel studio bara för det ändamålet: Workspace Studio.

Tanken är att att det ska bli enkelt för ungefär vem som helst (okej, du måste inte vara utvecklare eller superspecialist) för att kunna börja bygga agenter som kan utföra uppgifter åt dig. Och som liknande lösningar från andra ser det ut att fungera på ungefär samma sätt. Och ungefär som tjänster som Zapier länge har fungerat.

Det som är hårt inbackade i Googles Office-paket har förstås mest att vinna och lägst tröskel att knyta ihop olika datakällor. Och du måste betala för Workspace för att komma åt nya Studio-tjänsten.

Rullas ut till företagskunder ”de närmaste veckorna”.

Introducing Google Workspace Studio to automate everyday work with AI agents | Google Workspace Blog

Design, manage, and share AI agents in Google Workspace Studio to automate tasks and complex workflows using Gemini 3.

NotebookLM låter även gratisanvändare skapa presentationer och infografik

För någon vecka sedan fick Googles AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM två nya funktioner: presentationer och infografik. Nu har även gratisanvändare fått tillgång till dem.

När funktionerna först lanserades så var funktionerna endast tillgängliga för betalande användare, men nu får även vi som kör NotebookLM kostnadsfritt möjlighet att förvandla material till sammanfattningar i dessa två format.

Det återstår att se hur högt (okej, hur lågt) taket är. Dvs. hur få presentationer och infografikbilder som vi gratisanvändare kan skapa varje dag. I förra veckan sänkte Google taket även för betalande användare och grundanledningen verkar vara att senaste versionen av Googles AI-bildskaparmodell Nano Banana har blivit för populär.

Vi kan anta att Nano Banana var den trånga sektorn som gjorde att Google inte ville släppa på presentationer och infografikskapande till alla NotebookLM-användare till att börja med.

Resultatet? De enkla, snabba tester jag gjort gav riktigt vassa resultat.

Gemini på gång att få projektfunktion

Kodgrävande är alltid kul. Ja, eller eftersom jag har noll koll på hur man gör det så vet jag inte hur kul själva grävandet är, men det är kul att få ta del av det som de som faktiskt gräver har hittat. Som att Gemini är nära att få en projektfunktion.

Det verkar vara en funktion som motsvarar (och heter samma sak) som det som har funnits ett tag i ChatGPT. Möjlighet att skapa ”mappar” där man kan samla chattar inom ett projekt eller ett område. Hos ChatGPT kan man numer även bjuda in andra att samarbeta i ett projekt och det går att begränsa minnet till att omfatta bara ett specifikt projekt.

Nu har koden i en betaversion av Android-appen visat spår av en sån här funktion. Och… det är ungefär så mycket som vi vet. Men när det väl dyker upp spår i betaversioner så brukar funktioner vara nära lansering.

Here’s What Gemini’s Version of ChatGPT’s Projects Feature Might Look Like

Google’s take on the Projects feature for Gemini will reportedly be functionally similar to OpenAI’s ChatGPT.

Google tar ännu ett AI-steg för att motverka bluffmejl

Ny funktion i Google-appen (och överlag i Android för de som kör det): möjlighet att fråga Gemini om ett meddelande är ett bluffmeddelande eller inte.

Google bygger ut sin Circle to search-funktion och lägger till den här förmågan. Som funktionen överlag fungerar så kan man bara ringa in det man undrar över på sin Android-mobilskärm och sedan låta Gemini avgöra om ett meddelande är legit eller inte.

Funktionen finns även tillgänglig för oss som inte tycker illa om oss själva. Alltså vi som kör iOS. Då via Google-appen. Och då genom att man tar en bild av meddelandet man undrar över och sedan laddar upp det till appens smarta kamerafunktion Lens.

Visst. Helst vill man ju inte ens att de här meddelandena kommer fram. Och AI:n kommer ju göra sitt bästa för att avgöra om ett meddelande är bluffigt eller inte genom att se om det finns vanliga blufformuleringar – så det är inte helt vattentätt med tanke på att bedragare varje dag blir bättre och mer uppfinningsrika.

Men det är oavsett ett bra initiativ, precis som alla liknande ambitioner.

Use Circle to Search and Google Lens to spot scam messages.

You can now use Circle to Search and Google Lens to detect scammy messages you receive on your phone.

Runway släpper ny modell för att skapa AI-videos

AI-veteranen Runway släpper en ny modell: Gen 4.5. Ännu en AI-videomodell, som enligt jämförelser enligt de vanliga rankingverktygen ska vara vassare än såväl Googles Veo 3 som Open AI:s Sora 2 Pro.

Det återstår som vanligt att se hur bra modellen är i verkligheten.

Oavsett så ska 4.5 göra det möjligt att skapa högkvalitetsvideo genom att som vanligt bara beskriva med text vad man vill ha. Modellen ska vara bra på att ”förstå fysik, mänskliga rörelser, kamerarörelser samt orsak och verkan”.

Runway Research | Introducing Runway Gen-4.5

A new frontier for video generation. State-of-the-art motion quality, prompt adherence and visual fidelity.

AI-modell tränad på fängelsetelefonsamtal ska avslöja brott

Ett nytt område (well, för mig) kring hur språkmodells-AI kan användas. Som ger upphov till nya frågor kring det etiska i AI-träning.

Det handlar om att företaget Securus Technologies har tränat en modell på sju års telefonsamtal från amerikanska fängelser. Modellen ska på så sätt ha lärt sig känna igen brottsförberedelser och ska kunna flagga och varna för detta.

Med andra ord ett väldigt bra användningsområde. Stoppa brott, bra grejer. Men samtidigt har också träningen gjorts utan att vare sig fängelsekunderna eller de anhöriga eller andra på utsidan som de har pratat med varit medvetna om det. Och det är alltså ett kommersiellt bolag som har tränat på samtalen.

Nu pratar vi USA 2025, så i dagsläget lär det inte skrivas några lagar som kommer att försöka sätta stopp för denna slags hantering. Men det är som sagt var ännu ett område som AI kan användas och som ett demokratiskt samhälle därför måste ta sig en funderare kring vad som ska gälla.

(Så ja, eftersom det är en fråga för demokratiska samhällen så är inte heller det något som USA just nu behöver bry sig om.)

An AI model trained on prison phone calls now looks for planned crimes in those calls

The model is built to detect when crimes are being ”thought about or contemplated.”

Apples AI-chef slutar

Apples storslagna AI-visioner, som presenterades våren 2024, har så här långt gått… sådär. Rätt skitkass till och med. Och nu kommer nästa tecken på att Apple för fullt håller på att försöka få till en omstart: AI-chefen John Giannandrea slutar.

Officiellt handlar det om att han kommer att gå i pension våren 2026, och fram till dess fortsätta arbeta som ”rådgivare” (vilket lite känns som att hamna på regeringskansliets elefantkyrkogård). Men vi kan nog anta att det som sagt var finns affärsmässiga beslut bakom det här. Och att det kanske inte helt och fullt är Giannandreas beslut.

Han ersätts av Amar Subramanya, som innan jobbade som Corporate vice president för AI på Microsoft och före det 16 år på Google. Nu återstår det att se hur Subramanya ska få fart på Apples AI:ande.

Det verkar just nu mest handla om att köpa in andra företags teknik som bottenplatta. Som Googles Gemini. Men vi får som sagt var se vad Apples ambitioner på AI-området kommer vara framöver. Hur mycket chefsbytet kommer att märkas.

Apple AI Chief John Giannandrea Retiring After Siri Delays

Apple AI chief John Giannandrea is stepping down from his position and retiring in spring 2026, Apple announced today. Giannandrea will serve as an advisor between now and 2026, with former Microsoft AI researcher Amar Subramanya set to take over as vice president of AI.

Anthropics VD tycker att AI-bolag YOLO:ar för mycket

You only live once? Så resonerar AI-bolag för mycket. Enligt VD:n för ett av dessa: Anthropic.

Det var under en intervju som företagets VD Dario Amodei konstaterade att hans branschkollegor YOLO:ar för mycket. Mer specifikt att AI-bolagen köper på sig miljardtals dollar datacenterkapacitet för framtiden, samtidigt som de fortfarande blöder hysteriskt mycket pengar.

Och det följer på något jag skrev om förra veckan: en parallell med kraschade kontorsuthyrningsföretaget WeWork. De skrev under hyresavtal så långa som 15 år när det boomade som mest för att säkra yta, men sen satt de med en massa höga utgifter de inte kunde bli av med när pandemin tvingade alla att sitta hemma.

Det finns alltså en risk – och den är nog inte jätteliten – att pendeln också denna gång kommer krascha tillbaka och rejält minska riskkapitalisternas vilja att pumpa in pengar i bolag som inte ser ut att gå med vinst på lång tid.

Och det kan slå mot företagen som hyr ut molntjänstlösningar till AI-bolagen. Något som i sin tur även kan drabba företagen som nu bygger datacenter i ett rasande tempo. För om efterfrågan minskar så sitter också den här kategorin bolag (som dessutom ofta är AI-bolag själva) med en massa outhyrd kapacitet.

Med tanke på hur galet mycket pengar som nu är satsade (och låsta) i att AI-utvecklingen fortsätter i samma tempo så börjar det milt sagt börja kännas lite oroande. För hela världsekonomin.

Anthropic CEO weighs in on AI bubble talk and risk-taking among competitors | TechCrunch

Anthropic’s CEO shared his thoughts on the economics of AI and the risk-taking of competitors, saying some were ”YOLO-ing” with regard to spending.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 48 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligen

NotebookLM kan skapa presentationer och infografik

Ännu fler nyheter i Googles AI-anteckningsbok NotebookLM. Två, närmare bestämt.

Dels får Notebook stöd för att skapa presentationer och dels för den stöd för att skapa infografik. Och Google har även lagt till den sprojlans nya bildmodellen Nano Banana Pro i båda dessa. Och det finns verkligen skäl att lägga till den här.

Den nya bananen är nämligen inte bara bra på att göra realistiska bilder, den ska även ha fått en ”hjärna” i bildskapandet. Den kan med andra tänka inte bara på hur en bild visualiseras utifrån en textinstitution, utan också fundera över hur något faktiskt överlag ska visualiseras. En förmåga som är särskilt bra när man ska skapa infografik.

(Jag läste om en på LinkedIn som hällde ner fyra av sina doktorsavhandlingar i modellen och bad den skapa en visualisering av forskningen och forskaren i fråga blev rejält imponerad. Utan att jag har koll på att det blev en korrekt visualisering…)

Men det ska alltid finnas lite smolk i bägaren. De nya funktionerna släpps inte för mig än. Eller för de flesta i EU. Eller bara: för de flesta. I dagsläget krävs det nämligen att man har en betalversion av NotebookLM. Vi gratisätare ska förhoppningsvis dock bara behöva vänta ”några veckor” innan den släpps också för oss.

NotebookLM’s killer new feature just made PowerPoint obsolete (and Canva too)

Never touching PowerPoint again.

NotebookLM begränsar funktioner för betalande användare

För några dagar sedan la Google AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM till två nya funktioner: möjlighet att skapa presentationer och infografik. Fast inte för oss gratisanvändare. Vi får hålla oss till tåls några veckor till.

Hette det då. Men nu har Google tydligen sänkt gränsen även för Pro-användare.

Anledningen? De två funktionerna har blivit för populära. På grund av ”hög belastning” så sänks gränserna för hur många presentationer och infografikbilder som kan skapas. Och det verkar i grund och botten vara hög användning av senaste Nano Banana-modellen som är skurken i dramat, eftersom Google sänker gränser för den funktionen på andra håll.

Så hur mycket sänks gränsen? Bra fråga. Det verkar inte finnas information om gränser för dessa två funktioner överhuvudtaget, så svaret är att… taket bara är lägre.

Så inte ens Google, som till skillnad från de renodlade AI-bolagen har riktiga egna pengar att subventionera AI-satsningarna med, kände att det gick ihop sig. Frågan är vad det kan innebära framåt. Återstår att se hur länge begränsningen håller i sig. Och när vi som inte betalar för NotebookLM via prenumeration får tillgång till funktionerna. Eller kanske ens om.

En inte alltför kvalificerad gissning är det inte direkt kommer att bli lägre priser på AI-abonnemang framöver. Och ännu mindre givmilda kostnadsfria konton.

Google rolls back NotebookLM’s new features, sort of

Uh-oh.

Google jobbar på att integrera Gemini bättre med NotebookLM

En av de AI-tjänster som jag gillar mest, även om jag fortfarande använder den mindre än jag borde, är Googles AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM. Den som i grund och botten är en tjänst som vänder sig till studenter, eller bara människor som vill lära sig något, men är numer förstås lika mycket ett verktyg för arbetslivet överlag.

Google har nu så sakteliga börjat åtgärda några av de märkligare tillkortakommandena som tjänsten har haft (som att den inte hade stöd för bilder, Word-dokument eller kalkylblad – även om Excel-stöd fortfarande saknas). Men det har fortfarande varit rätt vattentäta skott mellan NotebookLM och Gemini. Alltså Googles egen AI-modell och AI-chattbot. Nu ser det ut som att Google gör sig redo att sänka tröskeln lite.

Uppgifter pekar på att Google arbetar på en ”knapp” som gör att man ska kunna importera en NotebookLM-anteckningsbok till Gemini och där kunna arbeta vidare med innehållet i anteckningsboken.

Visst. Gemini finns förstås som del i Notebook, men det känns i flera lägen fortfarande som att det är en enklare version som inte har lika mycket stöd. Ovanstående lösning känns fortfarande rätt yxig, men är ett steg i rätt riktning.

Sen återstår förstås att se om den här funktionen blir verklighet. Men det känns väldigt troligt.

You Might Soon Be Able to Import NotebookLM Notebooks to Gemini

Google is reportedly improving the interoperability between its artificial intelligence (AI) chatbot app, Gemini, and its AI-powered learning platform, NotebookLM.

Google säger att de inte alls tränar på Gmail-mejl

I förra veckan började det cirkulera upprörda inlägg om att Google har ändrat sina användarvillkor och numer gett sig själva rätt att träna på användares Gmail. På mejlen som finns där, alltså.

Det blev så mycket rabalder att Google verkar ha känt sig tvingade att gå ut och dementera.

Så enligt Google betyder det inte att man ger Google carte blanche att mejlträna bara för att man har de så kallade Smart features påslagna. När man alltså ger Googles AI-bot Gemini rätt att läsa mejl som del av hela Workplace-sviten. När man alltså ger Gemini den här möjligheten för att på så sätt kunna hitta information och svar på frågor även bland mejl man har skickat eller tagit emot. Och den funktionen har funnits ett tag vid det här laget.

Det återstår alltså att se om Google talar sanning. Och om varningarna om att stänga av Smart features i så fall är den senaste varianten av när Facebook-användare lägger ut en text som sägs stoppa Facebook från att [infoga valfritt ändamål som handlar om vad man gör på Facebook, inklusive att använda ens bilder eller videos på ett otillåtet sätt].

Google says it isn’t using your Gmail to train AI

The company is denying viral claims that it’s accessing users’ emails to train AI models.

Stora amerikanska försäkringsbolag vill slippa försäkra ”AI-relaterade skador”

Också en intressant utveckling som följd av AI-vågen som just nu sveper fram. Å enda sidan bolag som vill specialisera sig på att försäkra ”AI-skador” medan andra vill slippa försäkra denna typ av potentiella skador helt och hållet.

Det är Financial Times som har kommit över dokument som visar hur stora amerikanska försäkringsbolag, som AIG, Great American och WR Berkley, har skickat in begäran till tillsynsmyndigheter om att de ska få undanta ”AI-relaterade skador” från företags försäkringar.

Anledningen är helt enkelt att de anser att tekniken är ”för mycket svart låda”. Inte minst när vi tassar in på agentområdet, där AI-botar ännu mer på eget bevåg gör saker. Men det räcker förmodligen gott med AI-kundtjänstbotar som hittar på saker som orsakar skada hos exempelvis konsumenter. Eller bara potentiell skada. Tillräckligt mycket för att det ska lämnas in stämningar. Kanske till och med väldigt många stämningar.

Å andra sidan börjar det också dyka upp företag som ser en chans att slå sig in på ett potentiellt lukrativt område: erbjuda just AI-oopsie-försäkringar. Med förhoppningen om att företag ska känna tillräckligt mycket potentiell skadeståndsrisk för att de ska vilja slanta upp för premier. Särskilt när företagens vanliga försäkringsbolag inte ta risken.

Det är, om man så vill, de där finansbolagen som gladeligen lånar ut pengar till människor som fått nej av vanliga banksystemet (med en matchande ränta). Alltså människor som verkligen inte borde låna pengar.

De båda trenderna har gemensamt är alltså osäkerhet kring tekniken i kombination med det juridiska landskapet. Om man så vill: saker som har tillkommit på grund av avsaknad av tydlig spelplan. Som statlig reglering av AI-tekniken.

För några månader sedan – det kan ha varit före sommaren – läste jag en artikel som konstaterade att USA:s vilda västern-inställning när det kommer till AI-tekniken riskerar att bli mer hämmande för innovation än EU:s försök att få till det redan innan tekniken har tagit fart. Helt enkelt eftersom det osäkra läget kan göra att stämningarna kan börja hagla in – och de kan bli extremt kostsamma. Något som i sin tur kan orsaka ovilja att satsa på tekniken förrän det har blivit helt säkert utrett vad som faktiskt gäller.

Försäkringstendenserna kan vara tidiga tecken på att precis det skulle kunna hända. Samtidigt som EU vill luckra upp sin egen reglering.

(Räddningen just nu är sannolikt att USA:s regering i princip vill klassa alla försök att reglera AI-teknik som nära nog någon slags landsförräderi. Ni vet. Bolagen som leds av Donalds kompisar.)

AI is too risky to insure, say people whose job is insuring risk | TechCrunch

Major insurers including AIG, Great American, and WR Berkley are asking U.S. regulators for permission to exclude AI-related liabilities from corporate policies. One underwriter describes the AI models’ outputs to the FT as ”too much of a black box.”

Adobe lägger till Nano Banana Pro i Photoshop och Firefly

Mer Nano Banana. Googles egen bildskaparmodell, alltså. Nu lägger Adobe till den sprillans nya versionen Nano Banana Pro i Photoshop och Firefly.

Betalande användare ska dessutom kunna skapa ”obegränsat” med bilder fram till 1 december.

Nano Banana Pro AI Model Integrated Into Adobe Photoshop and Firefly

Adobe offers unlimited image generations with Firefly image models and third-party models in the Firefly app till December 1.

Anthropic släpper Opus 4.5 och lägger till stöd för Chrome och Excel

Ny dag, ny AI-modell. Eller åtminstone ny version av AI-modell. Den här gången från Claude-ägaren Anthropic. Nu släpps Opus 4.5.

Det innebär att flaggskeppsversionen av Anthropics modellfamilj nu får sig ett lyft. Som vanligt innebär det att den ska ha blivit bättre på det den gör och som så ofta nuförtiden så verkar särskilt kodandet ha vässats.

Men för de flesta vanliga användare så är det nog mer relevant att veta att Anthropic rullar ut integrationerna med Chrome och Excel bredare. Från att ha varit piloter så blir Chrome-pluginen nu tillgänglig för alla som betalar för ett Max-abonnemang medan den Excel-anpassade varianten öppnas för de som betalar för Max, Team eller Enterprise.

Anthropic releases Opus 4.5 with new Chrome and Excel integrations | TechCrunch

Anthropic has launched Opus 4.5, the latest version of its flagship model, with new integrations into Chrome and Excel.

Lovable försvarar Europa som plats att bygga techstartups

För några dagar sedan upptäckte Jens Nylander, numer aktuell med sin tjänst The Intelligence Company att svenska Ai-bolaget Lovable inte har betalat moms.

Det ledde förstås till de sedvanliga polariserade kommentarerna som å enda sidan handlade om techstartups som försöker smita från skatten och å andra sidan om att det här var ännu ett exempel på hur EU:s regleringar dödar innovation och varför EU ligger efter USA när det kommer till techutveckling.

I samband med det var det uppfriskande att läsa det här LinkedIn-inlägget från Lovable-medgrundaren Anton Osika, där han konstaterar att det absolut går att bygga framgångsrika techbolag i EU. Och att han vill bevisa det.

Ännu en anledning att gilla Lovable, alltså.

Screenshot

Grok lär sig skapa AI-videos

Mer video. Den här gången från Elon Musks AI-bot Grok. Nu den lärt sig skapa videos baserat på textinstruktioner.

Grok har nu alltså fått samma stöd som Open AI:s Sora och Googles Veo (plus förstås andra tjänster). Det går att skapa korta videos som även har ljud.

Precis vad FKA Twitter behöver mer av. AI-skapade videos.

You can now create fun AI videos from text with Grok

With Grok Imagine’s new update, users can generate short videos directly from text. The feature adds motion, sound, and visuals in one step, turning everyday ideas, memes, and concepts into shareable clips on X in seconds.

Problemet med den bubbliga AI-cirkulära ekonomin i en bild

En rätt talande bild av vad som just nu driver såväl ”AI-ekonomin” som den amerikanska ekonomin i stort (inte minst börsen): 7 företag som skickar 1 biljon dollar mellan sig, som rubriken på bilden är.

Den här infografiken har dessutom någon månad på nacken, så vi kan även lägga till exempelvis Claude-ägaren Anthropic (som bara häromdagen fick investeringar på 5 respektive 10 miljarder dollar från Microsoft och Nvidia – och har i gengäld åtagit sig att köpa Azure-kapacitet för 30 miljarder).

Symbiosen mellan AI-bolag (som Anthropic och Open AI) och AI-infrastrukturbolag (som Microsoft och Nvidia) driver just nu väldigt framgångsrikt ”AI-ekonomin” genom en loop av att driva på användningen av AI för att på så sätt göra det möjligt för bolagen att sälja sina produkter och tjänster.

Men den stora utmaningen är att det alltså mycket handlar om samma pengar som skickas mellan samma bolag. Samtidigt som det kommer undersökningar som visar att ”vanliga” bolag ännu inte har sett några större värden av sina AI-investeringar. Det är om man så vill lite som att en AI-språkmodell bara tränar på AI-skapat innehåll, utan påfyllning av nytt, människoskapat innehåll. Och vi vet ju vad det gör med kvaliteten i AI-modellen.

Det är här vi hittar risk för AI-bubbla just nu. Inte tekniken i sig, utan att vi ännu en gång haussar upp en ny teknik med orimliga förväntningar på kort sikt. Vilket ökar risken för ett rejält bakslag när det visar sig att haussandet även denna gång inte hade full markkontakt.

Om man så vill: vi ser en ny definition av ”cirkulär ekonomi” här. Och inte på det bra sättet.

Nytt AI-verktyg kan guida blinda rätt

När vi pratar om AI idag så handlar det till största del om det vi kan göra med ChatGPT och de andra stora AI-tjänsterna. Saker som kan göra oss lite (eller mycket, beroende på vem du frågar) mer effektiva kring saker som handlar om informationssökande, kodande och att skapa innehåll.

Men så har vi förstås det som ”AI” (nu använder jag begreppet brett här) länge har varit relevant för. Saker som ligger och rullar under huven i teknik som vi använder i vår vardag och gör dem bättre utan att vi tänker på det. Och för vissa människor kan det handla om en ännu större förbättring.

Som Navisense, som forskare vid Penn State University har tagit fram. Ett AI-verktyg för blinda och gravt synskadade. Det är en app som håller koll på omgivningen via en kamera och som sedan kan hjälpa sina användare baserat på det som appen ”ser”.

Exempel är att användaren kan fråga efter något, på klassiskt ChatGPT-manér, och sedan guidas rätt med ljudinstruktioner. Det är alltså ungefär Apples Hitta-funktion, fast för vad som helst. Så man kan i princip säga: ”var är nycklarna” och sedan med röstinstruktioner ledas rätt.

Nu är det här än så länge inte en skarp produkt, utan fortfarande bara på forskningstestsnivån, och det är heller inte det första exemplet på något liknande. Vi har ju sett hur ungefär det här ha byggts in i övervakningskameror, så att man kan ställa frågor om hemmet genom att ställa vanliga frågor (som ”var är hunden” eller ”vem var hemma senast”). 

Men det är oavsett en väldigt bra utveckling.

This AI app is helping visually impaired people find and navigate objects around them

NaviSense is a new AI-powered smartphone app built to help visually impaired people find and navigate objects in real time. Using camera input, spatial audio, and vibrations, it guides users toward what they’re searching for, without needing pre-mapped environments.

Regeringen vill att polisen ska använda AI-ansiktsigenkänning trots att det bryter mot AI Act

Nästa steg mot en polisstat: regeringen vill att polisen ska få använda kameraövervakning med AI-ansiktsigenkänning. Men hej, det ska bara användas om det är ”absolut nödvändigt”. Och det ska krävas förhandstillstånd från åklagare. Ja, om det inte är ett brådskande läge. Då krävs enligt förslaget inget tillstånd. Finns noll risk att det nästan alltid skulle kunna klassas som ”brådskande läge”.

Bäst av allt? Förslaget bryter mot AI Act. Men eftersom regeringen som bekant allt mer har en Trump-inställning när det kommer till att följa befintliga lagrum så kan vi väl anta att det mest ses som en bagatell.

Största frågetecknet? Varför regeringen skickar förslaget på remiss till Lagrådet. Är det någon som på fullaste allvar tror att regeringen kommer att lyssna på Lagrådets expertutlåtande? Förlåt: åsikt.

Regeringen vill runda EU – vill ge polisen rätt att använda AI-kameror

Regeringen vill att polisen ska få använda övervakningskameror med AI-driven ansiktsigenkänning för att bekämpa brott. Nu skickas förslaget vidare till Lagrådet, rapporterar TT.

Kan vi börja se dynamisk prissättning på AI-tjänster?

Tidigare i veckan skrev jag om hur Google har infört begränsningar även för betalande användare av de nya funktionerna för att skapa presentationer och infografik i NotebookLM. Dessutom har bildmodellen Nano Banana begränsats. De som inte betalar kan exempelvis bara skapa två bilder om dagen med senaste Nano-versionen.

Men det ser ut som att gränsen till och med i det sistnämnda fallet kan sänkas ytterligare om belastningen är hög. Så kanske bara en om dagen. Eller ingen.

Och det leder till en intressant fråga som artikeln här nedan närmar sig: kan det bli så att AI-bolagen kommer att börja med dynamisk prissättning? Surge pricing, för att prata Uber-svenska.

Kort sagt att man får olika mycket kapacitet beroende på om det är många andra som vill åt tjänsterna samtidigt. Eller att man kanske får betala mer om det är hög belastning.

Tänk: elpriser.

Det känns inte orimligt. Just nu på grund av att det inte ser ut att finnas tillräckligt mycket kapacitet så att det räcker. Åtminstone inte till det pris som AI-bolagen tar, men kanske inte oavsett. Och på lång sikt så kanske de ändå väljer att göra det, bara för att de kan.

Känns som att en helt ny marknad kan växa fram: tjänster som visar när när det är eller sannolikt kommer att vara billigast att använda AI.

Google Gemini 3 Pro users, your free days might be ending soon

Google has tightened usage limits for free Gemini 3 Pro users and temporarily restricted Nano Banana Pro features and NotebookLM visuals due to overwhelming demand and capacity constraints.

 

IoT – internet of things

Amazon börjar testa sin rymdinternettjänst

Jag måste säga att jag nästan hade glömt att Amazons konkurrent till SpaceX:s Starlink faktiskt fortfarande lever. Men nu ser det ut som att Project Kuiper till sist börjar testas.

Vad det handlar om är alltså rymdinternet. Att beama ned internetuppkoppling från satelliter snarare än att skicka signaler via mobilmaster. Här har Starlink i praktiken varit det enda alternativet, men nu ser Amazon alltså ut att kliva in i ringen.

Tjänsten, som numer har bytt namn till Leo, kommer nu börja testas genom att några ”utvalda” företag kommer att få den nödvändiga hårdvaran för att kunna köra den. Det ser dessutom ut att kunna bli snabbare uppkopplingar än vad Starlink erbjuder.

Flaggskeppsabonnemanget Leo Ultra ska kunna nå hastigheter på 1 GB per sekund upp och 400 MB per sekund ned. Även om det säkerligen kommer bli lägre i praktiken.

Amazon ligger som sagt var bra långt efter Starlink, inte minst i antal satelliter (tydligen 153 jämfört med SpaceX:s över 9000). Men den höga hastigheten skulle kunna tyda på att Amazon, åtminstone till en början, kanske kommer att sikta in sig på företagsmarknaden snarare än att konkurrera om konsumenter. Då kan priserna vara rejält mycket högre.

Det återstår att se hur Amazon nu tänker skala upp Leo. Ja, och hur testerna går.

You could soon get 1 Gbps internet from space thanks to Amazon Leo

Amazon Leo begins shipping hardware and previews 1 Gbps satellite internet service to select customers ahead of wider commercial rollout in 2026.

Vi kommer vilja slicka på och bita i Sam Altmans och Jony Ives hårdvarupryl

När legendariska Apple-designern skissade fram G3-Macen – den som fick upp Apple på banan igen i början av 2000-talet – var ambitionen att ta fram en dator som folk skulle vilja ta på.

Nu verkar han ta saker och ting steget längre.

Och ja. Det gör att jag… föreställer mig intressanta saker.

Sam Altman and Jony Ive Say You’ll Want to ’Lick’ and ’Bite’ Their New Hardware Prototype

Just what everyone is looking for.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 47 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Microsoft och Nvidia miljardinvesterar i Anthropic så att Anthropic kan köpa tjänster från dem

Ännu ett exempel på det som allt mer börjar kännas som en riktigt jobbig AI-bubbla. Microsoft och Nvidia investerar i Google- och Amazon-backade Anthropic.

Vi tar det från början.

Microsoft och Nvidia kommer alltså båda att investera i AI-bolaget Anthropic, som står bakom AI-boten Claude. Microsoft har gått med på att investera upp till 5 miljarder dollar, medan Nvidia dubblar det.

Anthropic fyller alltså på kassan med 15 friska dollarmiljarder. Välbehövligt, med tanke på att de – precis som alla renodlade AI-bolag – blöder hysteriskt mycket pengar varje månad.

Men Anthropic åtar sig i gengäld att köpa Azure-kapacitet från Microsoft för 30 miljarder dollar. Dubbelt så mycket som pengarna de nu totalt får in, alltså.

Så även i det här fallet ger alltså ett AI-infrastrukturbolag (Microsoft) ett AI-bolag (Anthropic) en massa pengar så att de senare kan köpa produkter och tjänster från de förra. Och i just det här fallet så kommer betalar dessutom det andra AI-infrastrukturbolaget (Nvidia) pengar till AI-bolaget så att AI-bolaget köper från Microsoft så att de i sin tur kan köpa produkter och tjänster från Nvidia.

AI-ekonomins avancerade finansiella konstruktioner börjar vid det här laget få finanskrisens kreativa bokföring att framstå som ett under av enkelhet och transparens. Och vi vet ju hur det slutade den gången.

Microsoft, NVIDIA and Anthropic announce strategic partnerships – The Official Microsoft Blog

Anthropic to scale Claude on Azure Anthropic to adopt NVIDIA architecture NVIDIA and Microsoft to invest in Anthropic Today Microsoft, NVIDIA and Anthropic announced new strategic partnerships. Anthropic is scaling its rapidly-growing Claude AI model on Microsoft Azure, powered by NVIDIA, which will broaden access to Claude and provide Azure enterprise customers with expanded model choice and new capabilities.

Googles VD börjar oroa sig för en AI-bubbla

Man vet att det nog finns en hel del fog för spekulationerna om att vi är mitt i en AI-bubbla som får allt tunnare väggar när VD:n för ett av bolagen som har tjänat mest på AI-vågen uttrycker oro.

Det är ganska exakt vad Google-VD:n Sundar Pichai gjorde i en BBC-intervju i veckan.

Ja, eller han uttryckte sig inte så konkret. Istället konstaterade han att investeringarna i AI just nu ”har irrationella element”.

Visst. Aktiemarknaden och riskkapital har alltid till rätt stor del byggt på någon slags kombination av FOMO, grupppsykologi och vilda gissningar. Och Pichai är som synes väldigt diplomatisk i sin formulering.

Men det är svårt att inte se det som en växande oro att Google och de övriga bolagen har fastnat i ett allt snabbare skenande tåg som ingen törs hoppa av eller försöka bromsa.

Google CEO Admits ’Elements of Irrationality’ Have Led to an AI Bubble

No company is safe, Google CEO Sundar Pichai says.

Klarna lanserar delbetalning via Apple Pay i Sverige

Klarna breddar ett av sina samarbeten till fler länder. Det handlar om företagets välkända delbetalningsupplägg ihopkopplat med Apple Pay.

Nu lanseras det här samarbetet i tre länder till: Danmark, Spanien och Sverige. Det blir nu alltså möjligt att dela upp ett köp som görs med Apple Pay och betala det via Klarna.

Dessutom kommer ännu ett land snart att också få funktionen: Frankrike får tillgång de närmaste veckorna.

Apple Pay Now Lets You ’Pay Later’ With Klarna in Three More Countries

Klarna is now available as a buy-now, pay-later option when using Apple Pay in Denmark, Spain, and Sweden, with France to follow in the coming weeks. This financing option lets you pay for your Apple Pay purchase in monthly installments. Klarna was already available via Apple Pay in the United States, Canada, and the United Kingdom.

 

Övrigt

EU-kommissionen föreslår förenklad cookie-lagstiftning

No more cookies! Ja, eller kanske inte färre cookies, men däremot färre antal cookie-popuper. Om EU-kommissionen får som den vill. Nu har den lagt fram ett förslag om förenklad cookie-lagstiftning.

Det har ett tag ryktats om att något kommer att hända på cookie-området i EU. Och att ett förslag skulle presenteras idag. Däremot visste vi inte med säkerhet vad EU vill ändra för att förenkla allas liv.

Det EU nu föreslår är att sajter inte ska behöva hantera samtycken lokalt. Istället ska vi som användare kunna ”sätta sina integritetsinställningar centralt” och att det skulle kunna vara ”exempelvis via webbläsaren”.

Så trista nyheter för alla cookie-samtyckesplattformar. Ja, eller så kan de nu ställa om till att konsulta sajtägare för hur de ska bygga sina sajter så att de matchar de inställningar som har gjorts centralt. Sajter måste nämligen ”respektera” inställningarna som användaren har gjort. Så det behövs någon slags ombyggnation i sajten för att få till det.

Och innan det kan göras så måste webbläsarna ha byggt stödet, så att sajter vet vad de sa bygga mot. Som att man hittar standarder för olika slags cookies, exempelvis indelningsmässigt.

Nu kanske jag är lite elak här, men jag kan inte låta bli att tänka att Google kommer att försöka lösa det på annat sätt i Chrome än vad det blir i Safari eller, tja, vilken annan webbläsare som helst som inte ägs av ett företag som är beroende av massa annonser för sina intäkter. (Sen tror jag att webbläsarföretagen kommer tycka att det är… sådär kul att ansvaret nu knuffas över på dem i EU.)

Gällande vad sajter kommer eller inte kommer behöva be om samtycken för – eller rättare sagt vad de måste respektera användarens inställningar om – hittar vi ”harmlös användning”. Inte alls potential för tolkningssvängrum där.

Överlag så kommer det förstås nu bli enklare att mickla runt med dolda försök att inte be om samtycken för kommersiell spårning, så det blir intressant att se hur efterlevnaden ska kontrolleras.

Det återstår att se exakt vad det blir när förslaget blir lag. ”Förmodligen” inte förrän nästa år och det kommer finnas någon slags övergångsperiod där man kan få ha en enklare cookie-lösning (men beroende på hur lång tid det tar innan en ”central lösning” är på plats så känns det som att det är enklast att fortsätta som idag för alla som redan har en cookie-banner uppe).

Det återstår för övrigt också att se OM EU-kommissionens förslag till förändring blir lag. Det skickas nu till parlamentet för omröstning. Känns som ett förslag som inte borde ha några som helst svårigheter att segla genom en omröstning där. Om det inte hade varit så att kommissionen har klumpat ihop det här förslaget med GDPR-förändringar. Som uppluckring vad gäller företags rätt att träna AI-modeller på personuppgifter…

Europe’s cookie nightmare is crumbling

The European Commission is changing how cookie prompts work in Europe. You’ll soon be able to use browser preferences instead of per-site pop-ups.

Cloudflare sänker webben – igen

Ganska exakt en månad efter det att Amazons molntjänst AWS gick ned och drog med sig halva internet och sisådär tre veckor efter det att Microsofts motsvarighet Azure sänkte andra halvan när den dök så var i veckan dags igen. Den här gången var det Cloudflare som havererade.

Det blev varken ett lika långt eller lika omfattande internetras som när AWS och Azure gick ned. Men bland de tjänster som drabbades fanns X och ChatGPT (man riktigt kunde höra den globala paniken när den sistnämnda dök). Men också, ironiskt nog, Downdetector. Den tjänst som håller koll på om en sajt har gått ned.

Det som hände var ingen hackerattack. Istället var det Cloudflare själva som drog undan mattan för en massa sajter på grund av ”en ändring i databassystemets behörigheter” enligt VD:n Matthew Prince. En oopsie, alltså. En… rätt jobbig sådan.

Det är dessutom andra gången som Cloudflares drabbas av stora problem bara i år.

Och på temat ironi: en av Cloudflares huvudprodukter – som många använder dem för – är för att… skydda mot hackerattacker. Cloudflare skyddar alltså sajter från att gå ned. När de själva inte orsakar problemen.

Det var alltså ännu ett exempel på kort tid hur internet har blivit precis det som det byggdes för att INTE vara. Det var tänkt att vara ett nätverk utan centrala noder som är lätta att slå ut. En decentraliserad lösning där kommunikationen alltid kan gå andra vägar. Men numer är internet i praktiken, som bekant, beroende av en handfull megatjänster. (Cloudflare ska användas av en femtedel av alla nätets sajter.) När de får problem så får också hela internet problem.

A massive Cloudflare outage brought down X, ChatGPT, and even Downdetector

A massive Cloudflare outage on Tuesday morning affected many apps and services on the internet, including X and ChatGPT.

Friheten på internet faller för 15:e året i rad

Internet som koncept – om vi pratar om dagens kommersiella internet som föddes i början av nittiotalet – har alltid varit en fantastiska idé. Och en med en fantastisk potential för att demokratisera kunskap och, tja, bara demokratisera överlag.

Därför är den årliga internetlistan från Freedom House alltid tragisk läsning. Precis som året innan minskar friheten på internet. Och året före det. Och… jag snabbspolar lite här: enligt Freedom House så minskar friheten på internet för femtonde året i rad.

Freedom är en ideell organisation som 1941 har arbetat för att sprida demokrati och mänskliga rättigheter. 2009 publicerade organisationen för första gången sin rapport Freedom on the net. 15 av de 16 år som rapporten har funnits så har friheten på internet alltså minskat. Eller rättare sagt: inskränkts. Och med tanke på att den första rapporten var en testballong som bara tittade på 15 länder så kan vi krasst talat konstatera att friheten av minskat alla år som organisationen har tittat på den.

Visst kan man ha åsikter på saker i rapporten. Den tittar inte på alla världens länder – de nordiska länderna ingår exempelvis inte. Kanske för att vi är för små att bry sig om. Kanske för att vi har känns som trygga hamnar där saker och ting är stabila.

Men som vi vet kan det snabbt blåsa upp till oväntad storm även här. Passande nog så fick Freedom House rejält nedskurna anslag i USA, som en följd av att Trump och hans sektkompisar inte vill finansiera verkligheten eller hyfsat objektiva sanningar. Åtminstone inte så länge som verklighet och fakta inte sammanfaller med alternativa verkligheter och fakta. Framförallt allt inte i andra länder. Som stora delar av Freedom Houses verksamhet.

Och Freedom on the net-rapporten var en del som drabbades av nedskärningarna. Ett ljus långt borta i tunneln var att rapporten ändå kunde bli av, tack vare medel från stiftelser och privatpersoner.

Freedom House har alltid valt rätt drastiska rubriker på sina internetfrihetsrapporter. Årets titel är egentligen rätt intetsägande i det stora hela. Men med tanke på kontexten känns ”An uncertain future for the global internet” synnerligen träffsäker. På precis alla dåliga sätt.

Ett hot som känns betydligt mer akut än spekulationer kring huruvida AI i någon icke-definierad framtid kanske eventuellt om det vill sig illa kommer att utrota mänskligheten.

The revolution will not be televised skaldade Gil Scott-Heron. En 2025-variant skulle kanske kunna vara att nedmonteringen av internet inte kommer att sändas någonstans alls. Definitivt inte på internet.

An Uncertain Future for the Global Internet

The immediate future of internet freedom will depend on how governments deploy incentives for and controls over the next wave of technological innovation.

EU-kommissionen överväger att låta AWS, Azure och Google Cloud omfattas av Digital markets act

Det här kan bli intressant. Något jag inte har tänkt på, men som känns helt rimligt. EU-kommissionen överväger att bredda Digital markets act till att även omfatta molntjänsterna AWS, Azure och Google Cloud.

Digital markets act är den av EU:s två techregleringslagar som omfattar de största av de största. De där plattformarna som vi i praktiken måste gå via för att kunna använda internet – individer såväl som företag. Här hittar vi blanda andra iOS, Android, Instagram, Googles sök, Facebook och Microsoft Windows.

Däremot gäller Digital markets act alltså inte Amazons, Microsofts och Googles molntjänster. Anledningen? Därför att ett av de viktigaste kriterierna för att drabbas av lagen är att en plattform används av minst 10 % av EU:s alla medborgare under en månad. Något som för tillfället innebär 45 miljoner användare.

Men när det kommer till de stora molntjänsterna så blir det svårare att räkna användare. Det är åtminstone därför som de här tjänsterna har sluppit den aktuella lagen.

Men efter att samtliga tre tjänster ha drabbats av spektakulärt stora och långvariga haverier i år (AWS och Azure med bara någon veckas mellanrum för inte så länge sedan) så börjar EU nu alltså tänka om. Och det känns som sagt var helt rimligt. Molnkoncentrationen här i väst (och större delen av världen) är rätt total och omfattar bara någon handfull spelare.

Samtidigt ser vi vad som händer om en konfigurationsändring buggar ur. Då dyker halva internet. Nära nog. Och det var ungefär det som hände både AWS och Azure.

Nu verkar det dock inte som att EU kommer att ställa något slags upptidskrav med tillhörande hot om vite och extremt svettiga böter om molntjänstbolagen schabblar till det. Istället verkar det som att EU riktar in sig på samma krav som överlag gäller för Digital markets act: interoperabilitet. Som att det ska vara enkelt att ta sitt pick och pack och gå från en molnleverantör till en annan.

Med tanke på att den här förändringen verkar vara sprungen ur de stora molntjänsternas haverier så tror jag att EU inte bara tänker att man ska kunna flytta sin verksamhet till en konkurrent för att få bättre pris eller bara för att man har lackat ur på att den gick ned ett halv dygn. Jag misstänker att det också fick tankar på hur det ska vara enklare för företag att, tja, lastbalansera över sin verksamhet till en annan molnleverantör vid riktigt stora haverier.

Blir oavsett intressant att följa. Inte minst eftersom det här kan öppna ett helt nytt Digital markets act-kapitel.

Och ja. Internet föddes för att skapa nätverk med få eller inga centrala noder för att göra det svårt för fienden att slå ut kommunikation. Att internet nu har förvandlats till precis det som det var tänkt att inte var är förstås oerhört ironiskt.

(EDIT: Nu är det officiellt att EU åtminstone har lanserat utredningar mot AWS och Azure. Google ser att slippa undan för tillfället.)

AWS, Azure, and Google Cloud under scrutiny by EU after series of outages

EU regulators are investigating whether AWS, Azure, and Google Cloud fall under the DMA after a large-scale cloud outage. What is the result?

Vad väntar Apple när Tim Cook kliver av som VD?

I förra veckan kom nya spekulationer om att det snart kan vara dags för Tim Cook att kliva av som VD för Apple. Kanske redan nästa år. Kanske redan efter kvartalsrapporten för Q4 (som är Apples Q1-kvartal bokföringsmässigt), ett kvartal där det lutar åt att Apple kan slå till med ännu ett rekordkvartal.

Och… det är ju inte första gången som det har pratats om att Cook kan sluta. Och än så länge har det inte hänt.

Visst. För varje dag som går blir det allt mer sannolikt. Av naturliga anledningar. Cook är dessutom nybliven 65-åring. Pensionsdags.

Så visst skulle det vara lämpligt tillfälle att kliva åt sidan nu. Och som artikeln konstaterar byta ut VD-stolen mot styrelseordförandeposten, som det ofta blir när tongivande VD:ar slutar. Drar Apple till med ett väntat rekordkvartal skulle Cook verkligen sluta med flaggan i topp om han kliver av efter nästa kvartalsrapport. Eller åtminstone meddelar sin avgång.

Själv tror jag fortfarande att Tim kommer hänga kvar till dess att Apple lyckas släppa de där AR/VR/XR-AI-glasögonen som han länge har velat få till. Och då räknar jag inte kompromissen med vardagsrumscyklopen Vision Pro.

Och vad kommer hända när någon annan tar över. Tim Cook var, om man ska raljera, siffernissen. Som tog Apple från 350 miljarder dollar i börsvärde till 4 biljoner. Det känns inte som en slump att tjänsterna har hamnat allt mer i fokus för Apple. Men den som verkar vara hetaste kandidaten att ta över är John Ternus, mångårig Apple-medarbetare som nu är VP för Hardware engineering. Ingenjörs- och hårdvarusidan av Apple, alltså. Hur skulle det påverka företagets inriktning?

Oavsett. En läsvärd artikel om Apples resa under Cook, spekulationerna om hans avgång och vad som nu kan hända. Inte minst för konstaterandet att Tim Cook vid det här laget har varit VD för Apple längre än Steve Jobs sammanlagt var.

Let Tim Cook

Might Tim Cook retire as CEO of Apple in early 2026? There are signs…

Google gör det möjligt för Pixel-mobiler att airdroppa till iPhones – utan att Apple visste om det

Veckans kanske mest oväntade nyhet har, sedan den kablades ut, blivit ännu märkligare. Det handlar om ett samarbete mellan Google och Apple. Eller?

Det började med nyheten att Android-användare nu kan airdroppa iPhone-användare. Ja, eller Android-användare kan köra Googles motsvarighet Quick Share för att skicka trådlösa filer till iPhones på samma sätt som iPhone-ägare kan göra mellan varandra. Till att börja med är det den som har en Pixel 10 som får den nya funktionen.

Det var ett oväntat samarbete mellan Google och Apple. Men som kändes helt rimligt. Som en följd av kraven på mer öppenhet i Digital markets act, exempelvis.

Men det visar sig nu att det… kanske inte alls var ett samarbete. Det verkar istället som att Apple fick veta om funktionen samtidigt som resten av världen. Apple har oavsett inte deltagit i att ta fram lösningen.

Så om man så vill så har Google… jailbreakat iPhonen.

Och vi vet ju alla hur mycket Apple tycker om när folk jailbreakar iPhones. Ännu mer när företag gör det. Bokstavligen talat eller genom att hitta en lucka som kan runda de begränsningar som Apple har satt upp.

Frågan är med andra ord vad som händer nu. Senaste gången det hände var när appen Beeper gjorde det möjligt att koppla ihop Googles meddelandetjänst med Apples iMessage. Det höll i ungefär 25 minuter innan Apple drämde till med stora släggan för att sätta stopp för det ofoget.

Vi får helt enkelt se om Apple kommer acceptera läget (eller om Apple fick information och gav Google okej att göra det på egen hand). Eller om de kommer att försöka punktera initiativet.

Det kommer inte minst bli intressant att se hur EU regerar om Apple väljer den senare vägen. Det är sannolikt ingen slump att Google valde att slå på en hyfsat stor trumma om nyheten – för att på så sätt sätta lite press.

Will Apple Kill Google’s Surprise Android to iPhone AirDrop Interoperability?

Earlier today, Google made a surprise announcement that the Quick Share file transfer feature on Pixel 10 smartphones was able to work with AirDrop, enabling first-party file sharing between Android devices and Apple devices. Typically, Apple and Google work together on cross-platform features, but it turns out that Apple had no involvement this time.

Kidsen har en ny kreativ tolkning av vad diskett-sparaikonen föreställer

Jag har i typ 20 års tid funderat på hur datorerans ”spara”-symbol kommer att tolkas av de som aldrig använt, sett eller kanske ens hört talas om disketter. Nu vet jag.

This is not a floppy disk..🤯 Are you feeling old? It is a vending machine🤷‍♀️ | 👩‍💻 Daniëlle Haneveer | 561 comments

This is not a floppy disk..🤯 Are you feeling old? It is a vending machine🤷‍♀️ | 561 comments on LinkedIn

Köp din egen Fallout-Pip-Boy

Åfysatanjävlaråfysatanjävlaråfysatanjävlar.

Bethesda’s $300 Pip-Boy 3000 replica can measure (harmless) radiation

Bethesda’s now selling a lavishly detailed replica of Fallout 3 and New Vegas’ Pip-Boy 3000 with a functional UI, mini games, and radiation detector.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 44 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Open AI slutför sin företagsomstrukturering och återföds som Open AI

Där går Open AI i graven. Och återföds som… Open AI.

I början av vecka gav japanska techinvesteringsgiganten Softbank tumme upp för en villkorad del av en investering i Open AI. Ett villkor som innebar att Open AI skulle slutföra sin strukturella omställning under 2025. När jag läste det var min tanke: Softbank vet något.

Mycket riktigt bara dagar senare har Open AI nu gått ut med att de har slutfört sin organisationskonstruktion. Open AI har så här långt bestått av en icke-vinstdrivande paraplyorganisation som har inkluderat en mindre kommersiell underverksamhet. En underverksamhet som dessutom har haft ett vinsttak.

Det taket försvinner nu. Så i linje med den förflyttning som VD Sam Altman har arbetat för ända sedan ChatGPT lanserades (ja, eller egentligen sedan Open AI grundades) så kan Open AI nu tjäna hur mycket pengar de vill. Från icke-vinstdrivande till genomkommersiell.

Men Open AI har inte valt en vanlig AB-konstruktion. I och med att de blir en så kallad public benefit corporation. Jag är lite osäker på vilket det svenska begreppet är (så ni som vet får gärna berätta det), men det innebär oavsett att Open AI inte bara måste styras av de vanliga kommersiella faktorerna. De kan – eller rättare sagt de måste – också ta hänsyn till annat när de fattar beslut. Att det som de gör gynnar samhället, typ.

Vilket också är… ganska exakt det som Open AI har haft som någon slags mission sedan starten. Att gynna mänskligheten genom att driva AI-utvecklingen framåt med öppen och tillgänglig forskning. Men sedan dess har ”open” allt mer ersatts av ”closed” i takt med att de kommersiella intressena har blivit starkare. (Även om Open AI motiverade det med det imponerande corporatespeaket att deras forskningresultat var så potenta och så stora hot mot mänskligheten om de hamnade i fel händer att bara Open AI kunde tillåtas ha tillgång till dem.)

Så varför har då Open AI valt det här spåret istället för att bli ett ”vanligt” bolag? Min gissning: för att kunna motivera att de kommer att blöda hysteriskt mycket pengar under rätt lång tid. De kan mot investerare argumentera ungefär ”kolla här, det står att vi inte måste tjäna en massa pengar så att ni kan få tillbaka era investeringar”.

Men Open AI:s nya konstruktion är inte helt vad VD Altman helst ville ha. Ursprungligen var tanken att hela strukturen skulle ställas på huvudet. Paraplyet skulle bestå av det genomkommersiellla bolaget och därunder skulle det finnas en mindre, icke-vinstdrivande, del. Nu behåller den icke-kommersiella verksamheten kontrollen över den kommersiella.

Ja, åtminstone på pappret. Det återstår att se vad det faktiskt kommer att betyda i praktiken.

Oavsett. Nu kan Open AI alltså tjäna hur mycket pengar som helst. Eller, ni vet, fortsätta förlora hur mycket pengar som helst. Ett tag till.

(En av de sista motståndsutposterna föll när Microsoft gick sin välsignelse. Istället för att äga 49 % av den kommersiella underverksamheten så får Office-paketet 27 % av hela den nya företagskonstruktionen. Totalt värderat till runt 135 miljarder dollar baserat på Open AI:s senaste totalvärdering 500 miljarder dollar.

Och som del av överenskommelsen kommer Open AI också köpa Azure-tjänster för 250 miljarder dollar. Så även om man kan fundera på om Microsoft fick en mindre eller större andel i Open AI än tidigare så är Microsoft nog inte helt missnöjda. Och det är ännu ett exempel på hur AI-infrastrukturbolag investerar i AI-bolag för att hålla sina egna nuvarande och framtida AI-intäkter under armarna.)

OpenAI completes corporate reorganization with support from Microsoft

After years of negotiation, OpenAI is moving forward with its for-profit reorganization.

Nytt ChatGPT-abonnemang i Sverige

Dags för nytt ChatGPT-abonnemang. Ja, eller rättare sagt: nu är det dags för oss i Sverige att få tillgång till ett abonnemang som har funnits ett tag, men inte här. Totalt 98 länder ska nu ha tillgång till abonnemanget och 8 av dem är europeiska. Och Sverige ingår alltså i den senare skaran.

Abonnemanget det handlar om heter ChatGPT Go och är raka motsatsen till ChatGPT Pro. Det är alltså inte ännu ett skitdyrt abonnemang, utan ett nytt budgetabonnemang under Plus. Du får andra ord tillgång till mer än med ett gratisabonnemang, men inte lika mycket som Plus förstås.

Priset för Go är som synes 5 dollar i månaden. Det gör att abonnemanget ligger närmare gratis än Plus, vilket sannolikt göra att användningsgränserna nog också ligger närmare gratis än Plus.

Go började i tillväxtländer som Go, vilket inte är så oväntat. Vi pratar om länder med lägre inkomster än här i väst, vilket gör att det är rätt vanligt att västföretag erbjuder billigare abonnemang i dessa länder. Abonnemang som inte finns ekonomiskt mer mogna marknader.

Därför är jag faktiskt lite förvånad att Go kommer hit. Definitivt att det gick så fort. Men det visar också att Open AI börjar bli allt mer piskade att faktiskt tjäna egna pengar och inte bara leva på lånad tid.

Jag misstänker att Go kommer att leda till att gratiskontot kommer att strypas ytterligare. Allt för att tvinga användare att börja betala snabbare.

Open AI:s nästa projekt: musikskapar-AI

Ett rätt givet steg för Open AI. Nästa projekt de arbetar på: en musikskapar-AI. Att alltså även de får en funktion som kan skapa musik genom att man beskriver vad man vill ha, förmodligen komplett med stöd för att ladda upp referenslåtar som exempel på stilen man vill ha.

Det är åtminstone vad uppgifter från The Information pekar på. Och de känns som sagt väldigt rimliga. Det är dessutom inte första gången som Open AI har testat liknande, men nu kanske det blir en mer polerad och fullständig produkt.

Enligt The Information så ska Open AI som del av sin förnyade satsning ha anlitat studenter på The Juilliard School. Som bland annat ska ha… notsatt musik. Alltså manuellt arbete med träningsunderlag till AI-modellen. Ännu ett exempel på att AI-utvecklingens bottenplatta är väldigt beroende av människor för att överhuvudtaget kunna skapa något.

OpenAI is reportedly working on an AI music-generation tool

The tool would be able to generate music from text and audio prompts, The Information reported.

Google uppdaterar NotebookLM med bättre chatt och bättre insikter

Googles AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM får ännu en funktionsuppdatering som ska vässa tjänsten. Mer specifikt handlar det om de här nyheterna:

  • Mer sömlösa och naturliga konversationer: Ja, det är Googles egna ord. Och det ska betyda att tjänsten helt enkelt ska bli bättre på att hålla längre, sammanhängade konversationer.
  • Djupare insikter: NotebookLM grottar ned sig mer i källorna som laddas upp. Tjänsten kommer nu ”automatiskt utforska dina källor från flera vinklar”. Jag antar att det i praktiken betyder att tjänsten ”faktacheckar” sig själv lite bättre och bollar resultatet med sig själv innan den svarar.
  • Sparad konversationshistorik: Konversationer börjar nu sparas automatiskt. Du kan alltså komma tillbaka senare och plocka upp dialogen där du slutade förra gången.
  • Personaliserade chattar för alla: Nu får alla tillgång till funktionen som gör att du kan tilldela en personlighet – och till och med en roll – till chattboten. Exempel som Google själva ger: ”behandla mig som en doktorand” eller ”agera som en senior marknadsföringsstrateg”.

Chat in NotebookLM: A powerful, goal-focused AI research partner

We’re rolling out changes to NotebookLM to make it fundamentally smarter and more powerful.

Google testar nya kampanjskaparfunktionen Pomelli

Ännu en ny AI-funktion från Google. Den här gången på marknadsföringsområdet: Pomelli.

Vad är då Pomelli? Ett sätt att först träna Googles Gemini på företagets erbjudande och uttryck för att sedan kunna komma med förslag på kampanjer. Allt sker i tre steg:

  1. Bygg ditt ”företags-DNA”: Låt Pomelli träna på företagets sajt och sedan skapa ett DNA som ska innehålla företagets ”unika varumärkesidentitet”. Med saker som tonalitet, anpassade typsnitt och färgpalett.
  2. Skapa anpassade kampanjidéer: DNA:et omsätts i kampanjskapande. Går att antingen låta Pomelli komma med förslag eller beskriva vad man vill ha som utgångspunkt.
  3. Anpassa resultatet: Möjlighet att pixelpusha de förslag som Pomelli har tagit fram.

Dock är det än så länge inte en skarp funktion, utan bor i Googles labbverkstad. Dessutom bara för de som bor i USA, Kanada, Australien eller Nya Zeeland. Och bara på engelska än så länge.

Blir intressant att se hur Google står sig på det här området när funktionen väl kommer hit. (Ja, eller genom att VPN:a för den som inte kan hålla sig.)

Create on-brand marketing content for your business with Pomelli

Pomelli, our newest experiment from Google Labs and DeepMind, is here to help you create on-brand marketing content.

Gemini lär sig skapa presentationer

Ny förmåga hos Googles AI-modell Gemini. Mer specifikt den så kallade Canvas-funktionen. Den ska nu kunna göra fullständiga presentationer. Samma som finns hos flera andra.

Hur bra är den då? Bra fråga. De som betalar för 2.5 Pro får tillgång till funktionen nu, men jag och alla andra gratisanvändare får vänta lite till.

Google’s Gemini just made building presentations as easy as typing a thought

Google’s Gemini in Canvas can now turn your ideas, notes, or files into full presentations in seconds. The AI generates slides complete with text, layouts, and images, all ready to export to Google Slides. It’s your new shortcut from blank page to polished deck.

Google lägger till vibekodande i AI Studio

Mer vibekodande. Den här gången från Google. Nu får företagets labbsandlåda AI Studio den här funktionaliteten.

Det blir med andra ord möjligt att slänga ihop sin egen digitala tjänst genom att i text beskriva vad man vill ha. Som den där appen du har funderat på men aldrig fått till. Ja, eller åtminstone ett hyfsat färdigt utkast som det sedan går att koda vidare på – av någon som kan på riktigt. (Det ska gå att skjuta ut en app direkt från AI Studio, men det är nog en bra idé att inte köra ut sin vibekodade projekt direkt.)

Dessutom ska Googles videomodell Veo 3 och bildmodell Nano Banana nu vara tillgänglig för utvecklare.

Vibe Coding Is Now Coming to the Google AI Studio

Google is introducing vibe coding capability to its AI Studio platform. Now, developers can simply share their artificial intelligence (AI)-powered app idea in natural language text.

Anthropic lanserar Claude for Excel

Tycker du att Copilot gör ett sådär bra jobb som inbyggd AI-assistent i Excel? Nu får du ett alternativ till. Anthropic lanserar Claude for Excel.

Utöver det så lägger Anthropic också till ”utvalda Claude-modeller” i Copilot Studio, vilket innebär att det blir möjligt att integrera fler Anthropic-tjänster i arbetsflöden i Office-paketet.

Advancing Claude for Financial Services

Claude for Financial Services now supports a native Excel plug-in, new connectors to real-time market, and pre-built skills for modeling, comp analysis, and earnings reports.

Amazon och Anthropic samarbetar kring nytt ”AI-superkluster”

Det känns som att vi har fått ett nytt megapixelrace när det kommer till datacenter. Nu har Amazon sjösatt Project Rainier, som ska vara ett av världens största datacenter. Till en kostnad av 11 miljarder dollar.

Men det intressanta är inte datacentret i sig, utan att Google-backade AI-bolaget Anthropic blir storkund.

Med andra ord kan man säga att Anthropic alltså vänder sig till en konkurrent för att få datakapacitet. Men det är inte riktigt så enkelt. Amazon är nämligen också en av investerarna som backar Anthropic.

Vi kan dock anta att Anthropic inte kommer att få den här kapaciteten gratis. De blir nog en kund som alla andra (även om de kanske kan få lite bättre villkor).

Så det intressanta är att det här är ännu ett exempel på ett fenomen som har snudd på exploderat senaste månaden: hur AI-infrastrukturbolag ger AI-bolag pengar eller förutsättningar att få tillgång till kapacitet så att AI-bolagen kan fortsätta driva på AI-utvecklingen, så att fler ska köpa AI-infrastrukturbolagens tjänster.

Och i fallet Amazon och Anthropic så blir de senare dessutom förmodligen största kunden hos de förra när det gäller just Project Rainier.

AWS activates Project Rainier: One of the world’s largest AI compute clusters comes online

The collaborative infrastructure innovation delivers nearly half a million Trainium2 chips in record time, with Anthropic scaling to more than one million chips by the end of 2025.

Udio och Universal planerar att bygga gemensam musik-AI-tjänst

Musikskapar-AI-tjänsten Udio är för närvarande, som ungefär alla större AI-tjänster, indragen i en upphovsrättsstämning. I det här fallet från skivbolag, som anser att Udio har tränat sin modell på upphovsrättsskyddat material utan samtycke eller ersättning.

Nu har Udio styrt bort ett av skivbolagen från stämningen. Universal och Udio kommer att inleda ett samarbete och ta fram en gemensam AI-musiktjänst. En som då ska lira med upphovsrättslagstiftning och ge upphovspersoner ersättning för de verk som används för exempelvis modellträning.

Som del av avtalet stängde Udio omedelbart av möjligheten för användare att ladda ned musik som de skapat via plattformen. Utan någon slags förvarning alltså. Vilket vi kan anta var ett rätt skarpt krav i överenskommelsen med Universal.

Däremot verkar ramaskriet ha blivit så stort att Udio tvingades backa en aning. Nu har användare 48 timmar på sig att ladda ned den musik som de redan har skapat.

Universal partners with AI startup Udio after settling copyright suit

The pair are launching an AI music making platform next year.

Pinterest rullar ut AI-assistent

Mer AI i Pinterest: Pinterest Assistant. Som är… vad det låter som.

Det blir helt enkelt möjligt att AI-chatta med Pinterest och få hjälp att hitta det som du är ute efter. Exempel som ges är att be Pinterest-assistenten att hitta skor som passar till ett specifikt par byxor.

Pinterest Launches AI Assistant To Help Find Matching Products

The tool is built to help you expand upon your visual examples with spoken queries.

Character.ai inför 18-årsgräns

Kritiken blev för hård, så nu inför Character.ai 18-årsgräns. Från med 25 november så kommer användare under 18 år inte längre kunna ”interagera med öppna chattar med AI på våra plattformar”.

”Öppna”, eller ”open-ended”, betyder att det inte längre går att föra långa konversationer med en AI-bot precis som med en människa. Vilket också har varit en stor del av poängen med Character.ai.

Tanken var att du kunde bygga din egen ”AI-kompis” och sedan hänga med den. Men efter att två tonåringar begick självmord efter långa konversationer med botar på plattformen så skärper Character.ai nu alltså kraven för att få använda tjänsten.

Dessutom försöker Character.ai också skruva om verksamheten från ”AI-kompis” till ”rollspelsplattform”. Det verkar innebära att Character.ai mer vill att plattformen ska användas för att skapa innehåll tillsammans med AI-botar snarare än att hitta din nya BFF.

Character.AI is ending its chatbot experience for kids | TechCrunch

After facing lawsuits and public outcry following the suicides of two teenagers, Character.AI says it’s making changes to its platform to protect children, changes that could affect the startup’s bottom line.

 

IoT – internet of things

Neo – prenumerera på din egen hemmarobot

Ännu en humanoid robot som lovar ta hand om allt det tråkiga hemma så att du slipper göra det. Neo.

Vi pratar alltså om ännu en robot av den typ som Elon Musk ser som Teslas nästa storsäljarprodukt. Men till skillnad från Teslas Optimus så verkar Neo alltså vara redo för lansering. Eller snart. 2026 om företaget 1x:s löfte håller. Och om du bor i USA. Återstår att se vad som kan gälla för resten av världen.

(Neo verkar också kunna klara sig på egen hand jämfört med Optimus som mest verkar styras av människor än så länge.)

Neo är en tyginklädd tvåbening som kommer i två färger och som ska kunna göra saker som att gå ut med sopor, vika tvätt, plocka ur diskmaskinen och annat hemmatråk. En robotdammsugare som kan göra mer, alltså. Totalt med fyra timmars batteritid.

Och ja. Neo har förstås inbyggd AI. Du styr Neo via en app, men det ska också gå att lära den saker som inte finns där.

Nu är det inte gratis att få din egen Neo. Runt 200 000 kronor får du snällt slanta upp. Om du tycker att det känns som en lite för saftig investering går det också att prenumerera. 499 dollar i månaden är prislappen som gäller då.

Som alltid blir det intressant att se hur verkligheten linjerar med marknadsföringsmaterialet när roboten väl släpps ut i det fria. Enligt artikeln så ska de som har sett den på riktigt konstatera att det tar roboten två minuter att vika en skjorta. Kanske inte ett jätteproblem om man inte har bråttom. Lite värre är att roboten verkar ha svårt att hålla balansen när den plockar ur diskmaskinen.

Det återstår också att se hur den kommer klara av verklighetens hem. Som golv fulla med Legobitar. Både när den ska gå och när den ska dammsuga.

Gillar oavsett konceptet och initiativet. Även om vi kanske har en bit kvar till verkligt humanoida robotar.

1X has launched NEO, a humanoid household robot. Here’s how to preorder.

Robotics company 1X has opened preorders for its NEO Home Robot, declaring it the ”world’s first consumer-ready humanoid robot.”

Nvidia och Uber bygger robottaxinätverk

Move over Tesla. Och förmodligen också Google-ägda Waymo. Nu ska chiptillverkaren Nvidia och Uber ta fram ett eget robottaxinätverk.

Med andra ord tänker de båda företagen ta fram en tjänst med självkörande, förarlösa taxibilar.

Tanken är att 100 000 Nvidia/Uber-taxibilar ska rulla runt på gator 2027. Vilket är en… hyfsat ambitiös plan. Särskilt som Waymo, som är överlägset störst inom robottaxibranschen, i dagsläget har runt 2000 självkörande bilar igång.

Men hej. Elon Musk siktar ju på att ha ”miljontals” självkörande Tesla-taxibilar igång under andra halvan av 2026. Att et nog bara är Elon Musk som tror att den tidplanen kommer att hålla r en annan historia.

Nvidia and Uber Say They’re Building a 100,000-Vehicle Robotaxi Network

The vehicles would be fully self-driving, without the need for human intervention.

Annonser i hårdvaran vi köper blir allt svårare att slippa

Annonser är som bekant det vanligaste sättet som vi betalar för saker på internet. Så har det varit så länge internet har funnits. Men det börjar bli allt vanligare med annonser i prylarna vi köper. Och de blir allt svårare att slippa undan.

Bara senaste veckorna har vi sett tre exempel. Samsung börjar visa reklam i skärmarna på utsidan av sina smarta kylskåp och mobiltillverkaren Nothing är på gång med två olika slags annonsformat (dels i en medföljande app för att styra bakgrundsbilder i mobilen och dels på låsskärmen).

Lägg till uppgifterna att Apple uppges börja med annonser i sin karttjänst nästa år (förutom att de redan gör reklam för sina egna tjänster på olika ställen i sina enheter) och att exempelvis Samsung rätt länge har haft reklamytor i sina smart-tv-apparater.

Vi pratar med andra ord om reklam i hårdvara som vi har köpt. Och reklam som inte är del av en tjänst vi köper genom att titta på annonser, utan funktioner som rätt mycket handlar om att styra enheterna. Mer eller mindre i inställningarna, alltså.

Det känns som att det mer eller mindre är en tidsfråga innan vi måste betala en månadsavgift för enheterna vi köper för att slippa se annonser. Betala och titta på annonser eller betala och betala sedan mer för att slippa se annonser.

Samsung’s smart fridges are getting ads, but you can turn them off

Samsung is launching ads on some of its smart fridges, but fortunately you can opt out of them completely.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 43 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

 

Ekonomi och finans

Google och Anthropic inleder nytt samarbete värt tiotals miljarder dollar

Google fördjupar sitt engagemang i Claude-ägaren Anthropic. Nu har de två företagen enats om ett nytt molnsamarbete. Ett rejält stort sådant.

Det nya samarbetet innebär att Anthropic får tillgång till upp til 1 miljon av Googles tensor-processorer. Processorer som förestås är tänkta att användas för Anthropics AI-verksamhet.

Och avtalet är värt ”tiotals miljarder dollar”. Så… en del.

Ännu ett exempel på hur de som sitter på själva infrastrukturen för AI-utvecklingen inleder samarbeten med AI-bolag för att få dem att driva på användningen av AI för att det på så sätt ska öka infrastrukturbehoven.

I det här fallet: att Claude ska få förutsättningar att få ännu fler att använda Anthropics AI-tjänster – och få privatpersoner och företag att dessutom använda tjänsterna mer – så att Anthropic på så sätt behöver mer molnkapacitet från Google.

Anthropic to use Google’s AI chips worth tens of billions to train Claude chatbot

Anthropic is expanding its deal with Google to use as many as one million of the tech giant’s artificial intelligence chips, worth tens of billions of dollars, as the startup races to advance its AI systems in the competitive market.

Nvidia kan gå i borgen för Open AI-lån

Ännu ett exempel på hur Open AI håller på att bygga en position där de blir too big to fail. Enligt The Information så ska Nvidia överväga att gå i borgen för delar av Open AI-lån.

Lånen ska användas för att bygga fler AI-center åt Open AI. Datacenter som ChatGPT-ägaren behöver för att kunna fortsätta skapa upp sin verksamhet.

Att banker kräver säkerhet för att ge lån är förstås inget nytt. Det är ju så det oftast fungerar (åtminstone hos seriösa banker). Men nu är det alltså ett företag som kan gå in och agera borgenär åt ett annat företag. Ett företag som dessutom är kund hos företaget som ställer upp med säkerheten.

Det ser med andra ord ut att vara ännu ett exempel på det vi har sett flera gången bara senaste månaden: leverantörer av infrastruktur inom AI (som chiptillverkaren Nvidia) ger mer eller mindre pengar till AI-bolag så att de ska kunna köpa komponenter för att fortsätta driva på utvecklingen så att infrastrukturbolagen kan sälja fler tjänster och produkter.

Det handlar alltså om att skapa efterfrågan. Och eftersom det kommit så många sådana här intiativ på kort tid så känns det som att AI-bolagen nu har nått en punkt där de behöver hållas under armarna för att kunna fortsätta motivera riskkapitalpengarna. För att om de faller – på grund av att efterfrågan från slutanvändare – inte växer så snabbt som de skulle behöva så kan även infrastrukturföretagen drabbas rätt hårt.

En strategi som har hyfsat stor bubbelrisk, om vi säger så.

Nvidia Considers Loan Guarantee for OpenAI: A Potential Billion-Dollar Gamble

TradingKey – The Wall Street Journal reports that Nvidia is currently in discussions to partially guarantee loans for OpenAI’s data center construction. This move could potentially expose Nvidia to significant debt risk. Ahead of Tuesday’s US stock market opening, Nvidia (NVDA) experienced slight fl

Elon Musk hotar att lämna Tesla om aktieägarna inte röstar för hans enbiljondollarersättning

I nästa vecka ska Teslas aktieägare rösta om huruvida de ska ge Elon Musk det av styrelsen föreslagna ersättningspaketet. Det som kan ge Elon Musk upp till 1 biljon dollar i ersättning under en tioårsperiod om han lyckas nå ett antal milstolpar.

Ni vet. Sisådär 10 biljoner kronor. Eller inte långt ifrån Sveriges samlade BNP förra året dubbelt upp.

En av milstolparna är att att Tesla ska nå ett samlat marknadsvärde på 9 biljoner dollar. Mer än dubbelt så mycket som världens just nu högst värderade bolag (Nvidia). Som just nu är det enda bolaget med en värdering över 4 biljoner dollar. Vilket i sig bara två bolag har lyckats med i börshistorien.

Nu har Elon Musk alltså i rätt öppet hotat med att lämna Tesla om han inte får igen ersättningspaketet. Ja, eller att han slutar som VD – men jag har svårt att se att han kommer ta något annat jobb på firman.

Det finns mycket att säga om ersättningspaketet. Som att risken/chansen att Elon får ut hela ersättning måste sägas vara… inte jättehög med tanke på hur han senaste året har skrämt bort väldigt många (potentiella) Tesla-ägare med sitt kaninhålsdykande och Trump-kramande.

Men artikeln lyfter saker kring ersättningspaketet som jag hade missat. Det finns nivåer som kickar in även om han levererar resultat under förväntan. Som trösklar som kan ge honom 20 respektive 40 miljarder dollar i ersättning trots att han underlevererar.

Som artikeln konstaterar: det hysteriskt höga maxersättningsbeloppet känns som att det nästan helt och hållet är satt så högt för att flytta fokus från de belopp som Elon har väldigt god chans att casha in. Att folk ska känna att man kan rösta för ersättningen, därför att risken att Elon får alla pengarna är nära nog noll. Och inte läsa noggrannare i villkoren för ersättningen.

Elon Musk threatens to leave Tesla (TSLA) if he doesn’t get his ridiculous pay

Elon Musk has openly threatened to leave Tesla, or at least his role as CEO, if he doesn’t get his…

Elon Musk vill ha sin enbiljondollarersättning så att han kan kontrollera Teslas robotarmé

Den helt verklighetsfrånvända ersättning på 1 biljon dollar som Teslas styrelse (läs: Elon Musk själv kan vi anta) har ”föreslagit” att Musk ska få är tänkt att mestadels vara i aktier och därmed röster (för världens rikaste man kan inte göra som andra VD:ar och helt enkelt köpa aktier i det egna bolaget).

Och vad vill Elon med den ökade kontroll över Tesla som fler röster innebär? Han vill säkerställa att han har ”stort inflytande” över ”den armé av robotar” som han ser i spåkorten. (Alltså den humanoida robot som Elon påstår är framtiden för Tesla nu när han har lyckats förstöra bilförsäljningsverksamheten med sitt kaninhålande, kulturkrigande och Trump-kramande.)

Vad är det värsta som skulle kunna hända?

Elon Musk wants $1 trillion to control Tesla’s ’robot army’

In Tesla’s Q3 earnings call, Elon Musk got creative in explaining why he needs that $1 trillion compensation package.

 

Övrigt

Driftstörningar i Amazon AWS slår ut stora delar av internet

13 timmar. Så länge varade driftstörningarna som drabbade Amazons molntjänst AWS. En driftstörning som drog med sig stora delar av internet.

Internet skapades från första början som ett decentraliserat nätverk för den amerikanska militären. Ett decentraliserat nätverk som inte skulle kunna gå att slå ut genom att attackera ett litet antal anläggningar. Om en nod gick ned så skulle kommunikation kunna fortsätta genom att nätverkstrafiken skulle kunna andra vägar för att nå fram till sin destination.

Så fungerar internet fortfarande. Men allt mer i teorin. I praktiken är internet beroende av ett litet antal gigantiska aktörer. Här i väst företag som Amazon, Microsoft och Google – som numer huserar väldigt mycket av internet och tjänsterna som vi använder här.

Det gjorde att Amazon-haveriet inte bara drabbade Amazons egna tjänster, utan också Snapchat, ChatGPT, Perplexity, Canva, Zapier, Fortnite och en hela massa mindre företag och tjänster som använder AWS som lagringsplats för sin data och som plattform för sina tjänster.

Och vad var det för massiv cyberattack som slog undan benen på AWS? ”Problem” med Amazons DNS-hantering. Alltså den teknik som översätter IP-adresser till text och vice versa. Det som alltså gör att vi kommer till en IP-adress när vi skriver www.namnet.se. En översättningssnurra för att göra internet lite mer lättanvänt för människor alltså.

Det är inte första gången vi ser den här typen av haveri på internet, där en central tjänst slås ut med följden att sajter och appar beroende av den inte kan fungera som den ska. Eller alls. Inte sällan kan det vara tjänster som vi inte ens vet om att vi använder, eftersom de tillhör internets infrastruktur. De utgör alltså rälsen som nätet rullar ovanpå.

Det lär heller inte vara sista gången. Vilket gör det relevant att fundera på hur man som företag kan minimera risken att verksamheten slås ut om (well, när) det händer igen.

(EDIT: Det verkar som att det var en “automatiseringsbugg” som orsakade haveriet enligt Amazon själva.)

Major AWS outage took down Fortnite, Alexa, Snapchat, and more

An Amazon Web Services (AWS) outage in the US-EAST-1 server region knocked out Amazon, Alexa, Ring cameras, Snapchat, Fortnite, and more.

Apple kan stänga ned ATT i EU

Det finns de där frågorna som jag trodde var överspelade, men så ploppar de upp igen och visar att så inte alls är fallet. Nu har Apple gått ut med att de kan tvingas stänga ned ATT i EU på grund av ”intensivt lobbyarbete”.

ATT läses ut App Tracking Transparency och är den teknik som Apple sjösatte 2021 för att ge användare bättre kontroll över hur de spåras mellan olika appar. Det innebar krasst talat att Apple började tvinga iOS-utvecklare att slänga upp en ruta där användare ska ge samtycke till den här sortens spårning. Det handlar alltså specifikt om spårningen mellan olika appar och inte spårningen i en enskild app. Appvärldens motsvarighet till tredjepartskakan om man så vill.

Föga oväntat så protesterade annonsvärlden högljutt mot ännu ett sätt för användare att slippa bli spårade. Det är ju trots allt ett hot mot möjligheten att rikta annonser mot samma människa på olika ställen på nätet.

Men jag trodde som sagt var att världen accepterat det nya läget, så här 4,5 år senare. Men icke. Tydligen.

Annonslobbygrupper, framförallt i Tyskland vad det verkar, driver fortfarande frågan mot EU. De anser att Apple verkar konkurrenshindrande. Det ser också ut som att Apple kan ha stött på preliminärt motstånd i frågan från regleringshåll i Tyskland och Frankrike.

Mer specifikt verkar det som att de slår ned på Apple dubbelstandard, där samma begränsning inte gäller för Apples egna produkter och tjänster.

Apple har dragit på sig offerkoftan under den vitskinande integritetsriddarrustningen och åter konstaterat att de står på användarnas och konsumenternas sida. Att de ”håller sig själva enligt en högre standard” än vad som krävs när de ger användare den här möjligheten.

Däremot verkar Apple alltså skjuta sig själva i foten när de själva inte kan hålla fingrarna ur syltburken. Att Apple själva vill kunna spåra användare för att merförsälja utan att ge andra samma möjlighet på en plattform som omfattas av Digital markets act är lite att be om att få EU-smisk.

Apple says it may have to turn off App Tracking Transparency in Europe – 9to5Mac

In a statement to the German Press Agency, Apple claimed that it may have to turn off App Tracking Transparency in Europe as a result of ”intense lobbying efforts”.

Internet Archive har nu arkiverat 1 biljon webbsidor

En i det stora hela liten händelse. Men oavsett en väl värd att applådera. The Internet Archive har nu arkiverat 1 biljon webbsidor.

The Internet Archive är förmodligen mest kända för sin tjänst Wayback Machine, som såg dagens ljus 2001. En tjänst som är vad den heter: ett sätt att gå tillbaka i tiden på internet. Tjänsten har sedan 2001 tagit ”snapshots” av sajter, som gör att det går att se hur en sajt såg ut för ett årtionde sedan. Eller två. Eller förra veckan.

Ja, eller det finns data även före 2001. The Internet Archive började ”spara” webbsidor redan 1995 (även om de blev sökbara för allmänheten först när Wayback Machine lanserades). Vi pratar alltså i praktiken mer eller mindre så länge som internet som vi känner det idag har funnits.

Wayback Machine är alltså mest känd för att man kan göra tidresor av nostalgiskäl, men är också relevant för forskare och journalister. Gällande det senare som sätt att kunna se när exempelvis en myndighet eller regeringssajt har plockat bort information i smyg (en funktion som använts… en del i USA under 2025 – kopplat till information om klimat, mänskliga rättigheter och LHBTQ-frågor. Överlag information som har någon slags objektiv forskarbasis).

The Internet Archive är om man så vill internets minne. För en kanal som i sin natur egentligen är rätt förgänglig och flyktig. Och nu har man alltså sparat totalt 1 000 000 000 000 webbsidor sedan starten.

En av internets viktigaste sajter. Precis som Wikipedia. Och en väl all stöttning den kan få. Så det här blev en bra påminnelse till mig att det var dags att donera igen.

The Web We’ve Built: Celebrating 1 Trillion Web Pages Archived

This October, the Internet Archive’s Wayback Machine is projected to hit a once-in-a-generation milestone: 1 trillion web pages archived. That’s one trillion memories, moments, and movements-preserved for the public and available to access via the Wayback Machine.

Google dödar sin tänkta ersättare till tredjepartskakan

Kommer ni ihåg när tredjepartskakan gick och dog för några år sedan? När Google motvilligt gick med på att stoppa tredjepartskakan per automatik i Chrome, efter att Apple och alla andra stora webbläsare hade tagit det steget. Nu odödar Google tredjepartskakan. Och dödar istället sin tänkta ersättare.

Googles plan var att istället sjösätta Privacy Sandbox, som istället för att spåra enskilda användare via tredjepartskakor skulle erbjuda sajter och annonsörer ett upplägg som krasst talat var något slags enorm lookalikeupplägg. Google konstaterade att vi människor är ganska enkla varelser. Om 999 människor gjort på ett visst sätt är det väldigt troligt att nummer 1000 och framåt också kommer att göra samma sak.

Annonsörer gick däremot så där mycket igång på planen. Storbritanniens konkurrensmyndighet var inte heller jättepigg på planen, som de kände riskerade att koncentrera ännu mer annonsmakt till Google på mindre annonsörers bekostnad.

Fem år efter det att Google först presenterade upplägget som skulle bli Privacy Sandbox så gick Google förra året ut med att tredjepartskakan får leva vidare i Chrome. Däremot hette det då att hela Privacy Sandbox-initaitivet skulle leva vidare. Det var trots allt tänkt som någon slags öppen standard som andra kunde bygga på.

Vi kan väl gissa att intresset för det inte var jättestort. Särskilt som Google själva sagt att de inte kommer gå vidare med det. Så nu läggs Privacy Sandbox alltså definitivt ned. Såväl tekniken som själva konceptet.

Så för tillfället är tredjepartskakan fredad. Åtminstone i Chrome. Men vi kan nog anta att sista ordet i frågan ännu inte är sagt.

Som att Apple och övriga webbläsarutvecklare nu kommer att kunna peka på Google och säga: ”till skillnad från Google så värnar vi om din personliga integritet”.

Och då vet vi inte ens hur de ”AI-webbläsare” som börjar dyka upp kommer att hantera det här.

Google has killed Privacy Sandbox

Google Vice President Anthony Chavez has announced that the company was sunsetting the remaining technologies developed for Privacy Sandbox due to their ”low levels of adoption.”

Ikea ger mobilen en säng

Ha. Ny produkt från Ikea. En säng. För mobilen.

Det är med andra ord en miniatyrsäng där man kan bädda ned mobilen. Tanken är förstås en del i hela skärmtidsdiskussionen. Ett sätt att minska sitt doomscrollande när det är sovdags.

Och för att uppmuntra människor att faktiskt använda funktionen så kan man streaka sitt mobilsovande. För det så krävs att man laddar ner Ikea-appen och sedan aktiverar rörelsesensorn så att appen har koll på att mobilen faktiskt ligger still och ”sover”. Lyckas man ge mobilen sju timmars sömn sju dagar i rad så låser man upp en rabattcheck hos Ikea.

Älskar konceptet på flera sätt. Tyvärr är det inte en skarp produkt, utan ett marknadsföringsinitiativ. Dessutom bara i Förenade Arabemiraten. Men det vore kul om det här faktiskt skulle bli en produkt på riktigt.

IKEA Debuts Miniature NFC Phone Bed to Combat Nighttime Phone Scrolling

Earlier this month, IKEA debuted a tiny NFC-enabled bed that’s meant to help smartphone users cut down on nighttime usage. The small ”Phone…