Kategorier
AI - Artificiell intelligens AR/VR Bekvämlighetsekonomin Botar Detaljhandel/e-handel Digitala assistenter Ekonomi och finans IoT - internet of things Mobilt Sociala medier Sök/SEO Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 49 2018

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

EU:s föreslagna upphovsrättsdirektiv

Det börjar närma sig omröstning för det nya upphovsrättsdirektiv som EU har lagt fram. Det betyder nya svartvita texter (och rena felaktigheter) kring vad som faktiskt står i direktivet. Jag försökte nyansera lite igen kring vad som faktiskt står i direktivstexten.

Möjlighet för sportevenemangsarrangörer att förbjuda åskådarinspelning kan vara på gång att droppas från direktivet (men de kan ändå förbjuda det)

Dags för lite nyansering igen. Nu verkar det som att EU inte kommer att gå vidare med ”filmförbudet” av sportevenemang. Ett förbud som snabbt, även här i Karlstens artikel, då skulle innebära ett förbud mot att filma knattematcher.

En arrangör kan redan idag förbjuda filmning eller bildtagning under ett evenemang. Privat evenemang där arrangören kan sätta upp villkoren som gäller för dem som vill vara där (var nyligen på en ståuppshow där alla fick lägga mobilen i typ blypåsar).

Förslaget siktar förstås in sig på folk som livesänder hela matcher, inte på fans som filmar eller fotar. Om det inte är så att man får folk att lägga sina mobiler i likadana störningssändarväskor som ovan så kommer det vara sådär lätt att se till att det här förbudet efterlevs. Inte ens de som sitter på sändningsrättigheterna är sannolikt särskilt intresserade av ett totalförbud, eftersom klipp i inte minst sociala medier kan driva tittare till de officiella sändningarna.

Och det kan förstås fortfarande vara förbjudet att filma knattematcher. Kanske för att det finns barn som har skyddad identitet. Och postning i sociala medier eller liknande ska förstås inte göras utan samtycke, framförallt när det gäller barn.

Och framförallt: om det första man kommer att tänka på när det handlar om upphovsrättsbrott i sportsammanhang är knattematcher så har vi helt andra problem. Att man alltså utgår från att knattematcharrangörer skulle hävda upphovsrätt och därmed ha ett starkt ekonomiskt intresse i, tja, sändningen. För det är trots allt vad lagförslaget handlar om: upphovsrättsbrott.

Om knattematchsändningsrättigheter is a stor ekonomisk thing har samhället något rätt stort att ta tag i, normmässigt.

Källor: EU skrotar kontroversiellt förslag om filmförbud

EU väntas snart vara klar med trilogförhandlingar kring ”Internetfilter” och ”länklicens”. Men redan nu är en sak klar enligt mina källor: Det blir inget förbud att filma knatteligans fotbollsmatch.

Sportsändningsbranschen vill undantas från Artikel 13 – anser inte att förslaget går dem till mötes tillräckligt mycket

Det här är jätteroligt. Ett öppet brev till EU från ett antal sporträttighetsorganisationer där de ber om att undantas från Artikel 13 i det föreslagna nya upphovsrättsdirektivet som förhandlas just nu.

Om vi bortser från att Reda åter droppar det som är del av motståndarsidan huvudnarrativ (att Artikel 13 kommer tvinga sajter med användargenererat innehåll att installera ett uppladdningsfilter, trots att direktivsförslaget inte säger det) så anser organisationerna att förslaget inte går långt nog i sin nuvarande form. Kort sagt anser organisationerna bakom det öppna brevet att direktivet kommer att begränsa deras möjligheter att bossa över delningsplattformarna (läs: saker som att skicka hotfulla juristbrev/utpressningsbrev till onlinetjänsterna som låter användare dela innehåll – och även direkt till privatpersoner).

Tydligen finns det ett e-handelsdirektiv redan på plats som mer är i linje med det de här organisationerna vill ha i direktivet – mer specifikt anser de att det finns undantag i Artikel 13 som inte borde finnas där (har inte läst Artikel 14 som det refereras till, ska göra det).

Dessutom föreslår Reda som bättre lösning ”If the problem we want to solve is that YouTube pays too little to the music industry, let’s make platforms on which a lot of music copyright infringement happens take out collective licenses, while at the same time legalising modern remix and fan culture.”

Det visar åter att motståndarsidans argument mycket handlar om att de anser att upphovsrätten i sig är problemet, medan artikel 13 handlar om efterlevnad av gällande upphovsrätt, inte att skapa ny upphovsrätt (relevant diskussion, men en helt annan).

Redas förslag att marknadens parter själva ska reda ut upphovsrätten finns det dessutom redan stöd för i det föreslagna upphovsrättsdirektivet. EU vill egentligen inte hålla på och gegga med det här – de vill helst att marknaden själva ska lösa oenigheterna. Regleringarna som nu är på gång dyker upp (som vanligt) därför att marknaden inte klarar av att reglera sig själv). Om marknadens parter kommer fram till en annan lösning än det som direktivet beskriver – kör hårt. Så länge som alla är nöjda.

Google har börjat mobilisera sina användare fullt ut inför omröstningen, medan Facebook i sammanhanget har varit väldigt tysta. Givet, de har lite… andra problem just nu. Men det Facebook har gjort är precis att tänka nytt och skapat den kollektiva licensmodell som Reda efterfrågar.

Avtalet med skivbolagen har inte handlat om att starta en musiktjänst för att konkurrera med Spotify, utan för att göra det möjligt för användarna just att vara kreativa med upphovsrättsskyddat material. Och Facebook har dessutom börjat bygga tjänster på det, som musikstickers och nya kortvideoappen Lasso. Med andra ord förvandlar de här utgifterna till en intäktsström. Spotify har slutit liknande avtal med nyhetsföretag, som gör det möjligt för dessa att använda publika snaps i sin rapportering, vilket i sin tur skulle göra det möjligt att möta en eventuell artikel 11 i upphovsrättsförslaget (det som populärt kallas ”länkskatten”).

Article 13 is a mess: Now even big rightholders disavow it

The second-to-last round of trilogue negotiations to hammer out the final wording of the EU Copyright Directive takes place tonight. On the agenda again: The controversial Article 13 , which would make online platforms liable for copyright infringements by their users and force them to install upload filters.

 

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Facebooks Collection-funktion får stöd för delning och samarbete

Facebook uppdaterar sin Collection-funktion (typ Facebooks Pinterest-variant). Det går nu att dela en samling man har gjort med andra. Och de som du delar en samling till kan också bidra till samlingen. En samarbetslista som av en händelse kommer lagom till jul.

Facebook collections are now shareable and collaborative

Facebook’s curation tool, known as collections, is now shareable and collaborative.

Facebook Stories rullas ut till alla grupper

Ännu en samarbetsfunktion från Facebook – och ännu mer stories. Grupper kommer nu kunna skapa gruppstories som alla gruppmedlemmar kan bidra till. De som inte själva bidrar med innehåll (ja, eller även de, förstås) kan använda reaktioner för att ge återkoppling.

Kort sagt pushar alltså Facebook stories även som det (snart) primära delningsformatet för grupper. Är också helt i linje med Facebooks önskan att till ökad, ”meningsfull” interaktion mellan medlemmar. En kollabostoriesfunktion kan förstås bidra till det här. Alla kan bidra till exempelvis ”dagens” nånting och uttrycka sig på (mer än i nyhetsflödet) personligt sätt.

Facebook Group Stories Allow Members To Share To The Same Story | Digital Trends

Facebook Group members can now view and share Group Stories. Unlike the Stories for an individual user, the new tool lets members contribute to the same Group Story. The tool launches globally today with new options for emoji reactions to the Story and tools for administrators to manage Group Stories.

Facebook öppnar sina tjänster för konkurrerande tredjepartsutvecklare

Bra drag från Facebook: man tar nu bort begränsningen som förbjuder utvecklare att bygga funktioner som redan finns. Med andra ord: om en utvecklare har kommit på ett bättre sätt att hantera en befintlig funktion så får man inte släppa den på plattformen. Nu blir detta tillåtet.

Som konstateras är det här förstås ett drag för att göra lagstiftare och potentiella uppstyckare glada (Facebook är inte enda techjätten som gör sånt här nu). Men ett smart drag nevertheless.

Vad det här kan innebära är att Facebook på riktigt blir den infrastrukturplattform som de vill bli. Någon kanske knackar ihop en bättre chattjänst än Messenger. Det skulle kunna betyda att folk väljer den istället för just Messenger. Men Facebook skulle fortfarande ha kvar användarna hos sig och överlag boosta utvecklingen av hela plattformen. 

Lite det som är iPhonens riktiga framgångsfaktor. Inte mobilen i sig – eller Apples tjänster – utan att man lät tredjepartsutvecklare bygga, utveckla och därmed avgöra vad iOS-plattformen faktiskt är. Utvecklare bygger ny kreativ funktionalitet och användarna röstar på vilka av förslagen som är relevanta (genom att ladda ner och använda appar). Apple kan i sin tur sedan utveckla hårdvaran och sina tjänster utifrån vad användarna bestämmer att de vill ha. 

Facebook ends platform policy banning apps that copy its features | TechCrunch

Facebook will now freely allow developers to build competitors to its features upon its own platform. Today Facebook announced it will drop Platform

Business Manager får bättre rättighetsfunktioner och genvägar

  • Möjlighet att sätta behörigheter på uppgiftsnivå (publicera, moderera, skapa annons, se sidstatistik).
  • Snabbknappar: Genvägar för att lägga till användare, partners eller olika typer av innehållselement.

Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”Facebook’s Business Manager has two NEW features…🎉 Assign Permissions By Task* Publish content* Moderate comments* Create ads* View Page performance🎉 Quick Action Buttons* Add people, partner, and assets from anywhere in Business Settingsh/t @CSheridan pic.twitter.com/xrnv8CqK3o / Twitter”

Facebook’s Business Manager has two NEW features…🎉 Assign Permissions By Task* Publish content* Moderate comments* Create ads* View Page performance🎉 Quick Action Buttons* Add people, partner, and assets from anywhere in Business Settingsh/t @CSheridan pic.twitter.com/xrnv8CqK3o

Messenger får mörkerläge

Nästa app som är på gång att få mörkerläge: Messenger. För alla som mot förmodan missat det är mörkerläge i appar och på webbplatser just nu väldigt svart. *raggadish*

Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”It’s finally here…!Facebook’s Messenger is rolling out ’Dark Mode’h/t @shuhriar pic.twitter.com/ooNjpfO9g4 / Twitter”

It’s finally here…!Facebook’s Messenger is rolling out ’Dark Mode’h/t @shuhriar pic.twitter.com/ooNjpfO9g4

Instagram testar horisontellt flöde

Instagram testar nytt gränssnitt för flödet: cards. Horisontellt svepflöde istället för det vanliga rullflödet.

https://twitter.com/wabetainfo/status/1069741761088483329

Instagram Stories för iOS får stöd för delning av flera bilder och videos samtidigt

Verkar som att även Instagrams iOS-app nu får stöd för att dela flera bilder eller videos samtidigt till en story.

Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”UPDATE: This appears to be rolling out on Instagram for iOS https://t.co/kWR0iphzug / Twitter”

UPDATE: This appears to be rolling out on Instagram for iOS https://t.co/kWR0iphzug

Instagram Stories får ”på den här dagen”-funktion

Det slutgiltiga tecknet på att stories inte längre är ett korttidsformat?

Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”Instagram Stories now has an ’On this day’ feature H/T @AshwiniDodani pic.twitter.com/nQbFSZKY4u / Twitter”

Instagram Stories now has an ’On this day’ feature H/T @AshwiniDodani pic.twitter.com/nQbFSZKY4u

Messenger Lite får stöd för gifar (och är ytterligare ett tecken på närmande till Google)

Facebook gör faktiskt annat än att bara krishantera just nu. Som att uppdatera den lättviktiga versionen av Messenger. Som att gifar nu kan animeras. Because gifar.

Men det mest intressanta med den här nyheten handlar om något helt annat. Messenger Lite-användare som vill skicka gifar rekommeneras att använda tredjepartstangentbord ”such as the Google keyboard” (Gboard). Facebook pekar alltså uttryckligen ut Googles mobiltangentbord som det mest lämpliga, bland alla som finns.

Jag har tidigare spekulerat i att Facebook och Google på riktigt verkar ha närmat sig varandra, nästan så att det börjar liknar allianssamarbete.

Känns inte mindre så i och med det här.

Facebook adds animated GIFs and more customization to Messenger Lite

Messenger Lite, Facebook’s stripped down version of its popular messaging app, is getting some new features for customization and expression. Starting today, users of the app will be able to send and view animated GIFs, change how conversations with people and groups look and share files with others.

Senaste Instagram-trenden: partykonton

Hur bjuder man in till fest? Via Instagram så klart. Det är åtminstone senaste amerikanska (?) tonårstrenden: anonyma Instagram-partykonton. Konton skapade som ett event.

Funkar som konton i stort fungerar: blir du accepterad om du ansöker om att följa kontot? Då är du välkommen på festen. Följer kontot dig tillbaka? Då vill arrangören väldigt gärna att du kommer. Tid, plats och förutsättningar (som vilka som INTE får komma) finns i kontot.

Partykonton kan återanvändas, om man typ har upparbetad lista. Och ja, du måste typ visa din insta i dörren.

Som en av tonåringarna konstaterar: Facebook-evenemang what?

Instagram Is the New Evite

For high schoolers, at least

Mark Zuckerberg godkände personligen nedstängningen av Vines tillgång till Facebooks API:er

Problemen fortsätter för Facebook. Igår gick man ut med ett slopat förbud mot att företag som bygger tjänster som har ”Facebook core”-funktionalitet får använda Facebooks API:er. En bra grej alltså. En öppnare attityd.

Sen släpper det brittiska parlamentet de dokument som beslagtogs vi en räd mot just Facebook och då känns det som att draget mer handlade om ett lätt paniskt försök att få lite proaktiv goodwill.

En av sakerna som lyfts fram i parlamentets TL;DR är att Mark Zuckerberg personligen godkände att Vines tillgång till Facebooks ”sök vänner”-API ströps samma dag som tjänsten släpptes.

Var nu fem år sedan – och ett annat Facebook – men draget att öppna API:erna även för likartade tjänster kommer nog ses som för lite, för sent i ljuset av de nya uppgifterna. Kommer kort sagt inte göra att pressen på att Facebook, likt övriga techjättar, på något sätt ska styckas upp minskar.

I det här specifika fallet är det den vanliga företagsläxan: om du fattar ett beslut som du inte vill ska läcka ut kanske du ska fundera om det är ett bra beslut överhuvudtaget i dessa tider av miljarder digitala megafoner.

Sarah Frier on Twitter: ”There are a ton of Facebook internal emails out now from parliament. https://t.co/DlSSlq9WfQ The biggest reveal here isn’t the data privacy stuff- it’s how ruthless Facebook is as a competitor. pic.twitter.com/3QqlYRYDK6 / Twitter”

There are a ton of Facebook internal emails out now from parliament. https://t.co/DlSSlq9WfQ The biggest reveal here isn’t the data privacy stuff- it’s how ruthless Facebook is as a competitor. pic.twitter.com/3QqlYRYDK6

Sammanställning över de viktigaste fynden om Facebook i brittiska parlamentets utredningsrapport

Idag släppte en kommitté i brittiska parlamentet en 250-sidig rapport över interna dokument man beslagtagit vid en räd mot Facebook. Jag har inte läst rapporten än, men för den som vill ha en sammanfattning över några av de viktigaste sakerna som kommittén reagerade på i det insamlade materialet har TechCrunch gjort en sammanställning (länk till hela rapporten finns i artikeln).

En sammanställning över de viktigaste punkterna i TechCrunchs sammanställning över de viktigaste punkterna i kommitténs rapport </meta>:

  • Vitlistning: Efter att Facebook ströp tillgången till externa företag att samla in data så lät man vissa utvalda företag få fortsatt tillgång till samma data som innan.
  • Segmenterad prissättning för tillgång till vänners data: Apputvecklare som drog in mycket pengar till Facebook fick mer tillgång till data. Exempel på intäkter var utvecklare som köpte marknadsföring av Facebook för sina tjänster.
  • Insamling av samtal och textmeddelanden på Android: När man ändrade användarvillkoren som möjliggjorde detta planerade Facebook att göra det så svårt som möjligt för användare att inse att den här ”funktionen” var en del av den uppdatering som möjliggjorde denna insamling.
  • Strypning av konkurrerande tjänsters tillgång till Facebook-data (som jag tidigare skrev om gällande Vine – på sätt och vis det minst kontroversiella, dvs. att man som företag inte är jättesugen på att göra det enklare för konkurrenter. Men blir man så jättejättestor som Facebook blir det här förstås ett känsligt område).

Kopplat till den sista punkten är även köpet av VPN-företaget Onavo, som användes för att samla in data om konkurrerande appar. Rapporten spekulerar i att data insamlad via Onavo var en viktig datapunkt som ledde till uppköpet av WhatsApp, som såg som en konkurrerande raket på social-arenan (vilket väl inte var jättesvårt att räkna ut, men ändå).

Seized cache of Facebook docs raise competition and consent questions | TechCrunch

A UK parliamentary committee has published the cache of Facebook documents it dramatically seized last week. The documents were obtained by a legal

Facebooks svar på innehållet i rapporten:

Response to Six4Three Documents | Meta

The set of documents, by design, tells only one side of the story and omits important context.

Facebooks styrelse backar Sheryl Sandberg i kritikerstormen

Med tanke på hur mycket Facebook skakar på insidan just nu är det rätt troligt att det kommer bli aktuellt att hänga ut syndabockar. Sannolikt i form av att människor får gå (det har redan startat i och med avgående kommunikationschefen vad det verkar). Ett huvud som vi nu nog kan konstatera inte kommer rulla är företagets COO Sheryl Sandberg i och med att Facebooks styrelse nu gått ut och backat hennes agerande i senaste karusellen med smutskastningsinitiativ mot Facebook-kritiker i allmänhet och George Soros i synnerhet.

Sandberg är en av Facebooks största stjärnor och anses vara en av de stora anledningarna till Facebooks framgångar. Men senaste tiden, i takt med att det börjat svaja, har det framkommit allt mer kritik mot hennes ledarstil. Och att hon bidragit till läget Facebook är nu genom att hon omgivit sig av ja-sägare och inte tagit problem på allvar. Men nu har alltså styrelsen skickat ut en tydlig signal om att hon har deras förtroende (åtminstone nu).

Sen ska vi förstås komma ihåg att Facebooks styrelseordförande är Mark Zuckerberg, som även kontrollerar aktiemajoriteten i företaget. Så, well, there’s that.

Facebook board backs Sandberg’s request to initiate research into Soros

Sandberg’s question was entirely appropriate given her role as COO. When a well-known and outspoken investor attacks your company publicly, it is fair and appropriate to do this level of diligence: Facebook board

Ännu fler uppgifter om haveri i Facebooks internkultur

Something is ruttet in the kingdom of Z. Även om det förstås är svårt att veta vad som är sant eller inte, och i kristider kastas det förstås skuld åt alla håll det bara går, men det skakar oavsett rejält för Facebook just nu. Framförallt internet, vilket är ett ännu större problem.

Det som dock framkommit även i annan rapportering är att Facebook har ett rejält ledningsproblem vad gäller internkulturen. I allt som händer nu har man valt att krypa in i sitt skal och hantera krishanteringen som krigföring. Det verkar nu börja sätta sina spår efter, som artikeln beskriver det, ,600 dagars belägring av företaget.

Artikeln tar också upp det som känns välbehövligt för Facebook just nu: ett ”Sundar or Dara moment”. Alltså chefsbytena i Google och Uber, när grundarna klev åt sidan och lät någon annan styra företaget in i en ny era. Framförallt känns parallellen med Uber väldigt relevant här. En broetry-kultur som levt sedan starten och började ställa till rejäla problem internt (och där ledningen var del av problemet).

Sedan Uber fotade Travis Kalanick och istället tog in  Dara Khosrowshahi som ny VD har Uber-skandalerna (åtminstone för tillfället) lagt sig. En förutsättning för Ubers börsplaner.

Problemet för Facebook är dock att Mark Zuckerberg är både VD och styrelseordförande – och har egen aktiemajoritet. Dessutom gick Facebooks styrelse i veckan ut och publikt försvarade företagets COO och mesta stjärna efter Zuckerberg: Sheryl Sandberg.

Det största problemet i det här sammanhanget är förstås att det egentligen bara finns två riktigt brett kända personer i Facebooks ledning: Zuckerberg och Sandberg. Oddsen att företaget (läs Zuckerberg) ska ersätta någon av dessa, och därmed göra dem till syndabockar, känns med andra ord just nu rätt höga. Men ska Facebook få arbetsro behöver någon form av ledningsommöblering göras, skulle jag tro.

Mark Zuckerberg’s Biggest Problem: Internal Tensions At Facebook Are Boiling Over

”It’s the bunker mentality. These people have been under siege for 600 days now. They’re getting tired, getting cranky – the only survival strategy is to quit or fully buy in.”

Övrigt sociala medier

Nya kortvideoappen Byte föröppnar innehållsskaparprogram

Vine må vara nedlagt, men efterföljaren Byte kommer lanseras till våren. Och redan nu har tjänsten öppnat för förhandsregistering till plattformens innehållskaparprogram. Som det ser ut vill Byte ha med dessa (främst från Youtube) för att redan från start bygga något som innehållsskapare ska vara sugna på att använda.

Byte from Vine creators opens creator program, clearly targeting YouTube creators

Byte, or more simply Vine 2.0 is giving content creators the chance to join the creator program ahead of the Spring 2019 launch.

Google på väg att lägga ner chattappen Allo

Huh. Där ser man. Först Hangouts och bara några dagar senare Allo. Uppgifter om att Google är på väg att yxa chattappen.

På sätt och vis inte förvånande. Google och socialt har egentligen aldrig fungerat. Men samtidigt ändå lite förvånande.

Att Google ger upp mer och mer på det här området, samtidigt som förhållandet med Facebook tinar upp allt mer, gör inte att jag mindre känner att de två företagen är på väg att bli betydligt mer intima med varandra. Om de inte redan är det…

After months-long ’pause,’ shortlived Google Allo messaging app will soon be sunset for good

Google will announce that it’s shutting down the shortlived Google Allo chat app ”soon,” according to a reliable source familiar…

 

Sök/SEO

Google släpper officiell markup för FAQ-innehåll

Bra grej från Google: officiell markup för frågor- och svar-sidor. Kort sagt rigga den här typen av innehåll för Googles ”bästa svar”-karusell. Ja, och förstås annat också.

Google Adds Structured Data For Question & Answer Pages Rich Results

Google announced yesterday a new supported structured data format named Q&A pages. It is designed to help Google with the question and answer formatted snippets carousel, where they let you slide through answers to questions from Q&A pages.

Googles nya FAQ-markup ska inte användas för FAQ-sidor – enligt Google

Huh. Igår kom uppgifter att Google släppt officiellt stöd för markup av FAQ-information. Frågor och svar, alltså, som kan hjälpa Google med visningsförpackandet – exempelvis i en bästa-svaret-karusell. Nu kommer ett lite lagom förvirrande klargörande från Google: markupen ska INTE användas för FAQ-sidor.

Så kort sagt: Q&A Page schema ska alltså inte användas för just Frågor och svar-sidor…

Frågor på det?

Det verkar alltså som att markupen gäller för enskilda frågesidor (sidor med en fråga och ett svar), inte en markup för samlingssidor enligt hur en FAQ oftast ser ut. Google vill själv skapa den samlingssidan. Typ.

Google: Q&A Page Structured Data Not For FAQs

Google launched new structured data for question and answer pages named Q&A Page schema. Google updated the guidelines to say it is against their guidelines to use this markup on FAQ style pages.

Google lägger till markup för liveströmmad video

Nytt tillägg på strukturerad datataggning från Google: möjlighet att märka upp luvesändningar. Kommer att, likt livebloggar, märkas upp med Live-etikett i sökresultatet.

Förstås helt i tiden, men också ännu ett bevis på Googles ambitioner. Hela det nya konceptet med Googles sök handlar om att få oss att konsumera mer innehåll. Slötitta mer. Det plus möjligheten att kunna aktivt leta upp livesändningar vid en stor händelse passar förstås utmärkt in i Googles strävan att bli den enda webbplats vi behöver (ja, eller numer app, även för Google).

Intressant att se om Facebook och Insta (erc.) också kommer börja plockas upp på samma sätt vid livesändningar.

Google Introduces Structured Data for Livestreams

Google is introducing a way for publishers to markup livestreams with structured data.

Google vill att även SEO-admins ska använda vanliga söken som instrumentpanel

Nu vet hur Google flyttar ut allt mer innehåll och funktionalitet från andras webbplatser och lägger dem direkt i sökresultatet? Det gäller även företagets egna adminverktyg.

Mer och information från Google Analytics och Search Console börjar visas för admins i sökresultatet. Förstås inte en fullständig, serlös ersättare, men för lite mindre professionella användare kan det räcka långt. Bättre än inget alls.

Men vi har nog bara sett början. Varför leder adminverktygen bort från sökresultatet? Varför inte se till att det snabbaste sättet att få snabbinsights är att göra en googling? Och därmed öka trafiken till Google och exponera admins för reklam. Typ få dem att betala för gratistjänsten.

Search console-information direkt i Googles sökresultat

Googles sök får stickymeny på desktop

Är sticky-menyer det värsta du vet? Sucks to be you then. Nu bekräftar Google att datorsöken har fått just en fast toppnavigeringsrad (ja, eller ”toppsökrad”). Finns redan hos mig, så jag gissar att utrullning varit rätt samtida. 

Draget är förstås helt logiskt. Tittar man på det som händer hos Google så börjar allt fler element på sökresultatsidan anta formerna hos olika webbplatsnavigeringselement. Saker som andas klassisk undernavigering och navigationsknappar.

Syftet är förstås att göra Google till den enda webbplats du behöver. Och inte bara det: Android (eller kanske nya Fuchsia) börjar också smälta ihop allt mer med just Googles sök. Att Google.com i sig blir operativsystemet och ingången till internet. 

Torget och Passagen, y’all. Maximal nostalgi.

Google Sticky Round Search Bar Header Is Live

After several months of ongoing testing, Google has officially launched the new desktop search results interface where the search bar header is rounded and sticks to the top. This went live Friday night, a Google spokesperson confirmed it for us at Search Engine Land.

 

Detaljhandel/e-handel

Amazon kan vara på gång att rulla ut större Go-butiker

De kassalösa (och personallösa) butikskoncepten som har testats av olika företag har oftast handlat om förhållandevis små butiker, à la närköpsbutiker. Men nu verkar Amazon redo att ta ett kliv upp storleksmässigt med tekniken.

Enligt uppgifter från Wall Street Journal testar Amazon Amazon Go-tekniken i betydligt större butiksytor. Som artikeln konstaterar: Whole Foods-butiker är förstås en trolig målbild.

Amazon lär nog även här tänka ännu större. De kommer nog göra som de gjort med bland annat AWS: sälja tekniken de tagit fram för interna ändamål externt och därmed förvandla en utgift till en (B2B)-intäktsström.

Amazon is reportedly testing its cashier-less technology in larger stores

Amazon is reportedly testing its cashier-less technology in much larger stores, according to a new report. The company has opened a number of smaller outlets throughout the US, and could bring the technology to its chain of Whole Foods stores.

 

Strömmade medier

Apple Music uppges nu ha 56 miljoner prenumeranter

Nu verkar det som att vi kan skriva antalet Apple Music-prenumeranter till 56 miljoner, enligt Financial Times. Sex miljoner fler än för ett halvår sedan. Typ en miljon nya i månaden, alltså. Lär som tidigare handla om betalande plus användare med provabonnemang.

Det är en långsammare takt än i slutet av förra året och långsammare än Spotify (tidigare har siffrorna varit omvända). Men även Spotify ser en avmattning. Q2 fick tjänsten 8 miljoner nya användare, Q3 hälften så många.

Nu är siffrorna inte officiella. Blir intressant att höra Apples facit.

Apple Music reportedly tops 56m subscribers, up 6m in the past six months – Music Business Worldwide

Number of Apple Music subscribers has grown to 56m, up from 50m in May…

Apple varumärkesskyddar Apple Music For Business

Inte oväntat med tanke på Apples ökade fokus på B2B (och att vrida verksamheten mer mot tjänster snarare än hårdvaruförsäljning), men ändå potentiellt stort. Apple har lämnat in en varumärkesskyddsansökan för ”Apple Music for Business”. Alltså en Soundtrack Your Brand, typ. Och mer.

Enligt ansökan så handlar det om musik för butiker och annan kommersiell verksamhet, musik för ljud- och videoproduktion och tja, egentligen mest vad som helst (”Providing radio, internet and satellite music programming by means of telecommunications networks”).

Det florerar rykten om att Apple visat intresse att investera i krisande radiostation iHeartRadio. Också helt i linje med detta.

Apple could be about to launch an ’Apple Music for Business’ service – Music Business Worldwide

Apple has filed a US trademark for ’Apple Music for Business’…

Apple köper artistinkubatorn Platoon

Väldigt intressant Apple-uppköp om det här stämmer. Uppgifter om att Apple har köpt Platoon, ett ”creative services”-företag. Mer specifikt, om jag fattar rätt, en inkubator för kommande artiststjärnstkott.

Eller som man sa förr: ett skivbolag.

Okej, nu är Platoon bredare än så och har också video som del av sitt erbjudande. Men Platoon sitter på två egna inspelningsstudios och om uppköpet ska Platoon ha sagt att det ger dem medel att ”uppnå sin vision och fortsätta mot sitt mål att ta fram egenskapad musik och eget visuellt innehåll”.

Artisterna ska enligt uppgifterna själva få välja vilket bolag de signar till och vilka distributionsplattformar väljer.

Men man SKULLE kunna gissa att tjänsten kommer ha viss slagsida åt en specifik distributionsplattform efter det eventuella uppköpet. Apple siktar alltså på att bygga ytterligare ett självförsörjande ekosystem: du använder Apple Music eftersom det följer med din iPryl, du använder sedan Apples resurser för att spela in din musik när du är redo att ta det stället och väljer sedan Apple Music för din musikdistribution – och får självklart dina fans att välja plattformen.

Vi kan gissa att det här bara är första steget i ett spel som Apple har en väldigt långsiktig plan för.

Apple acquires A&R and creative services company Platoon – Music Business Worldwide

Veteran AWAL/Apple exec Denzyl Feigelson will lead standalone business from its London HQ…

Hulu och AT&T testar reklam när du pausar det du tittar på

Reklam som avbryter är ett av mina favorithatobjekt. En av de främsta anledningarna för mig (snudd på den främsta) att betala är att helt slippa reklam. Framförallt som reklambranschen och annonsformaten i mångt och mycket är fast förankrade i 1900-talet (PRE-ROLLS!!!!! MID-ROLLS!!!!! ÄNNU STÖRRE DISPLAYSPLASHANNONSER!!!!! TAKEOVERPOPUPS!!!!!)

Men om man nu ska visa reklam kan jag gilla det strömningstjänsten Hulu och teleoperatören AT&T verkar vara på gång att testa/köra: annonser som visas när du pausar det du tittar på. Och ja, jag utgår från att det handlar om annonsfinansierade abonnemang. Annars är det jättedåligt.

Hulu and AT&T plan to run ads when you pause videos

Companies have previously dabbled in ads that appear when you pause videos, but they’re about to come roaring back in the streaming era. Variety has learned that Hulu and AT&T both expect to introduce pause ads sometime in 2019.

Nittiotalsrepriser är en av de hetaste strömningstrenderna

TV-serien ”Vänner” kommer leva kvar på Netflix. Åtminstone 2019 (sen misstänks det att serien kommer få nytt hem i WarnerMedias strömningsplattform 2020). Men Netflix fick betala rejält för att få ha kvar serien i programutbudet: 100 miljoner dollar för året. Och Netflix var inte ensamma om att vilja ha serien, vilket säger en hel del om strömningsdemongrafin.

Hulu, Fox, NBCU, WarnerMedia och Apple ska alla ha varit med och budat på serien (i Apples fall trots att man inte ens har en egen strömningstjänst än – men ännu mer bevis på att den faktiskt kommer nästa år). Samtidigt försöker Facebook injicera lite liv i sin Watch-satsning (som än så länge inte fått fart) genom att börja sända Buffy The Vampire Slayer, Angel och Firefly. Dessutom har Sabrina the Teenage Witch rebootats – och detsamma är på gång för just Buffy.

Ifall någon undrar var strömningstjänsterna bedömer att den viktigaste demografin finns för tillfället.

Apple just shed new light on its streaming TV plans by trying to buy the rights to ’Friends’

The possibility that NBC’s mega-successful 90s sitcom Friends might disappear from Netflix less than a month from now was a major entertainment industry story a …

 

 

AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter

Alibabas röstassistent ska vara vassare än Google Duplex

Alla som har sett Googles demonstration av Duplex (Google Assistant på steroider) har förmodligen tappat hakan. Åtminstone en bit. En algoritm som kan ta ett restaurangbokningssamtal och låta som en människa. Men Alibaba har tydligen en ännu vassare assistent.

Alibabas logistikdel Cainiao har en ”Duplex” som hanterar leveranskontakter med kunder. Och likt Googles variant klarar den att hantera icke-linjärt samtal med människor som inte följer en given stig. (Exemplet är på mandarin, så jag får lite på vad som skrivs här…)

Och till skillnad från Google, som precis nu så sakteliga börjar rulla ut Duplex, så ska Alibabas motsvarighet vara uppe och rulla för fullt. Den ska redan hantera ”miljontals kundförfrågningar per dag”.

Lite grann som Amazon Go vs. de kinesiska motsvarigheterna. Kineserna har ett… något högre tempo.

Alibaba already has a voice assistant way better than Google’s

In May, Google made quite the splash when it unveiled Duplex, its eerily humanlike voice assistant capable of making restaurant reservations and salon appointments. It seemed to mark a new milestone in speech generation and natural-language understanding, and it pulled back the curtain on what the future of human-AI interaction might look like.

Finska myndigheter chattbotssamarbetar

Briljant offentlig digitalutveckling. Tre myndigheter i Finland har fått chattbotar som kan hänvisa dig rätt. Har du hamnat hos fel myndighet på grund av att du inte vet vilken som ansvarar för ditt ärende? Inga problem, chattboten hos en myndighet kan hänvisa dig vidare till rätt ställe.

Utan att ha koll exakt hur bra det fungerar (vi pratar chattbotar trots allt) så är det så självklart. Varför finns det vattentäta skott mellan myndigheter när de trots allt är del av samma statsapparat?

Om man så vill: Spotify för myndigheter. Du behöver inte veta var du ska börja för att när som helst kunna hitta rätt. Sjukt värt att applådera.

Esko Reinikainen 🇺🇦 on Twitter: ”Three different government chat bots (Patent Office, Tax & Immigration) went live in Finland today and they can transfer you to another service if you didn’t know which department is responsible for your query. https://t.co/EPEpJisIBN / Twitter”

Three different government chat bots (Patent Office, Tax & Immigration) went live in Finland today and they can transfer you to another service if you didn’t know which department is responsible for your query. https://t.co/EPEpJisIBN

I’m sorry Dave, I’m afraid I can’t do that

Video Shows ’Alexa in Space’ Aboard the International Space Station | Digital Trends

Back in June an A.I. robot called CIMON was sent to the International Space Station (ISS) to act as a voice-powered assistant to the astronauts there. Now the European Space Agency has released a video showing CIMON interacting with the ISS crew for the first time, albeit rather awkwardly.

 

AR/VR

Bose släpper glasögon med AR-ljud

Roligt initiativ från hörlurstillverkaren Bose: AR-glasögon. Typ Spectacles. Fast utan syn-AR. Istället pratar vi ljud-AR.

Vad Bose har släppt är ett par hörlurar i formen av ett par solglasögon. Det sitter alltså nio högtalare på bågarna som spelar upp ljudet från din mobilpryl. AAR-biten ska känna av åt vilket håll du tittar och anpassa ljudbilden utifrån det.

Okej, som konstateras är de bra för att man hör omgivningen – men omgivningen lär också höra. Det långsiktiga användningsområdet för tekniken är nog inte traditionellt musiklyssnande, utan mer interaktiva format. Typ att alla i en biosalong kan få personaliserade ljudupplevelser beroende på var de tittar.

Bose is dabbling in ’audio AR’ with a pair of sunglasses | TechCrunch

Back in March we first caught wind that Bose is dabbling in augmented reality, with the launch of a new wearable SDK. Seems the headphone maker is ready

 

IoT – Internet of things

Apple släpper Beddit-sömnspårningshårdvara

Lite i smyg har Apple släppt ny hårdvara. En helt ny kategori av hårdvara, dessutom. En sömnspårare. Helt i linje med Apples hälsosatsning.

Den nya produkten är det första som dykt upp som resultat av Apple Beddit-uppköp förra månaden och fungerar ungefär som den här typen av produkter brukar göra. En skiva du lägger under lakanet som har koll på hur du sover.

Prylen mäter hur länge du sover, hjärtslag, andning och snarkande. Det som däremot är lite vassare än många konkurrenter är att den nya sömnspåraren kan ha koll på det här för två personer samtidigt. Beddit-sömnspåraren mäter dessutom temperaturen och luftfuktighet i rummet, så det är med andra ord en rätt avancerad IoT-pryl.

Nu är det en produkt som släpps under ett undervarumärke, men det är ändå lite förvånande att den smygs ut så här. Visst, lär väl inte bli iPhone-storsäljare, men ändå.

Apple releases its first Beddit sleep monitoring device

Apple hasn’t ditched, killed or forgotten Beddit. The tech giant has finally released the first Beddit sleep monitoring device since it purchased the company in early 2017, and it’s now available for purchase from its website. Just like the company’s previous devices, the new one is a thin sensor strip you need to place under the sheets.

Apple HomePod släpps i Kina i början av 2019

Apples utrullning av den smarta högtalaren HomePod går… inte så snabbt. Fortfarande finns den bara att köpa i en handfull länder. Nu är det dags för ännu ett – och ett väldigt viktigt sådant: Kina.

HomePod kommer börja säljas i landet i början av nästa år. Det som är lite intressant i sammanhanget är att en av Apples stora fördelar så här långt jämfört med övriga digitala assistenter (mängden språk Siri behörskar) verkar bli en ännu större fördel här. Till och med en fördel jämfört med kinesiska tillverkares konkurrenter.

HomePod klarar både av kantonesiska och mandarin, där de kinesiska bara hanterar mandarin. Och förstås begränsade språkkunskaper i övrigt.

https://www.theverge.com/2018/12/5/18127619/apple-homepod-china-2019

Amerikansk polis kan ha använt självkörningsfunktioner för att stoppa bil med sovande förare

Hur stoppar man en bil som bränner fram på motorvägen med föraren avsomnad bakom ratten? Man boxar in den skenande bilen får den så sakteliga att sänka hastigheten med hjälp av någon av Tesla-teknikerna.

Känns som att något rätt självklart innan vi når nivå 5-bilar fullt ut, är att bilen själv helt enkelt stannar om föraren slutar kontrollera fordonet under färd. Finns delvis det här redan, förstås (olika tekniker som kan identifiera och väcka förare som inte längre är med i matchen). Men än bilen själv skulle ta kontroll över körandet.

Sen kan vi även diskutera vilka möjligheter polis kan få att remotestoppa uppkopplade bilar, men det blir ett annat inlägg det.

Police may have used Tesla’s Autopilot feature to stop driver asleep at the wheel

Redwood City CHP stopped a Tesla Model 3 they suspected was running Autopilot with a drunk driver asleep at the wheel. Two unit cars were used to drive in front and behind the Tesla to get the car to gradually come to a stop.

 

Bekvämlighetsekonomin

Waymo öppnar sin självkörande taxitjänst

Uppgifterna stämde: nu har Google-ägda Waymo släppt sin taxitjänst med självkörande bilar. Ska vara världens första kommersiella taxitjänst av denna typ.

Nu är det en liten utrullning (hoho). Det handlar bara om staden Phoenix med kringorter i dagsläget. Dessutom gäller tjänsten bara för de användare som var med i de tidigare försöken. Och sist men inte minst: det kommer sitta en människa i förarsätet. Förstås av säkerhetsmässiga och legala skäl.

Blir förstås intressant att följa.

Waymo launches self-driving taxi service, but caveats abound

Waymo One is the world’s first commercial robo-taxi service, but you can only use it if you’re already a Waymo user and live in Chandler, Arizona.

inDriver – bildelningstjänst där kunden sätter priset

Roligt koncept. inDriver – bildelningstjänst med en twist. Det är kunden som sätter priset.

Via appen får man ange vart man vill åka och vad man är beredd att betala. Den förare i området som tar körningen accepterar priset (man kan även förhandla om priset via appen, men grunden är att kunden bestämmer). Finns även andra parametrar för kunden att välja på, som förarens omdöme, när man bedöms nå sin destination och vilken bil det handlar om.

Finns redan i 160 städer i 11 länder och ska ha 14 miljoner användare. Kort sagt rätt långt efter jättarnas siffror, men det är alltjämt höga nivåer.

Nu kliver inDriver in i USA, med New York som första marknad. inDriver kommer mer specifikt rikta in sig på ”transportökenområden”, dvs. områden som ofta drabbas av höga priser till följd av dynamisk prissättning.

Passengers Set Fates with International Rideshare Company Now in NYC | Digital Trends

Most rideshare companies start in the U.S. and add other countries later. inDriver, an international rideshare company that lets passengers determine fares in real time, just launched in New York City with 14 existing million members in 160 cities in 11 countries. New drivers pay no commission for six months.

 

Mobilt

Årets mest nedladdade iOS-appar globalt: Snap har med två topp tio

Årets främsta apptrend var ”self care”. Åtminstone om man frågar Apple. Företaget har nu släppt 2018-listan över de mest nedladdade apparna och vilka som dominerade Apple Music (det sistnämnda kan rätt mycket sammanfattas med ”Drake”). 

De mest nedladdade apparna var förstås föga förvånande de vanliga. Fast kanske lite fler spelare än vanligt i toppen.

Topp tio för gratisappar innehåller fem företag. Facebook och Google har tre var och sedan är det två strömningsspelare: Netflix och Spotify. Det som är lite intressant är att Snap har två appar i listan: Snapchat och Bitmoji.

Och just Bitmoji-appen är förstås viktig för Snaps nuvarande strategi. Man pushar Bitmoji hårt just nu (egen merch!) men framförallt handlar det om att få ut Snapchat på så många ställen som möjligt utanför den egna appen. Det Twitter kallar ”de oinloggade användarna”. Användare som läser tweets men inte nödvändigtvis på Twitter. De kanske inte ens har ett konto – men använder alltså ändå företagets tjänster. För Snap handlar det mer konkret just nu mycket om att pusha ut (AR)linser på andra ställen – och på andra plattformar (som Youtube och Skype).

Did Your Favorite App Make Apple’s Best of 2018 List? | Digital Trends

It’s that time of the year again — Apple has released its top lists for the content that most wowed iOS users across the globe. The top winners from the best iOS apps, games, music, movies, and more have been revealed. With Fortnite, Heads Up and others winning, is your favorite among them?

Gartner: Mobilförsäljningen globalt planar ut

Nya globala mobilförsäljningssiffror från Gartner.

Snabbsammanfattning: De kinesiska tillverkarna topp 5 tar marknadsandelar på (främst) Samsungs bekostnad. Sydkoreanerna tappar över 3 %. Apples marknadsandel oförändrad.

Förra årets marknadsandel inom parentes:

  • Samsung: 18,9 % (22,3)
  • Huawei: 13,4 (9,5)
  • Apple: 11,8 (11,8)
  • Xiaomi: 8,5 (7,0)
  • Oppo: 7,9 (7,7)

Som vanligt finns Googles telefon inte alls med i listan, vilket också sätter fingret på det största problemet på Android-sidan: hur sticker man ut om man inte vill konkurrera med pris? Apple har alltjämt fördelen av att att du också väljer deras operativ och därmed (mest) deras tjänster. Och det är i slutändan utöver pris som kanske är den viktigaste konkurrensfördelen: tjänsterna, inte hårdvaran (ännu mer på tillväxtmarknader).

Samtidigt kan konstatera att den globala tillväxten stannade på 1,4 %. Utan Huawei och Xiaomi hade resultatet till och med blivit negativ tillväxt, med 5,2 %. Det är en rätt kraftig minskning. 

Möjligheten att växa finns förstås på tillväxtmarknaderna och där är det mycket lågpris som gäller. Men trots den kraftiga tillväxten där så kan den knappt väga upp att vi i (främst) väst behåller våra mobiler längre. Det finns inte längre lika stora anledningar att byta (lex megapixel- eller megahertz-race). 

Utmaningen här blir förstås att tjäna pengar på tillverkningen. Apple står för väldigt stor del av den totala smartphonetillverkningsvinsten och när Samsung backar kan den här andelen till och med öka. Jag misstänker att även de kinesiska tillverkarna till stora delar subventionerar sina mobilenheter med intäkter från andra produktsegment. (Samsung ska ju exempelvis tjäna mer pengar per såld iPhone än per såld Samsung-mobil – då delarna de säljer till Apple ger dem mer.)

Oavsett börjar vi på riktigt närma oss peak smartphone. (Inte minst då andra typer av enheter också kommer att börja ersätta just smartmobilen i våra uppkopplade interaktioner.)

Veckans Affärer – Analyser och artiklar om Veckans Affärer – Dagens industri

Intresserad av ämnet Veckans Affärer? Här hittar du samtliga artiklar, kommentarer och analyser om Veckans Affärer från Dagens industris redaktion. Bevaka ämnet för att hålla dig uppdaterad om Veckans Affärer.

Ryska sökmotorn Yandex släpper sin första mobiltelefon

Ännu en Android-mobiltillverkare knuffar sig in på den redan trånga perrongen. Ryska sökmotorn Yandex följer upp sin första hårdvarupryl från i våras (en högtalare, what else?) med en egen mobil: Yandex.Phone. Kommer med företagets egna appar plus förstås djupa integrationer in i Yandexs tjänster.

Ytterligare ett fall med två motsatta trender samtidigt. Traditionella hårdvarutillverkare (som Apple) satsar allt mer på tjänster och innehåll medan utpräglade onlinetjänstföretag (som Google, Facebook och Amazon) släpper allt mer hårdvara.

För hårdvarutillverkarna handlar det om att inte bara sätta engångsköpsvaror i händerna på sina kunder utan också knyta upp kunderna med abonnemang och liknande. För mjukvaruföretagen handlar det om att kunna sätta sina tjänster i händerna på sina kunder – utan att behöva vara beroende av en hårdvaruleverantör (som kan sno kunden på vägen). I båda fallen handlar det förstås också om data, data, data.

https://thenextweb.com/plugged/2018/12/06/yandex-launches-first-phone/

 

Ekonomi och finans

Amazon det högst värderade börsbolaget för en stund

I fredags tog Microsoft över positionen som världens högst värderade börsbolag. Idag tog Apple tillbaka tronen. Men Microsoft tappade inte bara en plats utan två. Under den börsglada dagen smet även Amazon förbi.

Och det stannade vara inte där. Amazon hade rejält häng på Apple. Som minst skilde det 1 miljard dollar mellan Apple och Amazon, innan Apple drog ifrån igen. Så nära har Amazon aldrig varit förstaplatsen. Vid stängning skiljer det mindre än 17 miljarder mellan ettan och trean, vilket i de här sammanhangen är typ ingenting.

(Och ja, det här är objektivt sett roligare och mer spännande än alla former av sportevenemang.)

Efter att jag skrev ovanstående visade det sig att Amazon för en stund under börsdagen gick om såväl Apple som Microsoft och var världens högst värderade börsbolag.

Börsdiagram över kurserna för Amazon, Microsoft, Apple och Google

Amazon briefly becomes Wall Street’s most valuable company

Amazon rose by 4.7% at one point, putting its market capitalization at $865.0 billion. At the same time, Apple traded up 2.1%, giving it a market capitalization of $864.8 billion

Lyft ansöker om börsnotering

Det skakiga (tech)börsklimatet hindrar inte företag från att prova lyckan på börsen. Senast ut: Uber-konkurrenten Lyft som idag har lämnat in sin börsansökan. De kan alltså därmed slå Uber i den disciplinen.

Lyft har gjort en konfidentiell ansökan, vilket gör att det inte släppts någon information om prisintervall för introduktionen eller hur många aktier som kommer att släppas. Lyft har tidigare bedömts vara värt runt 15 miljarder dollar, så vi skulle kunna anta att det är ungefär det som det kan landa på. Ja, med eventuella förändringar både uppåt och nedåt beroende på det allmänna ekonomiska klimatet.

No Title

No Description

Uber ansöker om börsnotering

Hoppsan! Det var oväntat. Två dagar efter det att Lyft lämnat in sin konfidentiella börsansökan gjorde Uber idag detsamma enligt Wall Street Journal. Givetvis en ren slump.

Eftersom det inte är en publik ansökan vet vi inte prisintervall, värdering och när de tänker ta klivet, men Uber har ju släppt lite på förlåten i sina kvartalsrapporter.

Uber tampas med Bytedance om att vara världens högst värderade startup och senaste siffrorna talar om nivåer runt 72 miljarder. Man kan sikta så högt som 120 miljarder, vilket skulle göra det till en av de bautastörsta noteringarna någonsin. Aningen större än Lyft, värderad runt 15 miljarder.

Uber files confidentially for IPO | TechCrunch

The ride-hailing giant is expected to go public in early 2019.

Slack ännu ett steg närmare börsnotering

Börsnoteringsnyheterna av riktigt tung karaktär bara rasar in just nu. Lyft, Uber och Slack. På två dagar.

Uppgifter om att jobbchattsplattformen Slack är på väg till börsen har florerat ett rätt bra tag, men de senaste säger att företaget nu har anlitat Goldman Sachs för att hantera noteringen.

Slack siktar enligt Reuters på en värdering ”en bra bit över tio miljarder”. Hur det går med den saken vet vi kanske nästa år.

Report: Slack is prepping an IPO for next year, with Goldman Sachs as its lead underwriter | TechCrunch

Slack, the workplace messaging company, has hired investment bank Goldman Sachs to lead its IPO next year, according to a Reuters report. Reuters’ sources

Tencent Music på gång att börsnoteras 2018 trots allt

Börsnoteringar kan bli av/på-historier. Som för Tencent Music. Först skulle Tencents musikdel ta klivit in på börsen i oktober, men i det allmänt sura techklimatet sköts noteringen fram. Mest sannolikt till 2019, hette det då. Nu verkar det vara nya bud igen.

Enligt uppgifter från TechNode kommer TME lämna in sin ansökan idag och handeln kommer att inledas 12 december. Introduktionspriset har satts till spannet 13 till 15 dollar, vilket skulle ge en värdering om 22 till 25 miljarder.

Att se hur det går här, både avseende datum och värdering. Nu är intervallet ganska snävt, men var i spannet som introduktionspriset klubbas kommer bli en viktig indikator och temperaturmätare för Tencent i synnerhet, men också techbolag och strömningstjänster i allmänhet.

Briefing: Tencent Music said to file for US IPO today · TechNode

The company initially delayed the process due to unfavorable global stock market conditions.

Bekräftat att Tencent Music Entertainment börsnoteras 12 december

Så är det bekräftat: Tencent Music kliver in på börsen 12 december. Blir en mindre introduktion än det företaget initialt siktade på (en halvering), men kommer fortfarande landa på en värdering på 21 miljarder dollar eller mer.

Vi har också fått lite nya siffror kring TME:s affärsverksamhet:

Q3 omsatte företaget 2 miljarder dollar, en ökning med 83,7 % jämfört med 2017.

Till skillnad från Spotify går TME med vinst (och har gjort senaste tre åren). För årets första nio månader landade vinsten på 474 miljoner dollar, upp 162,9 % jämfört med motsvarande period förra året.

Antalet användare Q3 var en ökning med 71 % jämfört med 2017 och 10 % jämfört med Q2.

Tencent Music Will Go Public on December 12th

Two months after delaying its IPO, Tencent Music will go public on Wall Street on December 12th, with company executives aiming to raise $1.2 billion.

Bytedance kanske kommer dra igång en egen investeringsfond

Nästa techföretag att skaffa sig en egen investeringsfond: Bytedance (här mest känt som företaget som köpte Musical.ly och integrerade den med kortvideoappen TikTok). Man siktar på att dra igång en fond med en bottenplatta om 1,45 miljarder dollar. Bytedance planerar att stå för 300 miljoner själva och låta utomstående bidra med resten. Åtminstone enligt sajten The Information.

Två kommentarer:

Tech(jätte)företagen lägger allt mer tid och resurser på just statupinvesteringar. Förstås för att säkra sin egen interna teknikutveckling, men också för att bygga upp en infrastrukturbas. Det viktiga är inte att du vet att du använder företagets tjänster, det viktiga att du använder dem på något sätt (ungefär som att alla som använder Snapchat också använder Amazon när de snappar).

En fond med blandkapital är förstås en bra grej för att öka kapitaliseringen och sprida risken. Däremot gäller det att välja sina medinvesterare med omsorg – nu mer än någonsin med tanke på hur snabbt saker kommer ut. Bara att fråga Softbank. Att ha Saudiarabien som huvudbackare till Vision-fonden är sämre än vanligt just nu, PR-mässigt.

https://www.techinasia.com/bytedance-venture-fund

Googles nota för att vara förvald sökmotor i iOS är viktig både för Google och Apple

Påminnelse om hur viktig iOS-plattformen är för Google. Senaste året har Google betalat Apple i runda slängar 12 miljarder dollar (fyra miljarder mer än hela Snaps börsvärde) för att få vara förvald sökmotor i operativsystemet.

Trafikanskaffningskosnaden (TAC) är den jobbigaste kostnaden för Google. Alltså de pengar som Google betalar andra för att driva trafik till de egna plattformarna. Den här kostnaden har numer parkerat sig strax över 20 procent av de totala annonsintäkterna för företaget. Apple-notan motsvarar ca 12 procent av Googles totala omsättning 2017. 

Men det är ett symbiosberoende. Apple är i full färd med att ställa om från (B2C)hårdvaruföretag till tjänsteföretag i takt med att mobilmarknaden börjar mogna. Kort sagt minska beroendet av iPhone-intäkterna.

Apples Services-segment (som omfattar Appstore och Apple Music) omsatte senaste året ca 37 miljarder dollar. 12 av dessa kom alltså från Google, eller en tredjedel. Services växer snabbt för Apple, vilket gör att Google-pengarna blir mindre och mindre viktiga – men skulle Google få för sig att det inte längre är värt att betala för iOS-platsen så skulle det nu (och förmodligen ett rätt bra tag till) bli ett rejält avbräck på intäktssidan. Som artikeln konstaterar kan Google med andra ord börja sätta hårt mot hårt i avgiftsförhandlingarna. Ja, eller det gör de säkert redan – men ännu hårdare. 

How Google Is Driving Apple Services Revenue Growth

Apple, Inc. (NASDAQ: AAPL ) is transitioning away from hardware sales and pivoting to a more subscription-based services revenue model. Ironically, one Wall Street analyst says rival Alphabet, Inc. (NASDAQ: …

Kommer AWS knoppas av som eget bolag (och då vara värt 600 miljarder dollar)?

Spekulation om att AWS, Amazons molntjänst, kommer att knoppas av som eget bolag. Det tror jag helt och fullt på.

Det här händer förstås ofta då det finns affärsmässiga fördelar i att ha mer fokuserade verksamheter när synergierna mellan olika delar inte längre är lika tydliga. Softbank är på gång att snart spinna loss sin mobilverksamhet som och Tencent kommer inom kort börsnotera sin musik- och videdel.

Varför jag mest tror att det här kommer hända är att Amazon vill förekomma. Det kommer komma krav på att techjättarna måste styckas upp. Dessutom: om AWS skulle bli värt så mycket som artikeln tror blir AWS världens femte största företag vid en börsnotering.

The business school prof who predicted Amazon would buy Whole Foods now says an AWS spinoff is inevitable – and the standalone company could be worth $600B

The New York University business professor also correctly predicted the cities Amazon would choose for its second headquarters.

 

Övrigt

Microsoft på gång med Chromium-webbläsare och nytt webbappsoperativ

Intressanta drag från Microsoft. Man kastar in handduken för Edge efter bara tre år och gör ett nytt försök att skapa ett Chromebook-operativ.

Webbläsarmässigt kan det handla om en egen Chromium-webbläsare, alltså använda Google teknik för rendering snarare än sin egen. Den kan dessutom vara väldigt nära förestående.

Än mer intressant är uppgifterna om att Microsoft alltså även är på gång att skapa ett eget webbappsoperativ. Alltså ett operativ som inte kommer köra vanliga ”desktopappar” utan kommer baseras på nyare tekniker som progressiva webbappar. Kan komma att heta ”Windows Lite” (Lite är ju allmänt svart just nu). Eller, mest intressant av allt, bara ”Lite”. Alltså spekulation om att Microsoft kan komma att droppa ”Windows” ur namnet.

Systemutveckling

Systemutveckling | Nyheter och fördjupning

Microsoft is building its own Chrome browser to replace Edge

Microsoft is moving its Edge browser to the Chromium rendering engine. It’s a move that will allow the company’s default web browser to work better with the web

Microsoft skrotar Edge

Då är det bekräftat. Microsoft skrotar sin egen motor för sin webbläsare och bygger istället på Googles från och med nästa år. Milt sagt ett helt nytt kapitel i internets historia. Och jag är rätt övertygad om att det pågår fullt snöbollskrig en trappa ned.

Som konstateras: det innebär att antalet webbläsare på marknaden blir ännu färre. Artikeln argumenterar att Microsoft kan bli en motvikt till Google inom Chromium. Bidra till att det första som Windows-användare gör på en ny dator inte längre är att ladda ner Chrome. Känns dock som att Microsoft har en rätt… rejäl uppförsbacke här.

https://thenextweb.com/microsoft/2018/12/06/microsoft-edge-is-officially-switching-to-chromium-in-2019-heres-why-thats-a-good-thing/

Apples VD Tim Cook mottagare av antihat-pris

Igår blev Apples VD Tim Cook förste mottagare av Anti-Defamation Leagues Courage Against Hate Award. Ett pris för att uppmärksamma människor som på något sätt motarbetar hat i alla dess former.

Under sitt tacktal konstaterade Cook bland annat ”I sometimes say that I worry less about computers that think like people and more about people that think like computers—without values or compassion, without concern for consequences”.

I dessa tider av AI-oro och allmänna globala (och nationella) tossigheter är de orden värda att reflektera över. Det finns mer omedelbara saker att bekymra sig över än framtida robotrevolter.

Tim Cook addresses white supremacists in ADL address | TechCrunch

Apple CEO Tim Cook didn’t mince words when he took to the stage to accept the Anti-Defamation League’s first Courage Against Hate Award at an event in New

WordPress 5 släppt – men du kanske inte ska uppdatera än

WordPress är på gång att släppa version 5 av publiceringsverktyget. Och det verkar inte som att WordPress-communityt är helt nöjda. Det verkar som att nya versionen just nu dels har problem med tillgänglighet (alltså stöd för användare med funktionsnedsättningar) och dels har högvis med buggar kvar.

Nya versionen släpps 6 december, men om det inte finns en funktion i femman som du bara måste ha kan det finnas all anledning i världen att inte uppdatera riktigt än. Lite som vanligt vid stora uppdateringar, alltså.

WordPress 5 Release Date Announced

WordPress 5 Gutenberg to be released December 6, 2018. Why the WordPress Community is not enthusiastic.

Nybyggda bostadshus i Kalifornien måste ha solpaneler från och med 2020

Spännande initiativ i Kalifornien. Från och med 2020 måste alla nybyggda hus ha solpaneler på taket. Lagen omfattar flerfamiljshus och ”de flesta” fristående enkelhus.

No Title

No Description

När det blåser på Mars

Okej. Det här är ju inte ungefär hur mindblowing som helst.

Ljud. Från. En. Annan. Planet.

Hear the Sounds of Wind on Mars from InSight’s Latest Audio Recording | Digital Trends

NASA’s InSight craft has sent back audio of the sound of the surface of Mars. The audio captures the sound of the wind blowing over the lander’s solar panels, as picked up by two instruments: the air pressure sensor and the seismometer, which were able to detect vibrations from the 10 to 15 mph winds.

Richard Branson börjar med rymdturism lagom till jul 2018

Såja. Nu snackar vi. Först ljud från Mars och nu rymdturism 2018. Unna dig årets givna julklapp: rymdresa 80 mil ovan mark och viktlöshet med planetepisk utsikt. Bara två millar per biljett.

Äntligen! Richard Branson skickar turister till rymden innan jul

Sugen på att hänga med? Då får du hosta upp 2 miljoner kronor.

De digitala skärmarna förstör ungdomarna

Jag är inte det minsta förvånad. Bekräftar uppgifterna att digitalanvändning i allmänhet och användning av sociala medier i synnerhet håller på att förstöra unga generationer.

Skämtsam skärmbild som konstaterar att det är mobilerna som förstör ungdomarna och inte världens alla andra problem

Robotrevolutionen är här (och det är Amazons fel)

Jaha. Så har robotupproret börjat nu, alltså. Det var kul så länge det varade.

Amazon workers hospitalized after warehouse robot releases bear repellent

An Amazon robot tore open a can of bear repellant at the company’s New Jersey warehouse on Wednesday, hospitalizing 24 workers. One employee is in critical condition, according to ABC News, while 30 others were treated on the scene. The 1.3-million-square-foot Amazon fulfilment center in the town of Robbinsville, New Jersey, employs more than 3,000 people.

Kategorier
Allmänt digitalt Artikel

Den nostalgiska och felaktiga myten om det fria och öppna internet

(Läs gärna också den relaterade artikeln ”20 juni 2018 dog internet som vi känner det – eller?”)

Motståndet mot EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv handlar mycket om viljan att försvara ett öppet och fritt internet. Men det är ett internet som aldrig har funnits.

20 juni beslutade EU-parlamentets juridiska kommitté om att gå vidare med det rätt hårt kritiserade EU-direktivet kring (digital) upphovsrätt. Ska nu tröskas vidare genom Parlamentet och sedan lyftas ned till medlemsländerna innan den i så fall (i någon form) ska bli nationell lag.

Motståndet har varit hårt och det har talats om slutet för det fria och öppna internet. Att vi nu går in i ett övervakningssamhälle där allt som laddas upp ska förhandsgranskas för att motverka upphovsrättsbrott. (Samt en föreslagen ny licensieringsmodell för nyheter på internet, men den delen kommer jag inte gå in på här – jag har däremot skrivit om den i en annan artikel).

Och det är två saker som känns lite återkommande i många texter som kritiserar lagförslaget.

1. Man har inte koll på läget

Det här sammanfattas av en enda mening i en Breakit-artikel:

Problemet är att det innehållsfilter som behöver användas av sajter för att spåra innehållet exempelvis kan stoppa både satir, kritik och innehåll där en bild eller låt bara råkar finnas med.

Två rätt direkta fel. Det står inte någonstans i direktivet att sajter BEHÖVER ha ett innehållsfilter (nämns som förslag på en teknik) och gällande att ett sådant filter av misstag skulle stoppa ”innehåll där en bild eller låt bara råkar finnas med” (just det har varit olagligt så länge det gått att typ fota och spela in video eller röstprogram). Och det här är rätt vanligt. Dels att man, medvetet eller omedvetet, misstolkar skrivningar i direktivet eller köper vad andra som har gjort det skriver. Dels att man inte vet att direktivet i sig inte kommer att göra saker olagliga som inte redan är det (gråzonen är licensieringsmodellförslaget).

2. Man minns ett internet som aldrig har funnits

Det andra fenomenet i de kritiska texterna är att det talas om slutet för ett fritt och öppet internet. Som internet var ”förr”. I praktiken fram till. Och det här är, om man så vill, antingen en väldigt rosenskimrande nostalgitripp eller en medveten eller omedveten historierevisionism.

När jag börjat skriva den här texten såg jag en text av Fredrik Björkman som sammanfattar det här väldigt kärnfullt:

Kritikerna av förslagen är å sin sida sentimentala romantiker som tänker tillbaka på en svunnen tid på ”the internets”. 

Det är inte dagens internet man är orolig för, det är gårdagens. En tid när vem som helst kunde starta en sida som fick stort genomslag genom att öppna upp för användning av material på vilket sätt som helst.

Det är 4chan-gänget innan althögern tog över som skriker högst. 

Varför myten om ett fritt och öppet internet är fel

Internet har alltid varit en gigantisk betalvägg

Internet har – för de flesta och nästan alltid – kostat pengar att få använda. Det har varit några få företag som kontrollerat vår åtkomst till internet. Och de har rätt fritt kunnat sätta prislappen. Så är det fortfarande idag. Det finns förstås undantag, som skolor och bibliotek, men de är få. Även öppna, publika wi-fi-nät (som inte förväntar sig att du betalar för dem med åtminstone en kaffe) är få.

Ganska tidigt i internets historia la vi över tillgången till internet i princip helt i händerna på kommersiella aktörer. Har du inte råd att betala för ett abonnemang för att komma ut på internet? Trist för dig. (Jag har skrivit om det här tidigare – som om något är en av vår generations viktigaste ödesfrågor: är tillgång till internet en mänsklig rättighet som är för viktig att bara kontrolleras av kommersiella krafter?)

Ett fåtal företag har alltid har kontrollerat konsumtionen av internet

När Netscape i mitten av nittiotalet fick sitt stora genombrott hade webbläsaren i runda slängar 80 % av marknaden. 1997 var siffran fortfarande 72 %. 2001 hade vinden vänt och istället hade Internet Explorer en marknadsandel på 95 %.

Även sedan dess har ett väldigt litet antal företag kontrollerat webbläsarmarknaden. Och alltså: sedan mitten av nittiotalet (med andra ord i princip hela internets livslängd om vi menar någon form av mainstreamtjänst) är det några få ultrakommersiella techjättar som vaktat den här grinden ut på internet rätt stenhårt.

Att skapa och publicera innehåll på internet var länge få förunnat

Ville man nå ut på internet på egen hand under nittiotalet var man i praktiken tvungen att skaffa sig en egen webbplats. Det innebar att mer eller mindre kunna html. Det är först efter millennieskiftet som möjligheterna breddades via olika bloggplattformar (även dessa till största del kontrollerade av kommersiella företag).

Det är egentligen främst de senaste tio åren som möjligheterna på riktigt har demokratiserat. Och då via vår tids verkliga techgiganter.

Förr var möjligheterna att nå ut extremt begränsade

Inte sällan, när man minns det fina internet, så lyfter man fram att det inte fanns något Google eller Facebook som kontrollerade allt. Det är sant. Det man då glömmer att det då fans ungefär 25 webbplatser globalt (</eventuell raljerande underdrift>). Så få att det fanns kataloger, à la telefonkatalogen, där man kunde anmäla sin webbplats och därmed dyka upp på rätt plats i bokstavsordningen. Antalet webbplatser var till och med så få att de fick plats i en papperskatalog.

Papperskatalog över The World Wide Web

För att nå ut var man tvungen att i princip hamna i en papperstidning så att fler än den närmaste bekantskapskretsen kunde hitta ens webbplats. Möjligtvis att man kunde lyftas fram i någon av de startportaler som de flesta webbesök började hos (då för det mesta kopplade till och styrda av den internetoperatör man hade). De sökmotorer som fanns var lite som att dra en enarmad bandit.

Alternativen var olika former av förhistoriska sociala nätverk – men då var du tvungen att hitta dem och rätt ofta bli inbjuden. Fram till 2003 kunde bara aktiebolag registrera en .se-domän (som dessutom kostade 700-800 spänn om året).

Det Google gav oss var EN startpunkt där alla webbplatser nästan tävlade på samma villkor. Megakonglomeratet och kattälskaren i Bräcke. För småföretag eller organisationer som kämpar för världsförbättring.

Sen kom Facebook och gav oss världens största nätverk av potentiella kontakter. Youtube gav oss en plattform där vem som helst med en mobil kunde få en miljon (eller fler) följare. Nå ut direkt med sitt budskap (eller sina fånerier) utan att behöva gå via en redaktionell plattform. Och i förlängningen tjäna pengar på sitt innehåll på ett sätt som inget varit i närheten av tidigare.

Bloggarna i all ära, men det är ingen slump att den riktiga innehållsstjärnorexplosionen kom efter att de här plattformarna gav oss möjligheten. Plattformen och marknadsföringsmotorn i ett. Men också ett sätt att förenas kring samhällsfrågor. Starta upprop. Och välta regeringar. Tack vare extremt låsta verktyg, tilhandahållna av kommersiella företag som övervakar minsta grej vi gör i deras plattformar, utan att något statligt organ gett dem i uppdrag att göra det. Företagen försöker dessutom låsa in oss i sina ekosystem. Sätter spelreglerna för vad som syns. Allt mer handlar det om att du måste betala för den förmånen.

Det är så långt ifrån ett fritt och öppet internet man kan komma. Och något som har gett nästan vem som helst möjligheter som man bara hade kunnat drömma om för, säg, 20 år sen.

”Censurmotorn” är inte ny

Google har plockat länkar från sökresultatet länge nu, när de har fått in klagomål från upphovsrättsindustrin. Facebook har kämpat med samma sak. Samma sak längre bak i tiden. La du upp material du inte hade rätt att sprida löpte du risk att polisen kom och knackade på.

Vad som sedan dess har hänt att inte minst Google och Facebook tagit fram teknik för att kunna stoppa det här redan på förhand. För att slippa det manuella mecket att hantera det i efterhand. ”Aha!” säger EU. ”Honom ska vi ha!” (Och som jag argumenterar i min andra artikel så lär proportionalitetsfaktorn kicka in även här vilket lär undanta de flesta från förhandsgallringskravet – och de som har möjligheten att göra det gör det i princip redan.)

Stora delar av argumentet mot direktivet handlar om att det inte borde finnas upphovsrätt på internet, typ. Att alla ska få göra lite precis som de vill. Det är något som internet själv (ja, ni fattar) aldrig hävdat är vad det handlar om. Mest för att man på den tiden tänkte sig ett verktyg för att kunna skicka typ sms till varandra. Internet har alltid styrts av lagstiftning som angett vad man får göra.

Sedan har de kommersiella företagen satt upp helt egen censur. Nakna bröst och bögkyssar? Tror inte det va. Det kan uppröra andra och därmed vara dåligt för vår business. Även bortplockande (och rentav förhandsgranskning) av hatinnehåll bortom det lagstiftning har angett.

Så önskemålet om ett fritt och öppet internet är bara fånerier?

Självklart inte. Det är fantastiskt. Men att göra det utifrån det vi har idag. Inte, som Fredrik Björkman konstaterar, vilja bevara gårdagens internet. Ett internet som då jag alltså hävdar aldrig har funnits. Annat än i önskelistor och fantasier.

Men när Emanuel Karlsten konstaterar:

För filter är nu förbehållet oss internetanvändare. Så att vi inte ska posta olagligheter. Nu handlar det om upphovsrättsbrott, nästa gång om något annat.

Internet blir allt mindre ett uttryck för demokrati eller allas möjligheter att uttrycka sig fritt och allt mer ett medel som måste kontrolleras, styras, begränsas.

…så blir det snudd på lika parodiskt som den reklam som upphovsrättslobbyn tryckte ut när fildelningsdiskussionen rasade som mest intensivt. Ni vet de där som konstaterade om att man laddade ner mp3:or i halvkrattig kvalitet så finansierade man barnporrtrafficing. Och på tal om just barnporr så finns det redan idag aktiva filter mot just den typen av innehåll. Polisen och internetleverantörer samarbetar för att blocka denna typ av webbplatser. Så det Karlsten fasar för händer alltså redan. Det är en begränsning och kontroll av ett fritt internet. Men, tja, jag tror de flesta kan tycka att det trots allt är rätt bra, de principiella internetproblemen till trots.

Internet är fantastiskt. Dagens internet. Med dagens förutsättningar och begränsningar (som inte gör det till ett fritt och öppet internet). Jag tror krasst talat att det här inte kommer påverka internet, dess möjligheter eller oss användare särskilt mycket. Giganterna kommer drabbas. Nya licenseringsmodeller kommer dyka upp, Facebook och Google kommer få ta notan åt oss. Lagstiftningen kommer säkert att gå för långt innan pendeln, via domstolsutslag, kommer landa på ett nytt mellannormalläge. Privatpersoner, icke-kommersiella sajter och små kommersiella sajter kommer beröras minimalt.

Istället för Napster och Myspace: Spotify.

Och de flesta kommer att tycka att det är en rätt bra utveckling.

(Jag har även djupat i vad direktivet och skrivningar kring direktivet egentligen säger. Det hittar du i en separat artikel.)

Kategorier
Allmänt digitalt Artikel

20 juni 2018 dog internet som vi känner det – eller?

(Läs gärna också den relaterade artikeln ”Den nostalgiska och felaktiga myten om det fria och öppna internet”)

En övning i mythbusting kring vad de upphovsrättsdirektiv kring främst nyhetsinnehåll som EU-parlamentets juridiska kommitté kommer att rösta om de kommande dagarna. Och varför de flesta artiklar om direktivet är snudd på rena fejknyheter.

Det här skrivs dagen innan internet som vi känner det lämnar det öppna, inbjudande tillåtande internetet och går in i ett övervakningssamhälle. Då röstar nämligen EU-kommissionen om ett nytt direktiv kring upphovsrätt. ”Directive of the European Parliament and The Council on copyright in the digital single market” som det lite mer sexigt officiellt heter.

Vad säger alla förståsigpåare?

Det finns gott om texter om och upprop för att stoppa förslaget. De spänner från lätt alarmistiska till foliehatt.

Här hemma har exempelvis Joakim Jardenberg sammanfattat det med ”om en ond statsmakt och ett söndertrasat internet” och Emanuel Karlsten konstaterar att det är ”en ödesfråga för internet” och till och med ”en av vår generations största politiska ödesfrågor”.

De två förslagen, i det större direktivet, som rört upp mest känslor handlar om är dels ett förslag om ersättning för att återpublicera material från exempelvis tidningssajter (båda citaten från en av Karlstens texter).

en “länkskatt”, som är ett sätt att hjälpa mediehus att tjäna pengar på att deras innehåll blir till stoff för andra sajter, eller syns i sökresultat. Det vill säga: Sajter ska betala för “snippets” från artiklar. Det handlar om rubrik, men kan också vara snippets med artikelbild och kort ingress. Vill en sajt visa sådant måste de betala licens till mediehusen. Licensen ska gälla alla, även bloggar och länksajter.

På flera ställen som skriver om detta framgår också att bara länkning till denna typ av innehåll utan tillstånd blir olagligt.

Det andra: hårdare tag mot otillåten delning av upphovsrättsskyddat material utan tillstånd:

Vad det innebär? I grunden att alla tjänster som låter användare publicera innehåll måste skaffa ett filter som kollar så att upphovsrättskyddat material inte publiceras.

Det finns som sagt var massor skrivet kring detta. Däremot väldigt lite länkat till originalmaterialet från dessa artiklar. Källhänvisning.

Men jag bestämde mig oavsett vad för att hitta det materialet – vilket inte var lätt om man inte vet vad man letar efter (inte minst som namnet på själva direktivet typ inte nämns någonstans, bara ”EU kommer rösta om ett förslag som”). Till slut hittade jag direktivtexten. Men än mer intressant är att jag också hittade var ett pressmeddelande där Europeiska unionens råd (som samlar ministrar från medlemsländerna) ställer sig bakom förslaget. Och framförallt hittade jag ett dokument sammanställt av Ständiga representanternas kommitté (Coreper) kring Rådets ståndpunkt i frågan (Coreper är vad jag förstår den kommitté som bereder ärenden som ska till Rådet).

Vad jag förstår väger Rådets åsikter lika (?) tungt som Parlamentets när direktiv ska klubbas: ”The common position [hos Rådet] will serve as a mandate for the presidency of the Council to start negotiations with the European Parliament, once the latter has agreed its own position.” Oavsett så ska skrivningar och åsikter på något sätt jämkas samman (jag är ute på sjukt tunn kunskapsis här. Bullshitsplaina mig gärna).

Och Rådets skrivningar hamnar rätt långt ifrån den allmänna bilden som kommunicerats – främst av de (rabiata) motståndarna. Och det är intressant att läsa, för det här kan säkerligen inte minst bli del av domstolsutlåtanden.

Vad Rådet säger om direktivet

Jag gav mig på att läsa inte bara direktivtexten utan också dokumentet från Rådet (pdf). Nu tänkte jag försöka sammanfatta det jag lyckats läsa mig till i Coreper-texten, utifrån de bristfälliga EU- och upphovsrättslagskunskaper jag besitter. Och bena ut vad som faktiskt står. (Och ja, det kommer komma rätt mycket tung lagttext här. Be afraid. Be very afraid.)

Och ja, jag kan förstås ha fel. Eller vara naiv. Så feel free att rätta mig.

”Länkskatten”

A free and pluralist press is essential to ensure quality journalism and citizens’ access to information. It provides a fundamental contribution to public debate and the proper functioning of a democratic society. The wide availability of press publications online has given rise to the emergence of new online services, such as news aggregators or media monitoring services, for which the reuse of press publications constitutes an important part of their business models and a source of revenues. Publishers of press publications are facing problems in licensing the online use of their publications to the providers of these kind of services, making it more difficult for them to recoup their investments.

/…/

Uses of press publications by information society service providers can consist of the use of entire publications or articles but also of parts of press publications. Such uses of parts of press publications have also gained economic relevance. At the same time, where such parts are insubstantial, the use thereof by information society service providers may not undermine the investments made by publishers of press publications in the production of content.

Furthermore, insubstantial parts of press publications are not usually the expression of the intellectual creation of their authors, in accordance with the case law of the Court of Justice of the European Union. Therefore, it is appropriate to provide that the use of insubstantial parts of press publications should not fall within the scope of the rights provided for in this Directive. To determine the insubstantial nature of parts of press publications for the purposes of this Directive, Member States may take into account whether these parts are the expression of the intellectual creation of their authors or whether these parts are limited to individual words or very short excerpts, without independent economic significance, or both criteria

/…/

Mechanisms of collective licensing with an extended effect allow a collective management organisation to offer licences as a collective licensing body on behalf of rightholders irrespective of whether they have authorised the organisation to do so. Systems built on such mechanisms, such as extended collective licensing, legal mandates or presumptions of representation, are a well-established practice in several Member States and may be used in different areas.

A functioning copyright framework that works for all parties requires the availability of these proportionate, legal mechanisms for the licensing of works. Member States should therefore be able to rely on solutions, allowing relevant licensing organisations, which are owned or controlled by their rightholder members (or entities representing rightholders) or organised on a not for profit basis, to offer licences covering potentially large volumes of works or other subject-matter for certain types of use, and distribute the revenue received to rightholders.

Vad det här betyder

Ja. Nyhetssajterna är griniga för att någon annan tjänar pengar genom att bara samla ihop deras material och få betalt för det. Men det det pratas om är alltså just aggregeringstjänster som satt i system att tjäna pengar på deras material (utan att driva trafik tillbaka till källan, kan tänkas). Inte en enskild bloggare som länkar till en artikel.

De som kan få problem är förstås jättar som Facebook och Google, eftersom det då kan hävdas att de orsakar den ekonomiska skada som det talas om. Men, tja, där har vi en symbios som inte är helt lätt att bryta. Och att bevisa att länkandet orsakat skada.

Dessutom pratas det om ”insubstantial” innehåll. Som skulle kunna vara en rubrik eller en ingress (vilket är det enda man ofta får se i dessa betalväggstider). Som konstateras är det medlemsländerna som får avgöra hur granulär lagstiftningen blir. Och det ligger rätt mycket bevisbörda på just publicisterna att visa på skada (som ska avgöras i oberoende instanser – finns också med i direktivet).

Och här kommer det förstås också till frågan om att ge tillstånd. Om en nyhetssajt lägger ut delningslänkar i anslutning till artiklar, tja, då har de gett samtycke till återpublicering av åtminstone det som ingår i delningsfunktionen (oftast rubrik, ingress och bild). Att man inte får lägga upp hela artiklar har ju upphovsrättslagstiftningen sedan länge haft stöd för.

Och sist men inte minst: det de talas om är möjligheter att sätta upp gemensamt överenskomna licensieringsmodeller likt det Facebook slutit med skivbolagen: möjlighet för publicister att få ta del av den vinst som aggregeringsföretag drar in på publicisters innehåll (exempelvis genom annonsering). Inte den absolut största delen av internetdelare, alltså. Som privatpersoner och normalbloggare.

Jag fattar hur publicistlobbyn tänker: man vill ha ett Stim för nyhetsartiklar. En organisation som samlar in och fördelar royalties. Nånstans ändå lite positivt att de insett att nuvarande affärsmodell inte längre flyger lika bra.

”Uppladdningsfiltret”

Vad Rådet ser som huvudsyftet

Over the last years, the functioning of the online content marketplace has gained in complexity. Online content sharing services providing access to a large amount of copyrightprotected content uploaded by their users have developed and have become main sources of access to content online. Legal uncertainty exists as to whether such services engage in copyright relevant acts and need to obtain authorisations from rightholders for the content uploaded by their users who do not hold the relevant rights in the uploaded content, without prejudice to the application of exceptions and limitations provided for in Union Law.

This situation affects rightholders’ possibilities to determine whether, and under which conditions, their content is used as well as their possibilities to get appropriate remuneration for it. It is therefore important to foster the development of the licensing market between rightholders and online content sharing service providers. These licensing agreements should be fair and keep a reasonable balance for both parties. Rightholders should receive an appropriate reward for the use of their works or other subject matter.

Vad det betyder

Återigen trycker Rådet på att hitta licensieringsmodeller. Och då pratar vi inte om Benkes blogg. Utan att det, i princip via ett centralt Stim-organ som sagt, ska finnas möjlighet att bulkfixa rättigheter. Och om man så vill köpa rättigheter till många källor på samma ställe.

Publicistlobbyn som drivit på har förstås, som sagt, insett att det börjar bli läge att hitta nya affärsmodeller. Och de vill ha det vi vill ha. Spotify för artiklar. Allt på ett ställe, allt betalas på ett ställe och någon som pytsar ut pengarna till rätt rättighetsinnehavare.

Vilka som omfattas

The definition of an online content sharing service provider under this Directive targets only online services which play an important role on the online content market by competing with other online content services, such as online audio and video streaming services, for the same audiences.

The services covered by this intervention are those the main or one of the main purposes of which is to provide access to a large amount of copyright-protected content uploaded by their users with the purpose of obtaining profit therefrom, either directly or indirectly, by organising it and promoting it in order to attract more audiences.

Organising and promoting content involves for example indexing the content, presenting it in a certain manner and categorising it, as well as using targeted promotion on it. The definition does not include services whose main purpose is not to provide access to copyright protected content with the purpose of obtaining profit from this activity.

/…/

Nor does this definition cover websites which store and provide access to content for non-for-profit purposes, such as online encyclopaedias, scientific or educational repositories or open source software developing platforms which do not store and give access to content for profit making purposes

/…/

The assessment of whether an online content sharing service provider stores and gives access to a large amount of copyright-protected content needs to be made on a case-by-case basis and take account of a combination of elements, such as the audience of the service and the number of files of copyright-protected content uploaded by the users of the services.

Vad det betyder

Först och främst kan vi konstatera att det inte gäller icke-kommersiell verksamhet (Wikipedia nämns exempelvis i praktiken vid namn). Sedan kan vi också konstatera att det här handlar om företag som kan leva på att låta andra dela material på sin plattform.

Det här kommer förstås dessutom bli sjukt intressant hur domstolarna (när det kommer så långt) kommer att definiera vilka tjänster som kommer att omfattas av ”att ha som syfte att tjäna pengar på att göra stora mängder upphovsrättskyddat material tillgängliga för användare”. Ja, Youtube kan väl sägas vara till stora delar det – men är det huvudsyftet? Och Facebooks tjänster? Där är inte syftet det och det är inte lika vanligt som på Youtube (eller så har jag tråkig bekantskapskrets).

Visst delas det Youtube-videos som säkert inte har alla rättigheter på plats och visst kan det finnas upphovsrättsskyddade element i t ex bilder och videos man laddar upp – men den stora bulken på exempelvis Facebook lär vara nyhetsartiklar. Och då kommer vi in på hela ”länkskatten”. Att publicister vill ha Stim-del av annonskakan – inte bara genom trafiken till de egna webbplatserna eller Instant Articles-format. (Det mest intressanta är att typ torrentsajter, dvs. rena piratnästen i EU:s ögon, inte omfattas. Detta för att de inte ska kunna luta sig mot de undantag som finns i direktivet).

Men majoriteten av alla internetjänster? Å hej å hå vad bevisbördan kommer ligga på upphovsrättshavarna.

Vad berörda tjänster måste ta till för åtgärder

Taking into account the fact that online content sharing service providers give access to content which is not uploaded by them but by their users, it is appropriate to provide that, for cases where no authorisation has been obtained by the services and, for the purpose of this Directive, they should not be liable for unauthorised acts in specific, well-defined circumstances, when they demonstrate that they have acted in a diligent manner with the objective to prevent such unauthorised acts, without prejudice to remedies under national law for cases other than liability for copyright infringements and to the possibility for national courts or administrative authorities of issuing injunctions.

In particular, they should not be liable if some unauthorised content is available on their services despite their best efforts to prevent its availability by applying effective and proportionate measures based on the information provided by rightholders. In addition, for the online content sharing service providers not to be liable, they should also in any case, upon notification by rightholders of specific unauthorised works or other subject-matter, act expeditiously to remove or disable access to these and make their best efforts to prevent their future availability.

/…/

The measures taken by the online content sharing service providers to prevent the availability of unauthorised works or other subject-matter should be effective but remain proportionate, in particular with regard to the size of the online content sharing service provider.

For the purposes of assessing the proportionality of measures to be taken by the online content sharing service providers, the state of the art of existing technologies for the different types of content as well as the size of the services should be taken into account notably whether they are small and micro enterprises.

Different measures may be appropriate and proportionate per type of content and it is therefore not excluded that in some cases unauthorised content may only be avoided upon notification of rightholders. The measures should be proportionate in order to avoid imposing disproportionately complicated or costly obligations on certain online content sharing service providers, taking into account notably their small size. In particular, small and micro enterprises as defined in Title I of the Annex to Commission Recommendation 2003/361/EC, should be expected to be subject to less burdensome obligations than larger service providers.

Therefore, taking into account the state of the art and the availability of technologies and their costs, in specific cases it may not be proportionate to expect small and micro enterprises to apply preventive measures and that therefore in such cases these enterprises should only be expected to expeditiously remove specific unauthorised works and other subject matter upon notification by rightholders.

/…/

The assessment of whether an online content sharing service provider stores and gives access to a large amount of copyright-protected content needs to be made on a case-by-case basis and take account of a combination of elements, such as the audience of the service and the number of files of copyright-protected content uploaded by the users of the services.

Vad det här betyder

EU pratar återigen om de riktigt stora, penningsstinna företagen. Utöver önskemålet att se parterna hitta gemensamma vägar framåt tillsammans vad gäller ersättningsmodeller så är fokuset på att de små och medelstora aktörerna undantas – eller åtminstone kommer att komma betydligt lättare undan.

De som kommer att drabbas hårdast är förstås spelare som Google och Facebook. Men de är företag som har resurserna att göra det och – rent krasst – redan har det. För de bryter redan idag mot lagen genom att ha upphovsrättsskyddat material och är redan idag jagade av den anledningen.

Vad det här INTE betyder, som det kan verka om man läser de flesta artiklar, är att företag (oavsett storlek) MÅSTE bygga verktyg som på förhand skannar igenom och kollar upphovsrättsläget för varenda grej som användarna laddar upp (måste-skrivningen finns inte heller i direktivet). Det ska vara proportionerlig hantering, vilket kan vara att man tar ner innehåll om en rättighetsinnehavare påpekar att materialet finns där. Alltså i efterhand.

Det handlar alltså, som också står i texten, om att i mångt och mycket förtydliga det som redan idag gäller. Det är inte tillåtet att dela upphovsrättsskyddat material utan tillstånd. Likt GDPR är det alltså en påminnelse att om man har en tjänst där användare kan ladda upp material själva – och man tjänar pengar på tjänsten – så är det hög tid att fundera på hur rutinerna kring detta ser ut. Och vad man kan göra  för att motverka detta (som att ha med i användarvillkor att man inte får dela den typen av innehåll och stänga av användare som regelbundet gör det).

Så kommer internet dö nu?

Helt otippat: nej. Inte den här gången heller. Självklart finns det saker att anmärka på och självklart är det är uppenbart att det är upphovsrättslobbyn som till stora delar ligger bakom direktivsinnehållet. Och det finns saker att kritisera, som kan helt eller delvis inkräkta på de fördrag kring mänskliga rättigheter som EU har förbundit sig att följa (och det finns också saklig och sansad kritik kring detta).

Visst är det texter som kan tolkas precis hur man vill och visst kommer inte minst publicister så långt de kan försöka dra det här till extremen. Och de nationella lagstiftarna kan klubba tossiga lagar utifrån det här. Men när domslut börjar falla och vandrar högre upp i kedjan så kommer det bli svårt för nyhetsindustrin att domdera som de vill. Det finns för många säkerhetsundantag inskrivna.

Men att påstå att det här här betyder att företag med möjlighet för användare att lägga ut eget innehåll MÅSTE ha en sjukt avancerad förskanningsfunktion är bara dumheter (i direktivet lyfts tekniken fram som ett exempel på en åtgärd man KAN införa).

Visst kommer paniken sprida sig, likt inför GDPR. Och det märks att mycket av de ”sanningar” som sprids sannolikt baseras på hur några tidiga ”piratpartister” har valt att tolka direktivet. Eller vad man tror att direktivet nog förmodligen kanske kommer vara. Dvs. alla inskränkningar mot att allt alltid ska vara gratis på internet är av ondo.

Men det som är lite tragiskt är hur många andra som springer på den här berättelsen utan att faktiskt själva grotta ner sig ordentligt (återigen: jag kan vara ute och cykla). Försöka ge en korrekt och balanserad (vilket inte måste betyda att man tycker att det är hål i huvudet hela vägen hem ändå).

För som det är nu är spridningen av halvsanningar som sanningar även av etablerade journalister i mångt och mycket inte särskilt mycket bättre än valfri fejknyhet.

Tvärtom så kommer den typen av artiklar och videos bara att spä på paniken. Och de enda som är glada över det är företag som kan kapitalisera på den rädslan för att sälja konsulttimmar och IT-lösningar som säger sig kunna ta fram det som onlinetjänsterna MÅSTE ha.

(Ett annat problem med debatten kring upphovsrättslagstiftningen är kramandet av myten av ett fritt och öppet internet. Ett internet som aldrig har funnits. Jag har skrivit en artikel om det fenomenet också.)

(Toppbild: Rathburn Rd av AshtonPal, flickr.com)