Etikett: Non-Fungible Tokens

Kategorier
Allmänt digitalt Bekvämlighetsekonomin Digitalisering Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 50 2021 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Bekvämlighetsekonomin

TikTok lanserar spökkök som kommer ha virala TikTok-recept på menyn

Det här är ett rätt… stort steg för TikTok. Kortvideoappen tar ett rejält kliv ut i verkligheten genom att öppna 30 spökök runtom i USA, i samarbete med Virtual Dining Concepts. Och det är ingen liten satsning vi pratar om: 300 spökkök till att börja med, med ambitionen att det ska finnas 1000 mot slutet av nästa år. På menyn? TikTok-mat.

Spökkök är restauranger som bara är till för mat som beställs via nätet och sedan levereras eller hämtas. Det finns alltså ingen möjlighet att äta på plats i restaurangerna.

Och om Virtual Dining Concepts är de som kommer att stå för den praktiska infrastrukturen så är det TikTok som kommer att bidra med menyn. Menyn ska uppdateras varje kvartal och är tänkt att innehålla virala TikTok-recept. Mat som alltså har flugit på plattformen och som företagen bakom satsningen därmed vet är populära. Och ja, TikTok-fetapasta finns förstås med bland rätterna som serveras från start.

Tanken är dessutom att TikTok ska dela sin del av intäkterna med innehållsskaparna. Skaparna av recepten, alltså. Inte helt klart hur mycket eller enligt vilken modell. Dessutom blir det nog inte helt lätt att avgöra vem som är den verkliga upphovsmannen (eller -kvinnan).

TikTok-ägaren Bytedance har stegvis rampat upp för ungefär just det här – inklusive test med egen matleveranstjänst. Men det mest överraskande i nyheten är att det alltså är TikTok och USA som gäller – inte TikToks kinesiska systerapp Douyin och den kinesiska marknaden.

Jag blir inte riktigt klok på var själva beställningarna görs, men jag misstänker att det inte är i själva TikTok-appen till att börja med. Men jag misstänker att det i så fall nog mest är en tidsfråga innan det går. En ”beställ”-knapp direkt från populära receptvideos.

Oavsett så är det en rejäl offlinepush från TikTok. En som har potential att skaka om.

https://techcrunch.com/2021/12/17/tiktok-is-launching-delivery-only-restaurants-across-the-u-s-in-march/

 

Digitalisering

Auktionsfirman Sotheby’s gör rekordår tack vare NFT:er

Hur går det för traditionstyngda auktionsfirman Sotheyby’s? Jo tack, bara bra. Faktum är att Sotheby’s gör ett rekordår rent intäktsmässigt. Bland annat drivet av Sotheby’s Metaverse, den plattform för NFT:er som företaget har dragit igång. NFT:er har sålts för 100 miljoner dollar den här vägen.

NFT:er är det blockkedjebaserade format som är tänkt att kunna göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsad upplaga precis som går att göra med fysiska föremål (NFT-formatet används numer dessutom allt mer för att sälja fysiska föremål.)

Människor har alltså budat hem NFT:er för 100 millar hos Sotheby’s under året. Men det har också inneburit något som kanske är ännu viktigare för trehundraåringen: mer än hälften av alla som har vunnit NFT-auktioner har varit under 40 år.

Visst, inte helt oväntat kanske, med tanke på att det handlar om ett rätt nytt fenomen som många äldre har sämre koll på – eller inte ens har hört talas om. Men jag misstänker att Sotheby’s är ännu gladare av de yngre målgrupper som NFT-auktionerna har lockat än de pengar som försäljningen har dragit in.

Millennials and NFTs drive Sotheby’s highest-grossing year ever

The 277-year old auction house sold $7.3 billion worth of collectibles this year, including $100 million in NFTs.

 

Ekonomi och finans

USA:s konsumentverk utreder Klarna och andra amerikanska fintechbolag med anledning av betala senare-trenden

Inte särskilt förvånande – och också på tiden. USA:s Consumer Financial Protection Bureau – typ USA:s konkurrensverk, har skickat ut begäran om information från Klarna, Affirm, AfterPay, PayPal och Zip Co. Myndigheten vill ha svar på hur företagens affärsmodeller ser ut kring köp nu, betala senare-tjänsterna som de erbjuder.

CFPB säger sig vara oroliga för saker som ”datadammsugande” och ”ökande skuldsättning” – och jag misstänker att det i synnerhet är det sistnämnda som skrämmer mest.

Vi är nu ett årtionde från senaste stora finanskrisen (som i sig varade i flera år runt decennietskiftet 00/10). Om man vill vara optimist så kan man säga att vi redan har klarat av det här decenniets stora kris i och med pandemin, men om man har en lite mindre rosenskimrande syn på världen så kan man anta att det snart är dags igen.

Finanskrisen som slog till 2008/2009 var en skapelse med sisådär tio år in the making. Till skillnad från tidigare finanskriser så var det den gången direkt kopplat till normalmedborgaren och hens bostadslån. Eller rättare sagt bolåneprodukter skapade av utlåningsbolagen som underminerade och i slutändan fick hela bolånemarknaden att krascha.

Ska man måla upp mörka scenarion så kan vi få en ny ekonomisk kris i början av 2020-talet. En som då handlar om en skenande konsumentlånsmarknad som har imploderat – och dragit samhällen med sig.

U.S. CFPB asks ’buy-now, pay-later’ companies for data on products, practices

The U.S. Consumer Financial Protection Bureau (CFPB) on Thursday asked five ”buy-now, pay-later” companies for information on their business practices, amid concerns that the financing products are putting consumers at risk.

Reddit ansöker om börsnotering

Nästa techbolag att prova sin lycka på börsen: Reddit. Nu har diskussionsplattformen efter rätt lång tids spekulationer till sist lämnat in sin börsansökan.

Och… det är ungefär det vi vet. Reddit har lämnat in en konfidentiell ansökan, vilket betyder att handlingarna inte är publika. Än. Vi får alltså hålla oss lite innan vi får lite mer insyn i såväl ekonomi som användande. Vi vet därmed heller inget om när Reddit siktar på att bli börsbolag, eller till vilken värdering.

Det vi däremot vet är att Reddit ska ha gått och blivit decacorn i slutet av sommaren i år. Att de alltså nådde en värdering över 10 miljarder dollar.

Hur kommer det att gå? Förstås en väldigt bra fråga. Reddit kan förstås skrota sina börsplaner innan de blir verklighet, men även om noteringen går i mål så har 2021 varit ett milt sagt svajigt år för börsnykomlingar överlag. Techbolag har i synnerhet pendlat rätt vilt och inte sällan ganska snabbt fått kurser som har legat lägre än noteringsnivån.

För Reddits del handlar det först och främst om att lyckas övertyga investerare om att deras forumverksamhet kan dra in rejält med pengar och fortfarande har bra tillväxt. Och sedan lyckas hålla tillväxtångan uppe. Det sistnämnda kommer åtminstone vara rätt avgörande för börsresan den första tiden.

Reddit files confidentially to go public | TechCrunch

In August, Reddit raked in a hefty $410 million financing led by Fidelity, valuing it at $10 billion. It had plans to close out the round, a Series F, at

TikTok-utmanaren Triller kan vara på väg mot börsen

Ännu ett techbolag uppges vara på väg mot börsen. Dessutom ännu ett bolag som ser ut att ta en alternativ väg dit. Det handlar om amerikanska TikTok-utmanaren Triller som sägs förhandla om ett samgående med Seachange International för att på så sätt slippa hela den långa börsnoteringsprocessen som annars (nästan alltid) krävs.

Uppgifterna som först kom via Bloomberg talar om att investerare är beredda att plöja ned ytterligare 250 miljoner dollar som del av affären, vilket skulle kunna ge Triller en värdering runt 5,1 miljard dollar.

Triller har, också som många andra gör nu för tiden när siffrorna inte ökar lika snabbt längre, slutat redovisa dagliga användare och månadsanvändare men de ska ha runt 300 miljoner användare totalt. Artikeln konstaterar dessutom att Triller inte längre är en direkt konkurrent till TikTok, eftersom Triller numer erbjuder livesändningar och mobilspel.

Och… det känns lite knasigt.

Inte att Triller erbjuder de här grejerna utan att det konstaterandet känns som att Triller har gjort en massa verksamhetsmässiga förflyttningar medan TikTok har stått helt stilla. Tittar vi på Douyin, TikToks kinesiska systerapp, så finns det mesta av det som Triller har breddat sig till redan på plats. Så visst, allt finns inte i TikTok än, men TikTok har redan hunnit förflytta sig ett par steg bort från sina kortvideorötter. Breddat vad appen är och framförallt är tänkt att bli.

Vad det snarast handlar om är att begreppet ”kortvideoapp” allt mer tappar sin relevans. De är numer tjänster där kortvideoformatet visserligen fortfarande är en väldigt central del, men där kortvideo just är en del – inte allt.

Triller owner in merger talks to go public -source

TrillerNet, the owner of short video app Triller, is in talks to go public through a merger with Seachange International Inc. , according to a person familiar with the matter.

Uber planerar att sälja sin andel i Didi Chuxing

När Uber kastade in handduken i Kina så sålde de sin kinesiska verksamhet till Didi Chuxing. Affären gjorde intressant nog att Uber bland annat fick aktier i Didi, vilket innebar att Uber och Didi fick både ett ägar- och konkurrentförhållande. Men nu är det slut på det – åtminstone från Ubers håll. (Bil)delningsjätten planerar att sälja av hela sitt Didi-innehav.

Didi Chuxing klev in på börsen i USA i somras, vilket fick Ubers andel att susa upp. Trevlig för Uber. Det var även trevligt för Uber när senaste kvartalsrapporten för några veckor sedan visade att Uber för första gången nått vinst under ett kvartal. Trots det blev det en förlust på hisnande 2,4 miljarder. Anledningen var till stor del att Didi-aktiekursen hade kollapsat.

Kina har under året steppat upp sitt reglerande av (främst) hemlandets techbolag. Skärpa krav kring exempelvis användardata. Men i fallet Didi så gick det så långt att Kina tvingade appbutiker i landet att plocka bort alla Didis appar. Anledningen? Framförallt att Didi hade dragit på sig statens ilska när de börsnoterade sig i USA trots att myndigheterna (i praktiken) sa nej. Nu har Didi chans att få ut sina appar igen. Motprestationen? Didi måste avnotera sig i USA och istället notera sin aktie på Hong Kong-börsen.

Uber börjar alltså rejält lessna på Kina-jiddrandet kring Didi och drar sig ur medan de fortfarande kan få ut åtminstone en del pengar.

Uber looking to sell Didi, China market has little transparency, CEO says

Uber Technologies Inc is looking to sell stakes in non-strategic assets including its holding in Beijing-based Didi Global Inc , its CEO said on Tuesday, who also described the China market as a tough one with little transparency.

 

Övrigt

Världens största drönartillverkare DJI och 33 andra kinesiska företag svartlistas av USA

En sak som inte förändrades när USA bytte president var viljan att svartlista kinesiska företag. I förra veckan åkte SenseTime, ett av Kinas största AI-företag, in i listan och i veckan var det dags för ytterligare 34. Och till skillnad från de flesta företag som USA har svartlistat så här långt så finns det den här gången ett som kan påverka svenska konsumenter lite mer direkt: ett av företagen är nämligen världens största drönartillverkare DJI.

USA:s svartlistningar innebär att amerikanska företag och medborgare inte får göra affärer med de utpekade bolagen. Det har framförallt, som i det mest kända exemplet Huawei, motiverats med att företagen har tajta kopplingar till Kinas mililtärindustriella komplex. Att de alltså säljer produkter eller tjänster som direkt eller indirekt hjälper Kinas militär. Men de senaste tiden har USA hittat en ny anledning: Kinas förtryck av landets muslimska uigurminoritet.

Och… ska jag vara lite elak så känns det lite som ett PR-beslut. Mänskliga rättigheter ger fler pluspoäng än nationell säkerhet.

Men oavsett anledning så begränsar svartlistningen företagens möjlighet att göra affärer med USA. För de flesta bolagen så här långt har det spelat lite mindre roll eftersom de bara har verksamhet i Kina. Men för Huawei har den långvariga svartlistningen blivit ett allt större problem. Förutom att de inte längre får använda Google-Android eller Google-tjänster i sina mobiler så får de allt svårare att få tag i de komponenter som behövs för att bygga sina mobiler. Det har inte blivit bättre av att företag i andra länder, som Samsung, också har sagt upp avtal med Huawei för att inte riskera att dra på sig USA:s ilska.

Och precis det här kan nu alltså även drabba DJI. Den globala komponentbristen är illa nog och det blir ju inte direkt bättre om DJI får färre leverantörer att välja på. Men det kan också, som i Huawei-falllet, bli så att fler länder också stoppar DJI:s möjligheter att sälja sina produkter där.

U.S. blacklists world’s largest commercial drone firm for surveillance of Uyghurs in China

DJI is accused of supplying drones to authorities carrying out a genocide.

Mastercard gör sitt bankkort enklare att använda för blinda

Det här är så sjukt jäkla bra. Och så enkelt. Det är jobbigt nog för användare utan funktionsnedsättningar att hålla koll på vilken ände av ett kort som ska blippas eller stoppas in i kortuttaget. Men för blinda? Särskilt när kort allt mer förlorar upphöjda element som kortinnehavarens namn? Det tänker Mastercard ändra på.

Från och med nästa år kommer Mastercards nya Touch-kort ha en liten ingröpning på ena kortsidan av kortet, så att det ska gå att känna vilken ända av kortet som är vilken. Och min spontana tanke: varför har inte alla bankkort den här lösningen?

Analog digitalisering när den är som enklast och bäst.

A new Mastercard design is meant to make life easier for visually impaired users

Mastercard is distributing a new bank card next year that aims to help customers with vision impairments. The card has notches cut into the sides to help customers find the right card by touch alone.

Huawei påkomna med att erkänna att de är inblandade i Kina övervakningsapparat

Är Huawei inblandade i Kinas övervakningsmaskineri? Nuh-uh. Enligt Huawei. Ah-hah. Enligt Washington Post.

Den amerikanska tidningen har nu kommit över en hundrasidig Powerpoint (Hej! Även i Kina!) där företag går igenom sin verksamhet. Det är inte så att Huawei öppet erkänner att de installerar spionutrustning åt kinesiska regimen, men på bilderna som Washington Post har fått tillgång till så detaljeras hur olika övervakningssystem som nu ska användas i Kina kan användas.

Så inte direkt så att det är en rykande pistol i handen vi pratar om. Och jag vet inte om det är någon som oavsett tror att Huawei inte skulle jobba med kinesiska staten. Lite obligatoriskt om du vill kunna bedriva verksamhet i landet. Men det kommer oavsett inte att göra livet lättare för Huawei runtom i världen.

Kraven på att inte låta Huawei bygga 5G-nät och beslut att befintlig Huawei-utrustning måste plockas bort lär inte direkt minska. Vi i Sverige kan alltså ha varit trendsättare.

Huawei documents reportedly show involvement in China’s surveillance efforts

According to The Washington Post, it has reviewed 100 PowerPoint presentations from Huawei that show how it’s linked to China’s surveillance projects.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens AR/VR Detaljhandel/e-handel IoT - internet of things Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 49 2021 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Detaljhandel/e-handel

Voyado köper Apptus – ska ta sig an Salesforce och Adobe

Ännu en konsolidering på den svenska e-handelsmarknaden. Ja, eller åtminstone bland företag som erbjuder tjänster för just e-handlare: kunddataföretaget Voyado sväljer personaliseringsföretaget Apptus.

Ett köp som förstås känns rätt givet, nu när det har presenterats. Apptus produkt bygger på algoritmsmartness som ska kunna visa upp rätt produkt för rätt kund baserat på kundinsikter och för att få till det krävs data.

Det kanske mest intressanta, om inte heller det särskilt oväntade, draget är att Voyado nu dessutom siktar på utlandsexpansion. I Europa till att börja med. Kort sagt ta sig an jättar som Salesforce, SAP och Adobe. Och det Voyade förstås har som kanske största konkurrensfördel, och som bara SAP av de tre nämnda bolagen klarar att matcha, är att de då är europeiska.

När vi pratar om kund- och användardata så kommer europeiska startups framöver garanterat att kunna kapa åt sig en allt större del av kakan. Och det är dessutom en konkurrensfördel som inte bara är begränsad till EU och Europa. Att som leverantör ha tvingats leva med GDPR och annan EU-integritetslagstiftning mer eller mindre från start kan ge ett rejält försprång när allt fler marknader börjar ställa krav på det här området.

Svensk kundplattform köper ai-bolag – för att utmana Salesforce

Voyado, som arbetar med kunddata för handeln, förvärvar ai-bolaget Apptus. Tillsammans ska de ta sig an de stora kundlojalitetsjättarna. ”Vi vill vara en framstående utmanare mot de stora drakarna”, säger Johan Bäckarlin, vd och medgrundare av Voyado.

Meta storsatsar på shopping enligt läckta dokument

Framtiden för företaget som en gång i tiden hette Facebook? Metaverse? Sååå för några veckor sedan. Shopping, that’s where it’s att! Åtminstone enligt läckta interna dokument som Business Insider har kommit över.

Vi kan väl till att börja med konstatera att vissa läckta uppgifter är lite mindre nyhetsvärdiga än andra. Att Facebook storsatsade på shopping långt innan de blev Meta lär ha varit rätt uppenbart för alla som är lite intresserade av den digitala utvecklingen. Men att målsättningen att Meta ska ha en ”uppsjö” appar som är ”en primär destination för handel” och att det dessutom numer är ”vår högsta prioritet och största investeringsområde” känns som att det betyder att Meta nu steppar upp sitt shoppinggame ytterligare några snäpp.

Något som inte heller är jätteförvånande är att Meta dessutom, åtminstone enligt insideskällorna som ligger bakom informationen, ser Shopify som en ”frenemy” (vi behöver ett svenskt ord. Väniende?) Shopify sitter numer ihop med snart sagt alla Metas sociala appar som e-handelsmotor för att göra det enkelt för att få in Shopify-handlare i Metas ekosystem, men Meta skulle förstås helst se att Shopify och alla andra shoppingmotormellanhänder kunder ersättas av en ren Meta-lösning. Med Facebook Pay som central hubb.

Och ja. Självklart är shopping även en sjukt viktig del i hela metaverset. Däremot ligger metaverset… lite längre fram.

Meta takes aim at Shopify with leaked shopping plans – Latest Retail Technology News From Across The Globe – Charged

Meta has got big plans to take on its ’frenemy’ Shopify as it aims to get more users to do shopping through its platform.

Foodora satsar ännu mer på att bli ett rent fraktföretag

Ny fraktsatsning för Foodora. Via samarbete med e-handelsplattformen Ingrid så kommer Foodora att börja erbjuda trettiominutersfrakt av vissa varor i de orter där de har verksamhet.

Och det här är helt klart i linje med den allmänna leveranstrenden. I princip alla företag som startade som matleveransföretag dubblerar nu också som rena fraktföretag. Det i sin tur gör att det blir allt mer trångt i den sektorn.

De senaste åren har just branschen för leverans av färdigmat konsoliderats rätt ordentligt på båda sidorna om Atlanten i takt med att företag har shoppat konkurrenter på löpande band. När nu de här tjänsterna har börjat ge sig i kast med fraktverksamhet samtidigt som nya rena fraktföretag, som Budbee och Instabox, också har ploppat upp som svampar så börjar det verkligen bli dags att börja tala om, tja, fraktdöden. Och då har vi inte ens börjat prata om Amazons ambitioner på området.

Mycket av det här är förstås sprunget ur e-handelsexplosionen framförallt förra året. Men när världen nu så sakteliga börjar återgå till det normala(ish) så ser vi också hur det blir allt tuffare för e-handelsbolagen. Vi lär se rätt stor konsolidering och utslagning här redan kommande 1-2 år. Det är inte osannolikt att det kommer att leda till färre paket att frakta och sen börjar dominobrickorna falla.

https://www.di.se/digital/foodora-redo-att-utmana-postnord-och-budbee-tekniken-pa-plats/

TikToks fristående app för säljare finns nu även för iOS

TikTok fortsätter steppa upp sina shoppingambitioner. Efter att tidigare i höstas har rullat ut en fristående shoppingapp för Android så är nu turen kommen till iOS. Men det är förmodligen ingen idé att du kastar dig över Appstore-appen (eller för den delen Google Play-appen), eftersom det fortfarande bara är Indonesien som gäller som marknad för appen.

Det handlar inte om en app tänkt för den som är sugen på att shoppa loss, utan för den som vill sälja via TikTok. En Business Manager för att sköta sin TikTok-shop, alltså. Inklusive att hantera kampanjer, sköta inventarielistan, få insikter i hur säljandet går och ha en plats för sin kundtjänstverksamhet. En one stop shop för, äh, shoppen.

Dessutom en one stop shop som är rätt långt ifrån oss fortfarande. Men vi kan nog anta att det handlar om ett ”när” och inte ett ”om” adminappen landar här.

Men det finns en annan intressant sak här också: i förra veckan kom uppgifter om att TikTok-ägaren Bytedance har börjat testa en annan fristående app i Kina: Douyin Hezi (eller översatt Douyin Box). En app som är just en shoppingapp. En Amazon.

Det är alltså två appar som är rätt direkt kopplade till TikTok respektive TikToks kinesiska systerapp Douyin. Men att de är fristående visar att Bytedance sannolikt också siktar på att framtidssäkra sin shoppingsatsning. Shoppinglösningarna är förstås kopplade till kortvideoplattformarna, men är inte helt låst. TikTok och Douyin kan driva trafik dit, men de kan också få trafik från andra håll – och leva vidare om/när TikTok blir en boomerapp.

https://techcrunch.com/2021/12/06/tiktoks-newest-app-lets-sellers-manage-their-online-stores-via-their-smartphone/

Norges centralbank köper in sig i modeföretaget Boohoo

Såå… det här är lite… oväntat. Brittiska mode-e-handlaren Boohoo har fått en ny investerare. Så långt inte särskilt konstigt. En investerare som köpt till sig aktiekapital motsvarande 3,1 % av Boohoo, vilket gör investeraren till Boohoos femte största aktieägare. Så långt inte heller särskilt konstigt. Det som gör affären lite mer oväntad är att investeraren är Norges bank. Norges… centralbank.

Så typ som att Riksbanken skulle köpa in sig i H&M, Zara eller Zalando.

Att centralbanker stödköper obligationer för att stötta företag av olika anledningar är inte särskilt ovanligt. Riksbanken gjorde det inte minst under 2020 års pandemikris. Men då handlar det som sagt var om köp i landets egna företag. Här handlar det alltså om aktieköp. När jag i samband med nyheten kollade runt så visar det sig att det börjar bli en grej att centralbanker köper just aktier istället för obligationer. Direkta ägarandelar istället för omvägslån.

Men nu handlar det alltså om köp i ett utländskt företag. Dessutom i en inte helt riskfri bransch. Med norska skattepengar. Intressant att se om det här är något som blir en grej.

Boohoo stake snapped up by central bank of Norway – Retail Gazette

Boohoo has seen the central bank of Norway, Norges Bank acquire a stake worth 3.1 per cent in the fast fashion giant.

 

Strömmande medier

Facebook Gaming får stöd för spelande mellan spelvideoströmmare och tittare

Med tanke på allt metaversande så är det lätt att glömma bort att företaget som en gång i tiden hette Facebook också gör en massa annat. Som Facebook Gaming. Facebooks Twitch-konkurrent får nu stöd för multispelande mellan den som strömmar en spelvideo och dem som tittar.

Ja, nu är Facebook Gaming förstås mer än bara en ren Twitch-konkurrent eftersom tjänsten också är en plattform för själva spelen som kan strömmas. En blandning av videotjänst och speltjänst, alltså. Och senaste initiativet från Facebook Gaming blandar det bästa (?) från dessa två världar.

Ett antal nya funktioner landar nu i Gaming och de är i stort tänkta att öka engagemanget hos tittarna genom att erbjuda dem mer aktiva roller. Funktionen ”Play with streamer” är ungefär exakt vad den låter som: ett sätt för en spelvideoströmmare att bjuda in tittare som får vara med och spela med strömmaren. Som att spela en multispelarvariant av Pac-Man – Pac-Man Community – exempelvis.

Dessutom får Facebook Gaming nu också Facebook Interactives, som är ett mellanläge mellan aktivt spelande och helt passivt tittande. Fans ska kunna boosta karaktärer styrda av strömmare – men också AI-karaktärer. Köpa ”power ups” som i sin tur alltså kan hjälpa eller stjälpa strömmarens spelande.

A multiplayer Pac-Man game is coming to Facebook

Pac-Man Community is a new multiplayer-focused Pac-Man game that you’ll be able to play right on Facebook. You can play co-op Pac-Man with your friends or even by inviting people watching a livestream.

Spotify plockar bort komediinnehåll på grund av ersättningsbråk – vad innebär det för podcastens framtid?

Spotify kämpar så det står härliga till för att få till mer rättvisa nivåer (åtminstone enligt Spotify) vad gäller hur mycket apputvecklare måste betala till Appstore och Google Play. Parallellt med det känns det som att bolaget mest hela tiden bråkar om ersättningsnivåerna som de själva ska betala till artisterna på plattformen. Ett nytt sådant bråk är just i full gång: Spotify har plockat bort ”hundratals” album från komiker på grund av strandade ersättningsförhandlingar.

Ungefär som vanligt i förhandlingar alltså. Spotify på ena sidan av förhandlingsbordet, en branschorganisation på den andra och stridsåtgärder när saker och ting inte går som de ska för den ena sidan. Eller båda sidor. I det här fallet är det alltså som Spotify som har drämt till med distributionssläggan.

Egentligen inte så mycket mer att säga om det, annat än att den som vill kan filosofera över Spotifys (o)vilja att ersätta artisterna på plattformen. Men med tanke på att Spotifys motpart här är Spoken Giants och att grälet den här gången handlar om det talade och inte sjungna eller rappade ordet så får det mig att tänka på något helt annat.

Podcasts.

Spotifys ekonomi går allt bättre och en stor del av det kan tillskrivas den allt mer aggressiva satsningen på podcasts. Ett format som (nästan helt och hållet) är befriat från rättighetshärk på olika marknader och som, framförallt, inte har något, tja, STIM bakom sig. Ett format som ligger mellan olika format och som därför har trillat mellan upphovsrättslagstiftningsstolarna. En lyssning på en låt ger mer eller mindre per automatik rätt till ersättning. En podcastlyssning? Not so inte alls much.

Visst kan man här argumentera om verkshöjd och insats, men i stort är skillnaden mellan en lyssning på en låt och ett poddavsnitt egentligen inte särskilt annorlunda. Men eftersom podcasts fram till egentligen bara senaste året eller så i princip uteslutande har varit och setts som ett gratisformat så har den här frågan egentligen aldrig varit uppe på agendan. Företag som Spotify och Apple ser förstås helst att frågan bordläggs permanent.

Visst finns det möjligheter till annonser och allt mer stöd för prenumerationer, men det är för de flesta poddar rätt höga trösklar. Att få några ören för ett gäng poddlyssningar är däremot inget som man kan förvänta sig automatiskt(ish) kommer att ticka in.

Med tanke på poddens explosion bara de senaste par åren så är frågan om det här – synen på podcasten som ”ersättningsbart verk” – kommer att förändras. Kommer vi få upphovsrättsorganisationer för podcasts?

Spotify removes popular comedians’ content over royalties dispute

Spotify has removed hundreds of comedians’ works due to a dispute over royalties. Comics, like Kevin Hart, Tiffany Haddish, and John Mulaney all had their content removed after Spotify couldn’t come to an agreement with global rights administration company Spoken Giants.

Spotify for artists lär sig svenska

En lite förändring i det stora hela, men Spotifys insightstjänst för artister har nu lärt sig svenska. Fram till idag var det bara engelska som gällde för den som ville använda Spotify for artists, men nu går det att välja 15 ytterligare språk utöver svenska. Som finska. Men inte norska eller danska. Eftersom de fattar svenska. Eller nåt.

Som sagt: är en rätt liten förändring, men när konkurrensen om såväl innehåll som kunder blir allt hårdare för onlinetjänsterna så räknas varenda liten sak som kan sänka tröskeln för nya användare (eller att få befintliga att hänga mer i en tjänst).

Generellt sett så har många techtjänster satsat bara på engelska i länder där chansen är rätt stor att folk begriper det språket. Men när Spotify nu, bokstavligen, måste söka sig allt längre från sina ursprungsmarknader så ökar också kraven på lokalisering. Vad gäller innehåll och stjärnor såväl som språk i gränssnittet.

Spotify for Artists platform made available in 16 additional languages – Music Business Worldwide

The platform is now available in Brazilian Portuguese, Dutch, European French and more…

Ubisoft första stora speltjänst att lägga till NFT:er

2021 bjöd, som alla år, på några riktiga buzztekniker. Antingen för att de var helt nya eller för att de nu börjar bli så pass mainstream att fler än bara de riktigt insatta har hört talas om dem. I NFT-fallet så var det det sistnämnda som gällde och nu har Ubisoft som första stora speltjänst börjat erbjuda belöningar som just NFT:er, via nya tjänsten Ubisoft Quartz.

NFT är den blockkedjebaserade teknik som gör det möjligt att skapa och ta betalt för digitala föremål i begränsade utgåvor på samma sätt som i den fysiska världen. (Ja, främst digitala – det går även att köpa saker i den fysiska världen den här vägen.) Betalningen för NFT:er sker via kryptovalutor som hanteras via samma blockkedjeteknik. Det i sin tur har gjort att allt fler saker säljs som NFT:er – som spel. Och saker i spel. I Ubisofts fall så handlar det däremot inte om renodlade blockkedjespel, utan om möjlighet att tjäna in NFT:er via vanliga spel.

Det Ubisoft har gemensamt med blockkedjebaserade spel är däremot att det handlar om att du får betalt för att spela. Typ. Ditt spelande gör oavsett att du kan tjäna just NFT:er – eller Digits som Ubisoft förtjänstfullt kallar dem. (Vi kan väl alla vara överens om att NFT – eller non-fungible tokens – är sådär konsumentvänligt.)  Ubisoft inser dessutom att det finns en viktig hållbarhetsaspekt när det handlar om NFT:er. De är därför noga med att poängtera att de använder blockkedjan Tezos som ska vara ”1 miljon gånger” mindre elhungrigt än Bitcoin.

Det är med andra ord ännu ett steg mot NFT som mainstreamteknik och mainstreamformat. Men Ubisofts kanske största förtjänst är att de har hittat på ett nytt namn. NFT-namnet är kanske det enskilt största hindret för teknikens riktiga genombrott…

Ubisoft Bringing NFTs To Gaming With Ubisoft Quartz | Digital Trends

Ubisoft’s first foray into NFTs will be cosmetics coming to Ghost Recon: Breakpoint.

 

IoT – internet of things

SpaceX kontrollerar nu en tredjedel av alla aktiva satelliter

Elon Musk-ägda SpaceX har skjutit upp satelliter i ett rasande tempo senaste året för att bygga infrastrukturen för sin rymdinternettjänst Starlink. Den som gör det möjligt att få sin internetuppkoppling nedabeamad från rymden istället för vanliga mobilmastvägen. Det hysteriska uppskjutningstempot har gjort att SpaceX numer kontrollerar runt en tredjedel av alla aktiva satelliter som snurrar runt Jorden.

Det är ju… en del.

Och i takt med att allt fler blickar riktas mot rymden så ökar också kraven på att vi måste få ordning på benföringen där uppe. Visst. Rymden är oändlig (?) och det finns en hela massa tomt utrymme precis utanför rymdtullarna, men allt fler satelliter betyder såväl allt större risk för olyckor och allt mer rymdskrot. Plus förstås frågan om vem som faktiskt har rätt bestämma vem som får och inte får utnyttja den delen av vår planet.

Ja. Eller utanför vår planet. Men ni fattar.

Elon Musk now controls more than a third of all active satellites

The latest SpaceX launch of Starlink internet satellites into orbit has broken the private space firm’s own record for the number of rocket launches in a calendar year.

Nvidia spår att bristen på grafikkort kommer att lätta i mitten av 2022

När är det slut på eländet med brist på komponenter? Chiptillverkaren Nvidia har tittat i sin egen spåkula och har kommit fram till: mitten av 2022. Åtminstone det som alltid har varit Nvidias kärnprodukt: grafikkort.

Så ja, det handlar rätt specifikt om en viss slags komponent, men med tanke på att Nvidia är ett av företagen som sannolikt har bättre koll än de flesta på läget här så kan det vara någon form av indikation på när den globala komponentbristen överlag när det gäller uppkopplade prylar kan förbättras. Även om det förstås inte måste innebära att det inte fortfarande kommer att vara svårt att få tag i en PS5:a då.

Nvidia Finally Has Good News on the GPU Shortage in 2022 | Digital Trends

The current graphics card shortage has made it tough to be a PC gamer. However, Nvidia thinks there is a light at the end of the shortage tunnel.

 

AI – artificiell intelligens

Metas nya AI ska snabbare kunna identifiera skadligt innehåll

Facebook, eller Meta som de numer heter, har rätt länge vid det här laget varit ett av världens största AI-företag. Och en stor del av användningen av företagets AI-algoritmer har riktats mot innehållsmoderering, där datorer mer och mer är första försvarslinjen. På gott och ont.

En utmaning är tiden det tar att lära upp en AI. Och lära om den, när en ny slags dåligt innehåll börjar dyka upp. Som när människor i stor skala börjar propagera mot vaccin. Nu ska Meta ha kommit på en lösning som ska korta inlärningstiden från månader till veckor: Few-Shot Learner.

FSL är ungefär vad den låter som: en teknik som ska göra att en AI-algoritm bara ska behöva matas med en liten mängd konkreta exempel på något nytt den ska hantera för att sedan kunna ta sig an den nya uppgiften.

Och… ja, vi kan anta att vi kommer se hur många exempel som helst på hur den här nya lösningen misslyckas på jobbet. Som vanligt. Med tanke på att vi pratar om Facebook, oavsett vad de nu kan heta, så kommer de få kritik från ungefär alla håll. Men om de inte hade gjort det här så hade de fått kritik för det också. Ja, eller det är precis vad de har fått väldigt mycket kritik för inte minst senaste året: att de är för saktfärdiga med att agera.

Och visst kan den här tekniken, som all teknik, garanterat missbrukas Även av Meta själva. Sätt samma algoritm på att analysera vad användare gör i Metas appar så kan Meta snabbare skruva om i vilka annonser en användare ser. Men jag väljer trots det just nu ändå att applådera Metas senaste initiativ. Att se om det leder till någon förbättring.

I slutändan kvarstår ju tyvärr det enskilt största problemet: människor.

Facebook parent Meta uses AI to tackle new types of harmful content

The company has been testing new AI technology to flag posts that discourage COVID-19 vaccines or imply violence, which may be harder to catch.

Kinesiska AI-företaget SenseTime hamnar i USA:s svarta lista

Ännu ett stort kinesiskt företag har hamnat i USA:s svarta lista, som förbjuder amerikaner från att ha affärer med eller investera i företaget: SenseTime. Ett av Kinas största AI-företag. SenseTime kommer heller inte kunna göra affärer med amerikanska företag och förbudet innebär säkerligen att företag även i andra länder kommer att hålla sig borta, för att inte riskera att bli osams med USA.

Som om det inte vore nog, och som timingmässigt säkert inte är en slump, så kommer det inte långt innan SenseTime ska börsnoteras i Hong Kong. De amerikanska investerare som hade planerat att investera i SenseTime kan nu glömma det. Ja, åtminstone via officiella vägar. Om de inte vill hamna i bråk med USA:s rättsapparat.

Anledningen är att SenseTime enligt USA är ansvariga för ”missbruk orsakat av elakartad användning av teknik”. Mer specifikt anser USA att SenseTimes teknik har använts i förtrycket av ugrier i Xinjiang (a.k.a. H&M:s problemområde).

Sen går det förstås i det här sammanhanget inte att komma ifrån känslan att det är en bekväm ursäkt i sammanhanget. Att USA mer än något är intresserade av att sätta kläppar i Kinas utveckling på just AI-området. Och att USA kommer att sikta in sig allt mer på just AI-företag för att försöka kapa Kinas ambitioner ännu mer framöver.

U.S. to put Chinese firm SenseTime on blacklist ahead of $767 mln listing-FT

The United States will put Chinese artificial intelligence company SenseTime on an investment blacklist on Friday, the Financial Times reported, citing people familiar with the decision, as the company is finalising its Hong Kong IPO.

 

AR/VR

Meta öppnar sin sociala VR-spelplattform Horizon Worlds

Det tog två år, men nu har Facebook till sist öppnat sin sociala VR-spelvärld Horizon. Sedan dess har Facebook hunnit bli Meta och Horizon Horizon Worlds. Nu blir det tillgängligt för den värld som verkar vara en mashup mellan Roblox, Minecraft och Second Life.

Ja, eller ironiskt nog så är plattformen inte öppen för den primära Roblox-publiken. De som nu kan hoppa in i det väl som är första steget mot den vision som Mark Zuckerberg ritade upp under sin Meta-dragning för ett par månader sedan är amerikaner och kanadensare över 18 år. Dessutom krävs Quest-hårdvara, Quest-appen – och ett Facebook-konto. (Det sistnämnda ska inte behövas på sikt, även det enligt Zuckerbergs metaverse-framtid.)

Väl där ska det gå att spela spel eller bara hänga med vännner. Och vara med och bygga Metas metaverse. Eller ha någon slags poweruser-funktion som ”guide” som ska hjälpa nytillkomna.

Det är förstås svårt att inte dra ytterligare en parallell till Second Life, den virtuella värld som blev jättestor i en jätteliten krets. Ett tag, fram till dess att nyhetens behag lagt sig och det blev klart att det inte fanns jättemycket att göra där. Och den enskilt största tröskeln kommer – ett rätt bra tag till – förmodligen vara att det krävs just ett Quest-VR-set för att komma in. Även om Meta garanterat redan har tänkt ut flera sätt för dem på insidan att dela med sig av sina upplevelser och skapelser med dem på utsidan. Rätt tajt integration med Facebook Gaming känns exempelvis rätt givet.

https://www.theverge.com/2021/12/9/22825139/meta-horizon-worlds-access-open-metaverse

Digital human as a service – virtuella människor på beställning

Senaste as a service-förkortningen: DHaaS. Digital human as a service. Virtuella människor på beställning. Om man så vill: nästa generation av Boten Anna.

Mer konkret så handlar det om att två japanska företag Mawari och telekomjätten KDDI har skapat AR-kundtjänstavatarer. Du kan alltså få upp en virtuell assistent på gatan framför dig, som kan visa vägen. Ja, eller göra annat som en kundtjänstbot kan tänkas göra.

Så det är alltså chattbot möter Pokemon Go. Typ. Något som ser fräsigt ut, men som i sig kanske inte är en jättestor förbättring jämfört med att bara få en platt 2D-motsvarighet på skärmen (eller, ni vet, frågor och svar på en vanlig webbsida).

Men det finns oavsett två saker som är värda att lyfta i samband med det här.

Den ena är att det förstås droppas metaverse i artikeln. Ännu en teknik som kan verka i gränslandet mellan den fysiska världen och den digitala – på samma sätt som allt mer av det vi använder AR-mässigt.

Den andra är as a service-biten. I det här fallet är det mest ett fräsigare sätt att säga vad som har funnits tidigare – företag som skapar kundtjänstbotar med ”personlighet”. Som vanligt när det kommer en ny(ish) teknik, alltså. Men det vi börjar se är företag som jobbar med att på riktigt skapa virtuella människor. Virtuella influencers blir allt vanligare som nästan mainstreamföreteelser och då pratar vi om karaktärer med egna ”liv” och backstories. Något som absolut också lär bli en grej framöver. Typ, tja, Virtual influencers as a service? VLaaS?

https://www.theverge.com/tldr/22821377/digital-human-as-a-service-kddi-mawari

Kategorier
Allmänt digitalt Infografik Kryptovalutor

Infografik: Vad är NFT?

Vill du ha ännu mer information om vad NFT är så kan du lyssna på när podden Techsplain tar upp ämnet: WTF är NFT?

Källa: Expensivity.com.

Kategorier
Allmänt digitalt Artikel Kryptovalutor

Vad är NFT – egentligen?

NFT – flipp eller flopp? Ja, som all ny teknik så är meningarna delade. Senaste tiden känns det som att det har rasat in artiklar som sågar eller försvarar det just nu väldigt heta formatet. I förra veckan var det dags för ännu en, där hypen sågades. Men det som förvånade mig extra mycket här var vem som höll i sågen: Internetstiftelsens insiktsguru Måns Jonasson.

Vi börjar från början. I förra veckan hade SvD en artikel om NFT:er, där bland annat Internetstiftelsens Måns Jonasson uttalade sig. Jag såg sedan en artikel hos Breakit som gick igenom lite highlights ur SvD:s text. Där konstaterar Måns:

Konstnärer har försökt att hitta på ett sätt att säkra sin försörjning. Det är en klassisk hype, i början är det något nytt och spännande vilket leder till att ett fåtal lyckas tjäna pengar på det. Då ger sig fler in och förmodligen slutar det med att ingen vill köpa. Folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.

och

Jag tippar på att hypen är död inom ett år.

När jag la ut min första spontana reaktion på LinkedIn så flaggade jag för att mina åsikter vilade på rätt skakig grund: eftersom jag inte har någon SvD-prenumeration så kunde jag inte läsa den artikeln eftersom den låg bakom betalvägg. Jag byggde alltså ett resonemang på en andrahandskälla som i sin tur byggde på en artikel där det alltid finns risk att de korta citat från en artikel som publiceras är tagna nästan helt ur sin kontext.

Och som jag misstänkte så bekräftade Måns själv att det förstås fanns ett mer utförligt resonemang kring de citat som hamnade i artikeln. Men han bekräftade i och med det indirekt att han åtminstone inte var helt felciterad. Så det som fick mig att reagera på Breakits/SvD:s artiklar och Måns citat gäller alltså fortfarande.

Nu kommer jag rätt mycket ta utgångspunkt i det Måns konstaterade i artikeln, men han är förstås inte ensam i den här synen. Det handlar alltså egentligen om ett bredare resonemang. Men oavsett så handlar det om tre saker som jag reagerar på i Måns uttalande om NFT:er och framtiden. Ja, jag skulle säga att det är tre saker där Måns helt har missuppfattat tekniken och i min värld har fel i sin verklighetsbeskrivning.

Vad är NFT?

Men först, en kort sammanfattning av tekniken vi faktiskt pratar om här. NFT, eller non-fungible tokens. Ett av de förmodligen sämsta namn som har getts en teknik om man vill att den ska bli något för gemene man.

Väldigt förenklat så är NFT en blockkedjebaserad teknik som är tänkt att vara en digital version av det som är en självklarhet i den fysiska världen: kunna sälja digitala föremål i begränsad upplaga. I stort kan man säga att en skillnad mellan fysiska objekt och digitala objekt är att den sistnämnda kategorin gör det möjligt att skapa en oändlig mängd kopior utan försämrad kvalitet. De kräver heller inte att varje kopia som görs kostar råvara. Om du gör en fysisk kopia av exempelvis en tavla så krävs att du trycker upp kopian på papper eller liknande.

Du kan förstås göra en digital kopia av ett fysiskt föremål, men då innebär det oftast någon grad av försämrad kvalitet. Som att skanna in eller ta en bild av en fysisk tavla. Ja, och så har vi förstås merparten av alla fysiska föremål: de blir inte alls de samma i en digital version. Som en kruka eller en stol.

Det här var också en stor anledning till att musiken när den blev digital direkt förlorade i värde. Ännu mer när den digitala musiken sedan kunde distribueras över internet – helt utan fysiska förpackningar. Det gick att kopiera en musikfil hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämrades.

NFT är alltså en teknik som ska kunna göra det möjligt att släppa digitala föremål i begränsade upplagor. Precis som fysiska föremål som kan någon bestämma sig för att bara släppa tio exemplar av ett föremål som tio personer sedan kan köpa. När de tio exemplaren har sålt slut så finns det inga fler. Det enda sättet att sedan kunna få tag i ett exemplar är att köpa det från någon av dem som sitter på de tio exemplar som såldes. Andrahandsförsäljning, alltså. Precis som det fungerar för fysiska föremål.

NFT-tekniken löser det här genom att varje sålt exemplar kopplas ihop med en ägare i ett ”publikt register”. Andra kan gå in i registret och se vem som äger ett av de digitala objekten. Lite som lagfarten till en tomt eller registret över vem som äger en bil. Om någon försöker sälja en förfalskning så kan man gå in i registret och se om den personen faktiskt äger originalet.

I stort så bygger NFT på samma grundteknik som kryptovalutor. Om man vill göra en väldigt enkelt skillnad mellan kryptovalutor och NFT:er så kan man säga att kryptovalutor är blockkedjeobjekt som innehåller en valuta, som Bitcoin eller Ethereum, medan NFT:er är blockkedjeobjekt som innehåller alla andra slags digitala format.

3 sätt som Måns Jonasson har fel om NFT

Så. Då vet vi i stort vad vi pratar om här. Över till artikeln om NFT:er i allmänhet och citaten från Måns Jonasson i synnerhet. Vi börjar med att titta på citaten en gång till:

Konstnärer har försökt att hitta på ett sätt att säkra sin försörjning. Det är en klassisk hype, i början är det något nytt och spännande vilket leder till att ett fåtal lyckas tjäna pengar på det. Då ger sig fler in och förmodligen slutar det med att ingen vill köpa. Folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.

och

Jag tippar på att hypen är död inom ett år.

Fetningarna är mina och det är här som Måns i mina ögon är ute och cyklar. På tre sätt, närmare bestämt.

1. NFT är mycket mer än bara digital konst

Som jag skrev i mitt försök att sammanfatta vad NFT faktiskt är så är NFT långt mer än bara digital konst. Jag förstår absolut hur vi har hamnat där. De mest uppmärksammade NFT:erna har varit konst i någon form. Som när Beeples ”Everydays: The First 5000 Days” såldes för 69 miljoner dollar (ett verk som egentligen är vad de heter: en samling av 5000 individuella verk). Ja, även när Twitter-grundaren Jack Dorsey sålde sin och därmed världens första tweet som en NFT för 2,9 miljoner dollar så var det i mångt och mycket, tja, en konstinstallation.

Och det är kanske framförallt det här som har fått just konstnärer att hoppa på NFT-tåget. Bilder var lite först ut som format att krängas som NFT och visst lär det ha funnits konstnärer som hoppas dra in tokmycket pengar. Men det är nära nog som vanligt de redan etablerade som kunnat tjäna några pengar alls. För övriga är det inkomstmässigt lika tråkigt som vanligt när det gäller konstskapande. Och, ja, det lär de flesta som hoppar på NFT-tåget vara smärtsamt medvetna om. Men NFT, precis som den mesta ny teknik, har gett nya uttrycksmöjligheter konstmässigt.

Det kanske mest lysande metaexemplet så här långt var när blockkedjeföretaget Injective Protocol köpte ett original av konstnären Banksy för 95 000 dollar som de sedan . Videon när verket brann upp såldes sedan som en NFT för 380 000 dollar. Och ja, det i sig var förstås en blinkning, en referens och en kommentar till att Banksy själv förstörde ett av sina verk i en dokumentförstörare, precis efter att någon hade köpt verket för 1,4 miljoner dollar vid en auktion på Sotheby’s.

Det blir förstås ännu bättre av att det förstörda verket tidigare i höstas, tre år senare, såldes igen. Nu för 25,4 miljoner dollar.

Men det stannar som sagt var inte bara vid konst. Vi har redan sett hur musikartister har anammat, eller åtminstone doppat tån, i NFT:er. Kings of Leon släppte sitt senaste album ”When You See Yourself” som en NFT, inklusive paket med ”Golden Tickets” som ger plats längst från på Kings of Leon-konserter resten av livet, Grimes sålde paket som förutom originalkonst också bestod av originalvideos, Eminems NFT:er bestod av digitala figurer baserade på några av hans karaktärer, instrumentala beats och en exklusiv video och hiphopproducenten Timbaland har släppt paket med låtar och beats tänkta att remixas och sprida vidare.

Musik kan som bekant även avsnjutas live och den som är sugen på att uppleva Swedish House Mafia när de ger sig ut på turné nästa år kan köpa NFT-biljetter som ska ge tillgång till exklusivt material. Konsertarrangören Live Nation talar dessutom om att formatet ska kunna göra det möjligt att ”fördjupa relationen mellan artist och fans” utan att de själva vet exakt vad det innebär. Och visst finns det numer en plattform som renodlat satsar på NFT-konserter. Plus att NFT-biljetter förstås också kan göra det ännu svårare att sälja falska biljetter till evenemang.

Vi har även sett hur NFT:er börjar dyka upp i filmvärlden. Quentin Tarantino sålde osläppta scener från Pulp Fiction som NFT:er och Anthony Hopkins senaste film såldes som en NFT. För både musik och video pratar vi alltså om vad som kan bli nya plattformar för direktförsäljning – och direktdistribution – av digitalt innehåll.

Och konserter och musik blir mer och mer självklara inslag, på metaverse-manér, direkt inuti spel. Men spelvärldar blir också allt viktigare som sociala medier, marknadsföringskanaler och shoppingplattformar. Kryptovalutor blir allt vanligare som inslag för att köpa och sälja föremål inuti spel och här hittar vi också spel baserade på blockkedjeteknik med köp och sälj av NFT:er som del av spelupplevelsen.

Ja, och självklart har TikTok släppt en egen NFT-kollektion med några av plattformens stilbildande och ikoniska klipp.

Och det i mitt tycke kanske mest spännande med NFT-tekniken är att den har stöd för att bygga in ”royalties” i själva NFT:n. Den som skapar en NFT (lite beroende på vilken plattform som används för att skapa den) kan välja att ange en royalty, exempelvis 3 % av köpesumman. När NFT:n sedan säljs vidare så får upphovsmakaren del av försäljningssumman – varje gång som objektet säjs. Det skulle alltså kunna bli ett helt nytt sätt för upphovsmakare att få betalt för sitt arbete – även när de börjar säljas vidare i andra, tredje och fjärde hand. Ja, överlag att det byggs upp ett alternativt sätt att ta betalt och tjäna pengar för digitalt innehåll.

Jag stannar här. Det här är bara ett axplock av områden där NFT:er redan är vanliga och drar in rätt bra med pengar. Inte bara när megakändisar står som säljare. Men ni fattar nog min poäng.

NFT är i stort ett behållarformat som kan rymma i princip vilket digitalt objekt som helst. Och även fysiska föremål. Åtminstone ägarbevisen till dem.

2. Folk är beredda att betala för unika upplevelser

Internet har gjort att ungefär allt som går att göra digitalt finns tillgängligt oberoende av tid och rum. Men i takt med att allt finns tillgängligt överallt för alla hela tiden så ökar också vår önskan efter det unika och begränsade.

Det är därför vi fortfarande går på konserter eller bio, trots att det lika gärna skulle kunna gå att uppleva hemma i vardagsrummet. 

Men det är också därför som försäljningen av vinylskivor är på sina högsta nivåer på hur länge som helst. Och ja, till och med den gamla klassiska kassetten mår bättre än på väldigt länge. 

Visst går det att argumentera att vinylköparna gör det för den överlägsna ljudkvalitetens skull. Men med tanke på att nästan alla de stora musikströmningstjänsterna numer erbjuder hifi-kvalitet för den som vill – kvalitet som ska vara i nivå med eller till och med bättre än ljudet från vinylskivor (ja, i teorin åtminstone) så blir det argumentet allt mindre giltigt.

Inte minst som det behövs ljudutrustning och, krasst talat, inredda rum som är optimerad för den typen av ljudkvalitet för att man ska kunna få ut den fullständiga upplevelse. De flesta lär inte sitta på det, inte ens bland dem som köper vinyl. Och att kassetten i det här sammanhanget fått ett uppsving är ännu märkligare. Särskilt som det kostar mer än en månadsprenumeration på Spotify för att få tag i samma låtar via de fysiska formaten.

Vad som är mindre märkligt är att det här händer. Förutom att vi numer som sagt var är extra svultna på det exklusiva så har vi människor alltid fungerat så här.

Det finns väldigt få som behöver köpa originalverk. De flesta är precis lika glada med en plansch med en kopia av ett Banksy-verk på väggen. Eller vilken konstnär som helst. Med rätt ram så kan du få originalet av ”Mona Lisa” på väggen hemma i bostaden (även om det kanske blir lite svårare att övertyga dina vänner om att det inte är en billig kopia i just det läget).

Men trots att vi kan få tag i (typ) samma sak för en betydligt lägre peng så betalar vi för originalet. För även om ingen annan vet det så vet JAG att jag sitter på ett original. Det räcker för mig. Det gör att värdet av upplevelsen större för mig. Oavsett om det handlar om att titta på en tavla på väggen eller lyssna på musiken från en vinylskiva.

Sedan finns det förstås två andra saker utöver själva upplevelsen vid konsumtionen. Den ena är att ett originalverk av en konstnär kan öka i värde. En investering, alltså (och ja, även en plansch kan öka i värde i takt med att folk kastar sina exemplar, men inte lika mycket). Och den andra saker är att vi vill betala den som har skapat verket. Vi vill visa vår uppskattning för upphovsmakaren, mer än att bara betala något öre för en strömning (eller inte alls om vi piratar).

Precis samma mekanismer gäller för NFT. Det är tekniken som är ny. Våra mänskliga drivkrafter och sätt att rationalisera beslut är samma som de alltid har varit.

3. Digitala objekt > fysiska objekt

Men så har vi också det stora svagheten i ovanstående resonemang. Det handlar om att du betalar för något som är begränsat på riktigt. Du betalar inte bara för musiken på en vinylskiva, du betalar för själva plastskivan och omslagsmaterialet tryckt på något pappersliknande material. Och om du går på konsert eller bio så upplever du inte bara exakt samma sak som du skulle kunna lyssna på eller se hemma – du får en annan slags upplevelse med andra människor, större ljud och större skärm. I några av NFT-exemplen jag gick igenom ingår fysiska upplevelser och produkter på köpet.

Men när det handlar om saker som är rent digitala så finns inte de här sakerna. Som Måns konstaterar: folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.

Och mitt svar på det blir att… det är ett resonemang hårt förankrat i ett 1900-talssätt att tänka.

Vad Måns säger är krasst sagt samma invändning som Apple möttes av när de lanserade iTunes 2001: vem vill betala för digital musik? Antingen betalar du och får en skiva eller så piratar du. Folk kommer att inse att det går att kopiera en mp3-fil.

Med andra ord: om man inte får något i handen så är en sak inte värd något. En quid pro quo som gör att man får någon form av fysiskt produkt eller någon form av upplevelse som kan upplevas i den fysiska världen.

För så har det varit under nästan hela mänsklighetens historia. För oss som är födda och uppvuxna på 1900-talet är det normen. Men nu finns det som bekant människor som får rösta och gå på Systembolaget som inte minns en värld utan internet. Det finns de som inte minns en värld utan smartmobiler. Eller för den delen: en värld utan Snapchat.

Det är en generation när det digitala är nära nog helt jämställt med det fysiska. Eller kanske rentav där det digitala är normen och det fysiska ”den andra skärmen”. 

Det räcker att titta på de pengar som läggs i spel. Det i sig är förstås inte nytt, spelar har länge betalat för bättre utrustning eller för att skaffa sig spelmässiga fördelar. Framförallt när spelet i sig varit kostnadsfritt att spela. Men nu börjar det mer och mer handla om saker som i sig inte tillför något när man spelar. Möjligheten att få en unik outfit. Eller att sin spelkaraktär några nya dansmoves.

Det är ingen slump att allt fler klädföretag satsar på samarbeten med eller att ta fram kollektioner för virtuella världar. Som Guccis sneakers som bara går att ha på sig i virtuella miljöer – eller i AR-miljöer. Så du kan alltså ha på dig dina digitala sneakers på bilder som du delar online i tjänster utanför den virtuella världen. Skillnaden mellan den digitala världen och den fysiska världen är ju mer eller mindre obefintlig.

Och även här gäller samma grundmekanismer som i den fysiska världen: saker har ett värde om någon är beredd att betala för det, annars har det inget värde. Ett par virtuella sneakers kan alltså bli mer värda än den fysiska kopian – särskilt som den digitala skon alltid är i mint kondition. (Åtminstone fram till dess att även virtuella kläder kommer att börja visa upp slitage när de har använts ett tag.)

Fysiskt eller digitalt? Same same. Värdet beror på vem du frågar.

Och visst: även i de här digitala exemplen så får man något för pengarna som är svårare att få tag i än att kopiera en jpeg-fil. Men varje dag betalar miljontals människor innehålllsskapare för innehåll, även om de kan konsumera samma innehåll utan att betala. Bara för att man vill visa sin uppskattning. Och säkerställa att man kan få mer av samma vara.

De flesta lär kopiera en jpeg-fil utan att betala om de kan. Men även när det handlar om digitala objekt som kan paketeras som en jpeg-fil så kommer det alltid kunna finnas människor som är beredda att betala. Om värdet upplevs tillräckligt stort.

Och så har vi det där med hypen

När jag först skrev om artikeln med Måns Jonassons citat på LinkedIn så undrade jag ”hype” definierades. Det jag misstänkte och utgick ifrån var att vi pratar just om hypen. Alltså inte om NFT som teknik eller fenomen utan om den just nu halvt hysteriska uppmärksamhet runt NFT:er. Där kommer hypen garanterat lägga sig. Det gör den alltid – oavsett om en teknik eller ett fenomen tar fart eller inte.

Hypekurvan formulär 1A.

Efter en hype kommer mycket riktigt nästan alltid en krasch. Antingen för att folk konstaterar att det inte gick att tjäna pengar på eller för att folk bara blir utmattade när något har sugit ut allt syre ur det (digitala) rummet därför att ALLA vill hoppa på tåget.

Men det bygger ofta också på att tekniken, som oftast är fallet, ligger lite för långt före. Antingen är tekniken inte tillräckligt lättanvänd eller så finns inte de förutsättningar som behövs hos gemene man. Dessutom behöver affärsmodeller och framförallt användarbeteenden tid att komma ikapp. Då är hypen död sedan länge, men den praktiska nyttan och möjligheten att bygga business har istället kickat in.

Kommer Breakit och SvD göra stora artiklar med ”Vad är egentligen NFT?” om ett år? Förmodligen inte. Något annat är veckans smak. Kommer NFT, oavsett om vi pratar konst eller andra former av (digitalt) innehåll, att vara det som håller världsekonomin under armarna om ett år? Förmodligen inte.

Men samtidigt: första halvåret 2021 så ska NFT:er ha dragit in 2,5 miljarder dollar. Jag är övertygad om att det kommer att vara minst dubbelt upp under första halvan av 2022. Utan att vi kommer att prata särskilt mycket om det.

Det heter ofta att vi kortsiktigt överskattar vilket genomslag en ny teknik kommer att få och underskattar genomslaget på lång sikt. NFT är i definitivt ett sådant fenomen. Kanske inte exakt i sin nuvarande form (förhoppningsvis så är det förskräckliga namnet borta), men precis som att Clubhouse inte flög så högt som många trodde för något år sedan så har Clubhouse trots dett skakat om de övriga sociala medierna rejält och fått dem att på rekordkort tid ställa om sitt totala videofokus till att även omfatta ljud. Det är ett annat fenomen som vi garanterat bara har sett början på.

Jag brukar säga att en ny teknik inte är redo för sitt riktigt stora genomslag förrän någon dödförklarar den.

Det känns lite som att Måns Jonasson var den som tog stafettpinnen i det här fallet.