Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier
- Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, IoT – internet of things, Bekvämlighetsekonomin
- Del 4: Genomgång av Apples iPhone 13-presentation
Mobilt
Massavhopp bland ingenjörer kan ha drabbat chiphastigheten i nya iPhone och iPad
När jag sammanfattade presentationen av årets iPhone-modeller (plus iPad och Watch) så reagerade jag på att det nya A15 Bionic-chipet, och hastigheterna på prylarna överlag, jämfördes med konkurrenter. Visst, Apple har gjort så förr och att kunna säga att de nya prylar är 3-5 gånger snabbare, chipmässigt, än konkurrenter är förstås trevligt. Men Apple nämnde i år däremot ingen jämförelse med tidigare generationer av de egna komponenterna. Min tanke: att skillnaden kanske inte är så stor.
Fler har reagerat på det och någon betydligt mer chiptekniskt bevandrad än jag sammanfattade det i detalj i artikeln här nedan. Men kontentan är oavsett ungefär det jag spekulerade i: att skillnaden kanske inte är jättestor jämfört med tidigare generation av Apples chip. Och att den hastighetsökningskurvan kan plattas ut ännu mer nästa år.
Men framförallt är det intressanta i artikeln tankar om vad det kan bero på: massiva avhopp bland de ingenjörer som arbetade med Apples chiputveckling. Att de helt enkelt har lockats över till konkurrenter, framförallt till 2019-grundade Nuvia som numer ägs av Qualcomm. Apple kan alltså ironiskt nog ha tappat folk till det företag som Apple ville minska sitt beroende av när de drog igång sin egen chiptillverkning.
Nu är hastigheten för de flesta användare långtifrån det viktigaste – det är som megapixel- och megahertz-racen, dagens mobiler är överlag tillräckligt snabba för normalanvändarna. Men kompetenstappet kan alltså ha gjort att Apples prylar kommer se mindre hastighetshopp. Ett tag åtminstone.
Apple CPU Gains Grind To A Halt And The Future Looks Dim As The Impact From The CPU Engineer Exodus To Nuvia And Rivos Starts To Bleed In
Apple’s leading CPU team looks to be struggling as they have now delivered no CPU gains for the first generation ever. Apple likely had to delay their next core architecture due due to personnel overturn from the Nuvia exodus. Furthermore, with a new exodus surrounding Rivos, the future doesn’t look so bright.
Shazams iOS-integration har nu identifierat 1 miljard låtar
Så har Apple bockat av ännu en miljard. Den här gången handlar det om Shazam, som nu totalt har identifierat över 1 miljard låtar. Ja, eller mer specifikt 1 miljard låtar totalt identifierade via iOS-Shazam. Den version som från och med iOS 14.2 finns integrerad i själva operativsystemet.
Shazam överlag passerade en ännu mer imponerande milstolpe i somras: tjänsten används nu över 1 miljard gånger i månaden. Med andra ord kan vi konstatera att Kontrollcenter-vägen inte är den vanligaste startpunkten för alla som vill shazamma.
Apple’s Shazam Control Center Music Recognition Feature Hits 1 Billion Songs Identified
With the launch of iOS 14.2, Apple introduced a new Shazam Music Recognition toggle for the Control Center, giving iPhone, iPad, and iPod touch users…
Ekonomi och finans
Mailchimp köps upp för 12 miljarder dollar
Så försvinner ännu en nyhetsbrevstjänst från marknaden. Mailchimp. Åtminstone som fristående företag. Mailchimp köps upp av Intuit för 12 miljarder dollar.
Jag skrev om spekulationerna att det här skulle ske i förra veckan och igår bekräftade Intuit affären. Väldigt mycket ett 2021-uppköp, alltså. Med tanke på hur svarta nyhetsbrev är just nu.
Och uppköpet är fortfarande lika märkligt. Inte ATT Mailchimp köps upp, det var nästan väntat med tanke på hur allt fler branschkollegor gått samma väg. Men däremot köparen Intuit som är mest kända för… skatte- och bokföringsmjukvara. Inte en självklar Mailchimp-match.
Nu är det kanske inte nyhetsbrevsfunktionen som Intuit var mest sugna på. Mailchimp är vid det här laget en betydligt bredare marknadsföringsplattform och enligt Intuit själva ska Mailchimps produktportfölj hjälpa Intuit att bli småföretagarnas one stop shop. Typ.
Men ändå en inte helt självklar affär. Återstår att se vad som händer med Mailchimp nu, framförallt vilka förändringar det här kommer att innebära (jag kör mitt nyhetsbrev via Mailchimp, så ja, jag lär ju bli varse).
Saker som blivit utrotningshotade senaste året eller så: antalet oberoende, stora plattformar för poddar och nyhetsbrev. Återstår att se när det är Substacks tur.
https://techcrunch.com/2021/09/13/intuit-confirms-12b-deal-to-buy-mailchimp/
Truecaller siktar på börsnotering under fjärde kvartalet
Så ser det ut som att uppgifterna om att svenska Truecaller skulle börsnoteras under 2021 stämde. Nu bekräftar bolaget att ambitionen är att kliva in på börsen under fjärde kvartalet i år. Värderingsmässigt vill Truecaller själva inte säga något utan tycker det är ”viktigt att marknaden får sätta värderingen”, men det har talats om 25 miljarder dollar. Oavsett det så hoppas bolaget ta in runt 1 miljard kronor på noteringen, pengar som ska användas för att fortsätta växa – även genom förvärv.
Det kanske mest intressanta i sammanhanget är att Truecaller väljer Stockholmsbörsen istället för någon av de amerikanska börserna. På gott och ont så ger det svenska investerare möjlighet att satsa pengar på den indiska marknaden, vars börsregler inte tillåter utländskt ägande (åtminstone inte direkt). 2020-talets enskilt viktigaste tillväxtmarknad, vilket potentiellt betyder rejäl potential för en investering.
Men omvänt är det också förenat med samma risk som andra tillväxtmarknader, inte minst med tanke på att precis alla techgiganter både i väst och i Kina storsatsar på att armbåga sig in på den indiska marknaden. Inte minst på Truecallers område med mobila tjänster. Truecaller har sisådär en kvarts miljard användare (de flesta i Indien), vilket förstås är en sjukt stor siffra. Men ställd bredvid de största techbolagen är Truecaller en förhållandevis liten spelare. Inte minst rent ekonomiskt.
Att Truecaller väljer Stockholm framför USA lär mycket bero på var de är stora. På svenska börsen kan de bli en riktigt stor spelare medan de i USA blir en i mängden. Dessutom ett bolag som alltså verkar i en helt annan del av världen än den som amerikanska investerare är intresserade av – trots tillväxtpotentialen.
Truecaller bekräftar notering – tar in en miljard för tillväxt
Svenska Truecaller, som har hundratals miljoner användare, aviserar officiellt sin intention att börsnotera bolaget. Värderingen har tidigare spåtts landa på närmare 25 miljarder kronor.
Kina vill stycka upp Ant Group
Från att stå på tröskeln till historiens största börsnotering till TKO på mindre än ett år. Kinesiska, Alibaba-kopplade fintechbolaget Ant Group är WeWork all over again. Fast den här gången är det inte internt kaos som satt käppar i hjulen, utan Kinas allt mer aktiva ambitioner att kapa makten och dominansen hos landets techjättar. En kamp där Alibaba, Ant Group och Jack Ma (grundaren till båda företagen) kan sägas vara såväl startpunkten som epicentret. Nu kommer nya uppgifter om ännu ett kliv från Kina: krav på att Ant Group ska styckas upp.
Det här är i sig inte särskilt förvånande – eller nytt. Ända sedan Ants börsnotering ställdes in under kaotiska former efter det att översynsmyndigheterna i praktiken sa stopp så har Kina haft krav på att Ant måste ställa om sin verksamhet. Renodla tillbaka den mer till rötterna: betalplattformen Alipay. Framförallt är det den exploderande utlåningsverksamheten som Kina vill begränsa. Igår kom uppgifter om att Kina nu kräver att Ant bryter ut just utlåningen från Alipay-appen (tänk Swish) och lägger den i en separat app.
Tanken är att det helt enkelt ska bli ett steg längre för att låna pengar. Om man så vill: nästan ett försök att sätta stopp för impuls-sms-lån. Istället för att det finns en låna pengar-knapp precis intill det tomma kontobeskedet så måste man nu gå in i en separat app.
Det handlar alltså delvis om att bryta kurvan med ökande konsumentlån, men också att minska Ants kontroll över stora mängder användardata. Det är inte bara gränssnittet som ser ut att behöva delas upp, utan också tekniken bakom kulisserna. Som del i det här så ska Kina också hålla på att ta över just Ants massiva mängder användardata och lägga den i ett nytt bolag. Ett som kontrolleras av statliga kinesiska bolag. Ant måste helt enkelt be staten om lov för att få använda sina egna kunders data. Dessutom flera gånger vad det verkar (en gång för allt kopplat till Alipay, en annan för utlåning och så vidare).
Och allt det här handlar mycket om en maktkamp mellan Kina och landets techjättar. Det är med andra ord bara staten som ska få sitta på massiva mängder data om Kinas invånare, inte privata(ish) bolag.
https://bit.ly/3CtRUGn
Canva blir världens femte högst värderade startup
Hur mycket kan ett företag vars verksamhet består i att göra det enklare för folk att få till lite snyggare stories vara värt? Sisådär 40 miljarder dollar. Det är nya värderingen på Canva efter att bolaget har fyllt på kassan med 200 miljoner. Det är dessutom ett rejält hopp värderingsmässigt, upp från 15 miljarder i april i år.
Canva rusar därmed i värderingstopplistan. Faktum att den nya värderingen gör Canva till världens just nu femte högst värderade startup. Precis efter Klarna och snäppet före Instacart. Eller för den delen: det gör att Canva nästan är värt lika mycket som Twitter.
Canva Raises At $40 Billion Valuation – Its Founders Are Pledging Away Most Of Their Wealth
Canva is now one of the world’s most valuable startups after raising $200 million in new funding at a $40 billion valuation. Cofounders Melanie Perkins and Cliff Obrecht promise to donate 30% of the company away.
Swish gör det möjligt för företag att swisha privatpersoner
Nu funktion från Swish. Eller rättare sagt en inverterad betalfunktion. Nu blir det möjligt för företag att betala sina kunder, privatpersoner alltså, på samma sätt som kunder kan betala företag idag. Som återbetalningar av returnerade varor.
Egentligen rätt konstigt att den här funktionen har dröjt så länge.
Swish nya satsning – nu kan företag betala kunder
Swish får ytterligare en funktion och kan nu användas för att företag ska kunna överföra pengar till sina kunder.
Låttexttjänsten Genius köps upp av Kik-ägaren MediaLab AI för 80 miljoner dollar
Ännu ett internetbolag köps upp: låttexttjänsten Genius. För 80 miljoner dollar, vilket jag måste säga är förvånansvärt lite. Nytt hem blir MediaLab AI.
Vilka är då köparna av Genius? Ett holdingbolag som äger ett antal ”internetvarumärken”, där det förmodligen överlägset mest kända namnet är chattjänsten Kik som MediaLab köpte upp 2019.
Lyrics firm Genius acquired for $80m by MediaLab – Music Business Worldwide
Genius is a lyrics database, editorial publisher, and digital media company founded in August 2009.
Discord nu värt 15 miljarder dollar
Under första halvan av 2021 så hette det att den spelfokuserade chattappen Discord förhandlade med Microsoft om att bli uppköpta. Förhandlingar som lika obekräftat ska ha avslutats när Discord avböjde ett bud på 12 miljarder dollar. Ett nej tack som kändes milt sagt lätt vanskligt – för att inte säga lätt dumdristigt. Men nu ser det ut som att det kan ha varit rätt vägval, åtminstone just nu.
Efter att ha lyckats säkra 500 miljoner dollar i ny finansiering så ska Discord nu ha nått en värdering på 15 miljarder dollar. Ett Facebook-bud-på-Snapchat över vad Microsoft bjöd, alltså. 500 nya millar att växa för. Klang och jubelfest.
Ja, återigen: just nu. Inte så att Discord är helt på säker mark trots det här. Även om Discord har en rätt bekväm ställning som lite av default-chattplattformen för gamers så hårdnar konkurrensen allt mer på området. De verkliga techgiganterna vill förstås vara och leka här – och då är ett bolag värderat till snurrigt höga 15 miljarder dollar i sammanhanget. Inte minst som techgiganternas intäkter – och därmed möjligheter att investera och vidareutveckla – springer i cirklar runt de pengar som Discord drar in.
Med andra ord inte särskilt konstigt att Discord aktivt jobbar på att bredda plattformen för att locka andra användarskaror än bara spelare (a.k.a. göra en Twitch). Men det är ju inte riktigt så att konkurrensen är mindre hård på chattsidan även bortom spel.
Discord funding round values it at an eye-popping $15 billion
That’s two Bethesdas.
Whatnot blir livevideoshopping-enhörning
Senaste enhörningen (alltså en startup värderad till över 1 miljard dollar): Whatnot. 150 miljoner i nytt kapital knuffade alltså Whatnot över miljardgränsen (till 1,5 miljarder, till och med). Det är dessutom en enhörning som är väldigt mycket 2021: livevideoshopping.
Mer specifikt så är Whatnots verksamhet en rätt tydlig nisch på shoppingområdet: samlarobjekt. Saker som Pokemonkort. Och just det är något vi ser allt mer av överlag på nätet: de riktiga techgiganterna tar över allt fler områden, shopping inte minst. Men det dyker också upp allt fler som aktörer i den långa svansen som börjar bli riktigt stora. Företag som alltså nischar in sig hårt på rätt smala områden och vässar sitt erbjudande för att bli bäst där.
Inget nytt i sig, vi har alltid sett hur små och aktiva gemenskaper kan frodas vid sidan av jätteplattformar. Men det intressanta är att även de nu i sig börjar kunna bli jätteföretag.
Whatnot raises another $150M for its livestream shopping platform, evolves into a unicorn | TechCrunch
Whatnot, a livestreaming shopping platform for collectors to buy and sell things like rare Pokémon cards and Funko Pops, has closed a $150 million Series
Övrigt
EU vill bli störst på halvledare
Coronakrisen gav världen en hel massa insikter. Bland annat att vi kan ha låtit globaliseringen gå för långt. Eller rättare sagt: lite för mycket av de saker som krävs för att få dagens samhällen att snurra på daglig basis har outsourcats till Långtbortistan.
Nu är det inte ett problem i sig: att saker tillverkas i helt andra delar av världen än där de köps är sedan gammalt. Men det pandemin visade var hur sårbart det är när stora delar av produktionsled ligger koncentrerade till några få delar av världen och hur fort dominobrickorna kan börja falla om gränser börjar stängas och leveranskedjor bryts. För den enskilda människan landade insikten att det kan vara lite bra att ha en affärer och restauranger i kvarteret och inte bara förvänta sig att saker levereras från ett centrallager i ett annat land nästa dag.
Fler länder har därför börjat inse att det är dags att svänga tillbaka pendeln en aning. Hitta en balans mellan global handel och att säkerställa att samhällskritiska funktioner finns under egen kontroll. Som att säkerställa tillgången på saker som krävs för våra allt fler uppkopplade prylar. Saker som mobilchip och halvledare.
EU har nu därför siktat bågen högt: unionen har gått ut med att de vill bli störst på halvledare. Jag gillar den ambitionsnivån.
När det har handlat om tech och digitalisering så har det ofta hetat att EU och Europa överlag är hopplöst omsprungna av Kina och USA. Så pass att det är rätt tvärkört för den gamla världen. Men bara de senaste åren har det börjat bubbla rejält i EU. Allt fler techbolag från EU börjar växa sig nästan techgigantstora. En kombination av ekonomiska satsningar från EU, tajtare regleringar och GDPR-jakt av icke-EU-bolag, pandemin, handelskriget mellan USA och Kina och Kinas allt hårdare reglering av de egna techbolagen har gjort att EU har kommit in i någon form av andra digitaliseringsandning.
Nu hoppas vi att det håller i sig och att EU utnyttjar läget mitt i ögat på den smått perfekta stormen.
EU tar upp kampen med Kina – vill bli etta på halvledare
EU ska ta upp kampen med Kina för att bli världsledande på halvledare, lovade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på onsdagen.Samtidigt ska unionen få fart på vaccineringen mot coronaviruset, både i och utanför Europa.
Tencent och Alibaba går med på att öppna sina tjänster för varandra efter att Kina har pekat med hela handen
Tänk dig att Joe Biden skulle kalla upp Jeff Bezos och Mark Zuckerberg till Vita huset och tvinga dem att öppna sina respektive plattformar för varandra. Även om USA, och de flesta andra länder i världen, har rätt tydliga konkurrenslagstiftningar på plats så är det ju inte riktigt på det här sättet det går till. Men precis det har hänt senaste veckan eller så. Tencent och Alibaba, Kinas två techjättar, blev inkallade till rektorn och blev beordrade att ge varandra inpassering till respektive företags ekosystem om de inte ville få rejäl kvarsittning.
Nu haltar givetvis jämförelsen av många anledningar. Bland annat eftersom Alibaba och Tencent aktivt har blockat varandra (och även andra företag som TikTok-ägaren Bytedance). Saker som att det inte har gått att skicka länkar till Alibaba-tjänster i WeChat. Riktigt så illa är det förstås inte hos oss, eftersom företag inte törs gå så långt på grund av just den lagstiftning som finns. Och för att det vore rätt… puckat.
Det här är med andra ord ännu ett drag i det släggvevande som Kina har ägnat sig åt mot landets techbolag senaste året eller så. När landet rampade upp reglering och kontroll av ett antal olika anledningar.
Tencent Opens WeChat to Rivals’ Links as China App Walls Crumble
The move is a major step for Tencent, which along with Alibaba and ByteDance controls vast swathes of China’s internet.
Ola Electrics nya jätteelscooterfabrik i Indien kommer bara anställa kvinnor
Det här är en väldigt intressant nyhet: en, ny massiv fabrik i Indien, Futurefactory, beräknas tillverka 15 % av all världens elektriska scootrar och ha över 10 000 anställda när den har kommit upp i full kapacitet. Twisten? Fabriken kommer bara att anställa kvinnor. Både på tillverkningsgolvet och som chefer. Vilket ska göra den till världens största fabrik med bara kvinnor som anställda och dessutom den enda på fordonssidan.
Vilket är då det framåtlutade företaget som står bakom det här initiativet? Ola Electric (just sayin…) Ola Electric började sin tillvaro som ett systerföretag till Ola Cabs (just sayin…) – Indiens Uber-konkurrent, men är numer ett helt fristående företag.
Så varför detta kvinnoinitiativ? Enligt grundaren Bhavish Aggarwal så är Futurefactory del av ett satsning för att ”skapa en mer inkluderande personalstyrka och ge ekonomiska möjligheter till kvinnor”. Men han konstaterar också krasst talat att om Indien ska bli världens nya tillverkningshubb, nu när allt fler företag flyttar sin tillverkning från Kina, så måste fler kvinnor komma ut i arbetslivet. Inte minst på fabriksgolven.
Och dessutom: att det blir en rätt stor nyhet när en fabrik bara kommer att anställa kvinnor visar väl också varför det behövs rent symbolvärdesmässigt.
Ola’s popular 70 mph electric scooters to be built entirely by women. Here’s why
Ola Electric’s CEO Bhavish Aggarwal keeps making waves in the industry with new revelations following the launch of the company’s…
Adobe Flash dödar innehåll på webben – långt efter att Flash dog
Kommer ni ihåg Flash? När Adobe lanserade Flash så var det en mindre revolution. Internet blev multimedialt på riktigt. Från grått och blått till video och avancerad design. Problemet var dock att Flash, förutom att dras med ständiga säkerhetsproblem, växte till ett monster som blev allt tyngre och allt klumpigare. När html-tekniken så kom ikapp Flash igen sedan körde om så fick vi webben som vi känner den idag.
Det har nu gått över ett årtionde sedan Apple satte den första riktiga kistan i Flash när de inte släppte in tekniken i sina mobila prylar och förra året slutade så Adobe själva att ge support eller släppa uppdateringar för Flash. The end.
Men här kommer en intressant vinkel som jag inte har tänkt på: att det finns en massa innehåll, som videoinnehåll från 9/11 som bara finns på webben i Flash-format. Innehåll som de allra flesta inte längre kan se och ta del av. När Flash dog så dog också delar av historien. Den blev åtminstone inte alls lika lättillgänglig.
Det här är överlag en huvudvärk för alla som funderar på hur vi ska bevara historien för eftervärlden: hur ska saker kunna läsas och konsumeras om 1000 år?
Utmaningen i sig är inte ny: många har kämpat med att översätta och tolka skrifter och efterlämningar från förlorade kulturer. I många fall har vi fortfarande i bästa fall gissningar och spekulationer kring vad de betydde. Men så länge som vi kan se så kan vi fortfarande läsa böcker och titta på byggnadsverk. Men hur tar man del av innehållet på, säg, en diskett om ingen längre vet hur man bygger en sån – än mindre har en tillgänglig? Eller saker som ligger på en krypterad hårddisk? Eller video lagrad i ett visst format? Trots att allt som händer i världen just nu dokumenteras bättre och mer detaljerat än någon gång tidigare i historien så kan det ironiskt nog göra att vår tid kan bli en vit fläck på historiekartan för kommande generationer långt fram i tiden
Flash-döden är en påminnelse om den utmaningen.
Some of the most iconic 9/11 news coverage is lost. Blame Adobe Flash | CNN Business
Journalism is often considered the first draft of history, but what happens when that draft is written on a software program that becomes obsolete?
ZX Spectrum-skaparen Sir Clive Sinclair dör 81 år gammal
Det här är en riktigt sorglig nyhet. Sir Clive Sinclair har somnat in. 81 år gammal. En stor del av min barndom har på sätt och vis därmed försvunnit.
Vem är då Clive Sinclair och varför delar jag den här nyheten här på LinkedIn? Clive Sinclair var mannen som skapade ZX Spectrum. Min första dator och en dator som spelade en väldigt stor roll när det kom till att göra datorn till något som kunde finnas och användas i nära nog var mans hem. En dator som på sätt och vis var viktigare för datorhistorien än Apples första stapplande datorsteg ungefär samtidigt.(Clive Sinclairs första dator MK14 ska ha sålt 10 000-15 000 exemplar, medan Apple II bara kom upp i 9000).
ZX Spectrum var alltså inte den första datorn som Sinclair tog fram, såväl ZX80 som ZX81 hann också komma före (då världens minsta dator, dessutom med ett touchtangentbord nästan 30 år före iPhonen, och tillverkades för att uttalat inte kosta mer än 100 brittiska pund för att därmed kunna, tja, demokratisera datorn). Men det var Spectrumen som på riktigt hittade formen för det som hemdatorn skulle komma att bli.
I och med ZX Spectrum så skedde dessutom ett rejält minneshopp. Från 1 kb RAM-minne till 16 kb. En mängd som idag nära nog är en bråkdel av vad ett tomt Word-dokument väger, men som då räckte för att skapa hela spel. För att inte tala om modellen med 48 kb RAM, eller min andra Spectrum: 128 kb. Den senare kompletterades även med en modell med inbyggd kassettbandspelare (som var så man läste in appar på den tiden) och en med något så sci-fiigt som en inbyggd diskettenhet.
De flesta i min bekantskapskrets (ja, de flesta svenskar överhuvudtaget) körde däremot Vic 20 eller Commodore 64. Men jag var ju så special att jag var tvungen att ha något annat. Det var med andra ord oundvikligt att jag några år senare skulle fastna för Macen och inte gå på majoritets-PC-spåret.
Jag har kvar båda mina ZX Spectrum. Om jag skulle plugga in dem så tror jag att båda är vid liv. Något som Sir Clive Sinclair alltså nu inte längre är.
Så hatten av för en enastående uppfinnare. Och en alldeles hopplös, underbar liten dator. Med gummitangenter.
Home computing pioneer Sir Clive Sinclair dies aged 81
Creator of the landmark ZX Spectrum and the less commercially successful C5 died after a long illness