Kategori: Ekonomi och finans

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 43 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

 

Ekonomi och finans

Google och Anthropic inleder nytt samarbete värt tiotals miljarder dollar

Google fördjupar sitt engagemang i Claude-ägaren Anthropic. Nu har de två företagen enats om ett nytt molnsamarbete. Ett rejält stort sådant.

Det nya samarbetet innebär att Anthropic får tillgång till upp til 1 miljon av Googles tensor-processorer. Processorer som förestås är tänkta att användas för Anthropics AI-verksamhet.

Och avtalet är värt ”tiotals miljarder dollar”. Så… en del.

Ännu ett exempel på hur de som sitter på själva infrastrukturen för AI-utvecklingen inleder samarbeten med AI-bolag för att få dem att driva på användningen av AI för att det på så sätt ska öka infrastrukturbehoven.

I det här fallet: att Claude ska få förutsättningar att få ännu fler att använda Anthropics AI-tjänster – och få privatpersoner och företag att dessutom använda tjänsterna mer – så att Anthropic på så sätt behöver mer molnkapacitet från Google.

Anthropic to use Google’s AI chips worth tens of billions to train Claude chatbot

Anthropic is expanding its deal with Google to use as many as one million of the tech giant’s artificial intelligence chips, worth tens of billions of dollars, as the startup races to advance its AI systems in the competitive market.

Nvidia kan gå i borgen för Open AI-lån

Ännu ett exempel på hur Open AI håller på att bygga en position där de blir too big to fail. Enligt The Information så ska Nvidia överväga att gå i borgen för delar av Open AI-lån.

Lånen ska användas för att bygga fler AI-center åt Open AI. Datacenter som ChatGPT-ägaren behöver för att kunna fortsätta skapa upp sin verksamhet.

Att banker kräver säkerhet för att ge lån är förstås inget nytt. Det är ju så det oftast fungerar (åtminstone hos seriösa banker). Men nu är det alltså ett företag som kan gå in och agera borgenär åt ett annat företag. Ett företag som dessutom är kund hos företaget som ställer upp med säkerheten.

Det ser med andra ord ut att vara ännu ett exempel på det vi har sett flera gången bara senaste månaden: leverantörer av infrastruktur inom AI (som chiptillverkaren Nvidia) ger mer eller mindre pengar till AI-bolag så att de ska kunna köpa komponenter för att fortsätta driva på utvecklingen så att infrastrukturbolagen kan sälja fler tjänster och produkter.

Det handlar alltså om att skapa efterfrågan. Och eftersom det kommit så många sådana här intiativ på kort tid så känns det som att AI-bolagen nu har nått en punkt där de behöver hållas under armarna för att kunna fortsätta motivera riskkapitalpengarna. För att om de faller – på grund av att efterfrågan från slutanvändare – inte växer så snabbt som de skulle behöva så kan även infrastrukturföretagen drabbas rätt hårt.

En strategi som har hyfsat stor bubbelrisk, om vi säger så.

Nvidia Considers Loan Guarantee for OpenAI: A Potential Billion-Dollar Gamble

TradingKey – The Wall Street Journal reports that Nvidia is currently in discussions to partially guarantee loans for OpenAI’s data center construction. This move could potentially expose Nvidia to significant debt risk. Ahead of Tuesday’s US stock market opening, Nvidia (NVDA) experienced slight fl

Elon Musk hotar att lämna Tesla om aktieägarna inte röstar för hans enbiljondollarersättning

I nästa vecka ska Teslas aktieägare rösta om huruvida de ska ge Elon Musk det av styrelsen föreslagna ersättningspaketet. Det som kan ge Elon Musk upp till 1 biljon dollar i ersättning under en tioårsperiod om han lyckas nå ett antal milstolpar.

Ni vet. Sisådär 10 biljoner kronor. Eller inte långt ifrån Sveriges samlade BNP förra året dubbelt upp.

En av milstolparna är att att Tesla ska nå ett samlat marknadsvärde på 9 biljoner dollar. Mer än dubbelt så mycket som världens just nu högst värderade bolag (Nvidia). Som just nu är det enda bolaget med en värdering över 4 biljoner dollar. Vilket i sig bara två bolag har lyckats med i börshistorien.

Nu har Elon Musk alltså i rätt öppet hotat med att lämna Tesla om han inte får igen ersättningspaketet. Ja, eller att han slutar som VD – men jag har svårt att se att han kommer ta något annat jobb på firman.

Det finns mycket att säga om ersättningspaketet. Som att risken/chansen att Elon får ut hela ersättning måste sägas vara… inte jättehög med tanke på hur han senaste året har skrämt bort väldigt många (potentiella) Tesla-ägare med sitt kaninhålsdykande och Trump-kramande.

Men artikeln lyfter saker kring ersättningspaketet som jag hade missat. Det finns nivåer som kickar in även om han levererar resultat under förväntan. Som trösklar som kan ge honom 20 respektive 40 miljarder dollar i ersättning trots att han underlevererar.

Som artikeln konstaterar: det hysteriskt höga maxersättningsbeloppet känns som att det nästan helt och hållet är satt så högt för att flytta fokus från de belopp som Elon har väldigt god chans att casha in. Att folk ska känna att man kan rösta för ersättningen, därför att risken att Elon får alla pengarna är nära nog noll. Och inte läsa noggrannare i villkoren för ersättningen.

Elon Musk threatens to leave Tesla (TSLA) if he doesn’t get his ridiculous pay

Elon Musk has openly threatened to leave Tesla, or at least his role as CEO, if he doesn’t get his…

Elon Musk vill ha sin enbiljondollarersättning så att han kan kontrollera Teslas robotarmé

Den helt verklighetsfrånvända ersättning på 1 biljon dollar som Teslas styrelse (läs: Elon Musk själv kan vi anta) har ”föreslagit” att Musk ska få är tänkt att mestadels vara i aktier och därmed röster (för världens rikaste man kan inte göra som andra VD:ar och helt enkelt köpa aktier i det egna bolaget).

Och vad vill Elon med den ökade kontroll över Tesla som fler röster innebär? Han vill säkerställa att han har ”stort inflytande” över ”den armé av robotar” som han ser i spåkorten. (Alltså den humanoida robot som Elon påstår är framtiden för Tesla nu när han har lyckats förstöra bilförsäljningsverksamheten med sitt kaninhålande, kulturkrigande och Trump-kramande.)

Vad är det värsta som skulle kunna hända?

Elon Musk wants $1 trillion to control Tesla’s ’robot army’

In Tesla’s Q3 earnings call, Elon Musk got creative in explaining why he needs that $1 trillion compensation package.

 

Övrigt

Driftstörningar i Amazon AWS slår ut stora delar av internet

13 timmar. Så länge varade driftstörningarna som drabbade Amazons molntjänst AWS. En driftstörning som drog med sig stora delar av internet.

Internet skapades från första början som ett decentraliserat nätverk för den amerikanska militären. Ett decentraliserat nätverk som inte skulle kunna gå att slå ut genom att attackera ett litet antal anläggningar. Om en nod gick ned så skulle kommunikation kunna fortsätta genom att nätverkstrafiken skulle kunna andra vägar för att nå fram till sin destination.

Så fungerar internet fortfarande. Men allt mer i teorin. I praktiken är internet beroende av ett litet antal gigantiska aktörer. Här i väst företag som Amazon, Microsoft och Google – som numer huserar väldigt mycket av internet och tjänsterna som vi använder här.

Det gjorde att Amazon-haveriet inte bara drabbade Amazons egna tjänster, utan också Snapchat, ChatGPT, Perplexity, Canva, Zapier, Fortnite och en hela massa mindre företag och tjänster som använder AWS som lagringsplats för sin data och som plattform för sina tjänster.

Och vad var det för massiv cyberattack som slog undan benen på AWS? ”Problem” med Amazons DNS-hantering. Alltså den teknik som översätter IP-adresser till text och vice versa. Det som alltså gör att vi kommer till en IP-adress när vi skriver www.namnet.se. En översättningssnurra för att göra internet lite mer lättanvänt för människor alltså.

Det är inte första gången vi ser den här typen av haveri på internet, där en central tjänst slås ut med följden att sajter och appar beroende av den inte kan fungera som den ska. Eller alls. Inte sällan kan det vara tjänster som vi inte ens vet om att vi använder, eftersom de tillhör internets infrastruktur. De utgör alltså rälsen som nätet rullar ovanpå.

Det lär heller inte vara sista gången. Vilket gör det relevant att fundera på hur man som företag kan minimera risken att verksamheten slås ut om (well, när) det händer igen.

(EDIT: Det verkar som att det var en “automatiseringsbugg” som orsakade haveriet enligt Amazon själva.)

Major AWS outage took down Fortnite, Alexa, Snapchat, and more

An Amazon Web Services (AWS) outage in the US-EAST-1 server region knocked out Amazon, Alexa, Ring cameras, Snapchat, Fortnite, and more.

Apple kan stänga ned ATT i EU

Det finns de där frågorna som jag trodde var överspelade, men så ploppar de upp igen och visar att så inte alls är fallet. Nu har Apple gått ut med att de kan tvingas stänga ned ATT i EU på grund av ”intensivt lobbyarbete”.

ATT läses ut App Tracking Transparency och är den teknik som Apple sjösatte 2021 för att ge användare bättre kontroll över hur de spåras mellan olika appar. Det innebar krasst talat att Apple började tvinga iOS-utvecklare att slänga upp en ruta där användare ska ge samtycke till den här sortens spårning. Det handlar alltså specifikt om spårningen mellan olika appar och inte spårningen i en enskild app. Appvärldens motsvarighet till tredjepartskakan om man så vill.

Föga oväntat så protesterade annonsvärlden högljutt mot ännu ett sätt för användare att slippa bli spårade. Det är ju trots allt ett hot mot möjligheten att rikta annonser mot samma människa på olika ställen på nätet.

Men jag trodde som sagt var att världen accepterat det nya läget, så här 4,5 år senare. Men icke. Tydligen.

Annonslobbygrupper, framförallt i Tyskland vad det verkar, driver fortfarande frågan mot EU. De anser att Apple verkar konkurrenshindrande. Det ser också ut som att Apple kan ha stött på preliminärt motstånd i frågan från regleringshåll i Tyskland och Frankrike.

Mer specifikt verkar det som att de slår ned på Apple dubbelstandard, där samma begränsning inte gäller för Apples egna produkter och tjänster.

Apple har dragit på sig offerkoftan under den vitskinande integritetsriddarrustningen och åter konstaterat att de står på användarnas och konsumenternas sida. Att de ”håller sig själva enligt en högre standard” än vad som krävs när de ger användare den här möjligheten.

Däremot verkar Apple alltså skjuta sig själva i foten när de själva inte kan hålla fingrarna ur syltburken. Att Apple själva vill kunna spåra användare för att merförsälja utan att ge andra samma möjlighet på en plattform som omfattas av Digital markets act är lite att be om att få EU-smisk.

Apple says it may have to turn off App Tracking Transparency in Europe – 9to5Mac

In a statement to the German Press Agency, Apple claimed that it may have to turn off App Tracking Transparency in Europe as a result of ”intense lobbying efforts”.

Internet Archive har nu arkiverat 1 biljon webbsidor

En i det stora hela liten händelse. Men oavsett en väl värd att applådera. The Internet Archive har nu arkiverat 1 biljon webbsidor.

The Internet Archive är förmodligen mest kända för sin tjänst Wayback Machine, som såg dagens ljus 2001. En tjänst som är vad den heter: ett sätt att gå tillbaka i tiden på internet. Tjänsten har sedan 2001 tagit ”snapshots” av sajter, som gör att det går att se hur en sajt såg ut för ett årtionde sedan. Eller två. Eller förra veckan.

Ja, eller det finns data även före 2001. The Internet Archive började ”spara” webbsidor redan 1995 (även om de blev sökbara för allmänheten först när Wayback Machine lanserades). Vi pratar alltså i praktiken mer eller mindre så länge som internet som vi känner det idag har funnits.

Wayback Machine är alltså mest känd för att man kan göra tidresor av nostalgiskäl, men är också relevant för forskare och journalister. Gällande det senare som sätt att kunna se när exempelvis en myndighet eller regeringssajt har plockat bort information i smyg (en funktion som använts… en del i USA under 2025 – kopplat till information om klimat, mänskliga rättigheter och LHBTQ-frågor. Överlag information som har någon slags objektiv forskarbasis).

The Internet Archive är om man så vill internets minne. För en kanal som i sin natur egentligen är rätt förgänglig och flyktig. Och nu har man alltså sparat totalt 1 000 000 000 000 webbsidor sedan starten.

En av internets viktigaste sajter. Precis som Wikipedia. Och en väl all stöttning den kan få. Så det här blev en bra påminnelse till mig att det var dags att donera igen.

The Web We’ve Built: Celebrating 1 Trillion Web Pages Archived

This October, the Internet Archive’s Wayback Machine is projected to hit a once-in-a-generation milestone: 1 trillion web pages archived. That’s one trillion memories, moments, and movements-preserved for the public and available to access via the Wayback Machine.

Google dödar sin tänkta ersättare till tredjepartskakan

Kommer ni ihåg när tredjepartskakan gick och dog för några år sedan? När Google motvilligt gick med på att stoppa tredjepartskakan per automatik i Chrome, efter att Apple och alla andra stora webbläsare hade tagit det steget. Nu odödar Google tredjepartskakan. Och dödar istället sin tänkta ersättare.

Googles plan var att istället sjösätta Privacy Sandbox, som istället för att spåra enskilda användare via tredjepartskakor skulle erbjuda sajter och annonsörer ett upplägg som krasst talat var något slags enorm lookalikeupplägg. Google konstaterade att vi människor är ganska enkla varelser. Om 999 människor gjort på ett visst sätt är det väldigt troligt att nummer 1000 och framåt också kommer att göra samma sak.

Annonsörer gick däremot så där mycket igång på planen. Storbritanniens konkurrensmyndighet var inte heller jättepigg på planen, som de kände riskerade att koncentrera ännu mer annonsmakt till Google på mindre annonsörers bekostnad.

Fem år efter det att Google först presenterade upplägget som skulle bli Privacy Sandbox så gick Google förra året ut med att tredjepartskakan får leva vidare i Chrome. Däremot hette det då att hela Privacy Sandbox-initaitivet skulle leva vidare. Det var trots allt tänkt som någon slags öppen standard som andra kunde bygga på.

Vi kan väl gissa att intresset för det inte var jättestort. Särskilt som Google själva sagt att de inte kommer gå vidare med det. Så nu läggs Privacy Sandbox alltså definitivt ned. Såväl tekniken som själva konceptet.

Så för tillfället är tredjepartskakan fredad. Åtminstone i Chrome. Men vi kan nog anta att sista ordet i frågan ännu inte är sagt.

Som att Apple och övriga webbläsarutvecklare nu kommer att kunna peka på Google och säga: ”till skillnad från Google så värnar vi om din personliga integritet”.

Och då vet vi inte ens hur de ”AI-webbläsare” som börjar dyka upp kommer att hantera det här.

Google has killed Privacy Sandbox

Google Vice President Anthony Chavez has announced that the company was sunsetting the remaining technologies developed for Privacy Sandbox due to their ”low levels of adoption.”

Ikea ger mobilen en säng

Ha. Ny produkt från Ikea. En säng. För mobilen.

Det är med andra ord en miniatyrsäng där man kan bädda ned mobilen. Tanken är förstås en del i hela skärmtidsdiskussionen. Ett sätt att minska sitt doomscrollande när det är sovdags.

Och för att uppmuntra människor att faktiskt använda funktionen så kan man streaka sitt mobilsovande. För det så krävs att man laddar ner Ikea-appen och sedan aktiverar rörelsesensorn så att appen har koll på att mobilen faktiskt ligger still och ”sover”. Lyckas man ge mobilen sju timmars sömn sju dagar i rad så låser man upp en rabattcheck hos Ikea.

Älskar konceptet på flera sätt. Tyvärr är det inte en skarp produkt, utan ett marknadsföringsinitiativ. Dessutom bara i Förenade Arabemiraten. Men det vore kul om det här faktiskt skulle bli en produkt på riktigt.

IKEA Debuts Miniature NFC Phone Bed to Combat Nighttime Phone Scrolling

Earlier this month, IKEA debuted a tiny NFC-enabled bed that’s meant to help smartphone users cut down on nighttime usage. The small ”Phone…

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 43 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Strömmade medier

Youtube rullar ut nytt deepfakeskydd

Nytt försök från Google att försöka stoppa eller åtminstone minska kändisbedrägerier. Youtube rullar ut en ny ”likhetsdetektorteknik”.

Det innebär att en person som har utsatts för utseendestöld kan begära att AI-skapat innehåll som liknar personen i fråga ska plockas bort. Tekniken ska även kunna fånga röster.

I det första skedet av utrullning är det dock bara ett antal youtubeare som ingår i plattformens partnerprogram som får tillgång till den nya funktionen. Men vi kan anta att det kommer att breddas vad det lider.

YouTube’s likeness-detection technology has officially launched | TechCrunch

YouTube’s detection technology identifies and manages AI-generated content featuring the likeness of creators, such as their face and voice.

Spotify gör det möjligt att följa konsertlokaler

Hand upp alla som alltid har saknat möjligheten att kunna följa konsertlokaler i Spotify? Grattis till alla er två som har gjort det! Nu lanserar Spotify precis en sån funktion.

Tanken är helt enkelt att man ska följa konsertlokaler för att på så sätt kunna hålla koll på vilka artister som ska spela det. Och, tja, det är nog få som arrangerar sitt konsertplanerande på det sättet. Framförallt inte i Spotify.

Men det känns lite i linje med Spotify överlag nuförtiden. En funktion som inte har direkt koppling till den faktiska anledningen till att man använder appen.

Spotify now lets you follow venues to get details on upcoming concerts | TechCrunch

Venues you follow are saved in your library, and you can browse them to see event calendars, information on scheduled concerts, and announcements. Users can also filter upcoming shows at venues by genre.

 

AI – artificiell intelligens

Open AI lanserar en egen webbläsare

Hur får man Google-aktien (ja, eller Alphabet-aktien om vi ska vara petiga) att rasa sisådär 5 %? Man säger ”AI” och ”webbläsare” i samma mening. Precis det gjorde Open AI ikväll.

Det var när ryktena började florera om att Open AI skulle presentera just en egen webbläsare under ett event nu ikväll som marknaden tryckte på säljknappen för Google. Och nu har vi sett vad det blev: ChatGPT Atlas. Open AI:s motsvarighet till The Browser Companys Dia eller Perplexitys Comet. En ”AI-webbläsare”.

Det AI:iga i AI-webbläsare är att man mer eller mindre lyfter ut webbsökfunktionen och förpackar den i en app som är gjord för att läsa in webbsidor. Om man så vill så ger Open AI ChatGPT en ny kostym. Du kan surfa som vanligt, men du har också en AI-chattbot nära till hands på samma sätt som du vanligtvis använder vanliga ChatGPT eller någon av konkurrenterna.

Skillnaden mellan en vanlig webbläsare och en AI-webbläsare är att de traditionella webbläsarna har börjat lägga till AI-botar som del av själva webbläsargränssnittet medan AI-bolagen nu lägger till ren webbläsarfunktionalitet som en behållare för sina chattbotar. (Och ja, självklart får Atlas “agentegenskaper”.)

Atlas rullas först ut för MacOS och kommer ”snart” för Windows, iOS och Android. (Intressant sidkommentar: det blir allt vanligare att AI-bolagen tar fram Mac-appar innan de släpper motsvarande lösning för betydligt större Windows. Ett rätt stort skifte jämfört med hur det i stort har sett ut de senaste 40 åren när det kommer till programvara för datorer.)

Och till skillnad från många nya funktioner i ChatGPT så blir den tillgänglig även för gratisanvändare redan från start.

Vilket… inte är så konstigt. Därför att även Atlas har webbläsarhistorik. Den håller alltså koll på vilka webbsidor du har besökt och även vad du har gjort på dem. Den informationen kan sedan användas för att göra ”svar mer personliga”.

Den kanske främst anledningen att Open AI alltså släpper Atlas är inte för att de hoppas att slå ut Chrome i morgon (även om LinkedIn förstås kommer att explodera med inlägg om hur kört det nu är för Google. Igen). Atlas är till stor del ett sätt för Open AI att få oss att träna deras modeller genom att besöka sajter som människor och inte som botar. Och på så sätt runda försök att stoppa botar.

(När uppgifterna om en Open AI-webbläsare först dök upp rasade Google-aktien sisådär 5 % direkt. En… något överdriven marknadsreaktion. Det verkar marknaden själv ha insett, när aktien nu – efter presentationen av webbläsaren – har klättrat upp till minus 1,6 % och fortsätter uppåt.)

OpenAI launches an AI-powered browser: ChatGPT Atlas | TechCrunch

OpenAI is launching an AI-powered browser, its latest challenge to Google as the main way people find information online.

Webbsökningen i ChatGPT:s webbläsare går… via Google

Igår kväll släppte Open AI sin egen webbläsare. En som kommer att revolutionera internet som vi känner det och som en gång för alla kommer att döda Google. Och som verkar söka… via Google.

Open AI rullar ut möjligheten att dela projekt i ChatGPT till alla användare

Breddning av funktion i ChatGT: möjligheten att dela projekt. Från att från början bara ha varit tillgänglig för dem som betalar för något av abonnemangen Business, Enterprise eller Edu så öppnas nu funktionen för alla användare. Även de som kör gratisvarianten.

Projekt är ChatGPT:s ”samlingsmappar” där man kan samla chattar och dokument inom ett ämne eller område för att få lite bättre översyn på sina chattar. Men också för att kunna använda projektspecifika funktioner, som att ChatGPT:s minnesfunktion kan isoleras till att bara komma ihåg chattar inom ett enskilt projekt snarare än alla chattar man har haft i plattformen.

Delningsfunktionen är vad det låter som: stöd för att bjuda in andra till ett projekt så att de kan få åtkomst till det som finns där och även så att man kan samarbeta med varandra där.

Nu får alltså alla ChatGPT-användare funktionen, men det är som så ofta olika användningstak för olika abonnemang. Den som kör gratis kan samarbeta på upp till 5 filer med 5 personer, för abonnemangen Plus och Go är gränserna 25 respektive 10 medan Pro-konton kan sträcka sig ända till 40 respektive 100.

OpenAI Releases Shared Project Feature To All Users

OpenAI has expanded ChatGPT’s collaboration features to all users across every plan.

ChatGPT får ”företagskunskap”

Ny uppdatering i ChatGPT. Kopplat till sök: företagskunskap.

Som det hörs på namnet så är funktionen inte en ny webbsökfunktion, utan det omvända. ”Company knowledge”-uppdateringen gör att ChatGPT blir bättre på att söka i en organisations interna kunskapskällor.

Det handlar i grund och botten i nästa steg i det som Open AI har lagt till i omgångar det senaste året: olika slags integrationer mellan ChatGPT och tjänster som företag använder för sin interna verksamhet. Saker som Slack, Sharepoint, Google Drive och Github.

Om man har kopplat dessa till ChatGPT så kan AI-tjänsten nu bli en sökfunktion för alla dessa. ChatGPT ska alltså kunna titta igenom de olika verktygen och hitta den information som en användare frågar efter eller som behövs för att kunna utföra en uppgift.

Funktionen släpps för abonnemangen Business, Enterprise och Education.

OpenAI made ChatGPT better at sifting through your work or school information

OpenAI has launched a new ChatGPT feature that makes it easier to search for workspace information without switching between apps.

Open AI vill bli too big to fail

Intressant vinkel på Open AI:s jakt på avtal med ungefär allt och alla som har med AI, AI infrastruktur och AI-chip att göra. Och en som dessutom inte känns helt orimlig. Open AI tänker som de stora bankerna.

De senaste två-tre veckorna har Open AI presenterat avtal i ett rasande tempo, med AI-chipbolag som Nvidia, Broadcom och ARM. Dessutom har företaget sedan tidigare avtal med namn som Apple och Google, utöver förstås det strategiska samarbetet med Microsoft (som visserligen knakar allt mer i fogarna vad det verkar).

Avtalen med chipbolagen verkar mycket handla om att chipbolagen vill säkra sin egen affärsverksamhet i och med att det mer eller mindre handlar om att chipbolagen ger Open AI pengar för att köpa AI-chip från chipbolagen så att Open AI kan driva på utvecklingen så att fler ska köpa AI-chip från chipbolagen.

Även för Open AI finns det förstås en tänkt win, eftersom bolaget också vill driva på AI-utvecklingen så att riskkapitalister även fortsättningsvis ska vilja plöja ned pengar för att täcka upp Open AI:s hysteriskt stora förluster.

Men så kommer vi till artikeln. Open AI kan ha en annan tanke med sitt spindelnät av samarbeten. Att bolagen som investerar ska knyta så tajta band att det är dåligt för dem om det går dåligt för Open AI. Att de alltså ska bli som storbankerna under finanskrisen för snart 20 år sen: too big to fail. Att de som har investerat är beredda att gå väldigt långt för att rädda ett eventuellt krisande Open AI.

Eller åtminstone too important to fail.

https://www.wsj.com/tech/ai/sam-altman-open-ai-nvidia-deals-d10a6525

https://www.wsj.com/tech/ai/sam-altman-open-ai-nvidia-deals-d10a6525

How Sam Altman Tied Tech’s Biggest Players to OpenAI

Læs mere her.

Sora får husdjurscameos och nya funktioner

Dags för Open AI:s TikTok-videoapp (och tillhörande videomodell) att få nya funktioner.

Husdjurscameos: Cameo-funktionen innebär att man kan ladda upp referensmaterial på sig själv och sedan skapa AI-videos med sig själv i alla möjliga situationer (eller låta andra göra det). Nu breddas funktionen till att även omfatta husdjur. Ja, eller ”mer eller mindre vad som helst” som förlaga – som ens uppstoppade nallebjörn eller gräsklipparen.

Koppla ihop flera klipp: Möjlighet att göra en video genom att länka ihop flera klipp. Alltså det som även Google la till i sin motsvarighet Veo 3 för inte så länge sedan.

Dessutom kommer Android-versionen av appen ”snart”. Däremot inget besked om när den kan komma att lanseras utanför USA och Kanada.

Sora update to bring AI videos of your pets, new social features, and soon, an Android version | TechCrunch

OpenAI’s hit AI video app, Sora, is getting a wave of new features, including video editing tools, pet and object ”cameos,” and enhanced social options. The Android app is also ”coming soon.”

Claude rullar ut minne till alla betalabonnemang och får nytt uppdelat minne

Efter att först har lanserats för abonnemangen Team och Enterprise så rullas nu Claudes minnesfunktion ut till alla betalande användare. Det betyder alltså att Claude får stöd för att komma ihåg vad som har har sagts i andra chattar än den man för tillfället är i.

Dessutom får Claude en ny minnesfunktion: uppdelade minnen. Ungefär på samma sätt som i ChatGPT så kan man isolera minnen per projekt, så att det som händer i jobbprojekt stays in jobbprojekt och inte spiller över in i Claude-privatlivet.

För den som vill går det även att flytta över minnet från en annan AI-tjänst, som just ChatGPT, så att man inte måste bygga upp minnet från scratch.

Och just det sistnämnda är det kanske mest intressanta och nyskapande bland Claude-nyheterna. Frågan är hur länge det dröjer innan det kommer tjänster där man kan lagra sina AI-minnen centralt så att man enkelt kan hoppa mellan AI-tjänster som kommer ihåg samma saker om den själv.

Lär ju mycket hänga på om AI-bolagen är sugna på sån funktionalitet. Sannolikt inte alls – men det kan ju finnas uppsida även för dem. Som att användare på ett nytt sätt kan hjälpa till att träna modeller, även på det som sker hos konkurrenter.

Claude can now compartmentalize as part of a major memory upgrade

Claude’s new memory suite, rolling out to Max users today, allows the chatbot to build on past chats and compartmentalize information among different projects.

 

IoT – internet of things

AWS-haveriet gjorde att Alexa-alarm inte gick att stänga av

Ha. Veckan inleddes med ett stort AWS-haveri som drog med sig stora delar av internet. Inte oväntat så drabbades Amazons egna tjänser… en del av problemen. Som att det inte gick att ställa in Alexa-alarm för den som kör med Amazons assistent som väckarklocka.

Men bäst av allt? En hel del användare som hade alarm inställda drabbades av det omvända: alarmen gick inte att stänga av. Annat än att dra ur sladden.

Också ett sätt att säkerställa att folk kommer upp på morgonen. Bra för BNP.

Alexa users have had a hell of a morning with their alarms

A major Amazon Web Services (AWS) internet outage may have affected people using Alexa’s alarm routine.

 

Ekonomi och finans

Open AI köper automatiseringsappen Sky

Open AI köper ännu ett företag: Software Applications Incorporated. Och därmed automatiseringsappen Sky.

Det blir andra köpet av en techjätte för SAI. Fram till 2017 hade de en iOS-app vid namn Workflows, som Apple köpte upp och förvandlade till dagens Shortcuts. Efter det släppte SAI en ny automatiseringsapp: Sky. Och den, plus hela företaget, får nu nytt hem hos Open AI.

En skillnad är att Sky inte finns för iOS, utan för Mac. Alltså det än så länge enda operativ som har fått den webbläsare som Open AI släppte tidigare i veckan. Det känns med andra ord som att steget till integration i Open AI:s webbläsare är rätt kort.

Det blir ännu mer naturligt eftersom Open AI (förstås) har lyft fram agentfunktionalitet som en viktig del i webbläsaren. Att webbläsaren alltså ska kunna göra saker på webben å dina vägnar. Som att be ChatGPT söka upp lämpliga hotell eller plocka ihop en inköpslista hos en e-handlare och sedan skicka allt till utcheckningen så att användaren kan göra de sista inloggnings- och betalstegen. Ja, om man inte lämnat över även de nycklarna till ChatGPT.

Det är också ännu ett tecken på hur Open AI försöker bygga upp ett ekosystem, och förmodligen gärna ett operativsystem om man frågar Open AI. Att Open AI alltså ska bli betydligt svårare att byta ut mot en konkurrent än idag. Och fler potentiella intäktsvägar.

För det sistnämnda behövs verkligen, med tanke på hysteriskt mycket pengar Open AI blöder varje månad. Men det hindrar dem bevisligen inte från att lägga pengar på uppköp.

OpenAI buys the maker of Mac automation app Sky

Software Applications Incorporated also created the app that became Apple Shortcuts.

Kategorier
Allmänt digitalt AR/VR Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 42 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AR/VR

Snap kommer göra det möjligt att shoppa med glasögonen

Här i vår del av världen är det framförallt två företag som krattade manegen för smarta glasögon: Google och Snap. Google Glasses är i mångt och mycket de verkliga OG-glasögonen på området medan Snap gjorde dem till något kul för konsumenter.

Men de senaste åren har båda företagen lagt sina glasögonambitioner rätt mycket på hyllan. Snaps senaste modell, som kom häromåret, vänder sig inte ens till konsumenter. Istället finns de för att uppmuntra utvecklare att skapa AR-linser som kan användas i vanliga mobiler. (Det är lite oklart varför det känns relevant att gå den omvägen, men hej.)

Istället är det Meta som fick en oväntad hit med sitt Ray-Ban-solglasögonsamarbete. Något som i sin tur har återupplivat hela smartglasögonbranschen. Nu håller snart sagt alla de stora techbolagen officiellt eller inofficiellt på att ta fram egna modeller.

Metas framgångar verkar även ha fått Snap att vakna till. Nästa år släpper företaget en ny konsumentmodell. Den första sedan 2019.

Det återstår att se exakt vad Snap tänker ge oss den här gången, men nu har vi åtminstone fått veta en sak: det ska gå att glasögonshoppa. Ja, inte köpa glasögon – utan köpa i glasögonen. (Och, ja, man kommer ju även kunna köpa glasögon. Förmodligen kommer man även kunna köpa glasögon i glasögonen.)

Snap tänker alltså lägga till shoppingfunktionalite i sina kommande bågar. Det via ett nytt utvecklarpaket: Commerce Kit. Ett som ska göra det möjligt för ”utvalda utvecklare att ta emot betalningar direkt inuti linser”. 

Fast nu pratar vi inte om att man kommer att kunna få upp en hel Amazon-produktkatalog och blinka hem ett tält. Istället ska man kunna ta betalt för ”digitala produkter” och ”premiumfunktioner”.

Med andra ord är tanken att utvecklare som tar fram glasögonlinser (ja, AR-linser som går att titta på via glasögonens linser…) ska kunna sälja saker kring dem. Som att låsa upp mer AR-funktionalitet, gissar jag.

Men finns väl det här på plats så är steget rätt kort till att sedan börja sälja även fysiska produkter. Ren e-handel, alltså. Jag gissar att det redan ligger i rätt många av korten.

Snap is bringing shopping features to its AR glasses

Snap is continuing to lay the groundwork for its first consumer-ready AR glasses called Specs

Google Meet får makeup-funktion

Äntligen! Nu kan alla som kör Google Meet och inte orkar sminka sig inför möten låta Google sköta det. Google rullar nu ut ”skönhetsfilter” för sitt konferensverktyg.

Det funkar även fint för andra ändamål. Finns exempelvis ”eye whitening”. Perfekt dagen efter en lite för lång kväll på krogen.

Google Meet launches an AI-powered makeup feature | TechCrunch

Google Meet finally has a makeup filter for those days when you don’t feel like applying lipstick.

 

Ekonomi och finans

Open AI dammsuger marknaden på AI-chip – nu även från Broadcom

Open AI verkar inte bara ha ett outsinligt behov av träningsdata för sina olika modeller, de verkar vara lite omättliga när det kommer till AI-chip och grafikkort till sina datacenter.

De senaste två veckorna har vi fått del av avtal mellan Open AI och Nvidia respektive AMD. Två olika tillverkare av chip och grafikkort. Och nu kommer uppgifter om ett tredje avtal. Den här gången med Broadcom.

Över de kommande fyra åren ska Broadcom hjälpa till att förse Open AI med processorkraft och chip. Och i den senare kategorin är tanken dessutom att Broadcom ska tillverka grafikkort (så kallade GPU:er) som har designats av Open AI. Lite grann som hur Apple jobbar med sina olika komponenter, alltså.

Och det handlar om ännu ett ”mångmiljarddollaravtal”. Ifall någon undrar varför Open AI går så hysteriskt mycket back varje månad.

Men det handlar inte bara om att Open AI behöver datorkraft. Precis som vid avtalen med Nvidia och AMD så handlar det också om att chipbolagen behöver driva på sin egen affär. I dagsläget är det ju ungefär bara de som säljer förutsättningar för ”AI” (enligt hur vi definierar det numer) som faktiskt tjänar pengar på hela AI-vågen.

Men det bygger på att det finns en efterfrågan. Och det är mycket därför som Nvidia, AMD och Broadcom nu samarbetar med Open AI – och även investerar i AI-bolaget.

Nvidia, AMD och Broadcom ser till att Open AI får det som de behöver för att kunna fortsätta driva på AI-utvecklingen – så att befintliga och nya kunder fortsätter köpa produkterna som Nvidia, AMD och Broadcom säljer.

OpenAI partners with Broadcom to produce its own AI chips

Chipping away at Nvidia’s dominance one deal at a time.

 

 

Övrigt

MTV stänger ned

Det här är en icke-händelse. Egentligen. Men samtidigt en historisk epok som format så mycket av populärkulturen som vi känner den idag. MTV stänger ned i Europa.

Det är svårt att överskatta MTV:s betydelse för utvecklingen av såväl tv-mediet som musikbranschen. När musik blev visuell och musikvideon på allvar blev ett eget marknadsföringsformat. Och konstformat, för de som valde det spåret.

Kanalen gav dessutom artister dygnet runt en helt ny kanal direkt in i fansens – och de potentiella fansens – vardagsrum. Det blev precis som radion både något man konsumerade aktivt och något som stod på i bakgrunden.

Musikvideon i sig har dessutom haft en enormt stor inverkan på sociala medier som vi känner dem. Åtminstone det som har med video att göra. Ännu mer sedan TikTok gjorde kortvideo till en egen uttrycksform – med musik som den oftast enskilt viktigaste ingrediensen.

Men MTV skapade dessutom ”konstformer” i sig, där det fanns mellansegment som inte var reklam utan blev innehåll på egen hand. Som när den tidens stora komiker fick göra kortfilmer som sköts in mellan program. Och MTV förflyttade hela musikbranschens sätt att uttrycka sig och marknadsföra sig. Men de fick också artister att utmana sig själva, mest framgångsrikt via MTV Unplugged-konceptet – där artister fick köra ett helt akustiskt set. Där LL Cool J bland annat visade att även hiphop gick att framföra på det viset.

Under en stor del av 90-talet – när jag fick tillgäng till kanalen – var MTV ett givet inslag i min TV, från stunden jag kom hem tills jag gick och la mig. Vilket ofta betydde till långt in på småtimmarna. Och det var inte bara de stora breda hitsen. Just på kvällar och småtimmar gick nischade genreprogram som fick mig att upptäcka mängder av ny musik som jag aldrig annars hade kommit i kontakt med.

Och programledarna blev jag kompis med. Det kändes nästan så. Den tidens TikTok-stjärnor.

Många yngre har idag förmodligen inte ens hört talas om MTV. Men så mycket av det som de konsumeras idag har formats av de murar som MTV rev.

Men efter åttio- och nittiotalet tappade MTV sin banbrytande och kulturella lyster. Det blev allt mer innehåll som inte alls handlade om musik. Det var ingen slump att namnet ändrades. Kanalen hette bara just MTV. Underrubriken ”Music Television” raderades ur loggan. MTV blev kanalen för dåliga dokusåpor (även om de också var först ut med de realitysåpor som idag dominerar 83,46 % av allt tv-utbud). 

Och nu, efter 44 år, så kommer MTV att gå i graven. 31 december 2025.

Jag minns inte ens när jag tittade på MTV senast. Det kan vara 15, kanske 20 år sedan jag senast aktivt tittade. Men det är fortfarande en så stor del av det som formade mitt musikintresse – och därmed vem jag är idag – att det är lite sorgset.

Video killed the radio star. Och nu har the internet star killed the MTV video star.

Hatten av. Och tack för allt.

MTV music channels to be switched off across Europe by end of 2025

A sign of changing times… And a business decision that represents a cultural moment, signalling the death of communal music discovery and prompting a reflection on how we consume music in the digital age.

Apple lanserar M5-bestyckad MacBook Pro, iPad Pro och Vision Pro

Apples strategi när det kommer till produktpresentationer är numer… inte helt tydlig. Vissa mindre saker får keynotestrålkastare medan andra rätt stora nyheter smygs ut. Idag var det dags för det senare.

Apple presenterade idag sitt M5-chip. Alltså den senaste versionen av Apples egendesignade chip. Och i samband med det fick vi också tre nya produkter, som alla får M5-chipet.

Apple fortsätter dessutom sitt krympflationerande. Efter att Apple slutade skicka med laddare med Airpods tidigare i år så gäller samma sak för nya MacBooken. Ingen laddare på köpet alltså. I flera EU-länder. Men intressant nog ser vi i Sverige ut att få med en laddare.

  • MacBook Pro 14 tum: Vassare och snabbare, men i stort samma MacBook Pro som tidigare. Pris från 20 995 kr. Kan förbeställas nu, börjar säljas 22 oktober.
  • iPad Pro: 11 eller 13 tum. Pris från 12 995 kr. Förbeställning nu, säljstart 22 oktober. Och ingen laddare med i lådan. Apple släpper dessutom ett nytt, svart Magic Keyboard till iPaden.
  • Vision Pro: IT’S ALIVE! Ett livstecken från Apples vardagsrumscyklop. Och av de tre ser Vision Pro på pappret ut att få största prestandalyftet jämfört med föregående version. Den går från M2- till M5-chip. Samtidigt är det kanske lite oklart hur märkbar skillnaden blir. Får nytt huvudband. Samma datum gäller även för Vision Pro. Pris 3499 dollar (finns fortfarande inte i Sverige).

EU breddar USB-C-kravet till att även omfatta laddare

Dags för mer USB-C i EU. Nu utökas kravet till att även omfatta laddare.

I slutet av förra året infördes krav på att alla bärbara enheter som säljs i EU ska ha USB-C-uttag (vilket krasst talat bara drabbade Apple, som fortfarande envisades med sin egen lightning-teknik för iPhones). Nu börjar kravet även gälla laddarna som USB-C sladden fästs i i andra änden.

Från och med 2028 måste alla USB-laddare som säljs här hos oss ha minst ett USB-C-uttag. Utöver det ställer EU då också krav på att laddarna ska vara mer energisnåla.

From 2028: EU expands USB-C mandate to chargers

The EU Commission is expanding requirements for external chargers: power supplies must become more efficient from 2028 and have USB-C ports.

Google gör det möjligt att lägga till vänner som sätt att återställa konton

En bra grej från Google. Och nu när jag tänker efter: märkligt att det här inte har funnits tidigare. Det blir möjligt att lägga till vänner som ”återställningssätt” för konton.

Med andra ord: om man av någon anledning blir utelåst från sitt konto och så kan man gå via någon av dem vänner man har lagt till i sitt konto för att låsa upp det (de får en kod som man kan använda som nyckel). Det går att lägga till upp till tio kontakter här.

Dessutom lägger Google till mobiltelefonnummer som ett annat återställningssätt.

Rullas ”gradvis” ut globalt.

Google now lets you add friends as contacts for account recovery | TechCrunch

Google now lets you recover your accounts using your phone number or trusted contacts.

Gmail på gång att få fler flikar för automatisk sortering

Det ser ut som att Gmail är på gång att få ännu fler flikar som ska kunna hantera automatisk sortering av mejl inom fler kategorier.

Kodgrävande av en kommande version av Android-appen har hittat spår av flikarna ”Bills” och ”Travel”. Det känns med andra ord som att tanken här är att mejl som innehåller någon form av faktura eller något kopplat till resor (som biljetter eller relevant reseinformation) ska bli lättare att hitta.

Det återstår att se när de kan tänkas komma, men det låter rimligt. Båda känns som att de handlar mycket om e-handel. Och information man kan tänkas vilja ha in i sin kalender automatiskt.

Och det får mig i tur att gissa att det dessutom finns någon slags AI-agentbaktanke här. Att Google helt enkelt vill börja göra det enklare för självgående AI-agenter att göra saker som att boka resor åt oss.

Gmail to Add Bills, Travel Labels for Easier Email Organisation: Report

Gmail’s build version 2025.10.06.815599742.Release shows Google is developing two new labels, ”Bills” and ”Travel.” Bills may target recurring payments, while Travel will group flight, hotel, and car rental emails. Though not yet active, their presence in the public build suggests Google is testing the feature for a potential release soon.

Elon Musk säljer Cybertrucks till sig själv för att boosta försäljningen

En billig Tesla är inget att ha. Men en monstertruck, DET är grejen!

Tyckte Elon. Men tydligen inte Elons kunder.

Det som var tänkt att bli Teslas flaggskeppsfordon har slutat som en rejäl flopp, med försäljningsvolymer som ligger på kanske 10 % av prognosen. Men även om Tesla har bromsat (läs: nära nog helt stoppat) produktionen av fler cybertruckar så sitter de på ett växande lager av osålda fordon.

Vad gör man i det läget för att få fart på försäljningen? Man säljer till sig själv. Förstås.

Så nu köper Elons rymdbolag SpaceX och Elons AI-bolag xAI cybertruckar. Några stycken. Hundratals. Kanske tusentals.

Samtidigt känns det rimligt. Det verkar som att Elon nära nog räddade FKA Twitter från konkurs genom att sälja bolaget till sig själv (ja, eller till det givna paraplyföretaget xAI). Rinse and repeat på den, alltså.

Yay! säger Teslas aktieägare. Lite mindre klart vad SpaceX- och xAI-investerarna känner.

Elon Musk’s SpaceX and xAI are buying Tesla’s unsold Cybertrucks

Hundreds of Tesla Cybertrucks have been spotted being delivered Elon Musk’s private companies, SpaceX and xAI, as Tesla is having…

Teslas första tv-reklam vill övertyga aktieägare att ge Elon Musk 1 biljon dollar

Plötsligt händer det! Nu kommer Teslas första ”tv-reklam”. Fast den handlar inte om bilar. Istället handlar den om… Elon Musk.

Tesla (läs: Elon Musk) gillar enligt utsago inte reklam. Så Tesla gjorde länge ingen reklam. Men det har sakteliga ändrats. Och nu Tesla kör sin första tv-reklam (okej: strömningsreklam).

Och reklamen handlar alltså inte om bilar. Istället är temat som sagt Elon Musk. Och hela poängen är att övertyga Teslas aktieägare att de ska ge tumme upp till det ersättningspaket som totalt kan ge Elon Musk 1 biljon dollar över en tioårsperiod – så länge som han, som Tesla VD, uppnår ett antal försäljningsrelaterade mål.

(Fun fact: 1 biljon dollar är inte långt ifrån Sveriges BNP förra året, gånger två.)

Så med andra ord: Tesla tar aktieägarnas pengar för att i sin första tv-reklam försöka övertyga aktieägarna om att de ska ge Elon Musk hysteriskt mycket pengar.

(Fun fact: tidigare i veckan kom det uppgifter om att Tesla har sålt hundratals, kanske tusentals, Cybertrucks som ingen vill köpa till Elon Musks andra bolag.)

Tesla is finally running TV ads, but they are not for its electric cars

Tesla is finally running TV/streaming ads, but they are not to sell electric cars. They are to promote a vote…

Tesla lägger till Mad Max-körläge

Vad är det värsta som skulle kunna hända?

Tesla brings back ’Mad Max’ ’Full Self-Driving’ mode that ignores speed limits

Tesla has brought back its ’Mad Max’ mode for ’Full Self-Driving (Supervised) that ignores speed limits amid several investigations.

Ny tjänst gör det möjligt att ta betalt för att låta främlingar prata med dig

Aaaaaaand där är Heta linjen tillbaka. Som Rent a cyber friend.

För alla som inte var med när det begav sig var Heta linjen och andra liknande tjänster telefontjänster dit man kunde ringa och prata med en människa för ett rätt högt minutpris. Och ja, en… inte oansenlig del av de tjänsterna handlade om… snuskprat.

Nu plockar tjänsten Rent a cyber friend upp stafettpinnen. Men ungefär exakt samma upplägg. Skapa ett konto, sätt ett minutpris och låt främlingar ringa dig och sedan prata med dig.

Det är alltså en anti-AI-botstjänst. Du betalar för mänsklig interaktion.

(Sen lär det finnas de som anlitar en AI-bot för att prata åt dem och vi kan väl anta att det även finns risk för… snuskprat också här. Trots att tjänsten gör sitt bästa för att hålla det borta kan vi tänka. Eller så gillar de läget också konstaterar att, tja, om folk vill ha det…)

Det kan låta rätt märkligt. Inte minst med tanke på alla sociala medier som nu finns. Men i takt med att de handlar allt mindre om just mänsklig interaktion och allt mer om konsumtion av innehåll så kanske det finns en lucka för retrotjänster som den här.

Inte minst, som sagt, som reaktion på att allt mer av kommunikation numer går via digitala lager innan vi (i bästa fall) kan komma fram till en människa.

Rent a Cyber Friend will pay you to talk to strangers online and will show off its platform at TechCrunch Disrupt 2025 | TechCrunch

”Loneliness is the biggest disease in the world right now,” founder Francesco Vitali said. ”So we built a platform where human time has value again, and a place where being human is important.”

Google presenterar tangentbord med gammeldags telefonsnurrskiva

Åfysatanhelvete vad jag älskar det här.

Japanska Google har tagit fram ett nytt koncepttangentbord. Ett som fungerar som en gammal fasttelefon. Komplett med roterande skiva för att slå numret.

För alla som inte var med på den tiden (vilket numer är… ganska många). Så bestod telefoner en bra bit in på nittiotalet av fasta telefoner med roterande nummerskiva, med ett hål för varje siffra. För att slå ett telefonnummer så var man tvungen att rotera varje siffra i numret medsols.

Det var bra med telefonnummer som hade många 9:or i sig, eftersom den låg långt till höger på den roterande skivan. För att slå siffran 1 så var man däremot tvungen att snurra skivan nästan ett helt varv – och sedan vänta på att den långsamt snurrade tillbaka så att man kunde slå nästa siffra.

Och nu har japanska Google alltså inspirerats av detta för att ta fram ett datortangentbord som fungerar enligt samma princip. Fast med alla tangenter som finns på tangentbordet. Och det är mer än en snurrplatta på tangetbordet. Det finns exempelvis en för bokstäver och en för det numeriska tangentbordet.

Det känns som att det borde vara tvång att alla tangentbordskulturkrigare att ha det det här tangentbordet. Så att de tvingas tänka efter innan de dunkar ut sitt skräp. Ja, eller förhoppningsvis hinner de glömma bort vad de skulle skriva medan de skriver.

Nu kanske inte det här har tagits fram som en tänkt… seriös blockbusterprodukt. Men jag älskar konceptet på så många plan.

(Google ger oss dessutom ett tillhörande musställ. Med en enda funktion. Om du placerar musen i det så stängs din kamera av under ett videosamtal. Nästan ännu mer obegripligt än tangentbordet…

Google Japan’s concept keyboard is inspired by rotary phones

It’s not a prank. Google Japan created a concept Gboard Dial Version keyboard that looks like antique rotary phones, but with modern sensors inside.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 41 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

IoT – internet of things

Sam Altmans och Jony Ives AI-pryl kanske-bärbara pryl har drabbats av strul

Tidigare i år meddelade Sam Altman och Jony Ive att de har en AI-pryl ihop. Ja, eller att de bådas respektive företag har det. Och en av få saker som verkade vara klara var att det inte ska bli en bärbar pryl. Nu kommer fler uppgifter som pekar på att det handlar om en… bärbar pryl.

En handflatestor historia som inte har skärm, om vi ska tro de nya obekräftade uppgifterna som har kommit ut. Så visst. Den måste väl inte vara bärbar. Kan ju ligga still på ett skrivbord. Men känns ju som att det är en bärbar historia. Inte minst med tanke på att den tydligen ska vara på dygnet runt och lyssna hela tiden.

Vilket… gör att den än så länge icke-namngivna enheten på pappret ser ut att kunna springa in i samma uppförsbacke som Humanes AI Pin och Rabbit R1: bara interaktion med rösten, ännu en pryl att bära med sig och utmaningar kring integritetsfrågor.

Och utmaningar verkar vara det som har drabbat produkten, tänkt att släppas nästa år. Som att den enligt uppgifterna inte vet när den ska vara tyst.

Det återstår att se vad det är vi får – och hur framgångsrik den blir. Men den enskilt största frågan lär bli att det är ännu en grej att bära med sig som inte fullt ut kommer att ersätta mobilen. Återstår att se hur många som kommer vara sugna på att köpa den (utöver de som alltid köper de senaste grejerna för att kunna säga att de har de senaste grejerna).

OpenAI and Jony Ive may be struggling to figure out their AI device | TechCrunch

OpenAI and Jony Ive reportedly face significant technical challenges as they work to develop a screen-less, AI-powered device.

 

Ekonomi och finans

Open AI kapar åt sig 10 % av chiptillverkaren AMD

Ännu ett strategiskt samarbete för Open AI. Med chiptillverkaren AMD. Ett samarbete som ger Open AI en ägarandel på 10 % i den nya samarbetspartnern.

Vad det handlar om är att Open AI köper processorkraft och en herrans massa chip från AMD. Kapacitet och chip som ska användas för att bygga upp AI-infrastruktur åt Open AI. Fast som avtalet är upplagt så är det nästan… AMD som betalar Open AI för att köpa AMD:s chip.

Open AI får inte 10 % av AMD på ett bräde. Istället kommer Open AI att få ut ägarandelar vartefter vissa milstolpar nås. Den första milstolpen passeras när 1 av totalt 6 gigawatt processerkapacitet har sjösatts. Som tack kommer Open AI då att få köpa aktier i AMD. Och när sedan varje milstolpe nås. Det handlar om totalt 160 miljoner aktier i AMD, som motsvarar runt 10 % av AMD.

Och priset som Open AI får betala per aktie är… 1 cent styck. Ett pris som ligger… lite under dagens börskurs.

Allt som allt känns det som en variant på det avtal som Open AI slöt med AMD-konkurrenten Nvidia för ett par veckor sedan. Då gick företagen ut med att Nvidia kommer att investera totalt 100 miljoner i Open AI. Pengar som Open AI ska använda för att… köpa Nvidia-produkter.

Så båda avtalen bygger alltså på ungefär samma princip: chiptillverkarna vill att Open AI ska bygga ännu mer AI-kapacitet för att på så sätt driva på AI-utvecklingen bland privatpersoner och företag för att därmed göra så att AMD och Nvidia kan sälja fler AI-produkter.

And the beat goes on and on and on.

OpenAI Gobbles Up a Stake in AMD as Its Spending Spree Shows No Sign of Stopping

Sam Altman needs compute and will do whatever it takes to get it.

Nvidia nära att investera i Musks AI-bolag xAI

Är det något som riskkapitalister vill kasta pengar efter just nu är det ”AI”. Nu är Elon Musks AI-bolag xAI enligt uppgift på gång att ta in ytterligare 20 miljarder dollar.

Och det ser ut att finnas ett extra tungt namn med i investeringsrundan: chiptillverkaren Nvidia. Världens största börsbolag och även världens största AI-chipspelare.

Det intressanta är att investeringen bland annat ska sätta upp ett separat bolag vars enda uppgift är att köpa Nvidia-utrustning och sedan hyra ut den till xAI.

Så med andra ord: precis som Open AI:s samarbeten med Nvidia och konkurrenten AMD nyligen så ser det ut som att chipbolagen i praktiken betalar AI-företagen så att de kan köpa utrustning för att boosta sin AI-infrastruktur för att på så sätt driva på AI-utvecklingen – och därmed öka efterfrågan på chipbolagens produkter och tjänster.

xAI to Raise $20 Billion After Nvidia and Others Boost Round

The financing includes equity and debt in a special purpose vehicle that will buy Nvidia processors and rent them to xAI for use in its Colossus 2 project, said the people, who asked not to be identified because the information is private.

Bästa sättet att få aktiekursen att rusa: börja samarbeta med Open AI

Dags att lägga till ännu en sak i listan över företagsekonomiska knep att ta till för att få aktiekursen att rusa: börja samarbeta med Open AI.

Senaste dygnet gick Open AI ut med ett nytt samarbete med chiptillverkaren AMD och att det blir möjligt att använda Figma inuti ChatGPT. Det fick AMD-kursen att rusa med sisådär 30 % och Figma-aktien att sticka 16 %.

Lägg till att hantverksförsäljnings Etsy blev första e-handlare som får stöd för ChatGPT:s nya shoppingfunktion – med liknande börsreaktion.

Så det är väldigt bra om din verksamhetspresentation har med ordet ”AI”. Men ännu bättre om det också står ”samarbete med Open AI”.

AMD Stock Skyrockets on Massive Deal With OpenAI. Could This Be a Game Changer for AMD?

The chipmaker just got a huge vote of confidence from the creator of ChatGPT.

 

Övrigt

Meta och Google slutar med politiska annonser i EU

I veckan var det dagen A som i Annonsförbud. Ja, eller det var åtminstone dags för Meta och Google att stoppa alla politisk annonsering i sina tjänster.

Anledningen är ett nytt EU-regelverk kring politisk reklam, TTPA. De båda företagen gick redan i somras ut med att de skulle stoppa politiska annonser på grund av ”orimlig nivå av komplexitet” och ”osäkerhet för annonsörer”.

Läs: de får inte in tillräckligt mycket pengar för att det ska vara intressant att försöka leva upp till reglerna som EU har satt upp.

Det som återstår att se är vad ”politisk reklam” faktiskt innebär för Meta och Google. Det ser ut som att även närliggande annonser har sugits med. Och jag har läst om åtminstone någon organisation har drabbats av att reklam som inte har politiskt åsikt – eller ens någon slags opinionsinnehåll. 

Alla som jobbar med annonsering kommer med andra ord behöva bevaka det här området kommande tid.

Miljardmöjlighet för svenska mediehus efter nya lagen – så tacklar de politiska reklamen

När techjättarna stänger dörren för politisk reklam öppnas en historisk möjlighet för svenska mediehus. Samtidigt som mediehusen vässar sina system inför valåret 2026 lyfter man flera frågetecken om de nya lagkraven. ✓ Publicister vill se tydligare ansvarsfördelning ✓ ”Upplever att lagstiftarna inte riktigt förstått hur köp- och säljflöden fungerar i praktiken” ✓ ”Kommer vi som skriver om politik hindras från att marknadsföra våra egna artiklar?”

Hur enshittification-cykeln försämrar plattformar

Skitifieringscykeln – en naturlig och oundviklig utveckling för alla plattformar? Ska inte säga att jag tänkt på det på det här sättet, men, well…

Vad är då enshittification-cykeln? En utveckling i tre steg, enligt artikeln:

  1. First, platforms are good to their users.
  2. Then they abuse their users to make things better for their business customers.
  3. Next, they abuse those customers to claw back all the value for themselves – and become a giant pile of shit.

Artikeln fokuserar primärt på Amazon, men som princip är den allmängiltig. Och misstänker att den också drabbat exempelvis Metas plattformar enligt artikelförfattaren.

Här kan man förstås ha åsikter. Inte minst om huruvida det sista steget innebär att plattformarna blir en jättestor skithög i och med det skiftade fokuset. Eller hur påverkan på användaren blir om målgruppsfokus för produktutvecklingen skifter. Och artikeln i sig säljer en bok, som artikeln är en förkortad version av.

Men som generell modell känns den som sagt var allmängiltig för plattformar som blir stora och vill – eller måste – dra in mer pengar.

Eftersom historien har en tendens att upprepa sig så kan vi anta att den också kommer att gälla framåt. Som för dagens stora AI-tjänster. Med tanke på att samtliga nu försöker få in annonser i sina tjänster så känns det som att vi är på god väg in i steg 2.

Way past its prime: how did Amazon get so rubbish?

Sick of scrolling through junk results, AI-generated ads and links to lookalike products? The author and activist behind the term ’enshittification’ explains what’s gone wrong with the internet – and what we can do about it

Apples videoapp Clips går i graven

Ännu en app förpassas till appkyrkogården. Den här gången en av Apples: Clips.

Clips var Apples föregångare till TikTok-systerappen Capcut. Släppt tre år före Capcut (åtminstone om vi räknar från lanseringen av appen utanför Kina). Kort sagt ett sätt att enkelt kunna redigera videos i mobilen.

Sedan dess har dock Capcut blivit… lite mer populär. Och nedläggningen nu känns mest som något väntat, med tanke på att appen fått allt mindre kärlek från Apple under rätt lång tid.

Nu går appen inte längre att ladda ned och installera, men fungerar fortfarande för dem som har den. Apple har dock gått ut med instruktioner för hur man ska exportera och spara ned sina Clips-videos, så det känns mest som en tidsfrågan innan appen slutar fungera även för dem som har den.

Apple’s Clips App Discontinued

Apple has essentially discontinued Clips, its video-editing app designed to allow users to combine video clips, images, and photos with voice-based…

Antikrist är förmodligen Greta Thunberg enligt techotäckingen Peter Thiel

För ett par veckor sedan kom det ut uppgifter om att Peter Thiel är ute på föreläsningsturné och delar med sig av visdomar [sic!] kring allmänt doomande och gloomande. Som att det som kan stoppa antikrist är att vi inte reglerar AI. Eftersom AI är det enda som kommer kunna stoppa AI. Eller nåt.

Men antikrist kommer sannolikt också vara någon som förordar allmän välfärd och andra otäcka koncept. Som kamp för klimatet.

Nu har inspelningar från Thiels föreläsning läckt ut och helt oväntat så kommer antikrist sannolikt ”vara någon som” Greta Thunberg. Fast det han nog egentligen menar är nog att Greta Thunberg redan är antikrist. Plus de som överlag vill reglera AI, alltså.

Peter Thiel var med och grundade Paypal tillsammans med bland andra Elon Musk en gång i tiden. Sedan dess har Elon som bekant dykt rakt ned i kaninhålet och Thiel har grundat stordata- och övervakningsbolaget Palantir. Båda två är jättebra kompisar med Donald Trump. Båda två är synnerligen otäcka.

Men där Elon mer verkar vara otäckt på grund av en blandning av bokstavskombinationer, krattiga relationer med sina barn, droger och dåliga sociala media-vanor så är Peter Thiel mer ideologiotäck.

Han är dessutom ett exempel på den allt vanligare mashupen av högerkantrande konservatism, fundamentalistisk religiositet, anti-välfärd och techkramande. Där de två första sakerna blir bekväma sätt att motivera sitt väderkvarnsvevande på sätt som låter bättre än att man inte vill betala skatt och att de egna företagen ska få göra vad de vill. I slutändan handlar det alltså om pengar.

Peter Thiel Thinks the Antichrist Is ’Someone Like’ This AI Doomer That He Funded

Amidst his bizarre new proselytizing, the Palantir founder is pointing the finger at a former colleague.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 40 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Strömmade medier

Daniel Ek slutar som VD för Spotify

It was 20 years ago today. Ja, eller nästan. Nu kliver Daniel Ek oavsett av som VD för Spotify.

Han kommer däremot inte lämna företaget han var med och grundade. Istället gör han den sedvanliga grundarresan – byter VD-stolen till styrelseordförandehatt.

Det verkar som att det inte räcker med en person för att fylla Daniels skor. Spotifys nya VD blir två: de båda vice-VD:arna Gustav Söderström och Alex Norström tippexar nu bort ”vice” från sina respektive visitkort.

Däremot är det inte VD-slut riktigt än. Daniel Ek sitter kvar till årsskiftet. Men från 2026 är det alltså nya kaptener vid rodret på Spotify.

Daniel Ek slutar som Spotify-vd

Daniel Ek har varit vd på Spotify sedan starten för nästan tjugo år sedan.Nu lämnar han dock rollen i början av 2026 och övergår till att endast bli styrelseordförande i musikjätten.

Youtube betalar 24,5 miljoner dollar i förlikning med Donald Trump

Så blev det i veckan dags för Youtube, som sista stora sociala plattform, att betala sig fria från en Donald Trump-stämning. Något som kostar Google 24,5 miljoner dollar.

Stämningen kom efter att Youtube, samt Meta och X, sparkade ut Trump från sina tjänster efter upploppet vid amerikanska kongressen 2021.

Sedan dess har Trumps avstängning lyfts hos samtliga tjänster, men stämningarna mot dem kvarstod. Och i år, som av en händelse efter det att Trump blev president igen, så har de tre företagen alltså köpt sig fria från potentiellt ännu högre straff om stämningarna hade gått till domstol.

Och om vi ska vara krassa: det finns numer också andra straff som amerikanska företag kan utsättas för. Det har Trump och hans maffiakompisar med all önskvärd tydlighet visat under året. Och det lär främst ha varit hotet från ännu värre påföljder från Trump och Vita huset som fick Google att vika sig.

(Elon Musk är ju till största del all in Trump och Mark Zuckerberg har positionerat sig som en av Trumps största fanboys sedan presidentskiftet i januari, så att deras bolag var snabba att köpa sig fria var ingen överraskning.)

24,5 miljoner är precis snäppet under de 25 miljoner som Meta betalade i sin förlikning. Och tydligen så är det ingen slump. Google ska ha varit ”angelägna” om att få till en lägre förlikningssumma än Meta.

Vilket människoförbättrande ändamål ska då Youtube-pengarna gå till? Den Mar-a-Lago-inspirerade balsal som Trump ska bygga i Vita huset. Förmodligen ett väldigt smakfullt bygge.

YouTube caves to Trump with $24.5 million settlement

Donald Trump has reached a $24.5 million settlement with YouTube to resolve the lawsuit he filed in 2021.

Elon Musk drar igång antiwoke-kampanj mot Netflix

Hur vet man att Netflix börjar bli för dyrt? Världens rikaste man – och även i veckan den första människan att bli halvdollarbiljonär – säger upp sitt abonnemang.

Ouch. Men tuffa tider kräver tuffa prioriteringar.

Det beror absolut inte på att Elon såg en transkaraktär i en Netflixserie med några år på nacken som vänder sig till barn och nu har siccat alla sina sektfanboys på företaget.

Elon Musk is leading a pressure campaign to make Netflix un-woke

Elon Musk is stoking a right-wing firestorm and is going after Netflix for shows featuring transgender characters that aired years ago.

 

Ekonomi och finans

Electronic Arts köps upp Donald Trumps svärson och en diktatur

Uppgifterna som började cirkulera för några dagar sedan visade sig stämma. Spelbolaget Electronic Arts köps ut från börsen för 55 miljarder dollar.

EA är kända för ett antal stora sportspel, men även titlar som The Sims. Och äger bland annat den svenskgrundade spelstudion Dice, bakom spelserien Battlefield. Allt som allt innebar det att EA förra årets tydligen stod för fyra av de tio mest sålda spelen.

Men det verkar inte räcka. Och EA har som många stora spelstudios haft det tuffare efter pandemiglädjeyran. Ja, åtminstone glädjeyra för bolagen som byggde tjänster och produkter för hemmasittande.

55 miljarder dollar är en inte alls helt snurrig prislapp. Och den sätter i sig rekord. Det är det dyraste börsutköpet någonsin.

Och vilka är det då som plockar bort EA från börsen? Ett antal riskkapitalbolag. Bland annat Silver Lake, som förutom rätt många techinvesteringar också återfinns i listan över potentiella TikTok-medköpare. Ett annat namn är Affinity Partners, grundat av Donald Trumps svärson Jared Kushner.

Och det blir bättre: bland köparna hittar vi också de som tidigare i år köpte Pokemon Go-utvecklaren Niantics spelverksamhet: Saudiarabiens utvecklingsfond PIF.

Donald Trumps svärson och en diktaturs investeringsfond? Ett dream team värdigt 2025.

Electronic Arts Is Going Private in a $55 Billion Jared Kushner-Saudi Takeover

Kushner’s group of investors is ready to remake the gaming giant in their own image.

Open AI nu världens högst värderade startup

Elon Musk var en gång i tiden med och startade Open AI, som organisationens första stora investerare. Sedan dess har Open AI blivit ett av Elons rödaste skynken. I nivå med wokeande, transdöttrar och allmänt sunt och vettigt förnuft. I veckan blev de båda värda lika mycket.

Elon Musk blev världens första halvdollarbiljonär, vilket innebär att hans tillgångar nu är värderade till 500 miljarder dollar. Ganska prick exakt samma siffra som nu är Open AI:s nya värdering.

Anställda på Open AI fick möjlighet att sälja av aktier i bolaget och i samband med det värderades bolaget till just 500 miljarder dollar. Det gör att Open AI tar ett kliv upp i listan över världens högst värderades startups. Upp till förstaplatsen.

Det gör att de med andra ord knuffar ned den förra guldmedaljören till silverplats. Och bolaget som nu får finna sig i att nu bara vara världens näst högst värderade startup är SpaceX. Ni vet. Elons rymdbolag.

OpenAI Is World’s Top Startup With $500B Valuation After Employee Share Sale

OpenAI has reportedly finalized a secondary share sale that values the artificial intelligence company at $500 billion, making the ChatGPT owner the world’s most valuable startup.

Open AI köper AI-privatekonomiapp

Veckan började med att Open AI gjorde det möjligt att handla direkt i ChatGPT och slutade med nyheten att Open AI köper appen Roi.

Vad är då Roi? En ”AI-baserad app för privatekonomi”. Och ja, det känns ju i allra högsta grad som att de två händelserna har många beröringspunkter.

Det återstår att se vad Open AI tänker göra med Roi och hur tjänsten eller tekniken kommer att integreras. Roi kommer dock att stängas ned som fristående tjänst 15 oktober, när VD:n hoppar över till den nya ägaren. VD:n är tydligen den enda av den handfull anställda som tar det steget, så som artikeln konstaterar är det kanske inte i första hand Roi-appen som Open AI var mest intresserade av, utan just VD:n och grundaren Sujith Vishwajith.

Oavsett så är det i linje med att Open AI försöker bygga upp sitt eget ekosystem av tjänster för att på så sätt göra det svårare för användare att byta till en konkurrerande tjänst. Med tanke på hur fort Google flyttar fram positionerna – med sitt stora nät av användare och tjänster – och med tanke på hur hysteriskt mycket pengar Open AI fortfarande går med förlust varje månad så är det nog rätt mycket en kamp mot klockan.

Inte så att investerare kommer springa skrikande från Open AI i morgon, men enligt uppgifter så kan Open AI vara lönsamma först framåt 2029 – om de inte gör saker som kostar dem ännu mer än nuvarande kostnadskurvan. Det är en ocean av tid i AI-världen.

With its latest acqui-hire, OpenAI is doubling down on personalized consumer AI | TechCrunch

OpenAI is acquiring the CEO of Roi, an AI financial companion. Roi will sunset its service as its talent heads to OpenAI, ostensibly to help boost revenue in consumer apps.

Elon Musk världens första halvdollarbiljonär

Så har världen fått sin första halvdollarbiljonär. Alltså en person vars samlade tillgångar värderas över en halv biljon dollar. Vem är den lycklige vinnaren? Elon Musk, förstås.

Mannen som rätt stadigt har prenumererat på platsen som världens rikaste har nu blivit ännu rikare och i rena farten svischat förbi en historisk milstolpe.

Så hur mycket är då 4,7 biljoner kronor undrar du? Nästan 8 gånger Sveriges BNP förra året. Eller världens 20:e största börsbolag sett till värde, strax efter Netflix. Eller världens 30:e största land sett till BNP förra året, precis före Norge. Ironiskt, ett av de sista Tesla-kramande länderna.

Eller – även det väldigt ironiskt – ganska prick Open AI:s nya värdering, när de i veckan rusade upp i topp över listan över världens högst värderade startup. Och knuffade därmed ned… Elon Musks SpaceX från förstaplatsen.

Kunde inte hända en trevligare kille.

Elon Musk Just Became The First Person Ever Worth $500 Billion

Musk is now half-way to becoming the first ever trillionaire.

 

Övrigt

Internetstiftelsen släpper Svenskarna och internet 2025

Veckan inleddes med att Internetstiftelsen traditionsenligt släppte sin rapport Svenskarna och internet. En rapport som som vanligt var rejält matig och som presenterades på ett proffsigt och enkelt sätt.

En regelbunden högtidsstund på hösten. Så jag satt bänkad framför webbsändningen. Och…

…kom på mig själv med att följa med lite halvhjärtat.

De senaste åren har det känts som att rapporten har känts mindre och mindre intressant. Mest därför att det inte händer jättemycket. Numer använder nära nog varenda svensk såväl internet som sociala medier. Det finns mindre förflyttningar, men är mer inkrementella förflyttningar.

Även dessa är relevanta för dem som jobbar med inte minst digital marknadsföring. Men jag känner som sagt var inte att jag kastar mig över rapporten och detaljdyker ned.

Som vanligt kommer ungefär vilket företag eller vilken egenföretagare som helst som jobbar med tjänster inom de områden som lyfts kunna hitta argument för sin sak. Som vanligt kommer det gå att förfasas över något, även det oftast för att man säljer lösningen på det hemska man förfasas över.

Som att ”bara” 4 av 10 svenskar över åtta år använder AI-tjänster. Ja, av dem som har svarat på undersökningen. Här kommer det rapporter i parti och minut som säger lite olika saker, så det känns som att det är svårt att förhålla sig till. (Sen tror jag att svenskar är som andra länder överlag och att vin inte alls ligger katastrofalt efter som alla som säljer något kring AI-utbildningar eller AI-verktyg vill få det till.)

Men säg att det nu skulle stämma. 40 % av svenska folket i ”internetålder” använder alltså en teknik som bara är tre år gammal? Snart hälften, trots att det fortfarande är oklart hur man faktiskt bäst ska få in dem i mångas arbetsliv? Det är ju en historiskt galet hög siffra.

Vad vill jag säga med det här? Kanske att Svenskarna och internet på riktigt börjar spela ut sin roll. Och inte för att undersökningen är dålig eller irrelevant, utan därför att vi nu har kommit dit som Internetstiftelsen lite ville driva på för när de först lanserade undersökningen.

Så förmodligen är det nog så att: det är inte Internetstiftelsen, det är jag.

Svenskarna och internet 2025 | Svenskarna och internet

I årets rapport tittar vi bland annat på AI-verktyg, sociala medier, falska annonser – och hur internet påverkar våra kärleksliv.

USA hotar att sluta skydda Taiwan mot Kina om landet inte flyttar sin chipproduktion till USA

Det är åtminstone tur att Trump och hans sektkompisar inte leker mafiosos eller nåt sånt.

Taiwan pressured to move 50% of chip production to US or lose protection

Trump official plots ”impossible” deal moving Taiwan’s chip supply chain into US.

Elon Musk bygger Wikipedia-utmanare

Som vi alla vet är Wikipedia alldeles för woke [sic!]. Det har Elon Musk länge klagat på. Nu gör han något åt det. Han, ja eller hans AI-bolag xAI vad det verkar, bygger nu en Wikipedia-utmanare.

Så nu kan vi snart (ja, 2030 om vi ska tro på hur Elon Musk generellt brukar förhålla sig till lanseringar) kunna använda Grokipedia istället. När vi vill ha alternativa fakta. Eller bara ta del av Elon Musks världsbild.

Kommer bli hur bra som helst.

Elon Musk’s Wikipedia Competitor Is Going to Be a Disaster

Remember when Grok praised Adolf Hitler?

AOL stänger ned sin tjänst för uppringningsinternet

En historisk institution går i graven. AOL lägger ned sin tjänst för uppringningsinternet. Ni som vet vet (och är gamla). Och jag måste säg att jag är chockad.

Ja, inte för att tjänsten läggs ned. Utan för att… den fanns kvar.

AOL’s dial up internet takes its last bow, marking the end of an era

It’s official: AOL’s dial-up internet has taken its last bow. The company confirmed it would discontinue the service on Tuesday, September 30th, citing routine evaluations of its offerings.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 39 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Adobe lägger till Googles bildmodell Nano Banana i Firefly

En av årets stora AI-fullträffar, definitivt uppmärksamhetsmässigt, är Googles senaste bildmodell Nano Bananan. Eller Gemini 2.5 Flash Image, som är det betydligt mindre roliga, formella namnet.

Nu dyker modellen upp i ännu en tjänst. Adobe lägger till den i Firefly.

Adobe Firefly App Now Lets You Generate and Edit Images Using Nano Banana

Adobe Firefly app users can now select the Gemini 2.5 Flash Image model, also known as Nano Banana, from the model picker.

NotebookLM-utvecklare släpper en NotebookLM-kopia

Googles AI-anteckningstjänst NotebookLM hade funnits i något år när det stora genombrottet kom i samband med att tjänsten kunde börja göra poddar med två virtuella värdar som diskuterar de källor man pekar ut. Nu har tre utvecklare som jobbade med NotebookLM släppt en egen produkt. En… NotebookLM-kopia.

Huxe, som appen heter, är mer specifikt just NotebookLM:s poddfunktion i ny kostym. Du kan lägga upp källor som du vill poddifiera och lyssna på en poddförpackad diskussion om dem.

Men Huxe-utvecklarna insåg att det behövs mer än bara en tjänst som skär ut poddfunktionen och lägger den i en egen app. Man ska kunna få ”dagliga sammanställningar baserat på mejl som du får” och det går att ”koppla sin kalender så att [Huxe] förstår ditt schema”. Jag har inte djupat i exakt vad det betyder och varför man vill koppla kalendern, men det känns som att ambitionen för Huxe är att bli en allmän sammanfattningstjänst som kan paketera poddarna i tid och längd efter vad som passar dig.

Du kan även bygga upp ”radiostationer” inom ämnen som du är intresserad av och sedan låta Huxe ge dig en löpande sändning som du kan lyssna på.

Det känns med andra ord som att det kan finnas intressanta saker här som särskiljer den från NotebookLM. Har dock inte hunnit testa än, men ni som har gjort det får gärna skriva av er i kommenterar med vad ni tycker om tjänsten.

Former NotebookLM devs’ new app, Huxe, taps audio to help you with news and research | TechCrunch

Three devs who worked on NotebookLM are now building an app called Huxe, which can help users dive deep into topics by generating a ”podcast” with multiple AI hosts.

LinkedIn använder AI för att äntligen få vettig delningsrubrik

Okej. Det här är ett jättelitet användningsområde för AI. Och ett som kanske inte får massivt genomslag hos enormt stora delar av svenska folket. Eller vilket folk som helst. Men VÄLDIGT uppskattat av mig.

Jag använder en Gmail-adress som insamlare av saker på nätet som jag ser och som jag kan vilja skriva om till mitt nyhetsbrev. Inte minst inlägg från LinkedIn. Men till skillnad från när jag delar en länk på en vanlig sajt så blir ämnesraden i ett mejl tom när jag delar ett inlägg. Eller det står i alla fall inte mer än en generisk LinkedIn-grej.

Nu ser det ut som att LinkedIn har get sin AI i uppdrag att göra något åt det. Den skriver ihop en rubrik till inlägget som sedan blir ämnesraden i det delningsmejl som jag triggar från inlägget.

Åtminstone ett par inlägg där jag lyckats trigga funktionen. Så än så länge verkar det handla om ett test. I andra inlägg så plockar den bara de första meningarna i inlägget. Men bara det – trots att det inte är särskilt bra eller användbart – är ett fall framåt.

Hoppas att AI-rubrikfunktionen rullas ut i raskt tempo. Ja, eller att testet, om det är ett sånt, faller väl ut så att vi får funktionen.

Palantir-grundaren Peter Thiel säger att antikrist kommer snabbare om vi börjar reglera AI

Det här är nog det så här långt mest kreativa argumentet till varför vi inte ska reglera AI. Då kommer antikrist och världens undergång snabbare.

Allt enligt techmogulen och Trump-kramaren Peter Thiel. Som just nu sannolikt förknippas med stordatabolaget Palantir – ett företag han var med och grundade. Ett företag som, som av en händelse, har AI som en väldigt viktig ingrediens i sin affärsidé och i sina produkter.

Så antingen kommer AI leda till världens undergång. Eller så kommer AI, på något inte helt jättetydligt sätt, vara det som står upp mot antikrist himself. Djävulen vs. ChatGPT.

Och, well, det är helt rimligt 2025.

Palantir-grundaren: Om AI regleras kommer Antikrist snabbare

Palantir- och Paypal-grundaren Peter Thiel har anammat ett bibliskt språkbruk i hopp om att mänskligheten så långt som det är möjligt ska undslippa Domedagen och Antikrists ankomst.

AI påverkar barns vokabulär

Ha.

 

Ekonomi och finans

Nvidia investerar 100 miljarder dollar i Open AI

Ännu en… halvstor investering i en tung AI-spelare i en annan. Chiptillverkaren Nvidia plöjer ned 100 miljarder dollar i Open AI.

Ja, eller ”upp till” 100 miljarder om vi ska vara petiga. Men jag misstänker att det slutgiltiga beloppet lär hamna bra mycket närmare 100 miljarder än noll.

Pengarna ska oavsett användas för att bygga ut Open AI:s infrastruktur. Sammanlagt (minst) 10 nya, friska gigawatt ska tillföras Open AI:s befintliga processorkapacitet. Tanken är att de första datacentren inom ramen för investeringen ska vara på plats under andra halvan av 2026.

Det är inte första gången som de båda AI-jättarna samarbetar. De har haft affärer ihop sedan 2016, där den senaste stora satsningen är Project Stargate (där också bland andra den japanska techinvesteringsgiganten Softbank och Oracle ingår). Det är projektet som annonserades i början av året och som är tänkt att plöja ned 500 miljarder dollar i USA som ska gå till AI-infrastruktur (a.k.a. hålla-Donald-Trump-på-gott-humör-projektet).

Och nu ska de alltså bygga ännu mer datakapacitet i ett samarbete som vi sammantaget framförallt kan klassa som att de båda företagen vill driva på AI-utvecklingen med det primära syftet att driva på sin egen affärsverksamhet.

Eller mer krasst: Nvidia betalar Open AI för att bygga ut sin kapacitet genom att använda Nvidias utrustning.

OpenAI and NVIDIA Announce Strategic Partnership to Deploy 10 Gigawatts of NVIDIA Systems

OpenAI and NVIDIA today announced a letter of intent for a landmark strategic partnership to deploy at least 10 gigawatts of NVIDIA systems for OpenAI’s next-generation AI infrastructure to train and run its next generation of models on the path to deploying superintelligence.

Nvidia investerar i ElevenLabs

ElevenLabs – en av de vassaste tjänsterna för att förvandla text till ljud – har fått en ny tung investering. Från chiptillverkaren Nvidia – världens mest värdefulla börsbolag.

Hur mycket you ask? En väldigt bra fråga. Summan är inte officiell.

Det är oavsett Nvidias första investering i ElevenLabs och det ska dessutom vara en ”strategisk investering”. Vi kan anta att Nvidia har saker planerade för samarbetet. Något som också kan tyda på att Nvidia kan ta ännu ett steg mot att faktiskt komma närmare själva slutanvändaren, så att säga.

Men i ett kortare perspektiv lär det, precis som Nvidias jätteinvestering i Open AI tidigare i veckan, framförallt vara ett sätt för Nvidia att säkra sin egen affär. Kort sagt: hjälpa företag som ElevenLabs att få ännu mer snurr på sin verksamhet så att de köper fler chip- och grafikkort från Nvidia.

Nvidia to make ”strategic” investment in ElevenLabs

Nvidia’s investment marks its first investment in UK AI unicorn ElevenLabs.

EU kan utesluta Meta, Google, Apple och Amazon ur unionens nya finansiella ramverk

Okej. Om det här blir verklighet så lär det landa väldigt väl hos USA (läs: Donald Trump).

EU håller på att ta fram ett nytt finansiellt ramverk, Financial Data Access (eller ramverk för tillgång till finansiella data på svenska). Mer konkret handlar det om öppna finansiella tjänster, som innebär att privatpersoner och företag rätt att dela sina finansiella data med tredjepartsbolag. Man kan alltså själv välja att ge samtycke till att den finansiella datan används och på så sätt få tillgång till tjänster som dessa bolag har tagit fram.

Det ska alltså bli enklare för exempelvis startups att bygga bankliknande tjänster.

Men nu visar det sig att EU tänker sig att ett antal företag ska exkluderas. Företag som Meta, Google, Amazon och Apple. Ni vet. Amerikanska bolag.

Att göra det – och förmodligen ens diskutera det – lär vara ungefär samma sak som att be om mer tullgräl.

Det blir väldigt intressant att se hur EU kommer att hantera det här ärendet. Milt sagt.

Germany leads EU push to block Big Tech from financial data access system

Big Tech companies are on course to be shut out of a new European Union market for financial data, despite warnings from Donald Trump that he will penalize countries that ”discriminate” against US firms with higher tariffs. With Germany’s backing, EU negotiators are steering toward rules that would bar Meta, Apple, Google and Amazon from […]

EU utreder Apple, Google, Microsoft och Booking.com om hur de motarbetar onlinebluffar

Nya techutredningar från EU. Den här gången inom ramen för Digital services act. Den av EU:s två techlagar som reglerar det vi ser och utsätts för på de stora plattformarna.

Det som mer specifikt är fokus den här gången är onlinebedrägerier. Finansiella sådana. Apple, Google och Microsoft har fått frågor om de motverkar den här typen av bedrägerier, medan Booking.com ska redovisa hur de hanterar fejklistningar bland sina annonser.

Google och Apple granskas dessutom dubbelt upp. EU vill också vet vad de gör för att hålla falska bankappar borta från Appstore och Google Play.

The EU wants Apple, Google and Microsoft to clamp down on online scams

European regulators are scrutinizing a number of large tech companies efforts to combat online scams.

Ebay köper norska second hand-sajten Tise

Ännu ett nordiskt techbolag blir amerikanskt. Den här gången Tise – den norska, sociala second hand-tjänsten Tise.

Tise är i mångt och mycket som Blocket och Tradera, men med ett ännu starkare socialt lager. Du kan följa säljare, kommentera saker som säljs och även gilla dem. Det är alltså en socialt plattform som fokuserar på att kränga grejer.

Målgruppen för tjänsten är primärt yngre kvinnor, vilket kanske inte är särskilt konstigt då Tise handlar om mode och inredning. Och det är för att nå den här målgruppen ännu bättre som Ebay nu swishar över en okänd summa.

Det ser ut som att Ebay, som redan tidigare har investerat i Tise via sin venture-gren, framförallt vill åt tekniken för att på så sätt föryngra sin plattform överlag. Men Ebay gråter nog inte åt att även ta över en upparbetad gemenskap.

eBay to acquire social marketplace platform Tise | TechCrunch

The company’s acquisition of Tise indicates that it’s looking to modernize its platform to attract younger shoppers, expand its social commerce tools, and build a stronger presence in the sustainable retail market.

Övrigt

Apple vill upphäva Digital markets act

Okej, det var lite… intressant. Och oväntat. Apple har mer än en gång haft åsikter om Digital markets act och har clashat med EU om de förändringar som EU vill se. Men nu tar Apple verkligen i från tårna. De vill att lagen helt ska upphävas.

Digital markets act är lagen som reglerar de största av de största. Plattformarna och tjänsterna som privatpersoner och organisationer i praktiken måste gå via för att överhuvudtaget kunna använda internet. Här hittar vi inte minst de två stora mobiloperativen, där Apple som bekant sitter på det ena.

Apple har gnällt, men gått med på eftergifter i EU kring exempelvis Appstore och vad utvecklare får och inte får göra i sina appar när det kommer till betallösningar.

Och nu vill Apple alltså riva hela skiten. Typ. Få EU att avskaffa lagen som, enligt Apple, ”utgör säkerhetsrisker” och leder till ”en sämre upplevelse” för konsumenter.

(Konstigt nog verkar Apple inte nämna så mycket om att det även slår mot företagets möjligheter att tjäna pengar.)

Apple vill istället att ”ett mer ändamålsenligt juridiskt instrument” ska ersätta DMA. Om lagen inte skrotas vill Apple istället att en ”oberoende instans” ska sköta tillsynen och inte, som idag, EU-kommissionen. Vi kan tänka att Apple gärna ser att den irländska dataskyddsmyndigheten, som hanterar den primära tillsynen av techjättarna när det kommer till GDPR-frågor, är lämplig att ta över. Inte minst som den har visat sig mindre villig än kommissionen att drämma till med stora tillsynssläggan.

Men det oväntade i sammanhanget är att det kommer från Apple.

Visst. Apple är ett av de företag som drabbats enskilt hårdast av DMA. Men till skillnad från Meta har Apple inte sprungit till pappa Donald och bett honom om regleringspåtryckningar mot EU. Krasst talat att Trump och hans sektkompisar ska skramla med tullvapnet för att få EU att behandla de amerikanska techbolagen med silkesvantar.

Men nu ser det alltså ut som att även Apple har klättrat upp i den båten.

(EU var snabba att svara Apple: no way, Jose, ain’t gonna happen. Ett besked som sannolikt mest var riktat mot Donald Trump. Precis som Apples utspel.)

EU rejects Apple demand to scrap landmark tech rules

The European Union rejected a call by Apple to scrap its landmark digital competition law on Thursday, dismissing the US giant’s claims that the rules put users’ security at risk.

Google vill ”fabriksåterställa” Digital markets act

Nej men en sån slump. Igår gick Apple ut med att de vill upphäva EU:s Digital markets act. Inte särskilt många timmar senare gick Google ut och uppmanar till en ”fabriksåterställning” av samma lag (ja, eller åtminstone en ”återställning” – lite oklart till vad eftersom Google ju inte gillar lagen eller något liknande oavsett).

Både Google och Apple – som är de bolag som drabbas hårdast av lagen – argumenterar dessutom att det är dåligt för konsumenterna och dåligt för säkerheten. Som av en händelse glömmer båda bolagen nämna att det också slår mot deras lönsamheter.

Om jag inte visste bättre skulle jag nästan kunna tro att de båda bolagen har pratat ihop sig och synkat sina respektive utspel.

The Digital Markets Act: time for a reset

The Digital Markets Act (DMA), intended to create a more level playing field, is causing significant and unintended harm to European users and many of the small businesses it was meant to protect.

EU kan vara på gång att sätta stopp för cookiebannerkaoset

Vad tycker alla som håller på med sajter och appar är det roligaste med jobbet? Precis! Cookiebanners. Och det tycker vi användare också. Men nu ser det ut som att EU kan vara på gång att börja agera på det som har lyfts på olika håll ett tag nu: förenkla hanteringen av cookies.

Det ser ut som att ett förslag på just det temat kan vara på gång. Och, ja, det är väl ungefär så mycket vi vet.

Men som artikeln konstaterar är ett åtgärdsförslag att flytta samtyckandet från de enskilda sajterna och apparna till webbläsarens inställningar. Att man alltså kan hantera vilka cookies som får och inte får sättas där. Kanske till och med med allmänna inställningar som att man alltid kan godkänna kakor som inte handlar om marknadsföring. Ja, eller alltid godkänna allt. Eller säga nej till allt.

Ja, utom de nödvändiga förstås. Och här börjar det kunna bli lite meckigare att hantera förändringen. När allt begravs i webbläsarinställningar så är det enklare för sajter att hävda att precis alla cookies är nödvändiga eller på något annat sätt försöka blanda korten med förhoppningen att ingen tittar vad som egentligen ställs in i webbläsaren.

Samtidigt kan vi anta att det principiella innehållet i nuvarande lagstiftning fortfarande skulle gälla. Den enda skillnaden är alltså att man flyttar ”cookiebanner” från den enskilda sajten. Så sajter som försöker fippla kan fortfarande straffas på samma sätt som idag.

Men det är nog en lagförändring som… rätt många skulle applådera.

Europe’s cookie law messed up the internet. Brussels wants to fix it.

The European Commission wants to take a bite out of privacy rules that force websites to run cookie banners.

Trump-administrationen återanställer hundratals anställda som fick sparken av DOGE

Nä. Hä.

Hundreds of federal employees laid off by DOGE are being asked to return by the Trump administration

The General Services Administration has given employees until the end of the week to decide on reinstatement.

Tesla annonserar på X för att få Teslas aktieägare att godkänna ersättning på 1 biljon dollar till Elon Musk

Så… Tesla betalar alltså Elon Musk för att övertyga Teslas aktieägare att betala Elon Musk en massa pengar.

Maximum truth-seeking.

Tesla is now buying ads on Elon Musk’s X to get people to vote for his $1 trillion compensation

Tesla is now buying advertising on Elon Musk’s X (formerly Twitter) to get Tesla shareholders to vote for his CEO…

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 38 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Microsoft lägger till AI-agenter i Teams

Ännu mer AI i Office-paketet. Ja, eller inte alls i Office-paketet här i EU, eftersom Microsoft har kapat banden mellen 365-prenumerationerna och Teams för att göra EU konkurrensglada. Mer korrekt är alltså att det handlar om mer AI i Teams.

Nu rullar Microsoft ut fler agenter som kan bjudas in till möten. Botar som kan göra saker som att skapa agendor, ta anteckningar och svara på frågor under möte.

De ska också kunna ”föreslå lämplig tidsåtgång för olika mötespunkter” och skapa dokument och uppgifter från möten. Mobilversionen ska också kunna hantera och transkribera de där snabba tvåminutersmötena vid kaffemaskinen.

Det här kommer samtidigt som att Microsoft tar bort betalkravet för Copilot i 365-apparna. Nu kan man få tillgång till en AI-Clippy i de olika programmen även om man inte betalar för ett separat Copilot-abonnemang. Vill man ha tillgång till de nya Teams-agenterna så krävs däremot just en Copilot-prenumeration utöver den vanliga 365-avgiften..

Microsoft is filling Teams with AI agents

New AI agents are rolling out to Microsoft 365 Copilot users, and will pop up across meetings, channels, and Viva Engage communities.

LinkedIn börjar träna sina AI-modeller på användarnas innehåll

Så har det blivit dags för LinkedIn att göra som de flesta andra stora AI-bolag som också har tjänster där användare på något sätt skapar innehåll (ja, eller omvänt…): de kommer att börja träna sina AI-modeller på det användarna skapar.

3 november kommer ändringen börja gälla. Och en skillnad jämfört med hur några andra i branschen har hanterat EU så kommer det att vara opt out även här. Vill man inte att Microsoft ska träna på innehållet så får man gå in i inställningarna och stänga av det.

För att få till detta så lutar sig Microsoft mot den rättsliga GDPR-grunden ”legitimt intresse”. Hand upp alla som tror att det vägvalet kommer att anmälas?

Oavsett: från 3 november kommer LinkedIn alltså börja träna sina AI-modeller på innehåll som har skapats av AI. Och några inlägg som faktiskt har skapats av människor.

Update to our Terms and data use | LinkedIn Help

Update to our Terms and data use

Grok har 64 miljoner användare per månad

Veckan blev en vecka med AI-tjänstanvändarsiffror. Först gick Open AI ut med att ChatGPT numer har 700 miljoner användare varje vecka och nu har vi fått siffror för Elon Musks AI-bot Grok. Typ.

Till skillnad från siffrorna om ChatGPT så är xAI:s siffror inte officiella. Det handlar om interna siffror som Elon Musk och övriga chefer ska ha droppat under ett möte. 64 miljoner. Per månad.

Och det är ju inte en… jätteliten siffra. Sisådär 6 gånger Sveriges befolkning. Men i sammanhanget heller inte jättestor. Inte minst som att den har fördelen av att marknadsföra sig mot och nå användare på X. Och att Trump och hans kompisar tvingade USA:s upphandlingsmyndighet att lägga till Grok bland de tillgängliga tjänsterna som finns där.

Hur kommer Elon att hantera situationen? Jag skulle tro att han kommer att stämma ännu fler. Och skrika ännu högre mot Apple och Google.

Och förmodligen kommer han också försöka göra det olagligt att inte använda Grok i USA.

Report: at a September 17 xAI meeting, Elon Musk and his executives said Grok has 64M monthly users; OpenAI said in August that ChatGPT had 700M weekly users

Theo Wayt / The Information: Report: at a September 17 xAI meeting, Elon Musk and his executives said Grok has 64M monthly users; OpenAI said in August that ChatGPT had 700M weekly users

Amazon lanserar en annonsskapande AI-bot

Mer AI hos Amazon. Fast den här gången handlar det inte om ännu en shoppingassistent. Istället vill företaget göra det enklare för folk att skapa Amazon-annonser.

Den nya lösningen fungerar i stort som motsvarande tjänster fungerar hos konkurrenter. Annonsörer får tillgång till en AI-chattbot där man kan beskriva vilken annons man vill ha. Boten dyker sedan ned i det den vet om annonsören och varumärket för att skapa annonsen. Det handlar om saker som varumärkesriklinjer, befintliga produktsidor och ”annan information om säljaren”.

Därefter försöker Amazons AI-bot snickra ihop en annons som funkar. Och det är inte begränsat till bara en bilddisplayannons. Den ska även kunna spotta ur sig videoreklam.

Annonserna som skapas kan sedan användas i Amazons e-handelstjänst, men också i Prime Vide, Kindle och Twitch.

Amazon is creating more tools to fill its site with AI ads

Amazon is launching a new AI tool that lets sellers generate a static or video ad just by describing it to a chatbot.

Senaste AI-jobbet: AI babysitter

Ha. Ännu ett hett AI-jobb. AI babysitters.

Vad är då det? Att utvecklare måste lägga till på att vibekodande AI-funktioner inte börjar rita på väggarna när man vänder sig om för en sekund.

Vibe coding has turned senior devs into ’AI babysitters,’ but they say it’s worth it | TechCrunch

TechCrunch spoke to experienced coders about their time using AI-generated code about what they see as the future of vibe coding.

 

IoT – internet of things

Meta släpper nya smartglasögon med inbyggd skärm

Dags för Meta att ta nästa smartglasögonsteg. I veckan presenterade företaget Meta Ray-Ban Display. Och det gick rätt skitkass.

Mark Zuckerberg visade varför Apple numer gillar förinspelade, pixelperfekta hårdvarupresentationer. Ungefär allt som kunde gå fel under presentationen gick fel. Den visade bågarna från sin sämsta sida. Fast det var wifi-signalens fel. Enligt Mark Zuckerberg. (Självklart dök det snabbt upp humorinlägg som drev med alltihop.)

Men det Meta oavsett presenterade var ett par smartglasögon som är tänkta att smarta på riktigt. Ja, eller ha den en smart lins som kan visa upp ett digitalt gränssnitt. Ett ”appfönster” som ligger i den högra linsen.

Skärmen som visas här ska vara högupplöst och i färg. Det ska där gå att göra saker som att se meddelanden, läsa undertexter, se grafiska vägbeskrivningar och se hur bilden du tänker ta med glasögonens tolvmegapixelkamera kommer att se ut.

Men däremot funkar glasögonen inte på egen hand. För att styra gränssnittet krävs att man har ett uppkopplat armband på sig, där man kan scrolla klicka och tydligen till och med skriva meddelanden.

Du får sex timmars batteritid i ”mixed-läge” (vilket jag antar att man använder skärmen), eller upp till 30 timmar om du också drar nytta av fodralet.

Prismässigt börjar de nya skärmglasögonen på 799 dollar för både glasögon och armband. (Efter som det pratas om ett ”från”-pris så återstår att se vad man kan få om man betalar mer.) Vi får se vad det svenska priset blir – och när de kan tänkas börja säljas här.

För vid säljstarten 30 september är det bara USA som gäller. Efter det är tanken att försäljningen ska dra igång i Kanada, Frankrike, Italien och Storbritannien i början av 2026. Så ja: EU ser ut att få dem mer eller mindre från start.

Meta Ray-Ban Display glasses put a screen on your face without looking dorky

The Meta Ray-Ban Display glasses start at $799 and come with an EMG wristband that allows effortless interactions. They will be available starting September 30 in the US.

Metas vanliga Ray-Ban-bågar får bättre batteritid och kamera

Huvudpersonen under Metas Connect-produktpresentation var förstås den nya Display-modellen, med en virtuell skärm på insidan av den högra glasögonlinsen. Men Metas populäraste glasögonmodell, de ”vanliga” Ray-Ban Meta, släpptes också i en ny version.

Version 2 av glasögonen får bättre batteritid. Upp till 8 timmar under ”normal” användning och upp till 48 timmar om man använder den laddning som fodralet bjuder på (upp från den tidigare gränsen 32 timmar).

Den nya modellen får en tolvmegapixelkamera och 3K Ultra HD-video upp till 60 bildrutor per sekund samt 32 GB lagring.

Glasögonen får dessutom den nya funktionen ”konversationsfokus”, vilket är vad det låter som: den ska fokusera på röster i livesammanhang.

379 dollar är priset som gäller för version 2 och kommer med samma tre Ray-Ban-bågar som föregångaren. De går att köpa redan nu i 18 länder (majoriteten i EU). Och Sverige är ett av dessa. Här ser det ut som att glasögonen prismässigt börjar runt 5000 kronor.

Meta unveils its second-gen Ray-Ban smart glasses at Connect

As expected, Meta has introduced new smart glasses during its Connect conference today.

Meta släpper nya Oakley-glasögon

Förutom de nya skärmbestyckade smartglasögonen Display och en ny version av den vanliga Ray-Ban-modellen så passade Meta också på att uppdatera sitt andra solglasögonsamarbete. Vi fick med andra ord också en ny version av Metas Oakley-bågar.

Oakley-modellen är Metas sportbåge. Inte särskilt oväntat med tanke på att det också är det som Oakley gör annars. En skillnad jämfört med den tidigare versionen är att Oakley Meta Vanguard har en stor lins, snarare än att ha två kameror i hörnet på respektive lins. Bågarna har precis som de övriga två familjemedlemmarna en tolvmegapixelkamera och kan spela in video i upp till 3K-upplösning.

Batterimässigt får man upp till 9 timmar, eller 6 timmars musiklyssnande. Genom att ta ström från fodralet kan man kräma ut upp till 36 timmar. De har också fått mer kraftfulla högtalare och har totalt fem mikrofoner som ska vara bra på att hålla vindljud borta när man pratar med någon.

Till skillnad från de övriga två glasögonen i senaste generationen så är Oakley-bågarna, passande nog, mer stryktåliga. De har IP67-klassning när det kommer till damm och fukt. Det finns också färdiga integrationer till Garmin och Strava, så att man exempelvis kan få olika datapunkter under träningen visualiserade på linserna. Och ja. Det finns en knapp som kan programmeras till att trigga Metas egen AI-bot.

Oakley-glasögonen börjar säljas den 21 oktober och Sverige är ett av länderna där de kommer att vara tillgängliga då. Priset som gäller är 499 dollar, vilket skulle kunna betyda nånstans runt 6500-700 kronor.

Meta unveils its new Oakley Meta Vanguard smart glasses for athletes | TechCrunch

The new smart glasses are geared toward runners, cyclists, and other athletes.

Meta öppnar sina smartglasögon för utvecklare

Ett rätt givet steg för Meta – och egentligen konstigt att det inte har hänt tidigare: företaget öppnar nu sina smartglasögon för externa utvecklare.

Eller, de kommer snart göra det. Än så länge handlar det om att man kan skriva upp sig på en väntelista och få tillgång när det blir aktuellt.

Men när det händer så kommer utvecklare få tillgång till glasögonens sensorer och funktioner som hanterar bild och ljud. Det kan bli extra intressant kopplat till de nya Display-bågarna som presenterades i veckan, där Meta har lagt till en virtuell bildskärm i den högra linsen.

Hela poängen med att Meta jagar egen hårdvara är för att de vill kapa det beroende de har av Google och Apple, som kontrollerar de två operativ som är viktigast idag. Så här långt har Metas initiativ på det här området gått lite… sådär (med Oculus som det stora undantaget, men det var å andra sidan en produkt som Meta köpte sig till och inte byggde själva).

Det Meta nu gör är däremot ett stort steg mot det här, därför att det gör det som gjorde iPhonen till den jättesuccé den är idag: de låter användarna och utvecklarna styra vad Metas smartglasögon ska vara och användas till.

Vi kan med andra ord anta att Meta har långt gångna planer på en egen Appstore liggande i byrålådan.

Meta is opening up its smart glasses to developers

Meta is going to let apps access the vision and audio capabilities of its smart glasses with the new Wearable Device Access Toolkit for developers.

Casio släpper AI-husdjur med fyra miljoner känslor

Glädje, ilska, förvåning, sorg… Okej, jag erkänner att jag inte kommer att klara av att komma upp i fyra miljoner. Men så många känslor ska Moflin ha.

Vad är då Moflin? Casios nya AI-husdjur. Terapi-ChatGPT möter Tamagotchi. I den fysiska världen.

Tanken är med andra ord att Moflin ska vara precis som ett helt vanligt djur, med betydligt mindre behov av mat och rastning. Det innebär också att Moflins ”personlighet kommer att växa” utifrån de interaktioner du har med den. Vilket i sin tur innebär att varje Moflin (typ) kommer vara unik.

Det kommer med andra ord vara ännu en sak som en del mäniskor kommer att bygga en inte alls hälsosam relation med.

Casio launches Moflin – an AI pet which has over four million emotions

If you’re in the market for a pet that won’t leave behind droppings, then the Moflin is a good choice.

Nothing vill att du ska prata med dina hörlurars laddningsfodral

Vilken funktion har du alltid saknat hos dina hörlurar? Precis.

Nothing wants you to talk to your earbuds’ charging case

Nothing’s Ear 3 earbuds pack a ’Super Mic’ in the charging case that you can use for calls, voice notes, and (sometimes) videos.

Samsung börjar visa digital reklam på sina kylskåp

Vad har du alltid saknat mest hos ditt kylskåp? Precis.

Samsung Rolls Out Ads to Family Hub Fridges

Samsung confirmed this week that they have rolled out an over-the-network software update to Family Hub refrigerators in the US that will enable advertising on the fridge’s video display. The…

 

Ekonomi och finans

Google blir det fjärde börsbolaget någonsin värt över 3 biljoner dollar

Ni vet Google? Företaget som kan lämna in sin garderobsbricka eftersom alla kommer att söka via AI-tjänster istället – förmodligen redan innan året är slut? GAME OVER MAN, GAME OVER!

Google verkar däremot inte ha fått det meddelandet.

Google-aktien har en riktigt bra dag idag, med uppgång på runt 3,5 %. Det har dessutom inneburit att Google (okej, formellt ägarbolaget Alphabet) för första gången är värt över 3 biljoner dollar.

Det betyder att Google numer är med en synnerligen exklusiv klubb som fram till idag bara har haft tre medlemmar: Apple, Microsoft och Nvidia.

Det ser dessutom att klubben en nivå under också kommer att få en ny medlem rätt snart: Meta har häng på 2 biljoner. Ännu ett bolag som inte har förstått att de är passé.

Google Parent Alphabet’s Market Cap Hits $3 Trillion for First Time

Alphabet’s stock has added roughly a third of its value this year, making it the best-performing member of the Magnificent Seven for 2025 so far.

Svenska AI-bolaget Sana Labs köps av Workday

Ännu ett svenskt bolag blir amerikanskt. Den här gången på AI-området. Sana Labs köps upp av samarbetsplattformen Workday (ja, eller företaget med samma namn).

Sana har byggt sin verksamhet kring AI-agenter som ska göra det enklare att ”prata” med sin interna data. Så Sana känns som ett rätt givet köp för Workday sammanhanget.

10 miljarder kronor, eller 1,1 miljarder dollar, blev prislappen. Ungefär dubbelt upp jämfört med vad Sana värderades till vid sin senaste finansieringsrunda.

Svenska AI-bolaget köps upp – för 10 miljarder

Den svenska AI-sensationen Sana köps upp av den amerikanska mjukvarujätten Workday.Prislappen: 1,1 miljarder dollar – dubbelt så mycket som Sana värderades till vid sin senaste kapitalrunda för mindre än ett år sedan.

Nvidia investerar 5 miljarder dollar i konkurrenten Intel (och Donald Trump)

Det senaste årtiondet har vi sett en hel drös milt sagt oväntade samarbeten mellan konkurrenter på techområdet. Här är en till: chip- och grafikkorttillverkaren Nvidia plöjer ned 5 miljarder dollar i konkurrenten Intel.

Samarbetet handlar om att de båda företagen ”tillsammans ska utveckla flera generationer anpassade datacenter och PC-produkter”. Vilket är en rätt… vag beskrivning.

Mer konkret verkar det handla om att Intel får tillgång till Nvidias avancerade GPU:er (grafikkort) och kan integrera dem i sina chip. Något som omvänt också skulle kunna gynna Nvidia, som får ännu en plattform för sina produkter.

Men rent spontant känns det här som ett samarbete som borde kunna stöta på konkurrensproblem. Inte minst med tanke på hur dominerade Nvidia är inom sin nisch (som numer är väldigt stor). Visst, Intel är inte den jätte de en gång var, men det finns fortfarande förhållandevis få stora chipbolag.

Fast vi kan nog anta att det inte kommer att bli så stora myndighetsproblem. Åtminstone inte i USA.

Timingmässigt känns det inte som en slump att det här kommer kort efter det att USA gick in och köpte till sig en del av just Intel. USA äger med andra ord del av bolaget som Nvidia nu investerar i. Vilket, om man så vill, betyder att Nvidia även den här vägen investerar i USA.

Och därmed investerar i… Donald Trump. Och att hålla Donald Trump på gott humör.

NVIDIA throws Intel a $5 billion lifeline to build PC and data center CPUs

NVIDIA and Intel are teaming up.

TokTok-ägaren Bytedance nu värd 400 miljarder dollar

Helt oväntat [sic!] så slutade TikTok-förhandlingarna mellan Donald Trump och Kinas president Xi inte i något slutgiltigt avtal. TikTok fortsätter därmed köra på som vanligt i USA samtidigt som de är helt förbjudna att verka där.

Because USA 2025.

Det går desto bättre för ägarbolaget Bytedance som helhet. Ja, eller om det beror på att marknaden tror a) att det blir ett avtal och b) att Bytedance kan casha in på TikTok på flera sätt om de senare får en ny (amerikansk) ägare.

Tre av TikToks investerare har oavsett höjt värderingen på hela Bytedance till 400 miljarder dollar. Det finns till och med värderingar på uppemot 450 miljarder.

Oavsett så ser det betydligt ljusare ut för Bytedance än på länge, efter att företaget hamnade lite i en isbox, klämd från båda sidor av handelskriget mellan USA och Kina.

Hur mycket är då värderingen jämfört med andra bolag? Om Bytedance hade varit ett noterat börsbolag så hade de varit världens 25:e största bolag – precis före Alibaba – med en värdering på 400 miljarder. Höjer vi värderingen till 450 miljarder så hade bolaget hamnat precis utanför topp 20 – två platser efter Netflix.

TikTok Owner ByteDance Is Tech Darling Again With $400 Billion-Plus Valuation

(Bloomberg) — At least three of Bytedance Ltd.’s major investors have marked up the TikTok-owner’s valuation to more than $400 billion, a sharp rebound for a Chinese social video leader that has been threatened with a US shutdown.Most Read from BloombergNYC’s Congestion Pricing Pulls In $48.6 Million in First MonthThe Trump Administration Takes Aim at Transportation ResearchNYC to Shut Migrant Center in Former Hotel as Crisis EasesShelters Await Billions in Federal Money for Homelessness Provid

Bortglömda Limewire köper tokmisslyckade musikfestivalen Fyre Festival på Ebay

Ha. P2P-tjänsten Limewire, som jag inte visste fortfarande fanns (och ja, har du koll på den är du rätt gammal), köper tidernas kanske mest misslyckade musikfestival Fyre Festival i en auktion på Ebay.

Det går inte att bli mer 2025 än så.

(Om du inte har sett Netflix-dokumentären ”Fyre: The Greatest Party That Never Happened” – gör det. Enormt stor underhållning.)

LimeWire (Which Still Exists) Buys Fyre Festival (Which Never Did) on eBay

Sure, why not?

Kategorier
Allmänt digitalt AR/VR Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 37 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AR/VR

Meta siktar på att göra VR-glasögon för amerikanska armén

Kors. I. Taket. Arbetar Meta på något som har med… kärnverksamheten att göra?

Kommer ni ihåg när de stora techbolagen inte ville ha med någon form av militära kontrakt att göra? När de till och med förbjöd sina tjänster från att användas för militära ändamål. Good times. På flera sätt.

Nu ansluter sig Meta till samlingen techbolag som dels har upptäckt att nya vindar blåser och dels att det finns jättejättejättemycket pengar i försvarsindustrin. Så enligt Bloomberg tänker nu Meta, i samarbete med Anduril Industries göra hårdvara för amerikanska armén.

Hårdvaran det handlar om är en prototyp för VR-glasögon (eller någon form av blandad verklighet) för militärt ändamål, vilket inte är så konstigt med tanke på att Anduril är Palmer Luckeys företag. Mannen som skapade och sedan sålde Oculus-enheterna till Meta.

Så Meta ska alltså ägna sig åt det som vi vet är Metas huvudverksamhet. Så pass att Mark Zuckerberg döpte om hela bolaget efter den all in-satsningen. 

Dynamic Duo Zuckerberg and Palmer Luckey Reunite for Army Combat Goggles Contract

Just two pals looking to do war crimes together.

Amazon kan satsa på AR-glasögon för konsumenter

Tidigare i år kom uppgifter på att Amazon arbetar på nya AR-glasögon för sina egna bud. Kort sagt att bud ska kunna få information i sina glasögon som exempelvis ska göra det snabbare att hitta rätt paket i bilen under en hemleveransrunda.

Det här är inte särskilt förvånande med tanke på att Amazon har visat upp den här typen av initiativ tidigare. Men lite mer oväntat är att Amazon nu också uppges arbeta på bågar för konsumenter.

Amazon är alltså senaste techjätte att surfa upp på den AR-glasögonvåg som växer sig allt större. Det som just nu techbolag verkar satsa på som den framtida ersättaren till mobilen. Eller åtminstone ett komplement.

Och det är en möjlighet för alla techbolag som inte är Apple eller Google att få tillgång till en pryl med ett operativsystem som inte kontrolleras av något av dessa båda bolag. Med andra ord en chans att kapa ett mellanlager mellan sig och slutkunden.

Enligt uppgifterna är planen att Amazons konsumentglasögon ska landa i skarven 2026/2027. Vi får kort sagt förmodligen hålla oss till tåls något år till innan vi vet om det blir några Amazon-bågar som vänder sig till privatpersoner.

Amazon is reportedly making AR smart glasses for drivers and customers

The world’s biggest ecommerce platform is hopping aboard the AR glasses train.

 

Ekonomi och finans

ASML blir största ägare i Mistral

I förra veckan kom uppgifter om att franska AI-bolaget Mistral är på gång att ta in en hög nya miljarder. Nu kommer fler detaljer om affären. Enligt Reuters puttar den nederländska chiptillverkaren ASML in 1,7 miljarder euro och blir i och med det största ägare. Och kommer få en styrelseplats.

Det återstår att se om uppgifterna stämmer, men det känns som trovärdiga uppgifter. Och det innebär att ett europeiskt bolag blir får största investerarrollen i bolaget. Som artikeln konstaterar en del i hela diskussionen om att EU och Europa måste bygga upp mer egen kapacitet inom, tja, en väldig massa områden. Även AI.

Exclusive: ASML becomes Mistral AI’s top shareholder after leading latest funding round, sources say

NEW YORK -ASML, a crucial supplier of advanced chipmaking equipment, is set to become the top shareholder of French artificial intelligence startup Mistral AI in a move to strengthen European tech sovereignty, people familiar with the matter told Reuters.

Bending Spoons köper Vimeo

Ännu ett digitalbolagsuppköp. Den här gången är det videotjänsten Vimeo som sväljs. Av italienska Bending Spoons.

Är man som jag så tänker man alltid mest på The Matrix när man hör ”bending spoon”, men företaget har sedan starten 2013 samlat på sig allt fler och allt mer namnkunniga bolag. Senaste stora köpet var anteckningsappen Evernote.

Nu tänker sig Bending Spoons alltså att en videotjänst funkar fint i portföljen. Så pass fint att de betalar 1,38 miljarder dollar för nöjet.

Vimeo to be acquired by Bending Spoons for $1.38 billion

The European software company Bending Spoons is acquiring the video hosting platform Vimeo for $1.38 billion. The deal is expected to close later this year.

Elon Musk tappar för en stund platsen som världens rikaste människa

Världens rikaste man? Elon Musk. Nuh-uh. Inte längre. Åtminstone inte i skrivande stund.

Nu är det nämligen en annan person som sitter på tronen. Oracles Larry Ellison.

Efter Oracles kvartalsrapport, där företaget såg enorma framgångar i sin framtidsspåkula tack vare sug efter företagets AI-infrastrukturtjänster, så rusade Oracle-aktien med 40 %. Den största engångsuppgången sedan dotcom-eran för över 20 år sedan.

(Vi kan tänka att uppgifterna att Open AI har skrivit kontrakt att köpa serverkapacitet för 300 miljarder dollar är sånt som Oracle ser mer av framför sig.)

Sitter man, som Larry Ellison, med 1,16 miljarder Oracle-aktier så hade man kort sagt en bra dag. Så pass att Ellisons förmögenhet drog förbi Musks med några miljarder.

Tur att Teslas styrelse har lagt förslag på att Elon ska kunna få en ersättning på upp till 1 biljon under en tioårsperiod om han lyckas uppnå ett antal milstolpar som ser ut att sakna väldigt mycket i form av markkontakt.

(Och vid den här uppdateringen är ordningen återställd. Elon är åter nummer ett. Misstänker att han nog kommer lyckas hålla Ellison bakom sig även framöver.)

Oracle’s Larry Ellison Might Surpass Elon Musk As The Richest Person on Earth

Larry Ellison has surpassed Musk as the world’s richest person after Oracle stock is up more than 40% on AI-driven growth.

 

Övrigt

Microsoft slipper EU-böter efter att ha knoppat av Teams

Något så oväntat som att en techjätte SLIPPER böter i EU. Efter att de – även det nästan lite ovanligt – fått tumme upp av EU för sina åtgärder som syftade just till att undvika böter.

Företaget det den här gången handlar om är Microsoft, som anklagades för konkurrensbrott efter en anmälan från Slack 2020. Och eftersom Slack var den som anmälde gissar du helt rätt om du tror att det är Teams som var i fokus.

Microsofts Slack-kopia har numer seglat långt förbi just Slack i användning. En stor anledning är förstås att det fortfarande är en Microsoft-värld på många stora företag. Det inbyggda kommunikationsverktyget blev det förvalda dels på grund av kostnader och dels på grund av att IT-avdelningar gillar Microsoft (och att ha plåtkoll på säkerhet).

För att slippa böter så erbjöd sig Microsoft att gå med på fyra saker:

  • Erbjuda en billigare version av sina Office-paket (okej, 365-paket) utan Teams
  • Tillåta kunder med ”långa licenser” att byta till paket utan Teams
  • Erbjuda interoperabilitet för nyckelfunktioner hos Teams-konkurrenter
  • Tillåta kunder att flytta ut sin data från Teams i syfte att flytta till en annan tjänst

Och nu har EU-kommissionen alltså gett de här punkterna grönt ljus. Det är dessutom kopplat till en tidsbegränsning. EU kommer att följa upp att Microsoft håller sig till överenskommelsen i sju år. Specifikt för interoperatibliteten (att det alltså blir enklare att använda och flytta till andra tjänster) så gäller dessutom 10 år.

Sedan återstår att se vad som händer. Om Microsoft vågar lägga tillbaka Teams i alla sina paket eller om de kommer att fortsätta erbjuda Teams som en tilläggsprodukt/separat produkt.

Microsoft avoids EU fine after Slack complained about Teams bundling

Microsoft has narrowly avoided an EU antitrust fine. The software maker has committed to making Teams bundling changes after a Slack anti-competitive complaint.

Google säger att den öppna webben är ”i snabbt förfall”

Den öppna webben är hotad. Ja, inte bara hotad. Den är dessutom i ”snabbt förfall”. Allt enligt Google. I domstolsdokument kopplade till rättegången i USA som ska ge svar på om Google har ett olagligt annonsmonopol.

”Den öppna webben” har varit ett begrepp sedan det kommersiella internets födelse för över 30 år sedan. Men sedan dess har just den öppna webben varit hotad. Allt mer innehåll har låsts in i tjänster, som sociala medier, snarare än att finnas tillgänglig via publika sajter.

I och med den senaste AI-vågen har den öppna webben dödförklarats. Igen. För det har som sagt var hänt ett par gånger redan.

En av de som kanske mest lyft fram hur viktig det öppna internt är är Google. När det har passar dem. Som när de var sura på Apples framgångar med appar. Googles hela affärsidé bygger ju trots allt på att det finns sajter att indexera så att de kan sälja annonser i sökresultatet.

Nu varnar alltså Google åter för att den öppna webben är hotad. Och till och med i snabbt förfall.

Här skulle vän av ordning kunna invända att Google själva bidrar till förfallet, genom att ha dammsugit upp allt mer innehåll från sajter och lägga det i sökresultatet istället. Eller tvinga företag att bli allt mer beroende av Googles tjänster – som Google Shopping och Merchant center. Och nu senast genom att släppa AI Overviews och AI Mode som en gång för alla är tänkta att bespara användare från att besöka sajter. Ja, andra sajter än Googles, alltså.

Men nu visar det sig att vi har missförstått vad Google menade. Vi borde ha förstått, tack vare kontexten, att det som avsågs var ”open-web display advertising”. Den öppna annonseringswebben.

Döh. Förstås. Det välkända begreppet och konceptet.

Google admits the open web is in ’rapid decline’

Google has admitted that the ”open web is already in rapid decline,” despite maintaining that the online ecosystem is ”thriving.”

iPhone 17 Air är en av de mest Steve Jobsiga Apple-prylarna på länge

Jag tänkte inte på det här under Apples iPhone-event igår, men artikeln sätter fingret på en väldigt relevant sak. Om jag ska sammanfatta ungefär det artikeln är inne på med egna ord så blir det: iPhone 17 Air är en av de mest Steve Jobsiga Apple-prylar Apple har släppt på länge.

Faktum är att Steve Jobs presentation av den först iPhonen hade fungerat igår:

Third thing I want to talk about a little is design. We’ve designed something wonderful for your hand, just wonderful. This is what it looks like. It’s got a three-and-a-half-inch screen on it. It’s really big. And, it’s the highest-resolution screen we’ve ever shipped. It’s 160 pixels per inch. Highest we’ve ever shipped. It’s gorgeous. And on the front, there’s only one button down there. We call it the Home button. Takes you Home from wherever you are. And that’s it.

Let’s take a look at the side. It’s really thin. It’s thinner than any smartphone out there, at 11.6 millimeters. Thinner than the Q, thinner than the BlackJack, thinner than all of them. It’s really nice.

Med den stora skillnaden att Steve Jobs förstås hade dragit upp mobilen ur ett tunt kuvert.

iPhone Air Hands-On: It’s So Hard to Resist the Reality Distortion Field

Steve Jobs would have been overjoyed if he were alive to announce the iPhone Air.

iPhone 17 Pro är den minst Jony Iveiga iPhone Apple har släppt

Tidigare idag skrev jag om att iPhone 17 Air är den mest Steve Jobsiga Apple-pryl Apple har släppt på länge. Här är en annan jämförelse på liknande tema: iPhone 17 Pro är den minst Jony Iveiga iPhone Apple någonsin har släppt.

Som konstateras var iPhone 17 Pro en mobil som ser ut att gå rätt all in på Pro. Funktionalitet över form. För whoa boy vad jag har problem med designen.

I synnerhet den orangea modellen.

Den ser ut som en Rabbit R1 byggd av virtuella Legoklossar i ett Byggare Bob-spel i Minecraft. Not in a good way.

Nu kommer folk säga att de älskar färgen. Men ni har objektivt fel.

Visst. Den knallorangea färgen är ju perfekt för den som vill visa upp hur mycket man faktiskt har lagt på sin mobil. Men i övrigt?

Men det spelar mindre roll för vad iPhone 17 Pro är. Och är tänkt att vara. Det är iPhonen du kan backa över med ångvälten på bygget.

(Ironiskt nog känns iPhone 17 Air som den MEST Jony Iveiga iPhone Apple har släppt. Till och med med potential för ett nytt bendgate. Ja, det är åtminstone vad VÄLDIGT många Youtubare kommer att försöka få till.)

iPhone 17 Pro Hands-On: The Most Un-Jony Ive iPhones Apple Has Ever Made

I also played with the regular iPhone 17, but it’s a far less exciting refresh.

Hur Wikipedia överlever medan internet rasar i bitar

Wikipedia är en av de där sajterna som nära nog alla använder, men få förmodligen tänker på på daglig basis. Eller ens månadsbasis. Den bara finns – och har funnits lika länge som internet som vi känner det. Ja, det är åtminstone så det känns.

Numer kanske det känns som att Wikipedia inte alls fyller något stort behov på samma sätt som när tjänsten föddes. Då fanns det inte den störtvåg av informationssajter på nätet som finns idag. Och när AI finns, hur relevant är det då med en tjänst där människor frivilligt och i mån av tid uppdaterar?

Mer än vad du förmodligen tror.

Wikipedia används av många stora tjänster som del av sökfunktioner. Inte minst Google, som bygger mycket av sina färdiga svar (och har gjort länge) på det som finns i Wikipedia. Och alla stora AI-tjänster lär ha tränats på tjänsten. Och fortsätter förmodligen att träna på den.

Visst. Wikipedia är inte perfekt. Den kan manipuleras av den som vill. Och den styrs till syvende och sist av vilka människor det är som uppdaterar information. Även av saker som vilken politisk åsikt de har. Men spretigheten hos dem som uppdaterar gör att det för det mesta slutar med den minsta gemensamma nämnare som alla sidor kan komma överens om. Eller som man sa förr i tiden: fakta.

Men Wikipedia har ända sedan starten varit utsatt för kritik. Och nedstängningsförsök. Och nedstängningar. För något årtionde sedan av länder som öppet skiter i demokrati. Men senaste åren även i länder som håller demokraticharaden uppe. Mer än kanske någonstans i USA. Ja, framförallt från högersidan i USA.

Veckans långläsning står The Verge för. En djupdykning ned i Wikipedia och dess roll. Och hoten som växer sig allt starkare utanför murarna.

Väl värd att läsa. Och om du har läst ända hit: kom ihåg att donera till Wikipedia. En väldigt bra motståndshandling och en liten, men viktig, ficklampa i det globala mörkret.

Wikipedia is under attack – and how it can survive

How the world’s largest encyclopedia became the factual foundation of the web, but now it’s under attack from the right wing, tech billionaires, and AI.

Gmail lägger till ny flik för att spåra e-handelsköp

Google lägger till ännu mer e-handelsfunktionalitet i Gmail. Eller åtminstone något e-handelsrelaterat. Det blir lättare att spåra onlineköp.

Mer specifikt lägger Google till en ny Purchases-flik, som är tänkt att automatiskt samla mejl som har med just köp att göra. Saker som bekräftelser på köp och leverans.

Dessutom lägger Google till en ny filtreringsmöjlighet i Kampanjer-fliken. Det blir möjligt att välja om man vill se mejlen här kronologiskt, med det senaste först, eller om man hellre vill att Google ska lägga de ”mest relevanta” erbjudandena överst.

Nu verkar det som att relevansen baseras på… rätt grunda kriterier. Här hamnar mejl från de varumärken som du ”interagerar mest med”.

Det borde kunna bli lite smartare än så och det kanske det också blir när funktionen rullas ut ”de närmaste veckorna”. Som att Google kan bli ännu mer träffsäker i vilka mejl som lyfts fram baserat på dina mejl, dina sökningar, ditt Youtube-tittande och annat som du har gjort hos Google.

Det skulle i så fall kunna bli ännu ett sätt för Google att försöka få oss att ge fullständig tillgång till allt vi göra i deras tjänster.

Gmail is launching a tab for all your Amazon purchases

Google is rolling out a new Purchases tab in Gmail that will let you browse through order confirmations and shipping estimates.

Nytt kassettband har plats för varenda låt som någonsin har spelats in

Alla som inte minns nittiotalet vet inte vilken planering det krävdes när man skulle på semester. Eller bara åka bort lite längre tid. Då gällde det att verkligen tänka igenom vilka kassettband man skulle ta med sig. För det var den enda musik man kunde lyssna på, utöver det som spelades på radio. Nu blir det avsevärt enklare att åka på semester.

Ett nytt kassettband har nämligen plats för varenda låt som någonsin har spelats in.

När jag var liten kunde man välja mellan C60, C90 eller C120 för sitt musiklyssnande. C60 – alltså ett kassettband som rymde 60 minuter musik – var lite för kort för mig. C120 var kostnadsmässigt smart, men större risk för bandsallad (att själva bandet som musiken spelades in på kunde trassla sig och därmed i värsta fall göra att det inte alls gick att lyssna). C90 var den perfekta längden för mig.

Men nu har kinesiska forskare tagit fram ett kassettband som kan rymma 36 petabyte data. Och hur mycket är då 36 petabyte undrar du? 36 000 000 gigabyte. Eller runt 140 000 iPhones med den nya standardlagringen 256 GB.

Och det ska tydligen räcka för att lagra alla låtar som någonsin har spelats in. (Räknat på typ mp3:or, där varje låt är 10 MB stor.) Jag tänker inte försöka faktachecka det påståendet.

Det handlar däremot inte längre om en magnetremsa. Förstås. Istället lagras informationen med… DNA.

Det är inte första gången det testas med att lagra digital data med just DNA, som ett analogt lagringsmedium med lång lagringstid. Men de kinesiska forskarna har sett till att den nya produkten rätt mycket ser ut som ett klassiskt kassettband.

Vilket jag bara älskar så oerhört mycket.

DNA cassette tape can store every song ever recorded

By combining the information storage capabilities of DNA with a design inspired by a cassette tape, researchers have created a storage medium that can hold 36 petabytes of data

Pornhub-trafiken minskade för Apple-användare under iPhone-presentationen, men ökade för Android-användare

Det finns en persona här.

Pornhub traffic dropped during Apple event – but not for Android users

The Apple event led to lower traffic from the world’s most well-known tube site, Pornhub.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 36 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Apple kan släppa en egen AI-sökmotor nästa år

Ännu mer AI från Apple. Nu kommer uppgifter om att Apple kan släppa en ny AI-sökmotor nästa år.

Och, ja, det är ungefär vad vi vet. Men med tanke på att det så här långt har gått så där med Apples AI-produktlöften så ska vi nog dels hålla förväntningarna på låg nivå och dels halvt utgå från att tidplanen försenas. Kanske till och med rejält.

Det som talar för att de skulle kunna bli något är att Apple uppges använda Googles AI-modell Gemini för själva webbsökandet. Så att Siri med andra ord helt enkelt kan be Gemini att göra webbsökningar åt användaren. Så… ett extra steg jämfört med att använda Gemini direkt.

Ovanstående kan med andra ord också innebära att Apple till sist bygger in Gemini-stöd på samma sätt som de redan har gjort för ChatGPT.

Men. Som sagt. Det återstår att se vad vi år. Och när vi eventuellt får det.

Apple could launch its own rival to ChatGPT and Perplexity next year

Apple is reportedly developing an AI-powered web search tool, or an answering engine, that will be integrated with Siri and could arrive early next year.

Karibiska ön Anguilla är en av de stora AI-vinnarna

En lite oväntat vinnare på de senaste åren AI-hype: söderhavsön Anguilla.

Varför undrar du? På grund av landets internetdomän.

.ai

The Tiny Caribbean Island Investors Are Chasing for Their AI Plans

Policymakers view it as a chance to future-proof the island against external shocks.

 

IoT – internet fo things

Google AI-bot Gemini flyttar hem i oktober

Dags för Gemini att packa flyttlådorna. I oktober flyttar Googles AI-bot hem. Bokstavligen.

Ja, fast inte hem till sig eller Google. Utan hem till dig. Åtminstone om du har inrett hemma med uppkopplade prylar som innehåller Google Assistant.

Google har det senaste året låtit Assistant gå i pension. Istället är det Gemini som har fått ta över Assistants roll i bland annat Android. Och i oktober byter Google även ut Assistant i hemmaprylar. 1 oktober är det Gemini som gäller även i dessa enheter.

Som artikeln konstaterar så blir det ännu en näsbränna för Apple – som uppges ha skjutit upp sin nya push på just hemmaprylar på grund av att det har gått… sådär med företagets försöka att ge Siri en rejäl AI-uppgradering med en Apple-hemmaodlad språkmodell som bas.

Ja, eller det har inte gått alls. Efter högtflygande löften så har nu utrullingen av en smartare Siri skjutits upp utan datum. Vilket sannolikt innebär att det tidigast kommer att hända 2026.

Och förseningen av nya Siri har också lett till, enligt uppgifter, att en push att börja satsa på hemmaprylar laddade med AI även den har tvingats skjutas upp.

Något som Google säkerligen tycker är väldigt trevligt.

Google’s Gemini for Home Starts Rolling Out on October 1

Google has confirmed that Gemini for Home, its generative AI-powered replacement for Google Assistant, will begin rolling out on October 1 through an…

 

Mobilt

Appar drar in mer pengar än mobilspel för första gången

Ett skifte som är ett tecken i tiden. Enligt Business of Apps så omsatte appar (alltså det som inte är mobilspel i appbutikerna) mer än mobilspel under Q2 i år.

Det är två parallella trender som lett fram till skiftet. Dels att appomsättningen har gjort en raketresa senaste åren och dels att spelintäkterna har planat ut.

När det gäller spelen så har utplaningen egentligen pågått sedan toppnoteringen under pandemin, vilket säkerligen delvis också kan bero på att spelbolagen på olika sätt har försökt få sina spelare att betala utanför Googles och Apples appbutiker. Och tittar vi sedan på sppintäkterna så kan man notera en rätt spikrak uppgång sedan Q4 2022.

Med andra ord kan vi konstatera att AI-apparnas prenumerationer förmodligen har bidragit… en del.

Och det gör att vi åter kan reflektera över det ironiska att vi är väldigt villiga att betala för appar som bygger på innehåll som företagen bakom inte har betalat för.

https://www.businessofapps.com/news/app-revenue-surpasses-games-for-the-first-time-in-q2-2025/

 

Ekonomi och finans

Open AI köper A/B-testföretag för 1 miljard dollar

Ännu ett företagsuppköp i AI-världen: Open AI lägger vantarna på Statsig för 1,1 miljarder dollar i aktier.

Vad är då Statsig you ask? Ett företag som levererar A/B-testverktyg – och andra närliggande lösningar för att testa och förbättra sajter och andra digitala tjänster.

Open AI satsar alltså ännu mer på att bli mer än bara den textpromptlösning som ChatGPT började som. Sedan dess har Open AI som bekant lagt till allt mer funktionalitet runt just ChatGPT och andra lösningar, som API:er.

Statsig-förvärvet pekar på att Open AI vill ta en större roll på ”Office-paket”-området. Den bilden förstärks av att Open AI nu också låter Statsig-VD:n bli Open AI:s CTO of Applications. En fortsättning på byggandet av avdelningen Applications, som påbörjades i våras när Open AI plockade in Instacart-VD:n Fidji Simo för att styra den skutan.

OpenAI acquires product testing startup Statsig and shakes up its leadership team | TechCrunch

OpenAI is bringing on the founder of Statsig as its CTO of Applications, and making changes to other leadership roles at the company.

Atlassian köper AI-bolaget The Browser Company

’Tis the season of AI-bolagsuppköp. Eller nåt. Häromdagen köpte Open AI A/B-AI-testbolaget Statsig och nu har Jira-, Slack- och Trello-ägaren Atlassian öppnat plånboken. Och den här gången köps ett företag som jag hört talas om.

Det är The Browser Company som nu får ny hemvist. Och vilka är de undrar kanske någon.

TBC (vilket i och med dagens händelse känns som en väldigt lämplig förkortning) blev kända för en lite bredare skara människor när de släppte sin webbläsare Arc Browser. Den kanske första uttalade AI-webbläsaren. Den gick däremot i graven för bara ett par månader sedan, när TBC gick ut med att de i stället skulle satsa på den nya webbläsaren Dia, tänkt som någon slags mashup mellan en webbläsare och en AI-chattbot.

Och nu vill alltså Atlassian sätta sin logga på Dia. Eller om det handlar om uppköp för att lägga vantarna på teknik som kan byggas in i befintliga produkter. Eller om de – som är vanligt i AI-sammanhang – ville komma åt människorna som jobbar på TBC. Eller av alla de anledningarna.

Oavsett fick Atlassian betala ett i sammanhanget oväntat lågt pris. ”Bara” 610 miljoner dollar.

Atlassian to buy Arc developer The Browser Company for $610M | TechCrunch

The Browser Company’s CEO Josh Miller said that his company will operate independently under Atlassian and will continue to develop Dia, the browser it started working on last year after deciding to stop development of its previous browser, Arc.

Klarna börsnoteras i USA – till högre värdering än väntat

Efter sju svåra år och sjutton resor så är det nu klart med Klarnas börsnotering. Igen.

Klarna var på vippen att kliva in på börsen redan tidigare i år (och har säkert varit halvnära tidigare), men så började Trump… göra grejer. Som satte hela världsekonomin i gungning. Det fick Klarna att dra tillbaka sin notering. Fram till nu.

Det blir som rätt väntat USA som blir hemvist för Klarna-aktien. Dessutom får bolagen en snäppet högre värdering än vad som det tidigare har pratats om: 125-132 miljarder dollar, beroende på hur stort intresset blir för de aktier som släpps.

Däremot är det fortfarande inte klart exakt när noteringsdagen blir. Men nu är det åtminstone definitivt säkert. Fram till dess att Trump truth socialar ut något.

Klarna bekräftar börsnotering – högre värdering än väntat

Klarna har nu bekräftat sina planer på att noteras i New York. Teckningskursen väntas landa på 35-37 dollar per aktie, enligt bolaget. Vd:n Sebastian Siemiatkowski säljer inga aktier vid noteringen – men de existerande ägarna väntas tillsammans dra in runt 10 miljarder kronor vid noteringen.

Anthropic värderas nu till 183 miljarder dollar

Ännu en monstervärdering för ett AI-bolag. Efter att ha plockat in 13 nya dollarmiljarder i sin senaste finanseringsrunda så värderas Anthropic, mest kända för AI-boten Claude, nu till 183 miljarder dollar.

Det gör att Anthropic, om de hade varit börsnoterade, kvalat in på topp-100-listan över världens största börsbolag. Precis före e-handelsplattformen Shopify.

Inte illa för ett företag som fortfarande lär blöda hysteriskt mycket pengar.

(Och på blöda pengar-temat: Anthropic har fortfarande en rätt bra bit upp till Open AI, som numer värderas runt 300 miljarder.)

Anthropic is now valued at $183 billion

Insert rocket emoji here.

Teslas styrelse föreslår att Elon Musk ska få upp till 1 biljon dollar i ersättning

Klart grabben ska ha en biljon dollar! Det tycker åtminstone Teslas styrelse. Efter kaoset med de 56 miljarder dollar som Elon Musk har försökt få ut så tyckte styrelsen att det var dags att ta i lite mer. Eller nåt.

Det känns som att alla satt och skrek runt ett konferensrum i ett försök att övertrumfa varandra fram tills någon sa ENBILJONMERÄNDUKANSÄGASTJÄRNSTOPP!

Nu kan Elon däremot inte kvitta ut pengarna riktigt än. Inte förrän om 10 år. Och då måste ett antal milstolpar ha uppnåtts. Som att Tesla ska ha ett börsvärde på 8 biljoner dollar. Eller dubbelt så mycket som något börsbolag just nu – och därmed någonsin – är värt.

Det finns även med försäljningsmål. Och med tanke på att Elon numer gör allt han kan för att få Tesla-försäljningen att implodera (och är riktigt framgångsrik med det!) så är det… milt sagt höga trösklar att ta sig över för att nå målen.

Men hej. Eftersom Tesla fortfarande – sju år efter att Elon lovade att det skulle skulle komma – inte har någon helt autonom lösning i sina bilar så har Tesla börjat ändra definitionen på vad de menar med ”självkörande”. Nu räcker det att bilarna kommer vara typ liksom nästan helt självkörande så länge som en människa sitter vid ratten. Med andra ord det som Tesla-bilar är idag.

Så på sätt kan nog försäljningsmålet fuskas till. Nu behöver Tesla och styrelsen bara få till ett nytt sätt att räkna ut företagsvärdering så ska det nog ordna sig för Elon.

Tesla (TSLA) board fully loses its mind and offers Elon Musk a pay package worth up to $1 trillion

Tesla’s board, which has already compensated CEO Elon Musk more than the company earned through its entire existence, is now…

Inte ens Tesla vill annonsera på X längre

Hur vet man att det går väldigt mycket sådär för X? När inte ens Tesla längre vill annonsera på plattformen.

Elon Musk har varit öppen med att han inte tycker om annonsering, men gick ändå med på att börja annonsera för Tesla 2023. Och en rätt stor del av annonspengarna gick till X. Ännu ett sätt för Musk att ta pengar från Tesla och stoppa in det i hans andra företag för att på så sätt hjälp dem.

Men enligt dokument som skickats in till amerikanska myndigheter så har Teslas annonsering på X minskat radikalt i år. Under de två första månaderna 2024 la Tesla 200 000 dollar på X-annonser. Motsvarande period i år bara 10 000.

För resten av 2024 så la Tesla däremot bara lika mycket till. Vi kan tänka oss att mönstret upprepas i år, vilket gör att X-annonskontot kommer att ha fyllts på betydligt mindre i år.

Och det under en period när Tesla verkligen behöver all försäljningen de kan få till. Elon Musk har ju i år framgångsrikt lyckats rasera Teslas försäljning i snart sagt hela världen genom sitt Trumpande och sitt högerkonspirationstossande.

Tesla’s ad spend on X has shrunk to almost nothing | TechCrunch

Tesla spent a fraction on X in early 2025 compared to 2024. It also paid $300,000 to Kimbal Musk’s drone company.

 

Övrigt

EU-domstolen godkänner EU:s och USA:s dataöverföringsavtal

Såååå… det var faktiskt lite… oväntat. Nu har EU-domstolen (ja, den lägre instansen, Tribunalen – jag ska säga att jag har lite dålig koll på det exakta förhållandet mellan de två nivåerna) sagt sitt om det dataöverföringsavtal som EU-kommissionen och Joe Biden värkte fram förra året (EU-US Data Privacy Framework). Och utlåtandet blir att… det är okej enligt GDPR.

Det förra avtalet föll i samband med den så kallade Schrems II-domen, så kom fram till att USA inte erbjöd tillräckliga skyddsmekanismer när det kom till EU-medborgares data hos amerikanska företag. När det var nära att någon instans i EU till slut skulle tvingas stoppa alla amerikanska molntjänster i EU så kom EU-kommissionen och USA överens om ett nytt avtal.

Det dröjde dock inte länge innan även det anmäldes. Men det blev inte en Schrems III, utan en, tja, Latombe I – efter den franske parlamentariker som bestred avtalets giltighet.

Och jag var rätt övertygad om att även det nya avtalet skulle falla. Men tydligen inte.

Jag ska inte säga att jag har satt mig in i hela domen, men det verkar specifikt som att domstolen riktade in sig på hur stabil det så kallade Data Protection Review Board (DPRC) som Joe Biden instiftade är. Och den ska vara en tillräckligt bra skyddsmekanism, eftersom ledamöterna där bara kan avsättas av USA:s justitieminster och eftersom det krävs ”cause”. Alltså att de på något sätt kan sägas ha misskött sitt jobb eller riskerar att göra det.

Vilket… känns som ett förtroende i USA:s demokratiska system som ungefär ingen utanför Trumps sektkompisskara längre delar. Men hej.

Det ska finnas en instans kvar inom EU-domstolen: CJEU som hanterar överklaganden. Och vi kan nog lugnt utgå från att ett överklagande landar vilken minut som helst.

Challenge to EU-US data transfer agreement dismissed

A challenge to the new framework for the transfer of personal data between the European Union and the United States has been dismissed by the EU’s General Court. French legislator Philippe Latombe brought the legal challenge to the EU-US Data Privacy Framework (DPF), which was introduced after two p

EU ger Google 2,95 miljarder euro i böter för konkurrensbrott

Den här veckan var inte jättekul för Google. Först dängde Frankrike till med 325 miljoner euro i böter för cookiesbrott och för att de visar annonser i Gmail utan samtycke och nu delar EU-kommissionen ut en gul lapp med 2,95 miljarder euro i ytterligare böter.

Vad har då Google gjort som har fått euro att döma ut en bot på över 30 miljarder kronor? Enligt EU har Google utnyttja sin dominerande ställning på annonsmarknaden, bland annat genom att lyfta fram sina egna annonstjänster framför konkurrenternas.

Som väntat gick Google omedelbart ut med att de kommer att överklaga beslutet. Men även Donald Trump fick lite Truth Social-feeling. Han hotade med att EU:s reglerande, beskattande och bötfällande kan leda till att tullsamtalen mellan USA och EU ännu en gång kör ner i diket.

EU fines Google $3.5 billion for anti-competitive ad practices

The European Commission has fined Google €2.95 billion ($3.5 billion) for abusing its dominance in the digital advertising technology market and favoring its adtech services over those of its competitors.

Indien har nu 1 miljard internetabonnemang

En ny miljardmilstolpe har passerats: Indien har nu över 1 miljard internetanvändare.

Ja, eller vi pratar åtminstone om över 1 miljard ”internet subscribers”. Det totala antalet lär vara fler, eftersom det säkerligen finns de som inte betalar för egna abonnemang utan kanske bara kör via publika nätverk eller att någon annan betalar. Som föräldrar.

Men oavsett är det… några stycken.

Indien är numer världens förmodligen hetaste tillväxtmarknad, eftersom Kina sedan ett tag nu gått över och blivit ett ”vanligt” land. Med de problem som en mogen marknad har. Inklusive fallande och åldrande befolkning.

Det är med andra ord ingen slump att techjättarna fokuserar mycket på Indien just nu. Både för att nå konsumentmarknaden – det man har pratat om som ”nästa miljard internetanvändare” i något decennium nu – och som marknad för tillverkning av produkter. Och ja, det sistnämnda mycket på grund av Donald Trumps handels- och tullkrig – men det är en utveckling som har påbörjats tidigare.

India’s internet subscribers cross 100 crore, up 3.48% in March-June 2025 quarter. Check details | Mint

Total number of internet subscribers in India have grown 3.48 per cent from 96.91 crore in March 2025 end to 100.28 crore till June 2025 end, according to a TRAI report. Here’s all you need to know