To view this content, you must be a member of Ola Andersson's Patreon
Already a qualifying Patreon member? Refresh to access this content.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Techgiganterna böjer sig allt mer dubbelt bakåt för att få kritiker, regleringsmyndigheter och politiker på bättre humör. Apple är inget undantag. Men så finns det förstås olika stora förändringar som bolagen går med på. Igår vek sig Apple historiskt mycket när företaget som del i en förlikning går med på att låta apputvecklare informera om externa betalsätt. Ett kliv bort från Apples betalmonopol, alltså.
Ända sedan Appstore-starten så har appar, som bekant, tvingats att dela sina Appstore-intäkter med Apple. Appar dessutom bara fått ta betalt via Apples egen betallösning och har heller inte fått informera sina användare om andra sätt att betala. (Det är därför som exempelvis Netflix tog bort möjligheten att skapa konto i sina appar och numer bara erbjuder det via sin sajt.) Men nu får alltså utvecklare möjlighet att berätta för sina kunder att de kan betala på andra sätt.
Ish. Uppgörelsen innebär inte att utvecklare får informera om andra betalsätt inuti själva appen, utan att de ”på andra sätt”, som via mejl, kan berätta det här. Apple öppnar alltså möjligheten för företag att kommunicera med sina användare via kontaktinformationen som används när ett konto skapas i en app. Och betalar användare för exempelvis en prenumeration via en extern betalsnurra så tar Apple förstås inte ut sin sedvanliga avgift. Återigen: som hur det funkar hos exempelvis Netflix.
Förlikningen innehåller dessutom ett antal andra punkter, som att Apple kommer erbjuda fler prissättningsmöjligheter, kommer skapa en apptransparensrapport, att Apple inte kommer att förändra hur appar rankas i sökfunktionen och att Apple kommer bibehålla sitt App Store Small Business Program (som gör att appar som drar in mindre än 1 miljon dollar om året betalar 15 % i avgift istället för 30 %). De två sistnämnda punkterna ska gälla i ”minst tre år” – så Apple har alltså gett sig självt en öppning för att ändra längre fram.
Apple är alltså oerhört, enormt generösa mot sina utvecklare. Om man frågar Apples pressavdelning (i pressreleasen beskrivs Appstore-upplägget ödmjukt nog som ett ”ekonomiskt mirakel”). Däremot gissar jag att det här inte kommer få företag som Epic Games eller Spotify att helt droppa sin kritik (eller anmälningar). Tvärtom kan det få kritikerna att öka trycket om de känner att Apple börjar hänga på repen.
Men det är trots allt ett jättesteg för Apple. Och det visar ännu en gång hur viktigt Appstore är för Apple. Eller rättare sagt: intäkterna från Appstore.
Men det absolut största frågetecknet med uppgörelsen är: vad kommer den betyda för oss? Ja, eller för större delen av världen. Förlikningen handlar om en gruppstämning från amerikanska iOS-utvecklare. Rimligtvis borde alla punkter i uppgörelsen gälla Appstore överlag, alltså inte bara i USA. Men vi ska inte vara helt säkra på att så kommer att ske. Definitivt inte alla punkter.
Apple’s $100 million settlement agreement ’clarifies’ App Store rules for developers, but doesn’t change much
As part of a proposed agreement to resolve a class action lawsuit from US app developers, Apple says iOS developers will finally be able to contact their customers, with permission, using information collected inside their apps.
Apples och (i praktiken även) Googles appbutiksmonopol är under allt hårdare press i EU och i USA, domstolsvägen såväl som lagstiftningsvägen. Men nu kan ett annat land bli först med lagstiftning på området: Sydkorea. Parlamentet i landet är nära att rösta om ett lagförslag som förbjuder appbutiker från att tvinga utvecklare att bara använda en betalningslösning.
Visst, nu omfattar lagförslaget alltså ”appbutiker”, men rent krasst är det förstås just Apple och Google som är i siktet. Vad det koreanska förslaget skulle innebära är precis det som är en av grundplåtarna i rättegången mellan Apple och Fortnite-utvecklaren Epic Games i USA och Spotifys anmälning av Apple i EU: att Apples avgift på 15 % respektive 30 % är ett oskäligt utnyttjande av dominerande ställning.
Inte oväntat har lagförslaget fått Apple och Google att sparka bakut. Så pass att de bett Biden-administrationen om hjälp. Vilket förstås är… rätt ironiskt.
Inte oväntat lobbar Coalition for app fairness rätt hårt för lagförslaget. Och likt Australiens lag som tvingar Facebook och Google att betala för nyheter så kanske det är ett förhållandevis litet land som kommer vältat hela globala appstoretuvan.
South Korean Bill That Could Allow Third-Party Payment Methods on the App Store Gains Support Ahead of Vote
A bill that could require Apple and Google to allow third-party payment methods on their respective app stores in South Korea is gaining support…
Hur mycket tycker Google det är värt att få fortsätta förvald sökmotor i iOS? Skitmycket. 15 miljarder dollar skitmycket. Åtminstone om man ska tro på de uppskattningar som har gjorts.
Även om det känns som en helt orimlig siffra så är den samtidigt inte helt orimlig. Åtminstone inte sett i backspegeln. 2019 ska Google ha hostat upp 8 miljarder, 2020 10 miljarder och nu ännu ett hopp upp. Ett rejält sådant. Nästa år kan det öka ytterligare: runt 18 miljarder.
Som sagt, eftersom varken Apple eller Google nånsin har släppt de här siffrorna så är det uppskattningar baserade på de siffror vi faktiskt vet. Med andra ord hur mycket Google redovisar som ”trafikanskaffningskostnad” i sina kvartalsrapporter (där iOS-avgiften är den överlägset största posten) och hur mycket Apple kan tänkas dra in i sina diverseposter. Och det är rätt mycket pengar för Apple: sisådär 9 procent av bruttovinsten.
Frågan är förstås hur länge det här kan tänkas fortsätta. Vi har förstås hela regleringsbiten – förr eller senare lär Apple tvingas låta användarna välja förvald sökmotor skulle jag tro – men hur länge är Google pigga på att betala? Även om avgiften till Apple alltså har ökat rätt rejält år för år så har Googles intäkter ökat mer. Procentuellt har alltså iOS-avgiften kostat Google något mindre för varje år. Men vad händer om (eller kanske när) Googles annonseringsverksamhet slår i taket och inte längre ökar? Eller kanske rentav börjar minska?
Google May Pay Apple $15 Billion to Remain Default Search Engine on Safari
Google may have to keep paying increasing amounts of money to Apple to stay on as the default search engine on Safari. Bernstein analysts have reportedly said Google will be shelling out $15 billion for FY 2021.
DDet här är rätt självklart när jag läser det. Det lyfts ju ofta fram i sammanhanget. Men diskussionerna om postpandemiarbetslivet är för det mesta rätt binär: distansjobbande eller kontorsjobbande. Där kontoret framställs som det man vill slippa – eller åtminstone besöka betydligt mer sällan. Men det de flesta mest är glada att slippa är pendlandet. Resandet i sig, alltså.
Som sagt. Rätt självklart. Men i diskussionen om det nya kontoret så har det handlat om lokalen i sig. Vilka krav som kommer behövas på ett kontor för att fungera som del i ett hybridarbetsliv. Men det pratas desto mindre om VAR kontoret ska finnas.
Kontoret handlar fortfarande om en punkt som folk måste ta sig TILL. Inte så konstigt. Det blir ett vattenhål som folk tar sig till från sina respektive hem. Ett kontor placeras på ett ställe av olika anledningar. Yta och pris är kanske de vanligaste parametrarna. Förmodligen blir det mer fokus på att det exempelvis ska finnas bra utrymmen för cyklar.
Men tänk om företag skulle börja placera kontoret utifrån var människor bor? Ett popupkontor (eller flera) som placeras för att det ska hamna så nära så många anställda som möjligt. Och som revideras kanske en gång. Inhysning på co-working-ställen – eller snabbanpassa lokaler om det saknas.
Employees hate their commute, not the office
Survey shows that commute time is a big reason why employees prefer working from home over going to the offfice.
Kinas bitchslappande av landets hela techsektor senaste året – där regleringsmyndigheter har slagit ned på allt från datainsamling och användarsäkehet till snedvriden konkurrens – har framförallt drabbats Kinas jättetechbolag Alibaba och Tencent. Aktiekurserna har tagit expresshissen nedåt och värderingarna har kollapsat. Så pass att Tencent nyligen tappade platsen som Asiens högst värderade bolag till taiwaneiska chiptillverkaren TSMC (vilket gör att Asiens högst värderade börsbolag för första gången på länge inte är kinesiskt). Men ett bolag verkar klara hela regleringskrisen bättre än de flesta andra: TikTok-ägaren Bytedance.
Enligt 2021-upplagan av Hurun 500 (en årlig ranking över världens 500 högst värderade bolag) så rusar Bytedances värdering. Den skrivs nu till 280 miljarder dollar, 168 % högre än för ett år sedan. Förutom att det i sig är en rejäl uppryckning så är det dessutom den näst högsta värdeökningen i årets Hurun-lista (bara amerikanska investmentbolaget Blackstone Group är värre).
Ja, åtminstone enligt Hurun. Bytedance är inte börsnoterat och har därmed inte en publik värdering, så det lär handla om en uppskattning utifrån det som Hurun faktiskt vet om Bytedances verksamhet och interna investeringar. Men om vi antar att det är en hyfsat korrekt uppskattning så innebär det att Bytedance drar ifrån rejält som världens högst värderade startup. Det innebär att Bytedance är värt nästa prick tre gånger mer än tvåan, amerikanska betalplattformen Stripe.
Sedan förra året har livet som bekant lugnat sig rätt mycket för Bytedance. Den regleringsvåg som nu sveper över Kina och tvingar de flesta techbolag att justera sina verksamheter är fortfarande ingenting mot Bytedances 2020, när TikTok och flera av företagets andra appar förbjöds i Indien och USA var på vippen att tvångssälja TikTok till Oracle och Walmart. I och med att Bytedance har kunnat växla upp rejält i USA, när Biden skrotade förbudet mot TikTok, och i och med att Bytedance ser ut att klara sig betydligt mer helskinnade än de flesta techkollegor i Kina just nu så är det inte ett orimligt värderingshopp. Inte minst som det ser ut att Bytedance faktiskt är ett av de bolag som har tjänat mest på problemen för Alibaba och Tencent.
Återstår förstås att se om, när och i så fall hur Bytedance kommer att börsnotera sig självt – eller någon del av verksamheten.
https://asia.nikkei.com/Business/China-tech/ByteDance-valuation-soars-despite-China-tech-woes
Facebooks fintechambitioner tar ännu ett kliv: företagslån.
Okej, det handlar inte om att valfri svensk småföretagare kommer kunna lyfta chatten och be om pengar från Facebook. Det betyder heller inte att Facebook har gått och blivit utlåningsinstitut. Initiativet kommer att genomföras i samarbete med finansinstitut – i Indien.
Det är alltså ytterligare lite kärleksbombande av småföretagare. Men i det här fallet handlar det om strategiskt mer vidlyftiga ambitioner än bara att locka nya annonskunder. Det är framförallt ännu ett inbrytningsförsök på den viktiga indiska marknaden.
Facebooks roll blir att agera, tja, Lendo. Eller åtminstone som någon form av kombinerad låneaggregerare och garant för lånen.
Det långsiktiga målet är, precis som här hos oss, att skaffa sig nya annonsörer – men här pratar vi dessutom om att bidra till att överhuvudtaget skapa en annonsmarknad bland småföretag. En lång svans av annonsörer gör Facebook mindre sårbart för exempelvis bojkotter och att stora annonsörer får feeling på annan plattform. Men för att den långa svansen av företag ska kunna annonser så måste de ha pengar. Och för att ha pengar så måste företagen överhuvudtaget ha en verksamhet.
En decennielång kundbearbetningstidshorisont, alltså.
https://techcrunch.com/2021/08/20/facebook-launches-program-to-help-small-and-medium-sized-indian-businesses-secure-loans/
Senaste månaderna (ja, eller egentligen i snart ett år) har Kina svingat vilt mot landets techbolag. En blandning av maktkamp, säkra finansiell stabilitet och begränsa bolagens datainsamling (bolagens, förstås, kommunistpartiet kan samla data bäst de vill) har lett till ny lagstiftning och nya regleringar. Det senaste på regleringsområdet är den principiellt sett mest intressanta: Kina är på gång att skärpa kraven på algoritmer.
Landets ”cyberspaceadministration” (CAC) släppte idag ett utkast med 30 nya riktlinjer för hur företag som använder eller arbetar med algoritmer ska använda tekniken. (Och med tanke på att vi pratar om Kina så gissar jag att ”riktlinjer” i det här fallet är VÄLDIGT starka rekommendationer.)
Bland riktlinjerna hittar vi saker som att algoritmer inte får ”uppmuntra beroende eller stor konsumtion” (vilket för de flesta sociala plattformar är själva grundgrejen med algoritmer, så att säga). Det ska också vara ”enkelt” för användare att stänga av rekommendationsalgoritmer (säg hej till alla e-handlare) och tjänster som har ”makt att påverka den allmänna opinionen eller mobilisera medborgarna” måste få algoritmtillstånd från CAC.
China proposes strict control of algorithms | TechCrunch
China is not done with curbing the influence local internet services have assumed in the world’s most populous market. Following a widening series of
Kommer ni ihåg debatten kring TikTok förra året, både här hemma och på andra håll (som i USA)? Oron att användardata skulle löpa risk att hamna hos kinesiska staten eftersom TikTok är kinesiskt? Two can play that game, tydligen. Nu kommer uppgifter om att Kina, i sin regleringsvåg mot landets techbolag, arbetar på nya regler som kommer att tvinga ”datatunga” kinesiska bolag att ansöka om tillstånd innan de börsnoteras i USA.
Parallellt med de inhemska åtstramningarna för techbolagens verksamheter och datainsamlande så har även utländsk börsnotering varit ett ett område som kinesiska myndigheter har tittat närmare på. Inte så oväntat att något sånt här skulle landa, alltså. Men sannolikt är det som USA håller på med i skrivande stund också en rätt drivande anledning: USA håller på att driva igenom hårdare krav på kinesiska bolag som är noterade i USA.
Rent krasst är det inte tillåtet för kinesiska bolag att notera sig utomlands och på pappret ägs kinesiska aktiebolag till hundra procent av kineser. Även de bolag som är noterade i USA. Det har de kinesiska bolagen löst med lite kreativ bokföring och postboxbolag (eller åtminstone holdingbolag) med bas utanför Kina (exempelvis Caymanöarna). Den som köper kinesiska aktier noterade i USA köper formellt alltså del i ett bolag som i sin tur ägs av det kinesiska bolaget. (Ja, ungefär så. Ska jag vara helt ärlig så har jag inte helt greppat upplägget.)
Ett av kraven som USA har är att kinesiska bolag noterade i USA ska underkasta sig samma reglering som amerikanska bolag. Vilket innebär större transparens och högre grad av insyn för tillsynsmyndigheterna. Det i sin tur tycker Kina säkerligen inte är en särskilt bra idé. Lägg till att hela TikTok-härvan, där Kina panikstiftade en lag som gör att algoritmer inte får säljas till utländska företag utan myndighetsgodkännande, så kan vi säga att Kina överlag inte är särskilt sugna på att dela någonting alls med USA. Så till den grad att Kina nu alltså ser ut att acceptera minskade kapitaliseringsmöjligheter för sina egna bolag.
Den stora frågan är förstås vad som händer med de kinesiska bolag som redan är noterade. Och gladast över allt det här lär främst vara Hong Kong-börsen, som är på god väg att gå om Nasdaq som världens största aktiebörs.
https://www.wsj.com/articles/china-plans-to-ban-u-s-ipos-for-data-heavy-tech-firms-11630045061
Förra veckans Apple-nyheter var mycket fokuserade på företagets besked att de kommer att börja skanna iCloud-konton efter barnporrbilder. Nu visar det sig att företaget redan har gjort det. I ett par år.
Mer specifikt handlar det om att Apple har använt samma teknik som är tänkt för iCloud-konton för att skanna iCloud-mejl. Mejl som har skickats till och från iCloud-adresser har alltså filtrerats genom ett barnporrfilter. Så Apple har alltså i flera år gjort vad de nu säger att de ska börja göra. Eller?
Nja, ett rätt stor skillnad är att det i mejlfallet handlar om okrypterat innehåll, medan det som Apple nu siktar på att införa handlar om innehåll som lagras i företagets iCloud-tjänst – i krypterad form. Och det är förstås just det som gjort att Apple har dragit på sig en kritikerstorm: anklagelser om att skanning av krypterat innehåll också innebär att Apple bygger in om inte en bakdörr så åtminstone en svaghet i krypteringen. (Även om det alltså handlar om just att skanna iCloud-konton och inte användares iPhones.)
Men rent konceptuellt kan det här förstås klumpas ihop till samma sak för de som vill kritisera Apple. Inte minst de som redan ”vet” att de är övervakade och censurerade av big tech. Och likt som så ofta när det handlar om techgiganterna så är det kört vad de än gör. Om man så vill: techbolagen kan vara en av få saker som både vänster och höger är överens om. Eller snarare: att något måste göras för att kapa deras makt och inflytande på vår uppkopplade vardag.
Apple Has Reportedly Been Scanning Your iCloud Mail for Child Abuse Images Since 2019
The controversy over Apple’s plan to scan iPhones for CSAM is new, but the company’s efforts to flag these abuse images has been going on for years.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Amazon fortsätter ta kliv ut i den fysiska världen. Den fysiska butiksvärlden. Nu kommer uppgifter från Wall Street Journal att (e-)handelsjätten har planer på att öppna ”flera” varuhus i USA. Typ Åhléns.
Det verkar alltså handla om diversebutiker till skillnad från de mestadels renodlade matbutiksformat som Amazon mestadels har rullat ut. Men inte heller den här typen av butiker är helt nya för Amazon. Bland företagets numer sju (fler?) olika butikskoncept finns Amazon 4-Star som säljer ungefär vad det heter: saker som fått minst 4 stjärnor i snittbetyg på Amazon.
Det känns väldigt troligt att det mycket kommer handla om Amazons egna varumärken. Mer specifikt det enda stora Amazon-varumärkessegment som inte har någon fysiska Amazon-närvaro: mode. Möjlighet att faktiskt prova kläderna för att på så sätt minska returkostnaderna. Och överlag ännu en marknadsföringsplats och en återlämningsplats för Amazon. (Överlag börjar ju fysisk butiksnärvaro allt mer bli den nya stortavlan.)
Skulle inte heller vara helt omöjligt att Amazon inspireras av sin egen frisersalong. Att det blir rätt mycket kring smink och skönhet också. Samt att vi nog kan tänka att Amazon gör en Macy’s/Facebook – upplåter popuputrymmen för trendiga onlinevarumärken utöver deras egna.
Amazon reportedly plans to open department stores, starting in California and Ohio
A Wall Street Journal report reveals Amazon is planning to open department stores in California and Ohio. The rumors point to locations stocked with clothing, home goods, and electronics, but we don’t know if they’ll include cashier-less Just Walk Out technology.
Vad är ett mediebolag nuförtiden? Ja, den definitionen har förstås varit rätt flytande ett bra tag vid det här laget, men numer är det mer luddigt än någonsin. Från stora konglomerat till enskilda individer – och allt däremellan. Faktum att det nästan går snabbare att räkna upp vilka företag som INTE har mediebolagsambitioner. Åtminstone video- eller ljudinnehåll i proffsklass enligt konstens alla tv-produktionsregler. Nu är det dags för kinesiska e-handelsraketen att ge sig in och leka på det här området.
I Sheins fall handlar det om en egen Project Runway, med bland andra Khloé Kardashian i juryn. 30 förhoppningsfulla wannabedesigners ska tampas med varandra i kampen om en prispott på 100 000 dollar. Ja och så kommer förstås vinnarens kollektion marknadsföras och säljas via Sheins plattform.
För Shein är det här en extra perfekt match. Två stora delar i Sheins framgångsresa har varit att snabbt trycka ut lokalanpassade kollektioner och starka social-band till sina kunder. Här möts de två alltså, när Shein förvandlar produktutvecklingen till underhållning på helt egna meriter.
Shein to Launch Design Competition TV Series
The show will follow 30 emerging designers as they compete to win $100,000 and will feature a star-studded panel of five judges, including Christian
Japp. Klart att även Walmart vill haka på kryptoracet. Nu gör de en Amazon och söker någon som ska bli ”Cryptocurrency and digital currency product lead” och därmed ansvara för att ”utveckla strategin för digitala valutor” plus produkter inom området.
Mycket handlar förstås om att Walmart vill vara med på tåget vad gäller att erbjuda möjlighet att betala med krypto. Men vi kan nog också anta att såväl Walmart som Amazon har betydligt större ambitioner än så. Som artikeln konstaterar så ligger lösningar för NFT:er nära till hands. Alltså den blockkedjebaserade teknik som gör det möjligt att sälja unika exemplar av digitala föremål. Att de båda handlarna alltså tittar på möjlighet att sälja betydligt mer digitala grejer. Och sannolikt också ta fram lösningar som sedan kan säljas vidare till andra (e-)handlare.
https://www.theverge.com/2021/8/16/22627111/walmart-cryptocurrency-payments-hire-amazon
Nytt köp för Roblox: Discord-konkurrenten Guilded. Ja, eller en wannabe-konkurrent, åtminstone. En tjänst som i det stora är rätt liten och ny.
Vad innebär det här? Ett rätt givet tillägg för köparen. Roblox är i sig en spelplattform, en egen liten spelvärld om man så vill, som främst vänder sig till yngre spelare. Med Guildeds produkt får Roblox bättre möjlighet att låta sina spelare interagera med varandra. De ”intressenter” som redan använder Guilded kan fortsätta göra det, eftersom det inte ser ut som att Roblox tänker stänga ner tjänsten för andra företag. Inte än, kanske ska sägas.
Och det är rätt mycket ett tecken i tiden: låta andra använda företagets tjänster snarare än att låsa in dem. Det i sin tur gör det möjligt att både få data och intäkter från externa företag. Och ja, kanske till och med konkurrenter.
Lika mycket i tiden är att Guildeds chattplattform också har stöd för att arrangera evenemang. Spelturneringar, alltså. Men det måste förstås inte vara det enda användningsområdet. För det är ju trots allt det som allt mer kännetecknar onlinespelplattformar, framförallt för unga spelare: de är sociala medier i sig. Med virtuella världar lika verkliga som de utanför skärmen.
Roblox acquires Discord competitor Guilded | TechCrunch
Roblox is using M&A to bulk up its social infrastructure, announcing Monday morning that they had acquired the team at Guilded that has been building
Rätt väntat besked: Amazon utökar sitt annonsekosystem med podcasts.
Amazon har gjort som ungefär alla andra musikströmningstjänster senaste året eller så: börjat erbjuda poddar som del av prenumerationerna. Och likt de flesta andra så kastar Amazon också högvis med pengar efter plattformsexklusivt innehåll. Ett införsäljningsargument för att stå ut från mängden, på samma sätt som på videosidan.
Att Amazon nu rampar upp annonsbiten inom podcastsegmentet är som sagt var inte särskilt oväntat. Amazon gör lite som Facebook och öppnar nya tjänster och funktioner för att kunna skaffa sig fler ytor att visa annonser på. Egenägda ytor. Det i sin tur gör att Amazon inte kämpar mot Facebook och Google på samma ställen och delvis inte heller om samma annonskronor (annonsdollars?). I alla fall inte så länge som den totala kakan fortsätter växa.
Amazon är redan en jätte på åtminstone den amerikanska annonsmarknaden, men vill förstås bli en ännu tyngre spelare. Än så länge har det gått lite… sådär för Amazons ambitioner att skaffa sig en rejäl position på spelsidan, men de lär fortsätta försöka till dess att de får snurr på den verksamheten. Och då lär annonserna följa på även där.
Under det kinesiska kommunistpartiets släggsvingande mot landets techbolag senaste tiden så är Tencent Music ett av de bolag som drabbats särskilt hårt. Tencent Music är WeChat-ägaren Tencents Spotify-konkurrent – en musikströmningstjänst alltså – som för ett tag sedan beordrades att säga upp de exklusivitetsavtal som bolaget sitter på. TME måste alltså släppa rättigheter till andra konkurrenter i landet för att få lite ordning på bolagets dominerande ställning på musikområdet. Det i sin tur har fått aktien att tokrasa. Men verksamheten i sig bryr sig inte särskilt mycket om turbulensen – senaste året har tjänstens användartal växt med över 40 %.
Ja, eller mer specifikt så handlar det om att det är de betalande användarna som har växt så pass mycket. TME har sammantaget ett rätt bra tag varit världens största musikströmningstjänst, men en försvinnande liten del av användarna har betalat för tjänsten (eller tjänsterna, det är flera som samlas under TME-paraplyet). Den stora massan har varit annonslyssnare. Betydligt mindre lukrativa kunder – bara att fråga Spotify.
Det här innebär att TME nu totalt har runt 66 miljoner betalande användare. Fortfarande betydligt mindre än Spotifys 156 miljoner, alltså. Men TME:s tillväxttakt landade Q2 på 41 % medan Spotifys var 20 %. Mer än dubbelt så snabb användartillströmning, alltså. Det var dessutom den snabbaste kvartalstillväxttakten för TME sedan 2016.
Hur står det sig mot de övriga konkurrenterna? Bra fråga. Apple har inte delat några siffror för sin musiktjänst sedan 2019, men bedöms nu ha runt 70 miljoner användare. Amazon å sin sida gick ut med att deras tjänst i januari hade 55 miljoner kunder. Det skulle kunna innebära att TME numer har gått Amazon som världens tredje största betalmusiktjänst.
Tencent Music Sees Over 40 Percent Paid Subscriber Growth in Q2
Tencent Music beat Wall Street expectations for second-quarter profit as its advertising business rebounded and more people subscribed to its music streaming platform.
Är du en av dem som fortfarande inte har sett dokumentären The Social Dilemma, som målar upp en milt sagt mörk bild av sociala medier? Då kan du göra det nu, även om du inte har Netflix. Netflix har nämligen lagt upp hela dokumentären på Youtube.
No Title
No Description
Kinas sökjätte Baidu tar ännu ett steg in på det självkörande området. Efter att testkört med självkörande bilar ett rätt bra tag nu så var det i veckan dags för företaget att presentera generation fem i Apollo-serien. Likt föregångarna handlar det (förstås) om en självkörande historia. Dessutom en som enligt Baidu ska vara självkörande på nivå 5 – alltså den högsta nivån som definitionsmässigt innebär att den ska kunna klara sig helt själv i nära nog alla situationer och trafikmiljöer. Och ja, Robocar ser ut som något från Robocop.
Dessutom lanserade Baidu samtidigt en ny robottaxitjänst: Luobo Kuaipao. Så självkörande bilar kommer med andra ord allt närmare att bli vardag.
https://bit.ly/3y9GV2i
Jamen det är väl klart att även Tesla är på gång med en egen robot. En ”mänsklig” sådan. Optimus är namnet på skapelsen som enligt planerna ska visas upp under nästa år.
Förutom att insidan kommer att bestå av den AI-teknik som Tesla använder för sina bilar (fast, ja, kanske inte exakta samma…) så kommer den att vara 177 cm hög och väga runt 56 kilo. Och ha en skärm som ansikte. Det bästa med informationen som Tesla släppte kring Optimus? Det ska gå att ”springa ifrån den och förmodligen kunna brotta ned den”. Musk, som då och då målar upp en mörk framtidsbild där AI förvandlas till Skynet och förgör mänskligheten, har med andra ord byggt in anti-Skynet-funktionalitet. Eller åtminstone försökt framtidssäkra mänskligheten så långt det går.
Det intressanta är att det alltså är ännu ett försök att göra just en mänsklig, eller humanoid, robot. Snarare än en, tja, robotrobot. En som oavsett rätt mycket ska se ut som en människa och förmodligen röra sig som en människa. Ja, fast med ett skärmansikte. Att se hur det kommer att tas emot, när det då och då kommer undersökningar som visar att vi människor är mer bekväma med robotar som ser ut som robotar ”ska”. Att försöka att få dem att se ut som människor snarast gör oss illa till mods.
Eller så kanske Optimus kan bidra till att ändra på den inställningen. Gissar att det kommer en deluxemodell senare. Optimus Prime. Som kan förvandlas till en Tesla.
(Sen KAN det här förstås bara vara Elon Musk som har roligt på vår bekostnad och att det bara är ett skämt. Man vet inte med Elon. Men med tanke på att ”demoexemplaret” var en dansare i robotig kostym så känns det väldigt mycket som väldigt mycket första april. Den som lever får se. Som vanligt.)
https://www.theverge.com/2021/8/19/22633514/tesla-robot-prototype-elon-musk-humanoid-ai-day
Under en produktpresentation i veckan berättade Tesla att de arbetar på den ”humanoida” roboten Optimus (som presenterades genom en dansare i robotoutfit) som är planerad att släppas nästa år. En produkt som kändes… som att Elon Musk drev med oss. Att det alltså bara var en programpunkt för att driva med världens techskribenter (att se vad det blir, man vet ju aldrig med Musk). En annan inte-helt-given-Tesla-produkt kändes däremot betydligt mer trolig: superdatorn Dojo.
Dojo i sig är, förstås, inte alls tänkt för kommersiellt hemmabruk. Inte ens för att köra mer generiska datoraktiviteter. Dojo har ett väldigt specifikt användningsområde: att träna AI-algoritmer. Den ska dessutom vara världens snabbaste i den här grenen. Eller skulle kunna vara. Oavsett: en väldigt, väldigt snabb dator.
Är självklart främst tänkt att användas för interna Tesla-ändamål, men planen ska även vara att göra den tillgänglig även för andra. Ännu en potentiell Tesla-produkt och ännu ett exempel på att Tesla inte är ett bilföretag, utan ett batteriföretag som även råkar göra bilar. Och nu snart kanske även ett AI-företag fullt ut.
Tesla unveils Dojo supercomputer: world’s new most powerful AI training machine
At its AI Day, Tesla unveiled its Dojo supercomputer technology while flexing its growing in-house chip design talent. The automaker…
Ingen biggie. Boston Robotics tvåbensrobot Atlas har lärt sig att acea parkour. Med perfekta landningar och synkroniserade backflips.
Bara lite dust off the old shoulder.
Atlas | Partners in Parkour
No Description
Tencent gör en Amazon. Ja, eller de gör de inte alls om du frågar Tencent. I veckan kom en rapport som sa att Tencent håller på att ta fram en motsvarighet till Amazons handflateteknik. Möjlighet att identifiera sig och betala bara genom att hålla handen över en skanner. Extremt relevant teknik 2021, när det är inne att ta i så få saker som möjligt. Men sedan gick Tencent ut och sa att de inte alls håller på att testa tekniken, de håller bara på att ”forska” kring tekniken.
Vilket jag läser som: med tanke på Kinas nya datainsamlingslagstiftning och hur vilt Kina svingar mot techbolagen i landet just nu så är det inte helt rätt läge att gå ut med att man håller på att ta fram teknik som använder ännu mer biometri för att identifiera användarna. Men vad Tencent trots allt erkänner är ATT de tittar på tekniken. Och ”forskar” kan vi nog i det här fallet översätta som ”vi har kommit väldigt långt och kommer börja testköra så snart som det politiska landskapet är lite mer mer passande”.
Tencent: doing research on palm-scanning payment, no plan to put it into use
Chinese technology giant Tencent Tuesday dismissed reports saying it has been running internal tests on a new type of touchless palm payment function.
I våras fick vi veta en hel massa om de många nya funktioner som kommer till Apples olika operativ i höst. Men nu meddelar företaget att en funktion INTE kommer: SharePlay. Den kommer inte i första versionen av iOS 15, utan senare. Att se om det innebär 2021 eller om den skjuts fram ännu längre.
SharePlay i sig är inte en av de funktioner som kanske kändes mest intressant under Apples presentation. Det är Apples motsvarighet till Facebooks Watch Party – och numer en funktion som mer eller mindre alla som erbjuder strömmat innehåll numer har: en funktion som gör det möjligt att titta på saker tillsammans även på distans. Socialt tittande, alltså.
Kan alltså kännas som en mindre funktion i det stora hela, men att Apple nu alltså går ut och informerar om att funktionen försenas visar att det är en funktion som Apple har förväntningar på. Förväntningar som de inte vill sabba genom en misslyckad utrullning. Inte så konstigt, med tanke på att det är ett försök från Apple att bli lite mer sociala.
Apple says SharePlay won’t be part of initial iOS 15 release
SharePlay, one of the biggest new features of iOS 15, iPadOS 15, tvOS 15, and macOS Monterey, has been delayed and now won’t be rolled out until later this fall.
Å vad det här skulle vara välkommet. En ny beta av kommande iPhone-operativet iOS 15 ger möjlighet att välja om man vill visa adressraden och några navigeringselement i botten av sidan istället för i toppen. Valmöjligheten ska ha berott på att betaanvändare inte gillade när Apple flyttade ned det här till botten. Nu har jag inte testat själv men… det vore satan i gatan på tiden.
Trots att vi har pratat om mobile first i snart ett årtionde – och trots att allt fler appar har sin navigering i sidfoten – så klamrar sig webbplatsdesignen fortfarande kvar krampaktigt kvar vid datorn. Med andra ord: nära nog alla sajter har fortfarande navigeringen i toppen av skärmen. Med andra ord så långt ifrån tummen (för det flesta) som det bara går. Och ja. Viktiga navigeringsalternativ läggs förstås längst upp till höger.
Okej att mobiler idag mer eller mindre kräver två händer för att använda och okej att inte minst Apple själva motverkar det här med riktlinjer om att ha saker uppe till höger. Men är det inte dags att börja göra mobilsajter som på riktigt är gjorda för mobilen – både beteendet och prylen?
iOS 15 beta 6 redesigns Safari with address bar on top – 9to5Mac
Apple has confirmed that iOS 15 beta 6 brings another redesign to Safari with an option to show the Safari address bar at the top.
Oväntat och inte oväntat. Under sommaren blev det klart att Ikea kommer att börja sälja lägenheter i sina egenägda gallerior i Kina (till att börja med, kan tänkas) och efter att ha sålt solpaneler så tar nu Ikea nästa steg på det senare området: företaget börjar sälja el via tjänsten Strömma. Strömma är ett samarbete mellan Ingka Group, del av Ikea-sfären, och Svea Solar.
Det är tänkt att fungera som elbolag fungerar mest: du betalar och får el. Bara förnyelsebar el – dessutom bara från anläggningar som är max fem år gamla. Det är åtminstone ambitionen, som del i ett försök att driva på utbyggnaden.
Oväntat, eftersom Ikea trots allt som företag inte varit helt nära det här området. Väntat, eftersom, tja, 2020-talet. Bolagen som är stora spelare i vår vardag vill alla bli ännu större spelare. Det gör att de ger sig in på allt fler områden som inte är del av den ursprungliga kärnverksamheten. När man springer in i tillväxtväggen på ett område är det bara att ställa sig vid startlinjen för ett annat.
IKEA will sell clean energy to Swedish homes | TechCrunch
IKEA won’t just sell you smart lights – it’ll soon sell you the electricity to power those lights, too. IKEA has revealed plans to sell clean energy to Swedish homes through a subscription service.
Klarna satsar allt mer på att bli en (ännu större) betalspelare i USA, men konkurrenterna tänker förstås inte låta Klarna få fritt spelrum. Senaste året har allt fler börjat erbjuda det som är Klarnas signum (även om de inte uppfann det): köp nu, betala senare. En som har lagt till till i sitt produktutbud är PayPal. Och nu skrotar PayPal förseningsavgiften för för betala senare-köp.
Visst, nu handlar det om att avgiften försvinner i USA, Storbritannien och Frankrike – inte överallt – och PayPals upplägg är inte identiskt som Klarnas. Men det är ett drag som garanterat kan sätta press på Klarna.
Klarnas favoritkund är som bekant den som inte betalar i tid. Den som Klarna kan smacka till med en förseningsavgift (eller ännu hellre den egna inkassotjänsten). Det hette ju åtminstone så i Klarnas barndom och det uttalandet har Klarna sedan dess jobbat hårt med att försöka tvätta bort. Men en rätt stor del av intäkterna kommer alltjämt just från förseningsavgifter. När betala senare-konkurrensen hårdnar än mer så är jag rätt säker på att vi kommer se fler kommer att dumpa förseningsavgiften som ett sätt att skaffa sig marknadsandelar. Inte minst jättespelare som Apple som (även här) kan subventionera sin motsvarighet via andra intäkter.
PayPal will no longer charge late fees for buy now, pay later purchases
PayPal will stop charging late fees for Pay in 4 purchases in the US starting on October 1st.
Hejåhå. Ännu ett lite historiskt skifte. Tencent, som äger Kinas största sociala plattform WeChat, har fått rejält med regleringssmisk av myndigheterna i Kina senaste tiden. Efter Alibaba har Tencent drabbats hårdast. Aktiemässigt har Tencent dessutom drabbats hårdast. Men i gårdagens kvartalsrapport visade det sig att Tencent hade ungefär ett likadant Q2 som de flesta techjättar – både här och i Kina: ett rätt bra kvartal.
Omsättningen gick upp med 20 % och vinsten slutade plus 29 %. De mesta av pengarna kom som vanligt från Tencents olika innehållstjänster, men annonsintäkterna och framförallt fintechintäkterna ökade i betydligt snabbare takt. Men det förändrar inte att Tencents aktie har tagit expresshissen nedåt i år. Så pass att Tencent inte längre är Asiens mest värdefulla börsbolag. Inte heller Alibaba. Istället är det taiwanesiska TSMC som nu har tagit över tronen.
Ett skifte som är väldigt mycket en illustration av 2021. De kinesiska techbolagen har som sagt fått tokstryk av hemlandets regleringsmyndigheter, vilket fått aktierna att rasa. Parallellt med det så är världen just nu drabbad av halvakut brist på chip och halvledare. Precis det som TSMC tillverkar. Och precis det som Kina inte själva kan framställa.
Asiens mest värdefulla bolag är alltså inte längre kinesiskt. Även om Kina sannolikt inte håller med om det, definitionsmässigt.
No Title
No Description
En rätt… oväntad investering från Microsoft. Office-företaget plöjer ned 5 miljoner dollar i Oyo.
Vad är då Oyo? Ett indiskt hotelltechbolag. Ja, i grund och botten en budgethotellkedja, som – likt de flesta internetbolag nuförtiden – har breddat sin produktportfölj.
Frågan är förstås vad Microsoft siktar på med hotellverksamhet i sitt tjänsteutbud. Visst, Oyo har haft ett riktigt uselt år – precis som ungefär alla som haft boende, transport och resor som sin business. Nu börjar det däremot lätta upp. Ett globalt uppdämt behov att få komma ut och resa igen.
Men i grund och botten är det sannolikt främst ”Indien” snarare än ”budgethotell” som drivit Microsofts intresse. Likt alla andra stora bolag – techgiganterna inte minst – satsar allt mer på att positionera sig på 2020-talets viktigaste tillväxtmarknad. Och i Microsofts fall handlar det sannolikt främst om Azure. Möjlighet att sälja sina molntjänster, alltså.
Oyo Gets $5 Million Investment from Microsoft Ahead of Expected IPO
Microsoft has invested $5 million (roughly Rs. 37.15 crores) in hotel aggregator Oyo, which is backed by Softbank, according to a regulatory filing, ahead of the Indian hotel chain's plan to go public.
Så har den lag som varit på gång i ett år – och som sedan dess har föregåtts av allt mer släggvevande mot techbolagens verksamheter – nu till sist klubbats i Kina. En lag som är tänkt att minska överdriven datainsamling och stärka konsumenters ställning. Typ. I mångt och mycket GDPR, på kinesiska.
Men så finns det förstås ett gigantiskt kryphål i lagen. För Kina självt. Staten, partiapparaten och alla myndigheter kan köra på ungefär som tidigare med att kartlägga, övervaka och straffa sin egen befolkning. Den nya lagen handlar alltså om att begränsa och sätta koppel på hur mycket data om kinesiska medborgare som ligger i privata företags händer. Och som alltså därmed skulle kunna hota kommunistpartiets maktmonopol i landet.
Den här lagen har, redan på förhand, skakat om den kinesiska techscenen rejält. Och den lär fortsätta göra det. Även för de kinesiska bolag som verkar utanför hemlandet. Som TikTok.
China passes data protection law | TechCrunch
China has passed a personal data protection law, state media Xinhua reports (via Reuters). The law, called the Personal Information Protection Law (PIPL),
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Dags för Amazon att rulla ut ett nytt affiliatenätverk. Och målgruppen den här gången är… handlarna själva. De handlar som går med i Amazons Brand Referral Bonus Program får en avgiftssänkning från 15 % till 5 % för varje köp som är resultat av trafik som har drivits in från andra destinationer, som Google och Facebook.
Det här innebär ironiskt nog att om en kund söker upp och hittar en produkt via Amazons sökfunktion så betalar handlare 15 % i avgift, men om köpet kommer via, säg, en länk i handlarens nyhetsbrev så blir avgiften bara 5 %. Vilket… kan tyckas vara ett lite märkligt drag av Amazon.
Varför drar Amazon igång det här initiativet? Förmodligen därför att det som i Googles värld kallas TAC blir en allt tyngre utgiftspost. TAC, eller trafikanskaffningskostnader, är de pengar som Google betalar till andra (som för att få fortsätta vara förvald sökmotor i iOS) för att dra trafik till de ställen där Google sedan kan visa annonser. Läs: nära nog uteslutande Googles egna plattformar.
Amazon börjar alltså känna av den allt mer hårdnande e-handelskonkurrensen och vill nu outsourca en del av inkastarkostnaderna till handlarna med en tänkt #win för båda parter.
Amazon Will Pay Brands To Drive Traffic to Amazon
Amazon reduced the transaction fee to 5% from the typical 15% for sales originating from brands bringing the shopper to Amazon. Amazon is trying to incentivize brands to invest in marketing on platforms like Facebook and Google but link to Amazon instead of their e-commerce website.
Ännu ett shoppingköp för Google. Youtube lägger vantarna på indiska startupen Simsim.
Anledningen? För att steppa upp Youtubes game när det handlar om social shopping, förstås. Alltså ungefär det som alla sociala plattformar storsatsar på just nu. Simsim är lite av ett Shopify för social shopping, med en tjänst som ska knyta ihop ”lokala handlare, influencers och kunder”. Hjälpa småföretagare att ta sina första, eller åtminstone tidiga, stapplande steg på e-handelsområdet.
Men så har vi nationaliteten på Simsim som förstås gör att det här handlar om något betydligt större och betydligt mer långsiktigt för Google: skaffa sig en rejäl närvaro i 2020-talets viktigaste tillväxtmarknad.
En överlägsen majoritet av Indiens småhandlare ska vara familjeägda kvartersbutiker, så kallade kiranabutiker. En målgrupp som fram till nu till stor del har haft – eller kanske till och med fortfarande har – 3G- eller 2G-mobiler. Som alltså knappt har varit på internet. Dessa handlar vill förstås onlineföretagen skaffa sig en riktigt bra relation till.
Simsim-uppköpet känns alltså lite som Facebooks WhatsApp-samarbete med Indiska Reliance Retail. Men där Facebook satsar på chattshopping så är det videoshopping (förstås) som är ingångsvinkeln för Youtube.
YouTube acquires Indian social commerce startup Simsim | TechCrunch
YouTube has acquired social commerce startup Simsim, the Google-owned firm said on Tuesday. Neither of the firms disclosed the terms of the deal, but two
Klarna fortsätter köpa företag – företag som inte är del av den ursprungliga kärnverksamheten. Senast ut: APPRL blir nu del av Klarna-familjen.
APPRL:s verksamhetsidé är något som är väldigt aktuellt och inne just nu: koppla ihop (e-)handlare och influencers för att driva trafik eller för att sälja produkter direkt mot sina följare. Shopfluencers, alltså.
Att Klarna, precis som andra betalplattformar som PayPal, vill in betydligt tidigare i transaktionsresan är i sig inte särskilt nytt. Betaltjänsterna satsar alltmer aggressivt och aktivt på att bli startpunkten och den primära kontaktvägen med slutkonsumenterna snarare än att bara vara det sista tråkiga steget i (online)köpet.
Helt enkelt sluta loopen: bygga shoppingtjänster som driver transaktioner och därmed transaktionsavgiftsintäkter. Ja, eller till och med avgiftsintäkter både i början och i slutet av köpresan.
Klarna acquires APPRL, connecting retailers and content creators as global consumers embrace social shopping | Klarna International
Stockholm and New York – 27 July 2021 – Klarna, a leading global retail bank, payments and shopping service, today announces the acquisition of APPRL, a SaaS platform that allows content creators and retailers to work together frictionlessly to bring immersive and informative shoppable content to global consumers.
Jamen det var väl rätt givet: Douyin, den kinesiska versionen av TikTok, ska ha börjat testa en helt ny slags tjänst: matleveranser. Det handlar närmare bestämt om ett nytt miniprogram med namnet Xindong Waimai som nu har börjat testas internt.
Det ser dessutom ut som att ägaren Bytedance har rätt långgående ambitioner att bli en ny Uber Eats eller Meituan: Xindong Waimai verkar inte (bara) vara tänkt för en matleveranstjänst i Bytedances egen regi utan ska vara en hubbtjänst och ett samlingsgränssnitt som restauranger och andra matkedjor kan integrera sina tjänster med.
Etiketten ”kortvideoapp” blir allt mindre relevant för Douyin och största konkurrenten Kuaishou (och för den delen även TikTok). Bytedance har ambitioner att inte bara utmana främst Tencent i kampen om kinesernas onlinetid utan också satsa på knuffa WeChat av tronen som Kinas allt-i-allo-app.
Med tanke på att Douyin i mångt och mycket ger en rätt bra vägkarta över vart TikTok är på väg så är det med andra ord en bra idé att följa Douyins utveckling för alla som vill ligga i framkant vad gäller kommande TikTok-funktioner och -tjänster.
Bytedance’s Douyin Conducts Internal Testing for Food Delivery Service, Confronting a Competitive Market
Bytedance’s popular video-sharing platform Douyin recently set up a team for a food delivery business, launching an internal test of a mini-program named
Walmart gör en Amazon på e-handelsområdet, igen. Fast den här gången handlar det om att Walmart ser ut att följa i Amazons fotspår på B2B-sidan – genom att börja erbjuda sin e-handelsteknik (mer specifikt tekniken för att köpa på nätet och hämta i butik) till andra företag. I Walmarts fall handlar det om att tekniken paketeras som en prenumeration i samarbete med Adobe.
Självklart ingår även integration med Walmarts egen marknadsplats så att de handlare som använder tjänsten kan visa upp sina produkter med några få klick, men det stora här är att Walmart alltså nu fullt ut går och blir techleverantör. Precis som bland andra Amazon så riggar Walmart sig för möjligheten att kunna tjäna pengar även på försäljning hos konkurrenter, eller åtminstone hos handlare som av någon anledning inte vill sälja via Walmart.
Men inte bara det: Walmart gör på Amazon även på ett annat sätt: de förvandlar en intern kostnad till en extern intäktsström.
No Title
No Description
Det här är milt sagt en oväntad affär: Facebook säljer sin rymdinternetverksamhet till… Amazon. Ja, eller sin avdelning för ”internet via små satelliter”. Facebook lägger alltså ned sin ambition att bli en internetoperatör. Ja, via rymden åtminstone.
Att Amazon är sugna på att konkurrera på det område där Elon Musks SpaceX ligger längst framme för tillfället är inte så konstigt. Jag menar, i dagarna kommer Amazons grundare och före detta VD Jeff Bezos att ge sig ut på sin första rymdresa med hjälp av Bezos rymdföretag Blue Origin. Med tanke på hur stor del av Amazons verksamhet som molndelen AWS numer utgör så är det ett rätt kort steg (för företaget och mänskligheten) att Amazon också vill börja erbjuda internetuppkoppling – likt bland andra Google och Microsoft.
Men Facebook är vid det här laget ett av de företag som arbetar mest med att just få ut uppkoppling till olika delar av världen (för att driva trafik till sin egen business, förstås). Bland annat gräver Facebook ned fiberkablar så det står härliga till – både under mark och under världshaven. Att de nu helt ger upp rymdracet (för tillfället åtminstone) är därför väldigt otippat. Visst. Var en väldigt lite del av det Facebook gör – och härk med tillstånd och regleringar lär ha fått Facebook att tappa sugen. Men fortfarande väldigt oväntat att de helt skulle lägga av. Och nästan lika förvånande att de säljer till Amazon.
Lika uppseendeväckande är att det här innebär att både Facebook och Google i år har gett upp sina, bokstavligen talat, högt flygande internetambitioner. I början av året drog Google ur pluggen för Loon, företagets internetballonger avsedda för gränslandet mellan atmosfären och rymden.
Det innebär alltså att vi numer har två bekräftade techjättar kvar på det här området: SpaceX och Amazon. Ja, plus att det ryktas att även Apple är intresserade av att vara med och leka.
Amazon bought Facebook’s satellite team to help build Starlink competitor
Amazon’s Project Kuiper got some new employees as Facebook ended satellite project.
Under Facebooks utvecklarkonferens F8 2017 var ett av huvudnumren en presentation från Regina Dugan, som i sitt CV kunde stoltsera med att vara den första kvinnliga chefen för DARPA och senare arbete hos Google. Temat för Dugans presentation var Facebooks sprillans nya satsning på hjärndatorgränssnitt. Att alltså exempelvis kunna styra enheter med hjärnan som enda gränssnitt. Om man så vill: läsa tankar. Men nu är det slut med det: Facebook har lagt ner hela initiativet.
Att det gick lite sådär med Facebooks hjärnläsarambitioner blev rätt uppenbart eftersom Facebook, tja, inte pratade särskilt mycket om det. Att Dugan sedan lämnade Facebook mindre än ett år senare var ännu en ledtråd. Vi kan konstatera att allt visade sig vara svårare än vad Facebook hade trott. (Fun fact: Elon Musk lanserade nästan samtidigt som Facebook sitt eget initiativ – som fortfarande ska vara på någon slags bana. Men Musk erkände bara för någon vecka sedan att ”det var svårare än han hade trott” att få bilar att bli helt självkörande. Jag misstänker att detsamma gäller även hjärndatorgränssnitt.)
Facebook kommer nu istället satsa på hårdvara som VR-handledskontroller. Saker som ligger närmare kommersiell tillämpning inom en hyfsat snar framtid, alltså.
Nedläggningen av hjärndatorgränssnittssatsningen innebär att Facebook på kort tid har skrotat två högprofiliga initiativ som i Googles värld hade sorterats in under ”Other bets”. Alltså lite wild and wacky projekt som lyfts fram som jättekliv för mänskligheten. Men Facebook verkar nu alltså ha blivit betydligt mer restriktiva med hur mycket wackiness som företaget mäktar med.
Mer kommersiellt, mindre wacky, alltså.
Facebook is ditching plans to make an interface that reads the brain
The company’s research into a consumer mind-reading device is over, for now. Some scientists said it was never possible anyway.
Då och då konstateras hur orimligt hög Teslas börsvärdering är. Inte minst när den ställs mot vad andra billtillverkare som säljer betydligt fler bilar per år är värda. Jag brukar då säga att Tesla inte är en bilföretag, utan ett batteriföretag som också råkar tillverka bilar. Ännu en bekräftelse på det: Elon Musk har gått ut med att Teslas nätverk av laddstationer kommer att öppnas för andra bilmärken senare i år.
Vad innebär då det här? Tesla har fortfarande ett rätt stort försprång jämfört med ungefär alla andra biltillverkare när det gäller elbilar. Men övriga, alltså även de stora drakarna, växlar upp (hoho) sina ambitioner allt mer och kommer närmare Tesla för varje dag som går. Lite Clubhouse, om man så vill.
Redan idag ska stora delar (kanske hela) Teslas vinst bestå i försäljning av nära nog allt annat än just bilar. Som försäljning av utsläppsrätter till andra bilmärken och försäljning av Bitcoin. När varken eldrift, räckvidd eller uppkopplad smartness skiljer Tesla särskilt mycket från övriga bilmodeller så kommer Tesla att få det allt tuffare med försäljningen.
Vad gör man då? Man gör en Foursquare och ger sig in på B2B-spåret. Ja, börjar alltså tillhandahålla teknik och lösningar till andra företag. En betydligt mer stabil tillvaro än att hålla på och försöka tillfredsställa hoppiga konsumenter. Åtminstone om man gör det bra.
Teslas öppning av sina laddstationer är alltså ett sätt att börja framtidssäkra sin verksamhet. Plus att de får en massa gratismarknadsföring mot konkurrenters kunder fram till dess.
No Title
No Description
Och det här är förstås inte alls särskilt oväntat. Amazon arbetar på en Alexa-utrustad wearable – för barn mellan fyra och tolv år. Komplett med GPS och röstaktivering. En som dessutom skulle kunna vara integrerad med Amazon Kids Plus.
Det gäller ju som bekant att fånga kunderna så tidigt som möjligt.
Okej, just barnvinkeln var kanske inte lika självklar. Som de flesta gånger när någon av techjättarna gör något som uttalat vänder sig till minderåriga – framförallt de annonsdrivna – så dyker det direkt upp en hel massa utropstecken och frågetecken. Men om vi bortser från målgruppen för just den här potentiella enheten så är det inte alls en särskilt orimlig nyhet. Wearable-spåret, alltså.
Amazon har kommit långt med att nästla sig in i de uppkopplade hemmen. Framförallt i USA, men i allt större utsträckning även i andra länder. Men Amazons största uppkopplade svaghet är att de inte har någon egen mobil plattform. Alltså en möjlighet att följa sina kunder överallt, alltid. Amazon är alltid beroende av ett annat företag: Apple eller Google. De blir ett mellanlager som Amazon inte kan runda.
Att ge sig på att ta fram ett helt eget mobiloperativ är kanske… en sådär framgångsrik väg. Bara att fråga Huawei. Men när det handlar om andra typer av uppkopplade prylar så är operativen som driver dem inte alls lika duopoliskt satta. Ett Alexa OS skulle med andra ord ha hyfsat goda möjligheter att bli Amazons sätt att kunna följa sina kunder i hasorna mest överallt.
Amazon reportedly worked on an Alexa wearable for kids
Amazon was working on an Alexa wearable for kids that was scheduled for release in 2020, according to Bloomberg. The device was voice-activated and had GPS so parents could monitor their children’s activity.
Vad sägs om att låta Amazon mäta din sömn – via radar? Precis det har Amazon fått grönt ljus för i USA. Det är FCC, USA:s motsvarighet till Post- och telestyrelsen, som har beviljat Amazon att ta fram produkter som innehåller tekniken. Vi kan väl anta befintliga Alexa-enheter känns som lämpliga prylar för ändamålet.
Att låta techbolag mäta din sömn är förstås i sig inget nytt. Däremot kan Amazon spontant kännas något mindre… säkert än exempelvis Apple.
Visst, ändamålet lär vara ungefär som hos övriga. Men vi pratar om Amazon här. Undermedvetna meddelanden som får dig att shoppa mer? Skämt åsido, för Amazon passar det här in väl i den övergripande verksamheten. Och då inte (direkt åtminstone) e-handeln, utan snarast företagets allt mer ambitiösa satsningar inom hälsoområdet.
Apple Publishes FAQ to Address Concerns About CSAM Detection and Messages Scanning
Apple has published a FAQ titled ”Expanded Protections for Children” which aims to allay users’ privacy concerns about the new CSAM…
Jamen det var väl väntat. WeChat-ägaren Tencent har börjat forska och utveckla inom chipområdet.
Pandemin satte ljuset på en hel del brister i vår värld, inte minst vad gäller försörjningskedjor. Hur lätt och snabbt det kan bli brist på, säg, toalettpapper. Ett område där kapacitetsbristen fick rätt långtgående konsekvenser var chip, avsedda för allehanda uppkopplade prylar. Vilket snart sagt är… allt nu för tiden. Det har fått länder (och EU) att prioritera upp mer lokal tillverkning av chip och stora teknikföretag, som Apple, satsar allt mer på att bygga sina egna för att säkra tillgången.
Att en teknikjätte som Tencent skulle ge sig in på det här var därför rätt väntat. Inte minst som Kina har visat sig vara extra sårbart. Sanktionerna mot Kina har börjat bita allt hårdare och det visar sig att Kina, sin teknikspels till trots, saknar inhemsk kompetens och kapacitet att ta fram de riktigt avancerade chipen. Det har hamnat så högt upp på agendan att just ökad självförsörjning inom chiptillverkning är ett av fokusområdena för den femårsplan som gäller för de kommande fem åren.
Lär i Tencents fall alltså handla om en kombination av att företaget har identifierat en risk och en möjlighet för den egna verksamheten – och att staten har pekat med hela handen.
Tencent Ventures Into Chip R&D and Design, a New Focus of Chinese Tech Giants
Tencent has over the past month posted several computer chip R&D positions to its official recruitment website, including chip architect, verification engineer, etc.
AI-algoritmer är vid det här laget snudd på vardag när vi använder tjänster online. Visst handlar det om olika bra algoritmer och än så länge är det bara väldigt tidiga steg mot hur AI kan hjälpa oss på riktigt (och kanske framförallt IA – alltså inte att algoritmer ersätter människor i arbetslivet utan hjälper dem traggla igenom massiva datamängder så att människor sedan kan fatta bättre beslut). Här är sånt område där jag håller tummarna väldigt hårt för att tekniken kan hjälpa oss: forskare testar en AI-algoritm som ska kunna identifiera tidiga tecken på demens utifrån bara en enda röntgenbild.
Förutom att det här i sig går betydligt snabbare än dagens metoder så ska algoritmen kunna se tecken på kommande demens långt tidigare än vad som idag är möjligt. Hur bra? Det är det som de medicinska försöken nu ska försöka ge svar på.
Alla som har upplevt någon form av demens hos en anhörig eller närstående vet vilken fruktansvärd sjukdom det är. Det är oftast när det är rätt långt gånget som diagnoser sätts, trots att tecken kan ses långt tidigare. Åtminstone i efterhand, när man tittar tillbaka i backspegeln och ser att de saker man viftade bort var värre än bara normalt åldrande. Kan bromsmediciner sättas in tidigt så kanske sjukdomen kan hållas stången längre.
Ja, och förhoppningsvis botas – eller helt stoppas – i framtiden. Det är så mycket Nobel-pris på ett sånt genombrott att jag inte vet var jag ska börja.
Scientists say new AI tool could diagnose dementia from one brain scan
Cambridge scientists have started clinical trials of an AI system that they believe could diagnose dementia from a single brain scan.
Ny funktion i Googles videokonferenstjänst Meet: Meet on Glass. Ungefär vad det låter som, om man har koll på Googles produktportfölj. Meet får alltså (bättre) stöd för Googles AR-glasögon.
Google Glass är en i raden av konsumentfloppar för Google. När Google lanserade sina Minority Report-bågar så var målgruppen hyfsat uttalat privatpersoner. Men eftersom ingen riktigt begrep varför man skulle skaffa sig ett par sådana, bland annat för att det saknades vettiga och nyttiga tjänster, så floppade Glass rätt ordentligt.
Det gjorde att Glass fick göra samma resa som VR-set till stora delar har gjort: de nischades in mot mer mottagliga målgrupper, där det skulle kännas mindre konstigt att gå omkring med tydligt kamerabestyckade glasögon: yrkesverksamma. Nu kommer nästa rätt givna steg på den resan i och med att Meet får rejält stöd för att visa Glass-innehåll. Övriga i mötet får en förstapersonsvy av vad glasögonbäraren ser. ”Felsökningsläge”, typ.
Google Meet is getting a wider rollout on Google Glass
Google is opening the beta of its Meet on Glass remote assistance tool for the Google Glass Enterprise Edition 2, similar to a tool on Microsoft HoloLens.
En icke-nyhet är också en nyhet. Uppgifter om en kanske-affär som kanske hade varit jättestor men som nu kanske har fallit i bitar. Det handlar mer specifikt om att (mat)leveransföretaget DoorDash förhandlat om att köpa kompletteringskonkurrenten Instacart senaste månaderna. Däremot ska affären alltså ha runnit ut i sanden på grund av oro för vad USA:s konkurrensmyndighet skulle säga.
Instacart är inte en direkt konkurrent till DoorDash, eftersom de förstnämnda främst fokuserar på utkörning av matkassar snarare än färdigmat. Men som alla techbolag så siktar Instacart förstås inte bara på att ta marknadsandelar inom sitt eget verksamhetsområde utan också ge sig in i nya. DoorDash skulle alltså ha kunnat bli av med en blivande direktkonkurrent samtidigt som de köpte sig till en färdig tjänst inom ett område där de än så länge inte är särskilt stora. Inte minst som vi hittar jättar som Amazon och Walmart här. Det är anledningen till att DoorDash skulle ha varit beredda att betala whoppande 40-50 miljarder dollar för Instacart.
Men det fanns förstås #win även för Instacart. Konkurrensen hårdnar alltmer inom utkörningsområdet i USA (förra året köpte Uber Eats Postmates och Just Eat Takeaway la vantarna på Grubhub) och det är inte alls säkert att Instacart har de ekonomiska musklerna att hänga med. Ett sätt att casha ut i tid innan värderingen börjar sjunka om man så vill.
Vi har trots allt bara sett början av utslagningen och konsolideringen bland sista-metern-fraktbolag och utkörningsföretag. Just nu ser vi sannolikt lite peak antal spelare, vilket också avspeglas i DoorDashs rätt snåla bud. Visst, det hade varit en jätteaffär (Uber Eats fick betala 2,65 miljarder dollar för Postmates och Just Eat fick hosta upp 7,3 miljarder för Grubhub) och skulle prislappen pressas upp till 50 miljarder så pratar vi om en budpremie på runt 28 %. Men i de här sammanhanget är det inte hysteriskt mycket, särskilt som den andra änden av intervallet (40 miljarder) nästan var prick vad Instacart värderades till i mars.
Med andra ord: DoorDash var sugna, men såg också att Instacart kan vara väldigt nära fullvärdering.
DoorDash held talks to buy Instacart for up to $50b
Talks fell through partly due to questions about whether a combination could get a nod from antitrust regulators in the US.
Google gör en Apple. Igen. Fast den här gången handlar det inte om spårning eller integritetsskydd, utan om hårdvara. Nästa generation Pixel-mobiler, som släpps i höst, kommer att innehålla ett chip framtaget av Google själva. Tensor är chipets namn.
Visst, nu är det förstås inte första gången Google tar fram egen hårdvara på komponentsidan, men att Google nu tar samma steg som Apple har gjort i sina mobiler och i sina datorer säger en hel del om hur de stora hårdvarutechbolagen tar allt större kontroll över sin hårdvara. I alla aspekter.
En stor anledning är förstås att bättre kunna optimera mobilerna efter de ambitioner som företagen själva har. Googles chip ska dessutom vara ”AI first, AR second”, en positionering mot Apples AR-ambitioner men också helt i linje med vad som är Googles styrka. Det i sig betyder förstås inte att Google ser att Pixel ska fungera finfint i blandade verkligheter, men att Pixel än mer ska fokusera på att vara ”hjälpsam”, som nuförtiden är lite av Googles go to-fras.
Men vi kan anta att en nästan lika stor drivkraft, precis som hos Apple, är den allt större bristen på avancerade mobilkomponenter. Chip, inte minst – en brist som förvärrades extra mycket under pandemin när världens produktionsled stängde ned. Egen komponenttillverkning innebär mindre beroenden av externa leverantörer och dragkamp om komponenterna med andra.
Däremot lär Google ha… aningen mindre problem på efterfrågesidan än Apple. Trots att Google snart är inne på sin sjätte Pixel-generation så är sökjättens mobilmarknadsandelar fortfarande snudd på obefintliga. Nya Pixel lär även den bli en riktigt vass mobil med teknik som på sina håll sopar banan med konkurrenterna. Men det handlar fortfarande om en i raden av Android-mobiler. En ännu smartare mobil lär sannolikt inte få folk att springa benen av sig och välja en Pixel istället för en Samsung eller en Xiaomi. Eller för den delen – en iPhone.
Google’s Next Pixel Phone Will Be Powered By a Custom Chip
Following the industry trend of tech giants manufacturing their own processors, the company will start putting bespoke silicon in its mobile hardware.
Ännu lite av ett paradigmskifte: kinesiska Xiaomi gick under årets andra kvartal om Apple i antal sålda mobiler och blev därmed för första gången världens näst största mobiltillverkare enligt nya siffror från analysföretaget Canalys.
Visst, mobilförsäljning beror mycket på om tillverkare släpper nya mobiler eller inte, men det är oavsett alltså ett hyfsat stor händelse. Och då inte att att Xiaomi går om Apple och knuffar ned amerikanerna till tredje plats (Apple har fått bronsplatsen även tidigare), utan Huawei inte är med och leker. Faktum är att Huawei inte ens återfinns bland de översta märkena, utan har klumpats ihop med resten under rubriken ”övriga”. Anledningen är förstås USA:s svartlistning av Huawei som biter allt hårdare.
Det här innebär att Xiaomis silverplats också är ett definitivt tecken på något annat: ut med det gamla och in med det nya. Med andra ord: numer är det den nya generationen kinesiska techbolag som har tagit över. Visst, med dopningshjälp av USA:s svartlistning av Huawei, men det påskyndade nog snarast en utveckling som hade skett oavsett.
Och kanske än mer intressant: Xiaomis marknadsandel under kvartalet slutade på 17 procent. Bara två procent efter marknadsledaren Samsung. Xiaomi kan med andra ord vara nära att ta klivet upp på guldplatsen.
Xiaomi becomes the world’s second-largest phone maker for the first time
Xiaomi is now the world’s second-largest phone manufacturer, having outgrown Apple and its Chinese rivals.
Ännu ett historiskt skifte: enligt Counterpoint så gick Xiaomi för första gången om Samsung i juni och blev därmed världens största mobiltillverkare.
Nu är det förstås inte så att det är första gången som ett kinesiskt bolag har suttit på tronen – Huawei har vid tillfälle lyckats med samma bedrift. Mobilförsäljningen svänger dessutom rätt kraftigt beroende på vilket bolag som ett givet kvartal kommer ut med nya mobiler. Det räcker att titta på diagrammet i artikeln för att se hur mycket Samsung och Apple pendlar. Men det är som sagt var ändå lite historiskt, av två anledningar.
Den ena är en följd av Huaweis problem som följd av USA:s svartlistning av bolaget. Q2 2021 innebar Huaweis största intäktsras någonsin och det är nu hemmamarknaden som börjar vika. Istället är det nya mobilmärken som tar över: Xiaomi, Oppo och Vivo. Och att Xiaomi nu är nummer ett är om man så vill ett generationsskifte. Att de nya mobilbolagen tar över stafettpinnen från Huawei. Bolag startade de två senaste decennierna – alltså när Kinas techmotor på riktigt började varva igång.
Det andra är skillnaden i kurvorna mellan å ena sidan Apple och Samsung och å andra sidan Xiaomi. Där Samsung och Apple som sagt pendlar vilt så är Xiaomis uppgång rätt stadig. Sannolikt ett tecken på att Xiaomi lockar många förstagångsköpare till skillnad från de andra två som mestadels handlar om dem som uppgraderar eller byter operativ. Det i sin tur innebär säkerligen mycket tillväxtmarknader. Med andra ord: morgondagens konsumenter och internetanvändare.
Xiaomi Became Top Smartphone Brand Globally in June: Counterpoint
Xiaomi became the number one smartphone brand in the world for the first time ever in June 2021. The Chinese company sold the most smartphones in June and its sales grew 26 percent compared to the previous month.
Motvinden fortsätter för Huawei. Andra kvartalet 2021 innebar det största intäktsraset någonsin, där konsumentproduktssidan stod för nära nog hela tappet. När Huawei presenterar nästa generation av sin flaggskeppsmobil, P50, så är det en mobil som saknar ett numer allt viktigare införsäljningsargument: stöd för 5G.
Visst. 5G är än så länge inget som de flesta saknar. De flesta som köper en 5G-mobil kommer än så länge ha rätt liten nytta av det stödet. Men det är framtidssäkring, med tanke på att vi har våra mobiler allt längre. Om säg 3-4 år så lär 5G vara om inte uppkopplingsnorm så åtminstone betydligt mer vanligt än idag. Både vad gäller uppkopplingsmöjligheter och tjänster som drar nytta av den snabbare överföringen.
Anledningen till 5G-bristen är att Huawei likt andra tillverkare av uppkopplade prylar har svårt att få tag i tillräckligt mycket komponenter. Chip framförallt. Men situationen blir också än värre på grund av att USA:s sanktioner biter allt hårdare. Huawei har helt enkelt små eller inga möjligheter att göra affärer med företag som erbjuder 5G-chip, särskilt som det inte finns kinesiska bolag som än så länge kan erbjuda de avancerade chip som behövs. Hemmamarknaden, som tidigare tuffat på bra för Huawei, börjar därför också hacka betänkligt. Därav det stora intäktsraset.
Utanför Kina blir det inte bättre av att P50 dessutom säljs med Huaweis eget operativ HarmonyOS. Android utan Google-Android – eftersom Huawei inte får använda Googles teknik i sina mobiler på grund av USA-svartlistningen. Det i sin tur betyder inga förinstallerade Google-appar och, värst av allt, ingen tillgång till Google Play för att installera Googles appar. Ett värre problem än bristen på 5G-chip.
Ironiskt nog är det ett annat kinesiskt bolag som ser ut att ha gynnats mest av USA:s straff av Huawei: Xiaomi.
No Title
No Description
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Amazon, i likhet med i princip alla techjättarna, doppar allt fler tår i vård- och hälsoområdet. Här senaste initiativet: en vårdaccelerator. Ett acceleratorprogram som alltså specifikt vänder sig till startups och företag som arbetar med digitala vårdlösningar. Ett initiativ som dessutom görs i samarbete med befintliga vårdacceleratorn KidsX (sprunget ur Los Angeles barnsjukhus).
Tio amerikanska startups kommer att väljas ut till programmet, som under fyra veckor sedan får ”ta del av AWS:s tekniska och kommersiella expertis”. Så ja, det är alltså Amazons molntjänstdel som formellt står som ansvarig för programmet, vilket också visar att Amazon hoppas kunna använda acceleratorn för att driva trafik och affärer till just AWS.
Men det är förstås inte bara serversidan som Amazon hoppas ska kunna dra nytta av programmets produkter, vård överlag blir en allt större del av Amazons verksamhet. E-handlaren har redan eget onlineapotek och egna fysiska vårdcentraler för personalen. Det ryktas om att Amazon också siktar på att öppna fysiska apotek och bredda vårdcentraler till andra företag. Lägg till de allt fler Amazon-märkta uppkopplade prylar som börjar finnas i våra hem som har vi konturerna till ett riktigt Life OS.
https://www.fiercehealthcare.com/digital-health/amazon-launches-digital-health-accelerator-a-focus-voice-technology-virtual-care
Sugen på att få ditt internet nedbeamat från rymden? Grattis! Datumet när det kan bli verklighet rycker allt närmare. Elon Musks SpaceX gick nyligen ut med att planen är att företagets rymdinternet Starlink ska nå global täckning i september i år.
1800 satelliter ska så här långt ha skjutits upp av SpaceX och det är dessa som kommer att bli ”mobilmasterna” för Starlink. Istället för de sedvanliga markbundna uppkopplingspunkterna så är tanken alltså att internetuppkopplingen ska skickas ned från satellitnätverket.
SpaceX är med andra ord del av en trend som växer sig allt starkare, med olika flygande lösningar i gränslandet mellan den yttersta atmosfären och rymden som har som syfte att erbjuda internet. Till alla är tanken, men förhoppningen är förstås att det här särskilt ska kunna gynna de delar av planeten som idag mer eller mindre helt saknar uppkopplingsinfrastruktur.
Nu är det väl inte så att Starlink i sig kommer att helt vända upp och ned på internetoperatörernas verksamheter här och nu, men förhoppningsvis kommer initiativ som Starlink och andra på sikt skaka om såväl affärsmodeller som tillgänglighet och pris.
SpaceX’s Starlink satellite internet service expects global coverage this fall
Starlink president says continuous coverage is likely by around September
På sätt och vis en icke-nyhet. Roboten Pepper går i graven. Eller har redan gått i graven. Ägaren Softbank stoppade tillverkningen redan i augusti förra året. Anledningen var svag efterfrågan. Under de sex år som Pepper har funnits så har bara totalt 27 000 exemplar tillverkats.
Och visst. Fram till nu så har anledningarna att skaffa sig en egen människowannaberobot för hemmet varit… inte jättemånga. Få kommer gråta sig till sömns att Pepper inte längre finns bland oss (ja, eller de som har tillverkats finns ju bland oss. Fast de finns ju inte bland oss för de flesta eftersom så få Pepper-robotar tillverkades. Äh, ni fattar).
Men det finns trots allt något rätt symboliskt här. Inte så att Pepper var den första roboten i sitt slag. Men Pepper blev bokstavligen talat ansiktet för den första gången i historien som den här typen av robotar på riktigt börjar bli en del av samhället, även om det är… en bit kvar till det stora genombrottet.
Pepper blev också stor del av den utseendemässiga sinnebild vi har av människoliknande robotar: inte utseendemässiga kopior (som Sophia), utan tog istället fasta på saker som är det vi gillar hos våra medmänniskor. Faktum är ju att vi (än så länge) snarast tycker att försök att göra robotar som helt ser ut som människor snarast är lite allmänt creepy.
Vi vill se att det är robotar. Men de får väldigt gärna ha mänskliga attribut.
RIP Pepper the Robot (2014-2020)
Only about 27,000 of the humanoid robots were ever produced.
Sååååå det här är ju helt jävla briljant. Appen Brickit. Skanna en hög legobitar och få förslag på vad du kan bygga utifrån dem. Komplett med instruktioner hur.
Om den funkar en bråkdel så bra som det ser ut så kan det vara det bästa sedan skivat bröd.
Brickit – Build new things from your good old bricks
Brickit is an app that scans your pile of bricks, identifies every piece in it, gives you ideas what to build with them with step-by-step instructions and lets you share the things you make with other enthusiasts.
I dagarna har Hyundais köp av robottillverkaren Boston Robotics slutförts, vilket betyder att robotar som tvåbenta Atlas och fyrbeningen Spot nu alltså har ett nytt koreanskt hem. Hur firar man det? Med en dance off, förstås!
Ja, eller Spot-dansande, åtminstone. Till en låt av (förstås) k-pop-sensationen BTS. En låt som ursprungligen användes för att marknadsföra Hyundai-elbilsmärket Ioniq. Men istället för Hyundai x BTS så ger jag er nu: Hyundai x Boston Dynamics.
(Kan du inte få nog? Här får du lite bakom kulisserna, med utlovad dance off. Där även Atlas får showa off sina skills.)
Spot’s On It
We’re thrilled to be part of the Hyundai Motor Group! And we’re celebrating with a dance to BTS’s ”IONIQ: I’m On It.” Read the behind the scenes story of the dance: http://blog.bostondynamics.com/all-together-now Check out the video of BTS meeting Spot: https://www.youtube.com/watch?v=GJZeMgqQMjA
Det här är milt sagt intressant. Google släpper en VPN för sitt mobilabonnemang Fi. Med andra ord en tjänst som ska skydda uppkopplingar genom att köra trafiken via en server som ska dölja IP-adressen. Så långt inte särskilt konstigt, men det som sticker ut är att VPN-tjänsten nu släpps för iPhone.
Det här innebär att iPhone-ägare senaste veckorna på sätt och vis har fått två nya VPN-tjänster att välja på: Googles och Apples.
Visst, nu krävs att du antingen är Fi-abonnent eller iCloud+kund – och den första finns inte i Sverige och den andra släpps inte förrän i höst. Apples lösning är dessutom inte en fullskalig VPN. Men jag misstänker att båda företagen har större VPN-ambitioner än så här.
Google har dessutom hittat ett potentiellt ytterligare sätt att kapitalisera på iPhone-kunderna. Och med tanke på att Apple just nu jobbar hårt på att trycka ut sina tjänster till plattformar utanför det egna ekosystemet så misstänker jag att Apple gärna ser att det omvända skulle bli verklighet.
Google Fi’s built-in VPN starts iPhone rollout
Google Fi’s VPN service has started rolling out to subscribers on iPhone. The feature has been available on Android since launching in beta in November 2018.
I förra veckan blev Microsoft det tredje börsbolaget någonsin att nå ett marknadsvärde över 2 biljoner dollar (tillsammans med Apple och saudiska oljebolaget Aramco). Ikväll var det dags för Facebook att gå med i en nästan lika exklusiv klubb: Facebook är numer det sjätte börsbolaget någonsin att nå ett marknadsvärde över 1 biljon dollar. (De övriga två är Google och Amazon.)
Inte bara det. Det innebär dessutom att Facebook är det företag som har nått den rätt galna gränsen snabbast. Det tog Facebook 17 år att nå 1 biljon medan tvåan Google behövde 23 år. Räknar vi från börsnoteringsdatumen så tog det Facebook 9 år och Google 16 år.
Anledning för Facebook att fira, alltså. Men Facebook har en annan anledning att korka upp champagnen – en som är ännu större för företaget. Hockeyklubban i dagens aktiekurs, och som passande nog knuffade Facebook över biljongränsen, var att en domstol har underkänt USA:s konkurrensverk FTC:s stämning mot Facebook. Den stämning som siktade på att tvinga Facebook att upphäva Facebooks köp av Instagram och WhatsApp.
Motiveringen? FTC har inte på ett trovärdigt sätt kunnat lägga fram bevis för att ”Facebook har monopol på marknaden för Personal Social Networking-tjänster”.
Så även om uppstyckningsfaran fortfarande är långtifrån över så var idag en VÄLDIGT bra dag för Mark och hans kompisar på Facebook.
(Och för att sätta siffran lite i ett sammanhang: Facebook är nu alltså värt ganska precis dubbelt så mycket som Sveriges totala BNP förra året.)

Nytt uppköp för Amazon: Wickr. En krypterad meddelandetjänst. Och inte vilken krypterad meddelandetjänst som helst, enligt dem själva så ska Wickrs lösning vara den enda ”samarbetstjänst” som lever upp till de säkerhetskrav som USA:s säkerhetsmyndighet NSA har satt upp.
Jag låter det vara osagt om så är fallet, men det handlar oavsett om en säker meddelandetjänst. Som artikeln konstaterar: för att Amazon ska kunna skaffa sig ännu fler lukrativa AWS-kontrakt hos stora företag och försvarsorganisationer. Men det behöver förstås inte stanna där: en säker meddelandetjänst är något som kan komma även andra Amazon-kunder tillgodo. Och det är nog mot den bakgrunden som vi ska se uppköpet.
Amazon är fortfarande världens största molntjänstleverantör med sitt AWS, men till skillnad från Microsoft och Google så är det rätt tunnsått med samarbetsverktyg som kan paketsäljas tillsammans med molnlösningarna. Inget Office eller Teams (åtminstone inget som har blivit framgångsrikt).
Vi kan nog vara rätt övertygade om att Amazon vill ändra på den saken. Jag skulle tro att det inte dröjer jättelänge innan det kommer att bli möjligt att köra avdelningsmötet hos e-handlaren Amazon.
https://techcrunch.com/2021/06/25/aws-is-buying-encrypted-messaging-service-wickr/
Så har EU-domstolen avgjort fall som handlar om Youtubes ansvar för vad användarna gör och laddar upp när det handlar om upphovsrätt. Och det är delvis en seger för Youtube (och därmed andra stora plattformar). Så länge som plattformarna ”snabbt” plockar bort upphovsrättsskyddat material efter det att de uppmärksammas på innehållet så är det okej. Det är däremot inte okej om de inte använder ”lämpliga tekniska medel” för att hantera upphovsrättsbrott eller om de tillhandahåller verktyg som ”specifikt har som användningsområde” att olagligt dela innehåll.
Artikeln konstaterar att det här dock är ett rättsfall som har rötterna i EU:s ”gamla” upphovsrättslagstiftning och att EU:s upphovsrättsdirektiv ”kräver att internetjättarna automatiskt filtrerar upphovsrättsskyddat material”. Och det sistnämnda är förstås helt fel. Tvärtom så har begränsas alltför bred filtrering bara för sakens skull. En balansgång mellan användarintegritet, yttrandefrihet och upphovsrätt, alltså. Mer eller mindre det som alltid har varit fallet.
Att sedan techjättarna själva började med sina uppladdningsfilter – och ironiskt nog visade lagstiftare att det är en teknik som går att använda är en annan femma. Det var ett enklare sätt att slippa detaljjiddra med varenda advokat på planeten. Och i praktiken filtreras ju innehållet oavsett, inte minst i jakt på saker som barnporr , hatoch trafficking. Techjättarna samarbetar dessutom allt mer för att stoppa den senare typen av innehåll att spridas mellan plattformar.
Och som jag har skrivit tidigare så lär utfallet bli exakt detsamma i rättegångar med upphovsrättsdirektivet som grund. Den filtrering som techjättarna redan gör och har gjort lär bedömas räcka – men kraven på att agera snabbt efter att innehåll har publicerats kan väga tyngre för domstolar. För de största bolagen som har de resurserna. Mindre tjänster lär få mer slack i ansvarsfrågan, så länge som de kan visa upp att de jobbar på så gott de kan utifrån sina volymer och förutsättningar.
EU: YouTube’s not (always) liable for user copyright infringements
The EU’s top court ruled that YouTube and other platforms aren’t liable for users uploading copyright-infringing material, but must take action to remove it
What happens on your iPhone stays on your iPhone. Eller hos Google. Enligt uppgifter från The Information ska Apple nämligen vara Googles största molntjänstkund. Apple bedöms lägga 300 miljoner dollar på Google Cloud i år, whoppande 50 % mer än för ett år sedan.
Visst. För företag som Google och Apple är 300 miljoner på årsbasis nära nog ingenting, men för ungefär alla andra är det… rätt mycket. Rätt mycket data handlar det om också. 8 exabyte. 16 gånger mer än tvåan, som intressant nog är Bytedance (och eftersom Google inte finns i Kina så kan vi anta att det uteslutande handlar om TikTok-data). 8 exabyte är 8000 petabyte. Och 8000 petabyte är…. ja, det är skitmycket data.
Skitmycket iCloud-data vad det verkar. Användardata, alltså. Visst, krypterat förstås, men det är ändå ironiskt att Apple använder dataläckande Google. Med andra ord kan din iCloud-data bo hos Google.
Och det är ju precis så här knasig företagsvärlden ser ut nuförtiden. Definitivt bland techbolagen. Absolut inget konstigt att vara konkurrenter som till och med kastar offentligt skit på varandra samtidigt som man samarbetar. Eller till och med investerar i varandra.
Because 2020-talet.
Apple reportedly increases spending on Google cloud services by 50% year over year, exceeds 8 exabytes of storage – 9to5Mac
As Apple moves more of its services into the cloud, and more Apple users adopt iCloud for photo library and…
Väldigt intressant initiativ från EU: planer på att sätta samman en snabbinsatsstyrka mot cyberattacker. Joint cyber unit.
Anledningen är förstås att cyberattacker inte bara blir allt vanligare – de slår också allt hårdare mot samhället i takt med att snart sagt allt sitter ihop med och via internet numer. Även samhällskritiska funktioner.
Syftet med insatsstyrkan är att den ska ”föra samman resurser och expertis inom EU och medlemsländerna för att effektivt förhindra, avskräcka och agera på stora cyberincidenter och -kriser”. Som sagt väldigt rätt tänkt – med ett gäng utmaningar. Den kanske största är ”snabb”-delen. Inte direkt en av EU:s största styrkor, på gott och ont, samtidigt som den här typen av attacker i allt högre utsträckning slår till brutalt och snabbt.
Oavsett så är det ett rejält steg mot att försöka bygga upp ett rejält unionsförsvar för nätverksamheterna inom EU. Återstår att se hur länge det dröjer innan någon får feeling och börjar vilja ha en killswitch likt det Ryssland experimenterar med.
Så. Alla på en gång nu: Who you gonna call?
EU wants emergency team for ’nightmare’ cyber-attacks
European Commission says recent ransomware attacks on US and Ireland have ”focussed mind”
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
E-handelsplattformen Shopify har bara senaste veckorna dunkat ut ett gäng nya tjänster och funktioner – inte minst saker som också går att använda för företag som inte i övrigt använder Shopifys tjänster. Här kommer ännu en: ett affiliateprogram för publicister.
Funkar som affiliateprogram gör mest: de publicister som går med i programmet driver trafik till Shopify-e-handlare och får del av transaktionen. Att upplägget kommer precis nu är förstås ingen slump eftersom de stora plattformarna just nu springer benen av sig för att få till avtal och lösningar med publicister. Mycket drivet av aktuell eller kommande lagstiftning (som Googles och Facebooks tecknar nya publicistavtal var och varannan vecka för att betala mindre för nyheter än vad lagstiftningen annars hotar med) men också krasst talat för att få innehåll till egna tjänster (förutom de två nämnda hittar vi också Apple i den här samlingen).
Och just e-handelslösningen har blivit allt vanligare som intäktsväg för just publicister. Visst, tidningar har mer eller mindre alltid handlat om nära relationer med företag och andra annonsköpande organisationer, även i form av rena rabattsamarbeten, men mer eller mindre direktintegrationer blir allt vanligare. Något som förstås också gör gränsen mellan det redaktionella oberoendet och säljavdelningen än mer flytande.
https://www.theinformation.com/articles/shopify-seeks-to-challenge-amazon-through-deals-with-buzzfeed-other-sites
Nytt samarbete för Pinterest: American Express. De båda företagen börjar samarbeta för att stödja småföretagare som säljer ”post-pandemiprodukter”. Ett ord som inte hade funnits i närheten av min vokabulär före 2020.
Mer specifikt handlar det alltså om de produkter som vi ska känna ett uppdämt behov av att köpa efter mer än ett års hemmasittande. Saker som resetillbehör, kläder och skönhetsprodukter.
Initiativet går under namnet ”Comeback Feature” och är ungefär alltså vad det låter som. Dessutom del av Pinterests egen shop av utvalda och framlyfta produkter. American Express-samarbetet är första gången som Pinterest tar in ett externt varumärke här.
Småföretagarna har techkramats så det står härliga till senaste året. Alla de stora plattformarna har sprungit benen av sig för att lyfta fram dem och ta fram funktioner som ska hjälpa dem att marknadsföra sig och sälja. Så på det sättet är det förstås ett rätt normalt samarbete.
Men det som gör samarbetet extra intressant är något som hände i förra veckan: att Shopify investerar i betalplattformen Stripe. Här handlar det visserligen inte om en tajt relation, men även här är det ett samarbete mellan ett e-handelsgränssnitt och en betalmotor. Och det är garanterat inte det sista vi kommer se på det här området.
American Express Partners With Pinterest To Support Small Businesses
American Express is partnering with Pinterest to launch a new Comeback Feature on Pinterest Shop promoting small businesses.
En av de viktigaste kompetenserna som krävs i arbetslivet talas det inte särskilt mycket om inom företagsekonomi och ledarskapsutbildningar: förmågan att hitta på krångliga och otydliga omskrivningar för otrevliga delar av verksamheten. Bara att fråga Amazon. Interna dokument har visat att ”pressa 6 % av all kontorspersonal att sluta varje år” blir på amazoniska ”unregretted attrition”. Så… ”oåterkallelig utnötning” på svenska?
Och ja, vi pratar alltså om kontorspersonalen här. Omsättningen på lagerarbetare är redan långt mycket högre. Amazon själva säger förstås att dokumenten innehåller ”utdaterad terminologi”, som med andra ord innebär att Amazon inte säger att dokumenten är fejk. De medger mer eller mindre rakt ut att dokumentet – och framför allt processerna i den – i allra högsta grad har varit och förmodligen är levande.
Det känns lite som lösningen att alltid kapa den sämsta tio procenten. För att alltid säkerställa att den vassaste kompetensen alltid är på plats. Ja, eller för att se till att lönerna hålls nere via lite skönt interntävlande.
Amazon lyfts gång på gång fram som en av 00-talets mesta framgångssagor, men det här är ännu en story som pekar på att Amazon har rätt långt kvar till att bli årets arbetsgivare.
Internal Amazon documents shed light on how company pressures out 6% of office workers
Amazon systematically attempts to channel 6% of its office employees out of the company each year, a target Amazon calls ”unregretted attrition.” Critics say the system resembles the controversial ”stack ranking” practice many companies have abandoned.
Nästa spelvärld som bjuder in till konsert: The Sims. Ja, nu är det inte första gången som Sims bjuder upp till konsert, men den här gången levlar de upp sitt musikgame – med en hel fastival.
Sims Session innehåller ungefär det man kan förvänta sig av en musikfestival, inklusive chansen att köpa artistmerch. Och precis som varit fallet tidigare för Sims så kommer artisterna som kommer att stå på den virtuella scenen att framföra åtminstone delar av sin spellista på Simlish. Låtarna kommer alltså framföras på Sims-världens eget (låtsas)språk.
Förutom att det här är ännu ett exempel på hur spelvärldar numer har växt långt bortom den spelkärna som var den ursprungliga anledningen att folk började spel. Men Simlish-sjungandet visar också på en annan nyckelkomponent i att lyckas online: inte bara anpassa sig efter målgruppen utan också fullt ut anpassa sig efter målgruppens onlinevärld.
’The Sims 4’ is hosting a (partly Simlish) music festival
Starting on June 29th, EA will host a music festival inside of the Sims 4 that will feature pop star Bebe Rexha, one part of indie band Glass Animals and singer-songwriter Joy Oladokun.
Hur får man fler att se på reklam på Youtube? Man lägger innehållet som folk vill se som reklam. Idag landade en ny trailer för nya Suicide Squad-filmen. Finns förstås på Youtube. Men bara som prerolls. Enda sättet att se den är alltså att planlöst trycka sig runt på Youtube och hoppas att trailer dyker upp. Ja, eller någon av dem. Det känns som att trailern dessutom är utspridd över flera klipp.
Oklart om det här är briljant eller riktigt genompuckat.
Men visst. Musikvideon började ju som ett reklamformat som med tiden (tack vare MTV) blev ett eget innehållsformat – som i sin tur omgavs av reklam. Varför inte samma för filmtrailers?
https://www.polygon.com/22543608/suicide-squad-trailer-youtube
Finns inget så kul sätt att inleda veckan på som lite obekräftade rykten – som att Google kan bygga sin egen motsvarighet till Apples Hitta min-nätverk. Alltså ett, typ, separat IoT-nätverk som kan göra det ännu enklare att hitta borttappade prylar. Android-prylar.
Känns i stort som ett väldigt troligt rykte. Google har redan ungefär samma slags appfunktionalitet som Apple, men ett som bygger på att de enheter man vill hitta är uppkopplade till internet på vanligt vis. Med ett egenkontrollerat nätverk kan man mer precis kontrollera hur hur själva spårninsfunktionaliteten verkar i skarpt läge.
Och, förstås, det andra användningsområdet för ett nätverk som mer precist kan lokalisera enheter. Ja, eller de andra användningsområdena. Ungefär allt som inte har med just borttappade mobiler att göra. Men där Google förstås har en större förtroendeuppförsbacke än Apple. Google har ju som bekant historiskt varit betydligt mer… frikostiga med att berätta det mesta om sina användare. Även för externa företag.
Google Could Bring Find My Device Network to Android
Google may be working on device locating network functionality similar to Apple’s ‘Find My’ network. A string of code associated to a network for finding Android devices has been reportedly found in the latest version of Google Play Services app.
Milt sagt stora nyheter: Google släpper en billig Android-mobil i Indien tillsammans med lokala Jio. Ja, inte nyheten i sig – det har varit på gång sedan de båda företagen inledde samarbete förra året – men att den nu har presenterats.
Mobilen, JioPhone Next, är uttalat Made for India (well, döh) och ska vara en billig smartmobil som siktar in sig på den indiska delen av nästa miljard internatanvändare. De som alltså tar steget från 3G, eller kanske till och med 2G, och gamla ”Nokia-mobiler” till portabla fickdatorer. Då vill självklart Google vara med och leka.
Känns spontant som en mobil som har… något större möjligheter att flyga än Googles egna Pixel-mobiler. Och då inte framförallt för att det nu är en billig mobil, även om det förstås är en viktig del – utan att Google den här gången är med och tar fram en mobil för målgruppen och inte en byggd för de egna ingenjörerna.
Google and Jio reveal a low-cost smartphone that’s ’made for India’
Google has unveiled its first Android smartphone built jointly with Jio, the Indian mobile network it acquired a stake in last year.
Hur går det egentligen med appspårandet i iOS 14.5, mer specifikt: hur många har egentligen sagt ja och nej till att bli annonsspårade? Tidiga siffror från USA visade på ett riktigt mardrömsscenario: 96 % nej. Men målgruppen då var alltså de som var snabba att uppdatera sin mobil och som, kanske lite fördomsfullt, är lite mer aktiva i att jobba med integritetsfunktioner. Nu har Flurry Analytics tittat på en längre tidsperiod, senaste kvartalet, och det ser både bra och dåligt ut.
Det bra för marknadsförare är att siffran på hur många som säger ja är rätt stabil. Det dåliga är att 3 av 4 användare har sagt nej till att bli spårare. I USA är det ännu värre: 84 % nej.
Nu är det här bara en undersökning och jag är inte helt säker på om Flurry har mätt användare som har sagt nej eller hur många gånger användare har sagt nej (den som säger nej kan säkert säga nej för de flesta appar och omvänt). Känns som att det ska handla om användare på förklaringen, vilket är en mer relevant siffra.
Känns som att ja och nej kan höra ihop med hur mycket integritetsdiskussioner som förts i landet. Sverige lär sannolikt ligga närmare USA än globala snittet.
Dessutom intressant att annonspengar verkar ha flyttat till Android – som är på gång att göra samma sak som iOS.
App News and Data
Have you got a press release or announcement? Get in front of 10,000 app industry professionals with an announcement on Business of Apps.
Ännu en stor svensk techaffär: svenska investmentbolaget Creades säljer bankdatatjänsten Tink till betalkortsjätten Visa. Om man så vill: ännu ett svenskt bolag blir utländskt. Men också ett tecken på vilken tung spelare Europa är inom just fintech. Och Sverige som en av de tyngsta här.
1,8 miljarder dollar, eller någonstans runt 15 miljarder kronor, blir prislappen. Ja, även om det ser ut att bli avdrag för någon slags skatter, så i slutändan lite lägre än så. Så länge som det blir grönt ljus över hela banan. Visa har redan försökt köpa upp Plaid, delvis en konkurrent till Tink, men fick då nobben av amerikanska konkurrensmyndigheter. Återstår att se hur EU ställer sig.
Med tanke på att Visa är ett av världens största kort- och transaktionsbolag så lär der inte bli helt oproblematiskt. Tinks bankdatatjänster lär inte göra Visa mindre dominerande.
Men i slutändan kanske det inte är konkurrensoron som kan fälla affären – utan EU:s integritetslagstiftning. Eftersom EU och USA fortfarande inte har kommit överens om ett nytt datadelningsavtal efter det att Privacy Shield föll så innebär Visa-ägande att USA:s underrättelsemyndigheter har rätt att begära ut data från Visa/Tink – även om EU-medborgare. Något som EU förstås är sådär pigga på.
Visa slukar Tink – för 18 miljarder: ”Perfekt partner”
Den amerikanska betaljätten Visa köper upp det svenska fintechbolaget Tink i miljardaffären.
En historisk händelse börsutspelade sig igår kväll: Microsoft blev då det tredje bolaget någonsin som nått det svindlande börsvärdet 2 biljoner dollar. Dessutom det andra techbolaget i och med att Microsoft gjorde sin generationskamrat sällskap i den exklusiva klubben.
2 biljoner dollar. En tvåa följd av 12 nollor. Eller 17 biljoner kronor. Eller i runda slängar fyra gånger hela Sveriges BNP förra året.
Och ja. Biljon låter fortfarande som ett av de där jättetalen man hittade på som barn.

Hur coolt?
Sverige har de högst värderade teknikbolagen i Europa | Realtid
Tack vare kraftiga värdeökningar för bolag som Klarna, Spotify och Evolution Gaming tar Sverige för första gången över förstaplatsen på..
I förra veckan skrev jag om en rapport som pekade på att Sverige totalt sett hade de högst värderade techbolagen i Europa, före Storbritannien. Plus att 13 av Europas 52 enhörningar (startups med ett värde som överstiger 1 miljard dollar) var svenska (det är 25 % det). Här kommer en annan kul rapport, en som fokuserar på just enhörningar (baserat på data från analysföretaget CB Insights).
Rapporten konstaterar att världen sedan oktober förra året, alltså ungefär de senaste åtta månaderna, har fått 227 nya enhörningar. Förkrossande många från USA: 154 av dem. Lite oväntat hittar vi Europa på andra plats, med 25 nya medan Indien ”bara” skapat 11 nya miljarddollarbolag och Kina bara ökat sin enhörningssamling med 9 stycken. Visst. Vi i Europa har… en bit upp till toppen, men att vi trots allt har skapat fler miljardstartups än Indien och Kina tillsammans är ett rejält styrketecken. Visst kan det handla om en tillfällig dipp från Kina och Indien håller bara precis på att växla upp sin ekonomi, men ändå.
Oavsett så känns det inte som en slump att det här kommer ungefär samtidigt som världens Kina-sanktioner ser ut att bita allt hårdare. Jag tror också att saker som GDPR och Schrems II-domen bidrar. Vi i Europa börjar alltså i allt mindre utsträckning gå över Atlanten efter vatten.
Sen har vi de svenska tillskotten: av de 25 nya Europa-enhörningarna så ska två vara blågula. 8 %. Inte det sämsta det heller. Men titta framförallt på diagrammet här nedan: de 15 länder i världen med högst totalt startupvärde. Topp 6: USA, Kina, Indien, Storbritannien, Brasilien och… 🇸🇪 Sverige. 38 miljarder fördelat på fyra bolag. Rätt crazy. Och väldigt, väldigt coolt.
Sverige verkar vara ett rätt bra land att bedriva företag i, alltså.

Kan Sveriges banker så kan betalplattformen Stripe. Världens näst högst värderade startup betaintroducerar nu Stripe Identity. Bank ID på stripeianska.
Tjänsten baseras på det som börjar bli rätt vanligt som onlineidentifierare nuförtiden: en selfie. Stripess lösning ska kunna matcha ett officiellt ID-kort med en liveselfie ”på under 15 sekunder”. Vilket känns som… en ocean av tid. Men så pratar vi säkerligen främst om länder som inte har lika självklara digitala ID-verifieringssätt som vi har i bland annat Sverige. 15 sekunder är ju fortfarande avsevärt mycket snabbare än att posta eller mejla en bild. Dessutom med högre säkerhet.
Och det mest intressanta, men egentligen inte särskilt oväntat, är att tjänsten ska kunna gå att använda fristående från Stripes övriga tjänster. Ännu ett exempel på hur företag med rätt heltäckande ekosystem börjar göra sina olika produkter allt mer modulära, till och med för användning hos eller tillsammans med konkurrerande tjänster. Vi kan väl anta att datadammsugande delvis lär vara en faktor, även om det blir av mer aggreggerad form i just det här fallet.
Stripe Goes Beyond Online Payments With Stripe Identity Verification Tool
Stipe is launching Stripe Identity, a self-serve, AR-powered, tool that developers can integrate to verify user identities.
Så har Förvaltningsrätten sagt sitt: förbudet mot Huawei i det svenska 5G-nätet kvarstår. Med andra ord har nu den första rättsliga nivån i Sverige fastslagit att det som började med att Post- och telestyrelsen stoppade Huawei från att delta i svenska 5G-auktionen alltså gäller. Det innebär inte bara att Huawei inte får vara med och bygga 5G-nät – befintliga komponenter i de nät som redan finns på plats måste också bytas ut.
Nu är sista ordet kanske inte sagt än i och med att Huawei kan överklaga beslutet till Kammarrätten, men chansen att nästa instans skulle ändra domen känns rätt liten. Inte minst eftersom domstolen ”har beaktat att det endast är Säkerhetspolisen och Försvarsmakten som tillsammans har en helhetsbild när det gäller säkerhetsläget och hotbilden mot Sverige”. Med tanke på hur okonkret Säpos vittnesmål var (mycket prat om hypotetiska risker) så finns det nog inte särskilt mycket att ta på som skulle kunna övertyga Kammarrätten om att Huawei inte alls sitter i kinesiska statens knä.
Vi kan väl anta att Kina lär komma med ett passiv-aggressivt hotuttalande om hur domen kommer att påverka svenska bolags möjligheter att verka i Kina, men omvänt kan det svenska beslutet bli den första i raden av Huawei-dominobrickor som kan falla i EU. (Ja, fast inte i Ungern, förstås.)
Det intressanta är att lika kinesiska ZTE också förbjöds att delta, men de har haft betydligt lägre profil i frågan. Det visar förmodligen hur pressat Huawei börjar bli av USA:s sanktioner. Och hur oroligt företaget just är för att det svenska beslutet ska starta en EU-trend.
Domen: Huawei stoppas i Sverige
Kinesiska Huawei stoppas från att delta i utbyggnaden av det svenska 5G-nätet. Det är innebörden av förvaltningsrättens dom. – Sveriges säkerhet är ett väldigt tungt vägande skäl, säger rättens ordförande Ulrika Melin.
Ännu en vecka, ännu en techkonkurrensutredning från EU. Ja, ungefär så kan man sammanfatta stora delar av EU:s 2021 så här långt. Idag bekräftade EU uppgifterna som florerat senaste dagarna – det är dags för ännu en utredning mot Google. Mer specifikt mot Googles annonsverksamhet den här gången.
I stort känns det som att det är samma sak som EU smiskade till Google med en (förhållandevis) jättebot för några år sedan, att Google premierar sig själva och gör det svårare för konkurrenter att få luft. Utredningen ska bland annat titta på ”de begränsningar som Google lägger på annonsörers, publicisters och andra aktörers möjligheter att komma åt data om användaridentitet och användarbeteende”.
Utredningen angriper det som är Googles riktiga svaghet på konkurrensområdet – som också är det största problemen för jättar som Apple och Amazon: Google är annonsköpare, annonssäljare och den som tillhandahåller kunddatan. Att Google alltså tillhandahåller en marknadsplats samtidigt som man konkurrerar med sina kunder på samma marknadsplats.
Tittar vi exempelvis på Apple så är det ingen slump att rättegångarna och utredningarna kommer precis nu. Inte heller att klagomålen från andra företag i Apples appekosystem är mer högljudda än någonsin. Det är inte att Apple envisas med sina avgifter eller låser in appar i sin egen betallösning, utan att Apple allt mer aggressivt konkurrerar med apputvecklare med egna tjänster. Tjänster som håller på att bli mer lukrativa än själva marknadsplatsen.
Nu finns det inget slutdatum för den senaste Google-utredningen så den lär väl dra ut på tiden. Men frågan är allt mer ”hur” och ”när” techjättarna kommer att behöva skruva i sina affärsmodeller, inte ”om”.
No Title
No Description
Rejoice alla kakälskare! Google meddelade igår att företaget skjuter upp skrotandet av tredjepartskakan i Chrome. Det ungefärliga datumet som nu gäller är mitten av 2023 och alltså inte under nästa år.
Så ni vet. 2023 börjar det verkliga slutet för tredjepartskakan när Google stänger ned möjligheten att använda den. Ja, eller 2024. Eller 2025. Möjligen 2026. Men vilket årtionde som helst åtminstone!
Google delays the rollout of its third-party cookie replacement to mid-2023
Google is pushing back its plan to phase out third-party cookies in Chrome as part of its Privacy sandbox changes.
Ny annonsprodukt från Google: Ads creative studio. Ja, eller ny och ny, det handlar till största del om att ett antal befintliga tjänster för att skapa och hantera sina (Google-)annonser nu samlas i en gemensam lösning.
I stort är det alltså ingen jättenyhet. En naturlig utveckling som vi har sett rätt många gånger förr, när friflygande funktioner efter ett tag blir så många, utspridda på onödigt många ställen, att de paketeras ihop. Men timingen är intressant.
I förra veckan gick Google ut med att Workplace (Googles konkurrent till bland annat Microsofts kontorspaket med Office och Teams) nu öppnas för alla, även privatpersoner (med nytt abonnemang just för individer). En rätt rejäl positionsframflyttning från Google på samarbetsområdet. Och även nya ACS har just samarbetet mycket i fokus. Googles annonslösning ska inte bara vara stället där du hanterar distribution och egendomar, utan även där samarbetet ska ske. Mellan olika delar i en annonsorganisation (de som delar egendomar i en kampanj, men fokuserar på olika annonsgränssnitt) men också kan man anta mellan byrå och kund.
Google Announces New Ads Creative Studio
Google announced the launch of a new, collaborative ad creation tool. Here’s what we know so far!
Spekulationer på dataområdet, den här gången i Kina. Fintechbolaget Ant Group, sprunget ur Alibaba och mest känt för mobilbetalplattformen Alipay, ska förhandla om skapa ett nytt företag som ska ansvara för företagets användardata. Ett företag som ser ut att bli gemensamt ägt av företag direkt kontrollerade av kinesiska staten. Med andra ord kan Ant vara på gång att släppa hela eller delar av kontrollen över sina användares data. Ett par saker som sammanfaller här.
Ant var på väg att göra en storstilad börspremiär i slutet av förra året, men allt stoppades bara dagen före introduktionen. Anledningen var att översynsmyndigheter satte käppar i hjulen. Det i sin tur sades bero på att Ants ordförande, Alibaba-grundaren Jack Ma, kritiserat Kinas fintechreglering (Jack Ma har sedan dess hållit en låg profil och kanske till och med börjat raderas ut ur Kinas förteckningar över framgångsrika affärsmän i landet). Mas tal kan säkert ha spelat in, men det kändes som att det än mer handlade om ett maktspel på högsta nivå: de stora techbolagen började helt enkelt få för mycket makt och inflytande. Kommunistpartiet kände sig helt enkelt hotat.
Sedan dess har techregleringssläggan svingats vilt i Kina. Först och hårdast mot Alibaba och Ant, men även mot andra techjättar i landet. Dessutom har Kina börjat straffa företag som samlar in för mycket användardata – där bland andra LinkedIn har varit ett av företagen som drabbades. Likt här så värnar alltså Kina den personliga integriteten allt mer och vill inte att företag ska sitta på allt för mycket data om sina kunder.
För kinesiska staten och kommunistpartiet? Not so much begränsningar.
Vi kan med andra ord nog se Ant-företagskonstruktionen i ljuset av den här maktuppvisningen. Visst, nu är ju användardatan hos kinesiska företag i praktiken öppen för kinesiska staten oavsett, så det här känns som nästa steg: kinesiska staten vill inte bara ha ännu snabbare och mer direkt tillgång till kinesers data – den vill också göra det svårare för privata företag att använda den för att bygga upp direkta relationer med sina kunder på ett sätt som kan hota kommunistpartiets roll i landet.
https://www.wsj.com/articles/jack-mas-ant-in-talks-to-share-data-trove-with-state-firms-11624442902?mod=djemalertNEWS
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Hopp. Lite oväntat. Mobiltillverkaren OnePlus (där svenske Carl Pei var med och drog igång verksamheten) går samman med konkurrenten/partnern/systerbolaget Oppo.
För OnePlus-varumärket så innebär det ingenting, OnePlus kommer formellt att bli ett undervarumärke till Oppo. Vi kan väl dock tänka att chansen/risken att det kommer att ändras längre fram.
Rent ägarmässigt förändra inte heller jättemycket, eftersom både Oppo och OnePlus ägs av kinesiska BBK Electronics. Som också äger mobilmärket Vivo. Som alltså också är en konkurrent och ett systerbolag till OnePlus och Oppo. Because that’s how techbolag roll nuförtiden.
Oppo och Vivo är två av märkena som gynnats extra mycket av Huaweis USA-problem, vilket gjort att de plockat rätt mycket marknadsandelar även på hemmaplan. Men även om det formellt alltså är underbolagen Oppo och OnePlus som nu slår sina påsar ihop så har nog BBK överlag tyckt att det är rätt onödigt att lägga pengar på att slåss om samma kunder. En konsolidering på mobilsidan, alltså.
Återstår att se hur länge Vivo och Oppo får köra vidare i varsitt spår. Ja, för att inte tala om märkena Realme och IQOO som BBK också äger. Och som började sina liv som undervarumärken till… Oppo och Vivo.
Because that’s how mobiltillverkare roll nuförtiden.
OnePlus is merging with Oppo
OnePlus will ’continue to operate independently’ and roll out ’faster and more stable’ software updates.
Utmaningarna fortsätter att staplas på hög för Apple och Google. Dags för ännu en: Storbritannien inleder nu en formell granskning av Apples och Googles appekosystem. Mer specifikt ska utredningen titta på om de två företagens rätt totala kontroll över sina respektive applattformar hämmar innovation och fri konkurrens. Ungefär som vanligt, alltså.
I dagsläget vet vi inte exakt vad utredningen kan leda till, men resultatet ska landa inom ett år.
I stort handlar de utredningar och rättegångar mot Google och (främst) Apple om två huvudspår: om respektive företags monopol på appdistribution (vilket i praktiken också gäller för Android i nästan hela världen) och om relationen mellan Apples och Googles dubbla roller: de tillhandahåller distributionsplattformen men erbjuder också tjänster som direkt konkurrerar med andra företags appar.
Fortnite-utvecklaren Epic Games kör rätt mycket på det första spåret i sin rättegång, medan Spotify mer har lutat sig mot det sistnämnda. Och rent krasst så är det förmodligen just företagens dubbla roller som ligger dem mer i fatet än att de kontrollerar distributionen. Det blir intressant att se hur domstolarna och utredningsmyndigheterna kommer att resonera kring de här frågorna när de fattar sina beslut.
UK competition watchdog investigating Apple and Google smartphone platform duopoly – 9to5Mac
Today, the UK’s competition watchdog (the Competition and Markets Authority) announced an official investigation into the mobile device ecosystem, citing…
I år har det varit inne att sänka apputvecklaravgifter: Apple och Google har sänkt avgiften från 30 % till 15 % för de flesta appar (med lite olika varianter så handlar det om en omsättningsgräns på max 1 miljon dollar för att få den lägre avgiften) och nu är det dags för Amazon att göra samma sak: branschstandarden 30 % sänks till 20 %.
Anledningen är förstås pressen som de olika appekosystem är under just nu – både i EU och i USA. Företagen vill visa sig sjukt medgörliga, alltså.
Intressant nog så lägger sig Amazon trots det över Google och Apple, men tydligen ska det gå att få ännu mer rabatt om man lägger minst 10 % av omsättningen på AWS-avgifter. Så Amazon gör med andra ord som de brukar: ger extra rabatt till Prime-medlemmarna. Typ.
Amazon will reduce Appstore fees for smaller developers later this year
Amazon has followed in the footsteps of Apple and Google in cutting app store fees for smaller developers.
Oooooo det här gillar vi. Ännu en nyhet i kommande iOS 15 som Apple inte berättade under sin presentation för en vecka sedan: det kommer bli möjligt att dra och släppa innehåll mellan appar.
2021. Året när Jeff Bezos åker upp i rymden och Apple lägger till dra och släpp mellan appar.
iOS 15 Lets You Drag and Drop Images and Text Across Apps
Apple this week previewed iOS 15, which is available now in beta for developers ahead of a public release later this year. One smaller but useful new…
I förra veckan presenterade Apple de nyheter som kommer i iOS 15 (och övriga Apple-operativ) i höst. En av tjänster som får ett rätt stort funktionslyft är Facetime, Apple chatt- och videosamtalsapp. Facetime får i iOS 15 för första gången stöd för dedikerade inbjudningslänkar på samma sätt som hos de flesta andra videokonferenstjänster. Skicka en länk till dem som ska vara med i samtalet och de går med via den länken.
Det jag däremot inte riktigt fattade när Apple presenterade funktionen (ibland tar det tid för polletten att trilla ned) var det här också gör det möjligt för Apple-användare att använda Facetime för att ha samtal med Android-användare (ja, eller vilket operativ som helst som har webbläsare som klarar av det).
Visst, det är fortfarande en bit kvar till en korsplattformsapp och Facetime-samtalet kan fortfarande bara startas av en Apple-användare. Men precis likt de nya Beats Studio Buds-lurar som Apple släppte igår är det ett stort steg med ännu ett stort hål i Apple-väggen. Delvis för att göra uppstyckningsivrare på gott humör, men framförallt för att bredda sin kundbas utanför det egna ekosystemet.
iOS 15: How to FaceTime Android Users
In iOS 15 and iPadOS 15, you can enable anyone, even if they don’t have an Apple device, to join a FaceTime call with you by creating a link to a…
Vem vill hålla på med innehåll? ALLA vill hålla på med innehåll. Så även (tech)investerarna Andreessen Horowitz. Nu lanserar firman sin egen publikation: Future.
Initialt är tanken att Future kommer att ”fokusera på ämnen relaterade till firmans investeringsområden”, men planen är att publikationen på sikt ska ha egen redaktion med egna och externa skribenter.
Det handlar alltså om ett väldigt tidigt skede och… det syns på sajten. Men det finns redan rätt mycket innehåll. Fokus kommer vara något som A16Z tycker att de skrivs för lite om: ”rational optimism”. Så, fokus på positiva technyheter à la Warp? Framtiden får utvisa. Däremot kommer Future inte bli en ren nyhetspublikation om vad som händer.
Så varför känner en investeringsfirma som A16Z behovet att skapa något utöver investerarbrev? Som de flesta andra lär de vara för att A16Z ska kunna marknadsföra sig via den här typen av innehåll och bli ett go to-ställe för expertisinnehåll. Plus skjuta in lagom mycket nativeannonser som pluggar de egna portföljbolagen, kan tänkas.
Sist men inte minst finns det säkert en tanke på att förvandla kostnaden för omvärldsbevakningen till en potentiellt extern intäktskälla via annonser och kanske till och med prenumerationer.
Andreessen Horowitz goes into publishing with Future | TechCrunch
Today, venture firm Andreessen Horowitz is officially launching its media property, called Future. I’m on vacation today but couldn’t resist covering this
En egen iDoktor? Ja, det funderade Apple på 2016. En prenumerationsbaserad vårdtjänst i Apples regi. Åtminstone enligt uppgifter från Wall Street Journal.
Och det här är… inte alls särskilt otroligt. Nästan riktigt troligt. Planen ska däremot ha skrotats, eller i alla fall ha lagts på is, på grund av ”intern oro”. Vilket väl kanske inte är en underdrift i sammanhanget. Vård och bankverksamhet kan vara två av de meckigaste områden man kan ge sig in på. Det ser vi inte minst eftersom de banklösningar som nära nog alla techjättar numer erbjuder, inklusive Apple, görs i samarbete med en traditionell bank.
Men två saker talar för att det här fortfarande inte är överspelat – och att det kanske 2021 är ännu mer realistiska spekulationer. Den ena är hur hårt Apple och jättekollegorna börjar jobba in sig i det digitala vårdområdet. I kommande uppdateringen av iOS ska det bli möjligt att kunna dela med sig av iPhonens hälsodata till läkare, vilket är ännu ett steg mot den iPhone-patientjournal som Apple aktivt arbetar på tillsammans med sjukhus.
Det andra som händer är att Amazon siktar på att rulla ut sin digitala vårdtjänst till externa företag – och kanske rentav börja erbjuda även fysiska vårdcentraler. Apple skulle även här kunna välja att samarbeta med något eller några vårdbolag som sköter själva kärnverksamheten medan Apple står för hårdvara, tjänster och integrationer mellan vårdbolag och användarens iOS-hälsodata.
WSJ: Apple Piloted Running Its Own Subscription Based Primary Healthcare Service With ’Apple Doctors’
In 2016, Apple considered an ”audacious” plan to launch its own healthcare service, based on a subscription, with ”Apple doctors” at…
Nytt uppgifter om TikTok-ägaren Bytedance finanser, via ett läckt internt dokument (ja, eller om det är en medveten läcka för att dela siffror inför den förmodade börsnoteringen). Totalt hade Bytedances olika tjänster 1,9 miljarder månadsanvändare i slutet av 2020 (så vi kan väl anta att det är över 2 miljarder vid det här laget), omsättningen förra året slutade på 34,3 miljarder dollar (111 % bättre än 2019), gick med hysteriskt mycket förlust (2,1 miljarder – så alltså typ 1 dollar per användare) och företaget kan med de siffrorna totalt vara värt 400 miljarder dollar.
Vad betyder de här siffrorna om vi jämför med lite annat?
2 miljarder månadsanvändare innebär att Bytedance är med i en klubb som inte särskilt många andra bolag kvalar in till. Här hittar vi namn som Facebook, Google och Apple. Och likt de bolagen så kan vi tänka att överlappningen mellan de olika tjänsterna är rätt stor.
400 miljarder dollar skulle göra Bytedance till ett av världens 20 största börsbolag vid en notering.
34,3 miljarder dollar i omsättning är lite mindre än hälften av vad Facebook drog in förra året. Det är dessutom mer än vad Youtube, Twitter, Pinterest, Snap omsatte – tillsammans.
No Title
No Description
I samband med knäckandet av krypterade Encro- och Anon-chattar, som ledde till massarresteringar av kriminella, har insatsen hyllats mest överallt vad det känns. Plus på sina håll som ännu ett bevis på att Sverige är på väg mot avgrundens bransch med så bristande polisväsende att man behöver hjälp av utländska kollegor. Nu ger sig Säpo-chefen Klas Friberg in i debatten och lyfter fram fyra punkter som måste ändras för att Säpo ska kunna fortsätta göra sitt jobb med att skydda landet. Den första är att Friberg vill se ”ökade möjligheter att ta del av krypterad kommunikation”.
Här landar vi åter i det som är den jobbigaste delen av samhällskontraktet i demokratiska stater (åtminstone de som är demokratiska på riktigt): balansen mellan individens säkerhet och integritet. Och landets säkerhet.
Det här bli än meckigare när dett handlar om dagens globala techjättar.
Många tycker säkert att det är helt okej att övervaka och avlyssna brottslingar. Att det, precis som det historiskt har varit, finns möjlighet för polisen att kunna avlyssna någon om de får okej från domstol. Att det alltså borde vara okej för polisen att kunna begära ut chattdata från de stora techbolagen.
Men ska kommunikation vara krypterad på riktigt så ska ingen annan än de som ingår i en chatt eller ett samtal ha tillgång till informationen. Inte ens företaget som tillhandahåller tjänsten. För om de lagrar information så att svenska polisen kan få tillgång till kommunikation så innebär de att de i praktiken också kan tillhandahålla det här till länder där definitionen på att vara ”kriminell” är helt annorlunda än här. Ja, eller snarare: en inställning att alla är kriminella och skyldiga till samhällsomstörtande verksamhet fram till dess att motsatsen bevisas.
Och då har vi inte ens börjat prata riktiga bakdörrar in, så att polismyndigheter på riktigt kan initiera avlyssning helt på egen hand.
Det här är en fråga som vi så här långt bara har sett början på. Den kommer växa rejält i aktualitet och omfattning kommande år.
DN Debatt. ”Vi vill spana i spioners och terroristers krypterade appar”
Klas Friberg, Säkerhetspolischef: Sverige är inte rustat för att möta hotet från främmande makt och från våldsbejakande extremism.
Oh the irony. USA:s nationella säkerhetsråd ha hört av sig till EU inför Joe Bidens kommande Brysselresa och varnat unionen för att kommande techlagstiftning, mer specifikt Digital Markets Act, uttalat riktar in sig på fem amerikanska techbolag (Amazon, Apple, Facebook, Google och Microsoft). Åtminstone enligt USA. Det kan försämra stämningen under släktmiddagen anser USA.
Och visst. EU:s lagstiftning på digitalområdet har mer än en gång tagit sikta på enskilda bolag. Framförallt Google och Facebook. Och ett rätt stort delsyfte med DMA och systerlagstiftningen Digital Services Act handlar om att jämna ut spelplanen och ge mindre (EU-)företag bättre konkurrensförutsättningar. Så USA har ju i sak helt rätt.
Men om vi bortser från att USA inte har haft något problem med att försöka lagstifta sönder enskilda kinesiska företag så kom ett amerikanskt lagförslag bara i förra veckan som… uttalat riktar in sig på samma fem företag. Och där syftet är detsamma som EU-lagstiftningarna: att begränsa de bolagens makt.
USA får alltså techbasha amerikanska företag – men ingen annan.
US warns EU against anti-American tech policy
NSC has some strong opinions ahead of Biden’s first presidential trip to Brussels.
Senaste veckorna har det avslöjats att Trump-administrationen begärde ut saker som telefonlistor och mejlväxlingar från reportrar på bland annat CNN och högt uppsatta demokratiska politiker, samt deras anhöriga. Anledningen ska ha varit jakt på läckor kring rapporter om Trumps och Trumps närståendes kontakter med Ryssland i samband med presidentvalet 2016. I veckan kontaktade Apple de berörda politikerna och meddelade att de lämnade över den data som begärdes ut 2017 och 2018. Så varför gick Apple ut med det först 3-4 år senare? Därför att amerikanska justitiedepartementet förbjöd dem att prata om händelsen.
Det är krasst talat när nog en Watergate 2.0. Det handlade inte om ett uttalat hot mot den amerikanska nationella säkerheten utan var snarast ett försök att straffa medarbetare som gett politiska motståndare ammunition. Ja, och alltså ge sig på de politiska motståndarna direkt.
Nu har USA inte samma nivå på offentlighetsprincip som här, men källskyddet finns förstås på plats även där. Men när det börjar handla om data som molntjänstleverantörer sitter på så blir det desto mer gråzon.
Som en följd av datautlämningen 2017/2018 så har Apple bestämt sig för att tajta till villkoren för sin datautlämning. Inte tillåta lite breda utlämningskriterier som var fallet då. Men det är förstås en rätt ensidig åtgärd som fungerar när Biden officiellt har gått ut med att hans administration inte kommer att använda justitiedepartementet som en egen privatdetektiv. Men får vi en ny Trump – eller bara en annan maktfördelning i kongressen – så kan Apples åtgärder förstås köras över lagvägen.
Det är ingen slump att Brad Smith, Microsofts högste juridisk chef, i helgen gick ut med en debattartikeln där han kräver kodifiering nu när det verkar som att gentlemannaöverenskommelsen hänger lite löst. Krasst talat skulle det förmodligen behöva skrivas in i konstitutionen för att vara riktigt framtidssäkrat.
Men det här gör inte heller relationen mellan USA och EU bättre. Det är precis det här förfarandet som sänkte Privacy Shield, alltså det dataöverföringsavtal som fram till förra året fanns på plats mellan EU och USA. Om USA är berett att gå så här långt mot sina egna medborgare kan man tänka att (minst) detsamma gäller EU-medborgares data lagrad hos amerikanska företag.
Samtidigt som även vi i EU – och Sverige – måste fundera på vår egen balansgång mellan integritet och säkerhet för medborgare och länder. Likt demokrati är det bevisligen något som inte är en naturlag utan en diskussion som ständigt måste hållas levande.
Opinion | The secret gag orders must stop
Secret search warrants by the feds must be curbed.
Har du alltid velat äga webben? Alltså det som idag är internet som vi känner det? Grattis! Nu kan du göra det. Källkoden till webben auktioneras ut som en NFT.
Säljaren är dessutom Tim Berners-Lee – han som uppfann wwwebben och gav oss grundläggande tekniker som klickbara länkar. Nu säljer Tim alltså sitt kanske främsta livsverk i NFT-format, alltså det blockkedjeformat som gör det möjligt att sälja unika exemplar av digitala föremål. Och föremålet i fråga ger också en Berners-Lee-autograf och en ”digital plansch” (av webben? av koden?). Utgångspriset är dessutom väldigt, väldigt lågt: runt 8300 kronor. Även om vi nog kan anta att slutbudet kommer att bli… lite högre.
Det här skulle innebära det första direkta försöket från Tim att faktiskt direkt tjäna pengar på sin skapelse. Han tog aldrig patent på sin lösning och allt släpptes om open source.
Och just det det gör NFT-draget lite oväntat. Jag misstänker att Tim kommer att donera pengarna eller på något sätt plöja ned dem i något som kommer allmänheten och internet i stort till godo. Men jag är faktiskt förvånad att han inte donerar själva källkods-NFT:n till något museum eller annan icke-vinstdrivande organisation. Med tanke på att priset som sagt lär blir rätt galet högt så kommer det förmodligen att sluta hos en person med alldeles för mycket pengar. Även om den personen i sin tur skulle kunna donera vidare så känns det som ett drag som går lite stick i stäv med Berners-Lees hela vision för internet.
Oavsett. Webben kan bli din i den auktion som kommer att gå av stapeln mellan 23 och 30 juni. Bara att börja skramla.
Web founder Berners-Lee to auction source code as NFT
Sir Tim Berners-Lee, creator of the web, is auctioning off a digital certificate for his code.
Igår tryckte Google på stora Workplace-knappen. Ja, de gick åtminstone ut med att samarbetsplattformen Workplace nu är öppen för alla som har ett Google-konto. Komplett med möjligheten att slå på Google Chat via Gmail. (I samband med det så byter ”rooms” i Google Chat namn till ”spaces” because otroligt mycket tydligare. Eller för att typ demokratisera funktionen och lyfta fram att det handlar om ställen där man ska samarbeta – enligt Google.)
Skämt åsido så ska det inte bara handla om namnbyte. Funktionen får även mer funktionalitet. Mer slackigt. Och det är förstås precis vad det handlar om: Google steppar upp sitt samarbetsplattformsgame för att ännu bättre möta konkurrensen från främst Microsoft men också nya Slack-ägaren Salesforces framtida ambitioner. Ja, plus andra aspiranter, som Facebook.
Som del av det här så gör Google också en Microsoft på kontosidan: Google öppnar ett nytt Workplace-abonnemang för privatpersoner, för den som vill komma åt mer funktionalitet på egen hand. Likt alla andra som har samarbetsplattformar så ser Google förstås gärna att vi lägger alla våra ägg hos Google, både för jobbet och privat. Om Google inte justerar priserna så blir individabonnemangets 9,99 dollar per månad rätt mycket dyrare per person än billigaste företagskontot.
Sist men inte minst så får Workplace också en egen webbapp i höst.
Google Workspace and Google Chat are officially available to everybody
Google is making its office suite available to all of its users, which amounts to over three billion people. The new Chat and Spaces features will potentially be confusing to users who haven’t seen a real messaging product from Google in some time.
Ooooooo vad vi gillar det här initiativet. Integritetsorganisationen NYOB (None of Your Business) tycker att EU ska backa lösningar som innebär att samtyckesfunktioner byggs in i webbläsares inställningar.
De lösningar som organisationen föreslår att EU ska ge tummen upp för är saker som möjlighet att vitlista vissa slags sajter, eller rättare sagt grupper av sajter. Det kan förstås tyckas lite kontraproduktivt att en grupp som arbetar för ökat integritetsskydd i EU föreslår det här, men anledningen är helt enkelt att NYOB tycker att sajter missbrukat funktionen och andra liknade. Varför? På grund av så mycket nu handlar om att få användarna att trycka ”fel” och gå med på saker de egentligen inte alls vill gå med på. Det som i webbdesign brukar kallas ”dark patterns”.
Och jaaaaaaa, det vore så fantastiskt om vi kunde få till den här typen av lösning. Som en bekant till mig konstaterade för några år sedan ”ge mig en knapp så att jag kan godkänna alla cookies på alla sajter för all framtid”. Ett sätt att flytta hem kontrollerna till användarna.
Kan jag dessutom få andra universalfunktioner så tar jag dem också. Som att automatiskt tacka nej till alla overlayer för nyhetsbrev, rabattkoder och pdf-rapporter.
Europe needs to back browser-level controls to fix cookie consent nightmares, says privacy group | TechCrunch
European privacy group noyb, which recently kicked off a major campaign targeting rampant abuse of the region’s cookie consent rules, has followed up by
I listan över saker jag är riktigt aktivt ointresserad av hittar vi sport väldigt högt upp. Bollsporter högt upp bland sporterna och fotboll kanske allra överst bland bollsporterna. Men hej. Det kan finnas intressanta saker ändå med saker som fotbollsmästerskap. Som att det ibland kommer en och annan bra låt (New Orders ”World in Motion” är fortfarande världens överlägset bästa officiella landslagslåt). Och att Kina är det land som har flest företag bland Fotbolls-EM:s stora sponsorer (ja, eller till och med ”partners”).
Inte mindre än fyra (eller fem, beroende på hur man räknar) kinesiska företag finns i listan: Hisense (som jag inte hade hört talas om, verkar vara typ ett kinesiskt Electrolux), betalplattformen Alipay, mobiltillverkaren Vivo och TikTok. Plus Douyin, Kinas version av TikTok, som tydligen också ska vara med och sponsra via separat avtal från TikTok. På grund av anledning.
Som om inte det vore nog så har även Alipay-ägaren Ant Group också dubbla sponsorskap. Ants blockkedjegren AntChain är Fotbolls-EM:s officiella blockkedjepartner. Därför att det är klart att Fotbolls-EM har en officiell blockkedjepartner.
Av dessa är det nog bara TikTok som en hyfsat stor del av alla européer har koll på, det är förstås också de som har varit mest framgångsrika även hos oss. Men bolagen har förstås ambitioner att slå sig in (ännu mer) i Europa. Men en rätt stor anledning lär vara hemmamarknaden även i det här sammanhanget. Förra EM-finalen ska ha setts av 56 miljoner kineser, trots att den matchen lär ha gått mitt i natten i Kina. Visst. 56 miljoner är ju kanske inte enormt mycket i ett land med över 1 miljard människor, men det var fler än i något europeiskt land. Inte så konstigt med tanke på att, tja, det är en handfull europeiska länder som överhuvudtaget har så många människor.
Eller så här: mer än dubbelt så många kineser såg förra EM-finalen som det finns människor i Norden.
China firms aiming to win big at Euro 2020 – just like World Cup
Hisense, Alipay and Vivo are among the 10 major sponsors of the Uefa European Championships that kick off on Friday and run until July 11 across the continent.