Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 39 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Adobe lägger till Googles bildmodell Nano Banana i Firefly

En av årets stora AI-fullträffar, definitivt uppmärksamhetsmässigt, är Googles senaste bildmodell Nano Bananan. Eller Gemini 2.5 Flash Image, som är det betydligt mindre roliga, formella namnet.

Nu dyker modellen upp i ännu en tjänst. Adobe lägger till den i Firefly.

Adobe Firefly App Now Lets You Generate and Edit Images Using Nano Banana

Adobe Firefly app users can now select the Gemini 2.5 Flash Image model, also known as Nano Banana, from the model picker.

NotebookLM-utvecklare släpper en NotebookLM-kopia

Googles AI-anteckningstjänst NotebookLM hade funnits i något år när det stora genombrottet kom i samband med att tjänsten kunde börja göra poddar med två virtuella värdar som diskuterar de källor man pekar ut. Nu har tre utvecklare som jobbade med NotebookLM släppt en egen produkt. En… NotebookLM-kopia.

Huxe, som appen heter, är mer specifikt just NotebookLM:s poddfunktion i ny kostym. Du kan lägga upp källor som du vill poddifiera och lyssna på en poddförpackad diskussion om dem.

Men Huxe-utvecklarna insåg att det behövs mer än bara en tjänst som skär ut poddfunktionen och lägger den i en egen app. Man ska kunna få ”dagliga sammanställningar baserat på mejl som du får” och det går att ”koppla sin kalender så att [Huxe] förstår ditt schema”. Jag har inte djupat i exakt vad det betyder och varför man vill koppla kalendern, men det känns som att ambitionen för Huxe är att bli en allmän sammanfattningstjänst som kan paketera poddarna i tid och längd efter vad som passar dig.

Du kan även bygga upp ”radiostationer” inom ämnen som du är intresserad av och sedan låta Huxe ge dig en löpande sändning som du kan lyssna på.

Det känns med andra ord som att det kan finnas intressanta saker här som särskiljer den från NotebookLM. Har dock inte hunnit testa än, men ni som har gjort det får gärna skriva av er i kommenterar med vad ni tycker om tjänsten.

Former NotebookLM devs’ new app, Huxe, taps audio to help you with news and research | TechCrunch

Three devs who worked on NotebookLM are now building an app called Huxe, which can help users dive deep into topics by generating a ”podcast” with multiple AI hosts.

LinkedIn använder AI för att äntligen få vettig delningsrubrik

Okej. Det här är ett jättelitet användningsområde för AI. Och ett som kanske inte får massivt genomslag hos enormt stora delar av svenska folket. Eller vilket folk som helst. Men VÄLDIGT uppskattat av mig.

Jag använder en Gmail-adress som insamlare av saker på nätet som jag ser och som jag kan vilja skriva om till mitt nyhetsbrev. Inte minst inlägg från LinkedIn. Men till skillnad från när jag delar en länk på en vanlig sajt så blir ämnesraden i ett mejl tom när jag delar ett inlägg. Eller det står i alla fall inte mer än en generisk LinkedIn-grej.

Nu ser det ut som att LinkedIn har get sin AI i uppdrag att göra något åt det. Den skriver ihop en rubrik till inlägget som sedan blir ämnesraden i det delningsmejl som jag triggar från inlägget.

Åtminstone ett par inlägg där jag lyckats trigga funktionen. Så än så länge verkar det handla om ett test. I andra inlägg så plockar den bara de första meningarna i inlägget. Men bara det – trots att det inte är särskilt bra eller användbart – är ett fall framåt.

Hoppas att AI-rubrikfunktionen rullas ut i raskt tempo. Ja, eller att testet, om det är ett sånt, faller väl ut så att vi får funktionen.

Palantir-grundaren Peter Thiel säger att antikrist kommer snabbare om vi börjar reglera AI

Det här är nog det så här långt mest kreativa argumentet till varför vi inte ska reglera AI. Då kommer antikrist och världens undergång snabbare.

Allt enligt techmogulen och Trump-kramaren Peter Thiel. Som just nu sannolikt förknippas med stordatabolaget Palantir – ett företag han var med och grundade. Ett företag som, som av en händelse, har AI som en väldigt viktig ingrediens i sin affärsidé och i sina produkter.

Så antingen kommer AI leda till världens undergång. Eller så kommer AI, på något inte helt jättetydligt sätt, vara det som står upp mot antikrist himself. Djävulen vs. ChatGPT.

Och, well, det är helt rimligt 2025.

Palantir-grundaren: Om AI regleras kommer Antikrist snabbare

Palantir- och Paypal-grundaren Peter Thiel har anammat ett bibliskt språkbruk i hopp om att mänskligheten så långt som det är möjligt ska undslippa Domedagen och Antikrists ankomst.

AI påverkar barns vokabulär

Ha.

 

Ekonomi och finans

Nvidia investerar 100 miljarder dollar i Open AI

Ännu en… halvstor investering i en tung AI-spelare i en annan. Chiptillverkaren Nvidia plöjer ned 100 miljarder dollar i Open AI.

Ja, eller ”upp till” 100 miljarder om vi ska vara petiga. Men jag misstänker att det slutgiltiga beloppet lär hamna bra mycket närmare 100 miljarder än noll.

Pengarna ska oavsett användas för att bygga ut Open AI:s infrastruktur. Sammanlagt (minst) 10 nya, friska gigawatt ska tillföras Open AI:s befintliga processorkapacitet. Tanken är att de första datacentren inom ramen för investeringen ska vara på plats under andra halvan av 2026.

Det är inte första gången som de båda AI-jättarna samarbetar. De har haft affärer ihop sedan 2016, där den senaste stora satsningen är Project Stargate (där också bland andra den japanska techinvesteringsgiganten Softbank och Oracle ingår). Det är projektet som annonserades i början av året och som är tänkt att plöja ned 500 miljarder dollar i USA som ska gå till AI-infrastruktur (a.k.a. hålla-Donald-Trump-på-gott-humör-projektet).

Och nu ska de alltså bygga ännu mer datakapacitet i ett samarbete som vi sammantaget framförallt kan klassa som att de båda företagen vill driva på AI-utvecklingen med det primära syftet att driva på sin egen affärsverksamhet.

Eller mer krasst: Nvidia betalar Open AI för att bygga ut sin kapacitet genom att använda Nvidias utrustning.

OpenAI and NVIDIA Announce Strategic Partnership to Deploy 10 Gigawatts of NVIDIA Systems

OpenAI and NVIDIA today announced a letter of intent for a landmark strategic partnership to deploy at least 10 gigawatts of NVIDIA systems for OpenAI’s next-generation AI infrastructure to train and run its next generation of models on the path to deploying superintelligence.

Nvidia investerar i ElevenLabs

ElevenLabs – en av de vassaste tjänsterna för att förvandla text till ljud – har fått en ny tung investering. Från chiptillverkaren Nvidia – världens mest värdefulla börsbolag.

Hur mycket you ask? En väldigt bra fråga. Summan är inte officiell.

Det är oavsett Nvidias första investering i ElevenLabs och det ska dessutom vara en ”strategisk investering”. Vi kan anta att Nvidia har saker planerade för samarbetet. Något som också kan tyda på att Nvidia kan ta ännu ett steg mot att faktiskt komma närmare själva slutanvändaren, så att säga.

Men i ett kortare perspektiv lär det, precis som Nvidias jätteinvestering i Open AI tidigare i veckan, framförallt vara ett sätt för Nvidia att säkra sin egen affär. Kort sagt: hjälpa företag som ElevenLabs att få ännu mer snurr på sin verksamhet så att de köper fler chip- och grafikkort från Nvidia.

Nvidia to make ”strategic” investment in ElevenLabs

Nvidia’s investment marks its first investment in UK AI unicorn ElevenLabs.

EU kan utesluta Meta, Google, Apple och Amazon ur unionens nya finansiella ramverk

Okej. Om det här blir verklighet så lär det landa väldigt väl hos USA (läs: Donald Trump).

EU håller på att ta fram ett nytt finansiellt ramverk, Financial Data Access (eller ramverk för tillgång till finansiella data på svenska). Mer konkret handlar det om öppna finansiella tjänster, som innebär att privatpersoner och företag rätt att dela sina finansiella data med tredjepartsbolag. Man kan alltså själv välja att ge samtycke till att den finansiella datan används och på så sätt få tillgång till tjänster som dessa bolag har tagit fram.

Det ska alltså bli enklare för exempelvis startups att bygga bankliknande tjänster.

Men nu visar det sig att EU tänker sig att ett antal företag ska exkluderas. Företag som Meta, Google, Amazon och Apple. Ni vet. Amerikanska bolag.

Att göra det – och förmodligen ens diskutera det – lär vara ungefär samma sak som att be om mer tullgräl.

Det blir väldigt intressant att se hur EU kommer att hantera det här ärendet. Milt sagt.

Germany leads EU push to block Big Tech from financial data access system

Big Tech companies are on course to be shut out of a new European Union market for financial data, despite warnings from Donald Trump that he will penalize countries that ”discriminate” against US firms with higher tariffs. With Germany’s backing, EU negotiators are steering toward rules that would bar Meta, Apple, Google and Amazon from […]

EU utreder Apple, Google, Microsoft och Booking.com om hur de motarbetar onlinebluffar

Nya techutredningar från EU. Den här gången inom ramen för Digital services act. Den av EU:s två techlagar som reglerar det vi ser och utsätts för på de stora plattformarna.

Det som mer specifikt är fokus den här gången är onlinebedrägerier. Finansiella sådana. Apple, Google och Microsoft har fått frågor om de motverkar den här typen av bedrägerier, medan Booking.com ska redovisa hur de hanterar fejklistningar bland sina annonser.

Google och Apple granskas dessutom dubbelt upp. EU vill också vet vad de gör för att hålla falska bankappar borta från Appstore och Google Play.

The EU wants Apple, Google and Microsoft to clamp down on online scams

European regulators are scrutinizing a number of large tech companies efforts to combat online scams.

Ebay köper norska second hand-sajten Tise

Ännu ett nordiskt techbolag blir amerikanskt. Den här gången Tise – den norska, sociala second hand-tjänsten Tise.

Tise är i mångt och mycket som Blocket och Tradera, men med ett ännu starkare socialt lager. Du kan följa säljare, kommentera saker som säljs och även gilla dem. Det är alltså en socialt plattform som fokuserar på att kränga grejer.

Målgruppen för tjänsten är primärt yngre kvinnor, vilket kanske inte är särskilt konstigt då Tise handlar om mode och inredning. Och det är för att nå den här målgruppen ännu bättre som Ebay nu swishar över en okänd summa.

Det ser ut som att Ebay, som redan tidigare har investerat i Tise via sin venture-gren, framförallt vill åt tekniken för att på så sätt föryngra sin plattform överlag. Men Ebay gråter nog inte åt att även ta över en upparbetad gemenskap.

eBay to acquire social marketplace platform Tise | TechCrunch

The company’s acquisition of Tise indicates that it’s looking to modernize its platform to attract younger shoppers, expand its social commerce tools, and build a stronger presence in the sustainable retail market.

Övrigt

Apple vill upphäva Digital markets act

Okej, det var lite… intressant. Och oväntat. Apple har mer än en gång haft åsikter om Digital markets act och har clashat med EU om de förändringar som EU vill se. Men nu tar Apple verkligen i från tårna. De vill att lagen helt ska upphävas.

Digital markets act är lagen som reglerar de största av de största. Plattformarna och tjänsterna som privatpersoner och organisationer i praktiken måste gå via för att överhuvudtaget kunna använda internet. Här hittar vi inte minst de två stora mobiloperativen, där Apple som bekant sitter på det ena.

Apple har gnällt, men gått med på eftergifter i EU kring exempelvis Appstore och vad utvecklare får och inte får göra i sina appar när det kommer till betallösningar.

Och nu vill Apple alltså riva hela skiten. Typ. Få EU att avskaffa lagen som, enligt Apple, ”utgör säkerhetsrisker” och leder till ”en sämre upplevelse” för konsumenter.

(Konstigt nog verkar Apple inte nämna så mycket om att det även slår mot företagets möjligheter att tjäna pengar.)

Apple vill istället att ”ett mer ändamålsenligt juridiskt instrument” ska ersätta DMA. Om lagen inte skrotas vill Apple istället att en ”oberoende instans” ska sköta tillsynen och inte, som idag, EU-kommissionen. Vi kan tänka att Apple gärna ser att den irländska dataskyddsmyndigheten, som hanterar den primära tillsynen av techjättarna när det kommer till GDPR-frågor, är lämplig att ta över. Inte minst som den har visat sig mindre villig än kommissionen att drämma till med stora tillsynssläggan.

Men det oväntade i sammanhanget är att det kommer från Apple.

Visst. Apple är ett av de företag som drabbats enskilt hårdast av DMA. Men till skillnad från Meta har Apple inte sprungit till pappa Donald och bett honom om regleringspåtryckningar mot EU. Krasst talat att Trump och hans sektkompisar ska skramla med tullvapnet för att få EU att behandla de amerikanska techbolagen med silkesvantar.

Men nu ser det alltså ut som att även Apple har klättrat upp i den båten.

(EU var snabba att svara Apple: no way, Jose, ain’t gonna happen. Ett besked som sannolikt mest var riktat mot Donald Trump. Precis som Apples utspel.)

EU rejects Apple demand to scrap landmark tech rules

The European Union rejected a call by Apple to scrap its landmark digital competition law on Thursday, dismissing the US giant’s claims that the rules put users’ security at risk.

Google vill ”fabriksåterställa” Digital markets act

Nej men en sån slump. Igår gick Apple ut med att de vill upphäva EU:s Digital markets act. Inte särskilt många timmar senare gick Google ut och uppmanar till en ”fabriksåterställning” av samma lag (ja, eller åtminstone en ”återställning” – lite oklart till vad eftersom Google ju inte gillar lagen eller något liknande oavsett).

Både Google och Apple – som är de bolag som drabbas hårdast av lagen – argumenterar dessutom att det är dåligt för konsumenterna och dåligt för säkerheten. Som av en händelse glömmer båda bolagen nämna att det också slår mot deras lönsamheter.

Om jag inte visste bättre skulle jag nästan kunna tro att de båda bolagen har pratat ihop sig och synkat sina respektive utspel.

The Digital Markets Act: time for a reset

The Digital Markets Act (DMA), intended to create a more level playing field, is causing significant and unintended harm to European users and many of the small businesses it was meant to protect.

EU kan vara på gång att sätta stopp för cookiebannerkaoset

Vad tycker alla som håller på med sajter och appar är det roligaste med jobbet? Precis! Cookiebanners. Och det tycker vi användare också. Men nu ser det ut som att EU kan vara på gång att börja agera på det som har lyfts på olika håll ett tag nu: förenkla hanteringen av cookies.

Det ser ut som att ett förslag på just det temat kan vara på gång. Och, ja, det är väl ungefär så mycket vi vet.

Men som artikeln konstaterar är ett åtgärdsförslag att flytta samtyckandet från de enskilda sajterna och apparna till webbläsarens inställningar. Att man alltså kan hantera vilka cookies som får och inte får sättas där. Kanske till och med med allmänna inställningar som att man alltid kan godkänna kakor som inte handlar om marknadsföring. Ja, eller alltid godkänna allt. Eller säga nej till allt.

Ja, utom de nödvändiga förstås. Och här börjar det kunna bli lite meckigare att hantera förändringen. När allt begravs i webbläsarinställningar så är det enklare för sajter att hävda att precis alla cookies är nödvändiga eller på något annat sätt försöka blanda korten med förhoppningen att ingen tittar vad som egentligen ställs in i webbläsaren.

Samtidigt kan vi anta att det principiella innehållet i nuvarande lagstiftning fortfarande skulle gälla. Den enda skillnaden är alltså att man flyttar ”cookiebanner” från den enskilda sajten. Så sajter som försöker fippla kan fortfarande straffas på samma sätt som idag.

Men det är nog en lagförändring som… rätt många skulle applådera.

Europe’s cookie law messed up the internet. Brussels wants to fix it.

The European Commission wants to take a bite out of privacy rules that force websites to run cookie banners.

Trump-administrationen återanställer hundratals anställda som fick sparken av DOGE

Nä. Hä.

Hundreds of federal employees laid off by DOGE are being asked to return by the Trump administration

The General Services Administration has given employees until the end of the week to decide on reinstatement.

Tesla annonserar på X för att få Teslas aktieägare att godkänna ersättning på 1 biljon dollar till Elon Musk

Så… Tesla betalar alltså Elon Musk för att övertyga Teslas aktieägare att betala Elon Musk en massa pengar.

Maximum truth-seeking.

Tesla is now buying ads on Elon Musk’s X to get people to vote for his $1 trillion compensation

Tesla is now buying advertising on Elon Musk’s X (formerly Twitter) to get Tesla shareholders to vote for his CEO…

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 2 2024 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

IoT – internet of things

Amazon lanserar öppen standard för att dela innehåll trådlöst

Intressant nytt intitiativ från Amazon: Matter casting. Ett sätt att trådlöst dela innehåll mellan enheter, som att ”kasta upp” innehåll från en mobil till en TV. En motsvarighet till Apples Airplay eller Google Chromecast, alltså.

Funkar för Amazons enheter, eller egentligen bara för Echo Show 15. Men stöd för fler enheter ska komma.

Men det mest intressanta är att lösningen bygger på en öppen standard: Matter (därav namnet). Det är en sammanslutning/standard som backas av en hel massa stora techbolag. Som just nämnda Google och Apple.

Tanke är att Matter ska göra det enklare att bygga uppkopplade prylar för hemmet, i och med att det är en standard som i princip vem som helst kan bygga in. Istället för att ta fram en egen lösning eller förlita sig på en ”stängd” lösning som Airplay och Chromecast.

Att Amazon gör det här beror förstås på att de inte redan har en stängd standard som används flitigt. Men det är helt klart ett intressant drag. Inte så att Apple eller Google kommer att överge sina respektive lösningar i morgon för att istället förlita sig på en öppen och gemensam standard, men när ett stort techbolag nu tar det här steget så är det en liten bit på vägen.

Amazon is trying to fix content casting with an open standard

Amazon is bringing Matter casting to the Prime Video app to allow for streaming content from your phone to your Fire TV or an Echo Show 15 smart display.

Starlink lanserar sitt första rymdabonnemang för vanliga mobiler

Ännu en fjäder i hatten för Elon Musks rymdbolag SpaceX. Inom kort ska företagets Starlink-tjänst börja testa rymdmobilnät. Ja, ett rymdmobilinternet som inte ska kräva specialanpassade mobiler.

Det här möjliggörs genom att SpaceX nu har skjutit upp sina första sex satelliter som har den här typen av uppkoppling som syfte. Och till skillnad mot Starlinks vanliga abonnemang (och de flesta/alla andra liknande tjänster antar jag) så krävs det alltså inte särskild hårdvara stor som en traktor för att få den att fungera (eller i alla fall något som är betydligt större att kånka med sig än de flesta tycker känns kul).

Föga förvånande pratar vi dock inte om ett abonnemang för den som tycker att nuvarande 5G-operatör är lite seg och vill uppgradera. Precis som Starlinks tjänster överlag så är huvudsakligt fokus inte att konkurrera med befintliga, vanliga mobilabonnemang, utan att erbjuda internet (och vanlig röstuppkoppling, för den som fortfarande använder sin telefon för att prata med andra) där det finns vita uppkopplingsfläckar på planeten.

Det är alltså ungefär det som de senaste iPhone-modellerna erbjuder som nödtjänst. Vilket också är en stor del av Starlinks syfte. Det innebär med andra ord inte att vi pratar om gigabitfiber. Planen är att det ska bli möjligt att skicka textmeddelanden (ironiskt nog typ… FKA Twitter-korta) när abonnemanget öppnar under 2024, följt av röst- och datastöd nästa år.

Ingen svensk operatör finns med i listan över de som först kommer att erbjuda stöd, så det återstår väl att se när det kan bli aktuellt för oss här hemma.

Och det mest intressanta blir förstås om det kommer bli samma fördröjning som via satellittelefoner.

Starlink launches first ”cellphone towers in space” for use with LTE phones

T-Mobile field tests begin soon-texting to be available before voice and data.

Första textmeddelandet skickat via SpaceX:s rymdinternettjänst Starlink

En liten, stor händelse. Det första textmeddelandet har nu skickats via Starlink, Elon Musk-ägda SpaceX:s rymdinternettjänst.

Tidigare i veckan skickade SpaceX upp sina första satelliter som är tänkta att utöka Starlinks funktionalitet till att också omfatta vanliga mobiler. Kort sagt att det ska gå att kommunicera via Starlink-abonnemang, utan behov av annan hårdvara än en vanlig mobil (till skillnad från de ordinarie Starlink-abonnemangen som kräver att användaren har en fysisk basstation). Och nu har det första textmeddelandet alltså skickats via dessa satelliter.

Tjänsten har blivit möjlig tack vare ett samarbete med internetoperatören T-Mobile, som alltså är den som i praktiken erbjuder funktionen. SpaceX står ”bara” för själva satelliterna, till skillnad från de vanliga Starlink-abonnemangen. Men trots att det är en kommersiell operatör inblandad så är inte tanken att den nya funktionen ska konkurrera med vare sig andra operatörer eller andra T-Mobil-abonnemang.

Precis som det som alltid varit den huvudsakliga utgångspunkten för Starlink så handlar det snarast om ett komplement till vanliga abonnemang. Tanken med Starlink är att de ska erbjuda internetuppkoppling där det inte finns i dagsläget. Som mitt ute i ingenstans. Vi pratar alltså snarast om ett ”nödabonnemang” snarare än en ersättare till 5G.

För tillfället, åtminstone. Textmeddelandefunktionaliteten kommer att rullas ut under 2024 och kompletteras med stöd för röst- och datatrafik under 2025.

SpaceX and T-Mobile send the first text messages from orbiting Starlink satellites

SpaceX sent and receive its first text messages sent via T-Mobile using its D2C (direct-to-cell) Starlink satellites launched just over a week ago.

Google Assistant förlorar rätt många funktioner

Ett lite oväntat beslut från Google. Google Assistant förlorar en rätt lång rad funktioner.

Enligt Google så ska det vara funktioner som inte används särskilt mycket (för dig som är intresserad finns hela listan i artikeln här nedan) och det kan säkert stämma. Men det finns ett övergripande mönster här: Assistant tappar rätt många funktioner som gör att röstassistenten kan utföra ”externa” uppgifter. Som att styra saker.

Beskedet om funktionsnedskärningarna kom ungefär samtidigt som Google gick ut med att att de sparkar uppemot 1000 människor som arbetar med just Assistant. Det två sakerna lär definitivt hänga ihop. Att det alltså handlar om en ambitionssänkning när det kommer till satsningen på Assistant.

Vi kan tänka oss att Google istället har knuffat över rätt mycket resurser till Bard och de allmänna AI-satsningarna. Because AI.

Frågan är nu vad ambitionsförändringen kan innebära. Om Assistant är på gång att helt fasas ut till förmån för Bard eller om Google tar ett steg tillbaka kring Assistant medan de funderar på hur det kan förbättra sin röstassistent med företagets nya AI-skills.

Google Assistant Is Losing a Bunch of Features

Google has announced that it will remove 17 features from Google Assistant. This includes asking for more information about your contacts, managing recipes easily, and playing audiobooks with voice commands, apart from many other features. This news comes after Google laid off hundreds of people, including some who worked in the Assistant team.

 

Mobilt

Tillväxten för appekonomin tog fart igen 2023

Förra året var som bekant ett misärår. På många sätt ännu värre än misäråret 2022. Men på ett område så verkar det ha tickat på uppåt: appekonomin.

Det är appaanalysföretaget data.ai som har tittat på sina siffror och kommit fram till att nedladdningsutvecklingen har hållit i sig – att nedladdningarna i stort är oförändrade i antal jämfört med 2022 – men att de pengar som vi användare la i appar tog fart igen efter att ha backat till minus ut 2022.

Nu var det däremot ingen spikrak kurva upp heller för intäkterna. 171 miljarder dollar innebar 3 % mer än föregående år. Men 2021/2022 så dippade siffrorna för första gången, så det är åtminstone en vändning till tillväxt igen.

Nu lär väl 2022-siffrorna delvis ha dragits med post-pandemi-utmaningar när det kommer till jämförelsetal. Att 2021 med andra ord fortfarande var ett år som var covid-dopat när det kommer till alla företag och tjänster som gynnades av hemmasittandet. Så 2022 var snarare ett justeringsår tillbaka till normala nivåer och en normal tillväxtkurva. Rensat för pandeminpuckeln så är det inte omöjligt att det blivit tillväxt även för 2022 jämfört med året före.

Men börjar vi dyka ned i olika segment så ser vi några andra saker. Intäkterna via inte-spel-appar ökade med betydligt mer respektabla 11 %. Inte minst drivet av att TikTok förra året blev den första icke-spel-appen att nå en livstidsintäkt på över 10 miljarder dollar. Dessutom en av få appar som överhuvudtaget har nått hit, spel eller inte.

Och i den här kategorin fanns förstås även en annan kategori appar som växte ordentligt 2023: AI-appar. Ett område där vi bevisligen gärna lägger pengar. Åtminstone när det kommer till de skapande AI-lösningar ChatGPT blev startpunkten för.

App economy recovered in 2023, with $171B in consumer spending, but downloads were flat | TechCrunch

After the app economy slowed for the first time ever in 2022, things picked up pace again over the past year. According to app intelligence provider

 

Ekonomi och finans

Amerikanska finansinspektionen godkänner Bitcoin-fonder

En stor vecka för kryptovalutor i allmänhet och Bitcoin i synnerhet. Den amerikanska finansinspektionen, SEC, har nu godkänt börshandel med Bitcoin-fonder. Kort sagt att det blir möjligt att köpa fonder via amerikanska börsen som följer Bitcoin som ”index” på samma sätt som andra slags fonder.

Ja, eller beskedet kom två gånger. Först FKA twittrade SEC ut beslutet i tisdags, vilket fick Bitcoin-kursen att rusa – ända till dess att det framkom att SEC:s X-konto hade blivit hackat och att hackaren delat ett fejkbeslut. Något som i sin tur fick Bitcoin att backa igen. Och så kom alltså ett riktigt besked dagen efter.

Vilket gör att man förstås kan fundera på om SEC:s X-konto faktiskt blev hackat eller om det var en bekväm ursäkt för att slippa erkänna att någon på myndigheten råkat dabba sig med en schemalagd publicering.

Oavsett så innebär beslutet att Bitcoin-fonder får börja handlas redan i morgon, torsdag.

Det blir intressant att se hur det här kommer att påverka kryptovalutornas status framöver. Men det är i vilket fall ett stort steg mot att göra dem mainstream på riktigt.

US SEC approves bitcoin ETFs in watershed for crypto market

A decade in the making, the ETFs are a game-changer for bitcoin, offering investors exposure to the world’s largest cryptocurrency without directly holding it. They provide a major boost for a crypto industry beset by scandals.

Microsoft går om Apple som världens högst värderade börsbolag

Ett tecken i tiden. Microsoft går om Apple som världens högst värderade börsbolag.

2024 har inte börjat särskilt kul för Apples aktie, som så här långt är ned runt 3 %. Microsoft har gått åt andra hållet, upp runt 2 %.

Så skiftet är alltså en kombination av att Apple har kräftgång just nu, efter allehanda dåliga nyheter om säljstopp, konkurrensutredningar och Kina-problem, medan Microsoft ligger på nivåer de aldrig har laget på tidigare.

Apple ligger med andra ord en hyfsad bit under sin all-time high över 3 biljoner dollar, när båda företagen tampas strax över 2,8. Men det är förstås ingen slump att Microsoft har seglat upp till de här höjderna just nu. För av techgiganterna så är Microsoft just nu den stora AI-stjärnan.

Det är första gången som Microsoft går om Apple i börsvärde sedan 2021. Det blir intressant att se hur det blir vid stängningsdags. Och förstås hur resten av året kommer att utvecklas.

Microsoft briefly overtakes Apple as world’s most valuable company

(Reuters) -Microsoft on Thursday briefly overtook Apple as the world’s most valuable company for the first time since 2021 after the iPhone maker’s shares made a weak start to the year on growing concerns over demand. Microsoft’s shares have risen sharply since last year, thanks to the early lead the company has taken in generative artificial intelligence through an investment in ChatGPT-maker OpenAI.

 

Övrigt

Google börjar inaktivera tredjepartskakan i Chrome

Så har Google inlett den definitiva nedmonteringen av tredjepartskakan. Precis som företaget gick ut med under förra året så har tredjepartskakan nu inaktiverats för en procent av alla Chrome-användare.

Egentligen är det alltså inget nytt i sig, annat än att Google nu har tryckt på knappen. Och för de flesta är det en rätt liten grej – även bland dem som nu har råkat ut för inaktiveringen. Men principiellt är det en desto större grej.

För när både Apple och Google har bestämt sig för att sluta stödja en teknik så är den i praktiken död. Och om ett år ska det här vara ett faktum, om Googles tidplan håller.

2024 blir det med andra året när alla marknadsförare måste ta fram alternativ till den mekanism inom digital marknadsföring som har varit en grundplåt och konstant nära nog så länge som internet har funnits.

Google has started disabling third-party cookies for Chrome users

Google has just disabled third-party cookies for one percent of Chrome users, years after it first introduced its Privacy Sandbox project.

Google kommer låta användare välja vilken data som delas för att följa Digital markets act

Vissa saker känns som att de har hänt för länge sedan, eftersom de har varit på gång så länge. EU:s båda plattformslagar Digital services act och Digital markets act är två sådana. Men 6 mars är det till sist dags för den sistnämnda att fullt ut träda i kraft.

Det i sin tur gör att det börjar bli hög tid för de drabbade företagen att få ordning på torpet om delar av verksamheten inte följer de kommande lagstiftningarna. Och enligt EU så har särskilt de riktiga techjättarna saker att göra. Som Google. Och nu har Google gått ut med en förändring som de kommer att göra.

Från och med 6 mars så kommer EU-användare att kunna mer finkornigt välja hur Googles olika tjänster kan dela data med varandra. Det handlar alltså inte om ett allmänt allt av eller allt på, utan enskilda användare kommer kunna välja att vissa tjänster ska kunna dela data, men inte andra.

Bland tjänsterna som kommer att omfattas finns Googles alla stora plattformar. Som söken, Youtube, Google Play, Chrome, Google Shopping, Google Maps och Googles annonstjänster. Med andra ord skulle du kunna låta dina Google-sökningar och ditt Maps-användande hålla koll på varandra, men däremot ska Youtube inte ha koll på vad du har köpt via Google Shopping.

Undantaget är de gånger som Google behöver dela data mellan tjänster när det behövs för att exempelvis leva upp till andra lagkrav eller för att tjänsterna överhuvudtaget ska kunna leverera det du vill (exempel som ges är när du betalar med Google Pay hos Google Shopping). Kort sagt ungefär som att en e-handlare kan dela din data med en betaltjänst eller fraktbolag utan att behöva be om uttalat samtycke för detta, eftersom e-handlaren annars inte kan genomföra och leverera ett köp som du har bett om.

Nu är det här bara ett av många områden där Google – och andra teknikjättar – kommer att tvingas genomföra förändringar för att inte åka på hysteriskt stora böter. Eller, draget till sin spets, förbjudas i EU. De kommande två månaderna lär det dyka upp en hel drös såna här utspel.

Den 6 mars kommer förutsättningarna för den digitala världen som vi känner den med andra ord skrivas om ordentligt. Åtminstone här i EU.

Google will now let EU users choose which of its services share their data

The policy change is due to the Digital Markets Act, which will take effect in March. As a result, Google’s users must give consent before their data is shared across the company’s other services.

De stora techuppsägningarna fortsätter även 2024

De senaste två åren har de stora techbolagen sparkat hysteriskt många människor. Det är framförallt två anledningar som har drivit på: den enda är att det är företag som växte kraftigt under pandemin och nu måste skala tillbaka och det andra är att det ekonomiska läget globalt är rätt risigt.

Det börjar komma signaler om att det kan bli lite ljusning och lättnad 2024, inte minst när det kommer till inflation och räntenivåer, men vi kommer känna av mycket även 2024. Och 2024 har inletts med en ny sväng stora uppsägningar hos techbolagen.

Amazon sparkar flera hundra inom sina videodelar Prime Video och filmstudiouppköpet MGM plus strömningstjänsten Twitch. Spelutvecklingsplattformen Unity kapar en fjärdedel av personalstyrkan. Chatttjänsten Discord gör sig av med 170 personer, eller 5 % av de anställda. Och Google sparkar kanske så många som 1000 personer (eller rentav fler) framförallt kopplade till arbetet med röstassistenten Google Assistant.

Detta samtidigt som just Amazon och Google hade rekordmässiga kvartal intäktsmässigt under Q4 förra året.

Det blir intressant att se hur det här kommer att utvecklas under året.

Och om Apple kommer kunna fortsätta vara den enda techjätten som inte har gjort några stora nedskärningar.

Google confirms it just laid off around a thousand employees

Or more than a thousand? Depends on the definition of ”few”.

EU utreder om Microsofts investering i Open AI faller under regelverket för företagssamgåenden

En lite oväntad utmaning för Open AI – och Microsoft. EU har bestämt sig för att utreda Microsofts investering i Open AI.

Som recap så äger Microsoft i praktiken Open AI:s kommersiella verksamhet – där ChatGPT ligger – i och med en jätteinvestering förra året som gav Office-paketsföretaget 49 % av Open AI-delen. Lägg till att Open AI har andra samarbetsavtal till Microsoft så landar vi i att Microsoft i praktiken kontrollerar den delen.

Med tanke på att Open AI, via just ChatGPT, har kommit att bli det hetaste AI-namnet med den hetaste AI-tjänsten just nu så är det inte särskilt konstigt att en investering och företagskontroll på den här nivån fångar EU:s intresse.

Men det intressanta är vad EU nu har bestämt sig för att reda ut: huruvida Microsofts investering faller under EU:s regelverk för företagssamgåenden. Så även EU verkar med andra ord vara av den åsikten att Microsoft i praktiken har svalt Open AI:s kommersiella del.

Den väldigt lyckosamma investeringen och det strategiska samarbetsavtalet kan alltså bli en huvudvärk för Microsoft på ett sätt som de kanske inte riktigt hade räknat med när de plöjde ned pengarna.

EU checking if Microsoft’s OpenAI investment falls under merger rules | TechCrunch

The European Union is checking whether Microsoft’s investment in generative AI giant OpenAI is reviewable under the bloc’s merger regulations, it said The European Union is checking whether Microsoft’s investment in generative AI giant OpenAI is reviewable under the bloc’s merger regulations.

Microsoft gör det möjligt att lagra användardata inom EU

Hur vet man att de stora techbolagen börjar bli riktigt oroliga över att bråket mellan EU och USA kring dataöverföring och lagring av användaruppgifter. Allt fler erbjuder lagring av användardata inom EU istället för att skyffla datan kors och tvärs över Atlanten. Senast ut: Microsoft.

Office-paketet börjar nu erbjuda den här typen av lagring för sina tjänster, som Azure och de olika 365-lösningarna.

Så nu är saker och ting alltså frid och fröjd? Ja, det återstår väl att se.

I slutet av förra året kom USA och EU överens om en ersättare till Privacy Shield. Alltså ett nytt dataöverföringsavtal, som till skillnad mot just föregångaren helt och fullt lever upp till EU:s integritetslagstiftningar. Enligt USA och EU. Däremot är inte alla lika övertygade. Vi kan med andra ord utgå från att EU-domstolen kommer att få avgöra lagligheten även denna gång.

För grundproblemet, oavsett var datan lagras, är att det är ett amerikanskt företag som står bakom. Som omfattas av amerikansk lagstiftning som har betydligt färre säkerhetsspärrar vad gäller enskilda användares data. Även EU-medborgares. Särskilt som de justeringar som USA har gjort för att få till ett nytt avtal har kommit i form av presidentorder och inte via kongressomröstningar. Det innebär att nästa president kan riva upp förändringarna första dagen på jobbet.

Oavsett så hoppas Microsoft nu att de ska ha en lösning som håller GDPR-mässigt. Och gör kunder och potentiella kunder mindre nervösa.

Microsoft lets cloud users keep personal data within Europe to ease privacy fears

Microsoft said Thursday that it is upgrading its cloud computing service to let customers store all personal data within the European Union instead of having it flow to the U.S. where national privacy laws don’t exist. The changes apply to services including Azure, Microsoft 365, Power Platform, and Dynamics 365, the Seattle-based tech company said.

Platformer lämnar Substack på grund av nazistinnehåll

I skuggan av det sedvanliga tossehögerträskinnehållet som allt mer dominerar FKA Twitter, inte minst sånt som kommer från Elon Musk själv, så har nyhetsbrevsplattformen Substack de senaste veckorna råkat ut för en liknande storm. Nu lämnar en av plattformens stora stjärnor, Casey Newton, Substack som följd.

Allt började med att det framkom att det fanns nyhetsbrev hos Substack som var fyllda med nynazistiskt innehåll. Ni vet sånt innehåll som Elon Musk hotar och stämmer folk och organisationer för. Fast inte de som skapar och sprider den typen av innehåll, utan de som avslöjar att sånt innehåll finns hos X.

Substacks reaktion var att de inte hade någon åsikt i frågan och att det är bättre att det innehållet får finnas i ”ljuset” för att på så sätt ta debatten, ungefär. Kort sagt ganska exakt samma argument som Musk har som ledstjärna för X.

Efter att en lång rad Substack-användare började pressa företaget att ändra sin inställning så plockade plattformen bort några av de nyhetsbrev som pekats ut. Men de säger att de inte i grunden kommer att ändra sin inställning till moderering – som kan sammanfattas med: ingen moderering. De kommer heller inte ändra möjligheten för den typen av nyhetsbrev att kunna tjäna pengar på sina läsare.

Det har nu fått Casey Newton att bestämma sig för att ta sig nyhetsbrevspickåpack och dra. Platformer kommer att flytta över till Ghost.

Här kan vi ha en lång diskussion om yttrandefrihet och just huruvida man ska begrava icke önskvärda åsikter eller ta debatten med tossemänniskor. Men om vi bortser från att det i vissa lägen också kan handla om brottsligt innehåll, som måste plockas bort enligt exempelvis EU:s plattformslag Digital services act, så gör Substack en Facebook. Och springer in i samma utmaning som Facebook.

Fram till ungefär 2018 så var Mark Zuckerbergs och därmed Facebooks inställning att de bara var en teknisk plattform som inte hade något ansvar för vad användarna gjorde eller vad de publicerade. Sedan exploderade hela Cambridge Analytica-skandalen och Facebook tvingades ändra ändra sig. Och erkänna att de var mer än bara en teknisk lösning. Bland annat därför att de använde det användarna gjorde för att rikta annonser och därför att de rekommenderade innehåll. Någon form av kurering, alltså.

Nu hade Facebook redan tidigare börjat göra den här förflyttningen, på grund av påtryckningar från politiskt håll på båda sidor av Atlanten, men det var 2018 som saker och ting verkligen ställdes på sin spets.

Substack lutar sig nu till största del mot ungefär samma argument som Facebook gjorde då. Blandat med lite Elon-Twitter. Och vi kan anta att det kommer att landa ungefär lika bra hos politiker och tillsynsmyndigheter.

Den stora frågan är hur det kommer att landa bland Substack-användarna. Om vi kommer se ett pärlband av skribenter lämna Substack eller om det blir gnällande och ojande, men att de flesta väljer att stanna kvar trots allt.

Substack keeps the Nazis, loses Platformer

Platformer, the tech newsletter started by Verge alum Casey Newton, is leaving Substack over its policies around and response to pro-Nazi publications using the platform. The newsletter is moving to Ghost.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Bekvämlighetsekonomin Ekonomi och finans Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 44 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Strömmade medier

Amazon bakar in hela sin musikkatalog i Prime och steppar upp konkurrensen med Spotify och Apple Music

Amazon steppar upp kampen mot Spotify och Apple Music och fyller samtidigt på förmånerna i sitt Prime-medlemskap rejält. Hela Amazons musikkatalog blir nu tillgänglig för Prime-medlemmar.

Med andra ord tar Amazon bort den tidigare begränsningen som gjorde att Prime-medlemmar som inte prenumererade separat på Amazon Music ”bara” fick tillgång till drygt 2 miljoner låtar. Nu bakas alla 100 miljoner låtar in i vanliga Prime-prenumerationen.

Utöver det så gör Amazon dessutom ”de flesta” av plattformens ”toppodcasts” annonsfria för Prime-medlemmar. Dessutom passar Amazon på att peta in lite TikTok i Music-appen: den nya funktionen Pocast previews gör det möjligt att få snabba smakprov på poddar så att man vet vad man ska lägga tid på.

Som artikeln konstaterar så har Amazon insett att det begränsade musikbiblioteket som tidigare ingick i bas-Prime inte längre är lika attraktivt. Men vi kan nog också tänka att ett utökat Prime-paket också gör det enklare att motivera prishöjningar.

Men oavsett: Spotify och Apple fick nu ännu hårdare konkurrens från Amazon.

Samtidigt som det nu uppstår frågetecken kring värdet på att bara skaffa sig Amazons musiktjänst. Men det lär vara ytterligare en faktor här: Amazon vill ha in så många människor som möjligt i Prime. Så pass att de är beredda att göra företagets separata innehållsprenumerationer rejält mycket mindre attraktiva i jämförelse.

Amazon Prime now comes with a full music catalog of 100 million songs and ad-free podcasts | TechCrunch

A large music catalog could make for a better selling point if it allows customers to cancel another music subscription and make a switch.

Acast inleder samarbete med Amazon Music

Intressant nytt samarbete mellan svenska podcastplattformen Acast och Amazon: AmazonPrime-medlemmar får tillgång till annonsfritt lyssnande på poddar.

I veckan gick Amazon ut med att de öppnar hela sin musikkatalog för Prime-medlemmar. Alla 100 miljoner låtar och inte bara de 2 miljoner som tidigare ingick i bas-Prime om man inte betalade för en separat Amazon Music-prenumeration. Som del i det så ska ”en stor del” av ”toppodcasts” därmed också ingå i Prime. Acast-samarbetet handlar om det senare.

Men det riktigt intressanta är anledningen till att många poddar nu går att lyssna på utan reklam för Prime-medlemmar (och för dem som prenumererar på Amazon Music Unlimited): Amazon verkar köpa annonsutrymmet.

Så ett… väldigt stort annons-takeover-upplägg, om man så vill.

Acast i nytt samarbete med Amazon – aktien rusar

Podcastbolaget Acast har slutit ett avtal med e-handelsjätten Amazon.Medlemmar i jättens så kallade Prime-tjänst ska kunna lyssna på poddar gratis i Amazon Music, står att läsa i ett pressmeddelande.Acast-aktien rusar 16 procent.

Youtube storsatsar på att bli Spotify för strömmad video

Jag har flera gånger skrivit om hur olika företag vill bli Spotify för strömmad video. Att man blir hubben där allt videoinnehåll finns på ett ställe utan att man måste skapa konton i och titta via en lång rad olika gränssnitt och tjänster. Nu tar ännu en tjänst ett stort steg mot just det: Youtube.

De som kanske har satsat mest på den här typen av ”kabel-tv-paket” är Apple, med sin Apple TV. Och då menar vi alltså inte TV-dosan Apple TV eller Apples egna strömningstjänst Apple TV+, utan samlingstjänsten Apple TV (Apple jobbar hårt med att inte förvirra sina kunder i namngivningen av sina tjänster och produkter). Tanken med Apple TV är att det ska gå att välja att prenumera och titta på olika strömningstjänster på ett ställe, med ett konto.

Youtubes Primetime Channels är ganska precis samma sak. Youtube ska från start ha slutit avtal med 35 partners, där Paramount+ ser ut att vara den tyngsta. Alla ska vara tillgängliga från vanliga Youtube, men du kan bara se de kanaler som du betalar för. Om du inte redan är prenumerant så kan du låsa upp en tjänst direkt i Youtube. Och ja, precis som hos Apple så saknas det… rätt många av de största tjänsterna. Just nu.

Det här sker dessutom parallellt med att Google växlar upp sitt riktiga kabel-tv-paket Google TV allt mer. Ett paket där du kan köpa vanliga kabel-tv-kanaler enligt samma upplägg som det i alla tider gått att köpa kabel-tv-kanaler (ja, så länge som det har funnits kabel-tv, i alla fall).

Det båda dessa har gemensamt är TV. Den stora skärmen.

Visst konsumeras mycket innehåll – inte minst på Youtube – i mobilen. Men under pandemin, när folk satt hemma, så fick TV-skärmen sig ett uppsving. Det har delvis levt kvar även efter pandemin. Att folk tittar på Youtube på en stor skärm på samma sätt som Netflix eller gamla hederliga, icke-internetiga TV-kanaler.

YouTube’s Primetime Channels bring streaming movies and TV into the YouTube app

YouTube users will soon be able to subscribe to Paramount Plus, Shudder, and dozens of other streaming services inside of the YouTube app, where they’ll be treated just like any other creator.

Youtube nära att släppa funktionen Go live together

Ny funktion som snart rullas ut för Youtube: Go live together. Precis som det låter: möjlighet för flera youtubare att livesända tillsammans, via sina respektive kanaler. Samma lösning som finns hos andra sociala plattformar, alltså.

Det är med andra ord ännu en funktion som Youtube hoppas ska få plattformen att stå sig ännu bättre i konkurrensen med de andra stora tjänsterna som slåss om innehållsskaparna.

YouTube will soon roll out a ’Go Live Together’ co-streaming feature to select creators | TechCrunch

YouTube will soon roll out a new feature that will let select creators invite a guest to live stream with them.

Disney+ lägger till merchshop för prenumeranter

Så har det blivit dags för Disney+ att börja med e-handel. Disneys Netflix-konkurrent. Mer konkret så öppnar nu Disney+ en egen merchshop. Ett ställe där prenumeranter kan handla produkter kopplade till sina favoritserier.

Så om man så vill så är det en shop specifikt för superfansen. Ja, eller fansen. Eller åtminstone prenumeranterna. Kort sagt användare som redan har en hyfsat djup relation med Disney tack vare att de prenumererar på Disneys strömningstjänst. Och de kunder som är målgruppen för den nya tjänsten är dessutom snäppet mer investerade i sina serier. Det är kort sagt upparbetade ”leads” som dessutom lär ha rätt hög betalningsvilja.

Men kopplingen till själva webbshopen stannar inte vid varumärkena. Förutom att det går att shoppa loss precis som vanligt så ska det även gå att QR-kodsshoppa direkt när man tittar på en serie. Shoppa genom tv:n, alltså. (Ja, vi kan nog anta att just den funktionen bara är för tv-bruk. Lite svårt att skanna en QR-kod med mobilen när QR-koden visas i mobilen…)

Den nya shoppingfunktionen är än så länge bara ett test och är bara tillgänglig i USA. Att se om och i så fall när den kommer hit

Disney+ expands into e-commerce with an exclusive merch shop for subscribers | TechCrunch

By tying a shopping experience to the streaming service, Disney+ could uncover another revenue stream beyond the potential boost from its ad-supported plan.

Netflix börjar rulla ut sitt annonsabonnemang

Då var det dags för Dagen A för Netflix. A som i ”annonsabonnemang”. Nu har strömningsjätten börjat rulla ut sitt annonsfinansierade, billigare abonnemang Basic with ads.

6,99 dollar i månaden går det nya abonnemanget loss på (än så länge finns det bara i USA). I utbyte mot ett lägre pris så får annonsprenumeranterna stå ut med fem minuter reklam varje timme. Dessutom kommer abonnemanget inte heller att inkludera hela Netflixs innehållsbibliotek – men däremot 85-90 procent av allt innehåll enligt Netflix själva. Det är inte ett medvetet val för abonnemanget, utan en konsekvens av att Netflix har några rättighetsfrågor att reda ut för en lite del av innehållet.

Den stora frågan nu är förstås hur det här kommer att påverka Netflixs användartillväxt. Ja, även intäkter, förstås, men till en början så lär de pengar som kommer från annonser nog mest ses som en bonus. Det viktigaste är att Netflix kan påvisa att ett billigare annonsabonnemang kan ge den avmattande tillströmningen av nya prenumeranter en boost. Både för sina aktieägare och för annonsörerna.

För ska annonsörer vara intresserade av att var med så krävs trots allt att det finns en kritisk massa användare.

Nästa kvartalsrapport så lär vi sannolikt få någon slags indikation på hur det går, men vi måste nog vänta lite längre för att kunna utvärdera det på riktigt. Inte minst vad det gäller vilken slags användare som strömmar till det nya abonnemanget. Helt nya prenumeranter – eller prenumeranter som har hoppat av – är bra. Men det är sämre om folk hoppar från de ”riktiga” betalabonnemangen till det nya, billigare abonnemanget.

https://www.wsj.com/articles/netflix-with-ads-launching-as-talks-continue-with-studios-over-content-11667381403

Netflix köper spelutvecklaren Spry Fox

Ni vet Netflix? Spelföretaget? Nu har de köpt ännu en spelutvecklare. Den här gången Spry Fox.

Kort sagt: Netflix kör verkligen stenhårt på sin spelsatsning. Den som de hoppas ska bli ett andra intäktsben för företaget. Ja, eller de packar ju in spelen i det vanliga abonnemanget så det är i stort fortfarande samma sätt som pengarna kommer in.

Men Netflix hoppas oavsett att de ska kunna fylla sitt erbjudande med mer. Och mer saker än bara skitdyra jättesatsningar på video. Och på samma gång också försöka locka fler framförallt unga användare. Eller om man så vill: hoppas att föräldrar ska låta deras barn spela Netflix-spel och att barnen sen tar med sig de vanorna när de växer upp.

För det handlar förstås lika mycket om att Netflix vill få mer skärmtid. Rätt bokstavligen. Fylla ut tiden som kunder inte tittar på video med att spela. Eller kanske spela i mobilen samtidigt som de tittar på Netflix-serier på tv:n.

Det märks kort sagt att strömningskriget gör livet allt tuffare för alla inblandade aktörer. Särskilt för dem som inte har helt andra verksamheter som de kan subventionera sina strömningstjänster med. Som Netflix.

Netflix acquires Seattle-based cozy games developer Spry Fox | TechCrunch

Netflix is acquiring Spry Fox, a Seattle-based independent gaming studio focused on cozy games, the streaming giant announced on Monday.

Apples kan lansera annonsnätverk för direktsänd sport

I veckan började Netflix rulla ut sitt billigare, annonsfinanseriade abonnemang och i början av nästa månad är det dags för Disney+ att göra samma sak. Nu vill även Apple vara med och annonsleka. Uppgifter från Bloomberg pekar på att Apple kan vara på gång att lansera ett annonsnätverk för direktsänd sport.

Ja, eller direktsänd fotboll, om vi ska vara noga. I första hand skulle det vara kopplat till det tioåriga rättighetsavtal som Apple i somras slöt med Major League Soccer, men vi kan nog anta att det bara är första steget för Apple. Om initiativet blir en framgång vill säga.

Med tanke på att de stora strömningsbolagen just nu storsatsar dels på sport och dels på reklam i tjänster som tidigare inte har haft det så känns det som ett rätt trovärdigt rykte. Inte minst med tanke på hur mycket Apple har växlat upp sina annonsambitioner bara senaste året. Senaste tiden har Apple exempelvis öppnat nya annonsytor i Appstore och det ryktas att det ska komma annonser i Apples karttjänst i början av nästa år.

Frågan är hur långt bort ett helt eller delvis reklamfinansierat abonnemang för TV+ är för Apple.

Apple to Expand Live TV Advertising for Major League Soccer Deal

Apple is building a live television ad network in preparation for streaming Major League Soccer games, reports Bloomberg. Apple has agreed to expand…

 

AI – artificiell intelligens

Open AI släpper API för AI-bildsverktyget Dall-E

Senaste året eller så så har du garanterat sätt nyhetsartiklar eller inlägg i sociala medier som har imponerats av och hyllat DALL-E. Ett AI-baserat bildverktyg som kan skapa riktigt vassa bilder bara genom att du i text beskriver vad du vill ha. Nu tar Open AI, företaget bakom DALL-E, alltihop ett steg längre: ett nytt API gör det möjligt för utvecklare att bygga in verktyget i sina sajter och appar. Eller andra slags digitala tjänster.

Det ska väl sägas att det fortfarande handlar om en betaversion, med allt vad det innebär kring stabilitet och buggar, men den som är sugen att få lite mer AI-bildssmartness i sina digitala tjänster kan nu testa loss.

https://venturebeat.com/ai/dall-e-api-released-by-openai-in-public-beta/

 

Bekvämlighetsekonomin

Uber börjar visa annonser för andra företag i sina appnotifieringar

Det här känns som ett intressant och inte… helt ofarligt drag från Uber. Företaget har börjat testa och/eller rulla ut ett nytt annonsformat. Reklam för andra företag än Uber i Ubers appnotifieringar. Alltså de pushnotiser som visas på mobilens hemskärm.

För några veckor sedan skrev jag om att Uber håller på att arbeta upp ett ”reseannonsformat”, som ska utsätta användaren för reklam från samma företag under olika skeden i sin resa. En form av take over-format, om man så vill. Det här känns väldigt mycket som en del av det.

Men just att använda appnotiser på det här sättet är som sagt var belagt med viss risk. Det handlar trots allt om en funktion där användarna förväntar sig att få relevant information om tjänsten som Uber tillhandahåller – när man håller på att utnyttja den. Det är förstås det här som Uber här utnyttjar: Uber-appen är inte en app där du stänger av notiser, eftersom du vill ha de notiserna.

Men reklamnotiser om annat? Mjaförmodligeninteallslikamycket.

Det handlar som sagt var om ett test, men jag misstänker att reaktionen inte kommer at bli översvallande positiv.

Inte för att det behöver betyda något i slutet av dagen.

Uber Starts Showing Ads For Other Companies in App Notifications

Screenshots posted on Twitter seem to show Uber blasting users with ads for other companies in their push notifications. Uber previously announced it was launching a new advertising platform, but push notifications may be a bridge too far for some users

 

Ekonomi och finans

Klarna breddar sin betaltjänst till fysiska butiker

Efter att ha lanserat liveshopping, byggt in Pricerunner i Klarna-appen och öppnat en hel influencerplattform så är det dags för ännu en stor positionsförflyttning för Klarna. De här gången är det en förflyttning som – oväntat nog – faktiskt handlar om Klarnas ursprungliga kärnverksamhet. Klarna breddar sin betallösning till fysiska butiker.

Det blir med andra ord nu möjligt att betala med Klarna-appen även i fysiska butiker. På samma sätt som online. Det innebär också att företagets betala senare-lösningar också kan användas i fysiska butiker.

Det känns som att Klarna vill få ut den här funktionen innan Apple rullar ut motsvarande funktion för Apple Pay. Eller rättare sagt för Apple Card, Apples eget kreditkort.

Skillnaden är att Apple Card fortfarande bara finns i USA. Nu är det förstås inte bara den potentiella konkurrensen från Apple så fått Klarna att lansera den här funktionen – företagets ekonomiska utmaningar lär också spela en… hyfsat stor roll – men visst kan vi anta att Klarna vill muta in så mycket land som möjligt innan Apple trycker på stora globalutrullningsknappen för Apple Card.

Klarnas nya storsatsning – e-handel i butik: ”Breddar” – Ehandel.se

Sparpaket, bråk med facket – och fortsatta mångmiljardförluster. Klarna ser i alla fall utifrån ut att ha det rätt tufft just nu i inflationens och

Amazon är inte längre ett biljondollarföretag

Hur vet man att pandemin definitivt är över? Amazon är inte längre ett biljondollarföretag.

Avvaktande handel på Wall Street – Amazon trillade under drömgräns

De amerikanska börserna återhämtade sig aldrig efter eftermiddagens nedgångar. Handeln var avvaktande inför morgondagens räntebesked från Federal Reserve.E-handelsjätten Amazon föll tungt och avlutade handelsdagen med ett börsvärde under 1.000 miljarder dollar för första gången sedan april 2020.

Apple nu värt lika mycket som Amazon, Google och Meta – tillsammans

Ännu ett bevis på att techbolagen har haft det lite…. tufft i år. Men också ännu ett bevis på att Apple har klarat sig bättre än de flesta andra i sällskapet. Förutom att Apple fortfarande är världens högst värderade börsbolag. Men efter gårdagens stängning av USA-börserna så var Apple värt lika mycket som Google, Amazon och Meta – tillsammans.

Den största anledningen till det här stavas Meta, vars aktie har kollapsat runt 75 % i år. Det gör att Apple numer är nästan tio gånger mer värt än Meta.

Men även de andra har Google (eller ägarbolaget Alphabet om vi ska vara noga) har rasat nästan 40 % medan Amazon är ned smärtsamma 44 % sedan årsskiftet. Det senare gjorde att Amazon dessutom halkade under den smått magiska enbiljongränsen i börsvärde för första gången sedan april 2020. Så det kanske slutgiltiga tecknet på att pandemin – eller åtminstone e-handelns pandemiboost – nu definitivt är över.

Nu betyder det här inte att allt är guld och gröna skogar för Apple. Trots att Apple bara för någon vecka sedan redovisade sitt bästa Q3-kvartal någonsin så är även Apple en lite tråkig historia för aktieägarna. Minus 20 % sedan januari. Men i det här sammanhanget är det som sagt trots allt värsta klang- och jubelfesten.

De rätt stora nedgångarna fortsätter dessutom idag. Apple är ned mest av de fyra, vilket gör att de andra tre lär gå om Apple vid stängning idag. Men som sagt: för ett år sedan var Apple värt 2,2 biljoner, Alphabet och Amazon runt 2 biljoner var och Meta 1 biljon.

Det innebär att kvartetten har tappat 40 procent av sitt börsvärde senaste året. Eller 2,4 biljoner dollar. Eller 27 biljoner kronor. Eller sisådär fyra gånger Sveriges BNP förra året.

The times they are a-changing.

https://www.marketwatch.com/story/apple-now-valued-at-more-than-amazon-alphabet-and-meta-combined-11667430617

 

Övrigt

Digital Markets Act har börjat gälla i hela EU

Igår var en rätt historisk dag för den digitala världen i EU, även om det fick väldigt lite uppmärksamhet. Då började Digital Markets Act gälla. Lagpaketet har nu gått in i sin ”implementationsfas”, som kommer att vara i sex månader, Därefter har ”potentiella gatekeeperföretag” fram till senast 3 juli på sig att berätta för EU om de kommer att omfattas av DMA eller inte. Med andra ord: om de är så pass stora och dominerande att de enligt DMA klassas som gatekeepers.

Efter det har EU fram till senast 6 september på sig att bestämma sig för vilka företag som ska klassas som gatekeepers och därmed omfattas av lagen. Därefter har gatekeeperföretagen sex månader på sig att rätta sig efter lagen och rätta till de delar som inte gör det. Senast 6 mars 2024 ska företagen ha fått ordning på det här.

Så vad är det vi pratar om här?

EU har under året bankat ut två stora lagpaket: Digital services act och Digital markets act.

Digital services act fokuserar lite förenklat på det som vi som internetanvändare ser när vi använder olika tjänster på nätet. Det kommer reglera saker som hatinnehåll, annonsering mot barn och överlag riktande av och förutsättningar för annonsering.

Digital markets act – den lag som alltså började gälla igår – siktar alltså in sig på nätets gatekeepers. Världens absolut största techföretag som styr förutsättningarna för att överhuvudtaget kunna använda internet. Framförallt Google och Apple, men också företag som Meta och Amazon. DMA sätter upp ett antal kriterier för vad gatekeeper är och det handlar bland annat om hur mycket pengar de omsätter och hur många användare de har.

Och det som DMA fokuserar på handlar om att öppna upp mobilekosystem, inklusive appbutiker, och inlåsta meddelandeplattformar.

Så nu när tidplanen för implementeringen av DMA har presenterats så vet vi med andra ord att båda lagarna definitivt fullt ut kommer att gälla – och påverka våra uppkopplade liv – som senast våren i början av 2024.

New EU Law Could Force Apple to Allow Other App Stores, Sideloading, and iMessage Interoperability

New EU rules came into force today that could compel Apple to let users access third-party app stores and permit app sideloading on iPhones and…

Substack lägger till chattfunktion

I början av 2021 var Clubhouse-ljud och nyhetsbtrev två av de hetaste saker man kunde hålla på med. Sedan dessa har intresset för båda dessa svalnat av betänkligt. Åtminstone vad gäller de stora plattformarnas vilja att satsa på egna lösningar.

Men trots att alla inte drar lika mycket i nyhetsbrevsfunktionalitet längre så är dragkampen om innehållsskaparna i allra högsta grad vid liv. Det har inte minst märkts hos Substack, en av de stora nyhetsbrevsplattformarna. De har bara senaste året tagit fram nya funktioner som lite ligger vid sidan om nyhetsbrevet. Här kommer ännu en sådan funktion: en egen chattplattform.

Tanken är helt enkelt att nyhetsbrevsskapare ska kunna använda Substack även för att upprätthålla kontakten med sina läsare utanför nyhetsbrevet. Istället för att vända sig till någon annan plattform för det här, som att skapa en Facebook-grupp, så ska såväl innehållsskaparen som läsaren lockas att använda Substack för dialog.

Frågan är väl dock hur pass intressant den här kan vara som lösning – både för den som skapar nyhetsbrev och den som läser. Men det visar som sagt var om inte annat att Substack känner att de måste gå bortom nyhetsbrevet för att kunna fortsätta vara relevanta.

Substack targets Twitter with launch of discussions feature, Substack Chat | TechCrunch

Substack today launched a new chat feature that allows writers to communicate directly with their most avid readers directly in the Substack mobile app.

Apple försöker boosta Apple News genom att bygga in nyheter i väderappen

Ha. Fabulous. De flesta kanske trodde att anledningen till att Apple 2020 köpte väderappen Dark Sky var för att förbättra Apples egen väderapp? Nej, nej, nej. För att få upp användningen av Apple News förstås!

Ja, nu kanske det inte är Dark Sky-köpet i sig som har gjort att Apple nu integrerar lokala nyheter i väderappen när man vill kolla prognosen i den egna staden, men det känns nästa så. Det säger en del att nyheterna flyttar in i väderappen och inte omvänt.

Men, tja, Apple har väl lärt sig det som tv-nyheter har haft koll på sedan urminnes tider: det gäller att spara det folk faktiskt är intresserade av till sist i sändningen. Det är enda sättet att få folk att sitta kvar hela nyhetssändningen.

Weather App Gains Apple News Section in iOS 16.2

With the iOS 16.2 and iPadOS 16.2 updates, Apple is enhancing the Weather app through the integration of an Apple News section. Located below the…

Kategorier
Allmänt digitalt AR/VR Bekvämlighetsekonomin Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 27-32 2022 – del 5

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AR/VR

Meta Quest kräver inte längre Facebook-konto, istället krävs… Meta-konto

Stora förändringar hos Meta! Kravet på att ha ett Facebook-konto för att kunna använda Metas VR-set försvinner! Istället krävs… ett Meta-konto.

Så, ja. Typ same same. En teknikalitetsmanöver som trots allt innehåller rätt mycket.

Redan när Facebook blev Meta så pratades det om att Meta skulle minska beroendet av Facebook som någon form av hubb för det… mesta. Mark Zuckerberg nämnde att det istället skulle kunna dyka upp ett paraplykonto för Metas samtliga tjänster. Precis det Meta-kontot är. För den som vill så går det att koppla ihop Meta-kontot med sitt Facebook- eller Instagram-konto.

Förändringen är alltså vare sig oväntad eller konstig. Meta har som bekant även formellt och fullt ut organiserat sig i två huvudsakliga delar: de sociala apparna (a.k.a. där alla användare är) och i…. resten (a.k.a. där användarna inte är). Den senare delen är Metas tänkta framtidsverksamhet, med VR och metaverse men även den övriga hårdvaran som Portal-skärmarna.

Det ligger givetvis nära till hands att tänka att det här är ett försök att kapa banden mellan det nedsolkade Facebook-varumärket och framtids-Meta. Vill man vara lite snäll så kan man säga att Meta organiserar sina konton på samma sätt som företagsorganisationen, med Meta som huvudvarumärke och de övriga tjänsterna under det.

Men det finns nog också betydligt mer affärslogiska anledningar. Som att många i den potentiella Quest-målgruppen, som spelare, inte använder Facebook. Att kräva ett Facebook-konto kan hindra VR-tillväxten. Men det finns säkerligen också omvända tankar: genom att få användare i Metas kontorullor så ökar chansen att knuffa över dem till Instagram – och kanske till och med Facebook.

Vi har sett hur Meta pushar Facebooks grupper allt hårdare som halvt frikopplad grej från resten av Facebook. Det är med andra ord inte särskilt orimligt att tänka att Meta kommer att, tja, pusha in Facebook-grupperna även i sin VR-satsning. Direkt och indirekt.

Med andra ord: uppdelningen av kontona handlar inte nödvändigtvis om att distansera och tydligare separera Metas tjänster från varandra – utan kanske det precis omvända. Vi kan nog vara rätt säkra på att Meta till sist kommer att landa i ett konto to rule them all.

https://techcrunch.com/2022/07/07/meta-is-dumping-facebook-logins-as-its-metaverse-id-system/

 

Bekvämlighetsekonomin

Amazon nysatsar på restaurangleveranser med nytt Grubhub-samarbete i USA

När hela världen tvingades sitta hemma under pandemin upptäckte väldigt många digitala tjänster. Antingen helt och hållet eller så fick de upp ögonen för nya tjänster som de inte använt lika ofta (eller alls). Som färdigmatleveranser. Men nu när världen har öppnat igen så har inte minst just restaurangleveranstjänsterna fått det tuffare med neddragningar, konsolideringar och utslagning som följd. Det är ett toppentillfälle att satsa på det här segmentet. Tycker Amazon.

Trots att Amazon storsatsar på sin logistik – från första till sista metern – så har företaget haft lite av/på-förhållande till leveranser av färdigmat. Nu är det dags för ett nytt på-steg i USA: ett samarvete med matleveranstjänsten Grubhub. Och som så ofta med Amazon så handlar det om att samtidigt bygga ut sitt Prime-erbjudande. Medlemmar i Amazons lojalitetsprogram i USA får nu chans att få ett gratisår med Grubhubs motsvarighet – ett erbjudande som gör att man slipper betala 9,99 dollar i månaden för obegränsat antal Grubhub-leveranser.

Så långt kanske inte så mycket att höja på ögonbrynen över, men så finns det en annan del i samarbetet: Amazon köper också in sig i Grubhubs ägare, brittiska Just Eat Takeaway (JET).

Det i sin tur kommer samtidigt som JET lite halvdesperat försöker kränga av hela Grubhub – en tjänst som JET köpte för bara något år sedan. Ni vet. När det fortfarande var sjukt hett med restaurangleveranser.

Frågan är förstås om det här i förlängningen kan betyda att Amazon sväljer hela Grubhub och integrerar det i den egna logistik- och tjänsteapparaten. Oavsett så betyder det att Amazon nu bli delägare i ett färdigmatföretag som har verksamhet i nära nog hela EU – utom Sverige och Finland. Med tanke på hur mördande konkurrensen är bland den här typen av företag så lär det nog knappast innebära att JET kommer att försöka slå sig in på den svenska marknaden närmaste tiden, så Foodora och övriga behöver förmodligen inte vara jätteoroliga.

Amazon har redan ett liknande samarbete med JET-konkurrenten Deliveroo, men i JET-fallet tar Amazon alltså saker och ting steget längre med direkt minoritetsägande.

Det lär inte direkt göra att konkurrensen inom restaurangleveranser kommer att minska.

https://techcrunch.com/2022/07/06/amazon-takes-a-prime-step-back-into-restaurant-delivery-in-the-us-with-new-grubhub-investment-and-partnership/

 

Ekonomi och finans

Amazon köper vårdbolaget One Medical

Ännu ett intressant och stort uppköp för Amazon: vårdbolaget One Medical. Amazon hostar upp 3,9 miljarder dollar för One Medical, vilket innebär Amazons tredje största uppköp någonsin (bara Whole Foods och filmbolaget MGM har kostat mer).

Så vad är då One Medical? Det är som sagt ett vårdbolag, med fysiska och virtuella mottagningar. 188 fysiska mottagningar på 25 marknader till och med.

Det kan kanske tyckas lite märkligt att e-handlaren Amazon köper ett företag vars huvudverksamhet är vårdcentraler, men faktum är det är ett rätt naturlig steg. Amazon äger sedan tidigare en apotekskedja, har redan företagsvård i egen regi (som också erbjuds som tjänst till andra företag) och sades så sent som för några veckor sedan vara på gång att ta fram egna vacciner. Kort sagt vill Amazon kapa åt sig en betydligt större del av vårdkakan.

Nu måste köpet förstås godkännas från myndighetshåll och vi kan nog anta att det kommer att gruffas en del. Men att Amazon är berett att lägga så mycket pengar visar hur stor potential Amazon ser att det finns inom det här segmentet.

Amazon will buy primary healthcare provider One Medical for $3.9 billion

Along with in-person care, One Medical offers telehealth services.

Amazon köper robotdammsugarföretaget iRobot

Nytt storköp från Amazon. Företagets fjärde största till och med: Amazon hostar upp 1,7 miljarder dollar i cash för att lägga vantarna på robot(dammsugar)företaget iRobot. Mest kända för sina Roomba-dammsugare.

Vi pratar alltså inte om de robotar som oftast kommer på tal när det handlar om Amazon – den typ som är tänkta att arbeta i lager eller dela ut beställda paket – utan hemmabruksrobotar. Jag återkommer med text om varför och vad det betyder för Amazon och alla som säljer och handlar via dem.

Men vi kan konstatera att Amazon är på ett postpandemiföretagsshoppingspree.

De tre företag som Amazon har betalat mer för är Whole Foods, filmstudion MGM och vårdbolaget One Medical. Tre av de fyra största köpen (MGM, One Medical och nu iRobot) har skett ungefär senaste året. Två av dem senaste månaden.

Amazon är under samma regleringspress som övriga techgiganter – på båda sidor av Atlanten. Men trots det utmanar Amazon ödet med jätteuppköp.

Det känns med andra ord som att Amazon börjar tycka att tillväxtutmaningarna börjar bli riktigt jobbiga.

https://techcrunch.com/2022/08/05/amazon-is-buying-irobot-for-1-7b/

Spelplattformen Unity går samman med appverktyget Ironsource

Ännu en stor affär på det digitala området: spelplattformen Unity går samman med sppverktyget Ironsource.

Nästan som vanligt när det handlar om den här typen av affärer så är det inte så enkelt som att ett gäng pengar byter ägare. Utan att jag har full koll på hur kontrollen är tänkt att se ut efter affären så känns det som att Unity köper Ironsource, även om de båda företagen klassar det som ett ”samgående”. Dessutom kommer Unitys två största aktieägare Silver Lake och Sequoia att putta in ytterligare en miljard dollar i det nya företaget.

Så vad gör företagen som är inblandade här kanske du undrar? Unitys huvudsakliga produkt är en spelmotor som kan användas av andra som bas för de spel som utvecklas (om man så vill en konkurrent till Fortnite-utvecklaren Epic Games Unreal Engine). Ironsource – som jag inte kände till sedan innan – har en uppsättning lösningar som ska göra det enklare för utvecklare att tjäna pengar på sina appar via annonser, ”korskanalsmarknadsföring”, distribution och mer.

Som artikeln konstaterar så är corporatespeakversionen att de två företagens verksamheter kommer att komplettera varandra som handen i handsken och ge utvecklare bättre möjligheter att få ”alla verktyg de behöver för att skapa och skala upp framgångsrika appar inom spel och andra konsumentvertikaler som e-handel”. Men att det i praktiken säkerligen handlar lika mycket om två börsnoterade företag som fått sina aktiekurser sönderhamrade senaste året i takt med att vi börjar lämna pandemin och hemmasittandet bakom oss. Ett sätt att konsolidera och pumpa upp musklerna alltså.

Men det finns förstås synergier mellan de båda företagen, konstigt vore ju annars. Det nya Unity (eller om det byter namn?) får en bredare palett med verktyg som apputvecklare kan använda. Och framförallt, som sägs lite mellan raderna, att Unity stärker sitt erbjudande bortom spel. Det kanske mest intressanta är att e-handel specifikt lyfts fram. Ett aktuellt område på egna ben, men är också ännu ett bevis på något som blir ett allt tydligare mönster: hur spelvärldar mer och mer blir rena e-handelsplattformar.

https://techcrunch.com/2022/07/13/sources-ironsource-and-unity-are-merging-in-a-big-consolidation-play-for-gaming-and-interactive-content/

Appteknikföretaget Applovin har lagt bud på att köpa spelmotorn Unity

Just nu känns det som att de stora techföretagsaffärerna står lite som spön i backen. Kanske dags för ännu en: appteknikföretaget Applovin har lagt bud på att köpa spelmotorn Unity. Ja, företaget med samma namn till och med. För 17,5 miljarder dollar.

Applovins affärsidé är lösningar som utvecklare ska kunna använda för att ”skala upp och tjäna pengar på sina appar” medan Unitys teknik finns i spel som Call of Duty och Pokemon Go. En win-win, alltså. Åtminstone enligt Applovin. Vad tycker Unity? Det får vi se när de har tagit ställning till budet.

Här hade historien kunnat ta slut, men Elon Musk har visat oss att det inte är kul om det inte blir en cirkus när techbolag ska köpas upp. Självklart är Applovins bud inte utan brasklappar och meck.

Om vi bortser från det faktum att det inte verkar vara ett bud som varit förankrat hos Unitys ledning så gick Unity för mindre än en månad ut med att de kommer att gå ihop och/eller köpa upp (lite oklart) Ironsource. Vad är då Ironsource? En konkurrent till… Applovin. Så ett av villkoren i Applovins bud är då förstås att Unity måste avbryta affären med Ironsource.

Och samma dag som Applovins bud så meddelade Unity dessutom att de har ingått ännu ett avtal: att sätta upp en joint venture i Kina för att skala upp sin verksamhet i det landet. Vilka är då de andra företagen som ingår i det nya samarbetet undrar du? Bland andra Kinas största e-handlare Alibaba, mobiloperatören China Mobile, mobiltillverkaren Oppo och Douyin Group. Den sistnämnda är i sin tur ägda av Bytedance som äger Kinas största kortvideoapp Douyin. Den som här hos oss heter… TikTok.

Så, tja. Det kanske är dags för för en nya techbolagssåpa. Skönt. Var lite osäker på vad jag skulle lägga tid på i väntan på att nästa säsong av Elon Musk vs. Twitter drar igång i oktober.

AppLovin offers to buy video game software maker Unity in $17.5 bln deal

Gaming software company AppLovin Corp made an offer on Tuesday to buy its peer Unity Software Inc in a $17.54 billion all-stock deal, threatening to derail Unity’s announced plan to acquire AppLovin’s smaller competitor ironSource .

Metas omsättning minskar för första gången någonsin

Den perfekta problemstorm som världen just nu genomlider (post-pandemi, inflation, krig och annat elände) har gjort att de flesta företag har haft rejäla utmaningar, något som synts i kvartalsrapporterna. Det har framförallt gällt de företag som gynnades av pandemins hemmasittande och ännu mer de som är beroende av annonser (där Apples spårningsbegränsningar stökat till det lite extra). Inte ens de allra största är immuna har det visat sig: i sin senaste kvartalsrapport så visade Meta upp sin första omsättningsminskning på årsbasis någonsin (åtminstone som börsnoterat bolag).

De 28,8 miljarder dollar som företaget drog in under Q2 var 1 % lägre än motsvarande period för ett år sedan. Dessutom föll vinsten ännu mer: med 6,7 % till 6,7 miljarder dollar.

Så, ja. Fortfarande väldigt mycket pengar och inte direkt så att Meta behöver sätta sig med hatt på stan riktigt än. Vi kan dessutom konstatera att det var Metas VR- och hårdvarudel Reality Labs som stod för i princip hela nedgången: minus 2,8 miljarder dollar blev slutresultatet.

Men det riktigt intressanta här är att Meta, rensat för det, ser ut att ha klarat annonskrisen hyfsat bra ändå. Den stora frågan är förstås hur det kommer att se ut framöver. Om det är ett hack i kurvan eller början på en mer långsiktig trend.

Facebook reports drop in revenue for the first time

Meta, the parent company of Facebook and Instagram, reported its first-ever yearly decline in revenue as a public company. Its second-quarter earnings suggest more pain is to come.

TikTok-ägaren Bytedance köper Kinas största privata sjukhuskedja Amcare

En inte helt väntad affär: TikTok köper Kinas största privata sjukhuskedja Amcare, som specialiserar sig på barn- och kvinnovård.

Ja, nu är det förstås inte kortvideoappen som köper. Eller ens den del av TikTok-ägarbolaget Bytedance som driver TikTok och dess kinesiska systerapp Douyin. Men det är oavsett alltså bolaget som äger världens största kortvideoapp som nu gör en rejält stor vårdpush.

Bytedance är dessutom inte ensamma på techscenen om att ta det här steget. Amazon la för någon månad sedan vantarna på vårdbolaget One Medical – ett uppköp som är Amazons tredje största så här långt. Flera av Bytedances techkollegor i Kina har även de satsningar inom vård och i vår del av världen har vi bland annat sett hur Apple flyttar fram sina positioner allt mer i samma segment. Det är helt enkelt hett med vård.

Och ja. Det har vi ju sett i Sverige också. På gott och ont.

Men det visar också vilka ambitioner som Bytedance alltså har – trots att Kinas styre har regleringspiskat sina techbolag rejält senaste 1-2 åren för att försöka kapa techbolagens makt och dominans. Precis nästan samma läge som Amazon befinner sig i – och ändå storshoppar företag.

Det kommer bli intressant att se vad det här kan betyda för Bytedances verksamhet på sikt. Kanske till och med vad det kan komma att betyda för TikTok. Det kanske blir TikTok som vi vänder oss till för nätläkarhjälp istället för Kry?

TikTok owner buys China’s biggest private women and children’s hospital chain

ByteDance in June acquired Beijing-based Amcare, which runs eight hospitals across four Chinese cities, targeting expats and high-income locals.

NFT-indextokens – ”fond” för den som vill investera i NFT:er

Hur går det för NFT:n som fenomen och teknik? Bra fråga. Sedan hypetoppen förra året har intresset svalnat betänkligt, men samtidigt kommer också indikationer på att transaktionerna gått upp även om värdet på det som köps har gått ned (ungefär som allt just nu, med inflationsoro, krig och annat världsekonomikul). Bara förra veckan så la Facebook till stöd för tekniken, vilket i sig är ett stort steg mot ett brett genombrott. Och så det här egentligen rätt självklara tjänstetillägget: NFT-fonder.

Ska vi vara lite mer tekniskt korrekta så pratar vi om NFT index tokens, men uppläggsmässigt är det en blockkedjeversion av en aktiefond. De två exempelfonder som ges i artikeln är indexfonder, fonder som alltså precis som aktieindexfonder följer utvecklingen inom en bransch eller på en börs. I det här fallet handlar det om ett index som följer ”det lägsta priset i några högkvalitativa NFT-samlingar”.

Och, ja. Det betyder inte att det direkt blir helt vilda västern-fritt. Vi pratar fortfarande om om en underliggande tillgång som är… rätt svajig värderingsmässigt. Precis som kryptovalutorna. Men poängen med NFT-indexfonder är precis som aktieindexfonder att man låter någon som har bättre koll på läget sköta investerandet och (förhoppningsvis) få spararnas pengar att växa. Mindre risk än om man själv ska gå och köpa en specifik aktie eller NFT. Ja, det är i alla all tanken.

Sen vet förmodligen alla som har investerat i fonder att det kan sluta med att man betalar någon annan för att få ens sparkapital att minska i värde. Och att saker och ting kan hända som gör att en investering helt skjuts i sank. Bara att fråga alla som har pengar i Rysslandsfonder 2022.

Det är oavsett en intressant funktion. Och en bra påminnelse om hur det ofta slutar med att även nya tekniker och fenomen efter ett tag glider in i samma hjulspår som tjänster som de på sätt och vis var tänkta att ersätta.

https://www.techinasia.com/nft-index-tokens-bet-risky-asset-class

 

Övrigt

Google skjuter fram utfasningen av tredjepartskakan ytterligare

Hur känner du inför Googles Privacy sandbox? Riktigt sugen på att få sätta tänderna i den? Nja, verkar det allmänna svaret vara. Google skjuter nu fram utfasningen av tredjepartskakan ytterligare.

Vad vi pratar om är Googles ersättare till just tredjepartskakan. Den lösning som först hette FLoC, men som nu fått det lite mer marknadsavdelningsgodkända namnet Topics, som i sin tur är del av Googles Privacy sandbox-initiativ. Kort sagt: Googles försök att få till en lösning för att rikta annonser på samma sätt som idag – fast utan den individdata som marknadsförare har vant sig vid. Utan att detaljspåra användare och kunder kors och tvärs över internet.

Efter att ha inlett testerna av Topics och det API som är del av det – som är tänkt att bygga på mer generella användarintressen snarare än exakt vad en användare har gjort och tittat på på nätet – så har Google justerat tidplanen för dödandet av tredjepartskakan i Chrome. Anledningen är att återkopplingen från de som har fått testa den nya lösningen inte har varit… översvallande.

Okej, nu uttrycker Google det inte på det sättet, men i praktiken så kan vi nog anta att det är anledningen. En konsekvens är att Google kommer att bredda testet till betydligt fler användare än idag under resten av året och en bit in på nästa. Från och med 2023 så tänker Google att Privacy sandbox ska lanseras skarpt i Chrome och under andra halvan av 2024 kommer Google sedan börja att ”fasa ut” tredjepartskakan ur sin egen webbläsare. Ännu senare än vad som sagts tidigare alltså.

Vi kan nog anta att tidplanen kan komma att förlängas ytterligare. Inte minst som vi inte vet hur lång utfasning det kan handla om när det väl blir dags. Så de som vill kan alltså dra på sig skygglapparna och köra på precis som förut ett rätt bra till. Sen är väl just det angreppssättet lite…. sådär smart. Vi pratar trots allt om att frågetecknet är NÄR Google tänker skrota stödet för tredjepartskakan i Chrome (vilket definitivt kommer att döda den tekniken) inte OM. Så det kan nog vara bra att redan nu börja fundera på sin marknadsföringsstrategi.

Ja, och överlag fundera på verksamheten för alla marknadsföringsbyråer.

Expanding testing for the Privacy Sandbox for the Web

Google is sharing an update on Privacy Sandbox.

EU klubbar techregleringspaketen Digital services act och Digital markets act

Där har vi i EU fått två nya lagar: EU-parlamentet röstade idag igenom Digital services act (DSA) och Digital markets act (DMA). De två stora lagpaket som EU har tänkt använda som ammunition i sin reglering av techbolagen. Förstås primärt de amerikanska techgiganterna.

Digital services act handlar lite förenklat om vad vi ser och utsätts för på nätet. Det innehåller ökat ansvar på plattformarna att ta ansvar för det som användarna gör och delar (som att snabbare ta bort och helst stoppa olagligt innehåll), men också hårdare krav på plattformarna när det gäller vad de utsätter sina användare för. Det innebär bland annat ännu hårdare reglering av hur riktning av annonser får ske och att det inte längre blir tillåtet med så kallade ”dark patterns” i design av digitala tjänster.

Systerlagen Digital markets act tar ännu tydligare sikte på internets jättar – de som EU kallar för nätets ”gatekeepers”. De företag som man i praktiken måste gå via för att kunna använda eller göra affärer på nätet. I praktiken handlar det mest om Apple och Google (med sina mobiloperativ och appbutiker) men även namn som Meta och Amazon. Centralt för DMA är att minska jätteplattformarnas dominans och möjlighet att både vara spelplan och själva vara spelare på de egna spelplanerna.

Och det kanske viktigaste för EU är att unionen nu får ett helt nytt vapen i sin arsenal: möjlighet att dela ut rejäla böter (upp till 6 eller 10 % av regelbrytarnas globala årsomsättning). Men som artikeln konstaterar så är det sedan det där med att följa upp efterlevnaden också…

Innan lagarna kan träda i kraft så måste ministerrådet fortfarande ge tummen upp, men det lär mest vara en formalitet. Senast 1 januari 2024 ska DSA och DMA sedan börja gälla.

Jag stannar där just nu men kommer garanterat att återkomma mer kring vad lagarna säger. Och vad de kan innebära i praktiken. Under tiden har alla som inte redan kände till dem två nya skojsiga EU-förkortningar att lägga till i vokabulären.

EU lawmakers pass landmark tech rules, but enforcement a worry

EU lawmakers gave the thumbs up on Tuesday to landmark rules to rein in tech giants such as Alphabet unit Google, Amazon , Apple , Facebook and Microsoft , but enforcement could be hampered by regulators’ limited resources.

Danmark förbjuder användningen av Google Workspace och Chromebooks i skolor

EU:s stora techregleringslagpaket Digital services act och Digital Markets Act rycker allt närmare och techjättarna börjar allt mer förlika sig med den nya, kommande verkligheten. Inte minst Google. Men Google (och Meta) har en helt annan och kanske jobbigare EU-huvudvärk att tampas med: att EU har konstaterat att överföringar av EU-medborgares användardata till USA bryter mot unionens integritetslagtiftning. Det har gjort att några EU-länder bland annat har gått ut med att att Google Analytics inte längre får användas av den här anledningen. Nu är det dags för Danmark att gå steget längre: landet förbjuder användning av Google Workspace och Chromebooks i skolor.

Det handlar om två beslut från Danmarks dataskyddsinstans Datatilsynet som dels konstaterat att Workspace, precis som Analytics, olagligt skickar användardata över Atlanten och dels att även Chromebooks har risk att läcka användardata.

Nu gäller det här alltså bara i Danmark, men precis som domarna och besluten mot Google Analytics så finns det förstås rätt stor risk att Danmarks beslut kan bli vägledande även för andra EU-länder. Med tanke på att det ser ut som att Irland är nära att en gång för alla avgöra om Metas försök att runda bristen på ett giltigt dataöverföringsavtal mellan EU och USA också är olagliga så ökar risken för att Workplace och Chromebooks blir frågor för hela EU.

Och tiden rinner allt mer ut för EU och USA att enas om ett nytt avtal för dataöverföring. Annars så, tja, händer… något med alla amerikanska tjänster som arbetar med den här typen av data. Frågan är förstås bara vad. Och hur långt EU är beredda att gå i sitt chicken race mot techgiganternas önskan att skyffla data över Atlanten.

https://techcrunch.com/2022/07/18/denmark-bans-chromebooks-and-google-workspace-in-schools-over-gdpr/

EU kan lägga fram lagförslag som gör att onlineplattformar måste betala internetoperatörer för trafik

EU dunkar ur sig stora techregleringar just nu och vad de verkar så är EU och dess företrädare mestadels med på båten. Men nu har över 50 ledamöter i EU-parlamentet gått samman i en protest mot ett kommande lagförslag som kan tvinga de stora plattformarna att betala internetoperatörer för trafik.

Än så länge så finns det inte ens ett (officiellt) utkast till Connectivity infrastructure act, som lagen heter, men parlamentarikerna som nu protesterar lutar sig mot att ”uttalanden till media” pekar på att saker och ting är på väg åt fel håll. En proaktiv protest för att sätta press på lagförslagsarbetet.

Lagen, som väntas presenteras i höst, ser alltså ut att rikta in sig på just själva uppkopplingsbiten snarare än plattformarna och tjänsterna som verkar på internet. I och med att internet används allt mer och består allt mer av video så sätter det press på internetoperatörernas kapacitet, något som EU vill göra något åt. Låta de stora innehållsplattformarna, som Google, Netflix och Meta, ta del av kostnaden för den trafik som de ger upphov till.

Och som artikeln är inne på lär en stor del handla om att EU vill att de (amerikanska) techbolagen ska vara med och finansiera uppbyggnaden av EU:s 5G-nät.

Och visst. Så långt rätt mycket i linje med de lagar som EU håller på att rulla ut på techområdet. Men baserat på det som uppkopplingslagen ser ut att innehålla så är det ändå lite som skaver.

Vad det handlar om är alltså att EU ser ut att kräva att de stora trafikdrivarna ska vara med och subventionera utbyggnaden av internetinfrastrukturen. Men frågan är om det också kommer att finnas EU-krav på pristak och datamängdsgarantier från internetoperatörernas sida?

Så länge som dagens internet har funnits så har teleoperatörerna i praktiken styrt själva tillgången till internet – och kunnat sätta prislappen. Det kunde kanske sägas vara ett litet problem när internet var något skojsigt för att fördriva tiden. Inget nödvändigt. Så är det förstås inte idag. Men trots att det pratas allt mer om att tillgång till internet ska klassas som en mänsklig rättighet så styrs tillgången till själva kanalen helt av privata aktörer. Som dessutom också sätter prislappar på mängden data vi konsumerar.

Det som verkligen hade varit intressant är om EU hade tagit sig an tillgången till internet – vad ska det egentligen kosta att få tillgång till något som samhället idag mer eller mindre kräver? Kanske åtminstone kräva att exempelvis samhällsviktiga funktioner eller sånt som stater kräver av oss – som att deklarera – inte ska inkluderas i datapotter?

EU har varit globalt banbrytande i arbetet med att säkra internetanvändares rättigheter och skydd online. Det hade varit intressant om den strävan också började omfatta tillgången TILL internet och inte bara vad som gäller när man väl har kommit ut på nätet. Att se till medborgarnas och inte bara EU-företagens bästa även på det här området.

EU lawmakers slam ”radical proposal” to let ISPs demand new fees from websites

New fees for websites and online applications would be a disaster, MEPs say.

EU listing act ska göra det enklare för techstartups att börsnoteras och attrahera personal

Ännu ett EU-lagförslag på techområdet: EU listing act. Ett förslag som ska göra det enklare för techstartups att börsnoteras och attrahera personal.

Även om alla detaljer inte är ute än (åtminstone inte vad jag har sett) så ska initiativet alltså göra det enklare för startups att börsnoteras, inklusive lösningar för olika slags aktietyper så att grundare kan behålla kontroll över ett företag även efter en notering (a.k.a. vad de flesta stora techbolag som har grundats i USA senaste två decennierna eller så redan kör med). EU har också som ambition att göra det här enhetligt i alla medlemsländer, snarare än idag där aktietyper kan vara beroende på vad som tillåts i olika länder.

Och ja, det här var en total nyhet för mig. Hade ingen koll på att det var på gång (förslaget väntas läggas fram under andra halvåret i år). Men oavsett det så känns det som ett rätt logiskt initiativ: Listing-lagen är del i en större satsning från EU att försöka öka antalet techbolag i EU. Åtminstone ”deep tech”-bolag, vilket jag antar är ungefär samma sak som chipbolag, halvledarbolag och andra former av samhällsviktig teknik. Den typ av bolag som pandemin och världens komponentbrist visade behövs på hemmaplan.

Även om EU nog inte kommer att gråta om satsningen även kommer att öka antalet techbolag oavsett inriktning och bransch. Allt som kan öka attraktionskraften för EU-företag. Och överlag öka konkurrenskraften mot främst USA och Kina.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-07-05/eu-plans-to-change-ipo-rules-to-attract-deep-tech-startups

Elon Musk hintar att han kan lansera en egen Twitter-kopia istället för att köpa Twitter

Tänker Elon Musk starta en egen Twitter-kopia istället för att köpa riktiga Twitter? Klart Elon Musk tänker starta en egen Twitter-kopia istället för att köpa riktiga Twitter.

X.com. Framtiden för sociala medier.

Ja, det är åtminstone vad Elon Musk hintat ikväll. På Twitter. Förstås.

Och… konstigare saker har förstås hänt. Men vi kan nog anta att det här mest är ännu ett Musk-utspel eftersom Elon Musk kände att det varit lite för lite strålkastarljus på Elon Musk senaste timmarna

Elon Musk Teases X.com as a Potential Social Media Site of His Own

The website currently features a white screen with a tiny, ominous black ”X.”

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 16 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

EU ännu ett steg närmare USB-C som laddstandard – för ännu fler produktkategorier

Så har EU kommit ännu ett steg närmare mot att klubba USB-C som unionens standardteknik för laddare av väldigt många av våra elektroniska vardagsprylar. EU:s kommitté som ansvarar bland annat för konsumentskydd röstade i veckan igenom förslaget. Rätt unisont: 43 röster mot 2.

Den stora anledningen till att lagförslaget överhuvudtaget har kommit till är förstås för att skapa en standard för mobiltelefoner, men en hel massa andra produktkategorier omfattas också. Kommittén breddade dessutom det ursprungliga förslaget till att även gälla bland annat bärbara datorer.

Det finns undantag som slipper USB-C, som smartklockor och andra typer av enheter som helt enkelt är för små för att få plats för ett USB-C-uttag, men i övrigt kan vi nog sammanfatta förslaget med att de flesta (uppkopplade) prylar som vi använder kommer att behöva rätta sig efter lagen om den blir verklighet. Ja, eller NÄR den blir verklighet kan vi nog redan nu säga.

Kritiken mot förslaget har handlat om saker som att det hämmar innovation och politiker inte ska bestämma teknikstandarder – även om det sistnämna är sanning med modifikation eftersom det är marknaden som redan har bestämt vilken standard som ska gälla. De flesta tillverkare har redan USB-C på plats. Med ett väldigt uppenbart undantag: Apple.

Tittar vi på mobiler så har Apple hållit fast vid sin lightningkontakt – en teknik som Apple äger och kontrollerar. Men även Apple är i övrigt mest med i team USB-C, som för sina bärbara datorer. Ja, eller fram till förra året.

Det var då som Apple fick lite retrofeeling och återintroducerade sin rätt briljanta magsafe-koppling. Ni vet, den som sitter fast med magnet och lossnar snarare än att dra med sig datorn om man råkar snubbla över strömsladden. Nu skickar visserligen Apple med USB-C-adapter för laddning som komplement till magsafe, plus att det går att ladda med USB-C via thunderbolt-uttaget, men frågan är förstås hur EU kommer att se på magsafe. Kort sagt: om EU kommer att kräva att det minsann bara ska vara en slags laddtyp till varje pris consequences be damned eller om det är okej att erbjuda egen laddare om man också gör det möjligt att ladda med vilken USB-C-sladdladdare som helst.

Det borde rimligtvis vara det sistnämnda som gäller, men hej. Frågan är förstås däremot hur det ser ut på mobilsidan. Visst, Apple kan skicka med USB-C-dongel även med sina iPhones, men om det krävs extrautrustning för att kunna använda USB-C så lär EU inte gilla läget.

https://techcrunch.com/2022/04/20/eu-common-charger-rules/

 

Ekonomi och finans

Netflix tappar prenumeranter för första gången på ett decennium

Vad är jättekul just ikväll? Att inte äga Netflix-aktier. Efter kvartalsrapporten som sammanfattade årets tre första månader så kollapsade aktien. Just nu minus 25 %. En fjärdedel av börsvärdet utraderat på nån minut, alltså.

Omsättningen landade visserligen lägre än väntat, men bara ett snäpp sämre. Vinsten var samtidigt rejält mycket bättre än förhandsspekulationerna. Så vad berodde raset på? Sämre tillväxtsiffror vad gäller prenumeranter. Och framförallt: Netflixs användarsiffra minskade för första gången på ett decennium.

6,7 % fler betalade för Netflix under Q1 2022 jämfört med för ett år sedan, men totalsiffran minskade med 200 000 ställt mot Q4 2021. Men det finns en förklaring till en rätt stor del av tappet: i och med att Netflix stängde alla ryska konton som en följd av Rysslands invasion av Ukraina så försvann 700 000 prenumeranter. Rensat för det så blev det en ökning med 500 000. Men det är fortfarande sämre än de 2,5 miljoner som Netflix såg framför sig inför kvartalet. Och värst av allt: Netflix bedömer att användartappet kommer att accelerera under det här kvartalet. 2 miljoner färre om Netflixs kristallkula visar rätt.

Så strömningskriget biter alltså allt hårdare i takt med att det finns allt fler tjänster att välja på. Men så finns det förstås också några andra anledningar: som rapporten som kom bara häromdagen som visade att allt fler britter säger upp just strömningstjänsterna när inflationen och det allmänt jobbiga ekonomiska läget slår allt hårdare.

Trots det så lyckas alltså Netflix tjäna allt mer pengar, vilket visar att prishöjningarna har fungerat. Fram till nu. Men lite oroväckande är att Netflix lyfter fram lösenordsdelande som ett av de stora tillväxtproblemen. Kan säkerligen påverka, men sannolikt inte så mycket som Netflix vill göra gällande. Det känns kort sagt som att Netflix försöker ta sig an ett symptom (Netflix testar som bäst just ett sätt att stoppa lösenordsdelande) snarare än grundproblemet: Netflix erbjudande är inte längre lika attraktivt.

Och om man ska vara lite elak: Netflix kan ha blivit lite väl bekväma av att vara enda herren på täppan lite för länge. Kan göra det ännu jobbigare att göra de förändringar som krävs.

Netflix just lost subscribers for the first time in over a decade

Netflix’s struggle to boost its subscriber count took an even worse turn in the first quarter of 2022. The company reported a loss of 200,000 subscribers globally, and it’s forecasting greater losses to come.

Kryptoplattformen Binance begränsar sina tjänster för ryska användare

Ännu ett företag som begränsar sina tjänster för ryssar: Sverige-aktuella kryptomäklaren Binance. Från och med nu så kommer alla konton med över 10 000 euro i kryptovaluta att begränsas så att de bara kan ta ut medel från sina konton – inte sätta in eller handla med dem.

Anledningen är som för de flesta andra företag som har skurit ned på eller helt stängt sina verksamheter i Ryssland: EU-sanktionerna snarare än eget, frivilliga initiativ.

Så egentligen inte så konstigt, men i just det här fallet är det ändå kanske lite mer kontroversiellt än vanligt. Hela poängen med kryptovalutor har varit att det skulle vara transaktionsmedel som inte är centralt reglerade och styrda. I praktiken så har det i ändå rätt länge varit några stora aktörer som har kontrollerat marknaden genom att erbjuda ställen att lagra sina kryptopengar och erbjuda plattformar för enkel handel. Som Binance.

Att Binance nu tar det här väldigt okryptiga steget lär trots det (eller kanske just därför) mötas av extra mycket kritik.

Latest EU sanctions force Binance to crack down on Russian users

Crypto exchange Binance is enforcing stricter Know Your Customer (KYC) checks for Russian users after the latest wave of EU sanctions.

Amazon betalade ingen skatt i Europa 2021 trots att de omsatte 55 miljarder dollar

Hur mycket omsatte Amazon i Europa 2021 (åtminstone de länder som hör till Luxembourg-grenen, dit Sverige räknas)? Sisådär 51 miljoner euro. 17 % bättre än 2020. Hur mycket betalade företaget i skatt här? Noll euro. Eller dollar. Eller kronor.

Faktum är att Amazon, tråkigt nog för Amazon, gick med förlust i vår region. Minus 1,16 miljoner euro. Amazon fick dessutom 1 miljard i skattestöd för att hantera sin jobbiga förlust.

Så ännu ett exempel på kreativ bokföring, alltså. I företagssammanhang inte särskilt konstigt.

Men det är precis den här typen av omskyfflande som inte direkt kommer att göra EU mindre benägna att slå ner på de amerikanska techgiganterna. Både vad gäller beskattning och möjligheter att göra business överhuvudtaget.

Amazon reportedly paid no income tax on $55 billion in European sales in 2021

The company received €1 billion in tax credits as well, according to filings.

 

Övrigt

EU har förhandlat klart om Digital Services Act

I helgen enades EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet om innehållet i lagpaketet Digital Services Act. De slutgiltiga formuleringarna i lagförslaget ska nu vara på plats, så vi kan väl anta att en formell omröstning och övriga steg som förvandlar förslaget till lag inte är särskilt långt borta. Uppgifter talar om att DSA ska börja gälla från början av 2024.

Det här innebär alltså att EU är i sluttampen med ett av de två lagpaket som är tänkta att reglera de stora (amerikanska) techbolagen och därmed minska deras dominans. Systerpaketet Digital Markets Act dök även det upp i nyhetsflödet under veckan, i form av läckta dokument om innehållet.

Om DMA har som syfte att begränsa makten hos nätets gatekeepers (alltså de företag och tjänster som man i praktiken måste använda för att kunna nå internet idag, främst Google och Apple) så handlar DSA om att hårdare reglera vad vi ser och exponeras för på nätet. Enkelt uttryckt större ansvar hos de stora plattformarna för innehållet som finns där.

Det innebär hårdare krav på att rensa saker som hatinnehåll, propaganda och barnporr, men också att marknadsplatser som Amazon måste städa bort piratprodukter i ännu högre utsträckning. DSA ställer också krav på ökad transparens gällande rekommendationsalgoritmer och förbud eller rejäla begränsningar mot att rikta annonser mot barn eller baserat på kön, ras eller religion. Dessutom ska dark patterns förbjudas – alltså de tekniker som används för att få oss att köpa mer eller få oss att gå med på saker vi egentligen inte vill utan att vi är medvetna om det.

Mycket av det här finns förstås mer eller mindre redan på plats, men då i ett lapptäcke av EU-lagstiftning och nationella lagar. DSA är tänkt att samla ihop dessa under ett mer sammanhållet paraply.

Men framförallt så ska DSA också ge EU betydligt mer muskler att straffa företag och plattformar som bryter mot reglerna. Mer specifikt handlar det om böter som kan uppgå till 6 % av företagens globala omsättning (alltså inte bara omsättningen inom EU).

Inte förvånande så har de stora techbolagen lobbat skiten ur såväl DSA som DMA och man kan förstå dem. Precis som med GDPR så lär det inte bara slå mot företagens verksamheter inom EU utan lär också få företagen att justera saker och ting globalt (för att det blir enklare i långa loppet).

No Title

No Description

Läckta utkast till EU:s Digital Markets Act pekar på att Apple kan tvingas till stora förändringar gälande Appstore, Meddelanden, Facetime, Safari och Siri

Tidigare i år så presenterade EU Digital Services Act, ett av de två stora lagpaket som är tänkta att reglera de stora (amerikanska) techbolagen för att på så sätt minska deras dominerande ställningar. Nu ser det ut som att systerlagpaketet Digital Markets Act också är nära att offentliggöras. Och det ser ut att tvinga Apple till större förändringar än vad tidigare information om lagförslaget har gjort gällande.

De läckta dokumenten ser ut att adressera väldigt många av de verksamhetsområden som har byggt upp Apples inhängande ekosystemsträdgård. Saker som att:

  • Användare ska ha rätt att ladda ner och installera appar från såväl internet som tredjepartsappbutiker, plus att utvecklare ska ha rätt att använda externa betalningslösningar i sina appar.
  • Företag har inte rätt att kräva att utvecklare ska använda en viss webbläsarmotor (som Apples egen WebKit).
  • Meddelandetjänster och samtalsfunktioner (röst och video) ska ”under vissa omständigheter” fungera tillsammans med konkurrerande tjänster och erbjuda kryptering hela vägen.
  • Användare ska ha rätt att ändra förvald röstassistent första gången som de använder den.
  • Företag ska inte tillåtas att ge sina egna appar och tjänster särskilda privilegier, som att lyfta fram dem först i sökresultat.

Mycket här är redan känt eller åtminstone vad de flesta har väntat sig. Men totalt sett så går det längre än det jag har sett så här långt. DMA har uttalat sagts sikta in sig på nätets ”gatekeepers”, alltså de tjänster och företag som i praktiken är förutsättningar för att använda internet eller bygga verksamheter online. Här hittar vi förstås också Google, men i och med att Android redan är mer öppet än iOS så drabbar det här framförallt Apple. Inte särskilt konstigt att Apple lobbar skiten ur EU:s politiker just nu.

Att se hur förslaget ser ut när det landar. Och förstås – hur det ser ut i sin slutgiltiga version, när alla medlemsländer, parlamentariker och lobbyister har varit inne och petat.

Leaked EU Document Could Spell Major Changes for App Store, Messages, FaceTime, Browsers, and Siri

A leaked version of the European Union’s Digital Markets Act (DMA) indicates that Apple could be forced to make major changes to the App Store,…

Världen har nu 5 miljarder internetanvändare

Så är vi nu 5 miljarder. Vi som använder internet. Åtminstone enligt senaste djupdykningen i vår digitala värld från We are social. Det innebär att 63 % av alla människor på planeten nu är uppkopplade.

Vi börjar dessutom närma oss femmiljardergränsen även vad gäller användningen av sociala medier. Och det innebär också att att sisådär 93 % av alla som använder internet också använder sociala medier. Ifall ni undrar varför tillväxten hos de största tjänsterna planar ut rätt ordentligt.

Det sistnämnda är förstås också förklaringen till att techjättarna satsar så hårt på tillväxtländerna, där de hoppas hitta nästa miljard internetanvändare. Och förstås ännu fler. För vad We are socials uppskattningar också säger är att nära 3 miljarder människor på Jorden ännu inte använder internet.

Hela rapporten är som vanligt apomfattande. 298 fullpackade digitalfaktasidor för den som har alldeles för mycket fritid.

Elon Musk vill köpa Twitter för att säkra yttrandefriheten, men har aktivt motarbetat öppenhet som företagsledare

En intressant vinkel på Elon Musks försök att ta över Twitter. Musk själv har sagt att det inte (först och främst) handlar om ett ekonomiskt intresse i företaget utan att han vill säkra att Twitter bättre kan erbjuda en plats med yttrandefriheten som ledstjärna. (Ja, och Musk lär som vanligt inte ta hänsyn till saker som lagkrav i det här sammanhanget, men såna detaljer ska vi inte fastna i nu.)

Men yttrandefriheten verkar däremot inte gälla Musks egna företag, där en tradition av precis det motsatta har rått. Saker som straff vid offentlig kritik och sekretessavtal som bland annat innebär att anställda inte kan stämma Musk-företag i domstol.

Och precis det här är inte unikt bara för Musk. Vi har sett samma sak hos de flesta stora techbolagen senaste åren. Och då har vi inte ens börjat prata om techbolagens kamp mot allt vad facksammanslutning heter – där Amazon har dragit på sig den tvivelaktiga ledartröjan.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-04-21/elon-musk-wants-free-speech-at-twitter-twtr-after-years-silencing-critics

Vindkraft gick om kärnkraft som USA:s näst viktigaste energikälla två gånger i mars

Det här gillar vi. Vindkraft gick för första gången om kärnkraft som den näst största energikällan i USA under mars. Två gånger dessutom.

Så i det stora hela, en rätt liten händelse.

Men i ett större perspektiv, desto större. Och sjukt viktigt.

Wind surpassed nuclear power in the US for the first time on March 29-and then did it again

Wind became the second most-used power source in the US for the first time ever, a milestone in the rise of renewable energy and the fall of coal in the US power grid.

Jack Dorsey slutar som VD för Block – blir Block Head istället

Twitter-medgrundaren Jack Dorsey slutade oväntat och hastigt som VD för Twitter för några månader sedan för att istället lägga mer krut på sitt andra VD-jobb på Block. Och nu slutar han även som VD för Block.

Block, även det grundat av Dorsey, bytte rätt nyligen namn från Square till just Block för att sätta strålkastarljuset på det ökade kryptofokuset för företaget. Och nu förlorar alltså Block inte bara Dorsey som VD utan VD-titeln överhuvudtaget.

Block byter nu nämligen formellt namn på sin VD-roll. Dorsey har kvar samma jobb som tidigare på Block, men kan nu istället titulera sig ”Block Head”.

Because Jack Dorsey.

Block CEO Jack Dorsey picks new title: ”Block Head”

Block CEO Jack Dorsey is no longer the payments firm’s ”chief executive officer;” the executive is choosing to call himself ”Block Head and Chairperson.”

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 12 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Google öppnar för externa betallösningar i Android-appar, Spotify först ut att testa

Så kom det sig igår att Google till sist gick med på att öppna för externa betallösningar i Android-appar. Kanske. Förmodligen. En pilot som ska testköra det här åtminstone. Först ut: Spotify.

Med andra ord kommer det nu bli möjligt för utvecklare att erbjuda sin egen eller en extern partners betallösning för att ta betalt. Åtminstone för ett ”litet antal utvalda” utvecklare på ”utvalda marknader”. Så vi ska nog inte vänta oss en jätteutrullning i omedelbar närtid.

Enligt Google handlar det om ett initiativ för att ”erbjuda konsumenter val” (vilket på lite mindre corporatespeak blir ”förhoppningsvis kan det här minska lusten att reglera Google Play ännu mer från politiskt håll”) och att Spotify var en ”naturlig första partner” berodde enligt Google på att det är ”världens största utvecklare av en global prenumerationstjänst” (vilket översatt blir ”Spotify är det företag som har gjort mest väsen i den här frågan och vi vill gärna få tyst på dem”).

Exakt vad det kommer att innebära rent ekonomiskt återstår att se, eftersom de finansiella detaljerna ”fortfarande är under arbete”. Jag utgår dessutom från att det kommer att handla om att externa betallösningar får bo tillsammans med Google Plays betalsnurra – men att utvecklare fortfarande måste erbjuda just Google Play som ett av alternativen.

Vad Google gör är kort sagt att rulla ut den lösning som de tvingades panikskaka fram i Sydkorea, efter den lag som runt årsskiftet gjorde att appbutiker i landet inte längre får tvinga utvecklare att bara erbjuda ett sätt att betala inuti appar, globalt. Ja, eller testköra den bredare i alla fall.

Och det lär betyda att Google är nöjda med hur det har fungerat där. Med andra ord: ingen jättesmäll mot intäkterna.

Google Play to pilot third-party billing option, starting with Spotify | TechCrunch

Amid increasing global regulations over app stores and their commission structures, Google today announced the launch of a pilot program designed to

Googles meddelandeappar påkomna med att skicka användardata utan samtycke

Nu kommer ni bli jätteförvånade: Google har blivit påkomna med att skicka användardata från sina meddelandeappar utan samtycke och utan att informera användarna.

Den här gången handlar det om Androids meddelande- och telefonappar Messages och Dialer som enligt en studie genomförd av Trinity College i Dublin har skickat info om användare till sina egna servrar. Saker som att Messages har skickat hashade kopior av innehållet i textmeddelanden och när de skickas och att Dialer har passat vidare samtalsloggar över ingående och utgående samtal, hur långa de var och när samtalen skedde. Komplett med inblandade telefonnummer. Mottagare är loggningsverktyget Google Play Services Clearcut och analysplattformen Google Firebase Analytics.

Varför you ask? Av ”säkerhetsskäl” och för att ”förhindra bedrägerier”, för att ”underhålla Google Play Services APIs och kärntjänster” samt för att ”möjliggöra Google-tjänster som att bokmärka och kontaktsynkning”. Och varför behöver Google få ut så detaljerad personlig information av vilka som kontaktar varandra och innehållet i meddelandena undrar du – dessutom utan att berätta det? Titta vilken fin fågel! Säger Google.

Såååå… HALLO GDPR. Säger EU. Och då har vi inte ens börjat prata om saker som att det kanske inte är okej att överhuvudtaget skicka användardata över Atlanten. Vi kan väl tänka oss att även, säg, amerikanska myndigheter kan ha åsikter.

Forskarna som upptäckte det här dataskyfflandet i november förra året och Google ska ha vidtagit ett antal åtgärder. Som att faktiskt be om godkännande från användarna. Och ge dem möjlighet att delvis styra vilken data som skickas. Och, ni vet, överhuvudtaget berätta för sina användare att de gör det.

Vi kan väl sammanfatta det här med att det kanske inte kommer att hamna i pluskontot när såväl USA som EU kommer allt närmare att banka ner techgiganterna ett par snäpp.

Messages, Dialer apps sent text, call info to Google

Hashed text, phone call logs collected without opt-out nor specific notice

Apple har lämnat in nytt förslag på hur de ska leva upp till Nederländernas krav på externa betallösningar för appar

I skuggan av, tja, rätt mycket just nu så fortsätter Apples standoff med Nederländerna. Närmare bestämt den standoff som handlar om kravet att iOS-dejtingappar i landet ska ha rätt att använda externa betallösningar. Och nu har Apple lämnat in ett nytt förslag på hur de ska leva upp till kravet. På ett sätt som Apple gillar förstås.

Första budet föll i så där bra jord. Som kan sammanfattas med att Apple erbjöd sig att bara ta 27 % i avgift för transaktioner via externa betalplattformar istället för sedvanliga 30 %. Plus några andra saker som i stort handlade om att Apple inte skulle behöva ändra särskilt mycket i sitt inlåsningsupplägg. Och, ja, myndigheterna i Nederländerna svarade med ett ”nu-huh” i vändande mejl.

Det i sin tur har gjort att Apple har åkt på böter för nionde veckan i rad. Gånger fem miljoner. Som totalt innebär att Apple har betalat 45 miljoner euro i böter. Vilket förstås är väldigt mycket pengar för ungefär vilket företag som helst. Utom Apple. Men det riktigt intressanta i sammanhanget är att det lagrum som ger rätt att dela ut boten maxar vid 50 miljoner. Så nästa vecka har Apple alltså betalat alla de pengar som de kommer att krävas på.

Och… vad händer då?

Ja, Apple har alltså lämnat in ett nytt förslag (återstår att se vad det innehåller)  och därmed försökt visa sig som en riktig lagspelare. Frågan är: varför – när de nästan har suttit av sin bötestid?

Jag misstänker att Apples trots allt är oroliga. Men inte för de kaffepengar och den smäll på handen som Nederländerna drog till med. Utan för något annat som väntar runt hörnet: Digital Markets Act. EU:s lagpaket som ska klippa ned techgatekeepers – som Google och Apple.

Apple försöker med andra ord visa sig från sin bästa sida.

https://techcrunch.com/2022/03/21/apple-acm-nine-fines/

Arizona blir första delstat i USA som får stöd för att lagra körkort och ID-kort i Apples plånboksapp

Igår var det premiär för det som Apple har pratat om ett tag: det går nu att lagra sitt körkort och sin ID-kort i Apples plånboksapp. Åtminstone i Arizona, den delstat i USA som är först ut med att få stödet. Fler delstater står på tur ”snart”.

Med tanke på att Apple vill att iPhonen ska bli next level hubb i våra liv så är det förstås inte särskilt oväntat. Det är också något som Apple har pratat om rätt länge. Och det stannar inte bara vid ID-kort – Apple jobbar ju för motsvarande lagringsstöd för exempelvis patientjournaler. Och ja, Google har förstås samma ambition på Android-sidan.

Och det är ju förstås också det som allt mer blir normen. Att informationen lagras digitalt istället för att tryckas ut på ett plastkort. Ett steg innan biometri fullt ut blir hur vi identifierar oss – utan digitala mellanhänder.

Men fram till dess så finns det förstås mellanhänder för att identifiera oss. Lagra information på ett säkert sätt. Förutom Apple och Google även tjänster som BankID, Swish och Kivra. Och vad i princip alla har gemensamt är att de ägs och kontrolleras av privata företag. I Googles fall dessutom ett företag som har en historia av att hantera användardata lite… sådär säkert.

Det handlar i grund och botten om förtroende. Att det är tjänster och företag som vi litar på. Men det börjar bli dags att på allvar problematisera var våra identiteter ”bor”.

https://www.theverge.com/2022/3/23/22992745/apple-wallet-license-arizona-colorado-hawaii-real-id

Apple kan kan göra iPhonen till en prenumerationstjänst (igen)

Apple uppges vara på gång med ett nygammalt alternativ: prenumerera på din iPhone. Ännu en prenumerationstjänst från Apple, alltså, men den här gången på hårdvara.

Och ja, det är ju förmodligen världens minst oväntade nyhet. Apple kommer allt närmare brytpunkten när de på riktigt slutar vara ett hårdvarubolag och fullt ut blir ett tjänsteföretag. Som artikeln konstaterar så har ju Apple i praktiken redan möjlighet att prenumerera på en iPhone, om man så vill, genom de olika avbetalningsköp som Apple redan erbjuder.

Det som däremot är lite oväntat är att artikelförfattaren har lite svårt att se hur någon skulle ”investera månader av kapital i en enhet bara för att tvingas lämna tillbaka den i slutet av perioden”. Vilket ju… är rätt vanligt. Som när någon leasar en bil. Så ja. Det skulle i allra högsta grad kunna vara ett rätt troligt scenario.

Vad det kanske/nog/förmodligen handlar om är att Apple helt enkelt formellt kallar en prenumeration för en prenumeration därför att Apple vill vara all about prenumerationer. Och själva prylen är ju mer och mer ointressant – det är innehållet och vad du kan göra med den som räknas (ännu mer än förr). Bundla ihop iPhonen med något av Apples övriga mjukvaruprenumerationspaket, lägg till automatiskt uppgradering till nyare modell och – häpp! – vi har absolut en tjänst som definitivt skulle kunna flyga.

Lösningen skulle dessutom öppna iPhonen för ännu fler kunder – de där plånboken är mindre. Inte bara ett rent avbetalningsköp på en pryl, utan en löpande, mindre kostnad för att komma åt ett antal tjänster och dessutom få själva förutsättningen för att komma åt tjänsterna på köpet.

Ni vet. Som när man på den gamla goda tiden kunde få en mobil för en krona med ett nytt mobilabonnemang.

Apple will reportedly sell the iPhone as a subscription service

Apple is reportedly working on a new iPhone subscription service that would let customers subscribe to the company’s hardware for a monthly fee, similar to digital services like Apple Music or Apple TV Plus.

One Plus-grundaren Carl Pei lanserar sin första Nothing-mobil

Igår var det dags för det som det har ryktats om ett tag: Sverige har fått en ny mobiltillverkare. Ja, typ. En svenskkopplad mobiltillverkare om inte annat. One Plus-medgrundaren Carl Peis nya satsning Nothing presenterade igår sin andra produkt – och sin första mobil. Phone (1). Släpps i sommar.

Du kan få den i vilken färg du vill så länge som den är svart. Eller vit. Och den vita ser riktigt cool ut. Återstår att se hur den kommer att se ut i verkligheten – som om den kommer att bli genomskinlig på samma sätt som hörlurarna Ear (1). Och hur lättanvänd den kommer bli i praktiken. Men ser som sagt var helt klar cool ut. Och det är ungefär allt vi vet just nu. Mer information får vi vänta på.

Men vi vet redan nu en rätt stor svaghet hos Phone (1): den kör förstås Android.

Nothing’s first smartphone is aimed at Apple, not OnePlus

Nothing will launch its debut smartphone this summer, its CEO and former OnePlus co-founder Carl Pei announced today. It’ll be called the Phone 1, run Android, and be powered by a Qualcomm Snapdragon processor.

 

Ekonomi och finans

Apple köper fintechbolaget Credit Kudos

Nytt företagsköp för Apple: fintechbolaget Credit Kudos. Ett, tja, kreditvärderingstechbolag.

Tydligen består Credit Kudos tjänst i att ta fram mjukvara som ”använder konsumenters bankdata för att göra mer noggranna kreditupplysningar i samband med låneansökningar”.

Som artikeln konstaterar så handlar det här alltså om en spelare inom det Open banking-initiativ som EU-lagstiftning har tvingat farm, där banker måste vara mer transparenta med sin kunddata, inklusive att göra det enklare för kunder att byta bank.

Och eftersom det alltså i grund och botten handlar om teknik som möjliggör bättre kreditutvärdering så kan vi tänka oss att Apple vill få bättre koll på de kunder som använder de allt fler finansiella tjänster som Apple erbjuder. Inklusive krediter och räntefria avbetalningsköp.

Men jag misstänker att planerna inte stannar där. Jag misstänker att Apple har betydligt mer långtgående tankar på hur Credit Kudos ska kunna göra Apple till en större fintechaktör. Inklusive att kunna erbjuda plattformar med finanstjänster mot B2B-segmentet.

No Title

No Description

Kina uppmanar kinesiska företag göra sig beredda på att lämna ut mer finansiell information till USA

Det här var… oväntat. Kina har gått ut med en uppmaning till landets bolag att vara redo att lämna ut mer finansiell information till USA. Ja, de företag som har valt att notera sina aktier i USA, alltså.

Så varför tycker jag att det här var oväntat?

Relationen mellan USA och Kina har de senaste åren inte direkt utvecklats i en positiv riktning. De båda länderna är sedan några år tillbaka inblandade i ett kallt handelskrig. En ingrediens här har varit amerikansk oro för att kinesiska företag avlyssnar sina amerikanska användare och därmed skulle kunna utgöra ett hot mot den nationella säkerheten.

Ett område som det har vapenskramlats kring är just USA-noterade aktier. Politiker i USA kräver allt oftare att kinesiska aktier ska sparkas ut från de amerikanska börserna om de kinesiska bolagen inte följer samma tillsynsregler som de amerikanska bolagen. Att de alltså har fullständig börstransparens när myndigheterna kommer och knackar på dörren.

Kina å sin sida har varit allt annat än sugna på det och hotat med att tvinga kinesiska bolag att avnotera sig i USA. Men nu verkar det alltså som att Kina har gjort en helomvändning i frågan.

Det känns lite som att det här är ännu ett bevis på att Kinas nedsläggning av sina egna techbolag har gått lite för långt – vilket är extra problematiskt när den kinesiska ekonomin har drabbats av mer motvind än väntat.

Peking ber kinesiska bolag med notering i USA att vara redo att ge ut mer information | Placera

Kinesiska techjättar med notering i USA har av Peking informerats om att de bör vara redo att behöva lämna ut mer finansiell information. Det rapporterar Reuter

 

Övrigt

EU presenterar Digital Markets Act

Tidigare i år presenterade EU Digital Services Act – ett av de stora lagpaketen som är tänkt att reglera, slå ner på och överlag bryta upp de stora (amerikanska) techjättarnas marknadsdominans. Igår var det dags att lyfta ridån till systerlagpaketet Digital Markets Act.

Väldigt förenklat kan man säga att DSA i stort fokuserar på det vi ser och exponeras för – saker som olagligt innehåll, riktning av reklam och desinformation. DMA är tänkt att primärt fokusera på internets gatekeepers, alltså de företag och de plattformar som i praktiken är nödvändiga att använda för att göra affärer på eller  använda internet.

Väldigt mycket Apple och Google, alltså, men även jättar som Meta och Amazon. Eller som DMA definierar en gatekeeper: företag med ett marknadsvärde på över 75 miljarder euro som har minst 45 000 aktiva användare och en ”plattform” som en app eller ett socialt nätverk. Och just ”plattform” är lite av nyckelordet – tjänster som andra bygger verksamheter på.

Direktivet är ännu inte klubbat, eftersom det måste mala genom parlamentet och sedan koka ner till nationella lagar innan det på riktigt kickar in. Men det verkar finnas rätt stor enighet så det handlar nog mest om detaljer.

Exempel på saker som DMA innehåller och fokuserar på:

Interoperabilitet: Gatekeepers ”bör” tillåta sina plattformar att fungera tillsammans med mindre, liknande tjänster från andra företag. Det skulle kunna betyda ungefär det som Meta har som vision för sina chattjänster – att meddelanden ska komma fram även om en användare väljer WhatsApp och den andra Messenger. Hur ska det funka i praktiken? Bra fråga.

Rätten att avinstallera: En gång för alla kunna bli av med de förinstallerade apparna. (Betyder det att jag även äntligen kan bli av med det där U2-albumet som Apple gav alla sina användare utan möjlighet att bli av med det?)

Datatillgång: Företag som förser plattformar med data ska få tillgång till den – som att säljare på Amazon ska få ut all data om sin egen verksamhet och kunna ta med sig den till andra ställen.

Annonstransparens: Saker som att plattformar ska tillhandahålla lösningar som gör att annonsräckvidd kan verifieras av oberoende tredje part.

”Slutet för självföredragande”: Gatekeepers får inte längre trycka ut sina egna produkter, annonser etc. före andras hur som helst (inte ett totalförbud antar jag). 

DMA kommer dessutom – och kanske framförallt – att ge EU riktigt bitiga påföljdsmuskler. Som upp till 10 % av ett företags globala årliga omsättning – som i Apples fall exempelvis skulle kunna innebära över 35 miljarder euro.

Det kommer finnas massor mer att säga om det här, så jag stannar här just nu. Och konstaterar att även om det mesta var känt på förhand så kommer DMA att potentiellt skaka om techbolagens verksamheter rätt ordentligt.

EU targets Big Tech with sweeping new antitrust legislation

The EU has unveiled the final text of its sweeping new antitrust legislation targeting big tech. The new Digital Markets Act or DMA aims to level the playing field in the tech sector, and will force companies like Google, Apple, and Meta to open up their platforms to third parties.

USA och EU kommer överens om ett preliminärt nytt dataöverföringsavtal

Hejhopp, det här var VÄLDIGT oväntat. Och väldigt stort. Igår presenterade EU som väntat sitt kommande techregleringslagpaket Digital Markets Act och idag, som en blixt från klar himmel, så meddelar EU och USA att de har kommit överens om ett nytt dataöverföringsavtal. Did not alls se den coming.

Ända sedan 2020 så har dataöverföring över Atlanten levt i en gråzon. Eller krasst talat inte alls varit förenligt med EU:s integritetslagstiftning och därmed olaglig. Det var då som den så kallade Schrems II-domen underkände Facebooks process för att skicka användardata till hemmabasen för att kunna paketera om den och skicka tillbaka data i form av exempelvis riktade annonser.

Sedan dess har… inte jättemycket hänt. Med andra ord så har amerikanska molnföretag som hanterar EU-medborgares data kunnat fortsätta ungefär som förut eftersom EU inte var jättesugna på att tokstoppa det. Men samtidigt har exempelvis Google Analytics underkänts två gånger i år (i Frankrike och i Österrike) och ett definitivt beslut på om de sätt att temporärt brygga tiden fram till ett nytt avtal är lagliga rycker allt närmare.

Det sistnämnda är fortfarande ett potentiellt hot för ett preliminärt avtal är som bekant inte samma sak som ett färdigförhandlat och underskrivet avtal. Men det verkar oavsett finnas rejält med hopp om att det till sist löser sig nu.

Den absolut största stötestenen som gjorde att det förra avtalet föll var att USA ensidigt ger sig själva (mer konkret landets underrättelsemyndigheter) rätt att ta del av EU-medborgares användardata hos amerikanska företag utan att gå via de vanliga vägarna och utan att de berörda EU-medborgarna informeras. Så o-GDPR det bara går. Det har känts som att det enda sättet att lösa den knuten är för USA att ändra sin egen lagstiftning, genom att exempelvis undanta EU.

Vad det nya avtalet innebär i detalj är inte klart i skrivande stund, men vi kan väl säga att Meta, Google, Microsoft, Amazon, Apple och en massa andra amerikanska företag lär nog börja lägga champagnen på kylning.

https://www.wsj.com/articles/u-s-eu-reach-preliminary-deal-on-data-privacy-11648200085

Ryssland stryper Google News

Dags för Ryssland att kapa tillgången till ännu en tjänst: den här gången Googles nyhetsaggregerare News. Anledningen sägs vara att tjänsten har spridit ”opålitlig information” om den speciella militäroperationen i Ukraina. Saker som att Ryssland har invaderat landet, att Ryssland dödar civila urskiljningslöst och att Ryssland förlorar såväl soldater som utrustning i ett rasande tempo.

Det verkar däremot inte som att Ryssland har blockat Google News. Alltså förbjudit den rent formellt. Istället så ser det ut som att Ryssland har gjort samma sak som de har gjort mot Twitter (som inte heller är förbjuden än): de har tokstrypt bandbredden till tjänsten så att Google News i praktiken inte går att nå.

Det återstår alltså att se exakt vad problemen för Google News består i. Om det är så att det här är första steget mot ett formellt förbud eller om Ryssland nöjer sig med att sabba tjänsten på det sätt som det nu ser ut att handla om.

Som artikeln konstaterar så kan det här vara ännu ett bevis på att en svartlistning av Youtube rycker allt närmare. Men ett förbud mot Youtube verkar sitta hårdare inne. Och mot Twitter.

Rent krasst känns det alltså som att det var lättare att förbjuda Facebook och Instagram därför att det (typ) finns ett inhemskt alternativ i landets största sociala plattform VK (plus att ”Rossgram” ser ut att bli en Rysslandsodlad Instagram rätt snart). Vad gäller Twitter och framförallt Youtube så finns inte motsvarande ryska alternativ.

Med andra ord kan långsamheten i att förbjuda Youtube och Twitter bottna i att de plattformarna är för viktiga för Putins propagandamaskin gentemot den egna befolkningen. På samma sätt som stora ryska tiktokare har fått betalt av staten för att marknadsföra kriget (eller åtminstone den ryska versionen av vad som händer) så skulle ett Youtube-förbud också kunna såga av en av de grenar som den ryska propagandan själv sitter på.

https://techcrunch.com/2022/03/24/russia-blocks-google-news/

LG slutar leverera till Ryssland

Så här långt har sanktionerna mot Ryssland, som följd av landets invasion av Ukraina, främst handlat om USA och EU. Övriga länder har mest hakat på de sanktioner som har utfärdats utan att utfärda några själva. Ett sådant land är Sydkorea. Det i sin tur har gjort att två av landets företag nu har gått ut med att de slutar leverera till och sälja i Ryssland: Samsung för någon vecka sedan och nu LG.

Precis som branschkollegan Samsung så gör LG, tja, det mesta. De har åtminstone en väldigt bred palett elektroniska produkter som nu alltså inte längre kommer gå att köpa i Ryssland. Ja, inte när de som redan finns hos ryska återförsäljare har sålt slut, i alla fall.

Det som däremot är lite intressant med LG:s utspel är att det gäller LG Electronics. Ett av LG:s undervarumärken, där mycket av konsumentprylarna finns. Det behöver alltså inte gälla andra delar av verksamheten, som skärmtillverkningen. Det skulle alltså kunna vara så att LG fortfarande kan leverera komponenter till den ryska industrin, även om jag har lite svårt att tänka mig det.

Oavsett så är det ännu ett av de stora teknikbolagen som nu helt eller delvis drar sig tillbaka från Ryssland. Och isolerar därmed landet ännu mer.

Samtidigt kan det förstås vara mumma för framförallt de kinesiska märkena som nu får betydligt mer spelrum. Men precis som de koreanska bolagen så har de USA och EU i kundlistan och det finns en rätt stor risk att bolagen kan dra på sig västilska om de fortsätter sälja till Ryssland. Och i valet mellan Ryssland och väst så är valet rätt enkelt. Även för kinesiska bolag.

LG Halts All Shipments to Russia

The letters stand for ”long gone.”

Ryssar laddar ner Wikipedia för att ha ett uppslagsverk om tjänsten förbjuds i landet

Kommer du ihåg när ”uppslagsverk” var något som stod i bokhyllan och släpptes med något band om året? Ja, då minns du definitivt en värld utan internet. Men nu börjar (kanske framförallt unga kan tänkas) ryssar också förbereda sig inför ett sånt scenario. Nedladdningarna av Wikipedia i landet rusar, av oro för att även det öppna uppslagsverket ska förbjudas av Putins censur- och propagandamaskin.

För att göra den här processen enklare har den ideella organisationen Kiwik skapat en färdig, nedladdningsbar kopia av hela ryska Wikipedia. 1,8 miljoner artiklar i en 29 GB stor fil som alltså kan användas helt offline.

Och ”rusar” är i det här sammanhanget ingen underdrift. Totalt har offline-wikin laddats ner nästan 150 000 gånger så här långt i mars. Eller 4000 % fler nedladdningar än i januari. Ni vet. Innan Putin gav sig ut på invasionsturné i sitt grannland.

Vi kan väl dessutom tänka oss att det här preppandet sker inför ett väldigt troligt scenario. Jag är mest förvånad att Ryssland inte redan har stängt ned tjänsten – inte minst sedan den för rätt många ryssar har blivit en nyhetstjänst. Vill du veta vad som faktiskt har hänt i kriget i Ukraina sedan igår? Gå in på Wikipedia. Hjälp bland annat av – vad det verkar – att de ryska Wikipedia-redigerarna har valt att inte trycka ut eller godkänna de alternativa fakta som landets statliga medier (ja, landets medier överlag alltså) slänger sig med.

Visst. 150 000 är fortfarande en försvinnande lite del av alla som bor i Ryssland och de som verkligen skulle behöva läsa på är förstås de som är minst benägna att göra det. Men det är oavsett ännu ett tecken på kreativiteten som finns vad gäller att bryta igenom digitala järnridåer. Och ännu en påminnelse om Wikipedia som en av internets viktigaste tjänster.

Russians are downloading Wikipedia en masse as possible ban looms

Fearing a ban, hundreds of thousands of Russian internet users are downloading torrents of Wikipedia for offline access.

Google knoppar av sin kvantteknikverksamhet som fristående bolag

Dags för Google (okej, formellt ägarbolaget Alphabet) att få ytterligare ett företag under sin plattform: Sandbox AQ. Men inte via uppköp, utan genom att en befintlig verksamhet knoppas av som ett fristående bolag.

Vad gör då Sandbox undrar du? Kvantteknik. Alltså den teknik som på allvar ska få exempelvis datorer att göra nästa riktigt stora prestandahopp med hastigheter som dansar i cirklar runt dagens snabbaste, traditionella datorer.

Ja, det är åtminstone förhoppningen, även om det är en bit kvar till dess att normalkonsumenten har kvantteknik som bas i sin datorer och mobiler (ja, eller vilka prylar som kommer vara aktuella när – om? – tekniken på riktigt slår igenom). Men att Google nu alltså satsar på att lägga hela Sandbox-avdelningen som ett helt eget bolag med uppdrag att skapa kommersiella produkter baserat på kvantteknik visar att i alla fall Google tror att de har kommit så pass långt.

Alphabet just spun out out its quantum tech group, launching it as an independent company | TechCrunch

Quantum tech may be having its moment at long last. Consider that earlier this month, one of the few ”pure play” quantum tech companies in the world,

Gmail gör det möjligt att pausa mejlnotifieringar i mobilen när man jobbar på datorn

Åhejåhå. En jätteliten, men väldigt välkommen förändring: Gmail ser ut att vara på gång att göra det möjligt att ställa in så att mejlnotifieringar pausas i mobilen medan man jobbar på datorn.

En väldigt störig sak är tjänster som kastar ut notifieringar i precis alla enheter man har igång samtidigt. Förutom att det är störande i största allmänhet så är det ännu en distraktion.

Det finns tjänster som är smarta nog att känna av när man är aktiv i en enhet och därmed inte behöver skicka notiser till andra, men de behöver bli betydligt fler. Så väldigt bra initiativ från Google.

Gmail Reportedly Letting Users Pause Mobile Notifications When Using Computer

Google is reportedly rolling out a new feature that will enable users to pause the Gmail notifications on their phone when using Gmail on computer. The new feature requires users to allow Gmail to monitor their device usage. Gmail app on Android had become only the fourth app to hit 10 billion installs in January.

Kalifornien får sin första Bored Ape Yacht Club-NFT-restaurang

Vad gör man om man har lyckats lägga vantarna på en NFT i Bored Ape Yacht Club? Hänger upp den på den virtuella väggen och är nöjd med livet? Inte om man är Andy Nguyen. Då öppnar man en Bored Ape-restaurang.

Vad pratar vi om här? NFT det digitala blockkedjebaserade format som är tänkt att göra det möjligt att kunna sälja digitala föremål i begränsad upplaga, på samma sätt som i den fysiska världen. Ett format som dessutom allt mer används även för att sälja fysiska föremål, där själva ”ägarbeviset” ligger i blockkedjan.

Sen finns det förstås också allt fler hybridexempel. Där en NFT kan innehålla såväl fysiska föremål och upplevelser som digitala. Det Nguyen har gjort är ännu en variant på just en gränsöverskridande kombo.

Mer specifikt så har Nguyen via sitt NFT-köp också köpt rättigheterna att använda den virtuella apans varumärke till sin restaurang Bored & Hungry, som nu alltså snart öppnar i Kalifornien. Men också – och kanske framförallt – fått in en fot i dörren hos NFT-publiken. Dessutom Bored Ape-delen av den målgruppen.

Ett sätt att alltså sätta en NFT i arbete och på så sätt – vilket åtminstone är förhoppningen – dra in mer pengar än vad den kostade att köpa.

A restauranteur is opening an eatery inspired by Bored Ape Yacht Club NFTs – Tubefilter

Restauranteur Andy Nguyen is opening a California eatery that is inspired by the NFT collection Bored Ape Yacht Club.

Gifens skapare Steve Wilhite har dött

I veckan gick Sveriges (och kanske världens) äldsta bloggare Dagny ur tiden. Men det var inte det enda dödsfallet som blev känt i veckan. Även Steve Wilhite har lämnat oss, 74 år gammal.

Vem är Steve Wilhite undrar du? Mannen som uppfann gif-formatet. Ja, eller han ledde åtminstone det team på CompuServe som skapade gifen. Efter emojin det kanske allra viktigaste internetformatet. Ja, eller till och med i nivå med emojin.

Så med andra ord: hatten av, Steve. Tack för allt.

(Fun fact: Enligt Steve så är det korrekta uttalet av gif ”jif”, inte ”gif”.)

Beloved creator of the GIF dies following complications from COVID, wife confirms

Steve Wilhite, the creator of the GIF, died at age 74 due to complications from COVID-19.

Dagens ord: petfluencer

De driver Sveriges första influencerbyrå för djur: ”Djurens personliga storys går hem”

Djur i sociala medier har potential att bli lika stort som människor. Sveriges första petfluencerbyrå Petit Banana PR ökar under sitt andra år.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 3 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Netflixs kvartalsrapport Q4 2021: fortsatt avtagande användartillväxt och kursslakt

Så var det ikväll dags för Netflix att som första stora techbolag ut redovisa siffrorna för förra kvartalet. Omsättningen landade prick på förväntningarna med 7,71 miljarder, 16,3 % bättre än motsvarande period för ett år sedan. Vinsten å sin sida krossade förväntningarna: 607 miljoner, +12 %. Så med andra ord ökade omsättningen mer än vinsten.

Så vad blev då marknadens reaktion på en vinst långt över förväntan? Tokkollaps för aktien. Minus nästan 18 % i efterhandeln just nu. Lär vara ett av Netflix värsta endagsras någonsin (återstår att se hur det kommer gå när marknaden väl öppnar i morgon, men med tanke på att Nasdaq är rätt jättegrinigt överlag just nu så lär det… inte bli så kul). Frågan är om Netflix inte får sin enskilt värsta börsdag någonsin i morgon. Typ extremt mycket ouch.

Så vad berodde det här då på? Sämre användartillväxt än väntat. Ja, eller egentligen precis den användartillväxt som analytiker hade väntat sig: totalt 8,28 miljoner nya prenumeranter under kvartalet. Inte jättemycket över förväntningarna, men fortfarande över. Numer räcker det visserligen inte att slå förväntningar för att göra marknaden på gott humör, man måste slå dem rejält.

8,28 miljoner nya användare var snäppet sämre än Q4 2020 och innebär att Netflix nu totalt har 224,3 miljoner prenumeranter, eller 8 % fler. Nu är det lite vanskligt att jämföra med siffror från 2020 på grund av att 2020 var… 2020, men i stort så fortsätter Netflixs användartillväxt att plana ut. De nya marknaderna har inte steppat upp och tagit sitt tillväxtansvar så som Netflix och investerare hoppats.

Med det sagt så stod Nordamerika för ett rätt stort lyft jämfört med för ett år sedan, även om det var lite sämre takt än Q3. Latinamerika rusade dessutom jämfört med Q4 2020 och gick från -13 % till 14 % i användartillväxt. Europa och Mellanösterna stod numerärt för största andelen nya användare medan Asien backade 1 %.

Så visst. Inte den klang- och jubelfest som aktiemarknaden hade väntat sig. Och Netflix erkände att konkurrensen från de andra strömningstjänsterna känns. Men… i stort en habil rapport. Minus 18 %? Herresatanjävlar vilken hysterisk överreaktion. Vad är det jag missar?

Om marknaden är så här nojig inför de siffror som kommer in så finns det rätt stor chans/risk att de kommande kvartalsrapportveckorna kommer att leda till techslakt. Not gonna be pretty i så fall…

No Title

No Description

Kinas digitala valuta har nu 260 miljoner användare

Kina fortsätter att skala upp sin egen digitala valuta, sin digitala yuan. Så pass att den app som krävs för att kunna använda valutan är en av de snabbast växande apparna i landet. Det i sin tur gör att den digitala yuanen nu har 260 miljoner användare. Ja, 260 miljoner människor – exklusive företag, alltså.

Det här kommer ironiskt nog ungefär samtidigt som det att Kina har förbjudit kryptovalutor i landet. Riktiga kryptovalutor, alltså. Decentraliserade, blockkedjebaserade valutor som Bitcoin.

Och det är just det sistnämnda som har fått landet att drämma till kryptovalutorna: de är hot mot den finansiella stabiliteten i landet på grund av att de inte är kontrollerade av kinesiska staten. Ja, delen om ”kontroll” stämmer åtminstone. Visst lär landets finansmyndigheter vara oroliga för hur oreglerade pengar kan påverka Kinas finansiella institutioner och system. Men det handlar förstås främst om en helt annan kontroll: kinesiska statens och kommunistpartiets kontroll över sin befolkning.

China’s digital yuan wallet now has 260 million individual users | TechCrunch

One of the fastest-growing apps in China right now, by installs, is the central bank’s digital yuan wallet: 261 million individual users (as opposed to

Ryssland kan vara på gång att förbjuda kryptovalutor

Från statligt håll så är det två motsatta utvecklingar som gäller när vi pratar om kryptovalutor nuförtiden: dels springer ungefär alla länder på kryptobollen (eller åtminstone att ta fram något ungefär motsvarande för den egna valutan) och dels så börjar krypto förbjudas på allt fler håll. Nu kan ännu ett land vara på gång med ett förbud: Ryssland.

Det är åtminstone vad landets centralbank nu har föreslagit. Ett förbud som gäller förbud mot användning och framtagande av krypto på rysk mark. Anledningen? Hot mot landets finansiella stabilitet, kontrollen över penningpolitiken och, intressant nog, medborgarnas välmående. Den sista känns… intressant. Och inte så lite som ett argument som banken hoppas ska kunna användas som argument mot befolkningen.

Men precis som i exempelvis Kina (och varför många andra länder inte heller tycker om kryptovalutor) så handlar det om kontroll. Och då inte bara kontroll över landets ekonomi utan över medborgarna. Det handlar om att hänga kvar vid makten.

Precis som olika länders försök att kontrollera internettrafiken, för att få stopp på saker som kan få folk att kräva ny ledning i landet, så är försöken att begränsa krypto ett försök att stoppa något som i sin grund är gränslöst. Som inte hör hemma i något enskilt land.

Frågan är hur det här kommer att utvecklas när allt mer av internets framtid ser ut att byggas runt blockkedjeteknik, som i sin kärna, även här precis som internet, är decentraliserat.

https://www.reuters.com/business/finance/russian-cbank-proposes-banning-cryptocurrencies-crypto-mining-2022-01-20/

 

Övrigt

Europaparlamentet ger Digital Services Act grönt ljus

Så blev det dags för Europaparlamentet att säga sitt om Digital Services Act (DSA), ett av de två kommande stora lagpaket som öka regleringen av (de amerikanska) techjättarna. Och som väntat så fick lagförslaget grönt ljus. Det innebär att DSA nu kan slussas vidare genom EU:s lagstiftarmaskineri via förhandlingar med ministerrådet. Men oavsett så kan vi nu i princip helt säkert säga att DSA (och förmodligen också systerlagpaketet Digital Markets Act) kommer att bli lag i unionen.

Vad kommer det innebära i praktiken? Ja, det vet vi inte riktigt än förstås. Vi vet heller inte exakt vad som kommer att ingå i de slutgiltiga versionerna av lagförslagen. Det vi däremot är vad som ingår i dem för tillfället.

DSA, den lag som nu alltså gick igenom i EU-parlamentet, är formellt i princip en uppdatering av EU:s e-handelsdirektiv. Men det slår betydligt bredare än bara e-handel. Direktivet är tänkt att reglera och ställa hårdare krav på hantering av illegalt innehåll på onlineplattformar, större transparens kring annonsering och desinformation på nätet.

DMA å sin sida handlar primärt om att ändra spelreglerna för internets ”gatekeepers”, alltså de verkliga dominanterna som Google och Apple. Handlar bland annat om att skärpa regleringen kring hur dessa plattformar får agera när de både tillhandahåller plattformen och konkurrerar med egna tjänster på den.

Som det ser ut just nu så går arbetet med dessa båda lagar i ett rasande tempo och det kan hända att åtminstone DSA slutgiltigt klubbas redan till våren. Ja, lite beroende på hur framgångsrikt techbolagens lobbyarbeten blir.

European parliament backs big limits on tracking ads | TechCrunch

The European Parliament has definitively backed major limits on behavioral advertising during a plenary vote on amendments to the pan-EU Digital Services

EU vill ta fram en egen DNS-tjänst

Pandemin har lärt världen en hel del. Som att globalisering är finemang – men att det inte skadar att ha lokala resurser ifall världen, eller till och med enskilda länder, stänger gränserna. Det här har satt spår på såväl överstatlig och statlig som stad- och individnivå. Allt ifrån krav på att EU måste kunna vara självförsörjande när det gäller halvledare och chip för uppkopplade prylar till ökat intresse för lokala handlare och producenter. Här kommer ännu ett område: EU kan vara intresserade av att ta fram sin egen DNS-tjänst.

DNS-tjänster är de som vi använder dagligen, men få har koll på eller bryr sig om. De som gör att vi kommer till den sajt som vi skriver in i webbläsarens adressfält. Precis som domäner så hanteras DNS-tilldelning överlag av en förhållandevis liten grupp organisationer och som så mycket när det handlar om internet så är det framförallt amerikanska organisationer. EU känner att man nu vill säkra upp sin egen internettrafik bland annat genom att göra sig mindre beroende av aktörer utanför unionen med en tjänst som ska ”erbjudas kostnadsfritt till EU-institutioner och allmänheten”. Tanken är att dessutom att det ska öka såväl EU:s IT-säkerhet som integritetsskydd.

Initiativet, med det snärtiga namnet DNS4EU, ska dessutom få inbyggda filtreringsfunktioner som ska kunna blocka sajter och tjänster som inte har de bästa intentioner, som de som ”innehåller malware, phising-sajter och andra cybersäkerhetshot”.

Och vi kan nog vara rätt säkra på att det sistnämnda är det som kommer att få mest uppmärksamhet. Definitivt bland kritikerna. För filtrering är som bekant ett tveeggat svärd. Och frågan är hur EU ska reglera användningen av det.

Vem som alltså, även här, ska vakta väktarna.

EU wants to build its own DNS infrastructure with built-in filtering capabilities

The European Union is interested in building its own recursive DNS service that will be made available to EU institutions and the general public for free.

Google börjar bli riktigt oroligt över att EU ska förbjuda Google Analytics

Amerikanska molntjänster lever just nu rätt mycket i limbo efter Schrems II-domen, som fick dataöverföringsavtalet mellan EU och USA att implodera. Rent krasst så innebär domen att det inte är tillåtet att använda amerikanska molntjänster oavsett var datan lagras – på grund av USA ger sig själv ensidig rätt att begära ut information om EU-medborgares data hos amerikanska företag. Ja, förmodligen. Kanske.

Ett företag som har tröttnat på att EU och USA inte kan komma överens om ett nytt avtal är ett av dem som berörs mest: Google. Förutom att Google har varvat upp sin stora lobbyapparat för att stoppa eller åtminstone begränsa EU:s techregleringslagförslag Digital Markets Act och Digital Services Act så har de nu också lobbytagit sig an just dataöverföringsfrågan. Mer specifikt handlar det om Google Analytics.

Att det här bara kommer bara dagar efter det att en österrikisk GDPR-översynsinstans slagit ned på att en nätläkarsajt i landet använde just Google Analytics är förstås en ren slump.

Men oavsett kan vi nog konstatera att Google på allvar börjar oroa sig för att deras molntjänster inte längre ska tillåtas i EU. Ja, eller förmodligen mer att allt fler myndigheter, organisationer och företag ska välja EU-baserade alternativ för att vara på säkra sidan. Och ju längre ett nytt avtal dröjer, desto större blir den risken.

Google lobbies for quickie fix to EU-US data transfers

As the legal uncertainty in Europe clouding use of US cloud services cranks up, Google has responded by firing up its lobbying engines to call for US and

Amerikanska senatorer presenterar lagförslag som ska förbjuda ”övervakningsmarknadsföring”

Nytt lagförslag i amerikanska senasten: The banning surveillance advertising act. Ett lagförslag som är ganska precis vad det låter som: det förbjuder digitala annonsörer från att rikta annonser mot sina användare. Överhuvudtaget.

Visst, det finns undantag. Som ”bred” platsbaserade annonser och ”kontextuell annonsering, som annonser som är specifikt matchade till innehåll online”. Och nej, jag vet inte exakt vad det sistnämnda betyder exakt. Men i stort så betyder det här att möjligheten att rikta annonser på det finkorniga sätt som marknadsförare har blivit vana (läs: bortskämda) med är no-no.

Nu är det inte reklam för läsk och resor som dock är i fokus, utan det är en inlaga i den amerikanska internpolitiken. Ett försök att stoppa desinformation, diskriminering och initiativ att försöka få folk att inte gå och rösta. Men oavsett så lår det slå betydligt bredare än så.

Nu är det som sagt var ett lagförslag och även om techreglering är den kanske enda fråga som förenar republikaner och demokrater numer så är det fortfarande lång väg till klubbad lag. Men det visar oavsett att EU, Kina och USA är hyfsat eniga i den framtida behandlingen av techbolag. Och någonstans finns kärnan till problemet i namnet: övervakningsmarknadsföring.

Precis det har – direkt eller indirekt – varit själva grunden i digital marknadsföring sedan internet föddes. Och det är det som marknadsförare måste vänja sig av med.

Democrats unveil bill to ban online ’surveillance advertising’

Democrats introduced a new bill, The Banning Surveillance Advertising Act, that would ban nearly all use of digital advertising targeting on ad markets hosted by platforms like Facebook and Google.

Google och Apple lobbar amerikanska politiker för att stoppa reglering av appbutiker och sök

Här i EU så kämpar de amerikanska techjättarna med näbbar och klor för att stoppa EU:s kommande techregleringspaket Digital Markets Act och Digital Services Act, men även om det inte fått lika mycket uppmärksamhet så är läget inte särskilt mycket bättre på hemmafronten. Då pratar jag inte om de rättegångar och myndighetsutredningar som techbolagen just nu är indragna i, utan lagförslag som liknar dem som EU som bäst håller på att färdigställa.

Den ena, Open App Markets Act, syftar till att göra det möjligt för användare att installera programvara i sina mobiler från mer än ett enda ställe medan den andra, American Innovation and Choice Act, förbjuder plattformar från att lyfta fram sina egna tjänster och produkter före konkurrenternas.

Så ja. De två företag som är mest sura på lagförslagen är Apple och Google. Apple mest på den första (även om Google inte heller är jätteförtjusta i att göra det enklare att installera appar från andra ställen än Google Play) och Google mest på den andra (även om Apple förstås gärna vill fortsätta använda iOS för att locka in folk till Apple Music istället för Spotify).

Och i veckan så gick 40 mindre techbolag, som DuckDuckGo och Quora, ut med ett öppet brev till politiker där de backar Choice-lagförslaget.

Oavsett vilket så handlar det om lagförslag, precis som DMA och DSA i EU, slår rätt direkt mot centrala delar av de två mest drabbade företagens affärsmodeller. Och det är problem som Apple och Google egentligen försatt sig själva i – det var först när de två företagen fullt ut började konkurrera med de andra företagen och tjänsterna på sina egna plattformar som bägarna verkligen rann över. När Google och Apple alltså inte nöjde sig med att bara vara distributörer utan ville ha hela kakan genom att också erbjuda egna tjänster på distributionsplattformarna.

Det handlar fortfarande om lagförslag som, precis som i EU, ska harvas genom den politiska apparaten i USA. Men även om det förstås är långt ifrån säkert att lagarna blir verklighet så är techreglering det kanske enda område där republikaner och demokrater numer är överens. Okej, inte HUR, men väl ATT.

Med tanke på det som nu händer i Kina, EU och USA så kan vi oavsett vara rätt säkra på att techbolagens manövreringsutrymme och affärsmodeller kommer att förändras rätt rejält det här årtiondet. Vilket också kommer påverka dem som verkar på plattformarna. Och det är inte alls säkert att det bara kommer att bli bättre.

Apple and Google are pleading with US lawmakers not to pass antitrust regulation challenging app stores and search

More than 40 tech companies – including DuckDuckGo, Quora, and Silicon Valley juggernaut Y Combinator – signed an open letter backing the proposals.

Google skrotar gratisversionen av G Suite

Gillar du att använda Googles kontorspaket G Suite utan att betala? Sucks to be you, i så fall. Google skrotar nu gratisversionen av G Suite. Användarna kommer att slussas över till betalabonnemang från och med 1 maj.

Och, ja, det var kanske inte helt oväntat. G Suite finns inte längre och det vi nu pratar om lades formellt ned redan 2012. Det är alltså användarna som har hängt kvar på övertid som nu berörs. Dessutom kommer det något halvår efter att Google gjorde efterföljaren Google Workplace gratis för alla användare. Åtminstone i sin enklaste version.

Nu har jag lite dålig koll på exakt vad som ingick i den Legacy-version som nu läggs ned, men vi kan nog konstatera att det är lite mer än det som finns i gratisversionen av Workplace. Så Google vill alltså få fler att betala för den funktionaliteten. Och, tja, sluta behöva mecka med obsoleta tjänster.

Google requiring all ’G Suite legacy free edition’ users to start paying for Workspace this year

In 2020, G Suite became Google Workspace as part of a reorganization of the company’s work apps. G Suite legacy free edition is now set to…

Weaveit vill vara Shazam för dina tankar

Ooooo vad jag inte visste att Weaveit var appen jag har väntat på hela mitt liv. En app som vill vara Shazam… för dina tankar.

Ja, eller åtminstone en smartare anteckningsapp. En app som kastar AI-smartness på de anteckningar du lägger in. Tanken är Weaveit kollar igenom det du har lagt till och automatiskt försöker koppla ihop det med andra saker. Kontakter, aktuella möten, ämnen och annat. Weaveit gör helt enkelt taggandet automagiskt åt dig.

Egentligen inget jättenytt, det är sånt som bland annat finns i kalenderappar och mejlprogram – åtminstone delvis. Och jag har heller ingen aning om hur bra den är (okej, vi kan väl anta att den inte är jättevass på svenska, men hej). Men slänga in tankebubblor i mobilen och få dem automatiskt sorterade och taggade?

Loving it already.

https://techcrunch.com/2022/01/20/weavits-new-app-wants-to-be-a-shazam-for-your-thoughts/

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 1-2 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple ger med sig och tillåter externa betalningslösningar för appar i Sydkorea

Så gör Apple en Google. Går med på att rätta sig efter den lag som klubbades i Sydkorea tidigare i år – den lag som förbjuder företag som erbjuder appbutiker (alltså Google och Apple) att tvinga apputvecklare att bara använda en enda betalningslösning i sina appar.

Apple har gjort en hel massa limboeftergifter under året kring just Appstore och möjligheten för apputvecklare att ta betalt och kommunicera direkt med sina användare, men det här är det mest långtgående steget.

Så det här är med andra ord en definitiv jätteseger för apputvecklare världen över? Nja, det är nog att ta i. Frågan är dessutom hur stor seger det i praktiken är för sydkoreanska iOS-utvecklare.

Det är fortfarande lite tunt med detaljer kring vad Apple i praktiken tänker göra, men det ser ut som att kommer att göra en Google även här. Med andra ord: Apple kommer tillåta appar att använda externa betalplattformar, men de kommer fortfarande ta ut en avgift. En ”reducerad” avgift visserligen, men en avgift likväl. Motiveringen? För att tillhandahålla och underhålla Appstore-tjänsten överhuvudtaget. Om vi tänker att företagen som säljer betallösningar också kommer vilja ha del av kakan så… skulle det kunna innebära att apputvecklare totalt sett får betala mer när de använder en extern betalningsförmedlare.

Det lär väl knappast landa helt väl bland utvecklargemenskapen vare sig i Sydkorea eller i resten av världen om vi säger så. Kanske inte heller hos lagstiftare. Men det kan innebära att såväl Google som Apple har kommit på ett sätt att hantera krav på att öppna för externa betalningsföretag i appar: ta ut ”administrationsavgift” för externa tjänster samtidigt som de packar in fler och fler förmåner för de appar som väljer Googles och Apples betallösningar.

Apple promises third-party payment options in iOS for South Korean users

Apple will allow third-party payment options for the first time in iOS apps in South Korea. Google announced similar concessions following legislation designed to weaken Apple and Google’s grip on their respective app stores.

Apple tillåter externa betallösningar i dejtingappar i Nederländerna

Tidigare i veckan gick Apple ut med det både väntade och oväntade beskedet att företaget till sist går med på att följa den hyfsat nya lag i Sydkorea som förbjuder appbutiker från att bara tillåta ett enda betalsätt. Apple kommer under året att tillåta externa betallösningar i appar i landet. Bara några dagar senare är det dags igen: den här gången i Nederländerna. Efter ett domstolsbeslut (som Apple visserligen har överklagat) så tillåter Apple såväl länkar till betalplattformar utanför en app som icke-Apple-betallösningar inuti appar.

Men i det senare fallet finns det ett väldigt stort aber: då rättegången handlade om dejtingappar så är det just bara dejtingappar i Nederländerna som nu får tillgång till fler betalsätt än Apples eget.

Att både de här två beskeden kommer så tätt inpå varandra känns som att det beror på att Apple har lyckas knäcka koden för hur de ska kunna ha kakan och äta den – tack vare Google.

När Google först gick med på att följa den Sydkoreanska lagen så gjorde de klart att de fortfarande skulle ta ut en transaktionsavgift även för appar som inte använder Googles betallösning och Apple har valt samma spår. Förutom att Apple i samband med beskedet för dejtingappar i Nederländerna passar på att berätta alla fördelar som appar får om de fortsätter använda Apples egen lösning så meddelar företaget också att de även här kommer att ta ut en transaktionsavgift även för externa betalningar. Som allmän administrationsavgift för att de tillhandahåller Appstore, iOS, utvecklarverktyg och så vidare.

Hur hög blir avgiften i Nederländerna? Det kommer Apple att återkomma till ”inom kort”. Men vi kan oavsett konstatera att Apple nu nog kommer kämpa emot externa betallösningar lite mindre framöver. Åtminstone så länge som ingen lagstiftning eller domstol sätter stopp för möjligheten att ta betalt vare sig appar väljer att använda Apples betallösning eller inte.

Apple to Allow In-App Third-Party Payment Options for First Time in the Netherlands

Apple has announced that it will allow third-party payment options for in-app purchases for dating apps in the Netherlands, in the first ever…

Google anklagar Apple för att mobba Android-användare med iMessage

Vem är världens största och elakaste mobbare? Apple. Åtminstone om man frågar Google. Anledningen? Apple mobbar Android-användare. Med IMessage. Hur? Blå sms är coolare än gröna sms och Apple får medvetet Android-(tonårs)användare att känna sig som andra klassens mobiloperativmedborgare när de bara erbjuder iMessage och funktioner inuti iMessage, som Memoji, för iOS-användare.

Och… jag vet inte riktigt var jag ska börja.

Om vi bortser från att det är argument som hämtat från sandlådan så är det förstås extra ironiskt att Google, som är väldigt selektivt med vilka Android-funktioner som fungerar utanför Pixel-mobilerna, anklagar Apple för inlåsning på mobilsidan.

Men vad det framförallt säger är att Googles satsning på sin egen iMessage-konkurrent – RCS som gör att sms får mycket av funktionaliteten hos andra chattjänster – har gått lite sådär. Visst, nu är den inte särskilt gammal, men redan nu kan vi nog anta att Google inte är… helt nöjda med användningen. Läs: folk har inte strömmat över från iOS till Android och de befintliga Android-användarna envisas med att fortsätta med samma chattappar som innan för majoriteten av sin kommunikation.

Plus att det förstås är enklare att skylla på att andra sidan fuskade än att erkänna att de egna chattsatsningarna historiskt varit en imponerande uppvisning i dikeskörningar och vägvalsfladdrande.

Stor humor, oavsett.

https://www.theverge.com/2022/1/10/22876067/google-apple-ios-android-imessages-bullying-lockheimer

Blackberry går i graven (på riktigt den här gången)

Minns ni Blackberry? IPhonen är allt som oftast den mobil som lyfts fram som startpunkten för dagens smartmobiler, men det var trots allt Blackberry som var den första riktigt framgångsrika modellen som gjorde mobilen till ett verkligt arbetsredskap, med möjlighet att använda internet och mejl exempelvis.

I skuggan av de stora mobilmärkena så har Blackberry fortsatt leva, med budskapet att det ska vara ett säkrare alternativ. Men nu har en era till sist på riktigt nått sitt slut: Blackberry avslutar stödet för sitt mobila operativ, vilket i praktiken innebär att Blackberry går i graven.

The End of BlackBerry Phones Is Finally, Truly Here

The company is pulling support for its devices, meaning that at some point they will no longer be able to connect to cellular networks.

 

Digitalisering

H&M lanserar sin första virtuella kollektion

Ny tävling från H&M: döp tre outfits. Den som kommer på det bästa namnet för respektive outfit vinner den – och får den måttsydd så att den passar vinnaren perfekt. Twisten? Det är tre virtuella outfits. Och priserna är också virtuella. De måttsydda kläderna levereras till vinnarna i bildformat. Ja, plus som ”animerade effekter”, så att svassa runt med vinsten i sociala medier och på andra onlineställen.

Så mycket meta att man skulle kunna tro att det är Facebook som ligger bakom alltihop.

Så varför gör H&M det här? Ja, inte för PR, förstås, utan för att det ska ”representera värdet i att vara ett inklusivt företag eftersom kollektionen passar alla kroppar oavsett storlek, kroppsform och kön” och att det är en del i H&M:s ambition att bli ett ”helt cirkulärt och klimatpositivt” företag eftersom kläderna inte behöver tillverkas eller skickas.

Och… mmmkay. Det kan vara en av de mest krystade kampanjförklaringarna någonsin.

Men att H&M hoppar på det virtuella tåget är desto mer självklart. Om folk är beredda för att betala att se snygga ut även i den digitala världen så, tja, varför inte haka på?

H&M launches its first ever virtual fashion collection – Retail Gazette

​H&M has unveiled its first-ever virtual fashion collection and said it represents its ambition to lead the change in the fashion industry.

CD-försäljningen ökar i USA för första gången på 17 år

The more things change, the more they stay the same. Eller nåt. Nya siffror om musikförsäljningen i USA, som 2021 fortsatte att öka. Men den här gången handlar det om ett lite mer oväntat format: cd-försäljningen stiger i USA för första gången på 17 år.

Visst, vi pratar om en rätt modest ökning. Upp dryga procenten. Lite för tidigt att säga om det handlar om ett hack i kurvan eller ett trendbrott, men oavsett så är det lite anmärkningsvärt. Senaste åren har vi sett hur vinylförsäljningen har gått från klarhet till klarhet och även kassetten har fått lite av en ny vår. Och nu är det alltså dags för nittiotalets musikkung att sträcka lite på sig.

Anledningen stavas några tunga albumsläpp från bland andra Taylor Swift och Adele, men även om de utgör är 2021-dopning så är det i linje med en viktig trend överlag inom musik: ju mer ungefär alla musik som någonsin har skapats finns tillgänglig för alla hela tiden, desto mer sugna blir vi på det begränsade och unika. Gäller förstås inte bara musik. Även NFT:er är del i den här trenden. 

Och vinylen avslutade förra året på topp: veckan före jul 2021 såldes det fler vinylalbum än någon motsvarande vecka sedan åtminstone 1991. På 30 år alltså. Kanske ännu längre (jag antar att 1991 är så långt som det finns jämförbara siffror.)

CD Sales Have Increased for the First Time in 17 Years

Adele’s 30, three albums by Taylor Swift, and more contributed to the newfound interest in the physical format

 

Ekonomi och finans

Apple blir världens första börsbolag värt 3 biljoner dollar

Mina damer och herrar. Säg hej till världens första börsbolag värderat till 3 biljoner dollar. Idag passerade Apple den hysteriskt knasiga milstolpen. Det innebär att Apple dessutom har varit först över 1, 2 och 3 biljoner i börsvärde.

3 biljoner dollar. 3 000 000 000 000 dollar. Eller sisådär 27 biljoner kronor. 27 000 000 000 000 kronor.

Hur mycket är det jämfört med något annat? 2,7 miljarder iPhone 13. Mer än Google (eller Amazon) och Tesla eller Google (eller Amazon) och Meta tillsammans. 9 Alibaba. 43 Spotify. 100 H&M. Över 5 gånger mer än Sveriges samlade BNP 2020. Och för den delen större än BNP i alla länder 2020 utom USA, Kina, Japan och Tyskland.

Sen finns det de som säger att techjättarna har blivit alldeles för stora.

Fun fact: Tiden det tog för Apple att nå respektive biljongräns:

  • 1 biljon: 42 år
  • 2 biljoner: 2 år
  • 3 biljoner: 1 år 4 månader

(Ja, eller egentligen 44 år respektive 45 år och 4 månader – men ni fattar.)

Fun fact: Apple är värt 9 gånger mer än när de första gången blev världens största börsbolag 2011.

Fun fact: Apple är lika mycket värt som de 14 största börsbolagen tillsammans 2011.

No Title

No Description

 

Övrigt

Österrikisk datamyndighet konstaterar att användning av Google Analytics bryter mot GDPR

Ännu ett myndighetsbeslut på GDPR-området inom EU: en datamyndighet i Österrike (eller åtminstone en instans ansvarig för GDPR-frågor) har underkänt användningen av Google Analytics på en österrikisk nätläkares sajt med motiveringen att det bryter mot GDPR.

Och… så långt egentligen inte jättemycket nytt. Ända sedan Schrems II-domen så har det rent formellt inte varit okej att använda amerikanska molntjänster på grund av att det numer inte finns ett giltigt avtal för dataöverföring mellan USA och EU. Exakt vad det innebär i praktiken är det lite olika bud om beroende på vem man frågar – och EU har än så länge inte drämt till med stora förbudssläggan (because EU vill helst få ordning på ett avtal med USA).

Men nu har alltså ännu en instans sagt sitt och konstaterat att det inte är okej. Sen finns det frågetecken: sajten i fråga hade inte implementerat IP-anonymiseringen korrekt, men det verkar trots det som att GA överlag inte faller översynsinstansen i smaken.

Så nej. Sista ordet är fortfarande inte sagt. Men tumskruvarna vrids oavsett åt ännu mer på amerikanska molntjänster i allmänhet och Google Analytics i synnerhet.

Austrian website’s use of Google Analytics breached GDPR

A decision by Austria’s data protection watchdog upholding a complaint against a website related to its use of Google Analytics does not bode well for use

Teleoperatörer vill stoppa Apples VPN-tjänst Private Relay

Annonsblockerare gillas som bekant inte av företag som lever på annonser. Nu kan vi konstatera att VPN-tjänster inte uppskattas av teleoperatörer. Åtminstone inte om det är Apple som levererar VPN-tjänsten. Nu har ett antal europeiska teleoperatörer skrivit ett brev till EU där de uppmanar unionen att sätta stopp för Apples Private Relay-tjänst som är en del av Apples rätt nya abonnemang iCloud+.

Private Relay, där användare kan dölja sitt surfande genom att det filtreras via servrar hos Apple, kom som del i iOS 15 och MacOS 15 men är än så länge fortfarande i beta. Innan funktionen släpps skarpt för alla användare så vill nu ett antal operatörer att funktionen skrotas.

Varför gillar då inte operatörerna det här? Därför att det förhindrar operatörerna från att samla in ”väsentlig nätverksadata och metadata”. Men inte bara det: om Apple tillåts rulla ut funktionen så kommer det att ”underminera europeisk digital suveränitet”.

Och vi kan väl konstatera att det kommer att bli väldigt intressant att se om och i så fall hur EU kommer att agera i den här frågan. De europeiska operatörerna klagomål är helt i linje med EU:s ambitioner att begränsa de amerikanska techjättarnas inflytande över medborgarna och företagen i EU. Men det Apple erbjuder är samtidigt väldigt mycket i linje med EU:s önskan att stärka den personliga integriteten för privatpersoner.

Damned if they do, damned if they don’t.

Sen kan jag inte riktigt släppa känslan att operatörerna kanske bryr sig lite mindre om den europeiska digitala suveräniteten än vad de påstår sig göra. Men det kanske bara är jag.

Some European carriers are already blocking Apple’s Private Relay feature on the iPhone – 9to5Mac

One of the major new iCloud features announced last year was Private Relay, which seamlessly sets up an encrypted VPN-like…

Google drar igång stora lobbyapparaten mot EU:s kommande lagförslag DMA och DSA

Två stora lagpaket på det digitala området rycker allt närmare: Digital Markets Act (DMA) och Digital Services Act (DSA). Två lagförslag som i stort är tänkta att begränsa techjättarnas makt. Ja, och om vi ska vara lite krassa: de amerikanska techjättarnas makt. Techjättar som… Google. Som nu har gjort precis som de gjorde för ett några år sedan inför Upphovsrättsdirektivet: de har dragit igång sin stora lobbyapparat mot EU-politiker.

Googles huvudbudskap är även den här gången det numer välkända techtemat: regleringarna kommer att hämma innovation. Plus att de använder diverse annonsorganisationer som lobbyproxy. Och självklart konstaterar Google att småföretagen är de som hotas mest av DMA och DSA. Because småföretag.

Så egentligen är det i stort inget överraskande här. Men det finns en rätt stor skillnad i hur Google hanterar sin protest den här gången jämfört med Upphovsrättsdirektivet 2019: Google kommer inte med helt öppna hot. Uttalade hot om att lämna länder eller till och med hela unionen eller förtäckta hot som visar hur mycket sämre EU-medborgares onlineupplevelser blir om Google måste begränsa eller göra stora förändringar i sin affärsmodell. Kanske för att Google blinkade först förra gången.

Then again. Vi är ju inte vid mållinjen än. Finns ju fortfarande tid för Google att steppa upp sitt hotgame.

Google in last-ditch lobbying attempt to influence incoming EU tech rules

Group targets officials and politicians with advertising, emails, and social media posts.

Ny fransk lag gör det obligatoriskt för bilreklam att tipsa om mer miljövänliga transportsätt

Okej, det här är… intressant. Ny fransk lag som gör det obligatoriskt för bilreklam att informera om alternativa, mer miljövänliga transportsätt. Kort sagt uppmuntra människor att gå, cykla, åka kollektivt eller utnyttja carpooling. 

Inte bara det, lagen anger dessutom att bilreklam måste innehålla minst en av ett antal fraser. Saker som ”För korta resor, gå eller cykla”. Tänk texterna på cigarettpaket, fast lite mer positivt nudgande. Just nu, åtminstone.

Tänker att fransmännen om ett par år kommer att mötas av budskap som ”bilar dödar” i bilreklamen. Lite mer raka rör, liksom.

French Car Ads Will Soon Be Required by Law to Tell You Not to Drive a Car

The new regulation mandates that car advertisements include references to travel alternatives, such as walking or riding a bike.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 47 2021 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple börjar varna iPhone-användare som kan vara utsatta för statliga cyberattacker

Ett nytt intressant drag från Apple. Eller rättare sagt en ny slags notifiering: en varning om din iPhone är i riskzonen för att utsättas för statligt backade intrångsattacker. Vilket mer konkret innebär att du kan få ett iMessage-meddelande som säger ”hörru, nån försöker hacka dig, mmmkay?”

Det är är dessutom del av en mer koordinerad, tja, attack mot den här typen av verksamheter. I veckan stämde Apple även det israeliska företaget NSO Group, som säljer just den slags teknik som kan användas av stater för att ta sig in i användares mobiler. Så det är alltså mer än något ännu ett sätt för Apple att dels kunna peka på att iPhonen (och Apples prylar överlag) är säkra och dels spinna vidare på Apples införsäljningsargument att de på riktigt bryr sig om användarnas integritet och datasäkerhet.

Just det här funktionen lär kanske inte sälja båtlaster med nya iPhones. Det lär vara få som överhuvudtaget kommer att få upp varningen. Och många av dem lär nog redan vara medvetna om eller misstänka att de är övervakade och punktmarkerade. Apple skickar ut varningen om de ser ”tecken” på att en sån här attack är på gång, så det är fortfarande rätt vaga varningar som kommer att gå ut. ATT, inget om VEM eller HUR.

Men det lär oavsett inte ge Apple fler pluspoäng hos diktaturer som redan är sura på Apple. Men så kan det förstås också vara så att det här inte är aktuellt där. Apple är numer den nära nog enda utländska techjätten som fortfarande har verksamhet kvar i Kina, men det kommer också med ett pris. Ett pris som går ut på att Apple har tvingats till rätt stora eftergifter, inte minst när det gäller hanteringen av just data. På sina håll behövs det inte ens hackas iPhones – iPhone-datan kan kommas åt på andra sätt.

Men det är oavsett ett intressant steg som Apple tar. Även om det enda hyfsat vattentäta sättet att agera på det nya varningsmeddelandet är att blåsa sin mobil och hinka iväg den i första bästa vattendrag.

About Apple threat notifications and protecting against state-sponsored attacks – Apple Support

Apple threat notifications are designed to inform and assist users who may have been targeted by state-sponsored attackers.

Here Is the Worst Apple Notification

Apple has announced that it will let you know when sophisticated, state-sponsored hackers have targeted you. Fun!

 

Ekonomi och finans

Tile köps upp av Life360

Lite oväntat, trots allt: spårningsprylsföretaget Tile köps upp av branschkollegan/konkurrenten Life360 för uppemot 205 miljoner dollar.

Fram till i början av året så var Tille förmodligen det mest kända prylspårningsföretaget, med sina fyrkantiga spårningsbrickor som gick att fästa på och lägga i det mesta. Men sen släppte Apple sin kopia AirTag och helt plötslig hoppade konkurrensen på prylspårningsområdet upp rätt många hack. Det i sig gjorde att Tile blev en betydligt mer trolig uppköpskandidat.

Men eftersom det inte kom några uppköpsrykten så trodde jag att Tile skulle tuffa vidare på egen hand och fortsätta försöka bygga allianser med mer muskelstarka spelare för att på så sätt möta den tuffare konkurrensen. I alla fall ett hyfsat bra tag till. Men nu har Tile alltså nått vägens ände som fristående företag. Visst, rent konsumentmässigt så kommer Tile fortsätta verka som ett eget varumärke, men det är ju så det brukar börja. Lär sugas in rätt helt och fullt.

Ännu ett område där allt mer av verksamheten koncentreras till ett fåtal stora aktörer, alltså. Och det är ironiskt nog inte heller särskilt bra för Apple.

AirTag Competitor Tile Getting Acquired by Location Sharing App Life360

Tile, known for its range of Bluetooth-based tracking accessories that compete with the AirTag, is being acquired by location tracking service…

Klarna rullar ut direktbetalning och betalkort i USA

Det är lite skönt att Klarna lanserar sin ”betala nu”-tjänst i USA efter sin ”betala senare”-tjänst. Det som alltså i stort har varit normen i handel – betala samtidigt som du handlar – håller allt mer på att svänga om till kreditköp. Inte så att Klarna uppfann avbetalningsköpet, men de har lyckats positionera sig själva som innovatören bakom det helt nya konceptet ”buy now, pay later”.

Samtidigt så är det inte så konstigt att Klarna började med kreditköpfunktionen. USA är allt mer Klarnas viktigaste marknad och de har byggt allt fler allianser med befintliga betalplattformar i landet. Men då har det handlat om att Klarna har kunnat erbjuda avbetalningstjänsten som tillägg. Nu gör Klarna precis som de har gjort mot e-handlarna: tar ett allt större steg mot att bli direkta konkurrenter till sina egna företagskunder.

Det blir inte mindre så när Klarna samtidigt också släpper sitt eget betalkort i USA, som gör det möjligt för slutkunder att betala via fyra räntefria avbetalningar – både på nätet och offline.

https://techcrunch.com/2021/11/23/klarna-offers-pay-now-option-in-u-s-klarna-card-coming-soon/

Klarna fortsätter att växa – och förlusterna skenar

Eftersom Klarna inte är ett börsnoterat företag så är det lite svårare att få inblick i företagets finanser. Men Klarna gör som så många andra bolag som siktar på att ta sig in på börsen: släpper någon form av ”kvartalsrapporter” precis som om de redan fanns på börsen. I veckan var det dags för Klarna att lyfta på ridån för de tre första kvartalen 2021.

Så hur har 2021 gått? Ja, Klarna fortsätter att växa kraftigt, något som vi redan visste tack vare information som bolaget har släppt om det tidigare. Men i veckan fick vi också inblick i hur det går med pengarna som rullar in i företag. Ja, och framförallt de som rullar ut. Förlusten före skatt landade på 3,1 miljarder kronor, en fyrdubbling jämfört med för ett år sedan.

Så, tja, Klarna är alltså väldigt mycket ett techbolag redo för börsen. Det är mer eller mindre norm att det ser ut så här. Hysteriska förluster är heller inget problem så länge som tillväxten tuffar på i ett bra tempo. Men med det sagt så är ju 3,1 miljarder kronor fortfarande… en del. Utmaningen för Klarna, även här precis som för så många andra bolag, är att få lite mer balans i böckerna när det börjar bli dags för tillväxten att mattas av. För i det läget är massiva förluster inte alls lika roliga för investerare.

No Title

No Description

 

Övrigt

EU presenterar krav på att chattappar ska fungera med varandra och förbud på annonsering mot minderåriga

EU:s arbete med Digital Services Act och Digital Markets Act, som är tänkta att styra upp framförallt de amerikanska jättarnas verksamheter i unionen, fortsätter och vi vet ännu inte exakt vad de slutgiltiga direktiven kommer att innehålla. Men förutom de övergripande inriktningar som EU redan tidigare har presenterat så kommer det fler och fler mer konkreta saker som sannolikt/kanske kan bli del av de slutgiltiga lagtexterna.

I veckan röstade det utskott som har huvudansvar för techlagstiftning för tre saker:

Ett företags chattapp eller ”sociala medier-app” måste vara interoperabel. Den som använder dessa tjänster ska alltså kunna gå mellan olika tjänster utan att behöva börja om från början. Ett försök att minska inlåsningseffekten, alltså (och dessutom något som såväl Jack Dorsey som Mark Zuckerberg har pratat mycket om inte minst senaste året – förstås bland annat på grund av att lagstiftningsvindarna har blåst åt det här hållet).

Ett förbud mot annonsering mot minderåriga

Att företag som bryter mot lagen (i det här fallet Digital Markets Act) kan få böta så mycket som uppemot 20 % av den globala årsomsättningen. Det intressanta här är att EU alltså siktar in sig på den totala omsättningen och inte bara de pengar som företaget omsätter inom EU, som tidigare mest har varit normen.

https://techcrunch.com/2021/11/23/ep-imco-dma-vote/

EU-kommissionen föreslår förbud mot riktade annonser baserade på etnicitet eller religion

I veckan föreslog EU, som del av kommande Digital Markets Act, bland annat förbud mot annonsering mot minderåriga. Det var inte det enda beslutet som kom från EU på det här området. EU-kommissionen gick ut med ett nytt lagförslag som innebär ett förbud mot att rikta annonser baserat på data baserat på etnicitet, religion, ”hälsostatus” eller sexuell läggning ”om inte användare ger uttalat samtyckte”.

Lagförslaget inkluderar även att annonsörer måste bli ännu mer transparenta i vilken data som de använder för att rikta annonser och även vilka ”förstärkningsverktyg eller förstärkningsmetoder” som de använder. Lite oklart exakt vad det innebär, men i korta drag tror jag att det kan sammanfattas med ”algoritmer”.

Sist men inte minst så måste annonser ännu mer tydligt visa vem som står bakom och har betalat för annonsen.

Allt som allt är det alltså egentligen inte jättestora skillnader mot idag. Det handlar däremot om att EU-kommissionen vrider åt samtyckestumskruvarna ännu hårdare på annonsörer när det handlar just om de aktuella känsliga datapunkterna. Det är dessutom i linje med det som Apple och numer även Google satsar allt mer på: att stoppa spårning av användare kors och tvärs över internet om användaren själv inte uttalat säger att den spårningen är okej.

I veckan har vi fått minst tre fall där EU har klubbat eller föreslagit hårdare regleringar inom techområdet. Tre fall som i sig är rätt frikopplade, men som i ett lite större perspektiv sammantaget ger rätt bra indikationer kring vad som kommer att hamna i EU:s kommande lagstiftningar Digital Services Act och Digital Markets Act – som båda syftar till att skärpa tillsynen av de stora (främst amerikanska) techplattformarna.

EU seeks to block political ads that target people’s ethnicity or religion

Organizations would need to disclose how ads are paid for and how they are targeting certain groups.

Kina kan kräva att Uber-konkurrenten Didi Chuxing avnoterar sig från USA-börsen

I somras så blev en riktigt maffig börsnotering verklighet när kinesiska Uber-konkurrenten (och förstås: medägaren) Didi Chuxing klev in på börsen i USA. Det skedde mitt i en tid när USA allt mer skärper tonen mot och kraven på kinesiska bolag som är noterade vid amerikanska börser. Så pass att det till och med börjar att talas om att helt enkelt tvinga börserna att avnotera kinesiska bolag som inte lever upp till de insynskrav som lagstiftare i USA vill se.

Och nu kan precis ett sådant hot vara på väg att bli verklighet – och det är just Didi som kan vara bolaget som drabbas. Men det är intressant nog inte ett amerikanskt krav – utan ett kinesiskt.

Didi klev in på börsen trots att kinesiska myndigheter kom med väldigt starka önskemål om att Didi inte skulle gå vidare med sina utländska börsplaner. Läs: om ni inte gör som vi vill så kommer vi att straffa er. Och precis det blev också följden. Didis appar i Kina stängdes ned.

Nu kan Didi ha chans att få upp sina appar i landet igen – men om vi ska tro källor till Bloomberg så måste Didi i så fall gå med på att avnotera sina aktier från NYSE. En ren maktuppvisning alltså. Glöm inte bort vem som bestämmer.

Det här är ännu ett kapitel i det, tja, krig som Kina har fört mot sina egna techbolag senaste året. Där det har handlat om att bryta upp monopol för att öka konkurrensen i landet och om att skydda användares data bättre (a.k.a. ”Kina-GDPR”). Men en viktig underström har varit den maktkoncentration som pågår i Kina. Och även maktkamp – mellan det regerande kommunistpartiet och techjättarna som, precis som hos oss, har fått en större roll i människors liv än politiska matkhavare.

https://www.techinasia.com/didi-told-delist

Ryssland kräver att utländska techjättar öppnar lokala kontor

Ryssland fortsätter att steppa upp tonen mot utländska techjättarna (alltså främst företag som Apple, Google och de stora sociala plattformarna). Nu kommer krav på att de öppnar lokala kontor i Ryssland senast 2022.

Och ja, det här kanske inte känns särskilt uppseendeväckande. De flesta (om inte alla) har det säkert redan. Men det finns förstås en kontrollbaktanke i det här. Genom att kräva ett lokalt kontor, med lokalt anställd personal, så skaffar sig Ryssland ännu större möjligheter att straffa techplattformarna som bryter mot lagen. Vilket tyvärr mer och mer handlar om att tjänsterna tillåter regimkritiskt innehåll.

Ryssland har testat att blocka och strypa trafiken till de stora techbolagens tjänster, men nu gör de alltså ungefär som Turkiet (och av samma anledning). För genom att det krävs lokal personal så kan Ryssland göra anställda hos de aktuella bolagen personligt ansvariga och bötfälla dem om bolagen de jobbar för inte jobbar för gör som Ryssland säger och vill. Vi pratar dessutom förmodligen om fängelsestraff.

Ryssland och Turkiet vill alltså göra det riskabelt att jobba för techplattformarna. ”Visst, ni får strunta i vad vi säger, men då kommer det att drabba er personal i vårt land personligen. Tänk på det.” Om man så vill spinna på den PR-karusell som har omgett Facebook/Meta i och med The Facebook Files: Ryssland kan säga att techbolagen väljer vinst över sin egen personals bästa. Tänkt sätt att få techjättarna att hamna i dåligt ljus alltså.

Russia demands large tech companies set up local offices by 2022

Russia told 13 tech companies to set up official presences in the country by the end of 2021, including Apple, Google, Meta and TikTok.

Indien vill instifta en ny tillsynsmyndighet för plattformar som Facebook och Twitter

Ännu en marknad vill att de stora techbolagen ska åläggas större ansvar för vad användarna gör. Den här gången är det Indien som går i samma fotspår som EU, alltså den väg som även exempelvis USA är på väg att slå in på. Tjänster som Facebook och Twitter ska inte längre klassas som ”förmedlare” utan som… publicister.

Det är åtminstone vad ett utskott i det indiska parlamentet har kommit fram till och rekommenderar. Utskottet förespråkar dessutom att en ny tillsyns skapas, med specifikt uppdrag att ta sig an just hur de stora onlineplattformarna följer de föreslagna riktlinjerna. Om det här blir lag återstår att se, men det är nog oavsett en rätt tydlig indikation på vartåt det barkar.

Och det som är ironiskt i det indiska fallet är att Facebook mer eller mindre ska klassas som som en publicist. I resten av världen clashar företag som Facebook/Meta och Google just med publicister kring ersättning för de nyheter som delas och sprids via techbolagens tjänster. Men det säger också något om problemett vi har att hantera och klassa jättebolagen och jättetjänsterna.

Lagstiftare världen över försöker, precis som det indiska utskottet, hitta på delvis nya klassifikationer som ska rymma de förhållandevis nya tjänsterna – men det handlar mycket om att försöka banka in Facebook-fyrkanten i cirklar som har rötterna långt före internet. Att faktiskt beskriva och hantera företag och tjänster som numer ligger i gränslandet mellan nationsstater och företag har vi inte riktigt vokabulären eller den mentala kapaciteten att göra. Och det kommer bli en jätteutmaning de kommande åren.

Facebook, Twitter Should Be Overseen by New Regulator: Parliamentary Panel

An Indian parliamentary panel has recommended treating social media platforms like Twitter and Facebook as publishers and setting up a regulatory body to oversee them, potentially opening the companies up to more liability for user-generated content.

NFT blir årets ord enligt onlineordlistan Collins

Ha. Vilket är årets ord? NFT. Åtminstone enligt (online)ordlistan Collins.

NFT är förkortningen för det rätt överbedrövliga, om än korrekta, begreppet non-fungible tokens – som, om man så vill, är prylmotsvarigheten till kryptovalutor. Om en kryptovaluta är betalmedlet som används för transaktioner via den så kallade blockkedjetekniken så är NFT:er det man kan köpa. Digitala föremål i begränsad upplaga, på samma sätt som fysiska föremål finns i begränsade upplagor (även om upplagorna ibland är jättestora).

Ja, eller det måste inte ens vara digitala föremål eller tjänster. Det kan också vara fysiska föremål och tjänster. Så krasst talat: saker som är lagrade i blockkedjan (åtminstone de som stöder NFT-formatet) och som kan köpas och säljas med kryptovaluta?

(Tydligen så lyckades ”NFT” ta sig förbi ”cheugy” i valet av årets ord. Vilket förstås gör det intressant att fundera över: när blir NFT cheugy?)

”NFT” picked as word of the year-deal with it

Beeple will be mentioned.

Clippy kommer tillbaka som emoji i Windows

JAAAAAAAA! Nästan så att jag blir sugen på att köpa en PC.

Clippy Arrives on Windows 11 to Replace Paperclip Emoji | Digital Trends

What is old is now new again. The paperclip emoji is getting replaced on Windows 11 with an image of Microsoft’s Clippy digital assistant.