Övriga delar i sammanställningen
Del 1: EU:s nya upphovsrättsdirektiv, Sociala medier, Sök/SEO
Del 3: AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, AR/VR, IoT – internet of things, Mobilt, Ekonomi och finans, Övrigt
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Detaljhandel/e-handel
JD.com och Farfetch skapar gemensam plattform för lyxvarumärken
Senaste dagarna har såväl JD.com som Farfetch kvartalsrapporterat. Bättre än väntat. Och nu gör de båda e-handlarna dessutom gemensam sak i onlinelyxsegmentet.
För JD var försäljningen förra kvartalet 22,4 % bättre än 2017. Men likt många kinesiska företag mattades tillväxttakten av – sämsta siffran sedan 2015. För lyxmärkessajten Farfetch var ökningen ännu större: omsättningen ökade 54,6 % (56 % för helåret) – och dessutom ökade antalet kunder med 31 %. Däremot ökade också förlusterna, bland annat på grund av kostnaderna för börsintroduktionen.
Bra – men ökande motvind, alltså. Det kan vara därför som de två företagen nu väljer att fördjupa det samarbete de har haft sedan 2017. Toplife, JD:s försök att skapa en lyxmärkesplattform, skrotas nu. Istället läggs Farfetch till i JD:s app, vilket gör att JD-kunderna får tillgång till över 3000 lyxvarumärken samtidigt som Farfetch får tillgång till JD:s stora kundbas. (Med tanke på JD:s nära band till WeChat kan vi säkert tänka att Farfetch hoppas på WeChat-gräddfil).
Till skillnad från här i väst säljs även lyxvaror till stor del online och det är förstås detta som de två företagen vill mjölka ännu mer. Och den gemensamma satsningen är förstås också ett försök att konkurrera med Alibabas motsvarighet Pavillion.
JD.com siktar på att satsa mer på landsbygd, offline och låginkomsttagare
Tre nya affärsinriktningsbesked för 2019 från kinesiska e-handlaren JD. com:
- Företaget kommer att satsa mer på mindre städer och landsbygden
- Mer offlinesatsningar
- JD kommer fullt ut ta fram en tjänst som ska konkurrera med företaget som nu har gått om JD i användartal i Kina: Pinduoduo. JD:s tjänst Pingou (ja, jag läser Pingu) kommer att appförpackas i ett försök att få ännu mer snurr på verksamheten.
Vad det här i stort handlar om är alltså en satsning på kunder med lägre inkomster. Även JD har känt av att Kinas ekonomi börjar slå i tillväxttaket (plus förstås att världsekonomin håller på att varva ner för den här gången), så det handlar om att titta på nya ställen för att kunna fylla på med kunder. Mer specifikt, främst med Pingou-satsningen, handlar det om att nå kvinnorna.
Att se hur mycket JD kommer att kopiera Pinduoduos framgångsrecept med socialt och gamifierat gruppköpande. Ja, och retailtainment i stort.
Amazon kan vara på gång att öppna ny kedja med livsmedelsbutiker
Ännu mer offlinebutikssatsning från Amazon? Åtminstone enligt uppgifter från Wall Street Journal. Enligt WSJ Kommer Amazon öppna matbutiker i flera amerikanska städer, kanske så snart som i slutet av året och början av nästa.
Butikerna ska inte vara del av Whole Foods-kedjan, utan vara fristående. De ska heller inte konkurrera med Whole Foods (vilket förstås hade varit märkligt). Istället för Whole Foods profil med hälsokost i premiumsegmentet skulle det nya konceptet istället vara mer vanliga livsmedelsbutiker med ett bredare sortiment.
Mat är förstås en vara där avståndet är extra viktigt. Både vad gäller offlinelägen och möjlighet att försörja e-handelsbeställningar. Walmart har sakta men säkert börjat få ordning på det här segmentet, inte minst genom att de har kunnat använda sin största fördel gentemot Amazon: sitt stora butiksnät. Amazon har alltså på det här området lite tvingats in i rollen som den som måste jaga ikapp, vilket gör att uppgifterna känns rätt trovärdiga.
Större fysisk närvaro handlar förstås inte bara om livsmedel. Ju fler platser som Amazon har där kunder kan hämta – och kanske ännu viktigare lämna tillbaka – beställningar, desto bättre för Amazons finanser.
Amazon patenterar robot för att ta emot leveranser i hemmet
Den leveranssträcka som det kämpas och talas mest om verkar bli kortare för varje dag. Last mile blev last meter blev last inch. Och det handlar då om den teknik som ska få våra beställda prylar hela vägen in till våra hem.
Och just den sista biten är kanske den trixigaste om man inte blandar in människor. När saker ska ta sig från leveransfordonet till dörren. Ännu jobbigare i flerfamiljshus och olika slags paketboxar.
Nu tror Amazon sig ha en lösning. Åtminstone enligt ett patent som Amazon beviljades i tisdags. Ett patent på en paketrobot. Fast inte en robot som levererar utan en som tar emot. Din egen paketbutler alltså. En som bara dräller omkring hemma utan att göra något hela dagarna – ända till dess det är dags att springa ut och ta emot ett paket.
Och tanken är förstås, bisarrt nog, helt rimlig. Optimera en robot att på given signal gå ut, möte ett leveransfordon, skaka robothand och leverera paketet i hemmet. Kanske rätt in i kylskåpet om det handlar om mat. Med andra ord behöver man på så sätt aldrig släppa in en främling – eller ens en främmande robot – i hemmet. Din egen paketrobot fixar det.
Det är lite kittlande att fundera på hur just den här delen av våra liv kommer att se ut om, säg, tio år.
Pinduoduo satsar mer på att sälja importerade varor
Pinduoduo, numer Kinas näst största e-handelstjänst, håller på att delvis vrida om verksamheten. Till att i högre utsträckning innefatta import av försäljning av varor från utlandet. En inverterad Wish, alltså.
Pinduoduo, backad av WeChat-ägaren Tencent, har raketat upp på den kinesiska e-handelshimlen med en kombination av sociala gruppköp och gamification. Del av hela retailtainment-vågen, shopping som underhållning, alltså. De har primärt fokuserat på låginkomsttagare i mindre städer och på landsbygden (och likt Wish – rätt mycket skräp, tydligen). Däremot börjar Pinduoduos tjänster bli allt mer intressanta även för prismedvetna storstadsmålgrupper (plus att även den sociala aspekten säkert också lockat).
Nu börjar man alltså, likt Alibaba och JD.com, mer sikta in sig på att sälja importerade produkter. Enligt uppgifter ska Pinduoduo lägga till 500 000 små och medelstora handlare för den här delen av gränsöverskridande delen av sin verksamhet.
Alibaba och JD.com har också redan den här typen av verksamhet, mer eller mindre långt gången, men Pinduoduo tänker sig säkert att kombinationen av penetration på landsbygden (där Alibaba och JD är svagare) med spelifieringen och WeChat-kopplingarna ska få dem att bli valet även framåt hos dessa målgrupper.
Dessutom intressant med penetrationssiffror från analysföretaget Jiguang: under 2018 bedömdes Alibaba finnas i 52,5 procent av alla kinesiska mobiler, Pinduoduo i 27,4 procent och JD i 23,9 procent.
Nelly börjar sälja via Zalando
Ännu ett företag accepterar plattformsutvecklingen: Nelly kommer att börja sälja det egna varumärket NLY by Nelly via e-handelsplattformen Zalando. Kort sagt istället för/som komplement till att bara sälja via egna plattformar.
En fråga som kommer bli allt viktigare för alla som säljer produkter och tjänster framöver: är det viktiga att kunder köper våra varor från oss eller är det viktiga att kunder köper våra varor. Och i det andra läget: hur skapar vi då relation med kunderna (och, tja, är det det viktiga)?
Strömmade medier/Prenumerationstjänster
Youtube stänger av kommentarsfunktionen vid klipp som innehåller barn
Youtube kommer de kommande månaderna stänga av kommentarsfunktionen på nästan alla klipp som innehåller barn. Detta för att stoppa ”predatory comments”. Youtube erkänner att strypningen kan innebära en försämring, men gör det ändå eftersom de vet att ”this is the right thing to do to proctect the Youtube community”.
Att flera stora annonsörer har pausat sin annonsering på plattformen efter att deras reklam dykt upp i klipp som haft såna här kommentarer, och därmed påverkat Youtubes intäkter, har givetvis absolut inte varit en varit en väldigt pådrivande anledning. * host *
De kanaler som även framöver tillåts ha kommentarer får rätt hårda krav på sig: ”these channels will be required to actively moderate their comments, beyond our moderation tools”. Vilket skulle kunna tolkas som att kanalägarna kommer behöva hänga hela dagarna i sina kommentarer.
Sååååå…. Youtube kommer alltså filtrera allt uppladdat material för att på maskinell väg identifiera vilka som innehåller barn? Och i samband med dessa klipp automatiskt strypa Youtube-medlemmars möjligheter att uttrycka sig? Och de kanaler som tillåts ha kommentarer måste antingen sitta dygnet runt och läsa alla kommentarer eller förmoderera dem för att inte bli av med kommentarsfunktionen?
Just sayin.
Pandora släpper eget storiesformat – för ljud
Pandora är senaste företag att gå stories. Helt i linje med den allmänna storyfieringstrenden, men ändå lite otippat – med tanke på att Pandora är… en musikströmningstjänst.
Tanken är enligt Pandora att artister på det här sättet ska kunna ”berätta historien bakom musiken”. Kort sagt alltså ett sätt för artister att kunna bygga en produkt som kan knyta fans närmare artisten och ge fans möjlighet att få ytterligare en dimension till det man lyssnar på.
Pandora hoppas förstås att det här är ett sätt att stå ut i strömningskonkurrensen. Där alla de stora musiktjänster idag mer eller mindre är rätt identiska (med rätt identiskt innehåll) lär det här MySpace-draget vara tänkt att bli ett argument i kampen om artisternas engagemang och närvaro.
Visst skulle man kunna göra en podd med allt det här, men jag tänker att stories-funktionen är närmare dra-och-släpp-bygg-hållet. Och kanske framförallt att formatet gör det enklare att tillgodoräkna sig spelningar för de enskilda låtarna i en story.
Befriande nytänkande i all sin enkelhet.
Det är dessutom ett storiesformat som gjort just för ljud. Visst skulle det här kunna bli, säg, en Insta story med nödvändigt tekniska stöd – men huvudrollsinnehavaren här är trots allt de enskilda låtarna. I en mer grafisk story skulle musiken behöva ha någon form av visuellt innehåll, som skulle göra produktionen lite mer meckig.
Tja, eller så det kommer ett renodlat ljud-Insta-stories-format…
Spotify lanseras i Indien
Efter en fnurra på tråden mellan Spotify och Warner Music verkade det som att att Spotifys inträde på den indiska marknaden skulle försenas. Men nu ser strömningsföretaget ut att ha klivit in i landet. En smyglansering ska ha skett nu ikväll och den officiella lanseringen ska vara satt till i morgon, enligt Variety.
Prissättningsmässigt hamnar Spotify… rätt nära Apple Music i pris. 119 rupees (ca 15,5 kr) i månaden jämfört med Apple Musics 120. Alltså en prisskillnad på… 13 öre. I princip en skillnad på noll, men i ett land med stor fattigdom kan en årsskillnad på 1,5 kr nog ändå vara påtaglig och därför viktig. Men abonnemangsmodellen är intressant på fler sätt. Det finns abonnemang som sträcker sig även över tre månader eller sek månader. Men också så kort som en dag.
Även det senare lär förstås vara skräddarsytt för en låginkomsttagarmarknad – men skulle förstås också vara relevant på fler marknader. Med andra ord mer flexibla prenumerationsmodeller för den som behöver en tjänst en kort period. Med logiken att: en dags intäkter är bättre än ingen dags intäkter.
Apple är på gång att ändra sina appprenumerationsmodeller så att det börjar kunna gå att sätta olika priser för olika kunder (exempelvis rikta erbjudanden för att få befintliga kunder att förnya sin prenumeration). Men det är fortfarande samma tidsperioder som gäller. Samma om jag vill komma in bakom en tidnings betalvägg eller titta på Netflix. Ingen möjlighet att köpa en artikel eller artiklar under tre intensiva nyhetsdagar. Eller välja att bingetitta på bara en Netflix-serie. Kort sagt tillbaka till mer styckesuthyrningar à la VHS (</gammal>).
Vi vill allt mer kunna få saker skräddarsydda precis till våra önskemål. Är inte alls omöjligt, till och med rätt troligt, att vi kommer se prenumerationspendeln svänga tillbaka från pay and forget till ännu mer on-instant-men-bara-kort-tid-modeller. Eller bara prenumerera på en enda Netflix-serie.
Spotify satsar på sportpodcasts
Spotify tar ännu ett podcaststeg. Verkar åtminstone så. Jobbannons som tyder på att företaget tänker ge sig in på poddar inom… sport.
I sig inte något uppseendeväckande. En poddplattform är just det i grund och botten: en teknisk plattform för egentligen vilket ämnesinnehåll som helst. Men här handlar det om roll som:
”will oversee Spotify’s sports content portfolio and a dedicated creative team. You will source, develop and produce premium audio series that engage existing and growth audiences, with an eye toward establishing Spotify’s presence and voice in the category.”
Och som del av rollbeskrivningen:
Shape Spotify’s exclusive content strategy for the sports vertical with a specific focus on podcasts
En rätt omfattande sportsatsning – för en musikströmningstjänst. Och kanske mest intressant att den aktuella rollen ha ha ”specifikt fokus” på poddar. Men att det bara är en del av sportsegmentet.
Visst handlar det om en anställning på Spotify Studios, om man så vill innehållsskapardivisionen inom Spotify, men det är oavsett ett lite… oväntat drag.
Netflix testar ytterligare prishöjningar
Är Netflix på gång att höja abonnemangspriserna ännu mer här hos oss? Tja, kanske. Spår av det här testas i Italien. Basabonnemangspriset är detsamma (7,99 euro) medan standard och premium höjs med 2 respektive 4 euro till 12,99 respektive 17,99 euro. Skulle hos oss kunna betyda 79, 119 respektive 159 kronor om man tittar på nuvarande pristrappa.
Modellen är i sig inte ovanlig. Vare sig online eller offline (och inget som kommit med internet). Ha ett prisaggressivt introduktionssteg och rigga det och varje efterföljande abonnemangssteg för att knuffa användarna mot det dyraste alternativet. Åtminstone gå ett steg upp.
I samband med att Netflix börjat att allt mer segmentera sina abonnemang så börjar också funktioner flytta uppåt i priskategorierna. För Netflix handlar det specifikt om bildkvalitet och samtida enheter. I takt med att folk skaffar allt bättre skärmar blir det förstås allt mer attraktivt att få riktigt schysst bild (även på mindre skärmar). Men mer än något är antalet samtida tittare den riktiga dealbreakern.
Att Netflix testar ansiktsigenkänningsteknik för att stoppa flera än det tillåtna antalet användare titta samtidigt kan förstås ge ytterligare skäl för kunder att kliva uppåt i priset.
Men det här kan också är ett tecken på att vi börjar bli villiga (eller tvingade) att betala mer för de tjänster vi konsumerar. Nu när vi blivit beroende. Alltså att vi kanske börjar närma oss peak low vad gäller priser. Ja, eller ni fattar.
Facebook skrotar två tredjedelar av alla Watch-nyhetsprogram
Facebook Watch, företagets satsning på eget originalvideoinnehåll, verkar mest gå sådär. Och det känns som att en av anledningarna är att Facebook inte riktigt vet vad de vill med tjänsten. Vare sig gällande konsumtion eller typ av innehåll. När företaget pratar om Watch slutar det för det mesta om att det ska vara någon form av lägereld. Socialt tittande. Däremot verkar inte tittarna… titta.
För att få snurr på verksamheten har Facebook bekostat mycket av kalaset själva och sedan låtit andra skapa själva innehållet. Som olika former av nyhetsprogram. Men nu börjar Facebook slasha i utbudet. Av de program med nyhetsprofil som har funnits på Watch kommer bara en tredjedel förnyas. Ska handla om att de kapar banden med de program som inte nått några större tittartal. Kommer publicister som inte längre får Facebook-pengar fortsätta? Återstår att se.
Vad gäller de program som får fortsätta talar uppgifter om att Facebook kommer att förvänta sig att publicisterna själva lägger upp mer pengar själva. Att man kort sagt delar mer på risken. I gengäld kommer företagen som skapar innehållet att själva få sälja annonser till sina program till skillnad från idag när Facebook hanterat alltihop (eftersom det stått för kostnaderna).
På sikt kommer det förstås handla om ett vägval för Facebook. Antingen fortsätta slanta upp för att få företag att skapa innehåll för tjänsten eller bara erbjuda en distributionsplattform och låta publicister (och andra innehållsskapare) stå för alla kostnader. Ska man lyckas med det senare krävs att Facebook visar att Watch kan generera stabila och förutsägbara tittarsiffror och intäkter.
Facebook kan ta 30 procent av intäkterna för Fan subscriptions-funktionen
Kan Apple och Youtube kan Facebook. Ta 30 procent av intäkterna, alltså. Enligt uppgifter från TechCrunch planerar Facebook att ta den avgiften på alla Fan subscriptions. Alltså den prenumerationstjänst som gör att innehållsskapare kan låta följare betala en månadsavgift för att komma åt exklusivt innehåll.
Dessutom verkar Facebook själva kunna erbjuda gratisprovprenumerationer utan att ge innehållsskaparna något att säga till om. Dessutom kräver Facebook ”non-exclusive, tranferable, sub-licensable, royalty-free, worldwide license to use” till skapat innehåll – en licens som gäller även om innehållsskaparen slutar använda prenumerationsfunktionen. Vilket kan sägas vara… rätt långtgående.
Exakta villkoren när tjänsten väl lanseras skarpt är inte satta, så de kan ändras. Som artikeln konstaterar blir det också intressant att se om Facebook kommer välja appbutiksprenumerationsspåret, med vinstdelning med Apple eller Google, eller om man kör Netflix-spåret och på något sätt länkar ut användaren till en webbplats för att hantera prenumerationen. Det senare känns svårare för Facebook, eftersom man är ännu mer ett appfenomen än Netflix. Men den som lever får se.
I artikeln har TechCrunch dessutom lagt ut hela Fan subscriptions-användarvillkoren som de är idag.
Apple ger apputvecklare möjlighet att differentiera prenumerationspriser
Apple skruvar på sitt prenumerationsstöd för apputvecklare. I och med iOS 12.2-uppdateringen kommer det bli möjligt för utvecklare att erbjuda upp till tio olika prenumerationspriser för användare. Det blir alltså möjligt att differentiera sitt erbjudande så att exempelvis befintliga prenumeranter kan få ett lägre pris om de fortsätter. Kan även användas för generella kampanjer utan att behöva sänka priset för alla användare.
Dessutom, lite intressant för att vara Apple, är att apputvecklare också kan se vilka användare som har inativerat automatisk förnyelse av sin prenumeration så att de alltså kan rikta erbjudande mot dessa.
Att Netflix drog bort sina prenumerationsmöjligheter från Appstore (eftersom de ruttnade på att dela intäkterna med APple) kan säkerligen ha bidragit, men det lär var del av en större förflyttning kopplad till företagets satsning på just tjänster och prenumerationer. Genom att erbjuda större flexibilitet än sin one size fits all-lösning kan de säkerligen bli mer attraktiva för appägare. Vi kan väl också gissa att de krattar manegen lite ytterligare inför de två prenumerationstjänster som företaget väntas släppa i år/rätt snart: nyhetstjänsten och videotjänsten.
Apple Music kan vara på gång till Google Home
Ännu en tjänst som kan vara på gång till Googles Home-prylar (deras smarta högtalare, exempelvis): Apple Music. Alltså musiktjänsten hos det företag som är en rätt stor Google-konkurrent inom flera områden.
Sedan är det inte särskilt konstigt. Google vill att fler ska använda företagets hårdvara – då behövs anledningar att göra det. Ju fler, desto bättre. Om det betyder att man måste stoppa in konkurrerande innehåll, so be it.
Men det finns en annan trend i spel här också: att företag med både distributionsplattform och innehållstjänster börjar göra innehållet tillgängligt utanför de egna plattformarna och det egna ekosystemet. Framförallt: utan för det egna hårdvaruekosystemet. Spotify och SoundCloud har senaste tiden börjat ompositionera sig som hubbar för innehåll – innehåll som sedan kan distribueras på eller utanför dessa plattformar.
Med andra ord: det viktiga är att fånga kunderna och kundernas tid. Om kunden inte bara vill använda dina grejer eller dina tjänster – se till att de kan Lego-bygga ihop sina egna digitala liv. Och gör det lätt att plugga in dina produkter där kunderna vill ha dem.
Att Apple Music visades i Home-appen var en ”bugg”
Häromdagen kom tecken på att Apple Music var på väg till Googles Home-prylar. Tjänsten som dök upp som alternativ i Home-appen. Nu verkar det ha varit en ”bugg”.
Wow, fasiken också.
Känns dock som ingen bugg skulle få ett designat alternativ för en namngiven tjänst bara skulle bugga sig in i en app. Visst, det kan ha varit en ”bugg” att den dök upp innan den skulle, men vi kan nog anta att det handlar om ett av två möjliga scenarier:
Apple vill gärna ha med Apple Music som alternativ i Googles hemmahårdvara, men har ännu inte fått klart alla villkor med Google. Eller det omvända.
Känns som att vi nog kan utgå från att det handlar om NÄR Apple Music blir valbart i en Home-enhet och inte OM.
Tencent kan släppa spelströmningsplattform
Apples uppges vara på gång med det. Google spås presentera sin variant under ett event i mars. Strömningsprenumerationstjänster för spel. Och nu vill inte Tencent vara sämre.
Tencent Instant Play kommer att presenteras 20 mars, tillsammans med IBM. Och kommer alltså sannolikt funka som övriga liknande tjänster fungerar eller kommer att fungera: strömning av spel från molnet vilket bland annat kan göra det möjligt att spela mer kraftfulla spel utan att behöva köpa en värstingdator eftersom mycket av tyngdlyftandet sker just i molnet. Kommer förstås också fungera för mobiler.
Tencent är här hos oss kanske mest kända för WeChat, men de sitter på en uppsjö internetbaserade tjänster. Och just spel är det som står för majoriteten av företagets intäkter. När Kina skärpte reglerna kring just spel under förra året slog det därför extra hårt mot just Tencent. Den här typen av satsningar kan förstås bli ett sätt för Tencent att få ännu mer snurr på spelsegmentet (nu när marknaden har kommit igång igen i Kina).
Tencent Music kan vara intresserat av att köpa halva Universal Music
Häromveckan gick Vivendi-ägda Universal Music ut med en kvartalsrapport som visade att helåret var det bästa någonsin för företaget. Inte bara det, enligt Universal själva ska det ha varit det bästa året för något musikbolag – någonsin.
Men redan dessförinnan har Vivendi gjort klart att de vill sälja (åtminstone) delar av Universal. Kanske för att de vill casha in på framgångarna via musikströmmandet. Kanske för att de känner att musikbolag av den här typen håller på att nå vägs ände. Oavsett så börjar det nu komma rykten om potentiella friare. Och ett av dem sägs vara WeChat-ägaren Tencent, som kan vara intresserat av att köpa så mycket de får (det sägs att Vivendi ska sälja upp till 50 % av Universal). Och uppgifterna gör gällande att det kan handla om bud över 20 miljarder dollar, vilket skulle kunna ge Universal, som eget bolag, en värdering i spannet 45-50 miljarder dollar.
Tidiga diskussioner (oavsett vilka som är inblandade), så mycket lär kunna hända. Men några tankar kring scenariot med Tencent som köpare.
Tencents musik- och strömningsdivision Tencent Music and Entertainment sjösattes på börsen precis i slutet av förra året och har sedan dess gått rätt bra. TME äger dessutom delar av Spotify – och omvänt. Men det båda företagen kämpar med är allt licensieringshärk som finns kring musik. Det är bland annat därför som Spotify också försöker bredda sin produktportfölj bort från bara musikströmning (som podcasts).
Med tanke på att Universal är världens största skivbolag så sitter de på högvis med rättigheter. Skulle man själv sitta på rätt stora delar av de rättigheterna skulle man kunna kapa rätt mycket av intäktsdelningen. Och det skulle alltså då också vara goda nyheter för Spotify.
Disney kan vara på gång att köpa en ännu större del av Hulu
Disneys egen strömningsplattform kommer allt närmare och i samband med det kommer nu uppgifter om att Disney vill köpa en ännu större andel av strömningsplattformen Hulu. Enligt Variety förhandlar Disney om att köpa tioprocentiga andel för uppemot en miljard dollar. Tillsammans med den andel som Disney redan äger, den andel som Disney håller på att köpa från 20th Century Fox och AT&T:s del så skulle Disney sitta på 70 procent av Hulu. Det skulle i då i praktiken helt bli ett Disneyägt företag.
Anledningen är förstås inte så konstig. Disney är ett innehållsföretag. Det är det de kan. Nu behöver de skaffa sig distributionen. Då kan man antingen bygga upp den själv – eller köpa en färdig plattform. Som Hulu.
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
