Övriga delar i sammanställningen
Del 1: EU:s upphovsrättsdirektiv, Sociala medier
Del 3: Digitalisering, Ekonomi och finans, Övrigt
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Sök/SEO
Google ger sig på Airbnb med sökningar efter semesterboende
Åhejåhå. Det här är stort. Google goes Airbnb. Senaste sökresultatsfunktionen: sök semesterboende. Way to förstöra Airbnb-börsnoteringsfesten.
Via hotellsökfunktionen går det nu alltså att söka efter det perfekta semesterboendet. Ja, eller det som åtminstone passar bäst utifrån det man önskar sig. Förstås med bilder, information och recensioner.
Visst, inte en fullständig Airbnb-dödare, men är flera kliv in på Airbnb:s planhalva. Inte minst eftersom Google sitter på en väldigt stor konkurrensfördel i sammanhanget: möjlighet att visa upp och därmed marknadsföra boenden direkt i samband med sökningar.
Vi kan nog gissa att den här typen av funktion på sikt kommer att integreras ännu mer direkt i sökresultatet. Med andra ord så att du inte ens måste gå in i en dedikerad funktion – ens på Google.
Google gör det möjligt för användare att skapa publika evenemang i Maps
Google tar ännu ett kliv in på Facebooks planhalva. Testar/har börjat rulla ut möjlighet att skapa publika evenemang.
Vissa Android-användare ska nu kunna skapa ett evenemang ungefär som man skulle gör på Facebook. Ett evenemang som sedan, antar jag, kommer att dyka upp i Maps om man gör en sökning på vad som finns eller finns att göra i närheten av en plats.
Den här funktionen lär förstås kunna passa in bra med de olika funktioner som börjar dyka upp för företag att skapa och ladda upp olika typer av innehåll, som erbjudanden, direkt i My business i sökresultatet. För att inte tala om stödet för att följa platser.
Ett tämligen självklart användarscenario är någon form av lokal marknad. På sikt lär man säkert kunna söka på typ ”hashtag” – alltså att få fram alla företag som deltar i en marknad eller liknande. Och vilka erbjudanden de har. Som säkert dessutom lär kunna gå att anpassa beroende på hur nära kunden är butiken.
Det här kan förstås också användas till demonstrationer och andra sammankomster vilket gör att Google allt mer kommer att tampas med samma sak som just Facebook: vilka evenemang tillåts att visas? Okej med klimataktivism men inte anti-invandringsmanifestationer?
Google Earth börjar visa street view-bilder från Mars – på Jorden
Ha. Ännu ett skönt Google-initiativ: traska runt på Mars via Google Earths ”street view”-funktion. Ja, eller ”Mars på Jorden”, som Google själva konstaterar. Mer specifikt: Devon Island.
Ön ska tydligen vara en av de mest Mars-lika platserna på Jorden. Inte minst tack vare den totala avsaknaden av infrastruktur eller andra mänskliga ingrepp. Men även landskapet i sig ska påminna om vår grannplanet.
Google har gjort precis som vanligt. Haft fyrhjulingar och människor som fått åka och gå omkring med kameror som skapat de bilder som Google sedan mashat ihop på sedvanligt 3D-street view-sätt. Så nu har du chans att uppleva alla magnifika sevärdheter på Devon Island hemma i soffan. Typ.
Dessutom förevigades själva projektet också via en ”bakom kulisserna”-film som ska vara världens första dokumentärfilm inspelad med en Pixel 3-mobil.
Googles sök börjar öppna bildlänkar utan att länka vidare
Google fortsätter sin satsning att döda alla andra webbplatser. Eller åtminstone göra allt de kan för att vi inte ska behöva dem – och därmed klicka bort oss från Google. Senast ut: in app-webbläsare. I webbläsaren.
Nu handlar det på sätt och vis om sidor där man oavsett inte trycker sig bort. Det verkar bara gälla Googles snabbladdande AMP-mobilformat. Man skulle alltså kunna säga att det handlar om sajter som redan lagt sitt innehåll hos Google.
Men, tja, vi kan väl nästan gissa att det här kommer bli den normala hanteringen även för vanliga, icke-AMP-sajter.
Detaljhandel/e-handel
Lifvs Sandinavia öppnar sin första obemannade butik
Saker jag missade förra veckan: Lifvs Scandinavia öppnade den första butiken i företaget i sitt ”Amazon Go”-projekt. Ja, eller valfri kinesisk motsvarighet. Alltså en obemmmannad livsmedelsbutik. Fasta modulformat om 25 eller 33 kvadratmeter, med en dedikerad app för att shoppa från sortimentet.
Pilotbutiken hamnade i Bålsta och intresset verkar ha varit stort. Men nyhetens behag är en sak – blir intressant att se om användningen håller i sig.
Men som koncept är det förstås mitt i prick. Och då inte så mycket den obemannade delen, utan två andra stora trender just nu: bekvämlighet och att finnas där kunden är (snarare än att förvänta sig att kunden ska komma till dig).
Kan sociala shoppingtjänsten Yunjis modell fungera i Instagram?
Ännu ett kinesiskt företag på väg till amerikanska börsen: SoCom-företaget Yunji.
I sammanhanget är det en rätt liten introduktion. Yunji räknar ”bara” med att dra in upp till 200 miljoner. I höstas kom uppgifter om att Yunji siktade på att ta in 1 miljard till en värdering mellan 7 och 10 miljarder dollar – så om de uppgifterna stämmer har Yunji alltså fått skala ner de planerna rätt rejält. Trots att Yunji är något så halvovanligt som en startup som nästan går med vinst.
Vad gör då Yunji? Erbjuder socialt shoppande via WeChat. Om man så vill, ett rent ”pluginföretag” till den applattformen. I artikeln jämförs tjänsten mycket med liknande Pinduoduo. Båda är ungefär lika gamla och omsatte 2018 ungefär lika mycket (strax under 2 miljarder dollar). Däremot var Pinduoduos förluster 1,5 miljarder dollar, medan Yunjis alltså nästan gick plus minus noll (minus 8 miljoner). Och de skillnaderna trots att Pinduoduo har tio gånger fler användare.
Yunji har varit i blåsväder eftersom modellen har haft pyramidspelsvibbar: få pengar ju fler användare du får att signa upp på plattformen. De har sedan dess ändrat sin affärsmodell något men i grund och botten handlar det om att användare betalar en medlemsavgift och får fördelar och rabattar. Men de får också möjlighet att öppna en egen butik på plattformen.
Och det sista är extra intressant.
Yunji är inte den enda tjänsten i landet som har liknande funktionalitet och att sätta upp sin egen butik, sin egen e-handel, och sälja grejer är vanligare i Kina än här. Du kan sälja vi Blocket, Etsy och eBay, vilket på sätt och vis ger dig ungefär samma sak – men de kinesiska varianterna är ofta närmare kopplade till sociala funktioner. Liveströmningsthopping och retailtainment. Och blir på sätt och vis mer som en ”riktig” e-handelssajt.
Det får mig förstås att tänka ”Instagram”.
I och med nysläppta utcheckningsfunktionen finns i princip alla element som behövs för att skapa en ”webbshop” direkt i plattformen. Marknadsföringsmöjligheter och livesändningsfunktioner finns redan. En tjänst som Tulerie, där du kan hyra ut kläderna i din befintliga garderob, skulle exempelvis kunna platsa bra här. Plus att vi då också skulle se såväl funktioner som helt nya företag som erbjuder logistiken som tjänst.
Blir väldigt intressant att se vilken riktning Facebook tänker att Instagram ska ta. Om de ser det som en plattform för företag att sälja sina produkter, eller om man (också) ser framför sig ”privatpersonsbutiker”.
Instagram som marknadsplats. Fullt ut.
Strömmade medier/prenumerationstjänster
Spotify köper podcastföretaget Parcast
Spotify kör verkligen hårt på podcastspåret just nu. Efter uppköpet av Gimlet och Anchor nyligen köper man nu ännu ett podcastföretag: Parcast. ”A storytelling-driven podcast studio”.
Parcast är alltså ännu en innehållsstudio snarare än en distributions- eller teknikplattform. Mer specifikt har man gjort 18 poddserier och ska ha 20 till i kö för resten av året (som man kan anta blir av trots uppköpet).
Med det här signalerar Spotify tydligt att man tänker göra det som många andra, inklusive de själva, gör kring innehåll: skapa eget för att köpa mellanhänder och för att driva på hela segmentet som helhet.
Dessutom ger originalinnehåll exklusivt innehåll som kan användas som argument för att locka kunder att välja just Spotifys plattform. Det intressanta blir att se om Spotify även här också kommer att göra materialet tillgängligt i konkurrerande tjänster för att på så sätt tjäna pengar även om kunder inte aktivt väljer Spotify som tjänst.
Spotifys kurerade spellistor blir mer personaliserade
Spotify blir mer ännu mer personligt. Nu får mänskligt kurerade spellistorna sällskap av personaliseringsalgoritmer. Istället för en lista fits all så kommer en och samma lista se annorlunda ut för olika lyssnare. Kort sagt så ska du få ännu högre träffsäkerhet vad gäller att få låtar du gillar – i spellistor som sannolikt redan innan rätt mycket innehåller det du gillar.
Handlar förstås inte bara om att göra kunderna nöjda. Även ett sätt att blidka skivbolagen. Enligt Spotifys tester så ökar andelen som letar sig vidare efter att ha fått en låt servad på det här sättet med 80 procent och andelen sparade låtar gick upp med 66 %. Men det innebär också att antalet potentiella artister i varje spellista av den här typen ökar med 30 procent och antalet låtar med 35 procent. Spotify ökar alltså den potentiella synligheten (ja, eller… hörligheten?) med en tredjedel. Verkar alltså ha gynnat alla inblandade trots att inte alla lyssnare hör alla låtar.
Jag tänker direkt på en mashuptjänst som fortsättning på det här. Jag har en lista, en vän till mig har en annan. Sedan har vi en tredje lista som automatiskt samlar låtarna som diffar mellan våra listor.
Google börjar transkribera poddar på sin podcastplattform
Ännu en bra Google-grej. Och en rätt självklar sådan, egentligen, med tanke på Googles rötter: automatiskt transkribering av poddar. Kort sagt: möjlighet att textsöka på innehåll.
Det verkar åtminstone som att den här tjänsten är på gång baserat på kodgrävande. Vi kan nog anta att så kommer att ske hyfsat snart.
Nackdelen är förstås att det bara fungerar för Googles poddplattform (och det är bara i Android som funktionen har setts, men det behöver inte betyda att den inte kommer samtidigt till iOS, eller åtminstone rätt kort efter).
Korsmultimedialt innehållssökande börjar bli allt vanligare. Söka musik baserat på färg eller mat på sinnesstämning. Kort sagt: låta användare och kunder söka innehåll och produkter på det sätt som passar var och en bäst.
Warner skriver sitt första skivkontrakt med en algoritm
Skön grej. Och ett tecken i tiden. Skivbolaget Warner har signat en ny artist. Så långt inget konstigt. Vad som sticker ut lite mer är att artisten är en… algoritm.
Vad det handlar om är Endel, en antistressapp, som kommer att släppa 20 album under året. Appen ska skapa ”personaliserade ljud” baserat på en massa användardata som tid på dagen, plats och puls. Man kan välja om syftet är att sova, slappna av eller få hjälp att fokusera. Och det ska alltså vara en algoritm som står för musikskapandet.
Endel har även släppt en Alexa-skill som ska använda ”predikativa mekanismer” för att skapa ”lämpliga ljudlandskap under dagen”. Med andra ord att man ska kunna be Alexa att skapa en bakgrundsljudsmiljö anpassat efter användaren – och som dessutom följer och anpassar sig efter användarens dag. (Blir förstås spännande om det finns flera personer i hushållet…)
Nu känns det här alltså mer som avslappningsbakgrundsljud än ren musik, men om man tänker lite mer längre så skulle det här kunna bli hur musik skapas åt oss. Alltså inte bara att Spotify rekommenderar låtar som liknar det jag gillar – utan att en algoritm skapar den musik som är skräddarsydd för mig just här och nu. Med de harmonier, den sångröst, text och känsla som passar mig bäst just nu.
Är Youtube på gång att skrota sin satsning på eget originalvideoinnehåll?
Hur går det egentligen för Youtubes originalvideoinnehållssatsning? Lite sådär, enligt Bloomberg. Så pass sådär att man kommer att skära i den. Och i praktiken kasta in handduken i kampen mot de andra jättarnas mastondontsatsningar.
Youtube själva säger att uppgifterna helt saknar grund och att de kör på precis som planerat. De var väl lite tvungna att säga det.
Men på det här området har Google och Facebook en sak gemensamt: båda är kungar på användarskapat innehåll, men när det handlar om proffsinnehåll, alltså där man hostar upp pengar till produktionsföretag för serier eller filmer (eller andra typer av medier) så har inget av företaget fått riktigt snurr på verksamheten.
Visst ”ingen snurr” är relativt i det här sammanhanget. Det kan fortfarande handla om miljontals visningar. Men nu pratar vi om företag som kastar runt miljardsiffror till vänster och höger och då hamnar kraven på annan nivå.
Att se om det finns substans i Youtube-uppgifterna. Och om det i så fall kommer innebära att satsa mer på betalt innehåll i samarbete med youtubare eller om man än mer väljer att gå Youtube TV-spåret med att erbjuda (mest) andras innehåll i en paraplytjänst.
Youtube står för en tredjedel av all mobil internettrafik
Ni vet Youtube? Som används… en del? Nya siffror från Sandvine (som jag inte kände till tidigare, men som verkar mäta internettrafik) gör gällande att Youtube står för 37 % av all mobilinternettrafik. Det är mer än en tredjedel det.
Och avståndet till tvåan är också… rätt stort. Facebook hamnar på andra plats med 8,4 %, Instagram på plats fyra med 5,7 % och WhatsApp på 3,7 % (dessutom har de av någon anledning brutit ut ”Facebook video” på en egen post med 2,5 %). Enligt samma siffra är Netflix den verkliga mobilhoggargiganten totalt sett med 15 % av all internettrafik, men om man bara tittar på mobiltrafik så landar andelen på måttliga 2,4 %. Nästan lika mycket som Appstore (finns förstås anledningar, som att Netflix fortfarande säkert tittas på stationära enheter och att det där handlar om högre videokvalitet).
Två saker som att notera:
WhatsApp hamnar väldigt långt efter Facebook, och rätt långt efter även övriga i Facebook-familjen. Det märks att WhatsApp fortfarande mestadels är populär på tillväxtmarknader med dåliga uppkopplingar, låga inkomster och därmed jämförbart höga uppkopplingskostnader. Jag misstänker att även Facebooks Lite-app räknas in och därmed drar ned snittet för moderskeppet.
Det andra som sticker ut, och som är det riktigt stora utropstecknet, är att Snapchat suger ungefär lika mycket mobildatatrafik som Facebook och mer än Instagram (nästan så att Snapchats siffror är Instagrams plus WhatsApps sammanslagna). Trots betydligt mindre användarskara. Okej, Snapchat har ju sedan starten varit en video först-app, men det säger en hel del om hur mycket de som använder Snapchat faktiskt använder tjänsten.
Visst, en enda undersökning som vi inte ska hänga upp allt på, men ändå intressant.
AR/VR
Alibaba köper AR-företaget InfinityAR
Alibaba har plockat upp ännu ett bolag. Man har köpt israeliska AR-företaget InfinityAR, som arbetar med AR-mjukvara.
Kort sagt ännu ett tecken på hur AR blir allt viktigare som teknik för e-handel. Ja, eller rättare sagt mixed reality-handel: ”offline”-teknik för att lyfta onlineshoppingupplevelsen.
IoT – internet of things
Googles TossingBot – en jäkel på att… kasta saker
Ha. TossingBot. Senaste Google-roboten. Framtagen i samarbete med Princeton university. En bot som kan plocka upp en grej och… kasta den.. Ja, och sen fånga det kastade objektet.
När man ser filmen är det väldigt lätt att tänka meh. Och det är rätt ofta känslan när man ser saker som robotar nu har lärt sig. Sjukt basala grejer.
Men det säger något om hur jäkla komplex och fantastisk den kvantdator vi har innanför pannbenet är. Och vilken enastående bioprogrammering som naturen har fått till. Alla samtida ekvationer som studsar runt som elektroniska impulser. Som att kasta och ta emot ett objekt.
Och då ska vi förstås också komma ihåg att de robotar som tas fram ofta, likt en AI idag, är gjorda för att utföra ett enda moment. Som människor växla mellan helt olika manövrer med i princip ingen omställningstid. Lätt att glömma att vi är statistiskt omöjliga tvåbensmirakel skapade av stjärndamm.
Ikeas Sonos-samarbete dyker upp
Så har Ikeas Sonos-högtalarsamarbete landat. Fortfarande inget om pris annat än att det kommer att vara ”överkomligt”. Och ja, självklart funkar högtalaren också att använda som bokhylla eller bokstöd.
AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter
Google startar globalt AI-råd för att övervaka etisk utveckling och användning av AI
Ännu ett Google-initiativ på AI-området. En global översynskommitté som ska säkerställa att Google lever upp till sina egna principer gällande etisk och ansvarsfull användning och utveckling av AI-tekniken såväl inom företagets forskning som dess produkter.
Gruppen består av kompetenser från beteendevetenskap, psykologi, ekonomi, matematik, musikteknologi och förstås AI-världen. Även en ”utrikespolitikexpert och diplomat”.
Det här börjar bli en grej bland techjättarna. Inte AI i sig (som visserligen alla håller på med), utan att outsourca delar av övervaknings- och kontrollfunktioner till oberoende organ. Facebook är på att dra igång liknande initiativ (som kring överklaganden vad gäller innehåll som plockas ned).
Vi kan tänka oss att det kommer diskussioner även kring detta. Å enda sidan är det helt straight forward. Ett företag som väljer en ”styrelse” och väljer vilka som ska sitta där. Men nu pratar vi om företag som har enormt stor inverkan på våra liv, den digitala utvecklingen och inte minst, som här, teknik som har potential att bli fantastiskt bra eller fantastiskt dålig för mänskligheten.
Det gör att man kan skulle kunna unna sig ett tankeexperiment.
Kommer vi se någon slags tech-FN? Och vilka sitter i så fall där? Och vem bestämmer det?
Bekvämlighetsekonomin
Tencent och Alibaba i samarbete kring mobilitetsdelningstjänster
Vem behöver Game of Thrones när vi har verkligheten? Ännu ett samarbete som är lite… uppseendeväckande. Ett nytt kinesiskt mobilitetsdelningskonsortium bestående bland annat av… Alibaba och Tencent.
Satsningen, under namnet T3, består förutom Kinas två techgiganter också bland andra av tre statsägda kinesiska biltillverkare. Techspelarna bidrar med sin datasmartness och biltillverkarna står för, ja, tilverkningen av mobiliteten. Målsättningen är att skapa ett ”smart mobility ecosystem”.
Tillsammans plöjer företagen i samarbetet ner 1,45 miljarder dollar i T3 och planen är att ha 5000 fordon på vägarna redan i maj/juni.
Anledningen är förstås att man vill ta upp kampen med världens största mobilitetsdelningsföretag Didi Chuxing. Ett företag som… både Tencent och Alibaba har investerat i. Ja, sen har vi förstås också en annan konkurrent, Hello TransTech, där en av investerarna är Alibaba-kopplade Ant Financial (bakom mobilbetalningsplattformen Alipay).
Because så klart.
Lyft börjar erbjuda servicecenter, kreditkort och andra förmåner för sina förare
Inför börsnoteringen snartsnartsnart fortsätter Lyft bygga ekosystem. Fast den här gången ett internt ekosystem. Man släpper fler anledningar för förarna att välja Lyft. Och därmed förstås sluta apphoppa.
Företaget lanserar ett bankkonto utan avgift, ett Lyft-betalkort med med cashback (4 procent på restaurangbetalningar, 2 procent på bensin och 1 procent på mat – alltså typ de grejer du behöver för att kunna köra åt Lyft) och egna verkstäder där Lyft-förare får rabatt på service och tvätt.
Finns ytterligare en baktanke: genom att erbjuda rabatter kan Lyft få sitt förarerbjudande att bli mer attraktivt – utan att höja priserna på körningar (som skulle kunna driva ner efterfrågan). Lite win-win-win, alltså.
Lyft har, mer eller mindre, profilerat sig som det ”schyssta” alternativet, men har aktivt motarbetat olika lagförslag som skulle höja minimilöner för arbetare som Lyft-förare. Initiativen ovan är ännu ett sätt att ge anställningsförmåner utan att fullt ut börja arbetsgivaransvar.
Men trots det finns det en lite åtminstone en liten tendens att gigföretag mer och mer börjar närma sig mer traditionella anställningsformer. Helt enkelt för att det i vissa lägen nästan blir billigare. Definitivt enklare på vissa sätt.
Ubers Ride pass kommer till fler städer
Det går att prenumerera på allt. Som Uber-turer. Nu rullar företaget ut sin Ride Pass-satsning i fler städer. Kostnad 14,99 dollar i månaden, eller 24,99 i städer där Uber även erbjuder scooter- och elcykelalternativ. Så vad får du för den månadskostnaden? Åka hur mycket du vill? Nej, du får betala samma låga pris oavsett när du åker.
Ride Pass är alltså krasst talat en försäkring. En försäkring mot priser som skjuter i höjden när många vill åka. Du måste fortfarande betala för varje resa, utöver prenumerationskostnaden. Om man så vill: försäkra sig mot ryckiga marknadspriser.
Lönar sig ett sådant abonnemang? Svaret lär bli: det beror på. För Uber-knarkare kan det säkert löna sig. För Uber ska det tydligen inte alls löna sig. Tvärtom så är det Uber som slantar upp mellanskillnaden om en förare förlorar pengar på en Ride Pass-körning. Men det är något som Uber bevisligen är beredda att räkna hem. Åtminstone ett tag till.
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
