To view this content, you must be a member of Ola Andersson's Patreon
Already a qualifying Patreon member? Refresh to access this content.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
6 är det nya 20? Ja, det verkar nästan som det. När techbolag sa upp folk förra året så verkade det som att runt 20 % verkade vara normen. 2023 har det sjunkit till runt 6 %. Spotify går nu med i den klubben.
Det innebär att vi alltså på ungefär en vecka har sett Microsoft varsla 10 000 i personalen (5 %) följt av Googles 12 000 (6 %) och nu samma nivå när yxan faller även på Spotify. Strömningsbolaget går däremot inte ut med en antalssiffra, men borde landa någonstans runt 600.
Så ja. Betydligt färre än de andra två uppsägningsbolagen den här svängen, men så pratar vi också om ett betydligt mindre företag. Spotifys totala personal var för uppsägningsbeskedet 9800 – alltså färre än de som nu får gå från såväl Microsoft som Spotify.
Men anledningen är oavsett densamma som för ungefär alla techbolag som tvingats göra sig av med folk senaste året: tuffare ekonomiska tider kopplat med överanställande under pandemiåren.
Spotify is laying off 6 percent of employees
Spotify is laying off 6 percent of its workforce as part of a company-wide restructuring, CEO Daniel Ek wrote in a message to employees.
ChatGPT? Meh. Såååå gjort.
Så kan vi ungefär sammanfatta Metas Chief AI scientists reaktion. Tjänsten är inte ”särskilt innovativ” och ”inte revolutionerande”.
Och om vi bortser från att det eventuellt kan finnas ett… stänk avundsjuka inblandat här så är det förstås inte alls omöjligt att han har rätt. Det kan säkert finnas liknande modeller och algoritmer som är snabbare, vassare och mer avancerade. Jag har alldeles för dålig koll.
Men det är också, lite avrundat, ett ingenjörssätt att se på det. Vilket får mig att återigen dra parallellen mellan Google och Apple.
När Steve Jobs dog så dog också Apple som innovationsbolag. Det blev bara ett tråkigt vinstbolag som gör generiska produkter. Ungefär så kan vi sammanfatta en rätt vanlig syn på Apple idag. Men grundfelet här är att Apple aldrig har varit vassast på innovation.
Tvärtom är det nästan alltid andra bolag som spränger gränserna. Google inte minst. När Google släpper nya Pixel-mobiler, exemplevis, så hyllas de ofta för att ha smartare och mer avancerade lösningar än iPhone-modellerna. Samma sak när det kommer till saker som Google Maps, sök och digitala assistenter. Plus en massa annat.
Problemet för Google är att de är ett ut i fingerspetsarna ingenjörsdrivet bolag. Det gör att de tar fram lösningar som många gånger ligger i framkant. Men de har så förtvivlat svårt att få konsumenter att köpa dem. Både hårdvaran och tjänsterna. Det är helt enkelt saker som är lite för avancerade för behoven hos gemene man och lite för meckigt paketerade.
Apple har däremot fingertoppskänsla när det gäller att pricka in när en ny teknik står på gränsen för sitt stora mainstreamgenombrott. Då släpper Apple en lösning som är tillräckligt bra i en enkel paketering.
Apple satsar alltså på saker som är good enough för dagens behov snarare än sjukt avancerat för morgondagens kanskebehov.
Samma sak med ChatGPT. Det kanske är så att den inte är vassast. Men den är tillräckligt bra för majoriteten av behoven. Och den är förpackad på ett enkelt och lättmarknadsfört sätt så att normalanvändare behöver noll startsträcka.
Så den vanliga sanningen alltså: bättre att ha släppt något good enough idag än att säga att man kanske/förmodligen/nog kommer att släppa något sjukt mycket bättre någon gång längre fram.
ChatGPT is ’not particularly innovative,’ and ’nothing revolutionary’, says Meta’s chief AI scientist
The public perceives OpenAI’s ChatGPT as revolutionary, but the same techniques are being used and the same kind of work is going on at many research labs, says the deep learning pioneer.
Ni vet de där uppgifterna om att Microsoft var på gång att köpa halva Open AI – företaget bakom bland annat senaste virala AI-raketen ChatGPT (okej, 49 % av Open AI)? Nu har det blivit av. Kanske. Eller kanske inte.
Open AI gick idag ut med att organisationen förlänger sitt ”strategiska samarbete” med Microsoft och att… ja, det var det vi fick veta.
Okej, lite mer framgick i Open AI:s pressmeddelande: Microsoft kommer att ”öka sina investeringar”. Och att Microsofts Azure-plattform kommer att ”fortsätta vara den exklusiva molnleverantören för Open AI:s forskning, API:er och produkter”. Inklusive sannolikt det som det också har spekulerats i: att Microsoft har integrerat och/eller kommer att integrera Open AI:s lösningar i produkter som Bing och Office-paketet.
Vi får helt enkelt vänta till dess att några ”källor med insyn” läcker finansiella siffror om affären.
Något som det däremot inte talas om är huruvida samarbetet är exklusivt även åt andra hållet. För bara något vecka sedan gick Open AI:s VD Sam Altman ut med att Open AI inte hade något exklusivt nyttjandeavtal med Microsoft. Att det alltså är fritt fram för Open AI att kränga sina lösningar till andra.
Ja, eller hyfsat fritt. VI kan väl gissa att Open AI kommer att dubbelkolla innan man inleder samarbete med Google, exempelvis. Så frågan är alltså hur pass öppet äktenskapet är. Det är förstås inte alls omöjligt att Microsoft ser fördelar i att Open AI vänsterprasslar. Att det är okej att folk inte använder Microsofts tjänster – så länge som de tjänsterna använder Microsofts molnlösningar och teknik.
Inklusive Open AI:s.
(Sen gissar jag att Microsoft hellre vill verka i kulisserna än att gå ut med att de – i praktiken – köper den just nu mest hypade AI-tjänsten. De orkar helt enkelt inte jiddra mer med EU och FTC.)
OpenAI and Microsoft extend partnership
We’re happy to announce that OpenAI and Microsoft are extending our partnership.
Ännu en intressant vinkel på det sing hallelujah-hyllade fenomenet ChatGPT (ja, eller innehållsskapande AI-tjänster överlag): plagiat.
För ett par veckor sedan framkom det att publikationen CNET ett tag har använt AI för att skriva artiklar. De försökte lite halvmörka detta faktum, men poängterade oavsett att de var ”noggrant faktagranskade” av mänskliga journalister. Något som… inte visade sig vara sant.
När andra började granska de aktuella artiklarna så framkom det rätt grova faktafel. Det var så pass vanligt att CNET gick ut med att de ”pausar” sitt AI-samarbete och kommer att gå igenom de aktuella artiklarna med kam och förstoringsglas.
Men så kommer vi då till vinkeln med plagiat.
Det visar sig nu dessutom att artiklarna innehåller formuleringar och artikelkonstruktioner som är väldigt snarlika artiklar som publicerats tidigare. Hos andra. Utan att CNET:s AI-artiklar har gett ”originalartiklarna” erkännande eller källhänvisning.
Så AI-journalisten har alltså agerat skolelev med den äran: klippt och klistrat rakt av.
Det här kan med andra ord bli ännu ett problem med att förlita sig på de texter som en AI-skribent spottar ur sig utan källhänvisningar. I och med att det är ”källa: ChatGPT” så tror genomsnittsinternetanvändaren – och bevisligen även professionella skribenter som borde ha bra koll på regelverket här – att det är helt safe att använda texterna.
Och det här leder till något än mer intressant i förlängningen: hur ser rättsläget ut om en innehållsskapande AI börjar plagiera från en text skriven av en innehållsskapande AI?
CNET’s AI Journalist Appears to Have Committed Extensive Plagiarism
CNET’s AI-generated articles appear to show deep structural similarities, amounting to plagiarism, with previously published work elsewhere.
När det kommer till regleringssmisk och appbutiker så har ungefär allt ljus varit på Apples Appstore. Inte så konstigt, eftersom Apples appbutiker är den som drar in mest pengar – även om den inte är störst – och framförallt eftersom Apples iOS-ekosystem är ännu mer slutet än Android. Men nu har Google får en rejäl uppsträckning av Indiens högsta domstol.
Det är ett antal saker som Google nu har någon vecka på sig att rätta till. Som att Google inte längre ska få kräva att mobiltillverkare förinstallerar Google-appar för att få använda Google Play, Och det mest intressanta: Google måste släppa in externa appbutiker i Google Play.
Lite oklart exakt hur det här ska gå till, men det verkar alltså som att Google Play ska bli en… appbutiksbutik. Eller en marknadsplats för appbutiker.
Det blir förstås intressant att se hur Google kommer att hantera det här rent praktiskt, men det i särklass mest intressanta är att se hur det här kan komma att påverka krav i andra delar av världen mot Googles Android-kontroll. Och mot Apple.
Om det kan inspirera lagstiftare och regleringsmyndigheter, som i EU, att börja ställa liknande krav. Både mot Google och Apple.
Google Play Store will be forced to house other app stores by next week as India upholds ruling
A ruling in India will force the Google Play Store to distribute third-party app stores as soon as January 2023.
I förra veckan meddelade Microsoft att 10 000 i personalstyrka får lämna företaget. Ikväll fick vi veta att Microsoft gjorde en vinst på 16 miljarder dollar förra året.
Och ja. Där kan man förstås ha… en del åsikter. Men här och nu konstaterar jag att Microsoft slog marknadens förväntningar när det kom just till vinsten. Omsättningen landade däremot snäppet sämre än väntat på 52,75 miljarder dollar.
Hysteriskt mycket pengar förstås. Men omsättningsmässigt var det den minsta ökningen för Microsoft sedan 2016. Och när det kom till nettointäkterna så blev det minus på sista raden jämfört med 2022. 16,43 miljarder mot fjolårets 18,77 miljarder. Så visst var det den utvecklingen som fick Microsoft att plocka fram yxan.
Sen så äger ju Microsoft också LinkedIn, vilket kanske är det mest intressanta för de flesta som ser det här. Hur gick det för den sociala plattformen förra året?
Och svaret är som vanligt att vi egentligen inte vet. Men vi fick de vanliga tidbitsen att roa oss med.
Microsofts segment Productivity and Business Processes, där bland annat Office 365 och LinkedIn ingår, ökade omsättningen med 7 % till 17 miljarder dollar. Omsättningen för just LinkedIn steg med 10 %, vilket alltså är mer än segmentet i stort. Majoriteten av de stora sociala plattformarna rapporterar kommande veckor, så den ökningen kan vara intressant att ha i åtanke då. Inte minst med tanke på att LinkedIn är mindre annonsberoende än kollegorna.
En ledtråd av vad vi kan vänta oss av de övriga är att Microsoft konstaterar att omsättningsökningen främst drevs av Talent solutions. Alltså prenumerationer.
Dessutom ökade sessionerna på LinkedIn med 18 % och bjöd på ”rekordengagemang”. Det känns som att Microsoft alltid kastar in den raden.
Tyvärr säger de här siffrorna väldigt lite eftersom de saknar så mycket kontext att fästa dem i. Men med tanke på att Microsoft inte säger flaska om vad besöken och engagemangen betyder i relation till… nånting annat så kan vi anta att både parametrarna fortfarande ligger på… inte jättehöga nivåer.
No Title
No Description
Intressant drag från den amerikanska bankvärlden. Sju storbanker, bland andra Wells Fargo, Bank of America och JP Morgans Chase, håller på att ta fram en egen gemensam digital plånbok enligt uppgifter från Wall Street Journal.
Som artikeln konstaterar så är det techbolag som Paypal, Apple, Klarna och förmodligen Google som är anledningen till att bankerna nu tar det här steget. De blir mer och mer oroliga över att de stora techplattformarna ska lägga beslag på deras kunder.
Och även om det här alltså är en digital plånbok à la de ovanstående bolagens lösningar så ligger det också nära till hands att dra en Swish-parallell. Att bankerna helt enkelt vill ta fram en ny transaktionslösning som inte bara tar upp konkurrensen med techvärldens jättar utan också potentiellt på sikt kan minska bankernas beroenden av Mastercard och Visa.
Amerikanska storbanker går ihop för att utmana Apple – och Klarna
Storbankerna Wells Fargo, Bank of America, JP Morgans Chase, tillsammans med fyra andra banker, håller på att ta fram en egen digital plånbok för e-handelsköp.Det rapporterar Wall Street Journal och namnger Apple och Paypal som två konkurrenter – Klarna är den uppenbara tredje aktören bankerna har i siktet.
Det var ett tag sedan Microsoft fick riktigt mycket tokdäng av EU. Faktum att vi nästan måste gå tillbaka till millennieskiftet, när EU tvingade Microsoft att låta användarna välja förvald webbläsare i Windows, för att hitta den senaste stora dusten mellan de två parterna. I de senaste årens techutredningar av EU så har Microsoft klarat sig förhållandevis oskadda, men nu kan det vara på väg att förändas.
Uppgifter pekar på att EU gör sig redo att plocka upp ett klagomål som Slack lämnade in 2020 (alltså när hemmajobbandet fick Teams att verkligen dra iväg). Det handlar om att Slack anser att Microsoft sabbar konkurrensen genom att integrera Teams och sina övriga kommunikationstjänster så tajt med WIndows.
Det återstår att se hur det går här, förstås, men med tanke på att Teams nu lär dominera som kommunikationskanal på företagssidan totalt sett så är det inte alls omöjligt – till och med troligt – att EU åtminstone kommer att utreda om Microsoft bryter mot unionens konkurrenslagstiftning.
Microsoft set to face EU antitrust probe over video calls
Software giant back in EU sights over its Teams video and messaging service.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Klarna fortsätter att kliva allt längre in på e-handelsområdet. Senaste initiativet: second hand.
Det handlar om ett samarbete mellan företaget formerly known as betaltjänst och Tradera, där Klarna helt enkelt erbjuder ett enklare sätt att sälja vidare sina köp. Ja, det är åtminstone vad Klarna hoppas på.
Samarbetet innebär att det går att välja en produkt ur sin Klarna-köphistorik som man vill sälja vidare. Sedan skickas man till Tradera där jag antar att en annons blir rätt färdigskapad. Bara att sälja vidare.
Det här sammanfaller kort sagt med den ambition att bli en e-handelshubb som Klarna har haft rätt länge. Dessutom kan Klarna rida på hållbarhetsvåg som blir allt viktigare att vara del av. Vi kan anta att det dessutom inte är en slump att det här samarbetet ser dagens ljus just nu – när plånböckerna blir allt tunnare.
Klarna satsar på second hand – i samarbete med jätten – Ehandel.se
Klarna ger sig in på begagnatmarknaden och gör så i samarbete med Tradera. Betalbolaget lanserar nämligen i dag en funktion där man kan sälja vidare sina
Har du sett jämförelsen mellan GPT-3 och GPT-4 – alltså nuvarande och nästa version av den teknik som är basen i i ChatGPT? Med tanke på hur mycket den delades så är chansen väldigt god att du gjort det. Den är ”complete bullshit”. Enligt Sam Altman. VD för Open AI. Bolaget bakom just den tekniken.
Altman konstaterade det under en intervju med Strictly VC igår, där han konstaterade att ryktescirkusen som ChatGPT-populariteten har gett upphov till är som att ”människor ber om att bli besvikna och det kommer de att bli”.
Så det vi vet är alltså att GPT-4 kommer nån gång (”när vi är säkra på att vi kan släppa den säkert och ansvarsfullt”, enligt Altman), att GPT-4 säkerligen lär vara ännu vassare än nuvarande version och att den där virala jämförelsebilden mellan GPT-3 och GPT-4 är rent nonsens.
OpenAI CEO Sam Altman on GPT-4: ”people are begging to be disappointed and they will be”
GPT-4 is the much-anticipated successor to OpenAI’s GPT series of AI language models (which form the backbone of ChatGPT). In a recent interview, OpenAI CEO Sam Altman discusses rumors surrounding the technology.
Ännu ett exempel på att det inte finns någon gratislunch. Och om man så vill: det finns någon lågavlönad arbetare någonstans som jobbar under svåra förhållanden för att vi ska få något billigt. Eller gratis. Den här gången handlar det om ChatGPT.
Den officiella versionen av hur träningen av AI-språkmodeller går till är att en AI-algoritm släpps lös på en enorm mängd data och får sedan lära sig utifrån den hur saker och ting hänger ihop och fungerar. Ja, det är i stort sett så det förenklat förklaras. Men en rapport från Time har kommit fram till att Open AI – företaget bakom ChatGPT – också anställde egna, tja, modererare. À la Facebook.
Det ska ha handlat om kenyanska anställda som har fått runt två dollar i timmen för att hjälp till att träna algoritmen. Mer specifikt har det handlat om att de skulle gräva i de värsta mänskliga träsken för att leta fram allt som ChatGPT ska hålla sig borta från, typ. Alltså precis det som ibland kan vara lite vardag för de som sitter och modererar innehåll i sociala medier.
Allt för att Open AI skulle kunna ta fram en filtreringslista på saker som ChatGPT inte skulle lära sig av.
Så det har alltså funnits – och kanske/förmodligen fortfarande finns – ”fabriksarbetare” i låglöneländer som gör ett jobb som vi inte ser. Eller ens vill veta om. ”AI-tränare” kanske är nästa generations outsourcade låglönejobb?
Jag såg dessutom – utan att jag har koll på hur sant det är – en utvecklare som delade att han tackat nej till ett jobb på Open AI därför att arbetsuppgifterna innebar att han skulle skriva kod och sedan detaljerat kommentera hur han hade gjort och tänkt – så att algoritmen skulle kunna lära sig.
Det kan med andra ord hända att mycket av AI-magin som vi imponeras av egentligen är människoknackande. Kanske mer än vi tror. Därför att vi vill bli imponerade.
’That Was Torture;’ OpenAI Reportedly Relied on Low-Paid Kenyan Laborers to Sift Through Horrific Content to Make ChatGPT Palatable
The laborers reportedly looked through graphic accounts of child sexual abuse, murder, torture, suicide, and, incest.
Vad kan det inte bli för mycket av just nu? Precis. ChatGPT.
I november 2021 – när AI inte alls var lika mainstreamhett – så smög Microsoft igång tjänsten Open AI Service, en tjänst som gör det möjligt för utvecklare att integrera modeller från just Open AI. Saker som språkmodellen GPT och bildskapar-AI:n Dall-E. Efter att tjänsten har krävt inbjudning sedan dessa så öppnar Microsoft nu Open AI Service för alla.
Ja, alla som köra Microsofts molnlösning Azure åtminstone.
Visst lär det ha handlat om en rätt planerad uppskalning, men det går förstås inte att komma ifrån känslan av att Microsoft har tryckt på knappen lite tidigare än de ursprungligen hade tänkt – eftersom AI-teknik via just ChatGPT blev en oväntat stor viral hit.
Den känslan blir inte mindre påtaglig när Microsoft dessutom poängterar att ChatGPT också är på väg till den nya Azure-funktionen. Kort sagt stöd för att använda ChatGPT i tjänster som man tar fram.
Jag misstänker att den tidplanen rätt väl sammanfaller med nyheten från någon vecka sedan: att Open AI har börjat småtesta en betalversion av sin chattbot.
Det här samarbetet gör dessutom uppgifterna om att Microsoft förhandlar om att köpa halva Open AI framstår som väldigt väldigt troliga.
https://venturebeat.com/ai/microsoft-azure-openai-service-now-generally-available-with-chatgpt-on-the-way/
Den virala framgången för chattboten ChatGPT har fått rätt många att börja prata om att ”Google för första gången får allvarlig konkurrens”, vilket förstås är att dra väldigt många för stora växlar på det som nu hänt. Utanför technördbubblan så lär ChatGPT fortfarande vara en marginalföreteelse och Googles sökverksamhet lär inte ha påverkats särskilt mycket.
Bland dem som har sugits in i domedagsbudskapet finns Google själva, som ska ha dragit i någon slags röd paniktofs på kontoret. Precis som Meta har lärt sig så gäller det trots allt att ta sig an små tjänster som får stor och viral uppmärksamhet så fort som möjligt. Just in case.
Inte oväntat så tittar Google nu på att ta fram sin egen motsvarighet till ChatGPT. En chattbot som ska kunna ersätta – eller snarare komplettera – Googles nuvarande sökfunktion. Uppgifter talar om att Google har gett sin AI-verksamhet DeepMind att ta fram något som kan börja testas senare i år.
Jag kan förstås Googles tveksamhet att ta det här steget. Inte för att de inte skulle ha kapaciteten att ta upp AI-konkurrensen, utan för att det finns rätt stora risker förenat med det. I Googles fall så handlar det framförallt om två saker: dels för att det historiskt ha visat sig gå lite sådär när maskininlärningsalgoritmer släpps ut i det vilda och möter mänskligheten på internet och dels för att Google redan har en massa myndighetsögon på sig gällande företagets dominerande ställning.
I det sistnämnda fallet så finns också balansgången med Googles egen annonsaffär: Google har länge velat helt sluta skicka trafik till andra sajter och istället ge svaren på ungefär allt direkt i sökresultatet. Men det är förstås något som inte skulle falla… helt väl ut bland dem som äger de sajter som annonserar hos Google.
https://the-decoder.com/google-may-use-deepminds-sparrow-as-chatgpt-competitor/
I förra veckan framkom det att CNET använde AI-algoritmer för att skriva rätt många artiklar – och att det hade gjort det åtminstone i flera månader. CNET själva konstaterade att de artiklar som skrivits av en AI hade ”faktagranskats noggrant” före publicering, men när andra började gräva i det påståendet så visade det sig stämma… sådär.
Faktum är att det inte bara var småfel i texterna, utan i visas fall rätt allvarliga faktamässiga fel.
Det har nu fått CNET att ”pausa” användningen av AI-skribenter och kommer dessutom finkamma artiklar som skrivits på det här sättet tidigare för att säkerställa att det inte finns fler felaktigheter.
Det är med andra ord ännu ett exempel på faran med att helt förlita sig på det som en skapar-AI spottar ur sig. Det är också ännu ett exempel på det som ChatGPT har kritiserats för: innehållet förpackas med en sån säkerhet att det känns helt trovärdigt – och att vi därför inte har anledning att ifrågasätta det. Till skillnad från Google så visas heller inte flera andra källor och svar upp så att man enkelt kan få en överblick om ”första träffen” faktiskt stämmer.
Så med andra ord: källkritik FTW. Igen.
CNET pauses publication of AI-written stories amid controversy
CNET is pausing releases of AI-written articles after uproars over errors and a lack of disclosure.
Ha. Fab. Klart det går att AI-fuska när man ska lösa Rubiks kub.
Steve Nouri on LinkedIn: #augmentedreality #artificialintelligence | 798 comments
ChatGPT doing our Assignments and now we can use AI to solve the Rubik's cube! #augmentedreality #artificialintelligence | 798 comments on LinkedIn
Ikväll var det dags för Netflix att visa kvartalskorten. Hur har det egentligen gått för det nya, billigare annonsabonnemanget som Netflix lanserade i mitten av förra kvartalet?
Tja, tittar vi på vinsten så var det sådär kul läsning vid en första anblick. 55 miljoner dollar jämfört med 607 miljoner för ett år sedan. Nästan plus minus noll i sammanhanget och långt under marknadens förväntningar.
Men det var desto roligare på användarsidan. Under kvartalet plussade Netflix på med 7,66 miljoner användare. Långt mycket bättre än förväntat och inte långt efter motsvarande siffra Q4 2021. Totalt har Netflix nu nästan 231 miljoner prenumeranter – en ny rekordsiffra. Det var förstås den absolut viktigaste siffran för Netflix och säkerligen en lättnadens suck både för aktieägarna och för VD:n Reed Hastings.
Vilket också för oss över till den största överraskningen under kvartalsrapporten: Hastings slutar som VD. Ja, eller med tanke på att Hastings, som dessutom är en av grundarna av Netflix, har suttit som VD nära nog sedan starten så var det i det hänseendet inte en blixt från klar himmel, men jag hade inte väntat mig det.
Hastings gör nu som grundar-VD:ar för techbolag för det mesta gör när de slutar som VD: tar över ordförandeklubban istället. Det innebär att Ted Sarandos, som varit Hastings med-VD under några år, får sällskap av Greg Peters, som fram till idag var företagets COO. Netflix fortsätter alltså med Miljöpartimodellen för sitt ledarskap.
Så hur gick det då för annonsabonnemanget? Titta vilken fin fågel! Eller ”vi är nöjda med de tidiga resultatet, men vi har fortfarande mycket att göra” som var Netflixs corporatespeakbeskrivning. Vilket alltså kan översättas till: okej, det gick inte så bra som vi hade hoppats, men om Apple kan komma undan med att svara så när en tjänst inte går riktigt så bra som förväntat så kan också vi komma undan med det.
Vi kan nog konstatera att uppgifterna från december om att annonsabonnemanget är det som gått sämst nog stämmer.
Oavsett: det är förstås ännu bättre om Netflix får fullt betalande användare. Det ger mer pengar. Och som det ser ut nu så lyckades Netflix vända den rätt trista 2022-trenden för företaget.
Och alla rykten om att Netflix nu är körda på grund av konkurrensen och trist innehåll visade sig vara starkt överdrivna. Åtminstone för tillfället.
Netflix Adds More Than 7 Million Subscribers in Q4, Smashing Previous Target
Netflix reported its fourth-quarter 2022 earnings Thursday, revealing financial performance for the three-month period.
Ny affär bland de sociala tjänsterna: Discord köper Gas.
Gas är en app där tonåringar kan ge varandra anonyma komplimanger ungefär som föregångaren TBH. Det är också en av människorna bakom just TBH som grundade Gas.
TBH plockades upp av Facebook (som då fortfarande hette Facebook) under en period när Facebook jagade nya användare bland tonåringar som bara den. Det gick sådär med de flesta av dessa satsningar. Så även med TBH, som stängdes ned av Facebook efter bara åtta månader.
Gas har inte ens funnits så länge. Appen lanserades efter sommaren förra året och seglade rätt snabbt upp till 1 miljon dagliga användare, vilket också är den senaste siffran som jag har sett.
Det lite intressanta i sammanhanget är att Discord, som började sitt liv som en chattplattform för spelare, fortfarande ses som en av de sociala plattformar som vänder sig till yngre målgrupper. Men även Discord verkar alltså börja känna av utmaningar med användartillväxten.
Gas-köpet lär bocka av två viktiga boxar för Discord: försöka säkra tillväxten underifrån och fortsätta bredda företagets erbjudanden bortom spel.
Discord acquires Gas, the popular app for teens to compliment each other
Discord is acquiring the popular Gas social app. It has soared in popularity among high schoolers and has reached more than 1 million daily active users.
Inte ens de senaste årens stora e-handelsraket har gått oskadd genom de tuffare ekonomiska tiderna. Nu kommer uppgifter om att kinesiska snabbmodehandlaren Shein är på gång att ta in nytt kapital – till en rejält mycket lägre värdering än för något år sedan.
Enligt Financial Times så hoppas Shein plocka in 3 miljarder till en värdering om 64 miljarder dollar. Två jättesummor, förstås ,men 64 miljarder är bra långt under de 100 miljarder som företaget värderades till i samband med en finansieringsrunda förra året. Nästan 36 % lägre, till och med.
https://www.reuters.com/business/retail-consumer/shein-talks-raise-funds-lower-valuation-64-bln-ft-2023-01-18/
Google stänger ned ännu en tjänst: Optimize. A/B-testverktyget, alltså. 30 september 2023 är dagen när vi får vinka adjö.
Det innebär alltså att många som arbetar med digitala tjänster nu alltså förlorar ett gratisverktyg för att kunna köra A/B-tester. Optimize är inte det vassaste verktyget i A/B-lådan, men det har varit ett rätt enkelt sätt att kunna komma igång och överhuvudtaget börja använda den här typen av användartester. Så rätt synd att tjänsten försvinner.
Artikeln spekulerar att det här draget också kan innebära sista gången som Google försöker sig på att erbjuda ett A/B-testverktyg. Att de istället kommer att jobba med att göra det så enkelt som möjligt att plugga in tredjepartslösningar med Googles övriga verktyg.
Men jag kan inte låta bli att känna att det här tyvärr också är del av en professionalisering överlag av Googles webb- och appverktyg.
Styrkan hos Google Analytics har alltid varit att det har erbjudit en kort startsträcka för människor som inte kunde något om statistik eller mätning. Det enda som krävdes för att få fram det som de flesta behövde (åtminstone till att börja med) var att lägga in spårningskoden för Google Analytics.
När det nu är dags för version 4 av Google Analytics så gör Google avsteg från det här. GA4 bygger mycket mer på att du ska sätta upp de saker som du vill mäta och följa. Det är inte alls samma slags plug and play-lösning för genomsnittliga internetanvändare som vill kunna följa trafik utan ett verktyg betydligt mer anpassat för proffsanvändarna.
En inte alls orimlig utveckling. Men tyvärr en lite tråkig sådan.
https://www.cardinalpath.com/blog/google-optimize-to-sunset-on-september-30-2023?5
Så går Microsoft med i stora massuppsägningsklubben. Totalt 10 000 anställda kommer att få lämna företaget. Till skillnad från vissa andra techolag som sagt upp stora delar av personalen så får folk inte gå på dagen, utan det kommer att ske under året. Microsoft verkar med andra ord sikta på att sköta uppsägningarna både snyggt och kontrollerat.
Precis som hos Amazon så är det väldigt många människor sett till antal. Men precis som Amazon så ligger Microsoft rätt långt under techsnittet som verkar ligga runt 20 % numer (i Microsofts fall är det ca 5 % av personalstyrkan som får gå, i Amazons fall 6 % eller 1 % om man räknar in alla lagerarbetare).
Det handlar om Microsofts största enskilda uppsägningssväng så här långt och det säger en hel del om hur även de allra största jättarna känner av de hårdare tiderna. Med tanke på att Meta sa upp 11 000 för några månader sedan så är det numer bara Apple som inte tagit fram den riktigt stora uppsägningsyxan bland de största techbolagen.
Det återstår att se om Apple kan undvika att göra det – eller om de är näst på tur.
Microsoft announces big layoffs that will affect 10,000 employees
Microsoft is cutting thousands of jobs, with layoffs that will affect 10,000 employees. The cuts come just as Microsoft CEO Satya Nadella warns of a challenging two years ahead for tech companies.
Yxan faller hos nästa techgigant. Google säger upp 12 000 anställda (ja, eller ägarbolaget Alphabet om vi ska vara formella). Bara dagar efter det att Microsoft meddelat att de varslar runt 10 000 och samma vecka som Amazon inleder sin process med att göra sig av med 18 000 medarbetare under året.
Google lägger sig dessutom på det som verkar ha blivit standardnivån för de största techbolagen. Uppsägningen innebär nämligen att 6 % av arbetsstyrkan får lämna in passerkorten hos Google. Motsvarande siffra för Microsoft var 5 % och för Amazon också 6 % (även om det i Amazons fall blir 1 % om man även räknar in alla lagerarbetare).
Kort sagt kan vi nog sammanfatta det här med att Google nu erkänner att annonsmotvinden biter allt hårdare. Vi kan nog gissa att Google – precis som Amazon och även Meta – kommer att kapa rätt många olönsamma satsningar.
Och precis som Microsoft, Amazon och Meta är det här den enskilt största uppsägningsvågen i Googles historia.
När jag häromdagen, i samband med Microsofts uppsägningsbesked, skrev att Apple nu var sista techgigant att inte ha utannonserat massuppsägningar så glömde jag alltså bort Google. Eller rättare sagt: jag var bara övertygad om att de redan hade gått ut med det. Ja, eller så börjar mitt sjätte sinne äntligen kicka in.
Oavsett: NU är Apple på riktigt den sista techgigant som inte har gått ut med en massnedskärning senaste året.
Google parent Alphabet cuts 6% of its workforce, impacting 12,000 people | TechCrunch
Google parent company Alphabet has announced that it’s cutting around 6% of its global workforce, impacting some 12,000 people.
Motgångarna för Microsofts spelambitioner fortsätter. Nu kommer uppgifter om att EU ska gå ut med någon slags ”invändning” mot Microsofts uppköp av Activision Blizzard, företaget bakom bland annat spelserien Call of duty.
Och, ja, med tanke på att USA redan har skickat in en stämning för att försöka stoppa köpet så kan vi nog lugnt utgå från att affären definitivt går i stöpet om även EU går ut med ett preliminärt nej.
Blir intressant att se om Microsoft kommer försöka kriga vidare med uppköpet ändå.
https://www.reuters.com/technology/microsoft-faces-eu-antitrust-warning-over-activision-deal-sources-2023-01-16/
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Eftersom LinkedIn har uppdaterat sina användarvillkor och gjort det obligatoriskt att skriva minst ett inlägg om ChatGPT varje dag så kommer mitt bidrag här: nu börjar Open AI testa en betalversion av sin chattbot.
ChatGPT Professional är namnet som gäller – åtminstone just nu. Och på klassiskt hypemanér så får man skriva upp sig på en väntelista för att få vara med och leka. Prismässigt så vet vi inte vad kommer att handla – och det verkar inte Open AI heller veta. De frågar till och med de som vill skriva upp sig på väntelistan vad de skulle vara beredda att betala. (Min tanke: varför frågar Open AI inte ChatGPT?)
Det vi däremot får veta är vilka förmåner som betal-ChatGPT kommer att bjuda på:
Egentligen är det inte särskilt konstigt att det kommer, men det gick faktiskt fortare än vad jag trodde. Det som däremot är ett litet frågetecken är om det också kommer att innebära att ChatGPT Classic kommer att fortsätta vara gratis eller om även det kan komma att kosta pengar. Jag misstänker att det kommer att bero på hur många som hoppar på betalversionen.
Jag frågade ChatGPT vad tjänsten borde kosta. Det visade sig att Open AI även har lärt den att bemästra corporatespeak.
”Priset för att använda ChatGPT kan variera beroende på vem som erbjuder tjänsten och vilken typ av prenumeration eller plan som väljs. OpenAI, som utvecklade ChatGPT, erbjuder en gratis nivå av åtkomst till modellen genom OpenAI’s API, men det finns också olika nivåer av betald åtkomst med ökad prestanda och kapacitet. Om du är intresserad av att använda ChatGPT bör du kontakta OpenAI direkt för att få mer information om deras priser och planer.”
OpenAI begins piloting ChatGPT Professional, a premium version of its viral chatbot | TechCrunch
OpenAI has begun testing a paid, enterprise-focused version of its viral ChatGPT bot — and surveying users about their pricing preferences.
Vad kan det inte bli för mycket av? Precis. AI. Och -E. Efter Dall-E och Point-E så kommer nu Vall-E. En AI för att kopiera röster.
Det är alltså dags för ännu en AI-innehållstjänst. Efter bildskapar-AI:n Dall-E och 3D-objektsskaparen Point-E – båda från Open AI – så ger Microsoft oss nu ett inte så lite creepy/cool verktyg: Vall-E kan nämligen imitera någons röst – genom att bara höra ett tre sekunder långt exempel.
Tanken är att när Vall-E väl har lärt sig att imitera en röst så kan man sedan redigera tal genom att skriva text. Alltså helt enkelt kunna gå in och ändra ord eller fraser som någon säger – och Vall-E får det att låta som att det är samma person som säger även de ändrade fraserna. Vall-E ska dessutom även kunna ”bevara talarens känslomässiga ton”.
Nu är Vall-E däremot inte något som har släppts ut i det vilda än. Det handlar fortfarande primärt om ett verktyg på labbexperimentstadiet. Men resultaten ska alltså enligt forskarna hålla väldigt hög kvalitet.
Nu är Vall-E inte det första verktyget som kan redigera ljud via textinmatning, men däremot verkar Microsofts lösning alltså vara riktigt vass på att hyfsat perfekt imitera någons röst med väldigt lite data som bas.
Och det är förstås ännu ett exempel på hur AI-lösningar kan användas för att hjälpa till med innehållskapande. Och ännu ett exempel på hur AI-teknik gör det ännu svårare att svara på frågan: vem i hela världen kan man lita på?
Microsoft’s new AI can simulate anyone’s voice with 3 seconds of audio
Text-to-speech model can preserve speaker’s emotional tone and acoustic environment.
Det gäller att smida medan järnet är varmt. Har du testat Open AI:s ChatGPT? Chansen är rätt god att du har gjort det. Och att du dessutom har delat skärmdump från ChatGPT i sociala medier. Men varför nöja sig med bara två AI-verktyg som spottar ur sig viralt innehåll när man kan ha tre? Efter Dall-E och ChatGPT så kommer nu Point-E.
Vad är då Point-E? Typ Dall-E, fast för 3D-objekt. Du beskriver med text vad du vill ha och så skapar Point-E precis det åt dig. Fast istället för en tvådimensionell bild, som Dall-E ger, så får du 3D-objekt.
Ja, eller nästan 3D-objekt. E:et står för ”efficiency”, vilket i det här fallet kan översättas till ”objekt som består av datapunkter som representerar en 3D-objekt”. Vilket i sin tur kan översättas till… 3D-objekt som är ungefär lika snygga som det som Metas motsvarighet att skapa 3D-objekt i Horizon Worlds med röstkommandon.
Vi pratar alltså ännu inte om något som kommer att bli… riktigt lika mainstream som ChatGPT. Just nu, åtminstone. Men precis som Metas metaverseinitiativ så pratar vi någon om en utvecklingstidplan som sträcker sig något årtionde fram.
OpenAI releases Point-E, an AI that generates 3D models | TechCrunch
OpenAI has released Point-E, an open source AI system that can generate 3D point clouds given a text prompt.
2022 slutade lite oväntat med en rätt stor AI-hype. En hype som förstås kan stavas: ChatGPT. Den chattbot som kan göra allt från att skriva haiku-dikter och översätta texter till att skriva kod. Ett företag som kan glädja sig över uppmärksamheten är Microsoft, som sedan några år tillbaka har ett strategiskt samarbete med Open AI, företaget bakom tjänsten. Nu kommer uppgifter om att Microsoft förhandlar om att köpa halva Open AI.
Eller: nästan halva åtminstone. 49 % och alltså inte majoritetsägande. Det känns lite som att det nog är lite regleringstankar bakom det. Att det skulle bli lite gnäll från konkurrensmyndigheter på båda sidor om Atlanten om Microsoft skulle ta över företaget helt. Inte minst eftersom Microsoft ser ut att ha åka på däng i sitt försök att köpa spelutvecklaren Activision Blizzard.
Men om den affären, som det ser ut, går i stöpet så har ju Microsoft helt plötsligt en massa pengar att spendera på annat. Som 10 miljarder dollar för halva Open AI, exempelvis. Något som skulle värdera Open AI till 29 miljarder dollar.
Men även om Microsoft inte ser ut att bli majoritetsägare (än) så inkluderar avtalet en rejäl brasklapp. Enligt uppgifterna så ska Microsoft roffa åt sig 75 % av av Open AI:s vinster ”fram till dess att Microsoft har fått tillbaka sin investering”. Så det är alltså krasst talet egentligen ett totaluppköp det handlar om.
Att se hur EU och USA ser på den konstruktionen. Ja, om det nu blir någon affär, vill säga.
Microsoft eyes $10 billion bet on ChatGPT | Semafor
The tech giant has been in talks on deal to effectively own almost half of OpenAI, maker of the addictive, humanoid, AI-powered chatbot.
För någon vecka sedan kom uppgifter om att Microsoft är på gång att integrera ChatGPT i sin sökmotor Bing (ja, eller tekniken bakom chattboten). Att det alltså ska gå att hitta betydligt vassare svar när man bingar – ungefär på samma sätt som när man skriver in sin ”sökning” i ChatGPT. Nu rapporterar The Information att Microsoft redan har kört in ChatGPT i Word – och siktar på att lägga till det i övriga program i den gamla Office-sviten.
Det handlar om att Microsoft redan ska ha kopplat ihop ChatGPT – eller rättare sagt språkmodellen GPT som är basen i Open AI:s chattbot ChatGPT – med Words autokompletteringsfunktion.
Bland sakerna som Microsoft nu håller på att testa finns vässning av Outlooks sökfunktion, så att man inte behöver veta exakt vilka ord man använde i det där mejlet om det där projektet i konversationen med den där personen.
Så Microsoft testar alltså det som även Google har lagt till i sina egna kontorsprogram. Ja, och även det som varit basen i de algoritmer som Google har lagt till i sin sökfunktion senaste åren (som BERT). Samma ändamål här: att kunna lyssna på vad användaren menar, inte vad hen skriver.
Som artikeln konstaterar så skulle en språkalgoritm här också kunna hjälpa till med att inte bara skicka automatiska frånvaromeddelanden, utan också kunna svara på de frågor som avsändaren har.
Och just det här sammanhanget skulle faktiskt vara en ännu bättre mer relevant användning av lösningen, eftersom den i stort inte är i behov av ny, extern information utan kan, precis som ChatGPT, leva i lite i en bubbla.
Microsoft is looking at OpenAI’s GPT for Word, Outlook, and PowerPoint
Microsoft is said to be working on integrating OpenAI’s GPT models into Office apps. Word, Outlook, and PowerPoint might all get new powerful AI features.
Tja, frågan är väl egentligen: hur vanligt är det här redan nu?
CNET Has Been Quietly Publishing AI-Written Articles for Months
The tech site has been publishing articles written by AI and edited by humans since November, following other news outlets.
This is why we can’t have nice things.
ChatGPT is enabling script kiddies to write functional malware
For a beta, ChatGPT isn’t all that bad at writing fairly decent malware.
Vad kan det aldrig bli för mycket av? Precis. Livsvisdomsord på LinkedIn.
Men har du lite svårt att komma på vilka filosofiskt djupsinniga visdomsord som du ska dela just idag? Fear not! InspiroBot har din rygg. Jajamensan. Ännu en bot som kan automatskapa innehåll åt dig. I det här fallet alltså just visdomsord. Bara att låta InspiroBot skapa dem åt dig. Men inte bara det – boten förpackar dessutom visdomsorden i en LinkedIn-delningsvänlig kostym.
Visst. Det finns ju ungefär hur många liknande tjänster som helst på nätet. Men jag tror stenhårt på InspiroBot. Det här var den första som den skapade åt mig. Klockren sammanfattning av 2023.
Då vet vi det. Det enda som vem som helst behöver för att göra en reklamfilm som är garanterad sjukt många visningar 2023 är *trumvirvel* ChatGPT!
(Ja. Och… Ryan. Ryan Reynolds. Men nu ska vi inte haka upp oss på detaljer.)
ChatGPT Writes a Mint Mobile Ad
You knew it was just a matter of time until we did this (extend the @MintMobile savings with @OpenAI, that is). https://www.mintmobile.com/ #MintMobile offers premium wireless starting at $15 bucks a month. There’s no contract, no crazy fees and no nonsense. On the T-Mobile 5G Network.
Nytt uppköp för Meta. Ett uppköp som, lite för ovanlighets skull fortfarande, handlar om hårdvara. Glasögonhårdvara, mer specifikt.
Luxexcel har över ett årtionde på nacken och fokuserar på 3D-skrivande av receptbelagda linser. Linser med styrka för människor med olika slags synfel, alltså. Och det som förmodligen mest lockade Meta att fiska upp plånboken var det faktum att Luxexcel har fokuserat på smarta linser. För AR-glasögon, exempelvis.
Metas första AR-glasögon landade för lite över ett år sedan i och med Ray-Ban-samarbetet Ray-Ban Stories. Metas egen version av Snapchats Spectacles, alltså. Målgruppen var med andra ord Ray-Ban-publiken, men precis som Spectacles så kändes glasögon-Stories mest som en gimmick. Lite koppling till Meta när det kom till video och meddelanden, men inte så mycket mer.
Vi vet inte exakt hur det har gåt med försäljningen, men eftersom Meta inte har pratat särskilt mycket om dem så kan vi anta att det har gått… sådär. Därför kändes sommarens uppgifter om att Meta skulle ha kastat in AR-glasögonhandduken rätt trovärdiga.
Men Luxexcel-köpet vänder upp och ned på den ekvationen. Vi vet förstås inte exakt vad Meta har för planer sitt senaste (?) uppköp, så det skulle kunna innebära att Meta vill göra det enklare för glasögonormar som jag att ha på sig Metas VR-bågar. Men visst känns det mest troligt att Meta fortfarande har ambitioner att bli med AR-glasögon. I någon form.
Meta acquires smart lensmaker Luxexcel as it works toward AR glasses goal
Meta has acquired Luxexcel, a Netherlands-based company that can 3D print prescription lenses used in augmented reality glasses.
Igår satte techhaveriåret 2022 punkt. Lite på övertid. Ja, så skulle man kunna sammanfatta gårdagens lilla stora börsnyhet: Apple är inte längre värt 2 biljoner dollar. En händelse som känns som en tanke.
Bland techgiganterna så stod Apple bäst pall när det 2022-techblåste. Åtminstone börsmässigt. Men uppgifter igår om att Apple ska ha bett underleverantörer att dra ned på komponenttillverkningen för några av iPrylarna så åkte företaget på marknadsdäng. En nedgång på nästan 4 % som alltså i sin tur innebar att Apple, som sista kvarvarande medlem, lämnade tvåbiljonerdollarklubben.
Nu är det väl inte så att Apple ligger sömnlösa över det. Trots raset till strax under 2 biljoner dollar i marknadsvärde så behåller Apple platsen som världens högst värderade bolag. Och 1,976 biljoner dollar är, ni vet, fortfarande rätt exakt tre gånger så mycket som Sveriges totala BNP 2021. Så there’s that.
Men trots att Apple alltså har klarat sig bättre än de flesta techkollegor så backade Apple-aktien med sisådär 30 % förra året. Och Apple halkade dessutom under tvåbiljonerstrecket på dagen exakt ett år efter det att Apple blev världens första – och hittills enda – börsbolag att vara värt 3 biljoner dollar. Även det en händelse som känns som en tanke.
Det innebär alltså att Apple nu blir medlem i en inte alls lika rolig klubb. Den för alla de företag någonsin som har förlorat över 1 biljon dollar i börsvärde. Antal medlemmar: två. Numer. Vi kan anta att Amazon är rätt glada över att ha fått sällskap.
Apple’s stock market value falls below $2 trillion
Apple Inc’s stock market value shrank sharply on Tuesday following its steep drop last year, leaving it below $2 trillion for the first time since March 2021.
18 000. Så många färre ska Amazon bli närmaste tiden. En svensk småstad färre alltså. Så typ… ouch.
Nu landar inte nyheten helt som en blixt från klar himmel, med tanke på att Amazon gick ut med kommande stora nedskärningar redan i slutet av förra året. Det som däremot är nytt är att det handlar om rejält många fler människor än de 10 000 som Amazon först pratade om.
Som så många andra techkollegor så är det en kombination av de allmänt tuffare ekonomiska tiderna och överanställning under pandemins e-handelsboom. Sen ser nedskärningarna mycket ut att handla om att VD:n Andy Jassy kapar och renodlar i produktportföljen. Som att rensa exempelvis i Alexa-hårdvaruavdelningen.
Och ja. 18 000 är som sagt var en hysterisk massa människor att säga upp på ett bräde. Men det motsvarar trots allt bara runt 1 % av Amazons totala personalstyrka, eller 6 % av personalstyrkan exklusive lagerarbetarna. Rejält mycket mindre andel än de 20 % som lite blev techbranschsnittet under förra året.
Amazon to cut 18,000 jobs as layoffs expand in tech sector
Amazon.com Inc’s layoffs will now include more than 18,000 roles as part of a workforce reduction it previously disclosed, Chief Executive Andy Jassy said in a public staff note on Wednesday.
Så har det blivit dags för EU att börja testa en digital plånbok. Men det är inte en tänkt ersättare till BankID och andra nationella, digitala ID-lösningar, utan snarare den infrastruktur och de lösningar som ska kunna verifiera användare över landsgränser. Så att det med andra ord ska bli möjligt för svenskar att identifiera sig digitalt säkert i Spanien och så vidare.
Plånboksupplägget är dessutom rätt likt det som Google och Apple har i sina operativ – alltså ställen där man kan spara pass, ID-handlingar, biljetter och andra värdehandlingar.
Från svensk sida medverkar Bolagsverket som är med och tittar på hur det här ska hanteras för företagare. Som att kunna verifiera sig som firmatecknare. Överlag är det en blandning av offentliga och privata aktörer som nu är med och tar fram och testar de lösningar som skulle kunna bli aktuella på EU-nivå.
Testet är tänkt att pågå under två år, så det är med andra ord ett tag kvar till dess att allt är på plats. Men bara ATT det nu på allvar har kommit igång är väldigt välkommet.
Nu testas EU:s digitala plånbok – ”alla använder den om några år”
Med mobilt bank-id kan vi i dag bevisa vår identitet digitalt. Men nu tas nästa steg på EU-nivå – en digital plånbok där alla våra identitetsanknutna uppgifter samlas och kan styrkas. Och Bolagsverket leder arbetet med en pilot för att testa hur olika flöden kan se ut.
Ha. Dagens sköna uppköpsrykte. Microsoft kan fundera på att köpa… Netflix.
Och ja. Här är en båtlast salt etc. Men om vi oavsett springer lite med tankeexperimentet.
Som artikeln konstaterar så valde Netflix Microsoft som annonspartner för sitt rätt sprillans nya annonsabonnemang. Netflix har milt sagt haft ett jobbigt 2022 som avslutades med uppgifter om att det går sådär bra för det nya annonsabonnemanget som Netflix sätter så stor tillväxtförhopping till (det ska ha varit det abonnemang som sålde minst under november).
Samtidigt så ser det ut som att Microsofts hysteriskt stora köp av spelföretaget Acitivision Blizzard ser ut att kunna gå i stöpet på grund av myndighetsingripande. Då har Microsoft helt plötsligt 69 miljarder dollar som de kan lägga på annat. Som en videoströmningstjänst som är det som de saknar i sin konsumentproduktportföljt.
Med det sagt så är Netflixs marknadsvärd i skrivande stund i nästan dubbelt så högt som det som Microsoft var villiga på att betala för Activision Blizzard. Så det är ju milt sagt en rätt… stor kostnadspost. Men med lite kreativ bokföring och aktieutbyte så är det förstås inte omöjligt att kontantköpesumman skulle landa i Activision Blizzard-nivåer.
Det är heller inte första gången som Netflix nämns som uppköpskandidat. Och bland de techföretag som har tillräckligt stora kassor att lägga på Netflix så är Microsoft det enda som inte automatiskt skulle kännas no go gentemot konkurrensmyndigheter – just eftersom Microsoft till skillnad från Apple, Amazon och Google inte sitter på någon stor videotjänst.
Men som sagt. Känns fortfarande som hyfsat avlägset. Then again. Konstiga och oväntade saker är ju numer norm i techvärlden. Även när det kommer till uppköp.
Netflix will be next on Microsoft’s shopping list
Satya Nadella keeps thinking bigger. Microsoft’s chief executive has been buying new businesses at an impressive clip. Look for him to add Netflix to the list in 2023.
* Infoga gif med Sheldon som hyperventilerar *
Apple Reportedly Working on Touchscreen Macs, Including MacBook Pro
Despite years of resistance, Apple is now working on adding touchscreens to Macs, according to a report today from Bloomberg’s Mark Gurman. The…
Hur vet man att man borde använda annonsblockerare? När FBI säger det.
The FBI Says You Need to Use an Ad Blocker
You might think a blocker is just for pop-ups, but according to the feds, the bad guys are trying to ensnare you with malicious ads in search results.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Dags för LinkedIn att börja reda upp i inkorgsträsket. Ja, eller det som säkert kan upplevas som ett träsk för några användare. Det handlar om några mindre förändringar som säkert kommer uppskattas av dem som drunknar i LinkedIn-meddelanden. Eller som är drabbad av skräp och trakasserier på plattformen.
Focused inbox: LinkedIn gör en Gmail. Ja, eller gör som många mejlklienter. Inkorgen börjar sortera meddelanden under två flikar: ”Focused” och ”Other”.
Den fokuserade delen av inkorgen är tänkt att samla ”de mest relevanta nya möjligheterna och kontakterna”. Resten hamnar under Övrigt. En skräpkorg light, alltså. Sorteringsalgoritmen ska (förstås) försöka lära sig vad du tycker är viktigt baserat på vilka meddelanden du interagerar med. Men vi kan gissa att resultatet kommer bli som de flesta liknande – lite spretig träffsäkerhet.
Automatisk igenkänning av trakasserimeddelanden: Den andra nya funktionen är en form av automatiserat antitrakasserifilter. Om du rapporterar ett meddelande som skräp eller olämpligt så kommer du få upp ett erbjudande om att aktivera ett verktyg som automatiskt ska identifiera om ett meddelande kan klassas som någon form av trakasseri.
Meddelanden som uppenbart är skräpiga kastas direkt i skräpkorgen medan ”tveksamma” meddelanden får hänga kvar i inkorgen – men kommer att märkas upp som kanske-skräp. Eller kanske rättare sagt: kanske-trakasseri.
Det blir intressant att se om den sistnämnda funktionen också kommer att kunna fånga eller lära sig att fånga Tinder-meddelanden till (främst) kvinnor.
Funktionerna rullas på LinkedIn-vis förmodligen ut rätt långsamt. Så jag tänker att jag säkert kommer att få funktionen vilket år som helst.
LinkedIn rolls out focused inbox and messaging safety tools as it gets to grip with spam and scams | TechCrunch
Today LinkedIn made some updates to its direct messaging service that speak to the theme of a growing amount of spam on the platform.
Ny funktion i LinkedIn. Ja, eller en funktion som presenterades för ett tag sedan men som jag har fått nu. Då är det en ny funktion. Oavsett: jag kan nu nåla fast kommentarer under inlägg.
Så ja. Några har säkert haft funktionen ett tag, men har du inte fått den/upptäckt den än så kan det vara läge att kolla nu.
Det intressanta nu blir förstås att se hur funktionen kreativt kommer att används. Ska jag vara lite elak så tror jag att de två vanligaste användarscenarierna blir: 1) lägga in en extern länk eller 2) nåla fast en kommentar man har fått från en LinkedIn-tungviktare.
Sugen på att testa LinkedIns hyfsat nya annonsformat Document ads – annonser som alltså består av ett dokument (tänk white paper)? Grattis! Nu har LinkedIn satt samman en Best practice om hur du ska tänka och göra för att maxa dina dokumentannonser.
Så har Apple listat årets Apple-ekosystemsappar (med vinnare på alla Apples olika plattformar – från Arcade till Apple TV). Och årets iOS-app är *trumvirvel* BeReal.
Nu betyder inte det här att BeReal var årets mest nedladdade iOS-app. Istället handlar Apples utmärkelser om att lyfta fram appar och spel som ”inspirerade användare att interagera med världen på ett djupare plan, vidga sina kreativa vyer och hålla kontakten med nära och kära”.
Nu skulle det förstås kunna vara så att BeReal var den mest nedladdade appen totalt sett för iPhonen, men jag är inte helt säker på att den lyckades med den bedriften sett till helåret. BeReals seger här ska nog mest ses som ett bevis på den kulturella påverkan som BeReal hade under 2022. Ja, inte bara kulturellt – ungefär alla stora plattformar har varit snabba på att skaka fram egna kopior i olika former.
Den stora frågan är förstås hur BeReal kommer att kunna stå sig framåt. Med tanke på att BeReal-funktioner som sagt finns hos de flesta stora plattformar så är nog risken stor att BeReal kommer att fortsätta användas av en kärntrupp, men inte kunna växa jättemycket mer.
Ännu en hyfsat framgångsrik nischplattform, alltså. Att se om BeReal själva kommer vara nöjda med en positionen eller hoppas på att bli uppköpta.
App Store Awards celebrate the best apps and games of 2022
Apple today announced the winners of the 2022 App Store Awards, spotlighting 16 apps and games that inspired users and helped them stay connected.
En Kanye West-dag idag. Först nyheten om att han (igen) sparkats ut från Twitter – den här gången för att ha lagt ut en mashup mellan David-stjärnan och ett hakkors – och nu beskedet att Ye inte köper sociala högerplattformen Parler.
Affären verkar ha skrotats redan i mitten av november och båda parter är ”överens” om att inte gå vidare med ett eventuellt köp. En formulering som rätt ofta känns som att den betyder att båda sidor inte alls är överens.
Ett frågatecken är varför det har gått två veckor innan det kom ett officiellt besked om att affären inte blir av. Artikelns spekulerande om orsak känns rätt trolig: det har att göra med Yes utspel senaste dagarna att göra. Som hans lovebombande av Hitler.
Det blev alltså för mycket till och med för en uttalad ”yttrandefrihetsförespråkare” som Parler.
Kanye West isn’t buying Parler after all | TechCrunch
Kanye West isn’t buying Parler anymore, and Parler really wants you to know on the day West doubled down on his anti-semitism.
Dags för Discord att bli med prenumerationer. Åtminstone i USA. Discord rullar nu ut Premium memberships till alla amerikanska användare.
Discord firar det genom att dessutom byta namn på sin månadsprenumeration. Server subscriptions är det nya namnet, som rätt väl sammanfattar vad det handlar om: möjlighet för serverägare att ta betalt av sina användare.
Det här innebär mer konkret saker som att betalande användare kan få ta del av förmåner som exklusiva chattkanaler, unika roller eller titlar, extra innehåll och ett antal ”prenumerationsunika emojis”. Det knasiga är att det sistnämnda kan vara nog en så viktig killerfunktion.
2,99 dollar till 99,99 dollar är priserna som finns att välja på. Det går att sätta samman tre olika prenumerationspaket per server. Serverägarna får 90 % av intäkterna, Discord tar resten.
Discord’s first creator monetization feature is live for all U.S. servers (Exclusive) – Tubefilter
Over the past year, Discord has been testing creator monetization through what it called ”Premium Memberships”–a monthly paid tier similar to channel Over the past year, Discord has been testing creator monetization through what it called ”Premium Memberships”–a monthly paid tier similar to channel memberships and subscriptions on platforms like YouTube and Twitch.
Vad kan vi tydligen inte få nog av just nu? Twitter-alternativ, that’s what. Här kommer ännu ett: Post News.
Till skillnad mot andra tjänster som sett nedladdningar och användande rusa (visserligen från låga nivåer) efter Musks övertagande av Twitter så är Post News en helt ny app. Så pass ny att den än så länge bara finns som inbjudningsbeta. Utstressad uttalat för att kapitalisera på kaoset som just nu är Twitter under Musk.
Vad är då Post News? Precis vad det låter som. Ett ställe att… posta nyheter.
Post News har med andra ord gått rätt all in på just nyhetsdistributionssidan av Twitter. Tanken är helt enkelt att journalister och publikationer ska kunna erbjuda betalväggsartiklar via Post News. Användare ska helt enkelt kunna låsa upp det innehåll de är intresserade av här styckvis, snarare än att behöva ha prenumerationer på alla olika källpublikationer.
Och det… har ju prövats förr. Inte minst av Twitter. Och ironiskt nog var det en av de funktioner som Musk nästan direkt stängde ned som VD för Twitter: ett program som gjorde det möjligt för publikationer att få betalt för betalväggsinnehåll. Innehållet var tillgängligt – annonsfritt – för prenumerationer av Twitters Blue. Alltså det program som numer är all about verifieringsbocken (och som har pausats utan nytt datum på grund av kaosigt införande). Eller för den delen: Apples News+.
Post News ska så här långt ha 335 000 användare, vilket måste sägas vara helt okej med tanke på att det är en låst beta. Men det känns trots det som att det finns uppförsbacke för Post News att stå ut och flyga. Trots backning av tung techfinansiär som A16Z.
Men hej. Kanske kan bli ännu en av (vad det ser ut som) i ett pärlband av nischplattformar som dyker upp nu.
https://techcrunch.com/2022/11/28/post-news-twitter-alternative-a16z/
Vad gör man när siffrorna inte längre ser lika bra ut? Man hittar på nya siffror! Ett vanligt trick som har använts av många företag genom åren. På techsidan har vi exempelvis sett hur Google började bryta ut Youtube-annonseringen när sökannonseringen började sacka eller hur Apple slutade dela försäljningssiffror för iPhonen när ökningstakten mattades av. För att inte tala om Twitter som hittade på användarvärdet ”Monetizable daily active users” för att slippa bli jämförda med Facebook.
Nu är det Amazons tur: hur gick Black Friday och Cyber Monday för e-handelsjätte undrar du? Bra fråga! Det vi får veta den här gången är att Amazon hade sin bästa ”Turkey 5”-period någonsin. Alltså de fem dagarna mellan Thanksgiving och Cyber Monday.
Totalt såldes ”hundratals miljoner” produkter från Amazon och Amazons säljare. Däremot får vi inte vet hur stora intäkterna var eller hur det genomsnittliga värdet per köp utvecklades.
Vi vet heller inte om det var bästa Turkey 5-perioden någonsin därför att det såldes som aldrig förr eller för att… Amazon aldrig har pratat och jämfört den perioden (utåt) tidigare.
Det vi nog kan vara säkra på utifrån vad Amazon INTE säger är att försäljningen under Black Friday och Cyber Monday inte ökade särskilt mycket. Eller kanske till och med sjönk jämfört med förra året.
Amazon Announces Biggest Holiday Shopping Weekend Ever
Over the ”Turkey 5” holiday shopping weekend-the five days from Thanksgiving to Cyber Monday-customers purchased a record number of products on Amazon
Ett rätt väntat besked: Apple börjar erbjuda innehåll från andra i sin strömningstjänst TV+.
När Apple släppte sin egen strömningstjänst så byggde den på det som också till största del är grunden i Apples speltjänst Arcade: allt innehåll var originalmaterial. Innehåll framtaget av Apple, alltså, och inte licensierat innehåll från andra innehållsföretag.
Det ser nu alltså ut att ha förändrats. I USA, åtminstone. Men att Apple har smugit ut det här stödet där pekar nog på att det inte kommer att dröja särskilt länge innan det dyker upp även på andra marknader.
Apple har med andra ord insett att det behövs en bredare innehållskatalog för att locka prenumeranter. Framförallt: få prenumeranter att stanna kvar.
Vi kan nog anta att Apple kommer att börja shoppa innehållsrättigheter som bara den nu. Och håller förmodligen som bäst på.
Apple TV Plus turns more like Netflix – and that makes it much better value
The streaming service just added movies not made by Apple, but only in the US
Ett rätt stort steg mot Apples ambition att bli en tung spelare även inom IoT: Apple gör det nu möjligt att dela digitala bilnycklar med Android-användare. Ja, åtminstone de som kör Googles Pixel-mobiler (så… tre stycken). Bredare Android-tillgänglighet ska komma ”snart”, så snart som Google lägger till det.
Delningen ska vara möjlig via olika kommunikationskanaler, som Apples meddelanden (så typ sms, alltså), mejl och WhatsApp.
De digitala bilnycklarna lanserade Apple 2020, men funktionen är fortfarande bara tillgänglig för ett litet antal biltillverkare. Att Google nu också blandas in i leken gör att chanserna ökar att det nu tar mer fart.
Och ja, det är förstås svårt att inte tänka på de satsningar som finns att bygga ut Carplay, Apples underhållningssystem för bilar, så att det blir en betydligt mer integrerad del av bilens operativ. Eller rättare sagt: att Apples tjänster inte ligger som ett lager ovanpå biltillverkarens digitala användargränssnitt, utan att Carplay är bilens operativ rätt fullt ut.
iPhone Users Can Now Share Digital Car Keys With Pixel Users, Wider Android Support Coming Soon
In 2020, Apple introduced a digital car key feature that allows users to unlock and start a compatible vehicle by bringing an iPhone or Apple Watch…
Älskar du SimCity? I så fall har du något att se fram emot: Amazon har nu släppt världens största SimCity-karta. Möjlighet att bygga världar som är lika stora som de skulle vara i verkligheten.
Ja, nu är det förstås inte en ny version av de klassiska (och väldigt roliga) spelet vi pratar om utan Amazons nya produkt AWS SimSpace Weaver. En tjänst som ska göra det möjligt att simulera hela världar för att få en känsla för exempelvis människor rör sig i ett tänkt område. Demoköra områdets framkomlighet fullt ut – fast virtuellt, typ.
Även om jag förstås ser fram dagen när man kommer att kunna bygga den här typen av sims och leka med själv…
Amazon built the most realistic version of SimCity we’ve ever seen
Amazon’s new AWS SimSpace Weaver service lets users build massive simulations that almost look like SimCity but with real-world landmarks.
Världen är på väg att passera ännu en miljardmilstolpe: enligt Ericsson så kommer 1 miljard abonnenter att vara uppkopplade mot 5G mot slutet av året. En åttondel av Jordens befolkning alltså.
Ja, nu måste förstås inte det här betyda att 1 miljard människor kommer att 5G-surfa oavbrutet. Eller ens ha behovet av 5G. Men bara det faktum att 1 miljard abonnemang nu potentiellt kan använda den nya, snabbare mobiltekniken är ett stort kliv fram. Det gör att fler tjänster kan byggas för att dra nytta av 5G-farten, vilket i sin tur ökar antalet användare och så vidare.
Kul milstolpe, alltså. Men också ett lämpligt tillfälle att påminna sig om två andra saker när det kommer till tillgången till internet.
Indien håller som bäst på att bygga bort landets alla 2G-nät, men det finns alltså fortfarande hyfsat många mobilanvändare som kör den numer väldigt gamla och långsamma tekniken. För att de här människorna ska ha chans att kunna använda dagens internet i praktiken så krävs att de inte bara får tillgång till snabbare nät utan också mobiler som kan använda dessa nät. En stor kostnad för individen. Och det är förstås inte bara i Indien det ser ut så här.
Det andra är det artikeln konstaterar: vi kan vänta oss att priserna kommer att gå upp. Because, ja, vi kan nog förvänta oss att allt kommer gå upp. Men ska jag raljera lite så utgår jag från att operatörerna kommer att höja priserna mer än vad som behövs med någon form av ”det kostar jättemycket att bygga upp och underhålla 5G”-argument. På samma sätt som undersökningar har visat att de stora matkedjorna höjer priserna mer än vad kostnadsökningarna kräver.
Det i sin tur gör det åter relevant att faktiskt prata om vad det ska kosta att överhuvudtaget komma ut på internet – som idag i praktiken är ett måste i stora delar av världen. Till och med för att kunna göra det som stater kräver av sina medborgare – som att deklarera. Så länge som internet har funnits har tillgången i praktiken helt kontrollerats av privata företag – som också har kunnat sätta priserna. Och datakvoterna.
Här kommer det behöva hända något. Något för att på allvar säkerställa demokratiseringen av internet. Vad ska det kosta en individ att få tillgång till internet egentligen?
1 billion people will be connected to 5G by the end of the year
5G equipment maker Ericsson says that the new wireless standard is set to hit a major milestone by the end of 2022. While fast mid-band 5G covers a majority of the US population, higher wireless prices may be close behind.
Väldigt bra grej från Google: företaget har för första gången licensierat sin teknik för att upptäcka bröstcancer. Det handlar om den AI-forskningsmodell som Google har tagit fram för ändamålet som nu får användas av medicinteknikbolaget iCAD.
Anledningen är att försöka få ut tekniken mer i faktiskt användning och hitta sätta att få in den i löpande verksamhet för kliniker som arbetar med det här. Målsättningen är att Googles teknik ska rullas ut skarpt via det nya samarbetet under 2024.
Just när det kommer till att identifiera olika former av sjukdomar tidigt så har AI-baserade lösningar visat sig fungera väldigt väl. Visst, det handlar fortfarande om väldigt nischade användningsområden snarare än någon slags ”allmän-AI”, men det är oavsett ett väldigt bra steg i rätt riktning.
Det visar också det mest troliga användarscenariot för AI-teknik: inte antingen-eller, utan både-och. Dvs. inte att AI-lösningar ersätter en massa läkare, utan blir ett värdefullt arbetsredskap för just läkare.
https://www.theverge.com/2022/11/28/23481967/google-partners-icad-med-tech-ai-breast-cancer-screening
Kan du inte få nog av Open AI:s textskapar-AI-funktion GPT-3? Nu får du en leksak till: ChatGPT. Open AI släpper med andra ord en chatt-AI.
Tanken är med andra ord att ChatGPT ska kunna göra mycket av det som är styrkan i GPT-3, med den skillnaden att det här alltså handlar om ett chattgränssnitt där det ska gå att styra och instruera AI:n att utföra olika uppgifter.
OpenAI debuts new conversational AI system – SiliconANGLE
OpenAI debuts new conversational AI system – SiliconANGLE
En icke-nyhet: Apples kanske-kommande operativ för kanske-kommande enheter för mixed reality har kanske bytt namn. Ut med Reality OS, in med xrOS. Extended Reality OS, alltså.
Så som sagt. Spekulationer av guds nåde. Men det finns ändå en poäng här. Det kanske-nya operativnamnet känns väldigt mycket Apple. Och det i sin tur kan tyda på att ett par MR-glasögon eller annan slags enhet kan rycka allt närmare.
Även om, tja, det har ju ryktats om att det ska komma ”snart” rätt länge nu. Så vi kanske inte ska börja hålla andan riktigt än…
Report: Apple’s upcoming VR and AR operating system has a new name
Bloomberg report claims that Apple has begun referring to it as ”xrOS.”
Senaste veckorna har det kommit förnyade tecken på att TikTok har det lite svettigt på båda sidor av Atlanten. Och då inte på grund av ökad konkurrens eller att användarna springer skrikande från sajten, utan därför att myndigheter granskar bolagets datahantering och Kina-kopplingar allt noggrannare. Nu börjar det slå mot värderingen: TikTok-investerare ska ha allt svårare att sälja sina aktier.
Ja, eller åtminstone sina aktier i moderbolaget Bytedance. Trots att Bytedances värdering har sjunkit rätt stadigt under året – och därmed också priset på aktien – så är det alltså allt svårare att få investerare att vilja plöja in pengar.
Anledningen verkar dels handla om osäkerhet på om det blir någon börsnotering av TikToks kinesiska systerapp Douyin – mycket på grund av techläget i Kina – och dels just om TikToks legala och politiska utmaningar.
Den app som rätt mycket sett som ostoppbar i sitt framrusande råkar kort sagt ut för allt mer motvind. Även vad gäller intäkter och användartillväxt.
https://www.theinformation.com/articles/bytedance-investors-struggle-to-sell-shares-at-discounted-240-billion-value-amid-ipo-uncertainty
Så har det blivit dags för Klarna att lansera sin influencer markerting-plattform. Ja, eller rättare sagt: bredda tillgången till den. 45 nya länder får nu tillgång till funktionen och Sverige är ett av dem.
Vad vi pratar om är alltså en matchningstjänst där influencers som söker samarbeten och företag som söker influencers ska kunna hitta varandra. Men tanken är dessutom att tjänsten ska kunna fungera lite som en one stop shop för att följa exempelvis hur en kampanj presterar.
Den milt sagt överraskande tjänsten – Klarna är ju trots allt fortfarande i grund och botten en betalplattform – presenterades ursprungligen i oktober. Då var den bara tillgänglig i USA. ATT den skulle komma till fler länder hade jag väntat mig, men jag hade däremot inte väntat att det skulle gå riktigt så här fort.
Frågan är förstås nu vilket genomslag just Klarnas lösning kommer att få i konkurrensen med andra liknande – som oftast ligger närmare de plattformar där själva samarbetet ska ske. I Klarnas fall så är tyngdpunkten mycket på rätt rena e-handelssamarbeten – som en del av Klarnas ambitioner att vara del i alla steg i köpresan. Från marknadsföring till betalning och paketspårning.
Frågan är hur länge det dröjer innan Klarna ger sig in i fraktracet?
Klarna lanserar ny plattform som kopplar samman e-handlare och influencers
Nu lanserar Klarna ’Creator Platform’ som gör det enklare för svenska e-handlare och kreatörer att
Ha. Ett tecken på vilken kris vi befinner oss i just nu: riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, eller A16Z, lägger ned… framtiden. Och det är ju en… bummer.
Okej. Nu är det förstås inte riktigt lika illa som det låter. Vad det handlar om är att A16Z nu ser ut att helt ha avvecklat sin techpublikation Future som lanserades under hyfsat mycket buller och bång 2021. Men användartillväxten och därmed intäkterna uppges inte ha utvecklats som de skulle. Senast publicerade artikeln är från början av oktober. För två månader sedan alltså.
Ännu ett tecken på hur utmanande det är med publicistverksamhet på internet. Future hade tänkt ta ett delvis annat grepp och satsa mer på essäer och tankeledarinnehåll, men verkar inte ha hittat en tillräckligt stor läsarmassa för att få snurr på affären.
Och att det sker just nu är på sätt och vis ett rätt bra avslut på det så här långt värsta techbacklashåret sedan dotcom-boomen runt millennieskiftet.
Andreessen Horowitz’s buzzy tech publication Future is shutting down
Future.com hasn’t published an article in months, and most of its editorial staffers have quietly left.
En liten stor händelse. SMS fyller 30 år. 3 december 1992 skickades det allra första SMS:et.
För dig som vill ha 30 fun facts om SMS:et som teknik och fenomen rekommenderas artikeln här nedan, men jag nöjer mig med att konstatera att det nog var få som då förstod hur viktig tekniken skulle bli i våra liv. Ja, precis som det oftast har varit fallet med nya tekniker.
SMS:et i sig håller på att helt fasas ut i och med att ersättaren RCS till sist börjat rullas ut. Det löser några av de brister som ”orginal-SMS:et” har – som krypterad trafik och möjlighet att använda emojis. Men SMS:et som det såg ut i början lever förstås fortfarande kvar, även om vi idag i allt högre utsträckning använder andra slags tekniker och lösningar för att skicka digitala meddelanden till varandra.
Men vårt chattande hade idag inte sett ut som det gör utan SMS:et. Och viktigast av allt: SMS:et gjorde det möjligt att på ett enkelt sätt skicka textmeddelanden i våra mobiltelefoner.
Så kort sagt: hatten av för SMS:et!
SMS Is 30 Years Old: Here Are 30 Facts Throughout Its History
On December 3rd 1992, the first SMS was sent. A look back at the history of SMS in 30 amazing statistics and little details to know.
It was 50 years ago today. Eller i förrgår åtminstone. Då fyllde spelet Pong 50 år. Vilket förstås är galet på så många sätt.
Pong var inte världens första spel eller något i den stilen, men kanske det spel som mer än något annat kom att forma dataspel som vi känner dem idag. Och datorerna vi genom åren har använt för att spela hemma i våra bostäder.
Det är med andra ord ingen slump att det finns en halv uppsjö Pong-spel fortfarande idag – i våra mobiler.
’Pong’ is now half a century old
Exactly 50 years ago today, Atari released Pong.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Jag har flera gånger skrivit om hur rättigheter till direktsänd sport blir allt viktigare för de stora strömningstjänsterna. Sport är trots allt en av få saker som kan få oss (well, inte mig) att bänka oss framför en skärm vid en viss utsatt tid. Det är jättebra både för att bygga hype och för att sälja annonser. Nu börjar det bli dags för Apple att kicka igång (hoho) sin stora sändning på livesändningar av fotboll.
Apple kommer att sända vad det verkar alla matcher (and then some) i Major League Soccer, som är * googlar * USA:s och Kanadas högsta fotbollsliga. Och ”fotboll” being just ”fotboll” och inte amerikansk låtsasfotboll.
1 februari drar resultatet av samarbetet igång. Och det är inget litet samarbete vi pratar om: Apple har köpt rättigheterna för de kommande tio åren. Typ all in. Apple har redan tidigare sänt några baseball-matcher, men det här är next level på flera sätt.
Så här långt är det inte särskilt konstigt eller särskilt mycket nytt. Vi har vetat om att det här är på gång ända sedan Apple gick ut med att de hade säkrat rättigheterna. Men det som är lite mer oväntat är att Apple dessutom drar igång en helt ny strömningstjänst bara för fotbollen. Inte som del av Apple TV+, Apples kanal med mest eget originalinnehåll.
14,99 dollar per månad eller 99 dollar för en hel säsong kommer kanalen att kosta. Går att köpa som vilken annan kanal i Apple TV. Appen alltså. Inte Apple TV. Prylen alltså. Fast du kan ju förstås ha Apple TV i din Apple TV, tillsammans med Apple TV+. Because Apple tycker det är viktigt att inte ha förvirrande namngivning.
Det finns däremot en liten koppling till TV+. Den som även prenumererar på TV+ får den nya sportkanalen lite billigare – 12,99 dollar respektive 79 dollar. Några matcher kommer också vara helt kostnadsfria för den som prenumererar på TV+. (Och några av matcherna kommer dessutom vara helt gratis för alla – a.k.a. marknadsföring.)
Apple and Major League Soccer will launch their soccer streaming service on February 1st
Apple announced that it’s launching its Major League Soccer streaming service, MLS Season Pass on February 1st. It’ll cost $14.99 per month to stream during the season or $99 for the entire season, and it’s cheaper if you have Apple TV Plus.
I veckan fick vi veta att Apples stora samarbete med Major League Soccer – där Apple har köpt sändningsrättigheter till alla matcher 10 år framöver – kommer att sjösättas 1 februari nästa år. Men redan nu blir det dags för en konkurrent på videoområdet att steppa upp sin sportsatsningar: Amazon drar nu igång Sports Talk på Amazons videoströmningstjänst Prime Video.
Precis som i Apples fall så är det en rejäl satsing. Så pass att det kommer handla om 12 timmar direktsänd sport för Amazon. Varje dag.
Som namnet antyder så är det inte sändningar av matcher och andra sportevenemang vi pratar om, utan ett antal olika program som kommer att bevaka sportvärlden på olika sätt. Även om vi nog kan anta att Sport Talk kommer att kopplas ihop rätt tajt med just Amazons sändningsrättigheter till sportevenemang – befintliga och framtida.
Så Netflix-eran fortsätter alltså komma allt närmare sin slutpunkt. Istället är det gammal hederlig, tja, tablå-tv som nu är det hetaste som finns.
Amazon launches ’Sports Talk’ on Prime Video to give sports fans 12 hours of live daily content | TechCrunch
Amazon Prime Video announced the launch of ”Sports Talk,” a live daily programming block dedicated to 12 hours of sports-talk content.
Ni vet Reels? Formatet i Instagram och Facebook som Meta pushar galet hårt just nu? Metas svar på TikTok? Även Google lägger 180 % av sin tid och uppmärksamhet i Youtube på sin TikTok-klon Shorts. Nu är ny funktionalitet på gång till Shorts: stöd för shopping. Inte alls särskilt oväntat.
Det senare beror förstås på att i princip alla stora sociala plattformar just nu jobbar på olika slags e-handelsfunktioner. Klart att det även ska gå att shoppa loss i kortvideos. Det tycker även TikTok och Meta.
Ännu ett tecken på att Google vill driva på det här användningsområdet i Shorts är att Youtube också rullar ut nya sätt för innehållsskapare som säljer via plattformen att tjäna pengar på sina shoppingvideos. Nytt affilateprogram, alltså.
YouTube Will Delve Deeper Into Social Commerce
YouTube will deepen its investment in shopping programs next year as the video platform looks to capture a growing social selling market.
När det kommer till kortvideo så är musik en väldigt viktig ingrediens. Inte så konstigt, eftersom appen som har kommit att definiera dagens kortvideoformat – TikTok – började sitt liv genom att slås ihop med musikmimarappen Musical.ly. Det gör att alla som vill utmana TikTok på TikToks hemmaplan måste ha ett starkt musikgame. Youtube Shorts steppar nu upp sitt.
Det blir nu möjligt att använda upp till en minut långa klipp från upphovsrättsskyddade låtar. (Åtminstone de som är licensierade för den här typen av användning.) Mer än en fördubbling jämfört med förra maxgränsen på 15 sekunder.
Det är lätt att himla på ögonen åt både Googles och Metas försök att ta sig an konkurrensen från TikTok. Men vi pratar trots allt om två jätteplattformar som har stark förankring hos användare redan. Och i Metas fall: som är väldigt bra på att nöta in kopierade tjänster så att folk till slut börjar använda dem utan att veta riktigt hur det gick till.
Det är med andra ord inte så konstigt att det kommer allt fler tecken på att TikTok börjar bli riktigt oroliga över kopiornas framfart.
YouTube Shorts can now include 60 seconds of music or sounds, up from 15 seconds before | TechCrunch
YouTube says the majority of music on Shorts will be available in durations of up to 60 seconds.
Ni vet tudum? Netflixs startljud? Nu har Youtube skaffat sig ett eget.
Kan tyckas som en rätt meningslös detalj, men säger en hel del om Youtube trots allt. Framförallt att Youtube siktar på att finnas på allt fler ställen.
Inte minst att de siktar på att bokstavligen ta mer plats på stora skärmar.
Here’s YouTube’s new startup sound
YouTube is rolling out a cheery new startup sound and animation you might hear and see when opening the app. To start, they’re available on YouTube’s TV apps.
Nu är det dags för Meta att göra en Fortnite. Eller en Roblox. Alltså arrangera konsert inuti en virtuell värld. I det här fallet Metas VR-app Horizon Worlds. Artist: Notorious B.I.G.
Som… dog 1997.
Kort sagt så gör Meta ungefär som Abba. Skapar någon form av avatar som får framföra musiken istället för de faktiskt människorna.
Och visst. Det är förstås kul att se (och framförallt höra) Biggie. Men. Det här med att köra konserter och turnéer med avlidna artister.
Jag vet inte.
Meta is hosting a ’hyper-realistic’ VR Notorious B.I.G. concert
On December 16th, a hyper-realistic avatar of the late East Coast rap legend Notorious B.I.G. will be holding a concert and performing tracks from his catalogue in Meta’s Horizon Worlds.
Där ser man. Anteckningsappen Evernote köps upp. En väntad och oväntad affär.
Väntad därför att Evernote har haft det kämpigt ett tag nu. De har mer eller mindre haft en permanent uppsatt ”till salu”-skylt. Men oväntad därför att köparen är Bending Spoons – som tydligen är en italiensk apputvecklare. Och dessutom oväntad därför att jag, tja, nästan slutat tänka på på Evernote.
Som artikeln konstaterar så var Evernote en av de första framgångsrika och bra anteckningsapparna. Möjlighet att skapa anteckningar som inte bara kunde synas ihop mellan enheter, utan som också gjorde det möjligt att spara alla möjliga slags olika medieformat i en och samma anteckning.
Men numer finns anteckningsappar som del i de flesta operativ, såväl för mobilen som för datorn. Behovet av Evernote har minskat. Det blev inte bättre när Evernote ströp funktioner i gratisabonnemanget och ville att användarna skulle betala 8 dollar i månaden för saker som fram till dess inte hade kostat något. (Okej, prislappen var kanske inte just 8 dollar, men… ni fattar.)
Evernote sprang alltså in i samma utmaning som alla andra som vill börja ta betalt för något som har varit gratis när det börjar poppa upp gratisalternativ som hyfsat täcker samma funktioner.
Evernote’s getting acquired by mobile developer Bending Spoons
The note-taking app Evernote is getting acquired by the Italian software company Bending Spoons in a deal that’s expected to close in early 2023.
I skuggan av omröstningen kring den grundlagsförändring som kan göra viss journalistisk bevakning olaglig (sånt som är kopplat till relation mellan Sverige och annan makt) så började en annan lag som kommer få stor påverkan att gälla: EU:s Digital services act.
DSA är ett av de två stora lagpaket som EU har tagit fram för att reglera de stora techbolagen. Det andra, Digital markets act, började gälla redan för ett par veckor sedan och igår var det alltså dags för DSA att kicka in.
Enkelt uttryckt så siktar sig DMA in sig på nätets gatekeepers – alltså de jättebolag som både individer och organisationer i praktiken måste gå via för att komma ut på och använda internet (framförallt Apple och Google, men även namn som Meta och Amazon). DSA å sin sida är tänkt att styra upp det innehåll som vi som internetanvändare möter och utsätts för när via använder de stora techplattformarna.
Det innebär bland annat att plattformarna kommer att få ett större ansvar för det innehåll som användarna delar och öka kraven på transparens när det kommer till användning av algoritmer och marknadsföring med riktade annonser.
Precis som i fallet med DMA så kommer dock innehållet i DSA inte riktigt börja gälla än. För båda lagarna så blir det nu aktuellt med en ”upprampningsfas”, där det första blir att plattformarna ska skicka in information om antal användare och omsättning. Detta kommer EU sedan att titta igenom och avgöra vilka företag och vilka plattformar som kommer att omfattas av någon av eller båda lagarna. För DSA så är det viktigaste grundkriteriet att en plattform eller en sökmotor når mer än 10 % av EU:s medborgare eller har fler än 45 miljoner användare.
Senast 17 februari ska underlaget vara inrapporterat till EU. För mindre plattformar som omfattas av DSA så har de sedan ett år på sig (till 17 februari 2024) att rätta till eventuella saker som inte lirar med DSA. Jätteplattformarna lär däremot få mindre tid på sig, så vi kan nog anta att dessa måste rätta sig i DSA-ledet redan under 2023.
EU’s Digital Services Act enters into force — but no confirm if Twitter will feel its full force yet | TechCrunch
The EU’s Digital Services Act enters into force today — setting the clock ticking on designations that will determine which larger Internet platforms face the toughest oversight.
I förra veckan skrev jag om hur några säkerhetsforskare har upptäckt att Apple spårar användare trots att användarna just har sagt nej till att bli spårade. Och ja, spårningen gäller förstås bara spårning av Apple – i Apples egna appar. Nu har – som väntat – Apple blivit stämda för den här spårningen.
Apple är numer så vana vid att bli stämda att det här bara hade kunnat vara en i raden av massor. Men just den här stämningen är på sätt och vis en av de jobbigaste. Den handlar om att Apple inte lever som de lär. Och framförallt: att Apple inte lever som de lär och som de tvingar alla andra apputvecklare att göra.
Jag utgår från att Apples svar blir något luddigt om att de bara använder data för diagnosticering och för att ge ”användare en så bra möjlighet i sina tjänster”. Det kan förstås vara väldigt sant. Men det är en törn i Apples varumärke.
Apple sued for tracking users’ activity even when turned off in settings
A class action lawsuit has been filed over reports that Apple is collecting user data even when users have the data sharing settings turned off on their device.
Ha. Härligt. Uppgifter från The Information inifrån Apples annonseringsverksamhet. Hur har Apple klarat av att bygga en framgångsrikt (och vad det verkar allt mer framgångsrik) annonsversamhet utan att rikta annonser? De… använder ett annat ord än ”rikta”.
Enligt källor så ska annonssäljarna på Apple ha fått en do’s and don’ts-lista när de pratar med annonsörer. Så långt inte särskilt konstigt. Lite mer ovanligt är att annonssäljarna har fått tydliga instruktioner att undvika ord som är vanliga i just annonsbranschen. Som att ”rikta” annonser.
Apple ”riktar” alltså inte annonser, utan erbjuder möjligheter att ”förfina målgrupperna”. Apple använder heller inte ”algoritmer” som teknisk metod för att leverera annonser, utan ”plattformar”. Och ja, det sistnämnda är förstås ett sätt att slippa säga att plattformarna då använder algoritmer.
I listan över ord non grata hittar vi också ”conquesting”. Ett begrepp som jag inte var bekant med, men som är the art of köra annonser mot sökningar på konkurrenter. I Apples värld heter sånt ”konkurrentnyckelord” och ”varumärkesskydd” (”brand defense”).
Nu är Apple förstås inte ensamma om att ha listor på saker som man inte får säga. Tänk ”militär specialoperation”. Men som artikeln konstaterar så visar det här enskilda fallet på Apples halvmeckiga relation till just sin annonseringsbusiness.
Apple har aldrig sagt att annonsering i sig är något fult, det finns däremot fula sätt att göra det på. Framförallt fula sätt att samla in information som gör att man kan ”förfina sina målgrupper”. Men Apples korståg mot Meta/Facebook (och det allmänna Facebook-bashandet senaste åren) har gjort att annonsering snudd på har blivit synonymt med ”rikta annonser” och därmed att ”spåra användare”.
Så Apple har alltså delvis själva bidragit till att de nu måste jobba om sin vokabulär.
https://www.theinformation.com/articles/inside-apples-love-hate-relationship-with-its-4-billion-ads-business
En av de slags tjänster som oväntat nog har seglat upp som väldigt populär de senaste åren är de olika link-in-bio-lösningarna. Alltså de som löser två utmaningar för många internetanvändare: dels att sociala medier överlag erbjuder begränsade möjligheter att lägga in externa länkar i profiler och dels att hitta en samlingsplats för de olika tjänster där man har konton.
Ni vet. Sajter. Fast för sociala medier-generationerna.
En av de mest framgångsrika är Linktree, som nu steppar upp funktionaliteten ytterligare. Med betalväggar. Payment Lock.
Den som skapar en Linktree-landningssida kan nu välja att sätta upp betalväggar på ungefär det mesta slags innehåll. Det kan vara en video, en bild, ett album, en Discord-server eller en Spotify-spellista. Eller som sagt nästan vad som helst.
Det handlar alltså inte om prenumerationer, utan om styckeköp – från 1 till 150 dollar.
Link-in-bio-tjänsterna flyttar alltså fram positionerna ytterligare.
What will be monetized with Linktree’s new feature? Almost everything. – Tubefilter
With its new Payment Lock feature, Linktree is putting paywalls in your link-in-bio and integrating with services like Discord and Spotify.
Jaaa! Bästa fula jultröjan ever. Gotta gemme sammadat.
https://www.theverge.com/23459852/microsoft-clippy-ugly-sweater-windows-charity-price
Hehe.
En pedagogisk infografik som på ett väldigt tydligt sätt visualiserar skillnaden på kontextlös data och att använda samma data för att få betydligt större genomslag för sitt budskap via storytelling.
Powerful stuff.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Hejhopp! Officiella siffror från Google om hur det går för Youtube Music och Youtube Premium – de två annonsfria betalabonnemangen, alltså. Och det vi får veta är att: jotack det går väldigt bra.
Totalt har de två tjänsterna nu 80 miljoner användare (Elon Musk: say whaaaat?). Och jag misstänker att den absolut största delen är Premium-abonnemang: alltså det abonnemang som inkluderar både vanliga Youtube och Youtube Music alltså. Att bara betala för Music har alltid känts som en rätt dålig affär i sammanhanget.
Oavsett: 80 miljoner innebär 30 miljoner fler än för ungefär ett år sedan. Eller en ökning med 60 %.
Sen ska vi väl säga att det finns en icke oansenlig brasklapp här: Youtubes siffror inkluderar prova på-användare. Så det finns alltså förmodligen en rätt stor del användare i den här summan som inte betalar.
Så 80 miljoner. En väldigt stor siffra. Samtidigt sisådär 3 % av Youtubes totala användare. Och 80 miljoner känns ju inte som en självklar milstolpe att gå ut och prata om. Så jag tror det finns en helt annat anledning till att Google går ut med prenumerationssiffrorna just nu.
För att försöka flytta åtminstone lite fokus från att Youtubes annonsaffär ser ut att hacka allt mer just nu.
YouTube Music and Premium Soar to 80 Million-Plus Paid Subscribers (EXCLUSIVE)
YouTube’s Music and Premium services now have more than 80 million paying subscribers combined – a whopping 30 million increase from last year.
Ifall ni inte redan visste det så vill Youtube verkligen, verkligen, verkligen att vi använder Youtubes TikTok-kopia Shorts. Senaste stället där vi nu kan avnjuta Shorts-klipp: Youtubes tv-app.
Vilket… är ett både givet och väldigt märkligt ställe. Inte minst eftersom det kanske mest självklara liggande videoformatet nu alltså får stöd för vertikala kortvideos.
Men hej. TikTok har trots allt haft TV-stöd ett tag. Och det vore intressant att veta hur TikTok-tv-tittandet har gått.
YouTube Shorts are coming to your TV – and taking over the platform
YouTube is bringing its TikTok competitor, Shorts, to its TV apps. But the company is still working on how, exactly, it should work and how short-form video interacts with the rest of YouTube.
Nya annonsinställningar i Youtube: möjlighet att ställa in hur ofta en annons ska visas.
Det är ganska exakt vad det låter som. Istället för att en och samma Youtube-användare ska se samma annons om och om igen så kan annonsörer nu ställa in ett tak. Youtubes algoritmer kommer sedan göra allt de kan för att sprida ut annonserna för ”maximal unik räckvidd utifrån den valda frekvensen”.
Google Rolls Out Ad Frequency Targeting For YouTube Campaigns
Google rolls out target frequency for YouTube campaigns, letting advertisers control how many times an ad is shown.
När vi pratar om de stora videoströmningsbolagen så tänker de flesta på två saker 1) filmer och serier, samt 2) inte direktsänt. Det har ju varit så sedan Netflix satte standarden för den här typen av innehållskonsumtion. Men i princip alla de stora strömningsbolagen har lagt till eller kommer rätt snart att lägga till sport i sitt utbud. Men inte Netflix. Förrän nu.
Ja, eller vi vet ju inte om det blir något riktigt än. Men att det nu kommer uppgifter om att Netflix har börjat jaga sporträttigheter känns väldigt gör att det mer känns ”när” än ”om” Netflix kommer att bli med direktsänd sport. Men Netflix ser inte ut att vara med och slita i de största (och därmed dyraste) rättigheterna, utan ska istället sikta på mindre serier eller tourer som de ”ska göra mainstream”.
Läs: köpa hyfsat billiga rättigheter som inte så många andra vill ha och hoppas att folk vill titta.
Logiken är det inget fel på. När Disney redovisade sina siffror för det andra kvartalet så visade det sig att Disney+ hade ökat rejält i Indien. Och det berodde nästan enbart på att Disney hade säkrat sändningsrättigheter till Indiens högsta cricketliga. Inte för det innehåll som man normalt förknippar med Disney+.
Och det finns en annan viktig ingrediens här: när allt innehåll är tillgängligt för alla hela tiden så är sport en av få saker som kan få oss att bänka oss framför teven eller mobilen vid en tidpunkt som någon annan har bestämt. Den lägereld som Netflix på sätt och vis tog död på. Men som strömningsbolagen nu har insett är en rätt bra grej: möjligheten att kunna bygga hype inför och sälja reklam under.
Det är med andra ord ingen slump att det här kommer samtidigt som Netflix har lanserat sitt billigare reklamabonnemang.
Netflix Is Reportedly Looking to Get Into Live Sports After All
Netflix is reportedly looking to bring live sports onto its platform. As per The Wall Street Journal, the streaming company has been trying to acquire “lower-profile leagues,” to avoid going over budget. High-profile sports are not being targeted, as to avoid mounting costs over time.
Tidigare i veckan skrev jag om hur Netflix har börjat shoppa runt efter sändningsrättigheter för livesport. Här kommer ännu en livenyhet gällande Netflix – en officiell sådan dessutom: Netflix kommer att köra sitt första direktsända evenemang i början av 2023. Huvudperson: komikern Chris Rock. En stand up-show, alltså.
Netflix var tjänsten som inte bara lärde oss att sträcktitta på hela säsonger av serier utan också den som lärde oss att sluta bry oss om tv-tablåer. Vi som tittare bestämde vad vi ville titta på – och när.
Men i princip alla Netflix-konkurrenter som har poppat upp senaste två åren har kört ut sina serier på det gamla sättet: ett avsnitt i veckan (eller liknande periodicitet). De har insett att det är lättare att bygga hype och intresse – och överlag hålla intresse uppe längre – om en serie sprids ut över en längre tidsperiod.
Samma logik bakom satsningarna på direktsänd sport, som strömningskanalerna unisont jagar nu. När det är direktsänt så finns det ännu större möjligheter att bygga hype. Sport är dessutom en av få saker som kan få oss att glömma bort vad Netflix lärde oss och parkera oss framför en skärm vid en viss given tidpunkt.
I väntan på att sporträttigheterna kommer på plats så satsar Netflix med andra ord på annat. Och hoppas att det ska gå att bygga en lägereld även baserat på andra former av livesändningar.
Netflix’s first live show is a Chris Rock comedy special
Netflix’s recent major shifts have added video games and advertising, and now, the company announced its first global live event: a Chris Rock comedy special it will stream early next year.
Ett lite oväntat besked: veckans jättenedskärningar på Meta innebär bland annat att företaget kommer att skrota sina satsningar på Portal-skärmarna och smartklockor.
Visst. Det är kanske i stort inte förvånande med tanke på att de olika smartskärmar som Meta har tagit fram inte har flugit av hyllorna (även om de verkar ha sålt bättre än vad jag trodde de skulle göra när de lanserades). Men Portal har trots alt känts som en produktfamilj som hyfsat väl har passat in i Metas portfölj. Kommunikationsprylar som kunnat kopplas mot såväl arbetsliv och Metas jobbchattlösningar och de kommande VR-satsningarna.
Men nu verkar Metas hårdvarusatsningar helt handla om VR. Och eventuellt AR (återstår att se hur det kommer att gå med Metas AR-glasögoninitiativ framöver).
Det kanske mest intressanta med den här nyheten? Att Meta alltså lägger ned sin smartklockeutveckling. Som inte ens var bekräftad. Förrän nu. Med andra ord: det första (i princip) officiella beskedet om att Meta arbetar på en egen smartklocka var att de nu lägger ned den.
https://www.reuters.com/technology/nearly-half-meta-job-cuts-were-tech-execs-say-2022-11-11/
Nytt Meta-köp: Audio Analytic. En europeisk startup som specialiserar sig på teknik som kan ”ge maskiner riktigt vass hörsel”, om jag ska sammanfatta artikelns beskrivning. En AI-drivet ljudanalysverktyg.
Vi pratar om teknik som kan känna igen vanliga ljud, som hundskall, glas som krossas, barnskrik eller brandvarnarlarm. Som artikeln konstaterar: teknik som kan användas i Metas VR-satsningar (AKA metaverse).
Mer konkret skulle man kunna tänka sig att det kan ge mer exakt ljudigenkänning i VR-världar. Eller som skulle kunna identifiera ljud i den fysiska världen och därmed kunna varna när man sitter med VR-set och hörlurar hemma i soffan (jag såg någon undersökning där ett problem som framförallt kvinnor hade med VR-set var att de isolerar användaren från omvärlden så att man inte vet vad som händer i hemmet).
Men jag kan trots allt inte låta bli att tänka ytterligare på ett användningsområde. Som inte alls har med VR att göra.
Den här typen av igenkänning av vissa typer av ljud finns exempelvis inbyggt i flera av Amazons Alexa-enheter. Om enheten ”hör” ljudet av glas som krossas när ingen i hushållet är hemma skulle det kunna betyda inbrott. Ett larm kan då gå till bostadens ägare (eller direkt till en larmcentral).
Med andra ord så är det inte omöjligt att Meta trots allt har tankar på att bredda sitt utbud av uppkopplade prylar för hemmet. Kanske inte jättesannolikt, men heller inte osannolikt. Särskilt med tanke på köpet.
Samtidigt så känns det som att Meta verkligen utmanar sitt öde med uppköpet av Audio Analytic. Företaget är nämligen baserat i Cambridge.
Och, well…
Another promising European startup is devoured by Meta
Meta has bought Audio Analytic, a Cambridge-based startup building AI-driven sound recognition software.
Såååå… Palmer Luckey, mannen som grundade Oculus som Meta senare köpte upp och har använt som basen i sin VR-satsning, har tagit fram ett nytt VR-set. Ett som kan ta död på användaren. I verkligheten.
VR-setet är framtaget för att uppmärksamma animefilmen Sword Art Online och funkar i stort som VR-set gör mest. Med den lilla skillnaden att det sitter tre explosiva laddningar ovanför själva visiret. Om användaren dör i ett spel kopplat till VR-setet så exploderar laddningarna och blåser hyfsat bokstavligen talat bort främre delen av hjärnan på spelaren.
Och det känns ju. Kul…
Ja, nu är det kanske inte ett VR-set som kommer att ligga under jättemånga julgranar i år. Eller ens någon. Men nu när någon har tagit fram en enhet som faktiskt på riktigt kan döda en spelare så är frågan förstås hur länge det dröjer innan det kommer att bli en knasig grej för vissa knäppgökar med alldeles för mycket fritid.
Permadeath. VR-motsvarigheten till rysk roulette. Eller ett Black Mirror-avsnitt i verkligheten.
Ser framför mig reklamcopyn: ”A mind blowing experience”. Och ”dödsskärmen” i spelet: ”Mind. Blown.”
Palmer Luckey Made a VR Headset That Kills the User If They Die in the Game
The man who created the Oculus Rift has invented a virtual reality headset that will explode the forebrain of a user who dies in a video game.
Så har Google nu frivilligt [sic!] och för att stötta Spotifys kamp för öka valfrihet för appar [sic!] gått med på att Android-appar kan börja bygga in externa betallösningar direkt i sina appar. Precis det som Spotify – och väldigt många andra apputvecklare – har kämpat om rätt länge. Och som de fortfarande kämpar om på iOS-sidan.
Anledningen till att Google nu går med på det här – trots att de bara förra året införde krav på att Google Play-appar måste hantera sina betalningar via Googles betallösning på samma sätt som Apple gör för iOS-appar – är förstås för att de är tvungna. Eller rättare sagt: snart kommer bli.
Nästa år kickar EU:s stora techlagar Digital services act och Digital markets act in. Den sistnämnda kräver bland annat att ett slut för monopol på betallösningar i appar. Precis det som Sydkorea införde i början av året. Och det som både Google och Apple förmodligen snart kommer att tvingas till i USA.
Så nu är Spotify alltså först ut. Och dejtingappen Bumble är nummer två i det ”test” som det här formellt klassas som. Gäller för 35 länder, inklusive större delen av Europa.
Och upplägget är ganska precis det som Google sjösatte i Sydkorea. Och som Apple har gått med på i Nederländerna (fast bara för dejtingappar). Det innebär att Googles transaktionsavgift på 30 % sänks. Till… 26 %. Spotify kommer ha kvar Googles betallösning som alternativ (som jag misstänker är ett motkrav från Google) och spel är undantagna.
Om vi lägger till att Google – och Apple när de tvingas till samma sak – kommer att erbjuda en massa fördelar i om man går via de båda företagens lösningar så känns det som ett…. sådär vasst erbjudande att få avgiften sänkt med 4 %. Jag misstänker kort sagt att Spotify och Bumble har fått en betydligt bättre specialdeal för att sluta gnälla på Google och istället prata gott om Googles alternativa betalupplägg.
Jag misstänker att högsta domstolar i olika delar av världen kommer att få avgiftsfrågan på sina bord vad det lider.
Spotify starts testing its own payments on Android – and Bumble will soon do the same
Spotify has begun testing User Choice Billing in select markets, letting customers on an Android device pay for their subscription directly through Spotify instead of the standard Google Play billing.
What happens on your iPhone stays… hos Apple? Nu ser det ut som att integritetsantireklamspårningutansamtycke-Apple har blivit påkomna med att göra precis det.
Det är två säkerhetsforskare som har upptäckt att den iOS-inställning som ska inaktivera all spårning i iPhonen inte alls stoppar all spårning. Ja, i andra tillverkares appar kanske, men inte Apples egna. Och det värsta är kanske inte att Apple spårar användare som sagt att de inte vill bli spårade eller att Apple spårar användares interaktioner med reklam – utan vilken detaljerad information som Apple samlar in. Inte minst gällande reklamvisningar. Apples egen reklamvisning, förstås.
I Appstore ska Apple samla in ungefär allt du gör där. Som exakt vad du trycker på, vilka appar du söker efter, vilka annonser du såg, hur länge du tittade på en viss app och hur du hittade den. Dessutom samlar Apple in information om vilken enhet du använder, inklusive ID-nummer, skärmupplösning, tangentbordsspråk och hur du är uppkopplad mot internet. Som artikeln konstaterar: ungefär precis det som brukar samlas in för så kallad ”fingerprinting” – när man vill kunna identifiera unika mobiler baserat på den typen av information.
Dessutom samlar Apples musikapp, Apple TV. Apple Books, iTunes-butiken och Apples aktieapp alla data som inkluderade data om hur du interagerade med apparna och ID-nummer. Tillräckligt för att korsköras mot, säg, annonser du har sett i Appstore.
Det verkar som att Apple ännu inte har svarat på det forskarnas fynd, så det går bara att spekulera vad datan används till. Men jag gissar att Apples svar kommer bli något i stil med ”vi samlar in data för att hitta fel och för att förbättra upplevelsen för våra användare”.
Och visst. Det kan förstås vara så. Att Apple verkligen inte använder den minsta data för något annat än just diagnostisering (även om det känns som att viss data av det som samlas in inte skulle behövas för det). Men det är är oavsett en… väldigt obra bild av Apple.
Jag kan riktigt se hur Mark Zuckerberg springer runt med ett par Quest Pro och jublar.
Apple Tracks You Even With Its Own Privacy Protections on, Study Says
A new test suggests that Apple apps are sending the company extremely detailed information about your behavior even when you turn off Apple’s own tracking settings, a move the company says will ”disable the sharing of Device Analytics altogether.”
Typ… ouch? Ny biljonmilstolpe för Amazon. Fast den här gången inte av den positiva sorten. Amazon är numer det första börsbolaget någonsin som har… förlorat en biljon i börsvärde.
Under gårdagen fortsatte Amazon-aktien att tappa i värde – precis som många bolag på den amerikanska börsen. Det gjorde att Amazons totala börsvärde vid stängning var 879 miljarder dollar. 9 biljoner kronor. Sjuuuuukt mycket pengar. (Som jämförelse var Sveriges BNP 2021 5,4 biljoner kronor). Men det är långt under vad Amazon var värt som mest (så här långt) i juni 2021: 1,88 biljoner dollar.
Det gör alltså att Amazon nu alltså är enda medlem i den helt nystartade klubben: ”vi som har förlorat en biljon dollar på börsen”.
Nu finns det dock en och annan aspirerande medlem. Som Microsoft, som sett sitt börsvärde sjunka med runt 900 miljarder dollar sedan senaste toppen. Totalt har Amazon, Microsoft, Apple och Google förlorat 4 biljoner i börsvärde bara i år. Eller i runda slängar sex gånger Sveriges BNP förra året.
Att det just är Amazon som är först över den nya biljonmållinjen är egentligen inte så konstigt: Amazon har drabbats dubbelt av 2022. Dels så dras Amazon med samma utmaningar som alla andra, med inflation, krig, elprischocker och att konsumenter överlag har mindre i plånboken, och dels så har Amazon känt av att e-handelns pandemiboost på riktigt har ebbat ut.
Så, som sagt: ouch.
Nailed It: Amazon Becomes the First Company Ever to Lose $1 Trillion in Stock Value
The top four most valuable U.S. companies reportedly lost a combined $4 trillion in market cap this year. Ouch.
Det behövs inte mycket för att aktiemarknaden ska få tokflockpanik och dumpa aktier i ett hysteriskt tempo. Men det omvända verkar också gälla: Nasdaq rusade över 7 % som reaktion på att USA:s inflationssiffror var lägre än väntat. Rusade mest av alla gjorde Apple: på en enda dag ökade Apples börsvärde med 191 miljarder dollar.
Det gjorde att Apple nu står för den enskilt största uppgången i pengar räknat under en och samma dag på USA-börserna. Det i sin tur gjorde att Apple precis gled förbi den förra rekordhållaren. Apples sitter dessutom nu på fyra av de fem största endagsuppgångarna i USA.
Ironiskt nog var det i veckan också börsrekord för Amazon – fast åt andra hållet. Amazon blev det första börsnoterade företaget någonsin att se sitt samlade börsvärde minska med över 1 biljon dollar. En kombination av samma ekonomiska 2022-utmaningar som de flesta företag tampas med och att Amazons pandemiboost definitvt har kommit till vägs ände.
https://finance.yahoo.com/news/apple-191-billion-single-day-223634547.html
Senaste året har textbaserade AI-skaparverktyg blivit allt populärare. Den kanske mest kända är Open AI:s DALL-E, som skapat ruggigt imponerande bilder. Nu vill allt-i-allo-designverktyget Canva också vara med och AI-bildleka: nu lanserar plattformen ett eget verktyg för att skapa bilder utifrån text.
Tydligen ska användare kunna skapa upp till 100 bilder om dagen med det nya verktyget (enligt artikeln, åtminstone – hittar inte något i Canvas egen info om den siffran). Och det kanske mest överraskande: verktyget blir tillgängligt för alla. Även gratisanvändarna alltså.
Och, ja, det här känns som ett väldigt givet tillägg hos just Canva. Tjänsten skapades ju i grund och botten för att gör det möjligt för människor som inte är grafiskt lagda någonstans att skapa snygg grafik via dra och släpp-funktionalitet. Nu kan Canva låsa upp ytterligare lite kreativitet.
Blir intressant att se hur bra den nya funktionen är i praktiken (ja, just nu – den lär förstås vässas framöver).
Design platform Canva launches text-to-image AI feature
Australian design app Canva is launching a text-to-image AI feature. The tool is powered by open-source software Stable Diffusion and gives users 100 free image generations a day.
Ha. Ni vet Twitter? Som just nu jonglerar runt två olika bockar, varav den ena är kopplad til att du prenumererar på Twitters betalabonnemang Blue? Nu kommer Tumbler med ett dubbelt så bra erbjudande: du får TVÅ blå bockar för en engångssumma på åtta dollar.
Och de bockarna ger dig… absolut ingenting.
Okej. Du får en dekal med två bockar som du kan koppla till en blogg som du väljer ut. Men det är det enda.
Så ja. Vad det handlar om är en drift med Twitters bockcirkus. En rätt kul sådan.
Tumblr will sell you two useless blue check marks for $8
Automattic-owned Tumblr is trolling Elon Musk-owned Twitter by selling useless but ”important” blue check marks for $7.99.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Amazon steppar upp kampen mot Spotify och Apple Music och fyller samtidigt på förmånerna i sitt Prime-medlemskap rejält. Hela Amazons musikkatalog blir nu tillgänglig för Prime-medlemmar.
Med andra ord tar Amazon bort den tidigare begränsningen som gjorde att Prime-medlemmar som inte prenumererade separat på Amazon Music ”bara” fick tillgång till drygt 2 miljoner låtar. Nu bakas alla 100 miljoner låtar in i vanliga Prime-prenumerationen.
Utöver det så gör Amazon dessutom ”de flesta” av plattformens ”toppodcasts” annonsfria för Prime-medlemmar. Dessutom passar Amazon på att peta in lite TikTok i Music-appen: den nya funktionen Pocast previews gör det möjligt att få snabba smakprov på poddar så att man vet vad man ska lägga tid på.
Som artikeln konstaterar så har Amazon insett att det begränsade musikbiblioteket som tidigare ingick i bas-Prime inte längre är lika attraktivt. Men vi kan nog också tänka att ett utökat Prime-paket också gör det enklare att motivera prishöjningar.
Men oavsett: Spotify och Apple fick nu ännu hårdare konkurrens från Amazon.
Samtidigt som det nu uppstår frågetecken kring värdet på att bara skaffa sig Amazons musiktjänst. Men det lär vara ytterligare en faktor här: Amazon vill ha in så många människor som möjligt i Prime. Så pass att de är beredda att göra företagets separata innehållsprenumerationer rejält mycket mindre attraktiva i jämförelse.
Amazon Prime now comes with a full music catalog of 100 million songs and ad-free podcasts | TechCrunch
A large music catalog could make for a better selling point if it allows customers to cancel another music subscription and make a switch.
Intressant nytt samarbete mellan svenska podcastplattformen Acast och Amazon: AmazonPrime-medlemmar får tillgång till annonsfritt lyssnande på poddar.
I veckan gick Amazon ut med att de öppnar hela sin musikkatalog för Prime-medlemmar. Alla 100 miljoner låtar och inte bara de 2 miljoner som tidigare ingick i bas-Prime om man inte betalade för en separat Amazon Music-prenumeration. Som del i det så ska ”en stor del” av ”toppodcasts” därmed också ingå i Prime. Acast-samarbetet handlar om det senare.
Men det riktigt intressanta är anledningen till att många poddar nu går att lyssna på utan reklam för Prime-medlemmar (och för dem som prenumererar på Amazon Music Unlimited): Amazon verkar köpa annonsutrymmet.
Så ett… väldigt stort annons-takeover-upplägg, om man så vill.
Acast i nytt samarbete med Amazon – aktien rusar
Podcastbolaget Acast har slutit ett avtal med e-handelsjätten Amazon.Medlemmar i jättens så kallade Prime-tjänst ska kunna lyssna på poddar gratis i Amazon Music, står att läsa i ett pressmeddelande.Acast-aktien rusar 16 procent.
Jag har flera gånger skrivit om hur olika företag vill bli Spotify för strömmad video. Att man blir hubben där allt videoinnehåll finns på ett ställe utan att man måste skapa konton i och titta via en lång rad olika gränssnitt och tjänster. Nu tar ännu en tjänst ett stort steg mot just det: Youtube.
De som kanske har satsat mest på den här typen av ”kabel-tv-paket” är Apple, med sin Apple TV. Och då menar vi alltså inte TV-dosan Apple TV eller Apples egna strömningstjänst Apple TV+, utan samlingstjänsten Apple TV (Apple jobbar hårt med att inte förvirra sina kunder i namngivningen av sina tjänster och produkter). Tanken med Apple TV är att det ska gå att välja att prenumera och titta på olika strömningstjänster på ett ställe, med ett konto.
Youtubes Primetime Channels är ganska precis samma sak. Youtube ska från start ha slutit avtal med 35 partners, där Paramount+ ser ut att vara den tyngsta. Alla ska vara tillgängliga från vanliga Youtube, men du kan bara se de kanaler som du betalar för. Om du inte redan är prenumerant så kan du låsa upp en tjänst direkt i Youtube. Och ja, precis som hos Apple så saknas det… rätt många av de största tjänsterna. Just nu.
Det här sker dessutom parallellt med att Google växlar upp sitt riktiga kabel-tv-paket Google TV allt mer. Ett paket där du kan köpa vanliga kabel-tv-kanaler enligt samma upplägg som det i alla tider gått att köpa kabel-tv-kanaler (ja, så länge som det har funnits kabel-tv, i alla fall).
Det båda dessa har gemensamt är TV. Den stora skärmen.
Visst konsumeras mycket innehåll – inte minst på Youtube – i mobilen. Men under pandemin, när folk satt hemma, så fick TV-skärmen sig ett uppsving. Det har delvis levt kvar även efter pandemin. Att folk tittar på Youtube på en stor skärm på samma sätt som Netflix eller gamla hederliga, icke-internetiga TV-kanaler.
YouTube’s Primetime Channels bring streaming movies and TV into the YouTube app
YouTube users will soon be able to subscribe to Paramount Plus, Shudder, and dozens of other streaming services inside of the YouTube app, where they’ll be treated just like any other creator.
Ny funktion som snart rullas ut för Youtube: Go live together. Precis som det låter: möjlighet för flera youtubare att livesända tillsammans, via sina respektive kanaler. Samma lösning som finns hos andra sociala plattformar, alltså.
Det är med andra ord ännu en funktion som Youtube hoppas ska få plattformen att stå sig ännu bättre i konkurrensen med de andra stora tjänsterna som slåss om innehållsskaparna.
YouTube will soon roll out a ’Go Live Together’ co-streaming feature to select creators | TechCrunch
YouTube will soon roll out a new feature that will let select creators invite a guest to live stream with them.
Så har det blivit dags för Disney+ att börja med e-handel. Disneys Netflix-konkurrent. Mer konkret så öppnar nu Disney+ en egen merchshop. Ett ställe där prenumeranter kan handla produkter kopplade till sina favoritserier.
Så om man så vill så är det en shop specifikt för superfansen. Ja, eller fansen. Eller åtminstone prenumeranterna. Kort sagt användare som redan har en hyfsat djup relation med Disney tack vare att de prenumererar på Disneys strömningstjänst. Och de kunder som är målgruppen för den nya tjänsten är dessutom snäppet mer investerade i sina serier. Det är kort sagt upparbetade ”leads” som dessutom lär ha rätt hög betalningsvilja.
Men kopplingen till själva webbshopen stannar inte vid varumärkena. Förutom att det går att shoppa loss precis som vanligt så ska det även gå att QR-kodsshoppa direkt när man tittar på en serie. Shoppa genom tv:n, alltså. (Ja, vi kan nog anta att just den funktionen bara är för tv-bruk. Lite svårt att skanna en QR-kod med mobilen när QR-koden visas i mobilen…)
Den nya shoppingfunktionen är än så länge bara ett test och är bara tillgänglig i USA. Att se om och i så fall när den kommer hit
Disney+ expands into e-commerce with an exclusive merch shop for subscribers | TechCrunch
By tying a shopping experience to the streaming service, Disney+ could uncover another revenue stream beyond the potential boost from its ad-supported plan.
Då var det dags för Dagen A för Netflix. A som i ”annonsabonnemang”. Nu har strömningsjätten börjat rulla ut sitt annonsfinansierade, billigare abonnemang Basic with ads.
6,99 dollar i månaden går det nya abonnemanget loss på (än så länge finns det bara i USA). I utbyte mot ett lägre pris så får annonsprenumeranterna stå ut med fem minuter reklam varje timme. Dessutom kommer abonnemanget inte heller att inkludera hela Netflixs innehållsbibliotek – men däremot 85-90 procent av allt innehåll enligt Netflix själva. Det är inte ett medvetet val för abonnemanget, utan en konsekvens av att Netflix har några rättighetsfrågor att reda ut för en lite del av innehållet.
Den stora frågan nu är förstås hur det här kommer att påverka Netflixs användartillväxt. Ja, även intäkter, förstås, men till en början så lär de pengar som kommer från annonser nog mest ses som en bonus. Det viktigaste är att Netflix kan påvisa att ett billigare annonsabonnemang kan ge den avmattande tillströmningen av nya prenumeranter en boost. Både för sina aktieägare och för annonsörerna.
För ska annonsörer vara intresserade av att var med så krävs trots allt att det finns en kritisk massa användare.
Nästa kvartalsrapport så lär vi sannolikt få någon slags indikation på hur det går, men vi måste nog vänta lite längre för att kunna utvärdera det på riktigt. Inte minst vad det gäller vilken slags användare som strömmar till det nya abonnemanget. Helt nya prenumeranter – eller prenumeranter som har hoppat av – är bra. Men det är sämre om folk hoppar från de ”riktiga” betalabonnemangen till det nya, billigare abonnemanget.
https://www.wsj.com/articles/netflix-with-ads-launching-as-talks-continue-with-studios-over-content-11667381403
Ni vet Netflix? Spelföretaget? Nu har de köpt ännu en spelutvecklare. Den här gången Spry Fox.
Kort sagt: Netflix kör verkligen stenhårt på sin spelsatsning. Den som de hoppas ska bli ett andra intäktsben för företaget. Ja, eller de packar ju in spelen i det vanliga abonnemanget så det är i stort fortfarande samma sätt som pengarna kommer in.
Men Netflix hoppas oavsett att de ska kunna fylla sitt erbjudande med mer. Och mer saker än bara skitdyra jättesatsningar på video. Och på samma gång också försöka locka fler framförallt unga användare. Eller om man så vill: hoppas att föräldrar ska låta deras barn spela Netflix-spel och att barnen sen tar med sig de vanorna när de växer upp.
För det handlar förstås lika mycket om att Netflix vill få mer skärmtid. Rätt bokstavligen. Fylla ut tiden som kunder inte tittar på video med att spela. Eller kanske spela i mobilen samtidigt som de tittar på Netflix-serier på tv:n.
Det märks kort sagt att strömningskriget gör livet allt tuffare för alla inblandade aktörer. Särskilt för dem som inte har helt andra verksamheter som de kan subventionera sina strömningstjänster med. Som Netflix.
Netflix acquires Seattle-based cozy games developer Spry Fox | TechCrunch
Netflix is acquiring Spry Fox, a Seattle-based independent gaming studio focused on cozy games, the streaming giant announced on Monday.
I veckan började Netflix rulla ut sitt billigare, annonsfinanseriade abonnemang och i början av nästa månad är det dags för Disney+ att göra samma sak. Nu vill även Apple vara med och annonsleka. Uppgifter från Bloomberg pekar på att Apple kan vara på gång att lansera ett annonsnätverk för direktsänd sport.
Ja, eller direktsänd fotboll, om vi ska vara noga. I första hand skulle det vara kopplat till det tioåriga rättighetsavtal som Apple i somras slöt med Major League Soccer, men vi kan nog anta att det bara är första steget för Apple. Om initiativet blir en framgång vill säga.
Med tanke på att de stora strömningsbolagen just nu storsatsar dels på sport och dels på reklam i tjänster som tidigare inte har haft det så känns det som ett rätt trovärdigt rykte. Inte minst med tanke på hur mycket Apple har växlat upp sina annonsambitioner bara senaste året. Senaste tiden har Apple exempelvis öppnat nya annonsytor i Appstore och det ryktas att det ska komma annonser i Apples karttjänst i början av nästa år.
Frågan är hur långt bort ett helt eller delvis reklamfinansierat abonnemang för TV+ är för Apple.
Apple to Expand Live TV Advertising for Major League Soccer Deal
Apple is building a live television ad network in preparation for streaming Major League Soccer games, reports Bloomberg. Apple has agreed to expand…
Senaste året eller så så har du garanterat sätt nyhetsartiklar eller inlägg i sociala medier som har imponerats av och hyllat DALL-E. Ett AI-baserat bildverktyg som kan skapa riktigt vassa bilder bara genom att du i text beskriver vad du vill ha. Nu tar Open AI, företaget bakom DALL-E, alltihop ett steg längre: ett nytt API gör det möjligt för utvecklare att bygga in verktyget i sina sajter och appar. Eller andra slags digitala tjänster.
Det ska väl sägas att det fortfarande handlar om en betaversion, med allt vad det innebär kring stabilitet och buggar, men den som är sugen att få lite mer AI-bildssmartness i sina digitala tjänster kan nu testa loss.
https://venturebeat.com/ai/dall-e-api-released-by-openai-in-public-beta/
Det här känns som ett intressant och inte… helt ofarligt drag från Uber. Företaget har börjat testa och/eller rulla ut ett nytt annonsformat. Reklam för andra företag än Uber i Ubers appnotifieringar. Alltså de pushnotiser som visas på mobilens hemskärm.
För några veckor sedan skrev jag om att Uber håller på att arbeta upp ett ”reseannonsformat”, som ska utsätta användaren för reklam från samma företag under olika skeden i sin resa. En form av take over-format, om man så vill. Det här känns väldigt mycket som en del av det.
Men just att använda appnotiser på det här sättet är som sagt var belagt med viss risk. Det handlar trots allt om en funktion där användarna förväntar sig att få relevant information om tjänsten som Uber tillhandahåller – när man håller på att utnyttja den. Det är förstås det här som Uber här utnyttjar: Uber-appen är inte en app där du stänger av notiser, eftersom du vill ha de notiserna.
Men reklamnotiser om annat? Mjaförmodligeninteallslikamycket.
Det handlar som sagt var om ett test, men jag misstänker att reaktionen inte kommer at bli översvallande positiv.
Inte för att det behöver betyda något i slutet av dagen.
Uber Starts Showing Ads For Other Companies in App Notifications
Screenshots posted on Twitter seem to show Uber blasting users with ads for other companies in their push notifications. Uber previously announced it was launching a new advertising platform, but push notifications may be a bridge too far for some users
Efter att ha lanserat liveshopping, byggt in Pricerunner i Klarna-appen och öppnat en hel influencerplattform så är det dags för ännu en stor positionsförflyttning för Klarna. De här gången är det en förflyttning som – oväntat nog – faktiskt handlar om Klarnas ursprungliga kärnverksamhet. Klarna breddar sin betallösning till fysiska butiker.
Det blir med andra ord nu möjligt att betala med Klarna-appen även i fysiska butiker. På samma sätt som online. Det innebär också att företagets betala senare-lösningar också kan användas i fysiska butiker.
Det känns som att Klarna vill få ut den här funktionen innan Apple rullar ut motsvarande funktion för Apple Pay. Eller rättare sagt för Apple Card, Apples eget kreditkort.
Skillnaden är att Apple Card fortfarande bara finns i USA. Nu är det förstås inte bara den potentiella konkurrensen från Apple så fått Klarna att lansera den här funktionen – företagets ekonomiska utmaningar lär också spela en… hyfsat stor roll – men visst kan vi anta att Klarna vill muta in så mycket land som möjligt innan Apple trycker på stora globalutrullningsknappen för Apple Card.
Klarnas nya storsatsning – e-handel i butik: ”Breddar” – Ehandel.se
Sparpaket, bråk med facket – och fortsatta mångmiljardförluster. Klarna ser i alla fall utifrån ut att ha det rätt tufft just nu i inflationens och
Hur vet man att pandemin definitivt är över? Amazon är inte längre ett biljondollarföretag.
Avvaktande handel på Wall Street – Amazon trillade under drömgräns
De amerikanska börserna återhämtade sig aldrig efter eftermiddagens nedgångar. Handeln var avvaktande inför morgondagens räntebesked från Federal Reserve.E-handelsjätten Amazon föll tungt och avlutade handelsdagen med ett börsvärde under 1.000 miljarder dollar för första gången sedan april 2020.
Ännu ett bevis på att techbolagen har haft det lite…. tufft i år. Men också ännu ett bevis på att Apple har klarat sig bättre än de flesta andra i sällskapet. Förutom att Apple fortfarande är världens högst värderade börsbolag. Men efter gårdagens stängning av USA-börserna så var Apple värt lika mycket som Google, Amazon och Meta – tillsammans.
Den största anledningen till det här stavas Meta, vars aktie har kollapsat runt 75 % i år. Det gör att Apple numer är nästan tio gånger mer värt än Meta.
Men även de andra har Google (eller ägarbolaget Alphabet om vi ska vara noga) har rasat nästan 40 % medan Amazon är ned smärtsamma 44 % sedan årsskiftet. Det senare gjorde att Amazon dessutom halkade under den smått magiska enbiljongränsen i börsvärde för första gången sedan april 2020. Så det kanske slutgiltiga tecknet på att pandemin – eller åtminstone e-handelns pandemiboost – nu definitivt är över.
Nu betyder det här inte att allt är guld och gröna skogar för Apple. Trots att Apple bara för någon vecka sedan redovisade sitt bästa Q3-kvartal någonsin så är även Apple en lite tråkig historia för aktieägarna. Minus 20 % sedan januari. Men i det här sammanhanget är det som sagt trots allt värsta klang- och jubelfesten.
De rätt stora nedgångarna fortsätter dessutom idag. Apple är ned mest av de fyra, vilket gör att de andra tre lär gå om Apple vid stängning idag. Men som sagt: för ett år sedan var Apple värt 2,2 biljoner, Alphabet och Amazon runt 2 biljoner var och Meta 1 biljon.
Det innebär att kvartetten har tappat 40 procent av sitt börsvärde senaste året. Eller 2,4 biljoner dollar. Eller 27 biljoner kronor. Eller sisådär fyra gånger Sveriges BNP förra året.
The times they are a-changing.
https://www.marketwatch.com/story/apple-now-valued-at-more-than-amazon-alphabet-and-meta-combined-11667430617
Igår var en rätt historisk dag för den digitala världen i EU, även om det fick väldigt lite uppmärksamhet. Då började Digital Markets Act gälla. Lagpaketet har nu gått in i sin ”implementationsfas”, som kommer att vara i sex månader, Därefter har ”potentiella gatekeeperföretag” fram till senast 3 juli på sig att berätta för EU om de kommer att omfattas av DMA eller inte. Med andra ord: om de är så pass stora och dominerande att de enligt DMA klassas som gatekeepers.
Efter det har EU fram till senast 6 september på sig att bestämma sig för vilka företag som ska klassas som gatekeepers och därmed omfattas av lagen. Därefter har gatekeeperföretagen sex månader på sig att rätta sig efter lagen och rätta till de delar som inte gör det. Senast 6 mars 2024 ska företagen ha fått ordning på det här.
Så vad är det vi pratar om här?
EU har under året bankat ut två stora lagpaket: Digital services act och Digital markets act.
Digital services act fokuserar lite förenklat på det som vi som internetanvändare ser när vi använder olika tjänster på nätet. Det kommer reglera saker som hatinnehåll, annonsering mot barn och överlag riktande av och förutsättningar för annonsering.
Digital markets act – den lag som alltså började gälla igår – siktar alltså in sig på nätets gatekeepers. Världens absolut största techföretag som styr förutsättningarna för att överhuvudtaget kunna använda internet. Framförallt Google och Apple, men också företag som Meta och Amazon. DMA sätter upp ett antal kriterier för vad gatekeeper är och det handlar bland annat om hur mycket pengar de omsätter och hur många användare de har.
Och det som DMA fokuserar på handlar om att öppna upp mobilekosystem, inklusive appbutiker, och inlåsta meddelandeplattformar.
Så nu när tidplanen för implementeringen av DMA har presenterats så vet vi med andra ord att båda lagarna definitivt fullt ut kommer att gälla – och påverka våra uppkopplade liv – som senast våren i början av 2024.
New EU Law Could Force Apple to Allow Other App Stores, Sideloading, and iMessage Interoperability
New EU rules came into force today that could compel Apple to let users access third-party app stores and permit app sideloading on iPhones and…
I början av 2021 var Clubhouse-ljud och nyhetsbtrev två av de hetaste saker man kunde hålla på med. Sedan dessa har intresset för båda dessa svalnat av betänkligt. Åtminstone vad gäller de stora plattformarnas vilja att satsa på egna lösningar.
Men trots att alla inte drar lika mycket i nyhetsbrevsfunktionalitet längre så är dragkampen om innehållsskaparna i allra högsta grad vid liv. Det har inte minst märkts hos Substack, en av de stora nyhetsbrevsplattformarna. De har bara senaste året tagit fram nya funktioner som lite ligger vid sidan om nyhetsbrevet. Här kommer ännu en sådan funktion: en egen chattplattform.
Tanken är helt enkelt att nyhetsbrevsskapare ska kunna använda Substack även för att upprätthålla kontakten med sina läsare utanför nyhetsbrevet. Istället för att vända sig till någon annan plattform för det här, som att skapa en Facebook-grupp, så ska såväl innehållsskaparen som läsaren lockas att använda Substack för dialog.
Frågan är väl dock hur pass intressant den här kan vara som lösning – både för den som skapar nyhetsbrev och den som läser. Men det visar som sagt var om inte annat att Substack känner att de måste gå bortom nyhetsbrevet för att kunna fortsätta vara relevanta.
Substack targets Twitter with launch of discussions feature, Substack Chat | TechCrunch
Substack today launched a new chat feature that allows writers to communicate directly with their most avid readers directly in the Substack mobile app.
Ha. Fabulous. De flesta kanske trodde att anledningen till att Apple 2020 köpte väderappen Dark Sky var för att förbättra Apples egen väderapp? Nej, nej, nej. För att få upp användningen av Apple News förstås!
Ja, nu kanske det inte är Dark Sky-köpet i sig som har gjort att Apple nu integrerar lokala nyheter i väderappen när man vill kolla prognosen i den egna staden, men det känns nästa så. Det säger en del att nyheterna flyttar in i väderappen och inte omvänt.
Men, tja, Apple har väl lärt sig det som tv-nyheter har haft koll på sedan urminnes tider: det gäller att spara det folk faktiskt är intresserade av till sist i sändningen. Det är enda sättet att få folk att sitta kvar hela nyhetssändningen.
Weather App Gains Apple News Section in iOS 16.2
With the iOS 16.2 and iPadOS 16.2 updates, Apple is enhancing the Weather app through the integration of an Apple News section. Located below the…