Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 17 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Spotifys kvartalsrapport Q1 2022: nu 422 miljoner användare

422 miljoner. Det är den nya siffran som gäller för Spotifys fortsatta resa mot halvmiljardsstrecket. Så många använder numer musiktjänsten (ja, eller mer och mer poddtjänsten) varje månad. 182 miljoner av dem betalar dessutom för sitt användande med pengar. Omsättningsmässigt slutade förra kvartalet på 2,66 miljarder euro.

Vad säger då de här siffrorna i en mer konkret kontext? 422 miljoner är 19 % fler än för ett år sedan och bryter vi ned de betalande respektive annonslyssnade användarna så blev ökningen 15 respektive 21 %. Annonsabonnemangen fortsätter alltså öka snabbare än premiumkontona (ifall någon undrar varför Netflix till sist planerar att lägga till ett billigare annonsabonnemang).

182 miljoner betalande prenumeranter var snäppet under Spotifys egen prognos för kvartalet (183). Men det inkluderar då att Spotify liksom så många andra stängde ned i Ryssland (vilket kostade 1,5 miljoner konton). Så rensat för det så ökade antalet betalabonnemang alltså mer än väntat.

Det absolut märkligaste med det totala antalet användare var att Spotify anger summan till 419 ”rensat för en engångsbump”. Som i sin tur ska ha berott på att Spotify under kvartalet drabbades av ”ett kortare avbrott” som loggade ut användare – som då skapade nya konton. Enligt Spotify. Känns som ett… inte helt självklart scenario. Hur många springer och skapar ett nytt konto direkt när en tjänst strular?

Anyho. Överlag ser Spotify alltså ut att ha klarat förra kvartalet med äran i behåll – trots kontroverser kring Joe Rogan och inställningen till verksamhet i Ryssland. Stabil tillväxt utan att det drar iväg (lite lägre tillväxttakt än för ett år sedan både vad gäller användare och intäkter, så Spotify kommer allt närmare taket där). Inte minst eftersom Spotify själva flaggar för att det kommer att gå trögare med tillväxten det här kvartalet.

I morgon är det dags för såväl Amazon som Apple att berätta hur det gick för dem under Q1. Då får veta hur det har gått för de båda företagens Spotify-konkurrenter som jämförelse. (Okej, det kommer vi inte alls det få veta – om det inte blir så att Apple Music har växt så pass att Tim Cook kan göra en parallell till Fortune-företag. Men mellan raderna kanske vi får några ledtrådar.)

Pinterests kvartalsrapport Q1 2022: antalet användare ökar igen

Veckan som gick var ett pärlband av kvartalsrapporter från några av techvärldens riktiga giganter. I skuggan av dem så var det även dags för Pinterest att visa sina kvartalskort. Och det var för en gångs skull lite goda nyheter för Pinterests aktieägare.

Såväl omsättning som vinst (ja, eller förlust) överträffade marknadens förväntningar, vilket fick aktien att göra ett glädjeskutt. Omsättningen på 575 miljoner dollar var en ökning med 18 % jämfört med motsvarande period 2021 medan förlusten på 5 miljoner var 17 miljoner mindre än för ett år sedan.

Men nog så viktigt för Pinterest var att Pinterest ökade antalet aktiva månadsanvändare efter att senaste året rätt stadigt ha förlorat användare (a.k.a. post-pandemi-baksmälla). Två miljoner fler än föregående kvartal – trots att även Pinterest lär ha engångstappat användare på grund av Rysslands invasion av Ukraina. 433 miljoner är nya officiella månadsanvändarsiffran för Pinterest.

Visst, jämfört med för ett år sedan så har Pinterest fortfarande 45 miljoner färre månadsanvändare, eller ett tapp på 9 %. Så Pinterest är verkligen inte ute ur skogen än. Men mycket av det tappet beror på att Pinterest var en av de tjänster som gynnades/dopades mycket av att folk var tvungna att sitta hemma och bokstavligen titta på sina väggar. Att Pinterest nu ökar igen, även om vi pratar om en väldigt lite ökning i det stora hela, kan tyda på att Pinterests användarras har bottnat och att Pinterest nu är nere på sina nya normala nivå.

Återstår att se om det här är början på lite stadig användartillväxt för Pinterest, eller om det var ett undantag i en nedåtgående trend.

Elon Musks köp av Twitter är det tredje största techuppköpet någonsin

Igår blev det klart att Twitter accepterar Elon Musks bud på företaget, efter att styrelsen inledningsvis var väldigt kallsinnig till Elons försök att ta över plattformen. Ett bud som landar på sisådär 44 miljarder dollar. Hur stort är det jämfört med andra? Väldigt, väldigt stort. Faktum är att det är det tredje största techuppköpet någonsin. Bara Microsofts köp av spelbolaget Activision Blizzard och Dells köp av EMC är värre.

Visst, det beror lite på hur man räknar tech i det här läget, men det är oavsett ett av de största företagsköpen vi har sett så här långt – oavsett bransch. Och visst, likt Activision Blizzard är Twitter-köpet är långtifrån klart ännu. Dels ska aktieägarna säga sitt och dels ska alla andra företagsuppköpskopplade instanser säga sitt (även om jag inte ser något som skulle sätta käppar i hjulen gällande det sistnämnda – Twitter är en rätt liten spelare trots allt och köps inte av någon större konkurrent).

Allt som allt kan vi konstatera att Elon Musk har bjudit ungefär prick dubbelt så mycket som Facebook och Google sammantaget fick betala för WhatsApp, Youtube och Instagram. Tre tjänster som numer, om de hade varit fristående företag, sannolikt var och en hade varit mer värda än Twitter.

Så ja. Elon Musk går nu till historien för ännu en sak: världens dyraste köp av en social plattform. In your face Salesforce och Microsoft.

Minns ni alla hakor som tappades när Facebook bjöd 19 (till sist 23) miljarder dollar för WhatsApp? Eller alla hakor som tappades när Facebook la vantarna på Instagram för 1 miljard dollar? Good times.

Amazon-aktien drabbas av det näst största endagsraset för något bolag någonsin

I veckan var det dags för de flesta av världens absolut största techbolag att redovisa hur årets tre första månader gick. Det slutade med rusningar och ras på börsen. Allra värst gick det för Amazon, som efter att oväntat ha vänt till förlust under Q1 och flaggade för svagare framtidsprognoser drabbades av sitt största aktieras sedan 2006 – minus 14 %. Det betydde att 206 miljarder dollar gick upp i rök på en dag.

Men det var alltså inte det värsta raset som Amazon har drabbats av under en enskild dag. Åtminstone om vi tittar på procentuellt tapp. Tittar vi däremot på faktiska dollars så var 29 april 2022 överlägset värst. Faktum är gårdagens värdeminskning var mer än tio gånger så stor som hela Amazon var värt totalt 2006.

Och det blir ännu värre. I reda pengar så var Amazon-raset det näst största endagstappet för något bolag – någonsin. Bara Metas ras på 232 miljarder dollar efter kvartalsrapporten i början av januari har varit värre. Amazon körde därmed om Apples 182 miljarder när de nu knep silverplatsen.

Och för just Meta-aktieägarna var det en roligare vecka. Bättre användartillväxt än väntat (och överlag mindre dåligt resultat än befarat) fick Meta-aktien att rusa 17,6 % dagen efter kvartalsrapporten. Metas (ja, eller Facebooks) procentuellt sett tredje största endagsuppgång sedan starten och inte långt ifrån januaridagsraset på över 25 %. En uppgång som fick Mark Zuckerbergs förmögenhet att öka med 11 miljarder dollar. På en enda dag. Den största endagsökningen för honom.

Inte alls fullständigt galna siffror all round.

https://www.marketwatch.com/story/amazons-price-targets-are-slashed-and-stock-sinks-after-first-quarterly-loss-in-seven-years-11651245786

Meta-aktien har sin största endagsuppgång på nästan 9 år

När Meta lämnade sin kvartalsrapport för förra årets tre sista månader så spreds stora svarta rubriker om att Facebook (appen alltså, som fortfarande heter Facebook) tappade dagliga användare för första gången. Ungefär lika många svarta rubriker skrevs om att Meta-aktien hade sitt största engångsras någonsin, där nära nog en fjärdedel av börsvärdet utplånades på en dag.

I veckan var det dags för årets första kvartalsrapport från Meta. En rapport som inte var himlastormande, men bättre än väntat. Eller kanske: bättre än befarat. Under Q1 så ökade Facebooks dagliga användare igen – dessutom rätt rejält. Det skrevs det förstås inte alls lika många svarta rubriker om. Inte heller att Meta-aktien rusade som en galning efter rapporten.

Plus 17,6 % blev det när börsen stängde dagen efter Metas rapport. Det var Metas största engångsuppgång på nästan nio år och Meta plussade alltså på en enda dag på sitt börsvärde med nästan lika mycket som företaget tappade på en dag efter förra kvartalsrapporten. Men inte bara det: det var dessutom Metas tredje bästa endagsuppgång sedan företaget börsnoterades för ganska precis 10 år sedan.

Men det är det förstås inte alls lika kul att skriva om.

https://www.marketwatch.com/story/facebook-parent-meta-just-had-its-biggest-single-day-stock-gain-in-nearly-9-years-11651183670

Teslas börsvärde rasar med 114 miljarder dollar efter Elon Musks köp av Twitter

Igår: Elon Musk köper Twitter för 44 miljarder dollar, delvis med Tesla-aktier som säkerhet.

Idag: Tesla-aktien kollapsar och  114 miljarder dollar av Teslas börsvärde går upp i rök på grund av oro att Musk ska tycka att det är kuligare att lägga tid på Twitter än på Tesla.

Det börjar redan bra.

Tesla Stock Plunge Wipes Out $128 Billion In Value As Twitter Deal Sparks Fears

”Tesla shareholders can’t be happy” about the Twitter deal potentially diverting Elon Musk’s attention, one analyst says.

 

Övrigt

Apple börjar rulla ut sitt program så att privatpersoner själva ska kunna reparera sina Apple-prylar

Den största styrkan hos Apple, som är det som inte minst jag har gjort att jag bara har kört Mac och senare iPhone i alla år, är att allt bara sitter ihop och funkar. Plug and play som det borde vara överallt. Så länge som man gör saker och ting på exakt de sätt som Apple vill. Vill du göra något annorlunda så börjar det direkt handla om kvantfysik. Som att försöka reparera sina Apple-prylar på ett smidigt sätt.

Apple har länge kritiserats för att deras prylar är svåra, för att inte säga omöjliga, att uppgradera eller reparera själv. Knappt ens hos en servicetekniker som inte har en Apple-logga på bröstet. Men nu börjar det så sakteliga bli ändring på det – mycket drivet på allt mer lagstiftning som ska tvinga företag att se till att deras prylar håller längre.

Det senaste steget från Apple på det här området är att företagets nya självfixarprogram till sist har börjat rullas ut i USA (återstår att se hur snabbt det kommer till Europa och Sverige). Privatpersoner ska nu kunna beställa originaldelar, verktyg och handböcker direkt från Apple för att själva fixa problem i hårdvaran som uppstår.

Ja, så länge som man fortfarande är hyfsat händig. Vi pratar nog knappast om att vem som helst bör ge sig på att försöka byta ut en viktig komponent i sin iPhone genom att följa en Ikea-instruktion. Men det är oavsett ett intressant steg från Apple. Och viktigt.

Blir intressant att se vad utfallet och lärdomarna blir.

iFixit Says Apple’s Self Service Repair Program is Great Step, But Has a Catch

Apple’s newly-launched Self Service Repair program is a ”great step” forward, but ”not the unqualified win for repair enthusiasts…

EU kan lägga fram konkurrensbrottsanklagelser mot Apple Pay nästa vecka

Jag tror varken Apple, USA eller EU vid det här laget har koll på hur många rättegångar och konkurrensbrottsutredningar som Apple vid det här laget är inblandade i. EU verkar oavsett tycka att ytterligare en inte skadar. Den här gången mot Apple Pay. Om vi ska tro uppgifter fårn Financial Times.

Det är samtidigt rätt trovärdiga uppgifter som det har pratats om tidigare. Mer specifikt handlar det inte om själva Apple Pay i sig, tjänsten alltså, utan om iPhonens NFC-chip som bara kan användas av just Apples egen betallösning. Externa betalplattformar och transaktionsförmedlare har alltså inte möjlighet att erbjuda kontaktlös betalning för iPhone-användare på något annat sätt än via Apple Pay.

Och precis som rätt mycket kring de olika konkurrensbrott som Apple anklagas för i olika sammanhang så är det nog inte så mycket ett problem för iPhone-användarna. Men det är i det här sammahanget underordnat för EU.

Det kommer bli intressant att se hur kommande lagpaketet Digital markets act kommer att ta sig an den här typen av funktioner. DMA syftar till att reglera nätets stora gatekeeperföretag som individer och företag i praktiken är tvingade att gå via för att kunna använda internet numer (allra mest Apple och Google, men även exempelvis Amazon). Rimligtvis borde Apples inlåsning av iPhonens NFC-chip falla under DMA:s ansvarsområde, men med tanke på att vi pratar om saker som sker utanför nätet (typ) så blir det intressant att se hur EU kommer att adressera dem.

Apple to face fresh antitrust charges in Brussels

EU will accuse tech giant of blocking financial groups from its Apple Pay mobile system

Google lanserar egen CDN-tjänst

Ny produkt från Google: Media CDN. Ganske precis exakt vad det låter som: en CDN-tjänst med Google-logga.

Vad innebär det här? En CDN – ett content delivery network – är idag ett väldigt vanligt sätt för företag att snabba på sina sajter och digitala tjänster. Medieinnehåll bor som ligger på sajterna lagras på supersnabba servrar istället för tillsammans med resten av sajtinnehållet. Det gör att sajtägare inte behöver lägga lika mycket pengar på att bygga den här typen av leveransinfrastruktur själva och får snabbare laddningstider än vad de flesta webbhotell och molnlösningar kan erbjuda.

I Googles fall så stavas de stavas infrastrukturen bakom Media CDN ”Youtube”. Google har helt enkelt produktifierat den lösning som varje dag skyfflar runt miljarder timmar videoinnehåll över hela världen och låter andra betala för att använda den. Direkt ur Amazons handbok: förvandla en intern kostnadspost till en extern intäktskälla.

I veckans senaste kvartalsrapport från Google visade det sig åter att molntjänsterna fortsätter att växa starkt och en egen CDN som del i paketet vässar förstås erbjudandet ännu mer. Inte minst som att Google också kan använda den egna lösningen för att gynna sajter i Googles sökresultat. Ännu ett sätt att knyta företag hårdare till det egna ekosystemet, alltså.

https://techcrunch.com/2022/04/26/google-launches-media-cdn-to-compete-on-content-delivery/

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 16 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

EU ännu ett steg närmare USB-C som laddstandard – för ännu fler produktkategorier

Så har EU kommit ännu ett steg närmare mot att klubba USB-C som unionens standardteknik för laddare av väldigt många av våra elektroniska vardagsprylar. EU:s kommitté som ansvarar bland annat för konsumentskydd röstade i veckan igenom förslaget. Rätt unisont: 43 röster mot 2.

Den stora anledningen till att lagförslaget överhuvudtaget har kommit till är förstås för att skapa en standard för mobiltelefoner, men en hel massa andra produktkategorier omfattas också. Kommittén breddade dessutom det ursprungliga förslaget till att även gälla bland annat bärbara datorer.

Det finns undantag som slipper USB-C, som smartklockor och andra typer av enheter som helt enkelt är för små för att få plats för ett USB-C-uttag, men i övrigt kan vi nog sammanfatta förslaget med att de flesta (uppkopplade) prylar som vi använder kommer att behöva rätta sig efter lagen om den blir verklighet. Ja, eller NÄR den blir verklighet kan vi nog redan nu säga.

Kritiken mot förslaget har handlat om saker som att det hämmar innovation och politiker inte ska bestämma teknikstandarder – även om det sistnämna är sanning med modifikation eftersom det är marknaden som redan har bestämt vilken standard som ska gälla. De flesta tillverkare har redan USB-C på plats. Med ett väldigt uppenbart undantag: Apple.

Tittar vi på mobiler så har Apple hållit fast vid sin lightningkontakt – en teknik som Apple äger och kontrollerar. Men även Apple är i övrigt mest med i team USB-C, som för sina bärbara datorer. Ja, eller fram till förra året.

Det var då som Apple fick lite retrofeeling och återintroducerade sin rätt briljanta magsafe-koppling. Ni vet, den som sitter fast med magnet och lossnar snarare än att dra med sig datorn om man råkar snubbla över strömsladden. Nu skickar visserligen Apple med USB-C-adapter för laddning som komplement till magsafe, plus att det går att ladda med USB-C via thunderbolt-uttaget, men frågan är förstås hur EU kommer att se på magsafe. Kort sagt: om EU kommer att kräva att det minsann bara ska vara en slags laddtyp till varje pris consequences be damned eller om det är okej att erbjuda egen laddare om man också gör det möjligt att ladda med vilken USB-C-sladdladdare som helst.

Det borde rimligtvis vara det sistnämnda som gäller, men hej. Frågan är förstås däremot hur det ser ut på mobilsidan. Visst, Apple kan skicka med USB-C-dongel även med sina iPhones, men om det krävs extrautrustning för att kunna använda USB-C så lär EU inte gilla läget.

https://techcrunch.com/2022/04/20/eu-common-charger-rules/

 

Ekonomi och finans

Netflix tappar prenumeranter för första gången på ett decennium

Vad är jättekul just ikväll? Att inte äga Netflix-aktier. Efter kvartalsrapporten som sammanfattade årets tre första månader så kollapsade aktien. Just nu minus 25 %. En fjärdedel av börsvärdet utraderat på nån minut, alltså.

Omsättningen landade visserligen lägre än väntat, men bara ett snäpp sämre. Vinsten var samtidigt rejält mycket bättre än förhandsspekulationerna. Så vad berodde raset på? Sämre tillväxtsiffror vad gäller prenumeranter. Och framförallt: Netflixs användarsiffra minskade för första gången på ett decennium.

6,7 % fler betalade för Netflix under Q1 2022 jämfört med för ett år sedan, men totalsiffran minskade med 200 000 ställt mot Q4 2021. Men det finns en förklaring till en rätt stor del av tappet: i och med att Netflix stängde alla ryska konton som en följd av Rysslands invasion av Ukraina så försvann 700 000 prenumeranter. Rensat för det så blev det en ökning med 500 000. Men det är fortfarande sämre än de 2,5 miljoner som Netflix såg framför sig inför kvartalet. Och värst av allt: Netflix bedömer att användartappet kommer att accelerera under det här kvartalet. 2 miljoner färre om Netflixs kristallkula visar rätt.

Så strömningskriget biter alltså allt hårdare i takt med att det finns allt fler tjänster att välja på. Men så finns det förstås också några andra anledningar: som rapporten som kom bara häromdagen som visade att allt fler britter säger upp just strömningstjänsterna när inflationen och det allmänt jobbiga ekonomiska läget slår allt hårdare.

Trots det så lyckas alltså Netflix tjäna allt mer pengar, vilket visar att prishöjningarna har fungerat. Fram till nu. Men lite oroväckande är att Netflix lyfter fram lösenordsdelande som ett av de stora tillväxtproblemen. Kan säkerligen påverka, men sannolikt inte så mycket som Netflix vill göra gällande. Det känns kort sagt som att Netflix försöker ta sig an ett symptom (Netflix testar som bäst just ett sätt att stoppa lösenordsdelande) snarare än grundproblemet: Netflix erbjudande är inte längre lika attraktivt.

Och om man ska vara lite elak: Netflix kan ha blivit lite väl bekväma av att vara enda herren på täppan lite för länge. Kan göra det ännu jobbigare att göra de förändringar som krävs.

Netflix just lost subscribers for the first time in over a decade

Netflix’s struggle to boost its subscriber count took an even worse turn in the first quarter of 2022. The company reported a loss of 200,000 subscribers globally, and it’s forecasting greater losses to come.

Kryptoplattformen Binance begränsar sina tjänster för ryska användare

Ännu ett företag som begränsar sina tjänster för ryssar: Sverige-aktuella kryptomäklaren Binance. Från och med nu så kommer alla konton med över 10 000 euro i kryptovaluta att begränsas så att de bara kan ta ut medel från sina konton – inte sätta in eller handla med dem.

Anledningen är som för de flesta andra företag som har skurit ned på eller helt stängt sina verksamheter i Ryssland: EU-sanktionerna snarare än eget, frivilliga initiativ.

Så egentligen inte så konstigt, men i just det här fallet är det ändå kanske lite mer kontroversiellt än vanligt. Hela poängen med kryptovalutor har varit att det skulle vara transaktionsmedel som inte är centralt reglerade och styrda. I praktiken så har det i ändå rätt länge varit några stora aktörer som har kontrollerat marknaden genom att erbjuda ställen att lagra sina kryptopengar och erbjuda plattformar för enkel handel. Som Binance.

Att Binance nu tar det här väldigt okryptiga steget lär trots det (eller kanske just därför) mötas av extra mycket kritik.

Latest EU sanctions force Binance to crack down on Russian users

Crypto exchange Binance is enforcing stricter Know Your Customer (KYC) checks for Russian users after the latest wave of EU sanctions.

Amazon betalade ingen skatt i Europa 2021 trots att de omsatte 55 miljarder dollar

Hur mycket omsatte Amazon i Europa 2021 (åtminstone de länder som hör till Luxembourg-grenen, dit Sverige räknas)? Sisådär 51 miljoner euro. 17 % bättre än 2020. Hur mycket betalade företaget i skatt här? Noll euro. Eller dollar. Eller kronor.

Faktum är att Amazon, tråkigt nog för Amazon, gick med förlust i vår region. Minus 1,16 miljoner euro. Amazon fick dessutom 1 miljard i skattestöd för att hantera sin jobbiga förlust.

Så ännu ett exempel på kreativ bokföring, alltså. I företagssammanhang inte särskilt konstigt.

Men det är precis den här typen av omskyfflande som inte direkt kommer att göra EU mindre benägna att slå ner på de amerikanska techgiganterna. Både vad gäller beskattning och möjligheter att göra business överhuvudtaget.

Amazon reportedly paid no income tax on $55 billion in European sales in 2021

The company received €1 billion in tax credits as well, according to filings.

 

Övrigt

EU har förhandlat klart om Digital Services Act

I helgen enades EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet om innehållet i lagpaketet Digital Services Act. De slutgiltiga formuleringarna i lagförslaget ska nu vara på plats, så vi kan väl anta att en formell omröstning och övriga steg som förvandlar förslaget till lag inte är särskilt långt borta. Uppgifter talar om att DSA ska börja gälla från början av 2024.

Det här innebär alltså att EU är i sluttampen med ett av de två lagpaket som är tänkta att reglera de stora (amerikanska) techbolagen och därmed minska deras dominans. Systerpaketet Digital Markets Act dök även det upp i nyhetsflödet under veckan, i form av läckta dokument om innehållet.

Om DMA har som syfte att begränsa makten hos nätets gatekeepers (alltså de företag och tjänster som man i praktiken måste använda för att kunna nå internet idag, främst Google och Apple) så handlar DSA om att hårdare reglera vad vi ser och exponeras för på nätet. Enkelt uttryckt större ansvar hos de stora plattformarna för innehållet som finns där.

Det innebär hårdare krav på att rensa saker som hatinnehåll, propaganda och barnporr, men också att marknadsplatser som Amazon måste städa bort piratprodukter i ännu högre utsträckning. DSA ställer också krav på ökad transparens gällande rekommendationsalgoritmer och förbud eller rejäla begränsningar mot att rikta annonser mot barn eller baserat på kön, ras eller religion. Dessutom ska dark patterns förbjudas – alltså de tekniker som används för att få oss att köpa mer eller få oss att gå med på saker vi egentligen inte vill utan att vi är medvetna om det.

Mycket av det här finns förstås mer eller mindre redan på plats, men då i ett lapptäcke av EU-lagstiftning och nationella lagar. DSA är tänkt att samla ihop dessa under ett mer sammanhållet paraply.

Men framförallt så ska DSA också ge EU betydligt mer muskler att straffa företag och plattformar som bryter mot reglerna. Mer specifikt handlar det om böter som kan uppgå till 6 % av företagens globala omsättning (alltså inte bara omsättningen inom EU).

Inte förvånande så har de stora techbolagen lobbat skiten ur såväl DSA som DMA och man kan förstå dem. Precis som med GDPR så lär det inte bara slå mot företagens verksamheter inom EU utan lär också få företagen att justera saker och ting globalt (för att det blir enklare i långa loppet).

No Title

No Description

Läckta utkast till EU:s Digital Markets Act pekar på att Apple kan tvingas till stora förändringar gälande Appstore, Meddelanden, Facetime, Safari och Siri

Tidigare i år så presenterade EU Digital Services Act, ett av de två stora lagpaket som är tänkta att reglera de stora (amerikanska) techbolagen för att på så sätt minska deras dominerande ställningar. Nu ser det ut som att systerlagpaketet Digital Markets Act också är nära att offentliggöras. Och det ser ut att tvinga Apple till större förändringar än vad tidigare information om lagförslaget har gjort gällande.

De läckta dokumenten ser ut att adressera väldigt många av de verksamhetsområden som har byggt upp Apples inhängande ekosystemsträdgård. Saker som att:

  • Användare ska ha rätt att ladda ner och installera appar från såväl internet som tredjepartsappbutiker, plus att utvecklare ska ha rätt att använda externa betalningslösningar i sina appar.
  • Företag har inte rätt att kräva att utvecklare ska använda en viss webbläsarmotor (som Apples egen WebKit).
  • Meddelandetjänster och samtalsfunktioner (röst och video) ska ”under vissa omständigheter” fungera tillsammans med konkurrerande tjänster och erbjuda kryptering hela vägen.
  • Användare ska ha rätt att ändra förvald röstassistent första gången som de använder den.
  • Företag ska inte tillåtas att ge sina egna appar och tjänster särskilda privilegier, som att lyfta fram dem först i sökresultat.

Mycket här är redan känt eller åtminstone vad de flesta har väntat sig. Men totalt sett så går det längre än det jag har sett så här långt. DMA har uttalat sagts sikta in sig på nätets ”gatekeepers”, alltså de tjänster och företag som i praktiken är förutsättningar för att använda internet eller bygga verksamheter online. Här hittar vi förstås också Google, men i och med att Android redan är mer öppet än iOS så drabbar det här framförallt Apple. Inte särskilt konstigt att Apple lobbar skiten ur EU:s politiker just nu.

Att se hur förslaget ser ut när det landar. Och förstås – hur det ser ut i sin slutgiltiga version, när alla medlemsländer, parlamentariker och lobbyister har varit inne och petat.

Leaked EU Document Could Spell Major Changes for App Store, Messages, FaceTime, Browsers, and Siri

A leaked version of the European Union’s Digital Markets Act (DMA) indicates that Apple could be forced to make major changes to the App Store,…

Världen har nu 5 miljarder internetanvändare

Så är vi nu 5 miljarder. Vi som använder internet. Åtminstone enligt senaste djupdykningen i vår digitala värld från We are social. Det innebär att 63 % av alla människor på planeten nu är uppkopplade.

Vi börjar dessutom närma oss femmiljardergränsen även vad gäller användningen av sociala medier. Och det innebär också att att sisådär 93 % av alla som använder internet också använder sociala medier. Ifall ni undrar varför tillväxten hos de största tjänsterna planar ut rätt ordentligt.

Det sistnämnda är förstås också förklaringen till att techjättarna satsar så hårt på tillväxtländerna, där de hoppas hitta nästa miljard internetanvändare. Och förstås ännu fler. För vad We are socials uppskattningar också säger är att nära 3 miljarder människor på Jorden ännu inte använder internet.

Hela rapporten är som vanligt apomfattande. 298 fullpackade digitalfaktasidor för den som har alldeles för mycket fritid.

Elon Musk vill köpa Twitter för att säkra yttrandefriheten, men har aktivt motarbetat öppenhet som företagsledare

En intressant vinkel på Elon Musks försök att ta över Twitter. Musk själv har sagt att det inte (först och främst) handlar om ett ekonomiskt intresse i företaget utan att han vill säkra att Twitter bättre kan erbjuda en plats med yttrandefriheten som ledstjärna. (Ja, och Musk lär som vanligt inte ta hänsyn till saker som lagkrav i det här sammanhanget, men såna detaljer ska vi inte fastna i nu.)

Men yttrandefriheten verkar däremot inte gälla Musks egna företag, där en tradition av precis det motsatta har rått. Saker som straff vid offentlig kritik och sekretessavtal som bland annat innebär att anställda inte kan stämma Musk-företag i domstol.

Och precis det här är inte unikt bara för Musk. Vi har sett samma sak hos de flesta stora techbolagen senaste åren. Och då har vi inte ens börjat prata om techbolagens kamp mot allt vad facksammanslutning heter – där Amazon har dragit på sig den tvivelaktiga ledartröjan.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-04-21/elon-musk-wants-free-speech-at-twitter-twtr-after-years-silencing-critics

Vindkraft gick om kärnkraft som USA:s näst viktigaste energikälla två gånger i mars

Det här gillar vi. Vindkraft gick för första gången om kärnkraft som den näst största energikällan i USA under mars. Två gånger dessutom.

Så i det stora hela, en rätt liten händelse.

Men i ett större perspektiv, desto större. Och sjukt viktigt.

Wind surpassed nuclear power in the US for the first time on March 29-and then did it again

Wind became the second most-used power source in the US for the first time ever, a milestone in the rise of renewable energy and the fall of coal in the US power grid.

Jack Dorsey slutar som VD för Block – blir Block Head istället

Twitter-medgrundaren Jack Dorsey slutade oväntat och hastigt som VD för Twitter för några månader sedan för att istället lägga mer krut på sitt andra VD-jobb på Block. Och nu slutar han även som VD för Block.

Block, även det grundat av Dorsey, bytte rätt nyligen namn från Square till just Block för att sätta strålkastarljuset på det ökade kryptofokuset för företaget. Och nu förlorar alltså Block inte bara Dorsey som VD utan VD-titeln överhuvudtaget.

Block byter nu nämligen formellt namn på sin VD-roll. Dorsey har kvar samma jobb som tidigare på Block, men kan nu istället titulera sig ”Block Head”.

Because Jack Dorsey.

Block CEO Jack Dorsey picks new title: ”Block Head”

Block CEO Jack Dorsey is no longer the payments firm’s ”chief executive officer;” the executive is choosing to call himself ”Block Head and Chairperson.”

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt AR/VR Detaljhandel/e-handel Digitalisering Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 15 2022 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Detaljhandel/e-handel

Amazons Made for you-funktion får stöd för tränings-t-shirts

Ett på sätt och vis inte särskilt konstigt eller stort steg för Amazon. Den Made for you-funktion som Amazon lanserade i slutet av 2020 breddas nu till att också omfatta sport-t-shirts. Med andra ord ska blir det nu möjligt för kunder att skanna sina kroppsmått med Amazon-appen och matcha det mot de storlekar och varianter av sport-t-shirts som finns i Amazons utbud.

Men Made for you innebär också att det går att se hur tishan kommer att sitta på en virtuell avatarversion av den egna kroppen. Så nära det går att komma fysiskt klädprovande när man nätshoppar, alltså.

En given anledning till att Amazon, som flera andra klädhandlare, satsar på den här sortens teknik är förstås dels att sänka tröskeln (ännu mer) för att få folk att handla kläder över nätet och dels att försöka minimera mängden returer. Vi kan väl tänka att just den här klädkategorin står för en rätt stor del av det som skickas tillbaka.

Men det visar också att Amazon verkligen vill bli go to-stället för sportkläder. De tishor som omfattas av tjänsten är Amazons egen. On demand-produktion, med andra – komplett med personaliseringsdetaljer som vilken slags krage och färg man vill ha och att få en etikett med sitt namn på.

Vi kan dessutom anta att Made for you kommer att ha tajta kopplingar till Amazons rätt sprillans nya fysiska klädbutikskoncept Amazon Style. Att det alltså säkerligen kommer att gå att se inte bara hur de olika t-shirt-valen ser ut i verkligheten utan också få hjälp att mäta sin kropp och ladda upp måtten till sitt Amazon-konto för framtida bruk.

https://techcrunch.com/2022/04/11/amazon-expands-its-custom-fit-clothing-service-made-for-you-with-athletic-tees/

Shopify lägger till influencer marketing-funktioner

Nytt uppköp för e-handelsplattformen Shopify: Dovetale. En tjänst som ska göra det enklare för Shopify-handlare att jacka in och skala upp affiliateprogram och hantera sin influencer marketing

Dovetale-köpet gör också att Shopify ger ett ännu mer fullödigt paket för att låta handlare använda sina fans och lojala kunder som bas för sin tillväxt. Shopify har redan en tjänst för det allt hetare länk-i-bion-fenomenet: Linkpop. Alltså det som gör det möjligt för sociala stjärnor att ha en plats på nätet att samla länkar till allt sitt innehållsskapande på en mikrosajtsplats. Linkpop och Dovetale kommer dessutom båda att bli kostnadsfria för Shopifys kunder.

Och det gör sammantaget att Shopify kommer ännu längre bort från de webbplats-e-handels-rötter som en gång var starten. Att Shopify allt mer blir retail-as-a-service fullt ut. Från marknadsföring och shopgränssnitt, över integrationer till de sociala plattformarna till logistik och uppföljning.

Shopify’s latest acquisition dovetails into its ambitions in the creator economy – Tubefilter

Shopify is making a big move in the creator economy. The e-commerce platform, which has been around for nearly two decades, has acquired Dovetale, which E-commerce platform Shopify will soup up its link-in-bio service Linkpop thanks to an acquisition of influencer marketing company Dovetale.

 

Strömmade medier

Amazon lanserar mobilspel för barn

Så har det dags för Amazon att göra en Netflix. Ja, eller göra den Netflix som Netflix gjorde inspirerade av inte minst Amazon. Amazon lanserar nu sina två första mobilspel inom ramen för sin barnprenumeration Amazon Kids+ (because innehållsprenumerationer måste ha ett plus).

Kids+ är, precis som det som Netflix nu försöker få till genom att erbjuda spel som del av vanliga Netflix-prenumerationen, ett paket som innehåller mer än bara barn-tv-program. Ungefär som Amazons lojalitetsprogram Prime så är det tänkt att vara ett allt-i-allo-fridserbjudande för föräldrar som behöver underhålla sina barn. En prenumeration som alltså ger tillgång till saker som böcker, tv-program, filmer och nu alltså även mobilspel.

Men vi pratar förstås inte bara om lösryckta mobilspel. Tänket är också mycket som hos bland andra Netflix och Apple: innehåll i en vertikal ska kunna driva trafik till andra. Som att mobilspel kan vara baserade på barnens favorit-tv-program.

Det gäller med andra ord att hooka barnen så snabbt det bara går. Även för Amazon. Så att steget över till Prime är helt givet när det är dags för barnen att börja välja själva.

https://techcrunch.com/2022/04/14/amazon-kids-subscription-service-launches-its-first-original-mobile-games/

Youtube gör det möjligt att använda alla Youtube-klipp för att skapa Shorts

Google vill verkligen, verkligen, verkligen att vi ska använda Youtube för kortvideoinnehåll istället för TikTok. Både vad gäller tittande och skapande. Senaste draget för att försöka boosta det senare: Youtube öppnar hela sitt massiva innehållsbibliotek för Shorts.

Det här innebär att den som vill göra en shortvideo kan plocka 1 till 5 sekunder av vilken publik Youtube-video som helst och sedan remixa in det i en short. (Fram till nu så har det endast varit ljudinnehåll som har gått att användas).

Ja, nästan vilken Youtube-video som helst. Det går att ställa in så att en vanlig Youtube-video inte ska gå att Shorts-remixa, men då måste man som upphovsman ställa in det själv. Det är alltså en opt-out – vilket är för att Youtube förstås vill erbjuda ett så stort innehållsbibliotek som möjligt för att på så sätt sänka Shorts-skapartröskeln ännu mer.

https://www.theverge.com/2022/4/14/23024230/youtube-shorts-video-sampling-remixing

Amazon lanserar Freevee

Ny strömningstjänst från Amazon: Freevee. Ja, eller nygammal åtminstone. Amazons reklamfinansierade tjänst IMDb TV går i graven och ersätts istället av Freevee. Så, tja, ett namnbyte.

Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag tycker att namnet är helt cringehopplöst eller helt briljant, men det är oavsett bättre än namnet som det ersätter. Jag har aldrig riktigt begripit hur Amazon resonerade när de tyckte att det var en självklar idé att döpa sin annonsfinansierade videotjänst efter den film-Wikipedia som de köpte på sig 1998.

Visst. Det handlar om film, men ungefär där tar väl alla relevanta paralleller slut.

IMDb TV Rebranded as Amazon Freevee (Yes, Really)

The ad-supported streamer, home to ’Alex Rider’ and a growing slate of original series and movies, will change its name starting April 27.

 

AI – artificiell intelligens

Zoom lanserar nytt AI-verktyg för säljmöten

När pandemin stängde ned världen så rusade Zoom i såväl nedladdningslistor som i användning. Verktyget hade precis det som de mer etablerade plattformarna saknade i användbarhet. Men sedan dess har de stora jättarna steppat upp riktigt ordentligt (även om det säkerligen råder delade meningar om användbarheten i Teams). Men Zoom vill förstås vara relevant även framåt så de fortsätter rulla ut funktioner som ska erbjuda bättre mötesupplevelser. Senaste draget: ett nytt AI-verktyg specifikt för säljmöten.

Zoom IQ for sales, som är namnet på nya produkten, är ungefär vad det låter som. En automatisering av uppföljning av säljsamtal. Som innebär att verktyget kan ”identifiera möjligheter, utvärdera risker och därmed förbättra säljteams prestationer”. Mer specifikt handlar det om att verktyget ska kunna autotranskribera möten, sätta engagemangspoäng på möten, utvärdera användning av ”positiva” och ”negativa” ord, räkna hur många gånger ”utfyllnadsord” som ”eeeeh” används och hur många gånger som kunden pratar under mötet.

Kort sagt så vill Zoom göra det enklare att följa upp och potentiellt förbättra säljpitchen till nästa gång. Och få säljare att fortsätta vilja föredra digitala möten före fysiska – även när vi nu kan börja träffas inge.

Zoom launches AI-powered features aimed at sales teams

Zoom, the videoconferencing giant, has launched a set of AI-powered features aimed at enterprise sales and marketing teams.

 

AR/VR

TikTok öppnar sitt AR-skaparverktyg för alla tiktokare

Det senaste året har mycket handlat om att kopiera andra för den app som förmodligen varit den mest kopierade senaste åren. Som att TikTok i augusti förra året släppte sin egen AR-skaparplattform. Möjlighet för tiktokare att skapa sina egna AR-effekter. Nu öppnas funktionen för alla användare på TikTok, från att tidigare bara varit tillgänglig för en liten del av användarskaran.

Vad vi pratar om är alltså en motsvarighet till Snapchats Lens Studio eller Metas Spark AR-plattform: ett verktyg som låter dig skapa egna effekter och sedan låta andra använda dem. Ja, åtminstone om du sitter på en Mac, vilket krävs för att köra funktionen som fortfarande har en betaetikett på sig.

Så än så länge så har TikTok en bra bit till att göra användargemenskapens AR-effekter till en lika självklar del av innehållsskapandet som hos Snapchat. Men det är däremot i allra högsta grad ett rejält kliv mot just det.

Och anledningen till att TikTok siktar på det här är förstås att det har blivit en så stor succé för framförallt Snapchat – både användarna och tjänsten. Framförallt för tjänsten. Det innebär ju i praktiken att användarna själva skapar funktionerna som gör att Snapchat-användarna hänger mer på Snapchat.

Och för att få innehållsskaparna att fortsätta göra precis det här så finns det förstås en tanke om att det ska gå att tjäna pengar på sina AR-effekter. Att det ska gå att köpa effekter, med vinstdelning mellan skapare och plattform. Och även hos TikTok lär vi se allt fler nyttobaserade AR-effekter. Inte minst på shoppingområdet.

TikTok Expands Access to its ’Effect House’ AR Creation Platform

TikTok’s opening the door to expanded AR creativity – though it’s doing so with user wellbeing in mind.

Meta gör det möjligt att sälja virtuella prylar i Horizon Worlds

Meta testar ännu en shoppingfunktion. Ja, eller rättare sagt: en mashup mellan Metas shoppingfunktioner och olika slags drickslösningar där följare kan belöna sina favvoinnehållsskapare. Meta gör det möjligt för innehållsskapare att sälja virtuella prylar i Horizon Worlds. Metas VR-app. Ja, ni vet. Metaverset.

Ett inte alls särskilt oväntat drag, men ändå lite varianter på det Meta har byggt på så här långt. Det som alltså kan säljas är virtuella prylar – som kan användas i Horizon. Vi pratar alltså inte om NFT:er – alltså blockkedjebaserade föremål – utan ”vanliga” digitala föremål som de har sett ut så här långt i exempelvis olika onlinespel.

Med andra ord: tänk Pinterest i VR. Sugen på att fixa samma snygga inredning som VR-Anna har VR-skapat? Bara att VR-köpa, direkt från VR-Anna. VR-Anna har dessutom chans att få pengar direkt från Metas innehållsfond, på sammanlagt 10 miljoner dollar. Åtminstone om VR-Anna bor i USA.

Men det kanske mest intressanta i sammanhanget är något som fortfarande är rätt o-Meta. Meta kommer nämligen att ta ut en avgift på varje transaktion, redan från start. Även här är det en utveckling som har varit på gång ett tag, men fram till nu har Meta mestadels valt att avstå från några egna avgifter för att få snurr på en ny tjänst eller funktion. Men i det här fallet så är det bara att slanta upp direkt.

Dessutom dubbelt upp: först så kommer Meta ta ut 30 % i ”plattformsavgift” – som i VR-appssammanhang betyder Metas egen Quest-appbutik. Därefter så kommer Meta att ta ut 25 % i avgift för köp inuti själva Horizon Worlds. Så i slutändan så får den som säljer ungefär halva försäljningssumman och Meta kapar åt sig sisådär 47,5 % av totalen.

Vi kan väl notera att Meta, som… ibland har kritiserat Google och framförallt Apple för den orimligt höga avgiften på 30 % som de tar ut för appköp (för företag som tjänar så mycket pengar som Meta). Samtidigt som Meta själva nu alltså tycker 25 % är en helt rimlig nivå. Och då antar jag dessutom att det – till skillnad från Apple och Google – är 25 % som gäller, även för innehållskapare som tjänar väldigt lite pengar på sitt skapande. (För Google och Apple är det 15 % som gäller för omsättningar upp till 1 miljon dollar.)

Meta underminerar, om man så vill, sina egna möjligheter att kritisera de två appmonopolens upplägg – framförallt avgiftsnivåerna.

Meta to let Horizon Worlds creators sell virtual items

Meta will let creators make money within Horizon Worlds, the company’s metaverse platform for the Quest VR headset that is soon coming to mobile.

Meta kan släppa en webbersion av VR-världen Horizon Worlds

När Meta häromdagen gick ut med att de kommer att göra det möjligt för innehållsskapare att sälja VR-föremål i Metas VR-värld Horizon Worlds så lät kritiken inte vänta på sig. Gällande avgifterna. Tydligen så kommer plattformarna som distribuerar Horizon-appar att ta 30 % i avgift och därefter kommer Meta ta ut 25 % i avgift för köpen inuti själva Horizon. Och eftersom Meta även sitter på Oculus Store, där Oculus-appar distribueras, så innebär det att Meta skulle ta nästan hälften av hela summan i varje transaktion.

Hur bemötte Meta kritiken? Genom att öppna för en framtida webbversion av Horizon Worlds. Som skulle innebära att ”plattformsavgiften” på 30 % skulle försvinna. Avgiften skulle alltså bara bli totalt 25 %. Förmodligen. Kanske. Det känns kort sagt om ett lite inte helt genomtänkt utspel för att försöka döda avgiftsdiskussionen. Det är ju precis höga avgifter som Meta har kritiserat Apple och Google förr.

Men webbeskedet är intressant också av en annan anledning: det skulle i så fall vara ännu ett initiativ från Meta att trycka ut VR utanför VR-headseten. Att det med andra ord skulle bli möjligt att exempelvis följa en VR-spelströmmare utan att själv behöva ha VR-hårdvara. Ett sätt att göra VR angeläget för fler.

Meta teases a web version of Horizon Worlds

Meta has teased a web version of Horizon Worlds where creators would get a larger cut of sales.

Meta kan sikta på att släppa sina första AR-glasögon 2024

Ända sedan Mark Zuckberg presenterade Facebooks framtida vision i samband med att Facebook gick och blev Meta så har metaverse varit synonymt med VR. Helt igenom virtuella världar. Men det som de flesta verkar ha glömt eller bortse från i Zuckerbergs dragning var tidplanen. Att det var ett projekt med decennielång horisont, inte något som kommer att fullt ut vara på plats nästa år.

Men även om Meta har den långsiktiga ambitionen att bli standardmetaverset och mer kortsiktigt kunna kränga VR-hårdvara så finns även AR på radarn. Nu kommer uppgifter om att Meta planerar att släppa inte bara ett undan till och med två par AR-glasögon 2024.

Metas första glasögonsinitiativ kom redan förra året i och med samarbetet med Ray-Ban, men då handlade det om ett par, tja, Spectacles med Ray-Ban-logga. Ett par glasögon som kan spela in korta videosnuttar och funka som handsfree för telefonsamtal. Det som nu kan vänta runt 2023-hörnet är ett par Google Glass. Ett par glasögon som har stöd för att lägga virtuella lager på verkligheten för att digitalförstärka den senare. Allt från regnbågskräks till visuella vägbeskrivningar. Och förstås ännu fler nyttofunktioner.

Men det kanske mest intressanta med uppgifterna är att det dessutom talas om att de kommande smartglasögonen är ”designed to work independently from a mobile phone with the assistance of a wireless, phone-shaped device that offloads parts of the computing required for the glasses to operate”. Att man ska tvingas gå omkring med en powerbank/hårddisk i fickan för att få glasögonen att funka som de ska känns… sådär attraktivt. Så frågan är mest om Meta kan se framför sig en egen smartmobil trots allt.

Det är alltså uppgifter om något som väntar ett par år fram i tiden, men uppgifter som känns rätt troliga. Men de är också ännu ett bevis på det som jag har argumenterat för: metaverset är inte bara en rent virtuell upplevelse. Det handlar framförallt om gränslandet mellan det digitala och det fysiska.

Att göra det virtuella mer verkligt och det fysiska bättre med digitala funktioner.

https://www.theverge.com/23022611/meta-facebook-nazare-ar-glasses-roadmap-2024

 

Digitalisering

Bored Ape Yacht Club får sin egen filmtrilogi

Ha. Men förstås. Basen för en ny filmtrilogi? NTF-stjärnorna Bored Ape Yacht Club.

Ja, eller det handlar åtminstone om tre filmer om de digitala, virtuella blockkedjeaporna. Så vem vet, det kan bli fler.

Visst, vi pratar inte om en massiv Hollywood-produktion, men det säger ändå en hel del när NFT:er – alltså blockkedjebaserade (mestadels) virtuella föremål som släpps i begränsade upplagor – nu blir stjärnor helt på egen hand. Och i sann blockkedjeanda så öppnas castingen för alla som äger en egen uttråkad apa. Bara att skriva ihop en intressant bakgrundshistoria till sin apa och skicka iväg den på audition. En ”audition” som kommer att ”utvärderas” av en ”actual Hollywood casting director”.

Så vad det här handlar om är alltså mycket ett sätt att marknadsföra NFT:er i allmänhet och BAYQ-NFT:er i synnerhet. Det är dessutom samma sak som vi har sett många gånger förut: tecknade figurer eller spelkaraktärer blir så populära att de får egna filmer och tv-serier eller omvänt – att film- och spelkaraktärer säljs som merch på olika sätt.

Och eftersom vi här alltså pratar om vad som ska vara unika föremål så kan en filmroll trissa upp värdet på en viss apa. Att den som lyckas få in sin apa i en film kan se värdet stiga så att man sedan kan sälja den vidare för mer pengar.

NFT-agent. Ännu ett jobb som inte fanns för fem år sen. Eller… igår.

https://www.coindesk.com/business/2022/04/11/bored-apes-go-hollywood-with-coinbase-produced-movie-trilogy/

Världens första tweet auktionerades ut igen för 48 miljoner dollar, högsta budet blev 14 000 dollar

Förra året, när NFT-hypen var som mest febrig, auktionerade Twitter-grundaren Jack Dorsey ut sin (och därmed världens första) tweet som en NFT – det blockkedjebaserade format som gör det möjligt att sälja digitala föremål i begränsade upplagor. Den gången blev slutbudet 2,9 miljoner dollar. I veckan auktionerades samma föremål ut igen – för 48 miljoner dollar. Högsta bud den här gången? Under 14 000 dollar.

Typ. Ouch.

Nu är säljaren Sina Estavi förmodligen inte i desperat behov av pengarna. Med tanke på att Estavi driver ett blockkedjeföretag så handlar det förmodligen mest om att driva på intresset för formatet i sig för att på så sätt gynna den egna verksamheten.

Och det gick alltså… sådär.

Så det betyder alltså att NFT-hypen och därmed NFT:er som format är tokdött. Nja, det är nog snarast ett tecken på att NFT:er är som de flesta sparformer är förknippat med risker. Ju mindre etablerat, desto större risk.

Sen finns det förstås som vanligt en massa andra saker som stökar till det – som socker i världsekonomitanken och rysk invasionsturné i Ukraina – men att NFT:err har passerat stora hypepuckeln och kommer för många halka ned i stora bevikelsesvackan. Ni vet. Innan användarbeteende och teknik på riktigt hinner ikapp för det verkliga mainstreamgenombrottet.

Och det kan också vara tecken på att NFT i sig blir allt mer självklart. När de inte bara är en angelägenhet för de allra rikaste.

https://www.wsj.com/articles/jack-dorsey-tweet-nft-once-sold-for-2-9-million-now-might-fetch-under-14-000-11650110402

 

Övrigt

EU kan vara på gång att konkurrensbrottsutreda Apple Music

Jag vet inte om ens Apple längre har koll på hur många olika konkurrensbrottsutredningarr och stämningar som Apple är inblandade i. Nu verkar det oavsett som att EU är sugna på att hänga ännu lite mer med Apple: uppgifter om att en utredning specifikt mot Apple Music kan vänta i kulisserna.

Vi kan väl anta att det här inte är en friflygande utredning, utan del av EU:s övergripande utredning mot Apple. Att det snarast är ännu ett sätt att bygga sitt stora fall mot iPhone-tillverkaren. Och, förstås, allt mer tjänstejätten.

Det är ju trots allt det som utredningarna mot Apple handlar om. I princip ingenting handlar om utredningar av hårdvaruföretaget Apple, utan om tjänsteföretaget Apple.

Och Apples, liksom Googles, största problem kan rätt väl sammanfattas med just Apple Music. För de två stora mobilplattformarnas monopolhuvudvärk tog på riktigt fart när de inte nöjde sig med att bara kontrollera distributionsplattformarna (iOS och Android) utan också började lansera tjänster som konkurrerar med de företag som använder distributionsplattformarna för sina affärer.

Så ja, det är förstås Spotifys EU-anmälan av Apple som är den främsta anledningen till den senaste utredningen.

Vi kan också anta att det som EU kommer fram till i sina utredningar av Apple också direkt eller indirekt kommer att avspegla sig i techregleringslagpaketen Digital Markets Act och Digital Services Act.

EXCLUSIVE Apple faces extra EU antitrust charge in music streaming probe

Apple faces an additional EU antitrust charge in the coming weeks in an investigation triggered by a complaint from Spotify , a person familiar with the matter said, a sign that EU enforcers are strengthening their case against the U.S. company.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Bekvämlighetsekonomin Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 14 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

EU bygger gigantisk ansiktsigenkänningsfunktion

EU är sådär förtjust i ansiktsigenkänningsteknik. Om vi bortser från problematiken som GDPR utgör i sammanhanget så har EU överlag rätt mycket lutat åt att det behövs betydligt hårdare reglering och översyn. Om man inte är EU, förstås. Som nu bygger en egen gigantiskt ansiktsigenkänningsfunktion.

Varför? För att bättre och snabbare kunna samordna polis- och rättsskipande insatser mellan medlemsländer. Frågar vi kritikerna, som Ella Jakubowska från den ideella civilrättsliga organisationen EDRi, så handlar det om att EU är i full färd med att bygga upp ”det mest omfattande biometriska övervakningssystemet som jag tror vi någonsin kommer att ha sett i världen”. Vilket, med tanke på Kina, skulle kunna säga en del.

Allt är del av ett samarbetsavtalet Prüm från 2008 som av EU själva klassas som ett ”automatiserat informationsutbyte för brottsbekämpande samarbete” och som nu håller på att uppdateras till version 2.0. Prüm I har gett medlemsländer rätt att dela DNA-, fingeravtrycks- och fordonsregisteruppgifter och den stora nyheten i Prüm II är att ansikten alltså kastas in i mixen. Förslaget är att medlemsländer ”ges tillgång till att söka i varandras register med ansiktsbilder och viss polisregisterinformation”.

På ren svenska betyder det här att bland annat att medlemsländer har rätt att köra ansiktsigenkänningsalgoritmer mot exempelvis körkortsbilder. Och att det ska gå att korssköra med andra källor, som bilder från sociala medier eller övervakningskameror.

Vad tycker Sverige om det här? Vi, via vår regering, ”välkomnar och stödjer ambitionen bakom förslaget” samt att ”integritets- och dataskyddsfrågorna är centrala och regeringen kommer att bevaka dessa frågor den fortsatta diskussionen” enligt PM från Justitiedepartementet från februari i år.

Ironiskt nog så har EU:s egen dataskyddsheadhoncho kritiserat utökningen av Prüm, så sista ordet är långtifrån sagt. Men det är alltså åtminstone vad EU-kommissionen har föreslagit och med andra ord vill få till.

Ännu ett exempel på balansgången mellan säkerhet och integritetsskydd, alltså. Och om förtroendet för våra offentliga organ.

Europe Is Building a Huge International Facial Recognition System

Lawmakers advance proposals to let police forces across the EU link their photo databases-which include millions of pictures of people’s faces.

Open AI:s Dall-E gör det möjligt att skapa och redigera bilder genom att skriva text

Sååå… det här är rätt coolt. Open AI, företaget som senaste åren har tränat sin textskrivar-AI GPT till ruggigt imponerande mänskliga nivåer, släpper nu version 2 av sin Photoshop-motsvarighet: Dall-E. Skapa och redigera bilder, inklusive att ersätta objekt i en bild – bara genom att skriva text.

Dall-E (en mashup mellan Wall-E och Dali) släpptes ursprungligen förra året och har i sin tvåpunktnollversion uppat sina skills rätt rejält. Förutom att bilderna som genereras är mer detaljrika och går snabbare att skapa så har Dall-E också lärt sig att ersätta objekt i en bild och skapa olika varianter av en och samma bild – komplett med att skapa dem med olika slags manér.

Det enklaste är att du helt enkelt kollar på den länkade videon. Är du lika lättimponerad som jag så kan reaktionen hamna mellan lyckofnittrande och haktapp.

Visst. Nu är inte Open AI först med just det här. Adobe har rätt länge arbetat på liknande textredigering av bilder och Meta har ett verktyg i sin VR-värld Horizon som gör det möjligt att skapa VR-objekt och VR-miljöer med röstkommandon. Och visst lär det inte vara riktigt lika mycket obekymrade guldgröna skogar när nya Dall-E släpps (Open AI flaggar själva för att det kommer att finnas begränsningar i AI-algoritmens förståelse och därmed möjlighet att skapa vissa föremål.)

Men det gör inte det här mindre coolt. Tvärtom. Och det är dessutom också ytterligare en demokratisering av bildskapande. För en textmänniska som jag är en av de största utmaningarna att få till bilder till artiklar jag skriver. Jag vet ofta vad jag vill ha, men måste lägga en massa tid på att leta upp grundmaterial som är ungefär vad jag vill ha och sedan applicera mina begränsade grafikkunskaper på att få det jag önskar.

En Dall-E är med andra ord precis vad jag har önskat mig.

DALL·E 2

DALL·E 2 is an AI system that can create realistic images and art from a description in natural language.

 

Bekvämlighetsekonomin

Uber siktar på att göra det möjligt att boka flyg, tåg och hyrbilar i Uber-appen

Uber siktar på att göra en Google: lägga till stöd för att boka även flyg, tåg och hyrbilar för att på så sätt göra Uber-appen till en one stop shop för allt som har med resor att göra.

Med tanke på att Uber redan har stöd för att boka helikopter så är Uber hemma när de väl har de nya resesätten på plats. Ja, typ. Precis som det Google jobbar på med Maps så ska det gå att boka hela sin resa – från taxin från hemmet och flyget till annan kontinent över långtåget och kollektivtrafiken för den mer miljömässigt medvetna till de sista metrarna på elscooter eller hyrcykel.

Men det är också ännu ett tecken på något annat.

Uber tänker förstås inte anlita giggare för att flyga planen och köra tågen utan lämnar det till proffsen. Uber blir själva bokningsplattfomen som sitter ihop med de andra företagens tjänster. Samma utveckling som vi överlag har sett från Uber när de har försökt få ordning på sina hysteriska förluster: allt mer satsande på Uber Eats, där de tjänar betydligt mer pengar.

Med andra ord: Uber vill slippa ännu mer av ansvaret och mecket för dem som utför tjänsterna de förmedlar och allt mer hålla sig till att bara vara en ren transaktionsplattform. Komplett med de trevliga transaktionsavgifterna.

No Title

No Description

 

Mobilt

Indiens konkurrensmyndighet anklagar Google för konkurrensbrott kring Google Play och Google Pay

I förra veckan gick Apple ut med ännu fler eftergifter kring externa betallösningar i iOS-appar. Ganska precis samtidigt så kickade Googles regeländring för Google Play in: Android-appar måste nu börja använda Googles egen lösning. Google gjorde en inverterad Apple, alltså. Dessutom med väldigt intressant timing, med tanke på det allmänna klimatet runt just de två stora mobiloperativens appupplägg.

Men det verkar alltså inte ha stoppat Google från att nu införa den förändring som bolaget flaggade för redan 2020. Och ungefär lika länge har Indiens konkurrensmyndighet tagit sig en titt på just det. Eller rättare sagt: har tagit sig en titt på Googles förehavanden på betalsidan överlag.

Även om utredningen inte är slutförd än så har den indiska myndigheten nu kommit med ett förhandsbesked: jodå, Google bryter mot konkurrenslagstiftningen i landet. Dels genom kravet på att Android-appar som distribueras via Google Play nu måste använda Googles betallösning och dels genom att Google i praktiken kontrollerar såväl Android som Google Pay. I och med att Google Pay förinstalleras så skaffar sig Google därmed en inte-okej fördel gentemot andra betalappar som finns i Indien.

I just det indiska fallet så finns det ytterligare en komponent: tjänster som vill erbjuda mobiltransaktioner i Indien måste gå via landets statliga betal-API-plattform UPI. Så även Google Pay. Men det finns en oro att Google genom sin dominans och tillgång till Android kan hota UPI-upplägget.

Och i stort är Googles grundproblem i den här frågan precis samma som för Apple: ju mer som Google och Apple har börjat konkurrera med egna tjänster på plattformarna de själva tillhandahåller, desto mer kritik har företagen dragit på sig. Den som gapar efter mycket etc.

Google ’unfairly’ blocked rival payments, India’s antitrust regulator says

Indian developers are only allowed to use Google’s billing system for Android apps.

Apple beefar ännu mer med Ryssland, släpper in en oppositionell röstningsapp i Appstore igen

Apple är inte ett av de företag som Ryssland gillar mest just nu. Helt enkelt därför att, tja, Apple har följt de sanktioner som har utfärdats av EU och framförallt USA. Det innebär bland annat att Apple har stoppat nyförsäljning i landet. Appstore, likt Google Play, är däremot fortfarande uppe och snurrar – trots uppmaningar från Ukraina att helt stänga ned.

Apple har aldrig varit företaget som varit piggast på att ta konflikter med jobbiga länder because det är dåligt för försäljningen och ekonomin. Det är en stor anledning till att Apple numer är snudd på det enda stora techbolaget som fortfarande har stor verksamhet i Kina. Apple är med andra ord väldigt snabba med att följa rådande lagstiftning, även när regimerna (och lagarna i sig) är milt sagt tvivelaktiga ur mänskliga rättigheter- och demokratiperspektiv.

Så när Apple i veckan meddelade att de återställer en app i ryska Appstore som plockades ner förra året efter krav från Ryssland så var det lite… oväntat.

Appen i fråga är en oppositionell röstningsapp, backad av den fängslade ryska oppositionsledaren Aleksej Navalny. Och ”kravet” som framfördes från rysk sida förra året var att Putin-agenter åkte hem till chefer för Apples och Googles ryska verksamheter och hotade dem med fängelse om de inte plockade bort appen. Så i det här fallet handlade det mycket om att skydda sina anställda.

Men nu är appen alltså tillbaka. Visst, när appen plockades bort så var det kort före ”valet” i Ryssland (a.k.a. tillfället när ryssar fick gå och låtsasrösta) så läget lär vara mindre känsligt nu. Men vi kan tro att Ryssland, trots att de nu har annat att bekymra sig över, inte kommer att låta det passera helt obemärkt.

Så vad kan det här säga? Att Apple, som artikeln är inne på, förmodligen har färre människor anställda i landet efter att ha stängt ner sin försäljning, vilket gör att Putins kompisar har sämre möjlighet att utöva utpressning mot Apple. Men det kan också vara ett medvetet chicken race från Apples sida.

Med andra ord: vad händer om Apple inte lyder? Vi har ju sett att det har betytt böter och, för Facebook och Instagram, att tjänster har förbjudits. Som att Apple säger: kom igen. Förbjud Appstore bara. We dare you. Ett sätt för Apple att stänga ned Appstore i Ryssland utan att stänga ned Appstore själva. Samtidigt som de är väl medvetna om att Ryssland är beroende av även iPhones för sitt propagandamaskineri och överlag för att få vardagen att funka för många ryssar.

Apple defies Russian government, restores opposition voting app

Apple and Google removed the app last September, days before a key election.

 

Ekonomi och finans

Shein på väg mot värdering på 100 miljarder dollar

Snabbmoderaketen Shein fortsätter dra till sig uppmärksamhet. Och då inte bara från unga (främst kvinnliga) modeshoppare, utan även från investerare. Nu kommer uppgifter om att Shein förhandlar om att ta in nytt kapital – till en värdering på 100 miljarder dollar.

Shein har rusat upp i toppen av nedladdningslistor och konsumenters intresse med en 2020-talsversion av H&M:s framgångsrecept: tryckt ut billigare kopior av dyrt och aktuellt mode. I Sheins fall handlar det om att göra det på speed: hyperlokala och extremt snabbt uttryckta kollektioner för att möta trender snudd på innan de har blivit trender.

Något som alltså har älskats av kunderna, men som fått kritik för att det är sisådär hållbart att ha som affärsidé 2022 att få folk att hetsshoppa slit och släng-kläder och för att Shein har känt att det är onödigt att be om tillstånd att använda någon annans design när det är enklare att bara sno rakt av (om jag ska vara elak: det är ju trots allt ett kinesiskt bolag).

Och nu ser det alltså ut som att Shein kan vara på väg mot en riktig drömgränsvärdering som skulle göra att bolaget är värt sisådär tre gånger mer än H&M, dubbelt så högt värderat som Fast Retailing (Uniqlo) och nära nog dubbelt upp även jämfört med Inditex (Zara).

Men en värdering på 100 miljarder dollar (i runda slängar en femtedel av Sveriges BNP 2020) skulle inte bara göra Shein till en riktig modegigant, det skulle också göra att Shein tokrusar i listan över världens högst värderade startups: från plats 21 (med värderingen 15 miljarder, senaste föregående värderingen från 2018) till plats tre. Bara TikTok-ägaren Bytedance och Elon Musks rymdbolag SpaceX skulle hamna före. I praktiken oavgjort med SpaceX.

Nu är det uppgifter om pågående förhandlingar, så det kan hända att värderingen landar lägre. Shein kan alltså missa en pallplats och hamna efter betalplattformen Stripes 95 miljarder. Men därefter är det ett rejält hopp ned till svenskfyran Klarna med sina 45 miljarder. Så vi kan nog vara rätt säkra på att vi som sämst pratar om en fjärdeplats för Shein.

Chinese eCommerce Startup Shein Raising Funds at $100B Value

eCommerce company Shein is reportedly looking into a funding round that could be valued at $100 billion, which would make it the third most valuable startup.

Kinas hårda reglering av techbolagen slår tillbaka mot Kinas ekonomi

I slutet av förra veckan kom ännu en rapport på ett milt sagt oväntat tema: Kina ser ut att vara berett att låta den amerikanska finansinspektionen få full insyn i ekonomin för de kinesiska bolag som är noterade i USA. Kina ser alltså ut att lägga sig rätt jätteplatt inför USA:s krav och hot. Det är det senaste tecknet på att Kinas hårda reglering av sina techbolag håller på att slå tillbaka rätt rejält.

De senaste 1-2 åren har Kina drämt till med storsläggan mot sina techbolag, en reglering som till stora delar har inspirerats av och kopierats från EU:s motsvarigheter (även om EU fortfarande inte har sjösatt sina regleringar fullt ut än because längre processer because demokratier). En regleringsjakt som har motiverats på ungefär samma sätt som här hemma och i USA: tvinga innovationshämmande jättebolag att öppna upp sina ekosystem för konsumenternas bästa och för att skydda integriteten i det finansiella systemet.

Men i Kina-fallet så har en viktig bakgrundsingrediens också varit en maktkamp mellan techjättarna och kommunistpartiet. Ja, framförallt mellan presidenten Xi Jinpings allt större maktfullkomlighet (ingen slump att han och Putin gillar varandra så mycket) och de upplevda hoten som jättebolagens inflytande på de kinesiska medborgarna utgör i partiets ögon. Ett tydligt bevis på det här är hur staten har tvingat till sig enorma mängder användardata från landets privata(ish) företag. Ingen annan än den kinesiska staten ska ha rätt att sitta på så mycket individdata.

Men så börjar verkligheten knacka på. Som att giganter som Alibaba och Tencent ska göra sig redo att sparka tiotusentals människor som följd av regleringarna. Drösvis med uppsägningar även för betydligt mindre bolag, inklusive raketer som TikTok-ägaren Bytedance. Lägg till att handelskriget mot USA ser ut att bita allt hårdare, att Kina får allt större problem med en sackande ekonomi och åldrande befolkning och den jobbiga balansgången i samband med Putins invasionsturné i Ukraina. Plus att rivalen Indien börjar få upp farten allt mer som ekonomisk supermakt.

I fredags rusade kinesiska bolag noterade i USA efter att Kina flaggat för att de skulle lätta på trycket på sina techbolag. Kina lär argumentera att regleringarna har fått avsedd effekt, men beskedet ska nog – precis som att Ryssland nu säger sig framgångsrikt ha avslutat den första delen av sin militära specialoperation – snarast ses som en rätt rejäl reträtt. Att verkligheten alltså inte varit fullt briefad om innehållet i ländernas planer.

Allt som allt också en anledning till att EU har jobbat så långsamt som de har gjort med regleringen hos oss.

Analysis: China’s tech layoffs could become a self-inflicted headache for Xi | CNN Business

China’s huge tech sector may be staring at its worst jobs crisis ever.

Indiska e-handlaren Flipkart siktar på börsnotering 2023 till ett värde av 60-70 miljarder dollar

Ännu ett företag som har siktet inställt på börsen: Flipkart. Uppgifter som pekar på att Flipkart siktar på att notera sig i USA nästa år till ett värde av 60-70 miljarder dollar.

Vi pratar alltså en en hyfsat massiv notering, även om värdet inte når så längt som Flipkart hoppas.

Så varför tycker jag att det är intressant att lyfta en börsnotering av ett företag som de flesta här hos oss förmodligen inte har hört talas om – eller i bästa fall har rätt dålig koll på? Därför att det är ett indiskt bolag som nu alltså siktar på USA-notering.

Okej, nu är det en sanning med modifikation. Flipkart var från början ett indiskt företag och Indien är den primära marknaden, men sedan några år tillbaka är det Walmart, Amazons värsta konkurrent på hemmaplan, som är majoritetsägare.

En investering som Walmart gjorde för att stå sig bättre i konkurrensen mot Amazon – trots att det handlar om ett företag på andra sidan Jorden. För precis som de flesta stora (tech)bolag så vill Walmart få in en fot i Indien, 2020-talets förmodligen viktigaste tillväxtmarknad. Och Walmart gjorde som de flesta utländska företag som har lyckats hyfsat bra med att ta sig in i Indien: inledde samarbete med ett lokalt företag istället för att försöka slå sig in helt på egen hand.

Så det är alltså inte så konstigt att Flipkart, som i praktiken är ett amerikanskt företag idag, väljer att notera sig i USA. Men även det är lite av ett förstaläge. De indiska bolagen är överlag bara noterade i Indien – och där får inga utländska investerare köpa aktier. En Flipkart-notering i USA gör det alltså möjligt för icke-indier att investera i Indien direkt. Och omvänt ger det också Flipkart tillgång till en större pott kapital än om man hade valt Indien för sin börspremiär.

Ja, om USA-planerna nu stämmer, alltså. Men det är rätt troligt.

Walmart’s Flipkart raises IPO valuation target to $60-70 bln, eyes 2023 listing-sources

Walmart’s Indian e-commerce company Flipkart has internally raised its IPO valuation target by around a third to $60-70 billion, and now plans a U.S. listing in 2023 instead of this year, two sources with direct knowledge of the plan told Reuters.

 

Övrigt

NFT:n av världens första tweets auktioneras ut igen – för 48 miljoner dollar

När NFT-hypevågorna gick som högst under förra året så var en av de mest uppmärksammade auktionerna när Twitter-medgrundaren Jack Dorsey sålde sin, och därmed världens, första tweet som en NFT. Slutsumman: 2,9 miljoner dollar. Nu är det dags för tweetauktion igen när NFT:n har lagts ut till försäljning igen.

Utropspriset den här gången? 14,969 i kryptovalutan ethereum, som är försäljningsvalutan. Eller 48 miljoner dollar.

Säljaren (Sina Estavi, VD för ett blockkedjeföretag) säger att hälften av intäkterna från auktionen kommer att gå till välgörenhet, men om NFT:n går för priset som nu är satt så betyder den kvarvarande halvan att värdet på tweet-NFT:n har nära nog tiodubblats på något halvår. En… helt okej investering.

NFT of Jack Dorsey’s First Tweet Now Being Auctioned for $48 Million

The non-fungible token (NFT) representing a copy of the very first tweet published on Twitter by co-founder Jack Dorsey is now being auctioned for about $48 million (roughly Rs. 360 crore) on leading NFT marketplace OpenSea.

Google Cloud lanserar nya analystjänsten BigLake

Vad kommer efter DataSjö? StorSjö förstås! Precis vad Googles molntjänstdel nu lanserar: BigLake.

Och det är rätt mycket vad det låter som. En ännu större sjö. Eller rättare sagt en paraplyfunktion som ska göra det ännu enklare att korsköra och sammanställa data från redan väldigt stora dataset och datasjöar.

Den data som kan hanteras via BigLake måste dessutom inte ens bo lokalt hos ett företag eller i ett företags befintliga Google-tjänster, som BigQuery, utan kan hämtas in även från konkurrerande molntjänster som Amazons AWS.

Ett sätt att, som så många andra techbolag gör just nu, erbjuda en produkt som företag kan använda även om de inte går all in på en viss leverantör. Och ja, förstås även en möjlighet för Google att få lite insyn hos konkurrenter och – som säkert är en väldigt stor baktanke – marknadsföra sig själv så att exempelvis AWS-kunder helt hoppar över till Googles plattform.

Google Cloud cross-platform data storage engine, BigLake

Google announced the preview launch of BigLake, a data lake storage engine that makes it easier for enterprises to analyze data in their data warehouses/lakes.

Intel stänger ned sin verksamhet i Ryssland helt

Senaste företag att helt stänga ned i Ryssland: chiptillverkaren Intel. Efter att som de flesta utländska (väst)företag ha varit rätt snabba med att sluta leverera till Ryssland – och därmed alltså sluta med sin nyförsäljning – så drar de sig nu alltså helt ur landet.

I fallet Intel så påverkar det här därmed de ryssar som arbetar för företaget i Ryssland. Det senare beslutet påverkar dock förmodligen Ryssland mindre än Intels beslut att sluta sälja sina produkter där. Utan att jag har koll på exakt hur stora Intel är i Ryssland så handlar det oavsett om ett företag som tillverkar produkter som just nu är en rejäl bristvara i världen: halvledare och chip till uppkopplade prylar.

Det var alltså ännu en dörr som stängdes för Ryssland och som därmed gör det ännu svårare för landet att hålla sin egen IT-infrastruktur och tillverkning rullande.

Intel has now suspended all business operations in Russia.

Intel has now suspended all business operations in Russia.

Ryska matleveransappen Yandex hackad, avslöjade matvanor för medlemmar i Rysslands underrättelseorganisationer

Hur samlar man enklast in information om medlemmar i ett lands underrättelseorganisationer? I Ryssland är snabbaste vägen via magen. Rätt bokstavligen.

Det handlar om att Yandex (Rysslands största sökföretag som också har en massa andra verksamheter) har fått sin matleveranstjänst Yandex Food hackad, vilket ledde till att information om runt 58 000 användare läckte ut. Det i sin tur gjorde att det gick att se exempelvis e-postadresser, vilket var särskilt intressant i de fall som användare hade registrerat sig med sina jobbadresser. Extra särskilt intressant när adresserna tillhörde just någon av Rysslands underrättelseverksamheter.

När de som gick igenom den läckta informationen så kunde de bland annat hitta den person som ska ha styrt upp förgiftningen av den ryska oppositionsledaren Alexey Navalny, men även flera andra namn som kunde kopplas till olika delar av Rysslands hemliga polis. Det i sin tur gjorde att det också blev möjligt att hitta mönster i matvanorna utifrån när leveranserna skedde. Men det gav ännu mer inblickar i verksamheter via instruktioner till buden som användarna hade lämnat, som hur man tar sig in.

Så ännu ett exempel på hur det kan vara bra att tänka på vilken information man delar med sig av på nätet.

Ja, plus att vi har lärt oss att matappar och amatörradiosändare verkar vara bästa sätten att få inblickar i Rysslands propaganda-, censur- och krigsmaskineri 2022.

Data leak from Russian delivery app shows dining habits of the secret police

A data leak from Russian food delivery service Yandex Food has revealed the names, phone numbers, delivery addresses, and delivery instructions of individuals associated with the Russian secret police.

Sanktionerna kan få Rysslands sajtblockarmaskineri att haverera på grund av komponentbrist

Ännu en lite oväntad följd av sanktionerna mot Ryssland: de kan få Rysslands sajtblockarmaskineri att implodera. Varför? Därför att landet får allt svårare att få tag i de komponenter som behövs för att hålla servrar och annan hårdvara igång.

Så med andra ord: ju längre kriget pågår, desto svårare kan det bli för Ryssland att hålla sanningen stången. Rätt bokstavligen.

Russia’s Site-Blocking System Isn’t Performing & Could Even Collapse

Russia’s blocking systems that restrict access to copyrighted content and anything else deemed undesirable by the state are under pressure.

Apples nästa WWDC-konferens går av stapeln 6 juni

Så vet vi när det är dags för Apple att presentera nästa stor uppdateringscykel av sina operativsystem. 6 juni. Det är då som årets WWDC-konferens hålls. Och även den här gången blir det en helt digital historia.

Vi kan väl som vanligt säkert också förvänta oss lite annat. Garanterat någon ny eller uppdaterad tjänst. Kanske rentav någon hårdvara.

Apple’s WWDC22 kicks off June 6th as an online event

Apple has announced the dates for this year’s Worldwide Developers Conference (WWDC) are June 6th through June 10th. It’s expected to announce the latest updates to iOS, iPadOS, macOS, watchOS, and more.

Hur hade loggorna för några kända techbolag sett ut om de hade grundats på medeltiden?

https://www.fastcompany.com/90738304/what-tinder-starbucks-and-burger-king-logos-would-like-in-the-middle-ages

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 13 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple tillåter läsarappar att länka till externa kontoskaparsidor

Ett stort litet steg från Apple. Företaget börjar nu rulla ut den lösning som de presenterade för några månader sedan: ”läsarappar” tillåts nu länka ut till externa kontoskaparsidor.

Så här långt har det inte varit tillåtet för utvecklare att länka till en egen sida där användare kan skapa ett konto. Det har inte ens varit tillåtet att berätta att man har en sådan sida. Det i sin tur har gjort att appar som Netflix och Spotify har stängt möjligheten att starta prenumerationer direkt i appen (iOS och Android). För att använda de här tjänsterna så gäller det att hitta webbsidan och där skapa konto. När kontot väl är på plats så är det fritt fram att logga in i företagens appar och komma åt innehållet.

Så skillnaden är alltså egentligen rätt liten när appar nu får länka till en kontoskaparplats utanför appen. Och det gäller alltså bara just läsarappar – alltså appar där man passivt konsumerar innehåll (typ).

I grund och botten handlar det förstås om det gamla vanliga: Spotify, Netflix och en hel massa andra företag vill inte betala Apples avgift på 30 % (vilket är det som lär gälla – att det alltså framförallt kommer vara en funktion för appar som är för stora för att betala den lägre avgiften 15 %). Och Apples limbodansar ännu lite djupare med förhoppningen att myndigheter inte ska bli på uppstyckarhumör. Eller åtminstone tvinga fram betydligt mer långtgående förändringar av Apples appupplägg.

Det senare lär oavsett hända. Frågan är bara hur långt Apple kommer att tvingas gå.

Apple allows ’reader’ apps to include links for signs ups, but of course, there are conditions

Apple is making app store changes for ”reader” apps to allow external links for account signups and management.

Apple tillåter flera betalsätt i dejtingappar i Nederländerna

Apple och Nederländerna fortsätter sin standoff gällande hur Apples appbutiksupplägg fungerar. Ja, eller inte fungerar – om vi frågar Nederländerna. Nu böjer sig Apple ännu längre bak i sitt limbodansande och går med på ännu fler eftergifter för att försöka blidka de nederländska myndigheterna.

När beslutet kom för några månader sedan krävdes att Apple skulle göra ett antal förändringar i vilka krav som företaget ställer på dejtingappars möjlighet att tjäna pengar via iOS. Ja, det gällde (och gäller) just dejtingappar då det var den typen av appar som skickade in klagomålet som ärendet ursprungligen handlade om.

Apple gjorde precis som tillsynsmyndigheten krävde. Enligt Apple. Nu-huh. Sa myndigheten. Eftersom Apple, enligt myndigheten, inte gjort som de var ålagda så har Apple sedan dess blivit bötfällda med 5 miljoner euro i veckan. Massor av pengar, men rätt lite med Apple-mått mätt.

Dessutom var boten försedd med ett tak: max totalt 50 miljoner euro – vilket Apple i veckan nådde. Precis samtidigt som Apple slog i bötestaket så kom företaget alltså med ett nytt bud på förändringar.

Vad Apple nu erbjuder är att de aktuella apparna inte längre måste ladda upp en separat app för att få använda en extern betallösning och utvecklare måste inte heller välja antingen Appstores betallösning eller en annan utan kan erbjuda båda. Däremot kvarstår nivån på ”rabatten” på Appstore-avgiften: 27 % istället för sedvanliga 30 %.

Och, ja, det är där vi är just nu. Så allt är frid och fröjd? Mja, det är nog att gå händelserna i förväg. Det återstår att se om de nederländska myndigheterna köper Apples nya bud (vilket är långtifrån säkert). Men den stora frågan är: vad händer om det blir tummen ned den här gången också?

Boten som dömdes ut var maxstraffet. Apple kommer inte behöva betala ännu mer pengar efter de 50 miljoner de redan har hostat upp (eller åtminstone ska hosta upp). Har myndigheterna något annat vapen att skramla fram innan kommande EU-lagpaketet Digital Markets Act kickar in (när det nu blir)? Eller kan Apple köra vidare som om inget har hänt och skriva av kaffepengarna som 50 miljoner euro är för att Apple ska få fortsätta tjäna pengar på nuvarande appupplägg?

Det sistnämnda hoppas Apple säkerligen på. ”Vi kom med ett jättebra bud, som ni inte accepterade. Trist för er, nu betalar vi boten och struntar i att göra några förändringar”.

Apple will allow Dutch dating apps to use other payment options within existing apps

Apple has laid out rules that may end its dispute with Netherlands regulators over in-app payments. It will allow dating apps there to sell services through alternate payment systems without uploading a whole new app.

Apple anklagas för att ”överfakturera” appanvändare vid köp i Appstore

Inte nog med att Apple bråkar med nederländska myndigheter om stöd för externa betallösningar i dejting-iOS-appar, nu har företaget åkt på en stämning på ungefär samma tema i landet. En konsumentintressentorganisation, Consumer Competition Claims Foundation, anklagar Apple för att ”överfakturera” appanvändare. Och att användare därför borde kräva tillbaka pengar från Apple.

Så ja, det är alltså ännu ett initiativ som hoppas bryta Apples grepp om Appstore i allmänhet och Appstore-betalningar i synnerhet. Det börjar nu bli så många att det är svårt att hålla reda på alla stämningar. Lägg till krav från myndigheter och lagstiftare så har nog inte ens Apple längre riktigt koll på allt som de just nu är drabbade av.

Just den här stämningen i sig, helt enskilt, är alltså inte jättemycket att skriva hem om egentligen. Men när den staplas ovanpå allt annat på båda sidor om Atlanten så får man riktigt fin utsikt från toppen. En utsiktsplats som gör att det syns allt tydligare att Appstore och Google Play står inför rätt rejäla förändringar de närmaste åren. Frågan är bara hur långtgående de blir.

Apple Hit With Multibillion-Euro Lawsuit for ’Overcharging’ App Store Users

Apple is facing a new multibillion-euro lawsuit out of The Netherlands that alleges the company overcharges users who purchase apps and in-app…

Google gör det obligatoriskt för Android-appar att använda Google Plays betallösning

Den här veckan gjorde Apple och Google samma sak – fast åt helt olika håll.

Som ännu ett försök att blidka nederländska myndigheter, som har ställt som krav att Apple ska tillåta dejtingappar i landet att använda externa betallösningar, så har Apple gått med på att låta nederländska dejtingappar att länka till externa kontoskaparsidor där användare kan skapa konto och teckna prenumerationer. Apple har dessutom gått med på att tillåta utvecklare att erbjuda både Apples egen betallösning och en utlänkningsvariant.

Google å sin sida gått ut med att den omställning som företaget flaggade för under 2020 nu börjar att gälla: det kommer att bli obligatoriskt för Android-appar via Google Play att använda Googles betalplattform. Och då betala den sedvanliga avgiften på 15 % eller 30 % (beroende på hur hög omsättning företaget bakom en app har). Appar som inte följer de nya riktlinjerna kommer att kastas ut från Google Play 1 juni i år.

Så Google gör alltså en Apple när Apple på allt fler ställen tvingas till en Google. Ja, det är ungefär vad det handlar om.

Med tanke på hur mycket pengar som Apple drar in på sin Appstore så förstår jag att Google har kastat avundsjuka blickar och vill göra samma sak själv. Men timingen är allt annat än optimal kan vi väl säga.

Ja, eller så resonerar Google helt enkelt att de ska försöka dra in så mycket pengar de hinner innan både Apple och Google tvingas öppna sina appbutiker för externa betalsnurror i både USA och i EU.

Google launches Play Store’s new billing system – and devs are footing the bill

Google Play Store’s new mandatory billing system requirement policy is in effect from today.

Ryssland planerar att lansera sitt eget Google Play 5 maj

Bland alla företag och tjänster som har lämnat Ryssland eller stängt eller begränsat sina tjänster i landet finns Google. Bland de åtgärder som Google har vidtagit finns att de har stängt möjligheten att tjäna pengar på annonsering via Youtube eller köpa och betala i appar via Google Play. Rysslands motdrag? NashStore, eller OurStore på engelska. Rysslands eget Google Play.

Vad Google däremot inte har gjort (än) är att helt stänga Google Play. Alltså stoppat möjligheten att ladda ner och installera Android-appar direkt från Google. Så anledningen att Ryssland nu piskar utvecklare att knacka fram en GooglePlay-kopia är för att göra det möjligt att köpa och betala. Via ryska banker.

Likt det som de flesta västerländska bolag som har strypt verksamhet i Ryssland så har Google inte frivilligt stängt sina tjänster. I just Google Play-fallet så är anledningen främst att Mastercard, Visa och American Express alla har stängt sina betaltjänster i landet, vilket innebär att ryska kort inte går att använda för att betala utländska företag. Så det främsta skälet till att NashStore kommer att lanserats är för att göra det möjligt att använda ryska transaktionsplattformen Mir för Android-köp.

Som av en händelse så ska NashStore dessutom lanseras 5 maj. Den högtid när Ryssland högtidlighåller segern i andra världskriget. Ifall någon fortfarande undrade om det främsta skälet till att Ryssland skapar en egen Google Play är för att hjälpa Putin.

Russians Plan to Launch Google Play Store Alternative on Victory Day

Russian app developers are building an alternative to Google Play store and plan to launch it on May 9, a national holiday in Russia that celebrates victory in WWII, the organisation behind the initiative said on Tuesday.

 

Ekonomi och finans

Apple arbetar på egna fintechlösningar

Ny funktionalitet på väg från Apple. Eller åtminstone något som Apple enligt uppgifter just nu lägger rätt mycket krut på: egna fintechlösningar.

Det är uppgifter från Bloomberg som pekar på att Apple arbetar på att ta fram teknik för att kunna hantera saker som risk- och bedrägerianalys, kreditupplysningar, ränteberäkningar och annat kopplat till finansiella tjänster.

Projektet ska ha arbetsnamnet Breakaway, vilket rätt väl lär sammanfatta vad det handlar om: minska beroendet av externa finansiella aktörer för att kunna rodda runt tjänster som Apple Pay och Apple Card. Kapa några mellanhänder som vill ha betalt, alltså.

Så i sig ett rätt självklart steg för Apple (även om det förstås inte är helt riskfritt med tanke på allt kritik mot Apple som ett alltför dominerande företag på dagens internet). Frågan är förstås hur långt Apple är sugna på att gå.

När jag tidigare har skrivit om exempelvis Apple Card så har jag konstaterat att företag som Amazon, Google och Apple allt mer verkar ha släppt tanken på att bli banker och istället har valt att utgöra själva gränssnittet mot slutkund. Det bankiga – inklusive alla tillstånd som krävs – får partners ta hand om.

Jag tror att det här rätt mycket fortfarande kommer att gälla. Förutom att fullständig bankverksamhet skulle göra det ännu enklare att slå ner på Apples dominans så misstänker jag att det meckkostar mer än det smakar att behöva härka runt med finansinspektioner. Men med det sagt så kan Apple absolut vilja ta över så många tjänster som möjligt som de idag betalar banker för idag – utan att ta banksteget fullt ut.

Jag misstänker dessutom att vi pratar om tjänster som Apple inte bara kommer att använda för internt bruk utan också kommer kunna erbjuda andra – mot betalning. Kanske rentav erbjuda sina lösningar till de banker som de samarbetar med – som en kostnadsmässig quid pro quo.

Apple Developing In-House Payment Processing Technology for Future Finance Products

Apple is working on a multiyear plan to bring its financial services in-house in the future, cutting down on the need for financial partners like…

EU på väg att förbjuda anonyma kryptotransaktioner

I skuggan av de stora lagpaketen Digital Services Act och Digital Markets Act, som båda är tänkta att reglera de stora techjättarna hårdare och begränsa deras dominans, så jobbar EU även med andra laginitiativ på det digitala området. Som att reglera kryptovalutor hårdare.

Det kanske mest långtgående steget här är att i praktiken förbjuda anonyma kryptotransaktioner. Det skulle betyda att exempelvis kryptobörser måste säkerställa och lagra information om alla transaktioner, inklusive vilka som är inblandade i varje transaktion, på ungefär samma sätt som det fungerar i det vanliga finansiella systemet.

Nu är sista ordet inte sagt här och det kan säkert komma att skruvas mer innan vi når fram till en slutgiltig lag. Men det säger en hel del om hur EU ser på hanteringen av kryptovalutor i relation till de traditionella valutorna.

Det mest kontroversiella här är förstås att kryptovalutor till sin natur förstås alltid INTE har varit som de nationella valutorna. Inklusive att det inte har funnits statlig översyn, eller i det här fallet EU-översyn. Det i sin tur gör förstås att kryptovärlden ser det här som en del av en övervakningsapparat som dessutom kommer att begränsa innovationsförmågan på kryptoområdet.

Fortsättning följer, med andra ord.

EU lawmakers set to tighten up on crypto transfers

European Union lawmakers were set on Thursday to back tougher safeguards for transfers of bitcoin and other cryptocurrencies, in the latest sign that regulators are tightening up on the freewheeling sector.

Baidu hotas av avnotering från börsen i USA

Det går sådär för världens sökjättar. Ja, åtminstone för dem som inte heter Google. Rysslands största sökmotor Yandex hänger på konkursrepen efter att ekonomin har gått i stå som följd av Rysslands invasion av Ukraina och nu ser det ut som att Kinas motsvarighet riskerar att sparkas ut från börsen i USA. Anledningen? Ovilja att dela finansiell information med USA:s myndigheter.

I takt med att spänningarna mellan USA och Kina har ökat och handelskriget har förvärrats senaste åren så har allt fler amerikanska röster höjts om att stänga ute kinesiska bolag från de amerikanska börserna om företagen inte är villiga att gå med på samma översynskrav som amerikanska börsbolag. Precis det som nu alltså Baidu har vägrat gå med på.

De kinesiska bolagen har suttit rätt mycket i en rävsax i den här frågan. Om de vägrar gå med på att lämna ut detaljerade siffror till amerikanska tillsynsmyndigheter så drar de på sig amerikansk ilska och om de går de amerikanska myndigheterna till mötes så ilsknar istället det styrande kommunistpartiet till hemma i Kina. Det har blivit lite chicken race mellan de båda sidorna – och de kinesiska bolagen som är noterade i USA har fastnat i mitten.

Men så kom det förra vecken tecken på att det ser ut som att Kina blinkade först när det kom uppmaning från Kina att bolag noterade i USA ska göra sig beredda på att öppna sina böcker mer än vad de har gjort så här långt. Att de alltså ska följa myndigheternas krav.

Baidu ska nu ha dryga två veckor på sig att gå de amerikanska myndigheterna till mötes, så det blir intressant att följa. Baidu är inte det enda kinesiska bolaget som sitter i samma läge, men de är det största. Med tanke på att Baidu har utmaningar med ekonomin på hemmaplan efter Kinas regleringssläggande mot landets techbolag så kan en avnotering vara synnerligen dåliga nyheter.

Wall Street told ’China’s Google’ that it may have to delist amid ongoing US-China discussions over audit dispute

The SEC’s decision to add Baidu to a watchlist intensifies a dispute over granting US officials full access to US-listed Chinese firms’ audit books.

Klarna startar Open banking-enheten Kosma

Klarna har genom åren slagit sig för bröstet som företaget som uppfann kreditköp, vilket förstås är en milt sagt sagt kreativ historieskrivning. Men oavsett det så är det Klarna som även internationellt har satt standarden för hur den här typen av transaktioner fungerar i dagens e-handel. Men kreditköpen har förstås inte varit okontroversiella, vilket har gjort att Klarna allt mer försöker jobba sig bort från stämpeln som ett avbetalningsbolag. Senaste draget: Open banking-plattformen Kosma.

Kosma är alltså Klarnas försök att göra en Tink. Erbjuda ett API som gör att tjänster kan jacka in i tillgänglig bankinformation – som bankkonton – istället för att bygga den här typen av funktionalitet själva. Ännu en B2B-funktion, alltså.

Vad Klarna gör är att öppna sitt interna verktyg för externa användare – och därmed så gör de också en Amazon. Produktifierar ett internt verktyg och förvandlar en intern kostnad till en ny, extern intäktskälla.

Klarna launches new Klarna Kosma division for its open banking platform | TechCrunch

Visa surprised the European fintech industry last year when it announced that it would acquire Tink for €1.8 billion ($2.15 billion at the time of the

 

Övrigt

Apple lanserar prenumerationstjänsten Business Essentials för mindre företag

Så har det blivit dags för hårdvaruföretaget-wannabe-tjänsteföretaget Apple att ta ännu ett steg mot den wannabeframtiden. Nu lanserar Apple ännu en prenumerationstjänst: Business Essentials. Efter att har rullat som stängd beta ett tag så blir tjänsten nu tillgänglig för alla företag som kvalar in. I USA, åtminstone.

Business Essentials är en plattform som ska underlätta för företag med upp till 500 anställda att hantera sina anställdas Apple-enheter på ungefär samma sätt som det fungerar för betydligt större företag. Det innebär saker som snabbinstallation och snabbaktivering av enheter, IT-support, tillhörande iCloud-utrymme och möjlighet till dygnet runt-support för företagen som använder tjänsten. Pris: från 2,99 dollar i månaden till 24,99 dollar i månaden, fördelat över sex olika abonnemang.

Apple vill med andra ord att småföretagare ska gå all in på Apple för sina IT-behov. Men det är också del av en större ambition från Apple: att bli en större del av yrkeslivet. Och då inte bara för de yrkesgrupper som traditionellt har valt Apple utan även, tja, Excel-folket.

Den ambitionen stannar inte vid att erbjuda enklare IT-värld för de ansvariga utan avspeglar sig också att Apple så sakteliga tassar allt närmare mer fullständiga samarbetsverktyg med äppelloggan på. Med andra ord finns fullständig konkurrens med Slack, Google och Microsoft garanterat i planerna lite längre fram.

New Apple program puts device management, support in reach of SMBs | TechCrunch

Managing Apple devices can be a chore for small businesses — it takes time to set up each device, and it can be difficult to manage them in the field

Google Kalender får bokningsfunktion för att enklare hitta mötestider

En sån där löjligt enkel funktion som också är löjligt smart i all sin enkelhet. Google Kalender är på gång att få en bokningsfunktion. Alltså en sådan som finns på en hel massa ställen där man kan boka tid. Istället för att skicka förslag fram och tillbaka eller låta någon AI-algoritm försöka hitta luckor så får den som vill boka möte själv välja bland de lediga tiderna.

Mer konkret så blir det nu möjligt att skapa en ”bokningssida” baserat på en Google-kalender. En egen minisajt med en egen, delningsbar URL som kan skickas ut och spridas. Åtminstone för dem som använder Googles kontorspaket Workspace.

Funktionen kommer ”snart”.

New Google Calendar feature takes the back-and-forth out of scheduling

Calendar can now generate a webpage of available time slots for a user to pick from.

De snabbast växande europeiska (tech)bolagen 2022

En rätt kul lista. Vi känner igen den här typen av listor: en förteckning över de snabbast växande företagen. Men då handlar det väldigt ofta om amerikanska och kinesiska bolag. Här en lista över de snabbast växande (tech)bolagen i Europa 2022. Eller rättare sagt de som har växt mest mellan 2017 och 2022.

Finländska Swappie toppar medan Sverige representeras av Instabox på en tiondeplats. Däremellan finns varumärken som överlag för de flesta i Sverige förmodligen är betydligt mindre kända.

Men det som framförallt är intressant med den här listan är sammanhanget som de växer inom: Europa.

Det klagas rätt ofta hur vår kontinent har hamnat långt efter just USA och Kina (överlag Asien) i techracet och digitaliseringen. Men det känns som att det just nu händer mer än på väldigt länge och allt fler europeiska bolag växer sig stora inte bara i Europa utan även i andra delar av världen.

Vi kan anta att den här utvecklingen inte kommer att bli mindre intressant när EU lanserar Digital Services Act och Digital Markets Act, de stora lagpaket som är tänkta att reglera techbolag. Framförallt de amerikanska giganterna.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 12 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Google öppnar för externa betallösningar i Android-appar, Spotify först ut att testa

Så kom det sig igår att Google till sist gick med på att öppna för externa betallösningar i Android-appar. Kanske. Förmodligen. En pilot som ska testköra det här åtminstone. Först ut: Spotify.

Med andra ord kommer det nu bli möjligt för utvecklare att erbjuda sin egen eller en extern partners betallösning för att ta betalt. Åtminstone för ett ”litet antal utvalda” utvecklare på ”utvalda marknader”. Så vi ska nog inte vänta oss en jätteutrullning i omedelbar närtid.

Enligt Google handlar det om ett initiativ för att ”erbjuda konsumenter val” (vilket på lite mindre corporatespeak blir ”förhoppningsvis kan det här minska lusten att reglera Google Play ännu mer från politiskt håll”) och att Spotify var en ”naturlig första partner” berodde enligt Google på att det är ”världens största utvecklare av en global prenumerationstjänst” (vilket översatt blir ”Spotify är det företag som har gjort mest väsen i den här frågan och vi vill gärna få tyst på dem”).

Exakt vad det kommer att innebära rent ekonomiskt återstår att se, eftersom de finansiella detaljerna ”fortfarande är under arbete”. Jag utgår dessutom från att det kommer att handla om att externa betallösningar får bo tillsammans med Google Plays betalsnurra – men att utvecklare fortfarande måste erbjuda just Google Play som ett av alternativen.

Vad Google gör är kort sagt att rulla ut den lösning som de tvingades panikskaka fram i Sydkorea, efter den lag som runt årsskiftet gjorde att appbutiker i landet inte längre får tvinga utvecklare att bara erbjuda ett sätt att betala inuti appar, globalt. Ja, eller testköra den bredare i alla fall.

Och det lär betyda att Google är nöjda med hur det har fungerat där. Med andra ord: ingen jättesmäll mot intäkterna.

Google Play to pilot third-party billing option, starting with Spotify | TechCrunch

Amid increasing global regulations over app stores and their commission structures, Google today announced the launch of a pilot program designed to

Googles meddelandeappar påkomna med att skicka användardata utan samtycke

Nu kommer ni bli jätteförvånade: Google har blivit påkomna med att skicka användardata från sina meddelandeappar utan samtycke och utan att informera användarna.

Den här gången handlar det om Androids meddelande- och telefonappar Messages och Dialer som enligt en studie genomförd av Trinity College i Dublin har skickat info om användare till sina egna servrar. Saker som att Messages har skickat hashade kopior av innehållet i textmeddelanden och när de skickas och att Dialer har passat vidare samtalsloggar över ingående och utgående samtal, hur långa de var och när samtalen skedde. Komplett med inblandade telefonnummer. Mottagare är loggningsverktyget Google Play Services Clearcut och analysplattformen Google Firebase Analytics.

Varför you ask? Av ”säkerhetsskäl” och för att ”förhindra bedrägerier”, för att ”underhålla Google Play Services APIs och kärntjänster” samt för att ”möjliggöra Google-tjänster som att bokmärka och kontaktsynkning”. Och varför behöver Google få ut så detaljerad personlig information av vilka som kontaktar varandra och innehållet i meddelandena undrar du – dessutom utan att berätta det? Titta vilken fin fågel! Säger Google.

Såååå… HALLO GDPR. Säger EU. Och då har vi inte ens börjat prata om saker som att det kanske inte är okej att överhuvudtaget skicka användardata över Atlanten. Vi kan väl tänka oss att även, säg, amerikanska myndigheter kan ha åsikter.

Forskarna som upptäckte det här dataskyfflandet i november förra året och Google ska ha vidtagit ett antal åtgärder. Som att faktiskt be om godkännande från användarna. Och ge dem möjlighet att delvis styra vilken data som skickas. Och, ni vet, överhuvudtaget berätta för sina användare att de gör det.

Vi kan väl sammanfatta det här med att det kanske inte kommer att hamna i pluskontot när såväl USA som EU kommer allt närmare att banka ner techgiganterna ett par snäpp.

Messages, Dialer apps sent text, call info to Google

Hashed text, phone call logs collected without opt-out nor specific notice

Apple har lämnat in nytt förslag på hur de ska leva upp till Nederländernas krav på externa betallösningar för appar

I skuggan av, tja, rätt mycket just nu så fortsätter Apples standoff med Nederländerna. Närmare bestämt den standoff som handlar om kravet att iOS-dejtingappar i landet ska ha rätt att använda externa betallösningar. Och nu har Apple lämnat in ett nytt förslag på hur de ska leva upp till kravet. På ett sätt som Apple gillar förstås.

Första budet föll i så där bra jord. Som kan sammanfattas med att Apple erbjöd sig att bara ta 27 % i avgift för transaktioner via externa betalplattformar istället för sedvanliga 30 %. Plus några andra saker som i stort handlade om att Apple inte skulle behöva ändra särskilt mycket i sitt inlåsningsupplägg. Och, ja, myndigheterna i Nederländerna svarade med ett ”nu-huh” i vändande mejl.

Det i sin tur har gjort att Apple har åkt på böter för nionde veckan i rad. Gånger fem miljoner. Som totalt innebär att Apple har betalat 45 miljoner euro i böter. Vilket förstås är väldigt mycket pengar för ungefär vilket företag som helst. Utom Apple. Men det riktigt intressanta i sammanhanget är att det lagrum som ger rätt att dela ut boten maxar vid 50 miljoner. Så nästa vecka har Apple alltså betalat alla de pengar som de kommer att krävas på.

Och… vad händer då?

Ja, Apple har alltså lämnat in ett nytt förslag (återstår att se vad det innehåller)  och därmed försökt visa sig som en riktig lagspelare. Frågan är: varför – när de nästan har suttit av sin bötestid?

Jag misstänker att Apples trots allt är oroliga. Men inte för de kaffepengar och den smäll på handen som Nederländerna drog till med. Utan för något annat som väntar runt hörnet: Digital Markets Act. EU:s lagpaket som ska klippa ned techgatekeepers – som Google och Apple.

Apple försöker med andra ord visa sig från sin bästa sida.

https://techcrunch.com/2022/03/21/apple-acm-nine-fines/

Arizona blir första delstat i USA som får stöd för att lagra körkort och ID-kort i Apples plånboksapp

Igår var det premiär för det som Apple har pratat om ett tag: det går nu att lagra sitt körkort och sin ID-kort i Apples plånboksapp. Åtminstone i Arizona, den delstat i USA som är först ut med att få stödet. Fler delstater står på tur ”snart”.

Med tanke på att Apple vill att iPhonen ska bli next level hubb i våra liv så är det förstås inte särskilt oväntat. Det är också något som Apple har pratat om rätt länge. Och det stannar inte bara vid ID-kort – Apple jobbar ju för motsvarande lagringsstöd för exempelvis patientjournaler. Och ja, Google har förstås samma ambition på Android-sidan.

Och det är ju förstås också det som allt mer blir normen. Att informationen lagras digitalt istället för att tryckas ut på ett plastkort. Ett steg innan biometri fullt ut blir hur vi identifierar oss – utan digitala mellanhänder.

Men fram till dess så finns det förstås mellanhänder för att identifiera oss. Lagra information på ett säkert sätt. Förutom Apple och Google även tjänster som BankID, Swish och Kivra. Och vad i princip alla har gemensamt är att de ägs och kontrolleras av privata företag. I Googles fall dessutom ett företag som har en historia av att hantera användardata lite… sådär säkert.

Det handlar i grund och botten om förtroende. Att det är tjänster och företag som vi litar på. Men det börjar bli dags att på allvar problematisera var våra identiteter ”bor”.

https://www.theverge.com/2022/3/23/22992745/apple-wallet-license-arizona-colorado-hawaii-real-id

Apple kan kan göra iPhonen till en prenumerationstjänst (igen)

Apple uppges vara på gång med ett nygammalt alternativ: prenumerera på din iPhone. Ännu en prenumerationstjänst från Apple, alltså, men den här gången på hårdvara.

Och ja, det är ju förmodligen världens minst oväntade nyhet. Apple kommer allt närmare brytpunkten när de på riktigt slutar vara ett hårdvarubolag och fullt ut blir ett tjänsteföretag. Som artikeln konstaterar så har ju Apple i praktiken redan möjlighet att prenumerera på en iPhone, om man så vill, genom de olika avbetalningsköp som Apple redan erbjuder.

Det som däremot är lite oväntat är att artikelförfattaren har lite svårt att se hur någon skulle ”investera månader av kapital i en enhet bara för att tvingas lämna tillbaka den i slutet av perioden”. Vilket ju… är rätt vanligt. Som när någon leasar en bil. Så ja. Det skulle i allra högsta grad kunna vara ett rätt troligt scenario.

Vad det kanske/nog/förmodligen handlar om är att Apple helt enkelt formellt kallar en prenumeration för en prenumeration därför att Apple vill vara all about prenumerationer. Och själva prylen är ju mer och mer ointressant – det är innehållet och vad du kan göra med den som räknas (ännu mer än förr). Bundla ihop iPhonen med något av Apples övriga mjukvaruprenumerationspaket, lägg till automatiskt uppgradering till nyare modell och – häpp! – vi har absolut en tjänst som definitivt skulle kunna flyga.

Lösningen skulle dessutom öppna iPhonen för ännu fler kunder – de där plånboken är mindre. Inte bara ett rent avbetalningsköp på en pryl, utan en löpande, mindre kostnad för att komma åt ett antal tjänster och dessutom få själva förutsättningen för att komma åt tjänsterna på köpet.

Ni vet. Som när man på den gamla goda tiden kunde få en mobil för en krona med ett nytt mobilabonnemang.

Apple will reportedly sell the iPhone as a subscription service

Apple is reportedly working on a new iPhone subscription service that would let customers subscribe to the company’s hardware for a monthly fee, similar to digital services like Apple Music or Apple TV Plus.

One Plus-grundaren Carl Pei lanserar sin första Nothing-mobil

Igår var det dags för det som det har ryktats om ett tag: Sverige har fått en ny mobiltillverkare. Ja, typ. En svenskkopplad mobiltillverkare om inte annat. One Plus-medgrundaren Carl Peis nya satsning Nothing presenterade igår sin andra produkt – och sin första mobil. Phone (1). Släpps i sommar.

Du kan få den i vilken färg du vill så länge som den är svart. Eller vit. Och den vita ser riktigt cool ut. Återstår att se hur den kommer att se ut i verkligheten – som om den kommer att bli genomskinlig på samma sätt som hörlurarna Ear (1). Och hur lättanvänd den kommer bli i praktiken. Men ser som sagt var helt klar cool ut. Och det är ungefär allt vi vet just nu. Mer information får vi vänta på.

Men vi vet redan nu en rätt stor svaghet hos Phone (1): den kör förstås Android.

Nothing’s first smartphone is aimed at Apple, not OnePlus

Nothing will launch its debut smartphone this summer, its CEO and former OnePlus co-founder Carl Pei announced today. It’ll be called the Phone 1, run Android, and be powered by a Qualcomm Snapdragon processor.

 

Ekonomi och finans

Apple köper fintechbolaget Credit Kudos

Nytt företagsköp för Apple: fintechbolaget Credit Kudos. Ett, tja, kreditvärderingstechbolag.

Tydligen består Credit Kudos tjänst i att ta fram mjukvara som ”använder konsumenters bankdata för att göra mer noggranna kreditupplysningar i samband med låneansökningar”.

Som artikeln konstaterar så handlar det här alltså om en spelare inom det Open banking-initiativ som EU-lagstiftning har tvingat farm, där banker måste vara mer transparenta med sin kunddata, inklusive att göra det enklare för kunder att byta bank.

Och eftersom det alltså i grund och botten handlar om teknik som möjliggör bättre kreditutvärdering så kan vi tänka oss att Apple vill få bättre koll på de kunder som använder de allt fler finansiella tjänster som Apple erbjuder. Inklusive krediter och räntefria avbetalningsköp.

Men jag misstänker att planerna inte stannar där. Jag misstänker att Apple har betydligt mer långtgående tankar på hur Credit Kudos ska kunna göra Apple till en större fintechaktör. Inklusive att kunna erbjuda plattformar med finanstjänster mot B2B-segmentet.

No Title

No Description

Kina uppmanar kinesiska företag göra sig beredda på att lämna ut mer finansiell information till USA

Det här var… oväntat. Kina har gått ut med en uppmaning till landets bolag att vara redo att lämna ut mer finansiell information till USA. Ja, de företag som har valt att notera sina aktier i USA, alltså.

Så varför tycker jag att det här var oväntat?

Relationen mellan USA och Kina har de senaste åren inte direkt utvecklats i en positiv riktning. De båda länderna är sedan några år tillbaka inblandade i ett kallt handelskrig. En ingrediens här har varit amerikansk oro för att kinesiska företag avlyssnar sina amerikanska användare och därmed skulle kunna utgöra ett hot mot den nationella säkerheten.

Ett område som det har vapenskramlats kring är just USA-noterade aktier. Politiker i USA kräver allt oftare att kinesiska aktier ska sparkas ut från de amerikanska börserna om de kinesiska bolagen inte följer samma tillsynsregler som de amerikanska bolagen. Att de alltså har fullständig börstransparens när myndigheterna kommer och knackar på dörren.

Kina å sin sida har varit allt annat än sugna på det och hotat med att tvinga kinesiska bolag att avnotera sig i USA. Men nu verkar det alltså som att Kina har gjort en helomvändning i frågan.

Det känns lite som att det här är ännu ett bevis på att Kinas nedsläggning av sina egna techbolag har gått lite för långt – vilket är extra problematiskt när den kinesiska ekonomin har drabbats av mer motvind än väntat.

Peking ber kinesiska bolag med notering i USA att vara redo att ge ut mer information | Placera

Kinesiska techjättar med notering i USA har av Peking informerats om att de bör vara redo att behöva lämna ut mer finansiell information. Det rapporterar Reuter

 

Övrigt

EU presenterar Digital Markets Act

Tidigare i år presenterade EU Digital Services Act – ett av de stora lagpaketen som är tänkt att reglera, slå ner på och överlag bryta upp de stora (amerikanska) techjättarnas marknadsdominans. Igår var det dags att lyfta ridån till systerlagpaketet Digital Markets Act.

Väldigt förenklat kan man säga att DSA i stort fokuserar på det vi ser och exponeras för – saker som olagligt innehåll, riktning av reklam och desinformation. DMA är tänkt att primärt fokusera på internets gatekeepers, alltså de företag och de plattformar som i praktiken är nödvändiga att använda för att göra affärer på eller  använda internet.

Väldigt mycket Apple och Google, alltså, men även jättar som Meta och Amazon. Eller som DMA definierar en gatekeeper: företag med ett marknadsvärde på över 75 miljarder euro som har minst 45 000 aktiva användare och en ”plattform” som en app eller ett socialt nätverk. Och just ”plattform” är lite av nyckelordet – tjänster som andra bygger verksamheter på.

Direktivet är ännu inte klubbat, eftersom det måste mala genom parlamentet och sedan koka ner till nationella lagar innan det på riktigt kickar in. Men det verkar finnas rätt stor enighet så det handlar nog mest om detaljer.

Exempel på saker som DMA innehåller och fokuserar på:

Interoperabilitet: Gatekeepers ”bör” tillåta sina plattformar att fungera tillsammans med mindre, liknande tjänster från andra företag. Det skulle kunna betyda ungefär det som Meta har som vision för sina chattjänster – att meddelanden ska komma fram även om en användare väljer WhatsApp och den andra Messenger. Hur ska det funka i praktiken? Bra fråga.

Rätten att avinstallera: En gång för alla kunna bli av med de förinstallerade apparna. (Betyder det att jag även äntligen kan bli av med det där U2-albumet som Apple gav alla sina användare utan möjlighet att bli av med det?)

Datatillgång: Företag som förser plattformar med data ska få tillgång till den – som att säljare på Amazon ska få ut all data om sin egen verksamhet och kunna ta med sig den till andra ställen.

Annonstransparens: Saker som att plattformar ska tillhandahålla lösningar som gör att annonsräckvidd kan verifieras av oberoende tredje part.

”Slutet för självföredragande”: Gatekeepers får inte längre trycka ut sina egna produkter, annonser etc. före andras hur som helst (inte ett totalförbud antar jag). 

DMA kommer dessutom – och kanske framförallt – att ge EU riktigt bitiga påföljdsmuskler. Som upp till 10 % av ett företags globala årliga omsättning – som i Apples fall exempelvis skulle kunna innebära över 35 miljarder euro.

Det kommer finnas massor mer att säga om det här, så jag stannar här just nu. Och konstaterar att även om det mesta var känt på förhand så kommer DMA att potentiellt skaka om techbolagens verksamheter rätt ordentligt.

EU targets Big Tech with sweeping new antitrust legislation

The EU has unveiled the final text of its sweeping new antitrust legislation targeting big tech. The new Digital Markets Act or DMA aims to level the playing field in the tech sector, and will force companies like Google, Apple, and Meta to open up their platforms to third parties.

USA och EU kommer överens om ett preliminärt nytt dataöverföringsavtal

Hejhopp, det här var VÄLDIGT oväntat. Och väldigt stort. Igår presenterade EU som väntat sitt kommande techregleringslagpaket Digital Markets Act och idag, som en blixt från klar himmel, så meddelar EU och USA att de har kommit överens om ett nytt dataöverföringsavtal. Did not alls se den coming.

Ända sedan 2020 så har dataöverföring över Atlanten levt i en gråzon. Eller krasst talat inte alls varit förenligt med EU:s integritetslagstiftning och därmed olaglig. Det var då som den så kallade Schrems II-domen underkände Facebooks process för att skicka användardata till hemmabasen för att kunna paketera om den och skicka tillbaka data i form av exempelvis riktade annonser.

Sedan dess har… inte jättemycket hänt. Med andra ord så har amerikanska molnföretag som hanterar EU-medborgares data kunnat fortsätta ungefär som förut eftersom EU inte var jättesugna på att tokstoppa det. Men samtidigt har exempelvis Google Analytics underkänts två gånger i år (i Frankrike och i Österrike) och ett definitivt beslut på om de sätt att temporärt brygga tiden fram till ett nytt avtal är lagliga rycker allt närmare.

Det sistnämnda är fortfarande ett potentiellt hot för ett preliminärt avtal är som bekant inte samma sak som ett färdigförhandlat och underskrivet avtal. Men det verkar oavsett finnas rejält med hopp om att det till sist löser sig nu.

Den absolut största stötestenen som gjorde att det förra avtalet föll var att USA ensidigt ger sig själva (mer konkret landets underrättelsemyndigheter) rätt att ta del av EU-medborgares användardata hos amerikanska företag utan att gå via de vanliga vägarna och utan att de berörda EU-medborgarna informeras. Så o-GDPR det bara går. Det har känts som att det enda sättet att lösa den knuten är för USA att ändra sin egen lagstiftning, genom att exempelvis undanta EU.

Vad det nya avtalet innebär i detalj är inte klart i skrivande stund, men vi kan väl säga att Meta, Google, Microsoft, Amazon, Apple och en massa andra amerikanska företag lär nog börja lägga champagnen på kylning.

https://www.wsj.com/articles/u-s-eu-reach-preliminary-deal-on-data-privacy-11648200085

Ryssland stryper Google News

Dags för Ryssland att kapa tillgången till ännu en tjänst: den här gången Googles nyhetsaggregerare News. Anledningen sägs vara att tjänsten har spridit ”opålitlig information” om den speciella militäroperationen i Ukraina. Saker som att Ryssland har invaderat landet, att Ryssland dödar civila urskiljningslöst och att Ryssland förlorar såväl soldater som utrustning i ett rasande tempo.

Det verkar däremot inte som att Ryssland har blockat Google News. Alltså förbjudit den rent formellt. Istället så ser det ut som att Ryssland har gjort samma sak som de har gjort mot Twitter (som inte heller är förbjuden än): de har tokstrypt bandbredden till tjänsten så att Google News i praktiken inte går att nå.

Det återstår alltså att se exakt vad problemen för Google News består i. Om det är så att det här är första steget mot ett formellt förbud eller om Ryssland nöjer sig med att sabba tjänsten på det sätt som det nu ser ut att handla om.

Som artikeln konstaterar så kan det här vara ännu ett bevis på att en svartlistning av Youtube rycker allt närmare. Men ett förbud mot Youtube verkar sitta hårdare inne. Och mot Twitter.

Rent krasst känns det alltså som att det var lättare att förbjuda Facebook och Instagram därför att det (typ) finns ett inhemskt alternativ i landets största sociala plattform VK (plus att ”Rossgram” ser ut att bli en Rysslandsodlad Instagram rätt snart). Vad gäller Twitter och framförallt Youtube så finns inte motsvarande ryska alternativ.

Med andra ord kan långsamheten i att förbjuda Youtube och Twitter bottna i att de plattformarna är för viktiga för Putins propagandamaskin gentemot den egna befolkningen. På samma sätt som stora ryska tiktokare har fått betalt av staten för att marknadsföra kriget (eller åtminstone den ryska versionen av vad som händer) så skulle ett Youtube-förbud också kunna såga av en av de grenar som den ryska propagandan själv sitter på.

https://techcrunch.com/2022/03/24/russia-blocks-google-news/

LG slutar leverera till Ryssland

Så här långt har sanktionerna mot Ryssland, som följd av landets invasion av Ukraina, främst handlat om USA och EU. Övriga länder har mest hakat på de sanktioner som har utfärdats utan att utfärda några själva. Ett sådant land är Sydkorea. Det i sin tur har gjort att två av landets företag nu har gått ut med att de slutar leverera till och sälja i Ryssland: Samsung för någon vecka sedan och nu LG.

Precis som branschkollegan Samsung så gör LG, tja, det mesta. De har åtminstone en väldigt bred palett elektroniska produkter som nu alltså inte längre kommer gå att köpa i Ryssland. Ja, inte när de som redan finns hos ryska återförsäljare har sålt slut, i alla fall.

Det som däremot är lite intressant med LG:s utspel är att det gäller LG Electronics. Ett av LG:s undervarumärken, där mycket av konsumentprylarna finns. Det behöver alltså inte gälla andra delar av verksamheten, som skärmtillverkningen. Det skulle alltså kunna vara så att LG fortfarande kan leverera komponenter till den ryska industrin, även om jag har lite svårt att tänka mig det.

Oavsett så är det ännu ett av de stora teknikbolagen som nu helt eller delvis drar sig tillbaka från Ryssland. Och isolerar därmed landet ännu mer.

Samtidigt kan det förstås vara mumma för framförallt de kinesiska märkena som nu får betydligt mer spelrum. Men precis som de koreanska bolagen så har de USA och EU i kundlistan och det finns en rätt stor risk att bolagen kan dra på sig västilska om de fortsätter sälja till Ryssland. Och i valet mellan Ryssland och väst så är valet rätt enkelt. Även för kinesiska bolag.

LG Halts All Shipments to Russia

The letters stand for ”long gone.”

Ryssar laddar ner Wikipedia för att ha ett uppslagsverk om tjänsten förbjuds i landet

Kommer du ihåg när ”uppslagsverk” var något som stod i bokhyllan och släpptes med något band om året? Ja, då minns du definitivt en värld utan internet. Men nu börjar (kanske framförallt unga kan tänkas) ryssar också förbereda sig inför ett sånt scenario. Nedladdningarna av Wikipedia i landet rusar, av oro för att även det öppna uppslagsverket ska förbjudas av Putins censur- och propagandamaskin.

För att göra den här processen enklare har den ideella organisationen Kiwik skapat en färdig, nedladdningsbar kopia av hela ryska Wikipedia. 1,8 miljoner artiklar i en 29 GB stor fil som alltså kan användas helt offline.

Och ”rusar” är i det här sammanhanget ingen underdrift. Totalt har offline-wikin laddats ner nästan 150 000 gånger så här långt i mars. Eller 4000 % fler nedladdningar än i januari. Ni vet. Innan Putin gav sig ut på invasionsturné i sitt grannland.

Vi kan väl dessutom tänka oss att det här preppandet sker inför ett väldigt troligt scenario. Jag är mest förvånad att Ryssland inte redan har stängt ned tjänsten – inte minst sedan den för rätt många ryssar har blivit en nyhetstjänst. Vill du veta vad som faktiskt har hänt i kriget i Ukraina sedan igår? Gå in på Wikipedia. Hjälp bland annat av – vad det verkar – att de ryska Wikipedia-redigerarna har valt att inte trycka ut eller godkänna de alternativa fakta som landets statliga medier (ja, landets medier överlag alltså) slänger sig med.

Visst. 150 000 är fortfarande en försvinnande lite del av alla som bor i Ryssland och de som verkligen skulle behöva läsa på är förstås de som är minst benägna att göra det. Men det är oavsett ännu ett tecken på kreativiteten som finns vad gäller att bryta igenom digitala järnridåer. Och ännu en påminnelse om Wikipedia som en av internets viktigaste tjänster.

Russians are downloading Wikipedia en masse as possible ban looms

Fearing a ban, hundreds of thousands of Russian internet users are downloading torrents of Wikipedia for offline access.

Google knoppar av sin kvantteknikverksamhet som fristående bolag

Dags för Google (okej, formellt ägarbolaget Alphabet) att få ytterligare ett företag under sin plattform: Sandbox AQ. Men inte via uppköp, utan genom att en befintlig verksamhet knoppas av som ett fristående bolag.

Vad gör då Sandbox undrar du? Kvantteknik. Alltså den teknik som på allvar ska få exempelvis datorer att göra nästa riktigt stora prestandahopp med hastigheter som dansar i cirklar runt dagens snabbaste, traditionella datorer.

Ja, det är åtminstone förhoppningen, även om det är en bit kvar till dess att normalkonsumenten har kvantteknik som bas i sin datorer och mobiler (ja, eller vilka prylar som kommer vara aktuella när – om? – tekniken på riktigt slår igenom). Men att Google nu alltså satsar på att lägga hela Sandbox-avdelningen som ett helt eget bolag med uppdrag att skapa kommersiella produkter baserat på kvantteknik visar att i alla fall Google tror att de har kommit så pass långt.

Alphabet just spun out out its quantum tech group, launching it as an independent company | TechCrunch

Quantum tech may be having its moment at long last. Consider that earlier this month, one of the few ”pure play” quantum tech companies in the world,

Gmail gör det möjligt att pausa mejlnotifieringar i mobilen när man jobbar på datorn

Åhejåhå. En jätteliten, men väldigt välkommen förändring: Gmail ser ut att vara på gång att göra det möjligt att ställa in så att mejlnotifieringar pausas i mobilen medan man jobbar på datorn.

En väldigt störig sak är tjänster som kastar ut notifieringar i precis alla enheter man har igång samtidigt. Förutom att det är störande i största allmänhet så är det ännu en distraktion.

Det finns tjänster som är smarta nog att känna av när man är aktiv i en enhet och därmed inte behöver skicka notiser till andra, men de behöver bli betydligt fler. Så väldigt bra initiativ från Google.

Gmail Reportedly Letting Users Pause Mobile Notifications When Using Computer

Google is reportedly rolling out a new feature that will enable users to pause the Gmail notifications on their phone when using Gmail on computer. The new feature requires users to allow Gmail to monitor their device usage. Gmail app on Android had become only the fourth app to hit 10 billion installs in January.

Kalifornien får sin första Bored Ape Yacht Club-NFT-restaurang

Vad gör man om man har lyckats lägga vantarna på en NFT i Bored Ape Yacht Club? Hänger upp den på den virtuella väggen och är nöjd med livet? Inte om man är Andy Nguyen. Då öppnar man en Bored Ape-restaurang.

Vad pratar vi om här? NFT det digitala blockkedjebaserade format som är tänkt att göra det möjligt att kunna sälja digitala föremål i begränsad upplaga, på samma sätt som i den fysiska världen. Ett format som dessutom allt mer används även för att sälja fysiska föremål, där själva ”ägarbeviset” ligger i blockkedjan.

Sen finns det förstås också allt fler hybridexempel. Där en NFT kan innehålla såväl fysiska föremål och upplevelser som digitala. Det Nguyen har gjort är ännu en variant på just en gränsöverskridande kombo.

Mer specifikt så har Nguyen via sitt NFT-köp också köpt rättigheterna att använda den virtuella apans varumärke till sin restaurang Bored & Hungry, som nu alltså snart öppnar i Kalifornien. Men också – och kanske framförallt – fått in en fot i dörren hos NFT-publiken. Dessutom Bored Ape-delen av den målgruppen.

Ett sätt att alltså sätta en NFT i arbete och på så sätt – vilket åtminstone är förhoppningen – dra in mer pengar än vad den kostade att köpa.

A restauranteur is opening an eatery inspired by Bored Ape Yacht Club NFTs – Tubefilter

Restauranteur Andy Nguyen is opening a California eatery that is inspired by the NFT collection Bored Ape Yacht Club.

Gifens skapare Steve Wilhite har dött

I veckan gick Sveriges (och kanske världens) äldsta bloggare Dagny ur tiden. Men det var inte det enda dödsfallet som blev känt i veckan. Även Steve Wilhite har lämnat oss, 74 år gammal.

Vem är Steve Wilhite undrar du? Mannen som uppfann gif-formatet. Ja, eller han ledde åtminstone det team på CompuServe som skapade gifen. Efter emojin det kanske allra viktigaste internetformatet. Ja, eller till och med i nivå med emojin.

Så med andra ord: hatten av, Steve. Tack för allt.

(Fun fact: Enligt Steve så är det korrekta uttalet av gif ”jif”, inte ”gif”.)

Beloved creator of the GIF dies following complications from COVID, wife confirms

Steve Wilhite, the creator of the GIF, died at age 74 due to complications from COVID-19.

Dagens ord: petfluencer

De driver Sveriges första influencerbyrå för djur: ”Djurens personliga storys går hem”

Djur i sociala medier har potential att bli lika stort som människor. Sveriges första petfluencerbyrå Petit Banana PR ökar under sitt andra år.

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 10 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Google köper IT-säkerhetsföretaget Mandiant för 5,4 miljarder dollar

Ännu ett jätteishstort köp i techvärlden. Efter de senaste dagarnas uppgifter att Microsoft och Google var inblandade i en dragkamp om IT-säkerhetsföretaget Mandiant så blev det till sist Google som drog det längsta strået (ja, om Microsoft nu överhuvudtaget var med och budade, förstås). Prislapp: 5,4 miljarder dollar.

Vad gör då Mandiant mer konkret? Stoppar nätattacker och hjälper överlag organisationer att säkra sin IT-drift. Jag ska inte säga att jag hört (eller åtminstone inte kommer ihåg att jag har hört) namnet Mandiant tidigare, men tydligen så var det firman som först upptäckte den stora SolarWinds-hackerattacken 2020, som bland annat drabbade många myndigheter i USA.

Och ja, vi kan väl konstatera att det är en väldigt stor anledning till att Google nu köper dem. Det som nu händer i Ukraina, och då menar jag inte på marken, lär vara en annan: IT-hoten blir allt mer sofistikerade och slår allt hårdare. I SolarWinds-fallet så handlade det om att ta sig in rätt långt bak i nätinfrastrukturskedjan och skicka med skadlig kod via uppdateringar till de kunder som använde SolarWinds. Vi såg något liknande i attacken som sänkte Coop förra året: där sårbarheter flera leverantörsled ned slår ut nättjänster för de företag som sitter sist i kedjan.

Så hur står sig då Mandiant-uppköpet i relation till annat som Google har köpt? Det näst största uppköpet någonsin. Rätt mycket mer än de 3,2 miljarder som Google betalade för IoT-plattformen Nest men mindre än hälften så mycket som sökjätten fick hosta upp för sitt lyckade (sic!) köp av mobiltillverkaren Motorola. Och, tja, ganska precis tre gånger så mycket som Google fick pynta för Youtube.

Ett rätt tydligt bevis på hur viktig Google anser att molnverksamheten är för företagets framtid..

Google is buying cybersecurity company Mandiant for $5.4 billion

Mandiant is the company the banks and phone companies call when they get hacked. Now it’ll be part of Google’s Cloud platform.

Intel ansöker om att börsnotera sin verksamhet för självkörande bilar Mobileye

Efter Rivians i stort lyckade börsnotering i slutet av förra året, och överlag medvinden för elbilar och teknik bortom dagens bensinbilmotorrer, så tycker chiptillverkaren Intel att del är ett gynnsamt läge att knoppa loss sin verksamhet för självkörande bilar, Mobileye. Dessutom ser det ut som att kan bli en riktig jättenotering: Intel siktar på en värdering över 50 miljarder dollar.

Intel’s Mobileye unit files for IPO at reported $50B+ valuation – SiliconANGLE

Intel’s Mobileye unit files for IPO at reported $50B+ valuation – SiliconANGLE

Prosus gör en jättenedskrivning i Rysslands största sociala plattform VK som följd av sanktionerna

I förra veckan skrev jag om hur Uber försöker panikdumpa sitt ägande i Rysslands största sökmotor Yandex because ryskt. Här kommer en annan variant på samma tema. Nederländska investmentbolaget räknar med att skriva ned värdet på sitt ägande i Rysslands största sociala plattform VK med whoppande 769 miljoner dollar. Vilket tydligen i praktiken innebär att värdet blir noll.

Anledning är förstås även här sanktionerna, framförallt dem som har riktats specifikt mot VK:s VD, Putin-kompisen Vladimir Kiriyenko. Prosus äger över 25 % av aktierna i VK och är därmed en av bolagets största ägare, men i takt med att ryska aktier har tokkollapsat sedan Ryssland invaderade Ukraina så har det inte längre varit lika kul att vara aktieägare i ryska bolag. Prosus kommer dessutom att uppmana sina ledamöter i VK:s styrelse att avgå – som direkt konsekvens av sanktionerna mot Kiriyenko.

Prosus är baserat i Nederländerna, men har sina rötter i Sydafrika. Prosus var fram till för ett par år sedan del av sydafrikanska investmentbolaget Naspers innan verksamheten knoppades av i ett eget bolag. Naspers enskilt mest framgångsrika investering var att man tidigt stoppade in pengar i kinesiska WeChat-ägaren Tencent – en investering som har växt till ett jättebelopp i takt med att WeChat har blivit Kinas största sociala plattform och att Tencent har blivit världens största spelbolag.

Så Prosus har med andra ord en väldigt stark Kina-koppling för en stor del av sina investeringar. En investering som numer förstås inte är helt okontroversiell. Jag misstänker att en delanledning till att Prosus nu gör som det gör med sin ryska investering är att försöka minska risken för västilska.

Med det sagt så ser det alltså inte ut som att Prosus kommer att sälja sina VK-aktier. De behåller också sitt ägande och drivande av ryska Blocket-företaget Avito. Vi kan misstänka att de kommer att komma press att Prosus ska dumpa allt ryskt ägande fullt ut.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-03-07/prosus-expects-769-million-writedown-on-stake-in-russia-s-vk

 

Övrigt

EU och Storbritannien inleder kartellutredning mot Googles och Metas annonsverksamhet

Trots att EU just nu har fullt upp med att dela ut sanktioner mot Ryssland och klura ut hur man både på kort och lång sikt ska kunna befria sig från allt ryskt energiberoende så unionen även dra igång ännu en utredning mot Google och Meta: en kartellutredning mot de båda företagens annonsverksamheter.

Bakgrunden är att Facebook 2017, som då fortfarande hette Facebook, gick ut med att de skulle stötta ett adtechekosystem som direkt skulle konkurrera med Googles. Det ledde 2018 till ett avtal, med det lysande namnet Jedi Blue, som innebar att Facebook fick specialbehandling av Google, som att placeras först i kön vid annonsbudgivning hos Google. Något som sedan fick Facebook att helt sluta investera i Google-konkurrerande annonsteknik.

Det här är åtminstone vad stämningar i USA just nu påstår. Och krasst talat att de två företagen i och med avtalet helt enkelt delade upp USA:s och i praktiken större delen av världens annonsmarknader mellan sig i ett bekvämt avtal som skulle göra att företagen slapp jobbiga saker som konkurrens från andra.

Precis de här anklagelserna tänker EU-kommissionen nu ta sig en titt på. Dessutom med benäget bistånd från en gång i tiden-EU-landet Storbritannien. Helt otippat så bestrider både Google och Meta anklagelserna. (Lite roligt är att EU-kommissionen inte riktigt har bestämt sig för om det bara var Googles fel, eller om det verkligen handlade om kartellbildning.) 

Ett framtidsyrke det pratas alldeles för sällan om: big tech-jurist.

EU and UK launch antitrust investigation into Google and Meta’s adtech dealings

Google and Meta are being investigated by antitrust regulators in the EU and UK over ”Jedi Blue” – a 2018 deal that prosecutors in the US say helped the firms carve up the online advertising market between them and block out smaller rivals.

Amazon, Google och Microsoft slutar sälja sina molntjänster i Ryssland

Den här veckan har ännu fler företag stängt ner eller strypt sina tjänster i Ryssland. De företag som redan hade tagit steg har tagit ännu fler den här veckan. Som Amazon, Google och Microsoft. Nu har alla tre företagen slutat sälja sina molntjänster i Ryssland. AWS, Google Cloud och Azure, alltså.

Precis som för de flesta techbolag som har stoppat försäljningen i Ryssland så handlar det om stopp för nyförsäljning. Befintliga kunder och åtaganden tuffar på som vanligt. Än så länge.

Även i dessa tre fall så handlar det i första hand inte om frivilliga initiativ från de tre bolagen, utan om att de krasst talat har tvingats till det av andra. Förra veckan var det främst sanktionerna från EU och USA som drev på (väst)bolags uttåg ur Ryssland. Den här veckan stavas de största anledningarna Visa, Mastercard och American Express. De tre kort- och transaktionsjättarna har under veckan samtliga gått ut med att de stänger ned sina tjänster i Ryssland. Kort utfärdade i Ryssland går inte längre att betala med utomlands och det går inte att använda kort från andra länder i Ryssland.

Vi kan anta att det som Google kallade ”payment system disruption” när de för ett par dagar sedan stängde möjligheten för ryska youtubare att tjäna pengar på sitt innehåll är anledningen för alla tre molnbolagen. Det är helt enkelt svårt, eller till och med omöjligt, för ryska kunder att köpa utländska molntjänster.

https://techcrunch.com/2022/03/10/amazon-microsoft-and-google-have-suspended-cloud-sales-in-russia/

Shopify stänger ned sin verksamhet i Ryssland och Belarus

För några dagar sedan skrev jag om att förra veckan handlade om att sluta ta emot nya kunder i Ryssland (och delvis Belarus) och att den här veckan kanske kommer handla om att stänga sina verksamheter helt. Och det verkar mer och mer som att det blir så. Här ännu ett techbolag som nu stänger ned sin verksamhet helt i Ryssland och Belarus: e-handelsplattformen Shopify.

Dessutom kommer företaget sluta ta ut avgift från säljare och partners i Ukraina. I båda fallen återstår det förstås att se hur länge det kommer att hålla i sig. Vad händer om kriget drar ut rejält på tiden?

Nu ser det ut som att Shopify har väldigt liten verksamhet i alla tre länder, så det lär inte bli någon större intäktssmäll. Inte heller någon större PR-smäll mot sina användare där. Men så kan vi notera hur aktiemarknaden tog emot Shopifys besked: sänkte aktien med 8 %.

Visst, det var överlag en blodröd dag på börsen i USA igår, men det här var illa utöver det. Det är kanske inte bara företagen som har verksamheter i Ryssland som ska fundera på hur de agerar nu. Även de som investerar i de här bolagen kan dra sitt strå till stacken. I det här fallet skulle det exempelvis vara intressant att titta vilka institutionella investerare som straffar Shopify för att de tar ställning mot Rysslands invasion av Ukraina.

Why Shopify Stock Just Dropped 8% | The Motley Fool

Shopify is shutting down in Russia ”temporarily.”

Centrala internetleverantören Lumen stänger sin verksamhet i Ryssland

I förra veckan meddelade internetleverantören Cogent att de lämnar Ryssland och den här veckan gör konkurrenten Lumen detsamma. Anledningen är förstås Rysslands invasion av Ukraina, även om den officiella motiveringen pratar om saker som ”ökad säkerhetsrisk”, oro för att ryska staten ska kliva in och söka till verksamheten och en ”önskan att skydda internets integritet i stort”. Corporatelingo.

Så varför har jag tagit upp båda dessa? Det är ju inte så att det inte finns ryska internetoperatörer som kan hantera Rysslands uppkopplingar. Jag gör det därför att både Cogent och Lumen ska vara så kallade ”backbone operators” när det handlar om internettrafik. Två företag som alltså är motorvägarna för stora delar av världens internet. Utan dem så tvingas trafiken ta riksvägarna och landsvägarna intill motorvägen istället, vilket inte bara innebär lägre hastigheter utan också ökad risk för trafikstockning.

Enligt Lumen så ska deras tjänster vara ”små och extremt begränsade” i landet, men tydligen så finns teleoperatörer som Rostelecom och TransTelkom i kundlistan. Det finns alltså risk för att deras abonnenter åker på långsammare internettrafik.

Men så har vi även här det tveeggade svärdet: Lumen och Cogent är också viktiga för att koppla ihop Ryssland med resten av internet. Indirekt så kan nedstängningarna alltså hjälpa Putins propagandamaskin genom att göra det ännu svårare för vanliga ryssar att ta del av information från andra delar av världen.

Lumen is the second major US internet provider to leave Russia

Lumen has become the second major US internet provider to leave Russia, citing security following that country’s invasion of Ukraine.

USA kan gå omvägen via kinesiska techbolag för att få till kinesiska sanktioner mot Ryssland

Intressant om än rätt självklart (ja, nu när jag har läst det…) Tänk om USA kan gå omvägen via kinesiska tech- och komponentbolag för att få till kinesiska sanktioner mot Ryssland?

Kina är som bekant det tyngsta land som inte har fördömt Rysslands invasion av Ukraina. Än mindre utfärdat någon form av straff mot landet på grund av det. Det beror förstås mycket på att Kina vill göra samma sak som Ryssland och invadera grannlandet Taiwan (och därmed var väldigt intresserade av och förmodligen chockade över den globala till stor del unisona reaktionen). Men också för att Kina i sig vill ta över USA:s roll och samlar på sig bundsförvanter (efter att de har bränt broarna till Indien). Sist men inte minst därför att, hej, det är kul att åka på diktatorsnätverksträffar.

Men i takt med att det det visat sig att Ukraina inte la sig platt som förväntat och att omvärlden har dängt till Ryssland med långt mer omfattande sanktioner än vad förmodligen någon hade väntat sig så har Kina börjat svaja lite i sin vilja att hjälpa Ryssland. Det är lite så det börjar kännas. Kina är Rysslands överlägset viktigaste handelspartner, men det omvända gäller inte. Resten av världen är trots allt viktigare än Ryssland.

I förra veckan såg vi hur Samsung följde Sydkoreas sanktioner mot Ryssland och slutar sälja sina produkter i landet. I både Sydkoreas och Samsungs fall så handlar det om att man inte vill riskera att dra på sig USA:s och EU:s ilska. Nu ser det ut som att USA kommer att vifta med ungefär det kortet mot kinesiska teknikbolag. Som Lenovo, USA:s tredje största datormärke, eller chiptillverkaren SMIC.

Framförallt så gissar jag att USA kan vara intresserade av att påverkansluta sig extra mycket mot SMIC och dess branschkollegor i Kina, eftersom en tredjedel av alla chip som importeras till Ryssland kommer just från Kina.

Med tanke på att det handlar om företag som sannolikt inte kommer att fatta den här typen av sanktionsbeslut utan kinesiska regimens goda minne så kan det här bli ännu en indikation på hur pass resoluta Kina är i sitt stöd till Ryssland så länge som ryssarna leker Risk i Ukraina.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-03-01/u-s-expects-chinese-tech-firms-to-help-choke-off-russia-supply

Kina vägrar sälja flygreservdelar till Ryssland

Det här är rätt… intressant. Ryssland målas som bekant allt mer in i ett sanktionshörn. Det gör det allt svårare att köpa varor som landet självt inte kan tillverka, som flygplansdelar. Efter att Boeing och Airbus har slutat leverera komponenter som en följd av EU:s och USA:s sanktioner mot landet så har Ryssland nu fått nej från ännu ett håll. Kina.

Före invasionen så verkade det som att Ryssland och Kina var närmare varandra än någonsin och Kina är också ett av länderna som inte har fördömt Rysslands invasion av Ukraina. Kina var dessutom Rysslands givna livlina om det skulle dyka upp sanktioner. Tänkte Ryssland. Öhm, nu tar vi det lite lugnt här. Tänker Kina.

Förra veckan skrev jag vid några tillfällen om att det börjar dyka upp allt fler tecken på att Kinas kompisförhållande med Ryssland vacklar allt mer. Här är ännu ett sådant tecken. Inte minst som att informationen om Kinas nej-besked kommer från officieillt ryskt myndighetshåll och att artikeln skriver att Kina ”refused” att hjälpa Ryssland med delar. Inte att de saknade de aktuella delarna, utan att de vägrade leverera.

Visst kan det handla om om felöversättning och att det ryska uttalandet innehöll ett betydligt mer icke-definitivt ord, men det låter inte orimligt att Kina helt enkelt sa nej. Ekvationen är enkel: Ryssland är fortfarande någon slags supermakt som motviktigt i ett block mot USA, men resten av världen är desto viktigare. Inte minst för handel. Inte minst nu. Att Kina alltså inte vill dra på sig sekundärilska från EU och USA.

Nu kommer ryssarna istället försöka vända sig till Indien och Turkiet med samma fråga. Chansen/risken att det blir samma besked från dem är nog rätt stor.

Det verkar dessutom som att Ryssland håller på att skaka fram en paniklag för att försöka mildra lite av sanktionerna. En lag som kan göra det olagligt för ryska flygbolag att lämna tillbaka flygplan som de har leasat från utländska företag om leasingavtalet sägs upp. Lär göra underverk för företags vilja att leasa till Ryssland om/när sanktionerna hävs.

Russia says China has refused to supply airlines with parts after sanctions

Official says Russia will look to source aircraft parts from other countries including Turkey and India.

Ryssland kan försöka runda sanktioner genom att göra piratkopiering av programvara laglig

Hur löser man problemet med att få tillgång till program för datorer och andra gränssnitt när allt fler mjukvaruföretag slutar sälja till dig? Är man Ryssland så gör man piratkopiering laglig.

Det verkar åtminstone som att det väldigt mycket ser ut som att det eventuellt kanske förmodligen lutar åt det hållet.

Det handlar kort sagt om en lag som ger ryska staten rätten att ta över immateriella rättigheter om det bedöms vara nödvändigt för den nationella säkerheten. Vi kan väl anta att den motiveringen kommer väldigt väl till pass som läget är nu.

Som artikeln konstaterar så är piratkopiering överlag inte direkt något nytt i Ryssland. Så det skulle kanske mer vara symboliskt än att rent praktiskt göra någon skillnad. Men artikeln sätter också fingret på något annat: att vi är allt mer beroende av molntjänster. Och det sanktionerna mot Ryssland har visat väldigt tydligt senaste två veckorna är att det finns väldigt tydliga landsgränser även på nätet.

Och murar kan dyka upp hastigt även här. Murar som snabbt kan tvinga molntjänster att stänga ned. Bara att fråga Facebook.

Russia mulls legalizing software piracy as it’s cut off from Western tech

Proliferation of software-as-a-service may make it harder to pull off, though.

Apples presenterar ny iPhone SE, ny iPad Air och helt nya proffsmodellen Mac Studio

Så var det ikväll dags för ännu ett superlativsmästerskap. A.k.a. produktpresentation signerad Apple. Den här gången hårdvara.

Så vad fick vi då för saker som Tim och hans boys and girls var super excited över?

Till att börja med kan vi konstatera att Apple verkar ha bestämt sig för att inleda alla produktpresentationer, som folk tittar på, med att plugga Apples egen strömningstjänst TV+, som folk inte tittar på. Okej, det var elakt, men det är lite så det känns fortfarande. Inte minst som att Apple fortfarande egentligen inte har flaska om hur det faktiskt går rent konkret för TV+. Det brukar ofta betyda… inte jättestora framgångar.

Sammanfattning:

  • Generation 3 av iPhone SE
  • Ny iPad Air med 5G
  • M1 Ultra – nytt prestandamonster i Apples chipfamilj
  • Mac Studio – en helt ny proffsmodell som sopar banan med alla andra Macar när det gäller prestanda, även Mac Pro
  • Studio Display med inbyggd A13-chip, 5K Retina

Apple TV+

Till att börja med kan vi konstatera att Apple verkar ha bestämt sig för att inleda alla produktpresentationer, som folk tittar på, med att plugga Apples egen strömningstjänst TV+, som folk inte tittar på. Okej, det var elakt, men det är lite så det känns fortfarande. Inte minst som att Apple fortfarande egentligen inte har flaska om hur det faktiskt går rent konkret för TV+. Det brukar ofta betyda… inte jättestora framgångar. Men Apple vill verkligen, verkligen, verkligen att vi ska titta.

Men vi fick inte bara ett gäng nya förhandstittar på kommande innehåll, Apple introducerar Friday Baseball. Direktsänd sport, alltså. Och, ja, det var det.

iPhone 13

EN NY FÄRG! Grön. Militärgrön till och med, med lite nyansskillnader mellan grönt för Pro och vanliga modellen. Because måste vara skillnad så att det syns att du har betalat mer.

iPhone 13 drog in fler nya kunder (som inte var iPhone-kunder sedan tidigare) under hösten än de fem föregående lanseringarna sammantaget. Så ja, den har varit en stor succé.

iPhone SE 3

Som väntat får vi en ny modell av Apples budgetmodell SE. Den får nu A15-chippet. Sedan kan vi konstatera att hastighetsjämförelserna görs med iPhone 8. Inte… senaste modellen om vi säger så. Och ja, den har fortfarande hemknapp med Touch ID, så i stort så är det fortfarande en iPhone 8 med uppdaterad hårdvara på insidan, bättre batteri och delvis i materialet på utsidan.

Största nyheten som inte alls var given? Nya iPhone SE får 5G. Apple tänker verkligen sikta in sig på tillväxtmarknader med nya modellen.

Nya SE får också rätt mycket av funktionerna och hårdvarufinesserna från iPhone 13 vad det verkar, som funktioner i kameran. Även om det är snäppet under flaggskeppsmodellerna, förstås.

Pris: från 429 dollar, bokning på fredag och går att köpa 18 mars. Det är en highly capable och FAN-TAS-TIC telefon.

iPad Air

Apple tar prestandan till next level. Because next level. Even more amazing!

iPad Air får M1-chipet från Pro-modellen, innebär att den ska vara upp till 60 % snabbare än föregångaren. Med AMAZING grafik. Dubbelt så snabb som den snabbaste Windows-datorn i samma prisklass, tydligen.

12 MP-kameran på framsidan och får stöd för Center stage, funktionen som håller koll på vem som pratar och sätter fokus på den personen. Nu har alla iPad-modeller Center stage. Även Air får 5G och snabbare överföring via USB-C-porten. Air stöder nu andra generationen av Apples penna.

Kommer i sex färger. Pris från 599 dollar, oförändrat från idag. Kan beställas på fredag och köpas 18 mars.

Mac Studio

Det nya superchipet fick sällskap av en ny superdator: Mac Studio (med tillhörande skärm Studio Display). Helt ny toppmodell. (Ser för övrigt ut som två eller tre Mac Mini staplade på varandra.) Kommer i två modeller: en med Max-chipet och en med Ultra-chipet.

På på baksidan: 4 Thunderbolt-portar, 10 GB Ethernet, 2 USB A, 1 HDM1, Pro audio-uttag för hörlurar eller ljudprogramvara. På framsidan två 10 GB USB-C-portar, 1 SDXC-kortläsare. Kan hantera fyra-fem 4K skärmar samtidigt. 8 TB SSD.

Dubbelt eller tre gånger så snabb som snabbaste iMacen. Ultra-modellern 90 % snabbare än MacPro. Massa minne för grafikkortet. Äh. Jag slutar här. Den ska vara skitmycket snabbare än alla andra Mac-modeller.

Kan spela 18 strömmar 8K ProRes 422-video samtidigt. Och det… säger inte mig något alls. Annat än att det tydligen inte finns någon typ konsumentdator som klarar av det här. Och att jag fattar att det är sjukt kraftfullt.

Okej, nu använder jag ”konsumentdator” väldigt löst här. Det är ju inte direkt en dator tänkt för privatpersoner som vill kolla Aftonbladet och Netlifx.

  • Mac Studio med Max: från 1999 dollar
  • Mac Studio med Ultra: från 3999 dollar

Studio Display

Ny superskärmen som ska hålla Mac Studio sällskap. 5K retina-skärm. Vi kan notera att Apple började hela skärmpresentationen med att prata om de olika ställen som kan användas till skärmen. Ni fattar vilka superställ.

Får samma 12 MP-kamera som iPaden, får Center stage-funktionen – första gången en Mac får den funktionen. 6 högtalare och 4 subwoofers med stöd för spatial audio (lite osäker på hur det funkar utan hörlurar dock).

Får 3 USB-C-portar och en Thunderbolt-port på baksidan. Ha! En MacBook Pro kan driva tre Studio-skärmar samtidigt.

Pris för Studio Display: från 1599 dollar

Kan bokas idag, börjar säljas 18 mars.

Vi fick nästan one more thing: Apple har inte övergett Mac Pro. Men det är en nyhet ”för en annan dag”. Så, ja, om det är tänkt att Pro ska fortsätta vara toppmodellen så har vi fått en indikation om vilka slags prestanda vi pratar om. Vi kan nog tänka oss att det är… rätt mycket snabbare och starkare än Mac Studio.

Kategorier
Sociala medier Spaningar

Digitala spaningar vecka 9 2022

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Veckans artikel

Techjättarnas tystnad mot Ryssland är sorgligt talande

 

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Ryssland blockar Facebook helt och hållet

Och där kom det som har hängt i luften ett tag: Ryssland blockar Facebook. Helt och hållet.

Anledningen är 26 fall av ”diskriminering mot ryska medier och informationsresurser” sedan 2020. Att det här kommer precis just nu, när Ryssland leker Risk i Ukraina och när Facebook har strypt ryska statsmedier som en följd av det, är förstås en ren slump.

Värt att notera är att det gäller just Facebook. Tjänsten som fortfarande heter Facebook, alltså. Instagram och WhatsApp rullar fortfarande.

Men oavsett så är det en rejäl eskalering av den ryska censurmaskinen. Och ännu ett tecken på att saker och ting förmodligen inte går så bra med den särskilda militära insatsen som Putin påstår.

Russia blocks access to Facebook

Meta had limited the spread of content from Russian state-run media organizations.

Facebook stoppar all rysk annonsering globalt

Igår blockade Ryssland Facebook, tjänsten som fortfarande heter Facebook alltså. Oklart om det även omfattar Instagram och WhatsApp. Idag var det dags för Meta att svara: de stänger nu av all rysk annonsering i hela världen, inklusive i Ryssland. Det blir dessutom inte längre möjligt att rikta annonser mot användare i Ryssland.

Och, well, med tanke på att Facebook alltså har blockats i Ryssland så är annonsförbuden på Facebook i Ryssland redan överspelade. Däremot så lär det alltså fortfarande vara aktuellt. Så länge som Instagram får fortsätta verka i Ryssland. Ja, om tjänsten inte redan har blockats. (Det är dessutom inte helt klart om Metas annonsförbud bara gäller för Facebook eller om det även omfattar företagets övriga appar.)

När de första ryska tanksen rullade in i Ukraina så var byråkratitunga och diplomatiängsliga sammanslutningar och länder som EU och USA snabba med att slägga till Ryssland med betydligt mer långtgående sanktioner än vad någon - inklusive Ryssland, Kina och de själva - hade väntat sig. Företag var däremot betydligt mer långsamma. Techgiganterna inte minst.

Under veckan så har även techbolagen börjat skruva åt tumskruvarna på Ryssland efter några rätt tafatta och fega första steg. Väldigt bra, förstås. Visst, de flesta steg som företagen har tagit mot Ryssland har mest varit konsekvenser av de sanktioner som EU och USA införde snarare än helt egna initiativ, men hej. Bättre sent än aldrig, oavsett.

Och, om vi ska vara lite krassa, så finns det nog också en kalkylerad risk att EU och USA kan dela ut sanktioner och straff även mot företag som inte drar sitt strå till isoleringsstacken.

Facebook won't let Russian advertisers create or run ads 'anywhere in the world'

Facebook is cutting off ads in Russia. It's pausing ads targeting people in the country and no longer letting advertisers in Russia "create or run ads anywhere in the world, including within Russia."

Instagram stänger ned IGTV

Ja, det här var väl rätt väntat. Snart fyra år efter det att Instagram lanserade sin tänkta Youtube-utmanare så stängs nu IGTV helt ned. I mitten av mars försvinner appen från appbutikerna. Allt videofokus kommer nu läggas på vanliga Instagram-appen.

Egentligen är det här draget mest en teknikalitet eftersom varumärket IGTV skrotades redan i höstas. Men då hette det att IGTV skulle finnas kvar, men få sig en extreme varumärkesmakeover som del av nya paraplyet ”Instagram video”. Så sker alltså inte.

Dessutom försvinner IGTV ads, annonsformatet inuti videos. Och det är lite mer förvånande.

Bara i förra veckan gick Meta ut med att de rullar ut Facebook Reels globalt och i samband med det också öppnar för annonsstöd i funktionen. Men även om Meta i samband med dagens IGTV-nyhet säger att de ”utforskar andra sätt för innehållsskapare att tjäna pengar” så försvinner på sätt och vis ett annonsformat utan att det samtidigt ersätts av något annat.

Ironiskt nog så kommer den slutgiltiga nedläggningen av Instagrams ursprungliga långvideoformat samma dag som TikTok går ut med att de höjer gränsen för videos från 3 till 10 minuter. Vi kan väl tänka oss att Instagram inte tänker lämna Youtube-spelplanen helt obevakad, trots den jättesatsning som Meta just nu gör på kortvideo.

Instagram is shutting down its standalone IGTV app | TechCrunch

Instagram is ending support for its standalone app for IGTV, the company announced on Monday. Meta, Instagram's parent company, confirmed to TechCrunch

Instagram rullar ut autotextning av videos

Instagram kopierar TikTok ännu en gång: nu rullar plattformen ut autotextning av videos. Ganska precis ett år efter det att TikTok la till samma funktion.

Ja, okej, nu är det här ju inte direkt en funktion som TikTok uppfann, så det handlar egentligen om att Instagram nu lägger till en tillgänglighetsfunktion (och, well, folk-har-oftast-ljudet-avstängt-funktion) som redan finns på rätt många ställen.

Så nu slipper instagrammare alltså manuellt lägga in textning i sina videos. Allt sker automagiskt. Ja, på de 17 språk som nu får funktionen. Och nej, svenska är inte ett av dem. Fler språk ska dock läggas till ”snart”, så vi får väl se var i priolistan som svenska ligger. Ett stalltips är väl att det inte ligger först i kön.

Instagram is rolling out auto-generated captions for videos | TechCrunch

Instagram is introducing auto-generated captions for videos on its app, the company announced on Tuesday. Up until now, creators had to manually add

Instagram rullar ut krypterade chattar i Ukraina och Ryssland

I takt med att de ryska tanksen rullade in över gränsen så har ukrainarna laddat ner säkra chattappar som aldrig förr. Signal och Telegram toppar nedladdningslistorna när det bokstavligen talat handlar om liv och död att kunna kommunicera utan att tredje part (a.k.a. Putins maffiagäng) kan lyssna in.

Just krypterade chattar har däremot varit en Akilles-häl för Metas chattplattformar. WhatsApp har länge haft stöd, men Messenger har fortfarande inte krypterade chattar som förval (bland annat på grund av att lagstiftare och polismyndigheter i USA inte är helt pigga på den idén). Inte heller Instagram har haft stöd för det här. Dels inte i den ursprungliga chattlösningen och dels inte i den nya inboxen, som i praktiken är Messenger med Instagram-logga.

Men nu ändrar Meta på det här. Instagram rullar ut möjlighet att aktivera krypterade chattar i Instagram i Ukraina och intressant nog även i Ryssland. Ja, eller det sistnämnda är i och för sig inte jättekonstigt, det finns trots allt risk för krigsmotståndare i Ryssland. Och de har visat sig vara väldigt många.

Sen finns det också en annan sak i det här. En som handlar om Metas mer övergripande strategi för Instagram.

Under rätt lång tid så var direktmeddelandefunktionen styvmoderligt behandlad i Instagram. Man la ut bilder och videos i Instagram och chattade sedan via Messenger. Men för yngre användare - alltså Metas möjlighet att fortsätta växa - är Messenger inte alls den givna chattplattformen. Förmodligen inte alls. Instagram funkar däremot fortfarande bra i den här målgruppen.

Så med andra ord hoppas Instagram fånga upp de yngre användare med sitt ökade fokus på chattfunktionlitet i Instagram. En förhoppning om att de ska vilja chatta med sina kompisar där istället för via Snapchat. Eller TikTok.

https://www.protocol.com/bulletins/encrypted-instagram-dms-russia-ukraine

Facebook begränsar åtkomsten till statliga ryska medier

Efter att ha begränsat åtkomsten till de statskontrollerade ryska medierna RT och Sputnik i Ukraina så gör Facebook nu samma sak i EU.

Och ja, precis som i Ukraina så handlar det om påtryckningar från statligt håll snarare än ett helt eget initiativ. EU håller som bäst på att snabbehandla fram ett förbud mot de här två kanalerna - ja, eller mot Kreml-backade medier överlag - och det är alltså det som är grunden till att Meta nu inför sin begränsning. Vi kan anta att begränsningen också omfattar Instagram.

Däremot är det värt att notera att Meta i sitt officiella uttalande om strypningen använder just frasen ”restricting access”. Det återstår att se vad det i praktiken innebär. Det känns mer som att Meta, likt Youtube, skruvar ned antalet förekomster i rekommendationsalgoritmen snarare än att kontona helt stängs ned fram till dess att Ryssland avbryter sin invasion av Ukraina.

Och om det är så att det är det senare som gäller så tror jag att EU inte kommer att tycka att det är tillräckligt.

Facebook restricts RT and Sputnik across entire EU

Facebook is "restricting access" to two Russian state media outlets across the entire European Union, a move that will prevent the publishers from sharing content to millions of people in the countries.

Facebook och Instagram slutar globalt rekommendera innehåll från ryska statsmedier 

Meta fortsätter att strypa möjligheterna för den ryska propagandamaskinen att verka i Facebook och Instagram. Meta slutar nu rekommendera innehåll från ryska statsmedier på alla marknader och kommer snart införa samma sak i Instagram. Ännu en konsekvens av att EU började flagga för att svartlista den här typen av kanaler, alltså. (Ja, plus att Meta har en egen beef med Ryssland sedan lång tid tillbaka, så de tar nog gärna alla chanser de kan att tvåla till Putin och hans kompisar.)

Dessutom så kommer innehåll från berörda konton att rankas ned överlag och därmed få mindre spridning. Ja, det är åtminstone tanken.

Så bra insats från Meta, även om det rätt mycket alltså kommer som följd av statliga förbud. Men vi kan också notera att Meta fortfarande tillåter ryska statsmedier att verka på plattformen, även om de kommer att slänga på faktachecksvarningar på innehåll som inte stämmer överens med verkligheten. Så, ni vet, allt innehåll från de här medierna kommande tiden.

Facebook has stopped recommending Russian state media globally

Meta will demote Russian state-affiliated media from the main Facebook Feed and will no longer recommend it algorithmically anywhere on the social network. Instagram will follow.

Facebook lägger ned Facebook

Där ser man. Facebook lägger ned Facebook. Den såg man inte komma.

Ja, nu är det förstås inte så drastiskt som att Meta (företaget som en gång i tiden hette Facebook) lägger ned Facebook (tjänsten som fortfarande heter Facebook). Vad det handlar om är istället att Facebook (ja, tjänsten som fortfarande heter Facebook) stänger ned Campus.

Vad är då Campus kanske du undrar? Och det gör du förmodligen eftersom nedläggningen sannolikt beror på att väldigt få använde funktionen eller ens har hört talas om den. Men när Campus lanserades för mindre än två år sedan så var det ännu ett försök från Facebook (företaget som då fortfarande hette Facebook) att locka nya användare. Mer specifikt: yngre användare.

Men Campus var dessutom, tja, Facebook Classic Classic. Ursprungs-Facebook. En funktion som alltså uttalat vände sig mot just campuspubliken. Collegestudenter.

Men nu är det alltså slut på nostalgitrippen. Campus stängs ned redan 10 mars.

Facebook shuts down its attempt to remake original Facebook inside Facebook

Facebook launched a pilot of Campus, a section of its app designed for college students, in September of 2020 and is now shutting it down.

TikTok

TikTok höjer maxgränsen för videos till 10 minuter

Ni vet kortvideoappen TikTok? Blir mer och mer som sin kinesiska systerapp Douyin: mindre och mindre en kortvideoapp. Senaste steget: maxlängden för videos höjs från 3 till 10 minuter. Fortfarande snäppet efter de 15 minuter som Douyin ger vissa stjärnor på plattformen, men fortfarande mer än en tredubbling.

Så med andra ord fortsätter TikTok göra det som appen har gjort allt oftare senaste året: ger igen och kopierar andra. I det här fallet förstås främst Youtube, men även Facebook och Instagram.

I Kina finns ingen Youtube - bokstavligen och bildligt. Den Google-ägda appen finns verkligen inte alls, eftersom Googles tjänster är förbjudna i landet, men även rent konceptuellt eftersom det inte finns en självklar motsvarighet med halvlånga, användarskapade videos.

Ännu en kloss i TikToks bygge mot totalt, Facebook-, Instagram- och Youtube-vältande världsherravälde, alltså. Eller? Mja, det är inte en garanterad succé.

Så här långt har TikTok rätt mycket satt agendan i sin egen bekväma nisch och låtit de andra stora tjänsterna jaga ikapp på TikToks hemmaplan. Men när TikTok nu mer och mer tar steget in på bortaarenor? Det kan bli en tuff utmaning.

https://techcrunch.com/2022/02/28/tiktok-expands-max-video-length-to-10-minutes-up-from-3-minutes/

TikTok blockar ryska statsmedierna RT och Sputnik i EU

TikTok gör som Facebook, Youtube och Microsoft: blockar de statsbackade ryska kanalerna RT och Sputnik i EU. I Metas fall så hette det att de har ”begränsat åtkomsten” till kanalerna, vilket är lite oklart vad det betyder. När det kommer till TikTok så verkar det oavsett handla om att blocka de båda kanalerna: de kan inte längre lägga ut innehåll och kanalerna går inte att se på plattformen.

Och precis som de övriga företagen som har stoppat RT och Sputnik i EU så handlar det om en följd av att EU har flaggat för att de håller på att ta fram ett förbud som inte bryter mot nuvarande EU-lagstiftning. Plattformarna förbjuder alltså inte RT och Sputnik helt på eget initiativ, utan gör det som följd av EU:s beslut.

Det som dessutom är intressant här att det vad jag vet är den första specifika åtgärd som TikTok har vidtagit efter det att Rysslands invasion av Ukraina inleddes. Och som bekant så är TikToks hemmamarknad ett av länderna som har valt att sitta på sidolinjerna (läs: stöttar inofficiellt Rysslands krig eftersom Kina gärna vill göra samma sak mot Taiwan och studerar nu hur omvärlden reagerar).

Vad vi däremot inte har sett från TikTok är alltså något eget initiativ att stoppa exempelvis annonsering för ryska medier på plattformen. Med tanke på att kinesiska bolag, inte minst techbolagen efter Kinas regleringsssläggsvingande senaste året, i praktiken är förlängda armar för den kinesiska staten så kommer det vara ett signalvärde om TikTok inför egna sanktioner som inte är framtvingade från USA, EU eller någon annan del av världen som motsätter sig Rysslands invasion.

TikTok follows Facebook in blocking RT and Sputnik in the EU

TikTok has joined Facebook in blocking access to two Russian state media outlets in the European Union.

Åtta amerikanska delstater inleder utredning av hur TikTok påverkar unga amerikaners mentala hälsa

I skuggan av Rysslands invasion av Ukraina så är det 2020 all over again för TikTok. Åtta amerikanska delstater inleder en utredning av kortvideoappen.

2020 var TikTok som bekant indraget i ett väldigt märkligt bråk med Trump-administrationen som krävde att ägaren Bytedance skulle sälja TikTok till ett amerikanskt företag, annars skulle TikTok förbjudas i USA. Efter att först åkt på bakslag i domstolar i flera omgångar så skrotades förbudsdekretet till sist när Joe Biden tog över vita huset i början av 2021. Det betydde dock inte att faran var helt över för TikTok: Biden konstaterade att utlandsägda appar i stort skulle granskas för att se om det fanns hot mot amerikaner och USA:s säkerhet.

Nu verkar det som att åtta delstater alltså inte tänker vänta längre på att den federala nivån kommer fram till något. Justitieministrarna i de aktuella delstaterna har nu inlett en utredning med det specifika ändamålet att granska hur TikTok påverkar unga. Ungefär samma oro som vi har hört kring Instagram, med andra ord.

Det här kommer dessutom bara dagar efter Joe Bidens första State of the union-tal, där han uppmanade USA:s kongress att ta fram lagar som helt förbjuder företag som Bytedance och Meta att samla in data om och rikta annonser mot just barn.

Vi kan alltså med största sannolikhet se fram emot skärpt lagstiftning specifikt kring onlinetjänster och barn. Och även om det här alltså gäller för USA så kan vi anta att det kan slå även mot plattformarnas verksamheter här hos oss (även om EU förstås redan har hårdare integritetslagstiftning på plats).

TikTok faces investigation into its impact on young people's mental health

A group of state attorneys general has announced an investigation into the impact TikTok has on the physical and mental health of children, teens, and young adults.

TikTok börjar visa infoetiketter på ”vissa” statliga medier

Så har det så till sist blivit dags för TikTok att göra Youtube, Twitter och Facebook: börja använda infoetiketter på statskontrollerade medier. Ja, likt övriga så handlar det om ”vissa” statliga medier. Med andra ord: inte så mycket SVT, men väldigt mycket ryska RT och Sputnik.

Det här är något som TikTok säger sig ha arbetat på sedan förra året och i arbetet har de tagit hjälp av flera oberoende organisationer för att definiera vilka medier som omfattas. Det är alltså inte funktion som specifikt har tagits fram för Rysslands invasion av Ukraina, men det blir första gången som funktionen nu används.

Inte helt klart exakt hur funktionen kommer att användas och se ut, men i stort handlar det om att informera om möjlig fejkinformation förpackad som statsmediesanningar.

Likt de flesta andra stora sociala (väst)plattformar så har TikTok också följt EU:s förbud mot de ryska statskontrollerade kanalerna RT och Sputnik och därmed förbjudit dem. Men det är också värt att notera vad TikTok INTE har gjort, som därmed skiljer dem från flera branschkollegor.

TikToks förbud mot RT och Sputnik verkar alltså bara handla om ett förbud inom EU - inte i resten av världen. Jag har heller inte sett något om att TikTok har stoppat annonseringsmöjligheter för statliga ryska medier inom eller utanför landet. Eller för den delen gjort som Meta och helt stoppat ryska annonsörer och helt stoppat annonser som riktar sig mot boende i Ryssland. Än mindre att de har pratat om att stänga ned verksamhet eller helt plocka bort ryska kanaler utöver de som har omfattats av statliga sanktioner.

Och som av en händelse är TikTok kinesiskt. Ett av de länder som förstås inte har fördömt Rysslands invasion (mest eftersom de gärna själva skulle vilja göra samma sak - mot Taiwan - och nog har chockats över det kompakta världsmotståndet mot att en supermakt invaderar ett grannland).

Visst. TikTok är ett kommersiellt företag och vill likt de övriga sociala plattformarna helst slippa att blanda sig i politik överhuvudtaget. Men det känns inte direkt som en slump att det just är TikTok som har gjort minst för att markera mot och straffa Ryssland.

TikTok plans to add labels to 'some' state-controlled media

TikTok has announced that it's labeling content from some state-controlled media, including Russian sources, according to a spokesperson.

Snapchat

Snapschat slutar visa och sälja annonser i Ryssland, Belarus och Ukraina

Så har även Snapchat gjort som bland andra Youtube och Meta: de stryper annonserna i Ryssland. Men de gör dessutom saker på ett lite eget sätt.

Där Meta och Youtube har strypt distributionen av och annonseringen mot innehåll från ryska statsbackade medier så slutar Snap helt att sälja annonser i Ryssland och Belarus. De kommer även sluta visa annonser helt i dessa länder och säger överlag att de ”inte accepterar intäkter från ryska statligt kontrollerade organisationer”.

Men intressant nog så kommer den nya policyn även att omfatta Ukraina. Vi kan med andra ord anta att Snap resonerar på samma sätt som Google och Apple när de bestämde sig för att sluta visa realtidsuppdaterad trafikinformation för sina karttjänster i Ukraina: för att skydda ukrainarna. I Apples och Googles fall: säkerställa att ryssarna inte får bombinspiration av att se var det finns stora trafikansamlingar av ukrainare. I Snaps fall: minska risken för desinformation via annonser.

Snapchat pauses ads in Russia, Belarus and Ukraine

It's also halting ad sales in Russia and Belarus.

LinkedIn

LinkedIn köper webbanalysföretaget Orbi

Nytt uppköp för LinkedIn (ja, eller Microsoft dårå): israeliska webbanalysföretaget Orbi. Prislapp: 80-90 miljoner dollar, vilket är lite… kaffepengar i de här sammanhangen.

Orbi ska alltså (ja, utgår jag ifrån) göra så att LinkedIn-användare får mer insikter om det som händer på plattformen. Men uppköpet är väldigt mycket riktat mot marknadsföringssidan av plattformen - göra det enklare inte minst för mindre företag att hålla reda på vad som konverterar även från LinkedIn till exempelvis en extern sajt. Men vi kan hoppas att LinkedIns höjda ambition inom innehåll också finns med i ekvationen.

I förra veckan skrev jag om att LinkedIn är på på gång att börja rulla ut mer finkornig statistik om hur det går för inlägg på plattformen. Vi kan tänka oss att det Orbi bidrar med skulle kunna komma till nytta även här.

Ja. Hoppas vi åtminstone. Vi hoppas också att LinkedIn inte gör mer utförlig innehållsstatistik till betalfunktion.

https://techcrunch.com/2022/02/28/linkedin-acquires-israeli-web-analytics-startup-oribi-to-expand-its-marketing-technology/

Twitter

Twitter kan få avdelning för podcasts

För Twitter handlade 2021 väldigt mycket om att dunka ut och testa nya funktioner som verkade handla om att få Twitter att sluta vara Twitter. Istället bli något… annat. 2022 har det varit betydligt lugnare på nyhetsfronten från Twitter och det som har dykt upp har legat betydligt närmare Twitter Classic än det mesta vi fick förra året. Men här är en funktion som har 2021-vibbar: spår av en ny podcastavdelning i Twitter-appen.

Det är flitiga kodgrävaren Jane Manchun Wong upptäckt den nya, ännu inte lanserade funktionen. Men med tanke på att det alltså finns stöd för det i åtminstone iOS-appen så kan vi anta att ett test och/eller en utrullning inte är jättelångt bort. Åtminstone i liten skala.

Och, tja, alla vill ju hålla på med poddar nuförtiden, så det är inte ett oväntat drag mot den bakgrunden. Men det är samtidigt spår av en funktion som leder till några frågor. Framförallt: vad är det för poddar som ska finnas här?

Det kan handla om något så enkelt som att det går att bokmärka poddar hos andra plattformar och lägga till dem i en lyssna-lista i Twitter. Men även om det bara skulle handla om poddar som har delats på Twitter så känns det trots allt inte som en jättetrolig lösning. Okej att Twitter, även här som alla andra, vill bli en allt-i-allo-app, men det ska nog mycket till innan folk börjar spara sina poddar här.

Så frågan är om det kan vara ett tecken på att Twitter är på gång att faktiskt lansera någon egen slags poddplattform? Ännu en innehållsformat under Twitter-paraplyet, alltså. Känns inte heller som en särskilt trolig lösning, men frågan är om inte det senare trots allt är det mest troliga av de två spåren. En poddkompis till Twitters Clubhouse-kopia Clubhouse.

Twitter may be adding a built-in podcasts tab

Twitter may be testing a tab dedicated to podcasts, as indicated by a screenshot from reverse engineer Jane Manchun Wong.

Reddit

Reddit begränsar kanalerna r/Russia och r/RussiaPolitics

Så har det blivit dags för Reddit att dra sitt strå till Ukraina-krigsstacken. Mer specifikt för att begränsa spridningen av desinformation om Rysslands invasion av landet. Nu sätts kanalerna r/Russia och r/RussiaPolitics ”i karantän”. Typ strike one som gör att de inte längre dyker upp om man söker efter dem och de visas inte längre i rekommendationsflöden. De är däremot tillgängliga för dem som går direkt till dem, även om användarna då möts av en varningsruta om att de båda kanalerna innehåller ”stora volymer av information som inte stöds av trovärdiga källor”.

Ryssland fortsätter alltså att boxas in och begränsas även online.

Reddit has quarantined r/Russia due to misinformation

Reddit has quarantined subreddits r/Russia and r/RussiaPolitics due to misinformation, as Russia's invasion of Ukraine continues.

Truecaller

Truecaller har nu 250 miljoner dagliga användare

I slutet av förra året så passerade svenska nummerupplysnings och allt-i-allo-appen Truecaller den respektabla milstolpen 300 miljoner månadsanvändare. Nu är det dags för ännu en milstolpe: Truecaller har numer 250 miljoner dagliga användare.

Merparten av dessa finns som vanligt i Truecallers största marknad Indien, vilket i sig gör det till en av de största tjänsterna i 2020-talets viktigaste tillväxtmarknad (enligt Truecaller själva ska företagets app användas av hälften av alla smartmobilanvändare i landet).

Men det kanske mest intressanta med den nya siffran är att det gör det möjligt att göra en rätt intressant engagemangsjämförelse, på ett sätt som få andra stora sociala plattformar erbjuder.

De flesta plattformar redovisar endast ett användartal. Som antal månadsanvändare eller dagliga användare. Helst ska det vara ett tal som ingen annan använder för att göra det ännu svårare att jämföra med konkurrenter - vilket är anledningen till att Twitter använder sitt eget hittepåvärde mDAU (Monetizable daily active users).

Meta är den enda stora plattform som regelbundet redovisar både månadsanvändare och dagliga användare för dels Facebook och dels totalt för de fyra stora apparna. Genom att jämföra dagliga användare och månadsanvändare kan man få någon slags engagemangsvärde som går att följa över tid. Alltså hur många månadsanvändare som också är inne varje dag. För Facebook ligger siffran rätt stadigt på 66 % medan totalen för Facebook, Messenger, WhatsApp och Instagram ligger runt 79 %.

Truecaller bräcker Meta här med en engagemangsgrad på 83 %. Åtta av tio aktiva Truecaller-användare är alltså inne varje dag. Okej, nu drar ju Facebook ned snittet för de andra apparna, så såväl Instagram som WhatsApp lär ligga högre. Men det är oavsett ett intressant och viktigt mått för Truecaller. Och ett styrketecken.

Truecaller reaches 250 million daily active users globally

Truecaller, the leading global platform for verifying contacts and blocking unwanted communications,

Övrigt sociala medier

Ukrainska ansiktsbytarappen Reface förvandlades till nyhetskanal för att runda ryska censurmaskinen

Ni vet hur parfymfabriker på kort tid ställde om till att tillverka handsprit under pandemin? Eller ett exempel som ligger närmare i tid: när ett bryggeri i Ukraina slutade göra öl och började producera molotovcocktails? Här är en digital motsvarighet: Reface.

Appen Reface var fram till förra veckan en app som bjöd på lite kul tidsfördriv. En ansiktsbytarapp. Ta en selfie, byt ut ansiktet i kända filmscener, målningar och annat till ditt eget memojijag, dela med dina vänner. Skratt. Rinse. Repeat.

Men när utvecklarna i startupen bakom appen (som heter samma sak som appen) vaknade 24 februari i år så var det allt annat än en helt vanlig jobbdag. Tanks från Ryssland rullade in över gränsen.

Till historien är att Reface dessutom var populär i Ryssland, med fem miljoner användare. Så vad gjorde Reface då? Stängde ned sin tjänst i Ryssland, som flera andra företag? Nix. De ändrade fokus på en femöring.

Reface satte samman en video med klipp från sociala medier som visade upp kriget i Ukraina. Den ryssocensurerade versionen. Sedan skickade de ut miljontals pushnotiser till sina ryska användare och uppmanade dem att titta på videon och stötta Ukraina. Appen förvandlades alltså till en nyhetskanal som rundade den ryska censurmaskinen.

Dessutom har Reface ställts om till att överlag handla om att stoppa kriget. Och appen fick även en ny karaktär som går att ansiktsbyta med: Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

https://www.theverge.com/2022/3/2/22957920/ukraine-startup-reface-app-adapt-russia-invasion

Kategorier
Allmänt digitalt Artikel Sociala medier

Techjättarnas tystnad mot Ryssland är sorgligt talande

Ni har koll på läget så här långt. Efter att Ryssland invaderade Ukraina så drämde framförallt USA och EU till med mer långtgående sanktioner än vad de före angreppet hade flaggat för. De eskalerade dessutom sanktionerna betydligt snabbare än vad jag hade trott. Även hjälpen i andra former, som vapen (vilket inte minst innebar ett historiskt svenskt beslut, att skicka 5000 pansarskott och andra förnödenheter till ett land i krig). 

En stor anledning till att världen slutit samman är förmodligen för att Ryssland redan hängde löst i den internationella gilla-listan. Men också för att Ukraina visade sig synnerligen ovilliga att lägga sig ned och bara acceptera sitt öde och för att presidenten Volodymyr Zelenskyj valde att dra på sig uniform istället för att fly landet när de ryska tanksen rullade över gränsen.

En David som alla vill gilla och backa, helt enkelt därför att Goliat på alla vis i det här fallet är så otrevlig.

Sanktionerna har till och med gått så långt att det som lyftes fram som atombomsåtgärden, att stänga av Ryssland från det internationella banköverföringssystemet Swift, redan delvis har börjat användas. (Och ja, atombombsåtgärd är med tanke på omständigheterna ett rätt obehagligt begrepp.) Ryssland är allt mer isolerat, såväl ekonomiskt som, tja, ungefär alla sätt som går.

Men där de vanligtvis långsamt malande byråkratikvarnarna i USA och i EU har snurrat i ett frenetiskt tempo så har det gått desto långsammare bland världens företag och andra kommersiella organisationer. Och det kanske allra värsta är västvärldens techgiganters ovilja att göra något konkret för att straffa eller ens markera mot Ryssland.

Faktum att det snarast har varit en dånande tystnad från deras sida.

Krig på marken och mot sociala medier

Sanningen är som bekant det första offret i krig. Det var därför inte alls särskilt förvånade att beefen mellan Ryssland och de stora amerikanska sociala medierna skruvades upp ytterligare ett par snäpp när kriget inleddes.

Det dröjde inte särskilt länge innan ryska regimen krävde att Facebook (tjänsten alltså, som fortfarande heter Facebook) skulle sluta censurera ryska medier (ja, i praktiken statsmedier, eftersom det nära nog är de enda som finns kvar). ”Censur” som i att Facebook vägrade gå med på en begäran från Ryssland att föregaget skulle sluta faktachecka och därmed bullshitta innehållet som regimen kablade ut via landets medier.

Det i sin tur gjorde att Ryssland gjort som de har gjort tidigare när utländska stora plattformar inte ville spela boll – de började strypa trafiken till Facebook. Att få användare att tröttna när allt går i sirapskvicksandstempo istället för att aktivt blocka tjänsten. Även Twitter drabbades av samma öde.

Förhållandet mellan Ryssland och Facebook blev inte bättre när Facebook även begränsade åtkomsten till några av de ryska statliga medierna i Ukraina.

Men Meta stannade inte där. Företaget gick även ut med att de stoppar alla möjligheter för ryska statsmedier att köra annonser mot eller på andra sätt tjäna pengar på sitt innehåll. (Även om det inte är helt klart så utgår jag från att det inte bara gäller Facebook utan även Instagram.) 

Ungefär samtidigt gick även Youtube ut med att de gör samma sak – slutannonserat för kanaler kontrollerade av ryska regimen. Precis som Meta så begränsar Youtube också några av dessa kanaler i Ukraina. Och i både Metas och Youtubes fall så handlar det om globala annonsseringsstopp för de aktuella kontona. Inte bara för innehållet som kablas ut i Ryssland, alltså.

Dessutom så gick Elon Musks SpaceX ut med att de aktiverar sitt rymdinternet i Ukraina som 29:e land ut, för att hjälpa Ukraina behålla kontakten med resten av världen i takt med att Ryssland aktivt jobbar för att sänka internet i Ukraina.

Bra insatser, alltså. Men nu pratar vi inte om vilka företag som helst. Vi pratar om några av världens största och viktigaste bolag. Och i det ljuset är insatserna rätt… klena. Om jag ska vara snäll.

Det går trots allt fortare att räkna upp allt som techjättarna INTE har gjort för att straffa Ryssland.

Faktum är att de åtgärder som de har vidtagit mer än något har handlat om att stoppa en rännil för att säkerställa att den stora intäktsfloden ska kunna forsa på precis som vanligt.

Techbolagens sanktionspaket är smärtsamt tomt

De kanaler och konton som har förlorat sina annonseringsmöjligheter får däremot fortsätta lägga upp sitt propagandainnehåll. Att spridningen har begränsats i Ukraina är ett svar på begäran från landets regering, inte på initiativ av Meta eller Youtube. Visst, Youtube kommer också skruva ner antalet gånger som de Putin-kontrollerade kontona rekommenderas, men de kommer alltså fortsätta kunna lägga upp innehåll och, kan vi anta, kommer fortfarande rekommenderas av Youtube – om än i mindre utsträckning.

Men som sagt. Innehållet kommer alltså finnas kvar. Och fyllas på.

Såväl Meta som Google lär argumentera att innehållet inte bryter mot plattformarnas riktlinjer – och att de tar ner eventuellt innehåll som faktiskt gör det. Men att de inte stänger kontona helt handlar förstås om att de inte vill stöta sig ännu mer med Ryssland. Och genom att innehållet finns kvar så finns det anledning för människor att komma tillbaka till Facebook och Youtube. Och varje besök innebär som bekant potential för annonsvisningar.

Men Google och Meta är förstås inte de enda techjättar som rätt direkt berörs av invasionen. Apple är det techbolag som kanske bättre än något annat har bemästrat balansgången med att inte stöta sig med någon. Alls. Det känns nästan så, åtminstone (även om utvecklare bakom appar som kastats ut från Appstore eller Epic Games säkert inte håller med). 

Och är du ett av världens största och mest inflytelserika företag så kommer det som ett brev på posten att folk i kris vänder sig till dig. Som Ukrainas vice statsminister Mykhailo Federov. I ett öppet brev till Apples VD Tim Cook uppmanade Federov iPhone-tillverkaren att sluta sälja sin produkter i Ryssland. Och att stänga ned Appstore i landet. 

Vi kan nog utgå från att sannolikheten att det kommer hända är väldigt låg. På samma sätt som sannolikheten är låg att Google skulle göra motsvarande. Eller att Google skulle stänga ned Youtube eller sin sök. Men jag har heller inte hört flaska om att Microsoft, Amazon eller Google skulle sparka ut ryska företag från sina molntjänster (däremot har även Microsoft plockat bort statsmedier från flera av sina tjänster – efter det att EU svartlistat kanalerna). Överlag är det få som vill ta det steget. Fine att stötta Ukraina allt man bara kan, men att aktivt avstå från försäljning i Ryssland innan sanktioner skulle tvinga fram det (vilket var precis varför en av världens största chiptillverkare införde sanktioner mot Ryssland)? Skulle inte tro det va?

Vi har sett exempel på det här. Som att en av världens största chiptillverkare TSMC införde sanktioner mot Ryssland. Eller att lastbils-Volvo stoppar sin produktion i Ryssland. Men i båda fallen handlar det just om att sanktioner har tvingat fram det.

Eller för den delen, selektiv inkonsekvens: att H&M har stängt sina butiker i Ukraina men håller dem öppna i Ryssland. Eller att SpaceX öppnar sin internettjänst Starlink i Ukraina medan Tesla fortsätter sälja bilar i Ryssland.

Och kinesiska TikTok? De har väl överhuvudtaget inte gjort något alls. Precis som hemlandet.

Intäkterna först, Ukraina betydligt längre ned i priolistan

Finns det argument att inte dra till med de här åtgärderna? Visst. I H&M-fallet handlar det i Ukraina-fallet om oro för medarbetarnas säkerhet (antar jag), medan samma risk inte föreligger för dem som arbetar i de ryska butikerna. I samtliga fall är det dessutom åtgärder som skulle kunna sägas slå brett mot ryska allmänheten och inte mot Rysslands regim.

Apple kan motivera beslutet att hålla Appstore öppet med att det är en fråga om demokrati och risk för att ryssarna annars skulle var utlämnade till Kremls propagandamaskin samtidigt som att det skulle minska människors möjlighet att tjäna pengar. Meta och Youtube kan säga ungefär exakt samma sak.

Och de skulle ha rätt. Appstore och Facebook är massiva ekonomier på egen hand. Även utanför plattformarna. Eller rättare sagt – att det är tack vare att de finns som många kan livnära sig. Det har såväl Apple som Facebook påmint oss om vid flera tillfällen. Även andra, som Google.

Även om de amerikanska techjättarna inte är lika dominerande i Ryssland som i många andra länder så lär de fortfarande stå för rejält stora delar av landets ekonomi.

Rejäla sanktioner från de stora techbolagen mot Ryssland skulle alltså kunna få rätt stora konsekvenser. En total nedstängning av tjänsterna och därmed möjligheterna att tjäna annonspengar eller säkerligen i många fall i praktiken stoppa småföretagares möjligheter att bedriva sin verksamhet. Centrala delar i ryssars mobiltelefoner skulle därmed sluta fungera.

Ett företag som Meta skulle dessutom kunna stänga bara Facebook och Instagram och låta Messenger och, i praktiken främst, WhatsApp rulla vidare. Att behålla kanalerna som möjliggör kommunikation öppna, men stänga plattformarna för bred informationsspridning – läs: propagandamaskineriet – som även är viktiga komponenter i vanliga ryssars vardag vad gäller annat.

Det skulle slå för brett mot människor som inte är skyldiga till invasionen. Men det skulle också precis kunna vara poängen. Vända ryssar mot sina ledare, som invaderar grannländer bara för att utöka sitt territorium och inte förlora makt – eller att en före detta Sovjetrepublik lyckas blomstra helt på egen hand.

Men det lär inte hända. Apple, Meta och Google och de andra stora techbolagen kan lägga lite pengar på att stötta ukrainarna, men att frivilligt ge upp intäkter och kanske en hel marknad? Not so much. Det är synd om Ukraina, men inte så synd. För vad det i praktiken handlar om är att företagen vill tjäna pengar. Förstås.

Men officiellt kommer det alltså heta att de inte vill straffa vanliga ryska konsumenter. Att använda dem som spelpjäser för att trycka på för en förändring och ett slut på invasionen. Och i Googles och Metas fall kommer det här klinga extremt jävla illa.

Hot mot EU, tystnad mot Ryssland

Minns du 2019? När Google lobbade som mest mot EU:s upphovsrättsdirektiv? Framförallt mot den del som skulle tvinga Google att dela annonsintäkter från sin sök- och nyhetsaggregeringsverksamhet med publicister? Ett lobbande där Google gärna återkom till hotet att de kanske skulle lämna EU om de inte fick som de ville? Något som de också hade gjort i såväl Tyskland som Spanien när de två länderna sjösatte liknande lagstiftning före upphovsrättsdirektivet.

Det gick så långt som att Google till och med tog fram exempel på hur bedrövligt tomma sökresultaten i EU skulle bli om Google skulle ändra för att slippa betala publicisterna.

Eller början av förra året, när Facebook beefade med Australien om exakt samma sak: att betala för nyheter som delades och spreds på plattformen. Här hotade Facebook med att blocka australiska publicisters nyheter från plattformen – vilket var precis som skedde när Facebook inte fick sin vilja igenom. Under några dagar så kunde vare sig australiska publicister eller australiska Facebook-användare se eller dela nyheter på Facebook. Inte ens från utländska nyhetssajter.

I båda fallen handlade det om åtgärder som i allra högsta grad drabbade ”oskyldiga”, alltså helt vanliga internetanvändare och konsumenter. I båda fallen skramlades det dessutom med hot att företagen helt skulle stänga ned sina tjänster i de aktuella regionerna. Och i båda fallen använde Facebook och Google sina egna användare som bönder för att driva fram förändringar på det politiska schackbrädet. Deras proxykämpar mot den onda motståndarsidan.

Den stora skillnaden var att det den gången var Facebooks och Googles affärsverksamheter som var den goda sidan. Företagen lobbade som bara den för att piska upp användarna så att de skulle vända ilskan mot sina ansvariga politiker och därmed säkerställa att techbolagens vinster inte skulle äventyras.

Men nu? När en av världens (trots allt) supermakter bokstavligen talat rullar in i ett grannland bara för att en diktator ska kunna klamra sig fast vid makten? När David är vanliga människor som tillverkar molotovcocktails hemma i badkaret för att skydda sina liv och sitt land? Då rullar Metas och Googles verksamheter på när nog som om inget har hänt.

Och den här gången har vi inte ens fått ett endaste litet hot om att Meta eller Google ska lämna Ryssland. Till skillnad från när när Facebook och Google femårsttrotsade därför att EU och Australien ville att skulle dela med sig av hinken till de andra barnen i sandlådan.

Minns i november

Frågan är förstås vad som händer nu. Kommer techbolagen självmant att dra fram sina egna atombombsåtgärder som de massiva ekonomiska supermakter de är? Jag är väl, ska vi säga, lite tveksam. men konstigare saker har hänt.

Det kanske blir så att Apple och Google stänger sina appbutiker och andra tjänster i Ryssland och slutar sälja sina produkter där. Att Meta stänger av tillgången till Facebook och Instagram. Att molnföretagen och till och med TikTok steppar upp och drar åt tumskruvarna på den ryska krigsmaskinen.

Men mer sannolikt är väl att OM något liknande händer så beror det på att politiker pekar med hela handen snarare än att företagen själva gör det.

Har vi tur så är det här snart överspelat. Åtminstone det mest akuta. Att Ryssland villkorslöst drar sig tillbaka och sanktionerna mot Ryssland och Belarus kan skruvas tillbaka något snäpp – en nivå där de å andra sidan sannolikt kommer att ligga kvar ett tag.

Men oavsett hur det går så kan det vara läge att påminna techbolagen, nästa gång de femåringstrotsar med nedstängningshot mot EU eller något annat icke-krigförande, icke-diktatorstyrt land, om den där vintern 2022. Och hur de agerade då.