Etikett: EU

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 8 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Google lanserar AI-verktyg för att integritetsverifiera appar

Ny tjänst från Google: Checks. Ett verktyg AI-smartness som är tänkt att kunna användas för att integritetsvalidera appar. Intressant nog både Android- och iOS-appar. Känns överlag som en GDPR-version av Googles verktyg för att kolla mobilvänligheten hos sajter.

Checks är släppt som inbjudningsbeta just nu – plus att den dessutom formellt ligger under Googles labbavdelning Area 120. Dubbelt test alltså.

Och just att Checks ligger under Area 120 och inte vanliga Google blir än mer intressant med tanke på att tjänsten kommer med fyra olika abonnemangsnivåer: från en basal gratisversion till en Enterprise-lösning för de största apputvecklarna/de med störst behov av att ha total koll på integritetsbenföringen. Det är heller inte bara en automatiserad validering, utan det finns också möjlighet att få mänsklig handpåläggning beroende på vilken nivå man lägger sig på.

Framförallt så finns det ett rätt stort aber specifikt för iOS. Gratisversionen ger bara en snabbkoll att appen lever upp till Google Plays riktlinjer och regelverk. För iOS-appar krävs betalabonnemang, från 249 dollar per app och månad.

Hur bra är tjänsten? Väldigt bra fråga eftersom den ännu inte är lanserad. Men jag skulle inte ha koll ändå, så jag lämnar den utvärderingen åt utvecklare som faktiskt har koll (några spontana tankar?) Men även om – och kanske just därför – Checks ligger i Googles experimentverkstad så är det en rätt oväntad tjänst från sökjätten. Det kanske minst konstiga är att Google även vill kapitalisera på iOS-sidan.

Google’s Area 120 debuts Checks, an AI-powered privacy compliance solution for mobile apps | TechCrunch

A team at Google is today launching a new product for mobile app developers called Checks which leverages AI technology to identify possible privacy and

Kan Digital markets act till sist tvinga Apple att öppna för externa betalningslösningar i iOS-appar?

För några veckor sedan avgjordes ett fall mellan Apple och dejtingappar i Nederländerna kring Apples förbud mot externa betallösningar i iOS-appar. Utfallet gick inte Apples väg. Apple var tvunget att öppna för externa lösningar eller åka på böter. Vilket Apple nu har fått – för femte veckan i rad.

Apple kom med sitt upplägg på hur de ansåg sig följa beslutet, men det förslaget underkändes av den Nederländska instansen. Inte helt oväntat, eftersom det inte handlade om särskilt stora eftergifter/förbättringar från Apples sida (som att Apple även fortsättningsvis skulle ta ut 27 % istället för 30 % i transaktionsavgift för appar som väljer externa betallösningar).

Det i sin tur ar lett till att Apple har åkt på böter. En bot som de kommer att få varje vecka fram till dess att Apple har presenterat och implementerat en lösning som myndigheterna i Nederländerna kan acceptera.

Det betyder att Apple så här långt har bötfällts med 5 miljoner euro i veckan – så här långt totalt 25 miljoner euro. Vilket är hysteriskt mycket pengar för ungefär alla. Utom företag stora som Apple. Inte nog med det: boten slår dessutom i ett tag vid 50 miljoner euro. Sedan går det inte högre. Och 50 miljoner euro är typ… kaffepengar för Apple. Ett väldigt litet pris att betala för Apple för att kunna behålla nuvarande affärsupplägg.

Enter Digital markets act. Det lagpaket som EU just nu sitter och knåpar på och som riktar in sig på internets dörrvakter. Företagen som sitter på plattformar som i dagsläget i praktiken måste användas för att skapa digitala tjänster och nå kunder. Här är Apple och iOS förstås väldigt mycket i kikarsiktet.

Och enligt utkastet till DMA så skulle Apples obstruerande istället för 25 miljoner euro kunna handla 25 miljarder euro. Eller åtminstone en tiondel av de berörda företagens årliga omsättning. Vi pratar dessutom inte om företagens EU-omsättning, utan deras globala omsättning. Något som i Apples fall, baserat på den totala omsättningen 2021, skulle landa på runt över 30 miljarder euro.

Sista kapitlet i Appstore-såpan är förstås långtifrån skrivet – det är ju under press även i andra delar av världen – men det kan alltså finnas ett väldigt starkt incitament för Apple att skaka fram ett nytt Appstore-upplägg fram till dess att DMA är på plats. Men fram till dess så kan vi nog tänka att Apple gladeligen kommer att strutsa alla domslut som leder till böter som kan tas ur kaffekassan.

Apple’s Dutch dating apps payment tech antitrust fine hits €25M

The Netherlands’ competition authority has once again increased a fine levied against Apple for failing to comply with an antitrust order related to

Apple stod för 44 % av de totala smartmobilintäkterna 2021

Apple forsätter att rätt totalt dominera smartmobilförsäljningen. Kanske inte nödvändigtvis i antal sålda exemplar, även om siffror pekat på att Apple sålde flest exemplar åtminstone Q4 förra året, men väl vad gäller hur mycket pengar de drar in på sin mobilförsäljning.

När Counterpoint sammanfattar 2021 så konstaterar de att Apple stod för totalt 44 % av all omsättning globalt för smartmobiler. Det innebär totalt 196 miljarder dollar av de totalt 448 miljarder som smartmobilförsäljningen omsatte förra året. Mer än vad de fyra märkena närmast efter lyckades dra in – Samsung, Oppo/One Plus, Xiaomi och Vivo omsatte totalt 179 miljarder förra året.

Apple fortsätter i och med det dessutom roffa åt sig en allt större del av den totala pengahögen. Ca 44 % är ett rätt stort hopp från de runt 38 % som Apple har legat på sedan åtminstone 2017. Ett hopp som förstås stavas iPhone 13.

Men 2021 innebar inte bara den så här långt största omsättningen totalt för smartphones och att Apple stod för största delen av intäkterna, utan även att de fem tillverkarna i toppen tillsammans stod för ca 84 % av de totala intäkterna. Även här är det ett rätt stort hopp från 74 % som mest varit nivån sedan 2017. Faktum är att övriga mobilmärken sedan 2017 (undantaget 2019) har stått för en stadigt minskande andel – från 102 miljarder till 73 miljarder förra året.

Och ja, här lär Huawei vara en stor anledning. Ett väldigt konkret bevis på att USA:s svartlistning av företaget har drabbat den forna mobiljätten allt hårdare.

https://www.counterpointresearch.com/global-smartphone-revenue-hits-record-450-billion-2021-apple-captures-highest-ever-share-q4-2021/

Indien har nu över 1 miljard aktiva mobilanvändare

Ännu en miljardmilstolpe har passerats. Den här gången i Indien. Landet har nu över 1 miljard aktiva mobilanvändare enligt officiella myndighetssiffror.

Med tanke på att Indien har runt 1,4 miljarder människor (världens näst mest folkrika land, ett hårstrå efter Kina) så skulle det kunna betyda att mobilpenetrationen i landet nu är över 70 %, men jag är inte helt säker på att vi ska dra den slutsatsen. Även om det alltså ska handla om ”abonnenter” och inte ”abonnemang” så kan det nog finnas överlappningar. Att en människa kan räknas som olika abonnenter genom att ha flera abonnemang utan att de officiella uppgifterna har koll på att det förhåller sig så.

Men den exakta siffran spelar mindre roll. Den lär säkerligen åtminstone vara nära miljardstrecket, med tanke på hur allmängiltigt mobilägande är idag. Kanske ännu mer i mobile only-länder som Indien.

Värt att notera är dock att det handlar om mobiler och inte bara smartmobiler. Här ingår alltså gamla klassiska knappmobiler à la Nokia och Ericsson. Men även på smartmobilområdet tuffar Indien på som bara den – här beräknas miljardgränsen nås 2026.

Även om vi här hos oss inte lägger särskilt mycket tid och uppmärksamhet på Indien – ett land som ligger i Kinas skugga när det gäller teknikbevakningen – så är det ett land där det just nu händer massor. Mot slutet av det här årtiondet så lär Indien ha ungefär samma roll och uppmärksamhet som Kina i slutet av det förra.

India Recorded 1 Billion Active Mobile Subscribers in December: TRAI

India recorded a billion active mobile subscriptions in December 2021, with Airtel recording the highest proportion of active mobile subscribers in the country, according to a report by TRAI. Meanwhile, a total of 8.54 million subscribers submitted requests for mobile number portability in December.

 

Digitalisering

Världens första fysiska NFT-automat har lanserats

Jamen det var väl mest en tidsfråga. Världens första fysiska NFT-automat har nu ställts ut i New York.

Vad betyder det här? NFT:er är det blockkedjebaserade format som är tänkt att göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsade upplagor, precis som går i den fysiska världen. Ett format som dessutom allt mer används också för att sälja fysiska föremål, där ”ägarcertifikatet” så att säga ligger som en NFT i en blockkedja, ungefär som ett fordonsregister.

Det sistnämnda gör förstås att det omvända som sagt var rätt väntat: ett fysiskt ställe att köpa digitala NFT:er. Tänk en automat för baseballsamlarkort, fast bara digitala.

Men det kanske största här är inte att NFT:er bokstavligen placeras ut i hyfsat mycket vardagliga sammanhang, utan att det går att köpa grejerna i automaten med ett vanligt kreditkort (går förstås också att betala med krypto för den som hellre vill det).. Ett hinder för att göra NFT:er till något för vanliga internetanvändare är att det så här långt i praktiken har krävts att du betalar med kryptovaluta – att du alltså måste skaffa kryptoplånbok, ”kryptobankkonto” och andra steg som säkert avskräcker många.

Men att det nu i allt högre utsträckning går att köpa även en NFT med vanlig valuta är ett rejält stort steg mot ett brett genomslag för NFT-formatet.

World’s First NFT Vending Machine Arrives in New York City

World’s first NFT vending machine has been set up by crypto startup Neon in New York City’s Financial District. It will allow non-crypto holders to become NFT collectors by allowing them to purchase these digital collectibles via cash, debit cards, and credit cards.

 

Ekonomi och finans

Bitcoin kan göra det enklare för Ryssland att undvika ekonomiska sanktioner

Nordkorea sägs finansiera inte helt oansenliga delar av sin ekonomi genom att skicka ut statligt anställda pirater för att plundra tillgångar. Som på gamla goda Svartskäggs-tiden, alltså, men uppdaterat till 2020-talet. Hackare som försöker stjäla tillgångar. Framförallt kryptotillgångar som Bitcoin.

Tydligen så ska Ryssland använda samma upplägg, vilket har gjort att de sitter på en hög sparade pengar inte bara i traditionella tillgångar, utan också just i Bitcoin. Det i sin tur ska göra det enklare för Ryssland att hantera – eller kanske nära nog helt – undvika den ekonomiska smällen som de ekonomiska sanktionerna är tänkta att medföra.

Nu är nog det kanske lite väl stora förhoppningar på kryptovalutor som fenomen och som del av världsekonomin just nu. Visst, kan säkert göra Rysslands liv lättare än om de inte haft någon kryptoreserv alls (och ingen möjlighet att handla på den svarta marknad som krypto möjliggör), men världsekonomi är än så länge väldigt hårt förankrad i de traditionella systemen.

Men tittar vi längre fram så finns det anledning att fundera på hur det här skulle kunna påverka.

Dagens centraliserade finansiella system gör det möjligt för länder och regioner att straffa andra. Länder, regioner och enskilda individer precis som nu har skett mot Ryssland. Ett vapen som är tänkt att bita hårdare än kulor och explosioner. Men vad händer om det vapnet inte längre är lika vasst? Om en allt större del av världens ekonomi sker i mer oreglerade former? Ja, eller regleringen kommer förstås öka, men om möjligheterna att göra samlade ekonomiska insatser mot länder som inte vill följa internationell lag?

Det kan med andra ord göra att världens vapenarsenal blir ett viktigt vapen kortare. Och det i sin tur kan göra att vi får en mer osäker värld, där fler diktatorer kan få för sig att göra precis som de vill.

Financial sanctions are easier than ever for Russians to evade. Thank Bitcoin | CNN Business

The West’s initial salvo of financial sanctions against Russia failed to deter President Vladimir Putin from launching a full-scale invasion of Ukraine. Now the United States is taking a punitive approach, announcing another round of sanctions meant to tighten the screws on Russian banks and ”corrupt billionaires.”

Spelplattformen Roblox egen valuta robux är värd mer än ryska rubeln

Direkt efter Rysslands angrepp på och invasion av Ukraina så började sanktioner mot Ryssland införas. Men redan innan sanktioner hade hunnit börja införas så drabbades Ryssland direkt av ekonomiska problem på hemmaplan. Ryska börsens största index stördök med som mest 45 % och rubeln nådde sin lägsta nivå någonsin mot dollarn. Så pass att ryska centralbanken tvingades gå in och stödköpa för att hålla valutan under armarna.

Det senare gjorde att rubeln åtminstone tillfälligt var mindre värd än (barn)spelplattformen Roblox egen valuta robux. Återstår att se vad som händer nästa vecka, men i slutet av den här veckan så var en rubel värd ungefär 0,012 dollar med en robux gav 0,0125 dollar.

Roblox Currency ’Robux’ Is Outperforming the Ruble

The premium currency for a child’s video game has a stronger exchange rate than Russian money.

 

Övrigt

EU presenterar Data Act som är tänkt att öka flödet av data inom EU

DMA, DSA och nu DA. Lagförslagen som är tänkta att styra upp den digitala scenen i allmänhet och techgiganternas dominerande positioner i synnerhet står just nu som spön i backen. Igår presenterade EU ännu en: Data Act. Ett förslag som, precis som Digital Markets Act och Digital Services Act, mycket handlar om att öka konsumenters kontroll över data och göra det enklare för mindre företag att konkurrera med de största techbolagen på mer lika villkor. Men till skillnad från DMA och DSA så handlar DA inte om individdata, utan om, tja, opersonlig data.

Det som mycket står i fokus i det senaste lagförslaget är data som samlas in av alla de uppkopplade prylar och tjänster som vi direkt eller indirekt använder varje dag. Saker som en bil eller en kaffebryggare samlar in om sin egen användning och som kan användas exempelvis vid diagnos vid service.

(Gränsen mellan individkopplad data och DA:s definition av mer opersonlig data är förstås väldigt flytande. Det går garanterat väldigt lätt (ja, eller hyfsat lätt) att skapa fingeravtryck på enskilda individer bara baserat på hur prylarna i hemmet används, men vi släpper en diskussionen just nu.)

Bland det som ingår i DA finns saker som:

  • Portabilitet: det ska vara enklare för företag att byta mellan olika molntjänster.
  • Användare ska ha rätt att få tillgång till den data som uppkopplade prylar samlar in om sig själva: det ska exempelvis vara möjligt att få ut all diagnostikdata som bilen samlar in och ta med den till en konkurrerande verkstad.
  • Företag ska tvingas ”tillhandahålla viss data” till myndigheter under stora kriser som översvämningar och stora skogsbränder.
  • ”Orättvisa” kontrakt som ”hämmar datadelning” med mindre företag förbjuds: Att se vad det här betyder i praktiken, men i stort lär det handla om att Amazon måste dela all data som de samlar in om en molnkund med den molnkunden
  • Kanske mest intressant: ”Datahanteringsföretag” (som Microsoft och Amazon) måste säkerställa att den här typen av EU-data inte ”olagligt kan nås av icke-EU-regeringar”. Vilket alltså är Schrems II-problematiken all over again. Att icke-EU-företag måste se till att deras hemmaregeringar inte har lagar som gör att företagen tvingas lämna ut EU-data hur som helst. Vilket kan vara lite… svårt för företag att göra något åt.

(All den data som frigörs tack vare DA kommer att öka EU:s BNP med 270 miljarder euro till 2028. Enligt EU. Den uträkningen vore intressant att dyka ned i.)

Nu återstår det att se hur snabbt DA kan vara på plats. EU-kommissionens förslag ska nu malas genom EU-parlamentet och medlemsländerna innan den kan gå och bli lag. Det kan med andra ord ta… ett tag. Men precis som DSA och DMA så handlar det nog mest om ”när”, inte ”om”.

EU rules take aim at illegal data transfer to non-EU governments

Amazon , Microsoft and other providers of cloud and data processing services will have to set up safeguards to prevent non-EU governments gaining illegal access to EU data, according to draft legislation from the European Commission.

Meta har fått ett nytt preliminärt beslut på hur EU ser på företagets dataöverföring till USA

I förra veckan skrev jag om ryktet att EU kan vara nära att definitivt avgöra lagligheten i Metas dataöverföring av EU-medborgares användardata till USA. Nu visar det sig att det stämde. Igår fick Meta ett nytt ”reviderat” preliminärt beslut i frågan. Meta har nu 28 dagar på sig att komma med tankar kring beslutet innan den irländska datainstansen, som har huvudansvaret för ärendet, syr ihop ett slutgiltigt beslut. Myndigheten räknar med att det kommer att ske i slutet av april.

Ja, eller ett beslut som sedan ska ut på remiss till andra berörda EU-myndigheter och -instanser. Remissrundor har som bekant en förmåga att tvinga tillbaka lagförslag till ritbordet. Vi kan väl tänka oss att även Meta kommer att kämpa emot med näbbar och klor.

Ja, förutsatt att beslutet inte går deras väg, förstås.

Vad det handlar om är förstås konsekvenserna av Schrems II-domen som underkände dataöverföringsavtalet mellan EU och USA. Mer specifikt kommer beslutet från Irland avgöra om de SCC:er – standard contractual clauses – som företag som Meta och Google har lutat sig mot efter det att dataöverföringsavtalet imploderade är giltiga. Alltså om SCC:er är tillräckligt som interimslösning fram till dess att EU och USA kommer fram till ett nytt avtal som rimmar med EU:s integritetslagstiftning.

Beslutet kan alltså dröja – och när det väl är på plats så återstår att se hur lång tid berörda företag har på sig att rätta till sina dataöverföringsprocesser. Men den stora frågan är förstås fortfarande: vad händer om EU även underkänner SCC:er och därmed klipper sista livlinan för amerikanska företag som skickar EU-användardata över Atlanten?

https://techcrunch.com/2022/02/21/dpc-meta-draft-data-transfers-decision/

Hackerkollektivet Anonymous har förklarat krig mot Ryssland

Det är inte bara Ryssland som förklarade krig i veckan. Efter att ryska tanks började rulla in i Ukraina så var det inte bara ukrainska sajter som drabbades av cyberattacker, även ryska sajter gick ned. Sajter som RT.com och sajterna som tillhör ryska regeringen och ryska försvarsdepartementet. Nu vet vi vilka som låg bakom: hackerkollektivet Anonymous.

Anonymous har med andra ord förklarat krig mot Ryssland som svar på Rysslands invasion av Ukraina.

Anonymous takes down Kremlin, Russian-controlled media site in cyber attacks

Hackers launch cyber attacks against Russian government websites, including state-controlled Russia Today, in response to the Ukraine crisis.

EU skickar sitt snabbrespons-cyberteam till Ukraina

Det finns olika slags vapen man kan skicka, tydligen. 2020 skapade EU, eller åtminstone Litauen, Kroatien, Polen, Estland, Rumänien och Nederländerna, ett snabbrespons-cyberteam. IT-säkerhetsexperter som var tänkta att kunna sättas in mot IT-hot. Nu skickas ett team till Ukraina.

Vid det här laget har Ryssland redan börjat skicka in trupper i Ukraina och åkt på ett gäng sanktioner som följd. Men redan för några dagar sedan så attackerades olika delar av Ukrainas infrastruktur av IT-attacker och, well, det var inte direkt överraskande att fingrar direkt började pekas åt ryskt håll. Och lika föga överraskande så var Ryssland snabba med att säga att det inte var dem på grund av titta vilken fin fågel.

Visst, gör Ryssland verklighet att sitt inte-alls-ett-hot-hot och rullar in i Ukraina med full kraft så spelar det som IT-gruppen kan göra mindre roll. Men det är oavsett ännu en påminnelse om hur sårbara våra uppkopplade samhällen är – och hur samhällskritiskt det är att säkerställa även det skyddet.

Ukraine: EU deploys cyber rapid-response team

Cyber-security experts from six countries are deployed, after Ukraine calls for help in defence against Russia.

Orden ”invasion” och ”angrepp” i rapporteringen om kriget i Ukraina förbjuds i ryska medier

Förvånande och inte särskilt förvånande. Ryska censurmyndigheten (formellt ”Tillsynsmyndigheten för medier”) Roskomnadzor har gått ut med nya regler för landets medier. Orden ”invasion” och ”angrepp” förbjuds i rapporteringen.

Inte särskilt förvånande med tanke på att, tja, Ryssland. Det är ju inte direkt en ny utveckling för landet, tyvärr. Men att det ändå behövs ett förbud och att det kommer nu, några dagar in i invasionen, är ändå lite oväntat.

Det flesta av Rysslands medier är redan rätt direkt under Putins kontroll och borde rimligtvis redan ha limbodansat sig runt användningen av just den typen av ord. Men det här skulle kunna tyda på att kontrollen inte varit lika tajt som myndigheten och Putin hade väntat sig. Lite av en panikåtgärd för att styra upp informationsflödet.

Ordet ”invasion” förbjuds i ryska medier

Ryska medier får inte använda ord som ”invasion” eller ”angrepp” när de beskriver Rysslands agerande i Ukraina, beordrar en rysk tillsynsmyndighet.

Forskare kanske har hittat bevis för att livet passerar revy framför våra ögon när vi dör

Det här är förstås väldigt tragiskt, men också väldigt spännande: forskare kanske har hittat bevis som backar upp påståendet att man ser sitt liv passera revy när man dör.

En man som var uppkopplad till en EEG-maskin fick hjärtstillestånd och dog mitt under proceduren. Det i sin tur gjorde att EEG-maskinen registrerade vad som hände i mannens hjärta i före, under och precis efter dödsögonblicket.

Och vad hände? Tydligen så aktiverades ökade mängden gammahjärnvågor, något som hjärnforskare genom åren har kopplat samman med hjärnans förmåga att lära sig och minnas. Inte bara det, det specifika mönster som formades i hjärnan påminde om hur det ser ut när människor drömmer eller minns saker.

Visst, det är en studie på en enda människa. Det bygger dessutom på våra antaganden om hur vi tror att hjärnan fungerar utifrån det vi har kunnat se genom åren. Men i min lilla lekmannavärld är det här bisarrt coolt som insikt. Eller ens potentiell insikt.

Ännu en liten pusselbit i att nysta upp det fantastiska som är våra hjärnor. Den enastående skapelse som naturen har gett oss som har gett oss så mycket – utom en manual till hur den mänskliga hjärnan faktiskt fungerar i detalj.

Doctors Were Able to Study a Man’s Brain Activity as He Died

The findings, obtained from a man who died while undergoing an EEG, might suggest that people experience a flash of memories as they pass away.

Skator överlistar forskares spårningsteknik

Ha. Skator 1 – forskare 0.

A mischief of magpies defeated scientists’ tracking devices

Magpies support ”Do Not Track” protocols.

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 7 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Indien förbjuder ytterligare 50 kinesiska appar

Trodde du att Indien hade taggat ned på appförbudsfronten? Glöm det. Nu förbjuder landet ytterligare 50 kinesiska appar. Utöver de runt 200 som har förbjudits sedan 2020.

Relationen mellan Indien och Kina kanske inte är riktigt lika risig som den mellan Ryssland och Ukraina, men det vore fel att de två länderna älskar varandra. Väldigt nära det motsatta känns det som. När Indien drog igång sin förbudscirkus sommaren 2020 så var det med ungefär samma argument som Trump-administrationen då körde mot TikTok i USA: för att skydda indiska medborgares data och för att kinesiska appar är potentiella hot mot den nationella säkerheten.

Och just TikTok var bland de första och den förmodligen största appen som förbjöds i Indien, men i listan hittar vi även Kinas största sociala plattform WeChat och onlinespelet PUBG Mobile. Den här gången är det inte lika kända appar (åtminstone inte här hos oss) som drabbas och det verkar mycket vara redan förbjudna appar som försöker runda förbudet med ett nytt namn. Men spelet Free Fire: Illuminate ska innan förbudet ha haft mer än 40 miljoner av sina totalt 75 miljoner globala användare i just Indien, så för utvecklaren Garena så lär det definitivt kännas.

Indien har med andra ord inga problem att förbjuda utländska appar (kinesiska åtminstone) som är ganska eller till och med väldigt populära i landet. Med tanke på hur protektionistiskt landet överlag är kring sina företag så ligger det förstås nära till hands att misstänka att det finns tankar på att hjälpa det egna landets techbolag i bakhuvudet när de här besluten fattas. Men det visar också hur det digitala allt mer bli slagfältet (bildligt och bokstavligt) när länder numer ska straffas.

Garena Free Fire, 53 other ’Chinese’ apps banned: Full list of banned apps

The Ministry of Home Affairs has recommended a ban on 54 Chinese mobile applications, including the popular game Garena Free Fire. Here are the details.

App Annie byter namn till Data.ai – ett tecken på att peak mobile är här

Om du har följt mina spaningar ett tag så har du stött på mobilanalysföretaget App Annie, vars apprapporter jag rätt regelbundet har lyft fram. Saker som de mest nedladdade apparna. Nu går App Annie i graven. Ja, eller rättare sagt: går i graven och återuppstår med nytt namn och delvis ny inriktning. Säg hejdå till App Annie, säg hej till Data.ai.

Det är fortfarande analys som gäller, men nu tänker App Annie, alltså Data.ai, satsa ännu mer på stordata och riktigt stora företagskunder. En breddning som egentligen inte är så konstig.

Så visst, det här är egentligen ett rätt ointressant namnbyte och ändrad inriktning för de flesta. Men det finns en sak här som gör att jag trots allt lyfter nyheten. Att App Annie nu går från mobilanalys till ett bredare dataparaply är ännu ett tecken på en allt tydligare utveckling: peak mobile är här. Eller kanske redan bakom oss.

Med andra ord: vi kommer nog aldrig använda mobilen lika mycket som vi gör just nu. Det mobila beteendet kommer att leva vidare, med alla sina datapunkter, men den mobila prylen kommer allt mer ersättas av andra sätt att koppla upp oss mot internet.

https://venturebeat.com/2022/02/16/app-annie-becomes-data-ai-to-be-the-unified-data-standard/

 

Digitalisering

EU vill bygga ett eget rymdinternetnätverk

SpaceX har just nu fler internetsatelliter runt Jorden än något annat företag, men det betyder förstås inte att ingen annan är sugen på att pröva lyckan. Som EU. EU-kommissionen klubbade i veckan en satsning på ett eget rymdinternetnätverk. Prislapp? 63 miljarder kronor.

Nu ska det här godkännas av parlamentet och medlemsländerna innan det överhuvudtaget går att trycka på startknappen för själva initiativet, men det känns som något som nog har stor chans att gå igenom.

Vad betyder då det här? Att EU vill ta fram en egen motsvarighet till Starlink, SpaceX:s rymdinternetabonnemang. Istället för att få internetuppkopplingen via de vanliga mobilmasterna och fiberkablarna så skickas den ned från rymden. Och målgruppen är ungefär det som SpaceX främst ser som användare: de som bor på ställen där det är dålig eller obefintlig täckning (även om de flesta som hoppar på Starlink så här i början förmodligen bor där det redan finns rätt bra 5G-stöd).

Men det finns två andra saker här som är värda att ta upp. Den ena är att det här är ännu ett steg från EU för att säkra den egna digitala infrastrukturen. Att kort sagt göra det svårare att slå ut internet och därmed väldigt många samhällsfunktioner genom att öppna ännu ett sätt att distribuera internet.

Den andra intressanta saken är av mer principiell karaktär: frågan om vem som faktiskt ska sitta på förutsättningarna för internet. Så här långt har i princip allt vad gäller internet, inte minst abonnemangen, legat i händerna på privata företag som har kunnat sätta sina egna prislappar på tillgången. Men ju närmare vi kommer att se internet som en mänsklig rättighet, desto mer relevant blir det att fråga sig om det faktiskt längre är hållbart. Vad ska det egentligen kosta att ta del av en mänsklig rättighet och vem bestämmer vem som får tillgång?

EU utmanar Spacex – ska bygga eget satellitinternet

EU vill trygga internetuppkopplingen på avlägsna platser. Budgeten för projektet ligger på 63 miljarder kronor.

 

Ekonomi och finans

EU siktar på att presentera lagförslag för en digital euro i början av 2023

I Kina rullar utrullningen (döh…) av den digitala yuanen på allt snabbare. Alltså den digitala versionen av landets traditionella valuta. I början av året rapporterades att digiyuanen redan ska användas av 250 miljoner människor (även om det lär vara i lite olika omfattning till vardags). Snart sagt de flesta länder verkar vara på gång att sjösätta eller testa egna varianter – då vill EU förstås inte vara sämre.

I början av 2023 hoppas EU-kommissionen kunna presentera ett lagförslag som ska kunna bana väg för en digieuro. Ett unionsövergripande ramverk, alltså.

Okej, nu lär det inte påverka just oss jättemycket (även vi garanterat vill vara med och tycka till – om inte annat för att försöka se till att EU ser till att följa de standarder som Sverige har kommit fram till, typ). Och vi pratar alltså inte om att en digieuro ska lanseras eller ens börja testas tidigt nästa år, utan att ett lagförslag ska landa då. Sen ska ett antal kvarnar mala.

Men oavsett. Ett principiellt stort steg.

Digital euro bill due early 2023

The legislative process is timed in lockstep with the European Central Bank’s in-house experiments on virtual currency.

Ryssland börjar testa en digital rubel

Ryssland gör en Kina. Dubbelt upp. Dels har landet börjat testa sin egen digitala valuta, sin egen digitala rubel, och dels siktar landet på att reglera kryptovalutor hårdare. Ja, landets centralbank uppmanar dessutom de lagstiftande instanserna att helt förbjuda kryptovalutor i Ryssland, inklusive att bryta ny.

Överlag gillar inte centralbanker just kryptovalutor, eftersom de i stort är en skuggekonomi som har en milt sagt oklar regleringsstatus. Men även om de flesta länder vid det här laget har olika långt gångna planer på att ta fram egna digitala valutor (utgivna och kontrollerade av centralbanker) och vill skärpa regleringen av just kryptovalutor (valutor som inte ges ut och kontrolleras av någon central instans) så är rena förbud än så länge inte på bordet. För det mesta.

Här hittar vi förstås ännu en gemensam nämnare mellan Ryssland och Kina. De är båda anti-demokratiska diktaturer som ogillar allt som de inte kan kontrollera. Läs: sånt som kan underminera ledarnas möjligheter att göra som de vill med sina länder och sina medborgare.

Bank of Russia Proceeds With Digital Ruble, Renews Push for Crypto Ban

Three Russian banks are piloting the CBDC, while the Bank of Russia is suggesting a new, harsher bill to ban cryptocurrencies in Russia.

Dropbox går med vinst för första gången

Kors i taket! Dropbox går med vinst för första gången! 335,8 miljoner dollar på en omsättning om 2,16 miljarder (vilket också innebär att 2021 var första gången som Dropbox omsatte över 2 miljarder dollar).

2020 (och stora delar av 2021) var mumma för en hel massa företag som såg sin verksamhet dra iväg rejält. De företag som gynnades av att vi helt plötsligt tvingades sitta hemma större delen av vår tid. De företagen som nu i många fall har rasat brutalt på börsen i takt med att världen har öppnat upp.

Här hittar vi inte Dropbox. Eller rättare sagt: Dropbox har mest tuffat på ungefär som vanligt. Tjänsten  användes redan före pandemin, såg ingen Zoom-rusning när världen stängde ned och har nu inte drabbats av en postpandemikäftsmäll.

Men att 2021 blev det första året som Dropbox kunde visa upp en vinst är ändå lite av ett styrketecken att företagets delvisa ompositionering från bara en molnlagringstjänst till en bredare samarbetsplattform verkar gå rätt bra.

Med tanke på att hybridarbete verkar vara här för att stanna så lär Dropbox ligga bra till även framöver. Men med det sagt så känns de fortfarande väldigt mycket som ett uppköpsobjekt. Jag är faktiskt förvånad att ingen har lagt vantarna på dem redan. Har nog snarast handlat om att Dropbox velat ha för mycket betalt än att det inte har funnits intressenter. Tittar vi på vad som har betalats för techbolag bara så här långt i år så är ju de 9 miljarder som Dropbox just nu är värt inte alls särskilt mycket pengar.

Dropbox delivers strong earnings and first full year of profitability – SiliconANGLE

Dropbox delivers strong earnings and first full year of profitability – SiliconANGLE

Volkswagen uppges förhandla om att köpa Huaweis verksamhet för självkörande fordon

Ända sedan USA svartlistade företaget så har det gått lite… sådär för Huawei. Den kinesiska mobiltillverkaren ni vet. Ja, och förstås även tillverkare av mycket annan teknik. Som lösningar för självkörande fordon. Lösningar som nu kan vara på väg att köpas upp – av Volkswagen.

Det är uppgifter som pekar på att Huawei, som ännu ett försök att försöka få ordning på ekonomin som fått sig en rejäl törn efter USA:s svarlistning kan vi tänka, förhandlar om att sälja just den delen av företaget till det tyska bilmärket. Ett köp åt det andra hållet jämfört med vad vi är vana vid, alltså.

ATT Huawei går och dumpar den här delen som än så länge mest handlar om framtidsförhoppningar är inte jättekonstigt. Mer oväntat är att köparen alltså kan bli icke-kinesisk.

Som sagt. Obekräftade uppgifter. Men om de stämmer att de båda företagen förhandlar om en försäljning så blir det intressant att se vad som faktiskt kan komma att ingå i köpet med Kinas kommunistpartis goda minne.

Pratar vi självkörande teknik så pratar vi också väldigt mycket AI. Och just AI-teknik är något som Kina varit milt sagt ovilliga att släppa ifrån sig. När TikTok var på gång att tvångsförsäljas så började Kina vifta med en vetoflagga just gällande appens AI- och algoritmdelar.

Det som kanske talar lite för att den här affären skulle kunna gå igenom är väl att det varken handlar om ett japanskt eller amerikanskt märke (mest eftersom de sistnämnda inte får göra affärer med Huawei). Återstår att se hur mycket sanning det ligger i uppgifterna – och om förhandlingarna i så fall slutar med ett köp.

https://pandaily.com/volkswagen-seeking-to-acquire-huaweis-autonomous-driving-unit/

 

Övrigt

EU kan vara nära att avgöra om Googles och Metas dataöverföringar från EU till USA är lagliga

Popcorn time much? Nu kan EU vara nära att avgöra om Googles och Metas överföringar av användardata till USA är lagliga eller inte.

Det handlar förstås om det juridiska gråzonskaoset som uppstod efter Schrems II-domen, när EU-domstolen underkände det dataöverföringsavtal som fanns mellan EU och USA (eller egentligen med alla länder och aktörer utanför EU). I väntan på att de båda sidorna ska enas om ett nytt avtal så har techbolagen (jGoogle och Meta, men förstås även andra) lutat sig mot SCC:er – standard contractual clauses. Nu kan EU alltså vara på gång att landa i om det är en acceptabel, tillfällig ersättare till en ny överenskommelse mellan EU och USA.

Okej, det är Irlands dataskyddsinstans som ska komma med ett avgörande i frågan, men eftersom det är Irland som sköter tillsynen av de stora techjättarna (i och med att de europeiska huvudkontoren ligger där) så är det i praktiken mer eller mindre ett EU-beslut vi pratar om.

Den stora frågan är förstås vad som händer om myndigheten på Irland kommer fram till att SCC:er inte är kompatibla med EU:s integritetslagstiftning och därmed är olagliga. När alltså den sista livlinan för de amerikanska bolag som hanterar EU-medborgares data och vill kunna skeppa den fram och tillbaka över Atlanten klipps av.

Kommer EU i så fall att gå all in på att följa vad de egna översynsmyndigheterna och domstolarna har kommit fram till och tvinga de amerikanska bolagen att ta fram lösningar som är helt fredade från insyn från amerikanska underrättelsemyndigheter eller… säga åt dem att packa ihop och dra?

Facebook-owner Meta, Google, and others face key Irish data privacy ruling

Data watchdog has cast doubt on the legality of so-called standard contractual clauses to transfer swathes of user data to the US for processing

Jio Platforms investerar 200 miljoner dollar i Google-backade Glance

Ännu en stor investering i Indien. Jio Reliance investerar 200 miljoner i Glance. En affär som på flera sätt kanske känns, bokstavligen talat, väldigt avlägsen för oss här.

Men det finns intressanta saker. Den mest uppenbara är att det handlar om att Indiens största privata företag plöjer ned 200 millar i en lokal startup som redan backas av Google. Det är dessutom inte första samarbetet mellan Google och Jio – en av Googles största företagsinvesteringar var i just Reliance Jio, när de stoppade in 4,5 miljarder dollar 2020.

Det är med andra ord ännu ett bevis på hur viktig den indiska marknaden är för de (främst) västerländska techjättarnas tillväxt det här årtiondet. Och hur viktigt det är att gå via de lokala företagen för att lyckas i Indien.

Men det finns också en annan intressant sak: Glance erbjuder låsskärmsinnehåll (på Android-mobiler dårå). Kort sagt möjlighet att visa saker på låsskärmen. Inte nytt i sig, men Glances ambitioner är att bredda sitt erbjudande med saker som liveströmmat innehåll och e-handel. Direkt på låsskärmen.

Reliance Jio invests $200 million in Google-backed Glance

Jio Platforms is investing $200 million in Glance, which serves media content, news and casual games on Android handsets’ lockscreen.

Google gör det möjligt att installera Chrome OS på Mac- och PC-datorer

Oj vad jag gillar det här initiativet på ren princip. Google har presenterat en första tidig version av Chrome OS Flex. En version av Chrome OS tänkt för… Mac- och PC-datorer.

Varför gillar jag det här? Ja, det är inte något som är tänkt för en sprojlans nya M2-Mac, utan för datorer som har några år på nacken. Förmodligen så många år att de inte längre stöds av Microsoft eller Apple och därmed inte kan uppdateras längre. Det kan innebära att användare inte längre kan täppa till säkerhetshål och kanske rentav inte längre kan använda delar av internet längre.

Här är tanken att Chrome OS Flex ska kliva in och därmed förlänga livslängden på gamla datorer.

Utan att jag har en aning om hur bra det här kommer att fungera i praktiken så är det alltså ett riktigt härligt hållbarhetsinitiativ. Visst vill Google på så sätt locka in fler användare till sitt eget ekosystem, men hej. Nu fokuserar jag på miljöaspekten.

https://techcrunch.com/2022/02/15/google-wants-to-bring-chrome-os-to-your-pc-or-mac/

Vad händer med inopererad teknik i våra kroppar när ingen längre kan supporta den?

Här är en sak som jag inte har tänkt på, men som lär bli allt viktigare framöver. Vad händer med teknik som har opererats in i våra kroppar när supporten upphör?

Det börjar komma allt fler fantastiska lösningar som gör att vi på tekniskt sätt kan ersätta kroppsdelar och kroppsfunktioner som har slutat fungera – eller som aldrig har fungerat. Ja, okej, det här har vi ju kunnat länge via exempelvis kroppsproteser som ersätter saknade ben och armar. Hörselapparater. Glasögon och linser. Men det som blir allt vanligare nu är när inopererad teknik kan återställda kroppsfunktioner på sätt som tidigare inte har gått. Som att låta blinda människor ”se” igen, eller låta paralyserade människor gå.

Men vad händer med dem här när supporten upphör?

Visst kan det finnas utmaningar med batterier som kan ta slut vid väldigt olämpliga punkter, men här pratar vi om när det inte längre går att uppdatera operativsystemet i en mobil eller dator därför att den är för gammal. Eller att ingen längre kan reparera eller byta ut delar längre eftersom företag som sitter på patentet har slutat supporta lösningen eller kanske rentav har gått i konkurs.

Vad gäller egentligen för right to repair för teknik inopererade i våra hjärnor? För teknik som inte bara kommer att användas 6-7 år utan 60-70 år?

Det här lär bli ett område som lagstiftare kommer att behöva lägga mycket tid på kommande årtionden. Och är det något område där öppna lösningar och standarder inte bara är önskvärda utan borde vara snudd på ett krav redan nu så är det just bioteknik.

Their Bionic Eyes Are Now Obsolete and Unsupported

These early adopters found out what happened when a cutting-edge marvel became an obsolete gadget… inside their bodies.

Coinbases Superbowl-reklam kraschade Coinbases sajt

Hur sänker man sin egen sajt? Om man är Coinbase så kör man en Superbowl-reklam. En reklam som dessutom bara består av en… studsande QR-kod. Plus ett erbjudande om att alla som registrerar ett Coinbase-konto får bitcoin till ett värde av 15 dollar.

Men framförallt berodde nog kraschen på att folk inte hade en aning om vem som stod bakom reklam och blev nyfikna.

Coinbase’s bouncing QR code Super Bowl ad was so popular it crashed the app

Coinbase’s clever, DVD-inspired QR code Super Bowl commercial promoted the service with a free sign up and $3 million giveaway, but was also so popular that it crashed the company’s app.

Version 100 av Chrome och Firefox kan bli Y2K-buggen all over again

Jaaaaa! Retro! Minns ni Y2K-buggen? Den som byggde på att datorsystem framtagna under 70- och 80-talen inte hade tagit höjd för att årtusendet skulle ta slut och att årtal skulle börja med 20 istället för 19?

Som i sin tur skulle slå ut alla datorsystem och därmed bli slutet på civilisationen som vi känner den? Visst var det ett antiklimax när det inte alls blev Mad Max den där natten när 1999 blev 2000 – men nu får vi en ny chans!

Det handlar om att såväl Firefox som Chrome börjar närma sig version 100. Något som kan få sajter att haverera. Eftersom 100 består av…. tre siffror. Istället för… två.

Det är så fint att vi aldrig lär oss.

Så…. W1H? V1H? B1H?

Firefox and Chrome versions ’100’ may break some websites

As both the Chrome and Firefox browsers approach their 100th versions, what should be a reason for the developers to celebrate could turn into a bit of a mess.

Bitcoin allt vanligare grälorsak under skilsmässor

Barnen? Hunden? Skivsamlingen? Sommarstugan? Nejdå! Vad grälar vi om under skilsmässor 2022? Vem som får alla Bitcoin förstås!

Divorcing Couples Fight Over the Kids, the House and Now the Crypto (Published 2022)

Dividing the family’s Bitcoin stash has become a major source of contention in divorce cases.

IBM vill bli av med alla dinobabies i sin personal

Boomer? Sååå förra veckan. 2022 är det ”dinobabies” som gäller.

IBM executives called older workers ’dinobabies’ who should be ’extinct’ in internal emails released in age-discrimination lawsuit

Internal emails released in a discrimination lawsuit on Friday show IBM’s plans ”to oust older employees from its workforce,” the plaintiff said.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 5 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Metas kryptovaluta Diem läggs ned

Då har förra veckans uppgifter bekräftats: Facebooks kryptovaluta Diem läggs ned. Två år efter det att Facebook lanserade sitt ambitiösa kryptoprojekt under mycket pompa och ståt så såldes de kvarvarande tillgångarna, inklusive immateriella rättigheter, igår till banken Silverlake.

Försäljningen gjordes, kan man tänka, för att rädda lite av de investeringar som Facebook och de övriga organisationerna som var inblandade har plöjt ned. Runt 200 miljoner dollar ska försäljningen ha dragit in.

Libra, som valutan hette när den introducerades, utlovade en revolution av det finansiella systemet (ja, typ), men massivt motstånd från politiker och centralbanker gjorde att ambitionerna sänkes steg för steg. Även om det formellt är organisationen Diem Association som står som ägare till valutan och dess tillgångar så har det alltid mest varit ett Facebook-projekt.

Men Diem är alltså inte längre ett Meta-projekt. Och var det nog aldrig. Mark Zuckerberg fokuserar som bekant numer på helt andra saker med sitt företag.

Allt som allt Facebooks så här långt absolut största misslyckande.

Facebook-backed Diem Association confirms it’s ’winding down’

The Diem Association confirmed that it’s selling its assets to Silvergate, and that it would ”begin the process of winding down.”

Wordle köps upp av New York Times 

Hejhopp det gick fort. Ni vet Wordle, 2022 års mesta spel? Det har nu… blivit uppköpt. Apple? Google? Meta? Valfritt spelbolag? Nix, av… New York Times. Tidningen alltså. För ett belopp ”i den lägre delen av det sjusiffriga dollarspektrat”. 

New York Times kände väl att de behövde en sudoku-ersättare. 

Så vad kommer hända nu med gratisspelet Wordle? Det kommer att flytta över till New York Times sajt och där bli del av tidningens övriga pysselavdelning. Och kommer ”initialt fortsätta vara gratis för nya och befintliga spelare”. Läs: kommer snart börja kosta pengar. 

Wordle has been bought by The New York Times, will ’initially’ remain free for everyone to play

Josh Wardle is selling his smash hit online game Wordle to the New York Times for a price ”in the low seven figures.” The word guessing game will remain free when it moves over to the NYT’s Games suite of word games.

Citrix köps upp för 16,5 miljarder dollar

Uppköpen står som spön i backen just nu. Vi har så här långt i år sett två jätteuppköp på spelområdet (Microsofts köp av Activision Blizzard och Take-Twos av Zynga) och idag kom tre uppköp – på samma dag. Först kom Sonys köp spelbolaget Bungie, sedan meddelade New York Times att de köper ordspelet Wordle och nu kommer nyheten att Citrix köps upp av investmentbolagen Vista Equity Partners och Evergreen Coast Capital. Och det är dessutom dagens överläget största affär: 16,5 miljarder dollar.

Men även om det sistnämnda köpet alltså var dagens största (och ett jätteköp alla kategorier) så är det förmodligen det som involverar de minst kända företagen för gemene man. Citrixs verksamhet handlar om virtualisering och molntjänster, så väldigt mycket hardcore-IT, alltså.

Efter uppköpet så kommer Citrix att slås samman med Vista-ägda Tibco för att skapa en ny storspelare inom just molntjänster, virtuella arbetsmiljöer och analys. Kort sagt en konstellation väldigt mycket som gjord för ett värld med hybridarbetsarbetsliv.

Men det här visar också att även molntjänstbranschen så sakteliga börjar närma sig tillväxttaket. Vi lär kort sagt se fler liknande affärer de närmaste åren i takt med att konsolideringen tar fart på allvar.

Citrix to be acquired by Vista and Evergreen/Elliott in a $16.5B all-cash deal, will be merged with Tibco to create SaaS powerhouse | TechCrunch

More consolidation is afoot in the world of IT to meet a new demand from enterprises for ”one-stop shops” covering a wide range of needs in our hybrid

Spotifys kvartalsrapport Q4 2021: första helåret med vinst, men svag prognos för 2022

Igår kom Spotifys kvartalsrapport som i stort var trevlig läsning för Spotifys aktieägare. Spotify slog marknadens förväntningar både vad gällde omsättning och vinst och företaget passerade dessutom en historisk milstolpar. Spotify har för första gången totalt över 400 miljoner användare (406 miljoner för att vara exakt).

Trots det rasade Spotify-aktien med 13 % i efterhandeln. Nästan lika illa som Metas ras samtidigt. Anledningen? Sämre framtidsutsikter än väntat.

Spotifys användare fördelas numer på 236 miljoner annonsabonnemang och 180 miljoner betalabonnemang. Jämfört med för ett år sedan så betyder det ökningar med 16 % respektive 19 %. På gott och ont så ökar antalet annonslyssnare snabbare än de betalande användarna. Bra för att Spotify får in fler lyssnare som kan konverteras till betallyssnare när de väl är inne, men dåligt därför att det är betalanvändarna som drar in mest pengar. Spotify tjänar helt enkelt mindre pengar per användare ju fler annonslyssnare de har.

Med det sagt så fanns det ljusglimtar även för intäkterna från annonser. Totalt så landade omsättningen för kvartalet på 2,7 miljarder dollar fördelat på 2,3 miljarder från betalabonnemang och 394 miljoner från annonser. Däremot så ökade annonsintäkterna nästan dubbelt så snabbt som betalinkomsterna (40 % vs. 22 %).

Poddlyssnandet fortsätter att vara allt viktigare för Spotify (bara att se senaste veckans Rogan-kontrovers för att få en känsla för det). Det fortsätter också upp, även om Spotify inte redovisar poddlyssnandet separat så fick vi veta att antalet månadslyssnare ökade ”dubbelsiffrigt” till ny all-time high. 10 % eller 99 %? Bra fråga. Men att inte minst annonsintäkterna ökar lär bero på poddarna – alltså att Spotify inte behöver dela lika mycket intäkter med de som skapar innehållet jämfört med musiken.

No Title

No Description

Apple blir tredje bolag någonsin att nå årlig vinst över 100 miljarder dollar

I förra veckan kom Apple med ännu en hysteriskt bra kvartalsrapport. Q4 2021 blev dessutom Apples omsättningsbästa kvartal någonsin. Men inte bara det: tydligen är det dessutom första gången som Apple nådde en årsvinst över 100 miljarder dollar. 

Men inte bara det: Apple ska dessutom vara det tredje företaget som når den här milstolpen. Det ena är Vodafone som nådde hit 2014, men då tack vare en engångsinkomst från försäljningen av Verizon Wireless. Det andra är det statliga saudiarabiska oljebolaget Aramco som nådde 111 miljarder i årsvinst 2018. (Okej, eftersom Apples bokföringsår inte är samma sak som kalenderåret så pratar vi i Apples fall om rullande tolv, men hej.)

100 miljarder dollar i vinst you say? Någon jämförelse? Ja, som att det var Apples totala börsvärde 2007. Och nästan en femtedel av Sveriges BNP 2020.

Rätt bra jobbat av ett företag som stod på ruinens brant mer eller mindre hela nittiotalet.

Metas börsvärde minskade med 220 miljarder dollar efter kvartalsrapporten, största endagsraset någonsin på USA-börsen

Det blev som väntat tokaktieras efter den kalldusch som Meta bjöd på med gårdagens kvartalsrapport, som bjöd på såväl sjunkande kvartalsvinst som att Facebooks dagliga användare minskade för första gången någonsin.

Det ledde till att Meta idag slog ett rätt dystert rekord: Meta är nu det företag som har stått för det största endagsraset för något bolag på den amerikanska börsen någonsin. Över 24 % av företagets börsvärde raderades i samma stund som Nasdaq-börsen öppnade. En fjärdedel alltså. Som i pengar innebar runt 220 miljarder dollar. Nära hälften av Sveriges totala BNP 2020.

Nu har Meta-aktien visserligen repat sig en aning, men vi kan nog tro att rekordet kommer att stå sig till dagens stängning. Särskilt som det numer näst största endagsraset från 2018 var runt 120 miljarder dollar. Och företaget som den gången stod för ett historiskt rekordras var… Facebook.

Meta just suffered the largest one-day wipeout in US corporate history. Its valuation slumped by nearly $240 billion.

In its fourth-quarter earnings Wednesday, Meta said Facebook user numbers were down for the first time, as its metaverse business lost $10 billion.

Amazons börsvärde rusar med 190 miljarder dollar – nytt endagsrekord för ett amerikanskt bolag

När Meta presenterade siffrorna för sista kvartalet 2021 så öppnade sig falluckan under aktien. Nästan i samma stund som USA-börserna öppnade dagen efter så tappade Meta runt en fjärdedel av sitt börsvärde – över 230 miljarder dollar. Det var dessutom det största endagsraset för något företag någonsin i USA. För Amazon gick det desto bättre.

Dagen efter sin Q4-rapport så rusade Amazon-aktien över 13 %. Det i sin tur gjorde att Amazons börsvärde ökade med 190 miljarder dollar under en enda dag. Precis som Meta ett rekord – fast ett inverterat sådant. Amazons rusning innebär den största endagsökningen för något företag på USA-börsen någonsin (i båda fallen pratar vi reda pengar och inte procentuella förändringar).

I och med att de två techgiganternas börsförändringar nära nog tog ut varandra, betyder det att de största techbolagen har blivit så stora att de har… blivit en universell konstant?

https://www.wsj.com/articles/amazon-share-price-surges-premarket-following-bumper-earnings-11643975567

Canva köper datavisualiseringsföretaget Flourish

Gillar du att använda Canva till ungefär allt ditt bildfixande (ja, och mer och mer videofixande)? Nu kommer tjänsten lära sig ännu fler skills: Canva köper Flourish.

Vad gör då Flourish? Visualiserar data. Det ska alltså bli ännu enklare att omvandla data till storytelling. Ja, eller åtminstone infografik. Och det ser inte ut som att alla Canva-fan behöver vänta särskilt länge på Flourish-funktionalitet: planen är att Flourish ska integreras i Canva redan kommande månad.

Så… en sexigare Excel?

Canva acquires Flourish in mission to tell better stories with data | TechCrunch

The acquisition comes as the visual communications company reached over 75 million monthly active users, up over 30 million in the past 12 months.

Indien föreslår 30 % skatt på inkomster från kryptovalutor och NFT:er

Kinas rätt brutala expressreglering av landets techbolag förra året har fått mycket uppmärksamhet i medier som bevakar den digitala utvecklingen, men även Indien dunkar ut rätt… intressanta lagar på det här området. Här kommer ännu en: en Appstore-avgift på krypto.

Kort sagt är det ett nytt lagförslag som vill beskatta inkomster från kryptovalutor och NFT:er (alltså de digitala blockkedjebaserade föremål som man kan köpa med kryptovaluta). Skattesatsen föreslås till 30 % (okej, den faktiska avgiften som de flesta iOS- och Android-appar numer betalar är 15 %, men ni fattar). Dessutom ska gåvor av virtuella tillgångar beskattas på samma sätt.

Sist men inte minst så kommer det inte, till skillnad hur det är med värdepapper här hemma hos oss, möjligt att kvitta förluster vid försäljningar mot andra vinster.

Egentligen är förslaget i sig inte särskilt nytt i sig. Det handlar om beskattning av värdepapper, om man så vill. Skillnaden är förstås att det handlar om kryptovalutor och digitala tillgångar som i dagsläget inte faller under någon slags nationell reglering (ja, eller väldigt liten sådan). Men det är samtidigt också om man så vill en uppgradering och bekräftelse av de här tillgångstyperna: att mer eller mindre säga att kryptovalutor och digitala föremål är jämställda med mer traditionella motsvarigheter.

India proposes 30% tax on crypto and NFTs income

India announced plans to launch a digital currency and tax cryptocurrencies and NFTs as it moves closer to recognizing virtual digital assets as legal tender.

Indien planerar att lansera digital rupie under 2023

En riktig kryptovecka för Indien: dels lagförslaget som ska beskatta inkomster från kryptovalutor och andra virtuella tillgångar och dels beskedet att landet siktar på att börja rulla ut en digital rupie under 2023. En digital version av landets valuta, alltså.

Så ja, det handlar just om en digital valuta och definitionsmässigt egentligen inte en kryptovaluta. Det är alltså en valuta utgiven av Indiens centralbank precis som den fysiska rupien och inte en valuta där användarna själva sitter på sedelpressen. Vi pratar alltså om en CBDC (central bank digital currency). Men det är oavsett ett rätt stort steg.

Landet har sedan ett par år tillbaka skapat en inhemsk, central plattform för alla former av mobila betalningar: UPI (Unified payment interface). Om man så vill en tänkt standardiserad hubb för att integrera mobila betalningstjänster med varandra och andra. Nu siktar man alltså på att under nästa år börja rulla ut en helt virtuell valuta som inte minst ska kunna användas med UPI-kopplade betallösningar.

https://bit.ly/3GuU6z5

 

Övrigt

EU konstaterar att annonsbranschen i EU har brutit mot GDPR

EU slår inte bara ned på amerikanska techjättars förehavanden här hos oss när det handlar om datainsamling och spårning. Nu har även branschorganisationen IAB Europe fått smäll på fingrarna.

Artikeln har en mer detaljerad genomgång av vad det är som EU har invändningar mot, men i stort handlar det såväl om hur samtycken har samlats in och hur dessa samtycken sedan har använts för att rikta annonser. Så in och läs artikeln för en bättre genomgång. Konsekvensen är oavsett en bot på 250 000 euro och krav på att organisationen måste bygga om sitt adtech-ramverk. Dessutom måste all data som har samlats in på, enligt EU, felaktigt sätt nu måste raderas.

Nu betyder det här förstås inte att det här inte kommer att ge följdverkningar även för de stora amerikanska annonsplattformarna och det är också oklart exakt vad det kommer att innebära i praktiken (IAB kommer dessutom överklaga beslutet, så sista ordet är inte sagt).

Men det mest intressanta med beslutet är det som artikeln är inne på: betyder det här att EU måste förlika sig med insikten att myriaden av samtyckesrutor på sajter i EU inte längre fungerar som det var tänkt? (Ja, om de någonsin gav önskad effekt.)

Det kan alltså vara ännu ett område där förutsättningarna för annonsering som vi känner dem idag kan skakas om rejält.

Regulators find Europe’s ad-tech industry acted unlawfully

Europe’s data protection regulators have found that the ad-tech industry on the continent has been acting unlawfully.

Huawei stämmer Sverige för 5G-förbudet

Trodde ni att grälet mellan Huawei och Sverige var över? Tok heller. Nu stämmer Huawei Sverige i internationell domstol.

Anledningen är förstås att Sverige portade Huawei och ZTE från att delta i auktionen av 5G-licenser för något år sedan. Efter att ha försökt och misslyckats med att få svenska domstolssystemet att upphäva förbudet så har det kinesiska företaget nu alltså vänt sig utomlands.

Vad vill då Huawei ha som plåster på såren? 5,2 miljarder dollar, som ska täcka förlorade intäkter 2021-2025. Minst. Kanske 30-40 miljarder. Vilket totalt sett är ett… rätt stort spann.

Visst, med tanke på att Huawei drabbas allt hårdare av USA:s svartlistning så är säkerligen alla intäkter välkomna. Och med tanke på hur nära Huawei är kommunistpartiet och statsapparaten i Kina så vill de säkerligen ge Sverige en näsbränna. Men jag tror att det också är ett utslag för att Huawei är oroliga för att det här kan få ännu fler dominorbrickor att falla. Att fler länder i EU kan göra USA och Sverige sällskap i förbudsligan.

https://www.di.se/nyheter/huawei-stammer-svenska-staten/

USA kan överväga hårdare reglering av kinesiska appar som TikTok

Minns ni hela cirkusen kring TikTok i USA 2020? När Trump hotade att förbjuda appen om ägarbolaget Bytedance inte gick med på att sälja TikTok till amerikanska företag? När Biden tog makten så var en av de första sakerna som han gjorde att dra tillbaka den presidentorder som förbjöd TikTok (och även Kinas största sociala plattform WeChat). Däremot tillsatte Biden en utredning som skulle ta sig en titt på kinesiska – eller rättare sagt utlandsägda – appar ur ett säkerhetsperspektiv. Nu ser det ut som att det kan leda till hårdare regleringar.

Det handlar om en ny regel som utfärdades av USA:s handelsdepartement redan i november förra året och departementet går just nu igenom kommentarerna som kom in under remissrundan. Regeln, med det snärtiga namnet Securing the information and communications technology and services supply chain; connected software applications (SICTSSCCSA?), siktar på att bredda definitionen av ”information and communications technology and services” så att även just ”connected software applications” ingår.

Vad betyder det här på ren svenska? Att appar som just TikTok faller under regelverket och att amerikanska myndigheter därmed har rätt att begära ut information om och granska den här typen av tjänster. Mer specifikt granska och säkerställa att tjänsternas datainsamling följer amerikansk lagstiftning.

Vad innebär det här i praktiken? Ja, det vet vi inte just nu. Inte heller när regeln kommer börja gälla. Men vad vi vet är alltså att det INTE handlar om ett automatiskt förbud utan utökade tillsynsbefogenheter för amerikanska myndigheter när det handlar om utländska appars datahantering.

Så egentligen inte särskilt kontroversiellt kan tyckas – men nu handlar det alltså främst om Kina. Relationen mellan USA och Kina är som bekant lite lätt… ansträngd och Kina har visat sig vara synnerligen kinkigt när det handlar om att ge USA i kinesiska företagets verksamhet. Vi kan med andra ord anta att det här inte kommer att förbättra relationen mellan de båda länderna.

Biden Considering New Regulations on Foreign-Owned Apps Like TikTok

Department of Commerce is currently reviewing public comments about the proposed rule

Hackare slår ut Nordkoreas och Andorras internet

Senaste åren har vi sett flera högprofilerade hackerattacker som inte bara har slagit ut företag utan också mer eller mindre samhällskritiska funktioner. Saker som kollektivtrafik och sjukhus. Anledningen att det här blir allt vanligare och får allt större konsekvenser, trots att insikten om hackerhot blir allt större, är att snart sagt allt sitter ihop via internet. Men lite mindre uppmärksamhet är att det här senaste veckorna också har lett till att internet överhuvudtaget har slagits ut i två länder: Nordkorea och Andorra.

I Andorras fall handlade det, vad det verkar, lite ironiskt om en överbelastningsattack som kom från några som ville vinna en Minecraft-turnering. Nordkorea-attacken ser ut att ha kommit från en oberoende hackare som utsattes för ett intrångsförsök från hackare från just Nordkorea och ville ge igen.

Det båda länderna har gemensamt är att de har rätt få ingångar till internet. Hackerattacken mot Andorra skedde mot landets enda internetoperatör, vilket gjorde att internet i hela landet slogs ut. Nordkorea har som bekant ett rätt hårt kontrollerat internet med ett fåtal webbplatser, men det innebär också att det finns färre ställen där en attack behöver få effekt.

Vi ser hur inte minst diktaturer håller på att följa i Kinas fotspår och skapa rejäla väggar online för att kunna styra flödet av information online inom landet. Framförallt för att stoppa alla former av kritik mot regimen och demokratiska initiativ. Men även här kan det omvänt också göra det enklare att slå ut kontakten med övriga internet, när det finns ett mindre antal kontrollhubbar in och ut ur landets internettrafik.

Det här kommer bli intressant (ja, eller oroande) att följa i takt med att det byggs allt fler murar både i den fysiska och i den digitala världen.

North Korea Hacked Him. So He Took Down Its Internet

Disappointed with the lack of US response to the Hermit Kingdom’s attacks against US security researchers, one hacker took matters into his own hands.

Meta skrotar sitt wi-fi-program i tillväxtländer

Det verkar var en nedläggningsvecka för företaget som en gång i tiden hette Facebook. Först bekräftade Diem Association (i praktiken Facebook och numer Meta) att de säljer av alla tillgångar kopplade till kryptovalutaprojektet Diem och dagen efter får vi veta att Meta skrotar sin internetuppkopplingssatsning Express Wi-Fi.

Nu lär den sistnämnda vara betydligt mindre välkänd. Det handlar om ungefär vad det låter som: Facebooks produkt för att erbjuda internetuppkoppling till överkomligt pris. Så ja, det handlade framförallt om en tjänst för tillväxtmarknader som Indien. Samarbeten med lokala internetoperatörer som del i Facebooks mångåriga ambition att lägga beslag på nästa miljard internetanvändare.

Ingen anledning ges, men som artikeln konstaterar så kommer det kort efter rapporter om att Express-kunder har drabbats av avgifter för sånt som ska ha varit gratis. Kanske var enklare att lägga ner än att försöka lösa det.

Men det är oavsett ett lite oväntat drag. Facebooks olika initiativ att erbjuda billig eller gratis internetuppkoppling har visserligen mött kritik, bland annat på grund av att Facebook har undantagit datatrafik till sina egna tjänster i de totala datatrafikspottarna, men ändå. Facebook – och numer Meta – har de senaste åren klivit fram som ett av de företag som satsar mest på den riktigt grundläggande internetstrukturen (som undervattenskablar). Att de nu kastar in handduken mot slutkund kan förstås var därför att de hellre just vill vara en aktör längre bak i kedjan, men ändå lite förvånande som sagt.

Meta to Shut Down Affordable Internet Service ’Express Wi-Fi’ After Six Years

Meta has announced the shutdown of its affordable Internet access program Express Wi-Fi, which was introduced back in 2016. The service partnered with local Internet service providers and mobile operators to provide cheaper Internet to underserved regions. Meta has not provided a reason for winding down the service in over 30 countries.

Coachella säljer livstidsbiljetter som NFT:er

Sugen på att lägga beslag på en livstidsbiljett till Coachella-festivalen? Nu släpper Coachella precis det för första gången. Ett antal NFT:er som ger dig tillträde till Coachella så länge du lever (ja, eller så länge som festivalen finns kvar).

Haken? Du måste köpa biljetterna som en NFT. Ett blockkedjeköp med kryptovaluta, alltså. Men hej, förutom årliga biljetter så får du även andra perks, som ”plats längst fram och middag med stjärnkock”.

Inte så att det är första gången som det säljs biljetter till fysiska evenemang via det här formatet, så om man vill så rider Coachella bara på NFT-uppmärksamhetsvågen. Det är ju inte så att det inte går att sälja guldbiljetter utanför blockkedjan. Men här är faktiskt ett läge när just en NFT har en poäng.

Nu vet vi visserligen inte hur länge Coachella kommer att finnas, men om vi utgår från att det inte kommer fler pandemier närmaste åren så hänger den kanske med ett bra tag. Ett säkert ställe att förvara sitt ägarbevis under flera år kan vara en bra poäng då. Och att biljetterna ligger lagrade i en blockkedja gör dessutom att det går enkelt att validera äktheten – även om de sedan säljs vidare.

Coachella will sell lifetime festival passes as NFTs

Owners of the 10 lifetime NFTs will get tickets every year, plus exclusives like front row access during the 2022 festival.

Teslas karaokemickar säljer slut på några timmar

Senaste försäljningssuccén för Tesla? Model Z? Cybertruck? Nix. Den karaokemick som företaget började sälja förra veckan – specialframtagen för Teslas inbyggda karaokefunktion i underhållningssystemet (funktionen heter förstås Caraoke). Mickarna sålde slut på bara några timmar efter att de började säljas.

För runt 1800 spänn fick man två mickar och det var kineserna alltså väldigt sugna på. Ja, för det var bara kineserna som hade möjlighet att köpa.

Ifall någon undrade om karaoke fortfarande var stort i Kina.

Tesla’s $188 in-car karaoke microphones sold out within an hour of launch in China, report says

TeslaMic is an optional extra to coincide with a karaoke update released to Tesla vehicles in China on Friday, which added popular songs and videos.

Ikea vill locka techkompetens med 3D-printade veganska köttbullar

Ikeas senaste drag för att locka techkompetens? Recruitment by 3D-printade veganska köttbullar.

Ikea to hire 150 data and tech roles with 3D-printed meatball interview tactic

Ikea will hire more than 150 data and tech roles across Europe this year to help it become more affordable, accessible and sustainable.

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 4 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Nederländska myndigheter säger nej till Apples lösning för att tillåta externa betallösningar

Häromveckan gick Apple med på att följa myndighetsbeslutet i Nederländerna som tvingar Apple att tillåta externa betallösningar i iOS-appar (ja, i dejtingappar, åtminstone – som var det enda som beslutet gällde). Nu har samma myndighet tagit sig en titt på det som Apple föreslog och konstaterat att… nu-uh, no dice.

De delar som myndigheten inte tyckte levererade var… allihopa. Myndigheten sågade Apples krav på att dejtingappar som vill utnyttja möjligheten måste ansöka om specialgodkännande från Apple, att utvecklare tvingas välja mellan inbyggd betalsnurra eller extern utlänkning och att Apple fortfarande kommer att fortsätta ta ut någon form av avgift även för betalningar som går via betalplattformar som inte är Apples. Ja, det sistnämnda underkänns förmodligen när Apple väl talar om hur och vad de tänker ta ut.

Överlag så underkänner myndigheten saker utan att riktigt veta vad de talar om – helt enkelt därför att Apple än så länge inte avslöjat alla detaljer. Som i sin tur lär bero på att… Apple inte har hunnit tänka klart än.

Men det spelar mindre roll. Apple bedöms ha försökt göra det så krångligt det bara går för utvecklare som vill använda externa betalmotorer och kommer därför att åka på konkurrensbrottsböter om 5 miljoner euro. Till att börja med. Sedan trillar boten över ett vite om 5 miljoner i veckan till dess att Apple rättar sig. Ett vite som maxar vid 50 miljoner euro.

Och om Apple sedan fortfarande inte har fått ordning på betalbenföringen enligt Nederländerna så… händer… nåt.

500+ miljoner kronor är… en del. Men för Apple? Not so much. Bokstavligen talat. Vilket gör att det här beslutet leder till ännu fler frågetecken. Vad händer om Apple svänger förbi expeditionen med en check på 50 miljoner euro bara för att slippa öppna för externa betaltjänster?

Dutch Regulator Says Apple’s Plan for Third-Party In-App Payments is Insufficient, Fines Apple 5 Million Euros

The Dutch Authority for Consumers and Markets (ACM) has ruled that Apple’s plan to allow App Store dating apps to use third-party payment methods…

Microsoft och 35 amerikanska delstater backar Epic Games i rättegången mot Apple

Alla klassiska rättegångar ska ha minst en scen när någon oväntat kliver in i rättegångssalen och säger något som vänder upp och ned på hela rättegången. Rättegången mellan Fortnite-utvecklaren Epic Games och Apple är inget undantag. Nu får Epic Games en  hel massa nya backare: 35 amerikanska delstater lämnade in handlingar till domstolen som hanterar rättegången som säger att de håller med Epic Games. Men inte bara det: även Microsoft har gjort det.

Det som delstaterna och Microsoft dessutom säger är det som kanske var Epic Games största nederlag i den första domstolsinstansen: Apple är inte en monopolist. Jo, de är de visst, säger alltså nu den församling som har ställt sig på Apples sida. Apple har med sitt Appstore-upplägg ”skadat mobilappsutvecklare och miljoner medborgare”.

Även USA:s justitiedepartement ska ha haft samma invändning. Att domaren i målet helt enkelt har tolkat den konkurrenslag som användes som underlag till domslutet felaktigt.

Ifall det nu var någon som fortfarande inte trodde att den här rättegången kommer att valsa hela vägen upp till USA:s högsta domstol vad det lider.

Epic vs. Apple Takes a Twist As 35 US States and Department of Justice Weigh in to Back ’Fortnite’ Maker

Apple is stifling competition with its monopoly on app distribution through the App Store, attorneys general for 35 states told a California appeals…

Apple når sin högsta marknadsandel på mobilmarknaden i Kina någonsin

I veckan är det så dags för Apple att redovisa hur Q4 förra året gick (det som är Apple bokföringsmässiga Q1, eftersom Apple har ett brutet räkenskapsår). Bedömare lite här och där verkar eniga i att Apple kommer att bjuda på sitt bästa kvartal någonsin.

Förstås inte alls omöjligt, kanske till och med sannolikt, eftersom Apples intäkter stadigt har ökat och eftersom julkvartalet förstås alltid är Apples bästa. Hur det går vet vi när Apple presenterar sina siffror, men här en rapport från Counterpoint som kan tala för att det gick riktigt, riktigt bra för Apple Q4: Apple når sin högsta marknadsandel inom smartmobiler i Kina någonsin.

Enligt Counterpoints bedömningar toppade Apple försäljningslistan i landet förra kvartalet, något som inte har hänt sedan 2015. Men den här gången lyckades Apple alltså kapa åt sig en större mobilkaka än någon gång tidigare: 23 %. Inte bara det: tillväxten är 32 % på årsbasis (och 79 % på kvartalsbasis, men det är lite mindre relevant eftersom Apple är så säsongssvängiga). Väldigt viktigt för Apple, som för bara några år sedan hade stora problem med försäljningen i just Kina.

Men det finns mer intressanta saker i Counterpoints rapport. Huawei fortsätter rasa som följd av USA:s svartlistning vilket gör det svårt för Huawei att överhuvudtaget tillverka mobiler, men även Vivo och Oppo backar. Omvänt rusar Realme och Honor – Huaweis budgetvarumärke som knoppades loss från Huawei för något år sedan i ett försök att försöka rädda den delen av företagets värde.

Om man ska förenkla: budgetmärkena rusar medan premiumkunderna valde Apple. Senaste iPhone-generationen verkar alltså ha landat väldigt väl i Kina.

https://www.counterpointresearch.com/apple-reaches-highest-ever-market-share-china/

iOS 15.4 gör det möjligt att spara sitt vaccinationspass i Apples plånboksapp

Nästa uppdatering av iPhonens iOS-operativ, med nummer 15.4, ser ut att bli en riktig jätteuppdatering. Bland annat kommer till sist Universal control, som gör det möjligt att styra flera Apple-enheter med samma tangentbord och mus, men också stöd för att låsa upp Face ID-låsa upp iPhonen när du har ansiktsmask, nya emojis, utbyggt SharePlay-stöd, utbyggt stöd för anpassade mejldomäner i iCloud+ och en intressant ny ”Cosmetic scan”-funktion som är tänkt att kunna skanna av skicket på en iPhone för att få en mer träffsäker prisuppskattning om man vill sälja eller byta in telefonen.

Dessutom så får Apples plånboksapp nu också stöd för att lagra vaccinationspass. Det kommer alltså gå att lägga sitt vaccinationspass där på samma sätt som redan nu går i Kivra och på samma sätt som man lägger till exempelvis biljetter.

Ett rätt litet tillägg, kan tyckas. Visst, det är en funktion till som byggs in i mobilen och därmed inte kräver tredjepartsapp, men inte en kioskvältare.

Men i ett lite större perspektiv så är det en desto större nyhet. Det är ännu ett steg för Apple mot att göra iPhonen till vår egen, personliga patientjournal. Enheten som vi alltså vänder oss till för alla slags hälsorelaterad information (ja, typ). Även i kontakten med vården.

Everything New in iOS 15.4 and iPadOS 15.4: Face ID With a Mask, Emojis, Apple Card Widget, Universal Control and More

Apple is working on new iOS 15.4 and iPadOS 15.4 updates for the iPhone and the iPad, adding a slew of new features to the latest iOS operating…

 

Digitalisering

Care to translate vill lösa språkbarriärerna inom vården

Det här gillar jag så mycket. Care to translate: en app som vill lösa problemet med språkbarriärer inom vården.

Den svenska vården har som bekant utmaningar med att hitta personal, något som inte blir bättre av att vi blir allt äldre. Det gör att invandrare som har dåliga eller kanske inga svenska språkkunskaper får jobb. Det i sig är förstås bra, men också en utmaning. Allt från att inte kunna föra samtal med ensamsittande äldre människor som kanske har vårdpersonal som nästan enda regelbundna kontakt till mer livshotande problem när kommunikationsmissar uppstår. Omvänt kan det handla om svensktalande vårdpersonal och äldre invandrare som inte kan svenska. Här kommer Care to translate in.

Care to digital är egentligen precis det som exempelvis Googles tjänster gör nu: realtidsöversättning av det som sägs mellan olika språk. Skillnaden här är att översättningsfunktionen är optimerad för vårdsituationer. Jag har absolut ingen aning om hur vass Care to digitals tjänst är jämfört med just Googles, men för ett litet språk som svenska kan det nog finnas en fördel med en nischad tjänst. Ja, plus att det inte är en amerikansk tjänst, vilket just nu i sig är en fördel i dessa Schrems II-tider.

Nu är det här förstås inte en lösning på alla problem gällande just språk. Det lär fortfarande kännas mindre konstruerat att slippa prata via en digital enhet och på ett individplan så finns det förstås stora fördelar med att behärska majoritetsspråket där man bor – men Care to translate kastar tekniska lösningar på ett problem som inte måste invänta språkutbildningar utan kan lösa ett aktuellt och hyfsat stort problem här och nu.

Kan vi bara se till att vården överlag får de resurser och den tid som behövs för att sedan faktiskt kunna ta hand om landets äldre och andra patienter – med eller utan översättningsbehov – så är det förstås ännu bättre.

Översättningsappen vill riva språkbarriärer i vården

Care to Translate vill råda bot på tolkbristen inom vården med sin digitala översättningstjänst. Nu tar bolaget in 25 miljoner kronor från namnkunniga investerare för att utvecklas på fler marknader.

Hur rekrytering fungerar 2022

 

Ekonomi och finans

Meta kan överväga att sälja av alla tillgångar i sin kryptovaluta Diem och skrota hela projektet

Där ser man. För snart tre år sedan presenterade företaget som då hette Facebook sin stora kryptovalutavision: Libra. En valuta, en digital plånbok och ett transaktionsnätverk som skulle revolutionera det finansiella systemet. En stablecoin, alltså en kryptovaluta vars värde är kopplad till värdet på någon ”riktig” valuta eller tillgång, som skulle styras över och regleras av en samling kommersiella och icke-kommersiella organisationer med Facebook som initialt paraply. Nu kan Meta vara på gång att till sist helt skrota projektet.

Ända sedan Facebook presenterade hela satsningen så har de mötts av rätt hård motvind från de flesta håll. Från centralbanker, från politiker och från kryptovärlden (eftersom Libra inte skulle vara en decentraliserad valuta utan kontrollerad av en samling organisationer). Kritiken ledde att några tunga partners som PayPal, Mastercard, Visa, Stripe och eBay snabbt hoppade av. Facebook skalade löpande ned ambitionsnivån, något som ledde till att Libra dessutom bytte namn till Diem när själva plånboksdelen av projektet till sist började testas.

Och nu kan alltså sagan vara på väg mot ett inte så lyckligt slut.

Uppgifter säger nu att Diem Association, som formellt är satsningens styrorganisation, kan överväga att sälja alla kvarvarande tillgångar för att rädda lite av de investeringar som organisationerna i projektet har plöjt ned. Det inkluderar även alla immateriella rättigheter. Plus att försöka hitta nya jobb för de ingenjörer som fortfarande jobbar med Diem.

När projektets initiativtagare David Marcus lite oväntade slutade på Meta förra året så kändes det som ett tecken på att företaget helt gett upp sina kryptoambitioner. Åtminstone i Diems form. Nu ser det alltså ut som att Meta formellt kommer att stänga böckerna.

Mark Zuckerberg har som bekant hittat något roligare att fokusera all sin, och Metas, tid på.

Mark Zuckerberg’s stablecoin ambitions unravel with Diem sale talks

A cryptocurrency initiative once known as Libra backed by Meta Platforms, is weighing a sale of its assets as a way to return capital to its investor members.

Meta uppges förhandla om att sälja Diems tillgångar till Silvergate för 200 miljoner dollar

Mer spekulationer kring veckans uppgifter om att företaget som en gång i tiden hette Facebook är på väg att helt kasta in handduken för den kryptovaluta som en gång i tiden hette Libra. Enligt Wall Street Journal så förhandlar Meta, eller mer formellt den styrande organisationen Diem Association om att sälja kvarvarande tillgångar i det havererade kryptoprojektet.

När Facebook drog igång Libra-proojektet tillsammans med 27 andra organisationer som Paypal, Mastercard, Visa, eBay och Stripe så var det med milt sagt högtflygande ambitioner,. Libra och dess digitala plånbok Calibra skulle revolutionera världens transaktionssystem (och snudd på vända upp och ner på världens hela ekonomiska system). Hette det.

Inte oväntat så mötte Libra på massivt motstånd från politiker och centralbanker men också från krytovärlden. Flera grundarorganisationer hoppade av, ambitionerna sänktes steg för steg och Libra blev Diem. Nu verkar det väldigt troligt att Facebooks kryptosaga har nått sitt slut.

Det intressanta i de nya uppgifterna är en namngiven potentiell köpare och framförallt en prislapp. SIlverbank fokuserar mycket på just krypto, så det känns inte så förvånande. Tittar vi på prislappen så fick varje organisation (utom några ideella) putta in 10 miljoner dollar var i projektet, vilket skulle kunna innebära, säg, 240 miljoner dollar. Med tanke på att det heter att Meta nu kontrollerar en tredjedel av de återstående pengarna så innebär det sisådär 70 miljoner från dem.

Men så lär Facebook förstås också ha plöjt ner mer pengar på själva utvecklingen av Libra. Och allt runtomkring. Skulle inte bli förvånad om vi pratar upp till en halv miljard allt som allt – utöver pengarna som Facebook investerade i själva ”värdekorgen” som skulle säkra Libra-valutans värde.

Allt det här, inklusive immateriella rättigheter, kan nu alltså gå för 200 millar. Kanske mer. Men också kanske mindre.

Summa summarum så lär inte Libra vara något som Meta kommer att lägga särskilt högt upp listan över saker de har åstadkommit. Med tanke på investeringen och hur hög profil projektet hade så är Libra förmodligen Facebook så här långt enskilt största misslyckande.

Facebook-led Crypto Project Diem to Be Sold Off for $200M: Report

Silvergate will reportedly pick up the tab for the Facebook-led Diem association’s off loading of its crypto tech

Google investerar 1 miljard dollar i indiska teleoperatören Airtel

Ännu en stor investering från Google – i Indien. Företaget kommer att plöja ned totalt 1 miljard dollar i indiska teleoperatören Airtel. 300 miljoner går via ett flerårigt samarbetsavtal och med resterande 700 miljoner så köper Google in sig i Airtel till en ägarandel om 1,28 %.

Airtel är Indiens näst största teleoperatör, efter Reliance Jio, och har 300 miljoner kunder. Att Google inte bara inleder samarbete med Airtel utan också går in som delägare säger en hel del om Googles ambitionsnivå. Varken den första eller största investeringen i ett indiskt företag för Google, men fortfarande en rätt talande investering.

Indien är just nu landet som alla techgiganter (ja, och förstås även hur många andra företag som helst) vill in i. Landet som inte bara lär bli den överlägset viktigaste tillväxtmarknaden det här årtiondet, utan också bli för 2020-talet det Kina var för 2010-talet: ett land och en marknad som blir allt viktigare även som innovativ förebild.

Att Google investerar i en teleoperatör är också talande – och i linje med vad bolaget allt mer har satsat på ett tag nu: att komma in så tidigt i kundresan som det bara går. Och även här: att bli avgörande delar av internets infrastruktur – att alltså kunna tjäna pengar på internetanvändare, oavsett om de väljer att använda Android eller Googles onlinetjänster eller inte.

Google to invest up to $1 billion in Indian telecom operator Airtel | TechCrunch

Google will invest as much as $1 billion in the Indian telecom operator Airtel, the latest in a series of bets the search giant has made in the world’s

Kan Apple köpa krisande Peloton?

De företag som gynnades mest av pandemikrisen 2020 (ja, och framåt) är de som har straffats extra hårt i senaste veckornas börsras. Ja, eller det blev väl egentligen då det blev extra uppenbart. Däremot så har flera av de här bolagen haft det allt tuffare senaste månaderna – dels på grund av att världen åtminstone delvis börjar släppa ut människor från sina hem och dels på grund av att det börjar finnas lite för många företag och lite för få konsumenter. Ett företag som ser ut att ha drabbats extra hårt är träningsföretaget Peloton.

Om vi bortser från pseudokriser som hjärtattacker i nya Sex and the City så har Pelotons försäljning och därmed börsvärde rasat rejält ett bra tag nu. Så pass att aktien har tappat 85 procent av värdet jämfört med för ett år sedan. Ouch.

Det betyder i sin tur att Peoloton nu har ett börsvärde under 10 miljarder dollar. Galet mycket pengar, men hej. Microsoft slantade upp nästan sju gånger så mycket för Activision Blizzard förra veckan. Vi pratar alltså om ett väldigt troligt uppköpsobjekt.

Och vem kommer köpa? Apple förstås. Åtminstone ser Apple ut att vara den mest troliga köparen. Och då inte tack vare Apples djupa fickor, utan tack vare Apples stora träningssatsning med sin senaste prenumerationstjänst Fitness+ (because plus).

Och ja, jag tror absolut att någon kan köpa Peloton. Men inte Apple.

Ett Peloton-köp skulle vara sisådär (minst) tre gånger större än Apples största uppköp så här långt: 3 miljarder dollar för hörlursföretaget Beats. Det var i sin tur tre gånger större än trean i listan: Intels chipverksamhet.

Det är helt enkelt för dyrt för Apple. Inte för att de inte har råd, utan för att de inte lägger så mycket på att köpa enskilda företag.

Apple Floated as Potential Buyer of Peloton

Following months of bleak news about Peloton’s ”precarious state,” including the revelation that it has halted production of its bikes…

Shein kan börsnoteras i USA nästa år

Intressant. Kinesiska moderaketen Shein uppges ”troligen” börsnoteras nästa år. I sig inte så konstigt: techbolag (och bolag överlag) börsnoteras ju mest hela tiden. Men det sticker ändå ut lite: ett kinesiskt bolag som siktar på börsnotering i USA 2022.

Antalet kinesiska bolag som har noterats i USA är vid det här laget en rätt lista – trots att det inte har varit tillåtet. Formellt. Men via lite kreativ bokföring så går det att hitta kryphål i lagen, vilket är precis vad bolagen har gjort (den korta versionen är att man skapar ett skalbolag som mellanhand). Men trots att en hel massa bolag har brutit mot lagen så har kinesiska staten sett mellan fingrarna. Upplägget har trots allt gett kinesiska bolag finansiering och det gillar Kina.

Men senaste året har Kina slagit ned hårt på kinesiska techbolag på olika sätt. En sådan sak är att de funderar på att ordentligt sätta stopp för utlandsnoteringar. När Uber-konkurrrenten Didi Chuxing i somras börsnoterades så gjorde de det trots att Kina rätt uttryckligen sa nej. Följden? Didi Chuxings appar förbjöds i hemlandet och ser för nu ut att komma tillbaka. Motprestationen? Avnotera aktien i USA och lista den istället i Hong Kong eller Shanghai.

Nu ser det ut som att Shein-grundaren Chris Xu kan ha kommit på ett nytt kryphål. Typ. Ansöka om medborgarskap i Singapore. Kanske.

Oklart om det skulle bli av och om det skulle ändra något. Blir intressant att följa hur Kina tänker hantera sina bolag på det här området.

Men när det gäller Shein så är det nog mest en fråga om när och var de kommer att börsnoteras. Inte om.

Report: Shein Likely to Go Public in US Later This Year

Shein is exploring a public listing in the U.S., while Founder Chris Xu considers becoming a citizen of Singapore to help him get around restrictions in China.

 

Övrigt

Digital 2022 har landat – 300 sidor med massa data om det digitala läget i världen

Har du alldeles för mycket tid över och vet inte vad du ska lägga den på? Grattis! Senaste rapporten över det digitala läget i världen från We Are Social och Hootsuit landade precis. 300 glada presentationssidor. Och nej, jag har inte hunnit gå igenom  rapporten än…

Men det behöver du förstås inte vänta på! Bara att gå in och kolla här:

Digital trends 2022: Every stat digital marketers need to know about the internet

An extensive trend report for digital marketers who want to know all about global internet users in 2022.

Googles tredjepartscookies-ersättare anmäls av hundratals tyska publicister och annonsörer

Googles storslagna ambitioner att ersätta tredjepartskakan med sin FLoC – en massiv lookalike-lösning ungefär – har haft motvind i princip sedan den presenterades. I veckan var det dags igen: ”hundratals” tyska publicister och annonsföretag har anmält Googles föreslagna lösning till EU:s konkurrensöversynsboss Margrethe Vestager.

Motiveringen är samma som den har varit ända sedan Google gick ut med FLoC: lösningen som är tänkt att öka integritetsskyddet för EU-medborgare ger Google ännu mer makt och ännu mer kontroll. Det blir med andra ord ännu svårare att försöka klara sig utan Google.

Så långt inte så konstigt. Apple har råkat ut för ungefär samma sak. Organisationerna som klagar gör det förstås i grund och botten därför att deras affärsmodeller sabbas. Google säger att FLoC ska vara ”i princip” lika träffsäker som tredjepartskakor, men det är lite sisådär med förtroendet hos annonsörerna på att det kommer att stämma.

Det som är lite mer intressant i sammanhanget är hur EU kommer att ställa sig. Å enda sidan så vill EU göra precis samma sak som de tyska organisationerna hävdar – minska de amerikanska techjättarnas dominans – men å andra sidan så är det som Google gör i linje med EU:s ambition att öka integritetsskyddet för medborgarna i unionen.

Vi kan väl tänka oss att precis det här scenariot är tänkt att hanteras av kommande lagen Digital Markets Act, som är tänkt att tvinga ”gatekeepers” som Apple och Google att öka avståndet mellan plattformsrollen och rollen som konkurrent med andra på samma plattformar. Men som sagt, frågan kvarstår hur EU kommer att se på FLoC. Och för den delen Apples appspårningsbegränsningar.

Google’s Privacy Sandbox hit by fresh EU antitrust complaint

German publishers are the latest to band together to try to derail or at least delay Google’s ”Privacy Sandbox” plan to end support for tracking cookies

Tesla har nu den mest produktiva bilfabriken i USA

Tesla har senaste åren haft en hyfsat spikrak raketresa uppåt aktiemässigt. Visst har det svajat på vägen – med några rätt brutala ras – men överlag har kurvorna pekat uppåt. Det i sin tur har gjort att Tesla har gått om biltillverkare efter biltillverkare i börsvärde. 2020 gick Tesla så om Toyota och blev världens högst värderade bilföretag.

Men… börsvärde måste ju som bekant inte betyda samma sak som mest försäljning – det handlar om förväntningar på framtida framgångar. Teslas värdering har inte minst ifrågasatts utifrån att de tillverkat så försvinnande få bilar jämfört med ungefär alla andra märken. Men nu börjar Tesla få upp farten även här.

Enligt en rapport från Bloomberg så är Teslas fabrik i Fremont i Kalifornien numer den bilfabrik i USA som spottar ur sig flest bilar. 8500 i veckan, snäppet före Toyotas och BMW:s fabriker.

Visst handlar det delvis om att andra märkens tillverkning har gått ned på grund av den stora bristen på avancerade tekniska komponenter i världen, men det är är oavsett en rätt imponerande milstolpe av Tesla. Kanske inte minst just att de har lyckats med det mitt i en komponentbristsperiod.

Tesla now operates the most productive car factory in the US

Tesla is now operating the most productive car factory in the US, according to a new report tracking all US…

Tesla släpper en karaoke-mick

Har Tesla släppt en egen karaoke-mick? Klart Tesla har släppt en egen karaoke-mick.

Tesla launches ’TeslaMic,’ a microphone for in-car karaoke

Tesla has launched a new product: a microphone called ’TeslaMic’ designed for its in-car karaoke system. It’s only available in…

iOS 15.4 bjuder på 37 nya emojis!

Veckans VIKTIGASTE nyhet! 🤩 Kommande 15.4-uppdateringen av iOS kommer att innehålla 37 NYA EMOJIS!

* sing hallelujah-gif *

Viktigast av allt i veckans viktigaste nyhet? VI FÅR ÄNTLIGEN EN DISCOKULA!

😍😍😍😍😍

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 3 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Netflixs kvartalsrapport Q4 2021: fortsatt avtagande användartillväxt och kursslakt

Så var det ikväll dags för Netflix att som första stora techbolag ut redovisa siffrorna för förra kvartalet. Omsättningen landade prick på förväntningarna med 7,71 miljarder, 16,3 % bättre än motsvarande period för ett år sedan. Vinsten å sin sida krossade förväntningarna: 607 miljoner, +12 %. Så med andra ord ökade omsättningen mer än vinsten.

Så vad blev då marknadens reaktion på en vinst långt över förväntan? Tokkollaps för aktien. Minus nästan 18 % i efterhandeln just nu. Lär vara ett av Netflix värsta endagsras någonsin (återstår att se hur det kommer gå när marknaden väl öppnar i morgon, men med tanke på att Nasdaq är rätt jättegrinigt överlag just nu så lär det… inte bli så kul). Frågan är om Netflix inte får sin enskilt värsta börsdag någonsin i morgon. Typ extremt mycket ouch.

Så vad berodde det här då på? Sämre användartillväxt än väntat. Ja, eller egentligen precis den användartillväxt som analytiker hade väntat sig: totalt 8,28 miljoner nya prenumeranter under kvartalet. Inte jättemycket över förväntningarna, men fortfarande över. Numer räcker det visserligen inte att slå förväntningar för att göra marknaden på gott humör, man måste slå dem rejält.

8,28 miljoner nya användare var snäppet sämre än Q4 2020 och innebär att Netflix nu totalt har 224,3 miljoner prenumeranter, eller 8 % fler. Nu är det lite vanskligt att jämföra med siffror från 2020 på grund av att 2020 var… 2020, men i stort så fortsätter Netflixs användartillväxt att plana ut. De nya marknaderna har inte steppat upp och tagit sitt tillväxtansvar så som Netflix och investerare hoppats.

Med det sagt så stod Nordamerika för ett rätt stort lyft jämfört med för ett år sedan, även om det var lite sämre takt än Q3. Latinamerika rusade dessutom jämfört med Q4 2020 och gick från -13 % till 14 % i användartillväxt. Europa och Mellanösterna stod numerärt för största andelen nya användare medan Asien backade 1 %.

Så visst. Inte den klang- och jubelfest som aktiemarknaden hade väntat sig. Och Netflix erkände att konkurrensen från de andra strömningstjänsterna känns. Men… i stort en habil rapport. Minus 18 %? Herresatanjävlar vilken hysterisk överreaktion. Vad är det jag missar?

Om marknaden är så här nojig inför de siffror som kommer in så finns det rätt stor chans/risk att de kommande kvartalsrapportveckorna kommer att leda till techslakt. Not gonna be pretty i så fall…

No Title

No Description

Kinas digitala valuta har nu 260 miljoner användare

Kina fortsätter att skala upp sin egen digitala valuta, sin digitala yuan. Så pass att den app som krävs för att kunna använda valutan är en av de snabbast växande apparna i landet. Det i sin tur gör att den digitala yuanen nu har 260 miljoner användare. Ja, 260 miljoner människor – exklusive företag, alltså.

Det här kommer ironiskt nog ungefär samtidigt som det att Kina har förbjudit kryptovalutor i landet. Riktiga kryptovalutor, alltså. Decentraliserade, blockkedjebaserade valutor som Bitcoin.

Och det är just det sistnämnda som har fått landet att drämma till kryptovalutorna: de är hot mot den finansiella stabiliteten i landet på grund av att de inte är kontrollerade av kinesiska staten. Ja, delen om ”kontroll” stämmer åtminstone. Visst lär landets finansmyndigheter vara oroliga för hur oreglerade pengar kan påverka Kinas finansiella institutioner och system. Men det handlar förstås främst om en helt annan kontroll: kinesiska statens och kommunistpartiets kontroll över sin befolkning.

China’s digital yuan wallet now has 260 million individual users | TechCrunch

One of the fastest-growing apps in China right now, by installs, is the central bank’s digital yuan wallet: 261 million individual users (as opposed to

Ryssland kan vara på gång att förbjuda kryptovalutor

Från statligt håll så är det två motsatta utvecklingar som gäller när vi pratar om kryptovalutor nuförtiden: dels springer ungefär alla länder på kryptobollen (eller åtminstone att ta fram något ungefär motsvarande för den egna valutan) och dels så börjar krypto förbjudas på allt fler håll. Nu kan ännu ett land vara på gång med ett förbud: Ryssland.

Det är åtminstone vad landets centralbank nu har föreslagit. Ett förbud som gäller förbud mot användning och framtagande av krypto på rysk mark. Anledningen? Hot mot landets finansiella stabilitet, kontrollen över penningpolitiken och, intressant nog, medborgarnas välmående. Den sista känns… intressant. Och inte så lite som ett argument som banken hoppas ska kunna användas som argument mot befolkningen.

Men precis som i exempelvis Kina (och varför många andra länder inte heller tycker om kryptovalutor) så handlar det om kontroll. Och då inte bara kontroll över landets ekonomi utan över medborgarna. Det handlar om att hänga kvar vid makten.

Precis som olika länders försök att kontrollera internettrafiken, för att få stopp på saker som kan få folk att kräva ny ledning i landet, så är försöken att begränsa krypto ett försök att stoppa något som i sin grund är gränslöst. Som inte hör hemma i något enskilt land.

Frågan är hur det här kommer att utvecklas när allt mer av internets framtid ser ut att byggas runt blockkedjeteknik, som i sin kärna, även här precis som internet, är decentraliserat.

https://www.reuters.com/business/finance/russian-cbank-proposes-banning-cryptocurrencies-crypto-mining-2022-01-20/

 

Övrigt

Europaparlamentet ger Digital Services Act grönt ljus

Så blev det dags för Europaparlamentet att säga sitt om Digital Services Act (DSA), ett av de två kommande stora lagpaket som öka regleringen av (de amerikanska) techjättarna. Och som väntat så fick lagförslaget grönt ljus. Det innebär att DSA nu kan slussas vidare genom EU:s lagstiftarmaskineri via förhandlingar med ministerrådet. Men oavsett så kan vi nu i princip helt säkert säga att DSA (och förmodligen också systerlagpaketet Digital Markets Act) kommer att bli lag i unionen.

Vad kommer det innebära i praktiken? Ja, det vet vi inte riktigt än förstås. Vi vet heller inte exakt vad som kommer att ingå i de slutgiltiga versionerna av lagförslagen. Det vi däremot är vad som ingår i dem för tillfället.

DSA, den lag som nu alltså gick igenom i EU-parlamentet, är formellt i princip en uppdatering av EU:s e-handelsdirektiv. Men det slår betydligt bredare än bara e-handel. Direktivet är tänkt att reglera och ställa hårdare krav på hantering av illegalt innehåll på onlineplattformar, större transparens kring annonsering och desinformation på nätet.

DMA å sin sida handlar primärt om att ändra spelreglerna för internets ”gatekeepers”, alltså de verkliga dominanterna som Google och Apple. Handlar bland annat om att skärpa regleringen kring hur dessa plattformar får agera när de både tillhandahåller plattformen och konkurrerar med egna tjänster på den.

Som det ser ut just nu så går arbetet med dessa båda lagar i ett rasande tempo och det kan hända att åtminstone DSA slutgiltigt klubbas redan till våren. Ja, lite beroende på hur framgångsrikt techbolagens lobbyarbeten blir.

European parliament backs big limits on tracking ads | TechCrunch

The European Parliament has definitively backed major limits on behavioral advertising during a plenary vote on amendments to the pan-EU Digital Services

EU vill ta fram en egen DNS-tjänst

Pandemin har lärt världen en hel del. Som att globalisering är finemang – men att det inte skadar att ha lokala resurser ifall världen, eller till och med enskilda länder, stänger gränserna. Det här har satt spår på såväl överstatlig och statlig som stad- och individnivå. Allt ifrån krav på att EU måste kunna vara självförsörjande när det gäller halvledare och chip för uppkopplade prylar till ökat intresse för lokala handlare och producenter. Här kommer ännu ett område: EU kan vara intresserade av att ta fram sin egen DNS-tjänst.

DNS-tjänster är de som vi använder dagligen, men få har koll på eller bryr sig om. De som gör att vi kommer till den sajt som vi skriver in i webbläsarens adressfält. Precis som domäner så hanteras DNS-tilldelning överlag av en förhållandevis liten grupp organisationer och som så mycket när det handlar om internet så är det framförallt amerikanska organisationer. EU känner att man nu vill säkra upp sin egen internettrafik bland annat genom att göra sig mindre beroende av aktörer utanför unionen med en tjänst som ska ”erbjudas kostnadsfritt till EU-institutioner och allmänheten”. Tanken är att dessutom att det ska öka såväl EU:s IT-säkerhet som integritetsskydd.

Initiativet, med det snärtiga namnet DNS4EU, ska dessutom få inbyggda filtreringsfunktioner som ska kunna blocka sajter och tjänster som inte har de bästa intentioner, som de som ”innehåller malware, phising-sajter och andra cybersäkerhetshot”.

Och vi kan nog vara rätt säkra på att det sistnämnda är det som kommer att få mest uppmärksamhet. Definitivt bland kritikerna. För filtrering är som bekant ett tveeggat svärd. Och frågan är hur EU ska reglera användningen av det.

Vem som alltså, även här, ska vakta väktarna.

EU wants to build its own DNS infrastructure with built-in filtering capabilities

The European Union is interested in building its own recursive DNS service that will be made available to EU institutions and the general public for free.

Google börjar bli riktigt oroligt över att EU ska förbjuda Google Analytics

Amerikanska molntjänster lever just nu rätt mycket i limbo efter Schrems II-domen, som fick dataöverföringsavtalet mellan EU och USA att implodera. Rent krasst så innebär domen att det inte är tillåtet att använda amerikanska molntjänster oavsett var datan lagras – på grund av USA ger sig själv ensidig rätt att begära ut information om EU-medborgares data hos amerikanska företag. Ja, förmodligen. Kanske.

Ett företag som har tröttnat på att EU och USA inte kan komma överens om ett nytt avtal är ett av dem som berörs mest: Google. Förutom att Google har varvat upp sin stora lobbyapparat för att stoppa eller åtminstone begränsa EU:s techregleringslagförslag Digital Markets Act och Digital Services Act så har de nu också lobbytagit sig an just dataöverföringsfrågan. Mer specifikt handlar det om Google Analytics.

Att det här bara kommer bara dagar efter det att en österrikisk GDPR-översynsinstans slagit ned på att en nätläkarsajt i landet använde just Google Analytics är förstås en ren slump.

Men oavsett kan vi nog konstatera att Google på allvar börjar oroa sig för att deras molntjänster inte längre ska tillåtas i EU. Ja, eller förmodligen mer att allt fler myndigheter, organisationer och företag ska välja EU-baserade alternativ för att vara på säkra sidan. Och ju längre ett nytt avtal dröjer, desto större blir den risken.

Google lobbies for quickie fix to EU-US data transfers

As the legal uncertainty in Europe clouding use of US cloud services cranks up, Google has responded by firing up its lobbying engines to call for US and

Amerikanska senatorer presenterar lagförslag som ska förbjuda ”övervakningsmarknadsföring”

Nytt lagförslag i amerikanska senasten: The banning surveillance advertising act. Ett lagförslag som är ganska precis vad det låter som: det förbjuder digitala annonsörer från att rikta annonser mot sina användare. Överhuvudtaget.

Visst, det finns undantag. Som ”bred” platsbaserade annonser och ”kontextuell annonsering, som annonser som är specifikt matchade till innehåll online”. Och nej, jag vet inte exakt vad det sistnämnda betyder exakt. Men i stort så betyder det här att möjligheten att rikta annonser på det finkorniga sätt som marknadsförare har blivit vana (läs: bortskämda) med är no-no.

Nu är det inte reklam för läsk och resor som dock är i fokus, utan det är en inlaga i den amerikanska internpolitiken. Ett försök att stoppa desinformation, diskriminering och initiativ att försöka få folk att inte gå och rösta. Men oavsett så lår det slå betydligt bredare än så.

Nu är det som sagt var ett lagförslag och även om techreglering är den kanske enda fråga som förenar republikaner och demokrater numer så är det fortfarande lång väg till klubbad lag. Men det visar oavsett att EU, Kina och USA är hyfsat eniga i den framtida behandlingen av techbolag. Och någonstans finns kärnan till problemet i namnet: övervakningsmarknadsföring.

Precis det har – direkt eller indirekt – varit själva grunden i digital marknadsföring sedan internet föddes. Och det är det som marknadsförare måste vänja sig av med.

Democrats unveil bill to ban online ’surveillance advertising’

Democrats introduced a new bill, The Banning Surveillance Advertising Act, that would ban nearly all use of digital advertising targeting on ad markets hosted by platforms like Facebook and Google.

Google och Apple lobbar amerikanska politiker för att stoppa reglering av appbutiker och sök

Här i EU så kämpar de amerikanska techjättarna med näbbar och klor för att stoppa EU:s kommande techregleringspaket Digital Markets Act och Digital Services Act, men även om det inte fått lika mycket uppmärksamhet så är läget inte särskilt mycket bättre på hemmafronten. Då pratar jag inte om de rättegångar och myndighetsutredningar som techbolagen just nu är indragna i, utan lagförslag som liknar dem som EU som bäst håller på att färdigställa.

Den ena, Open App Markets Act, syftar till att göra det möjligt för användare att installera programvara i sina mobiler från mer än ett enda ställe medan den andra, American Innovation and Choice Act, förbjuder plattformar från att lyfta fram sina egna tjänster och produkter före konkurrenternas.

Så ja. De två företag som är mest sura på lagförslagen är Apple och Google. Apple mest på den första (även om Google inte heller är jätteförtjusta i att göra det enklare att installera appar från andra ställen än Google Play) och Google mest på den andra (även om Apple förstås gärna vill fortsätta använda iOS för att locka in folk till Apple Music istället för Spotify).

Och i veckan så gick 40 mindre techbolag, som DuckDuckGo och Quora, ut med ett öppet brev till politiker där de backar Choice-lagförslaget.

Oavsett vilket så handlar det om lagförslag, precis som DMA och DSA i EU, slår rätt direkt mot centrala delar av de två mest drabbade företagens affärsmodeller. Och det är problem som Apple och Google egentligen försatt sig själva i – det var först när de två företagen fullt ut började konkurrera med de andra företagen och tjänsterna på sina egna plattformar som bägarna verkligen rann över. När Google och Apple alltså inte nöjde sig med att bara vara distributörer utan ville ha hela kakan genom att också erbjuda egna tjänster på distributionsplattformarna.

Det handlar fortfarande om lagförslag som, precis som i EU, ska harvas genom den politiska apparaten i USA. Men även om det förstås är långt ifrån säkert att lagarna blir verklighet så är techreglering det kanske enda område där republikaner och demokrater numer är överens. Okej, inte HUR, men väl ATT.

Med tanke på det som nu händer i Kina, EU och USA så kan vi oavsett vara rätt säkra på att techbolagens manövreringsutrymme och affärsmodeller kommer att förändras rätt rejält det här årtiondet. Vilket också kommer påverka dem som verkar på plattformarna. Och det är inte alls säkert att det bara kommer att bli bättre.

Apple and Google are pleading with US lawmakers not to pass antitrust regulation challenging app stores and search

More than 40 tech companies – including DuckDuckGo, Quora, and Silicon Valley juggernaut Y Combinator – signed an open letter backing the proposals.

Google skrotar gratisversionen av G Suite

Gillar du att använda Googles kontorspaket G Suite utan att betala? Sucks to be you, i så fall. Google skrotar nu gratisversionen av G Suite. Användarna kommer att slussas över till betalabonnemang från och med 1 maj.

Och, ja, det var kanske inte helt oväntat. G Suite finns inte längre och det vi nu pratar om lades formellt ned redan 2012. Det är alltså användarna som har hängt kvar på övertid som nu berörs. Dessutom kommer det något halvår efter att Google gjorde efterföljaren Google Workplace gratis för alla användare. Åtminstone i sin enklaste version.

Nu har jag lite dålig koll på exakt vad som ingick i den Legacy-version som nu läggs ned, men vi kan nog konstatera att det är lite mer än det som finns i gratisversionen av Workplace. Så Google vill alltså få fler att betala för den funktionaliteten. Och, tja, sluta behöva mecka med obsoleta tjänster.

Google requiring all ’G Suite legacy free edition’ users to start paying for Workspace this year

In 2020, G Suite became Google Workspace as part of a reorganization of the company’s work apps. G Suite legacy free edition is now set to…

Weaveit vill vara Shazam för dina tankar

Ooooo vad jag inte visste att Weaveit var appen jag har väntat på hela mitt liv. En app som vill vara Shazam… för dina tankar.

Ja, eller åtminstone en smartare anteckningsapp. En app som kastar AI-smartness på de anteckningar du lägger in. Tanken är Weaveit kollar igenom det du har lagt till och automatiskt försöker koppla ihop det med andra saker. Kontakter, aktuella möten, ämnen och annat. Weaveit gör helt enkelt taggandet automagiskt åt dig.

Egentligen inget jättenytt, det är sånt som bland annat finns i kalenderappar och mejlprogram – åtminstone delvis. Och jag har heller ingen aning om hur bra den är (okej, vi kan väl anta att den inte är jättevass på svenska, men hej). Men slänga in tankebubblor i mobilen och få dem automatiskt sorterade och taggade?

Loving it already.

https://techcrunch.com/2022/01/20/weavits-new-app-wants-to-be-a-shazam-for-your-thoughts/

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 1-2 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple ger med sig och tillåter externa betalningslösningar för appar i Sydkorea

Så gör Apple en Google. Går med på att rätta sig efter den lag som klubbades i Sydkorea tidigare i år – den lag som förbjuder företag som erbjuder appbutiker (alltså Google och Apple) att tvinga apputvecklare att bara använda en enda betalningslösning i sina appar.

Apple har gjort en hel massa limboeftergifter under året kring just Appstore och möjligheten för apputvecklare att ta betalt och kommunicera direkt med sina användare, men det här är det mest långtgående steget.

Så det här är med andra ord en definitiv jätteseger för apputvecklare världen över? Nja, det är nog att ta i. Frågan är dessutom hur stor seger det i praktiken är för sydkoreanska iOS-utvecklare.

Det är fortfarande lite tunt med detaljer kring vad Apple i praktiken tänker göra, men det ser ut som att kommer att göra en Google även här. Med andra ord: Apple kommer tillåta appar att använda externa betalplattformar, men de kommer fortfarande ta ut en avgift. En ”reducerad” avgift visserligen, men en avgift likväl. Motiveringen? För att tillhandahålla och underhålla Appstore-tjänsten överhuvudtaget. Om vi tänker att företagen som säljer betallösningar också kommer vilja ha del av kakan så… skulle det kunna innebära att apputvecklare totalt sett får betala mer när de använder en extern betalningsförmedlare.

Det lär väl knappast landa helt väl bland utvecklargemenskapen vare sig i Sydkorea eller i resten av världen om vi säger så. Kanske inte heller hos lagstiftare. Men det kan innebära att såväl Google som Apple har kommit på ett sätt att hantera krav på att öppna för externa betalningsföretag i appar: ta ut ”administrationsavgift” för externa tjänster samtidigt som de packar in fler och fler förmåner för de appar som väljer Googles och Apples betallösningar.

Apple promises third-party payment options in iOS for South Korean users

Apple will allow third-party payment options for the first time in iOS apps in South Korea. Google announced similar concessions following legislation designed to weaken Apple and Google’s grip on their respective app stores.

Apple tillåter externa betallösningar i dejtingappar i Nederländerna

Tidigare i veckan gick Apple ut med det både väntade och oväntade beskedet att företaget till sist går med på att följa den hyfsat nya lag i Sydkorea som förbjuder appbutiker från att bara tillåta ett enda betalsätt. Apple kommer under året att tillåta externa betallösningar i appar i landet. Bara några dagar senare är det dags igen: den här gången i Nederländerna. Efter ett domstolsbeslut (som Apple visserligen har överklagat) så tillåter Apple såväl länkar till betalplattformar utanför en app som icke-Apple-betallösningar inuti appar.

Men i det senare fallet finns det ett väldigt stort aber: då rättegången handlade om dejtingappar så är det just bara dejtingappar i Nederländerna som nu får tillgång till fler betalsätt än Apples eget.

Att både de här två beskeden kommer så tätt inpå varandra känns som att det beror på att Apple har lyckas knäcka koden för hur de ska kunna ha kakan och äta den – tack vare Google.

När Google först gick med på att följa den Sydkoreanska lagen så gjorde de klart att de fortfarande skulle ta ut en transaktionsavgift även för appar som inte använder Googles betallösning och Apple har valt samma spår. Förutom att Apple i samband med beskedet för dejtingappar i Nederländerna passar på att berätta alla fördelar som appar får om de fortsätter använda Apples egen lösning så meddelar företaget också att de även här kommer att ta ut en transaktionsavgift även för externa betalningar. Som allmän administrationsavgift för att de tillhandahåller Appstore, iOS, utvecklarverktyg och så vidare.

Hur hög blir avgiften i Nederländerna? Det kommer Apple att återkomma till ”inom kort”. Men vi kan oavsett konstatera att Apple nu nog kommer kämpa emot externa betallösningar lite mindre framöver. Åtminstone så länge som ingen lagstiftning eller domstol sätter stopp för möjligheten att ta betalt vare sig appar väljer att använda Apples betallösning eller inte.

Apple to Allow In-App Third-Party Payment Options for First Time in the Netherlands

Apple has announced that it will allow third-party payment options for in-app purchases for dating apps in the Netherlands, in the first ever…

Google anklagar Apple för att mobba Android-användare med iMessage

Vem är världens största och elakaste mobbare? Apple. Åtminstone om man frågar Google. Anledningen? Apple mobbar Android-användare. Med IMessage. Hur? Blå sms är coolare än gröna sms och Apple får medvetet Android-(tonårs)användare att känna sig som andra klassens mobiloperativmedborgare när de bara erbjuder iMessage och funktioner inuti iMessage, som Memoji, för iOS-användare.

Och… jag vet inte riktigt var jag ska börja.

Om vi bortser från att det är argument som hämtat från sandlådan så är det förstås extra ironiskt att Google, som är väldigt selektivt med vilka Android-funktioner som fungerar utanför Pixel-mobilerna, anklagar Apple för inlåsning på mobilsidan.

Men vad det framförallt säger är att Googles satsning på sin egen iMessage-konkurrent – RCS som gör att sms får mycket av funktionaliteten hos andra chattjänster – har gått lite sådär. Visst, nu är den inte särskilt gammal, men redan nu kan vi nog anta att Google inte är… helt nöjda med användningen. Läs: folk har inte strömmat över från iOS till Android och de befintliga Android-användarna envisas med att fortsätta med samma chattappar som innan för majoriteten av sin kommunikation.

Plus att det förstås är enklare att skylla på att andra sidan fuskade än att erkänna att de egna chattsatsningarna historiskt varit en imponerande uppvisning i dikeskörningar och vägvalsfladdrande.

Stor humor, oavsett.

https://www.theverge.com/2022/1/10/22876067/google-apple-ios-android-imessages-bullying-lockheimer

Blackberry går i graven (på riktigt den här gången)

Minns ni Blackberry? IPhonen är allt som oftast den mobil som lyfts fram som startpunkten för dagens smartmobiler, men det var trots allt Blackberry som var den första riktigt framgångsrika modellen som gjorde mobilen till ett verkligt arbetsredskap, med möjlighet att använda internet och mejl exempelvis.

I skuggan av de stora mobilmärkena så har Blackberry fortsatt leva, med budskapet att det ska vara ett säkrare alternativ. Men nu har en era till sist på riktigt nått sitt slut: Blackberry avslutar stödet för sitt mobila operativ, vilket i praktiken innebär att Blackberry går i graven.

The End of BlackBerry Phones Is Finally, Truly Here

The company is pulling support for its devices, meaning that at some point they will no longer be able to connect to cellular networks.

 

Digitalisering

H&M lanserar sin första virtuella kollektion

Ny tävling från H&M: döp tre outfits. Den som kommer på det bästa namnet för respektive outfit vinner den – och får den måttsydd så att den passar vinnaren perfekt. Twisten? Det är tre virtuella outfits. Och priserna är också virtuella. De måttsydda kläderna levereras till vinnarna i bildformat. Ja, plus som ”animerade effekter”, så att svassa runt med vinsten i sociala medier och på andra onlineställen.

Så mycket meta att man skulle kunna tro att det är Facebook som ligger bakom alltihop.

Så varför gör H&M det här? Ja, inte för PR, förstås, utan för att det ska ”representera värdet i att vara ett inklusivt företag eftersom kollektionen passar alla kroppar oavsett storlek, kroppsform och kön” och att det är en del i H&M:s ambition att bli ett ”helt cirkulärt och klimatpositivt” företag eftersom kläderna inte behöver tillverkas eller skickas.

Och… mmmkay. Det kan vara en av de mest krystade kampanjförklaringarna någonsin.

Men att H&M hoppar på det virtuella tåget är desto mer självklart. Om folk är beredda för att betala att se snygga ut även i den digitala världen så, tja, varför inte haka på?

H&M launches its first ever virtual fashion collection – Retail Gazette

​H&M has unveiled its first-ever virtual fashion collection and said it represents its ambition to lead the change in the fashion industry.

CD-försäljningen ökar i USA för första gången på 17 år

The more things change, the more they stay the same. Eller nåt. Nya siffror om musikförsäljningen i USA, som 2021 fortsatte att öka. Men den här gången handlar det om ett lite mer oväntat format: cd-försäljningen stiger i USA för första gången på 17 år.

Visst, vi pratar om en rätt modest ökning. Upp dryga procenten. Lite för tidigt att säga om det handlar om ett hack i kurvan eller ett trendbrott, men oavsett så är det lite anmärkningsvärt. Senaste åren har vi sett hur vinylförsäljningen har gått från klarhet till klarhet och även kassetten har fått lite av en ny vår. Och nu är det alltså dags för nittiotalets musikkung att sträcka lite på sig.

Anledningen stavas några tunga albumsläpp från bland andra Taylor Swift och Adele, men även om de utgör är 2021-dopning så är det i linje med en viktig trend överlag inom musik: ju mer ungefär alla musik som någonsin har skapats finns tillgänglig för alla hela tiden, desto mer sugna blir vi på det begränsade och unika. Gäller förstås inte bara musik. Även NFT:er är del i den här trenden. 

Och vinylen avslutade förra året på topp: veckan före jul 2021 såldes det fler vinylalbum än någon motsvarande vecka sedan åtminstone 1991. På 30 år alltså. Kanske ännu längre (jag antar att 1991 är så långt som det finns jämförbara siffror.)

CD Sales Have Increased for the First Time in 17 Years

Adele’s 30, three albums by Taylor Swift, and more contributed to the newfound interest in the physical format

 

Ekonomi och finans

Apple blir världens första börsbolag värt 3 biljoner dollar

Mina damer och herrar. Säg hej till världens första börsbolag värderat till 3 biljoner dollar. Idag passerade Apple den hysteriskt knasiga milstolpen. Det innebär att Apple dessutom har varit först över 1, 2 och 3 biljoner i börsvärde.

3 biljoner dollar. 3 000 000 000 000 dollar. Eller sisådär 27 biljoner kronor. 27 000 000 000 000 kronor.

Hur mycket är det jämfört med något annat? 2,7 miljarder iPhone 13. Mer än Google (eller Amazon) och Tesla eller Google (eller Amazon) och Meta tillsammans. 9 Alibaba. 43 Spotify. 100 H&M. Över 5 gånger mer än Sveriges samlade BNP 2020. Och för den delen större än BNP i alla länder 2020 utom USA, Kina, Japan och Tyskland.

Sen finns det de som säger att techjättarna har blivit alldeles för stora.

Fun fact: Tiden det tog för Apple att nå respektive biljongräns:

  • 1 biljon: 42 år
  • 2 biljoner: 2 år
  • 3 biljoner: 1 år 4 månader

(Ja, eller egentligen 44 år respektive 45 år och 4 månader – men ni fattar.)

Fun fact: Apple är värt 9 gånger mer än när de första gången blev världens största börsbolag 2011.

Fun fact: Apple är lika mycket värt som de 14 största börsbolagen tillsammans 2011.

No Title

No Description

 

Övrigt

Österrikisk datamyndighet konstaterar att användning av Google Analytics bryter mot GDPR

Ännu ett myndighetsbeslut på GDPR-området inom EU: en datamyndighet i Österrike (eller åtminstone en instans ansvarig för GDPR-frågor) har underkänt användningen av Google Analytics på en österrikisk nätläkares sajt med motiveringen att det bryter mot GDPR.

Och… så långt egentligen inte jättemycket nytt. Ända sedan Schrems II-domen så har det rent formellt inte varit okej att använda amerikanska molntjänster på grund av att det numer inte finns ett giltigt avtal för dataöverföring mellan USA och EU. Exakt vad det innebär i praktiken är det lite olika bud om beroende på vem man frågar – och EU har än så länge inte drämt till med stora förbudssläggan (because EU vill helst få ordning på ett avtal med USA).

Men nu har alltså ännu en instans sagt sitt och konstaterat att det inte är okej. Sen finns det frågetecken: sajten i fråga hade inte implementerat IP-anonymiseringen korrekt, men det verkar trots det som att GA överlag inte faller översynsinstansen i smaken.

Så nej. Sista ordet är fortfarande inte sagt. Men tumskruvarna vrids oavsett åt ännu mer på amerikanska molntjänster i allmänhet och Google Analytics i synnerhet.

Austrian website’s use of Google Analytics breached GDPR

A decision by Austria’s data protection watchdog upholding a complaint against a website related to its use of Google Analytics does not bode well for use

Teleoperatörer vill stoppa Apples VPN-tjänst Private Relay

Annonsblockerare gillas som bekant inte av företag som lever på annonser. Nu kan vi konstatera att VPN-tjänster inte uppskattas av teleoperatörer. Åtminstone inte om det är Apple som levererar VPN-tjänsten. Nu har ett antal europeiska teleoperatörer skrivit ett brev till EU där de uppmanar unionen att sätta stopp för Apples Private Relay-tjänst som är en del av Apples rätt nya abonnemang iCloud+.

Private Relay, där användare kan dölja sitt surfande genom att det filtreras via servrar hos Apple, kom som del i iOS 15 och MacOS 15 men är än så länge fortfarande i beta. Innan funktionen släpps skarpt för alla användare så vill nu ett antal operatörer att funktionen skrotas.

Varför gillar då inte operatörerna det här? Därför att det förhindrar operatörerna från att samla in ”väsentlig nätverksadata och metadata”. Men inte bara det: om Apple tillåts rulla ut funktionen så kommer det att ”underminera europeisk digital suveränitet”.

Och vi kan väl konstatera att det kommer att bli väldigt intressant att se om och i så fall hur EU kommer att agera i den här frågan. De europeiska operatörerna klagomål är helt i linje med EU:s ambitioner att begränsa de amerikanska techjättarnas inflytande över medborgarna och företagen i EU. Men det Apple erbjuder är samtidigt väldigt mycket i linje med EU:s önskan att stärka den personliga integriteten för privatpersoner.

Damned if they do, damned if they don’t.

Sen kan jag inte riktigt släppa känslan att operatörerna kanske bryr sig lite mindre om den europeiska digitala suveräniteten än vad de påstår sig göra. Men det kanske bara är jag.

Some European carriers are already blocking Apple’s Private Relay feature on the iPhone – 9to5Mac

One of the major new iCloud features announced last year was Private Relay, which seamlessly sets up an encrypted VPN-like…

Google drar igång stora lobbyapparaten mot EU:s kommande lagförslag DMA och DSA

Två stora lagpaket på det digitala området rycker allt närmare: Digital Markets Act (DMA) och Digital Services Act (DSA). Två lagförslag som i stort är tänkta att begränsa techjättarnas makt. Ja, och om vi ska vara lite krassa: de amerikanska techjättarnas makt. Techjättar som… Google. Som nu har gjort precis som de gjorde för ett några år sedan inför Upphovsrättsdirektivet: de har dragit igång sin stora lobbyapparat mot EU-politiker.

Googles huvudbudskap är även den här gången det numer välkända techtemat: regleringarna kommer att hämma innovation. Plus att de använder diverse annonsorganisationer som lobbyproxy. Och självklart konstaterar Google att småföretagen är de som hotas mest av DMA och DSA. Because småföretag.

Så egentligen är det i stort inget överraskande här. Men det finns en rätt stor skillnad i hur Google hanterar sin protest den här gången jämfört med Upphovsrättsdirektivet 2019: Google kommer inte med helt öppna hot. Uttalade hot om att lämna länder eller till och med hela unionen eller förtäckta hot som visar hur mycket sämre EU-medborgares onlineupplevelser blir om Google måste begränsa eller göra stora förändringar i sin affärsmodell. Kanske för att Google blinkade först förra gången.

Then again. Vi är ju inte vid mållinjen än. Finns ju fortfarande tid för Google att steppa upp sitt hotgame.

Google in last-ditch lobbying attempt to influence incoming EU tech rules

Group targets officials and politicians with advertising, emails, and social media posts.

Ny fransk lag gör det obligatoriskt för bilreklam att tipsa om mer miljövänliga transportsätt

Okej, det här är… intressant. Ny fransk lag som gör det obligatoriskt för bilreklam att informera om alternativa, mer miljövänliga transportsätt. Kort sagt uppmuntra människor att gå, cykla, åka kollektivt eller utnyttja carpooling. 

Inte bara det, lagen anger dessutom att bilreklam måste innehålla minst en av ett antal fraser. Saker som ”För korta resor, gå eller cykla”. Tänk texterna på cigarettpaket, fast lite mer positivt nudgande. Just nu, åtminstone.

Tänker att fransmännen om ett par år kommer att mötas av budskap som ”bilar dödar” i bilreklamen. Lite mer raka rör, liksom.

French Car Ads Will Soon Be Required by Law to Tell You Not to Drive a Car

The new regulation mandates that car advertisements include references to travel alternatives, such as walking or riding a bike.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 47 2021 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple börjar varna iPhone-användare som kan vara utsatta för statliga cyberattacker

Ett nytt intressant drag från Apple. Eller rättare sagt en ny slags notifiering: en varning om din iPhone är i riskzonen för att utsättas för statligt backade intrångsattacker. Vilket mer konkret innebär att du kan få ett iMessage-meddelande som säger ”hörru, nån försöker hacka dig, mmmkay?”

Det är är dessutom del av en mer koordinerad, tja, attack mot den här typen av verksamheter. I veckan stämde Apple även det israeliska företaget NSO Group, som säljer just den slags teknik som kan användas av stater för att ta sig in i användares mobiler. Så det är alltså mer än något ännu ett sätt för Apple att dels kunna peka på att iPhonen (och Apples prylar överlag) är säkra och dels spinna vidare på Apples införsäljningsargument att de på riktigt bryr sig om användarnas integritet och datasäkerhet.

Just det här funktionen lär kanske inte sälja båtlaster med nya iPhones. Det lär vara få som överhuvudtaget kommer att få upp varningen. Och många av dem lär nog redan vara medvetna om eller misstänka att de är övervakade och punktmarkerade. Apple skickar ut varningen om de ser ”tecken” på att en sån här attack är på gång, så det är fortfarande rätt vaga varningar som kommer att gå ut. ATT, inget om VEM eller HUR.

Men det lär oavsett inte ge Apple fler pluspoäng hos diktaturer som redan är sura på Apple. Men så kan det förstås också vara så att det här inte är aktuellt där. Apple är numer den nära nog enda utländska techjätten som fortfarande har verksamhet kvar i Kina, men det kommer också med ett pris. Ett pris som går ut på att Apple har tvingats till rätt stora eftergifter, inte minst när det gäller hanteringen av just data. På sina håll behövs det inte ens hackas iPhones – iPhone-datan kan kommas åt på andra sätt.

Men det är oavsett ett intressant steg som Apple tar. Även om det enda hyfsat vattentäta sättet att agera på det nya varningsmeddelandet är att blåsa sin mobil och hinka iväg den i första bästa vattendrag.

About Apple threat notifications and protecting against state-sponsored attacks – Apple Support

Apple threat notifications are designed to inform and assist users who may have been targeted by state-sponsored attackers.

Here Is the Worst Apple Notification

Apple has announced that it will let you know when sophisticated, state-sponsored hackers have targeted you. Fun!

 

Ekonomi och finans

Tile köps upp av Life360

Lite oväntat, trots allt: spårningsprylsföretaget Tile köps upp av branschkollegan/konkurrenten Life360 för uppemot 205 miljoner dollar.

Fram till i början av året så var Tille förmodligen det mest kända prylspårningsföretaget, med sina fyrkantiga spårningsbrickor som gick att fästa på och lägga i det mesta. Men sen släppte Apple sin kopia AirTag och helt plötslig hoppade konkurrensen på prylspårningsområdet upp rätt många hack. Det i sig gjorde att Tile blev en betydligt mer trolig uppköpskandidat.

Men eftersom det inte kom några uppköpsrykten så trodde jag att Tile skulle tuffa vidare på egen hand och fortsätta försöka bygga allianser med mer muskelstarka spelare för att på så sätt möta den tuffare konkurrensen. I alla fall ett hyfsat bra tag till. Men nu har Tile alltså nått vägens ände som fristående företag. Visst, rent konsumentmässigt så kommer Tile fortsätta verka som ett eget varumärke, men det är ju så det brukar börja. Lär sugas in rätt helt och fullt.

Ännu ett område där allt mer av verksamheten koncentreras till ett fåtal stora aktörer, alltså. Och det är ironiskt nog inte heller särskilt bra för Apple.

AirTag Competitor Tile Getting Acquired by Location Sharing App Life360

Tile, known for its range of Bluetooth-based tracking accessories that compete with the AirTag, is being acquired by location tracking service…

Klarna rullar ut direktbetalning och betalkort i USA

Det är lite skönt att Klarna lanserar sin ”betala nu”-tjänst i USA efter sin ”betala senare”-tjänst. Det som alltså i stort har varit normen i handel – betala samtidigt som du handlar – håller allt mer på att svänga om till kreditköp. Inte så att Klarna uppfann avbetalningsköpet, men de har lyckats positionera sig själva som innovatören bakom det helt nya konceptet ”buy now, pay later”.

Samtidigt så är det inte så konstigt att Klarna började med kreditköpfunktionen. USA är allt mer Klarnas viktigaste marknad och de har byggt allt fler allianser med befintliga betalplattformar i landet. Men då har det handlat om att Klarna har kunnat erbjuda avbetalningstjänsten som tillägg. Nu gör Klarna precis som de har gjort mot e-handlarna: tar ett allt större steg mot att bli direkta konkurrenter till sina egna företagskunder.

Det blir inte mindre så när Klarna samtidigt också släpper sitt eget betalkort i USA, som gör det möjligt för slutkunder att betala via fyra räntefria avbetalningar – både på nätet och offline.

https://techcrunch.com/2021/11/23/klarna-offers-pay-now-option-in-u-s-klarna-card-coming-soon/

Klarna fortsätter att växa – och förlusterna skenar

Eftersom Klarna inte är ett börsnoterat företag så är det lite svårare att få inblick i företagets finanser. Men Klarna gör som så många andra bolag som siktar på att ta sig in på börsen: släpper någon form av ”kvartalsrapporter” precis som om de redan fanns på börsen. I veckan var det dags för Klarna att lyfta på ridån för de tre första kvartalen 2021.

Så hur har 2021 gått? Ja, Klarna fortsätter att växa kraftigt, något som vi redan visste tack vare information som bolaget har släppt om det tidigare. Men i veckan fick vi också inblick i hur det går med pengarna som rullar in i företag. Ja, och framförallt de som rullar ut. Förlusten före skatt landade på 3,1 miljarder kronor, en fyrdubbling jämfört med för ett år sedan.

Så, tja, Klarna är alltså väldigt mycket ett techbolag redo för börsen. Det är mer eller mindre norm att det ser ut så här. Hysteriska förluster är heller inget problem så länge som tillväxten tuffar på i ett bra tempo. Men med det sagt så är ju 3,1 miljarder kronor fortfarande… en del. Utmaningen för Klarna, även här precis som för så många andra bolag, är att få lite mer balans i böckerna när det börjar bli dags för tillväxten att mattas av. För i det läget är massiva förluster inte alls lika roliga för investerare.

No Title

No Description

 

Övrigt

EU presenterar krav på att chattappar ska fungera med varandra och förbud på annonsering mot minderåriga

EU:s arbete med Digital Services Act och Digital Markets Act, som är tänkta att styra upp framförallt de amerikanska jättarnas verksamheter i unionen, fortsätter och vi vet ännu inte exakt vad de slutgiltiga direktiven kommer att innehålla. Men förutom de övergripande inriktningar som EU redan tidigare har presenterat så kommer det fler och fler mer konkreta saker som sannolikt/kanske kan bli del av de slutgiltiga lagtexterna.

I veckan röstade det utskott som har huvudansvar för techlagstiftning för tre saker:

Ett företags chattapp eller ”sociala medier-app” måste vara interoperabel. Den som använder dessa tjänster ska alltså kunna gå mellan olika tjänster utan att behöva börja om från början. Ett försök att minska inlåsningseffekten, alltså (och dessutom något som såväl Jack Dorsey som Mark Zuckerberg har pratat mycket om inte minst senaste året – förstås bland annat på grund av att lagstiftningsvindarna har blåst åt det här hållet).

Ett förbud mot annonsering mot minderåriga

Att företag som bryter mot lagen (i det här fallet Digital Markets Act) kan få böta så mycket som uppemot 20 % av den globala årsomsättningen. Det intressanta här är att EU alltså siktar in sig på den totala omsättningen och inte bara de pengar som företaget omsätter inom EU, som tidigare mest har varit normen.

https://techcrunch.com/2021/11/23/ep-imco-dma-vote/

EU-kommissionen föreslår förbud mot riktade annonser baserade på etnicitet eller religion

I veckan föreslog EU, som del av kommande Digital Markets Act, bland annat förbud mot annonsering mot minderåriga. Det var inte det enda beslutet som kom från EU på det här området. EU-kommissionen gick ut med ett nytt lagförslag som innebär ett förbud mot att rikta annonser baserat på data baserat på etnicitet, religion, ”hälsostatus” eller sexuell läggning ”om inte användare ger uttalat samtyckte”.

Lagförslaget inkluderar även att annonsörer måste bli ännu mer transparenta i vilken data som de använder för att rikta annonser och även vilka ”förstärkningsverktyg eller förstärkningsmetoder” som de använder. Lite oklart exakt vad det innebär, men i korta drag tror jag att det kan sammanfattas med ”algoritmer”.

Sist men inte minst så måste annonser ännu mer tydligt visa vem som står bakom och har betalat för annonsen.

Allt som allt är det alltså egentligen inte jättestora skillnader mot idag. Det handlar däremot om att EU-kommissionen vrider åt samtyckestumskruvarna ännu hårdare på annonsörer när det handlar just om de aktuella känsliga datapunkterna. Det är dessutom i linje med det som Apple och numer även Google satsar allt mer på: att stoppa spårning av användare kors och tvärs över internet om användaren själv inte uttalat säger att den spårningen är okej.

I veckan har vi fått minst tre fall där EU har klubbat eller föreslagit hårdare regleringar inom techområdet. Tre fall som i sig är rätt frikopplade, men som i ett lite större perspektiv sammantaget ger rätt bra indikationer kring vad som kommer att hamna i EU:s kommande lagstiftningar Digital Services Act och Digital Markets Act – som båda syftar till att skärpa tillsynen av de stora (främst amerikanska) techplattformarna.

EU seeks to block political ads that target people’s ethnicity or religion

Organizations would need to disclose how ads are paid for and how they are targeting certain groups.

Kina kan kräva att Uber-konkurrenten Didi Chuxing avnoterar sig från USA-börsen

I somras så blev en riktigt maffig börsnotering verklighet när kinesiska Uber-konkurrenten (och förstås: medägaren) Didi Chuxing klev in på börsen i USA. Det skedde mitt i en tid när USA allt mer skärper tonen mot och kraven på kinesiska bolag som är noterade vid amerikanska börser. Så pass att det till och med börjar att talas om att helt enkelt tvinga börserna att avnotera kinesiska bolag som inte lever upp till de insynskrav som lagstiftare i USA vill se.

Och nu kan precis ett sådant hot vara på väg att bli verklighet – och det är just Didi som kan vara bolaget som drabbas. Men det är intressant nog inte ett amerikanskt krav – utan ett kinesiskt.

Didi klev in på börsen trots att kinesiska myndigheter kom med väldigt starka önskemål om att Didi inte skulle gå vidare med sina utländska börsplaner. Läs: om ni inte gör som vi vill så kommer vi att straffa er. Och precis det blev också följden. Didis appar i Kina stängdes ned.

Nu kan Didi ha chans att få upp sina appar i landet igen – men om vi ska tro källor till Bloomberg så måste Didi i så fall gå med på att avnotera sina aktier från NYSE. En ren maktuppvisning alltså. Glöm inte bort vem som bestämmer.

Det här är ännu ett kapitel i det, tja, krig som Kina har fört mot sina egna techbolag senaste året. Där det har handlat om att bryta upp monopol för att öka konkurrensen i landet och om att skydda användares data bättre (a.k.a. ”Kina-GDPR”). Men en viktig underström har varit den maktkoncentration som pågår i Kina. Och även maktkamp – mellan det regerande kommunistpartiet och techjättarna som, precis som hos oss, har fått en större roll i människors liv än politiska matkhavare.

https://www.techinasia.com/didi-told-delist

Ryssland kräver att utländska techjättar öppnar lokala kontor

Ryssland fortsätter att steppa upp tonen mot utländska techjättarna (alltså främst företag som Apple, Google och de stora sociala plattformarna). Nu kommer krav på att de öppnar lokala kontor i Ryssland senast 2022.

Och ja, det här kanske inte känns särskilt uppseendeväckande. De flesta (om inte alla) har det säkert redan. Men det finns förstås en kontrollbaktanke i det här. Genom att kräva ett lokalt kontor, med lokalt anställd personal, så skaffar sig Ryssland ännu större möjligheter att straffa techplattformarna som bryter mot lagen. Vilket tyvärr mer och mer handlar om att tjänsterna tillåter regimkritiskt innehåll.

Ryssland har testat att blocka och strypa trafiken till de stora techbolagens tjänster, men nu gör de alltså ungefär som Turkiet (och av samma anledning). För genom att det krävs lokal personal så kan Ryssland göra anställda hos de aktuella bolagen personligt ansvariga och bötfälla dem om bolagen de jobbar för inte jobbar för gör som Ryssland säger och vill. Vi pratar dessutom förmodligen om fängelsestraff.

Ryssland och Turkiet vill alltså göra det riskabelt att jobba för techplattformarna. ”Visst, ni får strunta i vad vi säger, men då kommer det att drabba er personal i vårt land personligen. Tänk på det.” Om man så vill spinna på den PR-karusell som har omgett Facebook/Meta i och med The Facebook Files: Ryssland kan säga att techbolagen väljer vinst över sin egen personals bästa. Tänkt sätt att få techjättarna att hamna i dåligt ljus alltså.

Russia demands large tech companies set up local offices by 2022

Russia told 13 tech companies to set up official presences in the country by the end of 2021, including Apple, Google, Meta and TikTok.

Indien vill instifta en ny tillsynsmyndighet för plattformar som Facebook och Twitter

Ännu en marknad vill att de stora techbolagen ska åläggas större ansvar för vad användarna gör. Den här gången är det Indien som går i samma fotspår som EU, alltså den väg som även exempelvis USA är på väg att slå in på. Tjänster som Facebook och Twitter ska inte längre klassas som ”förmedlare” utan som… publicister.

Det är åtminstone vad ett utskott i det indiska parlamentet har kommit fram till och rekommenderar. Utskottet förespråkar dessutom att en ny tillsyns skapas, med specifikt uppdrag att ta sig an just hur de stora onlineplattformarna följer de föreslagna riktlinjerna. Om det här blir lag återstår att se, men det är nog oavsett en rätt tydlig indikation på vartåt det barkar.

Och det som är ironiskt i det indiska fallet är att Facebook mer eller mindre ska klassas som som en publicist. I resten av världen clashar företag som Facebook/Meta och Google just med publicister kring ersättning för de nyheter som delas och sprids via techbolagens tjänster. Men det säger också något om problemett vi har att hantera och klassa jättebolagen och jättetjänsterna.

Lagstiftare världen över försöker, precis som det indiska utskottet, hitta på delvis nya klassifikationer som ska rymma de förhållandevis nya tjänsterna – men det handlar mycket om att försöka banka in Facebook-fyrkanten i cirklar som har rötterna långt före internet. Att faktiskt beskriva och hantera företag och tjänster som numer ligger i gränslandet mellan nationsstater och företag har vi inte riktigt vokabulären eller den mentala kapaciteten att göra. Och det kommer bli en jätteutmaning de kommande åren.

Facebook, Twitter Should Be Overseen by New Regulator: Parliamentary Panel

An Indian parliamentary panel has recommended treating social media platforms like Twitter and Facebook as publishers and setting up a regulatory body to oversee them, potentially opening the companies up to more liability for user-generated content.

NFT blir årets ord enligt onlineordlistan Collins

Ha. Vilket är årets ord? NFT. Åtminstone enligt (online)ordlistan Collins.

NFT är förkortningen för det rätt överbedrövliga, om än korrekta, begreppet non-fungible tokens – som, om man så vill, är prylmotsvarigheten till kryptovalutor. Om en kryptovaluta är betalmedlet som används för transaktioner via den så kallade blockkedjetekniken så är NFT:er det man kan köpa. Digitala föremål i begränsad upplaga, på samma sätt som fysiska föremål finns i begränsade upplagor (även om upplagorna ibland är jättestora).

Ja, eller det måste inte ens vara digitala föremål eller tjänster. Det kan också vara fysiska föremål och tjänster. Så krasst talat: saker som är lagrade i blockkedjan (åtminstone de som stöder NFT-formatet) och som kan köpas och säljas med kryptovaluta?

(Tydligen så lyckades ”NFT” ta sig förbi ”cheugy” i valet av årets ord. Vilket förstås gör det intressant att fundera över: när blir NFT cheugy?)

”NFT” picked as word of the year-deal with it

Beeple will be mentioned.

Clippy kommer tillbaka som emoji i Windows

JAAAAAAAA! Nästan så att jag blir sugen på att köpa en PC.

Clippy Arrives on Windows 11 to Replace Paperclip Emoji | Digital Trends

What is old is now new again. The paperclip emoji is getting replaced on Windows 11 with an image of Microsoft’s Clippy digital assistant.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Detaljhandel/e-handel IoT - internet of things Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 47 2021 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Detaljhandel/e-handel

Walmart först ut att testa livevideoshopping via Twitter

USA:s största detaljhandlare Walmart var lite (läs: väldigt) sena på e-handelsbollen, men de har sedan dess börjat få upp farten riktigt ordentligt. Och de verkar inte ha några som helst planer på att bli akterseglade igen. Det är åtminstone lite så det känns med tanke på att Walmart verkar hoppa på alla nya initiativ och trender som dyker upp. Därför känns det rätt passade att Walmart nu blir först ut att testa livevideoshopping via ett annat företag som också har en rätt stor identitetskris 2021: Twitter.

Yes. Walmart tänker köra TV-shop via Twitter. Den fullständigt givna plattformen för shopping.

Ja, det är åtminstone vad Twitter vill att Twitter ska vara. Eftersom Twitters 2021 går ut på att hitta på och testa saker som får Twitter att sluta vara Twitter. En av de sakerna har varit just e-handelsfunktioner. Som en särskild profilvy för e-handlare, med möjlighet att visa upp delar av sitt sortiment.

Walmart lägger oavsett inte alla sina ägg i fågelkorgen (även om det, ni vet, hade varit rätt rätt), sändningen kommer att tryckas ut via ungefär alla plattformar som någonsin har haft ordet ”livevideoshopping” i en PowerPoint. Walmart trycktestar Twitters lösning parallellt med några plattformar som Walmart har använt tidigare.

Så Twitter som plattform för direktsänd försäljning? Mjavetintedetja. Men jag har haft fel förr.

https://techcrunch.com/2021/11/22/walmart-will-be-the-first-retailer-to-test-twitters-new-livestream-shopping-platform/

Frankrike kräver att sökmotorer plockar bort e-handlaren Wish från sina resultat

Frankrike fortsätter gräla med amerikanska techbolag. Den här gången är det e-handlaren Wish som står i fokus för Frankrikes ilska. Nu kräver landet att sökmotorer och andra sajter som länkar till Wish helt enkelt plockar bort Wish från sina sökresultat och listningar.

Anledningen? Därför att utredningar har visat att ”en stor del av produkterna som har undersökts hos Wish är farliga”. Och då antar jag att vi inte pratar om farligt som i ”det är onyttigt för dig” utan som i ”du kan dö om du kopplar in den här”. Frankrike gav Wish två månader att komma till rätta med de upptäckta oegentligheterna och nu när den deadlinen har passerats så verkar det alltså som att Wish fortfarande får underbetyg.

Det finns förstås en hel massa att säga här, men det som det framförallt kokar ned till är det som är kärnan i såväl EU:s upphovsrättsdirektiv som i de kommande techlagstiftningarna Digital Services Act och Digital Markets Act: vilket ansvar som företag har för det som användarna gör på företagets plattformar.

Även om vi inte vet exakt hur vare sig DSA eller DMA kommer att se ut i sina slutgiltiga former så får vi allt mer ledtrådar om vad som kan komma att ingå. Och marknadsplatser för e-handel kommer alltså att nagelfaras betydligt – eller åtminstone ännu – hårdare.

France orders websites to remove online marketplace Wish

France ordered search engines and online platforms on Wednesday to strip Wish from their listings over concerns about product safety and the U.S. e-commerce marketplace said it was taking legal action to challenge the move.

Pandemin fick inte e-handeln i USA att öka mer än den hade gjort även utan pandemin

Ett rätt intressant diagram: en kurva över penetrationen för e-handeln i USA som konstaterar att e-handeln i landet ligger på samma nivå som den gjorde i prognoserna före pandemin. Att e-handeln alltså inte fick någon boost av pandemin utan hade hamnat här ändå. E-handelns andel av USA:s totala försäljning förra kvartalet ligger till och med lite under prognosen.

Nu handlar det som synas om en väldigt liten avvikelse och det är förstås som vanligt inte läge att dra allt för stora växlar bara på det här. Men det ger ändå en liten fingervisning av en av förra årets stora frågor: ja, e-handeln har skjutit i taket eftersom folk tvingas sitta hemma – men vad blir den nya normala nivån när vi till sist kan lägga pandemin bakom oss?

Tittar vi på siffrorna över den faktiskt försäljningen online så ligger kurvan fortfarande rätt mycket över prognosen och en anledning till att e-handelns andel av den totala försäljningen i USA trots det inte ökar lika mycket är att handeln i de fysiska butikerna (eller åtminstone värdet) har ökat ännu mer. Vi är just nu lite som kor på grönbete, ystra och ivriga att bli utsläppta efter en vinter inomhus. Den hetsen lär knappast minska av att det nu flaggas för att det kan bli tal om nya nedstängningar på sina håll.

Det som dessutom är rätt intressant i rapporten här är att medan Amazons kurva följde prognosen rätt väl så gick det betydligt bättre än väntat för exempelvis Target. Och för Shopify (förstås, höll jag på att säga). Att det alltså kan ha blivit en differentiering av e-handeln. Eller kanske: man har fortsatt att handla i samma affärer som innan när det blev dags att e-handla. Och i Shopify-fallet handlar det förstås om helt nya säljare som tvingades snubbla ut på nätet.

Vad säger det här för oss? Förstås svårt att säga. Vi är ju inte helt ute ur krisen och det kan bli så att tillväxten får sig en knäck även i Sverige. Att hoppet 2020 ”nollas” av att tillväxten kommande år istället blir lägre än i prognoser lagda och kurvor ritade före pandemin. Så att även vi om ett eller ett par år är tillbaka på ursprungsspåret – utan någon varaktig pandemiboost.

Vi kan nog oavsett anta att den hysteriska tillväxten inom e-handeln framförallt förra året kommer att börja skörda offer rätt snart.

Covid Didn’t Accelerate E-Commerce

U.S. e-commerce penetration is currently at levels it would have reached even if the pandemic didn’t happen. While Covid boosted e-commerce spending in 2020, that acceleration perhaps wasn’t a step-change after all.

 

Strömmade medier

Spotify testar TikTok-flöde med musikvideos

Vill även Spotify bli TikTok? Klart även Spotify vill bli TikTok!

Precis som ungefär alla som ens är i närheten av videos som del av sin tjänst så siktar Spotify på att få oss att doomscrolla (kort)videos. Och det är dessutom videos som ligger väldigt nära det som Spotify en gång var (ni vet, en musiktjänst och inte en poddplattform): musikvideos. TikToka dig igenom ett flöde med musikvideos som du kanske eller kanske inte vill titta på.

Så ja, Spotify ger sig därmed också in på Youtubes domäner.

Det här draget lirar dessutom väl med en annan rätt tydlig Spotify-strategi: att få mer skärmtid. Att vi alltså inte bara ska dra igång en spelllista (ja, eller poddlista) och sedan låta appen ligga och rulla i bakgrunden, utan att vi aktivt ska interagera med appen. Både när vi lyssnar och inte lyssnar.

Spotify gör alltså ungefär som Facebook har gjort rätt länge: skapar och öppnar allt fler reklamytor för att på så sätt tjäna mer pengar på annonslyssnarna. Men det finns också potentiella fördelar mot de betalande kunderna. Ju mer tid de tillbringar i appen, desto större chans att de upptäcker och använder fler funktioner och tjänster som Spotify har att erbjuda.

Och det i sin tur kan göra det ännu enklare att sälja sig själva som, tja, Myspace mot artister och poddare. Kort sagt få dem att ge Spotify som tjänst mer kärlek. Och inte bara som en plattform att lägga ut musik och poddar, utan också det bästa stället att bygga relationer med sina lyssnare och fans.

Spotify tests a TikTok-like vertical video feed in its app | TechCrunch

TikTok has seen its short-form video feed copied by a host of competitors, from Instagram to Snap to YouTube and even Netflix. Now it looks like you can

Spotify öppnar en Netflix-avdelning

Jamen, det var väl klart: Spotify öppnar en Netflix-avdelning. En del i musiktjänsten som är tillägnad åt spellistor och soundtracks från Netflix-innehåll. Men inte bara det: Spotify har också börjat testa exklusivt bakom-kulisserna-material och frågesporter kopplat till någon titel.

Spotify gör samma sak med Netflix som de gjorde med Disney för ett par år sedan, alltså. Och det är förstås ingen slump att Spotify vill satsa på det här.

Det som allt mer känns som ett av Apples allra bästa företagsuppköp är Shazam, tjänsten som gör det möjligt att få reda på vilken låt som spelas. Under Apples ägande har Shazam allt mer skruvats mot att slussa användare till Apple Music – via just serier och filmer hos de stora videoströmningsbolagen.

Spotify har än så länge inte någon liknande funktion, men i många fall så blir tittarna sugna på all musik som finns i en film eller en serie, då just musik får allt större funktion som integrerad del i historieberättandet. Då står Spotify redo att leda användaren rätt direkt.

Spotify’s Netflix hub includes some exclusive audio extras

Spotify has introduced a new Netflix hub that’s home to all the music from the streaming giant’s shows and movies. It houses official playlists and soundtracks for some of Netflix’s most popular content, as well as Netflix-related podcasts.

Adele får Spotify att ändra en funktion (eller?)

En stor Spotify-nyhet i veckan handlade om att Spotify har gått med på att ändra det förinställda uppspelningsläget för album. Istället för vara inställt på att slumpa låtarna i albumet så ska låtarna i ett album spelas i den ordning som de ligger på albumet. Alltså i den ordning som artisten har bestämt.

Kravet ska alltså ha kommit från Adele och det lär säkerligen ha spelat in, men jag har svårt att tro att Spotify ändrade hur tjänsten fungerar bara därför. Lär sannolikt vara något som var på gång ändå.

Och en anledning lär vara en annan förändring som Spotify också har rullat ut senaste veckorna: alla enheter utöver datorer och mobiler som man använder för att strömma Spotify kommer nu automatiskt att fortsätta spela rekommenderade låtar när en spellista, som ett album, har tagit slut. I all oändlighet. Och jag skulle inte bli förvånad om samma sak även kommer till just datorn och mobilen.

Vad det handlar om är helt enkelt att Spotify håller på att bygga in doomscrollande i sin tjänst. Få användare att, tja, aktivt opta ur om de inte vill att tjänsten ska rulla vidare när det som användarna vill lyssna på har tagit slut. Vilket i sig också är en av baksidorna med att använda tjänster där allt ligger hos någon annan.

En delikat balansgång. Om det här upplägget skulle bli standard (som det delvis är redan på andra ställen som Youtube) så kan vi ge oss att det kommer tjänster som kommer att marknadsföra sig med att de låter användare helt styra sitt lyssnande. Och, well, det är förstås inte omöjligt att vi kommer att få se tjänster som Spotify släppa ännu fler slags abonnemang. Abonnemang där du kan betala extra för att helt kontrollera vilken musik du lyssnar på.

Spotify now frustratingly defaults to autoplay for connected devices

Spotify users recently noticed that the platform quietly turned on autoplay by default for connected devices. This means that after an album, song selection, or playlist reaches its end, Spotify will start infinitely playing recommended songs.

Spotify’s play button stops shuffling, apparently because Adele said so

Following a request from Adele, Spotify has stopped shuffling albums by default. Now, when you hit ”Play” on an album page, the songs will play in order. This comes just days after Adele released her new album, 30, which Adele likely put together with a specific song order in mind.

Netflix köper visual effects-studion Scanline VFX

Nytt uppköp för Netflix, en techjätte som inte shoppar loss riktigt lika mycket som några av de andra techkollegorna. Men nu är det alltså dags igen: visual effects-studion Scanline VFX får nu Netflix-loggan.

På sätt och vis blir det nästan ett köp inom familjen. Scanline har gjort effekter till Netflix-titlar som Stranger Things och nya Cowboy Bebop. Dessutom för superhjältefilmer från Marvel och DC.

Så så långt egentligen inte så konstigt. Netflix köper in mer specialeffekter inhouse för sin egen innehållsproduktion. Men så finns det några saker som hänt senaste tiden som gör att det här hamnar i ett delvis lite annat ljus.

Det ena är att Netflixs köp är det andra inom det här området på kort tid. För någon vecka sedan köpte spelmotorn Unity studion Weta Digital, grundad av Lord of the Rings-regissören Peter Jackson. Det andra är att Netflix också bara för någon vecka sedan inledde sin egen spelsatsning på allvar, genom att lägga till spel i Netflix-appen (i Android, åtminstone. För iOS är det fristående appar som gäller för att spela spelen). 

Vad är jag på väg med det här? Ja, det är ännu ett exempel på hur spel och film kommer allt närmare varandra. Unity köpte Weta Digital för att biffa upp sin spelmotor och Netflix klickade hem Scanline för att få ännu mer inhouseeffekter för sin film- och serieproduktion. Men Unity har långsiktigt garanterat mer ”filmiska” ambitioner medan Netflix säkerligen gärna skulle göra betydligt maffigare spelupplevelser än de mobilspel de just nu satsar på.

Och ja, mitt i den här skarven – lite längre fram – blir det förstås dags att kasta in ordet ”metaverse”. Som innerst inne handlar just om att sudda ut gränser. Gränslandet mellan det digitala och fysiska, men också där olika innehållsformat allt mer smälter samman.

Netflix to acquire German visual effects studio behind ’Stranger Things’ and more | TechCrunch

Netflix is acquiring Munich-based visual effects studio Scanline VFX for an undisclosed amount. The company expects the deal to close in the first quarter

Epic Games köper spelstudion bakom Guitar Hero och Dance Central

Ännu ett köp i spelvärlden: Fortnite-utvecklaren Epic Games köper Harmonix, studion bakom spel som Guitar Hero, Rock Band och Dance Central. Tillsammans ska företagen skapa ”musikaliska resor och spel för Fortnite”.

Och ja. Det är här vi infogar det oblilgatoriska ”metaverse”.

Men det är oavsett ett rätt självklart köp för Epic även betydligt mer kortsiktigt. Fortnite har förstås länge varit en spelvärld i sig, men spelet har senaste åren allt mer växt till något betydligt större. En värld där Fortnite, själva spelet alltså, mer och mer blir en av delarna i Forniteversat, inte en lika självklart central del.

Förutom att de spelmekanismer som finns i spelen under Harmonix paraply till stora delar redan finns inuti Fortnite så är det inte omöjligt, eller till och med troligt, att Epic än mer kommer att satsa på att skapa, tja, fristående spel och spelvärldar insprängt i Fortnite.

Epic Games buys Harmonix to create ’musical journeys’ in ’Fortnite’

Epic Games has acquired Harmonix, the studio behind titles like Guitar Hero, Rock Band, Dance Central and more recently Fuser.

 

IoT – internet of things

Alla nya byggnader i Storbritannien ska ha laddare för elbilar från 2023

Ett intressant initiativ från Storbritannien: från och med 2022 så blir det krav att alla nya bostäder och kontorsbyggnader ska ha laddstationer för elbilar. Krav på att nya byggnader alltså ska vara elbilsförberedda.

Vi har redan sett hur laddstationer blir allt vanliga syner såväl i publika garage och parkeringsplatser som i villakvarter och vid flerfamiljshus. Men det vi pratar om här är alltså ett statligt pekande med hela handen om att man ska ta höjd för det här när man tar fram nya hus.

Och jag kan bara applådera initiativet. Skitbra. Sen vore det förstås ännu bättre om det även kom andra krav på framförallt arbetsplatser och kontorskomplex. Saker som att det också blir krav på att, tja, erbjuda ordentliga cykelrum med vettiga möjligheter att både parkera och säkra sin cykel. Och även här: med laddmöjligheter för dem som har elcykel.

UK will require new homes to have EV chargers starting in 2022 | TechCrunch

Electric vehicle (EV) charging stations will be required for all new homes and businesses in the UK starting in 2022, the government announced today.

 

AI – artificiell intelligens

Alexa lär sig komma med personaliserade förslag på vad du ska äta

Alexa har lärt sig några nya skills: som din, tja, personal matrekommenderare. När du själv inte har den blekaste om vad du är sugen på.

I veckan släppte Snapchat en ny funktion som gör det möjligt att få receptförslag baserat på mat du har hemma. Men Alexa enuppar Snaps funktion genom att komma med förslag inte bara på recept utan annat baserat på dina personliga preferenser. Som att komma med tips på restauranger i närheten som du kan besöka eller mat som du kan Foodora hem.

Det personliga baseras på att användaren själv får mata in saker som hen gillar eller inte gillar, komplett med bredare saker som att det ska vara glutenfritt eller vegetariskt. Vi kan väl dessutom tänka oss att planen är att Alexa ska bli vassare på att vet vad och hur du vill äta ju mer du använder funktionen.

Men det kanske mest intressanta här är att Amazon förmodligen också siktar på att öppna fler annonsvägar för sin röstassistenttjänst. Möjlighet för företag att betala för synlighet.

Ja, eller… hörlighet.

Amazon Alexa Expands Food Personalization Features With Launch of ’What to Eat’

Last week, Amazon launched a new personalized meal recommendation feature for Alexa called ’What to Eat?’. The new capability, which was part of a slate of new features for Alexa first …

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 41 2021 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Google stämmer Fortnite-ägaren Epic Games över avtalsbrott gällande Google Play

Fortnite-utvecklaren Epic Games beefar just nu som bäst med Apple kring Appstore. Det handlar förstås om att Apple inte tillåter externa appbutiker i iOS och att Apple bara tillåter ett enda betalsätt (i praktiken) för sitt mobiloperativ. Men allt är inte frid och fröjd på Android-sidan heller, där Epic Games också är ute efter att spränga Google Play. Nu gör Google ungefär som Apple och motstämmer Epic Games.

I sin stämning argumenterar Google på samma sätt som Apple gjorde när de hivade ut Fortnite från Appstore: Epic har brutit mot regelverket för Google Play när de har gjort det möjligt för sina användare att betala på sätt som gjorde att Epic rundade Googles sedvanliga appbutiksavgifter. Ett medvetet kontraktsbrott. Att Google specifikt väljer den här vinkeln är ingen slump. I domslutet i rättegången mellan Epic och Apple så fick Apple rätt på den punkten: Epic bröt mot Appstores regelverk och det var därför rätt att Apple stängde av dem. Epic dömdes dessutom att betala för sveda och värk för det till Apple. Ett vinnande argument, alltså.

Men det finns förstås större saker i spel än att Google vill ha ersättning för förlorade intäkter. Som Googles argument att Android, till skillnad från iOS, erbjuder tredjepartsappbutiker. Ingen MÅSTE välja Google Play för att distribuera sin Android-app men ”They choose to use it when given a choice among Android app stores and distribution channels”. Nu kanske det i praktiken inte är något val, åtminstone om man vill nå den stora massan Android-användare.

Men det här argumentet krattar också för det som Google planerar att införa under nästa år: att precis som Apple i Appstore kräva att Googles betallösning är det som gäller för appar som distribueras via Google Play. Ingen annan. Då är det utlänkning som gäller. Ja, eller att byta appbutik. Argumentet ”om du inte gillar det finns det andra distributionskanaler” är alltså argumentet som Google kommer att pusha hårt i samband med regeländringen.

Men så bjuder nyheten på två saker som jag hade missat. Domstolshandlingar som Epic har lämnat in.

1. Google försökte köpa Epic Games då den såg Epics appbutik som en konkurrent. Precis det som Epic vill få till med sin stämning av Apple – möjligheten att erbjuda en alternativ appbutik för iOS och ta delar av de intäkter som Apple idag drar in på appköp.

2. Som ett led i att försöka köpa Epic så påstås Google ha kontaktat kinesiska Tencent – som äger 40 % av Epic Games och köpa deras andel eller att helt enkelt köpa hela Epic Games tillsammans med Tencent.

Framförallt det sistnämnda hade varit milt sagt VÄLDIGT intressant. Och även om uppköpsförsöken rann ut i sanden så lär de inte direkt gynna Google i de antimonopolsutredningar och förmodade lagförslag för att minska techjättarnas makt som är på gång eller som väntar runt hörnet.

Google countersues Epic for allegedly breaching Play Store contract

Google has filed a counter claim in its Epic lawsuit, accusing the games developer of evading its contractually agreed service fee to Google.

Google kan vara på gång med en egen Prime-prenumeration

Ett väldigt intressant rykte: Google kan vara på gång med ett eget prenumerationskombopaket: Pixel Pass.

Mycket av rapporteringen kring kanske-prenumerationen har handlat om att det kan ingå prenumeration på en Pixel-mobil, lite som det upplägg Apple har i samband med sitt kreditkort Apple Card. Att det dessutom ingår förlängd garanti och några Google-tjänster gör att paralleller dras med Apples hyfsat nya samlingsprenumeration Apple One, som samlar Apples tjänster i en rabatterad faktura.

Men utöver de här tjänsterna så talas det också om att Google slänger in Google Fi i paketet. Googles bredbandstjänst, alltså. Det gör att det Pixel Pass nästan börjar levla upp till Prime-nivå. Med andra ord ett lojalitetsprogram likt Amazons.

Nu är Google inte där än – framförallt på grund av att tjänsten inte finns och kanske aldrig kommer att finnas. Men det skulle inte vara orimligt. Pixel-försäljningen går ju lite sådär för Google så de skulle mycket väl kunna sockra sitt mobilerbjudande – mycket – för att få en större marknadsandel. Pixels mobiler har gång efter annan lyfts fram som riktigt vassa Android-mobiler, men det som förmodligen har varit det enskilt främsta införsäljningsargumentet för Pixeln för normalmobilanvändaren har varit den (en gång i tiden) obegränsade lagringen av biler och videos.

Google verkar kort sagt ha insett det som Apple har förstått sedan ett par år tillbaka: hårdvaran är bara en förutsättning för att göra saker. Det man betalar för är inte hårdvaran, utan vad den kan göra.

’Pixel Pass’ is Google’s rumored response to Apple One

Google’s ”Pixel Pass” could combine premium subscriptions for several Google services with an extended warranty for a Google Pixel device. It comes as Google is gearing up to launch the Pixel 6 flagship smartphone.

Google dumpar Material design för sina iOS-appar och kör Apples UIKit istället

En liten nyhet för de flesta, men symboliskt stor: Google slutar köra Material design för sina iOS-appar och börjar istället använda Apples motsvarighet UIKit.

Android och iOS har båda rätt mycket standardkomponenter och standardriktlinjer. Riktlinjerna är många gånger tvingande och saker som helt enkelt krävs för att få släppa appar i respektive ekosystem och standardkomponenterna är tänkta att göra det enklare för utvecklare att snickra ihop grunderna i en app. Men för sina egna appar har Google alltså valt att köra sitt eget utvecklingspaket rätt mycket. Säkerligen inte så lite av stolthets- och konkurrensskäl à la femåring.

Men utan att jag ska säga att jag har plåtkoll på respektive verktygslåda så antar jag att Material design också har gett Google lite mer frihet i sina appar, rent utvecklingsmässigt. En frihet som sannolikt har kostat i mer behov att anpassa kod för att trycka in Googles fyrkant i Apples cirkel.

Google motiverar det här med saker som att Material design och UIKit med tiden har glidit allt längre från varandra, vilket jag tror krasst talat kan översättas med: ”Äh, orka – vi sparar pengar och tid. Skitsamma att apparna kommer kännas mer som iOS-appar.”

Google says it’s dropping Material Design components on iOS in favor of Apple’s UIKit

Google says it’s phasing out its use of its own Material Design components in favor of using more of Apple’s own UIKit. Many are hoping the switch will mean that Google’s iOS apps will look and feel more like they belong on the platform.

Huawei-avknoppningen Honor får använda Google i sina mobiler

Så har det blivit dags för Honor att lansera nästa generation flaggskeppsmobiler. Android-mobiler utanför Kina – med Googles tjänster.

Varför är det värt att uppmärksamma (för fler än mobilhårdvarufantaster)? Därför att Honor fram till för ett år sedan var Huaweis budgetvarumärke. Och Huawei får inte längre använda Google i sina mobiler på grund av USA:s svartlistning mot Huawei. Det innebär att saker som Google Maps, Gmail och Google Play saknas. Det gör att användare alltså inte kan installera appar den vanligaste vägen. Det innebär också att Huawei inte får använda Google-Android, bara Open source-Android. Innebär att saker som Lens och Assistant inte blir tillgängliga. Allt som allt: väldigt dåligt för en mobiltillverkare som vill sälja sina mobiler utanför Kina.

Men i ett försök att rädda Honor-varumärket så sålde Huawei budgetverksamheten till en konglomerat bestående av ett 30-tal företaget. Som elektronik-kedjan Suning och flera statsägda, kinesiska investmentbolag. Så vips blev Honor ett eget företag som inte längre omfattades av Huaweis-svartlistningen. Enter de nya modellerna med Google.

Men frågan är förstås hur USA kommer att ställa sig till det här.

När Joe Biden tog över presidentkontoret i USA så backade USA några initiativ som handlade om att straffa kinesiska företag (mest uppmärksammat att förbudsförsöken mot TikTok och WeChat lades ned). Men det betyder inte att USA helt har mildrat inställningen till Kina. Tvärtom har några nya sanktioner införts.

Och nu ägs alltså Honor delvis (eller kanske nära nog helt) av företag som kontrolleras av kommunistpartiet i Kina. Vilket innebär att Honor inte är särskilt långt från den kinesiska försvarsmakten och försvarsindustrin – vilket var precis det främsta skälet till att Huawei förbjöds.

Jag misstänker att USA började fundera på hur de skulle hantera ett fristående Honor redan när företaget knoppades av från Huawei och de funderingarna kommer nu att ställas på sin spets när Honor lanserar sina nya mobiler. Det lär bli intressant inte minst för de övriga kinesiska mobiltillverkarna.

Honor to sell new smartphones with Google apps after Huawei spin-off

The international edition of Honor’s new flagship smartphones will come with Google’s package of software for the first time since the brand was divested by Huawei.

 

Ekonomi och finans

TikTok-ägaren Bytedance nu värd över 400 miljarder dollar

Det är inte bara kortvideoappen TikTok som fortsätter rusa fram över världen, ägarbolaget Bytedance värdering är inte långt efter. Kort efter det att Bytedance officiellt gick ut med att TikTok (inklusive den kinesiska systerappen Douyin) nu har över 1 miljard månadsanvändare så kommer uppgifter att Bytedance har nått den nya monstervärderingen 425 miljarder dollar.

Förutom att det förstås är en hejdlös massa pengar så skulle det innebära att Bytedance nu nästan är värt lika mycket som Alibaba (börsvärde på 455 miljarder dollar i skrivande stund). Bytedance är alltså i nivå med ett av de bolag som senaste decenniet har varit ett av Kinas två techgiganter, långt före alla andra.

Nu har Alibaba visserligen sett sitt börsvärde rasa rätt ordentligt under 2021 som en följd av Kinas hårdare reglering av de stora techbolagen, men Bytedances nya värdering är signifikant på flera sätt. Det är förstås ett bevis på kortvideoformatets stora framgångar, men också ännu ett tecken på att Kinas techbolag är på väg in i ett generationsskifte. Bolagen som definierade Kinas techframgångar börjar se sig omsprungna av bolag grundade senaste årtiondet.

Sist men inte minst visar det också hur e-handel håller på att skifta karaktär. E-handeln som den har sett ut i princip så länge som det har gått att handla via internet (som i sin tur var en fortsättning på postorderkatalogen) håller på att på riktigt hitta sin egen form – där sociala medier och e-handel mer och mer smälter ihop.

Nu ska det förstås sägas att det är lite vanskligt att jämföra värdet på ett noterat bolag och ett onoterat. Bytedances värde bygger på uppgifter och spekulationer, medan Alibabas är offentligt satt av marknaden. Värdet på Bytedance kan dessutom ligga i spannet mellan 325 och 425 miljarder, så kanske inte riktigt i Alibaba-nivå än. Men med tanke på hur Bytedances uppåtgående trend har sett ut rent värderingsmässigt så är det inte alls en orimlig prislapp. Oavsett kan vi nog anta att Bytedance fortsätter dra ifrån som världens högst värderade startup – nu tre eller fyra gånger mer värt än tvåan SpaceX.

ByteDance valuation reaches US$400 billion in anonymous online trades

Anonymous sellers trading on 36Kr have valued ByteDance by as much as US$450 billion this year, while the company’s current buy-back scheme values the TikTok owner at just US$200 billion.

Hubspot lanserar egen betallösning

Inbound marketing- och CRM-plattformen Hubspot breddar portföljplattformen med en egen betallösning, Hubspot Payments, i samarbete med betalplattformen Stripe. En lösning som inte ska kräva att Hubspot-kunder ”behöver skriva klumpig kod” och som dessutom ger en mer ”delightful” upplevelse i köpresan. </corporatespeak>

Så med andra ord satsar Hubspot, precis som så många andra, på att bli sina kunders one stop shop inom allt fler områden. Och för att krydda sitt erbjudande så kommer Hubspot inte att ta ut några transaktionsavgifter för de första 50 000 dollar som ett företag drar in varje månad. En nivå som säkerligen räcker rätt långt för många företag.

Men betalfunktionen har förstås två syften utöver att göra tillvaron med glädjerik för sina kunder (och därmed göra Hubspot-prenumerationen mer attraktiv): den ena är att dra in kunder till Hubspot överlag. För små företag så är varje krona viktig, så att Hubspot inte tar ut transaktionsavgift kan i sig räcka rätt långt som införsäljning. Den andra är raka motsatsen: att Hubspot får ännu en intäktskälla från de företag som faktiskt har omsättning över gratisgränsen. Förutom den fasta månadsavgiften så får Hubspot en stadig transaktionsström pengar från sina stora kunder.

Än så länge ligger Hubspots betallösning i beta och är dessutom bara tillgänglig i USA, men ska rullas ut i resten av världen ”senare”. Att se vad det kan innebära i tid.

HubSpot Debuts HubSpot Payments for Connected Buyer Experience

Customer relationship management platform HubSpot on Tuesday (Oct. 12) launched the open beta version of end-to-end payments solution HubSpot Payments.

Square siktar på att bygga egen lösning för att bryta Bitcoin

Bland VD:arna på de största techbolagen så är Tesla-grundaren Elon Musk och Twitter-grundare Jack Dorsey de som har omfamnat kryptovalutor allra mest. Nu har Dorsey gått ut med att ett av hans andra bolag, betalplattformen Square, tittar på att ta ännu ett rejält kliv in på kryptoområdet – genom att bygga en egen lösning för att bryta Bitcoin.

Square har redan rätt mycket på plats för att handla och lagra sina bitcoins, men att Square nu också vill erbjuda möjlighet att bryta bitcoin är en rejäl positionsframflyttning. Det Square i praktiken säger är att de, tja, vill bygga en egen sedelpress för bitcoin. Möjlighet att skapa nya bitcoins, alltså.

Nu pratar vi om väldigt tidiga planer. Square ska ”utvärdera” vad som överhuvudtaget krävs för att få till något sånt här. Och en stor anledning till att Square tar det här steget nu är bristen på chip i världen. Square hoppas alltså att det finns utrymme för fler spelare, men då krävs också att man själv kan ta fram den hårdvara som krävs.

Dorsey och Square pratar väldigt specifikt om just Bitcoin, men jag antar att satsningen inte bara satsar det. Med andra ord antar jag att de också ser framför sig hur en Square-lösning kan fungera också för andra kryptovalutor. Oavsett hur brett Square siktar så är initiativet ännu en knuff närmare att göra kryptovalutor till en angelägenhet för den breda allmänheten. När skillnaden mellan vanliga valutor och kryptovalutor hanteringsmässigt blir så pass liten att man inte längre behöver fundera på var valutorna fungerar och hur de kan användas.

https://www.reuters.com/technology/square-ceo-dorsey-says-looking-build-bitcoin-mining-system-tweet-2021-10-15/

 

Övrigt

Canva lanserar egen videoredigeringsfunktion

Jamen det var väl väntat. Eller egentligen konstigt att det inte har hänt tidigare. Canva börjar med video.

För bara ett par veckor sedan gick Canva och blev världens femte högst värderade startup (40 miljarder dollar), vilket företaget alltså nu firar med att öppna ett helt nytt och väldigt aktuellt verksamhetsområde. Canva har blivit go to-stället för bildfixande. Eller rättare sagt som behöver hjälp med att få till snygga bildbaserade skapelser. Stories, inte minst.

Canva tar samma grundpaket funktionsmässigt och flyttar över det på videoområdet. Det innebär alltså att det inte bara finns videomallar för den som behöver hjälp att komma igång utan även möjlighet att redigera sina videos direkt hos Canva. Komplett med scener och flera ljudspår.

Canva vill alltså bli, tja, go to-stället för innehållsskapande lite överlag. Vi kan nog anta att det inte kommer att sluta här.

https://techcrunch.com/2021/10/12/canva-is-getting-into-video/

Apples presenterar sannolikt nya MacBook Pro 18 oktober

Dags för nytt hårdvaruevent för Apple. 18 oktober är datumet som gäller den hår gången. Temat: Unleashed.

Frågan är förstås vad som kommer den här gången. En ny MacBook Pro ligger högt upp i spekulationerna, ännu mer nu med tanke på att rubriken är just unleashed.

Det skulle rentav kunna bli så att Apple väljer att lyfta hela MacBook-serien på samma gång. Så att de bärbara får samma formlyft som iMacen i våras. Det är heller inte omöjligt att vi får nya Airpods, men det kan bli som förra året där Apple spred ut sina hårdvarunyheter över tre höstevenemang. Det kanske gav Apple blodad tand, vilket skulle kunna innebära att Apple kör ett hörlursrace i november.

Oavsett. Med tanke på rubriken så utgår jag ifrån att orden ”snabbaste” och ”någonsin” kommer att förekomma i samma mening 18 oktober.

Apple is going ’Unleashed’ for an October 18 event | TechCrunch

Hardware season isn’t over over yet. A day before Google’s big Pixel event, Apple’s getting one more (probably) swing at things with an ”Unleashed” event

Patreon lanserar nyhetsbrevstjänst

Ännu en dag, ännu ett företag släpper en egen nyhetsbrevstjänst. Den här gången är det något så ovanligt som ett företag där det inte känns särskilt förvånande: Patreon. Den tjänst som många nyhetsbrevsskapare använder för att ta betalt för sitt innehåll (jag är en av dem) börjar alltså nu erbjuda en en inbyggd funktion.

Nu är det visserligen formellt inte Patreon som erbjuder tjänsten utan dotterföretaget Memberful. Men det är som sagt var mest en teknikalitet.

Memberful hoppas kunna locka användare med lägre avgift än exempelvis Substack beroende på vad du väljer för abonnemang: 10 % om du kör gratisabonnemanget eller 4,9 % för Pro eller Premium. Men för de två senare så tillkommer en månadsavgift på 25 eller 100 dollar.

Likt flera andra nyhetsbrevstjänster så bygger Memberfuls lösning på att du lägger ditt innehåll på en Memberful-sajt. Och den biten är faktiskt lite oväntad. Med tanke på att Patreon idag har möjlighet att lägga in Patreon-betalväggen i en WordPress-sajt – så att du alltså kan ha ha en egen sajt som hubb – så bygger Memberful på att du lägger dig hos Memberful. Visst, jag fattar varför, men det känns som sagt var lite märkligt att att Patreon inte erbjuder en mer flexibel lösning.

https://techcrunch.com/2021/10/12/memberful-a-patreon-subsidiary-launches-a-newsletter-product-to-challenge-substack/?1

EU på gång att tvinga Facebook och Google att bli ännu mer transparenta kring politisk annonsering

EU fortsätter att skruva åt tumskruvarna på de stora (amerikanska) techbolagen. Nästa initiativ kan presenteras 23 november om vi ska tro information som Politico har kommit över. Och vad handlar det specifikt om den här gången? Politisk annonsering.

Enligt interna dokument så siktar EU-kommissionen på att tvinga bolag som Facebook och Google att bli ännu mer transparenta i vem som köper politiska annonser och vilka slags användare som de riktar in sina annonser mot. Men förslaget ser också ut att vända sig åt andra hållet: att även politiska partier måste bli mer öppna i hur de jobbar med politiska annonser.

Med tanke på hur den allmänna stämningen är kring koncept som ”val” och ”demokrati” numer så utgår jag från att det inte bara gäller när politiska partier köper annonser utan alla som köper annonser av den här typen. Komplett med den gränsdragningsutmaning det skulle innebära.

Sen har vi förstås ytterligare en uppförsbacke: alla medlemsländer har inte riktigt samma syn på hur demokratiska val och processer ska hanteras. Inte minst eftersom Polen bara för några dagar sedan ensidigt bestämde att polsk lag trumfar EU-lagstiftning.

Big Tech to be forced to hand over data on political ads

Social media companies could face hefty fines if they don’t publish detailed information on political ad buyers, according to an EU internal document.

Firefox börjar med annonser i adressraden

Vad gör man när användarna och marknadsandelarna har dammat i backen? Man gör något som garanterat lär göra många av dem som faktiskt väljer Firefox sura: annonser i sökfältet.

Ja, eller i sökresultatet kanske. Eller egentligen i läget mittemellan. Det handlar om sponsrade rekommendationer som visas i den dropdown som visas när du börjar skriva i adressfältet för att komma till den sajt du vill till eller – vilket lär vara det vanligaste beteendet numer – för att du vill söka efter något. Och det är alltså det sistnämnda som Firefox nu hoppas kunna kapitalisera på genom att öppna en ny annonsyta inuti själva webbläsaren.

Nu handlar det inte om annonsannonser, utan ”rekommendationer”. Det kan med andra ord vara saker som en Wikipedia-artikel. Men det kan också vara träffar från ”Mozilla-partners”.

Annonserna går att stänga av, så så långt har Mozilla åtminstone gått för att göra sina användare på lite gott humör. Men det innebär också att Firefox kommer att skicka data till fler ställen. Dels till den sökmotor som du har förinställd och som listar träffar med numer dels också till Mozilla själva, som alltså kastar in sina egna förslag på sajter du kan besöka. Det innebär inte bara vad du faktiskt skriver i adressfältet utan också ”information om din position på stadsnivå för att kunna veta vad som finns i närheten och är relevant och om du klickar på ett förslag och i så fall vilket”.

Handlar alltså inte om ruskigt mycket datainsamling – eller jättespecifik. Firefox säger förstås också att den här funktionen har byggts ”med användarens integritet i åtanke”. Men som sagt, Firefox-puristerna lär inte blir jättenöjda. Det i sin tur kan göra att flykten från Firefox fortsätter i ännu snabbare takt.

Firefox Is Getting Ads in Your Search Bar

In a move that’s sure to make no one happy, Firefox is getting sponsored address bar suggestions.

Lyxvarumärken satsar på specialutgåvor av cyklar

Hur vet man att cyklandet har nått en helt ny platå i världens samhällen? Lyxvarumärken storsatsar på att ta fram egna utgåvor i samarbete med cykeltillverkare. Och vi kan nog utgå från att vi kommer att se allt mer av det här: fler alternativ för människor med alldeles för mycket pengar att kunna köpa något som är mycket dyrare än i vanliga fall. Tack vare en lite logga, unika färgkombinationer eller små personaliseringsmöjligheter som får cykeln att sticka ut i mängden.

Om det får ännu fler människor att börja cykla (mer)? All for it.

Luxury brands launch high-end bicycles in South Korea

Louis Vuitton, in collaboration with French bicycle maker Maison Tamboite Paris, released the LV bicycle, available in South Korea since August.

William Shatner är den äldste människan som har varit i rymden

Så fick William Shatner till sist ta en sväng ut i rymden när han liftade med en raket från Jeff Bezos Blue Origin. Det gjorde att han med sina 90 år blev den så här långt äldsta människan som har lämnat atmosfären (om än för en inte jättelång stund).

Det finns förstås bara ett sätt att högtidlighålla denna historiska händelse.

The Firm – Star Trekkin’

No Description