Vill du ha ännu mer information om vad NFT är så kan du lyssna på när podden Techsplain tar upp ämnet: WTF är NFT?
Källa: Expensivity.com.
Etikett: NFT
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier
- Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens
Mobilt
Apple börjar varna iPhone-användare som kan vara utsatta för statliga cyberattacker
Ett nytt intressant drag från Apple. Eller rättare sagt en ny slags notifiering: en varning om din iPhone är i riskzonen för att utsättas för statligt backade intrångsattacker. Vilket mer konkret innebär att du kan få ett iMessage-meddelande som säger ”hörru, nån försöker hacka dig, mmmkay?”
Det är är dessutom del av en mer koordinerad, tja, attack mot den här typen av verksamheter. I veckan stämde Apple även det israeliska företaget NSO Group, som säljer just den slags teknik som kan användas av stater för att ta sig in i användares mobiler. Så det är alltså mer än något ännu ett sätt för Apple att dels kunna peka på att iPhonen (och Apples prylar överlag) är säkra och dels spinna vidare på Apples införsäljningsargument att de på riktigt bryr sig om användarnas integritet och datasäkerhet.
Just det här funktionen lär kanske inte sälja båtlaster med nya iPhones. Det lär vara få som överhuvudtaget kommer att få upp varningen. Och många av dem lär nog redan vara medvetna om eller misstänka att de är övervakade och punktmarkerade. Apple skickar ut varningen om de ser ”tecken” på att en sån här attack är på gång, så det är fortfarande rätt vaga varningar som kommer att gå ut. ATT, inget om VEM eller HUR.
Men det lär oavsett inte ge Apple fler pluspoäng hos diktaturer som redan är sura på Apple. Men så kan det förstås också vara så att det här inte är aktuellt där. Apple är numer den nära nog enda utländska techjätten som fortfarande har verksamhet kvar i Kina, men det kommer också med ett pris. Ett pris som går ut på att Apple har tvingats till rätt stora eftergifter, inte minst när det gäller hanteringen av just data. På sina håll behövs det inte ens hackas iPhones – iPhone-datan kan kommas åt på andra sätt.
Men det är oavsett ett intressant steg som Apple tar. Även om det enda hyfsat vattentäta sättet att agera på det nya varningsmeddelandet är att blåsa sin mobil och hinka iväg den i första bästa vattendrag.
About Apple threat notifications and protecting against state-sponsored attacks – Apple Support
Apple threat notifications are designed to inform and assist users who may have been targeted by state-sponsored attackers.
Here Is the Worst Apple Notification
Apple has announced that it will let you know when sophisticated, state-sponsored hackers have targeted you. Fun!
Ekonomi och finans
Tile köps upp av Life360
Lite oväntat, trots allt: spårningsprylsföretaget Tile köps upp av branschkollegan/konkurrenten Life360 för uppemot 205 miljoner dollar.
Fram till i början av året så var Tille förmodligen det mest kända prylspårningsföretaget, med sina fyrkantiga spårningsbrickor som gick att fästa på och lägga i det mesta. Men sen släppte Apple sin kopia AirTag och helt plötslig hoppade konkurrensen på prylspårningsområdet upp rätt många hack. Det i sig gjorde att Tile blev en betydligt mer trolig uppköpskandidat.
Men eftersom det inte kom några uppköpsrykten så trodde jag att Tile skulle tuffa vidare på egen hand och fortsätta försöka bygga allianser med mer muskelstarka spelare för att på så sätt möta den tuffare konkurrensen. I alla fall ett hyfsat bra tag till. Men nu har Tile alltså nått vägens ände som fristående företag. Visst, rent konsumentmässigt så kommer Tile fortsätta verka som ett eget varumärke, men det är ju så det brukar börja. Lär sugas in rätt helt och fullt.
Ännu ett område där allt mer av verksamheten koncentreras till ett fåtal stora aktörer, alltså. Och det är ironiskt nog inte heller särskilt bra för Apple.
AirTag Competitor Tile Getting Acquired by Location Sharing App Life360
Tile, known for its range of Bluetooth-based tracking accessories that compete with the AirTag, is being acquired by location tracking service…
Klarna rullar ut direktbetalning och betalkort i USA
Det är lite skönt att Klarna lanserar sin ”betala nu”-tjänst i USA efter sin ”betala senare”-tjänst. Det som alltså i stort har varit normen i handel – betala samtidigt som du handlar – håller allt mer på att svänga om till kreditköp. Inte så att Klarna uppfann avbetalningsköpet, men de har lyckats positionera sig själva som innovatören bakom det helt nya konceptet ”buy now, pay later”.
Samtidigt så är det inte så konstigt att Klarna började med kreditköpfunktionen. USA är allt mer Klarnas viktigaste marknad och de har byggt allt fler allianser med befintliga betalplattformar i landet. Men då har det handlat om att Klarna har kunnat erbjuda avbetalningstjänsten som tillägg. Nu gör Klarna precis som de har gjort mot e-handlarna: tar ett allt större steg mot att bli direkta konkurrenter till sina egna företagskunder.
Det blir inte mindre så när Klarna samtidigt också släpper sitt eget betalkort i USA, som gör det möjligt för slutkunder att betala via fyra räntefria avbetalningar – både på nätet och offline.
https://techcrunch.com/2021/11/23/klarna-offers-pay-now-option-in-u-s-klarna-card-coming-soon/
Klarna fortsätter att växa – och förlusterna skenar
Eftersom Klarna inte är ett börsnoterat företag så är det lite svårare att få inblick i företagets finanser. Men Klarna gör som så många andra bolag som siktar på att ta sig in på börsen: släpper någon form av ”kvartalsrapporter” precis som om de redan fanns på börsen. I veckan var det dags för Klarna att lyfta på ridån för de tre första kvartalen 2021.
Så hur har 2021 gått? Ja, Klarna fortsätter att växa kraftigt, något som vi redan visste tack vare information som bolaget har släppt om det tidigare. Men i veckan fick vi också inblick i hur det går med pengarna som rullar in i företag. Ja, och framförallt de som rullar ut. Förlusten före skatt landade på 3,1 miljarder kronor, en fyrdubbling jämfört med för ett år sedan.
Så, tja, Klarna är alltså väldigt mycket ett techbolag redo för börsen. Det är mer eller mindre norm att det ser ut så här. Hysteriska förluster är heller inget problem så länge som tillväxten tuffar på i ett bra tempo. Men med det sagt så är ju 3,1 miljarder kronor fortfarande… en del. Utmaningen för Klarna, även här precis som för så många andra bolag, är att få lite mer balans i böckerna när det börjar bli dags för tillväxten att mattas av. För i det läget är massiva förluster inte alls lika roliga för investerare.
No Title
No Description
Övrigt
EU presenterar krav på att chattappar ska fungera med varandra och förbud på annonsering mot minderåriga
EU:s arbete med Digital Services Act och Digital Markets Act, som är tänkta att styra upp framförallt de amerikanska jättarnas verksamheter i unionen, fortsätter och vi vet ännu inte exakt vad de slutgiltiga direktiven kommer att innehålla. Men förutom de övergripande inriktningar som EU redan tidigare har presenterat så kommer det fler och fler mer konkreta saker som sannolikt/kanske kan bli del av de slutgiltiga lagtexterna.
I veckan röstade det utskott som har huvudansvar för techlagstiftning för tre saker:
Ett företags chattapp eller ”sociala medier-app” måste vara interoperabel. Den som använder dessa tjänster ska alltså kunna gå mellan olika tjänster utan att behöva börja om från början. Ett försök att minska inlåsningseffekten, alltså (och dessutom något som såväl Jack Dorsey som Mark Zuckerberg har pratat mycket om inte minst senaste året – förstås bland annat på grund av att lagstiftningsvindarna har blåst åt det här hållet).
Ett förbud mot annonsering mot minderåriga
Att företag som bryter mot lagen (i det här fallet Digital Markets Act) kan få böta så mycket som uppemot 20 % av den globala årsomsättningen. Det intressanta här är att EU alltså siktar in sig på den totala omsättningen och inte bara de pengar som företaget omsätter inom EU, som tidigare mest har varit normen.
https://techcrunch.com/2021/11/23/ep-imco-dma-vote/
EU-kommissionen föreslår förbud mot riktade annonser baserade på etnicitet eller religion
I veckan föreslog EU, som del av kommande Digital Markets Act, bland annat förbud mot annonsering mot minderåriga. Det var inte det enda beslutet som kom från EU på det här området. EU-kommissionen gick ut med ett nytt lagförslag som innebär ett förbud mot att rikta annonser baserat på data baserat på etnicitet, religion, ”hälsostatus” eller sexuell läggning ”om inte användare ger uttalat samtyckte”.
Lagförslaget inkluderar även att annonsörer måste bli ännu mer transparenta i vilken data som de använder för att rikta annonser och även vilka ”förstärkningsverktyg eller förstärkningsmetoder” som de använder. Lite oklart exakt vad det innebär, men i korta drag tror jag att det kan sammanfattas med ”algoritmer”.
Sist men inte minst så måste annonser ännu mer tydligt visa vem som står bakom och har betalat för annonsen.
Allt som allt är det alltså egentligen inte jättestora skillnader mot idag. Det handlar däremot om att EU-kommissionen vrider åt samtyckestumskruvarna ännu hårdare på annonsörer när det handlar just om de aktuella känsliga datapunkterna. Det är dessutom i linje med det som Apple och numer även Google satsar allt mer på: att stoppa spårning av användare kors och tvärs över internet om användaren själv inte uttalat säger att den spårningen är okej.
I veckan har vi fått minst tre fall där EU har klubbat eller föreslagit hårdare regleringar inom techområdet. Tre fall som i sig är rätt frikopplade, men som i ett lite större perspektiv sammantaget ger rätt bra indikationer kring vad som kommer att hamna i EU:s kommande lagstiftningar Digital Services Act och Digital Markets Act – som båda syftar till att skärpa tillsynen av de stora (främst amerikanska) techplattformarna.
EU seeks to block political ads that target people’s ethnicity or religion
Organizations would need to disclose how ads are paid for and how they are targeting certain groups.
Kina kan kräva att Uber-konkurrenten Didi Chuxing avnoterar sig från USA-börsen
I somras så blev en riktigt maffig börsnotering verklighet när kinesiska Uber-konkurrenten (och förstås: medägaren) Didi Chuxing klev in på börsen i USA. Det skedde mitt i en tid när USA allt mer skärper tonen mot och kraven på kinesiska bolag som är noterade vid amerikanska börser. Så pass att det till och med börjar att talas om att helt enkelt tvinga börserna att avnotera kinesiska bolag som inte lever upp till de insynskrav som lagstiftare i USA vill se.
Och nu kan precis ett sådant hot vara på väg att bli verklighet – och det är just Didi som kan vara bolaget som drabbas. Men det är intressant nog inte ett amerikanskt krav – utan ett kinesiskt.
Didi klev in på börsen trots att kinesiska myndigheter kom med väldigt starka önskemål om att Didi inte skulle gå vidare med sina utländska börsplaner. Läs: om ni inte gör som vi vill så kommer vi att straffa er. Och precis det blev också följden. Didis appar i Kina stängdes ned.
Nu kan Didi ha chans att få upp sina appar i landet igen – men om vi ska tro källor till Bloomberg så måste Didi i så fall gå med på att avnotera sina aktier från NYSE. En ren maktuppvisning alltså. Glöm inte bort vem som bestämmer.
Det här är ännu ett kapitel i det, tja, krig som Kina har fört mot sina egna techbolag senaste året. Där det har handlat om att bryta upp monopol för att öka konkurrensen i landet och om att skydda användares data bättre (a.k.a. ”Kina-GDPR”). Men en viktig underström har varit den maktkoncentration som pågår i Kina. Och även maktkamp – mellan det regerande kommunistpartiet och techjättarna som, precis som hos oss, har fått en större roll i människors liv än politiska matkhavare.
https://www.techinasia.com/didi-told-delist
Ryssland kräver att utländska techjättar öppnar lokala kontor
Ryssland fortsätter att steppa upp tonen mot utländska techjättarna (alltså främst företag som Apple, Google och de stora sociala plattformarna). Nu kommer krav på att de öppnar lokala kontor i Ryssland senast 2022.
Och ja, det här kanske inte känns särskilt uppseendeväckande. De flesta (om inte alla) har det säkert redan. Men det finns förstås en kontrollbaktanke i det här. Genom att kräva ett lokalt kontor, med lokalt anställd personal, så skaffar sig Ryssland ännu större möjligheter att straffa techplattformarna som bryter mot lagen. Vilket tyvärr mer och mer handlar om att tjänsterna tillåter regimkritiskt innehåll.
Ryssland har testat att blocka och strypa trafiken till de stora techbolagens tjänster, men nu gör de alltså ungefär som Turkiet (och av samma anledning). För genom att det krävs lokal personal så kan Ryssland göra anställda hos de aktuella bolagen personligt ansvariga och bötfälla dem om bolagen de jobbar för inte jobbar för gör som Ryssland säger och vill. Vi pratar dessutom förmodligen om fängelsestraff.
Ryssland och Turkiet vill alltså göra det riskabelt att jobba för techplattformarna. ”Visst, ni får strunta i vad vi säger, men då kommer det att drabba er personal i vårt land personligen. Tänk på det.” Om man så vill spinna på den PR-karusell som har omgett Facebook/Meta i och med The Facebook Files: Ryssland kan säga att techbolagen väljer vinst över sin egen personals bästa. Tänkt sätt att få techjättarna att hamna i dåligt ljus alltså.
Russia demands large tech companies set up local offices by 2022
Russia told 13 tech companies to set up official presences in the country by the end of 2021, including Apple, Google, Meta and TikTok.
Indien vill instifta en ny tillsynsmyndighet för plattformar som Facebook och Twitter
Ännu en marknad vill att de stora techbolagen ska åläggas större ansvar för vad användarna gör. Den här gången är det Indien som går i samma fotspår som EU, alltså den väg som även exempelvis USA är på väg att slå in på. Tjänster som Facebook och Twitter ska inte längre klassas som ”förmedlare” utan som… publicister.
Det är åtminstone vad ett utskott i det indiska parlamentet har kommit fram till och rekommenderar. Utskottet förespråkar dessutom att en ny tillsyns skapas, med specifikt uppdrag att ta sig an just hur de stora onlineplattformarna följer de föreslagna riktlinjerna. Om det här blir lag återstår att se, men det är nog oavsett en rätt tydlig indikation på vartåt det barkar.
Och det som är ironiskt i det indiska fallet är att Facebook mer eller mindre ska klassas som som en publicist. I resten av världen clashar företag som Facebook/Meta och Google just med publicister kring ersättning för de nyheter som delas och sprids via techbolagens tjänster. Men det säger också något om problemett vi har att hantera och klassa jättebolagen och jättetjänsterna.
Lagstiftare världen över försöker, precis som det indiska utskottet, hitta på delvis nya klassifikationer som ska rymma de förhållandevis nya tjänsterna – men det handlar mycket om att försöka banka in Facebook-fyrkanten i cirklar som har rötterna långt före internet. Att faktiskt beskriva och hantera företag och tjänster som numer ligger i gränslandet mellan nationsstater och företag har vi inte riktigt vokabulären eller den mentala kapaciteten att göra. Och det kommer bli en jätteutmaning de kommande åren.
Facebook, Twitter Should Be Overseen by New Regulator: Parliamentary Panel
An Indian parliamentary panel has recommended treating social media platforms like Twitter and Facebook as publishers and setting up a regulatory body to oversee them, potentially opening the companies up to more liability for user-generated content.
NFT blir årets ord enligt onlineordlistan Collins
Ha. Vilket är årets ord? NFT. Åtminstone enligt (online)ordlistan Collins.
NFT är förkortningen för det rätt överbedrövliga, om än korrekta, begreppet non-fungible tokens – som, om man så vill, är prylmotsvarigheten till kryptovalutor. Om en kryptovaluta är betalmedlet som används för transaktioner via den så kallade blockkedjetekniken så är NFT:er det man kan köpa. Digitala föremål i begränsad upplaga, på samma sätt som fysiska föremål finns i begränsade upplagor (även om upplagorna ibland är jättestora).
Ja, eller det måste inte ens vara digitala föremål eller tjänster. Det kan också vara fysiska föremål och tjänster. Så krasst talat: saker som är lagrade i blockkedjan (åtminstone de som stöder NFT-formatet) och som kan köpas och säljas med kryptovaluta?
(Tydligen så lyckades ”NFT” ta sig förbi ”cheugy” i valet av årets ord. Vilket förstås gör det intressant att fundera över: när blir NFT cheugy?)
”NFT” picked as word of the year-deal with it
Beeple will be mentioned.
Clippy kommer tillbaka som emoji i Windows
JAAAAAAAA! Nästan så att jag blir sugen på att köpa en PC.
Clippy Arrives on Windows 11 to Replace Paperclip Emoji | Digital Trends
What is old is now new again. The paperclip emoji is getting replaced on Windows 11 with an image of Microsoft’s Clippy digital assistant.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier
- Del 2: Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, IoT – internet of things, AR/VR
Bekvämlighetsekonomin
Hungry house – ett anti-ghost kitchen ghost kitchen
Vad kommer efter ghost kitchens? Precis. Anti-ghost kitchen ghost kitchens. Förstås.
Vad pratar jag överhuvudtaget om här? Ett ghost kitchen, eller spökkök som jag gillar att säga, är ett (restaurang)kök som bara är till för mat som beställs online och levereras till kund, eller möjligen hämtas upp av kunden. Det är alltså inte ett kök som har en lokal där man kan sitta och äta maten man har beställt och köpt. Det kan till och med vara så att en spökkökslokal kan inhysa flera kök som lagar mat åt olika företag. Kitchen as a service – att du alltså kan starta en fullständig restaurang genom att hyra kökslokalen, fixa samarbete med leveransföretag och ha en app (eller ingå i en app) där kunder kan beställa maten de vill ha.
Men enligt Kristen Barnett, grundaren av Hungry House och med ett förflutet i spökköksföretaget Zuul, så har spökköksexplosionen också betytt att det har tummats på saker som kvalitet och transparens. Skräpmatsskräpmat. Det vill alltså Hungry House ändra på och då är man anti-någonting. För det ska man vara i de lägena.
Mer specifikt så innebär det här att Hungry House ska ha tajtare kontroll över det som finns i maten. Men ”transparens” innebär också att Hungry House kommer ha ”en fysisk disk där människor faktiskt kan beställa maten, se köket och se teamet”.
Så ett anti-ghost kitchen ghost kitchen är alltså typ… Sibylla. The more things change etc.
Att korvmojen skulle bli det svartaste svarta 2022 hade jag inte väntat mig.
Kristen Barnett Launches Hungry House, an ’Anti-Ghost Kitchen’ Ghost Kitchen
It seems a day doesn’t go by nowadays without a new ghost kitchen concept popping up. While all that growth can be exciting, the ghost kitchen land grab has its downsides, at least according …
Mobilt
Huawei försöker på nya sätt runda USA:s svartlistning
Under förra året knoppade Huawei av sitt budgetmärke Honor som ett fristående bolag. Varför? Som ett försök att rädda den delen av verksamhet från att kollapsa på samma sätt som Huaweis egen mobilförsäljning. Bakgrunden är förstås USA:s svartlistning av Huawei, på grund av att USA hävdar att det finns intima kopplingar mellan Huawei och den kinesiska militären, som gjort att Huawei inte har kunnat köpa avancerade mobilchip från västföretag eller använda Googles tjänster i sina mobiler. Nu tänker Huawei försöka göra en repris på Honor-affären, för att rädda Huaweis kvarvarande konsumentverksamhet.
Planen den här gången är att licensiera sin smartmobilteknik till befintliga partners som inte omfattas av svartlistningen. I gengäld så ska dessa företag kunna köpa de komponenter som Huawei själva inte kan få tag i. Mobiltillverkningsmotsvarigheten till penningtvätt om man så vill.
Och… det blir intressant att se hur USA kommer att reagera. Bara häromdagen så skärpte Biden-administrationen sanktionerna mot ZTE och just Huawei, så det lär inte bara ses med blida ögon. Jag misstänker att även Honor hänger löst om de får för sig att göra en större push in i USA. USA misstänker då nog att det är lite sisådär med de vattentäta skotten mellan Honor och det förra moderbolaget. En misstanke som nog stämmer rätt väl.
Huawei Has a New Plan to Circumvent the U.S. Trade Ban | Digital Trends
Huawei is seeking partnerships with several companies in a move to circumvent U.S.-imposed sanctions.
Ekonomi och finans
Amazon slutar acceptera brittiska Visa-kort i början av 2022
Ännu en beef på techområdet. Mellan två av världens jättar på sina respektive områden. Ja, de största till och med. Amazon kommer att sluta acceptera brittiska Visa-kort från och med 19 januari.
Amazon motiverar det med att Visa har jackat upp sina avgifter till orimliga nivåer, något som Visa i sin tur hävdar beror på Brexit (because allt går att skylla på Brexit – även om det i det här fallet känns lite… långsökt). Oavsett vilket så tänker Amazon säga nu-uh till Visa i Storbritannien efter julhandeln – ja, om de två företagen inte kan komma överens om en lösning som gör båda nöjda(ish).
I sig egentligen ingen jättehistoria, trots att det handlar om två giganter. En e-handlare ändrar i de betalsätt som accepterar.
Hade det varit någon annan betalningsförmedlare så hade det nog blivit mer liv än vad det nu lär bli. Men nu pratar vi om att Amazon alltså stryper ett betalningssätt, ett väldigt vanligt sådant, för sina kunder för att de vill få bättre villkor. Lägg till att Amazon allt mer satsar på helt egna betallösningar så börjar vi komma väldigt nära sånt som konkurrensmyndigheter är väldigt intresserade av.
Jag misstänker att det är Visa som viker först i chickenracet. Kortsiktigt är det Visa som har mest att förlora, inte minst som Amazon kan få feeling och stoppa Visa på fler marknader. Men kommer vi dit så är det istället Amazon som riskerar att drabbas hårdast. Det kan bli en väldigt tacksam present till regleringsivrarna.
Amazon says it will stop accepting UK-issued Visa credit cards on January 19th | TechCrunch
Amazon has escalated its fight with Visa: Starting on January 19th, 2022, the e-commerce giant will stop accepting Visa credit cards issued in the UK.
Paytms börsnotering blir den största någonsin i Indien, men aktien tokrasade första dagen
Indien är sannolikt det land som under 2020-talet kommer bli det Kina var under 2010-talet: världens hetaste tillväxtmarknad. Ett bevis på det är de allt större kapital som kastas efter indiska startups – och techinvesteringar i landet överlag. I veckan blev det dags för ett nytt börsnoteringsrekord i landet, när indiska Paytms intåg på börsen blev den största någonsin i Indien. Paytm tog in totalt 2,5 miljarder dollar i noteringen, vilket gjorde att företaget inledde sin börsresa med en värdering på 14,2 miljarder dollar. Men västerländska och kinesiska mått mätt inte särskilt imponerande, men desto större i Indien.
Betalplattformen Paytm är också ett bra bevis på just hur utländska bolag snudd på springer benen av sig för att ta del av den indiska kakan när landet kommer allt närmare en bred medelklass. Bland Paytms backare hittar vi Berkshire Hathaway, kinesiska fintechbolaget Ant Group och japanska supertechinvesteraren Softbank.
Men allt var inte frid och fröjd. Analytiker har pekat på att Paytm redan har börjat se avmattande tillväxt samtidigt som konkurrensen inom betalområdet hårdnar för varje dag som går. Ja, och de går fortfarande med förlust med mål att nå break even 2023 – men det är ju närmast normalläget för startups som hoppar in på börsen. Och själva premiärdagen blev allt annat än en klang och jubelfest när kursen ganska omgående rasade 25 % från noteringskursen. En fjärdedel av börsvärdet dansade alltså ut till vänster.
Men med det sagt så kommer de indiska bolagen att bli allt vanligare när vi pratar tech. På samma sätt som namn som Alibaba, Tencent och Bytedance numer är snudd på vardagsmat för alla som är intresserade av den digitala utvecklingen så är det inte omöjligt – till och med troligt – att vi kommer att kasta oss obehindrat med indiska technamn när det är dags för nästa decennieskifte.
Paytm Shares Plunge in India’s Market Debut
Shares tumbled an estimated 25 percent in Paytm’s trading debut on the Bombay Stock Exchange, with shares trading at ₹1,614 hours after opening at ₹2,150.
Unity köper Weta Digital
Ännu ett rätt stort köp i den digitala världen. I den digitala spelvärlden, närmare bestämt. Spelmotorn Unity köper visual effects-bolaget Weta Digital för 1,6 miljarder dollar.
Unity har, likt Epic Games Unreal Engine, en spelmotor som redan används som bas i en drös spel. Nu förstärker företaget alltså produktportföljen med en studio som fokuserar på effekter framförallt i film. Och det är inte vilken studio som helst: Weta Digital medgrundades av Lord of the Rings-regissören Peter Jackson och företagets teknik har förutom den trilogin också använts i storfilmer som Avatar och Shang-Chi.
Och ja. Någonstans här kan vi peta in ordet ”metaverse”.
Unitys kortsiktiga plan är förstås att beefa upp sitt spelerbjudande och kunna erbjuda ännu mer levande spelmiljöer. Rätt bokstavligen. Men mer långsiktigt så stannar Unitys ambition garanterat inte här. Det Unity siktar på för framtiden är just det nu så trendiga metaverse-tåget. Alltså virtuella världar bortom bara spel. Ja, och förmodligen också bortom bara det digitala.
Att den digitala världen känns och ser ut ännu mer som den fysiska och att de digitala inslagen i den fysiska världen än mer suddar ut gränsen mellan det digitala och det fysiska.
Unity’s biggest acquisition ever | TechCrunch
Hi friends! Greg here. You might remember me from such hits as ”Greg takes over Lucas’ newsletter while he’s on vacation.” Now we’re back with ”Greg takes
Google Pay gör en Klarna och låter handlare bygga butiker inuti betalappen
Googles betalplattform Google Pay lägger till stöd för Hinglish i Indien. Tydligen en mix mellan engelska och hindi. Hade ingen aning om att var en egen ”dialekt”. Men dessutom så gör Google en annan grej som mer långsiktigt är större: de gör en… Klarna.
Ja, eller en mashup mellan Klarna och Shopify. Och lite det som Meta håller på att bygga upp i WhatsApp. Google låter nu de handlare som vill sätta upp sin egen webbshop direkt inuti Google Pay. Istället för att bygga en egen sajt, finnas i en större marknadsplats eller hos exempelvis just WhatsApp så kan handlare låta kunderna titta på produkterna och handla – på samma ställe.
Nu lär det inte handla om ett antingen – eller för handlarna. Google Pay lär bli ytterligare en kanal, inte den enda kanalen. Men däremot är det ännu ett bevis på att betalplattformarna helt håller på att ställa hela den digitala köpresan på ända.
https://techcrunch.com/2021/11/17/google-pay-to-add-hinglish-support-in-india-enable-merchants-to-create-digital-storefronts/
Bytedances omsättning kan öka 60 % till 63 miljarder dollar 2021
Hur mycket tjänar TikTok-ägaren Bytedance? Ja, det vet vi inte, eftersom bolaget till skillnad från alla de stora västerländska sociala medierna inte är börsnoterade. Mindre insyn i siffrorna alltså. Men det hindrar förstås inte från spekulationer – och uppgifter från de sedvanliga ”källorna med insyn”.
De sistnämnda, eller en kombination av de sistnämnda och lite vilt spekulerande, säger att Bytedances omsättning för 2021 kan landa på 63 miljarder dollar, en ökning på 60 % jämfört med 2020. En milt sagt respektabel ökning – men samtidigt långsammare ökningstakt än förra året när Bytedances omsättning dubblerades.
Men då ska vi komma ihåg att 2020 förstås var ett väldigt knasigt år, där alla företag som bedrev verksamhet som gynnades av att människor tvingades sitta hemma dopades ordentligt. Dessutom är det naturligt att företag som växer ser en avmattning i tillväxttakten.
Det ser alltså inte ut att gå direkt dåligt för Bytedance, trots att Kina i år har jagat landets techbolag med regleringsblåslampa. Men om vi tar de avmattande siffrorna i kombination med andra uppgifter som dykt upp i veckan – att användartillväxten för TikToks kinesiska systerapp Douyin också börjar mattas av rejält – så hamnar situationen i ett lite annat ljus.
Att Kina är den marknad som tillväxtmässigt viker sig först när det gäller användare är inte så konstigt. Penegrationen är högst där. Men när användartillväxten sackar så gäller det att bli bättre på att tjäna mer pengar på de befintliga användarna. Och även där kan det alltså börja plana ut.
Visst. Vi ska inte dra allt för stora växlar på det här, särskilt som det är rätt osäkra siffror som är basen. Men det är oavsett något att hålla ögonen lite på. TikTok känns som en ostoppbar framrusande maskin just nu, men det kan alltså vara så att tillväxtkurvorna bryts tidigare än väntat.
TikTok owner ByteDance to post 60 per cent revenue growth in 2021: report
TikTok parent ByteDance is expected to post a 60 per cent rise in gross revenues this year on the back of strong advertising sales from its domestic apps Douyin and Jinri Toutiao.
NFTfi gör det möjligt att använda NFT:er som säkerhet vid lån
Ännu ett intressant användningsområde för och kring NFT:er. Sydafrikanska NFTfi gör det möjligt att använda NFT:er som säkerhet vid lån.
NFT är den teknik som är tänkt att göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsad upplaga på samma sätt som fysiska prylar. Och därmed också göra att enskilda digitala exemplar värda pengar. I fallet med NFTfi så ska användare alltså sedan kunna kapitalisera på sina digitala föremål när det är dags att låna pengar.
Krasst talat så är NFTfi en digital pantbank. Du lånar ut dina NFT:er till NFTfi som säkerhet för pengarna du lånar. Så länge som du betalar tillbaka ditt lån i tid så får du tillbaka din NFT-säkerhet, annars tillfaller NFT:n den som lånar ut pengarna. Vi pratar med andra ord inte om att du kan ta dina NFT:er under din digitala arm och knalla in hos Handelsbanken när det är dags att skaffa bolån. Än.
Men det är förstås en fullständigt självklar utveckling, i takt med att våra liv blir allt mer digitala. Att inte bara fysiska föremål och traditionella värdepapper räknas in i någons förmögenhet rent formellt, utan även ”nya” digitala format.
https://techcrunch.com/2021/11/16/south-africas-nftfi-raises-5m-so-people-can-use-their-nfts-as-collateral-for-loans/
Riskkapitalet växer snabbare i Indien än i Kina
Ett rätt intressant – och talande – diagram. Riskkapitalinvesteringarna i Indien är fortfarande långt efter siffrorna för Kina, mindre än en tredjedel så stora till och med. Men däremot så är tillväxttakten högre i Indien än i Kina. En fördubbling senaste året i Kina är förstås en väldigt respektabel siffra, men för Indien så är ökningen nästan 50 % mer.
Jag har flera gånger pratat om att Indien kommer att bli (och egentligen redan är) för 2020-talet vad Kina var för 2010-talet: den absolut hetaste tillväxtmarknaden. Här är ännu ett bevis på det.
Vi kan nog anta att alla som är intresserade av den globala digitala utvecklingen vid nästa decennieskifte rätt obekymrat kommer att kunna droppa indiska techbolag och startups på samma sätt som vi idag slänger oss med kinesiska. Och vi kan nog också anta att flera stora tjänster som är vardagsmat för oss kommer ha indiska rötter då.
Övrigt
Google går med på ett femårigt avtal för att betala för AFP-nyheter i hela EU
Nytt, rätt historiskt avtal för Google. Ett femårigt avtal där Google går med på att betala för AFP-nyheter.
Grunden är förstås EU:s upphovsrättsdirektiv från 2019 som nu till sist börjar omvandlas till nationell lagstiftning i allt fler länder. En del i direktivet handlade just om att de stora plattformarna (läs: Facebook och Google) måste ersätta publicister för de nyheter som aggregeras och delas hos plattformarna. Även Australien klubbade en liknande lag i början av året och det börjar bubbla på liknande sätt på allt fler håll i världen.
Som svar på det så har Facebook och Google kommit överens med allt fler medieföretag om att betala för deras nyhetsinnehåll. Avtal som Facebook och Google hopppas ska kosta dem mindre än att tvingas betala för ALLA publicisters innehåll. Vill man vara elak kan man konstatera att de hoppas köpa de stora publicisternas tystnad – samtidigt som Facebook och Google ställer motkrav på att nyhetsinnehållet ska vara paketerat på ett visst sätt för att kunna fungera i respektive plattforms egna nyhetstjänster.
Det sistnämnda lär säkert fortfarande vara en stor del av AFP-avtalet, men det finns en rätt stor skillnad jämfört med de tidigare avtal som Google (och Facebook för den delen) har slutit: det omfattar hela EU. Istället för att jiddra med lokala medieföretag så har det nu blivit ett avtal för alla medlemsländer.
Visst. Det funkar ju bara för en rätt liten del publicister, eftersom de flesta är landsspecifika. Men det är oavsett ytterligare ett steg fram mot ett slags fredsavtal mellan Facebook, Google och nyhetsföretagen. Ja, eller åtminstone någon form av vapenstillestånd.
https://news.yahoo.com/google-agrees-5-deal-pay-212928887.html
Problem med Google Cloud drog ner Spotity, Snapchat, Etsy och Discord
Det känns lite som att stora haverier bland stora onlinetjänster allt mer börjar bli vardagsmat. I veckan var det dags igen. Bland tjänsterna som fick problem eller helt slutade att fungera fanns Spotify, Snapchat, Etsy och Discord. Och även den här gången så var det inte någon form av hackerattack, utan någon som drog ur sladden. Den här gången ur Google Cloud, som var hem för de drabbade tjänsterna. ”Nätverksproblem” var den officiella förklaringen från Google.
Det som förstås är ironiskt med det här är att internet mer eller mindre byggdes precis för att undvika att sånt här skulle kunna hända. Att om en enda nod går ned så ska inte resten sluta fungera. Men i takt med att de stora techbolagen har blivit allt större – och dels satsat allt mer på just molntjänster och dels börjat sitta ihop med ungefär allting – så verkar det här nu bli allt vanligare. Och vi pratar om haverier som dessutom är långt mycket större – och som är betydligt mer långtgående – än något som de som skapade internet förmodligen hade kunnat föreställa sig.
Google Cloud outage takes down Spotify, Snapchat, Etsy and more sites (updated)
It’s like the universe is telling you to stop binging true crime podcasts.
Substack når 1 miljon betalande användare
Nyhetsbrevstjänsten Substack nått en ny milstolpe: 1 miljon betalande prenumeranter.
Nu kanske 1 miljon kanske inte känns som en himlastormande stor siffra med tanke på att vi är vana vid Facebook-nivåer, men för ett år sedan ungefär så här dags så var totalen 250 000. En fyrdubbling på ett år är inte fy skam.
Nyhetsbrevet seglade upp som en milt sagt otippad kandidat till priset som 2021 års hetaste format. Även här var det pandemin som var den främsta anledningen, när innehållsskapare tvingades se sig om efter nya sätt att tjäna pengar. En dopning som alltså verkar ha hållit i sig hela 2021.
Med det sagt så är Substack fortfarande en rätt liten spelare. Det är liksom ingen slump att Twitter (och säkert någon till) försökte köpa Substack för ett år sedan. (För Twitter så blev det istället uppköpet av Revue som fick bli nyhetsbrevsbasen.) Med tanke på att i princip alla de stora onlineplattformarna – till och med Google Drive märkligt nog – numer erbjuder någon form av nyhetstbrevstjänst så kommer konkurrensen framöver inte direkt att minska.
Newsletter start-up Substack hits 1m subscribers
Many top journalists have left legacy media to go it alone on publishing platform
Apple börjar sälja verktyg och delar till privatpersoner som vill reparera sina Apple-prylar själva
Ett lite… oväntat drag från Apple. De gick i veckan ut med nya satsningen Self Service Repair, som är ganska exakt vad det låter som. Apple börjar tillhandahålla delar, verktyg och manualer för att kunna reparera iPhones (12 och 13 till att börja med, men kommer även breddas till exempelvis Macar). Det största här? De är en tjänst som vänder sig direkt till konsumenter. Den som vill reparera sin trasiga mobil själv kan alltså göra det.
Schyrrans av Apple! Ja, fast förstås med en rätt stor baktanke.
Right to repair-initiativ blir allt vanligare – alltså att (teknik)prylar i betydligt högre utsträckning än idag ska gå att reparera när de går sönder. Utan att det kostar lika mycket som att köpa en ny pryl.
Apple är väl medvetna om att… inte jättemånga totalt sett kommer vilja försöka laga sina prylar själv. Inte ens om de får allt de behöver hemskickade till sig. Men det gör ändå att Apple kan peka på att de (ja, i alla fall enligt Apple själva) lever upp till kommande lagstiftningar om rätten att laga sina prylar.
Om det fortfarande visar sig vara sjukt meckigt att reparera sin Apple-pryl om man inte vill betala massor för att låta en verkstad göra det? Tja, inte Apples problem. Det finns ingenjörskurser på KTH.
Apple announces Self Service Repair
Apple parts, tools, and manuals – starting with iPhone 12 and iPhone 13 – available to individual consumers.
NFT – flipp eller flopp? Ja, som all ny teknik så är meningarna delade. Senaste tiden känns det som att det har rasat in artiklar som sågar eller försvarar det just nu väldigt heta formatet. I förra veckan var det dags för ännu en, där hypen sågades. Men det som förvånade mig extra mycket här var vem som höll i sågen: Internetstiftelsens insiktsguru Måns Jonasson.
Vi börjar från början. I förra veckan hade SvD en artikel om NFT:er, där bland annat Internetstiftelsens Måns Jonasson uttalade sig. Jag såg sedan en artikel hos Breakit som gick igenom lite highlights ur SvD:s text. Där konstaterar Måns:
Konstnärer har försökt att hitta på ett sätt att säkra sin försörjning. Det är en klassisk hype, i början är det något nytt och spännande vilket leder till att ett fåtal lyckas tjäna pengar på det. Då ger sig fler in och förmodligen slutar det med att ingen vill köpa. Folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.
och
Jag tippar på att hypen är död inom ett år.
När jag la ut min första spontana reaktion på LinkedIn så flaggade jag för att mina åsikter vilade på rätt skakig grund: eftersom jag inte har någon SvD-prenumeration så kunde jag inte läsa den artikeln eftersom den låg bakom betalvägg. Jag byggde alltså ett resonemang på en andrahandskälla som i sin tur byggde på en artikel där det alltid finns risk att de korta citat från en artikel som publiceras är tagna nästan helt ur sin kontext.
Och som jag misstänkte så bekräftade Måns själv att det förstås fanns ett mer utförligt resonemang kring de citat som hamnade i artikeln. Men han bekräftade i och med det indirekt att han åtminstone inte var helt felciterad. Så det som fick mig att reagera på Breakits/SvD:s artiklar och Måns citat gäller alltså fortfarande.
Nu kommer jag rätt mycket ta utgångspunkt i det Måns konstaterade i artikeln, men han är förstås inte ensam i den här synen. Det handlar alltså egentligen om ett bredare resonemang. Men oavsett så handlar det om tre saker som jag reagerar på i Måns uttalande om NFT:er och framtiden. Ja, jag skulle säga att det är tre saker där Måns helt har missuppfattat tekniken och i min värld har fel i sin verklighetsbeskrivning.
Vad är NFT?
Men först, en kort sammanfattning av tekniken vi faktiskt pratar om här. NFT, eller non-fungible tokens. Ett av de förmodligen sämsta namn som har getts en teknik om man vill att den ska bli något för gemene man.
Väldigt förenklat så är NFT en blockkedjebaserad teknik som är tänkt att vara en digital version av det som är en självklarhet i den fysiska världen: kunna sälja digitala föremål i begränsad upplaga. I stort kan man säga att en skillnad mellan fysiska objekt och digitala objekt är att den sistnämnda kategorin gör det möjligt att skapa en oändlig mängd kopior utan försämrad kvalitet. De kräver heller inte att varje kopia som görs kostar råvara. Om du gör en fysisk kopia av exempelvis en tavla så krävs att du trycker upp kopian på papper eller liknande.
Du kan förstås göra en digital kopia av ett fysiskt föremål, men då innebär det oftast någon grad av försämrad kvalitet. Som att skanna in eller ta en bild av en fysisk tavla. Ja, och så har vi förstås merparten av alla fysiska föremål: de blir inte alls de samma i en digital version. Som en kruka eller en stol.
Det här var också en stor anledning till att musiken när den blev digital direkt förlorade i värde. Ännu mer när den digitala musiken sedan kunde distribueras över internet – helt utan fysiska förpackningar. Det gick att kopiera en musikfil hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämrades.
NFT är alltså en teknik som ska kunna göra det möjligt att släppa digitala föremål i begränsade upplagor. Precis som fysiska föremål som kan någon bestämma sig för att bara släppa tio exemplar av ett föremål som tio personer sedan kan köpa. När de tio exemplaren har sålt slut så finns det inga fler. Det enda sättet att sedan kunna få tag i ett exemplar är att köpa det från någon av dem som sitter på de tio exemplar som såldes. Andrahandsförsäljning, alltså. Precis som det fungerar för fysiska föremål.
NFT-tekniken löser det här genom att varje sålt exemplar kopplas ihop med en ägare i ett ”publikt register”. Andra kan gå in i registret och se vem som äger ett av de digitala objekten. Lite som lagfarten till en tomt eller registret över vem som äger en bil. Om någon försöker sälja en förfalskning så kan man gå in i registret och se om den personen faktiskt äger originalet.
I stort så bygger NFT på samma grundteknik som kryptovalutor. Om man vill göra en väldigt enkelt skillnad mellan kryptovalutor och NFT:er så kan man säga att kryptovalutor är blockkedjeobjekt som innehåller en valuta, som Bitcoin eller Ethereum, medan NFT:er är blockkedjeobjekt som innehåller alla andra slags digitala format.
3 sätt som Måns Jonasson har fel om NFT
Så. Då vet vi i stort vad vi pratar om här. Över till artikeln om NFT:er i allmänhet och citaten från Måns Jonasson i synnerhet. Vi börjar med att titta på citaten en gång till:
Konstnärer har försökt att hitta på ett sätt att säkra sin försörjning. Det är en klassisk hype, i början är det något nytt och spännande vilket leder till att ett fåtal lyckas tjäna pengar på det. Då ger sig fler in och förmodligen slutar det med att ingen vill köpa. Folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.
och
Jag tippar på att hypen är död inom ett år.
Fetningarna är mina och det är här som Måns i mina ögon är ute och cyklar. På tre sätt, närmare bestämt.
1. NFT är mycket mer än bara digital konst
Som jag skrev i mitt försök att sammanfatta vad NFT faktiskt är så är NFT långt mer än bara digital konst. Jag förstår absolut hur vi har hamnat där. De mest uppmärksammade NFT:erna har varit konst i någon form. Som när Beeples ”Everydays: The First 5000 Days” såldes för 69 miljoner dollar (ett verk som egentligen är vad de heter: en samling av 5000 individuella verk). Ja, även när Twitter-grundaren Jack Dorsey sålde sin och därmed världens första tweet som en NFT för 2,9 miljoner dollar så var det i mångt och mycket, tja, en konstinstallation.
Och det är kanske framförallt det här som har fått just konstnärer att hoppa på NFT-tåget. Bilder var lite först ut som format att krängas som NFT och visst lär det ha funnits konstnärer som hoppas dra in tokmycket pengar. Men det är nära nog som vanligt de redan etablerade som kunnat tjäna några pengar alls. För övriga är det inkomstmässigt lika tråkigt som vanligt när det gäller konstskapande. Och, ja, det lär de flesta som hoppar på NFT-tåget vara smärtsamt medvetna om. Men NFT, precis som den mesta ny teknik, har gett nya uttrycksmöjligheter konstmässigt.
Det kanske mest lysande metaexemplet så här långt var när blockkedjeföretaget Injective Protocol köpte ett original av konstnären Banksy för 95 000 dollar som de sedan . Videon när verket brann upp såldes sedan som en NFT för 380 000 dollar. Och ja, det i sig var förstås en blinkning, en referens och en kommentar till att Banksy själv förstörde ett av sina verk i en dokumentförstörare, precis efter att någon hade köpt verket för 1,4 miljoner dollar vid en auktion på Sotheby’s.
Det blir förstås ännu bättre av att det förstörda verket tidigare i höstas, tre år senare, såldes igen. Nu för 25,4 miljoner dollar.
Men det stannar som sagt var inte bara vid konst. Vi har redan sett hur musikartister har anammat, eller åtminstone doppat tån, i NFT:er. Kings of Leon släppte sitt senaste album ”When You See Yourself” som en NFT, inklusive paket med ”Golden Tickets” som ger plats längst från på Kings of Leon-konserter resten av livet, Grimes sålde paket som förutom originalkonst också bestod av originalvideos, Eminems NFT:er bestod av digitala figurer baserade på några av hans karaktärer, instrumentala beats och en exklusiv video och hiphopproducenten Timbaland har släppt paket med låtar och beats tänkta att remixas och sprida vidare.
Musik kan som bekant även avsnjutas live och den som är sugen på att uppleva Swedish House Mafia när de ger sig ut på turné nästa år kan köpa NFT-biljetter som ska ge tillgång till exklusivt material. Konsertarrangören Live Nation talar dessutom om att formatet ska kunna göra det möjligt att ”fördjupa relationen mellan artist och fans” utan att de själva vet exakt vad det innebär. Och visst finns det numer en plattform som renodlat satsar på NFT-konserter. Plus att NFT-biljetter förstås också kan göra det ännu svårare att sälja falska biljetter till evenemang.
Vi har även sett hur NFT:er börjar dyka upp i filmvärlden. Quentin Tarantino sålde osläppta scener från Pulp Fiction som NFT:er och Anthony Hopkins senaste film såldes som en NFT. För både musik och video pratar vi alltså om vad som kan bli nya plattformar för direktförsäljning – och direktdistribution – av digitalt innehåll.
Och konserter och musik blir mer och mer självklara inslag, på metaverse-manér, direkt inuti spel. Men spelvärldar blir också allt viktigare som sociala medier, marknadsföringskanaler och shoppingplattformar. Kryptovalutor blir allt vanligare som inslag för att köpa och sälja föremål inuti spel och här hittar vi också spel baserade på blockkedjeteknik med köp och sälj av NFT:er som del av spelupplevelsen.
Ja, och självklart har TikTok släppt en egen NFT-kollektion med några av plattformens stilbildande och ikoniska klipp.
Och det i mitt tycke kanske mest spännande med NFT-tekniken är att den har stöd för att bygga in ”royalties” i själva NFT:n. Den som skapar en NFT (lite beroende på vilken plattform som används för att skapa den) kan välja att ange en royalty, exempelvis 3 % av köpesumman. När NFT:n sedan säljs vidare så får upphovsmakaren del av försäljningssumman – varje gång som objektet säjs. Det skulle alltså kunna bli ett helt nytt sätt för upphovsmakare att få betalt för sitt arbete – även när de börjar säljas vidare i andra, tredje och fjärde hand. Ja, överlag att det byggs upp ett alternativt sätt att ta betalt och tjäna pengar för digitalt innehåll.
Jag stannar här. Det här är bara ett axplock av områden där NFT:er redan är vanliga och drar in rätt bra med pengar. Inte bara när megakändisar står som säljare. Men ni fattar nog min poäng.
NFT är i stort ett behållarformat som kan rymma i princip vilket digitalt objekt som helst. Och även fysiska föremål. Åtminstone ägarbevisen till dem.
2. Folk är beredda att betala för unika upplevelser
Internet har gjort att ungefär allt som går att göra digitalt finns tillgängligt oberoende av tid och rum. Men i takt med att allt finns tillgängligt överallt för alla hela tiden så ökar också vår önskan efter det unika och begränsade.
Det är därför vi fortfarande går på konserter eller bio, trots att det lika gärna skulle kunna gå att uppleva hemma i vardagsrummet.
Men det är också därför som försäljningen av vinylskivor är på sina högsta nivåer på hur länge som helst. Och ja, till och med den gamla klassiska kassetten mår bättre än på väldigt länge.
Visst går det att argumentera att vinylköparna gör det för den överlägsna ljudkvalitetens skull. Men med tanke på att nästan alla de stora musikströmningstjänsterna numer erbjuder hifi-kvalitet för den som vill – kvalitet som ska vara i nivå med eller till och med bättre än ljudet från vinylskivor (ja, i teorin åtminstone) så blir det argumentet allt mindre giltigt.
Inte minst som det behövs ljudutrustning och, krasst talat, inredda rum som är optimerad för den typen av ljudkvalitet för att man ska kunna få ut den fullständiga upplevelse. De flesta lär inte sitta på det, inte ens bland dem som köper vinyl. Och att kassetten i det här sammanhanget fått ett uppsving är ännu märkligare. Särskilt som det kostar mer än en månadsprenumeration på Spotify för att få tag i samma låtar via de fysiska formaten.
Vad som är mindre märkligt är att det här händer. Förutom att vi numer som sagt var är extra svultna på det exklusiva så har vi människor alltid fungerat så här.
Det finns väldigt få som behöver köpa originalverk. De flesta är precis lika glada med en plansch med en kopia av ett Banksy-verk på väggen. Eller vilken konstnär som helst. Med rätt ram så kan du få originalet av ”Mona Lisa” på väggen hemma i bostaden (även om det kanske blir lite svårare att övertyga dina vänner om att det inte är en billig kopia i just det läget).
Men trots att vi kan få tag i (typ) samma sak för en betydligt lägre peng så betalar vi för originalet. För även om ingen annan vet det så vet JAG att jag sitter på ett original. Det räcker för mig. Det gör att värdet av upplevelsen större för mig. Oavsett om det handlar om att titta på en tavla på väggen eller lyssna på musiken från en vinylskiva.
Sedan finns det förstås två andra saker utöver själva upplevelsen vid konsumtionen. Den ena är att ett originalverk av en konstnär kan öka i värde. En investering, alltså (och ja, även en plansch kan öka i värde i takt med att folk kastar sina exemplar, men inte lika mycket). Och den andra saker är att vi vill betala den som har skapat verket. Vi vill visa vår uppskattning för upphovsmakaren, mer än att bara betala något öre för en strömning (eller inte alls om vi piratar).
Precis samma mekanismer gäller för NFT. Det är tekniken som är ny. Våra mänskliga drivkrafter och sätt att rationalisera beslut är samma som de alltid har varit.
3. Digitala objekt > fysiska objekt
Men så har vi också det stora svagheten i ovanstående resonemang. Det handlar om att du betalar för något som är begränsat på riktigt. Du betalar inte bara för musiken på en vinylskiva, du betalar för själva plastskivan och omslagsmaterialet tryckt på något pappersliknande material. Och om du går på konsert eller bio så upplever du inte bara exakt samma sak som du skulle kunna lyssna på eller se hemma – du får en annan slags upplevelse med andra människor, större ljud och större skärm. I några av NFT-exemplen jag gick igenom ingår fysiska upplevelser och produkter på köpet.
Men när det handlar om saker som är rent digitala så finns inte de här sakerna. Som Måns konstaterar: folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.
Och mitt svar på det blir att… det är ett resonemang hårt förankrat i ett 1900-talssätt att tänka.
Vad Måns säger är krasst sagt samma invändning som Apple möttes av när de lanserade iTunes 2001: vem vill betala för digital musik? Antingen betalar du och får en skiva eller så piratar du. Folk kommer att inse att det går att kopiera en mp3-fil.
Med andra ord: om man inte får något i handen så är en sak inte värd något. En quid pro quo som gör att man får någon form av fysiskt produkt eller någon form av upplevelse som kan upplevas i den fysiska världen.
För så har det varit under nästan hela mänsklighetens historia. För oss som är födda och uppvuxna på 1900-talet är det normen. Men nu finns det som bekant människor som får rösta och gå på Systembolaget som inte minns en värld utan internet. Det finns de som inte minns en värld utan smartmobiler. Eller för den delen: en värld utan Snapchat.
Det är en generation när det digitala är nära nog helt jämställt med det fysiska. Eller kanske rentav där det digitala är normen och det fysiska ”den andra skärmen”.
Det räcker att titta på de pengar som läggs i spel. Det i sig är förstås inte nytt, spelar har länge betalat för bättre utrustning eller för att skaffa sig spelmässiga fördelar. Framförallt när spelet i sig varit kostnadsfritt att spela. Men nu börjar det mer och mer handla om saker som i sig inte tillför något när man spelar. Möjligheten att få en unik outfit. Eller att sin spelkaraktär några nya dansmoves.
Det är ingen slump att allt fler klädföretag satsar på samarbeten med eller att ta fram kollektioner för virtuella världar. Som Guccis sneakers som bara går att ha på sig i virtuella miljöer – eller i AR-miljöer. Så du kan alltså ha på dig dina digitala sneakers på bilder som du delar online i tjänster utanför den virtuella världen. Skillnaden mellan den digitala världen och den fysiska världen är ju mer eller mindre obefintlig.
Och även här gäller samma grundmekanismer som i den fysiska världen: saker har ett värde om någon är beredd att betala för det, annars har det inget värde. Ett par virtuella sneakers kan alltså bli mer värda än den fysiska kopian – särskilt som den digitala skon alltid är i mint kondition. (Åtminstone fram till dess att även virtuella kläder kommer att börja visa upp slitage när de har använts ett tag.)
Fysiskt eller digitalt? Same same. Värdet beror på vem du frågar.
Och visst: även i de här digitala exemplen så får man något för pengarna som är svårare att få tag i än att kopiera en jpeg-fil. Men varje dag betalar miljontals människor innehålllsskapare för innehåll, även om de kan konsumera samma innehåll utan att betala. Bara för att man vill visa sin uppskattning. Och säkerställa att man kan få mer av samma vara.
De flesta lär kopiera en jpeg-fil utan att betala om de kan. Men även när det handlar om digitala objekt som kan paketeras som en jpeg-fil så kommer det alltid kunna finnas människor som är beredda att betala. Om värdet upplevs tillräckligt stort.
Och så har vi det där med hypen
När jag först skrev om artikeln med Måns Jonassons citat på LinkedIn så undrade jag ”hype” definierades. Det jag misstänkte och utgick ifrån var att vi pratar just om hypen. Alltså inte om NFT som teknik eller fenomen utan om den just nu halvt hysteriska uppmärksamhet runt NFT:er. Där kommer hypen garanterat lägga sig. Det gör den alltid – oavsett om en teknik eller ett fenomen tar fart eller inte.
Hypekurvan formulär 1A.
Efter en hype kommer mycket riktigt nästan alltid en krasch. Antingen för att folk konstaterar att det inte gick att tjäna pengar på eller för att folk bara blir utmattade när något har sugit ut allt syre ur det (digitala) rummet därför att ALLA vill hoppa på tåget.
Men det bygger ofta också på att tekniken, som oftast är fallet, ligger lite för långt före. Antingen är tekniken inte tillräckligt lättanvänd eller så finns inte de förutsättningar som behövs hos gemene man. Dessutom behöver affärsmodeller och framförallt användarbeteenden tid att komma ikapp. Då är hypen död sedan länge, men den praktiska nyttan och möjligheten att bygga business har istället kickat in.
Kommer Breakit och SvD göra stora artiklar med ”Vad är egentligen NFT?” om ett år? Förmodligen inte. Något annat är veckans smak. Kommer NFT, oavsett om vi pratar konst eller andra former av (digitalt) innehåll, att vara det som håller världsekonomin under armarna om ett år? Förmodligen inte.
Men samtidigt: första halvåret 2021 så ska NFT:er ha dragit in 2,5 miljarder dollar. Jag är övertygad om att det kommer att vara minst dubbelt upp under första halvan av 2022. Utan att vi kommer att prata särskilt mycket om det.
Det heter ofta att vi kortsiktigt överskattar vilket genomslag en ny teknik kommer att få och underskattar genomslaget på lång sikt. NFT är i definitivt ett sådant fenomen. Kanske inte exakt i sin nuvarande form (förhoppningsvis så är det förskräckliga namnet borta), men precis som att Clubhouse inte flög så högt som många trodde för något år sedan så har Clubhouse trots dett skakat om de övriga sociala medierna rejält och fått dem att på rekordkort tid ställa om sitt totala videofokus till att även omfatta ljud. Det är ett annat fenomen som vi garanterat bara har sett början på.
Jag brukar säga att en ny teknik inte är redo för sitt riktigt stora genomslag förrän någon dödförklarar den.
Det känns lite som att Måns Jonasson var den som tog stafettpinnen i det här fallet.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel
- Del 2: Strömmade medier, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens
AR/VR
Pokemon Go-skaparen Niantic lanserar AR-plattform för ett ”metaverse för verkligheten”
Har du hört talas om metaverse? Ja, frågan är väl snarast hur många av dem som är hyfsat intresserade av den digitala utvecklingen som INTE har hört talas om metaverse. Förmodligen då i Facebooks tolkning. Nu när Facebook gått och har bytt namn till Meta så är det just metaverset som är företagets huvudfokus framåt. Men metaverset är trots allt mer än Metas initiativ. Som Pokemon Go-skaparen Niantics nya AR-utvecklarplattform Lightship.
Vad är då Lightship? En utvecklarplattform för att skapa ”metaverse för verkligheten”. Alltså precis det som varit grunden i Pokemon Go – och AR överlag. Alltså ett tajt möte mellan den fysiska världen och den digitala. I Metas version så handlar metaverset (åtminstone just nu) om en värld där det digitala är i första rummet. Mycket VR, alltså att man använder hårdvara för att kliva in i en helt virtuell värld.
Men AR, Augmented reality, är precis vad det heter: en förstärkning av den fysiska världen. Genom att applicera digitala element ovanpå eller som del av den fysiska upplevelsen av världen. Allt från virtuellla pilar som visar vart du ska gå när du följer en vägbeskrivning till monster som ska fångas och tränas.
I det lite mer kortsiktiga perspektivet är det med största sannolikhet den här versionenen av ett metaverse (eller omniverse, eller nuverse – kärt barn har många namn) som kommer bli vanligast. Helt enkelt därför att den kräver mindre hårdvara av oss användare.
Niantic reveals its vision for a ’real-world metaverse,’ releases Lightship AR Developer Kit | TechCrunch
AR technology company Niantic, best known for Pokémon GO, announced today that it will launch Lightship, an AR Developer Kit (ARDK) that will make
Bekvämlighetsekonomin
DoorDash köper finska matleveransföretaget Wolt
Konsolideringen på matleveransområdet fortsätter – den här gången i vårt grannland. Amerikanska DoorDash köper finska Wilt för 7 miljarder euro i aktier. Wolts grundare och VD Miki Kuusi blir efter uppköpet VD för DoorDash International.
DoorDash är störst i USA på färdigmatleveranser och ska ha en marknadsandel på över 50 %. Men globalt har företaget så här långt haft en rätt liten närvaro. Utöver USA så fanns DoorDash fram till nu bara i Kanada, Australien och, sedan i somras, Japan. Men kort efter börsnoteringen i våras så flaggade bolaget för att de skulle ge sig iväg på företagsshoppingresa till Europa – och nu verkar de alltså ha hittat något att ta med hem.
Förutom att det här nu ger DoorDash en rejäl närvaro i Europa så innebär det också att DoorDash går från 6 till 29 marknader, får tillgång till 45 000 nya restauranger och liknande och 12 miljoner nya kunder. Ett rätt rejält fall framåt. Ja, förutsatt att det blir grönt ljus för affären överallt.
Och det är förmodligen inte det sista vi ser konsolideringsmässigt bland (mat)leveransföretagen. I USA försvann två DoorDash-konkurrenter förra året när Uber Eats åt upp (hoho) Postmates och brittiskholländska Foodora-ägaren Just Eat Takeaway mumsade i sig (hoho) Grubhub. De senaste åren har det redan skett ett antal uppköp och samgåenden bland den här typen av företag i Europa och vi kan nog anta att det kommer att fortsätta.
DoorDash to acquire food delivery company Wolt | TechCrunch
Wolt represents DoorDash’s sixth acquisition and its second in 2021.
Mobilt
Apple får avslag på sin begäran att skjuta på införandet av externa betallösningar i appar
Apple: Snälla, snälla, snälla, kan vi inte vänta med att införa länkar till externa betallösningar fram till dess att stämningen från Epic Games har dansat hela vägen upp till USA:s högsta domstol och vi har vunnit där?
Domare Yvonne Gonzalez Rogers: Nu-uh.
Så kan man sammanfatta nattens nya domslut i rättegången mellan Apple och Fortnite-ägaren Epic Games.
Tidigare i år så lämnade Epic in en stämning mot Apple, som i stort handlade om att Epic anser att Apples Appstore är ett monopol som hämmar konkurrens och innovation (och som av en händelse gör att Epic inte själva kan tjäna pengar på att ha en egen appbutik för iOS). I början av hösten kom så domen, som innebar lite blandade framgångar för de båda företagen. Och båda företagen har självklart överklagat domen, av lite olika anledningar.
En av sakerna som domen krävde var att Apple öppnar för externa betallösningar i sina appar. Via ”länk eller knapp”, vilket gör att det i sig förstås kommer att kunna ge upphov till nya gräl (innebär det att det räcker att länka iväg eller, som utvecklare lär hävda, att det också ska kunna gå att betala direkt inuti en app, utan att betala den sedvanliga Appstore-avgiften?) Apple har fram till 9 december att tillåta detta.
Men eftersom Apple har överklagat – och förstås inte vill att det här ska bli verklighet överhuvudtaget – så lämnade Apple in en begäran till domstolen om att skjuta på införandet fram till dess att rättegången har kommit så högt upp i det amerikanska domstolssystemet som det bara går. Och med tanke på hur prejudicerande den här domen kommer att bli så kan vi nog utgå från att det innebär Högsta domstolen. Och rätt många år fram.
Och samma domare som klubbade domen till att börja med har nu alltså sagt nej till Apples begäran. Motiveringen är främst att Apple just ville att domen skulle pausas till dess att alla överklaganden har gått i mål. Att Apple alltså bad om en tidsmässig blancocheck snarare än att be om uppskov för en viss given tidsperiod.
Nu har Apple förstås överklagat även det här domslutet till nästa instans, så den tjocka tanten har inte sjungit än. Men det börjar ju bli ont om tid. Mindre än en månad kvar.
Frågan är förstås vad som händer om Apple vägrar följa domslutet, ungefär som de har gjort i Sydkorea där en lag som liknar det amerikanska domslutet nyligen har börjat gälla. Om jag ska vara krass så tror jag dock att Apple kommer att ta ett domslut på hemmaplan mer på allvar än en lag långtbortistan. Om Apple vägrar så är det lite att ge uppstycknings- och regleringsivrarna en tidig och väldigt välkommen julklapp.
https://www.theverge.com/2021/11/9/22773082/epic-apple-fortnite-lawsuit-ruling-injunction-stay-app-store-anti-steering-rules
Apple uppdaterar Meddelanden med en anti-dickpick-funktion
Ny funktion som är på väg till iOS i en uppdatering som landar snart. Ett funktion som blurrar bilder med ”tydligt sexuellt” innehåll. Så, ni vet, i praktiken ett… anti-dickpick-filter.
Ja, nu riktar funktionen in sig specifikt på barn. Om en bild bedöms innehålla olämpligt innehåll så blurras den och barnet får en varningstext om att det kan vara en bild som de nog inte vill titta på. När funktionen först presenterades så fick föräldrar notis när ett barn ändå väljer att ”avblurra” en flaggad bild och titta på den, men efter kritik mot att det skulle kunna outa barn, exempelvis någon som är homosexuell utan att föräldrarna vet om det, så skickas inte längre någon notis. Istället har barnet möjlighet att kontakta någon de litar på om bilden. (Ja, eller så kan de visa upp bilden på mobilskärmen, förstås.)
Så vad vi pratar om här är alltså ännu en funktion som Apple ändå kan få kritik för. Vi kan anta att det kommer att komma exempel på hur algoritmen felaktigt klassar bilder, men framförallt så kommer Apple alltså att förhandsgranska de bilder som skickas via Meddelanden. Ska göras lokalt i enheten och ska inte bryta krypteringen, men det är som sagt fortfarande någon form av ingrepp som Apple kan få kritik för.
Och även om funktionen i sig säkert kommer att ha sina skavanker så känns det trots allt som ett bra initiativ.
https://www.theverge.com/2021/11/11/22776028/ios-15-2-beta-communication-safety-messages-children-sexually-explicit-nudity-scan-notifications
Ekonomi och finans
Google fjärde bolag någonsin att värderas över 2 triljoner dollar
Så har ännu ett bolag passerat en hysterisk milstolpe: Google (ja, eller ägarbolaget Alphabet om vi ska vara kinkiga). Google blev idag det fjärde börsbolaget någonsin att värderas till 2 triljoner dollar. En tvåa följd av tolv (12) nollor. Eller ganska prick fyra gånger Sveriges samlade BNP förra året.
Så. Lite stort. Bokstavligen.
Det gör att Google nu alltså går med i den exklusiva klubb som tidigare bara haft Apple, Microsoft och det statliga saudiska oljebolaget Aramco som medlemmar.
Och jag är faktiskt lite förvånad. Eller jag hade varit det för inte särskilt många månader sedan. Inte att vi får ett tvåtriljonerdollarföretag till, utan att det är Google – och inte Amazon. Förra året så såg Google ut att börja hacka, samtidigt som annonsmarknaden fick socker i tanken. Amazon hade å sin sida däremot ett finfint 2020, precis som ungefär alla e-handelsföretag. Och även om e-handeln har svalnat av rätt mycket jämfört med förra året så såg det en bra bit in i 2021 som att det var Amazon som skulle knipa fjärdeplatsen och inte Google.
Men senaste månaderna har Amazon åkt på rejäl motvind och lämnade Q3 en rapport som inte var vad marknaden hade förväntat sig. Och det var inte bara e-handeln som hade det tuffare, utan även några andra delar av verksamheten.
Men Amazon är ”bara” drygt 200 miljarder dollar från att bli nästa bolag. Och har än så länge en rätt betryggande ledning ned till sexan Tesla (inte minst efter det att Elon Musk i helgen la ut en Twitter-omröstning som, om han håller sitt löfte, innebär att han ska dumpa 10 % av alla sina aktier i Telsa, ett besked som förstås fick Tesla-aktien att rasa rätt rejält.)
Elbiltillverkaren Rivians börsnotering den sjunde största någonsin i USA
Vad är väldigt hett just nu? Precis. Elbilar. Så föga förvånande var intresset väldigt stort när amerikanska elbilstillverkaren Rivian, backad av bland annat Amazon, klev in på börsen. Rivian noterades till ett börsvärde runt 80 miljarder dollar när aktien började handlas, för att sedan fortsätta rusa till en värdering över 100 miljarder dollar under handelsdagen.
Faktum är att Rivians notering blev en av de största i USA någonsin. Den sjunde största, till och med. Rivian kunde ta in 12 nya dollarmiljarder i och med noteringen och det är som sagt var bara sex andra bolag som har lyckats bättre (Alibaba, Visa, elbolaget Enel Group, Facebook, General Motors och Deutsche Telekom).
Värderingen 100 miljarder gjorde i sin tur att Rivian värderades högre än i princip alla andra biltillverkare i världen – utom Tesla, Toyota, Volkswagen och kinesiska BYD. Detta trots att Rivian knappt har levererat några bilar än.
Så det innebär med andra ord att ”galna förväntningar” ska in på lodrätt sju och vågrätt åtta.
Rivian goes public in one of the biggest IPOs ever
EV startup Rivian has debuted on the Nasdaq stock exchange after one of the biggest public offerings ever. The Amazon-backed company raised nearly $12 billion and now has a valuation of over $100 billion – more than Ford or GM.
Xiaohongshu, Kinas svar på Instagram, värderas nu till 20 miljarder dollar
Ännu en kinesisk social plattform fyller på kassan. Xiaohongshu (som på engelska blir ”Little red book” eller bara ”Red”) tar in 500 nya miljoner dollar, vilket ger företaget en värdering rund 20 miljarder enligt de uppgifter som har kommit ut.
20 miljarder kan i det stora hela taget kanske kännas lite med tanke på att Twitter numer värderas runt 43 miljarder dollar och Pinterest 30 miljarder. Men trots att Xiaohongshu verkar i Kina, och har hänt med ett tag, så har tjänsten ”bara” 100 miljoner aktiva användare. 300 miljonerish totalt. Åtminstone enligt siffror från 2019 och 2020 Så sett så så är det en rätt bra värdering, milt sagt.
Men användarsiffrorna har alltså lite tid på nacken och lär ha gått upp, med tanke på att Xiaohongshu ska ha växt snabbt fram till dess. Visst, lite avkylning efter 2020 kan vi nog räkna med, men trenden är sannolikt uppåtgående fortfarande. Eftersom Xiaohongshu inte är börsnoterade så är det lite si och så med insynen i siffrorna – och det var också börsnoteringen som fick Xiaohongshu att ta in nytt kapital. Eller rättare sagt: som en följd av Kinas klappjakt på techbolag under året så ställde Xiaohongshu in sin planerade utlandsnotering. Det blev istället till att ragga mer pengar på andra sätt.
Och bevisligen gick det rätt bra på det området. Inte så konstigt med tanke på att Xiaohongshu positioneringsmässigt ligger helt rätt till just nu. Huvudfokus är social shopping, mer specifikt gränsöverskridande sådan. Utländska företag kan alltså använda plattformen som skyltfönster för att nå Xiaohongshus kinesiska användare. Användare som dessutom helt och hållet är under 30 år och till 70-80 % kvinnor. Dessutom rätt köpstark del av den demografin, kan vi tänka.
Närmaste västerländska jämförelse? Instagram, brukar det heta.
China’s Little Red Book raises US$500 million amid IPO waiting game
Social e-commerce app Xiaohongshu raised the money from existing investors after being forced to put IPO plans on hold by regulatory changes from Beijing.
Allmänt
Microsoft Teams kommer till Facebook Workplace
Det här är lite stort. Microsoft Teams integreras med Workplace, samarbetsplattformen från Meta, som en gång i tiden hette Facebook. Ja, det är inte en total integration, men det handlar oavsett om en app i Teams som gör att användare kan komma åt Workplace-innehåll direkt från Teams.
Som artikeln konstaterar så är det inte första integrationen mellan Microsofts tjänster och Workplace, men det här är första gången som det handlar om ett renodlat kommunikationsverktyg som trots allt är en konkurrent till Workplace. Delvis, åtminstone.
Det visar att de två företagen än mer vill bygga allians mot andra, läs framförallt: Google. Meta får tillgång till det Microsoft är bäst på, som molntjänster och produktivitetsverktyg, medan Microsoft kan dra nytta av att Meta kan det sociala. Och en öppning till en hel massa användare.
Men det kanske mest intressanta med det fördjupade samarbetet just nu är något helt annat som har hänt senaste veckorna. Först bytte Facebook som bekant både namn och inriktning – de är numer Metaverse first – och i förra veckan så var det dags för Microsoft att officiellt ta ett rätt stort steg mot ett eget metaverse. Och Teams kommer bli först ut.
Det börjar alltså allt mer kännas som att det kanske inte kommer att bli två olika metaverse från de båda bolagen, utan mer eller mindre ett och samma. Ja, det kommer förstås finnas fler metaverser än så, men det som byggs av Microsoft och Meta.
Microsoft partners with Meta to integrate Teams into its Facebook-like Workplace
Microsoft and Meta are partnering to integrate Microsoft Teams into Workplace. You’ll soon be able to access Workplace content in Teams, and Teams video meetings inside Workplace.
Apple gör det enklare för anhöriga att komma åt avlidnas iCloud-data
En väldigt bra ny funktion från Apple som dyker upp i uppdateringar snart: ett sätt för efterlevande att komma åt en närståendes iCloud-data när den personen har gått bort. Legacy contacts heter funktionen som gör det möjligt att lägga till upp till fem personer som ska kunna få tillgång när någon har avlidit. Apple gör alltså äntligen som Facebook, Google och Twitter.
Förutom att en person måste ange vilka kontakter så ska omfattas så krävs det fortfarande dödsattest och ”an access key” (lite oklart vad det innebär, förmodligen något som Apple kan dela ut till de personer som är efterlevandekontakter efter det att Apple har fått in dödsattesten).
Att Apple har varit lite segare på bollen än exempelvis Facebook är inte så konstigt, med tanke på att vi pratar om information som trots allt är känsligare. Utöver de saker som finns även hos Facebook, som bilder, videos och kontakter, så innebär iCloud tajtare koppling till saker som betalningar. Men det är trots det något som kommer väldigt mycket för sent.
Still, bättre sent än aldrig. För även döden blir förstås, på alla sätt, mer och mer digital. Frågan är förstås hur länge det dröjer innan digitala tillgångar formellt blir del av bouppteckningsprocesser och arvshantering.
https://www.theverge.com/2021/11/10/22774873/apple-digital-legacy-program-comes-to-ios15-iphones-macs
USA:s representanthus introducerar lagförslag för att reglera algoritmer
Senaste åren har som bekant algoritmer hamnat allt mer i fokus. Något som funnits ungefär hur länge som helst – och som förekommer mest överallt – men som numer är synonymt med att ”onda och vinstkåta Facebook dödar sina användare och demokratin som vi känner den”. Och något som, nära nog bokstavligen talat, är en teknikalitet hamnar därmed alltmer på lagstiftares radar. Nu har USA:s representanthus introducerat ett lagförslag som siktar på att ta sig an och reglera just algoritmer.
De kongressledamöter som står bakom lagförslaget, snudd på unikt just nu, hör hemma både i Demokraterna och i Republikanerna. En av få frågor som alltså förenar de båda partierna 2021. Och det som de två sidorna har kommit överens om är att onlineplattformar ska erbjuda möjlighet för sina användare att se ”omanipulerat innehåll”. Detta genom att användarna ska kunna växla till en ”inmatningstransparent algoritm” som ”inte baseras på användardata för att avgöra vilket innehåll som användaren ser”. Så krasst talat handlar det om typ ett kronologiskt flöde, eller något åt det hållet.
Och ja. Det handlar förstås mer än något om företaget som förr hette Facebook. Snudd på nästan bara. Lagförslaget undantar dessutom företag med färre än 500 anställda eller som har en årlig omsättning under 50 miljoner dollar eller som ”samlar in data” om mindre än 1 miljon användare per år. Och det är lite märkligt. På två sätt.
Det ena är att mindre tjänster oavsett lär ha mindre algoritmskills till att börja med. Visst, inte så att du måste vara Meta-stor för att använda algoritmer för att styra visning av innehåll, men lär vara mindre vanligt.
Den andra märkligheten är att… det alltså är fritt fram för mindre företag att ”manipulera” sina användare? Och måste de sedan lägga till en icke-användardatabaserad ranking den dagen som de går över någon av ovanstående storleksgränser?
Och, tja, då har vi inte ens börjat prata om hur det skulle kunna påverka en plattform som TikTok. Eller för den delen e-handlare som Amazon, som förmodligen inte omfattas – trots att de använder drösvis av användardata för att visa och rekommendera innehåll.
Exclusive: New bipartisan bill aims to reduce sway of ”opaque algorithms”
The bill requires tech platforms to offer users an option to view content unsorted by personalized algorithms.
NFT-hypen död inom ett år (och internet är en fluga)
Det här är milt sagt… förvånande. Framförallt vem det kommer från.
Jag brukar säga att en teknik, eller något (digitalt) fenomen överlag, inte är redo för sitt riktigt breda genomslag förrän någon dödförklarar den. Så inte så oväntat att det börjar bli dags att dödförklara NFT:er. Den blockbaserade som är tänkt att kunna göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsade upplagor på samma sätt som fysiska varor alltid har fungerat. En inte helt självklar – eller ens rationell – teknik till att börja med.
Men nu kommer alltså dödförklarandet från… Internetstiftelsens Måns Jonasson.
Jag har inte läst hela SvD-artikeln (because ingen prenumeration), jag vet inte hur pass rättciterad Jonasson är och exakt hur han definierar ”hypen” så det kan vara saker som har försvunnit i översättningen (ja, eller i citerandet). Men det här citatet:
Konstnärer har försökt att hitta på ett sätt att säkra sin försörjning. Det är en klassisk hype, i början är det något nytt och spännande vilket leder till att ett fåtal lyckas tjäna pengar på det. Då ger sig fler in och förmodligen slutar det med att ingen vill köpa. Folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.
följt av
Jag tippar att hypen är död inom ett år.
är farligt nära att säga att säga att internet är en fluga.
Experten sågar hajpade kryptotrenden som drar in miljarder: ”Död inom ett år”
Många satsar på att NFT:er ska revolutionera internet genom att göra det möjligt att äga saker som bara existerar på nätet. Men tekniken har också kritiserats, bland annat för att vara skadligt för miljön. En som nu sågar fenomenet är organisationen Internetstiftelsens trendexpert.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 2: Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier
- Del 3: IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens, AR/VR, Mobilt, Ekonomi och finans, Övrigt
Veckans artiklar
Sociala medier
Facebook, Instagram och WhatsApp
Facebook gör det möjligt att gruppchatta mellan Instagram och Messenger
Ännu ett steg mot Facebooks mål att skapa en enhetlig plattform för sina chattjänster: det blir nu möjligt att gruppchatta mellan Instagram och Messenger. Användare ska alltså kunna skapa gemensamma chattar även om någon föredrar Instagram som chattplattform och någon annan Messenger.
Ja, nu är det här lite en sanning med modifikation. Vad det handlar om är egentligen att Facebook gör det möjligt att gruppchatta i… Messenger. För att få tillgång till den nya gränslösa gruppchatten så måste Instagrammare först välja att aktivera Instagrams nya chattlösning. Den som i praktiken är… Messenger. Inuti Instagram.
Enligt Facebook så ska 70 % av Instagrammarna redan ha tagit det här steget, så Facebook känner att de mer än väl har uppnått kritisk massa för att rulla ut den här korsfunktionen. Samtidigt är initiativet garanterat också ett försök att driva på övergången till Instagram-Messenger ännu mer.
När Facebook började tala om att knyta ihop sina chattplattformar så att det går att skicka meddelanden mellan Facebooks appar utan sändare och mottagare använder samma app så var det inte helt klart hur det skulle bli verklighet. Men när Facebook började stoppa in Messenger i Instagram så blev strategin tydlig: samma chattlösning överallt. Problem solved.
Nästan åtminstone. Nu har Facebook löst problemet för tre av de fyra huvudapparna: Facebook (dit Messenger är på väg tillbaka) och Instagram använder Messenger som chattlösning. Återstår då bara den svåraste nöten att knäcka: hur man får in WhatsApp samma postnummerområde. Och då inte så mycket rent tekniskt utan hur man kan få WhatsApp-användarna att gå med på att de ingår i samma (data)gemenskap som resten av Facebook-familjen.
Facebook will now let you make group chats across Instagram and Messenger
Facebook will now let you start cross-app group chats between Messenger and Instagram. The company also announced other messaging updates, including group typing indicators.
Facebook Reels släpps skarpt i USA
Vad behöver vi mer av på Facebook? Precis. Kortvideo! Och lo and behold nu är det dags för precis det. Facebook Reels lämnar betastadiet och rullas ut för alla användare i USA.
Det innebär alltså att facebookare i USA kan skapa reels på samma sätt som i Instagram. Men dessutom gör Facebook det möjligt att korsposta reels från Instagram till Facebook. Ja, eller rättare sagt: låta Facebook rekommendera Instagram Reels i nyhetsflödet. Instagrammare behöver alltså inte dela till sin egen Facebook-profil för att dyka upp i Facebook-användares nyhetsflöde.
Sist men inte minst så drar Facebook igång ytterligare ett kreatörprogram - ett som gör att de kreatörer som är med kan få betalt för visningar av sina reels. Både i Instagram och i Facebook.
Facebook hoppas förstås att den äldre Facebook-publiken också ska gå igång på kortvideotittande. Men inte bara det. Att Facebook betalar reels-skapare för visningar är garanterat ett försök att få etablerat populära Instagram Reels-skapare att också dela till Facebook. Även om de själva aldrig är på Facebook så kan Facebooks nyhetsflöde leda till fler visningar - och därmed mer pengar.
Facebook Reels exits beta in the US with offers to pay creators for well-performing videos | TechCrunch
After launching into beta tests just last month, Facebook today is rolling out Reels to all Facebook users in the U.S. on both iOS and Android. The
Facebook skrotar planerna på Instagram för barn
The kids är inte alls alright. Ja, eller the kids är förmodligen alright, men inte att att göra en Instagram för samma kids. Nu ”pausar” Facebook planerna på att ta fram en Instagram för barn.
Och paus betyder just det. Inte att Facebook har gett upp planerna på att släppa en barnsäker (?) Instagram, utan att Facebook ska använda sitt friår till att ”arbeta med föräldrar, experter och lagstiftare för att visa värdet och behovet av den här produkten”. Läs: vi ska göra en Instagram för barn, dammit. Vi måste bara satsa lite mer lobbypengar först. Typ.
Och precis den här målgruppen har blivit lite av Facebooks nya fokus efter ett antal misslyckade försök att skapa uttalade tonårstjänster (hur har dessa tagits emot? Det rimmar på binge). Sikta på att fånga användarna så tidigt som det bara går. Tidigare än dagens Facebook appar åtminstone officiellt gör.
En stor anledning stavas förstås TikTok (de äldre tonåringarna har Facebook till stora delar gett upp till Snapchat). Och ironiskt nog kommer Facebooks barnpaus för Instagram nästan samtidigt som två TikTok-nyheter. Den ena är att TikTok nu officiellt har över 1 miljard månadsanvändare och den andra är uppgifter om att även Bytedance siktar på att ta fram en barnapp. TikTok för barn.
Visserligen för Kina, så det handlar formellt om ett komplement till TikToks kinesiska systerapp Douyin, och det är en app som bara ska innehålla ”utbildningsinnehåll”. Allt del att bli mer kompis med Kinas kommunistparti som slår ner hårt på tech och sociala medier just nu.
Men hej. Finns förstås inget som säger att vi inte får en TikTok för barn även hos oss. Kanske.
Facebook pauses Instagram Kids because it was actually a bad idea
Facebook is already dropping Instagram Kids, saying that building it is "the right thing to do" but, apparently, just not right now.
Facebook ändrar hur de rapporterar uppskattad räckvidd
För ett par veckor sedan tvingades Facebook gå ut med att de hade underrapporterat konverteringar för annonser. Anledningen ska vara Apples begränsningar vad gäller möjligheten att spåra appanvändare (det finns en hel del frågetecken kring Facebooks utspel, men vi hoppar över det just nu). Hur löser Facebook problemet med att de har varit dåliga med att komma med relevanta rapportsiffror för annonser? De blir ännu mer luddiga i sin rapportering.
Ja, okej, nu handlar det om att Facebook ändrar hur de framöver kommer att rapportera uppskattad räckvidd i Ads Manager. Istället för att ge en specifik siffra så kommer Facebook nu visa intervall. Egentligen är det märkligt att Facebook inte har gjort det tidigare, med tanke på att det alltså handlar om framtida prognoser. Känns mer ärligt att komma med bredare spann.
Om man så vill så skulle man kunna säga att Facebooks egen hybris har lett till det här.
https://bit.ly/3l6mjVK
WhatsApp Pay kan få cashbackfunktion
WhatsApp Pay kan vara nära att få en ny potentiellt viktig funktion för betaltjänstens framtid: en cashbackfunktion. En procentandel av varje köp tillbaka i reda pengar, alltså.
När Apple rullade ut sitt kreditkort Apple Card så var en rätt aggressiv cashbacktrappa en stor del av införsäljningen. Apple Card ger olika mycket tillbaka beroende på vem man köper ifrån och allra mest, 3 %, får man förstås när man köper Apples egna prylar och tjänster via kortet. Cashbacken har alltså, precis som motsvarande program för andra kort, dubbla syften: att göra Apples kreditkort mer attraktivt som transaktionsplattform och att driva försäljning av Apples egna utbud.
Vi kan tänka oss att Facebook siktar på något liknande för WhatsApp Pay.
WhatsApp Pay som tjänst är global, men det är framförallt tillväxtmarknaderna som står i fokus. Vad gäller att få ombord nästa miljard internetanvändare, där Facebook förstås hoppas att väldigt många av dem också ska bli facebookare, så är WhatsApp Facebook överlägset viktigaste app.
Men med det sagt: om Facebook rullar ut det här för WhatsApp Pay så kan vi nog vara väldigt säkra på att Facebook Pay inte är långt efter att få samma förmån.
WhatsApp payments might soon earn you cash back
WhatsApp might soon offer cashback rewards to users of its payment services in India.
TikTok
TikTok har nu över 1 miljard månadsanvändare
Så har 1 miljard-klubben för sociala medier fått en ny medlem: TikTok har nu över 1 miljard månadsanvändare. Upp sisådär 45 % sedan juli 2020. På ett år alltså.
Det kom visserligen redan i somras uppgifter om att TikTok hade passerat den historiska milstolpen, men nu har ägaren Bytedance alltså officiellt gått ut med siffran.
Det som däremot fortfarande är lite oklart är hur många månadsanvändare som TikTok har. Bara TikTok, alltså.
Merparten av användarna som Bytedance räknar in i TikTok-miljarden lär handla om Douyin-användare. TikToks kinesiska systerapp, alltså. Under förra året fick vi officiella siffror för TikToks användning i Europa och USA och det handlade om totalt 200 miljoner månadsanvändare. Med tanke på att Indien dödade TikToks största marknad utanför Kina när de förbjöd TikTok och en hel massa andra kinesiska appar så pratar vi om att det saknas sisådär 700 miljoner användare för att komma upp i en miljard för TikTok.
Förra året gick Bytedance även ut med att Douyin hade 600 miljoner dagliga användare. Så 600-700 miljoner kinesiska månadsanvändare för Douyin och 300-400 miljoner för TikTok?
Thanks a billion!
At TikTok, our mission is to inspire creativity and bring joy. Today, we're celebrating that mission and our global TikTok community. More than 1 billion people around the world now come to TikTok eve
TikTok lanserar nya interaktiva annonsformat
Veckan bjöd på ett par nya annonsformat från TikTok:
Instant Page: Tänk Facebooks Instant Articles eller Googles AMP. Alltså snabbladdande landningssidor som gör det möjligt för annonsörer att bygga landningssidor inuti TikTok. Eller om man så vill: minisajter på TikToks plattform. Slår lite två flugor i en smäll: löser utmaningen med utlänkning (ja, att TikTok inte vill länka ut) och att företag kan få ställen att skaffa sig lite mer fyllig närvaro i TikTok.
Pop Out Showcase: En ny slags shoppingfunktion i form av en mashup mellan dekaler och e-handel. Funktionen gör det möjligt att lägga shoppingbara dekaler ovanpå videos som leder tittarna till de ställen där de kan köpa det som visas.
Super Like 2.0 och Gesture ads: Möjlighet att göra själva annonserna (ja, tiktoks) mer interaktiva genom att fler saker kan hända när man trycker eller sveper videos. Gesture ads kan dessutom gömma bonusar bakom gester, som att uppmana tittare att svepa i en video för att ”få en överraskning”.
Storytime Tool: Låta användare styra hur en berättelse utvecklas genom val som användaren gör. I sig inte nytt, möjlighet att styra handlingen har länge funnits i spel och sporadiskt även i serier och filmer (som Netflixs Bandersnatch). Men i det här fallet kan användaren påverka handlingen i en annons. Ett väldigt intressant format, milt sagt.
TikTok's new ad products invite users to interact with taps, swipes, likes and more | TechCrunch
TikTok this week presented its new plan to ramp up advertiser investment in its video platform with the expansion of e-commerce, a new promise of "brand
TikToks Creator Marketplace lämnar betastadiet
I veckan höll TikTok sin första, tja, motsvarighet till Facebooks F8 eller Apples WWDC: TikTok World. Ett event där TikTok presenterade nya tjänster i plattformen. Ja, eller mycket var saker som har presenterats tidigare i olika omgångar, men som nu gicks igenom lite mer strukturerat. (Den länkade artikeln här nedan har en genomgång av det som presenterades).
Men en liten nyhet TikToks Creator Marketplace. Eller snarare att funktionen nu lämnar betastadiet och samtidigt får några nya funktioner. Med andra ord är TikTok nu reda att trycka på skarpa lanseringsknappen för företagets Influcencer-Tinder. Matchingstjänsten som ska hjälpa innehållsskapare att hitta företag och företag att hitta innehållsskapare.
TikTok World 2023: Explore Our New Ad Solutions | TikTok for Business
We invite you to explore the generation of TikTok solutions, all designed for you. Catch up on TikTok World 2023 announcements, success stories, & much more.
TikTok lanserar sin första NFT-kollektion
Ha. Men det är väl självklart att även TikTok vill erbjuda NFT:er. Nu börjar TikTok sälja TikTok Moments.
Vad innebär allt det här? NFT:er är en blockkedjebaserad teknik som gör det möjligt att sälja digitala föremål i begränsade upplagor - på samma sätt som det går i den fysiska världen. Nu ger sig alltså TikTok in på det här just nu väldigt trendiga området.
Vad är det då för föremål som TikTok kommer att sälja undrar du? TikTok-videos som är skapade av kändisar och som är inspirerade av sex ”kulturellt signifikanta” TikTok-videos. Så om jag fattar det rätt så kommer de tillfrågade kändisarna - Lil Nas X är först ut med en video skapad i samarbete med Rudy Willingham - att göra, tja, tolkningar av videos de själva har gjort och som blev jättestora. Bland de andra inblandade hittar vi namn som Grimes och Bella Poarch.
Att ”äga” en NFT är både väldigt reellt och väldigt meta. För alla som har vuxit upp på det analoga nittionhundratalet lär det kännas väldigt märkligt. Men det är ett helt logiskt format. Allt större delar av våra liv utspelar sig i den digitala världen och vi har generationer som numer nästan har vuxit upp där. För dem är det digitala precis lika verkligt som den fysiska världen. Det är alltså precis lika naturligt att betala för att köpa och sälja saker som bara finns i form av ettor och nollor som en fysisk pryl. Och det kommer en gång för alla att helt blurra gränsen för vad som är ”e-handel”.
(Ja, den är sedan länge redan blurrad - men fortfarande ses e-handel som något som inkluderar en fysisk pryl som ska skickas i ett paket.)
Lil Nas X, Bella Poarch, Grimes, and more are releasing TikTok NFTs
TikTok is launching TikTok Top Moments in October, a collection of NFTs created in partnership with creators and NFT artists. The collection is inspired by six important TikTok videos, and launches October 6th with an auction of a Lil Nas X and Rudy Willingham collaboration.
AllEars lägger till stöd för social listening i TikTok
Det här känns så väldigt självklart. AllEars, typ omvärldsbevakning för ljud, lägger nu till stöd för TikTok. Håll koll på vad som sägs om ditt varumärke på kortvideoplattformen.
Nu är det här förstås relevant för många företag bara på grund av att TikTok är TikTok. Galet hett just nu. Men det är också en naturligt steg och tecken på hur internet blir allt mer multimedialt. Det i sin tur betyder att det finns så många fler sätt att ha åsikter om företag och varumärken - till och med enskilda produkter - än att använda text.
En av de nyheter som Google släppte under sitt sökevent i veckan var att Lens kommer att bli rejält mycket smartare. Det kommer inte bara bli möjligt att som nu peka mobilkameran mot något och låta Lens berätta vad det här - nu kommer det gå att borra vidare. Som exemplet som Google gav: fota bakdrevet på en cykel och sedan be Google berätta hur man lagar det här. Utan att ha koll på vad delarna heter eller vilket märke det handlar om.
På samma sätt går det också att kommentera varumärken utan att säga namnet på varumärket, eller skriva det. Som att lägga upp en bild med varumärket överkorsat. Det blir med andra ord allt svårare att hålla koll på allt som sägs om ett varumärke. Både bildligt och bokstavligen.
Announcing Social Listening for TikTok: Monitor what people say about your brand - All Ears
All Ears is launching a unique new tool to help you monitor and analyse what people are saying about your brand on TikTok.
LinkedIn testar funktion för att sälja biljetter till LinkedIn-evenemang
Nytt test som LinkedIn just nu genomför: funktion som gör det möjligt att sälja biljetter till LinkedIn-evenemang. Ungefär det som finns hos eller är på väg att släppas för nära nog alla sociala plattformar vid det här laget. Vi fick dessutom lite användarsiffror för LinkedIns event: under förra året deltog 21 miljoner människor i något evenemang som arrangerades via LinkedIn.
Den kom uppgifter om att den här funktionen var nära förestående redan för ett par veckor sedan och nu är alltså LinkedIn i full gång (eller åtminstone i någon form av gång) med att testa lösningen. Och det är ett historiskt test för LinkedIn. Det är första gången som LinkedIn ger medlemmar möjlighet att direkt ta betalt av andra användare för sitt innehåll på LinkedIn. Att LinkedIn på riktigt tar ett första trevande steg in i innehållsekonomins arena.
Blir med andra ord väldigt spännande att följa hur det här testet faller ut. För det handlar trots allt bara om möjlighet att ta betalt för en slags innehåll på LinkedIn. Vi kan väl anta att det som är närmast att komma näst är samma stöd för LinkedIns kommande Clubhouse-funktion.
Och ja. Ännu en sak som gör LinkedIn mer som Facebook.
LinkedIn is testing a new, paid ticketed events service | TechCrunch
LinkedIn earlier this month unveiled a new push around creators to bring more original content (and engagement) to its platform, but that's not the only
Twitter rullar ut Twitter For Professionals
Var lite orolig där ett tag. Det hade gått mer än 20 minuter sedan jag senast läste om en ny Twitter-funktion. Men ordningen är återställd. Här kommer veckans femtioelfte Twitter-nyhet funktionsmässigt: Twitter For Professionals.
Som det låter som: ett Twitter för proffs. Eller åtminstone för dem som använder Twitter ”i sitt yrkesliv”. Vilket nuförtiden förstås inte är en problematiskt gränsdragning på något sätt. Oavsett: funktionen gör ungefär vad den heter. Du kan välja att ställa om ditt Twitter-konto i jobbläge. Det gör att du får tillgång till fler funktioner och att du kan anpassa din Twitter-profil mer.
Det här innebär bland annat snabbgenväg till att annonsmarknadsföra tweets och att lägga till ”moduler” i Twitter-profilen. Saker som en utökad Om-sektion, Twitters nya shoppingmodul eller ditt Revue-nyhetsbrev, beroende på vad du har för verksamhet.
Så den som använder Twitter i yrkeslivet håller alltså antingen på med e-handel eller skickar nyhetsbrev. Bra att veta.
Twitter for Professionals will begin to roll out this week for businesses and creators | TechCrunch
Twitter really can't go a day without releasing new products. But if you're running an account for a business or a public figure, its latest addition
Clubhouse
Clubhouse gör det möjligt att spela in sändningar och skapa trailers
Nya, rätt väntade, funktioner i Clubhouse.
Clips: Möjlighet för vem som helst att skapa klipp upp till 30 sekunder långa baserade på en Clubhouse-sändning och sedan dela dessa på andra ställen. Den som arrangerar ett rum kan välja om lyssnare ska kunna använda funktionen.
Universal search: Bättre sök, helt enkelt. Ända sedan starten har Clubhouse kritiserats för att varit dåliga på just möjligheten att söka efter intressant innehåll. Tjänsten har istället byggt på att du droppar in och får upp förslag på saker att lyssna på och vad dina vänner lyssnar på. Nu vill Clubhouse alltså försöka bli bättre i den här disciplinen.
Replay: Den funktion som jag har väntat på ända sedan Clubhouse lanserades. Stöd för att spela in sändningar och på så sätt göra det möjligt att lyssna i efterhand. Förstås dels via den egna profilsidan i Clubhouse, men också på andra ställen genom att ladda ner och dela ljudfilen.
Det här är funktioner som mer eller mindre redan finns hos alla andra stora sociala tjänster. Även i de Clubhouse-kopior som också numer finns i princip överallt.
Clubhouses största svaghet har varit att tjänsten inte har haft ett eget distributionsekosystem att luta sig mot. Där andra, som Twitter, erbjuder flera sätt att upptäcka en Spaces-sändning så har Clubhouse byggt på att du måste gå in i en app som bara erbjuder själva liveljudsfunktionen. Nu erkänner Clubhouse att det finns en värld bortom den viftande handen och accepterar att lyssnandet inte alltid kommer att ske i den egna plattformen. Även det här är rätt mycket norm för onlinetjänster just nu - till och med de allra största: tryck ut dina funktioner och ditt innehåll även utanför de egna plattformarna.
Replay-funktionen är den största nyheten som Clubhouse nu lanserar, men den gör också ännu mer att Clubhouse blir som alla andra. Det var framförallt två saker som fick Clubhouse-hypen att bli så stor som den blev: den ena var upplägget med inbjudning och att det bara gick att lyssna hos Clubhouse och den andra att lyssnandet bara var här och nu. Om du missade sändningen - trist för dig.
När Clubhouse släpptes så skrev jag att det mest sannolika framtidsscenariot för Clubhouse, om de inte blev uppköpta, var att erbjuda sin teknik till andra. Att bli teknikleverantörer snarare en konsumenttjänst. Funktionerna som Clubhouse nu lägger till är mycket steg mot det senare: Clubhouse håller nu mer på att positionera sig som en, tja, Anchor eller Acast. En plattform där du skapar innehåll som sedan kan distribueras på andra ställen. Att Clubhouse alltså ska bli det bästa stället att skapa liveljudsändningar - framförallt interaktiva sådana.
Clubhouse adds clips, replays for asynchronous listening, better search and spatial audio for Android | TechCrunch
Clubhouse announced today that it is unveiling four new features: Clips, Replay, Universal Search and spatial audio for Android (which already exists on
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 2: Detaljhande/e-handel, Strömmade medier, IoT – internet of things, AR/VR, Bekvämlighetsekonomin
- Del 3: Mobilt, Digitalisering, Ekonomi och finans
Veckans artikel
Messenger flyttar in i Facebook igen – vad innebär det för Facebooks framtid?
Sociala medier
Facebook, Instagram och WhatsApp
Instagram rullar ut annonser i Shop globalt
Ibland går det fort. I början av månaden började Facebook testa annonser i Shop - i Instagrams shoppingavdelning, alltså. Och bara några veckor senare så rullar Facebook nu ut funktionen globalt. Åtminstone till alla länder som har shoppingfliken. Annonserna kommer säljas via auktionsförfarande och bara finnas i mobiler (eftersom Shop bara finns här).
Så Facebook öppnar alltså ännu yta för annonser i sitt ekosystem.
After testing, Instagram launches ads in the Instagram Shop tab globally | TechCrunch
Last year, Instagram unveiled Shops as part of Facebook's larger pivot toward e-commerce. Shops is front-and-almost-center on the app's bottom navigation
Facebook testar att flytta in Messenger i Facebook-appen igen
Först så går det upp, sen så går det ned. Ja, eller först så går det ut och sen så går det in. Eller någon bättre liknelse. Oavsett: den hårdnande bostadsmarknaden drabbar nu även Messenger. Så pass att Facebook nu testar att låta Messenger flytta hem och bo med föräldrarna igen.
Facebooks outsourcingstrategi har pendlat fram och tillbaka genom åren. För några år sedan var det total outsourcing och separata appar som gällde, men senaste åren har det allt mer handlat om att koncentrera funktioner i ett fåtal gränssnitt istället. Nu testar alltså Facebook ”med en liten andel användare” att göra det möjligt att ringa via Facebook-appen igen, både via video och ljud.
Facebook gör även en Instagram: låter Messengers inbox flytta in i moderappen. Kort sagt göra det möjligt att hantera sitt Facebook-kommunicerande via Facebook-appen igen. Precis som det var på Farmville-tiden.
Facebook Bringing Voice and Video Calling Back to Main App After Moving Them to Messenger
Facebook is re-adding voice and video calling features to its main Facebook app after moving the features to Messenger back in 2014, reports...
Instagram dumpar uppsvepandet för länkar, ersätts av länkdekal
Tycker du att det roligaste som finns är att svepa upp i Instagram för att komma åt länkar? Sucks to be you, i så fall. Funktionen kommer att försvinna från Instagram 30 augusti.
Nu betyder det här förstås inte slutet för Insta-länkar utanför bion. Istället kommer uppsvepslänkandet ersättas av länkdekaler. Dekalerna blir dessutom tillgängliga för alla. Förmodligen. Vad det verkar. Men frågan är vilket utrullningstempo det blir.
Instagram ditching swipe up gesture to access links, will replace with stickers next week - 9to5Mac
Instagram started to notify users that the swipe-up gesture to access links is going away on August 30. The company will use link stickers.
Facebook Messenger fyller 10 år och får stöd för att skicka födelsedagspengar mellan användare
I år är det tio år sedan Facebook köpte meddelandetjänsten Beluga och förvandlade den till Facebook Messenger. Facebook firar Messengers tioårsjubileum med nya funktioner. Födelsedagsfunktioner och funktion som gör det enklare att dela kontakter.
Men framförallt får Messenger nu stöd för att skicka födelsedagspresenter i form av pengar (åtminstone de amerikanska Messenger-användarna i början). Ett Swish-paket som du kan packa upp i chattråden, alltså. Och det intressanta i sammanhanget är den här formuleringen: ”Once you confirm your Facebook Pay details, the cash gift will be instantly deposited into your bank account.”
Den nya födelsedagsfunktionen är, om man så vill, ett försök att growthhacka användandet av Facebook Pay.
Facebook Pay är en central del i Facebooks framtidsplaner. Men det är är ännu en tjänst som användarna ska aktivera och godkänna. En tröskel. Jag gissar att Facebook tänker att användare är mer benägna att kliva över den tröskeln om syftet är att skicka en födelsedagspresent till en vän. Ja, och för att ta emot en present.
Och när väl den tröskeln har slipats ned så, tja, då är det bara att shoppa loss. Eller… swisha loss. I Messenger.
Let's Celebrate 10 Years of Messenger!
This month we're thrilled to be celebrating Messenger's 10th birthday with you. That's 10 years of connecting more than a billion people around the world and helping people feel together even when apart.
Instagrams sökfunktion blir smartare och mer visuell
Dags för Instagram att levla upp sin sökfunktion. Ja, det är åtminstone planen. Företaget kommer att göra sökfunktionen mer visuell och dessutom göra det möjligt att söka på ämnesområden och då få upp olika slags innehåll som matchar sökningen. Lite mindre silo än idag, alltså.
Det i sig är förstås en rätt naturlig förflyttning. Generellt när vi söker så börjar vi rätt brett för att sen smala av resultaten. Sökfunktioner inte minst i sociala medier har mycket byggt på rätt uppdelade sök- och resultatsilos. Inte så konstigt, med tanke på att sociala medier trots allt, tja, inte är sökmotorer. De är platser att gå in och konsumera flöden. För att döda tid.
Ja, det är åtminstone här som sociala medier föddes. Men det har ju som bekant hänt… en del sedan dess. Sociala medier blir allt bredare - både i tjänster och i innehåll. Även saker där sök är en självklar del: som exempelvis hantverkstjänster i närområdet. ”Sökmotorn” i det här fallet består ofta i att någon gör ett inlägg i sitt flöde och ber om rekommendationer från sina vänner. Inget fel i det, men möjligheten att söka bland de hantverkare som faktiskt finns på plattformen är fortfarande lite… eljest.
Det är egentligen konstigt att sök överlag fortfarande är så krattigt här. Det om något visar att det Google har ägnat två årtionden åt inte bara är något man smackar ihop på en kvart. Men det håller sakta på att förändras. Instagrams kommande förändring är en del i det.
”SEO” är i dag nära nog helt synonymt med Google. Men vi kommer allt närmare SEO som ett betydligt bredare, mer plattformsagnostisk yrkesområde. Ja, eller snarare ett yrkesområde med allt fler specialplattformskompetenser.
Instagram's improved search could help close the gap with TikTok
Instagram head Adam Mosseri has announced that Instagram plans to feature videos and photos more prominently in search results. The features were announced as part of blog explaining how Instagram ranks search results.
TikTok
TikTok rullar ut shoppingfunktioner i samarbete med Shopify
Så har det blivit dags för TikTok att trycka på stora shoppingknappen. Ja, eller lilla stora shoppingknappen åtminstone. Nu har det blivit dags för TikTok att lägga till den shoppingflik som varit på gång ett tag, i samarbete med e-handelsplattformen Shopify.
Det här innebär att det blir möjligt för Shopify-handlare att flöda in och visa upp sin produktkatalog i sin TikTok-profil. Intresserade kunder kan sedan trycka sig vidare till handlarens Shopify-butik för att shoppa loss. Ungefär motsvarande funktionalitet som finns hos Google och Facebook.
SÅ det handlar med andra ord inte om en ren, fullt ut inbyggd TikTok-e-handel, utan egentligen snarare ett nytt, tja, annonnsformat. Även om det här förstås är långtifrån det sista vi kommer att få från TikTok på shoppingområdet.
Funktionen börjar testas i liten skala i USA, Kanada och Storbritannien, så det lär med andra ord dröja lite innan funktionen rullas ut skarpt och kommer hit.
https://www.theverge.com/2021/8/24/22639512/tiktok-shopify-shopping-tab-product-links-e-commerce
TikTok tar fram sin egen AR-utvecklingsplattform, TikTok Effect Studio
Senaste tiden har TikTok, den tjänst som kanske är den just nu mest kopierade, visat att de inte är sämre än att de också kan sno från andra. Först test av en egen storiesfunktion och nu: en egen AR-utvecklingsplattform. TikTok Effect. Det som bland annat Snap har: möjlighet för tredjepartsutvecklare att ta fram egna AR-effekter för TikTok.
Okej, nu kanske det inte är rakt av kopierande att ta fram en utvecklarplattform avsedd för externt bruk - det har ju gjorts… några gånger tidigare - men bevisligen har Bytedance samma ambition som Snap, Facebook och Apple (plus många andra). Låta andra göra produktutvecklandet åt dem. Det verkar inte som att tjänsten är avsedd för användning i externa appar, men jag misstänker att det mest är en tidsfråga.
Funktionen testas på ”en handfull marknader”, bland annat USA, så det är alltså inget som finns tillgängligt för alla. Än. Men med tanke på den tempohöjning som onlineplattformarnas funktionsutrullning har sett senaste året så är det inte säkert att det kommer ta särskilt lång tid innan vi får en skarp version.
TikTok is building its own AR development platform, TikTok Effect Studio | TechCrunch
Both Facebook and Snap offer tools that allow developers to build out augmented reality (AR) experiences and features for their own respective family of
TikTok testar 10 minuter långa videos
TikTok ökar igen. Längden alltså. Bara någon månad efter det att kortvideotjänsten jackade upp maxlängden för tiktoks från 1 till 3 minuter så kommer nu tecken på att de har börjat testa ännu längre videos: upp till 10 minuter. Och det är en rätt… lång kortvideo. Youtubekortlång.
TikToks kinesiska systerapp Douyin har snäppet högre gräns: 5 respektive 15 minuter. Fast det sistnämnda är fortfarande bara tillgängligt för ”vissa” douyinare (läs: stora stjärnor, kan tänkas). Och det ser ut som att tiominutersgränsen för TikTok inte heller är avsedd för allmänt TikTok-bruk. Åtminstone inte än.
En av anledningarna till att Douyin överlag har haft stöd för längre videos än TikTok är att Kina inte har Youtube. Eller en motsvarande självklar plattform, för videos i det medellånga segmentet. Douyin har alltså inte haft någon konkurrens här. Eller rätt liten.
Men här har vi förstås Youtube. Ett Youtube vars TikTok-kopia Shorts precis har landat i Sverige. Men bara för att Youtube är det givna stället för längre videos så är det inte alls säkert att Youtube också når kortvideoframgångar. Detsamma gäller också omvänt: TikTok är kungen av kortvideo. Men det är inte samma sak som att samma framgångsrecept kommer att flyga när TikTok kliver in på Youtubes planhalva.
https://www.tubefilter.com/2021/08/25/tiktok-ten-minute-upload-test/?5
Bytedance kan lansera en egen NFT-plattform
Tidigare i veckan meddelade Facebook att de ”definitivt tittar på” att lägga till stöd för NFT:er i sin digitala plånbok Novi. Och nu ser det ut som att även TikTok-ägaren Bytedance går i samma tankar.
Spekulationerna tog fart när Yiming gick med i en WeChat-grupp (ironiskt nog, med tanke på att det är Bytedances kanske tuffaste konkurrent) för just NFT:er. Bytedance uppges också ha lagt vantarna på Kinas största VR-hårdvarutillverkare Pico som del i det här.
Vad innebär då det här? NFT är en blockkedjebaserad teknik som gör det möjligt att sälja digitala föremål i begränsade upplagor, precis som fysiska produkter. Det Facebook närmast lär titta på för sin digitala plånbok är att ge stöd för att handla och lagra NFT:er i Novi, men vi kan nog vara rätt säkra på att både Facebook och Bytedance tänker sig fullständiga NFT-marknadsplatser under de egna varumärkesparaplyerna.
Marketplace även för digitala föremål, alltså.
Breaking: TikTok's parent company in China to reportedly enter the NFT market
The Chinese internet giant and TikTok parent company, Bytedance may allegedly join the NFT marketplace. Bytedance founder, Zhang Yiming recently joined a
Snapchat
Snapchat ersätter kameraknappen med en skanningsknapp
Ibland döljer sig stora förändringar bakom små detaljer. Som när en knappsymbol byts ut mot en annan. Precis det är nu aktuellt för Snapchat: säg hejdå till kameraknappen, sej hej till skanningsknappen.
Egentligen ingen jätteförändring för de flesta snapchattare. Kameran finns fortfarande där, på huvudplatsen (Snap är ju ett kameraföretag, trots allt). Men det är samtidigt, om man så vill, en markering på att Snapchat har påbörjat ett nytt kapitel. Ett rätt stort sådan.
Skanningsfunktionen är visserligen inte ny i sig. Den har funnits ett tag och fungerar ungefär som motsvarande funktion hos andra, som hos Google och Pinterest. Peka kameran mot saker och låt mobilen berätta vad du tittar på. Men att den nu får huvudrollen i Snapchat visar att Snap vill att Snapchat ska bli gränssnittet som användare inte bara integrerar med varandra och innehåll på plattformen - utan också den fysiska världen utanför mobilen.
Och Snap gör förstås inte det här bara för att bli ett uppslagsverk, utan för att de vill levla upp Snapchat-kamerans möjlighet att dra in pengar. Inte minst som shoppingrekommendationsmotor.
Snapchat Advances AR Experiences By Bringing Scan Feature to Homescreen
Snapchat on Thursday announced that it is bringing its next-generation Scan feature to the homescreen. The update is aimed at enhancing augmented reality experiences in the app.
Twitter börjar rulla ut möjlighet att sälja biljetter till Spaces-sändningar
I början av sommaren öppnade Twitter möjlighet att anmäla intresse att få prova på funktionen att sälja biljetter till Spaces-sändningar och igår slog så Twitter på funktionen. För iOS. Och för ”några” twittrare (med grundkraven: över 18, ha arrangerat tre Spaces-sändningar senaste 30 dagarna och har minst 1000 följare). Med andra ord handlar det mest om ett test i dagsläget.
Men att Twitter överhuvudtaget nu kör igång funktionen är ändå en viktig milstolpe för företaget.
2021 var och är ett uttalat testår för Twitter. Närmare bestämt test av nya sätt för Twitter att tjäna pengar. Men det handlar också om att Twitter står på randen till sin största make over sedan starten (okej, inte jättesvårt med tanke på att Twitter inte är den sociala plattform som har… utvecklats mest). En stor del av de funktioner som har testats och som testas är att de inte del av Twitters ursprungsfunktioner. Att Twitter alltså håller på att bygga om sig själva till något helt nytt, där tweeten dels blir en av funktionerna i Twitters produktportfölj och dels får betydligt mer funktionalitet.
Kommer bli intressant att följa Twitters resa överlag närmaste tiden, inte minst hur det går för Clubhouse-kopian Spaces. Och förstås motsvarande funktion hos andra.
Twitter starts to roll out paid Ticketed Spaces on iOS | TechCrunch
Twitter announced today that some hosts on Spaces, its live audio feature, will now be able to sell access to Ticketed Spaces. Applications for Ticketed
Twitter släpper nya API-möjligheter för att bygga tjänster för Spaces
Twitter fortsätter att storsatsa på sin Clubhouse-klon Spaces, trots att den knappt lämnat marken än. Senaste draget: nya stöd i Twitters API för att bygga tjänster direkt mot Spaces.
Mer specifikt handlar det om två nya funktioner i API:et:
Spaces lookup: möjlighet att söka upp pågående eller kommande Spaces-sändningar och bygga olika slags ”kalendarier” eller liknande tjänster för att göra det enklare att upptäcka vad som är på gång. Även ned på enskilda användare.
Search spaces: göra uppslag och filtrera Spaces-sändningar efter status. Med andra ord lista pågående och kommande sändningar. Kan dessutom filtreras ytterligare på nyckelord, @-omnämnanden eller hashtaggar i titeln.
Det handlar alltså om att låta andra lösa en av sakerna som Clubhouse ända sedan starten har kritiserats för: begränsade möjligheter att få en överblick över och söka bland innehåll som motsvarar det man är intresserad av.
Twitter Introduces New Spaces Endpoints To Help Developers Build Around Its Live Audio Feature
Twitter is launching Spaces lookup and Spaces Search endpoints to let developers build tools around its live audio feature.
Substack
Substack köper sociala plattformen Cocoon
I princip alla de stora sociala plattformarna har senaste året hoppat på nyhetsbrevståget. Vad gör man då om man är en OG-nyhetsbrevstjänst? Man hoppar på det sociala plattforms-tåget, förstås. Substack har köpt Cocoon. Ja, eller det verkar framförallt som att Substack är intresserade av människorna bakom tjänsten och inte tjänsten i sig (Cocoon kommer fortsätta som egen, fristående app. Just nu, åtminstone).
Vad är då Cocoon? Än i raden av sociala medier som siktar in sig på mer intim kommunikation i mindre grupper. Ännu en tjänst som erbjuder ett mellanting mellan chattgrupp och publikt nyhetsflöde. En plattform som fungerar som Facebook, om du väljer att bara dela innehåll med en mindre grupp människor. Typ.
En gemensam nämnare mellan Substack och Cocoon är att båda jobbar med prenumerationsintäkter snarare än annonsering. Men vad är den tänkta matchen i övrigt? Artikeln är inne på att de vill bygga ”community-funktioner för sitt nätverk av nyhetsbrevsskapare”, vilket känns som ett rätt troligt scenario. Substack gör alltså som de sociala plattformar som har börjat erbjuda nyhetsbrev - fast tvärtom. Där de sociala plattformarna är ställen som har nätverken och nu lägger till nyhetsbrevsfunktionen så har Substack nyhetsbrevsfunktionen och nu lägger till nätverket.
Med andra ord skulle Cocoon-köpet kunna innebära att Substack erbjuder nyhetsbrevsskapare möjligheten att ge sina prenumeranter inbjudan till en egen ”cocoon” (ja, eller vad det kan tänkas bli om Substack bygger något separat). Där kan nyhetsbrevsskaparen sedan bygga närmare relation med sina prenumeranter - en relation som också kan bli en tvåvägsrelation. Ja, eller trevägsrelation, eftersom det ger prenumeranterna chans att interagera både med den som skapar nyhetsbrevet och likasinnande som prenumererar på det.
En… Facebook-grupp, alltså.
https://techcrunch.com/2021/08/24/substack-acqui-hires-team-behind-subscription-social-app-cocoon/
Sök/SEO
Google struntar ännu mer i titeltaggen för sökresultatet
Senaste veckan verkar rätt mycket av snacket i SEO-världen ha handlat om att Google har ändrat hur titeltaggen behandlas i sökresultatet. Att Google började visa H1:an, eller någon helt annan text, på en sida istället för det som finns i metatiteln. Och nu bekräftar Google att, jo, de struntar numer ännu mer i vad som finns i titeltaggen. Om det finns annat på sidan som Google bedömer ger bättre hjälp till Googles kunder - alltså vi som söker.
Google kan, som på andra ställen, ”överväga” (läs: kommer) att visa annan text som länkrubrik i en sökträff om företaget bedömer att det som finns i titelttaggen har tillkortakommanden som att det är för långt, ”proppat med nyckelord” eller innehåller generisk reklamtext. Men det kanske mest intressanta i det Google säger är att de nu mer kommer använda ”text som människor kan se med sina egna ögon när de landar på en sida”.
Senaste förändringen är om man så vill rätt mycket i linje med den nya sidupplevelserankingen. Men framförallt är det ännu ett sätt för Google att förbättra för sina användare - och (potentiellt) försämra för sajtägare. Det är oavsett ännu ett steg från Google att ta ifrån sajter ännu mer av kontrollen över hur innehåll presenteras. Och i förlängningen: möjligheten att, tja, gamea algoritmen.
Google Confirms Update to Generating Web Page Titles
Google has officially confirmed it is updating the way it generates web page titles in search results.
Google Maps börjar visa vägtullspriser
Ännu en funktion som kan vara på väg till Google Maps: vägtullspriser. Google har rätt länge visa om en föreslagen sträcka har vägtullar eller andra avgifter, men däremot inte visat priset. Det kan nu vara på väg att ändras.
I sig ett rätt naturligt tillägg. Google vill vara tjänsten och stället som ger alla svar och att då behöva lämna en Google-tjänst för att gå till en annan för att få ett fullständigt svar blir dålig UX. Om/när Maps också börjar ange vägtullspriser så kan Google här bli den fullständiga reseplaneraren nära nog från start till mål. Från de långa till de korta sträckorna, via alla slags fordons- och transporttyper.
Men det potentiellt riktigt intressanta här är vad det här skulle kunna innebära i ett nästa steg. Ännu en, tja, annonstjänst för Google. En all inclusive-researrangör där företag realtidsbudprisar ungefär som för vanliga sökannonser. Med lägsta pris-garanti. Vill Voi vara den elscootertjänst som Google rekommenderar först i rutt? Bara att se till att erbjuda ett lägre pris än konkurrenterna. Och den tjänst som vinner betalar kickback till Google som tack.
Google Maps will soon introduce tolls and... price your ride
Google Maps is incorporating a multitude of transport options into their app, making it easier to plan route, choose transport, and pay for tickets.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier, Sök/SEO
- Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens
Mobilt
Mobiltillverkarna OnePlus och Oppo går samman
Hopp. Lite oväntat. Mobiltillverkaren OnePlus (där svenske Carl Pei var med och drog igång verksamheten) går samman med konkurrenten/partnern/systerbolaget Oppo.
För OnePlus-varumärket så innebär det ingenting, OnePlus kommer formellt att bli ett undervarumärke till Oppo. Vi kan väl dock tänka att chansen/risken att det kommer att ändras längre fram.
Rent ägarmässigt förändra inte heller jättemycket, eftersom både Oppo och OnePlus ägs av kinesiska BBK Electronics. Som också äger mobilmärket Vivo. Som alltså också är en konkurrent och ett systerbolag till OnePlus och Oppo. Because that’s how techbolag roll nuförtiden.
Oppo och Vivo är två av märkena som gynnats extra mycket av Huaweis USA-problem, vilket gjort att de plockat rätt mycket marknadsandelar även på hemmaplan. Men även om det formellt alltså är underbolagen Oppo och OnePlus som nu slår sina påsar ihop så har nog BBK överlag tyckt att det är rätt onödigt att lägga pengar på att slåss om samma kunder. En konsolidering på mobilsidan, alltså.
Återstår att se hur länge Vivo och Oppo får köra vidare i varsitt spår. Ja, för att inte tala om märkena Realme och IQOO som BBK också äger. Och som började sina liv som undervarumärken till… Oppo och Vivo.
Because that’s how mobiltillverkare roll nuförtiden.
OnePlus is merging with Oppo
OnePlus will ’continue to operate independently’ and roll out ’faster and more stable’ software updates.
Storbritanniens konkurrensmyndighet inleder granskningar av Apples och Googles appekosystem
Utmaningarna fortsätter att staplas på hög för Apple och Google. Dags för ännu en: Storbritannien inleder nu en formell granskning av Apples och Googles appekosystem. Mer specifikt ska utredningen titta på om de två företagens rätt totala kontroll över sina respektive applattformar hämmar innovation och fri konkurrens. Ungefär som vanligt, alltså.
I dagsläget vet vi inte exakt vad utredningen kan leda till, men resultatet ska landa inom ett år.
I stort handlar de utredningar och rättegångar mot Google och (främst) Apple om två huvudspår: om respektive företags monopol på appdistribution (vilket i praktiken också gäller för Android i nästan hela världen) och om relationen mellan Apples och Googles dubbla roller: de tillhandahåller distributionsplattformen men erbjuder också tjänster som direkt konkurrerar med andra företags appar.
Fortnite-utvecklaren Epic Games kör rätt mycket på det första spåret i sin rättegång, medan Spotify mer har lutat sig mot det sistnämnda. Och rent krasst så är det förmodligen just företagens dubbla roller som ligger dem mer i fatet än att de kontrollerar distributionen. Det blir intressant att se hur domstolarna och utredningsmyndigheterna kommer att resonera kring de här frågorna när de fattar sina beslut.
UK competition watchdog investigating Apple and Google smartphone platform duopoly – 9to5Mac
Today, the UK’s competition watchdog (the Competition and Markets Authority) announced an official investigation into the mobile device ecosystem, citing…
Amazon sänker avgiften för apputvecklare
I år har det varit inne att sänka apputvecklaravgifter: Apple och Google har sänkt avgiften från 30 % till 15 % för de flesta appar (med lite olika varianter så handlar det om en omsättningsgräns på max 1 miljon dollar för att få den lägre avgiften) och nu är det dags för Amazon att göra samma sak: branschstandarden 30 % sänks till 20 %.
Anledningen är förstås pressen som de olika appekosystem är under just nu – både i EU och i USA. Företagen vill visa sig sjukt medgörliga, alltså.
Intressant nog så lägger sig Amazon trots det över Google och Apple, men tydligen ska det gå att få ännu mer rabatt om man lägger minst 10 % av omsättningen på AWS-avgifter. Så Amazon gör med andra ord som de brukar: ger extra rabatt till Prime-medlemmarna. Typ.
Amazon will reduce Appstore fees for smaller developers later this year
Amazon has followed in the footsteps of Apple and Google in cutting app store fees for smaller developers.
iOS 15 får stöd för dra och släpp mellan appar
Oooooo det här gillar vi. Ännu en nyhet i kommande iOS 15 som Apple inte berättade under sin presentation för en vecka sedan: det kommer bli möjligt att dra och släppa innehåll mellan appar.
2021. Året när Jeff Bezos åker upp i rymden och Apple lägger till dra och släpp mellan appar.
iOS 15 Lets You Drag and Drop Images and Text Across Apps
Apple this week previewed iOS 15, which is available now in beta for developers ahead of a public release later this year. One smaller but useful new…
iOS 15 gör det möjligt att ha Facetime-samtal med Android-användare
I förra veckan presenterade Apple de nyheter som kommer i iOS 15 (och övriga Apple-operativ) i höst. En av tjänster som får ett rätt stort funktionslyft är Facetime, Apple chatt- och videosamtalsapp. Facetime får i iOS 15 för första gången stöd för dedikerade inbjudningslänkar på samma sätt som hos de flesta andra videokonferenstjänster. Skicka en länk till dem som ska vara med i samtalet och de går med via den länken.
Det jag däremot inte riktigt fattade när Apple presenterade funktionen (ibland tar det tid för polletten att trilla ned) var det här också gör det möjligt för Apple-användare att använda Facetime för att ha samtal med Android-användare (ja, eller vilket operativ som helst som har webbläsare som klarar av det).
Visst, det är fortfarande en bit kvar till en korsplattformsapp och Facetime-samtalet kan fortfarande bara startas av en Apple-användare. Men precis likt de nya Beats Studio Buds-lurar som Apple släppte igår är det ett stort steg med ännu ett stort hål i Apple-väggen. Delvis för att göra uppstyckningsivrare på gott humör, men framförallt för att bredda sin kundbas utanför det egna ekosystemet.
iOS 15: How to FaceTime Android Users
In iOS 15 and iPadOS 15, you can enable anyone, even if they don’t have an Apple device, to join a FaceTime call with you by creating a link to a…
Digitalisering
Andreessen Horowitz lanserar egna publikationen Future
Vem vill hålla på med innehåll? ALLA vill hålla på med innehåll. Så även (tech)investerarna Andreessen Horowitz. Nu lanserar firman sin egen publikation: Future.
Initialt är tanken att Future kommer att ”fokusera på ämnen relaterade till firmans investeringsområden”, men planen är att publikationen på sikt ska ha egen redaktion med egna och externa skribenter.
Det handlar alltså om ett väldigt tidigt skede och… det syns på sajten. Men det finns redan rätt mycket innehåll. Fokus kommer vara något som A16Z tycker att de skrivs för lite om: ”rational optimism”. Så, fokus på positiva technyheter à la Warp? Framtiden får utvisa. Däremot kommer Future inte bli en ren nyhetspublikation om vad som händer.
Så varför känner en investeringsfirma som A16Z behovet att skapa något utöver investerarbrev? Som de flesta andra lär de vara för att A16Z ska kunna marknadsföra sig via den här typen av innehåll och bli ett go to-ställe för expertisinnehåll. Plus skjuta in lagom mycket nativeannonser som pluggar de egna portföljbolagen, kan tänkas.
Sist men inte minst finns det säkert en tanke på att förvandla kostnaden för omvärldsbevakningen till en potentiellt extern intäktskälla via annonser och kanske till och med prenumerationer.
Andreessen Horowitz goes into publishing with Future | TechCrunch
Today, venture firm Andreessen Horowitz is officially launching its media property, called Future. I’m on vacation today but couldn’t resist covering this
Apple övervägde att lansera en vårdprenumeration 2016
En egen iDoktor? Ja, det funderade Apple på 2016. En prenumerationsbaserad vårdtjänst i Apples regi. Åtminstone enligt uppgifter från Wall Street Journal.
Och det här är… inte alls särskilt otroligt. Nästan riktigt troligt. Planen ska däremot ha skrotats, eller i alla fall ha lagts på is, på grund av ”intern oro”. Vilket väl kanske inte är en underdrift i sammanhanget. Vård och bankverksamhet kan vara två av de meckigaste områden man kan ge sig in på. Det ser vi inte minst eftersom de banklösningar som nära nog alla techjättar numer erbjuder, inklusive Apple, görs i samarbete med en traditionell bank.
Men två saker talar för att det här fortfarande inte är överspelat – och att det kanske 2021 är ännu mer realistiska spekulationer. Den ena är hur hårt Apple och jättekollegorna börjar jobba in sig i det digitala vårdområdet. I kommande uppdateringen av iOS ska det bli möjligt att kunna dela med sig av iPhonens hälsodata till läkare, vilket är ännu ett steg mot den iPhone-patientjournal som Apple aktivt arbetar på tillsammans med sjukhus.
Det andra som händer är att Amazon siktar på att rulla ut sin digitala vårdtjänst till externa företag – och kanske rentav börja erbjuda även fysiska vårdcentraler. Apple skulle även här kunna välja att samarbeta med något eller några vårdbolag som sköter själva kärnverksamheten medan Apple står för hårdvara, tjänster och integrationer mellan vårdbolag och användarens iOS-hälsodata.
WSJ: Apple Piloted Running Its Own Subscription Based Primary Healthcare Service With ’Apple Doctors’
In 2016, Apple considered an ”audacious” plan to launch its own healthcare service, based on a subscription, with ”Apple doctors” at…
Ekonomi och finans
Bytedance har nu totalt 1,9 miljarder månadsanvändare och kan vara värt 400 miljarder dollar
Nytt uppgifter om TikTok-ägaren Bytedance finanser, via ett läckt internt dokument (ja, eller om det är en medveten läcka för att dela siffror inför den förmodade börsnoteringen). Totalt hade Bytedances olika tjänster 1,9 miljarder månadsanvändare i slutet av 2020 (så vi kan väl anta att det är över 2 miljarder vid det här laget), omsättningen förra året slutade på 34,3 miljarder dollar (111 % bättre än 2019), gick med hysteriskt mycket förlust (2,1 miljarder – så alltså typ 1 dollar per användare) och företaget kan med de siffrorna totalt vara värt 400 miljarder dollar.
Vad betyder de här siffrorna om vi jämför med lite annat?
2 miljarder månadsanvändare innebär att Bytedance är med i en klubb som inte särskilt många andra bolag kvalar in till. Här hittar vi namn som Facebook, Google och Apple. Och likt de bolagen så kan vi tänka att överlappningen mellan de olika tjänsterna är rätt stor.
400 miljarder dollar skulle göra Bytedance till ett av världens 20 största börsbolag vid en notering.
34,3 miljarder dollar i omsättning är lite mindre än hälften av vad Facebook drog in förra året. Det är dessutom mer än vad Youtube, Twitter, Pinterest, Snap omsatte – tillsammans.
No Title
No Description
Övrigt
Säpo vill ha möjlighet att läsa krypterade chattar
I samband med knäckandet av krypterade Encro- och Anon-chattar, som ledde till massarresteringar av kriminella, har insatsen hyllats mest överallt vad det känns. Plus på sina håll som ännu ett bevis på att Sverige är på väg mot avgrundens bransch med så bristande polisväsende att man behöver hjälp av utländska kollegor. Nu ger sig Säpo-chefen Klas Friberg in i debatten och lyfter fram fyra punkter som måste ändras för att Säpo ska kunna fortsätta göra sitt jobb med att skydda landet. Den första är att Friberg vill se ”ökade möjligheter att ta del av krypterad kommunikation”.
Här landar vi åter i det som är den jobbigaste delen av samhällskontraktet i demokratiska stater (åtminstone de som är demokratiska på riktigt): balansen mellan individens säkerhet och integritet. Och landets säkerhet.
Det här bli än meckigare när dett handlar om dagens globala techjättar.
Många tycker säkert att det är helt okej att övervaka och avlyssna brottslingar. Att det, precis som det historiskt har varit, finns möjlighet för polisen att kunna avlyssna någon om de får okej från domstol. Att det alltså borde vara okej för polisen att kunna begära ut chattdata från de stora techbolagen.
Men ska kommunikation vara krypterad på riktigt så ska ingen annan än de som ingår i en chatt eller ett samtal ha tillgång till informationen. Inte ens företaget som tillhandahåller tjänsten. För om de lagrar information så att svenska polisen kan få tillgång till kommunikation så innebär de att de i praktiken också kan tillhandahålla det här till länder där definitionen på att vara ”kriminell” är helt annorlunda än här. Ja, eller snarare: en inställning att alla är kriminella och skyldiga till samhällsomstörtande verksamhet fram till dess att motsatsen bevisas.
Och då har vi inte ens börjat prata riktiga bakdörrar in, så att polismyndigheter på riktigt kan initiera avlyssning helt på egen hand.
Det här är en fråga som vi så här långt bara har sett början på. Den kommer växa rejält i aktualitet och omfattning kommande år.
DN Debatt. ”Vi vill spana i spioners och terroristers krypterade appar”
Klas Friberg, Säkerhetspolischef: Sverige är inte rustat för att möta hotet från främmande makt och från våldsbejakande extremism.
USA varnar EU för att införa lagstiftning som specifikt riktar in sig på fem amerikanska techbolag – samtidigt som USA gör exakt samma sak
Oh the irony. USA:s nationella säkerhetsråd ha hört av sig till EU inför Joe Bidens kommande Brysselresa och varnat unionen för att kommande techlagstiftning, mer specifikt Digital Markets Act, uttalat riktar in sig på fem amerikanska techbolag (Amazon, Apple, Facebook, Google och Microsoft). Åtminstone enligt USA. Det kan försämra stämningen under släktmiddagen anser USA.
Och visst. EU:s lagstiftning på digitalområdet har mer än en gång tagit sikta på enskilda bolag. Framförallt Google och Facebook. Och ett rätt stort delsyfte med DMA och systerlagstiftningen Digital Services Act handlar om att jämna ut spelplanen och ge mindre (EU-)företag bättre konkurrensförutsättningar. Så USA har ju i sak helt rätt.
Men om vi bortser från att USA inte har haft något problem med att försöka lagstifta sönder enskilda kinesiska företag så kom ett amerikanskt lagförslag bara i förra veckan som… uttalat riktar in sig på samma fem företag. Och där syftet är detsamma som EU-lagstiftningarna: att begränsa de bolagens makt.
USA får alltså techbasha amerikanska företag – men ingen annan.
US warns EU against anti-American tech policy
NSC has some strong opinions ahead of Biden’s first presidential trip to Brussels.
Trump tvingade Apple att lämna ut data om politiska motståndare – vad betyder det för integritetsskyddet i USA och i EU?
Senaste veckorna har det avslöjats att Trump-administrationen begärde ut saker som telefonlistor och mejlväxlingar från reportrar på bland annat CNN och högt uppsatta demokratiska politiker, samt deras anhöriga. Anledningen ska ha varit jakt på läckor kring rapporter om Trumps och Trumps närståendes kontakter med Ryssland i samband med presidentvalet 2016. I veckan kontaktade Apple de berörda politikerna och meddelade att de lämnade över den data som begärdes ut 2017 och 2018. Så varför gick Apple ut med det först 3-4 år senare? Därför att amerikanska justitiedepartementet förbjöd dem att prata om händelsen.
Det är krasst talat när nog en Watergate 2.0. Det handlade inte om ett uttalat hot mot den amerikanska nationella säkerheten utan var snarast ett försök att straffa medarbetare som gett politiska motståndare ammunition. Ja, och alltså ge sig på de politiska motståndarna direkt.
Nu har USA inte samma nivå på offentlighetsprincip som här, men källskyddet finns förstås på plats även där. Men när det börjar handla om data som molntjänstleverantörer sitter på så blir det desto mer gråzon.
Som en följd av datautlämningen 2017/2018 så har Apple bestämt sig för att tajta till villkoren för sin datautlämning. Inte tillåta lite breda utlämningskriterier som var fallet då. Men det är förstås en rätt ensidig åtgärd som fungerar när Biden officiellt har gått ut med att hans administration inte kommer att använda justitiedepartementet som en egen privatdetektiv. Men får vi en ny Trump – eller bara en annan maktfördelning i kongressen – så kan Apples åtgärder förstås köras över lagvägen.
Det är ingen slump att Brad Smith, Microsofts högste juridisk chef, i helgen gick ut med en debattartikeln där han kräver kodifiering nu när det verkar som att gentlemannaöverenskommelsen hänger lite löst. Krasst talat skulle det förmodligen behöva skrivas in i konstitutionen för att vara riktigt framtidssäkrat.
Men det här gör inte heller relationen mellan USA och EU bättre. Det är precis det här förfarandet som sänkte Privacy Shield, alltså det dataöverföringsavtal som fram till förra året fanns på plats mellan EU och USA. Om USA är berett att gå så här långt mot sina egna medborgare kan man tänka att (minst) detsamma gäller EU-medborgares data lagrad hos amerikanska företag.
Samtidigt som även vi i EU – och Sverige – måste fundera på vår egen balansgång mellan integritet och säkerhet för medborgare och länder. Likt demokrati är det bevisligen något som inte är en naturlag utan en diskussion som ständigt måste hållas levande.
Opinion | The secret gag orders must stop
Secret search warrants by the feds must be curbed.
Källkoden till webben auktioneras ut som NFT
Har du alltid velat äga webben? Alltså det som idag är internet som vi känner det? Grattis! Nu kan du göra det. Källkoden till webben auktioneras ut som en NFT.
Säljaren är dessutom Tim Berners-Lee – han som uppfann wwwebben och gav oss grundläggande tekniker som klickbara länkar. Nu säljer Tim alltså sitt kanske främsta livsverk i NFT-format, alltså det blockkedjeformat som gör det möjligt att sälja unika exemplar av digitala föremål. Och föremålet i fråga ger också en Berners-Lee-autograf och en ”digital plansch” (av webben? av koden?). Utgångspriset är dessutom väldigt, väldigt lågt: runt 8300 kronor. Även om vi nog kan anta att slutbudet kommer att bli… lite högre.
Det här skulle innebära det första direkta försöket från Tim att faktiskt direkt tjäna pengar på sin skapelse. Han tog aldrig patent på sin lösning och allt släpptes om open source.
Och just det det gör NFT-draget lite oväntat. Jag misstänker att Tim kommer att donera pengarna eller på något sätt plöja ned dem i något som kommer allmänheten och internet i stort till godo. Men jag är faktiskt förvånad att han inte donerar själva källkods-NFT:n till något museum eller annan icke-vinstdrivande organisation. Med tanke på att priset som sagt lär blir rätt galet högt så kommer det förmodligen att sluta hos en person med alldeles för mycket pengar. Även om den personen i sin tur skulle kunna donera vidare så känns det som ett drag som går lite stick i stäv med Berners-Lees hela vision för internet.
Oavsett. Webben kan bli din i den auktion som kommer att gå av stapeln mellan 23 och 30 juni. Bara att börja skramla.
Web founder Berners-Lee to auction source code as NFT
Sir Tim Berners-Lee, creator of the web, is auctioning off a digital certificate for his code.
Google öppnar samarbetsplattformen Workplace för alla
Igår tryckte Google på stora Workplace-knappen. Ja, de gick åtminstone ut med att samarbetsplattformen Workplace nu är öppen för alla som har ett Google-konto. Komplett med möjligheten att slå på Google Chat via Gmail. (I samband med det så byter ”rooms” i Google Chat namn till ”spaces” because otroligt mycket tydligare. Eller för att typ demokratisera funktionen och lyfta fram att det handlar om ställen där man ska samarbeta – enligt Google.)
Skämt åsido så ska det inte bara handla om namnbyte. Funktionen får även mer funktionalitet. Mer slackigt. Och det är förstås precis vad det handlar om: Google steppar upp sitt samarbetsplattformsgame för att ännu bättre möta konkurrensen från främst Microsoft men också nya Slack-ägaren Salesforces framtida ambitioner. Ja, plus andra aspiranter, som Facebook.
Som del av det här så gör Google också en Microsoft på kontosidan: Google öppnar ett nytt Workplace-abonnemang för privatpersoner, för den som vill komma åt mer funktionalitet på egen hand. Likt alla andra som har samarbetsplattformar så ser Google förstås gärna att vi lägger alla våra ägg hos Google, både för jobbet och privat. Om Google inte justerar priserna så blir individabonnemangets 9,99 dollar per månad rätt mycket dyrare per person än billigaste företagskontot.
Sist men inte minst så får Workplace också en egen webbapp i höst.
Google Workspace and Google Chat are officially available to everybody
Google is making its office suite available to all of its users, which amounts to over three billion people. The new Chat and Spaces features will potentially be confusing to users who haven’t seen a real messaging product from Google in some time.
Integritetsorganisationen NYOB föreslår att samtyckesfunktioner ska byggas in i webbläsares inställningar
Ooooooo vad vi gillar det här initiativet. Integritetsorganisationen NYOB (None of Your Business) tycker att EU ska backa lösningar som innebär att samtyckesfunktioner byggs in i webbläsares inställningar.
De lösningar som organisationen föreslår att EU ska ge tummen upp för är saker som möjlighet att vitlista vissa slags sajter, eller rättare sagt grupper av sajter. Det kan förstås tyckas lite kontraproduktivt att en grupp som arbetar för ökat integritetsskydd i EU föreslår det här, men anledningen är helt enkelt att NYOB tycker att sajter missbrukat funktionen och andra liknade. Varför? På grund av så mycket nu handlar om att få användarna att trycka ”fel” och gå med på saker de egentligen inte alls vill gå med på. Det som i webbdesign brukar kallas ”dark patterns”.
Och jaaaaaaa, det vore så fantastiskt om vi kunde få till den här typen av lösning. Som en bekant till mig konstaterade för några år sedan ”ge mig en knapp så att jag kan godkänna alla cookies på alla sajter för all framtid”. Ett sätt att flytta hem kontrollerna till användarna.
Kan jag dessutom få andra universalfunktioner så tar jag dem också. Som att automatiskt tacka nej till alla overlayer för nyhetsbrev, rabattkoder och pdf-rapporter.
Europe needs to back browser-level controls to fix cookie consent nightmares, says privacy group | TechCrunch
European privacy group noyb, which recently kicked off a major campaign targeting rampant abuse of the region’s cookie consent rules, has followed up by
Kinesiska företagen TikTok, Alipay och Vivo sponsrar Fotbolls-EM
I listan över saker jag är riktigt aktivt ointresserad av hittar vi sport väldigt högt upp. Bollsporter högt upp bland sporterna och fotboll kanske allra överst bland bollsporterna. Men hej. Det kan finnas intressanta saker ändå med saker som fotbollsmästerskap. Som att det ibland kommer en och annan bra låt (New Orders ”World in Motion” är fortfarande världens överlägset bästa officiella landslagslåt). Och att Kina är det land som har flest företag bland Fotbolls-EM:s stora sponsorer (ja, eller till och med ”partners”).
Inte mindre än fyra (eller fem, beroende på hur man räknar) kinesiska företag finns i listan: Hisense (som jag inte hade hört talas om, verkar vara typ ett kinesiskt Electrolux), betalplattformen Alipay, mobiltillverkaren Vivo och TikTok. Plus Douyin, Kinas version av TikTok, som tydligen också ska vara med och sponsra via separat avtal från TikTok. På grund av anledning.
Som om inte det vore nog så har även Alipay-ägaren Ant Group också dubbla sponsorskap. Ants blockkedjegren AntChain är Fotbolls-EM:s officiella blockkedjepartner. Därför att det är klart att Fotbolls-EM har en officiell blockkedjepartner.
Av dessa är det nog bara TikTok som en hyfsat stor del av alla européer har koll på, det är förstås också de som har varit mest framgångsrika även hos oss. Men bolagen har förstås ambitioner att slå sig in (ännu mer) i Europa. Men en rätt stor anledning lär vara hemmamarknaden även i det här sammanhanget. Förra EM-finalen ska ha setts av 56 miljoner kineser, trots att den matchen lär ha gått mitt i natten i Kina. Visst. 56 miljoner är ju kanske inte enormt mycket i ett land med över 1 miljard människor, men det var fler än i något europeiskt land. Inte så konstigt med tanke på att, tja, det är en handfull europeiska länder som överhuvudtaget har så många människor.
Eller så här: mer än dubbelt så många kineser såg förra EM-finalen som det finns människor i Norden.
China firms aiming to win big at Euro 2020 – just like World Cup
Hisense, Alipay and Vivo are among the 10 major sponsors of the Uefa European Championships that kick off on Friday and run until July 11 across the continent.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel
- Del 2: Strömmade medier, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens, AR/VR, Mobilt, Digitalisering
- Del 4: Alla nyheter som Apple presenterade under WWDC 2021
Ekonomi och finans
Messenger lanserar QR-koder för att skicka pengar mellan användare
Messengera? Låter… inte riktigt lika bra som swisha. Men nu kommer amerikanska Facebook-användare kunna börja göra just det: skicka pengar mellan varandra via Messenger (och i förlängningen Facebook Pay). Det går dessutom att skicka pengar till någon du inte är Facebook-vän med tack vare den sprillans nya QR-koden.
Efter att ha testat just funktionen att QR-blippa för att skicka pengar ett tag så rullas nu funktionen ut till alla Facebook-användare i USA. Till skillnad mot Swish så är det inte bankkonto som gäller, utan för att kunna använda överföringsfunktionen så är det betalkort eller Paypal som gäller – men i övrigt funkar det alltså på samma sätt. Ja, och på samma sätt som andra motsvarande tjänster som redan finns.
Det handlar alltså om en ren P2P-tjänst. Just nu. Formellt. Men det funkar förstås precis lika bra att sätta upp en QR-kod för betalning, Asien-stylee. Och det är garanterat precis det som Facebook ser framför sig.
Messenger adds Venmo-like QR codes for person-to-person payments in the US | TechCrunch
This spring, Facebook confirmed it was testing Venmo-like QR codes for person-to-person payments inside its app in the U.S. Today, the company announced
Klarna värderas högre än Nordea efter investering från Softbank
Ny toppvärdering för Klarna efter ny investeringsrunda, där bland annat en av världens största techinvesterare Softbank har tryckt in pengar. 45,6 miljarder dollar, eller nästan 400 miljarder kronor. Som konstateras i svenska medier om nyheten: det innebär att Klarna är större än Nordea sett till börsvärde.
Anledningen att folk kastar pengar efter Klarna just nu – eller kanske snarare: extra mycket kastar pengar – stavas USA. Medvinden där gör att förväntningarna och förhoppningarna fortsätter skjuta i höjden. Kanske knasigast av allt är att värderingen har rusat iväg med över 14 miljarder dollar bara sedan mars i år. 47,3 % upp.
Det innebär dock inte att Klarna är Europas största fintechbolag – en titel som de under förra året. Nederländska Adyen har gått ännu starkare än Klarna och ligger nu runt 70 miljarder dollar i börsvärde. Visst, nu är Adeyn noterade, så jämförelsen blir lite haltande. En mer rak fintechstartupjämförelse är amerikanska Stripe som har ett börsvärde runt 100 miljarder dollar enligt senaste siffrorna. Men hej, så är Stripe världens näst högst värderade startup alla kategorier. Vi kan anta att Klarna har sikte på den nivån.
Och vilket bolag skulle vi värderingsmässigt kunna hitta som ligger nära Klarna på techsidan? Vad sägs om Twitter? Bara ett hårstrå mer värt än Klarna just nu.
https://techcrunch.com/2021/06/10/fintech-giant-klarna-raises-639m-at-a-45-6b-valuation/
Betalplattformen Stripe bygger in automatiskt momsberäkning
Ett lika självklart som briljant drag av betalplattformen Stripe: automatisk momsberäkning för över 30 länder. Ja, uträkning av försäljningsskatter överlag. Sverige är ett av länderna som ingår redan i första svängen.
Medan internet i stort alltid har varit gränslöst så är väldigt mycket annat fortfarande stadigt förankrat i 1900-talet. Moms är ett sånt meckområde. Med tanke på att Stripe till stor de används av många små företag så handlar det om människor som säkerligen till stor del inte har full koll på hur det funkar ens vid försäljning i det egna landet och har inte resurser att köpa sig till kompetensen. Framförallt inte olika skattesatser för olika slags produkter.
Stripe Tax, som den nya tjänsten heter, ska försöka sig på att lösa det här genom att realtidsberäkna skatten baserat på kundens plats och typ av produkt som har sålts. Borde då alltså rimligtvis hantera skatter även mellan olika regioner, som EU och USA.
Payments giant Stripe launches Stripe Tax to integrate sales tax calculations for 30+ countries | TechCrunch
On the heels of acquiring sales tax specialist TaxJar in April, today Stripe is making another big move in the area of tax. The $95 billion payments
Square investerar i solenergidrivna ”gruvor” för att bryta kryptovaluta
Det digitala lyfts ofta fram som bättre alternativ än det fysiska rent miljömässigt. Som att det är bättre att ha ett Zoom-möte än att flyga mellan mötesrum. Problemet är dock att internet och det digitala i sig förstås också drar en hel massa energi för att hantera de ettor och nollor som ska skyfflas runt. Kryptovalutor är stora bovar på det här området – Bitcoin framförallt (både för att den är störst och för att den skapades utan planetens välbefinnande i åtanke). Betalplattformen Square, med Twitter-VD:n Jack Dorsey som grundare och VD, vill dra sitt strå till stacken för att minska planetslitaget.
Vad det handlar om är att Square, tillsammans med blockkedjeföretaget Blockstream Mining, plöjer ned 5 miljoner för att bygga solenergidrivna ”gruvor” för kryptovalutor. Alltså typ en serverfarm med uttalat syfte att trycka nya virtuella kryptosedlar. Ett upplägg som dessutom är open source. Square och Bitstream hoppas alltså att det här ska bli lite standard för fler motsvarande initiativ.
Kryptovalutor och ungefär allting som handlar om hållbarhet är som bekant väldigt svart just nu. På ett bra sätt – eftersom det handlar om att rädda planeten. Det känns som att det släpps nya kryptovalutor varje vecka som ska vara mer energieffektiva än övriga. Oavsett det så känns det som att just förnyelsebart kryptobrytande kommer leda till en rejäl investeringshausse kommande år.
Square will invest $5 million to build solar-powered bitcoin mining facility
Square Inc. will partner with blockchain technology provider Blockstream Mining to build an open-source, solar-powered bitcoin mining facility. Square, which is helmed by Twitter CEO Jack Dorsey, will invest $5 million in the project.
Uber-konkurrenten Didi Chuxing ansöker om börsnotering i USA
En riktigt tung börsnotering väntar runt hörnet: kinesiska Uber-konkurrenten Didi Chuxing har lämnat in sin ansökan. I USA.
Ja, eller konkurrent och konkurrent. Som det alltid är med stora techbolag nuförtiden så är Didi och Uber både konkurrenter och delägare i varandra. Because 2021. Däremot finns det en rätt stor skillnad mellan de båda mobilitetsdelningsbolagen: Didi går med vinst. Åtminstone i år., inte med mycket, men jämfört med Ubers rätt konsekventa tokhysteriska förlustsiffror så är det rejält mycket bättre.
Didi omsatte 21,6 miljarder dollar förra året med en förlust på 1,6 miljarder dollar och under årets första tre månader så landade omsättningen på 6,4 miljarder, med en vinst på 95 eller 837 miljoner dollar (beroende på hur du räknar). Även om det kan röra sig om engångsbelopp, inte helt klart. Oavsett så är det avsevärt mycket bättre än Uber.
Och så värderingen. 62 miljarder vid senaste finansieringsrundan i augusti förra året, en siffra som kan växa till 100 miljarder inför noteringen. Det skulle i så fall göra att Didi utmanar betalplattformen Stripe om platsen som världens näst högst värderade startup (bara TikTok-ägaren Bytedance ligger före. Förmodligen.)
No Title
No Description
Paytm bekräftar börsnoteringsplaner
Ännu ett företag bekräftar att de är på väg mot börsen: Paytm. Vad är Paytm kanske du undrar? Indiens högst värderade startup. Och dessutom en av landets stora betalplattformar.
Paytm har milt sagt tunga backare, som kinesiska e-handelsjätten Alibaba och japanska internetkonglomeratet Softbank. Det är något som behövs, med tanke på att de största konkurrenterna är Google Pay och PhonePe. Den sistnämnda har Flipkart som investerare, ett företag som i sin tur ägs av amerikanska Walmart – världens största detaljhandlare.
Totalt 16 miljarder är Paytms värdering i dagsläget. En väldigt stor siffra. En decacorn, alltså en startup med ett börsvärde över 10 miljarder dollar. Men med tanke på att vi pratar om världens näst största land rent befolkningsmässigt så är det samtidigt väldigt lågt. En förklaring är att Indien, likt Kina, har ett väldigt dominerande bolag på techsidan: Reliance Industries (som förra året fick både Google och Facebook som investerare). Men det säger också en del om hur ungt Indien är som techland. Åtminstone med brett genomslag.
Visst finns det ingen naturlag som säger att ett lands techframgångar mäts i värderingen av dess största startups. Det kan också handla om att företag väljer att kliva in på börsen tidigare. Ja, eller köpas upp av större bolag. Men jag misstänker att läget kommer att se rätt annorlunda ut mot slutet av det här årtiondet.
Med andra ord: några av världens största techbolag 2030 föds förmodligen precis nu. Och de kommer att vara indiska.
Paytm, India’s most valuable startup, confirms plan for an IPO | TechCrunch
Paytm, India’s most valuable startup, confirmed to its shareholders and employees on Monday that it plans to file for an IPO. In a letter to shareholders
Samarbetsplattformen Monday.com siktar på börsnotering – och får Zoom och Salesforce som investerare
Technoteringarna fortsätter stå som spön i backen. Här ännu ett företag som lämnat in underlag till sin börsansökan: israeliska samarbetsplattformen Monday.com. Företaget siktar på en värdering runt 6 miljarder dollar när de gör börspremiär.
Med tanke på alla högprofilnoteringar som har kommit och gått senaste tiden så känns Monday-noteringen kanske lagom spännande. Men i de senaste dokumenten från företaget finns en rätt intressant detalj: i samband med noteringen så kommer både Zoom och Salesforce gå in med pengar i bolaget.
Det blir alltså investeringar och inte uppköp från de båda företagen. I Salesforce-fallet är det lite märkligt i och med att de i slutet av förra året köpte Slack i den största företagsaffären inom sociala medier någonsin. Visst, Monday kanske inte är en hundraprocentig konkurrent till Slack, men det finns rejäla överlapp. Däremot handlar det sannolikt om att Salesforce på riktigt vill ta sig an Atlassian och Microsoft med en rejäl samarbetsplattform. Frågan är då lite varför Salesforce inte också köpte Monday? Okej, sex miljarder dollar till är ju inte ingenting, men i sammanhanget faktiskt lite märkligt.
Det är på sätt och vis också lite oväntat att se Zoom här. Zoom har tagit kliv mot att bredda sig rejält från sin ursprungstjänst, men det blir alltmer tydligt att även Zoom vill bli en one stop shop för samarbete. Ett steg på vägen.
Samtidigt som, tja, bara för att ett företag är börsnoterat så behöver det förstås inte betyda att det inte kan bli uppköpt. Bara att fråga LinkedIn.
As Monday.com targets $6B+ IPO valuation, Zoom and Salesforce commit $150M | TechCrunch
As the company is expected to price tomorrow and trade Thursday, we’re looking at data that could prove final, unless Monday.com manages to push its IPO price range higher, or prices above estimates.
E-handelsraketen Shein kan sikta på en börsnotering till en värdering runt 50 miljarder dollar
Senaste e-handelsraketen inom onlinemode är Shein som lyckats knuffa Amazon av apnedladdningstronen i USA och ligger högt även här hos oss. En bedrift i sig, inte minst som appen har legat högt i nedladdningslistorna rätt länge vid det här laget, men än mer uppseendeväckande eftersom det handlar om ett kinesiskt företag. Ett kinesiskt företag som alltså lyckas slå stort utanför hemlandet. Det tillhör fortfarande ovanligheterna i Kina.
Nu siktar Shein på att kapitalisera på framgångarna genom att kliva in på börsen (säger Forbes). Det ska vi inte alls (säger Shein). Vi kan med andra ord anta att företaget trots allt har hyfsat långt framskridna planer på att faktiskt börsnotera sig. Det brukar ofta vara så när rykten börjar florera. Det kan dessutom handla om en rätt rejäl notering. Shein uppges ha gått från en värdering på 5 miljarder dollar i 2019 över 15 miljarder i mitten av 2020 fram till 47 miljarder nu.
Det är en rätt… snabb ökning.
Sheins fokus är väldigt lokaliserad produktkatalog med väldigt kort tid från datainsikt till lanserad produkt (typ dagar och veckor). Fast fashion på speed. Att se om såväl nuvarande momentum som börsplaner håller i sig.
Fast Fashion Retailer Shein Denies Rumors Of IPO Amid Surging Market
Chinese fast fashion retailer Shein is understood to have begun preparations for a possible $47 billion IPO. Despite denying the rumors, the sizzling hot IPO market could yet see Shein join Poshmark, Dr. Martens, and ThredUp, which have all brought their offers to the public markets this year.
Övrigt
USA introducerar lagförslag som kan tvinga techjättarna att stycka upp sina verksamheter
I fredags introducerade det amerikanska representanthuset ny lagstiftning som (igen) kan hota de största techjättarnas verksamheter. Så pass att de kan bli tvingade att sälja eller lägga ned delar av sina verksamheter.
Lagpaketet innehåller i sin tur fem lagförslag. Två av dem är hyfsat okontroversiella – en handlar om att höja avgiften för administrationen kring riktigt stora företagssamgåenden (över 1 miljard dollar) för att ge USA:s konkurrensmyndigheter mer medel att granska samgåendena och en annan handlar om högre krav på dataportabilitet. Det sistnämnda betyder att det ska bli enklare för användare att ta med sig sin egen data från en plattform till en annan, något som nära nog alla de stora plattformarna jobbar på i någon form eftersom även EU är inne på det här spåret.
Men de tre andra är desto intressantare, även om de i innehåll inte är särskilt nya eller överraskande:
The Platform Competition and Opportunity Act: Förbjuder ”dominerande plattformar att köpa upp konkurrensmässiga hot”. Ett lagförslag som lika gärna hade kunna ha ordet ”Facebook” utskrivet i klartext. Facebook och de övriga stora plattformarna har backat rätt mycket från känsliga uppköp senaste åren, just eftersom de vet att det skulle kunna leda till regleringar som just den här. Gäller företag med ett börsvärde över 600 miljarder dollar och med minst 50 miljoner månadsanvändare eller 100 000 företagskunder. Så, ni vet, i dagsläget typ… fem företag.
The Ending Platform Monopolies Act: Handlar i korta drag om att begränsa eller helt stoppa dominerande plattformar från att syssla med verksamheter som innebär en intressekonflikt. Som att Amazon har en marknadsplats för e-handel samtidigt som de fram och säljer egna varumärken på samma plattform, att Google har en annonsmarknadsplats samtidigt som de själva säljer annonser och att Apple har en distributionsplats för appar samtidigt som de tar fram egna tjänster som konkurrerar med apparna på plattformen (inte oväntat var Spotify snabba att hylla just det här lagförslaget).
Lagen skulle alltså kunna innebära att företagen måste sluta med det här förfarandet. Antingen genom att sluta med någon del av de verksamheter som orsakar intressekonflikt eller sälja av delar. Eller tvingas göra det, om de inte går med på det frivilligt.
The American Innovation and Choice Online Act: Stoppar de stora plattformarna från att använda sin storlek och dominerande ställning från att lyfta fram eller rekommendera sina egna tjänster och produkter framför andras. Mycket kopplat till monopolförslaget, alltså.
Så i stort samma tongångar som i EU och även till och med i Kina numer. Och det är än så länge bara ett förslag som dels även ska ta sig genom senaten och förbi presidenten innan de blir lagar och dels ska tragglas (kan vi anta) genom rätt många domstolsförhandlingar. Även om det, hör och häpna, är ett lagförslag som backas av både demokrater och republikaner.
Uppköpslagen lär inte gälla retroaktivt och lagen om att inte gynna sina egna tjänster och produkter är trots allt inte hela världen (och dessutom lite svårbevisad). Men lagen som kan tvinga techjättarna att knoppa av intressekrockar kan bli en riktig huvudvärk. Inte minst som det att EU just nu väldigt mycket är inne på samma spår.
House lawmakers introduce five bipartisan bills to unwind tech monopolies
House Democrats introduced five new bills meant to chip away at the power of big tech companies like Apple, Amazon, Facebook, and Google, targeting a variety of practices that antitrust advocates say are stifling competition.
Google åker på konkurrensböter på 220 miljoner euro i Frankrike
Mer konkurrensproblem för Google. Ja, eller snarare: problem som följd av avsaknad av konkurrens. Åtminstone om man frågar News Corp. och Le Figaro som 2019 anmälde Google för konkurrensbrott i Frankrike. Nu har Frankrikes konkurrensmyndighet beslutat i frågan och kommit fram till att Google har utnyttjat sin dominerande ställning för att skaffa sig fördelar gentemot konkurrenterna. 220 miljoner euro kostar det Google.
Och det rätt stora beloppet 220 miljoner euro motsvarar… 1,5 % av Googles vinst under de första tre månaderna i år. Eller 0,5 % av omsättningen samma period. Så kanske inte något som kommer få Google att gråta hela vägen till banken. Det är snarast faktiskt ett förvånansvärt lågt belopp, även för att gälla bara EU-land och inte hela unionen.
Det Google nu alltså anklagas för är att ha skaffat sig själva orättvisa fördelar mot konkurrerande annonsplattformar som använder eller är kopplade till Google Ads. Inte minst vad gällt prissättningen i auktioner. Det som däremot är lite förvånande i sammanhanget är att Google nu kommer att gå, vad det verkar, rätt långt med att skruva på Ads rent transparensmässigt.
Visst, nu har Google alltså haft den här frågan på sitt bord i två år, men det känns inte som en slump att det här landar precis när tredjepartskakor och appspårning håller på att dansa ut till vänster. Visst är Google under allt mer regleringspress, inom betydligt viktigare områden än det här, så det som känns som rätt stora eftergifter för Google är nog i det stora hela egentligen rätt små saker.
Jag tror dessutom att de nya annonsprodukter som Google arbetar på finns med i beräkningen. Saker som FLoC (Googles ersättare till tredjepartskakan som inte ska vara baserad på individdata) och att Google arbetar på sätt för publicister (men säkert även andra) att kunna ladda in sin förstahandsdata till Google Ads.
Google känner helt enkelt att Ads kommer att vara ett så pass bra alternativ att de kan unna konkurrenterna lite mer insikter i verksamheten på Googles annonsplattformar.
Google to adapt its ad technology after France hands it a $267 million fine
Google has agreed to pay a $267 million fine and change its ad practices after France found it had abused its dominant online ad position.
Veckans stora internethaveri orsakades av att en Fastly-kund ändrade sina inställningar
Så… okej. Ni vet veckans stora internethaveri? Det som fick en hel massa stora sajter att braka ihop samtidigt i stora delar av världen? Där företag och tjänster som Amazon, Reddit, Instagram, CNN, Twitch, New York Times, SvD och Aftonbladet fanns bland de drabbade? Där det visade sig att en och samma leverantör låg bakom kraschen: Fastly. Allt berodde på en bugg. Som triggades av att en av Fastlys kunder… uppdaterade sina inställningar.
Fastly är ett företag som likt Cloudflare erbjuder CDN-tjänster. Det är en tjänst som ligger mellan sajter och slutanvändaren och snabbar upp hämtningen och visningen av saker som bilder och videos, men även tjänster som ska skydda sajterna från attacker. Funkar fint – fram till dess att det här mellanlagret själv går ned.
Alltihop ska ha berott på en bugg som dök upp redan i början av maj, men som alltså dök upp när en av Fastlys kunder gjorde en helt vanlig uppdatering av sina egna inställningar hos Fastly. Men det ledde alltså till en bugg som triggades av ”en specifik kundkonfiguration under specifika omständigheter”. Låter alltså som en så kallad ”kantboll” som man säger i branschen. Men den här kantbollen ska ha sänkt 85 % av Fastlys näterk.
Typ oopsie.
Men att det alltså fanns kopplingar till någon slags universell kill switch som kunde aktiveras av en enskild kund känns som rätt mycket mer än en vanlig oopsie. En sådan oopsie som mycket väl kan orsaka granskning från myndighetshåll.
Och med tanke på att det här inte är första gången det händer – massiva internetkrascher orsakade av mjukvarufel har hänt flera gånger senaste åren – så är det heller inte omöjligt att det kommer bli tal om hårdare översyn och reglering överlag.
Fastly says single customer triggered bug behind mass internet outage
Flaw was introduced in May and lay dormant until a customer updated their settings, firm says
Vad kommer FBI-kontrollerade chattappen Anon göra för nya chattjänsters möjlighet att lyckas – och för konspirationstomtarna?
En veckans största digitala händelser var förstås chattappen Anon. Ja, eller rättare sagt appens nedstängning efter en massiv polisinsats, bland annat i Sverige, som sammantaget ska ha omfattat 800 kriminella. Flera högt uppsatta. Men det mest uppseendeväckande i hela historien var att tjänsten i praktiken tagits fram och spridits av amerikanska FBI just med syfte att infiltrera kriminella cirklar. En digital informatör, om man så vill, planterad med en lååååång tidshorisont.
Det finns förstås massor att säga om inititativet, men jag tänkte nöja mig med två som inte diskuterats lika mycket.
Den ena är vad Anon kan leda till för nya chattjänster. Framförallt dem som uttalat marknadsför sig som krypterade och säkra. Kriminella kan säkerligen just nu välja röksignaler och flaskpost för att vara helt på säkra sidan. Men nya Signal och Telegram? De lär mötas av extrem misstänksamhet efter det här. Apputvecklare som kan behöva försvara sig, vilket i sig är ett omöjligt uppdrag eftersom det inte går att bevisa att de inte återfinns i FBI:s lönerullor.
Det andra är vad det här kommer göra för konspirationstomtarna. En chattapp framtagen av FBI, släppt för att avlyssna kriminella? Getouttaheere! Men ändå var det precis vad Anon visade sig vara. Att det bara skiljer en bokstav till de riktiga tossetomtarna är ungefär precis nog för att Anon i sig ska vrida upp konspirationskramarna fyrtiosju varv till.
The FBI secretly launched an encrypted messaging system for criminals
The FBI, Australian Federal Police, Europol, and other agencies announced 800 arrests as part of Greenlight / Trojan Shield, a sting operation based on a compromised FBI-run encrypted messaging service called Anom.
Apple gör Skärmtid-API:et tillgängligt för externa utvecklare för första gången
Under produktpresentationen under årets utvecklarkonferens WWDC så pratade Apple ovanligt mycket om API:er. Men ett API som inte nämndes var Skärmtid-API:et (ja, om jag inte missade det…). Det är första gången som externa utvecklare kommer få tillgång till just den här integrationsmöjligheten.
Hur ett Skärmtids-API i andra företags appar och tjänster kan komma bli intressant att se – utvecklargemenskapen lär som vanligt gå långt bortom vad Apple själva kan komma på – men Apples API-fokus i år är överlag intressant. Samtidigt är det också en rätt väntad utveckling i och med att Apple allt mer har installerat grindar i sin inmurade ekosystemsträdgård. Både frivilligt och för att de har tvingats.
I mångt och mycket är det tvånget, eller rättare sagt, hotet om tvång via exempelvis ökad reglering som triggat hela den här utvecklingen. Apple och de andrar techgiganterna har känt allt större press att öppna för konkurrenter – bokstavligen. Men det har så sakteliga övergått i allt mer frivilligt öppnande från Apples sida.
Att trycka ut sina tjänster hos andra är sätt att kunna kapitalisera på kunder som inte vill gå all in på Apples ekosystem. Men det är också ett sätt att marknadsföra sig själva hos konkurrenter.
Och, om man ska vara krass, det gör att Apple upprepar det recept som var hela anledningen till att iPhonen har blivit så stor som den har blivit: låt andra göra innovationsjobbet.
Apple Makes Screen Time API Available to Third-Party Developers
With the launch of iOS 15, iPadOS 15, and macOS Monterey, Apple is making its Screen Time API available to third-party developers, which will let…
iCloud+ låter användarna skapa personaliserade domännamn för sina e-postadresser
Ännu en rätt stor sak som Apple inte tog upp under sin produktpresentation i måndags: iCloud+ (klart att även iCloud måste få ett plus efter sig) får stöd för att skapa anpassade e-postdomäner. Man är alltså inte längre låst vid att bara ha @icloud.com.
Visst, nu är det här i stort inte en internetvältande funktion. Precis som rätt många av de nyheter som Apple presenterade så har konkurrerande tjänster haft motsvarande funktion rätt länge. Men om vi zoomar ut lite så börjar det kännas som att Apple på riktigt har större ambitioner med sina onlinetjänster. Som att Safari får ännu mer (integritets)säkert surfande via nya funktionen Private Relay, som lite fungerar som en VPN där trafiken skickas via två servrar för att göra det svårare att spåra dig.
Den här funktionen passar dessutom rätt bra in med en annan ambition som blev tydlig under Apples presentation: Apple som ett mer seriöst alternativ för kommunikation i arbetslivet. Att man ska välja Apple som e-postleverantör istället för Google, alltså.
iCloud+ to Let iCloud Mail Users Personalize Their Email Domain Name
At its WWDC keynote on Monday, Apple announced that iCloud is getting a premium subscription tier called ”iCloud+,” which includes tentpole…
Vissa av de nya funktionerna i kommande MacOS Monterey kommer bara fungera i M1-Macar
Idag är det på dagen sju månader sedan Apple introducerade sin nya Silicon-plattform, alltså Apples egna M1-chip för Macar. Ett historiskt paradigmskifte för Apple. Men nu visar det sig att det i praktiken är i höst det kommer att märkas. Några av nyheterna i nästa version av MacOS, som får namnet Monterey, kommer nämligen bara fungera i M1-Macar. Med andra ord: bara i en liten andel av alla aktiva Macar.
Det betyder att du som sitter med en Intel-Mac inte kommer kunna utnyttja funktioner som Facetimes nya porträttläge (a.k.a. blurra bakgrunden i videosamtal), Live text (Apples variant på Google Lens, att iPhone-kameran kan interagera med objekt i bilder – som att kopiera text) och, intressant nog, de förbättrade Siri-textuppläsningsrösterna på svenska, danska, norska och finska.
Visst. Självklart skulle det här hända. Intel-Macarna är trots allt på väg ut. Men med tanke på hur förhållandevis länge Apple ändå håller sina datorer vid liv genom systemuppdateringar så trodde jag inte att så här stora funktionsskillnader skulle hända direkt. När det gäller Siri-rösterna så känns det verkligen som att det bara är något för att driva försäljning.
(Men hej. Min iMac klarade inte ens uppgraderingsstrecket i år. Så no Monterey i den oavsett.)
https://www.theverge.com/2021/6/9/22526224/macos-monterey-best-features-macs-intel-m1-exclusive
Apples nya säkra surffunktion i Safari kommer inte släppas i länder som Kina och Belarus
När Apple i måndags sprutade ur sig alla nya funktioner som kommer till Apples olika operativ senare i år så var integritet förstås mycket i fokus. Som vanligt numer när Apple (och för den delen vilket stort techbolag som helst) presenterar nya produkter och funktioner. En av de nya funktionerna handlar om en, tja, VPN inbyggd i Safari. Alltså en funktion som ska skydda användares identitet ännu bättre.
Även om Private Relay, som funktionen heter, alltså inte släpps förrän senare i år så är det redan nu klart att den inte rullas ut i flera länder. Länder som Kina, Belarus, Egypten, Saudiarabien och Uganda. Länder som har gemensamt att de har sådär bra relationer till saker som mänskliga rättigheter alltså.
Även om alla detaljer kring funktionen alltså inte är klara så är det förmodligen ytterligare ett exempel på hur Apple väljer intäkter före moral. Om Apple inte går med på att göra användarna mer spårbara så kommer företaget inte få sälja sina produkter i landet. Ett damned if you do-scenario. För risken är förstås att om Apple stängs ute så är medborgarna här än mer i händerna på ännu mindre säkra alternativ.
För grundproblemet är att demokratin är under riktigt allvarlig press i allt större delar av världen. Och det är milt sagt jättedåligt.
Apple’s new encrypted browsing feature won’t be available in China, Saudi Arabia and more | TechCrunch
Apple announced a handful of privacy-focused updates at its annual software developer conference on Monday. One called Private Relay particularly piques
Unga i Europa och Nordamerika är mer positivt inställda till Kina än äldre
En VÄLDIGT intressant undersökning från Bertelsmann Foundation och The German Marshall Fund. Framförallt gällande synen på Kina hos européer, kanadensare och amerikaner.
Undersökningen som omfattar 11 000 respondenter i 11 länder, däribland Sverige, har fått frågor kring hur man ser på Kina i stort – om landet är en samarbetspartner eller rival, plus mer specifika frågor kring hur hemlandet ska behandla Kina vad gäller frågor som mänskliga rättigheter, klimat och cybersäkerhet.
Överlag kan resultaten sammanfattas med att en majoritet har en negativ inställning till landet och tycker att det egna landet ska tuffa till sig mot Kina. Vi i Sverige ligger i toppskiktet på flera områden
Men tittar man på de unga, 18-24 år, så är de i flera länder betydligt mer positivt inställda till Kina än sina äldre landsmän. Bland annat, extra oväntat, i USA. Visst, långtifrån en majoritet i de här åldersspannen är positiva och ”positiv måste förstås inte betyda okritiskt kramande. Tyvärr bryts inte de svenska siffrorna ut för den här åldersgruppen.
Med andra ord kan man säga att det är, om jag slarvar lite, Snapchat/TikTok/Shein-generationen som har en mer positiv bild. En trend som kommer bli intressant att följa framöver.
Western views of China more positive among the young, survey finds
Overall results reflect tensions between China and West, but younger respondents to survey by US think tanks hold more favourable view on relations with China.
New York får en blockkedjeskyskrapa med ett NFT-museum
Så. Väldigt. Mycket. 2021. Konstmuseet Guggenheims medgrundare Todd Morley har dragit igång ett projekt som ska resultera i den högsta byggnaden i New York. Och varför gör han det kanske du undrar – bortsett från sedvanligt egotrippande? För att ”boosta blockkedjebaserad kommunikation och handel”. Typ en… blockkedjemast?
Och ja. Självklart kommer skrapan också innehåll världens största NFT-museum. Alltså ett fysiskt museum tillägnat föremål i NFT-formatet – den digitala motsvarigheten till att släppa fysiska föremål i begränsade upplagor.
Så… en blockkedjeskyskrapa som innehåller världens största NFT-museum? En mening jag inte hade kunnat formulera för ett år sedan. Eller bara igår.
Guggenheim’s cofounder is building a blockchain tower that will host the world’s largest NFT museum
The tower, backed by Overline chairman and Guggenheim cofounder Todd Morley, will boost blockchain-based communication and trading in New York.
Bosch planerar att investera 1 miljard euro i en ny chipfabrik
2020 fick oss som bekant att omvärdera mycket som vi vant oss att ta för givet. Som att det sällan är ett problem att köpa den teknik vi behöver. Men när hela världen stängde ned samtidigt som alla skrev efter ny hårdvara, datorer inte minst, så visade det sig hur känslig den tillverkningskedjan är. Inte minst tillgången på chip, som numer är en av världens stora bristprodukter. Det gick ironiskt nog så långt att det inte gick att ta fram de maskiner som ska tillverka chip, eftersom det inte fanns chip för att bygga dem…
Det här har gjort att chipoberoende har seglat upp som en högpriofråga runtom i världen. Insikten att det inte längre går att förlita sig på företag eller tillverkning i andra delar av världen. Eller kanske till och med i andra länder. Även EU har insett att unioninhemsk chiptillverkning inte bara kan vara bra, utan vara en nödvändighet framöver. Att Bosch nu öppnar en chipfabrik i Tyskland. Företagets största investering någonsin – 1 miljard euro.
Fabriken kommer främst att inrikta sig på komponenter till självkörande fordon, men vi kan anta att den kan bli destinationen även för chip och halvledare för andra slags produkter.
Europa har i årtionden outsourcat såväl tillverkning som kompetens till andra länder, USA och Kina inte minst. Men som det ser ut så kan pandemin också ge den europeiska techscenen ett rejält uppsving kommande år.
Bosch opens $1.2 billion chip plant in Germany | TechCrunch
Germany technology and parts supplier Robert Bosch opened a €1 billion ($1.2 billion) chip factory in Dresden, Germany on Monday, the single largest
Webbläsaren Brave smetar ut ditt digitala fingeravtryck för att göra dig svårare att spåra
I veckan presenterade Apple nyheterna som kommer i nästa stora uppdateringsvända för de olika Apple-operativen. Här var integritet som vanligt ett av områdena som Apple presenterade nyheter inom. Som ännu säkrare surfande genom en slags VPN-tjänst inbyggd i Safari som ska ska försvåra spårandet av dig. Apple är förstås inte ensamma om att försöka lösa det här. Även webbläsaren Brave, som marknadsför sig som just ett integritetssäkert alternativ, har rätt nyligen kommit med en intressant lösning: att smeta ut ditt digitala fingeravtryck.
Digitala fingeravtryck, eller ”fingerprinting” som tekniken kallas på engelska, handlar om att samla in olika unika värden hos användare och användares enheter som sammantaget ger ett unikt fingeravtryck. Med andra ord kan du ha all spårning avstängd, men saker du gör kan ändå avslöja dig. Som vilka appar du har på din hemskärm. Det Brave nu gör är alltså att lägga till lite ”brus” i den data som webbläsaren delar med en sajt. Det i sig gör att du får ett unikt fingeravtryck vid varje besök.
Som ungefär alla områden så handlar det om att leka tjuv och polis. När ett sätt att samla in information på felaktigt sätt, skicka spammejl eller lura användare att installera skadlig kod har avslöjats och stoppats så kommer det något nytt. Men varje stoppskylt gör att det blir lite svårare att hitta på något fuffens nästa gång (förhoppningsvis). Alla initiativ som detta är alltså väl värda att applådera.
https://www.digitaltrends.com/features/digital-fingerprinting-online-privacy-brave/