To view this content, you must be a member of Ola Andersson's Patreon
Already a qualifying Patreon member? Refresh to access this content.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Hur vet man att liveströmning har blivit sjukt mycket mainstream? Ikea anordnar sin egen 24-timmarsfestival. En onlinefestival och en gigantisk hemma hos-happening i ett, där Ikea kommer att hälsa på i 100 hem i 50 länder för att hänga lite och kolla Ikea-läget. En folkhemsversion av MTV Cribs, typ.
Ja, nu handlar det förstås inte om 100 helt random hushåll. Det är heller inte 24 timmar där folk får gå runt och visa sina Ikea-möber. Istället handlar det om lite mer tv-mässigt intressant innehåll. Konserter, matlagningsprogram, makeover-innehåll, nostalgitripp i Ikea-museet och en hel del annat.
Varför gör Ikea det här? För att ”få igång ett samtal om det hållbara och ekonomiskt överkomliga livet i morgondagens hem”. Om man frågar Ikea. Men det handlar förstås om en… rätt lång reklamfilm. Folk ska bli sugna på att renovera (ännu mer) hemma och shoppa loss på Ikea.
Men det kanske mest intressanta i det Ikea säger som sin festival är den här lilla by the way-grejen: ”vår första Ikea-festival … kommer bli början på en mer långsiktig inriktning mot riktiga hem och riktiga liv”. Kan med andra ord säga en del inte bara om hur Ikea tänker positionera sig, utan också säga en del om vilket slags innehåll mediebolaget Ikea kommer att producera framöver.
The Ikea World. When people stop being polite… and start getting real.
https://insideretail.asia/2021/09/03/ikea-launches-global-24-hour-virtual-festival/?5
I Kina har landets e-handelsjättar, som Alibaba och JD.com, rätt länge vid det här laget haft rätt långtgående relationer med aktörerna i sina leverans- och produktionsled. Så pass långt att tagit fram plattformar som inte bara ska hjälpa bönder att sälja online utan också hjälpa dem att öka sin produktion. Saker som AI-lösningar för att hjälpa bönderna att få ut mer från sina grödor och djur genom att exempelvis minska risken för sjukdomar. Nu är det Amazons tur att göra ungefär samma sak – i Indien.
Amazon och ännu mer stora hemmamarknadskonkurrenten Walmart har börjat ta liknande steg som Alibaba och JD, fast för de amerikanska lantbrukarna. Men nu är det alltså dags för Amazon (och även Walmart) att rulla ut liknande lösningar på den gigantiska tillväxtmarknaden Indien. Tanken är att Reactive and Proactive Crop, som programmet heter, ska få ”realtidsråd och -information via en dedikerad mobilapp för att hjälpa bönder fatta beslut om skörden och till och med utnyttja maskininlärningstekniker”.
Anledningen är förstås att knyta ännu närmare band till bönderna för att krasst talat säkra tillgången på livsmedel som ska kunna säljas av Amazon. Det är inte bara kunderna som (e-)handlarna slåss om – även producenterna. Precis den här trenden blir allt vanligare i gränslandet mellan egen tillverkningskedja och inköp bara från externa leverantörer. Slutkanalen hjälper producenter för att uppa sitt game för att öka mängd och kvalitet och för att få mer exklusiva relationer med, i det här fallet, bönder. Det sistnämnda för att på så sätt inte lika mycket behöva erbjuda mer än konkurrenter.
E-handelsplattformen Shopify är ett av de företag som har gynnats absolut mest av coronakrisen, när högvis med småföretagare tvingades snubbla ut på nätet för att kunna fortsätta med sin verksamhet. En av Shopifys stora fördelar är sannolikt det som varit kärnan sedan starten: att det är förhållandevis enkelt att snabbt dunka upp en egen webbshop utan särskilt mycket IT-kunskap eller behov att fixa de deltjänster som behövs för att kunna driva en e-handel.
Nu har Shopify förstås växt långt bortom sitt 1.0-liv och erbjuder numer retail as a service. Både online och offline. Komplett med snudd på automatiserad marknadsföring. Men en del av Shopify som man kanske inte tänker på är numer en riktigt viktig intäktskälla för företaget: företagets egen Appstore.
Okej, nu pratar vi inte fullt ut om en regelrätt appbutik som den Apple och Google driver, men likt de två företagen så låter Shopify externa utvecklar produktutveckla åt dem – och tar del av intäkterna. Hur bra går det? Så pass bra att Shopify nu har skrotat avgiften för den första miljonen dollar som tredjepartsappar drar in under ett år och sänker avgiften för intäkter över den gränsen till 15 % (den tidigare avgiften var 20 %).
Så även om Shopify i sig inte är en e-handlare som Amazon, Alibaba eller JD.com så går kanadensarna allt mer samma väg: det är inte de rena e-handelstjänsterna som står för den största delen av vinsten.
Det här är ett milt sagt oväntat drag från Apple. Nytt uppköp: Primephonic. En musikströmningstjänst som Apple Music. Men något mer… nischad. Primephonics fokus är klassisk musik.
Ja, att Apple köper en klassisk katalog för att utöka sitt erbjudande inom den här genren är inte helt konstigt (även om rättigheterna hade kunnat fixas direkt utan att behöva köpa en konkurrent/inte konkurrent till Apple Music). Inte heller att Primephonic-appens ”funktionalitet och spellistor” kommer att integreras i Apple Music. Däremot det här beskedet: Apple planerar att ta fram en separat Apple Music-app bara för klassisk musik.
Till skillnad från exempelvis Shazam så kommer Primephonics tjänst att stängas ned rätt omgående. På sätt och vis så kommer Apple alltså att återlansera Primephonic med en Apple-logga.
Primephonic-materialet (och befintlig klassisk musik) kommer att finnas även i vanliga Apple Music, så Apple tänker sig alltså att om man kan göra en genrespecifik app, med genrespecifika funktioner, kan locka fler Apple Music-kunder. Vilket förstås gör att jag nu undrar: kommer Apple släppa fler genreappar? Som för jazz?
https://www.theverge.com/2021/8/30/22648604/apple-acquires-primephonic-classical-music-streaming-service
Ny officiell siffra från Youtube. Om Youtube Music, Googles Spotify-konkurrent, alltså. Den nya siffran betalande användare är nu ”över 50 miljoner”.
Som jämförelse har Spotify enligt senaste siffrorna 165 miljoner betalande lyssnare, Tencent Music över 66 miljoner, Apple Music över 60 miljoner och Amazon Music över 55 miljoner. Men alla de här siffrorna är egentligen helt irrelevanta som jämförelse.
De som är aktuella, förutom Youtubes, är Spotifys och Tencent Musics om avser antalet vid slutet av Q2 i år. Apples är från 2019 och Amazons från 2020. Men Youtubes siffra avser även (vad det verkar) prenumeranter på Youtube Premium – alltså betalabonnemanget för hela Youtube. Youtube och Apple räknar dessutom in provabonnemang för att snygga till siffrorna.
Att Spotify är rätt ohotad etta är det nog inget snack om. Hur ordningen ser ut därefter, om man skulle räkna på samma sätt, är däremot betydligt mer oklart. Även hur långt avståndet upp till Spotify är för tvåan.
Men oavsett. Yotube har nu alltså 50 miljoner som betalar för innehåll (ja, eller för att slippa reklam). Ja, eller som förmodligen kommer betala när provperioden har löpt ut. Så 50 miljoner. Ish.
YouTube Music hits 50 million subscribers earlier than expected
Back in the third quarter of 2020, Google said it had 30 million YouTube Premium and Music Premium subscribers. YouTube Music now has over…
Spotify satsar mycket på att få mer av användarnas skärmtid, istället för att bara vara det som en musikapp oftast blir: play and forget. Nu kommer ännu en funktion på det temat, samtidigt som det också är del av Spotifys ambition att göra appen mer social: Blend. En funktion som gör det möjligt för två användare att få en gemensam lista baserad på respektive användares smak. Dessutom får man en matchningsprocent för att se hur lika varandra man är.
Det intressanta är att funktionen funkar både för annonslyssnare och betallyssnare. Inget konstigt i sig, så är det med mycket i Spotify. Men som artikeln är inne på är det här också ett försök att göra annonslyssnarna mer aktiva. Ju mer tid i appen, desto större chans att de blir betallyssnare (a.k.a. dem Spotify tjänar majoriteten av pengarna på). Finns förstås upsellfunktioner som gör att betallyssnarna kan få ut mer av Blend. Och det kan säkert bli ännu mer perks längre fram.
Spotify officially launches Blend, allowing friends to match their musical tastes and make playlists together | TechCrunch
Spotify today is officially rolling out to global users its shared playlist feature called Blend, with a few changes. Earlier this summer, Spotify had
Spotify öppnar upp mer: nu kommer det bli möjligt för poddare att ladda ner en lista med alla e-postadresser som tillhör dem som prenumererar på en podd. En möjlighet att mer direkt kunna kommunicera med sina lyssnare utanför podden – men lite typ inom Spotifys ekosystem.
En schyrrans grej som Spotify bjussar på alltså (även om jag misstänker att det GDPR-mässigt kanske finns vissa saker som behöver styras upp). Spotify delar det som så många jagar nuförtiden: förstahandsdata. I det här fallet en rätt personlig datapunkt.
Men så kan jag inte låta bli att känna att tajmingen är rätt… intressant.
Senaste dagarna har Apple gått med på ett par rätt småstora eftergifter i sitt Appstore-upplägg. En av dem är att apputvecklare för första gången får rätt att kommunicera till sina användare att det finns andra betalsätt än Apples eget. Inte inuti själva appen (även om Apple nästan samtidigt också har gått ut med att vissa appar får rätt att ha en länk till en extern kontoskaparsida och därmed i praktiken en extern betalsnurra), men på andra sätt. Som via mejl.
Det känns helt enkelt som att Spotify släpper den här nya funktionen lite proaktivt, eller kanske till och preventivt, för att inte riskera att hamna i en diskussion om att man låser in sina poddare. Kan vara dåligt för Spotifys pågående juridiska duster med Apple.
Spotify Now Allows Podcasters to ’Download a List’ of Subscribers’ Emails
Spotify is now allowing podcasters to access their subscribers’ email addresses, company officials have confirmed.
Ljud! Ljud!! LJUD!!! Nästa plattform att bli med ljud: Roblox. Ja, eller mer ljud åtminstone. Nu siktar Roblox på att komplettera textchatten med en ljudmotsvarighet. Helt i linje med hur onlinespel och onlinespelvärldar utvecklas – de förvandlas allt mer till nästa generations sociala medier.
Däremot siktar Roblox på att göra något som är snäppet mer sofistikerat än en traditionell ljudchatt. En närhetsbaserad röstchatt. Du ska kunna prata med dem som du är nära i Roblox virtuella värld. Vill du prata enskilt med någon? Gå iväg till ett enskilt ställe med Roblox-avatarerna.
Tanken är alltså att det ska kännas som i, tja, verkligheten. Eller kanske snarare i den fysiska verkligheten.
Föga förvånande kommer Roblox ta det väldigt lugnt med att rulla ut funktionen. Vi pratar om en plattform som framförallt har väldigt unga användare. Facebooks modereringsutmaning upphöjd i Roblox.
Voice chat is coming to Roblox | TechCrunch
As one of the frontrunners in the race to build the metaverse, Roblox is thinking ahead to what virtual worlds really need. And while the platform has had
Vilka funktioner är obligatoriska för techbolag 2021? Liveljud, förstås. Amazon har haft problem med techöversynsmyndigheterna eftersom de har legat hopplöst efter på det här området. Nu ser Amazon ut att rätta sig i ledet: e-handlaren kan vara på gång med en egen funktion.
Däremot pratar vi inte ännu en Clubhouse-kopia, utan ytterligare en tjänst i Amazon Music. Stöd för att livesända musik, alltså. Som konserter.
Inte alls särskilt förvånande. Amazon har allt mer börjat bygga in Twitchs funktioner i andra tjänster och det här är på sätt och vis del i det. Men det är också en integration åt andra hållet: Amazon har rätt länge jobbat för att bredda Twitch bortom sina spelrötter och livemusik skulle förstås passa in bra här.
Men så finns det ytterligare en synergi som kan vara aktuell här: en där Twitch blir lite av spindeln i nätet.
Senaste åren har två kanaler blivit rejält mycket viktigare för skivbolagen, både för att marknadsföra och konsumera musik: sociala medier och spel. Där konserter i spelvärldar börjar bli lite vardagsmat. En livemusiktjänst kan alltså knyta ihop Twtich, Amazon Music, Prime och Amazons förhoppning om att få snurr på sin egen onlinespelvärld.
Amazon may jump into live audio with a focus on music
Amazon is reportedly developing a live audio feature that would revolve around music, rather than simply copying Clubhouse.
Amazon uppges vara på gång att ta ännu ett hårdvarusteg: en egen TV. En helt vanlig TV. Fast med Amazon-loggan på baksidan.
Som sagt: uppgifter om att det är på gång så inget bekräftat. Men med tanke på Amazons allt bredare flora av uppkopplade prylar, plus de allt större videoambitionerna, så är det rätt troligt att det stämmer.
En av Amazons största utmaningar, precis som för Facebook, är att de saknar en sak för att verkligen kunna bygga upp ett fullständigt integrerat ekosystem på konsumentsidan: en egen mobilplattform. De är beroende av att Apple eller Google sitter mellan Amazon och slutkunden.
Väl medvetna om att det är lite… uppförsbacke att släppa en egen mobil. Framförallt eftersom de allra helst vill ha sitt eget operativ för att inte behöva luta sig mot Google. Det är därför som Amazon storsatsat främst på att få in andra slags prylar i våra hem. Amazon har även rampat upp ambitionerna på mobilsidan, men då gällande en annan slags mobilitet: att få in sina tjänster och Alexa i bilar för att på så sätt få till det som både Apple och Google har: finnas på jobbet, hemma och däremellan.
En egen TV handlar därför för Amazon främst inte om att dra in en massa pengar på TV-försäljning, utan just få ytterligare ett gränssnitt till slutkunden som de själva kontrollerar.
Amazon is reportedly making its own TVs
Out as soon as October, one model will be manufactured by TCL but contain Amazon branding, while one (coming later) will be made in-house.
Vad har du alltid saknat med din iPhone? Precis! Att kunna ringa samtal med obekväm fördröjning! Det är precis vad det senaste iPhone 13-ryktet handlar om: att nästa iPhone-generation kan få stöd för satellitsamtal. Att det alltså går att koppla upp iPhonen via satelliter istället för via de vanliga mobilmasterna för att på så sätt kunna nå omvärlden även från delar av planeten som är vita uppkopplingsfläckar.
Vi kan väl säga att det här ryktet är ett av de kanske lite mindre… troliga. Det lär inte heller vara den funktion som kommer få drösvis med människor att springa benen av sig. Men samtidigt är ryktet inte helt orimligt. Kanske inte just tidplanen, att vi alltså får en iPhone med den här tekniken om mindre än en månad, men däremot ATT det kan vara på gång.
Elon Musks SpaceX meddelade för någon vecka sedan att de numer har 100 000 kunder för sitt rymdinternet Starlink. Det internetabonnemang som alltså kopplar upp sig via SpaceX:s växande nätverk av lågflygande internetsatelliter. Det börjar alltså bli mer kommersiellt gångbart. Men inte bara det: det har spekulerats i att Apple själva också är på gång med något motsvarande. Kanske inte egna satelliter, men väl ett Apple-rymdinternetabonnemang i samarbete med någon annan. Ja, eller vem vet. Vi kanske snart har iSatelliter som svävar över våra huvuden.
Anledningen? Ja, även om det officiellt lär pratas om att tillgängliggöra internet för fler så handlar det förstås i slutändan om ungefär samma sak som, säg, Apple Pay. Att skaka och och börja runda befintliga strukturer för att kunna tjäna pengar på det själv.
The iPhone 13 could have satellite connectivity
Analyst Ming-Chi Kuo told analysts he expected the iPhone 13 to support LEO connectivity thanks to a custom Qualcomm X60 baseband chip.
Senast ut att tillverka egna chip till sina mobiler: kinesiska Xiaomi. Gör därmed alltså som Apple, Google, Samsung och Huawei.
När vi nu börjar nå peak ungefär alla komponenter i en mobil (skillnaderna mellan generationer blir allt mindre rent hårdvarumässigt) så är en anledning till den här trenden möjlighet att mer skräddarsy chip till de behov som ett företag har för sina mobiler. De kan därmed stå ut från konkurrenter (kanske viktigast för Android-tillverkarna, because, tja, iOS-monopol), inte minst eftersom de kan erbjuda saker som inte andra kan shoppa sig till hos samma leverantör.
Men den absolut viktigaste anledningen är förstås det som blev smärtsamt tydligt under pandemin – och fortfarande – för alla mobiltillverkare. Och överlag nära nog alla som har någon form av chip eller halvledare i sina prylar: om man inte får tag i några chip så är det svårt att tillverka det man vill sälja. (Blev som absolut mest Moment 22-metaironiskt när bristen på chip gjorde att det inte kunde tillverkas tillräckligt många robotar som tillverkar chipen – eftersom även de behöver chip…). Det handlar helt enkelt om att säkra tillverkningskedjan. Bara att fråga Volvo och Scania hur viktigt det är just nu.
Det här gör i sin tur att de stora mobiltillverkarna förmodligen på sikt också kan bli stora på chipsidan. Att de alltså kan sälja sina chip – säg äldre generationer – även till andra.
Xiaomi Follows In Footsteps Of Apple And Samsung With Its Own Smartphone Chip
Xiaomi hopes to take control of its destiny with its own chip.
Så har världen fått ännu en elbilstillverkare: mobiltillverkaren Xiaomi.
Ja, eller IoT-tillverkaren, vid det här laget. Även om många här hos oss kanske mest känner till Xiaomi som ett mobilmärke så har bolaget numer en rätt bred produktportfölj med uppkopplade grejer. Så på det sättet känns steget inte särskilt så långt.
Och det känns heller inte särskilt konstigt att just mobiltillverkare rätt unisont jobbar med (självkörande) bilar: det handlar ju om… mobilitet. Bara på lite olika sätt.
Smartphone manufacturer officially joins EV market as Xiaomi Automobile
Consumer electronics company Xiaomi has entered the EV market after completing its registration in China as Xiaomi Automobile Co. Ltd.
Får inte så länge sedan skrev jag om att Google Maps dels fick in ett antal nya elscooterleverantörer (se var olika leverantörers scootrar står) och dels att Maps börjar visa pris på olika former av vägtullar direkt i vägbeskrivningen (så att man kan se vad olika resealternativ kommer att kosta direkt i Maps). Här här vi en tjänst till på ungefär det temat: Cogo. Som vill bli Pricerunner för just elscootrar.
I dagsläget så har Cogo samlat ihop elscootrar från de arton triljarder bolag som nu erbjuder den här typen av fordon i en app. Det ska alltså bli enklare att se alla scootrar som finns runtomkring dig, oavsett leverantör. Tanken är att nästa steg alltså också kommer att erbjuda prisjämförelser.
Det här innebär i förlängningen också att det kan bli möjligt att genomföra ”realtidsauktioner” när priser redovisas. Att som i Pricerunner lista billigaste först för den sträcka som du är intresserad av. Priset som rapporteras in från de olika elscooterbolagen i sin enklaste form, men det kan förstås på sikt också handla om möjlighet att köpa annonser/mer synlighet i sökresultatet. Ja, eller att det som sagt var sker en prisdumpningsauktion i sökögonblicket.
Jag tror att frågan snarare är ”när” än ”om” Google Maps kommer att erbjuda precis det här.
De gör ”Pricerunner” för elsparkcyklar: ”Kan skilja nära 250 procent i pris”
Europa översköljs av mobilitetsbolag som erbjuder allt ifrån elsparkcyklar till bilar. Men kampanjer och kreativa prismodeller gör att skillnaderna för kunderna blivit i princip omöjlig att följa. Nu vill den svensk-danska appen Cogo prisjämföra de flera hundra aktörerna.
Om man behöver en bil nuförtiden, eller något fordon överhuvudtaget för den delen, så förväntar vi oss att man inte behöver ta sig tvärs över stan för att kunna hämta fordonet. Det är därför som det finns en triljard elscootrar i Stockholm nuförtiden. Det här har bildelningsbranschen försökt lösa på lite olika sätt – allt från att ungefär samma upplägg som elscootrarna (att man ställer bilen där man är när man inte behöver den längre) till att någon anställd kör bilen dit den ska vara och tar sig därifrån på annat sätt.
När väl bilarna blir självkörande så är det här problemet förhoppningsvis inte längre ett problem, men fram till dess så har startupen Halo försökt lösa det här på ett mellansätt. När du behöver en bil så appbokar du den på vanligt sätt och sedan kör någon hem bilen till dig. Fast på distans. Fjärrkörning, alltså.
Ny bildelningstjänst fjärrstyr bilen hem till dig – spås skaka om branschen
En ny startup i Las Vegas spås skaka om mobilitetsbranschen rejält. I Halos nya bildelningstjänst fjärrstyrs bilen nämligen till din port när du behöver den, skriver Automotive News.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Senaste månaderna har temperaturen stigit inom köp nu, betala senare-området. Jättar som PayPal och Apple har börjat rulla ut eller testa egna lösningar som gör det möjligt för kunder att dela upp sina betalningar. Sen har vi förstås också svenska Klarna som storsatsar på samma marknad (Klarna positionerar sig mer eller mindre rätt hårt som företaget som uppfann hela konceptet, även om det lite väl mycket historierevidering). Nu blir det ännu trängre: Amazon har börjat testa sin egen motsvarighet. Köp över 50 dollar kan delas upp vid utcheckningen.
Okej, nu är det inte Amazons egen lösning om vi ska vara formella. Det handlar om ett samarbete med Affirm, som alltså är den riktiga Klarna-konkurrenten i sammanhanget. Men att Amazon nu alltså ser ut att vara hyfsat nära (test i liten skala, men inget utrullningsdatum än) att trycka på kreditköpsknappen kan förstås driva på hela fenomenet rätt rejält. Att Amazon valde Affirm istället för exempelvis just Klarna var förstås en enorm fjäder i hatten för Affirm. Föga förvånande rusade Affirm-aktien med 30 % när samarbetet annonserades.
Det handlar däremot inte om räntefria köp över hela banan. Beroende på ”kundens kredithistorik och priset på varan” så får kunderna en ränta som ska spänna mellan 0 och 30 %. Och den övre delen i det spannet är ju… en bit från räntefritt. (En räntesats som snudd på ligger på sms-lånnivå.)
Men det kanske mest intressanta i uttalandet om samarbetet är att ”kunder inte kommer att debiteras förseningsavgifter eller andra dolda avgifter”. Det här håller nämligen på att börja bli lite av en trend: att företag som erbjuder kreditköp inte smackar på förseningsavgifter (nyligen meddelade PayPal att deras tjänst kommer skrota förseningsavgifterna från och med 1 oktober i år). Det som med andra ord har varit en stor kassako för Klarna kan vara på väg bort. Blir intressant att följa utvecklingen här.
Amazon is working on a buy-now-pay-later option
Amazon has teamed up with Affirm, a major player in the buy-now-pay-later space. Amazon is testing this feature with select customers for now.
När en tjänst exploderar i intresse och användning så ökar också granskningen av dem. Och kritiken mot dem. Bara att fråga Zoom eller Clubhouse. Senaste året eller så har kinesiska modehandlaren Shein gått som en e-handelsraket runt om i världen och toppat appnedladdningslistor på flera håll. En kombination av Gen Z-savviness och hyperlokala och snabbframtagna kollektioner. Nu visar det sig att en förklaring är att Shein också har aceat en annan klassisk disciplin (åtminstone förr): skamlöst piratande.
Vad det handlar om är vid det här laget rätt många anklagelser av att Shein helt enkelt har snott designer från mindre designers utan att ge vare sig erkännande eller ersättning. Något som också verkar ha hänt i Sverige. Och vi pratar inte H&M-kopierande utan betydligt mer karbonkopierande än så (</gammal referens>). Sheins fash fashion har alltså byggt på att man snott från andra. Dessutom verkar Shein ha angett felaktiga förhållanden för sin produktionsställen.
Shein gör alltså som så många andra startups. Som Facebook tidigt sammanfattade sin filosofi ”move fast and break things”. Eller åtminstone ta några väl valda genvägar genom kurvorna. Shein gillas mycket av sina (framförallt unga) kunder, så de är bevisligen beredda att sätta varumärket på spel i jakten på marknadsandelar. Problemet är förstås att den inställningen kan bita dem i rumpan längre fram och sannolikt tvinga dem att lägga allt mer tid på att putsa till fasaden.
Det är ett jobb som kan bli både kostsamt och energikrävande. Bara att fråga Facebook.
https://www.independent.co.uk/life-style/fashion/emma-warren-shein-stolen-design-bee-hoodie-instagram-a9683551.html
Walmart gör en Amazon. Igår lanserade den amerikanska detaljhandelsjätten den nya tjänsten Walmart GoLocal. Walmart börjar sälja sin logistik till andra. Dessutom som white-label-tjänst, så att företag som kan utnyttja tjänsten kan marknadsföra tjänsten som sin egen. Kommer framförallt fokusera på sista metern-leveranser, som namnet antyder.
Men med tanke på att Amazon inte erbjuder något liknande – varför Amazon-parallellen? Upplägget att ta en intern kostnadspost, produktifiera den och förvandla den till en extern intäktskälla. Alltså det som Amazon framförallt har gjort med molntjänsten AWS. En mer relevant jämförelse i sammanhanget kanske skulle vara kinesiska JD. com som också erbjuder sitt logistiknätverk frikopplat från den egna e-handelsdelen.
Med tanke på att Walmart alltså har valt den lokala vinkeln så är det framförallt företag som Uber Eats, DoorDash och Instacart som Walmart nu fullt ut siktar på att konkurrera med. Men ambitionerna kan förstås växa. Dessutom skulle det rent teoretiskt kunna bli så att någon fraktfrilansare skulle kunna få för sig att använda Walmarts lösning för att köra åt… Amazon. (Inte särskilt troligt, men hej.)
Frågan är inte så mycket OM Amazon kommer att få fraktverksamhet på egna ben, utan snarast när.
Walmart Launches Walmart GoLocal, a New Delivery as a Service Business
BENTONVILLE, Ark., Aug. 24, 2021 – Today, Walmart announced the creation of a new line of business – Walmart GoLocal – which extends its expertise in delivering goods to customers to businesses of all sizes.”In an era where customers have come to expect speed and reliability, it’s more important than ever for businesses to work with a service…
Det skakar rejält kring Appstore den här veckan. Sydkorea är på gång att klubba en lag som gör det förbjudet för appbutiker (läs: Appstore och Google Play) att ta ut avgift för köp inuti appar, en gruppstämning från amerikanska iOS-utvecklare slutade med en förlikning där Apple för första gången låter utvecklare informera andra betalsätt än Apples eget (fast infon får fortfarande inte finnas i själva appen, bara skickas på andra sätt, som mejl) och sist men inte minst erbjöd Apple publicister att få lägre Appstore-avgift (15 % istället för 30 %).
Ja, fast det sistnämnda har förstås en jättehake: erbjudandet gäller för de publicister som går med i Apples nyhetsaggregerare News. Det i sin tur innebär att publicisterna måste formatera anpassa innehållet för Apple News eget format. Ja, och dessutom måste publicister tillhandahålla ”professionellt originalinnehåll”. Och erbjuda en egen, fristående iOS-app.
Nu har jag inte riktigt koll på hur Apple har definierat sitt Small Business-program som ger apputvecklare som drar in mindre än 1 miljon dollar om året 15 % istället för de vanliga 30 % första året. Jag utgår från att även publicister omfattas av det och att många därmed betalar 15 % oavsett. Men så är det förstås inte den lilla lokala tidningen som det här erbjudandet riktar sig till, utan de stora drakarna.
En del av det här erbjudandet är alltså en förhoppning från Apple att på så sätt faktiskt få mer innehåll till News (som går lite… sådär). Men publicisterbjudandet och förlikningen med de amerikanska utvecklarna handlar förstås om ännu ett försök från Apple att göra kritiker, politiker och regleringsmyndigheter på bättre humör. Så att Apple kan stoppa det som nu alltså håller på att hända i Sydkorea.
Apple will take a smaller cut of publishers’ sales if they join Apple News
Apple announced a new way for publishers to earn more money on its platform: the News Partner Program offers publishers a smaller 15 percent fee on subscriptions if they use Apple News and the Apple News Format.
I samband med Netflixs senaste kvartalsrapport tidigare den här månaden så meddelade företaget att de tänker bredda verksamheten med mobilspel, som kommer vara del av det vanliga abonnemanget (till att börja med, åtminstone). Nu har de dragit igång de första testerna. I Polen, av alla länder. Och bara för Android.
Egentligen är nyheten i sig ganska liten, alltså. Men det finns två intressanta saker här.
Den ena är att spelen bor i Netflix-appen, i flödet tillsammans med det övriga innehållet. På ett sätt logiskt, i och med att det är innehåll i samma abonnemang. Men det är ett tecken på att Netflix hoppas att innehållet ska driva trafik till videoinnehållet.Ja, åt båda håll, men åtminstone initialt till videoinnehållet.
Det i sin tur kan vara anledningen att testet bara körs i Android-appen. För att installera spel så slussas du till Google Play och spelar sedan via Netflix-appen. Det i sig innebär, krasst talat, att Netflix-appen blir en appbutik. Alltså precis det som Apple inte tillåter och som har gjort att de spelströmningstjänster som har släppts för iOS senaste året har tvingats hitta på klunkiga omvägar. Netflixs upplägg kan vara tillräckligt för att få Apples godkännande, men det är långtifrån säkert.
Netflix starts testing Android games for users in Poland
Netflix is now allowing subscribers in Poland on Android to play two Stranger Things games as part of their Netflix subscription. The move is the company’s next step into gaming.
Det märks att Netflix har börjat få rejält mycket motvind. I veckan började Netflix testa sin nya mobilspelsverksamhet och de meddelade också att de kommer att arrangera sitt första fanevent 25 september.
Den som rattar in (ja, eller drar igång videoströmmen) kan se fram emot tre timmar som kommer att bestå av ”nyheter, premiärer, nya trailers, exklusiva klipp, interaktiva paneler och samtal med skaparna och stjärnorna från Netflix”. En hypesittning för 2021/2022-säsongen, om man så vill.
Netflix har alltså till sist insett att det inte längre räcker att bygga det för att folk ska komma. Inte ens när det handlar om originalinnehåll.
Det absolut bästa? Eventets namn. Tudum. Som ska symbolisera… Netflixs klassiska ljudlogga.
Netflix’s ’Tudum’ fan event will bring trailers, interviews, and announcements for its originals on September 25th
Netflix has announced its first online fan event, called Tudum, which promises three hours of interviews, trailers, announcements, and more on September 25th.
I början av året var Clubhouse, Gamestop och NFT några av de absolut mest trendande fenomenen. Sedan dess har hypen för alla tre svalnat betänkligt. Åtminstone uppmärksamhetsmässigt. Men även om mainstreamstrålkastarna har slocknat för tillfället så betyder det förstås inte att de tre har gått och dött. Inte minst när det gäller NFT:er så dyker det med jämna mellanrum upp nya milstolpar för tekniken. Som den här: Anthony Hopkins senaste film Zero Contract blir första långfilm att ha premiär som en NFT.
Vad innebär det här? NFT är en teknik som är tänkt att kunna göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsad upplaga, precis som fysiska objekt. Och nu är det alltså dags för det som ska vara första stora långfilmen att visas för för dem som har köpt en, tja, NFT-biljett.
Tittandet och försäljningen skrev via Vuele, som är en plattform som är tillägnad just NFT-visning och distribution av film direkt till konsument. 2020-talets motsvarighet att köpa en dvd. Att en film med en så stor stjärna som Hopkins alltså nu har exklusiv premiär här är förstås en jättefjäder i Vueles hatt.
Den som köper Zero Contract som NFT istället för att titta på den via någon med traditionell kanal ger dessutom tillgång till en hög extramaterial. Som bakom kulisserna-material, bonusklipp och ”exklusiva frågestunder”.
Anthony Hopkins’ Latest Film Will Premiere As An NFT
Zero Contact, a new thriller featuring Anthony Hopkins, will become the first full-length feature film offered as an NFT.
Ett intressant köp för spelmotorföretaget Unity: Unity har lagt vantarna på Oto. Vad gör Oto? Ett AI-baserat chattanalysverktyg. Varför? För att försöka stävja trakasserier och allmänt dålig stämning i onlinespelsplattformar.
Otos funktion är helt enkelt att ligga och lyssna på vad som sägs av och mellan spelare. Mer specifikt att lyssna på tonlägen (både i röst och text). Saker som ”tonlägen, intonation, volym och mänskliga känslor som uttrycks när människor interagerar”. Med andra ord: typ saker som att folk skriker och använder en mindre trevlig del av ordförrådet.
När Oto tycker att någon skulle behöva chilla lite så pingar den en mänsklig moderator som sedan får gå in och avgöra om situationen måste styras upp eller om ännu hårdare insatser krävs mot enskilda spelare. Som att helst enkelt stänga av folk. Oto i sig kastar alltså inte ut folk (även om det förstås skulle gå att göra det. Hej, Amazon har ju börjat algoritmsparka folk.)
Oto är helt enkelt det som sannolikt är det mest troliga framtidsscenariot för AI-tekniken. IA snarare än AI. Intelligence augmentation. Att använda AI-baserad teknik för att göra sållningen och grovjobbandet till det beslutsunderlag för människor.
https://venturebeat.com/2021/08/24/unity-acquires-ai-chat-analysis-platform-oto-launches-toxicity-in-gaming-report/
Senaste onlinetjänst att skapa ett program för stötta sina innehållskapare: Giphy. Tjänsten lanserar nu sin egen innehållsinkubator Creators Club. De tolv första Giphy-kreatörerna har redan valts ut och kommer få hjälp av ett ”dedikerat team” hos Giphy (eller strikt talat hos Facebook, som numer äger tjänsten) med att levla upp sitt innehållsskapande.
I takt med att de stora innehållsplattformarna allt mer börjar slå i tillväxttaket så hårdnar inte bara kampen om användarnas ögon, utan också deras händer. Typ. Att det blir allt viktigare att ha kreatörer som skapar innehåll (helst exklusivt sådant) som drar in och håller kvar användarna. Det i sin tur har gjort att det kastas allt mer pengar efter innehållskapare. Och byggs allt fler funktioner och möjligheter att tjäna pengar på sitt innehåll.
Ja, fast inte på LinkedIn. Numer den enda stora plattform med noll möjligheter att direkt tjäna pengar på innehåll på plattformen.
GIPHY Collaborates With (And Pays) Creators As Part Of Its New ’Creators Club’ – Tubefilter
Facebook-owned GIPHY has launched Creators Club, a collaborative program where it will work with creators to make original GIFs and short videos. Each Each Creators Club member will work with a ”dedicated team” at GIPHY’s Los Angeles creative studio that will provide them with guidance, professional opportunities, custom learning sessions with industry experts, and an undisclosed amount of funding ”to help elevate Creators’ endeavors to the next level,” GIPHY says.
2018 rullade (hoho) Google-ägda Waymo ut vad som ska ha varit världens första kommersiella taxitjänst med självkörande bilar. Förra året öppnade Waymo så tjänsten för alla användare. Ja, alla användare som bodde i Phoenix. Men nu börjar det bli dags för Waymo att börja skala upp. Next stop: San Francisco.
Så ja. Fortfarande… rätt begränsat upptagningsområde. Och likt hur det började i Phoenix så blir det mer eller mindre ett inbjudningsförfarande för att få chans att köra i en bil utan mänsklig förare (även om det fortfarande kommer sitta en säkerhetsförare i passagerarsätet).
I Kina har Baidu kommit ännu längre med sin tjänst. Vi kommer alltså allt närmare en tid när självkörande taxibilar kan bli vardagssyn på gatorna runt oss.
Waymo launches robotaxi service in San Francisco | TechCrunch
Waymo, the self-driving vehicle company under Alphabet, has launched a robotaxi service that will be open to certain vetted riders in San Francisco. On
Avdelningen: saker jag inte ens visste att det fanns ett behov av. Men tydligen. Facebook arbetar på en teknik som gör det möjligt att projicera dina ögon på utsidan av ett par VR-glasögon.
Varför har någon ens kommit på den här idén? En av utmaningarna med VR är att man fortfarande behöver rätt klunkig utrustning för att kunna använda tekniken. Ett par VR-glasögon, eller kanske snarare ett VR-set. Det i sin tur gör att användaren är helt avskärmad från omvärlden. Nästan åtminstone, eftersom det finns VR-set som har stöd för att strömma in verkligheten till VR-användaren. En direktsändning av omvärlden, som kan visas upp för den som har på sig VR-setet så att hen på så sätt slipper ta av sig utrustningen. VR-sets motsvarigheten till att stänga av brusreduceringen i ett par hörlurar, typ.
Men människorna i omgivningen ser fortfarande inte VR-glasögonbärarens ögon, även om hen kan se omgivningen. Enter: ögonprojicering. Samma grundupplägg som gör det möjligt att se världen utanför VR-glasögonen – fast tvärtom. En direktströmning av användares ögon, fast på utsidan av glasögonen. Alla kan se varandra i ögonen!
Så…. det kanske inte riktigt ligger högst upp i listan över saker som Facebook tänker att storsatsa på kommersiellt. Krasst talat handlar det mest om ett forskningsprojekt för att överhuvudtaget visa att det går. Eller snarare: göra det mer ”naturligt” än tidigare försök att göra samma sak.
Och, tja, det är inte helt tossigt. Kanske inte så att folk skriker efter tekniken nununu, men pandemin har visat inte bara fördelarna med digital kommunikation utan också tillkortakommandena. Att det fortfarande är en rätt bra bit kvar till umgänge i samma fysiska rum (på gott och ont). Det här experimentet är ett sätt att försöka slipa ned trösklarna ytterligare lite.
https://www.theverge.com/2021/8/4/22609564/facebook-reality-lab-reverse-passthrough-vr-prototype-research-siggraph
Uppgifter om ännu en rätt stort företagsuppköp: Bytedance uppges ha köpt VR-hårdvarutillverkaren Pico för nästan 7 miljarder kronor. Med andra ord: TikTok har köpt ett VR-företag.
Att TikTok-ägaren skulle göra en Facebook och ge sig in på VR-området kommer kanske inte som en jätteöverraskning (senaste tiden har TikTok börjat kopiera andra snarare än det omvända som varit normen senaste åren). Men det verkar inte vara ett VR-köp i mängden. Pico ska tydligen vara Kinas största VR-tillverkare och producerar exempelvis Oculus Quest-konkurrenten Neo.
Det handlar som sagt var om obekräftade uppgifter, men känns spontant rätt rimligt. Det som däremot känns lite mer överraskande är timingen: med tanke på hur vilt Kina svingar med regleringssläggan mot landets techbolag just nu så skulle det kunna vara att utmana ödet att köpa sig till sig fler bolag just nu. Men just därför kan vi nog anta att ett eventuellt uppköp sker väldigt mycket med myndigheternas goda minne.
I det korta perspektivet kan vi gissa att Bytedance jackar in Pico i sin allt mer uttalade spelambitioner – och än mer satsar på VR-spel. Längre bort på horisonten lär vi sedan hitta ungefär Facebooks (och andras) metaverseambitioner. Virtuella världar för allt från underhållning till arbetsliv.
Bytedance Reportedly Buys Pico for 5 Billion Yuan
TikTok’s parent company Bytedance is rumored to have invested 5 billion yuan ($771 million) in acquiring Chinese VR hardware maker Pico.
Förra året kunde gigföretag som Uber och Lyft räkna hem en rejäl seger i och med att folkomröstningen kring Proposition 22 i Kalifornien gick företagens väg. Prop 22 innebär att gigföretag inte behöver klassa sina förare som anställda. De måste fortfarande erbjuda en del förmåner, men slipper alltså ta ett fullständigt arbetsgivaransvar i delstaten. Nu har en domare underkänt hela lagen och konstaterat att den bryter mot USA:s konstitution.
Likt Amazons kamp mot lagerarbetares försök att organisera sig fackligt så var folkomröstningen kring Prop 22 väldigt viktig för gigföretagen. Så pass att de plöjde ned 200 miljoner dollar i lobbandet för lagen, vilket gjorde den till den mest lobbyintensiva kampanjen i Kaliforniens historia. Det i sin tur betyder att sista ordet förstås intet är sagt och utslaget är redan överklagat.
Fortsättning följer, kort sagt. Samtidigt som såväl USA som EU allt mer driver på för att gigare – i de företag som bygger hela sin verksamhet på upplägget – ska klassificeras just som anställda.
California judge rules gig worker initiative utilized by Uber and Lyft is unconstitutional | CNN Politics
A California judge ruled Friday that the costly and controversial 2020 ballot measure exempting firms like Uber and Lyft from having to classify their gig workers in the state as employees rather than as independent contractors is unconstitutional.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Amazon fortsätter ta kliv ut i den fysiska världen. Den fysiska butiksvärlden. Nu kommer uppgifter från Wall Street Journal att (e-)handelsjätten har planer på att öppna ”flera” varuhus i USA. Typ Åhléns.
Det verkar alltså handla om diversebutiker till skillnad från de mestadels renodlade matbutiksformat som Amazon mestadels har rullat ut. Men inte heller den här typen av butiker är helt nya för Amazon. Bland företagets numer sju (fler?) olika butikskoncept finns Amazon 4-Star som säljer ungefär vad det heter: saker som fått minst 4 stjärnor i snittbetyg på Amazon.
Det känns väldigt troligt att det mycket kommer handla om Amazons egna varumärken. Mer specifikt det enda stora Amazon-varumärkessegment som inte har någon fysiska Amazon-närvaro: mode. Möjlighet att faktiskt prova kläderna för att på så sätt minska returkostnaderna. Och överlag ännu en marknadsföringsplats och en återlämningsplats för Amazon. (Överlag börjar ju fysisk butiksnärvaro allt mer bli den nya stortavlan.)
Skulle inte heller vara helt omöjligt att Amazon inspireras av sin egen frisersalong. Att det blir rätt mycket kring smink och skönhet också. Samt att vi nog kan tänka att Amazon gör en Macy’s/Facebook – upplåter popuputrymmen för trendiga onlinevarumärken utöver deras egna.
Amazon reportedly plans to open department stores, starting in California and Ohio
A Wall Street Journal report reveals Amazon is planning to open department stores in California and Ohio. The rumors point to locations stocked with clothing, home goods, and electronics, but we don’t know if they’ll include cashier-less Just Walk Out technology.
Vad är ett mediebolag nuförtiden? Ja, den definitionen har förstås varit rätt flytande ett bra tag vid det här laget, men numer är det mer luddigt än någonsin. Från stora konglomerat till enskilda individer – och allt däremellan. Faktum att det nästan går snabbare att räkna upp vilka företag som INTE har mediebolagsambitioner. Åtminstone video- eller ljudinnehåll i proffsklass enligt konstens alla tv-produktionsregler. Nu är det dags för kinesiska e-handelsraketen att ge sig in och leka på det här området.
I Sheins fall handlar det om en egen Project Runway, med bland andra Khloé Kardashian i juryn. 30 förhoppningsfulla wannabedesigners ska tampas med varandra i kampen om en prispott på 100 000 dollar. Ja och så kommer förstås vinnarens kollektion marknadsföras och säljas via Sheins plattform.
För Shein är det här en extra perfekt match. Två stora delar i Sheins framgångsresa har varit att snabbt trycka ut lokalanpassade kollektioner och starka social-band till sina kunder. Här möts de två alltså, när Shein förvandlar produktutvecklingen till underhållning på helt egna meriter.
Shein to Launch Design Competition TV Series
The show will follow 30 emerging designers as they compete to win $100,000 and will feature a star-studded panel of five judges, including Christian
Japp. Klart att även Walmart vill haka på kryptoracet. Nu gör de en Amazon och söker någon som ska bli ”Cryptocurrency and digital currency product lead” och därmed ansvara för att ”utveckla strategin för digitala valutor” plus produkter inom området.
Mycket handlar förstås om att Walmart vill vara med på tåget vad gäller att erbjuda möjlighet att betala med krypto. Men vi kan nog också anta att såväl Walmart som Amazon har betydligt större ambitioner än så. Som artikeln konstaterar så ligger lösningar för NFT:er nära till hands. Alltså den blockkedjebaserade teknik som gör det möjligt att sälja unika exemplar av digitala föremål. Att de båda handlarna alltså tittar på möjlighet att sälja betydligt mer digitala grejer. Och sannolikt också ta fram lösningar som sedan kan säljas vidare till andra (e-)handlare.
https://www.theverge.com/2021/8/16/22627111/walmart-cryptocurrency-payments-hire-amazon
Nytt köp för Roblox: Discord-konkurrenten Guilded. Ja, eller en wannabe-konkurrent, åtminstone. En tjänst som i det stora är rätt liten och ny.
Vad innebär det här? Ett rätt givet tillägg för köparen. Roblox är i sig en spelplattform, en egen liten spelvärld om man så vill, som främst vänder sig till yngre spelare. Med Guildeds produkt får Roblox bättre möjlighet att låta sina spelare interagera med varandra. De ”intressenter” som redan använder Guilded kan fortsätta göra det, eftersom det inte ser ut som att Roblox tänker stänga ner tjänsten för andra företag. Inte än, kanske ska sägas.
Och det är rätt mycket ett tecken i tiden: låta andra använda företagets tjänster snarare än att låsa in dem. Det i sin tur gör det möjligt att både få data och intäkter från externa företag. Och ja, kanske till och med konkurrenter.
Lika mycket i tiden är att Guildeds chattplattform också har stöd för att arrangera evenemang. Spelturneringar, alltså. Men det måste förstås inte vara det enda användningsområdet. För det är ju trots allt det som allt mer kännetecknar onlinespelplattformar, framförallt för unga spelare: de är sociala medier i sig. Med virtuella världar lika verkliga som de utanför skärmen.
Roblox acquires Discord competitor Guilded | TechCrunch
Roblox is using M&A to bulk up its social infrastructure, announcing Monday morning that they had acquired the team at Guilded that has been building
Rätt väntat besked: Amazon utökar sitt annonsekosystem med podcasts.
Amazon har gjort som ungefär alla andra musikströmningstjänster senaste året eller så: börjat erbjuda poddar som del av prenumerationerna. Och likt de flesta andra så kastar Amazon också högvis med pengar efter plattformsexklusivt innehåll. Ett införsäljningsargument för att stå ut från mängden, på samma sätt som på videosidan.
Att Amazon nu rampar upp annonsbiten inom podcastsegmentet är som sagt var inte särskilt oväntat. Amazon gör lite som Facebook och öppnar nya tjänster och funktioner för att kunna skaffa sig fler ytor att visa annonser på. Egenägda ytor. Det i sin tur gör att Amazon inte kämpar mot Facebook och Google på samma ställen och delvis inte heller om samma annonskronor (annonsdollars?). I alla fall inte så länge som den totala kakan fortsätter växa.
Amazon är redan en jätte på åtminstone den amerikanska annonsmarknaden, men vill förstås bli en ännu tyngre spelare. Än så länge har det gått lite… sådär för Amazons ambitioner att skaffa sig en rejäl position på spelsidan, men de lär fortsätta försöka till dess att de får snurr på den verksamheten. Och då lär annonserna följa på även där.
Under det kinesiska kommunistpartiets släggsvingande mot landets techbolag senaste tiden så är Tencent Music ett av de bolag som drabbats särskilt hårt. Tencent Music är WeChat-ägaren Tencents Spotify-konkurrent – en musikströmningstjänst alltså – som för ett tag sedan beordrades att säga upp de exklusivitetsavtal som bolaget sitter på. TME måste alltså släppa rättigheter till andra konkurrenter i landet för att få lite ordning på bolagets dominerande ställning på musikområdet. Det i sin tur har fått aktien att tokrasa. Men verksamheten i sig bryr sig inte särskilt mycket om turbulensen – senaste året har tjänstens användartal växt med över 40 %.
Ja, eller mer specifikt så handlar det om att det är de betalande användarna som har växt så pass mycket. TME har sammantaget ett rätt bra tag varit världens största musikströmningstjänst, men en försvinnande liten del av användarna har betalat för tjänsten (eller tjänsterna, det är flera som samlas under TME-paraplyet). Den stora massan har varit annonslyssnare. Betydligt mindre lukrativa kunder – bara att fråga Spotify.
Det här innebär att TME nu totalt har runt 66 miljoner betalande användare. Fortfarande betydligt mindre än Spotifys 156 miljoner, alltså. Men TME:s tillväxttakt landade Q2 på 41 % medan Spotifys var 20 %. Mer än dubbelt så snabb användartillströmning, alltså. Det var dessutom den snabbaste kvartalstillväxttakten för TME sedan 2016.
Hur står det sig mot de övriga konkurrenterna? Bra fråga. Apple har inte delat några siffror för sin musiktjänst sedan 2019, men bedöms nu ha runt 70 miljoner användare. Amazon å sin sida gick ut med att deras tjänst i januari hade 55 miljoner kunder. Det skulle kunna innebära att TME numer har gått Amazon som världens tredje största betalmusiktjänst.
Tencent Music Sees Over 40 Percent Paid Subscriber Growth in Q2
Tencent Music beat Wall Street expectations for second-quarter profit as its advertising business rebounded and more people subscribed to its music streaming platform.
Är du en av dem som fortfarande inte har sett dokumentären The Social Dilemma, som målar upp en milt sagt mörk bild av sociala medier? Då kan du göra det nu, även om du inte har Netflix. Netflix har nämligen lagt upp hela dokumentären på Youtube.
No Title
No Description
Kinas sökjätte Baidu tar ännu ett steg in på det självkörande området. Efter att testkört med självkörande bilar ett rätt bra tag nu så var det i veckan dags för företaget att presentera generation fem i Apollo-serien. Likt föregångarna handlar det (förstås) om en självkörande historia. Dessutom en som enligt Baidu ska vara självkörande på nivå 5 – alltså den högsta nivån som definitionsmässigt innebär att den ska kunna klara sig helt själv i nära nog alla situationer och trafikmiljöer. Och ja, Robocar ser ut som något från Robocop.
Dessutom lanserade Baidu samtidigt en ny robottaxitjänst: Luobo Kuaipao. Så självkörande bilar kommer med andra ord allt närmare att bli vardag.
https://bit.ly/3y9GV2i
Jamen det är väl klart att även Tesla är på gång med en egen robot. En ”mänsklig” sådan. Optimus är namnet på skapelsen som enligt planerna ska visas upp under nästa år.
Förutom att insidan kommer att bestå av den AI-teknik som Tesla använder för sina bilar (fast, ja, kanske inte exakta samma…) så kommer den att vara 177 cm hög och väga runt 56 kilo. Och ha en skärm som ansikte. Det bästa med informationen som Tesla släppte kring Optimus? Det ska gå att ”springa ifrån den och förmodligen kunna brotta ned den”. Musk, som då och då målar upp en mörk framtidsbild där AI förvandlas till Skynet och förgör mänskligheten, har med andra ord byggt in anti-Skynet-funktionalitet. Eller åtminstone försökt framtidssäkra mänskligheten så långt det går.
Det intressanta är att det alltså är ännu ett försök att göra just en mänsklig, eller humanoid, robot. Snarare än en, tja, robotrobot. En som oavsett rätt mycket ska se ut som en människa och förmodligen röra sig som en människa. Ja, fast med ett skärmansikte. Att se hur det kommer att tas emot, när det då och då kommer undersökningar som visar att vi människor är mer bekväma med robotar som ser ut som robotar ”ska”. Att försöka att få dem att se ut som människor snarast gör oss illa till mods.
Eller så kanske Optimus kan bidra till att ändra på den inställningen. Gissar att det kommer en deluxemodell senare. Optimus Prime. Som kan förvandlas till en Tesla.
(Sen KAN det här förstås bara vara Elon Musk som har roligt på vår bekostnad och att det bara är ett skämt. Man vet inte med Elon. Men med tanke på att ”demoexemplaret” var en dansare i robotig kostym så känns det väldigt mycket som väldigt mycket första april. Den som lever får se. Som vanligt.)
https://www.theverge.com/2021/8/19/22633514/tesla-robot-prototype-elon-musk-humanoid-ai-day
Under en produktpresentation i veckan berättade Tesla att de arbetar på den ”humanoida” roboten Optimus (som presenterades genom en dansare i robotoutfit) som är planerad att släppas nästa år. En produkt som kändes… som att Elon Musk drev med oss. Att det alltså bara var en programpunkt för att driva med världens techskribenter (att se vad det blir, man vet ju aldrig med Musk). En annan inte-helt-given-Tesla-produkt kändes däremot betydligt mer trolig: superdatorn Dojo.
Dojo i sig är, förstås, inte alls tänkt för kommersiellt hemmabruk. Inte ens för att köra mer generiska datoraktiviteter. Dojo har ett väldigt specifikt användningsområde: att träna AI-algoritmer. Den ska dessutom vara världens snabbaste i den här grenen. Eller skulle kunna vara. Oavsett: en väldigt, väldigt snabb dator.
Är självklart främst tänkt att användas för interna Tesla-ändamål, men planen ska även vara att göra den tillgänglig även för andra. Ännu en potentiell Tesla-produkt och ännu ett exempel på att Tesla inte är ett bilföretag, utan ett batteriföretag som även råkar göra bilar. Och nu snart kanske även ett AI-företag fullt ut.
Tesla unveils Dojo supercomputer: world’s new most powerful AI training machine
At its AI Day, Tesla unveiled its Dojo supercomputer technology while flexing its growing in-house chip design talent. The automaker…
Ingen biggie. Boston Robotics tvåbensrobot Atlas har lärt sig att acea parkour. Med perfekta landningar och synkroniserade backflips.
Bara lite dust off the old shoulder.
Atlas | Partners in Parkour
No Description
Tencent gör en Amazon. Ja, eller de gör de inte alls om du frågar Tencent. I veckan kom en rapport som sa att Tencent håller på att ta fram en motsvarighet till Amazons handflateteknik. Möjlighet att identifiera sig och betala bara genom att hålla handen över en skanner. Extremt relevant teknik 2021, när det är inne att ta i så få saker som möjligt. Men sedan gick Tencent ut och sa att de inte alls håller på att testa tekniken, de håller bara på att ”forska” kring tekniken.
Vilket jag läser som: med tanke på Kinas nya datainsamlingslagstiftning och hur vilt Kina svingar mot techbolagen i landet just nu så är det inte helt rätt läge att gå ut med att man håller på att ta fram teknik som använder ännu mer biometri för att identifiera användarna. Men vad Tencent trots allt erkänner är ATT de tittar på tekniken. Och ”forskar” kan vi nog i det här fallet översätta som ”vi har kommit väldigt långt och kommer börja testköra så snart som det politiska landskapet är lite mer mer passande”.
Tencent: doing research on palm-scanning payment, no plan to put it into use
Chinese technology giant Tencent Tuesday dismissed reports saying it has been running internal tests on a new type of touchless palm payment function.
I våras fick vi veta en hel massa om de många nya funktioner som kommer till Apples olika operativ i höst. Men nu meddelar företaget att en funktion INTE kommer: SharePlay. Den kommer inte i första versionen av iOS 15, utan senare. Att se om det innebär 2021 eller om den skjuts fram ännu längre.
SharePlay i sig är inte en av de funktioner som kanske kändes mest intressant under Apples presentation. Det är Apples motsvarighet till Facebooks Watch Party – och numer en funktion som mer eller mindre alla som erbjuder strömmat innehåll numer har: en funktion som gör det möjligt att titta på saker tillsammans även på distans. Socialt tittande, alltså.
Kan alltså kännas som en mindre funktion i det stora hela, men att Apple nu alltså går ut och informerar om att funktionen försenas visar att det är en funktion som Apple har förväntningar på. Förväntningar som de inte vill sabba genom en misslyckad utrullning. Inte så konstigt, med tanke på att det är ett försök från Apple att bli lite mer sociala.
Apple says SharePlay won’t be part of initial iOS 15 release
SharePlay, one of the biggest new features of iOS 15, iPadOS 15, tvOS 15, and macOS Monterey, has been delayed and now won’t be rolled out until later this fall.
Å vad det här skulle vara välkommet. En ny beta av kommande iPhone-operativet iOS 15 ger möjlighet att välja om man vill visa adressraden och några navigeringselement i botten av sidan istället för i toppen. Valmöjligheten ska ha berott på att betaanvändare inte gillade när Apple flyttade ned det här till botten. Nu har jag inte testat själv men… det vore satan i gatan på tiden.
Trots att vi har pratat om mobile first i snart ett årtionde – och trots att allt fler appar har sin navigering i sidfoten – så klamrar sig webbplatsdesignen fortfarande kvar krampaktigt kvar vid datorn. Med andra ord: nära nog alla sajter har fortfarande navigeringen i toppen av skärmen. Med andra ord så långt ifrån tummen (för det flesta) som det bara går. Och ja. Viktiga navigeringsalternativ läggs förstås längst upp till höger.
Okej att mobiler idag mer eller mindre kräver två händer för att använda och okej att inte minst Apple själva motverkar det här med riktlinjer om att ha saker uppe till höger. Men är det inte dags att börja göra mobilsajter som på riktigt är gjorda för mobilen – både beteendet och prylen?
iOS 15 beta 6 redesigns Safari with address bar on top – 9to5Mac
Apple has confirmed that iOS 15 beta 6 brings another redesign to Safari with an option to show the Safari address bar at the top.
Oväntat och inte oväntat. Under sommaren blev det klart att Ikea kommer att börja sälja lägenheter i sina egenägda gallerior i Kina (till att börja med, kan tänkas) och efter att ha sålt solpaneler så tar nu Ikea nästa steg på det senare området: företaget börjar sälja el via tjänsten Strömma. Strömma är ett samarbete mellan Ingka Group, del av Ikea-sfären, och Svea Solar.
Det är tänkt att fungera som elbolag fungerar mest: du betalar och får el. Bara förnyelsebar el – dessutom bara från anläggningar som är max fem år gamla. Det är åtminstone ambitionen, som del i ett försök att driva på utbyggnaden.
Oväntat, eftersom Ikea trots allt som företag inte varit helt nära det här området. Väntat, eftersom, tja, 2020-talet. Bolagen som är stora spelare i vår vardag vill alla bli ännu större spelare. Det gör att de ger sig in på allt fler områden som inte är del av den ursprungliga kärnverksamheten. När man springer in i tillväxtväggen på ett område är det bara att ställa sig vid startlinjen för ett annat.
IKEA will sell clean energy to Swedish homes | TechCrunch
IKEA won’t just sell you smart lights – it’ll soon sell you the electricity to power those lights, too. IKEA has revealed plans to sell clean energy to Swedish homes through a subscription service.
Klarna satsar allt mer på att bli en (ännu större) betalspelare i USA, men konkurrenterna tänker förstås inte låta Klarna få fritt spelrum. Senaste året har allt fler börjat erbjuda det som är Klarnas signum (även om de inte uppfann det): köp nu, betala senare. En som har lagt till till i sitt produktutbud är PayPal. Och nu skrotar PayPal förseningsavgiften för för betala senare-köp.
Visst, nu handlar det om att avgiften försvinner i USA, Storbritannien och Frankrike – inte överallt – och PayPals upplägg är inte identiskt som Klarnas. Men det är ett drag som garanterat kan sätta press på Klarna.
Klarnas favoritkund är som bekant den som inte betalar i tid. Den som Klarna kan smacka till med en förseningsavgift (eller ännu hellre den egna inkassotjänsten). Det hette ju åtminstone så i Klarnas barndom och det uttalandet har Klarna sedan dess jobbat hårt med att försöka tvätta bort. Men en rätt stor del av intäkterna kommer alltjämt just från förseningsavgifter. När betala senare-konkurrensen hårdnar än mer så är jag rätt säker på att vi kommer se fler kommer att dumpa förseningsavgiften som ett sätt att skaffa sig marknadsandelar. Inte minst jättespelare som Apple som (även här) kan subventionera sin motsvarighet via andra intäkter.
PayPal will no longer charge late fees for buy now, pay later purchases
PayPal will stop charging late fees for Pay in 4 purchases in the US starting on October 1st.
Hejåhå. Ännu ett lite historiskt skifte. Tencent, som äger Kinas största sociala plattform WeChat, har fått rejält med regleringssmisk av myndigheterna i Kina senaste tiden. Efter Alibaba har Tencent drabbats hårdast. Aktiemässigt har Tencent dessutom drabbats hårdast. Men i gårdagens kvartalsrapport visade det sig att Tencent hade ungefär ett likadant Q2 som de flesta techjättar – både här och i Kina: ett rätt bra kvartal.
Omsättningen gick upp med 20 % och vinsten slutade plus 29 %. De mesta av pengarna kom som vanligt från Tencents olika innehållstjänster, men annonsintäkterna och framförallt fintechintäkterna ökade i betydligt snabbare takt. Men det förändrar inte att Tencents aktie har tagit expresshissen nedåt i år. Så pass att Tencent inte längre är Asiens mest värdefulla börsbolag. Inte heller Alibaba. Istället är det taiwanesiska TSMC som nu har tagit över tronen.
Ett skifte som är väldigt mycket en illustration av 2021. De kinesiska techbolagen har som sagt fått tokstryk av hemlandets regleringsmyndigheter, vilket fått aktierna att rasa. Parallellt med det så är världen just nu drabbad av halvakut brist på chip och halvledare. Precis det som TSMC tillverkar. Och precis det som Kina inte själva kan framställa.
Asiens mest värdefulla bolag är alltså inte längre kinesiskt. Även om Kina sannolikt inte håller med om det, definitionsmässigt.
No Title
No Description
En rätt… oväntad investering från Microsoft. Office-företaget plöjer ned 5 miljoner dollar i Oyo.
Vad är då Oyo? Ett indiskt hotelltechbolag. Ja, i grund och botten en budgethotellkedja, som – likt de flesta internetbolag nuförtiden – har breddat sin produktportfölj.
Frågan är förstås vad Microsoft siktar på med hotellverksamhet i sitt tjänsteutbud. Visst, Oyo har haft ett riktigt uselt år – precis som ungefär alla som haft boende, transport och resor som sin business. Nu börjar det däremot lätta upp. Ett globalt uppdämt behov att få komma ut och resa igen.
Men i grund och botten är det sannolikt främst ”Indien” snarare än ”budgethotell” som drivit Microsofts intresse. Likt alla andra stora bolag – techgiganterna inte minst – satsar allt mer på att positionera sig på 2020-talets viktigaste tillväxtmarknad. Och i Microsofts fall handlar det sannolikt främst om Azure. Möjlighet att sälja sina molntjänster, alltså.
Oyo Gets $5 Million Investment from Microsoft Ahead of Expected IPO
Microsoft has invested $5 million (roughly Rs. 37.15 crores) in hotel aggregator Oyo, which is backed by Softbank, according to a regulatory filing, ahead of the Indian hotel chain's plan to go public.
Så har den lag som varit på gång i ett år – och som sedan dess har föregåtts av allt mer släggvevande mot techbolagens verksamheter – nu till sist klubbats i Kina. En lag som är tänkt att minska överdriven datainsamling och stärka konsumenters ställning. Typ. I mångt och mycket GDPR, på kinesiska.
Men så finns det förstås ett gigantiskt kryphål i lagen. För Kina självt. Staten, partiapparaten och alla myndigheter kan köra på ungefär som tidigare med att kartlägga, övervaka och straffa sin egen befolkning. Den nya lagen handlar alltså om att begränsa och sätta koppel på hur mycket data om kinesiska medborgare som ligger i privata företags händer. Och som alltså därmed skulle kunna hota kommunistpartiets maktmonopol i landet.
Den här lagen har, redan på förhand, skakat om den kinesiska techscenen rejält. Och den lär fortsätta göra det. Även för de kinesiska bolag som verkar utanför hemlandet. Som TikTok.
China passes data protection law | TechCrunch
China has passed a personal data protection law, state media Xinhua reports (via Reuters). The law, called the Personal Information Protection Law (PIPL),
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Dags för Amazon att rulla ut ett nytt affiliatenätverk. Och målgruppen den här gången är… handlarna själva. De handlar som går med i Amazons Brand Referral Bonus Program får en avgiftssänkning från 15 % till 5 % för varje köp som är resultat av trafik som har drivits in från andra destinationer, som Google och Facebook.
Det här innebär ironiskt nog att om en kund söker upp och hittar en produkt via Amazons sökfunktion så betalar handlare 15 % i avgift, men om köpet kommer via, säg, en länk i handlarens nyhetsbrev så blir avgiften bara 5 %. Vilket… kan tyckas vara ett lite märkligt drag av Amazon.
Varför drar Amazon igång det här initiativet? Förmodligen därför att det som i Googles värld kallas TAC blir en allt tyngre utgiftspost. TAC, eller trafikanskaffningskostnader, är de pengar som Google betalar till andra (som för att få fortsätta vara förvald sökmotor i iOS) för att dra trafik till de ställen där Google sedan kan visa annonser. Läs: nära nog uteslutande Googles egna plattformar.
Amazon börjar alltså känna av den allt mer hårdnande e-handelskonkurrensen och vill nu outsourca en del av inkastarkostnaderna till handlarna med en tänkt #win för båda parter.
Amazon Will Pay Brands To Drive Traffic to Amazon
Amazon reduced the transaction fee to 5% from the typical 15% for sales originating from brands bringing the shopper to Amazon. Amazon is trying to incentivize brands to invest in marketing on platforms like Facebook and Google but link to Amazon instead of their e-commerce website.
Ännu ett shoppingköp för Google. Youtube lägger vantarna på indiska startupen Simsim.
Anledningen? För att steppa upp Youtubes game när det handlar om social shopping, förstås. Alltså ungefär det som alla sociala plattformar storsatsar på just nu. Simsim är lite av ett Shopify för social shopping, med en tjänst som ska knyta ihop ”lokala handlare, influencers och kunder”. Hjälpa småföretagare att ta sina första, eller åtminstone tidiga, stapplande steg på e-handelsområdet.
Men så har vi nationaliteten på Simsim som förstås gör att det här handlar om något betydligt större och betydligt mer långsiktigt för Google: skaffa sig en rejäl närvaro i 2020-talets viktigaste tillväxtmarknad.
En överlägsen majoritet av Indiens småhandlare ska vara familjeägda kvartersbutiker, så kallade kiranabutiker. En målgrupp som fram till nu till stor del har haft – eller kanske till och med fortfarande har – 3G- eller 2G-mobiler. Som alltså knappt har varit på internet. Dessa handlar vill förstås onlineföretagen skaffa sig en riktigt bra relation till.
Simsim-uppköpet känns alltså lite som Facebooks WhatsApp-samarbete med Indiska Reliance Retail. Men där Facebook satsar på chattshopping så är det videoshopping (förstås) som är ingångsvinkeln för Youtube.
YouTube acquires Indian social commerce startup Simsim | TechCrunch
YouTube has acquired social commerce startup Simsim, the Google-owned firm said on Tuesday. Neither of the firms disclosed the terms of the deal, but two
Klarna fortsätter köpa företag – företag som inte är del av den ursprungliga kärnverksamheten. Senast ut: APPRL blir nu del av Klarna-familjen.
APPRL:s verksamhetsidé är något som är väldigt aktuellt och inne just nu: koppla ihop (e-)handlare och influencers för att driva trafik eller för att sälja produkter direkt mot sina följare. Shopfluencers, alltså.
Att Klarna, precis som andra betalplattformar som PayPal, vill in betydligt tidigare i transaktionsresan är i sig inte särskilt nytt. Betaltjänsterna satsar alltmer aggressivt och aktivt på att bli startpunkten och den primära kontaktvägen med slutkonsumenterna snarare än att bara vara det sista tråkiga steget i (online)köpet.
Helt enkelt sluta loopen: bygga shoppingtjänster som driver transaktioner och därmed transaktionsavgiftsintäkter. Ja, eller till och med avgiftsintäkter både i början och i slutet av köpresan.
Klarna acquires APPRL, connecting retailers and content creators as global consumers embrace social shopping | Klarna International
Stockholm and New York – 27 July 2021 – Klarna, a leading global retail bank, payments and shopping service, today announces the acquisition of APPRL, a SaaS platform that allows content creators and retailers to work together frictionlessly to bring immersive and informative shoppable content to global consumers.
Jamen det var väl rätt givet: Douyin, den kinesiska versionen av TikTok, ska ha börjat testa en helt ny slags tjänst: matleveranser. Det handlar närmare bestämt om ett nytt miniprogram med namnet Xindong Waimai som nu har börjat testas internt.
Det ser dessutom ut som att ägaren Bytedance har rätt långgående ambitioner att bli en ny Uber Eats eller Meituan: Xindong Waimai verkar inte (bara) vara tänkt för en matleveranstjänst i Bytedances egen regi utan ska vara en hubbtjänst och ett samlingsgränssnitt som restauranger och andra matkedjor kan integrera sina tjänster med.
Etiketten ”kortvideoapp” blir allt mindre relevant för Douyin och största konkurrenten Kuaishou (och för den delen även TikTok). Bytedance har ambitioner att inte bara utmana främst Tencent i kampen om kinesernas onlinetid utan också satsa på knuffa WeChat av tronen som Kinas allt-i-allo-app.
Med tanke på att Douyin i mångt och mycket ger en rätt bra vägkarta över vart TikTok är på väg så är det med andra ord en bra idé att följa Douyins utveckling för alla som vill ligga i framkant vad gäller kommande TikTok-funktioner och -tjänster.
Bytedance’s Douyin Conducts Internal Testing for Food Delivery Service, Confronting a Competitive Market
Bytedance’s popular video-sharing platform Douyin recently set up a team for a food delivery business, launching an internal test of a mini-program named
Walmart gör en Amazon på e-handelsområdet, igen. Fast den här gången handlar det om att Walmart ser ut att följa i Amazons fotspår på B2B-sidan – genom att börja erbjuda sin e-handelsteknik (mer specifikt tekniken för att köpa på nätet och hämta i butik) till andra företag. I Walmarts fall handlar det om att tekniken paketeras som en prenumeration i samarbete med Adobe.
Självklart ingår även integration med Walmarts egen marknadsplats så att de handlare som använder tjänsten kan visa upp sina produkter med några få klick, men det stora här är att Walmart alltså nu fullt ut går och blir techleverantör. Precis som bland andra Amazon så riggar Walmart sig för möjligheten att kunna tjäna pengar även på försäljning hos konkurrenter, eller åtminstone hos handlare som av någon anledning inte vill sälja via Walmart.
Men inte bara det: Walmart gör på Amazon även på ett annat sätt: de förvandlar en intern kostnad till en extern intäktsström.
No Title
No Description
Det här är milt sagt en oväntad affär: Facebook säljer sin rymdinternetverksamhet till… Amazon. Ja, eller sin avdelning för ”internet via små satelliter”. Facebook lägger alltså ned sin ambition att bli en internetoperatör. Ja, via rymden åtminstone.
Att Amazon är sugna på att konkurrera på det område där Elon Musks SpaceX ligger längst framme för tillfället är inte så konstigt. Jag menar, i dagarna kommer Amazons grundare och före detta VD Jeff Bezos att ge sig ut på sin första rymdresa med hjälp av Bezos rymdföretag Blue Origin. Med tanke på hur stor del av Amazons verksamhet som molndelen AWS numer utgör så är det ett rätt kort steg (för företaget och mänskligheten) att Amazon också vill börja erbjuda internetuppkoppling – likt bland andra Google och Microsoft.
Men Facebook är vid det här laget ett av de företag som arbetar mest med att just få ut uppkoppling till olika delar av världen (för att driva trafik till sin egen business, förstås). Bland annat gräver Facebook ned fiberkablar så det står härliga till – både under mark och under världshaven. Att de nu helt ger upp rymdracet (för tillfället åtminstone) är därför väldigt otippat. Visst. Var en väldigt lite del av det Facebook gör – och härk med tillstånd och regleringar lär ha fått Facebook att tappa sugen. Men fortfarande väldigt oväntat att de helt skulle lägga av. Och nästan lika förvånande att de säljer till Amazon.
Lika uppseendeväckande är att det här innebär att både Facebook och Google i år har gett upp sina, bokstavligen talat, högt flygande internetambitioner. I början av året drog Google ur pluggen för Loon, företagets internetballonger avsedda för gränslandet mellan atmosfären och rymden.
Det innebär alltså att vi numer har två bekräftade techjättar kvar på det här området: SpaceX och Amazon. Ja, plus att det ryktas att även Apple är intresserade av att vara med och leka.
Amazon bought Facebook’s satellite team to help build Starlink competitor
Amazon’s Project Kuiper got some new employees as Facebook ended satellite project.
Under Facebooks utvecklarkonferens F8 2017 var ett av huvudnumren en presentation från Regina Dugan, som i sitt CV kunde stoltsera med att vara den första kvinnliga chefen för DARPA och senare arbete hos Google. Temat för Dugans presentation var Facebooks sprillans nya satsning på hjärndatorgränssnitt. Att alltså exempelvis kunna styra enheter med hjärnan som enda gränssnitt. Om man så vill: läsa tankar. Men nu är det slut med det: Facebook har lagt ner hela initiativet.
Att det gick lite sådär med Facebooks hjärnläsarambitioner blev rätt uppenbart eftersom Facebook, tja, inte pratade särskilt mycket om det. Att Dugan sedan lämnade Facebook mindre än ett år senare var ännu en ledtråd. Vi kan konstatera att allt visade sig vara svårare än vad Facebook hade trott. (Fun fact: Elon Musk lanserade nästan samtidigt som Facebook sitt eget initiativ – som fortfarande ska vara på någon slags bana. Men Musk erkände bara för någon vecka sedan att ”det var svårare än han hade trott” att få bilar att bli helt självkörande. Jag misstänker att detsamma gäller även hjärndatorgränssnitt.)
Facebook kommer nu istället satsa på hårdvara som VR-handledskontroller. Saker som ligger närmare kommersiell tillämpning inom en hyfsat snar framtid, alltså.
Nedläggningen av hjärndatorgränssnittssatsningen innebär att Facebook på kort tid har skrotat två högprofiliga initiativ som i Googles värld hade sorterats in under ”Other bets”. Alltså lite wild and wacky projekt som lyfts fram som jättekliv för mänskligheten. Men Facebook verkar nu alltså ha blivit betydligt mer restriktiva med hur mycket wackiness som företaget mäktar med.
Mer kommersiellt, mindre wacky, alltså.
Facebook is ditching plans to make an interface that reads the brain
The company’s research into a consumer mind-reading device is over, for now. Some scientists said it was never possible anyway.
Då och då konstateras hur orimligt hög Teslas börsvärdering är. Inte minst när den ställs mot vad andra billtillverkare som säljer betydligt fler bilar per år är värda. Jag brukar då säga att Tesla inte är en bilföretag, utan ett batteriföretag som också råkar tillverka bilar. Ännu en bekräftelse på det: Elon Musk har gått ut med att Teslas nätverk av laddstationer kommer att öppnas för andra bilmärken senare i år.
Vad innebär då det här? Tesla har fortfarande ett rätt stort försprång jämfört med ungefär alla andra biltillverkare när det gäller elbilar. Men övriga, alltså även de stora drakarna, växlar upp (hoho) sina ambitioner allt mer och kommer närmare Tesla för varje dag som går. Lite Clubhouse, om man så vill.
Redan idag ska stora delar (kanske hela) Teslas vinst bestå i försäljning av nära nog allt annat än just bilar. Som försäljning av utsläppsrätter till andra bilmärken och försäljning av Bitcoin. När varken eldrift, räckvidd eller uppkopplad smartness skiljer Tesla särskilt mycket från övriga bilmodeller så kommer Tesla att få det allt tuffare med försäljningen.
Vad gör man då? Man gör en Foursquare och ger sig in på B2B-spåret. Ja, börjar alltså tillhandahålla teknik och lösningar till andra företag. En betydligt mer stabil tillvaro än att hålla på och försöka tillfredsställa hoppiga konsumenter. Åtminstone om man gör det bra.
Teslas öppning av sina laddstationer är alltså ett sätt att börja framtidssäkra sin verksamhet. Plus att de får en massa gratismarknadsföring mot konkurrenters kunder fram till dess.
No Title
No Description
Och det här är förstås inte alls särskilt oväntat. Amazon arbetar på en Alexa-utrustad wearable – för barn mellan fyra och tolv år. Komplett med GPS och röstaktivering. En som dessutom skulle kunna vara integrerad med Amazon Kids Plus.
Det gäller ju som bekant att fånga kunderna så tidigt som möjligt.
Okej, just barnvinkeln var kanske inte lika självklar. Som de flesta gånger när någon av techjättarna gör något som uttalat vänder sig till minderåriga – framförallt de annonsdrivna – så dyker det direkt upp en hel massa utropstecken och frågetecken. Men om vi bortser från målgruppen för just den här potentiella enheten så är det inte alls en särskilt orimlig nyhet. Wearable-spåret, alltså.
Amazon har kommit långt med att nästla sig in i de uppkopplade hemmen. Framförallt i USA, men i allt större utsträckning även i andra länder. Men Amazons största uppkopplade svaghet är att de inte har någon egen mobil plattform. Alltså en möjlighet att följa sina kunder överallt, alltid. Amazon är alltid beroende av ett annat företag: Apple eller Google. De blir ett mellanlager som Amazon inte kan runda.
Att ge sig på att ta fram ett helt eget mobiloperativ är kanske… en sådär framgångsrik väg. Bara att fråga Huawei. Men när det handlar om andra typer av uppkopplade prylar så är operativen som driver dem inte alls lika duopoliskt satta. Ett Alexa OS skulle med andra ord ha hyfsat goda möjligheter att bli Amazons sätt att kunna följa sina kunder i hasorna mest överallt.
Amazon reportedly worked on an Alexa wearable for kids
Amazon was working on an Alexa wearable for kids that was scheduled for release in 2020, according to Bloomberg. The device was voice-activated and had GPS so parents could monitor their children’s activity.
Vad sägs om att låta Amazon mäta din sömn – via radar? Precis det har Amazon fått grönt ljus för i USA. Det är FCC, USA:s motsvarighet till Post- och telestyrelsen, som har beviljat Amazon att ta fram produkter som innehåller tekniken. Vi kan väl anta befintliga Alexa-enheter känns som lämpliga prylar för ändamålet.
Att låta techbolag mäta din sömn är förstås i sig inget nytt. Däremot kan Amazon spontant kännas något mindre… säkert än exempelvis Apple.
Visst, ändamålet lär vara ungefär som hos övriga. Men vi pratar om Amazon här. Undermedvetna meddelanden som får dig att shoppa mer? Skämt åsido, för Amazon passar det här in väl i den övergripande verksamheten. Och då inte (direkt åtminstone) e-handeln, utan snarast företagets allt mer ambitiösa satsningar inom hälsoområdet.
Apple Publishes FAQ to Address Concerns About CSAM Detection and Messages Scanning
Apple has published a FAQ titled ”Expanded Protections for Children” which aims to allay users’ privacy concerns about the new CSAM…
Jamen det var väl väntat. WeChat-ägaren Tencent har börjat forska och utveckla inom chipområdet.
Pandemin satte ljuset på en hel del brister i vår värld, inte minst vad gäller försörjningskedjor. Hur lätt och snabbt det kan bli brist på, säg, toalettpapper. Ett område där kapacitetsbristen fick rätt långtgående konsekvenser var chip, avsedda för allehanda uppkopplade prylar. Vilket snart sagt är… allt nu för tiden. Det har fått länder (och EU) att prioritera upp mer lokal tillverkning av chip och stora teknikföretag, som Apple, satsar allt mer på att bygga sina egna för att säkra tillgången.
Att en teknikjätte som Tencent skulle ge sig in på det här var därför rätt väntat. Inte minst som Kina har visat sig vara extra sårbart. Sanktionerna mot Kina har börjat bita allt hårdare och det visar sig att Kina, sin teknikspels till trots, saknar inhemsk kompetens och kapacitet att ta fram de riktigt avancerade chipen. Det har hamnat så högt upp på agendan att just ökad självförsörjning inom chiptillverkning är ett av fokusområdena för den femårsplan som gäller för de kommande fem åren.
Lär i Tencents fall alltså handla om en kombination av att företaget har identifierat en risk och en möjlighet för den egna verksamheten – och att staten har pekat med hela handen.
Tencent Ventures Into Chip R&D and Design, a New Focus of Chinese Tech Giants
Tencent has over the past month posted several computer chip R&D positions to its official recruitment website, including chip architect, verification engineer, etc.
AI-algoritmer är vid det här laget snudd på vardag när vi använder tjänster online. Visst handlar det om olika bra algoritmer och än så länge är det bara väldigt tidiga steg mot hur AI kan hjälpa oss på riktigt (och kanske framförallt IA – alltså inte att algoritmer ersätter människor i arbetslivet utan hjälper dem traggla igenom massiva datamängder så att människor sedan kan fatta bättre beslut). Här är sånt område där jag håller tummarna väldigt hårt för att tekniken kan hjälpa oss: forskare testar en AI-algoritm som ska kunna identifiera tidiga tecken på demens utifrån bara en enda röntgenbild.
Förutom att det här i sig går betydligt snabbare än dagens metoder så ska algoritmen kunna se tecken på kommande demens långt tidigare än vad som idag är möjligt. Hur bra? Det är det som de medicinska försöken nu ska försöka ge svar på.
Alla som har upplevt någon form av demens hos en anhörig eller närstående vet vilken fruktansvärd sjukdom det är. Det är oftast när det är rätt långt gånget som diagnoser sätts, trots att tecken kan ses långt tidigare. Åtminstone i efterhand, när man tittar tillbaka i backspegeln och ser att de saker man viftade bort var värre än bara normalt åldrande. Kan bromsmediciner sättas in tidigt så kanske sjukdomen kan hållas stången längre.
Ja, och förhoppningsvis botas – eller helt stoppas – i framtiden. Det är så mycket Nobel-pris på ett sånt genombrott att jag inte vet var jag ska börja.
Scientists say new AI tool could diagnose dementia from one brain scan
Cambridge scientists have started clinical trials of an AI system that they believe could diagnose dementia from a single brain scan.
Ny funktion i Googles videokonferenstjänst Meet: Meet on Glass. Ungefär vad det låter som, om man har koll på Googles produktportfölj. Meet får alltså (bättre) stöd för Googles AR-glasögon.
Google Glass är en i raden av konsumentfloppar för Google. När Google lanserade sina Minority Report-bågar så var målgruppen hyfsat uttalat privatpersoner. Men eftersom ingen riktigt begrep varför man skulle skaffa sig ett par sådana, bland annat för att det saknades vettiga och nyttiga tjänster, så floppade Glass rätt ordentligt.
Det gjorde att Glass fick göra samma resa som VR-set till stora delar har gjort: de nischades in mot mer mottagliga målgrupper, där det skulle kännas mindre konstigt att gå omkring med tydligt kamerabestyckade glasögon: yrkesverksamma. Nu kommer nästa rätt givna steg på den resan i och med att Meet får rejält stöd för att visa Glass-innehåll. Övriga i mötet får en förstapersonsvy av vad glasögonbäraren ser. ”Felsökningsläge”, typ.
Google Meet is getting a wider rollout on Google Glass
Google is opening the beta of its Meet on Glass remote assistance tool for the Google Glass Enterprise Edition 2, similar to a tool on Microsoft HoloLens.
En icke-nyhet är också en nyhet. Uppgifter om en kanske-affär som kanske hade varit jättestor men som nu kanske har fallit i bitar. Det handlar mer specifikt om att (mat)leveransföretaget DoorDash förhandlat om att köpa kompletteringskonkurrenten Instacart senaste månaderna. Däremot ska affären alltså ha runnit ut i sanden på grund av oro för vad USA:s konkurrensmyndighet skulle säga.
Instacart är inte en direkt konkurrent till DoorDash, eftersom de förstnämnda främst fokuserar på utkörning av matkassar snarare än färdigmat. Men som alla techbolag så siktar Instacart förstås inte bara på att ta marknadsandelar inom sitt eget verksamhetsområde utan också ge sig in i nya. DoorDash skulle alltså ha kunnat bli av med en blivande direktkonkurrent samtidigt som de köpte sig till en färdig tjänst inom ett område där de än så länge inte är särskilt stora. Inte minst som vi hittar jättar som Amazon och Walmart här. Det är anledningen till att DoorDash skulle ha varit beredda att betala whoppande 40-50 miljarder dollar för Instacart.
Men det fanns förstås #win även för Instacart. Konkurrensen hårdnar alltmer inom utkörningsområdet i USA (förra året köpte Uber Eats Postmates och Just Eat Takeaway la vantarna på Grubhub) och det är inte alls säkert att Instacart har de ekonomiska musklerna att hänga med. Ett sätt att casha ut i tid innan värderingen börjar sjunka om man så vill.
Vi har trots allt bara sett början av utslagningen och konsolideringen bland sista-metern-fraktbolag och utkörningsföretag. Just nu ser vi sannolikt lite peak antal spelare, vilket också avspeglas i DoorDashs rätt snåla bud. Visst, det hade varit en jätteaffär (Uber Eats fick betala 2,65 miljarder dollar för Postmates och Just Eat fick hosta upp 7,3 miljarder för Grubhub) och skulle prislappen pressas upp till 50 miljarder så pratar vi om en budpremie på runt 28 %. Men i de här sammanhanget är det inte hysteriskt mycket, särskilt som den andra änden av intervallet (40 miljarder) nästan var prick vad Instacart värderades till i mars.
Med andra ord: DoorDash var sugna, men såg också att Instacart kan vara väldigt nära fullvärdering.
DoorDash held talks to buy Instacart for up to $50b
Talks fell through partly due to questions about whether a combination could get a nod from antitrust regulators in the US.
Google gör en Apple. Igen. Fast den här gången handlar det inte om spårning eller integritetsskydd, utan om hårdvara. Nästa generation Pixel-mobiler, som släpps i höst, kommer att innehålla ett chip framtaget av Google själva. Tensor är chipets namn.
Visst, nu är det förstås inte första gången Google tar fram egen hårdvara på komponentsidan, men att Google nu tar samma steg som Apple har gjort i sina mobiler och i sina datorer säger en hel del om hur de stora hårdvarutechbolagen tar allt större kontroll över sin hårdvara. I alla aspekter.
En stor anledning är förstås att bättre kunna optimera mobilerna efter de ambitioner som företagen själva har. Googles chip ska dessutom vara ”AI first, AR second”, en positionering mot Apples AR-ambitioner men också helt i linje med vad som är Googles styrka. Det i sig betyder förstås inte att Google ser att Pixel ska fungera finfint i blandade verkligheter, men att Pixel än mer ska fokusera på att vara ”hjälpsam”, som nuförtiden är lite av Googles go to-fras.
Men vi kan anta att en nästan lika stor drivkraft, precis som hos Apple, är den allt större bristen på avancerade mobilkomponenter. Chip, inte minst – en brist som förvärrades extra mycket under pandemin när världens produktionsled stängde ned. Egen komponenttillverkning innebär mindre beroenden av externa leverantörer och dragkamp om komponenterna med andra.
Däremot lär Google ha… aningen mindre problem på efterfrågesidan än Apple. Trots att Google snart är inne på sin sjätte Pixel-generation så är sökjättens mobilmarknadsandelar fortfarande snudd på obefintliga. Nya Pixel lär även den bli en riktigt vass mobil med teknik som på sina håll sopar banan med konkurrenterna. Men det handlar fortfarande om en i raden av Android-mobiler. En ännu smartare mobil lär sannolikt inte få folk att springa benen av sig och välja en Pixel istället för en Samsung eller en Xiaomi. Eller för den delen – en iPhone.
Google’s Next Pixel Phone Will Be Powered By a Custom Chip
Following the industry trend of tech giants manufacturing their own processors, the company will start putting bespoke silicon in its mobile hardware.
Ännu lite av ett paradigmskifte: kinesiska Xiaomi gick under årets andra kvartal om Apple i antal sålda mobiler och blev därmed för första gången världens näst största mobiltillverkare enligt nya siffror från analysföretaget Canalys.
Visst, mobilförsäljning beror mycket på om tillverkare släpper nya mobiler eller inte, men det är oavsett alltså ett hyfsat stor händelse. Och då inte att att Xiaomi går om Apple och knuffar ned amerikanerna till tredje plats (Apple har fått bronsplatsen även tidigare), utan Huawei inte är med och leker. Faktum är att Huawei inte ens återfinns bland de översta märkena, utan har klumpats ihop med resten under rubriken ”övriga”. Anledningen är förstås USA:s svartlistning av Huawei som biter allt hårdare.
Det här innebär att Xiaomis silverplats också är ett definitivt tecken på något annat: ut med det gamla och in med det nya. Med andra ord: numer är det den nya generationen kinesiska techbolag som har tagit över. Visst, med dopningshjälp av USA:s svartlistning av Huawei, men det påskyndade nog snarast en utveckling som hade skett oavsett.
Och kanske än mer intressant: Xiaomis marknadsandel under kvartalet slutade på 17 procent. Bara två procent efter marknadsledaren Samsung. Xiaomi kan med andra ord vara nära att ta klivet upp på guldplatsen.
Xiaomi becomes the world’s second-largest phone maker for the first time
Xiaomi is now the world’s second-largest phone manufacturer, having outgrown Apple and its Chinese rivals.
Ännu ett historiskt skifte: enligt Counterpoint så gick Xiaomi för första gången om Samsung i juni och blev därmed världens största mobiltillverkare.
Nu är det förstås inte så att det är första gången som ett kinesiskt bolag har suttit på tronen – Huawei har vid tillfälle lyckats med samma bedrift. Mobilförsäljningen svänger dessutom rätt kraftigt beroende på vilket bolag som ett givet kvartal kommer ut med nya mobiler. Det räcker att titta på diagrammet i artikeln för att se hur mycket Samsung och Apple pendlar. Men det är som sagt var ändå lite historiskt, av två anledningar.
Den ena är en följd av Huaweis problem som följd av USA:s svartlistning av bolaget. Q2 2021 innebar Huaweis största intäktsras någonsin och det är nu hemmamarknaden som börjar vika. Istället är det nya mobilmärken som tar över: Xiaomi, Oppo och Vivo. Och att Xiaomi nu är nummer ett är om man så vill ett generationsskifte. Att de nya mobilbolagen tar över stafettpinnen från Huawei. Bolag startade de två senaste decennierna – alltså när Kinas techmotor på riktigt började varva igång.
Det andra är skillnaden i kurvorna mellan å ena sidan Apple och Samsung och å andra sidan Xiaomi. Där Samsung och Apple som sagt pendlar vilt så är Xiaomis uppgång rätt stadig. Sannolikt ett tecken på att Xiaomi lockar många förstagångsköpare till skillnad från de andra två som mestadels handlar om dem som uppgraderar eller byter operativ. Det i sin tur innebär säkerligen mycket tillväxtmarknader. Med andra ord: morgondagens konsumenter och internetanvändare.
Xiaomi Became Top Smartphone Brand Globally in June: Counterpoint
Xiaomi became the number one smartphone brand in the world for the first time ever in June 2021. The Chinese company sold the most smartphones in June and its sales grew 26 percent compared to the previous month.
Motvinden fortsätter för Huawei. Andra kvartalet 2021 innebar det största intäktsraset någonsin, där konsumentproduktssidan stod för nära nog hela tappet. När Huawei presenterar nästa generation av sin flaggskeppsmobil, P50, så är det en mobil som saknar ett numer allt viktigare införsäljningsargument: stöd för 5G.
Visst. 5G är än så länge inget som de flesta saknar. De flesta som köper en 5G-mobil kommer än så länge ha rätt liten nytta av det stödet. Men det är framtidssäkring, med tanke på att vi har våra mobiler allt längre. Om säg 3-4 år så lär 5G vara om inte uppkopplingsnorm så åtminstone betydligt mer vanligt än idag. Både vad gäller uppkopplingsmöjligheter och tjänster som drar nytta av den snabbare överföringen.
Anledningen till 5G-bristen är att Huawei likt andra tillverkare av uppkopplade prylar har svårt att få tag i tillräckligt mycket komponenter. Chip framförallt. Men situationen blir också än värre på grund av att USA:s sanktioner biter allt hårdare. Huawei har helt enkelt små eller inga möjligheter att göra affärer med företag som erbjuder 5G-chip, särskilt som det inte finns kinesiska bolag som än så länge kan erbjuda de avancerade chip som behövs. Hemmamarknaden, som tidigare tuffat på bra för Huawei, börjar därför också hacka betänkligt. Därav det stora intäktsraset.
Utanför Kina blir det inte bättre av att P50 dessutom säljs med Huaweis eget operativ HarmonyOS. Android utan Google-Android – eftersom Huawei inte får använda Googles teknik i sina mobiler på grund av USA-svartlistningen. Det i sin tur betyder inga förinstallerade Google-appar och, värst av allt, ingen tillgång till Google Play för att installera Googles appar. Ett värre problem än bristen på 5G-chip.
Ironiskt nog är det ett annat kinesiskt bolag som ser ut att ha gynnats mest av USA:s straff av Huawei: Xiaomi.
No Title
No Description
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Amazon, i likhet med i princip alla techjättarna, doppar allt fler tår i vård- och hälsoområdet. Här senaste initiativet: en vårdaccelerator. Ett acceleratorprogram som alltså specifikt vänder sig till startups och företag som arbetar med digitala vårdlösningar. Ett initiativ som dessutom görs i samarbete med befintliga vårdacceleratorn KidsX (sprunget ur Los Angeles barnsjukhus).
Tio amerikanska startups kommer att väljas ut till programmet, som under fyra veckor sedan får ”ta del av AWS:s tekniska och kommersiella expertis”. Så ja, det är alltså Amazons molntjänstdel som formellt står som ansvarig för programmet, vilket också visar att Amazon hoppas kunna använda acceleratorn för att driva trafik och affärer till just AWS.
Men det är förstås inte bara serversidan som Amazon hoppas ska kunna dra nytta av programmets produkter, vård överlag blir en allt större del av Amazons verksamhet. E-handlaren har redan eget onlineapotek och egna fysiska vårdcentraler för personalen. Det ryktas om att Amazon också siktar på att öppna fysiska apotek och bredda vårdcentraler till andra företag. Lägg till de allt fler Amazon-märkta uppkopplade prylar som börjar finnas i våra hem som har vi konturerna till ett riktigt Life OS.
https://www.fiercehealthcare.com/digital-health/amazon-launches-digital-health-accelerator-a-focus-voice-technology-virtual-care
Sugen på att få ditt internet nedbeamat från rymden? Grattis! Datumet när det kan bli verklighet rycker allt närmare. Elon Musks SpaceX gick nyligen ut med att planen är att företagets rymdinternet Starlink ska nå global täckning i september i år.
1800 satelliter ska så här långt ha skjutits upp av SpaceX och det är dessa som kommer att bli ”mobilmasterna” för Starlink. Istället för de sedvanliga markbundna uppkopplingspunkterna så är tanken alltså att internetuppkopplingen ska skickas ned från satellitnätverket.
SpaceX är med andra ord del av en trend som växer sig allt starkare, med olika flygande lösningar i gränslandet mellan den yttersta atmosfären och rymden som har som syfte att erbjuda internet. Till alla är tanken, men förhoppningen är förstås att det här särskilt ska kunna gynna de delar av planeten som idag mer eller mindre helt saknar uppkopplingsinfrastruktur.
Nu är det väl inte så att Starlink i sig kommer att helt vända upp och ned på internetoperatörernas verksamheter här och nu, men förhoppningsvis kommer initiativ som Starlink och andra på sikt skaka om såväl affärsmodeller som tillgänglighet och pris.
SpaceX’s Starlink satellite internet service expects global coverage this fall
Starlink president says continuous coverage is likely by around September
På sätt och vis en icke-nyhet. Roboten Pepper går i graven. Eller har redan gått i graven. Ägaren Softbank stoppade tillverkningen redan i augusti förra året. Anledningen var svag efterfrågan. Under de sex år som Pepper har funnits så har bara totalt 27 000 exemplar tillverkats.
Och visst. Fram till nu så har anledningarna att skaffa sig en egen människowannaberobot för hemmet varit… inte jättemånga. Få kommer gråta sig till sömns att Pepper inte längre finns bland oss (ja, eller de som har tillverkats finns ju bland oss. Fast de finns ju inte bland oss för de flesta eftersom så få Pepper-robotar tillverkades. Äh, ni fattar).
Men det finns trots allt något rätt symboliskt här. Inte så att Pepper var den första roboten i sitt slag. Men Pepper blev bokstavligen talat ansiktet för den första gången i historien som den här typen av robotar på riktigt börjar bli en del av samhället, även om det är… en bit kvar till det stora genombrottet.
Pepper blev också stor del av den utseendemässiga sinnebild vi har av människoliknande robotar: inte utseendemässiga kopior (som Sophia), utan tog istället fasta på saker som är det vi gillar hos våra medmänniskor. Faktum är ju att vi (än så länge) snarast tycker att försök att göra robotar som helt ser ut som människor snarast är lite allmänt creepy.
Vi vill se att det är robotar. Men de får väldigt gärna ha mänskliga attribut.
RIP Pepper the Robot (2014-2020)
Only about 27,000 of the humanoid robots were ever produced.
Sååååå det här är ju helt jävla briljant. Appen Brickit. Skanna en hög legobitar och få förslag på vad du kan bygga utifrån dem. Komplett med instruktioner hur.
Om den funkar en bråkdel så bra som det ser ut så kan det vara det bästa sedan skivat bröd.
Brickit – Build new things from your good old bricks
Brickit is an app that scans your pile of bricks, identifies every piece in it, gives you ideas what to build with them with step-by-step instructions and lets you share the things you make with other enthusiasts.
I dagarna har Hyundais köp av robottillverkaren Boston Robotics slutförts, vilket betyder att robotar som tvåbenta Atlas och fyrbeningen Spot nu alltså har ett nytt koreanskt hem. Hur firar man det? Med en dance off, förstås!
Ja, eller Spot-dansande, åtminstone. Till en låt av (förstås) k-pop-sensationen BTS. En låt som ursprungligen användes för att marknadsföra Hyundai-elbilsmärket Ioniq. Men istället för Hyundai x BTS så ger jag er nu: Hyundai x Boston Dynamics.
(Kan du inte få nog? Här får du lite bakom kulisserna, med utlovad dance off. Där även Atlas får showa off sina skills.)
Spot’s On It
We’re thrilled to be part of the Hyundai Motor Group! And we’re celebrating with a dance to BTS’s ”IONIQ: I’m On It.” Read the behind the scenes story of the dance: http://blog.bostondynamics.com/all-together-now Check out the video of BTS meeting Spot: https://www.youtube.com/watch?v=GJZeMgqQMjA
Det här är milt sagt intressant. Google släpper en VPN för sitt mobilabonnemang Fi. Med andra ord en tjänst som ska skydda uppkopplingar genom att köra trafiken via en server som ska dölja IP-adressen. Så långt inte särskilt konstigt, men det som sticker ut är att VPN-tjänsten nu släpps för iPhone.
Det här innebär att iPhone-ägare senaste veckorna på sätt och vis har fått två nya VPN-tjänster att välja på: Googles och Apples.
Visst, nu krävs att du antingen är Fi-abonnent eller iCloud+kund – och den första finns inte i Sverige och den andra släpps inte förrän i höst. Apples lösning är dessutom inte en fullskalig VPN. Men jag misstänker att båda företagen har större VPN-ambitioner än så här.
Google har dessutom hittat ett potentiellt ytterligare sätt att kapitalisera på iPhone-kunderna. Och med tanke på att Apple just nu jobbar hårt på att trycka ut sina tjänster till plattformar utanför det egna ekosystemet så misstänker jag att Apple gärna ser att det omvända skulle bli verklighet.
Google Fi’s built-in VPN starts iPhone rollout
Google Fi’s VPN service has started rolling out to subscribers on iPhone. The feature has been available on Android since launching in beta in November 2018.
I förra veckan blev Microsoft det tredje börsbolaget någonsin att nå ett marknadsvärde över 2 biljoner dollar (tillsammans med Apple och saudiska oljebolaget Aramco). Ikväll var det dags för Facebook att gå med i en nästan lika exklusiv klubb: Facebook är numer det sjätte börsbolaget någonsin att nå ett marknadsvärde över 1 biljon dollar. (De övriga två är Google och Amazon.)
Inte bara det. Det innebär dessutom att Facebook är det företag som har nått den rätt galna gränsen snabbast. Det tog Facebook 17 år att nå 1 biljon medan tvåan Google behövde 23 år. Räknar vi från börsnoteringsdatumen så tog det Facebook 9 år och Google 16 år.
Anledning för Facebook att fira, alltså. Men Facebook har en annan anledning att korka upp champagnen – en som är ännu större för företaget. Hockeyklubban i dagens aktiekurs, och som passande nog knuffade Facebook över biljongränsen, var att en domstol har underkänt USA:s konkurrensverk FTC:s stämning mot Facebook. Den stämning som siktade på att tvinga Facebook att upphäva Facebooks köp av Instagram och WhatsApp.
Motiveringen? FTC har inte på ett trovärdigt sätt kunnat lägga fram bevis för att ”Facebook har monopol på marknaden för Personal Social Networking-tjänster”.
Så även om uppstyckningsfaran fortfarande är långtifrån över så var idag en VÄLDIGT bra dag för Mark och hans kompisar på Facebook.
(Och för att sätta siffran lite i ett sammanhang: Facebook är nu alltså värt ganska precis dubbelt så mycket som Sveriges totala BNP förra året.)

Nytt uppköp för Amazon: Wickr. En krypterad meddelandetjänst. Och inte vilken krypterad meddelandetjänst som helst, enligt dem själva så ska Wickrs lösning vara den enda ”samarbetstjänst” som lever upp till de säkerhetskrav som USA:s säkerhetsmyndighet NSA har satt upp.
Jag låter det vara osagt om så är fallet, men det handlar oavsett om en säker meddelandetjänst. Som artikeln konstaterar: för att Amazon ska kunna skaffa sig ännu fler lukrativa AWS-kontrakt hos stora företag och försvarsorganisationer. Men det behöver förstås inte stanna där: en säker meddelandetjänst är något som kan komma även andra Amazon-kunder tillgodo. Och det är nog mot den bakgrunden som vi ska se uppköpet.
Amazon är fortfarande världens största molntjänstleverantör med sitt AWS, men till skillnad från Microsoft och Google så är det rätt tunnsått med samarbetsverktyg som kan paketsäljas tillsammans med molnlösningarna. Inget Office eller Teams (åtminstone inget som har blivit framgångsrikt).
Vi kan nog vara rätt övertygade om att Amazon vill ändra på den saken. Jag skulle tro att det inte dröjer jättelänge innan det kommer att bli möjligt att köra avdelningsmötet hos e-handlaren Amazon.
https://techcrunch.com/2021/06/25/aws-is-buying-encrypted-messaging-service-wickr/
Så har EU-domstolen avgjort fall som handlar om Youtubes ansvar för vad användarna gör och laddar upp när det handlar om upphovsrätt. Och det är delvis en seger för Youtube (och därmed andra stora plattformar). Så länge som plattformarna ”snabbt” plockar bort upphovsrättsskyddat material efter det att de uppmärksammas på innehållet så är det okej. Det är däremot inte okej om de inte använder ”lämpliga tekniska medel” för att hantera upphovsrättsbrott eller om de tillhandahåller verktyg som ”specifikt har som användningsområde” att olagligt dela innehåll.
Artikeln konstaterar att det här dock är ett rättsfall som har rötterna i EU:s ”gamla” upphovsrättslagstiftning och att EU:s upphovsrättsdirektiv ”kräver att internetjättarna automatiskt filtrerar upphovsrättsskyddat material”. Och det sistnämnda är förstås helt fel. Tvärtom så har begränsas alltför bred filtrering bara för sakens skull. En balansgång mellan användarintegritet, yttrandefrihet och upphovsrätt, alltså. Mer eller mindre det som alltid har varit fallet.
Att sedan techjättarna själva började med sina uppladdningsfilter – och ironiskt nog visade lagstiftare att det är en teknik som går att använda är en annan femma. Det var ett enklare sätt att slippa detaljjiddra med varenda advokat på planeten. Och i praktiken filtreras ju innehållet oavsett, inte minst i jakt på saker som barnporr , hatoch trafficking. Techjättarna samarbetar dessutom allt mer för att stoppa den senare typen av innehåll att spridas mellan plattformar.
Och som jag har skrivit tidigare så lär utfallet bli exakt detsamma i rättegångar med upphovsrättsdirektivet som grund. Den filtrering som techjättarna redan gör och har gjort lär bedömas räcka – men kraven på att agera snabbt efter att innehåll har publicerats kan väga tyngre för domstolar. För de största bolagen som har de resurserna. Mindre tjänster lär få mer slack i ansvarsfrågan, så länge som de kan visa upp att de jobbar på så gott de kan utifrån sina volymer och förutsättningar.
EU: YouTube’s not (always) liable for user copyright infringements
The EU’s top court ruled that YouTube and other platforms aren’t liable for users uploading copyright-infringing material, but must take action to remove it
What happens on your iPhone stays on your iPhone. Eller hos Google. Enligt uppgifter från The Information ska Apple nämligen vara Googles största molntjänstkund. Apple bedöms lägga 300 miljoner dollar på Google Cloud i år, whoppande 50 % mer än för ett år sedan.
Visst. För företag som Google och Apple är 300 miljoner på årsbasis nära nog ingenting, men för ungefär alla andra är det… rätt mycket. Rätt mycket data handlar det om också. 8 exabyte. 16 gånger mer än tvåan, som intressant nog är Bytedance (och eftersom Google inte finns i Kina så kan vi anta att det uteslutande handlar om TikTok-data). 8 exabyte är 8000 petabyte. Och 8000 petabyte är…. ja, det är skitmycket data.
Skitmycket iCloud-data vad det verkar. Användardata, alltså. Visst, krypterat förstås, men det är ändå ironiskt att Apple använder dataläckande Google. Med andra ord kan din iCloud-data bo hos Google.
Och det är ju precis så här knasig företagsvärlden ser ut nuförtiden. Definitivt bland techbolagen. Absolut inget konstigt att vara konkurrenter som till och med kastar offentligt skit på varandra samtidigt som man samarbetar. Eller till och med investerar i varandra.
Because 2020-talet.
Apple reportedly increases spending on Google cloud services by 50% year over year, exceeds 8 exabytes of storage – 9to5Mac
As Apple moves more of its services into the cloud, and more Apple users adopt iCloud for photo library and…
Väldigt intressant initiativ från EU: planer på att sätta samman en snabbinsatsstyrka mot cyberattacker. Joint cyber unit.
Anledningen är förstås att cyberattacker inte bara blir allt vanligare – de slår också allt hårdare mot samhället i takt med att snart sagt allt sitter ihop med och via internet numer. Även samhällskritiska funktioner.
Syftet med insatsstyrkan är att den ska ”föra samman resurser och expertis inom EU och medlemsländerna för att effektivt förhindra, avskräcka och agera på stora cyberincidenter och -kriser”. Som sagt väldigt rätt tänkt – med ett gäng utmaningar. Den kanske största är ”snabb”-delen. Inte direkt en av EU:s största styrkor, på gott och ont, samtidigt som den här typen av attacker i allt högre utsträckning slår till brutalt och snabbt.
Oavsett så är det ett rejält steg mot att försöka bygga upp ett rejält unionsförsvar för nätverksamheterna inom EU. Återstår att se hur länge det dröjer innan någon får feeling och börjar vilja ha en killswitch likt det Ryssland experimenterar med.
Så. Alla på en gång nu: Who you gonna call?
EU wants emergency team for ’nightmare’ cyber-attacks
European Commission says recent ransomware attacks on US and Ireland have ”focussed mind”
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
E-handelsplattformen Shopify har bara senaste veckorna dunkat ut ett gäng nya tjänster och funktioner – inte minst saker som också går att använda för företag som inte i övrigt använder Shopifys tjänster. Här kommer ännu en: ett affiliateprogram för publicister.
Funkar som affiliateprogram gör mest: de publicister som går med i programmet driver trafik till Shopify-e-handlare och får del av transaktionen. Att upplägget kommer precis nu är förstås ingen slump eftersom de stora plattformarna just nu springer benen av sig för att få till avtal och lösningar med publicister. Mycket drivet av aktuell eller kommande lagstiftning (som Googles och Facebooks tecknar nya publicistavtal var och varannan vecka för att betala mindre för nyheter än vad lagstiftningen annars hotar med) men också krasst talat för att få innehåll till egna tjänster (förutom de två nämnda hittar vi också Apple i den här samlingen).
Och just e-handelslösningen har blivit allt vanligare som intäktsväg för just publicister. Visst, tidningar har mer eller mindre alltid handlat om nära relationer med företag och andra annonsköpande organisationer, även i form av rena rabattsamarbeten, men mer eller mindre direktintegrationer blir allt vanligare. Något som förstås också gör gränsen mellan det redaktionella oberoendet och säljavdelningen än mer flytande.
https://www.theinformation.com/articles/shopify-seeks-to-challenge-amazon-through-deals-with-buzzfeed-other-sites
Nytt samarbete för Pinterest: American Express. De båda företagen börjar samarbeta för att stödja småföretagare som säljer ”post-pandemiprodukter”. Ett ord som inte hade funnits i närheten av min vokabulär före 2020.
Mer specifikt handlar det alltså om de produkter som vi ska känna ett uppdämt behov av att köpa efter mer än ett års hemmasittande. Saker som resetillbehör, kläder och skönhetsprodukter.
Initiativet går under namnet ”Comeback Feature” och är ungefär alltså vad det låter som. Dessutom del av Pinterests egen shop av utvalda och framlyfta produkter. American Express-samarbetet är första gången som Pinterest tar in ett externt varumärke här.
Småföretagarna har techkramats så det står härliga till senaste året. Alla de stora plattformarna har sprungit benen av sig för att lyfta fram dem och ta fram funktioner som ska hjälpa dem att marknadsföra sig och sälja. Så på det sättet är det förstås ett rätt normalt samarbete.
Men det som gör samarbetet extra intressant är något som hände i förra veckan: att Shopify investerar i betalplattformen Stripe. Här handlar det visserligen inte om en tajt relation, men även här är det ett samarbete mellan ett e-handelsgränssnitt och en betalmotor. Och det är garanterat inte det sista vi kommer se på det här området.
American Express Partners With Pinterest To Support Small Businesses
American Express is partnering with Pinterest to launch a new Comeback Feature on Pinterest Shop promoting small businesses.
En av de viktigaste kompetenserna som krävs i arbetslivet talas det inte särskilt mycket om inom företagsekonomi och ledarskapsutbildningar: förmågan att hitta på krångliga och otydliga omskrivningar för otrevliga delar av verksamheten. Bara att fråga Amazon. Interna dokument har visat att ”pressa 6 % av all kontorspersonal att sluta varje år” blir på amazoniska ”unregretted attrition”. Så… ”oåterkallelig utnötning” på svenska?
Och ja, vi pratar alltså om kontorspersonalen här. Omsättningen på lagerarbetare är redan långt mycket högre. Amazon själva säger förstås att dokumenten innehåller ”utdaterad terminologi”, som med andra ord innebär att Amazon inte säger att dokumenten är fejk. De medger mer eller mindre rakt ut att dokumentet – och framför allt processerna i den – i allra högsta grad har varit och förmodligen är levande.
Det känns lite som lösningen att alltid kapa den sämsta tio procenten. För att alltid säkerställa att den vassaste kompetensen alltid är på plats. Ja, eller för att se till att lönerna hålls nere via lite skönt interntävlande.
Amazon lyfts gång på gång fram som en av 00-talets mesta framgångssagor, men det här är ännu en story som pekar på att Amazon har rätt långt kvar till att bli årets arbetsgivare.
Internal Amazon documents shed light on how company pressures out 6% of office workers
Amazon systematically attempts to channel 6% of its office employees out of the company each year, a target Amazon calls ”unregretted attrition.” Critics say the system resembles the controversial ”stack ranking” practice many companies have abandoned.
Nästa spelvärld som bjuder in till konsert: The Sims. Ja, nu är det inte första gången som Sims bjuder upp till konsert, men den här gången levlar de upp sitt musikgame – med en hel fastival.
Sims Session innehåller ungefär det man kan förvänta sig av en musikfestival, inklusive chansen att köpa artistmerch. Och precis som varit fallet tidigare för Sims så kommer artisterna som kommer att stå på den virtuella scenen att framföra åtminstone delar av sin spellista på Simlish. Låtarna kommer alltså framföras på Sims-världens eget (låtsas)språk.
Förutom att det här är ännu ett exempel på hur spelvärldar numer har växt långt bortom den spelkärna som var den ursprungliga anledningen att folk började spel. Men Simlish-sjungandet visar också på en annan nyckelkomponent i att lyckas online: inte bara anpassa sig efter målgruppen utan också fullt ut anpassa sig efter målgruppens onlinevärld.
’The Sims 4’ is hosting a (partly Simlish) music festival
Starting on June 29th, EA will host a music festival inside of the Sims 4 that will feature pop star Bebe Rexha, one part of indie band Glass Animals and singer-songwriter Joy Oladokun.
Hur får man fler att se på reklam på Youtube? Man lägger innehållet som folk vill se som reklam. Idag landade en ny trailer för nya Suicide Squad-filmen. Finns förstås på Youtube. Men bara som prerolls. Enda sättet att se den är alltså att planlöst trycka sig runt på Youtube och hoppas att trailer dyker upp. Ja, eller någon av dem. Det känns som att trailern dessutom är utspridd över flera klipp.
Oklart om det här är briljant eller riktigt genompuckat.
Men visst. Musikvideon började ju som ett reklamformat som med tiden (tack vare MTV) blev ett eget innehållsformat – som i sin tur omgavs av reklam. Varför inte samma för filmtrailers?
https://www.polygon.com/22543608/suicide-squad-trailer-youtube
Finns inget så kul sätt att inleda veckan på som lite obekräftade rykten – som att Google kan bygga sin egen motsvarighet till Apples Hitta min-nätverk. Alltså ett, typ, separat IoT-nätverk som kan göra det ännu enklare att hitta borttappade prylar. Android-prylar.
Känns i stort som ett väldigt troligt rykte. Google har redan ungefär samma slags appfunktionalitet som Apple, men ett som bygger på att de enheter man vill hitta är uppkopplade till internet på vanligt vis. Med ett egenkontrollerat nätverk kan man mer precis kontrollera hur hur själva spårninsfunktionaliteten verkar i skarpt läge.
Och, förstås, det andra användningsområdet för ett nätverk som mer precist kan lokalisera enheter. Ja, eller de andra användningsområdena. Ungefär allt som inte har med just borttappade mobiler att göra. Men där Google förstås har en större förtroendeuppförsbacke än Apple. Google har ju som bekant historiskt varit betydligt mer… frikostiga med att berätta det mesta om sina användare. Även för externa företag.
Google Could Bring Find My Device Network to Android
Google may be working on device locating network functionality similar to Apple’s ‘Find My’ network. A string of code associated to a network for finding Android devices has been reportedly found in the latest version of Google Play Services app.
Milt sagt stora nyheter: Google släpper en billig Android-mobil i Indien tillsammans med lokala Jio. Ja, inte nyheten i sig – det har varit på gång sedan de båda företagen inledde samarbete förra året – men att den nu har presenterats.
Mobilen, JioPhone Next, är uttalat Made for India (well, döh) och ska vara en billig smartmobil som siktar in sig på den indiska delen av nästa miljard internatanvändare. De som alltså tar steget från 3G, eller kanske till och med 2G, och gamla ”Nokia-mobiler” till portabla fickdatorer. Då vill självklart Google vara med och leka.
Känns spontant som en mobil som har… något större möjligheter att flyga än Googles egna Pixel-mobiler. Och då inte framförallt för att det nu är en billig mobil, även om det förstås är en viktig del – utan att Google den här gången är med och tar fram en mobil för målgruppen och inte en byggd för de egna ingenjörerna.
Google and Jio reveal a low-cost smartphone that’s ’made for India’
Google has unveiled its first Android smartphone built jointly with Jio, the Indian mobile network it acquired a stake in last year.
Hur går det egentligen med appspårandet i iOS 14.5, mer specifikt: hur många har egentligen sagt ja och nej till att bli annonsspårade? Tidiga siffror från USA visade på ett riktigt mardrömsscenario: 96 % nej. Men målgruppen då var alltså de som var snabba att uppdatera sin mobil och som, kanske lite fördomsfullt, är lite mer aktiva i att jobba med integritetsfunktioner. Nu har Flurry Analytics tittat på en längre tidsperiod, senaste kvartalet, och det ser både bra och dåligt ut.
Det bra för marknadsförare är att siffran på hur många som säger ja är rätt stabil. Det dåliga är att 3 av 4 användare har sagt nej till att bli spårare. I USA är det ännu värre: 84 % nej.
Nu är det här bara en undersökning och jag är inte helt säker på om Flurry har mätt användare som har sagt nej eller hur många gånger användare har sagt nej (den som säger nej kan säkert säga nej för de flesta appar och omvänt). Känns som att det ska handla om användare på förklaringen, vilket är en mer relevant siffra.
Känns som att ja och nej kan höra ihop med hur mycket integritetsdiskussioner som förts i landet. Sverige lär sannolikt ligga närmare USA än globala snittet.
Dessutom intressant att annonspengar verkar ha flyttat till Android – som är på gång att göra samma sak som iOS.
App News and Data
Have you got a press release or announcement? Get in front of 10,000 app industry professionals with an announcement on Business of Apps.
Ännu en stor svensk techaffär: svenska investmentbolaget Creades säljer bankdatatjänsten Tink till betalkortsjätten Visa. Om man så vill: ännu ett svenskt bolag blir utländskt. Men också ett tecken på vilken tung spelare Europa är inom just fintech. Och Sverige som en av de tyngsta här.
1,8 miljarder dollar, eller någonstans runt 15 miljarder kronor, blir prislappen. Ja, även om det ser ut att bli avdrag för någon slags skatter, så i slutändan lite lägre än så. Så länge som det blir grönt ljus över hela banan. Visa har redan försökt köpa upp Plaid, delvis en konkurrent till Tink, men fick då nobben av amerikanska konkurrensmyndigheter. Återstår att se hur EU ställer sig.
Med tanke på att Visa är ett av världens största kort- och transaktionsbolag så lär der inte bli helt oproblematiskt. Tinks bankdatatjänster lär inte göra Visa mindre dominerande.
Men i slutändan kanske det inte är konkurrensoron som kan fälla affären – utan EU:s integritetslagstiftning. Eftersom EU och USA fortfarande inte har kommit överens om ett nytt datadelningsavtal efter det att Privacy Shield föll så innebär Visa-ägande att USA:s underrättelsemyndigheter har rätt att begära ut data från Visa/Tink – även om EU-medborgare. Något som EU förstås är sådär pigga på.
Visa slukar Tink – för 18 miljarder: ”Perfekt partner”
Den amerikanska betaljätten Visa köper upp det svenska fintechbolaget Tink i miljardaffären.
En historisk händelse börsutspelade sig igår kväll: Microsoft blev då det tredje bolaget någonsin som nått det svindlande börsvärdet 2 biljoner dollar. Dessutom det andra techbolaget i och med att Microsoft gjorde sin generationskamrat sällskap i den exklusiva klubben.
2 biljoner dollar. En tvåa följd av 12 nollor. Eller 17 biljoner kronor. Eller i runda slängar fyra gånger hela Sveriges BNP förra året.
Och ja. Biljon låter fortfarande som ett av de där jättetalen man hittade på som barn.

Hur coolt?
Sverige har de högst värderade teknikbolagen i Europa | Realtid
Tack vare kraftiga värdeökningar för bolag som Klarna, Spotify och Evolution Gaming tar Sverige för första gången över förstaplatsen på..
I förra veckan skrev jag om en rapport som pekade på att Sverige totalt sett hade de högst värderade techbolagen i Europa, före Storbritannien. Plus att 13 av Europas 52 enhörningar (startups med ett värde som överstiger 1 miljard dollar) var svenska (det är 25 % det). Här kommer en annan kul rapport, en som fokuserar på just enhörningar (baserat på data från analysföretaget CB Insights).
Rapporten konstaterar att världen sedan oktober förra året, alltså ungefär de senaste åtta månaderna, har fått 227 nya enhörningar. Förkrossande många från USA: 154 av dem. Lite oväntat hittar vi Europa på andra plats, med 25 nya medan Indien ”bara” skapat 11 nya miljarddollarbolag och Kina bara ökat sin enhörningssamling med 9 stycken. Visst. Vi i Europa har… en bit upp till toppen, men att vi trots allt har skapat fler miljardstartups än Indien och Kina tillsammans är ett rejält styrketecken. Visst kan det handla om en tillfällig dipp från Kina och Indien håller bara precis på att växla upp sin ekonomi, men ändå.
Oavsett så känns det inte som en slump att det här kommer ungefär samtidigt som världens Kina-sanktioner ser ut att bita allt hårdare. Jag tror också att saker som GDPR och Schrems II-domen bidrar. Vi i Europa börjar alltså i allt mindre utsträckning gå över Atlanten efter vatten.
Sen har vi de svenska tillskotten: av de 25 nya Europa-enhörningarna så ska två vara blågula. 8 %. Inte det sämsta det heller. Men titta framförallt på diagrammet här nedan: de 15 länder i världen med högst totalt startupvärde. Topp 6: USA, Kina, Indien, Storbritannien, Brasilien och… 🇸🇪 Sverige. 38 miljarder fördelat på fyra bolag. Rätt crazy. Och väldigt, väldigt coolt.
Sverige verkar vara ett rätt bra land att bedriva företag i, alltså.

Kan Sveriges banker så kan betalplattformen Stripe. Världens näst högst värderade startup betaintroducerar nu Stripe Identity. Bank ID på stripeianska.
Tjänsten baseras på det som börjar bli rätt vanligt som onlineidentifierare nuförtiden: en selfie. Stripess lösning ska kunna matcha ett officiellt ID-kort med en liveselfie ”på under 15 sekunder”. Vilket känns som… en ocean av tid. Men så pratar vi säkerligen främst om länder som inte har lika självklara digitala ID-verifieringssätt som vi har i bland annat Sverige. 15 sekunder är ju fortfarande avsevärt mycket snabbare än att posta eller mejla en bild. Dessutom med högre säkerhet.
Och det mest intressanta, men egentligen inte särskilt oväntat, är att tjänsten ska kunna gå att använda fristående från Stripes övriga tjänster. Ännu ett exempel på hur företag med rätt heltäckande ekosystem börjar göra sina olika produkter allt mer modulära, till och med för användning hos eller tillsammans med konkurrerande tjänster. Vi kan väl anta att datadammsugande delvis lär vara en faktor, även om det blir av mer aggreggerad form i just det här fallet.
Stripe Goes Beyond Online Payments With Stripe Identity Verification Tool
Stipe is launching Stripe Identity, a self-serve, AR-powered, tool that developers can integrate to verify user identities.
Så har Förvaltningsrätten sagt sitt: förbudet mot Huawei i det svenska 5G-nätet kvarstår. Med andra ord har nu den första rättsliga nivån i Sverige fastslagit att det som började med att Post- och telestyrelsen stoppade Huawei från att delta i svenska 5G-auktionen alltså gäller. Det innebär inte bara att Huawei inte får vara med och bygga 5G-nät – befintliga komponenter i de nät som redan finns på plats måste också bytas ut.
Nu är sista ordet kanske inte sagt än i och med att Huawei kan överklaga beslutet till Kammarrätten, men chansen att nästa instans skulle ändra domen känns rätt liten. Inte minst eftersom domstolen ”har beaktat att det endast är Säkerhetspolisen och Försvarsmakten som tillsammans har en helhetsbild när det gäller säkerhetsläget och hotbilden mot Sverige”. Med tanke på hur okonkret Säpos vittnesmål var (mycket prat om hypotetiska risker) så finns det nog inte särskilt mycket att ta på som skulle kunna övertyga Kammarrätten om att Huawei inte alls sitter i kinesiska statens knä.
Vi kan väl anta att Kina lär komma med ett passiv-aggressivt hotuttalande om hur domen kommer att påverka svenska bolags möjligheter att verka i Kina, men omvänt kan det svenska beslutet bli den första i raden av Huawei-dominobrickor som kan falla i EU. (Ja, fast inte i Ungern, förstås.)
Det intressanta är att lika kinesiska ZTE också förbjöds att delta, men de har haft betydligt lägre profil i frågan. Det visar förmodligen hur pressat Huawei börjar bli av USA:s sanktioner. Och hur oroligt företaget just är för att det svenska beslutet ska starta en EU-trend.
Domen: Huawei stoppas i Sverige
Kinesiska Huawei stoppas från att delta i utbyggnaden av det svenska 5G-nätet. Det är innebörden av förvaltningsrättens dom. – Sveriges säkerhet är ett väldigt tungt vägande skäl, säger rättens ordförande Ulrika Melin.
Ännu en vecka, ännu en techkonkurrensutredning från EU. Ja, ungefär så kan man sammanfatta stora delar av EU:s 2021 så här långt. Idag bekräftade EU uppgifterna som florerat senaste dagarna – det är dags för ännu en utredning mot Google. Mer specifikt mot Googles annonsverksamhet den här gången.
I stort känns det som att det är samma sak som EU smiskade till Google med en (förhållandevis) jättebot för några år sedan, att Google premierar sig själva och gör det svårare för konkurrenter att få luft. Utredningen ska bland annat titta på ”de begränsningar som Google lägger på annonsörers, publicisters och andra aktörers möjligheter att komma åt data om användaridentitet och användarbeteende”.
Utredningen angriper det som är Googles riktiga svaghet på konkurrensområdet – som också är det största problemen för jättar som Apple och Amazon: Google är annonsköpare, annonssäljare och den som tillhandahåller kunddatan. Att Google alltså tillhandahåller en marknadsplats samtidigt som man konkurrerar med sina kunder på samma marknadsplats.
Tittar vi exempelvis på Apple så är det ingen slump att rättegångarna och utredningarna kommer precis nu. Inte heller att klagomålen från andra företag i Apples appekosystem är mer högljudda än någonsin. Det är inte att Apple envisas med sina avgifter eller låser in appar i sin egen betallösning, utan att Apple allt mer aggressivt konkurrerar med apputvecklare med egna tjänster. Tjänster som håller på att bli mer lukrativa än själva marknadsplatsen.
Nu finns det inget slutdatum för den senaste Google-utredningen så den lär väl dra ut på tiden. Men frågan är allt mer ”hur” och ”när” techjättarna kommer att behöva skruva i sina affärsmodeller, inte ”om”.
No Title
No Description
Rejoice alla kakälskare! Google meddelade igår att företaget skjuter upp skrotandet av tredjepartskakan i Chrome. Det ungefärliga datumet som nu gäller är mitten av 2023 och alltså inte under nästa år.
Så ni vet. 2023 börjar det verkliga slutet för tredjepartskakan när Google stänger ned möjligheten att använda den. Ja, eller 2024. Eller 2025. Möjligen 2026. Men vilket årtionde som helst åtminstone!
Google delays the rollout of its third-party cookie replacement to mid-2023
Google is pushing back its plan to phase out third-party cookies in Chrome as part of its Privacy sandbox changes.
Ny annonsprodukt från Google: Ads creative studio. Ja, eller ny och ny, det handlar till största del om att ett antal befintliga tjänster för att skapa och hantera sina (Google-)annonser nu samlas i en gemensam lösning.
I stort är det alltså ingen jättenyhet. En naturlig utveckling som vi har sett rätt många gånger förr, när friflygande funktioner efter ett tag blir så många, utspridda på onödigt många ställen, att de paketeras ihop. Men timingen är intressant.
I förra veckan gick Google ut med att Workplace (Googles konkurrent till bland annat Microsofts kontorspaket med Office och Teams) nu öppnas för alla, även privatpersoner (med nytt abonnemang just för individer). En rätt rejäl positionsframflyttning från Google på samarbetsområdet. Och även nya ACS har just samarbetet mycket i fokus. Googles annonslösning ska inte bara vara stället där du hanterar distribution och egendomar, utan även där samarbetet ska ske. Mellan olika delar i en annonsorganisation (de som delar egendomar i en kampanj, men fokuserar på olika annonsgränssnitt) men också kan man anta mellan byrå och kund.
Google Announces New Ads Creative Studio
Google announced the launch of a new, collaborative ad creation tool. Here’s what we know so far!
Spekulationer på dataområdet, den här gången i Kina. Fintechbolaget Ant Group, sprunget ur Alibaba och mest känt för mobilbetalplattformen Alipay, ska förhandla om skapa ett nytt företag som ska ansvara för företagets användardata. Ett företag som ser ut att bli gemensamt ägt av företag direkt kontrollerade av kinesiska staten. Med andra ord kan Ant vara på gång att släppa hela eller delar av kontrollen över sina användares data. Ett par saker som sammanfaller här.
Ant var på väg att göra en storstilad börspremiär i slutet av förra året, men allt stoppades bara dagen före introduktionen. Anledningen var att översynsmyndigheter satte käppar i hjulen. Det i sin tur sades bero på att Ants ordförande, Alibaba-grundaren Jack Ma, kritiserat Kinas fintechreglering (Jack Ma har sedan dess hållit en låg profil och kanske till och med börjat raderas ut ur Kinas förteckningar över framgångsrika affärsmän i landet). Mas tal kan säkert ha spelat in, men det kändes som att det än mer handlade om ett maktspel på högsta nivå: de stora techbolagen började helt enkelt få för mycket makt och inflytande. Kommunistpartiet kände sig helt enkelt hotat.
Sedan dess har techregleringssläggan svingats vilt i Kina. Först och hårdast mot Alibaba och Ant, men även mot andra techjättar i landet. Dessutom har Kina börjat straffa företag som samlar in för mycket användardata – där bland andra LinkedIn har varit ett av företagen som drabbades. Likt här så värnar alltså Kina den personliga integriteten allt mer och vill inte att företag ska sitta på allt för mycket data om sina kunder.
För kinesiska staten och kommunistpartiet? Not so much begränsningar.
Vi kan med andra ord nog se Ant-företagskonstruktionen i ljuset av den här maktuppvisningen. Visst, nu är ju användardatan hos kinesiska företag i praktiken öppen för kinesiska staten oavsett, så det här känns som nästa steg: kinesiska staten vill inte bara ha ännu snabbare och mer direkt tillgång till kinesers data – den vill också göra det svårare för privata företag att använda den för att bygga upp direkta relationer med sina kunder på ett sätt som kan hota kommunistpartiets roll i landet.
https://www.wsj.com/articles/jack-mas-ant-in-talks-to-share-data-trove-with-state-firms-11624442902?mod=djemalertNEWS
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Nästa drag från betalplattformen Klarna: en prisjämförelsesajt. Ja, plus att Klarna går och blir annonsförmedlare. Det är åtminstone så jag tolkar Klarna-nyheten.
Det handlar om att Klarna lanserar en Comparison shopping service (CSS) i 21 länder (däribland Sverige). CSS var en lösning som skapades av Google för att öka konkurrensen bland sina shoppingannonser efter att EU dängt till Google med en bot på grund av hur Google hanterade jämlikheten med konkurrenter här. Klarna blir alltså plattformen mellan handlaren och Googles shoppingannonsfunktion (dessutom till en fast månadskostnad som ska vara lägre än andra – har dock dålig koll på hur väl det stämmer).
Dessutom drar Klarna igång en prisjämförelsesajt som i dagsläget känns rätt sparsmakad vad gäller just jämförbarheten, men den kommer förstås utvecklas på sikt.
Men vad båda de här sakerna innebär är framförallt att Klarna tar ännu ett jättesteg mot att bli en rejäl annonsplattform. Och likt det Shopify erbjuder så är tanken sannolikt att Klarna vill att handlare ska outsourca så mycket av marknadsföringen som möjligt till Klarna. Marketing as an autopilotservice.
Klarnas nya drag – utmanar Google och Pricerunner
Den svenska betaljätten Klarna lanserar en prisjämförelsetjänst och sajt på 21 marknader runtom i Europa och utmanar därmed Google och Pricerunner. Det meddelar bolaget i ett pressmeddelande.
Ett väldigt stort steg för Shopify: e-handelsplattformen öppnar nu sin utcheckningslösning Shop Pay för alla handlare på Facebook och Google. Även för de handlare som inte använder Shopifys e-handelslösning. De kan alltså välja att bara använda Shopify för det sista steget i transaktionen.
Enligt Shopify själva är det här dessutom den första Shopify-produkten som kan användas frikopplad från den övriga Shopify-tjänstefamiljen. Även här handlar det alltså om att göra sina tjänster så modulära det bara går – både för intäkter och för marknadsföring.
Genom att frikoppla utcheckning så kan en handlare i övrigt bygga upp eller fortsätta använda sin onlineshop via någon annan plattform. Men genom att erbjuda utcheckningen som fristående komponent så kan Shopify ändå vara med och konkurrera om lite intäkter också via konkurrerande lösningar. Och kassan blir samtidigt också marknadsföring för Shopifys övriga produkttkatalog. Top of mind, eller åtminstone med i mind, när det blir dags för en handlare att uppgradera sin befintliga lösning.
https://techcrunch.com/2021/06/15/shopify-expands-its-one-click-checkout-shop-pay-to-any-merchant-on-facebook-or-google/
I veckan bekräftades en företagsaffär som var både väldigt liten och väldigt stor. Rätt liten sett till pengar men potentiellt väldigt stor rent strategiskt. Det handlade om betalplattformen Stripe som tog in ytterligare en miljard dollar till en värdering på 95 miljarder dollar, vilket gör Stripe till världens näst högst värderade startup efter TikTok-ägaren Bytedance. Bland dem som plöjde in pengar hittar vi stora techinvesterare som Sequoia och Silver Lake, men även e-handelsplattformen Shopify. Och det sistnämnda är det stora i affären.
Shopify är kanske det enskilda företag som har gynnats absolut mest av pandemin när en massa småföretag panikartat tvingades snubbla ut på internet. Men det var en följd av en strategisk och medveten förflyttning som pågått under rätt lång tid – när Shopify allt mer breddat sin produktportfölj för att kunna erbjuda allt nya och etablerade handlare behöver för sin verksamhet på nätet och även utanför. Självklart är betalning en stor del av det paketet.
Stripe-investeringen på ”bara” 350 miljoner dollar är förstås inte Shopifys första betalförmedlaraffär, men att Shopify nu alltså går in i Stripe visar att Shopify inte bara vill knyta närmare band för de egna handlarna – utan också indirekt jobba sig in hos konkurrenterna. Tjäna pengar även när transaktionerna går via någon annan. Som… Amazon.
Men det säger också en del om Stripes planer. Att de vill ta större del av köpresan. Och inte minst rida med Shopify, som numer har integrationer med i stort sett alla stora techplattformar.
https://www.wsj.com/articles/investors-clamor-for-a-bigger-piece-of-payments-company-stripe-11623668400
Shopify gör en Ikea. Köper AR-appen Primer. En app som gör det möjligt att se hur färg, tapet eller kakel ser ut på väggen hemma innan man lägger det i varukorgen.
Så det är med andra ord inte lika mycket en virtuell hemmamöbleringsfunktion som exempelvis den som Ikea erbjuder, men vi kan anta att Shopifys ambitioner inte slutar vid nöjet med att titta på färg som AR-torkar. Anledningen är förstås precis samma som för modeindustrin: en tänkt dubbel win.
Dels ge sina inredningshandlare ännu bättre möjligheter att konkurrera med handlare som också har fysiska butiker och dels att få ner returerna.
Shopify brings on team from augmented reality home design app Primer | TechCrunch
In Friday acquisition news, Shopify shared today that they’ve acquired the team from augmented reality startup Primer, which makes an app that lets users
Idag är det dags för Amazon att slå upp portarna för ännu en Amazon Fresh-butik – alltså en av Amazons livsmedelsbutiker. Men även om det kan kännas som bara ännu en butiksöppning av Amazon, det börjar bli rätt många fysiska butiker för e-handelsföretaget numer, så är det ändå en rätt rejäl milstolpe.
Det är den största butiken så här långt som får Amazons Just walk out-teknik. Den som föddes i Amazons mindre Go-butiker och som gör det möjligt att shoppa utan att behöva stå i kö i slutet eller ens blippa grejer med en självskanner. Bara gå in, lägga grejer i korgen eller vagnen och sedan gå ut. Betalningen dras automatiskt från ditt Amazon-konto när du lämnar butiken.
Det innebär att tekniken kommer att rullas ut i en butik som är runt 2500 kvadratmeter stor. I runda slängar tio gånger så stor som Go-butikerna – med betydligt fler varor. Och förmodligen fler samtida kunder. Det visar hur säker Amazon numer känner sig på tekniken. I den första Go-butiken så hade tekniken problem med två saker: många samtida människor och varor som flyttar på sig. Lite… dåligt i en butik.
Dessutom kommer butiken också få Amazons smarta kundvagn och handskanningsidentifiering (för den som inte ens vill ha mobilen med sig).
Amazon opens its first full-sized grocery store with cashierless checkout technology – SiliconANGLE
Amazon opens its first full-sized grocery store with cashierless checkout technology – SiliconANGLE
Jag har några gånger spekulerat i att det snarast är en fråga om ”när” och inte ”om” Amazon gör som exempelvis kinesiska konkurrenten JD. com: börjar erbjuda sina logistiktjänster även till företag som inte använder Amazons e-handelslösningar i övriga. Och nu verkar det hända. Eller har redan hänt. Enligt The Information ska Amazons fraktflygflotta ha en tung extern kund: US Postal Service.
Amazon har förstås byggt upp en allt större logistikapparat för att försörja sin e-handelsverksamhet – från första till sista metern. Det innebär bland annat att Amazon numer har såväl fraktfartyg som fraktflygplan.
Anledningen lär vara den det oftast handlar om när Amazon produktifierar interna funktioner: förvandla en intern kostnadspost till en extern intäktskälla.
Dessutom kanske det också handlar om att Amazon gör en Samsung. För ett par år sedan hette det att Samsung tjänade mer pengar per såld iPhone än per såld Samsung-mobil. Samsung hade helt enkelt större marginal på de komponenter som Samsung sålde till Apple än på sina egna mobiler. Inte omöjligt att det alltså är ungefär samma här: att Amazon tjänar mer på att sälja frakttjänster än vad de tjänar på försäljningen av varor i egen regi.
https://www.theinformation.com/articles/amazons-airplanes-move-cargo-for-u-s-postal-service
Vad vill vi ha? CLUBHOUSE-KOPIOR! När vill vi ha det? NU!
Ja, eller igår. Då var det dags för ännu en Clubhouse-utmanare att se dagens ljus: Spotify Greenroom. You know the drill. Möjlighet att ha livesänt panelsamtal med deltagande från åhörarna. I Spotifys fall handlar det om uppköpet Lockerroom som nu får Spotify-logga.
Likt i princip alla Clubhouse-kopior som har släppts så här långt så gör Spotifys variant avsteg från det som var (och är) en av Clubhouses centrala funktioner och även det som till stor del låg bakom appens förhållandevis stora framgångar: möjligheten att lyssna i efterhand. Greenroom-samtal kommer att kunna spelas in och delas efteråt – exempelvis som en podcast.
Spotify kan förstås, likt Facebook och Twitter, att erbjuda efterhandslyssnande eftersom de har ekosystemet för fler distributionsformat. Precis det som Clubhouse saknar.
I stort var Spotify-nyheten rätt i linje med vad som sagts innan, men men en liten överraskning: Greenroom är en egen, fristående app. Det i sig ger en högre tröskel än övriga konkurrenters motsvarigheter. Visst, finns ingen självklar plats i Spotify-appen, men hör trots det hemma bättre där. Jag misstänker att Spotify siktar på det, men ville ha ut Greenroom så snabbt som det bara gick.
https://techcrunch.com/2021/06/16/spotify-launches-its-live-audio-app-and-clubhouse-rival-spotify-greenroom/
Clubhouse har inte bara vänt upp och ned på hur snabbt man ska rulla ut nya funktioner, de har också gjort det obligatoriskt att kasta pengar efter innehållsskapare från dag 1 när man släpper en ny tjänst. Så självklart kommer Spotify betala kreatörer som skapar innehåll för företagets sprillans nya Clubhouse-kopia Greenroom. Åtminstone under 2021.
Visst, nu var Clubhouse förstås inte först med att göra det möjligt för kreatörer att tjäna pengar på sitt innehåll. Inte heller att sätta upp innehållsfonder för att betala användare med syfte att få snurr på en ny tjänst – det har ju inte minst Facebook gjort till en folksport. Men nu är normen alltså att man nästan presenterar innehållsfonden innan man ens lyfter på ridån till tjänsten den ska användas till.
Nu är det förstås inte vem som helst som kan ta del av Spotifys Greenroom-pengar. Innehållskaparna som kan komma i fråga är ”kändisar, politiker och ambitiösa keynote-talare”.
En intressant detalj till om tjänsten som jag missade i den ursprungliga nyheten: inte nog med att Greenroom är en fristående app (än så länge) – mer specifikt den Lockerroom-app som Spotify köpte och gjorde om till Greenroom – det krävs inte ens ett Spotify-konto för att använda Greenroom. Spotify vill alltså verkligen få snurr på appen.
Loss-making Spotify commits to paying out yet more money to a new type of ’Creator’ – Music Business Worldwide
The Spotify Greenroom Creator Fund will pay creators on its Clubhouse rival app Greenroom…
För ett tag sedan skrev jag om poddtjänsten Podz – en tjänst som automatiskt skapar, tja, trailers av poddar. En toppentjänst tyckte Spotify – som nu har lagt vantarna på Podz.
De flesta poddplattformar börjar få funktioner som gör det möjligt att direktlänka till specifika delar i en podd eller skapa korta utdrag som kan delas som förhandslyssningsfunktion. Det Podz gör är att automatisera det här jobbet genom att använda maskininlärningssmartness för att ”hitta nyckelavsnitt i poddavsnitt” som sedan kan förvandlas till kortpoddar.
Upplägget med Podz var att användare sedan kunde tiktoka sig igenom poddkortkliippen i jag på något intressant att lyssna på. Så en, tja, trailertjänst för poddar alltså. Och det ligger förstås helt i tiden. Ofta när poddar delas så är det hela avsnitt – som inte sällan är rätt långa. Inga konstigheter om det är en podd man följer eller åtminstone en podd eller poddare som man känner till. Men för nya poddar är det rätt hög tröskel att ge sig in och börja lyssna på vinst och förlust, när man inte har en aning om kvalitet – vare sig på inspelningen eller innehållet.
Netflix släppte sin Fast Laughs för ett tag sedan, som var lite samma sak: ett tiktok-flöde med korta och roliga höjdpunkter från filmer och serier med syfte att få fler att börja prenumera. Vi kan nog lugnt anta att de flesta strömningstjänster kommer ta fram precis sådana här funktioner.
Spotify acquires podcast discovery specialists Podz
Spotify has acquired Podz, a startup which generates preview clips of podcasts. Podz uses machine learning trained on over 100,000 hours of audio, automating the process of creating highlights to draw in new listeners.
Amazons satsningar på spel har gått lite… sådär. Det första stora flaggskeppsspelet framtaget av Amazons spelstudio skrotades innan det ens hunnit lyfta och spelströmningstjänsten Luna hade en rätt skakig start. Men skam den som ger sig: nu breddar Amazon Luna till alla Prime-medlemmar. I alla fall under en begränsad tid. Och åtminstone i USA.
Från att ha varit en tjänst som krävt en av Amazons egna Fire TV-enheter så kommer den nu bli möjlig att köra på PC, Mac, iOS, iPad OS och ”utvalda Android-telefoner”. 5,99 dollar i månaden. Ja, plus kostnaden för Prime då, förstås.
Nu är Luna fortfarande, på flera sätt, väldigt ny, så i dagsläget lär tjänsten inte välta något internet. Men Luna är viktigare för Amazons framtida ambitioner än eget spelinnehåll. Spelinnehållet är, precis originalvideoinnehåll, till för att sticka ut och ge en strömningstjänst något unikt – men också överlag för att dra trafik till tjänsten..
I det här fallet har Amazon, likt Apple, lite dopat sig själva genom att låta Prime göra en rätt stor del av trafikdrivandet. Ja, eller egentligen är det ju förstås tvärtom: allt Amazon erbjuder – e-handeln inte minst – handlar i allt högre utsträckning om att slussa in nya Prime-medlemmar. Och få dem att betala löpande.
Amazon’s game streaming service Luna is opening access to all Prime members June 21 and 22
Amazon Prime members can sign up to Amazon’s game streaming service Luna on June 21 and June 22 without an invite. New sign-ups get a free 7-day trial with access costing $5.99 a month afterwards, or $14.99 a month for access to a bigger selection of Ubisoft titles.
Så har Apple fått ännu en miljardtjänst: Shazam. Den musikigenkänningstjänst som Apple köpte för några år sedan, alltså. Apple meddelade igår att tjänsten nu används över 1 miljard gånger i månaden. Sedan starten har användare shazammat över 50 miljarder gånger. (Ska vi vara petnoga så är nog siffran högre: Apple skriver att det handlar om 1 miljard ”recognitions” i månaden – jag antar att bomshazamningarna tillkommer.)
Det har nu gått lite över 2,5 år sedan Apple la vantarna på Shazam och det känns allt mer som att Shazam är Apples Instagram, Youtube eller WhatsApp. Alltså ett rätt briljant strategiskt köp. Förstås som trafikdrivare till Apple Music, men än mer som datadammsugare. Även från Android.
Det är nästan så att man skulle kunna tro att Apple 2018 viste att Apple skulle strypa först tredjepartskakan och sedan möjligheten att spåra användare i appar.
Apple’s Shazam Music Discovery Service Surpasses 1 Billion Shazams Per Month
Popular Apple-owned music discovery app and service Shazam is celebrating a new milestone today, surpassing more than 1 billion Shazams per month and…
Lite osäker på om jag verkligen gillar namnen som Amazon har gett sina senaste lagerrobotar, eller om jag tycker att de ska hålla sig the hell away från min barndom. Oavsett: Ernie och Bert har nu börjat testas i Amazon-lager. Semiautonoma lagerkollegor.
Anledningen är inte i första hand, enligt Amazon åtminstone, ännu ett försök att helautomatisera sina (stor)lager utan ett initiativ för att försöka få ned skadorna bland lagerarbetarna. Inte minst eftersom en rapport för inte så länge sedan visade att Amazon var sämst i klassen på det här området.
Ernie och Burt, tillsammans med två andra robotar som Amazon också testar nu (Scooter och Kermit – again with the barndomskluvenheten), ska kunna utföra lagerarbetsuppgifter på egen hand, men ska också kunna användas av och tillsammans med de mänskliga kollegorna för avlastning.
Och just det här är nog rätt mycket framtiden för robotar, precis som mycket av AI-arbetarna: det handlar inte om ett ”eller” utan om ett ”och”. Robotar och människor i samarbete, alltså. Robotar kan vara skitbra om allt funkar precis som det ska, men så fort det blir minsta avvikelse så är människor fortfarande vassare. Trots löner och tillhörande kostnader så kan mänskliga lagerarbetare i det långa loppet bli mer kostnadseffektiva.
No Title
No Description
Ännu ett steg närmare en post-lösenordsvärld: Apple gör det möjligt att skapa konton med hjälp av Face ID och Touch ID.
Det är alltså en vidareutveckling av möjligheten att logga in via de här teknikerna på sajter och i appar. När du skapar konto väljer du användarnamn (ja, jag antar att även det kan automatiseras på sikt) men behöver sedan alltså inte välja lösenord. Inte ens välja något av de säkra som Apple kan föreslå i det här steget.
Numer känns det som att de flesta, eller åtminstone väldigt många, inte längre har samma problem med lösenord som förr i och med att man använder någon lösenordshanterare för det. Förhoppingsvis kör alla dessutom med tvåstegsverifiering på alla ställen där det går. Men på det här sättet finns det överhuvudtaget inget lösenord som kan studsa runt på nätet. Tvåstegsverifieringen byggs dessutom automatiskt in, så det räcker för sajter och appar att lägga till stöd för Apples lösning för att få det.
Visst. Lär garanterat finnas svagheter. Och det innebär förstås ytterligare Apple-inlåsning – och kritik mot att Apple ännu mer slår undan benen på mindre företag som erbjuder exempelvis lösenordshantering. Men det är oavsett sannolikt en oundviklig utveckling i vår digitala identifiering: att våra egna kroppar blir lösenordet.
Apple introduces passwordless sign ups with Face ID and Touch ID
Apple is introducing a new passwordless tech called Passkeys that’ll allow you sign up for websites justing Face ID or Touch ID.
Som vanligt nuförtiden släpps den mesta nya Apple-hårdvara utan särskilt mycket buller och bång. Ja, eller inget alls. Igår var det dags för nya hörlurar. Fast inte nya Airpods, utan nya Beats. Trådlösa Beats Studio Buds, med aktiv brusreducering och Android-kompabilitet. (Och ja, de måste heta ”Buds” eftersom det tydligen är del av något internationellt handelsavtal att lurar som ser ut så här måste heta så.)
Apple fortsätter att positionera Beats åt träningshållet, men det ser också allt mer ut som att Beats ska vara lågprisalternativet (eller åtminstone det billigare alternativet) i Apples hörlursfamiljer. 1590 kronor är drygt 400 billigare än vanliga Airpods och i runda slängar hälften så dyra som Airpods Pro. För det får man alltså brusreduceringen, som inte finns i vanliga Airpods. (Än.) Apples helt trådlösa hörlurar har alltså numer samma upplägg som iPhonen: budget-SE, vanliga och Pro. (Även Watch uppges få en Pro i höst.)
Airpods funkar med Android, men nya Buds ska kunna paras lika enkelt med både en iPhone och en Android. Och kanske ännu intressantare: de får stöd för både Apples och Googles Hitta min-funktioner. Apple tar alltså ett rätt stort kliv för sin redan väldigt framgångsrika hörlursverksamhet: storsatsning även på Android-marknaden.
Beats’ new Studio Buds are a lot more Android-friendly
Beats’ newest pair of true wireless earbuds come in the form of the Studio Beats. For $149.99, they pack two listening modes, long battery life, and more.
Under årets WWDC, alltså Apples årliga utvecklarkonferens, så presenterade Apple AssistiveTouch för Apple Watch. Ett hjälpmedel som är tänkt att göra det enklare för användare med rörlighetsnedsättningar att kunna kontrollera sin klocka utan att behöva röra själva klockan. Istället ska rörelser med handleden kunna ersätta några vanliga handgrepp. Även saker som den optiska pulsmätaren ska kunna kicka in och hjälpa till.
I förra veckan kom uppgifter om att även Facebook kan arbeta på en smartklocka och det har även rasat in några patent från Google och just Facebook och Apple kring alternativa sätt att styra de digitala gränssnitt vi bär med oss. Och har på oss.
Jag har tidigare skrivit att vi förmodligen just nu upplever peak mobile – att vi alltså använder mobilen mer än vi har gjort tidigare, men också kommer använda framöver. Idag är nästan allt i våra mobila, uppkopplade liv styrt till mobilen, men det beror mest på att det just nu är det enklaste sättet. Inte för att vi tycker det är kul att släpa med mobilen.
Vi ser hur inte minst Apple frikopplar Watch allt mer från iPhonen. Mycket för att göra den attraktiv även för Android-användare, men också för att den, och andra prylar, kommer ta över mycket av de funktioner som idag finns i våra mobiler.
https://www.patentlyapple.com/patently-apple/2021/06/apple-facebook-and-google-aim-to-bring-wrist-gesture-input-to-smartwatches-and-future-eyewear-in-the-not-too-distant-future.html
Ett väldigt intressant initiativ. Ett forskningsprojekt som lär drönare att identifiera ljudet av skrik. Användningsområde: räddningsinsatser exempelvis efter en naturkatastrof.
Allt bygger på en databas med olika former av ljud som forskarna har tagit fram som del av drönarträningen. Kan även handla om ”andra ljud som människor gör när de försöker få uppmärksamhet från räddningsarbetare”, som att stampa och dunka på saker.
Nu finns det förstås även andra sätt att identifiera människor, som med värmekameror. De som är i mest akut behov av hjälp är ofta de som inte ens kan eller orkar skrika på hjälp. Det skulle med andra ord kunna bli så att räddningsdrönare utrustas med en hela massa sensorer för att snabbare kunna hitta och märka upp platser där människor är i behov av hjälp. Som under en kollapsad byggnad.
Det här är förstås ett skitbra initiativ. Och som alla andra kan det förstås också missbrukas och lär kritiseras (har drönarna mest tränats med mansskrik och de har därmed svårare att känna igen kvinnoskrik?), men som med väldigt mycket teknik så överväger det positiva.
Scientists Teach Drones to Hear Your Screams
Screaming into the void may be a thing of the past. A team of researchers said this week that they’ve developed a system that would allow rescuers to fly drones over disaster areas and identify the sounds of people trapped who are screaming for help.
För en vecka sedan presenterade Apple kommande tekniken Live Text, en funktion som gör det möjligt att interagera med text i bilder. Det blir alltså möjligt att kopiera ett telefonnummer i en bild och direkt ringa det, exempelvis. Ungefär samma typ av funktion som Google har haft ett tag. Det verkar som att Facebook också ville vara med och leka kamerasmartness förra veckan i och med att företaget presenterade TextStyleBrush: en bildredigerings-AI.
Tekniken ska göra det möjligt att kopiera typografin i en text bara utifrån ett enda ord och sedan ge möjlighet att gå in och redigera texten i bilden med den kopierade typografin. Även handstil. Med andra ord göra så att man inte behöver försöka lista ut ett typsnitt på annat sätt eller hitta ett typsnitt som ligger nära.
Däremot pratar vi inte om en teknik som kommer att finnas i en Facebook-app nära dig närmaste tiden, det handlar istället om en forsknings-POC som visar på möjligheten. Ja, och hur långt Facebook har kommit här. Och, som Facebook själva skriver, ”uppmuntrar dialog och forskning för att identifiera hur den här sortens teknik kan missbrukas”. För, ja, det kommer den förstås göras.
Och Facebook har förstås också långtående planer för hur TextStyleBrush kan ge kommersiell nytta.
AI Can Now Copy Text Style in Images Using Just a Single Word | Meta
We’re introducing TextStyleBrush, an AI model that can copy the style of text in a photo using just a single word so you can edit and replace text in images.
Ännu ett avsnitt i serien creepy/cool: Facebook har tagit fram en metod för att avslöja deepfakes – och var de kom ifrån.
Ja, eller åtminstone vilken mjukvara som användes för att ta fram det fejkade innehållet. Facebooks nya modell ska dessutom delvis kunna användas proaktivt: inte bara berätta vilken av de kända deepfakeverktygen som användes i skapandet, utan också lära sig identifiera nya och okända verktyg. Facebook CSI.
Nu är det här fortfarande bara ett forskningsprojekt, men vi kan anta att deepfakedetektorer kommer att bli en integrerad del i Facebooks och andra plattformars uppladdningsfilter. Och det lär behövas. Med tanke på hur ruggigt bra de börjar bli på att skapa fejkat innehåll som kan få människor att säga och göra saker som de aldrig har sagt eller gjort så är det mest en tidsfråga innan deepfakes kommer att bli ett av de viktigaste verktygen för att sprida fejkinformation.
Och ja, Facebook lär i allra högsta grad bli en central del i världens deepfakedesinformationskampanjer.
Facebook develops new method to reverse-engineer deepfakes and track their source
Researchers from Facebook and Michigan State University have created an algorithm that can fingerprint the generative models used to create AI deep fakes. The research could help with future forensic investigations into deepfakes.
Jajamensan. Hur säkerställer man som arbetsgivare att medarbetarna är glada, tillfreds och gillar arbetstillvaron? Man sätter upp AI-övervakningskameror som bara släpper in dem som… ler. Åtminstone om man är Canons kinesiska dotterbolag.
Okej, det finns några potentiella fördelar med systemet. Man får tydligen inte heller boka möten (och, antar jag – man släpps heller inte in i mötesrummet om man inte ser glad ut). ”Ledsen att jag inte kunde vara med på det här mötet heller, jag blev inte insläppt”. Men i övrigt känns det som att någon har haft väldigt väldigt mycket otur när hen tänkte.
Trots pandemin kan vi konstatera att arbetsgivare nog har en del kvar att jobba på vad gäller tillit. Inte bara i Kina. Som artikeln konstaterar är knasig och ängslig övervakning inte unikt för landet i öster.
Men just att tvinga medarbetarna att le känns lite som företag som i annonser uttryckligen skriver att de inte vill ha tråkmånsar och gnällspikar hos sig. Det får alltid en massa varningslampor att gå igång hos mig. Känslan av företag som är skitkul att jobba på i medvind men som blir katastrofer när ledningen drabbas av motgångar.
Men visst. Det är förstås enklare att peka på dålig inställning hos personalen än att titta sig i spegeln. Bara att fråga Canon.
Canon put AI cameras in its Chinese offices that only let smiling workers inside
A Chinese subsidiary of tech firm Canon has put cameras with AI-enabled ”smile recognition” in its offices to ensure only happy, smiling workers enter. It’s a cartoonish example of dystopic workplace surveillance that is becoming common not just in China but in the West, too.