Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
EU:s upphovsrättsdirektiv (artikel 11 och artikel 13)
Åfysatanhelvete vad den blev lång. En genomgång av vad som står i artikel 11 och 13 i EU:s upphovsrättsdirektiv. Och några tankar från mig kring vad konsekvenserna kan kan komma att bli). TL;DR as fuck. Jag gjorde också en lite mer lättsmält infografik med de viktigaste punkterna kopplade till direktivförslaget.
(Och självklart kom till sist det slutgiltiga förslaget efter att jag blivit klart med texten och infografiken. Inklusive omnumrering av artiklarna i direktivet. Artikel 11 är nu artikel 15 och artikel 13 är nu artikel 17. Ska se när jag hinner fippla om. Tack för det EU.)
Ett väldigt väntat besked. Instagram släpper sin kanske hittills viktigaste shoppingfunktion: en checkout. Med andra ord har Instagram nu allt de behöver för att hantera hela köpprocessen på plattformen. Ladda upp produktkatalog, marknadsför den och låt kunder handla - utan att lämna Instagram.
Det kommer snart gå att göra åtminstone. Funktionen släpps nu som stängd beta och 23 varumärken är med från start.
Ännu ett bajonetthugg i sidan på webbplatsen som fenomen, alltså.
Instagram kommer ta ut säljavgift av företag som använder utcheckningsfunktionen
Igår släpptes Instagram så den sista pusselbiten i det som gör appen till den fullständiga shoppinglösningen: en checkout inbyggd i plattformen. Checkout with Instagram. Inte oväntat, förstås, och lär skaka om e-handelsvärlden en del. inte nununu, men väl på sikt.
Det här steget var också ett naturligt steg i hela plattformiseringen av vår uppkopplade tillvaro. Ännu en knuff bort från internet som vi tänkt på det de senaste 30 år. Och e-handeln som den sett ut i 20.
Men så kom ännu en detalj som kanske är den enskilt viktigaste för Facebook: man kommer att ta en en säljavgift för att ”fund programs and products that help make checkout possible, as well as offset transaction-related expenses”.
En ny intäktsström alltså. En som har potential att faktiskt på riktigt kunna bli en som kan göra att annonsberoendet för Facebook börjar minska. Lägg till att Facebook just nu också testar Pay with Facebook i Italien - där något som verkar kunna vara en Facebook Coin, alltså en egen valuta, har synts till. Något som skulle kunna leda till transaktionsintäkter. Eller för den delen: Checkout with Instagram med alternativ att Pay with Facebook.
Nyhetsflöde och stories? Fuck it. Nu har Facebook på riktigt dragit igång sitt mastondontstora infrastrukturprojekt.
När Mark Zuckerberg häromveckan drog upp riktlinjerna för ett "nytt" Facebook, med mer fokus på säkerhet och integritet, droppades WhatsApp en massa gånger. Ännu ett tecken på att WhatsApp håller på att på riktigt bli Facebooks totalt sett viktigaste app.
Men förutom alla privatanvändare så siktar Facebook också på företag med plattformen - och därigenom nya intäktsströmmar. WhatsApp For Business, kundtjänstplattformen, har börjat säljas av tredjepartsåterförsäljare både som ett enklare sätt att hantera sina kundrelationer - men också som ett sätt att spara pengar.
WhatsApp verkar främst i tillväxtländerna där sms är dyrt. Ett av införsäljningsargumenten för WAFB är alltså att det blir billigare att kommunicera med kunderna den vägen.
Och nu har tjänsten börjat rullas ut även för iOS efter att enbart ha funnits för Android. Återigen: inte så konstigt med tanke på att Android är så mycket större i de delar av världen där WhatsApp dominerar. Men iOS är fortfarande den plattform som drar in absolut mest pengar. Att säkerställa att man finns även där är ett givet drag.
WhatsApp Business for iPhone has goes out of beta and rolled out in select markets.
Facebook kritiseras för långsam hantering av liveströmningen i samband med Christchurch-massakern
Efter senaste massakern i Nya Zeeländska Christchurch är Facebook förstås i blåsväder ännu en gång. Det tog 17 minuter innan skjutarens direktsändning plockades ner. Sedan dess ska Facebook ha plockat ned 1,5 miljoner videor från attacken - 1,2 miljoner av dem direkt vid själva uppladdningen (alltså innan innan de kunde publiceras och ses av andra).
Som ett brev på posten kommer nu krav på hårdare reglering om Facebook (och därmed andra som erbjuder samma typ av tjänst) inte blir bättre på att städa.
Och det här är ännu ett läge där det kommer att vara kört för Facebook hur de än gör. En utmaning lär också vara att den app som användes för att sända var en tredjepartsapp integrerad - vilket i sig kan ha gjort övervakningen svårare för Facebook.
Men i grund och botten hamnar vi i samma diskussion som vanligt: individens ansvar gentemot plattformens ansvar. Samtidigt som tjänster som Facebook och Youtube, på gott och ont, har gett oss historiskt överträffade möjligheter att sprida information. Och sedan kan Facebook kritiseras för det som stora delar av kontroversen kring artikel 13 i EU:s upphovsrättsdirektiv handlar om: att stoppa uppladdat material innan det ens har publicerats. (Lär ha varit samma för både Youtube och Twitter, exempelvis.)
Oops: Facebook kept up to 600M users' passwords in plain text for years - SiliconANGLE
Instagram stories kan få solfjädernavigering
Mer Instagram, fast inte shopping den här gången. Stories kan vara på gång att få ny navigering för de olika alternativen man kan använda i sina stories. En solfjädersnavigering.
Igår la jag ut att jag såg samma sak i LinkedIn-appen (fast på lite på sidan). Och jag har sätt samma sak på flera ställen. Och det är en så galet självklar utveckling. Varför? Tummen.
Förutom att så mycket av navigeringen i mobilen fortfarande är gjord för datoreran (eller åtminstone en tid med mycket mindre mobiler) så är är den raka navigeringen gjord för att användas med en mus. Eller möjligen med ett pekfinger. Men när vi använder mobilen med en han är det sannolikt tummen som är det viktigaste fingret. Och att dra vänster-höger i botten av mobilskärmen är obra ergonomi.
Men om man däremot, likt ergonomiska tangentbord, låter navigeringen anpassa sig efter den mänskliga kroppen istället för att tvinga kroppen att vänja sig vid ett obsolet sätt att bygga en navigering - ja, då börjar det hända bra grejer. Däremot har det än så länge hänt väldigt lite i det stora hela i navigeringen i våra mobiler. Där är det till stora delar fortfarande 2007.
Instagram's testing a new Stories Camera format which would make it easier to choose from the various camera options.
LinkedIn
LinkedIn börjar tipsa om trendande hashtagsinlägg
Första gången jag sett den här: notis om att någon jag följer har gjort ett inlägg som trendar under en viss hashtag. Så med andra ord: ytterligare ett sätt att lyfta fram innehållsskapare och ytterligare en satsning från LinkedIn att få snurr på användningen av hashtaggar.
LinkedIn mobilanpassar menyn för att skapa nytt meddelande
Första gången jag har sett den här. När jag använder ikonen för att skapa ett nytt LinkedIn-meddelande möts jag av den här (eftersom jag inte har sett funktionen förut är den helt ny, mmkay?). De senaste jag har haft kontakt med samt möjlighet att skicka gruppmeddelande.
Den här typen av solfjädermenynavigering börjar dyka upp allt oftare. Och förutom att den och navigeringsmenyn växer från botten så är det också en interaktion utformad för hur vi håller i och arbetar med våra mobiler. Och det är också exempel på hur även navigeringar blir allt mer kontextuella, även utseendemässigt. Att en navigering inte måste vara konsekvent med övrig navigering.
Och, ja, kan vi sluta med toppnavigeringar i mobilen already?
Pinterest
Airbnb och Pinterest inleder reseplaneringssamarbee
Det här är stort. Pinterest och Airbnb inleder samarbete kring reseplanering. ”Pinterest will spark inspiration and help you discover new places to go, while Airbnb will provide your home away from home for an unforgettable experience”.
Med andra ord: i Pinterest-appen kommer det finnas särskilda Pinterest+Airbnb-avdelningar sorterade kring teman som är vanliga sökningar hos både Airbnb och Pinterest. Saker som ”natural travel”, ”space travel” (inte rymden, mer lämpliga stjärnskådarplatser) och ”adventure travel”.
De båda företagen kommer skicka trafik mellan sig. Airbnb kommer att skicka användare till Pinterest för att hitta reseinspiration och Pinterest slussar sedan tillbaka användare till Airbnb för att hitta boende. Ett samarbetsekosystem som ger Pinterest ett tungt shoppingsamarbete och Airbnb får en social marknadsföringsarena. En allians byggd på de båda företagens styrkor. Och som dessutom kommer kunna bli ännu ett ställe för Airbnbs kunder att vara sociala med varandra
Dessutom, som av en händelse, handlar det om två företag som väldigt sannolikt kommer att börsnoteras rätt snart (under året åtminstone). Det här samarbetet sitter garanterat inte i vägen när man ska prata med investerare. Och ett samarbete vi nog bara har sett början på.
Pinterest and Airbnb teamed up to help Internet users navigate the daunting task of trip planning for their spring and summer getaways.
Twitter
Twitter på gång med funktion för att följa konversationer
Ny funktion som kan vara på gång att flytta in hos Twitter: möjlighet att följa en konversation. Med andra få notiser när nya tweetar dyker upp i en tråd - utan att man först måste gilla eller svara på en tweet.
In addition to testing out a new format for conversations within a prototype app called twttr and other features like a "Hide Tweet" button, Twitter today
Övrigt sociala medier
MySpace råkade radera miljontals låtar
MySpace har haft ett riktigt wow, fasiken också-ögonblick. Miljontals låtar, videos och biler som laddades upp före 2015 har raderats i en misslyckad servermigrering. Jag har sett siffror på att det handlar om 50 miljoner låtar från 14 miljoner artister.
Ouch.
Som någon raljerade ”50 miljoner låtar raderade - och ingen märkte något” (och spekulationer som ”yeah, right - de orkade inte bry sig om att hantera lagring av så mycket material när de skulle flytta allt”). Och visst är det till stora delar så. MySpace var Facebook före Facebook.
Och precis som Facebook lär majoriteten av allt som försvann inte tillhöra mänsklighetens största stunder. Men det ger ändå upphov till intressanta diskussioner kring hur vi bevarar vår samtid för framtiden. Så otroligt mycket av hur vi interagerar med varandra - och även ser på vår värld - finns att se exempelvis i sociala medier. Men där The Internet Archive sparar webbplatser för eftervärlden - vem ansvarar för att katalogisera och arkivera de sociala medierna när mängder av historiskt material kan försvinna när ett företag bokstavligen talat trycker på ”stäng av”-knappen? Som det Google kommer att göra med Google+ om mindre än en månad.
(Okej. Google+ var ett väldigt dåligt exempel på just det här, men… ni fattar.)
MySpace has confirmed that it has lost millions of songs, photos, and videos that were uploaded to the site over the past decade.
Öppet brev från fjortonåring om att dela saker om våra barn i sociala medier
En av de bästa texter jag läst på länge. Skriven av en i Generation Greta. Och även här: en uppmaning till och uppläxning av vuxenvärlden.
Sonia Bokhari är 14 år gammal. Hon tilläts inte använda sociala medier förrän hon var 13 år gammal. Det första hon gjorde när hon på trettonårsdagen skaffade ett Facebook-konto var att titta på sin mammas konto. Då upptäckte hon att hon, trots förbudet mot sociala medier, länge haft en närvaro där. Men då saker som hennes föräldrar eller äldre syster hade lagt ut. Utan att Sonia hade en aning om det.
I could understand why my mother would post these things; to our extended family and her friends they were cute, funny moments. But to me they were mortifying. Scrolling through my sister’s tweets, I saw what my sister had been laughing about. She would frequently quote me and the random things I would say, it seemed anything I had ever said to her that she thought was funny was fair game. Things I had no idea she was posting online.
I had just turned 13, and I thought I was just beginning my public online life, when in fact there were hundreds of pictures and stories of me that, would live on the internet forever, whether I wanted it to be or not, and I didn’t have control over it. I was furious; I felt betrayed and lied to.
Andra hade alltså format bilden av Sonia innan hon själv fick chans att göra det. Innan hon själv hade möjlighet att påverka.
Hon fortsätter: ”I confessed that I felt like my privacy was violated, because I felt like they had no right to take pictures of me or quote me on their Facebook and Twitter accounts without my permission.”
Sonia hade ett liv i sociala medier - fast hon inte hade varit där och inte hade bett om det.
Nu misstänker jag att de flesta barn som börjar använda sociala medier inte känner riktigt så starkt (herregud, likt Greta känns Sonia redan mer mogen än merparten av den vuxna befolkningen). Men det finns ändå saker värda att reflektera över här. Som vad ett samtycke egentligen är. Vad ett barn har för rättigheter. I texten, skriven av Sonia, konstaterar hon att hon och hennes vänner tänker mycket på vilken information de delar och hur. Men vad har barnen för möjligheter att säga nej till att andra delar information om dem - människor som är deras vårdnadshavare och ska ta hand om dem.
Att fundera på hur barn kommer att se på alla gulliga bilder och citat som delas utan deras vetskap några år från nu.
Vi lägger mycket tid på att skydda våra barn från allt det otäcka som finns på internet (som storögda fågelkvinnor). Men vem skyddar barnen från oss vuxna i det här läget? Vem kan säga nej å barnens vägnar och kräva ”samtyckeslagstiftning”? Har vi en barnkonvention anpassad för internet?
En text alla vuxna borde läsa. En vansinnigt viktig text i dessa integritetstider. En text om att trampa på andras rättigheter utan att överhuvudtaget reflektera över hur de människorna kan känna - samtidigt som man fasas över hur techjättarna våldför sig på vår integritet. En text skriven av en fjortonåring.
Det börjar mer och mer kännas som att det kanske är dags att sänka röståldern. Och istället sätta ett tak.
Examen i kinesisk SoMe-kurs bygger på hur många WeChat-kontakter du lägger till
Ha. Underbart. En kurs på ett kinesiskt universitet där kriteriet för att få godkänt bygger på att du lägger till tillräckligt många nya WeChat-kontakter.
Det är en kurs i ”social media operations” vid Henan University of Finance of Economics som är tänkt att lära studenterna praktiskt tillämpning av marknadsföringskunskaper i sociala medier. För att bli godkänd på kursen krävs att du lägger till 1001 nya kontakter. För (typ) MVG krävs 1667 nya kontakter.
Nu är inte den här övningen det enda som ingår i kursen - totalt står den för 10-15 procent av det totala kursbetyget - men det är ju onekligen ett rätt intressant drag.
Class members must add more than 1,000 new contacts to make the grade.
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Den som vill ha en mer djuplodande genomgång (med lite tolkningar från mig och vad jag tror att konsekvenserna kan komma att bli) hittar en jättelång artikel här (läses på egen risk)
Har du koll på EU:s nya upphovsrättsdirektiv? Har du stött på begreppen ”artikel 11” och ”artikel 13” och läst att de inte kommer att påverka tillvaron på internet särskilt mycket eller att de kommer att döda internet som vi känner det? Undrar du över varför EU vill införa länkskatt och obligatoriska uppladdningsfilter? Här går jag igenom de viktigaste punkterna kring vad som faktiskt står i direktivet – och vad som INTE står.
Det börjar närma sig slutgiltig omröstning i Europaparlamentet om EU:s föreslagna uppdaterade upphovsrättsdirektiv. Ett direktiv som väcker starka känslor på sina håll, både bland förespråkare och motståndare. Det är förstås väldigt glädjande att så många engagerar sig i ett EU-beslut, men tyvärr sprids det, medvetet eller omedvetet, mycket felaktig information. Eller rättare sagt, tolkningar som framförs som saker som uttryckligen står i direktivet.
Det har gjort att en fråga som hade varit (och är) principiellt intressant och viktig att diskutera lite reducerades till skrikande plakatpolitik baserad på saker som inte alls stod någonstans. Viskleken upphöjd med internet.
Här är mitt försök att sammanställa vad som direktivet faktiskt innebär utifrån skrivningarna. Fokus blir alltså på de två mest kontroversiella artiklarna 11 och 13, som handlar om länkning till nyhetsartiklar och uppladdning av upphovsrättsskyddat material.
(Och precis när jag blev klar med den här texten så kom den slutgiltiga versionen. Kan komma att göra justeringar i texten. Tack för det EU. Artikel 11 heter numer artikel 15 och artikel 13 är nu nummer 17 efter lite intern omnumrering efter att text tagits bort och lagts till i direktivet längs med vägen.)
Var gör jag om jag bara vill ha en snabb översiktsgenomgång?
Egentligen borde alla förstås läsa hela direktivtexten och bilda sig sin uppfattning utifrån det som står där. Åtminstone de två artiklar som det bråkas mest om. Men jag förstår om du inte är jättesugen på det. Det är faktiskt skittråkig läsning.
Den här texten läser du vidare på egen risk. Jag kommer citera en hel del lagtext från direktivet. Mest för att det är något som i princip aldrig förekommer i texter som fördömer direktivet som helhet eller i delar: nästan aldrig ens en länkning till själva direktivtexten som källhänvisning och för att låta läsare (eller tittare) bilda sig sin egen uppfattning. Än mindre förekommer faktiska citat från texten. (Har ska Julia Reda ha en eloge – även om hon citerar selektivt för att passa de egna intressena så citerar hon från och länkar till källmaterialet. Mer om Reda senare.)
Jag kommer även ta upp svenska BBS-lagen, som är relevant i sammanhanget.
Tyvärr kommer mina citat vara på engelska. Jag är inte jättebra på att hitta i EU-korridorerna och vet inte var den svenska översättningen finns (jag utgår från att den gör det). Men det viktiga är innehållet och engelska borde fungera för de flesta även i detta sammanhang. (Kanske uppdaterar när jag har svenska versionen.)
Anyway. Nu kör vi.
Direktivet, intressenterna och drivkrafterna
Varför vill EU döda internet som vi känner det?
De vill de inte. Förstås. De vill helst att marknadens parter skulle ha kunna komma överens utan dem, men eftersom detta bevisligen inte skett har EU pressats att agera för att styra upp situationen.
Varför vill EU införa upphovsrättsdirektivet?
Den nuvarande upphovsrättslagstiftningen inom EU har vid det här laget en hel massa år på nacken. Det nuvarande förslaget är tänkt att uppdatera och anpassa lagstiftningen till en era med stora techplattformar som aggregerar information och låter sina användare enkelt dela stora mängder information i olika format.
Direktivet handlar alltså om att EU vill säkerställa att upphovsrättslagstiftningen, alltså den internationella lagstiftning som EU förbundit sig att följa, gäller inom unionen även i en digital era. Det handlar inte om att förändra upphovsrätten i sig.
Vilka omfattas av direktivet?
Tjänster där den huvudsakliga funktionen (eller en av de huvudsakliga funktionerna) är att göra det möjligt för sina användare att ladda upp och sprida stora mängder upphovsrättsskyddat material med syfte att tjänsten sedan ska kunna tjäna pengar på detta (genom att exempelvis rikta annonser mot sina användarna).
Certain information society services, as part of their normal use, are designed to give access to the public to copyright protected content or other subject-matter uploaded by their user
/…/
The services covered by this Directive are those services, the main or one of the main purposes of which is to store and enable users to upload and share a large amount of copyright protected content with the purpose of obtaining profit therefrom, either directly or indirectly, by organising it and promoting it in order to attract a larger audience, including by categorising it and using targeted promotion within it.
Med andra ord tjänster som Youtube och Facebook.
Vilka tjänster omfattas inte alls av direktivet?
Tjänster som inte har ovanstående som huvudfunktion (eller som en av de viktigaste funktionerna) och som inte tjänar pengar på att användare laddar upp upphovsrättsskyddat material.
Plattformar för att ladda upp och dela open source-programvara
Icke-kommersiella tjänster avsedda för forskning eller utbildning
Icke-kommersiella onlineencyklopedier (som Wikipedia)
Rena pirattjänster
Providers of services such as not-for profit online encyclopedias, not-for profit educational and scientific repositories, open source software developing and sharing platforms
/…/
shall not be considered online content sharing service providers within the meaning of this Directive.
Vad bråkas det om?
Det är framförallt två artiklar (kapitel) i direktivet som gett upphov till debatt:
Artikel 11: licensavgift för återpublicering av material från nyhetspublikationer
Artikel 13: plattformar med stora mängder användare blir ansvariga för det material som användare delar via plattformens tjänster och ska säkerställa så långt som möjligt att det inte förekommer material som bryter mot upphovsrätten. Detta kan ske genom att betala för materialet å användarnas vägnar eller genom att säkerställa att materialet inte sprids.
Vilka är de stora intressenterna som bråkar och vad har de för motiv?
Motståndare
Google: Vill inte tjäna mindre pengar än idag genom att de tvingas betala mer för material än idag. När det gäller artikel 11 skulle de behöva betala för något de inte betalar för idag.
Finns även stort engagemang bland många kända internetprofiler och andra mindre intressentgrupper, där argumentet oftast är att direktivet ”kommer att döda internet som vi känner det”.
Förespråkare
Stora europeiska publicister: Stöder framförallt artikel 11. Vill inte ändra befintliga affärsmodeller.
Upphovsrättsorganisationer: Stöder framförallt artikel 13. Vill ha mer ersättning än idag och anser att de stora plattformarna (som Youtube) tjänar pengar på sina användare (via exempelvis annonsering) tack vare material som upphovsrättsinnehavare inte alls får ersättning för eller som de anser de får för låg ersättning för.
Hur lobbar de olika sidorna?
De lobbar via sina egna plattformar (som Googles massiva lobbykampanj på exempelvis Youtube), direkt mot ledamöterna och via ”the little people”.
I fallet Google är det via privatpersoner och sina användare – argumentet är att artiklarna kommer drabba livsuppehället för många människor (exempelvis youtubare) och genom att sökupplevelsen kommer bli mycket sämre än idag samt att Google hotar med att lägga ner sin nyhetstjänst i Europa om direktivet går igenom.
I fallet Reda är det många olika grupper som återpublicerar hennes tolkningar av direktivet, vad det kommer innebära och vad olika slags förändringar kommer innebära. Gäller såväl bland internetprofiler som när olika slags medier rapporterar om direktivet.
I fallet upphovsrättsinnehavarna är det främst via mer traditionella lobbykanaler, där man står på de individuella kreatörernas sida. Här finns också de stora skivbolagen, som de individuella kreatörerna kanske inte fullt ut anser ger dem skälig ersättning till att börja med.
I fallet publicisterna är det för att ”kvalitativ journalistik” ska överleva, och därmed journalister och objektiv rapportering.
Men har inte även förespråkarna svängt och börjat kritisera förslaget?
Att båda sidor ogillar direktivet är väl ett tecken på att det inte är bra?
Det handlar snarare om att EU börjar hitta en mellanväg som ingen av sidorna är riktigt nöjd med, men som båda sidor kommer kunna leva med. Om ena sidan hade varit helt nöjd skulle detta kunna tolkas som att lagen ensidigt gynnat denna sida. EU har även en tredje part att ta hänsyn till: medborgarna och deras rättigheter.
Vad tycker de olika sidorna?
Förespråkarna
Ger innehållskapare rättvis ersättning
Bra balans mellan upphovsrätt och yttrandefrihet
Bättre konkurrensvillkor för europeiska aktörer
Gör att innehållsskapare kan leva på sitt arbete
Motståndarna
Alla tjänster som omfattas av direktivet måste ha uppladdningsfilter
Inte längre tillåtet att länka till nyhetsartiklar
Hämmar innovation och yttrandefrihet
Kommer att döda internet som vi känner det
Artikel 11 – ”länkskatt” eller licensavgift?
Vad står i direktivet?
Omfattar inte privat eller icke-kommersiell användning
These rights shall not apply to private or non-commercial uses of press publications carried out by individual users.
The protection granted under the first subparagraph shall not apply to acts of hyperlinking.
Omfattar inte länkning till nyhetsartiklar som bara innehåller några få ord eller väldigt korta utdrag
The rights referred to in the first subparagraph shall not apply in respect of uses of individual words or very short extracts of a press publication.
En publicist har rätt att få ersättning för återpublicering (exempelvis av en nyhetsaggregerare) i två år från publiceringsdagen, därefter upphör detta
The rights referred to in paragraph 1 shall expire 2 years after the publication of the press publication.
Vad står inte i direktivet?
Att det blir förbjudet att länka till nyhetsartiklar
Vad är oklart i direktivet om artikel 11?
Vad ”några få ord” och ”väldigt kort” innebär
Vilka tjänster som kommer att omfattas av licenskravet (inga undantag avseende exempelvis trafik och omsättning
Artikel 13 – ”uppladdningsfilter”?
Vad är artikel 13?
Plattformar som låter användare dela information blir ansvariga för att det användarna delar inte bryter mot upphovsrätten. Plattformarna ska säkerställa att upphovsrättsinnehavare får ersättning. Plattformarna ansvarar för att material som bryter mot upphovsrätten inte sprids på plattformen.
Vad står i direktivet om artikel 13?
Plattformar som omfattas av direktivet ska skaffa sig tillstånd för att tillhandahålla det material som delas av användarna
An online content sharing service provider shall therefore obtain an authorisation from the rightholders referred to in Article 3(1) and (2) of Directive 2001/29/EC, for instance by concluding a licencing agreement, in order to communicate or make available to the public works or other subject matter.
För tjänster som är yngre än tre år och som har en årsomsättning under 10 miljoner euro räcker det att plocka bort material som bryter mot upphovsrätten när de uppmärksammas om detta
Member States shall provide that when new online content sharing service providers whose services have been available to the public in the Union for less than three years and which have an annual turnover below EUR 10 million within the meaning of the Commission Recommendation 2003/361/EC, the conditions applicable to them under the liability regime set out in paragraph 4 are limited to the compliance with the point (a) of paragraph 4 and to acting expeditiously, upon receiving a sufficiently substantiated notice, to remove the notified works and subject matters from its website or to disable access to them.
Tjänster som har fler än 5 miljoner unika besökare i månaden måste inte ha tillstånd om de kan uppvisa att de har gjort sitt bästa för att skaffa sig tillstånd enligt branschpraxis
Tjänster ska göra sitt bästa för att förhindra att material som bryter mot upphovsrätten laddas upp igen
Where the average number of monthly unique visitors of these service providers exceeds 5 million, calculated on the basis of the last calendar year, they shall also demonstrate that they have made best efforts to prevent further uploads of the notified works and other subject matter for which the rightholders have provided relevant and necessary information.
Material av typ satir och kritik är undantaget
Member States shall ensure that users in all Member States are able to rely on the following existing exceptions and limitations when uploading and making available content generated by users on online content sharing services:
(a) quotation, criticism, review; (b) use for the purpose of caricature, parody or pastiche.
Nationell lagstiftning baserad på direktivet får inte ställa generella monitoreringskrav på de tjänster som omfattas
The obligations established in Article 13 should also not lead to Member States imposing a general monitoring obligation.
De krav som ställs på tjänster som omfattas av direktivet ska vara proportionerliga i relation till tjänstens storlek, användare och hur mycket upphovsrättsmaterial som delas, samt kostnader för dessa verktyg eller rutiner
In determining whether the service has complied with its obligations under paragraph 4 and in the light of the principle of proportionality the following should, among others be taken into account:
(a) the type, the audience and the size of services and the type of works or other subject matter uploaded by the users; (b) the availability of suitable and effective means and their cost for service providers.
Tjänsterna får inte förhindra delande av material som inte bryter mot upphovsrätten
The cooperation between online content service providers and rightholders shall not result in the prevention of the availability of works or other subject matter uploaded by users which do not infringe copyright and related rights, including where such works or subject matter are covered by an exception or limitation.
Avtalsfriheten gäller fortfarande, så marknadens parter är välkomna (och uppmanas) att gemensamt komma fram till andra lösningar
In the implementation of this principle into national law, Member States shall be free to use different mechanisms and take into account the principle of contractual freedom and a fair balance of rights and interests.
Upphovsrättsinnehavare har rätt att släppa sina verk fria om de så önskar
Nothing in this Directive should be interpreted as preventing holders of exclusive rights under Union copyright law from authorising the use of their works or other subject-matter for free, including through non-exclusive free licences for the benefit of any users.
Vad står inte i direktivet om artikel 13?
Krav på att tjänster (oavsett omsättning, användare, eller mängd material material som delas) måste installera uppladdningsfilter
”Uppladdningsfilter”, ”filter” eller någon annan specificerad teknisk lösning
Vad är oklart i direktivet om artikel 13?
Vad som krävs för att kunna säga att en tjänst har gjort sitt bästa för att skaffa sig tillstånd
Men innebär inte det här att EU lämnar över till privata aktörer att bestämma vad som är lagligt?
Nej, det är lagstiftarna som avgör vad som är lagligt eller inte. De privata aktörerna får sedan i uppdrag att säkerställa efterlevnaden. Det sker redan ofta idag, exempelvis via ordningsvakter, väktare, bilprovningar och parkeringsvakter. Är det alltid självklart? Nej, det kan vara knepigt ibland och långtifrån svart eller vitt.
Men om innehåll börjar stoppas innan det publiceras blir ju som att stoppa ett brott innan det har begåtts?
Ja, och även här händer det ofta redan. Både i techjättarnas plattformar (som stoppar massiva mängder innehåll av olika anledningar – både baserade på lagstiftning och andra regler de själva har) och i verkligheten. Det kan handla om att det är uppenbart att ett brott kommer att begås, eller med väldigt hög sannolikhet, både av privata aktörer och statliga myndigheter som Polisen.
Ibland blir det fel, som att någon plockas in som misstänkt fast det senare visar sig att personen inte är den man letar efter. När det uppdagas att fel har begåtts av den utövande organisationen släpps sedan personen.
BBS-lagen – lagen om elektroniska anslagstavlor
Vad är BBS-lagen?
BBS-lagen är en lag som gör elektroniska anslagstavlor (tjänster där användare själv kan lägga ut innehåll) är ansvariga för det som användarna delar. Tjänsterna är ansvariga för att ta bort eller förhindra spridning av material som bryter mot lagen. Har varit lag i Sverige sedan 1998.
Vad står i BBS-lagen?
Lagen omfattar brott av typen uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller uppenbart brott mot upphovsrätten.
Den som tillhandahåller tjänsten ska ta bort material som bryter mot lagen eller på annat sätt förhindra vidare spridning av materialet
Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om
/…/
det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.
Den som tillhandahåller tjänsten ska ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten
Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 §, ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten.
Vad står inte i BBS-lagen?
Krav på att tjänster (oavsett omsättning, användare, eller mängd material material som delas) måste installera uppladdningsfilter
Vad är oklart i BBS-lagen?
Hur den ska tillämpas – kommer för första gången prövas i domstol under 2019
Hur tolkar Ola direktivet och vad som sannolikt kommer bli följden?
Ser du inga problem med direktivet, i allmänhet och specifikt kring artikel 11 och 13?
Absolut, det finns högvis med problem. Artikel 11 är mest puckad och mer rigida varianter av den har redan testats i Tyskland och Spanien utan större framgångar (även om det finns lite olika bud om hur illa det egentligen blev). Uppladdningsfilter har fortfarande svårt (och lär ha ett tag till) att avgöra vad som är exempelvis satir.
Men i grund och botten handlar det förstås om pengar. Och att inte vilja ändra på en affärsmodell och/eller intäktsmodell. Att vilja tjäna mer eller inte vilja tjäna mindre pengar.
Google är förstås den som jagas mest. EU ska sätta EU-företag först och den som mest berörs av både artikel 11 och artikel 13 är sökjätten. (Vill man vara raljerande så hade vi sannolikt sluppit hela direktivet om Google hade varit berett att slanta upp mer pengar, men det kan jag förstå att de inte har lust med.) Och det är förmodligen två saker som irriterat mest.
Vad publicister och medieföretag stör sig mest på
”Kontraktet” mellan Google (och i lite lägre utsträckning även Facebook) och medieföretagen har ungefär byggt på: ni får återpublicera vårt innehåll i utbyte mot att ni ger oss trafik. Men Facebook släpper iväg allt mindre trafik från plattformen och Google börjar publicera allt mer information mer eller mindre i sin helhet direkt i sökresultatet.
Vad upphovsrättsbranschen stör sig mest på
Youtube är världens största videoplattform. Sjukt mycket innehåll konsumeras här. De är däremot sämre på ersättning, tycker upphovsrättsindustrin. Tittar man specifikt på vad Youtube betalar per strömmad låt jämfört med de andra stora tjänsterna så är Googles ersättningsnivå väldigt låg. (Visst, nivån för Google Play Music – som nu blivit Youtube Music – är bättre, men… den kanske inte används… så mycket…)
Med det sagt finns det också utmaningar kring exempelvis yttrandefrihet och rätt att uttrycka sig. Det är på de stora techplattformarna som vi idag kommunicerar med varandra, kan dela kunskap, vara kreativa och, om man så vill, utöva delar av våra demokratiska rättigheter.
Det finns förstås en baksida med detta, då techjättarna själva kan sätta upp vilka regler de vill. De är privata tjänster som vi inte behöver använda om vi inte vill. Men alternativen är få. De har i grund och botten ett vinstintresse och de förändringar som de gör exempelvis kring vilka inlägg som syns har vi som användare små möjligheter att påverka. Plattformarna kan också välja att censurera material utan lagligt stöd för att det kan vara stötande och därmed hota annonsaffären (som homokyssar och nakenbilder, även konstnärliga och ”vanliga” sådana).
Du pratar (nästan) bara om Google, men Facebook då?
Facebook har haft… lite andra problem senaste året. Men de har oavsett hållit en väldigt låg profil i hela upphovsrättsdirektivfrågan. Och en anledning är att de helt enkelt just köper sig till de licenser som önskas av förespråkarna till direktivet (till nivåer som förespråkarna kan leva med, även om de kanske inte älskar dem).
Som exempel kan vi ta avtalen med skivbolagen. Nu har Facebook skaffat sig licenser med de stora skivbolagen och hade kunnat nöja sig med detta, men istället börjar de bygga tjänster som låter användarna inte bara passivt konsumera utan också aktivt använda musiken via exempelvis musikdekaler. Istället för att bara likt Spotify låta musiken vara något som rullar i bakgrunden medan man gör annat så gör Facebook en tjänst som får användarna att aktivt lägga tid i Facebooks ekosystem. Och därmed potentiella kunna tjäna mer pengar på sina användare.
Snapchat har å sin sida testat att låta medier använda publika snaps i sin rapportering, som ett annat sätt att ”betala” för det användarna gör.
Google håller däremot, likt upphovsrättsindustrin och mediebolagen, vi en förvånansvärt stockkonservativ inställning till sin verksamhet. En ”vår väg eller ingen väg”-inställning. De har redan börjat visa skärmdumpar på hur tomt sökresultatet blir om de slutar visa upp information (självklart har de då visat upp sökresultatet rätt mycket från ”gamla” Google – alltså när sökresultatet var byggt för att länka vidare folk till webbplatser. Inte nuvarande Google som allt mer håller kvar kunderna.)
De har, likt vad de gjorde i Spanien, stänga ner sin News-tjänst inom EU om direktivet går igenom. (Vilket mest känns som tomt hot, ett land är en sak, men hela EU? Google behöver den europeiska marknaden för mycket för att helt stänga ner sin nyhetstjänst och strypa sökresultatets utseende). Dessutom börjar det redan kännas som att Google håller på att förbereda just News för artikel 11:
Så även om mediebranschen har anledning att skärskåda sig själv så mår även företag som Google bra av att få status quo lite omskakat. Att få dem att tänka nytt och kreativt kring befintliga affärsmodeller.
Men borde inte även mediebolag och upphovsrättsindustrin kamma sig?
Jo, herregud vad mediebranschen borde se över sina affärsmodeller (och det händer ju, men imponerande långsamt). Inse att fler takeoverjättebanners inte är lösningen. Morgontidningarna är ju numer mest som klickfiskesajter där du lockas att klicka dig in på en sida med annonser för att upptäcka att texten där var marginellt längre än vid den länk du klickade på.
Bloomberg har börjat blocka inbäddning av material från deras sajt. Det enda som visas i det inbäddade innehållet är ”Are you a robot?” både i text och bild. Alltså en captcha-spärr för alla som inte har en licens från Bloomberg att återpublicera. Det är ett sätt att göra det på.
Men rimligtvis, när direktivet väl börjar testas i domstol, så kommer man också titta på vilka insatser som publicister gjort för att förhindra spridning av upphovsrättsskyddat material. Att exempelvis göra som Bloomberg och se till att inget material från publikationen kan återpubliceras utan tillstånd.
Med hårdare krav på att plattformar har licenser så måste upphovsrättsindustrin och mediebolagen säkerställa att det är enkelt att skaffa sig dem. De måste alltså se till att bli mindre fragmenterade. Mer av ”en väg in” även där (och därmed kanske också en mer enhetlig prissättning). Om de inte kan erbjuda detta så ska ”bästa möjliga insats” att skaffa sig rättigheter ses i ljuset av detta.
”Upphovsrätt” är inte samma sak som ”efterlevnad av upphovsrätt”
Upphovsrätten är internationell och något som EU har förbundit sig att följa. Och det är just efterlevnaden som direktivet handlar om – inte förändringar i upphovsrätten i sig.
Det finns massor att säga om nuvarande upphovsrätt. Saker att diskutera och verkligen ta sig an. Och då börjar vi komma in på ännu större frågor som kommer vi som länder och boende på planeten Jorden kommer behöva ta oss an. Det handlar om saker som att kapitalismen som system håller på att nå vägs ände, att vi måste se på ”värde” och fördelning av resurser på mer hållbara och rättvisa sätt och att tillgång till internet sannolikt kommer att klassas som en mänsklig rättighet.
Jättespännande frågor. Men en annan diskussion.
Varför lägger sig EU i sånt de inte förstår? Bättre att marknaden fixar det här, titta på Spotify och musikindustrin!
Att skivindustrin i början av 00-talet aktivt motarbetade utvecklingen kostade branschen 10 år. Imponerande korkat. Det var också detta motstånd som gjorde att hela gratiskulturen blev så etablerad jämfört med hur det hade blivit om musikbranschen hade hoppat på tåget tidigare.
Som bekant krävdes det ett techbolag för att visa skivbolagen att det gick att tjäna pengar på att sälja nedladdningsbar musik på nätet (Apple) och ett annat för att visa att det gick att tjäna pengar på strömning (Spotify). Tydliga bevis på att marknaden kan det här bäst själv.
Men hade upphovsrättsindustrin inte använt de legala medlen för försvåra för piratnedladdning så hade säkerligen vare sig iTunes eller Spotify blivit så stora. Varför betala när det är lika enkelt att få det gratis? Alltså en kombination av lagstiftning, teknisk utveckling och förändrade kundbeteenden som ledde fram till det som är så självklart idag. Och en vinstdelningsmodell som alla parter kan acceptera
Men efter tre år måste alla sajter där användare själva kan ladda upp material ha en massa uppladdningsfilter?
Nej, i direktivet står att bedömningar på vilka krav som ska ställas ska avgöras från fall till fall. Det lämnar förstås utrymme för osäkerhet. Men eftersom direktivet pratar om årsomsättningar över 10 miljoner eller över 5 miljoner unika användare per månad så finns här rätt tydliga ledtrådar om vilka nivåer som kommer att krävas för att börja omfattas av de riktigt hårda kraven. För övriga kommer det med största sannolikhet räcka att plocka bort material när upphovsrättsbrott påtalas.
BBS-lagen kan göra att vi får artikel 13 i Sverige oavsett vad EU beslutar kring upphovsrättsdirektivet
BBS-lagen har alltså funnits i Sverige i över 20 år. Den säger ganska precis det upphovsrättsdirektivet säger i artikel 13. Plattformar där användare kan dela information är ansvariga för det användarna delar. De ska plocka bort material som bryter mot (bland annat) upphovsrätten ”eller på andra sätt” säkerställa att material inte sprids. Det senare skulle kunna vara genom exempelvis uppladdningsfilter som skannar av innehåll innan det publiceras.
Däremot har BBS-lagen i princip aldrig använts i Sverige – och aldrig varit i domstol. Det blev det ändring på 1 mars 2019 när en stämning lämnades in till Eskilstuna tingsrätt. Den aktuella stämningen handlar specifikt om de delar av BBS-lagen som handlar om hatbrott, men eftersom även upphovsrätt omfattas av lagen så kommer domslutet även att gälla denna typ av brott. När vi alltså får ett domstolstolkande av lagen som säger att ”ja, en plattform har direkt ansvar för alla brott som användare gör”.
Uppladdningsfilter och stoppande av upphovsrättsskyddat material kommer användas ändå
Exempelvis Youtube har redan uppladdningsfilter som stoppar innehåll innan det ens hinner publiceras eller innan det hinner få någon spridning. Det kommer de fortsätta ha, eftersom upphovsrättsinnehavare finns över hela världen. Inte minst i USA. Och de struntar i om det är en amerikansk eller en europeisk Youtube-användare som har laddat upp klippet – de kommer gå på Youtube och kräva att innehållet tas ned oavsett.
För att slippa jiddra med varenda rättighetsinnehavare som kommer springande så kommer Google fortsätta förfina sina uppladdningsfilter så de slipper lägga tid på att ha människor som manuellt ska plocka ner material
Kommer det här vara slutet för ett ”fritt och öppet internet”?
Det här är en svårare fråga att svara på. Å ena sidan: ”nej, förstås inte” baserat på samma argumentation som under förra rubriken. Men å andra sidan: vi har redan nu inte ett fritt och öppet internet. Eller rättare sagt: internet har aldrig varit så ofritt och stängt som det är just nu – där kommunikationskanalerna kontrolleras av några få techgiganter och där själva tillgången till internet kontrolleras av kommersiella aktörer (internetoperatörerna) som kan sätta priset på tillgången. (Det finns få undantag, som kommunala bibliotek med kostnadsfritt internet.)
Men internet har aldrig gett oss så stora möjligheter som nu, tack var just det här. Hela bilden av ”ett fritt och öppet internet” andas rosenskimrande nostalgi från en svunnen tid när internet var en liten klick människor som kände varandra direkt. Jag har tidigare skrivit om det här i Den nostalgiska myten om det fria och öppna internet.
Men om vi med ett ”fritt och öppet internet” menar att det kommer bli sjukt mycket sämre än idag (och innebära enorma skillnader) så: nej. Jag tror att skillnaderna mot idag kommer bli rätt små. Både på kort och lång sikt (då är det helt andra trender som kommer peka ut vad som kommer att hända – och här finns det på riktigt otäcka saker som håller på att hända) med strypning av hela tillgången till internet i sig (där ”the nuclear option” nu snarast är att helt stänga av internet i ett land med, nästan bokstavligen talat, en knapptryckning).
Att man nu slår på styra dystopitrumman kommer tyvärr bara göra GDPR-konsulterna glada. Alltså de konsulter som nu kan byta ut ”GDPR” mot ”upphovsrättsdirektivet” och mjölka företag och organisationer på pengar med införsäljningsargument att konsekvenserna annars kommer bli värre än katastrofala för precis alla som sitter på en sajt eller annan typ av digital tjänst.
Kommer internet som vi känner det att dö?
Nej. Förstås inte. Och det här är det som kanske provocerar mig mest med hela motståndarsidans argumentation. Att det här är det undergångsscenario som lyfts fram. Men än värre är att det här argumentet också säger att ”internet”, alltså alla vi som verkar på det, bara kommer att sluta att göra saker.
En Youtube-trend just nu är att driva med TikTok-videos. Främst TikTok-videos när någon har dumpats och uttrycker sina känslor genom att mima sig igenom en låt. Dessa Youtube-videos har fastnat i Youtubes befintliga uppladdningsfilter eller plockats ned i efterhand eftersom TikTok-klippen innehåller upphovsrättsskyddad musik. Har Youtubarna slutat med sina TikTok-hånvideos? Nix. Istället för musiken som spelas ”sjunger” de sina egna ”låtar” till klippet – och skapar på så sätt en helt ny uttrycksform.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
IoT – internet of things
Test med ansiktsbetalning i kinesisk tunnelbanestation
Subway Go. Typ. Blippa ansiktet istället för tunnelbanekortet. Det som börjar finnas i butiker testas alltså nu i Kina. Visserligen bara i en tunnelbanestation i Shenzhen, men ändå.
Bygger som all ansiktsigenkänning på att ditt ansikte finns lagrat någonstans. Och i Kina, tja, finns ju i princip allas ansikten sparade vare sig man vill det eller inte.
Det i sig gör förstås att det här har lite högre trösklar här hos oss. En sak att logga in i sin telefon med ansiktet (då vi litar på att informationen faktiskt bara lagras och hanteras där) men här ska informationen så att säga lämnas över till någon annan. Än så länge finns det ju inget blockkedjesäker behållare för vår personliga information som enkelt kan ”låsas upp” för användning av olika aktörer som vi väljer.
Men i ett större perspektiv är det här en logiskt och smart utveckling. Vi identifierar oss med oss själva. Med våra kroppar. Summan av våra unika biometripunkter. Ingen risk att glömma kort, nycklar eller SL-kort. Eller en kort eller mobil – vi kan betala utan att behöva något annat än vår egen kropp.
Utmaningar? Visst. Men det börjar kännas som ”när” och inte så mycket ”om”.
You may soon be able to scan your face on a screen to get into the subway, and have your fare be automatically deducted from your linked account. In China’s tech capital, Shenzhen, a local subway operator is testing facial recognition subway access, powered by a 5G network, as spotted by the South China Morning Post.
Foursquare släpper hypertrending-funktion
Tio år efter det att Foursquare föddes har det varit lite upp som en sol och utkonkurrerad som en pannkaka. Åtminstone som konsumenttjänst. Men sedan dess har företaget ställt om till B2B-fokus istället. Alltså sälja sina tjänster till andra företag istället. Lagom till tioårsjubileet är det dags för ännu en funktion: Hypertrending.
Hypertrending är en värmekarta i realtid över var Foursquare-användararna är – på en aggregerad nivå. Data från antingen Foursquares egen app eller från appar som använder Foursquare. Olika slags färgade bubblor för olika slags verksamheter och ju större bubbla desto fler som är där.
Dessutom håller Hypertrending-funktionen också koll på vilka som är de populäraste ställena, via topplista man kan titta på, och också hur de trendar. Allstå om det kommit färre eller fler människor senaste halvtimmen.
Foursquare själva inser det känsliga i den här typen av tjänst och de skriver att funktionen därför bara är tillgänglig i Austin under perioden när SXSW-konferensen pågår (a.k.a. när technördfaktorn är hög). Även om visningen som sagt var är anonymiserad. Så egentligen handlar det bara om ett sätt för Foursquare att visa vad de KAN göra med sin teknik.
Visst finns det baksidor. Toppenverktyg för den som skulle vilja orsaka skada i en stad och vill maxa utfallet. Men spontant kommer jag på betydligt fler positiva användningsområden.
I sig är det här inget nytt. Google har koll på var alla Android-användare befinner sig mest jämt. Men den här typen realtidsnoggranhet har inte ens Google kunnat bjuda på på det här sättet.
Stay up to date with the latest from Foursquare! Learn more about Introducing hypertrending
Ikea släpper funktionsnedsättningstillbehör som kan 3D-skrivas ut
Som sagt. Igår var en tillgänglighetsdag. Här en grej till som gör mig alldeles glad. Tillbehör till Ikea-prylar som går att skriva ut via någon 3D-skrivartjänst (eller via den 3D-skrivare vi alla har hemma).
Om vi bortser från att Ikea-möbler i sig kan vara… en utmaning att montera så klarar de flesta av oss att använda dem utan problem när de väl är ihopsatta. Men alla är inte så lyckligt lottade. Har du funktionsnedsättningar kan saker som att trycka på strömbrytare och öppna garderobsdörrar.
Tillsammans med de ideella organisationerna Milbat och Access Israel har Ikea därför tagit fram serien ThisAbles. 3D-skriv ut de totalt 13 olika hjälpmedlen och använd dem tillsammans med Ikeas prylar (lär säkert också funka med andras produkter). Ikea uppmuntrar också kunder att komma med ytterligare förslag på förbättringar.
Förstås extremt bra gjort av Ikea. Visst, ännu bättre hade varit om Ikeas möbler i sig redan hade stöd för det här – men då det trots allt handlar om en minoritet som har de här behoven förstår jag beslutet. 3D-skrivare är däremot desto svårare att hitta för de flesta, sannolikt. Jag hoppas att Ikea tänker rulla ut det här i fler länder – och att de också kommer erbjuda on demand-produktion av de här hjälpmedlen. Kanske rentav kostnadsfritt.
Ikea Israel teamed up with Milbat and Access Israel to develop ThisAbles, a line of 3D-printed add-ons for Ikea furniture. There are 13 designs available, like the EasyHandle or the Mega Switch, which make Ikea furniture to be more accessible.
Hur dåliga är delningselscootrar för miljön?
En lång och tänkvärd artikeln om hur (bokstavligen talat) elscooterdelandet faktiskt är. Inte första gången det skrivs om det här, men värt att påminna sig om.
Scootrar har i många fall en livslängd på ett par månader. Vad som händer sedan beror förstås på modell och vad som händer (om det går att byta ut delar eller om hela scootern måste bytas ut). En väldigt ung bransch. Och en väldigt ung teknik (åtminstone för delningsanvändandet med konstant körande). Och att miljövänligheten också beror på vad scootern ersätter: stor miljövinst om det är en privatpersonbil, fast en miljöförsämring om scootern ersätter en promenad.
Det här kommer förstås bli en utmaning att hantera för dessa bolag. Men jag tänker också på hur det ser ut bland de privatägda cyklarna.
Cykelrummet där jag ställer min cykel hemma är jämt knökfullt – trots regelbundna rensningar. Normala dagar under sommarhalvåret är det kanske 4-5 cyklar som faktiskt används. Resten av cyklarna bara står där. Samma sak i cykelställ runtom i staden. Okej, det leder inte till nyproduktion i sig – men det är en massa material som skulle kunna återanvändas till annat. Och därmed faktiskt användas.
Sett i det ljuset kanske elscootrarna miljöpåverkan inte är riktigt så illa som det kan verka.
Framtidens färdmedel. Hållbarhet. Inga utsläpp. Elscootrarna – som har tagit över de svenska storstäderna – beskrivs ofta som ett miljövänligt alternativ till bilen. Det färre pratar om är att sparkcyklana går sönder efter bara några månader.
Borde bussar självmant kunna stanna innan de kör in i för låga tunnlar?
Helgens otäcka biogasbussolycka i Stockholm, där en buss körde in i en tunnel som var för låg för bussen, slutade i det stora hela lyckligt. Med tanke på det explosiva förloppet hade det säkerligen kunnat gå mycket värre om bussen hade varit full av passagerare (okej, då hade den inte åkt just den rutten, men ni fattar).
Robert Collin argumenterar att något så enkelt som stora blinkande lampor som hade varnat bussföraren om att bussen var för hög hade räckt. Förstås helt rätt. Men då funderar jag ett steg längre utifrån det Volvo presenterade förra veckan.
Volvo har börjat titta på teknik som ska göra det möjligt för bilar att ”se” geoavgränsningar runt exempelvis skolor och sjukhus. Om en bil kör in i en sådan zon skulle bilen själv sakta ner till de angivna hastigheten, vare sig föraren vill eller inte. Jag tänker att det här skulle kunna appliceras även här, fast baserat på just höjd.
Med andra ord: om en bil är för hög för en passage (eller av någon annan anledning håller på att åka nånstans fordonet inte ska vara, som en a-traktor på väg upp på en motorväg) så borde bilen själv kunna tvärvägra att åka dit föraren vill. Finns förstås utmaningar, såväl tekniskt (geostängsel? AI-avläsning av omgivningen tillsammans med kartinformation?) som integritetsmässigt.
Men i lägen som i det senaste bussfallet, när följderna hade kunnat bli så allvarliga för många både i och runt bussen, så känns det som något som borde finnas. Även för lägen som att någon, tja, utan tillstånd försöker köra in på en gågata.
I dag kraschade en nästan ny Boeing 737 strax efter start i Addis Abeba. De båda piloterna hade kunnat vara ensamma ombord. Men nu var planet nästan fullt. De 1
Digitalisering
Nästan hälften av alla röster i estländska valet lades online
Estland fortsätter vara ett spännande land inom digitalisering. Senast ut: i senaste parlamentsvalet som nyligen avslutats så kom 44 procent av alla röster via onlineröstning. Alltså att man röstar utan att fysiska behöva besöka en röstlokal.
Det verkar dessutom funka ungefär som deklarationen här hos oss: du har möjlighet att ändra din röst fram till fyra dagar före valdagen. Det är visserligen också bara då som det går att rösta – dvs. i förväg, inte på valdagen – men det är en möjlighet att göra det enklare för fler. Inte minst för människor som har svårt att röra sig och ändå vill rösta själv.
Som artikeln konstaterar finns det förstås utmaningar med ett sådant system (och säkerhetsluckor har hittats). Pratar vi val så behöver det i princip vara ett helt oknäckbart system (eller så nära man kan komma). Ja, eller så kanske det räcker att vara bara lika säkert som pappersröstandet vilket, som vi vet, också redan har sina säkerhets- och hanteringsproblem…
Oavsett är det en självklar och väntad utveckling. Kan tänka att vi skulle kunna få det här i något kommunalval eller så som testballong. Blir spännande att följa.
(Vi noterar också att alla estlänningar som läser artikeln säkerligen blir glada över formuleringen att det inte är ett ”major” land…)
While many parts of the world are still struggling with voting machines, Estonia appears to be embracing online voting with gusto. In the country’s recently finished parliamentary elections, nearly 44 percent of votes were cast through the i-voting system — a major milestone when just 16 percent of Estonians voted online in 2009’s EU elections.
Presidentkandidaten Alexandria Ocasio-Cortez uppmanar oss att inte oroa oss för automatisering av arbetsuppgifter
Presidentkampanjen inför valet i USA 2020 är redan i full gång. Åtminstone i praktiken. I helgen kom Elizabeth Warren med sitt utspel om att bryta upp techjättarna och igår var det dags för en annan demokratisk kandidat att komma med något som nog ändå måste sägas vara del av en valplattform: att automatisering inte är något dåligt.
Jag har tidigare skrivit om både att rapporteringen kring automatisering till att börja med med hög sannolikthet bygger på felaktiga premisser (att ”jobb”/arbetstillfällen är detsamma som ”arbetsuppgifter”) men också om att vi har en betydligt större utmaning framför oss. Att ställa om hur vi ser på arbete som något livsviktigt för vår individuella överlevnad. Eller som Alexandria Ocasio-Cortez säger det, mycket bättre:
We should not be haunted by the specter of being automated out of work /… We should be excited by that. But the reason we’re not excited by it is because we live in a society where if you don’t have a job, you are left to die. And that is, at its core, our problem.
Så väldigt sant. Det pratas så mycket om vilka omställningar som digitaliseringen kommer att kräva av oss. Som individer, samhällen och företag. Men att vi har kommit till en punkt när vi på riktigt borde – och måste – ifrågasätta fenomen och begrepp som idag är så självskrivna för våra samhällen. Saker som BNP och, tja, kapitalism. Och att det så självklara att det människor måste ha ett jobb för att kunna få pengar för att klara av sin överlevnad i en värld när vi aldrig har varit så rika och haft så stora möjligheter att arbeta oss bort från det här tänket som, på sätt och vis, kanske också är något som i historieböckerna dog med 1900-talet.
(Att AOC medverkade kring det här under just techkonferensen SXSW är givetvis ingen slump. Även det en del av den plattform och den profil som ACO har och än mer vill bygga vidare på.)
It’s impossible to discuss the seismic shift toward automation without a conversation about job loss. Opponents of these technologies criticize a
Ekonomi och finans
Afrikanska e-handlaren Jumia har ansökt om börsnotering i USA
Väldigt spännande – och en riktig digital milstolpe. Jumia, Afrikas Amazon om man så vill, har ansökt om börsnotering i USA. Företaget, som var Afrikas första techenhörning, kan därmed också bli kontinentens första techstartup som noteras vid någon av de riktig stora börserna globalt.
Jumia har rötterna i Nigeria och har backats av Rocket International, men är nu verksamt i 14 afrikanska länder. I produktportföljen finns saker som hämtmat, flygbiljettsbokande, egen betalplattform, egen logistik och Blocket-funktionalitet. Företaget hanterade 13 miljoner paket 2018.
Jumia, som rätt många enhörningar går fortfarande inte med vinst efter åtta år och 13 miljoner paket kan förstås verka rätt futtigt jämfört med de volymer som Amazon och Alibaba bollar runt med. En omsättning 2017 på 94 miljoner euro och en förlust på 120 miljoner är är förstås inte lysande. inte heller att omsättningen ”bara ” ökade 11 % 2016/2017. Afrikanska B2C-startups har också börjat känna av motlutet i världsekonomin.
Men den afrikanska kontinenten som helhet är förstås bokstavligen talat i början av sin resa. En notering i New York kan ge Jumia det kapital och den stabilitet som behövs framåt (även om en börsnotering också är ett tveeggat svärd. Bara att fråga Snap eller Twitter.)
Apple har uppköpsrivstartat 2019. Andra uppköpet på nästan lika många månader. Den här gången är det AI-startupen Laserlike.
Laserlike är grundat av en före detta Google-anställd och har/hade en app bygg för att skapa ”a personalized ’interest search engine’ that showed users news, web, video and much more”. Alltså typ… Google.
Men visst. Med tanke på att Apple har två innehållstjänster på gång (sin videotjänst och sin nyhetsprenumerationstjänst), plus att de förstås redan har Apple Music på innehållssidan, så skadar det inte med bättre söktjänster och bättre rekommendationsalgoritmer för användarna.
Men med tanke på det breda scopet för Laserlike så kan man tänka sig att Apple även kommer att vässa sig totalt gällande sök. Som i iPhonens sökfält. Eller kontextsmart sök och rekommendationshantering i Apple Maps.
Apple recently acquired the startup Laserlike, according to a new report from The Information. The company was founded by former Google engineers…
Softbank kan vara på gång att investera i Ubers enhet för självkörande fordon
Det verkar som att Softbank är redo att göra ännu en jätteinvestering. Enligt Wall Street Journal ska den japanska internet- och techinvesteringsjätten föra ”långt framskridna samtal” om att plöja ner 1 miljard dollar i Uber.
Men det är inte Uber i stort, utan specifikt i Ubers division för självkörande fordon. Dessutom ska ”en stor biltillverkare” också finnas bland investerarna i rundan.
Ubers försök med självkörande bilar har gått lite… sådär så här långt. Framförallt när en Uber bil, som var i självkörarläge, körde på och dödade en kvinna. En olycka som åtminstone delvis verkar ha berott på att Uber snålade in på den sorts teknik som ska förhindra att just det sker.
The cash infusion from Softbank would value Uber’s self driving car group at $5 billion to $10 billion, according to the Wall Street Journal.
Uber kan börsnoteras redan i april
Nya uppgifter om Ubers börsnotering: den kan bli av så tidigt som under april. Det skulle i så fall bli kort efter det att Lyft väntas ha blivit klar med sin.
Noteringarna kommer oavsett att följas väldigt noga. Både av marknaden och andra noteringssugna startups. Hur stort är intresset för den här typen av företag och hur stora är möjligheterna att ta in kapital?
Att det är två företag som i grund och botten delar samma typ av verksamhet gör att det kan bli dragkamp om investerares pengar. Och de båda företagen kommer förstås oundvikligen att bli ännu mer jämförelser mellan dem – som noterade bolag.
Uber Technologies is planning to kick off its initial public offering in April, putting it close on the heels of smaller rival Lyft Inc, people familiar with the matter said on Thursday.
NatWest testar kreditkort med fingeravtryck
Banken NatWest testar kontaktfria fingeravtryckskreditkort. Alltså kort som går att blippa och där kortinnehavaren identifierar sig med sitt fingeravtryck. Det kommer heller inte kunna gå att använda av någon annan som har fått tag i kortet.
Nu kan det här tyckas vara lite onödigt, när vi i många fall är på väg bort från ett extra plastkort för att betala. Att istället kuna betala via mobil, klocka, inoperarat chip eller något annat roligt IoT-sätt. Men en fördel kan vara att hela initiativet kan knuffa hela segmentet med kontaktfria betalningar framåt – inte minst vad gäller gränser för hur mycket som får blippas. Kort sagt att bankvärlden blir mer bekväm med att hela tekniken är säker.
Sen går vi mot en värld där våra egna kroppar allt mer blir sättet vi totalt identifierar oss. Den samlade uppsättningen av unika biometriska värden som vi går runt med. Den i sig kanske kommer vara allt vi behöver – även för att betala.
Contactless card that stores owner’s fingerprint could mean an end to typing in pin
Övrigt
The World Wide Web fyller 30 år
GRATTIS WWW! Idag 12 mars fyller the World Wide Web 30 år. Alltså det som vi idag känner som ”internet”. Fast internet fyllde 30 år redan 2013. Nu är det dags för www att fylla tre decennier.
Det var den här dagen 1989 som ingenjören Tim Berners-Lee drog upp riktlinjerna för world wide web. Alltså det gränssnitt som är basen för så mycket av vårt interagerande över internet – fortfarande. Förslaget som TBL visade sin chef ledde till att han sedan fick möjlighet att ta fram det som är så självklart idag: html-språket, http-protokollet och WorldWideWeb.app – världens första webbläsare.
Vi kommer kunna ha tillfälle att fira trettioårsjubileum ytterligare en gång – om två år. 1991 var de första externa webbservrarna uppe och snurrade. Och resten är som bekant historia. Och på sätt och vis en av mänsklighetens största uppfinningar sett till genomslag. Definitivt sett till tidsrymd.
Det som är ironiskt är alltså att det vi idag kallar internet är alltså både servernätverket och applikationerna och gränssnitten som hanterar kommunikationen. Däremot pratar vi i princip aldrig om ”world wide web” längre. ”Webben” och ”internet” är samma sak. Och www behövs knappt ens skrivas ut längre.
Som av en händelse är 2019 året då vi beräknas nå 50/50-ögonblicket. Alltså när halva världens befolkning är online. TBL är dessutom i allra högsta grad aktiv och kämpar för sitt internet (han om någon lär väl kunna komma med det påståendet). Förra året drog han upp ett ”Kontrakt för internet” tillsammans med The World Wide Web Foundation. Ett kontrakt som ska ”“help protect the open web as a public good and a basic right for everyone”. Google och Facebook ska redan vara med på tåget och ett färdigt kontrakt väntas till maj i år.
Och just den sista biten i meningen ovan, som ”basic right”, kommer förstås bli väldigt viktig de kommande åren. Mexiko har redan skrivit in i sin grundlag att internet är en mänsklig rättighet (sen är väl efterlevnaden sådär). Vi lär se mer av den varan. På riktigt. Att tillgång till internet – world wide web och en uppkopplad värld – är en rättighet som alla ska ha tillgång till.
Så igen: grattis WWW! Och Sir Tim Berners-Lee: Hatten av.
Text-tv fyller 40 år
I tisdags, 12 mars 2019, fyllde The World Wide Web 30 år. Det visar sig att text-tv samma dag fyllde 40 år. Oddsen för det.
Men framförallt: text-tv är alltså bara tio år äldre än internet som vi känner det idag.
Den 12 mars är det 40 år sedan SVT Text publicerade sin första nyhetssida. Då lite i smyg, men med åren fick SVT Text allt mer pondus och växte till Sveriges största massmedium, toppat med runt tre miljoner användare. Dagligen. Året runt.
Apple bekräftar att nästa event kommer ske 25 mars
Då var det bekräftat: Apple kommer som väntat ha ett event 25 mars, med start kl 19 svensk tid.
Vad som kommer? Som vanligt lite skrivet i stjärnorna. Men det som de flesta tror mest på är presentations av Apples egen videoströmningstjänst. Med den inbjudningsrubriken kan vi nog anta att det är väldigt troligt att så blir fallet. Lite mindre troligt, men ändå kandidat: motsvarande ”strömningstjänst” för tidningar.
Den sista är på sätt och vis den mest intressanta. Som den har presenterats är det lite som ett Spotify för (dags)tidningar. Men en där kvalitet skulle kunna vara det som premieras. Där man alltså, likt som på andra ställen, för betalt för hur mycket tid användarna tillbringar med ditt innehåll. Längre texter (ja, eller längre innehåll – oavsett format) som håller kvar dina användare kan tyda på högre kvalitet och mer intressant material. Det kan i sin tur också ge bättre ranking and so on and so forth.
(Kan förstås också komma mer – eller helt andra saker än ovanstående. Som en ny iPad (Mini) eller andra hårdvaruuppgraderingar.)
25 mars, alltså. Be there or be and Android-användare.
Försäkringsbolaget La Caja vill bokstavligen talat rädda liv med sina stortavlor
Snygg, smart och bra grej. Det argentinska bilförsäkringsbolaget La Caja har en ny stortavla ute. En av de där som står längs med sidan av vägar. Den enda texten på den: ”Det är viktigare att se den här kurvan än att se vår stortavla”.
La Caja ska ha identiferat några olycksdrabbade vägpartier och ställt upp sina skyltar där. När det blir mörkt tänds strålkastare på stortavlan. Men lamporna lyser inte upp texten på stortavlan – utan vägen. Alltså ett försök att göra vägpartiet lite säkrare nattetid.
Visst, det är alltjämt en kampanj och ett försök att sälja försäkringar i slutändan. Och visst, en stortavla lyser bara upp en väldigt liten bit av vägen. Men oavsett något att applådera.
We located some of the most dangerous roads and curves in Argentina and we set up advertising billboards that at night illuminate the road instead of the actual billboard. We filmed a case around the billboards and the stories of the people that drive past them.
Autofyll kod för tvåstegsautentisering
Det här är en sån där briljant miniförbättring som gör mig alldeles glad. Ett ställe med tvåstegsautentisering vid inloggningen där man får ett sms med en engångskod som ska anges. Men istället för att behöva öppna meddelandeappen eller titta i mobilen och skriva av koden hittar Safari direkt sms:et som hör till inloggningssidan och lägger koden som förslag. Allt jag behöver göra är att trycka på förslaget.
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Detaljhandel/e-handel
Amazon tar bort förbudet mot att sälja billigare på andra ställen
Nu gör Amazon det möjligt att sälja sina varor billigare – på andra ställen än på Amazon. Tidigare har det inte varit tillfälligt att göra det. Amazon ska vara det billigaste stället (eller åtminstone i nivå med övriga). Nu verkar det som att Amazon håller på att svänga i frågan.
Att här kommer bara tre dagar efter Elizabeth Warrens utspel att de stora techbolagen borde styckas upp kan förstås kännas direkt relaterat. Men det här är givetvis något som varit på gång ett tag. Att både Google och Amazon exempelvis vill få med fler företag i sina shoppingannonsplattformar är förstås för att visa att de erbjuder lika villkor för alla inblandade. Även om, well, det förstås alltid kan diskuteras – och är svårt att helt kolla upp.
Med andra ord ännu ett initiativ för att undvika hårdare reglering eller styckning. Lär knappast tillfredsställa Warren eller andra som delar hennes uppfattning – och jag är lite förvånad att techjättarna har fått växa sig så stora som de har tillåtits göra.
Ännu en komplex fråga (vi som kunder tycker det är bekvämt och jätteplattformarna har gett mindre spelare möjlighet att synas på sätt de aldrig ens varit i närheten av). Inte minst som de kinesiska spelarna (än åtminstone) inte verkar ha samma krav på sig. Snarast det omvända.
Amazon just made online shopping slightly more competitive. A Reuters source has learned that the internet heavyweight has stopped telling third-party sellers that they’re forbidden from offering lower prices at rival sites. The insider didn’t explain why Amazon made the move, and Amazon declined to comment on the decision.
Tesla stänger färre butiker än planerat – men kommer fortfarande bara sälja online
Ni vet det där beskedet för ett par veckor sedan att Tesla bara ska sälja sina bilar online och därmed stänga i princip alla sina fysiska butiker – med några få showroom-undantag? Not so much längre.
Igår kom Tesla med ett nytt besked. De kommer stänga färre butiker än de först sa (lite olika bud på vad det kan innebära, men enligt pressmeddelandet handlar det just nu om ungefär en tredjedel av butikerna som har stängts eller kan komma att stänga närmaste tiden. Kan förstås bli fler fortfarande, på sikt.) I gengäld kommer några av de utannonserade prissäkningarna på Tesla-bilar delvis dras tillbaka.
Men fortfarande kommer det bara gå att köpa sin bil online. De kvarvarande fysiska platserna kommer alla bara att vara utställnings- och informationsplatser. Om nån kommer in och vill handla? ”To be clear, all sales worldwide will still be done online, in that potential Tesla owners coming in to stores will simply be shown how to order a Tesla on their phone in a few minutes.”
Okej, jag fattar grejen – och Tesla säljer inte det med att man får en veckas öppet köp så kunder inte borde behöva se sin bil först – men om jag väl masat mig till en butik med intention att köpa så skulle jag nog trots allt förvänta mig liiiite mer hjälp när jag köper något för sisådär en halv miljon kronor. Man kan väl hoppas att det åtminstone kommer finnas någon lite större skärm i butiken så att jag kan lägga köpet tillsammans med en säljare.
Last month, we announced that we would be winding down many of our stores and moving to online-only sales in order to pass the savings along to our customers. Over the past two weeks we have been closely evaluating every single Tesla retail location, and we have decided to keep significantly more stores open than previously announced as we continue to evaluate them over the course of several months.
Strömmade medier/Prenumerationstjänster
Spotify stämmer Apple för missbruk av dominerande stämning
En av de större grejerna idag var att Spotify, genom ett öppet brev från Daniel Ek, meddelade att man kommer att dra Apple inför EU-domstolsskranket för missbrukande av dominerande ställning gällande Appstore.
Det är självklart inte oväntat. Som jag skrev i samband med Elizbeth Warrens utspel i helgen där hon vill bryta upp techgiganterna, inklusive Apple: det är märkligt att det inte hänt mer på den här fronten. Att techjättarna har tillåtits växa sig så gigantiska som de har gjort.
Nu vill Spotify alltså tvinga Apple att sluta vara ”spelare och domare” (ganska exakt Warrens tankar) och att nuvarande upplägg ”hämmar innovation” (vilket är lite go to-frasen i olika regleringssammanhang just nu). Det handlar förstås om den trettioprocentiga avgift som Apple tar ut för prenumerationer via iOS-appar (något som nyligen fick Netflix att sluta erbjuda just prenumerationsfunktionen i sin app för både iOS och Android). Och allmänt att Apple begränsar möjligheterna Spotify har att kommunicera med kunderna.
Sen finns det förstås några lätt ironiska saker med den här stämningen. Artikeln tar upp en, men jag ser några till:
Som artikeln konstaterar överklagade samtliga strömningstjänster verksamma i USA ett domstolsbeslut att höja den ersättning till låtskrivare och upphovsrättsinnehavare får i strömningstjänster med 44 %. Alla musikströmningsföretag – utom Apple. Kort sagt gör Spotify lite samma sak: vill inte dela med sig av mer av sin intäktskaka. (Sen är det lite kul att artikeln konstaterar att det är första gången på 110 år som den aktuella upphovsrättsdomstolen ”unilaterally granted song-writers a 44% royalty increase from streaming music service”. Anledningen kanske kan vara att.. strömmad musik föddes typ förra året?)
Spotify anklagar Apple för att stänga konkurrenter ute från tjänster och produkter som Siri och HomePod (som så många har). För EU att avgöra. Men Spotify hävdar också att de ger sin egen musiktjänst orättvisa fördelar. Lite som att, tja, Spotify börjar direktlicensiera artister och skapa originalinnehåll som de förstås gärna också promotar.
Spotify väljer EU, inte USA. Beror säkerligen på att, tja, EU är mer benägna än den nuvarande amerikanska administrationen att faktiskt slå ner på den här typen av dominerande företagsställningar. Trump-administrationen (om än kanske inte Trump själv) har snarare verkat för maktkoncentration inom inte minst underhållningsindustrin. Spotify har alltså sannolikt betydligt mer chans att få gehör i Europa än i USA. Åtminstone just nu – när Elizabeth Warren inte är president.
Nu har jag inte helt koll på exakt hur avtalen ser ut för Appstore jämfört med Google Play. Men även Google tar ut en trettioprocentig avgift, samma som Apple. Lär också finnas begränsningar liknande dem i Appstore. Men trots detta går Spotify alltså bara på Apple, snarare än båda två. Spotify lär ha lättare att komma in djupare i Android än i iOS och det är trots allt Apple Music som är den stora konkurrenten här hos oss, inte Youtube Music. Men den främsta anledningen tror jag helt enkelt är att samma regel gäller här som i appekonomin i stort: man tjänar mer pengar på iOS-användarna.
(Sen kan man förstås också generellt tänka att Spotify är närmare Google än Apple. Och att Google säkert inte tycker att det gör så mycket om Apple får lite däng på det här området, om vi säger så.)
Spotify has filed an antitrust complaint against Apple at the European Union for ’stifling creativity and innovation’ with the App Store.
Apple svarar på Spotifys stämning
Apple svarar på Spotifys stämning – alltså den som Spotify har lämnat in till EU gällande utnyttjande av dominerande ställning konkurrensmässigt. Det handlar förstås om den trettioprocentiga del av intäkterna som Apple vill ha (första året, som Apple konstaterar i sitt svar handlar det om femton procent de efterföljande åren).
I stort handlar det om förväntade saker från båda sidorna. Spotify vill tjäna mer pengar, Apple vill inte tjäna mindre pengar. Lite som publicisterna mot Google i lobbandet för och emot EU:s nya upphovsrättsdirektivsförslag.
Och Spotify gör dessutom en Google på två andra sätt i frågan. Dels har man startat en sajt som vänder sig till konsumenter för att få de egna kunderna att agera lobbyister åt Spotify och dels har man gått ut och konstaterat/hotat med att om inte vi får som vi vill så måste vi höja priserna (Google har gått ut med samma typ av hotinformationskampanj gällande artikel 11 och artikel 13 i EU:s upphovsrättsdirektiv).
Vi har dessutom ett annat företag som redan tidigare ruttnade på Apples prissättning och helt ströp möjligheten att köpa prenumerationer via Appstore (eller Google Play): Netflix. Där går det numer bara att signa upp på en prenumeration via Netflix egen webbplats, och därmed runda avgifterna till Apple och Google. Trots det har de höjt priserna. Och testar nu i begränsad uppfattning att höja dem igen (och dessutom rätt mycket). Så, well, there’s that.
Med allt det här sagt kommer det ändå bli intressant att följa det här. Det kommer bli ett princiellt viktigt domslut. Apple och Google sitter här hos oss på rätt dominerande ställningar i möjligheter att göra affärer digitalt (även om det förstås finns rätt många alternativ). Elizabeth Warren gick tidigare i veckan ut med sina tankar om att stycka upp techjättar och inte låta den som till på en plattform (i det här fallet Appstore) även få ha tjänster på den plattformen. EU har på liknande sätt tvingat Google att splitta upp sök- och shoppingannonsverksamheterna (även om det är lite oklart hur det rent praktiskt ska gå till).
We want more app businesses to thrive – including the ones that compete with some aspect of our business, because they drive us to be better.
Facebook satsar på nytt Watch-programformat med influerare
Intressanta och lite oväntade drag från Facebook. Senaste satsingen: Facebook Match. Det är åtminstone arbetsnamnet på ett nytt Watch-format.
Initalt som vanligt. Facebook står för fiolerna vad gäller ett antal originalprogram för plattformen men låter andra göra innehållet. Tanken är matcha varumärken och influerare. Facebook-betalat innehåll som blir ett sponsrat tredjepartsinfluencersamarbete. Typ.
Men sen finns det upp några utropstecken.
När Facebook släppte IGTV sa man: Watch = proffsmaterial, IGTV = influencermaterial. Här börjar man sudda ut den tänkta gränsen. Gör att jag förstås tänker att Facebooks tanke är dubbel: dels att visa företag hur skitbra det blir när man gör grejer med influerare på plattformen och dels visa influerare vad skitbra det är med egen show – fast kanske då gärna i IGTV.
Det andra som är lite oväntat är att Facebook verkar nöja sig med en begränsad licensperiod. Efter den perioden är det sedan fritt för företagen att använda sitt eget (Facebook-betalda) innehåll hur och var de vill.
Om det sista stämmer så gör Facebook en vädligt trendig grej just nu: se till att ditt innehåll fungerar även utanför den egna plattformen. För att där dra in pengar och/eller marknadsföra den egna tjänsten och plattformen.
Publishers in the new Facebook-funded program include BuzzFeed, Conde Nast and Viacom.
Youtube utökar sin Artist on the Rise-satsning
Youtube Music utökar Artist on the Rise – satsningen på nya artister. Och det handlar om det Apple har försökt få till, det Spotify satsar på, det Pandora släppte bara för en vecka sedan: videooriginalinnehåll.
Det handlar allts om korta segment – en minidokumentär. Artisten får prata om sitt genombrott och marknadsföra sig själv. Men med en Youtube-twist. Artisten får också titta på och kommentera vad andra har gjort med artistens musik på Youtube. Gjort en dansvideo till den eller spelat in en ukelelecover.
Precis som övriga handlar det om att Youtube vill göra något som får tjänsten att stå ut när strömningstjänsterna till största delar har exakt samma innehåll och upplägg. Men det handlar också om att göra något egenägt – som även kan få snurr på ställen utanför de egna plattformarna.
Det mest intressanta med Youtubes vinkel är att lyfta upp sitt community. Låta artisterna se spridningen deras musik får på plattformen och samtidigt uppmuntra de youtubare som lyfts fram. Och lite underförstått: det kan vara dig vi gör en special om någon gång.
Bara dagar efter det att Spotify klev in i Indien har nu även Google klivit in i landet med sin betalströmningstjänst. Ja, eller båda – beroende på hur man räknar. Youtube Premium och Youtube Music Premium har nu slagit upp portarna till ett lägre pris än Spotify (som i sin tur var några ören billigare än Apple Music).
Googles tjänster kan dessutom, till skillnad från Spotify, erbjuda musik från alla de tre stora bolagen. Spotify och Warner har fortfarande några pass kvar hos familjerådgivaren.
YouTube Music has launched in India just days after Spotify’s controversial launch there. YouTube Music Premium subscriptions are priced at 99 rupee, or 20% lower than the 119 rupees /. Continue reading
Youtube får AR-dekaler (fast bara innehållsskapare med många följare)
Så har Youtube Stories fått sina egna AR-dekaler. Eller om man så vill: så har Android fått Animojis.
Det ska nu gå att skapa filter mappade efter ditt ansikte för allehanda coola effekter. Och det är Google vi pratar om, så vi kan anta att det kommer bli bra resultat.
Dock inget att springa benen av sig för än. Vad det verkar är det bara ”creators” som får tillgång. VIP-funktion, alltså. Och intressant nog också del av senaste ARCore – alltså Googles AR-utvecklarpaket. Så det kan alltså bli så (ja, eller det är nog till och med troligt) att du kommer kunna använda funktionen i något annat företags app innan du får tillgång till den i Youtube Stories (inte minst eftersom även denna är en beta-VIP-grej).
På Google-ingenjörmanér blir bloggposten om nyheten rätt… teknisk. Men jag tror att kontentan ska vara: kommer bli coolt.
Videoströmningstjänsten Rakuten TV kommer till Sverige
Ännu en videoströmningstjänst på väg till Sverige (och runt 30 andra länder): Rakuten TV. En i det stora lite spelare med bara sju miljoner användare. Men det finns två saker som ändå gör tjänsten lite extra intressant att följa.
Det ena är att japanska Rakuten ska vara världens tredje största e-handlare (efter Amazon och Alibaba) och det andra att företaget slutit avtal med ett antal hårdvarutillverkare (Samsung, LG, Philips och Hinense) som innebär att en dedikerad Rakuten TV-knapp kommer dyka upp på fjärrkontrollerna.
Det är alltså rejäla finansiella muskler bakom. Och allianser med företag som säkert gärna hittar alternativ till de största strömningstjänsterna.
En knapp kommer förstås inte göra att alla blir Rakuten TV-användare – särskilt som Rakuten till skillnad från i princip alla konkurrenter inte tänker satsa särskilt mycket på eget innehåll. Men det är oavsett talande att se de tre största e-handelsplattformarna (och förstås även flera mindre) satsar på egna videoplattformar.
Google släpper Lookout – appen som kan ”se” åt människor med synnedsättningar
Satan i gatan vad jag gillar det här. Ny app från Google. Lookout. Google Lens – fast för människor med synnedsättningar. Presenterades förra året, men släpps först nu.
Lookout hjälper människor som är helt blinda eller har begränsad syn att ”se” sin omgivning. Peka med mobilen för att få veta vad kameran ser. Den ska dessutom vara specialanpassad för ”situationer där man vanligtvis behöver be om hjälp”. Nya lokaler, när man vill läsa något och även vardagliga aktiviteter som matlagning, städning och att handla.
Google ger dessutom lite hanteringsråd: häng mobilen runt halsen eller stoppa den i skjortfickan. Lookout kommer automatiskt berätta vad som finns runtomkring dig. Så fort du har öppnat appen kommer mobilen automatiskt meddela mobilbäraren vad den ser.
Google erkänner att appen inte kommer vara ”100 procent perfekt”, men hej. Med tanke på hur vassa Google har blivit på det här området så lär vi prata imponerande höga procenttal. Som alla lär vara högre än noll.
Finns begränsningar: funkar bara på engelska och i Pixel-mobiler. Men ett väldigt lovande första steg som lär dyka upp på betydligt fler ställen.
The Lookout app, now available on Google Play, helps people who are blind interact with their surroundings using AI.
Microsoft uppdaterar sin Seeing AI-app – gör det möjligt för synnedsatta att ”se” sin omgivning
går verkar ha varit en dag i tillgänglighetens tecken. Tidigare idag skrev jag om Googles nya Lookout-app, som gör det möjligt för blinda eller gravt synnedsatta användare att få världen omkring sig beskriven av appen. Bara att starta appen och, som som Google föreslår, hänga mobilen runt halsen. Sen kommer appen, som bygger på Googles Lens-funktion, berätta vad den ser för dig som inte ser.
Även Microsoft passade på att uppdatera iOS-versionen av sin motsvarande app Seeing AI. Nu har jag inte testat någon av dem, men de känns funktionsmässigt väldigt likartade. Peka på en bild och få innehållet uppläst. Det följer även med några andra förbättringar i uppdateringen.
Alla satsningar på tillgänglighet är värda att applådera. Där teknik för många av oss kan göra tillvaron lite enklare och bekvämare blir det i de här fallen en helt annan sak. Här pratar vi om en potentiell livskvalitetshöjning som är enorm. En möjlighet att kunna klara sig själv på helt andra sätt. Likt det som finns i Londons tunnelbana med möjlighet att få upplästa vägbeskrivningar nere i själva tunnelbanesystemets stationer.
Microsoft’s computer vision app for the blind and poor-sighted, Seeing AI, just became more useful for those moments when you’re less interested in navigating the world than learning about what’s on your phone. The company has updated the iOS app with an option to explore photos by touching them.
Facebook maskintränar AI genom att låta den skriva noveller
En lite cool satsning från Facebook: originalnoveller. AI-skrivna originalnoveller.
AI-algoritmen har fått träna på över 300 000 berättelser och sedan fått skriva sina egna. Komplett med en stringent berättarstruktur. Det är också så den får i uppdrag att bygga sina historier: genom att börja med just strukturen och premisserna. Sedan bygger AI:n berättelsen typ baklänges därifrån. Den börjar med att bygga de generella strukturerna för meningar och stoppar sist in saker som enskilda verb och substantiv.
Resultatet är tydligen bättre än tidigare, men fortfarande en bit kvar till att ersätta mänskliga författare fullt ut. Men en grej som tydligen sticker ut med just den här algoritmen är en sån självklar sak som man inte ens tänker kan vara ett problem: att AI:n ska hålla koll på vad den HAR skrivit när den skapar fortsättningen. Alltså inte bara skapa meningar som fungerar utan också börja hålla reda på kontexten och ”handlingen” bakåt i berättelsen.
Målet för Facebook är dock inte (än) att skapa den perfekta författar-AI:n. Det är bara ännu ett försök att lära maskiner bättre förstå hur vi människor tänker och fungerar. Hela ”fyll i luckorna”-tanken är ju lite så vi människor bygger kommunikation och mening – utifrån en satt uppsättning språkliga och kulturella regler och premisser. En ökad förståelse här kan göra det enklare för en AI att lista ut vad vi KOMMER att skriva eller göra. Bland annat. Som exemplet som ges me chattbotar.
Och ja. Det är Facebook. SJÄLVKLART skulle det kunna användas för att rikta reklam. Eller för att bättre kränga på oss grejer. Men det kan också ge en bättre förståelse som kan användas till annat.
Bara det faktum att en AI lär sig om hur vi människor fungerar och tänker genom att läsa och skriva skönlitteratur – fantasi, om man så vill – känns kittlande. Vi ser allt fler exempel på att företag som arbetar med AI på olika sätt inte bara anställer ingenjörer och beteendevetare – utan också mer och mer humanister. För att förstå mänskligheten så behöver vi också förstå koncept som kultur, konst och skönhet. (Och, om man vill bli riktigt filosofisk: kärlek och tillgivenhet – områden där inte minst skönlitteratur kan bidra med mycket.)
Renässansen all over again. Eller kanske renässansen 2.0.
Facebook researchers are working on teaching AI to create short stories with narrative and structure
Google ger Gboard bättre dikteringsfunktion
Google har uppdaterat Gboard – sitt mobiltangentbord. Och det är en riktigt spännande uppdatering: lokal AI för dikteringsfunktionen. Istället för att röstdiktering ska skyfflas fram och tillbaka över internet så sköts det lokalt i appen. Och kan därmed fungera lika bra offline.
Tittar man på exemplet i artikeln så är skillnaden inte jättestor. Men det är som webbplatser. Den laggning i hastighet är precis det som numer kan få oss att överge en webbplats eller, som här, inte använda en funktion när kraven stiger.
Det är också i linje med att allt mer av just AI-funktionalitet, inklusive maskininlärningsalgoritmer, flyttar allt mer in i våra prylar. Våra fickdatorer blir allt mer kraftfulla samtidigt som vi blir allt bättre på att optimera just algoritmer för att kunna hanteras utan att ringa hem. Såväl vad gäller hantering om batteriåtgång. Om man så vill börjar Google allt mer göra som Apple och låta allt mer ske hos användaren för att minska risken för sårbarhet. Hastighet är förstås också en viktig faktor och att det sker lokalt måste inte betyda att Google inte kan läsa vad du skriver ändå….
Kommer initialt bara för Pixel-telefoner och bara för engelska. Men vi kan tänka att det nog inte tar alltför lång tid innan det här når ut bredare.
Voice recognition is a standard part of the smartphone package these days, and a corresponding part is the delay while you wait for Siri, Alexa, or Google to return your query, either correctly interpreted or horribly mangled. Google’s latest speech recognition works entirely offline, eliminating that delay altogether – though of course mangling is still an option.
Facebook släpper ny AI-hårdvara som open source
Facebook presenterade igår tre nya AI-hårdvarukomponenter. En handlar om hårdvara för att skyffla runt all data som behövs för det resursintensiva arbetet med att träna AI-algoritmer och två handlar om dedikerade AI-chip som Facebook har tagit fram.
De tre delarna kan också sägas bygga på varandra. Den första handlar alltså om att träna algoritmer, ett av chipen är sedan optimerat för att köra färdigtränade algotritmer medan det andra är specialbyggt för videokodning. Mer specifikt handlar det sistnämnda om att skapa lågupplösta versioner av klipp för användare på långsamma uppkopplingar.
Men det riktigt intressanta är att Facebook också opensourcade samtliga tre tekniker (plus ytterligare en teknik, en standard för att kunna montera olika slags chip i en standardiserad hållare om jag fattar rätt). Det betyder alltså att andra nu ska kunna bygga vidare på dessa (vilket förstås också kan gynna Facebook).
Fun fact: Facebooks djuplärnings-modeller genomför tydligen 200 biljoner förutsägelser – varje dag. Det är… rätt mycket. Eller så här: Facebook lär vara ett planetens allra största AI-företag. Det tänker man inte riktigt på.
Facebook opens up its internal AI training hardware and custom-built chips – SiliconANGLE
Q – världens första könsneutrala röstassistent
Ett intresssant och så självklart initiativ. Säg hej till Q: världens första könsneutrala digitalassistentröst. Och även om den kanske inte skulle vara den allra första så lär det åtminstone vara ett väldigt tidigt exempel.
Forskare har gjort en mashup av ett antal röster för att hitta en som inte entydigt kan definieras som manlig eller kvinnlig. En tredje röst att välja på, alltså, på samma sätt som det blir allt vanligare att kunna välja ett tredje kön som alternativ för att identifiera sig (ja, eller inte välja något alls). Mer specifikt handlar det tydligen om ett intervall mellan 145 och 175 hertz. Det är där brytpunkten går mellan det typiskt manliga och kvinnliga, tydligen.
Vi kan anta att Q, eller någon annan 160-hertzare, vad det lider kommer att komma till de stora assistenterna. Q i sig har inget hem i dagsläget. Hen är primärt till för att uppmärksamma frågan och sätta press just på techjättarna att förbättra och bredda användarupplevelsen även här.
För i slutändan kommer det förstås handla om affärsverksamheten. Och personalisering. Ju bättre upplevelsen blir för kunderna, desto större chans att de väljer just din tjänst och dina produkter.
The idea behind Q is to pressure the tech industry into acknowledging that gender isn’t necessarily binary, a matter of man or woman, masculine or feminine.
AR/VR
Använd AR för att skriva virtuella anteckningar på fysiska föremål
Ännu en briljant, praktiskt tillämpning av AR: funktion för att skriva digitala anteckningar – på fysiska föremål. Alltså lite som kommentarsfunktionen i exempelvis Word.
Yet another (more polished) example of using AR as the digital UX for the real world, is this visual punch-list app for construction and facilities inspection…. | 247 comments on LinkedIn
Hitta rätt skostorlek med AR
AR är fortfarande mycket något som mest är skojigt och häftigt – på ett inte särskilt nödvändigt sätt. Men de riktigt praktiska tillämpningarna som vi redan nu börjar se gör att tanken på alla möjligheter för framtiden svindlar.
Som det här. I sig inte något jätteavancerat eller revolutionerande. Men ett enkelt hjälpmedel med stor nytta.
Future of Mobile AR shopping explorations. Key features, – Sophisticatedly designed guidance – Convertible measuring system – Check look and feel on your…
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
EU:s upphovsrättsdirektiv
Youtubare hittar sätt att runda upphovsrättsbegränsningar för att kunna driva med TikTokare
Ha. Härligt mycket internet i dessa tider av diskussioner kring EU:s nya upphovsrättsdirektiv. TikTok-shamande. </ord>
Ett fenomen på Youtube just nu är att roa sig åt dåliga TikTok-klipp. Ja, eller rättare sagt: pinsamma sådana. Saker som när folk har blivit dumpade och uttrycker sina känslor genom att mima sig igenom texten till en låt.
Problemet med detta är förstås uppphovsrättsliga. Musiken som mimas till är upphovsrättsskydad, vilket gör att upphovsrättsinnehavare kan kräva att de ska tas ned av Youtube – vilket också sker.
Stoppar det internet? Självklart inte. Hinder är kreativitetens moder. Eller åtminstone en väldigt stark drivkraft. Så youtubare som får sina TikTok-förnedringsvideos bortplockade hittar istället på sin egen musik. De acapella-”sjunger” (ja, eller vad man nu ska kalla det) en låt till TikTok-klippet – så att man alltså kan visa klippet utan att bli nedplockad.
Så med andra ord gör upphovsrättsbegränsningen i sig att en ny uttrycksform skapas. Att acapellasjunga till någon annans mimvideo – minus musiken.
Sen kan vi förstås också diskutera att det faktiskt är ytterligare ett upphovsrättsbrott i spel: upphovsrätten hos den som har gjort själva TikToken. Alltså att youtubarna inte har rätt att använda någon annans TikTok-klipp i en Youtube-video. Men om TikTokare skulle börja kräva att den typen av klipp ska tas ner så kan vi ge oss på att youtubare skulle börja acapellamimkopiera de TikToks man vill driva med etc. etc.
The YouTubers’ hilariously terrible song covers to avoid copyright claims makes awkward TikToks actually funny.
Börjar Google förbereda News för artikel 11?
Man skulle kunna tro att Google håller på att rigga sin nyhetsapp för en värld med artikel 11.
Sociala medier
Facebook, Instagram och WhatsApp
Facebook släpper Watch Party för livesport och släpper musikvideofunktionen i 40 nya länder
Watch Party för live-tv-sändningar: Som vanliga Watch Party (alltså möjlighet att grupptitta och gruppchatta kring en Facebook-sändning), fast för tv. Initialt för sport. Fast ”sändningen” kommer inte bestå av en livesändning av matchen, utan någon form av ”text-tv-uppdatering” av målen.
Musikvideomimfunktionen i över 40 nya länder: Mer tiktokande alltså. Gör din egen video där du gör… ja, vad du vill till musik. Inte vad som helst, men väl musik där Facebook har skaffat sig rättigheterna. Dessutom en sprojlans ny funktion: tryck dig vidare från videon till den aktuella låten på Spotify. Ett fördjupat samarbete mellan de två företagen, alltså.
Några tankar:
Om Watch Party-tillägget: Ännu ett exempel på att Facebook satsar allt mer på sport. Till stor del för att sport är ett av få fenomen på riktigt kan få oss att bänka oss vid en viss tid som vi själva inte har valt. Företaget skaffar sig dessutom allt fler sändningsrättigheter till olika sportevenemang. Vi kan nog tro att vi snart också kommer se tester med livesändning av exempelvis hela fotbollsmatcher kombinerat med Watch Party-funktionen. Handlar bara om att övertyga de företag som sitter på själva evenemangen att våga släppa linjär-tv-sargen ännu mer.
Om musikvideogrejen: Ännu ett uttryck för varför Facebook har hållit så låg profil i debatten kring EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv. Man gör helt enkelt som EU egentligen vill: sluter avtal med upphovsrättsinnehavare på villkor som båda parter är nöjda med.
Mycket förstås för att oavsett vad som EU fattar för beslut så kommer det annars komma en massa nedtagningskrav från (främst) de bolag företaget nu har slutit avtal med. Alltså de stora skivbolagen. Dessutom börjar Spotify få allt mer direktlicensierat material – och samarbetet mellan Facebook och Spotify lär betyda att Facebook också enkelt kommer få rättigheter till denna musik. Och oavsett vad som beslutas i EU kommer de här kraven annars att komma från USA och andra marknader. Google har å sin sida rätt hårdnackat kört ”vårt sätt eller inget sätt”-modellen (även om Google har mjuknat något i sina uttalanden i och med senaste direktivskrivningarna).
Dessutom konstaterar Facebook två saker i sin text. Om Spotify-integrationen: ”We’ll be adding other partners in the near future as well.” Fler samarbeten – som även där kan betyda mer material tillbaka (de flesta strömningsjättar börjar sitta på exklusivt material vid sidan av skivbolagens utbud).
Och om hela grejen med musikrättigheterna: ”This is just the beginning — we can’t wait to build more ways for people to express themselves with music on Facebook.” Facebook kommer alltså fortsätta tänka kreativt kring rättigheterna de får betala för: skapa ännu fler tjänster som kan gynna Facebooks egen affär.
Facebook ersätter relevance score med tre nya mätvärden
Facebook skrotar sin relevance score för annonseringen. Från och med 30 april kommer parametern att ersättas av tre nya:
Kvalitet: Hur en annons upplevda kvalitet står sig mot annonser som kämpar om synlighet hos samma målgrupp
Engagemangsgrad: Hur en annons förväntade engagemangsgrad står sig mot annonser som kämpar om synlighet hos samma målgrupp
Konverteringsgrad: Hur en annons förväntade konverteringsgrad står sig med annonser som har samma optimeringsmål och kämpar om synlighet hos samma målgrupp
Facebook announced that it’s making several updates to its ad metrics – one of these is the replacement of relevance score with three new relevance metrics.
Facebook lägger till spelflik i appen
Facebook tar ännu ett kliv fram på spelfronten. En ny dedikerad spelflik hittar in appens navigering.
I början av Facebooks karriär var spel en rätt stor del av plattformen. Men i och med klivet över till mobilen (och Flashs död) så försvann spelen ut i periferin – och har sedan dess inte riktigt hittat tillbaka. Förra året satte dock Facebook igång att ändra på den saken.
Ett spelnavigeringsalternativ har kommit och gått i appen, men den här gången tar man ett större grepp. Fliken kommer inte bara leda till spel att spela utan också samla spelsändningar och spelgrupper. Kort sagt en riktig spelhubb i appen.
Förhoppningen från Facebook lär vara att dra in mer intäkter på två sätt. Eller rättare sagt i två valutor: dels vanliga pengar (bland annat för att minska annonsberoendet) och dels tid (att användare hänger ännu mer i appen).
Facebook’s gaming efforts and challenge to Twitch are taking another big leap today, as the social network begins the initial rollout of a dedicated
WhatsApp kan få bildsök – via Google
Ni kanske kommer ihåg att jag några gånger har skrivit om att det verkar som att Facebook och Google börja bli väldigt chummy? Ännu en sak som pekar på det: WhatsApp kan få en bildsöksfunktion, baserad på Googles sök. Fast bara Android-versionen av WhatsApp.
Det verkar inte handla om någon avancerad Lens-funktion, utan bara att WhatsApp-användare kan ladda upp en bild till Google direkt från appen och söka med den bilden. Tanken sägs vara del av strävan att minska spridningen av fejknyheter på plattformen. Ladda upp en bild för att kolla om den är på riktigt eller fejkad.
Visst. Det här kan förstås bara vara en koppling till den sökplattform som trots allt är störst. Det naturliga valet. Och att det bara (åtminstone initialt) kommer till Android är på sätt och vis inte heller jättekonstigt. WhatsApp är fortfarande mycket en tillväxtmarknadsapp – och där dominerar Android stort.
Men det känns som att en integration av den här typen inte kommer för att någon får lite feeling. Om man zoomar ut lite skulle man kunna se tecken på att Facebook rullar tillbaka sina satsningar inom sök ungefär samtidigt som Google stänger ner flera av sina sociala tjänster. Kort sagt: bliv vid din läst gånger två. Och: samarbete istället för konkurrens. (Samtidigt har de börjat konkurrera med varandra ännu mer på andra områden, men den typen av konkurrenssamarbete är lite norm bland techjättarna nuförtiden.)
Den här känslan blir förstås inte mindre i och med att Facebook under en kvartalsrapport i höstas för första gången pekade ut Apples iMessage som företagets största konkurrent. Istället för konkurrens: allians.
WhatsApp is reportedly developing the Search image to let users search an image on the Web directly from their existing chats.
Facebook testar arkiv och delningsmöjlighet för sidors stories
Mer stories för Facebook. Test av möjlighet för sidor att spara och dela stories skapade av sidan.
”Pay with Facebook” – första steget mot egen kryptovaluta?
Facebook uppges arbeta med en kryptovaluta för WhatsApp, men nu verkar det som att det kan komma till andra plattformar i ekosystemet ännu snabbare. Italienska Facebook-användare har stött på funktionen ”Betala med Facebook”, komplett med en bitcoinig ikon.
I dagsläget verkar det bara vara möjligt att skapa ett konto och alltså inte faktiskt betala via funktionen – men bara att den har dykt upp är förstås intressant. Verkar inte heller vara en befintlig Facebook-betalningslösning, utan något nytt.
Att det blir möjligt att sätta upp en ren Facebook-mobilplånbok känns vid det här laget mest som ett ”när” snarare än ”om”. När Facebook redovisar sina intäkter så kommer i princip allt från annonsering. Men det finns alltid en liten bäck som kommer från ”betalningar och annat”. Facebook ser säkerligen gärna att den blir större.
Förutom att en riktig betalplattform skulle sluta hela e-handelsloopen för Facebook så skulle transaktionsavgifter i sig på riktigt kunna bli en viktig pusselbit i ett minskat beroende av annonser. Blir viktigare ju mindre relevant nyhetsflödet blir.
Facebook lobbar mot skärpt integritetslagstiftning för meddelandetjänster
Ni vet Mark Zuckerbergs öppna brev häromdagen, om ett säkrare Facebook, mer fokuserat på personlig integritet? Memot verkar inte ha nått alla i företaget. Åtminstone inte Nick Clegg, ex-politikern som nu basar över Facebooks ”global affairs and communications team”.
I mötesanteckningar från ett möte mellan representanter för EU och Clegg som Sunday Telegraph har kommit över uttrycker Clegg ”oro” över vad som verkar ett förslag att ytterligare skärpa den personliga integriteten inom unionen. Närmare bestämt att vi som medborgare ska få ännu mer kontroll över vad vi delar med oss av när vi chattar. Alltså vad i våra chattmeddelanden som kan och får användas av företag för exempelvis annonsering.
Enligt mötesanteckningarna ska EU ha lugnat Clegg med att företaget fortfarande kan ”monetise data” så fort användare har gett samtycke. Och det är väl kanske det som Clegg – och därmed Facebook – är oroliga för: att de helt kommer tappa möjlighet att använda individers personliga data för att rikta annonser.
Nu är det här förstås inget konstigt att företag försöker påverka politiker. Framförallt när det handlar om regleringar som kan gynna eller missgynna den egna verksamheten. Och man kan tycka vad man vill om Facebook – men någonstans kommer de nog vilja ha betalt för den tjänst de erbjuder. Om inte via annonsering så kanske genom att mer direkt ta betalt av oss. För tjänster och innehåll – eller via transaktionsavgifter.
Facebook börjar nog själva skissa på en värld bortom annonseringen rätt rejält. Men oavsett hur i sin ordning ett möte av den här typen må vara så är det inte bara bra för Facebook i dagsläget. Framförallt inte så kort efter Zuckerbergs utspel (även om mötet i sig skedde i januari).
Facebook has been lobbying against EU laws which would force companies to get consent from users before accessing data from their private messages.
Snapchat
Snapchat kan släppa spelplattform för tredjepartsutvecklare
Tencent är förmodligen mest kända för chattochalltingannat-appen WeChat, men majoriteten av Tencents intäkter kommer från spel för mobiler och datorer. Nu verkar det som att även Snapchat kan vara på gång att steppa upp sitt… äh, spelspel. Uppgifter säger att Snapchat kommer att släppa en egen spelplattform för tredjepartsutvecklare nästa månad.
Förra året köpte Tencent 10 procent av Snap så man kan tänka att företaget i så fall kommer kunna dra nytta av det kinesiska bolagets spelkunskap. Och att Snap satsar på mer spel i sin tjänst är både logiskt och i tiden.
Facebook håller även de på att reboota sin spelsatsning och spel är det appsegment som drar in absolut mest pengar i både Appstore och Google Play. Men kanske än viktigare är en annan valuta som spel kan dra in i massor: tid. Alltså att användarna lägger (ännu) mer tid i Snapchat. Särskilt som spelen även gör säkerligen kommer ha starka sociala inslag.
Snapchat looks set to unveil its new gaming platform, which will provide another avenue for the company to generate revenue.
LinkedIn
LinkedIn live dyker upp i flödet
Då har det här dykt upp i mitt flöde för första gången. Verkar ha varit en ”massive lag”. Åtminstone för den som sände. Men hej. Baby steps.
Än så länge bara för några få medlemmar, men kommer säkerligen rullas ut bredare vad det lider.
Twitter
Twitter släpper Snapchat-kamera
Den hittades för ett tag sedan av kodgrävare och nu verkar Twitters nya Snapchat-kamera ha släppts. Alltså ett kamera först-tänk. Från och med nu/snart kommer du, när du har tagit en bild med appens inbyggda kamera, kunna skriva din tweet direkt ovanpå bilden.
Ha. Fabulous. Google kanske har lyckats där Facebook gått bet: fått till en chattapp som tonåringarna använder. Och det är… Google Docs.
Man använder alltså Docs inbyggda samarbets- och kommunikationsverktyg för att prata med varandra. Även under lektioner. Typ skicka digitala lappar. Om läraren kommer förbi kan man snabbt dölja det man gör. Lite som de där programmen som fanns i datorns barndom: panikknappen som kastade upp något som såg ut som ett Excel-ark när man egentligen spelade MS Röj. </gammal>
Så ironiskt nog kanske det här också betyder att enda gången som Google har lyckats bygga ett framgångsrikt socialt medium från grunden är när de inte försökte göra det. (Sen har jag också sett artikel om att samma kanal också används för mobbning. Även där samma problem som funnits sen urminnes tider, tyvärr, alltså.)
How a writing tool became the new default way to pass notes in class
Telegram fick 3 miljoner nya användare under Facebooks stora haveri
Ha. Chattappen Telegrams strategi för att få nya användare: sänka Facebook, WhatsApp och Instagram. De senaste 24 timmarna fick Telegram 3 miljoner nya användare. Vi kan tänka att en väldigt stor del av dessa kom under tiden som Facebooks tjänster låg nere.
Sätter förstås också fingret på ett problem med att vi knutit så mycket av kommunikationen till just Facebooks plattformar. Slås dessa ut så får vi direkt rätt stora problem. Det kanske är läge att ha en ”in case of emergency”-plattform som alla gemensamt kan strömma till om den primära plattformen lägger sig.
Har jag sagt att jag har bra kollegor? (Dock lite besviken över att de missade att Hr. Melin också har ett förflutet som ekorrespondent.)
Sök/SEO
Google Ads får nytt budgetplaneringsverktyg
Jobbar du med Google Ads? Då är du på gång att få ett nytt verktyg för annonsbudgetplanering. Du sätter upp en plan utifrån klick eller konverteringar och sedan skapar verktyget en budgetplan, komplett med en prognos på hur kampanjen kommer prestera utifrån de valda inställningarna.
Google Ads is rolling out a new tool that allows advertisers to get insights on how their budget changes might change the performance of their campaigns.
Google testar större karusellbilder
Några bildförändringar från Google. Eller åtminstone tester. Enligt en rapport jag sett ska det skett en rätt stor ökning av bilder vid mobilsökningar. Alltså en miniatyrbild intill sökträffarna i ännu högre utsträckning. Och nu verkar det även som att Google testar ett högre förhandsvisningsresultat för ”Huvudnyheter”.
Om vi bortser från uppenbara att det här gör att ”stories” ser ännu mer ut som, tja, stories som de presenteras hos exempelvis Facebook så är det ännu ett exempel där saker tillåts ta större plats. Logiken är sannolikt lite: du behöver ändå inte scrolla. Vi visar det viktigaste för dig så att du kan konsumera det här direkt.
Två tankar kring det här:
Det ena är att bilder – eller videos – som passar formatet får ta hela höjden jämfört med idag – med en vit rad. Det kanske kan betyda att vi ännu mer måste tänka Google när vi arbetar med bilder och video. Inte bara att de ska taggas upp på bra sätt (även om en AI fixar det mesta av det åt oss snart), utan också att vi börjar, precis som med texter, optimera material specifikt för förhandsvisning. Eller en dedikerad förhandsvisningsbild.
Det andra är förstås att: video blir allt viktigare även här. Och tillåts ta allt mer utrymme. Finns förstås redan egen flik för det, men nu börjar det också ta över vanliga sökresultatet. Titta direkt hos Google. Och om video tar över allt mer av vanliga söken – vad händer då med Youtube? Eller, om man drar det till sin spets, behövs Youtube?
I dagsläget känns det här givetvis rätt avlägset. Youtube är en plattform med andra beteenden och andra fördelar. Men så var det hos Facebook också. De olika tjänsterna var från början tydligt åtskilda. Nu börjar de alltmer smälta ihop, allt mer dela funktioner och dessutom allt mer sitta ihop under huven. ”Avlägset” är trots allt inte samma sak som ”ain’t gonna happen”.
Det skulle dessutom vara helt i linje med Googles ambition om en plats to rule them all. Inte minst när webbplatser och tjänster börjar sitta ihop med hårdvara, gränssnitt och operativsystem på hela andra sätt än tidigare. Inte minst som även Googles sök allt mer bygger på möjlighet att ladda upp material direkt till Google och sökresultatet – utan behov av indexering och webbplats.
Så allt kanske blir Google. Eller omvänt: allt blir Youtube.
Google seems to be testing a portrait mode, i.e. taller mode, for the top stories in the mobile search results. Valentin Pletzer shared some screen shots with me on Twitter and you can see, some are videos and some are just tall images as opposed to square or wide images.
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Bekvämlighetsekonomin
Malmö stad hotar skrota 100 felparkerade Lime-elscootrar
Ett intressant dilemma. Det har blivit fnurra på tråden mellan elscooterföretaget Lime och Malmö stad. Eller rättare sagt: Malmö har beslagtagit 100 av företagets scootrar som stått felparkerade. De som förvarats längst plockades in i december och ännu har ingen av dem hämtats ut av Lime. Om Lime inte plockar upp scootrarna så kan det hända att de kommer att skrotas – och Lime får då fakturan för det i brevlådan.
Vad som har hänt är alltså att det inte är Lime som har gjort fel, det är deras kunder (kan ju vara så att Lime ställt ut dem fel och då är det helt deras fel, men jag misstänker att det inte är det det handlar om). Och om man så vill hamnar man då i samma diskussion som det som nu pågår kring EU:s upphovsrättsdirektiv. Vilket ansvar har tillhandahållaren och vilket ansvar har slutanvändaren när brott begås?
I Lime-fallet resonerar alltså Malmö stad precis som EU. Det är tillhandahållaren som har ansvaret. Det är tillhandahållaren som kommer att straffas, om de inte agerar. Malmö skulle teoretiskt säkert kunna kräva att få ut någon slags lista från Lime över vilka kunder som har begått brotten, men man väljer alltså istället att gå till källan.
Det Lime i sin tur skulle kunna göra, precis som Facebook eller Youtube, är att stänga av konton för de användare som vid upprepade tillfällen bryter mot lagen (och, om det inte redan står, skriva in i villkoren att användaren ansvarar för att parkera scootern trafiksäkert och lagligt). Eller, också här likt fallet med upphovsrättsdirektivet, ta kostnad för att kunden gör fel.
Lime skulle förstås också proaktivt kunna geofenca (</ord>) sina scootrar så att de inte får parkeras fel (typ). Men det skulle säkert bli svårt att tekniskt få till. För stor osäkerhetsfaktor och för svårt att inte garantera att lagliga ställen omfattas av en sådan funktion. Kostnaden skulle sannolikt också bli alldeles för stor. Tittar man på det proportionerligt och lämpligt så skulle Malmö stad gå med på, eller i domstol tvingas gå med på, att en sådan insats från Lime skulle bli för omfattande och att efterhandsstädning räcker – så länge som det ske snabbt.
Sydkoreanska Kakao Mobility drar igång en cykeldelningstjänst efter det att försöket med en bilmotsvarighet inte lyfte. Så långt inte så konstigt. Cyklar och scooters är väldigt svart just nu. Men det som är lite mer uppseendeväckande är att Kakao mest är känt som… Sydkoreas största chattapp.
Nu är det som sagt var Kakaos ”logistikdivision” som hanterar den här satsningen, men det är oavsett under Kakao-paraplyet. Det är alltså väldigt mycket ett tecken i tiden – när plattformarna äter allt omkring dem och branschkonceptet håller på att helt lösas upp.
Chattappar mest överallt har Kinas WeChat som en, mer eller mindre uttalad, förebild i sin utveckling just nu. Att bygga in så mycket funktionalitet som möjligt i den plattform där kunderna hänger hela dagarna – med det sociala som centralt kitt som binder ihop alla delar och tjänster.
Men vi ser också allt mer hur företagen som sitter på plattformen alltmer satsar på innehållet. Det innehåll som ska konsumeras om du är Netflix och Spotify, eller de produkter och funktioner som används i plattformen. Tencent, företaget bakom WeChat, äger verksamheter inom i princip alla delar av sitt ekosystem.
Här hos oss har saker och ting inte alls kommit lika långt. Facebook har exempelvis sin Watch-satsning med egenfinansierat videoinnehåll, men trots att företaget så sakteliga börjar bredda sig så sitter de inte på särskilt mycket offlineverksamheter. Till och med Google har tjänster som Waymos självkörande taxiverksamhet.
Visst är det olika förutsättningar, inte minst konkurrenslagstiftningsmässigt, men, tja, det skulle förstås inte vara ett orimligt scenario med en cykel- eller scootertjänst med Facebooklogga. Är, om man så vill, bara ett Voi-uppköp bort.
South Korea’s top mobile messenger operator Kakao Corp., which had to put off its carpool operation in the face of die-hard opposition from taxi drivers, opted for a less contentious choice to push ahead in the ride-shar
Senaste as a service-området: kök
I dessa bekvämlighets- och delningsfetischismtider är det klart att det går att dela…. kök. Kort sagt tjänst som låter restauranger sätta upp kök specifikt avsedda för hämtmat – och dela yta och kostnader med andra restauranger som erbjuder motsvarande tjänst.
Ja, eller egentligen bredare än så. En spelare, Panda Selected, erbjuder köksutrymmen, men kan även hantera logistik och marknadsföring för dem som önskar. Hämtmatsrestaurang as a service, alltså. Eller molnkök. Det senare är åtminstone namnet på förre Uber-VD:n Travis Kalanicks amerikanska satsning inom området: CloudKitchens.
Så med andra ord kanske vi även inom det här området om några år kommer hitta framgångsrika restauranger som varken äger kök, restaurang eller butik och inte har någon anställd personal. Rakt igenom virtuella skapelser som draganddroppats ihop av befintliga delningstjänster.
A few weeks ago, we told you that former Uber CEO Travis Kalanick looks to be partnering with the former COO of the bike-sharing startup Ofo, Yanqi Zhang,
Mobilt
Google kommer inte plocka bort saudiarabiska appen som gör det möjligt för män att kontrollera sina fruar
Den kontroversiella saudiarabiska appen som låter män kontrollera sina fruar, som att styra hur och när de har rätt att resa själva, kommer inte att plockas ned från Google Play. Företaget har konstaterat att appen inte bryter mot appbutikens regelverk (och bryter förstås inte mot lagen i Saudiarabien). Apples reaktion? Mmmmmkayvifårkollapådet (det var åtminstone Tim Cooks respons, men än så länge finns appen kvar).
Det här är förstås en riktigt knepig situation för techjättarna (ja, inte bara för dem, men vi begränsar oss här). Om de inte följer nationell lagstiftning kan de blockas (vilket vi förstås ser inte minst i Kina). Men det kan innebära att de, som i det här fallet, då kanske måste gå med på något som är olagligt i andra länder. Eller som åtminstone är moraliskt tveksamt. Och då beror det på vems moral vi pratar om.
Google says that it won’t pull Absher, a controversial government app from Saudi Arabia, from its app store, telling California representative Jackie Speier that it did not violate its policies, and that it would remain up, according to Business Insider.
Digitalisering
Google arbetar på stöd för digitala körkort
Googles planer gällande våra ID-handlingar: spara dem i mobilen.
Förstås en fullständigt självklar utveckling. Tittar vi på Kina så pågår tester där ens WeChat-konto, alltså konto i Kinas Facebook om man så vill, också kan användas som officiell nationell ID-handling.
Nu är Kina på många sätt ett annat land än länderna i väst. Bland annat vad gäller det rätt obefintliga avståndet mellan företag och staten och därmed möjligheterna att få till en sån här sak. Dessutom är vi som medborgare förmodligen inte helt redo att låta ett konto i ett amerikanskt företag identifera oss.
Men att det nationella ID-kortet finns i mobilen är däremot som sagt en rätt självklar grej idag. Precis på samma sätt vi lagrar så mycket annat där idag, inte minst våra plastkort (ja, eller att våra plastkort ersätts av annan teknik, som mobila plånböcker).
Säg att vi kopplar våra fingeravtryck till våra ID-kort (som passet) när vi skapar dem. Verifiering med samma fingeravtryck i den aktuella enheten (plus kanske ytterligare lager) borde då kunna fungera som ID-handling för ID-handlingen </meta>. Alltså verifiera att jag är jag och därmed får aktivera mitt digitala ID-kort.
Skulle också vara ett stort steg framåt för andra saker som kräver säker identifiering, som digitala val.
I slutändan handlar det förstås om att lita på den som lagrar informationen. Apple skulle förmodligen ha kortare uppförsbacke än Google i den här frågan. Men oavsett: bra grej.
Ännu ett uppköp för Airbnb: HotelTonight, som då alltså är en… hotellbokingstjänst. Mer specifikt: en sista-minuten-hotellbokningstjänst. Boka rummet i sista minuten till rabatterat pris.
I sig inte ett dugg förvånande. Airbnb har sedan länge rört sig bortom lägenhetsdelning och har till och med börjat verka inom området fastighetsbyggandet. Som artikeln konstaterar: Airbnb vill bli ”the-end-to-end platform” för resande.
Det innebär förstås inte bara transport och boende. Man har också kommit långt med, tja, allt som har med resande att göra. Saker att göra? Det fixar Airbnb. Bra ställen att äta på? Det fixar Airbnb. En egen personlig lokalguide? Det fixar Airbnb.
Airbnb is buying last-minute hotel booking service HotelTonight, in another move on the traditional hotel industry. The HotelTonight booking app and website, which offers day-of hotel reservations at discounted rates, will still operate independently, at least for now. Once the acquisition is completed, HotelTonight CEO Sam Shank will lead Airbnb’s boutique hotel category.
Financial Times köper The Next Web
Listan över källor i min RSS-läsare är lång som ett par armar. En av dem är The Next Web, en av de riktigt vassa källorna till omvärldsbevakning inom det mesta digitalt. Och nu har företaget, som förutom sin digitala bevakning även anordnar exempelvis konferenser inom området, hittat ett nytt hem. Financial Times har köpt en majoritetspost av företaget och därmed i praktiken blivit dess nya ägare.
Även om mediebranschen fortfarande är stockkonservativ, och gillar att krama obsoleta affärsmodeller, så börjar det hända saker här. Så sakteliga. Mycket handlar om att göra annat än det man är bra på (helt nya verksamheter), men även här börjar insikten om att bra innehåll även inom nyhetsområdet är relevant. Om det förpackas på rätt sätt, i rätt kanaler, med rätt (flexibel) prissättning.
Blir intressant att se vad som kommer att hända med The Next Web framöver. Financial Times har svart bälte i betalväggar, vilket förstås är sådär lovande. Men min förhoppning är ändå att Financial Times inte har köpt nåt för att nå kidsen eller för att man måste bli bättre på digitalttnånting utan att man faktiskt köper kompetens och nya idéer.
The Beginning March 2006, Boris and I decided to organize a small get-together for the few people that were working in tech – or ’Web 2.0’, as we called it at the time. We registered a domain (thenextweb.org), created a logo, wrote some cop
SurveyMonkey köper Usabilla
Nåt halvår efter börsintroduktionen är det dags för ett rätt stort uppköp för webbundersökningsföretaget SurveyMonkey. Man köper kundfeedbackbolaget Usabilla för ca 80 miljoner dollar.
Fundedbyme rasade med 75 procent från riktpriset under sin första handelsdag på börsen. Bolagsvärdet sjönk därmed hastigt från 350 till 91 miljoner kronor.
Övrigt
Elizabeth Warren vill bryta upp de stora techbolagen
Det senare lär förstås inte bli…. helt enkelt. Jag är förvånad att mer inte har gjorts för att stoppa techjättarnas framfart – men det beror förmodligen på att de till största del gett mycket mer än de har kostat. Visst är det techjättarna som dikterar villkoren, men som mindre företag får du också en massa funktionalitet som du annars inte hade haft råd med. Och möjlighet att nå helt nya och större kundgrupper.
Det är kort sagt en balansgång mellan de negativa och de positiva sakerna med de megaplattformar som nu skapas.
Sen är, ironiskt nog, Warrens förslag att tvinga de aktuella företagen att skilja på själva plattformarna och de funktioner, tjänster och innehåll som byggs på dessa inte nödvändigtvis något som går stick i stäv med Amazons, Facebooks och Googles (och förstås fler) egna ambitioner. Det de vill är att bli infrastrukturen som andra sedan bygger tjänster ovanpå. Om de skulle tvingas välja mellan att stå för bottenplattan eller bygget på toppen så skulle sannolikt utan att blinka välja att bara bli plattformstillhandahållare. Det är här de riktigt stabila och stora pengarna finns.
Twenty-five years ago, Facebook, Google, and Amazon didn’t exist. Now they are among the most valuable and well-known companies in the world. It’s a great story – but also one that highlights why the…
WebAuth klubbas som standard för lösenordsfria inloggningar
En väldigt bra grej: standard för lösenordsfria inloggningar har klubbats. World Wide Web Consortium (vilket numer måste vara ungefär det enda stället man kan se den förkortningen utskriven – pratar någon fortfarande om the world wide web annat än i URL:ar? </stickspår>) FIDO Alliance (Fast Identity Online) har nu enats om att Web Authentication formellt är den standard som gäller för den här typen av teknik.
Som konstateras används tekniken redan och är något du själv förmodligen utnyttjar när du biometriloggar in in dig på en webbplats eller en app. Men i och med stämpeln som webbstandard så kommer det bli enklare att lägga till funktioner baserat på detta och det kommer bli enklare att få saker att lira med varandra. Även för fysiska, uppkopplade prylar.
En fördel med det här är att betydligt säkrare inloggningar kommer bli vanligare. Visst, det går att lura identifiering via ansikte, fingeravtryck eller ögon. Men om vi börjar kombinera dessa så kommer det bli rejält mycket svårare. En unik biometripalett.
Sist men inte minst: när vi loggar in med våra kroppar så, tja, kommer vi bara behöva komma ihåg att ta med oss själva. (Vissa dagar klarar i och för sig jag knappt ens det, men det hör inte hit.)
Web Authentication (aka WebAuthn) has been a de facto standard for no-password web sign-ins for a while given that many tech giants are already using it, but now it’s official. The World Wide Web Consortium and the FIDO Alliance have finalized the Web Authentication format, making it the go-to option for logging into accounts with potentially greater security and convenience than typing in your credentials.
Kinas sociala poängsystem har stoppat miljontals från att köpa tåg- och flygbiljetter
Hur används Kinas sociala poäng-system? Nu ska Associated Press ha kommit över en rapport från Kinas regering kring hur det går för dem som ligger sämre till i rankingen. Bland annat när gäller möjligheterna att resa.
Enligt rapporten stoppades kineser från att köpa 17,5 miljoner gånger på grund av sina låga poäng. Motsvarande siffra för tågbiljetter var 5,5 miljoner gånger.Vad gäller blockade flygbiljetter var siffran för 2017 6,5 miljoner – alltså mer än dubbelt så många gånger.
Vad får du minuspoäng för? Opassande beteende. Kan vara saker som att smita från skatt, blåsa andra, skapa fejkannonser – eller ta upp extra plats på tåget. Och det här är innan systemet är fullt ut på plats, något som är planerat att ske under nästa år. Då räknar Kina med att alla kinesiska medborgare ska finnas samlade i poängsystemet – och få sitt beteende löpande poängsatt.
Den väldigt mörka baksidan av Kinas fantastiska digitaliseringsresa. Vi kan anta att antalet blockade resenärer inte lär minska. Och vi kan också anta att något av det sämsta man kan göra enligt systemet är att kritisera partiet och Kinas politiska system.
BEIJING (AP) – Skipped paying a fine in China? Then forget about buying an airline ticket. Would-be air travelers were blocked from buying tickets 17.5 million times last year for ”social credit” offenses including unpaid taxes and fines under a controversial system the ruling Communist Party says will improve public behavior.
Ryssland arbetar på att ta fram ett internet de kan kontrollera
Här kan vi på riktigt prata om hot mot ett fritt och öppet internet. Möjligheten att rätt bokstavligen talat kunna döda alla former av uppkopplad kommunikation över internet. Ryssland är på väg att inspireras av Kina även inom detta område.
Häromveckan skrev jag om att Ryssland håller på att testa att stänga ner internet vid en ”attack” från utlandet. Med tanke på att så många samhällskritiska funktioner numer är uppkopplade är det förstås fråga väl värd att beakta: hur säkrar man ett samhälles infrastruktur om en dedikerad attack mot några centrala punkter skulle kunna slå ut saker både online och offline?
Men pratar vi om Ryssland. Under nästan två veckor i oktober förra åretstängde ryska myndigheter av mobilt internet och därmed möjlighet att använda bland annat sociala medier. Likt under arabiska våren för att stoppa regeringskritiska demonstrationer.
Nu håller lagstiftare på att trycka igenom lagförslaget ”Oberoende internet” genom ryska parlamentet. Förstås påhejat av Putin. En central hubb som gör att ryska myndigheter kan kontrollera – och stoppa – onlinetrafik i landet.
(Och, som artikeln konstaterar, ett central hubb skulle ironiskt nog göra det som är ett förhållandevis decentraliserat system lättare att attackera och stänga ner.)
Microsoft lägger till stöd för att skanna in papperstabeller till redigerbara Excel-tabeller
Smart grej från Microsoft: Excel-appen får stöd för att skanna in papperstabeller och konvertera dem till Excel-ark. Alltså omvandla tabellinnehållet till redigerbar digitaldata.
Det tog bara sisådär 30 år innan textigenkänning på riktigt blev effektivt.
Microsoft is using artificial intelligence to convert photos of data tables into a table in Excel. Users will be able to take photos of hardcopy data and import it straight into a fully editable table in Excel
Översikt över videoformat 2019
Hehe. Ännu en hjälpsam guide över videoformat 2019.
Alla kan vara lugna: Momo är död
Ahahaha!
(Från en lång artikel för den som vill läsa ikapp om Momo-fenomenet. Alltså det som fått barn över hela världen att begå självmord en masse. Eller så kanske det bara var vuxenvärlden som gick på det och fick proaktiva hissyfitanfall i kubik. Slutar lyckligt. Konstnären meddelar att originalstatyn nu är förstörd. Förbannelsen är bruten. Phew. The end.)
Hehe. Det där med hur ett varumärke ser på sig själv och hur kunderna gör det…
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Detaljhandel/e-handel
Amazon kan lansera ny livsmedelsbutikskedja
Ännu mer offlinebutikssatsning från Amazon? Åtminstone enligt uppgifter från Wall Street Journal. Enligt WSJ Kommer Amazon öppna matbutiker i flera amerikanska städer, kanske så snart som i slutet av året och början av nästa.
Butikerna ska inte vara del av Whole Foods-kedjan, utan vara fristående. De ska heller inte konkurrera med Whole Foods (vilket förstås hade varit märkligt). Istället för Whole Foods profil med hälsokost i premiumsegmentet skulle det nya konceptet istället vara mer vanliga livsmedelsbutiker med ett bredare sortiment.
Mat är förstås en vara där avståndet är extra viktigt. Både vad gäller offlinelägen och möjlighet att försörja e-handelsbeställningar. Walmart har sakta men säkert börjat få ordning på det här segmentet, inte minst genom att de har kunnat använda sin största fördel gentemot Amazon: sitt stora butiksnät. Amazon har alltså på det här området lite tvingats in i rollen som den som måste jaga ikapp, vilket gör att uppgifterna känns rätt trovärdiga.
Större fysisk närvaro handlar förstås inte bara om livsmedel. Ju fler platser som Amazon har där kunder kan hämta – och kanske ännu viktigare lämna tillbaka – beställningar, desto bättre för Amazons finanser.
Amazon is looking to open up a grocery store chain outside of Whole Foods, with the first store opening by the end of the year.
Amazon skrotar Dash-knappen
Amazon Dash är död – länge leve Amazon Dash! Nu har Amazon gått ut och meddelat att företagets shoppingknapp inte längre går att köpa.
Vad är Amazon Dash, kanske någon undrar? Det var en fysisk knapp som kunde användas bara till en enda sak: tryck på den för att beställa det du behöver beställa. Och bara det.
När Amazon släppte sin Dash var tanken att vi skulle strössla våra hem med små dashknappar. Åtminstone där behovet kunde dyka upp. Tvättstugan, garaget, bilen. Ett tryck för att beställa en ny ranson tvättmedel. Samma som du alltid beställer. Allt annat är redan satt. Leverans och betalning sker på de sätt som är sparade i dit Amazon-konto. I praktiken var Amazon-knapparna dessutom gratis, eftersom du fick tillbaka pengarna vid ditt första köp via Dash-knappen.
I mångt och mycket nådde kanske Dash-knapparna aldrig någon större funktion bortom ”lite kul pryl” (även om de säkert hade ett gäng hyfsat flitiga användare). Men utan Dash så hade Alexa kanske aldrig träffat så rätt som den gjorde så snabbt. (Och Dash byggde förstås på Amazons massiva mängder shoppingdata.)
Det Amazon i princip från början satte som princip för sin röstsatsningar var att vi som kunder för det mesta alltid köper samma sak som vi alltid köper. Det här blir ännu mer påtagligt i röstinteraktioner. Vi vill inte få en drös följdfrågor och alternativ. Vi vill köpa flingor. Samma som vanligt. Med andra ord: virtuella röstfras-Dash-knappar. Och likt Dash-knapparna är det tänkt att vi ska ha Echo-enheter överallt så att vi alltid kan använda Alexa (och köpa grejer, förstås, även om vårt beteende inte riktigt nått dit än i de breda lagren).
I mångt och mycket kan just Dash-knappen, när historien skrivs, ha varit en av de viktigaste paradigmskiftesparenteserna. En fysisk pryl bortom datorer och mobiler, med ett helt annat gränssnitt, som gör att vi kan interagera kontextspecifikt med vår uppkopplade tillvaro. Nu har vi betydligt smartare sätt att åstadkomma samma sak, men grundtänket fanns redan där.
An unsung victim of the rise of voice commerce is the Amazon Dash button. From this week, Amazon is no longer selling the devices – and Alexa is to blame.
Alibaba i samarbete med Office Depot
Alibaba fortsätter att jobba sig in lite bakvägen i USA. Här kommer ytterligare ett drag lite liknande vad de har gjort tidigare: slår dig i lag med en amerikansk kedja för att slå sig in. Alltså samma sak som händer i Kina – fast tvärtom.
Kontorsprylsföretaget Office Depot är senaste Alibaba-kompisen. Alibaba får tillgång till Office Depots butiksnät, logistik och personal medan Office Depot drar fördel av Alibabas onlineplattform och globala inköpsnätverk. Alibaba blir alltså Office Depots e-handelsplattform. Målgruppen? Små och medelstora företag.
B2B-delen blir allt viktigare för Amazon, så det här innebär att de får ännu mer konkurrens på hemmaplan. Inte bara Walmart, alltså. Den nya kombon ger dessutom Alibaba tillgång till ett fysiskt butiksnät på amerikansk mark medan det det för Office Depot kan bli e-handelsräddning (och kanske ge lite ny energi till kedjans krisande butiker).
The two companies say the goal of the partnership is to empower small- and medium-sized U.S. businesses by giving them access to the global market.
JD.com börjar sälja produkter via Googles shoppingplattform
I mitten av förra året investerade Google i kinesiska e-handelsjätten JD.com som en del av ett strategiskt samarbete mellan de båda företagen. En allians där även Tencent, företaget bakom Kinas måste-app WeChat, indirekt ingår. Förstås för att bygga upp en vallgrav mot Alibaba i Kina. Men även mot Amazon i andra delar av världen, främst USA.
Och nu kommer ett väldigt påtagligt uttryck för det här samarbetet just på Googles hemmamarknad. JD kommer att börja sälja produkter via Google Express (mer formellt handlar det om produkter från JD:s internationella sajt Joybuy). Initialt kommer 500 produkter kunna gå att köpa via Googles shopping-plattform. Ja, eller marknadsplats. Det Google framförallt tillhandahåller är egentligen en leveranstjänst à la Amazon.
Och ja, plattformen används också av ytterligare ett företag i ovanstående samarbetskonstellation: Walmart. Ett företag som också har ett samarbetsavtal med JD (ja, och även Tencent).
Hela upplägget med JD och Google är rätt skönt meta. En shoppingplattform som alltså väljer att sälja sina produkter via en annan shoppingplattform. Ännu ett exempel på att rida på lokala spelare snarare än att bygga upp egen närvaro från scratch.
Returkiosker – ett sätt att spara pengar och locka kunder till fysiska butiker?
Intressant koncept. Återlämningkiosker för butiker. Alltså där kunder som inte vill returnera köp kan göra det utan att blanda in butikspersonal. Eller ens gå in i butiken.
Amazon satsar mycket på att skaffa sig fysisk närvaro, en stor anledning till Whole Foods-köpet. Pratar vi färska livsmedel är det förstås extra viktigt med korta avstånd och kan man locka kunder till butiker för att hämta sin beställning är det förstås väldigt br. Men en minst lika viktig anledning lär vara att lämna tillbaka varor. Drop off ännu mer än pick up alltså. Och anledningen är förstås frakt.
Frakten är kanske Amazons jobbigaste utgiftspost. Kan man få kunderna att göra jobbet är det finemang. Men fortfarande kanske man föredrar hemleverans för exempelvis kunna prova kläder hemma. Man kan man få kunden att åtminstone själv lämna tillbaka varan kan man kapa rätt stor del av kostnaden.
Att göra det enkelt att lämna tillbaka (och få pengar i retur) satsas det betydligt mindre på än snabba och smidiga returer. Ryggmärgsreflexmässigt är det förstås lätt kontraproduktivt att göra det för enkelt att returnera. Men även det är en varumärkesbyggande kundinteraktion. Som, när kunden är vid butiken, skulle kunna spotta ur sig ett köp-nu-erbjudande vid återlämningsögonblicket.
Mmmmkay, det var… lite oväntat. Philadelphia har ett nytt förbud som träder i kraft 1 juli. Ett förbud mot… kontantfria butiker. Sucks to be you, Amazon Go, alltså.
Den nya lagen betyder bokstavligen talat det: butiker måste acceptera kontanter som betalmedel. Åtminstone i vanliga butiker (inte i parkeringshus eller hotell eller så). Det verkar dessutom som att New Jersey har klubbat ett likadant förslag (som ännu inte har passerat guvernören) och New York (av alla städer) har krafter som vill få till något liknande.
Mmmmkay.
Visst, nu är USA långt ifrån världens mest digitala land, men ändå lite oväntat. Men samtidigt som digitalnördryggmärgsreflexen blir en suckande gif så finns det trots allt bäring i det förespråkarna till lagförslaget hävdar. För vissa människor, the unbankables, är kontanter det enda sättet att kunna betala. Kontanter är också det enda sätt som (typ) inte lämnar spår efter sig.
Sen har vi förstås också det som kanske är det största problemet här hemma: äldre människor som helt enkelt inte klarar av den nya tekniken. Och rent krasst: kontanter är ett officiellt betalmedel. Blir dock inte lättare av att de som ska sitta på kontanterna inte vill att vi använder kontanter (eller ens kommer in i deras lokaler, om vi ska vara elaka).
Det är förstås lätt att raljera över en lag som i Philadelphia, men betalmedelshantering är en av de större digitaliseringsutmaningarna. För vissa människor extra mycket.
The city follows only Massachusetts, which has banned cashless stores since 1978.
Strömmade medier/Prenumerationstjänster
Apple den enda musikströmningsjätten som inte motsätter sig höjda ersättningsnivåer för låtskrivare i USA
Fram till igår hade jag inte hört talas om The US Copyright Royalty Board, men det finns tydligen. Tre domare vars uppgift bland annat är att sätta de ersättningsnivåer som ska gälla för låtskrivare och rättighetsinnehavare i USA. I sitt senaste beslut, som om det inte slås ned i högre instans kommer att gälla de närmaste fyra åren, har instansen beslutat att höja ersättningarna rätt rejält. En ökning med 44 procent, eller från 10,5 till 15,1 procent av strömningstjänsternas intäkter.
Det ledde förstås till att Spotify, Amazon, Google och Pandora direkt lämnade in överklaganden och gick ut med ett gemensamt uttalande med hur det här kommer drabba alla inblandade negativt. Så långt rätt väntat och så det brukar vara.
Det som däremot var lite mer oväntat är att en av de stora spelarna i USA inte finns med i uttalandet och heller inte har eller, vad det verkar, kommer att överklaga: Apple. Apple har å andra sidan inte sagt något alls och de lär väl inte heller älska beskedet. Men det är ändå värt att notera att Apple har valt att ta ett annat spår i den här frågan.
Vi kan gissa att det fortfarande handlar om ett väldigt affärsmässigt beslut, snarare än altruism. Genom att visa att man är villiga att spela boll tänker Apple säkert att de kan få en konkurrensfördel gentemot innehållskaparna. Alltså i första hand de stora skivbolagen, men eftersom allt fler artister väljer olika typer av direktlicensieringsmodeller med strömningstjänster ser Apple säkerligen att den här typen av välvillighet kan ge pluspoäng i kanten på sikt även bredare.
Sen finns det förstås inget som hindrar strömningstjänsterna från att självmant betala ut mer pengar till innehållsskaparna och om alla, via domstolsbeslutet, hamnar på samma ersättningsnivå så kommer pluspoängen i kanten för att man inte protesterar väga lite lättare. Välvilja betalar trots allt inte hyran.
Spotify, Pandora, Google and Amazon are appealing the U.S. Copyright Royalty Board ruling that would increase streaming payouts to songwriters by 44%. Notably absent from the list of music tech. Continue reading
AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter
Googles restaurangboknings-AI Duplex kommer till fler platser – och iOS
Nu går det att boka restaurangbord i fler amerikanska städer. Det blir närmare bestämt möjligt att göra det i 43 amerikanska stater. Ja, nu blir det alltså möjligt att låta Duplex fixa bokningen. Googles otäckt vassa restaurangbokare.
Det handlar alltså om den AI som Google presenterade under sin utvecklarkonferens förra året. Den som själv kan ringa upp en restaurang och boka bordet åt användaren – och ha en rätt fullständig, mänsklig dialog. Komplett med småord och annan mänsklig redundans.
Nu blir det alltså möjligt att be Assistant göra detta i väldigt många amerikanska stater (lär vara regelverk som gör att det inte blir full pott). Ja, om du sitter på en Pixeltelefon.
Finns dock en väldigt intressant grej som kommer lite by the way: ”over the next few weeks, we’ll start slowly bringing this feature to more Android and iOS devices”. Även för iOS, alltså. Vilket på flera sätt är ett spännande drag.
With the Assistant and Duplex technology, you’ll soon be able to book a restaurant reservation over the phone in 43 U.S. states on iOS and Android devices.
Google släpper ny version av AI-plattformen TensorFlow – med nya funktioner
Igår var en dag i techintegritetens tecken. Mark Zuckerberg publicerade ett öppet brev där han drog upp riktlinjerna för ett nytt och omstöpt Facebook med mycket mer fokus på säkerhet och personlig integritet. Detsamma var i fokus när Google igår släppte version 2.0 av sitt AI-utvecklingsramverk TensorFlow.
Förutom öka användarbarhet, snabbare processande av data och andra generella förbättringar fanns det två nya moduler just för ökad integritet avseende datahantering:
TensorFlow Privacy: Ger maskininlärningsalgoritmerna möjlighet att hoppa över potentiellt känslig information som de inte behöver eller ens ska bry sig om i sitt egenutbildande. Kan vara olika saker beroende på funktion. Exempel som ges är att en rättstavning-AI alltid ska hoppa över sifferkombinationer.
TensorFlow Federated: En modul som trycker ner mer av maskininlärningshanteringen och därmed AI-funktionaliteten till den mobila enheten. Med andra ord så att själva processandet inte behöver ske i molnet – och därmed skyffla data fram och tillbaka över internet. Något som både är en ökad säkerhetsrisk och som förstås också rent upplevelsemässigt är mindre roligt för slutanvändaren.
Ytterligare en fördel med det sistnämnda är att saker och ting kan gå fortare. Om telefonen inte, bildligt talat, behöver ringa hem så kan användaren servas smidigare och snabbare.
Google launches TensorFlow 2.0 with tools for building privacy-conscious AI – SiliconANGLE
Google arbetar på verktyg för att förstå hur maskininlärningsalgoritmer tänker
Det här är lite roligt på sånt där metaaktigt sätt. Google har tillsammans med det ideella AI-labbet Open AI tagit fram en… tolk för AI-algoritmer. Med andra ett sätt för oss att kunna förstå hur de algoritmer vi själva har skapat tänker.
Mer specifikt handlar Activation Atlases om teknik för att kunna få en inblick i hur maskininlärningsalgoritmer arbetar med att ta in, processa och lära sig av bilder. Ska väl inte säga att jag har koll på exakt hur forskarna arbetar kring detta (ännu ett läge när jag är glad att det finns så många människor som är mycket smartare än jag). Men för dummies-sammanfattningen är: tidigare forskning på området har bara gett forskarna inblick i ”bokstäverna”. Activation Atlases ska ge en förståelse i hur en algoritm sätter ihop bokstäverna till ord.
Exempel som ges: Inom kategorin ”haj” kan det finns en massa markörer som triggar kategoriseringen av en haj (eller olika ”activations”, därav namnet på initiativet). Det kan finnas ”bokstäver” som ”vatten” och ”tänder” som var för sig inte är en haj, men tillsammans ökar de sannolikheten att det är en haj som algoritmen har identifierat.
Och det finns bevisligen behov av den här forskningen. Det finns redan nu exempel där exempelvis översättningsalgoritmer har fungerat på sätt som vi inte kan förklara. När algoritmer har klarat av att översätta mellan språk de inte borde kunna översätta mellan – genom att ta de språk algoritmerna känner till och uppfinna ett nytt språk som brygga mellan de tidigare okända språken. Och olika AI som också skapat helt egna språk för att kunna kommunicera med varandra.
Google släpper ny AI-utvecklarhårdvara – som AI på USB-sticka
Ännu mer nyheter från Google. Ja, eller inofficiella produkter som har släppts under Googles inofficella varumärke Coral (okej, det är alltså saker som finns, men inte erkända som officiella och skarpa). Det är framförallt två saker som är intressanta i och med gårdagens presentation av version 2 av TensorFlow – Google AI-utvecklarramverk.
Development board (svenskt ord? Utvecklarkort?): hårdvara för att ”snabbt prototypa enhetslokala maskininlärningprodukter”.
AI-USB-accelerator: möjlighet att plugga in AI-funktionalitet via en USB-sticka.
Båda bygger på TensorFlow Lite, specifikt byggd för mobiler och IoT-prylar. Nu är det just hårdvara som vänder sig till just utvecklare och alltså inget som gör att vem som helst kan få en massa AI-superkraft i sin mobil. Prylarna ska dessutom inte heller vara lämpliga för att träna maskininlärningsalgoritmer, de är de för svaga för. Istället handlar det just om möjligheter att testköra lokal implementering av en AI innan man går vidare och sätter något i produktion. Typ POC-prototyp.
Men hej. Oavsett rätt coolt. Framförallt AI-stickan. Det är ju det jag alltid har drömt om: kunna stoppa in ett USB-minne i örat för att få en massa ny funktionalitet (och framför allt extra lagringsutrymme).
Apple rullar ut Siri-integrationer för tredjepartsapputvecklare
Apple är sällan först på bollen. Eller rättare sagt: Apple har nästan aldrig varit först på bollen. Apples verkliga paradgrenar är istället timing och förpackning. Allt bara funkar direkt med alla andra Apple-grejer och i en snygg konsumentförpackning. Men framförallt kommer prylarna när det är dags för en tekniks eller ett beteendes stora genombrott. Då börjar Apple-maskineriet dra igång.
Som Siri. Här var Apple trots allt hyfsat tidiga, men har mest behandlat Siri som en ständig vänsterhandsbetaprodukt. Sett sig omsprungen av Alexa och Assistant.
Fortfarande en bit kvar till täten, men förra årets trots allt märkbara förbättringar och framförallt Siri Shortcuts var ett rejält kliv fram för Apple. Och nu blir det ännu mer Shortcuts.
Nu har företaget rullat ut nya appintegrationer som gör det möjligt för Siri att hitta information i och styra appar (som Airbnb). Det, och hela SiriKit, kan bli ett ordentligt fall framåt för Apple på det här området.
Och även här: precis som i princip alla gånger tidigare kommer Apples framgångar när de släpper sargen och låter andra driva utvecklingen på den grundplatta som Apple tillhandahåller.
Facebook arbetar med företagsanpassade versioner av Oculus Go och Oculus Quest
Facebook gör en Microsoft. Microsofts nya version av AR-visiret Hololens är gjort för företag, inte privatpersoner. Nu är även Facebooks VR-motsvarigheter Oculus Go och Oculus Quest på gång att komma i en företagsversion. Enligt en jobbannons kommer detta dessutom att ske under 2019.
VR har ännu större uppförsbacke än AR till det riktigt breda genomslaget. Det beror förstås främst på att det krävs rätt mycket hårdvara för VR (om man inte nöjer sig med kartong-VR) jämfört med AR. För både Hololens och Oculus-prylarna handlar det dessutom om saker du med största sannolikthet inte kommer ha på dig bland folk på stan.
På en arbetsplats är det däremot ett helt annat läge. Där kan ett visir av den här typen, oavsett vi pratar AR eller VR, kunna användas för effektivt handsfreearbetande. Data och instruktioner bokstavligen talat framför ögonen.
Men arbetsplatsen är också en marknadsföringsplats. Ett sätt att både vänja människor vid tekniken och företagens prylar. Marketing by employer. Typ. Eller ”Office-paketet”. som man sa på nittiotalet.
Facebook’s next VR headset will get a dedicated enterprise edition.
IoT – internet of things
Volvo begränsar maxhastigheten i sina bilar
Bra initiativ från Volvo: från och med 2020 kommer ingen bil de tillverkar att kunna köras snabbare än 180 km/h istället för den tidigare maxgränsen 250 km/h.
Det här är något jag har undrat över länge: varför har bilar hastighetsbegränsningar så sjukt över det som gäller på vägar nästan över hela världen? Egentligen borde bilar kunna cappas vid typ 140 km/h. Eller 130. De enda undantagen (bland fordon avsedda för trafik på allmän väg) borde kunna vara blåljusfordon och liknande.
Leder förstås vidare till fråga kring självkörande bilar. När vi börjar låta bilar köra själva så borde rimligtvis hastighetsöverträdelser inte längre kunna hända (så länge som självkörartekniken inte drabbas av HAL-virus). Och samtidigt: självkörande bilar kanske skulle kunna möjliggöra högra hastigheter med bibehållen säkerhet. Eller typ samma säkerhet. Hastigheten är trots allt en faktor.
Det finns redan gräddfiler för samåkning och typ av drivmedel – för att ge incitament till beteendeförändringar. Kanske också kommer självkörarfiler. Vill du köra själv? Då är det de långsamma filerna som gäller (som inte går att byta från). Vill du komma fram fortare? Låt bilen köra.
Volvo siktar på att lägga till geobegränsning för bilar vid skolor och sjukhus
Volvo (både det svenska och det inte svenska företaget) gör just nu så mycket rätt att man blir alldeles glad. Mycket för att de, likt Tesla, sitter och pixelpushar småfunktioner. Saker som i sig inte är några fantastiska steg framåt, men som förenklar vardagen (som backluckeleveransfunktionerna) eller där Volvo tar kliv för att signalera att det är dags att ändra på saker och ting. Uppdatera hur vi ser på mobilitet till 2000-talet fullt ut.
Senaste veckan har det kommit exempel på det senare från båda företagen. Lastbils-Volvo ska börja testa självkörande elbussar på ett campus i Singapore med personbils-Volvo häromdagen gick ut med med beskedet att alla bilar från och med 2020 kommer att cappas vid 180 km/h som topphastighet (istället för 250 km/h).
Det jag däremot missade i infon kring det senare var att personbils-Volvo också tittar på att utrusta bilar med geostängselfunktioner runt saker som skolor och sjukhus. Med andra ord att bilarna skulle varna när man närmar sig ett virtuellt stängsel – och på så sätt få föraren att sänka hastigheten. Eller ännu bättre: sänka hastigheten – vare sig föraren vill det eller inte.
Det sistnämnda är något som borde bli obligatoriskt för alla bilar. Oavsett märke.
Universities have proven solid training grounds for self-driving shuttles in Michigan and Melbourne. Now, a campus in Singapore is set to test a full-sized autonomous bus from Volvo. The Swedish auto-maker’s single-deck 7900 electric vehicle will carry up to 80 passengers at a time from the Nanyang Technological University (NTU).
Waymo börjar sälja sin LiDAR-teknik till andra företag
Mer Google-nyheter. Dotterföretaget Waymo arbetar med självkörande bilar och lanserade för inte så länge det som ska vara världens första kommersiella taxitjänst (om än i liten skala). Nu börjar företaget dessutom sälja sin LiDAR-teknik till andra företag som också arbetar med självkörande fordon.
LiDAR står för ”Light detection and ranging” och är i praktiken en radar för just självkörande fordon. Eller om man så vill, hur dessa ”ser” världen. Virtuella uppritningar av omgivningen med vägskyltar, trafikljus, andra bilar och hinder.
Vad vi dessutom ser är fem trender som växer sig allt starkare bland techbolag:
1. Förvandla en utgift till en intäkt. Waymo har plöjt ner drösvis med pengar på att ta fram och testa tekniken. Kommer kosta ännu mer att fortsätta utveckla och förbättra den. Genom att sälja det som behövs för att kunna köra de egna fordonen kan utvecklingskostnaderna subventioneras eller gå plus minus noll. Eller, som exempelvis Amazons AWS, bli en jättekassako.
2. Koppla loss ditt ”innehåll” från dina egna produkter (och, tja, från dig själv). Helst vill man att kunden ska tillbringa all tid med det egna varumärket och på den egna plattformen. Men genom att se till att en tjänst eller ett innehåll kan finnas på den plattform eller i den hårdvara som kunden önskar så kan du både uppleva ökad kundnöjdhet och mindre sårbarhet för den egna affärsverksamheten. Fler ben att stå på.
3. Se till att slutkunden köper din produkt även om de inte köper din produkt. Helst vill Waymo förstås att deras taxitjänst ska bli den enda som används (lex Google). Så lär det sannolikt inte bli. Men kan man se till att delar av det man tillverkar finns hos andra så kan man tjäna pengar oavsett vilken tjänst eller vilka tjänster som blir dominerande.
4. Driv på segmentet i stort. Vi ser allt fler samarbeten inom inte minst AI. Ambitionen är att se till tekniken får stort genomslag så att man därmed kan göra mer business. I det här fallet: ju fortare självkörande fordon blir riktigt vassa och riktigt mainstream, desto bättre för Waymo. Även om Waymo i slutändan inte skulle ha någon taxitjänst alls.
5. Kommersiell tjänst som demo. Visst skulle Waymo kunna bli en jättestor taxitjänst. Jag tror däremot inte att det är (huvud)syftet. Istället kan vi nog snarare betrakta Waymos kommersiella tjänst som en enda stor POC. Alltså ett sätt att bevisa att tekniken fungerar och dessutom vänja kunderna vid fenomenet.
Waymo starts selling its homegrown LiDAR technology to other companies – SiliconANGLE
Apple köper säkerhetskameraföretaget Lighthouse AI
Apple har shoppat igen. Ett konkursbo den här gången: Lighthouse AI.
Vad gjorde Lighthouse AI undrar du? De hade en serie smarta säkerhetskameror – kompletta med igenkänningsteknik för såväl människor som husdjur. Det är närmare bestämt patenten bakom produkterna som Apple nu har lagt beslag på.
Artikeln ”Apple is not interested in home security cameras and has no plans for such a product”, vilket jag antar baseras på något uttalande från Apple i frågan. Men som artikeln konstaterar skulle andra kunna använda den.
Apple har ju i mest jämt byggt all hårdvara själva, men i takt med att man har börjat ställa om från hårdvara till tjänster så har man börjat försöka trycka ut sin mjukvara och sitt innehåll i hårdvara och på plattformar som inte ägs av Apple själva. Saker som Apple Maps och Apple Music som aktivt marknadsförs för andra ekossytem. Och hela SiriKit, utvecklarplattformen för att integrera appar och annat med Siri.
Apple är det enda företaget som har ett av de två stora operativsystemen för såväl datorer som mobiler. Men på området uppkopplade prylar finns det inte alls samma duopol. Det finns knappt ens början till någon slags dominans på operativsidan. Google satsar på att få ut Android även här (Volvos nya Polestar 2 blir första bil med en bilspecifik version av Android) och utvecklar även sitt Fuschsia OS som kanske är ett IoT-specifikt operativ.
Apple vill förstås vara med och leka här också. Lighthouse AI-uppköpet kan vara ännu ett tecken på att Apple anammar den enskilt viktigaste faktorn till iPhonens makalösa framgång: att låta andra utveckla ekossytemet Crowdsourcad innovation as service. Typ.
The Model Y crossover SUV will share about 75 percent of the Model 3’s parts, and will likely be similarly priced. Elon Musk also announced that the third version of Tesla’s Supercharger will debut on March 6th.
Koncept för ett coolt smartarmband
Waaaaaaaay cool.
Okej, bara ett koncept och alltså inte något som finns på riktigt. Men vi börjar faktiskt komma till den punkt när det här nära nog är möjligt.
Idag är mycket i våra uppkopplade liv rätt låsta och mallade. Våra mobiler har ett givet format, programmen i dem detsamma och det gäller också i de tjänster vi använder. Som i sociala medier, där alla poster har samma grundformat.
Tittar vi på det sistnämnda så håller stories-formatet på att spränga de konventioner som fram till nu har varit rådande. Helt plötsligt är det innehållsskaparen som (till stor del) bestämmer vad som ska visas och hur.
Detsamma håller på att hända hårdvarumässigt. Vi börjar få fler och fler gränssnitt som kan anpassas efter sin kontext och sitt specifika användningsområde. Men vi kan också göra samma sak via en uppsjö olika gränssnitt. Även sånt som i sig egentligen inte är uppkopplat och digitalt.
Framtiden kan vara som det här konceptet. I princip allting kan bli en uppkopplad pryl. Vi väljer prylen som vi gillar och kan sedan dra in de digitala funktionerna vi behöver, storyfiera gränssnittet och leka på bäst vi vill.
By clicking Continue, you agree to LinkedIn’s User Agreement, Privacy Policy, and Cookie Policy.
Appstyrd manikyrskrivare
Ha. Appstyrd 3D-skrivare för… manikyr. Välj motiv i appen, in med fingret i apparaten och, voilà!, instant nagellackande. Komplett med mönster och annat. Kan nu fås i händig hemmafixarstorlek.
Men hej. Jag har en kollega som har en pannkaksskrivare. Just sayin.
Ladies, manicure will never be the same again. 💅😂😂While these machines appeared in China’s nail salons last year already 👇👇👇- now one can get a smaller… | 32 comments on LinkedIn
Första fyrbenta roboten som kan slå bakåtvolter
Ännu en robot som flippar. Bokstavligen talat, alltså. Ska tydligen vara den första fyrbenta roboten att göra en perfekt backflip (tvåbeningarna lärde sig det förra året).
När man tittar på ett sånt här klipp är spontanta tanken hos mig alltid lite ”och?”, innan jag tänker ett varv till och inser hur jäkla avancerat det här är. Och vilka jäkla framsteg vi pratar om. Saker som är så självklara för biologiska varelser är så svåra att reproducera för oss. Vilket i sig förstås är en jäkla big up till naturen, som, trots våra sjukt coola innovationer, fortfarande är ljusår före oss.
Men jag tänker också på en annan grej. I princip alla demonstrationsfilmer av den här typen finns det alltid ett segment där ingenjörerna jävlas med roboten. Och det handlar väldigt ofta om rätt mycket våld, som att sparka rätt hårt på den.
Såååå… när robotrevolutionen kommer. Ni vet varför. Just sayin.
MIT’S new mini cheetah robot is the first four-legged robot to do a backflip. At only 20 pounds the limber quadruped can bend and swing its legs wide, enabling it to walk either right side up or upside down. The robot can also trot over uneven terrain about twice as fast as an average person’s walking speed.
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Sociala medier
Facebook, Instagram och WhatsApp
Mark Zuckerbergs nya vision: ett säkrare Facebook med mer hänsyn till användares integritet
Dags för ett nytt och revampat Facebook. Ett säkrare och mer integritetsfokuserat Facebook. Allt enligt ett öppet brev från Mark Zuckerberg som publicerades igår.
Det Zuckberg öppnar med är att ge oss en dos av det han var tvungen att säga för att någon skulle ta hans budskap på allvar:
I understand that many people don’t think Facebook can or would even want to build this kind of privacy-focused platform — because frankly we don’t currently have a strong reputation for building privacy protective services.
Ja, det är väl kanske ingen underdrift…
De flesta av skandalerna som har hänt har varit grejer som legat hyfsat långt tillbaka i tiden och som mest blivit stora för att Facebook konsekvent varit imponerande usla på att krishantera. (Inte Tommy-dåliga, men inte långt ifrån.) Visst har det funnits saker som pågått fram till idag, fram till det kom upp till ytan, men Facebook har trots allt tagit flera kliv på att ta sitt ansvar. (Och faktiskt har en betydligt mer pragmatisk och ödmjuk inställning än Google – som just nu väldigt hårt kör ett vårt-sätt-eller-inget-sätt-spår och som klarat sig oförskämt bra i integritetsstormarna som omgett Facebook).
Nu målar alltså Zuckerberg upp riktlinjerna för ett nytt, säkrare Facebook som ska byggas upp ”de närmaste åren”. Huvudprinciperna:
Mer intima interaktioner: möjlighet att ännu enklare och tydligare se och ställa in vilka som kan kommunicera med vilka och vilka som kan komma åt exempelvis delningar. (Det spår som Facebook förstås har drivit ett tag.)
Kryptering: ännu mer krypteringar i alla chattkonversationer.
”Minskad permanenthet” (jag var tvungen att skriva den frasen, lät så hemsk.) Mer Snapchat, mindre ”allt du gjorde för 15 år sen”, typ.
Säkerhet: ha ännu bättre koll på att ingen stoppar in en internetsladd i hårddisken.
Interoperabilitet: Alltså det Facebook jobbar med: bygga en gemensam chattinfrastruktur för sina appar. Mer om det längre ned.
Säker datahantering: Information ska lagras så säkert som möjligt och därmed inte i länder med svajiga regelverk kring mänskliga rättigheter (som… USA?)
Samtidigt är det här förstås ett sätt att samtidigt marknadsföra befintliga tjänster i ekosystemet. Fyra exempel:
Säkerhet förutsättning för förtroende kring samlad chattplattform
Interoperabiliteten är något som Facebook har jobbat på ett tag och är alltså inget nytt. Men det har redan kommit kritik mot tilltaget. Inte minst eftersom det skulle kunna innebära att Facebook samlar in ännu mer data om oss – data som de har lite sådär bra koll på om vi tittar på historiskt och som de dessutom flera gånger visat sig använda på sätt som de inte var öppna med (senast häromdagen med det mobilnummer som anges för två faktorautentisering). Här lyfts det fram som en stor fördel tillsammans med mycket fokus på kryptering och säkerhet som ett försök att gjuta lite olja på vågorna.
WhatsApp blir allt viktigare för Facebook
Det är extremt mycket fokus på WhatsApp. Messenger nämns 4 gånger, WhatsApp 14. WhatsApp framstår dessutom, mer än Instagram, som den app och tjänst som är Facebooks absolut viktigaste – för framtiden. Att lyfta WhatsApp och berätta allt bra som redan finns där är förstås en del i den här strategin.
Framförallt är den här meningen kanske den mest anmärkningsvärda: ”This could also improve convenience in many experiences where people use Facebook or Instagram as their social network and WhatsApp as their preferred messaging service.” Där hittar vi tre av Facebooks fyra tjänster. Ingen Messenger.
Tar upp konkurrensen med Apples iMessage-plattform fullt ut
Ambitionerna att låta Facebook bli kommunikationshubben i våra liv – och även agera teleoperatör. När Facebook konstaterar ”We plan to start by making it possible for you to send messages to your contacts using any of our services, and then to extend that interoperability to SMS too”. Med andra ord: skickar du ett Instagram Direct-meddelande till någon som inte har något Facebook-konto alls kanske det istället landar hos mottagaren som ett sms. Med andra ord fullt ut ta upp konkurrensen med den plattform som Facebook i slutet av förra året lyfte fram som sin största konkurrent på området: Apples iMessage.
WhatsApp ska trumfa sms
Gällande möjligheten att gå mellan olika typer av kommunikationsplattformar så konstateras om sms-tekniken: ”Those texts can’t be end-to-end encrypted because the SMS protocol is not encrypted”. Bara häromdagen framkom det att Facebook håller på att bygga upp ett nätverk av återförsäljare för WhatsApp for business. Där ett införsäljningsargument är att kommunikation via WhatsApp är betydligt billigare än via sms. Här kommer ett säkerhetsargument som förstås också passar in fint i säljpitcharna.
Oavsett så gillar jag verkligen det här ställningstagandet. Om Facebook nu kan se till att städa ut alla skelett ur garderoberna och faktiskt leverera på Zuckerberg utfästelser och vision för sitt ekosystem så kommer det här bli väldigt intressant att följa.
Instagram släpper My business-funktion för företag
Det här är stort. Instagram lägger till en My business-funktion. Med andra ord möjlighet för (främst små och mindre) företag att marknadsföra sin verksamhet med saker som adress, öppettider, kontaktinfo och länk till webbplatsen.
Det ska gå att begära åtkomst till den här funktionen (där den finns, är väl ännu ett fall av test/utrullning) om man även äger motsvarande Facebook-sida.
Förstås inte alls oväntat. Facebook håller på att kliva allt längre in på Googles område och vill bli stället man också går till för att hitta svar på frågor, inte bara för att döda tid (med Google satsar på det omvända).
Dessutom kan man också se satsningen som ett ökat incitament för småföretagare att lägga tid och engagemang på Facebooks kassako: Facebook. Att du måste ha en Facebooksida för att kunna få tillgång till motsvarande Instagram-funktion. Vi kan nog också tänka att vi kommer se ännu mer stöd för online/offline-annonsering och mätning.
Instagram is introducing a new way to showcase local businesses with in-app profile pages.
Instagram kan vara på gång att få Watch Party-funktion
Nu verkar Instagram Watch Party vara på gång. Alltså funktion som gör det möjligt att titta på video tillsammans med vänner – på distans.
Som spekuleras i artikeln skulle det förstås kunna vara det det IGTV behöver för att få snurr på verksamheten. Sen kanske det i sig inte är tillräckligt.
Från det att Facebook Watch Party släpptes i juli förra året fram till november så startades det 12 miljoner tittarfester, som dessutom gjorde att dessa klipp fick betydligt fler kommentarer än andra format. Så det är ju toppen. Men samtidigt som tolv miljoner aktiveringar av funktionen på fyra månader är en jättestor siffra så… är den inte det med Facebook-mätt mätt.
Nu vet vi av erfarenhet att Facebook inte ger sig i första taget. Har de väl släppt en funktion så går de LÅNGT för att få oss att använda funktionen. Så det kommer bli intressant att se hur Facebook kommer profilera och marknadsföra Watch Party-tjänsterna inom ekosystemet (och i relation till övriga videotjänster).
The next phase of social media is about hanging out together while apart. Rather than performing on a live stream or engaging with a video chat, Instagram
Instagram kan få stöd för dekaler med låttexter
Kodgrävande har avslöjat några nya Instagram-funktioner som kanske/kanske inte kommer att dyka upp. Känns däremot funktioner som är rätt troliga tillägg, så det är nog mest fråga om när och inte om.
Den mest intressanta här är en ny musikdekal som gör det möjligt att dela en låt med text. En låttextvideo, alltså.
Ännu ett exempel på hur Facebook använder sina upphovsrättslicenser för att driva på den egna businessen genom att ge sina användare fler funktioner att leka med. Är förstås också ett sätt att rida på hela kortvideovågen.
Instagram is working on some new options which would enable you to sort your follower and following lists, and search through your likes.
Facebook börjar sälja WhatsApp for business via återförsäljare
Facebook satsar ännu mer på B2B. Mer specifikt WhatsApp for business. Alltså den funktionalitet i WhatsApp som gör det möjligt för företag att bygga upp en kundtjänsthantering i plattformen (och på sikt förstås mycket mer).
Det intressanta i sammanhanget är att man nu för första gången outsourca försäljning av det API som är kopplat till tjänsten. Alltså låta andra företag driva in kunder till plattformen. Tydligen något som har försigått under ett par månader utan några trumvirvlar alls. Man siktar alltså på att låta andra företag bli kreativa kring hur man kan tjäna pengar på WhatsApp, något som Facebook så här långt inte fått snurr på.
WhatsApp for business ska positioneras som en sms-ersättare för att därmed spara pengar för de företag som hoppar på – framförallt på tilväxtmarknader där dessa kostnader kan vara relativt höga. Inte så konstigt att exempelvis Twilio är ett av de företag som har skaffat sig en återförsäljarlicens.
Vi pratar alltså om ett ännu ett försök för Facebook att tjäna pengar bortom annonsering. Och ett citat, inte från Facebook, i artikeln är extra intressant: ”WhatsApp håller på att bli världens största telekombolag”. Men det man säljer är alltså WhatsApp-abonnemang och inte vanliga teleabonnemang.
Google har redan ett eget mobilabonnemang och har även andra uppkopplingsinitiativ (som sina luftballonger). Microsoft håller på att rulla ut bredband i delar av ouppkopplade USA. Såväl Google som Facebook har, med olika framgång, rullat ut olika typer av gratis-wifi-initiativ i tillväxtvärlden.
Vi håller med andra ord på att bli ännu mer beroende av techjättarna för våra digitala liv. Både för åtkomst och för det vi kan göra där. På gott och ont.
Facebooks i nytt blåsväder kring hur mobilnumret för tvåstegsautentisering används
Ännu mer blåsväder för Facebook. Nu kring det telefonnummer man lägger in för tvåstegsautentisering.
I grund och botten en bra grej – ett extra skyddslager för att förhindra (eller åtminstone göra det svårare) för någon att kapa ett konto. Problemet är bara att det även här visat sig att Facebook varit kreativa i användningen av telefonnumret som lades in för just 2FA. Närmare bestämt att företaget sedan använder detta för att rikta annonser.
Nu kommer nästa grej: det visar sig att det telefonnummer man angett dessutom förinställs att bli sökbart för alla (man måste aktivt ställa in att både detta och e-postadressen man anger bara ska gå att söka fram för vänner eller vänners vänner). Det här gör det ännu enklare att kunna koppla ihop ett telefonnummer som angetts i en extern källa med en Facebook-profil. Och även om det som sagt var går att ställa in så att numren inte ska bli sökbara för alla så går det inte att helt stänga av detta. Utan telefonnummer kan inte 2FA-funktionen användas (alternativet är förstås att istället använda separat 2FA-app för att hantera detta överlag).
Som konstateras i artikeln: menar Facebook verkligen allvar med säkerhetsvinkeln så ska ett telefonnummer som används för detta inte användas på något annat sätt. Att det alltså finns vattentäta skott mellan ett telefonnummer som anges för 2FA och ett som kan användas till annat. Den här typen av glidande på användningsområden är en stor anledning till att en stor del av de dataproblem som Facebook har haft senaste åren. Att de alltså har sig själva att skylla rätt mycket.
(En separat tanke: egentligen är det lite konstigt att Apple inte har satsat hårdare på att ta rollen som autentiseringstjänst – även för icke-iOS-användare. Jag skulle inte bli förvånad om en sådan push kommer.)
Users are complaining that the phone number Facebook hassled them to use to secure their account with two-factor authentication has also been associated
LinkedIn
LinkedIn släpper ny handbok för LinkedIn-sidor
Arbetar du med din organisations LinkedIn-sida? Då finns en shiny new tipshandbok från LinkedIn kring hur du ”kan få ut det mesta av företagets sida”: The LinkedIn Pages Enterprise Playbook.
Use this LinkedIn Pages guide to steer your enterprise company toward success on LinkedIn. We disclose how the pros organize internally, strategize their content and turn their employees into advocates for the brand. Get your free copy today.
LinkedIn startar en podd om dagens arbetsliv
Ett egentligen inte särskilt förvånade drag från LinkedIn: man startar en egen podd. Temat: ”our rapidly changing work lives”.
I första säsongen (ja, eller vad det nu blir av det här i slutändan) kommer podden bestå av 13 avsnitt med intervjuer med olika människor inom det här paraplyområdet. Och den givna dagen för det här är förstås måndagar – dagen alls ser fram emot (ja, inte jag dårå, men jag har fattat att många har en konstig uppfattning om när veckans höjdpunkt infaller). Hello Monday.
Det som är lite intressant i sammanhanget är konstaterandet ”we plan to rely on you, the LinkedIn community, to move these ideas forward”. Mer specifikt kommer LinkedIns nyhetsredaktör ”share insights from conversations that are taking place on LinkedIn”. Ett försök att skapa dialog och interaktivitet, alltså.
LinkedIn gör alltså som i princip alla techjättar: skapar eget innehåll för att driva skapandet av innehåll på plattformen. Vi ser fler och fler trevande försök i den här riktningen – med ett LinkedIn som innehållsskaparhubb inom yrkesområdet. Känns inte som att det finns en riktigt definierad strategi här än, men det blir spännande att följa. (Och förstås SoMe-killgissa om framtiden.)
Monday’s are about to get a whole lot better. Today, the LinkedIn editorial team is sharing the first episode of our new, 13-week podcast, called Hello Monday. Hello Monday is a show where Senior Editor at Large Jessi Hempel ( that’s me) investigates how the nature of work is changing, and how that work is changing us.
Så har LinkedIn släppt sin egen version av Live. Så här såg det ur nyss när Goldie Chan gick live i ett rum med Hamburgare på tapeten 🤘🏼🚀🎥 #linkedinlive…
Pinterest
Pinterest släpper nya shoppingfunktioner: Catalog, Shop a brand och personaliserade rekommendationer
Ännu fler shoppingfunktioner i Pinterest (inför sin börsnotering och innan Facebooks Instagram/Pinterest-klon släpps och förstör festen). Och det är rätt stora grejer:
Catalog: ladda upp hela produktkatalogen till Pinterest och förvandla alla produkter till köpbara pins (funktionen öppnas nu för alla).
Shop a brand: funktion baserat på ovanstående. Möjlighet att kolla igenom allt från ett visst varumärke. Blir lite i praktiken som att ett företag får sin egen shop på Pinterest-plattformen.
Personaliserade shoppingrekommendationer: vad det låter som, grejer som går att köpa baserat på det du har pinnat.
Shopping-annonser åt alla, med tillhörande ads manager.
Ännu mer shoppingfokus i hela sökfunktionen.
Facebook håller förstås för fullt på att ställa om till mer shoppingfunktionalitet i sitt ekosystem, men hastigheten och kreativiteten hos Pinterest på området är rätt imponerande.
Pinterest has announced some great new features to help brands reach shoppers on its platform and to help shoppers get more inspiration.
Övrigt sociala medier
Semmelike it hot
Jag har bra kollegor.
Sök/SEO
Google släpper shoppingannonser för bildsöken
Häromveckan kom uppgifter om att Instagram är på gång med publika samlingar. Alltså en Pinterest-konkurrent. Inför den väntade börsnoteringen kläms nu Pinterest också från Google. Senaste annonsformatet: shoppingbara annonser för bildsöken.
Vid det här laget sitter Google sannolikt, om man så vill, förmodligen på världens tre största sökmotorer. Vanliga Google, Youtube och Googles bildsök. Att bilder blir allt vanligare är inte särskilt oväntat, förstås. Och inte minst just Pinterest har visat hur man kan jobba med visuellt sökshoppande. Klart sökkungarna vill göra samma sak.
Nu testas formatet i liten skala. Finns det en shoppingetikett i en bild kan man trycka på den för att få upp pris och var man kan köpa grejerna som är syns.
Men det stannar inte där. Googles Showcase shopping ads kommer också till bildsöken. Alltså formatet som mer eller mindre gör det möjligt för varumärken att visa upp en samling produkter i en ”popupbutik” i sökresultatet.
Introducing new ad formats on Google Images to help shoppers discover new brands and products.
Google släpper ny jämförelsefunktion för flyg- och hotellpriser
Ni vet Google-funktionen som visar när folk är på olika platser och ungefär hur länge de stannar? Så att man alltså ska få lite indikation på när det kan vara mindre folk och kö. Nu släpper Google samma sak – för flyg- och hotellpriser.
Man bygger alltså ut sin flygbiljettstjänst med att även visa upp om priserna för den flygning man är intresserad av är låga, normala eller över hur det brukar vara. Dessutom stoppar Google in en liknande funktion som den som förutspår flygplansförseningar: Google berättar också om det är troligt att priset kommer att sjunka fram till avgången.
Du kan nu också söka utifrån budget. Har du ett maxbelopp att spendera kan du ange detta som ett sökkriterium.
Även hotellrumssökfunktionen får nytt sökfilter: best deals. Du kan alltså låta Google märka upp hotell där priset är avsevärt lägre än normalt (som förstås baseras på maskininlärning på samma sätt som flygprisfunktionen).
Vi kan väl konstatera att flyg- och hotellprisjämförelsesajterna börjar tappa allt mer av sin funktion. Och att, förstås, allt mer av det vi vill göra kan göras direkt hos Google.
Google is rolling out new travel search features to help users find better prices on flights and hotels.
Google Maps visar Limes elscootrar i fler städer
Google Maps börjar visa var Limes scootrar och cyklar finns i fler städer. Från 13 till 80 städer. Och Stockholm är en av dem som nu omfattas.
Så med andra ord kommer Lime få en rätt rejäl konkurrensfördel jämfört med exempelvis Voi. Och som av en händelse är ett av företagen som har investerat i Lime… Google.
Logiken är förstås klockren. Precis som allt annat vill vi också ha vårt resande på ett ställe. Och det innebär att alla alternativ som finns tillgängliga också visas där.
Och på sant plattformsmanér innebär det både en fördel och en utmaning när ens tjänst finns tillgänglig via de stora techjättarnas tjänster. När man väl har hittat ett lämpligt färdsätt vill man förstås också direkt kunna boka och betala utan att behöva lämna bokningsplatsen. I det här fallet appen. Precis som i fallet webbplatser måste man jobba med andra fördelar för att få kunderna att välja att använda din tjänst i din egen app.
Sen kan man tänka att ett sånt här drag läggs till i ”Google-högen” hos olika konkurrensmyndigheter. Men det är en annan historia.
Google says that it won’t pull Absher, a controversial government app from Saudi Arabia, from its app store, telling California representative Jackie Speier that it did not violate its policies, and that it would remain up, according to Business Insider.
Google gör det möjligt att ladda upp till tio erbjudanden till My business
Ännu ett intressant tillägg i Googles sökresultat: möjlighet för företag att ladda upp och lägga ut erbjudanden via My Business.
Den här möjligheten har funnits ett tag, men här lyfter man erbjudandena betydligt mer när man söker på ett företag. Det går att ladda upp upp till tio olika erbjudanden och när det blir flera stycken förvandlas funktionen till en karusell så att du kan svepa dig igenom företagets alla annonser.
Likt mycket annat vad gäller Google och My Business känns det som en hagelbössefunktion. En uppsättning erbjudanden för alla. Men vi kan nog lugnt utgå från att det här kommer att ändras. Med andra ord att man kommer kunna ladda upp ett gäng annonser och låta Google visa den som bäst passar en sökning eller den som söker.
Två tankar om det:
Google gör det mer och mer möjligt för företag (och privatpersoner, åtminstone kända sådana) att ladda upp innehåll direkt till sökresultatet, utan att invänta sedvanlig indexering. Är i förstås helt i linje med att Google vill att google.com ska bli den enda webbplatsen som vi behöver och ska använda. Och det i sig gör att My Business håller på att förvandlas till världens största och mest använda webbpubliceringsverktyg.
Under förra året jackade Google upp priset på sitt kart-API rätt rejält. Grejerna som går att lägga ut via My Business är i samtliga fall gratisannonser. Eller organiska annonser. Förstås gratis eftersom Google inte förväntar sig kunna tjäna några större pengar på My Business innehållet i dagsläget. Men samtidigt tar det intäkter från Googles (betalda) annonser. Google spelar förstås väldigt långt vad gäller My Business, men frågan börjar mer och mer bli när Google kommer att börja ta betalt för funktionen (när tillräckligt många har blivit beroende).
Google is enhancing business profiles with a new layout that features a dedicated space for recent offers.
Google stoppar politiska annonser i Kanada efter ny lag
Efter en lagändring i Kanada kommer Google stoppa all form av politisk annonsering i landet inför valet i oktober. Åtminstone sökannonseringen, inte ”enhanced search results” och Youtube (det sistnämnda är lite märkligt, mer om det längre ned). Och det visar ännu en gång på en skillnad mellan hur Google och Facebook hanterar och ser på nationell lagstiftning. Ja, hej upphovsrättsdirektivet.
Den aktuella lagförändringen går under namnet Bill C-76 – eller Elections Modernization Act. Och det är det sistnämnda det alltså handlar om: att uppdatera och förnya hur val hanteras och genomförs i landet. Saker som att förenkla registrering för väljare och tak på hur mycket kampanjpengar partier och intressegrupper får lägga kvartalet före valet. Men lagen innehåller också krav på ökad transparens för politisk annonsering.
Lagen kräver att ”onlineplattformar” som uppfyller ett antal kriterier (saker som att ha över 3 miljoner månadsbesökare) måste ”publish a registry of all “partisan advertising” and “election advertising” messages displayed on their “platform”, which would include a copy of the ad displayed as well as certain prescribed information (i.e. the identity of the party that authorized the advertising).” Ett register över vilka som annonserar och vilka annonser det handlar om. Registret måste dessutom sparas i fem år.
Lagen kräver att ”onlineplattformar” som uppfyller ett antal kriterier (saker som att ha över 3 miljoner månadsbesökare) måste ”publish a registry of all “partisan advertising” and “election advertising” messages displayed on their “platform”, which would include a copy of the ad displayed as well as certain prescribed information (i.e. the identity of the party that authorized the advertising).” Ett register över vilka som annonserar och vilka annonser det handlar om. Registret måste dessutom sparas i fem år.
Känns det bekant? Låter rätt mycket som det Facebook på egen hand håller på att rulla ut. Kommer landa här hos oss inför EU-parlamentsvalet.
Facebook ska ha skickat in ett brev där de sa sig stödja förslaget. Google och Twitter hade däremot ”serious reservations”. Så pass att Google alltså kommer stoppa politisk annonsering. Att Youtube är undantaget gissar jag handlar om att det är okej med organiskt material, men inte att köpa annonser.
Visst. Nu har alltså Facebook redan det här på plats. Och någonstans handlar det om att ta eller inte ta pengar för annonsering (money is good, mmmkay?). Nu vet vi att Googles reservationer är så pass allvarliga att de alltså hellre tackar nej till annonspengar än att ta fram den här typen av register som, likt Facebook, hade kunnat användas även i andra länder.
Vilket man skulle kunna tolka som: Facebook spelar gärna boll. Googles inställning? Our way or the highway.
Tittar man på EU och upphovsrättsdirektivet så ser vi samma sak. Nu tror jag inte att Facebook älskar direktivet, men de har haft en extremt låg profil i frågan. Åtminstone jämfört med Googles massiva lobbykampanj. Visst, Facebook har lite… andra problem. Men Facebook har också varit kreativa genom att sluta avtal med alla de stora skivbolagen och sedan tagit fram funktioner som gör att de kan tjäna pengar på dessa avtal. Saker som musikstickers. Även Snapchat har tänkt nytt kring saker som skulle falla under artikel 11 (att sajter där användare kan dela innehåll – eller nyhetsaggregerare – ska betala licens för att visa upp mer än bara väldigt kort innehåll från den länkade nyhetsartikeln).
Google har däremot, utöver sitt lobbande, uttryckligen sagt: går EU:s upphovsrättsdirektiv igenom så kommer vi nog stänga ner tjänster och/eller visa upp sökresultat som i princip kommer vara helt värdelösa (komplett med skärmdumpar på detta som skickats ut för att understryka hur illa det kommer bli). Kort sagt rätt mycket hotstrategi som gjort att de kunnat proxylobba ansvariga politiker via sina användare – och väldigt många som har skrivit om förslaget – snarare än att själva direkt (åtminstone öppet) bearbeta politikerna som arbetar med direktivet eller kommer att rösta om det.
Alphabet Inc’s Google will ban political advertising on its platform before the Canadian federal election, after the country introduced stringent transparency rules.
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
