Kategori: Digitalisering
Unlock with Patreon
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier, Sök/SEO
- Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens, Mobilt
Digitalisering
EU satsar på unionsgemensam digital plånbok för ID-handlingar
Ännu ett väldigt intressant digitalt initiativ från EU: planer på en unionsgemensam digital plånbok. OcIh då inte bara en plånbokplånbok (hur länge kommer folk överlag att fatta ”plånbok” förresten), utan en, tja, digital ID-handling. Syftet är att ge EU-medborgare tillgång till privata och offentliga tjänster, mer specifikt för att identifiera sig. Så, ni vet: Bank-ID.
Jag har rätt länge varit förvånad att det här inte har kommit tidigare. I Sverige och i EU. Bank-ID är en kommersiell produkt som i praktiken kräver att du är kund i en bank och även de övriga digitala ID-varianterna som finns är i stort kontrollerade av kommersiella företag. Jämför hur det ser ut på den analoga ID-sidan.
Utfärdandet av den här typen av ID-handlingar borde rimligtvis hanteras av det offentliga. Däremot skulle det kunna vara möjligt för oss att välja en förvaringsplats som ägs och kontrolleras av kommersiella bolag om vi föredrar det. Som Apples eller Googles digitala plånböcker.
Med andra ord: på samma sätt som vi kan förvara våra fysiska ID-handlingar utfärdade av staten i plånböcker som säljs av vem som helst.
Det kanske mest intressanta med presentationen av initiativet var att Margarethe Vestager konstaterade att ”människor kommer kunna använda sina digitala EU-plånböcker för att få tillgång till Google eller Facebook istället för sina plattformsspecifika konton”. Så EU tänker sig alltså, om jag fattar rätt, en motsvarighet till de externa inloggningsfunktioner som bland andra Facebook, Google och Facebook erbjuder – fast omvänt. Som inloggning till just de tjänsterna. Det ska göra att ”användarna själva väljer hur mycket data de vill dela”.
Logga in med EU, alltså.
EU plans digital ID wallet for bloc’s post-pandemic life
The European Union has unveiled plans for a digital ID wallet that residents could use to access services across the 27-nation bloc.
PostNord tänker strössla med paketboxar nästa år – när får vi standard?
Vad har paketboxar och elscootrar gemensamt? De finns i snart sagt vartenda gathörn. Åtminstone om du bor i Stockholm. Och om PostNord får som de vill så kommer det förstnämnda snart bli lika vanligt mest överallt. Nästa år siktar Posten på att ha 12 500 boxar runtom i landet.
Och det är förstås rätt välkommet. Paketboxar i sig är ett välkommet tillskott. Problemet är bara det att vi hittar en potentiell elscooterparallell även här: nästan lika många leverantörer som scootrar och boxar.
Inte så att det är helt nytt. Så länge som vi har haft olika paketleverantörer så har man ibland behövt hålla koll på vart man måste gå för att hämta sitt paket. Olika ombud, olika avtal. Men det vi förstås vill ha är allt på samma ställe. Som fungerar på samma sätt och kan hanteras via samma gränssnitt från början till slut.
Det här kommer bli än mer relevant när paketboxarna börjar flytta in i våra trappuppgångar. En boxinfrastruktur som inte är direkt kopplad till ett specifikt fraktibolag. Headless paketboxar, om man så vill.
Postnord kastar sig in i box-kriget – ska ställa ut över 12.000 postboxar på ett år
Kriget om last mile blir allt hårdare – nu gre sig startliga Postnord in i postbox-kampen på riktigt.
Amazon och Bytedance fyller övergivna banklokaler i Singapore
Så väldigt 2021. Ja, eller inte bara 2021. Det här en utveckling som varit på gång ett tag, men som snurrar i ett allt snabbare tempo: banker lämnar sina lokaler i finansstaden Singapore. Istället flyttar företag som Amazon och TikTok-ägaren Bytedance in. De som alltså nu behöver mest fysiska lokaler är de digitala företagen.
Utvecklingen har pågått en längre tid, som sagt, och det handlar förstås mycket om att bank- och finansverksamhet inte längre är lika personalintensiva. Eller lokalintensiva. Men också att just företag som Amazon och Bytedance börjar ta över inte bara bankernas lokaler utan också verksamheter. Och samhällsfunktioner.
Men det här är också en förändring betydligt större än lite ny färg och nya loggor på fasaderna. Varje bransch har sina krav och förutsättningar. Även utanför själva kontoret. Näringslivet i närområdet kommer också påverkas, där andra slags verksamheter efterfrågas. Byggnaderna kommer att få nya krav på funktionalitet, även för personliga ärenden på arbetstid. Infrastrukturen och kanske till och med kollektivtrafiken kan behöva ses över.
Vi ser samma utveckling på betydligt närmare håll, där just företag som Amazon blir allt vanligare hyresgäster i gallerior. En utveckling som vi bara har sett början på. Inte minst stadsplaneringsmässigt.
https://www.techinasia.com/tech-firms-amazon-bytedance-occupy-office-spaces-singapore?5
Bara 43 % av indierna använder internet
Ifall någon fortfarande undrar varför de stora techbolagen (och ungefär alla andra globala bolag för den delen) jagar positioner i Indien så hårt: Indierna och internet 2020 bedömer att att antalet internetanvändare i landet kommer att växa från 622 miljoner till 900 miljoner fram till 2025. Det betyder att bara 43 % av indierna i dagsläget har tillgång till internet. Jämför med 96+% för Sverige.
Det vi dessutom pratar om är en mestadels rätt ung befolkning som är på väg att bli del av nästa miljard internetanvändare det här årtiondet. Och även de som redan är ombord på internet ligger fortfarande rätt långt ned i inkomsttrappan. Det handlar alltså om att få ombord nya användare och öka intäkterna från de befintliga.
Med tanke på att Indien dessutom är ett land med många entreprenörer, eller åtminstone familjesmåföretagare, så kan vi nog anta att det digitala steget kommer bli väldigt självklart. Plus att det förstås redan finns delar av befolkningen som redan är både välutbildade och väldigt techsavvy.
I de lägena handlar det förstås om att bli det som de nya internetanvändarna väljer, innan vanor och varumärken har hunnit stelna i formen.
900 miljoner börjar dessutom nosa på nivån som Kina ligger på idag. Och även om Indien ligger långt efter Kina på många områden, inte minst de ekonomiska, så börjar Kina redan oroa sig för framtida förhoppningsroll som Asiens och världens ekonomiska supermakt.
43 Percent Indians Use the Internet, Maharashtra Most Savvy: Report
The report says that the current active monthly Internet user population of 622 million includes 323 million from urban cities and 299 million from rural areas. Internet adoption in rural areas has been more than urban areas in the last year.
Ekonomi och finans
A$AP Rocky investerar i Klarna
Ha. Härligt. Klarna fortsätter på hiphopspåret. Senaste samarbetet: A$AP Rocky. Ni vet han som hamnade i klammeri med svensk rättvisa i samband med en spelning här. Men nu verkar det som att förhållandet kan vara på väg att repareras. Ja, eller kanske mer sannolikt: att han har fått en hel massa pengaplåster på såren av Klarna.
Rockys investering i Klarna är nämligen inte en passiv sådan. Rocky kommer att ”kurera andrahands- och vintagemode” inom ramen för Klarnas app. Rocky lär alltså få en rätt framträdande marknadsföringsplats för sig själv och för sina produkter.
Med tanke på att hiphop är USA:s – och numer förmodligen världens – största genre så är samarbeten med Snoop Dogg och Rocky förstås en väldigt medveten strategi från Klarna. Inte minst eftersom Klarna – på gott och ont – gör det möjligt för konsumenter att köpa saker de inte har råd med. Och är det någon genre som inte skäms för att flaunta vad den har så är det just hiphopen.
Vill du ha lite mer bling i ditt live? Köp det på krita.
A$AP Rocky Becomes The Latest Investor In $31 Billion Fintech Platform Klarna
The rapper is reclaiming his relationship to Sweden by investing in one of the country’s largest companies.
Indien tillåter handel med kryptovalutor igen – vill de ta över Kinas roll?
Senaste tiden har kryptovalutor, förstås främst Bitcoin som största namnet, rasat rätt rejält. Visst, nu pratar vi i stort om ras från rekordnivåer och likt aktier så går det upp och ned. Hysteriska svängningar är i princip en vanlig tisdag för Bitcoin. Anledningen till att krypto rasar överlag just nu handlar om att Kina skruvat åt tumskruvarna ordentligt både vad gäller brytandet av ny kryptovaluta och handeln med krypto.
Indien å sin sidan går åt rakt motsatt håll. Landet gör en lite oväntad femöresvändning och lyfter ett förbud mot 2018 mot handel med kryptovalutor. Ett beslut som kan kännas lite i tiden. Kryptovalutor, både som investeringsinstrument och som betalmedel, kryper allt närmare det stora mainstreamgenombrottet.
Men det är samtidigt svårt att inte notera timingen. Att beslutet i Indiens högsta domstol kommer samtidigt som Kina drämmer till med stora förbudssläggan.
Kina är världens största kryptobrytarland. Det är alltså här som flest nya digitala ”mynt” grävs fram, med tillhörande massiv elkonsumtion. Nu pratas om att de stora brytarföretagen börjar se sig om efter andra länder för sin verksamhet. Som USA.
Men jag misstänker att Indien också gärna skulle välkomna kryptoindustrin överlag. Om inte annat för att ge Kina en näsbränna.
India’s central bank confirms cryptocurrencies aren’t banned – and says its 2018 order barring banks from crypto transactions is no longer valid
”The circular is no longer valid from the date of the Supreme Court judgement, and therefore cannot be cited or quoted from,” the bank stated.
Norska webbläsaren Opera är en av Afrikas stora betalförmedlare
Ännu en rapport om att ett företag tar in mer pengar. I Afrika. Kanske inte nyheten jättemånga springer benen av sig för i Sverige. Framförallt inte när det handlar om en tjänst som de flesta här inte ens har hört talas om: betalplattformen OPay siktar nu på att ta in ytterligare 400 miljoner till en värdering på 1,5 miljarder. Men det som trots allt gör det lite intressant att uppmärksamma affären är vilka som äger och investerar.
I investerarlistan hittar vi namn som japanska Softbank, en av världens största techinvesterare, och Sequoia Capital. Plus ett gäng mindre kinesiska investerare. Och vem står bakom OPay? Opera. Den norska webbläsaren.
Ja, eller det var åtminstone så en gång i tiden. Ganska precis 20 år in i sitt liv så köptes Opera av ett kinesiskt konsortium. Kina-kopplingarna för OPay är med andra ord inte särskilt konstiga.
OPay är dessutom bara en del av de satsningar som Opera har gjort i afrikanska länder. De har försökt sig på en hel drös O-tjänster, även om de flesta har lagts ned. Men de visar hur allt fler av världens bolag börjar rigga sig för 2030-talet – det årtionde som förmodligen väldigt väldigt mycket kommer handla om Afrika när vi pratar de hetaste tillväxtmarknaderna.
African fintech OPay is reportedly raising $400M at over $1.5B valuation | TechCrunch
Chinese-backed and Africa-focused fintech platform OPay is in talks to raise up to $400 million, The Information reported today. The fundraising is coming
Övrigt
Wikipedia är rätt skitrika – varför fortsätter de så aktivt be om donationer?
En milt sagt intressant artikel. En genomgång av Wikipedias ekonomi (eller Wikipedias ägare Wikimedia Foundation om vi ska vara korrekta) som visar att organisationen är rätt skitrik. Med de pengar som organisationen sitter på i dagsläget så skulle de kunna drifta Wikipedia i 20-30 år utan att behöva mer pengar.
Wikimedia ska idag ha en kassa fylld med 300 miljoner dollar och de omsätter mer för varje år som går. Sist men inte minst har Wikimedia också lite grann ägnat sig åt kreativ bokföring i sina finansiella rapporter för att det ska se ut som att de omsätter mindre än de faktiskt gör.
Så vad gör Wikimedia med pengarna? Anställer högvis med människor och lägger på hög till regniga dagar. Bra grejer. Men de lägger också pengarna på andra projekt, komplett med ett kommande, vinstdrivande initiativ. Vill man vara elak så skulle man kunna jämföra upplägget som Trump använde sig av när han samlade in pengar för att undersöka ”valfusket” i USA.
Gör det här Wikimedias arbete mindre viktigt? Nej, förstås inte. Men vad de krasst talat gör är att försöka mörka finanserna och, tja, nästan lura dem som donerar. Det finns med andra ord risk för att det kan slå tillbaka på ett jobbigt sätt. Inte minst med tanke på att Wikipedia så uttalat vill stå för transparens.
Wikipedia is swimming in money-why is it begging people to donate?
Is Wikipedia Going Broke? The site has much more money saved up than its desperate pleas for cash might make you think.
Google och Facebook säkrar fler nyhetssamarbeten i Australien
Fler nyhetsaffärer för både Google och Facebook. De båda företagen har skrivit under avtal med australiska publicisten Nine Entertainment på fem respektive tre år för att förse plattformarna med nyhetsmaterial.
Det handlar förstås om den lag som, likt EU:s upphovsrättsdirektiv, är tänkt att få till en intäktsdelningsmodell mellan techbolagen och publicisterna kring det nyhetsinnehåll som läggs ut, aggregeras och delas där. Och likt det Google satsar på just i EU så är det ett försök att följa lagstiftningen på Googles och Facebooks egna villkor. Att komma undan billigare än vad som annars skulle bli fallet. Om man så vill: köpa de stora publicisternas tystnad med förhoppningen om att det ska räcka.
För i både Googles och Facebooks fall så innebär avtalen att publicisterna skapar innehåll för Googles News Showcase-funktion och Facebooks motsvarighet. Specialanpassat och särskilt framtaget för publicering här. Det innebär givetvis också att innehållet är tänkt att konsumeras hos just Google och Facebook, snarare än på publicisternas sajter.
Google rullar ut News Showcase för fullt just nu (senast i Indien), men om Googles och Facebooks planer räcker för att göra lagstiftare glada, ja, det vet vi först när mindre publicister börjar anmäla uppläggen.
Facebook, Google Sign Content Deal With Australia’s Nine
Nine said it would provide articles and clips for Google’s News Showcase platform for five years, and to a similar Facebook product for three.
Google pressade mobiltillverkare att göra det svårare att hitta integritetsinställningar
När det handlar om personlig integritet så är Google förmodligen det företag som har sämst varumärke efter Facebook. Senaste åren har Google däremot tagit steg för steg mot att bättra på bilden här. Men det är förstås inte en förflyttning som Google har gjort frivilligt. Det är snarare främst Apple som har tvingat Google i den här riktningen. Och att Google sparkande och skrikande släpas mot ökad transparens blir tydligt när man tittar på Googles historik på området.
Nu kommer ännu en plump i Googles backspegelsprotokoll: Google försökte inte bara göra det svårt att hitta integritetsinställningarna i Android utan ska även ha pressat mobiltillverkare att göra detsamma. Allt enligt nya domstolsdokument som har kommit upp till ytan.
Nu är det förstås varken första eller sista gången företag kommer försöka mörka, men verkar du i en förtroendebransch så kan det förstås bli mer upprörda reaktioner. Och är det något Google och Facebook har lärt sig senaste åren är att de i allra högsta synnerhet verkar i en förtroendebransch. Men det är också en nyttig påminnelse om det som nya företag gör klokt i att ta med sig när de lägger grunden för sin enhörningsresa: det som döljs i snö kommer fram i tö.
Google reportedly made it difficult for smartphone users to find privacy settings
Unredacted documents in Arizona’s lawsuit against Google show that company employees were aware that the search giant had made it hard for Android smartphone users to keep location information private.
Det är inte Googles fel att tidningsannonseringen har rasat, det är… Blockets!
Ny undersökning som har tittat på om det verkligen är Googles fel att tidningsannonseringen har kollapsat under 2000-talet. Och svaret är… nej. Det är… Blockets fel!
Ja, det är ungefär det som är kontentan: 2003 stod tidningar för 93 % av ”classifieds”, alltså saker som köp- och säljannonser och jobbannonser. 2019 var den andelen nere på 34 %. Resten har nischade onlinespelare lagt beslag på. Allt enligt undersökningen. Som har beställts av… Google.
Visst, förhållandet mellan å ena sidan plattformar som Google och Facebook och å andra sidan publicister är mer hatkärlek än det förmodligen någonsin har varit. Google vill visa att de minsann inte har tagit död på tidningsbranschen på egen han. Sant, förstås, men det här känns mest som ett Wag the dog-försök.
Vi kan exempelvis notera att omsättningen för den aktuella annonstypen har minskat med nästan 3 miljarder euro mellan 2003 och 2019. I 2019-diagrammett finns det däremot inte det minsta spår av Facebook. Nästan som att Google inte vill låtsas om att Facebook finns. Och då inte för att det är en konkurrent, utan för att Facebook förstås också beskylls för att ha hållit i bajonetten. Det skulle kunna få folk att tänka på ”stora techplattformar” och vips är man tillbaka hos Google igen.
Intressant nog lyfts Dagens nyheter fram som ett framgångsrikt på en publicist som lyckats att navigera i den nya annonsverkligheten. Mer specifikt lyfter Google fram ”tre olika slags betalväggsstrategier” som det som har varit lyckat för DN.
Det känns överlag som en märklig undersökning som Google har beställt. Både sett till innehåll och timing. Känns framförallt som att resultatet inte blev det önskade, så allt fokus flyttade till köp- och säljannonserna. Att hela annonsmarknaden överlag har förändrats i grunden hastar Google lite halvhjärtat förbi. Saker som att Youtubes annonsverksamhet växer så att det knakar får inte heller sändningstid.
Nu tror jag inte att den här undersökningen kommer få tokmyckett uppmärksamhet, men uppmärksamheten den kan få kan bli precis det omvända mot vad Google vill att vi ska ta med oss.
Research: What really happened to newspaper revenue
Having worked in news publishing for more than two decades, I’ve seen firsthand the impact the internet has had on the way we create and consume news. As people spend more time online, journalists and newspaper publishers are increasingly turning to technology to find new ways to reach readers.
Donald Trump stänger ned sin blogg efter bara en månad
Donald Trump verkar också ha hoppat på Clubhouse. Ja, inte ljudspåret, men väl hur snabbt man gör saker. Som att lägga ned sin blogg efter bara en månad. From the Desk of Donald J Trump har blivit av med sitt skrivbord.
Trumps folk var noga med att påpeka att FtDoDJT inte var den fantabulastiska nya sociala plattform som Trump ska/skulle släppa. Den var bara ett ”tillfälligt” ställe för Trump att få sina Twitter-fixar. Och nu finns den alltså inte längre. Samtidigt som det där shiny nya som det fortfarande ska jobbas på inte är klart.
En inte alltför långsökt förklaring är att FtDoDJT har gått… sådär trafikmässigt. Och att pluggen dras ur nu känns som en åtgärd efter att Trump har fått ett hissyfit just för att besökarantalet har harvat på i Korpen-nivå.
No Title
No Description
EU lanserar uppförandekoder för molnbranschen
Ett väldigt intressant – och bra – initiativ av EU. Unionens integritetsskyddsmyndigheter har tillsammans med ”molnbranschen” kommit fram till uppförandekoder för hur verksamhet ska utformas och bedrivas för att lira med GDPR. Det ska med andra ord bli möjligt för företag som erbjuder den här typen av tjänster att få en officiell certifiering för att på så sätt göra det enklare för företag som söker molnlösningar att välja rätt.
Bra och viktigt. Inte minst efter den så kallade Schrems II-domen, där EU-domstolen helt underände EU:s datadelningsavtal med USA. Något som i sin tur gör att det rent formellt nära nog är förbjudet för EU-organisationer att välja amerikanska leverantörer för lagring eller hantering av personlig data.
Problemet är dock att de här uppförandekoderna bara adresserar en del av problematiken: att företag som verkar inom EU måste följa GDPR och övrig EU-integritetslagstiftning. Den betydligt mer svårknäckta nöten kvarstår – den som är den främsta anledningen till att Schrems II-domen blev som den blev. USA anser sig ha tillgång till data som lagras hos amerikanska företag – oavsett var datan lagras och oavsett nationalitet på dem datan gäller. EU håller inte med.
Det här innebär krasst talat att USA måste ändra sin lagstiftning för att kunna få till ett nytt datadelningsavtal med EU. Fram till dess riskerar EU-företag som använder amerikanska molntjänster att bryta mot lagen. Och varje dag utan nytt datadelningsavtal kan gynna EU:s techscen.
Genombrott för molntjänster i EU – ”ett viktigt steg”
Det råder stor oklarhet kring hur molntjänster får användas i EU utan att det bryter mot dataskyddsregler. Men nu har den europeiska molnbranschen fått grönt ljus för sina uppförandekoder – som ska visa att en molntjänst är kompatibel med GDPR.
Kan Tyskland visa vägen för pragmatisk implementering av EU:s upphovsrättsdirektiv?
Det börjar bli hög tid för EU:s medlemsländer att ta fram och implementera nationella lagar baserade på EU:s upphovsrättsdirektiv från 2019. Ett direktiv som fick debattvågorna att gå höga inför själva klubbandet. Framförallt var det artiklarna 11 och 13, som i den slutgiltiga versionen fick nummer 15 och 17. Alltså kraven på att techplattformar ska betala publicister för nyheter och ökade krav på städa tjänsterna från upphovsrättsskyddat material. Tyskarnas lagförslag kanske kan vara en pragmatisk väg framåt för den sistnämnda artikeln.
I det lagförslag som har antagits i det tyska parlamentet försöker man ta sig an oron att plattformarna kommer införa alltför långtgående förhandsfiltrering. I den tyska lagen talas om tre situationer när material inte ska blockeras automatiskt.
- Mindre än 50 % av uppladdningen innehåller upphovsrättsskyddat material
- Uppladdningen använder upphovsrättsskyddat material tillsammans med annat material (att man alltså använder det som del i något egenskapat)
- Användningen av upphovsrättsskyddat material är ”av mindre art” (vi kan väl exempelvis anta att det inte är okej att hälften av materialet i ett tvåtimmarsklipp är bryter mot upphovsrätten)
Så vad tyskarna alltså hoppas få till är på sätt och vis att åter öppna för någon slags ”fair use” i uppladdningssteget. Upphovsrättsinnehavare kan förstås fortfarande anmäla material.
Visst. De uppladdningsfilter som kritiker till direktivet sa skulle förekomma överallt förekommer ju oavsett direktivet. Det är ju trots allt just bolag som Facebook och Google som lärde EU att det går att förhandsmoderera automatiskt. För att slippa jiddra med en massa advokater kan de fortfarande blocka rätt hårt. Det förfarandet lär i och med den här lagen i så fall stoppas och EU-domstolen får avgöra vad som faktiskt gäller.
German ’Upload Filter’ Law Sets Standards To Prevent Overblocking – Slashdot
AmiMoJo writes: The German Parliament has adopted new legislation that will implement the EU Copyright Directive into local law. This includes the controversial Article 17 that, according to some, would lead to overbroad upload filters. To deal with these concerns, the German law prevents ’minor’ an…
Instacart låter de högre cheferna fortsätta jobba på distans, men tvingar mer junior personal att vara på kontoret
Hur ska man hantera läget när såväl organisationer som anställda har upptäckt att det inte bara går att jobba helt på distans, utan att det kanske till och med är att föredra? Ja, det är en fråga som många företag som före pandemin helt eller delvis var kontorsbundna nu måste börja nysta i på allvar. Instacart har valt en intressant lösning: de högre cheferna får fortsätta jobba helt på distans, men mer junior personal måste vara på plats på Instacart-kontoret tre dagar i veckan.
Instacart har inte gett de anställda en definitiv motivering till varför vissa är mer jämlika än andra, men när The Verge frågar så verkar det handla om att de som nu måste vara på kontoret ”ofta arbetar med känslig information som hanteras på plats i Instacarts kontor”. Ja, eller de verkar åtminstone jobba med den typen av information tre dagar i veckan, men inte de två övriga. Och rent krasst så kanske de högre cheferna i organisationen en helt vanlig tisdag skyfflar runt mer företagskänslig information än resten av organisationen?
Oavsett hur mycket av motiveringarna som är sanna och hur mycket det bara handlar om sedvanligt anta att de högre cheferna har varit med på beslutet) så finns det två saker här som är rätt allmängiltiga.
Den ena är förstås hur känslig information överhuvudtaget ska kunna hanteras. Och då pratar vi alltifrån risk för hackare till problem att lagra persondata i molntjänster som ägs av utländska företag (som amerikanske tjänster för EU-organisationer, för att ta ett aktuellt exempel). Hur säkrar man all kommunikation, även i folks hem?
Den andra är att distansjobbandet ännu mer kan bli en klass- och hierarkifråga. Men också locka eller avskräcka personal.
Instacart tells entry-level team to return to office, senior managers can stay home
Workers on the central operations team at Instacart say they haven’t been given a clear explanation as to why they have to return to the office. The policy doesn’t apply to senior managers on the team.
Kina tillåter tre barn per familj – Kinas roll som världens största ekonomi hotas allt mer
Häromveckan skrev jag om hur Kinas årtiondeåterkommande folkräkning kan vara ett hot mot Kinas marsch mot att bli världens största ekonomi. Ja, inte själva folkräkningen i sig, men väl vad den visade. Kina blir allt mer som exempelvis länderna i Europa: en allt äldre befolkning och en allt mindre andel av den totala befolkningen som är i arbetsför ålder. Allt färre ska ta hand om och finansiera allt fler, samtidigt rekryteringsunderlaget underifrån minskar kraftigt. Det blir alltså allt svårare att hålla exempelvis techinnovationsnivån uppe.
Det här är en utmaning man kan lösa på två sätt: importera fler unga människor eller få den inhemska befolkningen trycka ur sig fler medborgare. Med tanke på att Kina är Kina så kan vi anta att alternativ ett inte är förstahandsvalet. Vilket också den höjda barngränsen visar.
Problemet är att Kina inte gick från 1 till 3 i ett steg. Redan 2016 tillät Kina par att skaffa två barn, men trots det har födelsekurvorna fortsatt att peka nedåt. Att Kina nu bara fem år senare ökar gränsen ytterligare visar att det här är ett reellt och rätt akut problem i kommunistpartiets ögon.
Frågan som kommande år kan bli allt mer relevant är: kommer Kina gå om USA eller bli omkörda av Indien?
China allows three children in major policy shift
The change comes after a move to a two-child limit failed to stop a decline in birth rates.
Kina ändrar sin diplomatiska hållning mot andra länder, vill bli ”älskvärda”
Kina verkar ha haft strategisittning med sin varumärkesbyrå. Ja, eller så har de helt enkelt valt en annan leverantör. President Xi Jinping har gett nya uppmaningar till sina diplomatlandsmän och andra som medverkar till att bygga bilden av landet utomlands: istället för konfrontation uppmanas nu statens (publika) förlängda armar att skapa en image av landet som ”pålitligt, älskvärt och respektabelt”. Mindre vargkrigarvibbar, alltså.
Men inte bara det, landet måste också ”arbeta för att hitta nya vänner” och ”hela tiden utöka sin vänkrets med dem som förstår och är tillmötesgående mot Kina”.
Vi kan med andra ord konstatera att Kina alltså vill matcha i sitt högersvepande. På Kinas villkor. Men det här är ännu ett tecken på att Kina börjar bli allt mer isolerat. Och att de (framförallt) amerikanska sanktionerna börjar bita rejält.
Sanktionerna har bland annat inneburit att allt fler företag flyttar sin tillverkning bort från Kina. Dåliga besked för Kina, som samtidigt dras med en allt mer åldrande befolkning (och halvpanikhöjde barngränsen till 3 per familj bara häromdagen). Allt fler moln tornar alltså upp sig på Kinas ekonomiska supermaktshorisont.
A ’lovable’ China? Xi Jinping urges ’modest and humble’ diplomacy
Chinese diplomacy has become increasingly assertive: an approach blamed for recent setbacks.
Indiens största privata företag betalar ut lön under fem år för efterlevande till anställda som gått bort i covid-19
Hur hanterar man som arbetsgivare när anställda går bort i covid-19? Är man Reliance Industries, Indiens största privata företag, så fortsätter man betala ut lön under fem år till de efterlevande. Reliance kommer dessutom att bekosta utbildningen för barn, upp till fil. kand.
Dessutom kan man få upp till tre månader förskott på lön för att ta hand om sig själv eller närstående som har smittats, plus att Reliance kommer att stå för 100 % av sjukhuskostnaderna för parter och barn – och föräldrarna (vilket visar att Indien har en annan syn på hur man tar hand om sina äldre).
Visst. Det finns säkert en hel massa asterisker i förmånsförteckningen. Och vi pratar om ett land där välfärden inte alls är lika utbyggd som hos oss. Vi ska förstås inte heller dra allt för stora växlar på att det här är något som kommer att bli en permanent förmån vad gäller sjukdomar och dödsfall.
Men samtidigt kan jag inte låta bli att hoppas att vi kommer att se betydligt mer av det här. Att företag på riktigt går från att se anställda som kostnadsposter till att mena allvar med att personalen är den viktigaste tillgången.
Reliance to give 5 years of salary to families of employees who died of Covid
’Reliance is providing financial support to the family and committing to shoulder the educational expenses of the children.’
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier, Sök/SEO
- Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens
Mobilt
Huaweis Android-ersättare Harmony OS landar 2 juni
Veckan efter det blev klart att Google och Samsung enas om att använda ett gemensamt operativ för icke-Apple Watch-klockor så fylls Tizen-luckan av ett annat asiatiskt operativ: Harmony OS. Det är Huaweis Android-ersättare som till sist kommer att landa 2 juni.
Ja, ersättare till Google-Android, åtminstone. Ända sedan USA:s svartlistning av Huawei gjorde att Huawei inte längre får använda Google-Android och förinstallera Googles appar och tjänster (inklusive Google Play) så har Huawei frenetiskt jagat en ersättare. Harmony OS har funnits ett tag, men då som IoT-operativ. Nu släpps det alltså för smartmobiler. Huawei bedömer att Harmony kommer att finnas i 200 miljoner enheter mot slutet av året. Vi kan anta att en inte jättestor del av dessa kommer vara just smartmobiler.
På hemmaplan slog svartlistningen först inte så hårt. Snarast det omvända, drivet bland annat av lite mobilnationalism. Men Huawei tappar allt mer marknadsandelar i Kina och börjar få svårare än de flesta att få tag i komponenter på grund av chipbristen och svartlistningen.
Vad Huawei nu rullar ut är alltså open source-Android. Utan Googles inbyggda smartnessfunktioner och, som sagt, helt utan Googles tjänster. Även möjligheten att installera appar via Google Play. ”Uppförsbacke” är ordet som milt sagt bäst passar för att beskriva Huaweis möjligheter att få snurr på Harmony utanför Kina.
Huawei’s ’replacement’ for Android will launch June 2, but does it stand a chance?
Huawei’s replacement for Android, HarmonyOS, is set to launch on June 2. It faces an uphill battle to compete against Android with Google services.
Digitalisering
Ikea och Pinterest vill att vi ska renomestra mer
Jamen det är väl klart. Vad blir det när man tvingas sitta hemma och det mest exotiska man kan företa sig är att renovera hemmet? Renocation. Förstås.
Vad blir det på svenska? Renomester?
What Is a ’Renocation?’ Ikea and Pinterest Explain
The campaign was a collaborative effort across Jebbit, Ogilvy, Wavemaker.
Ekonomi och finans
Apple söker kryptochef
Betala med Bitcoin i Appstore? Tja, att rent digitala betalmedel kommer att bli möjliga även hos Apple kan vi nog lugnt utgå från (fast på Apple-manér lite senare, när alla andra har gjort grovtestandet och kommit fram till vad som funkar). Nu söker Apple en kryptochef. Åtminstone en affärsutvecklingschef med erfarenhet av ”alternativa betalsätt”.
På kort sikt kan det alltså handla om så relativt sett enkla grejer som att koppla ihop Apples kanaler med stöd för kryptovalutor. Men som det brukar heta: att spekulera sannolikt är stort, att spekulera osannolikt är större. Vad skulle det här kunna leda till på lång sikt?
Tja, visst skulle Apple kunna få Diem-feeling och likt Facebook försöka trycka ut en egen kryptovaluta (där Facebooks grovtestande nog har gett Apple svaret: mmmmnjakanskeinte). Men en tanke som handlar om längre sikt men med mer verklighetsförankring är: Apple-faktorn.
Och då menar jag inte wow-aaah-faktorn, utan att när Apple bestämmer sig för att anamma eller döda en teknik så blir det mainstreampåverkan som mullrar sönder gamla sanningar. Som att alla iPhones skulle få kryptosäkra och backuppade digitalplånböcker utan kostnad – utan behov att skapa konton någon annanstans för att kunna köpa, sälja och handla med kryptovalutor.
Apple Looking for a Manager With Experience in Cryptocurrency
Apple is hiring for a Business Development Manager with experience in alternative payments, including cryptocurrency, according to a recent job…
Infografik: regelbundna stora ras är normalt för Bitcoin
Senaste veckorna har Bitcoin-värdet satts under stor press med prisras som följd. Det i sin tur har, förstås, fått undergångsrykten att florera igen. Att det definitivt är kört för Bitcoin och att kryptobubblan nu har spruckit. Då kan det vara bra att påminna sig om hur det historiskt har sett ut för Bitcoin.
Likt aktier (och för den delen de flesta tillgångar) så har Bitcoin drabbats av korrigeringar när investerare har dumpat valutan för att ta hem vinsten. För vissa aktier blir korrigeringarna mer brutala. För Bitcoin likaså. För likt de aktier som rusar och rasar mest så finns det inget definitivt underliggande värde kopplat till valutan. Bitcoin är värt vad de som köper och säljer tycker att valutan är värd.
I Bitcoin-fallet ska vi heller inte glömma att valutan hade ett rejält rally i början av året. Nu är Bitcoin nere på ungefär samma nivå där den låg i januari. Precis samma sak för Nasdaq-börsen som också haft ett rätt tråkigt 2021. Men vad gäller både Bitcoin och Nasdaq så är nivån just nu fortfarande högre än någon gång tidigare före 2021.
Så ja. Bitcoin har rasat hysteriskt mycket senaste veckorna. Men regelbundna jätteras är snarast normen för Bitcoin.
Övrigt
Jeff Bezos slutar som Amazons VD 5 juli – efter 27 år
Ett lite oväntat besked. Jeff Bezos slutar som Amazons VD 5 juli.
Ja, ATT han skulle sluta har vi vetat rätt länge, men det kändes att det skulle komma lite senare. Samtidigt känns det som ett rätt självklart datum: 5 juli är det på dagen 27 år sedan Amazon grundades.
Men oavsett går alltså en väldigt definierande epok i graven. Det i sig gör att det kommer att komma en period av viss osäkerhet. Det är inte bara en VD som slutar utan förstås grundaren av världens största e-handelsbolag. Däremot kan vi nog anta att det inte kommer att bli en särskilt drastisk kursändring. Ja, eller förmodligen kortsiktigt ingen alla, med tanke på efterträdaren Andy Jassy är rätt djupt rotad i Amazon.
Men på lite längre sikt? När Jassy blir varm i kläderna? Blir det en Tim Cook eller Steve Ballmer?
Jeff Bezos will step down as Amazon CEO on July 5th
The transition to Andy Jassy was planned for some time in Q3.
Amazons annonsintäkter kan vara dubbelt så höga som Snaps, Twitters, Rokus och Pinterests – tillsammans
Hur mycket drar Amazon in på annonser? En bra fråga. Amazon särredovisar inte sina annonsintäkter, men det segment där annonseringen ingår, Other, ger rätt mycket ledtrådar.
Bedömningarna är att annonsverksamheten ska vara största delen av de pengar som omsätts under Other. Det skulle kunna innebära att Amazons annonsintäkter är 2,5 gånger högre än Snaps, Twitters, Rokus och Pinterests – tillsammans. Dessutom ska Amazons annonsintäkter växa 1,7 gånger snabbare än de fyra bolagens.
Åtminstone om vi ska tro de uppskattningar som Loop Capital har kommit fram till. Och ja, de är inte särskilt orimliga. Framförallt när det handlar om framtidsutsikterna.
Amazon har ett eget, externt annonsnätverk, men likt Google så är det de egna plattformarna som är viktigast för annonsintäkterna. Och egna plattformar betyder insikter som inte kräver tredjepartskakor eller tillgång till Apples (och snart Googles) app-ID för annonspårning. När annonseringen och konverteringen sker på samma ställe så kan Amazon samla ihop en hel massa kundinsikter – även om kunderna sagt nej till spårning.
No Title
No Description
Apples utvecklarkonferens WWDC går av stapeln 7 juni i år
Då vet vi. 7 juni är datumet för nästa WWDC. När vi alltså får höra allt om nästa generation av iOS, iPad OS, macOS och Watch OS. Plus säkerligen någon hårdvarunyhet.
Apple Shares WWDC 2021 Schedule, Keynote Takes Place June 7 at 10:00 a.m PT
Apple today officially announced the lineup for its Worldwide Developers Conference in June, which will kick off with the traditional keynote at…
Google gör det möjligt att lösenordsskydda sin sökhistorik
Ha. Vill du VERKLIGEN att ingen (annan än Google) ska kunna se vad du har googlat? Nu finns det ett lösenord för det!
Google har lagt till möjlighet att kunna ange ett lösenord för aktivitetssidan i Google-kontot. Omfattar alltså inte bara dina googlingar utan ”allt du har gjort i Googles tjänster”. Alltså även saker som vad du har tittat på på Youtube och vad du har fått hjälp av Assistant med.
Ja, men det omfattar förstås just det som finns i ditt Google-konto. Vill du vara säker på att ingen kan göra en tidsresa i din webbläsarhistorik så är det fortfarande de vanliga handgreppen som gäller.
Google now lets you password-protect the page that shows all your searches
Google has added a verification option to its My Activity page, which shows what anyone who’s logged in has done across Google services and devices. The optional feature can require a password before showing any history.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
Mobilt
Rapport: 96 % av alla amerikanska appanvändare säger nej till spårning i iOS 14.5
Typ… ouch? Inför Apples iOS 14.5-uppdatering, den som tvingar iOS-appar att be sina användare om lov innan de börjar annonsspåra dem, så spekulerades det i hur många som faktiskt skulle gå med på att låta appar (fortsätta) spåra dem. Från väldigt positiva rapporter som sa att det nog kunde bli rätt hög andel som säger ja till undergångsscenarion som pekade på att två tredjedelar skulle säga nej. Nu visar det sig att det kanske blir ett långt mycket värre undergångsscenario. Åtminstone om man frågar appanalysplattformen Flurry.
Enligt en rapport från Flurry så säger 96 % alla amerikanska iOS-användare nej till att bli spårade. Eller omvänt: bara 4 % säger ja. Intressant nog drar USA ner snittet rätt ordentligt, då det globala snittet ligger på 11-13 %. Men även det är ju… mindre än en tredjedel.
En hel hög brasklappar. Flurry ska spåra 1 miljon appar och ”ge insikter” om två miljarder mobila enheter varje månad. Jag antar att det är sammantaget, vilket innebär att det är väldigt stor del Android. Rätt stort urval, men fortfarande ett urval. Dessutom handlar siffrorna om de två veckor som iOS 14.5 har varit ut. Det lär finns rätt många appar som ännu inte har uppdaterats efter iOS 14.5 – och som medvetet kanske kommer försöka uppdateringsstrutsa så länge det går. Dessutom är de som är snabba med att uppdatera inte genomsnittsanvändare – även för iOS.
Att följa siffrorna framöver, alltså. Men, tja, som sagt. Typ ouchie om det håller i sig.
96% of US users opt out of app tracking in iOS 14.5, analytics find
Some of the first data on user behavior exceeds advertisers’ worst fears.
Digitalisering
Angola har hög grad av kvinnliga entreprenörer – av nödvändighet
Ett så kallat Selin-diagram. Finns som synes inga som helst hinder för kvinnligt företagande.
Skämt åsido. en intressant infografik av flera anledningar. Inte minst med tanke på just ovanstående diskussion, men även överlag. Jag tänkte fokusera på två: Afrika och anledning.
Visst, det är förstås utdrag av de 43 länder som har undersökts (Sverige är ett av dem) och visst finns det en hel massa anledningar som ger olika förutsättningar, men överlag är andelen entreprenörer, alltså invånare som driver eget företag snarare än att vara anställd, högre i länder längre ned i den ekonomiska trappan. Inte så konstigt. Färre Ica och fler lokalmataffärer på hörnet.
Och det är här vi hittar anledningen: i ett land som Angola (med fler kvinnliga entreprenörer än manliga) sker företagandet av nödvändighet, inte för att man är trött på chefen. Det handlar mycket bokstavligen talat om överlevnad. Visst ”entreprenör” betyder nog inte nödvändigtvis samma sak i Sverige och i Angola.
Mycket här lär handla om rätt analoga aktiviteter, men det digitalbubblar förstås även i Afrika. En ständig pandemi, om man så vill. Digitaliseringshopp som sker för att det inte finns något val.
Kommande årtionde eller så så lär mycket handla om Sydostasien i allmänhet och Indien i synnerhet. Sedan är det Afrikas tur. Åtminstone de delar av Afrika som haft problem att resa sig efter koloniseringsöverkörningen. Vi pratar om en kontinent med en till stora delar ung befolkning. Människor som inte valde mobilen som sin allt i allo-pryl för att det var smidigt och bekvämt utan för att närmaste bankomat är en halv kontinent bort.
Det kan alltså vara en kontinent full av entreprenörer. Entreprenörer som idag verkar i några av de techhubbar som blir allt vanligare runt om i Afrika – eller som bokstavligen talat sitter mitt på en savann med sin mobil och as we speak grundar nästa Amazon.
(Sen känns uppdelningen mellan ”innovationsdrivet” och ”av nödvändighet” som en lite knasig uppdelning. Nöden är ju som bekant alla uppfinningars moder. Om man vill visa på olika slags drivkrafter bakom företagsskapande och entreprenörsskap så kanske det snarare borde handla om ”av nödvändighet” och ”för att förverkliga sig själv”, eller något sådant. Och innovation kan förstås vara del av båda.)
Ekonomi och finans
Facebook drar tillbaka betalansökan i Schweiz, flyttar sin kryptovaluta Diem till USA
Facebook fortsätter att skala tillbaka ambitionsnivån för sin kryptovaluta Diem – som tidigare hette Libra. Nu drar Facebook tillbaka sin ansökan om att få betallicens i Schweiz – som varit planen sedan början – och flyttar istället hem projektet till USA. Där kommer Facebook kämna in ansökan om att Diem ska bli en ”money-services business”, underställd reglering från USA:s finansdepartement.
Det är med andra ord det senaste draget i Facebooks försök att överhuvudtaget få upp Diem på banan. Och genom att nu alltså gå så här långt i försöken att blidka framförallt USA så ger Facebook upp rätt mycket det sista av friheten för Diem.
Inte nog med det. Dessutom inleder Diem ett samarbete med Kalifornien-baserade banken Silvergate Capital, en bank som är inarbetad på kryptoområdet. Det är Silvergate som kommer att ge ut Diems pengar, som i sin turn kommer vara kopplade till dollarn. (Från början var det tänkt att Libra visserligen skulle ha varit en stablecoin, en ”korg” av externa tillgångar som dollar och euro, men Facebook backade till barar dollar för ett tag sedan.)
Med andra ord kommer Facebook och Diem att ”bara” bli en transaktionsmotor för digitala valutor, där Diem kommer vara en i mängden. Visst, inte det sämsta. Facebook har storleken att kunna bli en stor och tung spelare här – men det är rätt långt ifrån de högt flygande Libra-ambitionerna.
Then again, just transaktionsbiten lär ha varit en väldigt stor del av det Facebook ville få till. Med de tillhörande potentiella transaktionsavgifterna. Och möjligheten att kunna erbjuda alla som lägger sina shoppar hos Facebook betydligt lägre avgifter än hos många/de flesta andra.
No Title
No Description
Tesla pausar möjligheten att betala med Bitcoin eftersom det sliter för mycket på miljön
För inte särskilt länge sedan öppnade Tesla för möjligheten att betala för sin Tesla med Bitcoin. Helt i linje med kryptoförespråkaren Elon Musks inställning. Men nu ”pausas” det betalalternativet. Anledningen? Sliter för mycket på miljön.
Tesla har kommit till insikten att det används för mycket fossila bränslen för att bryta och hantera Bitcoin. Vilket… man kan tycka att de kanske borde ha haft redan för några veckor sedan när betalalternativet lanserades. Var inte direkt en särskilt stor hemlighet. Men hej. Mycket kan tydligen hända på några veckor.
Tesla säger dessutom att de inte tänker sälja några av de 1 miljard dollar+ som företaget sitter på i Bitcoin. Åtminstone inte till dess att mer miljövänlig eldrift kan säkras.
Det här är förstås också något som alla företag som går ut med att de värnar miljön har att tänka på. Och ett område som det inte talas riktigt lika mycket om exempelvis när det handlar om e-handel: hur miljövänliga är betalalternativen som erbjuds?
(Dessutom kan vi hoppas att initiativ av den här typen också kan gynna och driva på utvecklingen av mer miljövänliga kryptvalutor.)
Tesla suspends Bitcoin car purchases citing environmental impact
You can’t buy a Tesla with Bitcoin anymore.
Alibaba gör kvartalsförlust för första gången som börsnoterat bolag
Igår var det dags för kvartalsrapport Q1 för Alibaba. Och det blev en lite historisk rapport: Alibaba rapporterade sin första kvartalsrapport som börsnoterat företag (sedan 2014, alltså).
Lite förvånande kan tyckas, med tanke på att i princip alla e-handelsföretag har gynnats rejält av 2020. Men förlusten handlar om en engångsutgift – den bot som kinesiska myndigheter dängde till Alibaba med för konkurrensbrott.
Alibaba var det första stora techbolaget som drabbades av Kinas konkurrsensmyndigheters nyinköpta slägga, vilket i sin tur har tvingat Alibaba att sänka sina avgifter till handlare och öppna för konkurrenter. Och nu är det just konkurrenterna som står på tur att myndighetsgranskas – som Tencent och Meituan.
Det här kan förstås också slå mot företagens intäkter framöver. Men det visar också att den helt okontrollerade tillväxten för kinesiska techbolag har nått vägs ändå. Ett sätt att alltså främja konkurrensen på området – som brukar vara syftet när konkurrensmyndigheter gör den här typen av insatser. Eller, som allt mer framstår som det främsta skälet i Kina: kommunistpartiet börjar känna sig allt mer hotat av techjättarnas makt och inflytande.
Game of Thrones på kommunist-tech-kinesiska, alltså.
No Title
No Description
Dogecoin rasar efter Elon Musks framträdande hos Saturday Night Live
Ha. Vad behöver meme-som-blev-riktiga-kryptovalutan-Dogecoin för att nå nya toppnivåer? Att Elon Musk inte är med i Saturday Night Live.
Dogecoin Down Nearly 40% From Record Value After Elon Musk ’SNL’ Appearance
The coin plummeted in value to $0.45, tarnishing investor hopes it would soar past $1 ”to the moon.”
Övrigt
USA drar tillbaka sitt svartlistningshot mot Xiaomi
I Trump-administrationens elfte timme (lite oklart i tid när det ska räknas som) så dängde USA till med nytt svartlistningshot mot ett kinesiskt konsumentföretag: Xiaomi. Och till skillnad mot vad USA försökte göra mot TikTok och WeChat så handlade det här inte om påstådd oro att kinesiska staten spionerar på amerikanska medborgare, utan att Xiaomi likt Huawei har täta band till Kinas militär. Att släppa in teknik från Kina, exempelvis i 5G-nät, är att be om att Kina ska komma in och ta över. Ungefär. Men nu backar USA från sitt svartlistningshot mot Xiaomi.
Istället har Xiaomi och USA:s försvarsdepartment kommit överens ”om en väg framåt” som ska lösa den uppkomna situationen. Exakt vad det innebär är däremot lite mer… oklart.
Spontant känns inte steget mellan Huawei och Xiaomi jättestort. Visst, Huawei kan vara mer B2B-tungt och är inte en nätverksspelare på samma sätt, men Xiaomi har ett allt större utbud av IoT-prylar som de rätt aggressivt försöker få ut på marknader utanför Kina. Mobiler inte minst, förstås.
Den stora frågan är om det här kan betyda lite lättnad av USA:s rätt tuffa hållning mot Kina. Så här långt har Biden-administrationen inte slagit ner på kinesiska företag – eller ens mer än halvhjärtat drivit de Kina-förbudsfrågor som Trump dumpade i Bidens knä. Men officiellt har USA heller inte signalerat några större ändringar i sina policies.
Ännu ett område som kommer bli intressant att följa. Ett som påverkar de flesta länder och företag – vare sig de har valt sida i handelskriget mellan Kina och USA.
US backtracks on Xiaomi blacklisting
Xiaomi sued the government over one of Trump’s final trade war moves
Kinas födelsetal fortsätter sjunka – vilket gör att Kina kanske aldrig blir världens största ekonomi
Så har Kinas stora en-gång-om-årtiondet-folkräkning sammanställts. Den nya officiella siffran är att det nu finns 1,4 miljarder människor i Kina. 72 miljoner fler än för tio år sedan. Men däremot fortsätter födelsetalen att sjunka. Förra året föddes 18 % färre människor i Kina än 2019. Befolkningen blir också allt äldre även i Kina, vilket i sin tur ledde till att andelen kineser i arbetsför ålder senaste decenniet har sjunkit från 70,1 % till 63,3 %.
Ännu ett exempel på hur Kina inte längre är ett tillväxtland (bokstavligen talat), även om landets ekonomi fortfarande mäts efter den måttstocken. Och ja, även just den ekonomiska tillväxten börjar mattas av.
Så varför delar jag den här? Även om Kina i stort är mycket i fokus inte minst när det gäller det digitala området så kanske en folkräkningsrapport känns sådär spännande och relevant. Men det har att göra med Kinas roll som världens största ekonomiska supermakt.
När det pratas ekonomiskt världsherravälde så är synen rätt mycket ”när” inte ”om” Kina kommer gå om USA som världens största ekonomi. Men utvecklingen vad gäller befolkningen och därmed ekonomin gör att det blir allt mindre säkert. Kina kan med andra ord redan ha slagit i samma tak som USA.
De kommande decenniet kommer världens befolkning framförallt att öka i Asien. Men i nästa generations tillväxtländer. Det kan rentav vara så att det är troligare att Indien går om Kina än att Kina går om USA.
WeWorks VD: de minst engagerade medarbetarna vill fortsätta jobba hemifrån
Och månadens pris i kategorin ”otur när hen tänkte” går till *trumvirvel* WeWorks VD Sandeep Mathrani.
Anledningen? Mathrani har kommit på en modell för hur man kan identifiera de mest engagerade medarbetarna. Det är de som vill komma tillbaka till kontoret igen. Mer specifikt är det de medarbetare som vill vara på kontoret två tredjedelar av tiden. Minst. De minst engagerade är ”väldigt tilfreds med att arbeta hemifrån”.
Såååå… nej det här är så dumt att inte ens vet var jag ska börja.
Wikipedia-posten för ”logiskt felslut” har just fått en ny omslagspojke.
https://www.wsj.com/articles/wework-ceo-says-workers-who-want-back-into-the-office-are-the-most-engaged-11620837018
Amazon föreslår Android-appen för iOS-användare
Första riktigt konkreta beviset på hur hårt Apples nya appspårningsbegränsning i iOS 14.5 slår. Den har HELT slagit ut Amazons möjligheter att rikta annonser.
Mark Zuckerberg har en get som heter Bitcoin
Har Mark Zuckerberg en get som heter Bitcoin? Klart Mark Zuckerberg har en get son heter Bitcoin.
Mark Zuckerberg has a goat named Bitcoin and we’re a little worried for it
Where some see cute goats, others see a message about the Facebook founder’s feelings on cryptocurrencies.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
IoT – internet of things
Elon Musks rymdinternetabonnemang Starlink har fått 500 000 förbokningar
Sugen på att få ditt internet nedbeamat från rymden? Då har du sällskap av 499 000 andra. Ja, eller ännu fler. Elon Musks rymdinternetbolag Starlink har nu fått över 500 000 förbokningar för sin tjänst.
Starlink öppnade för förhandsbokningar för tre månader sedan, något som kostade förväntansfulla kunder 99 dollar i depositionsavgift. Pengar som i dagsläget inte ger dig någonting, eftersom tjänsten alltså ännu inte har öppnat. Men den kanske aldrig kommer ge dig någon service. Definitivt om du bor på fel ställe. Hur bra uppkoppling du får och om du överhuvudtaget kan få Starlink-internet där du bor blir en glad överraskning. Eller inte.
Samtidigt så är depositionsavgiften helt återbetalningsbar och i samband med halvmiljonsnyheten så konstaterade Musk att Starlink inte lär få problem att ge internet till dem som nu har bokat. Utmaningarna kan däremot komma när det börjar handla om ”flera miljoner kunder”.
Hur kommer det gå? Det vet vi som sagt var först när tjänsten är igång. Men internetuppkoppling nedskickad från gränslandet mellan atmosfär och rymd är just nu ett väldigt intressant område. Och har stor potential att skaka om hur vi faktiskt får tillgång till internet. Var vi än bor. Och förhoppningsvis till priser som gör det lika tillgängligt för alla.
Starlink satellite internet service gets 500,000 preorders, Musk says
SpaceX has received more than 500,000 preorders for its Starlink satellite internet service and anticipates no technical problems meeting the demand, founder Elon Musk said on Tuesday.
AI – artificiell intelligens
Apple anställer AI-forskare som lämnade Google efter Googles AI-etikhaveri
Senaste månaderna har Googles AI-verksamhet skakats av interna stridigheter och högprofilavhopp. Grunden är att forskarna har kommit på kollisionskurs med Google kring framtiden för Googles AI-verksamhet. Mer specifikt riskerna som finns med de fördomar som riskerar att byggas in i AI-algoritmer när de tas fram och tränas – fördomar som sedan kan få stora konsekvenser när algoritmerna skalas upp.
Allt som allt var det ironiskt nog Googles AI-etikavdelning som var grälets epicentrum.
Nu har en av forskarna som hoppade av Google i anslutning till det här hittat ett nytt hem. Hos Apple. Samy Bengio kommer att leda en ny AI-forskningsenhet inom företaget.
Jag misstänker att Apples PR-maskineri börjar rampa upp för att positionera Apple som den ljusa sidan inom ännu ett området: etisk forskning inom AI. Och ansvarsfullt användande.
Apple hires former Google AI scientist who left after ethics turmoil
Apple has hired former Google Brain research manager Samy Bengio, who left the company after its firings of two female AI researchers.
AR/VR
Facebook köper spelstudion Downpour Interactive
Nytt uppköp från Facebook: spelstudion Downpour Interactive, bakom VR-skjutaren Onward. Det blir Facebooks fjärde (VR)speluppköp sedan de började shoppa spelföretag för ungefär 1,5 år sedan.
Facebook har flyttat fram spelpositionerna rejält senaste åren. Inte minst via sin Facebook Gaming-satsning, som siktar på att konkurrera både med spelvideoströmningstjänster som Twitch och med (mobil)spelplattformar. Och det är förstås inte så konstigt: spel blir allt viktigare både som underhållning och som intäktskälla. Om man så vill: Facebook saknar the good old Farmville-tiderna. Innan vi plockade upp mobilerna och när vi fortfarande använde Flash.
Och när det gäller sin interna spelutveckling så har Facebook nischat in sig hårt på VR.
När Facebook började prata VR så var det med högtflygande Second Life-ambitioner. Att vi skulle umgås med varandras avatarer i VR på samma sätt som vi idag använder mobilskärmen. Det gick…. sådär. Det var åtminstone inget som världen var redo för då.
Enter: spel. Inte så att Oculus inte varit för spel tidigare – snarast det omvända – men nu blev det mer all in. Ett försök att driva på hela Oculus-segmentet, alltså.
Facebook buys the studio behind VR shooter ’Onward’
Facebook is another developer to its growing Oculus Studios stable.
Kinesiskt AR-övergångsställe
Så här kan trafikljusen vid ett övergångsställe också se ut.
Visst, man kan ha… en del åsikter om motiven i animationen, men om vi håller oss på ett konceptuellt plan så är det intressant och helt rätt tänkt: brassa på med ännu mer ljus för att faktiskt få bilar att stanna. (Och delvis få fotgängare att ha koll på läget, men det är oftast ett mindre problem).
Vi kan väl hoppas att självkörande bilar inte ens kommer att kunna köra förbi rödljus, vilket i och för sig skulle göra en sån här grej lite överflödig. Eller: then again – kanske göra att ytan kan användas till annat? AR- och hologramreklamskyltar i ständigt popupformat, alltså.
Känns mest som ett ”när” och och ett ”om”.
[Video] Ashley Dudarenok 艾熙丽 on LinkedIn: #ashleytalks #china #ecommerce #marketingdigital #consumerbehaviour | 90 comments
The future of traffic lights (and billboards) in China? 🤓🚦This video went viral a few days ago on Douyin with some users claiming this new system is already… | 90 comments on LinkedIn
Mobilt
Google kommer lägga till datainsamlingsmärkning à la Apple i Google Play
När det handlar om nya fräsiga tekniker så är det för det mesta Google som leder och Apple som följer efter när tekniken hunnit mogna och bli mainstream. När det handlar om integritetsfrågor är Följa John-rollerna de omvända. Här kommer ännu ett sådant initiativ: Google kommer följa Apple och kräva att appar i Google Play redovisar vilken data som de samlar in, hur den samlas in, hur den lagras och hur datan används.
Det extremt ironiska är förstås att Google väntade nästan tre månader från det att Apple krävde att iOS-appar skulle börja redovisa datainsamling innan de la till märkningar för sina egna appar. Anledningen var oron över vad reaktionen (läs: backlashen) skulle bli när de tvingades lista respektive apps långa datainsamlingslistor.
Men precis som tredjepartskakor och begränsning av spårning i appar (Google håller på att ta fram något liknande som Apple även här) så har Apple här tvingat Google att följa efter. Att inte göra det skulle spä på Googles roll som data-bad guy.
Following Apple’s launch of privacy labels, Google to add a ’safety’ section in Google Play | TechCrunch
Months after Apple’s App Store introduced privacy labels for apps, Google announced its own mobile app marketplace, Google Play, will follow suit. The
6 nyheter i iOS 14.5 rankade efter hur mycket de irriterar Mark Zuckerberg
Ranking new iOS 14.5 features by how much they’ll annoy Zuckerberg
There are a whole load of new iOS 14.5 features, but which ones annoy Facebook’s Mark Zuckerberg the most? Well, we found out.
Digitalisering
Wasteless använder dynamisk prissättning för livsmedel för att minska matsvinnet
Det här är ett initiativ så mycket värt att applådera. Wasteless – en startup som använder AI-smartness för att dynamiskt hålla koll på priserna på livsmedel. Ju närmare bäst före-datumet produkterna kommer, desto lägre pris – utan att någon måste gå runt och sätta på röda rabattlappar manuellt. Nu kommer tekniken testköras i några livsmedelsbutiker i Polen.
Exakt hur det funkar i praktiken har jag lite sämre koll på – alla artiklar av en viss produkt måste ju inte ha samma slutdatum. Ska det funka riktigt vasst så borde prissättningen vara nere på enskild artikel-nivå snarare än hyllkanten som det känns som här.
Men jag kan förstås underskatta hur smart Wasteless lösning är. Och som sagt: oavsett så är det så jäkla rätt. Jag tänker att framtidens butiker automagiskt kommer att kunna flytta runt produkter efter slutdatum, för att på så sätt göra det ännu enklare för kunder att hitta de artiklarna.
Grocery stores in Poland will trial an AI pricing system for reducing food waste
After working on the system since 2016, Wasteless is about to trial its software with Metro, a company that operates 678 wholesale grocery stores in 24 countries globally.
S!NG låter dig spara arbetskopior av upphovsrättsskyddat material via blockkedja
Ett intressant upplägg: tjänsten S!NG vill använda blockkedjeteknik för att skydda upphovsrättsskyddat material. Så långt kanske inte helt nytt – det är ju lite det som är poängen med kryptopengar eller en NFT, att det bara kan finnas en ägare och alla är överens om vem det är – men S!NG tänker lösa det här ett steg tidigare i kedjan. Enter: möjlighet att spara arbetskopior av materialet. Alltså ladda upp, tja, utkast och anteckningar i olika format innan det ens kommit så långt att det har hunnit bli upphovsrättsskyddat material.
Varför skulle då någon vilja ladda upp arbetsmaterial hos en blockkedjetjänst istället för att luta sig mot alla de olika backuplösningar som redan finns? För att kunna få en publik tidsstämpel. Ifall någon senare kommer och säger att hen var först med något. Och ja, själva innehållet i det som laddas upp är bara tillgängligt för den som laddade upp det, förstås.
Huvudmålgruppen för S!NG är, som namnet antyder, artister. En lösning som på sikt skulle kunna funka som, tja, Time Machine. Alltså en autosparfunktion som är kopplad mot artistens S!NG-blockkedjekonto. Text, video, melodislingor, basgångar, what have you.
Tänkt att alltså främst lösa lägen när låtskrivare börjar jiddra med varandra. Men det här skulle förstås kunna användas även i andra sammanhang där någon form av immateriella rättigheter kan vara bra att tidsstämpla.
Blockchain startup S!NG wants creators to lean on NFTs to protect their intellectual property | TechCrunch
After a years-long crypto winter, it been the spring of NFTs, but as digital art prices sober up after an explosion in sales, blockchain founders are
Google kan spara 1 miljard dollar om året på att låta folk jobba hemifrån
Bästa sättet att snabbt förbättra ekonomin i företaget? Låt folk jobba hemifrån, tyligen.
Google is saving over $1 billion a year by working from home
Google is notorious for perks such as massage tables, catered cuisine and corporate retreats, which have influenced much of Silicon Valley work culture
Säkra din kryptovaluta med ditt fingeravtryck
Enligt uppskattningar ska 20 % av alla Bitcoin som har funnits vara borttappade. Antingen slängda på ett USB-minne du glömde att du hade Bitcoin på eller för att du har glömt lösenordet till din supersäkra förvaring. Med tanke på att Bitcoins totala värde just nu ligger och guppar runt 1 biljon dollar så innebär det alltså i runda slängar 200 miljarder dollar som drabbade människor svär över.
D’CENT verkar vara en pryl som ska lösa åtminstone lösenordsproblemet genom att lagra åtkomsten till dina kryptopengar via en lite dosa med fingeravtrycksläsare. Ditt fingeravtryck istället för ett lösenord som du riskerar att glömma bort (artikeln känns som en omärkt native-annons, men hej – in och läs om det är något du alltid har velat ha).
Oavsett så sätter D’CENT fingret på (hoho) en jätteutmaning för kryptovalutors möjlighet att slå igenom riktigt mainstreambrett: förvaringen av dem.
Numer finns det förstås bättre (beroende på hur du ser på saken) lösningar än att lagra Bitcoin för 400 miljoner dollar på en USB-sticka, inklusive tjänster som börjar erbjudas av etablerade ”vanliga” fintechspelare, som Paypal. Men det totalt decentraliserade grundtänket med en valuta som Bitcoin gör att det inte heller finns en garant som delvis kan försäkra mot, tja, stöld. Insättningsgarantier är inte heller riktigt grejen på kryptoscenen.
This first-of-its-kind smart wallet controls all your cryptocurrencies with your fingerprint
D’CENT is an advanced crypto hardware wallet that will keep all of your digital currency secure. It’s the first hardware wallet that uses biometrics.
Japan öppnar sitt första e-sportgym
Jamen det var väl självklart. Japan öppnar sitt första e-sportgym. En träningslokal för e-sportare, alltså. Lika självklart att den nya lokalen är delägd av ett kollektivtransportföretag.
För att inte tala om att Singapore har öppnat sitt första dygnet runt-öppna coworking-ställe för e-sportare.
Because e-sport.
Japan is opening its first ever esports gym in Tokyo, where people can book 3-hour slots at PCs and pay for coaching from professional gamers
Similar spaces have opened in Singapore and South Korea as the industry stands to surpass $1 billion in global revenue this year.
Ekonomi och finans
WhatsApp Pay återlanseras i Brasilien
Nytt litet steg fram för WhatsApp Pay – Facebooks pengaöverföringstjänst inuti chattappen, alltså. Nu öppnar tjänsten i Brasilien, som andra land efter Indien. Ja, eller egentligen ”återöppnas”. Brasilien var första landet som WhatsApp Pay blev tillgängligt i, men funktionen hann vara upp i ungefär 20 minuter innan landets finansiella tillsynsmyndighet tvingade tjänsten att stänga för att man inte var helt med på tåget med hur tjänsten var tänkt att fungera. Jag misstänker att Facebook inte ens bjudit in myndigheterna till plattformen, vilket förmodligen ledde till den reaktionen.
Oavsett blir det nu möjligt för brasilianska WhatsApp-användare att skicka pengar mellan varandra. En liten andel av dem, åtminstone. Likt i Indien ser det alltså ut att bli en rätt lugn utrullning. Och det är än så länge just bara P2P-transaktioner som är tillåtna. Brasiliens riksbank har ännu inte gett tumme upp till WhatsApp som betalplattform för företag.
Vi kan väl anta att det sistnämnda är på gång nu när WhatsApp Pay tillåts igen. Och det är en viktig del i Facebooks framtidsplaner. Det är ingen slump att WhatsApp Pay först lanseras i Brasilien och Indien. Två väldigt starka WhatsApp-marknader, men också två länder där Facebook hoppas kunna hitta morgondagens användare och, framförallt, kunder.
Facebook relaunches WhatsApp money transfers in Brazil
Facebook’s (FB.O) WhatsApp messaging service relaunched on Tuesday its transfer money services between individuals in Brazil, after it was blocked by the central bank nearly one year ago, Chief Executive Mark Zuckerberg said in a Tuesday video.
PayPals transaktioner översteg 1 biljon dollar på helårsbasis för första gången
I onsdags var det dags för betalningsplattformen PayPal att komma med sin kvartalsrapport. Och det blev ännu ett rekordkvartal. Dessutom bättre än Q4, traditionellt sett stora shoppingkvartalet i vår del av världen. PayPal hanterade betalningar för 285 miljarder, nästan 50 % mer än för ett år sedan. Det visar att 2020-dopingen av ungefär allt digitalt inte har avtagit än – ett mönster vi även sett på andra håll.
Det här innebar också att PayPal nådde ett annat rekord – och en imponerande milstolpe. PayPal har nu för första gången hanterat betalningar för över 1 biljon dollar rullande tolv.
Det är ganska prick dubbelt Sveriges totala BNP för 2020 det.
https://www.marketwatch.com/story/paypal-sees-record-earnings-volume-amid-sustained-e-commerce-surge-11620246188
Amazon drog in 44 miljarder euro i EU förra året men betalde 0 euro i företagsskatt
Hur mycket drog Amazon in på sin försäljning i EU förra året? 40 miljarder dollar. Hur mycket betalade Amazon i företagsskatt i EU förra året? 0 euro.
Ja, eller egentligen kanske det handlar om ett ännu större försäljningsbelopp. De 40 miljarderna är hur mycket Amazons Luxembourg-verksamhet har angett, den del som hanterar Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Polen, Spanien och Sverige. Per anställd i regionen betyder det 8,4 miljoner euro.
Inte nog med det: Amazon rapporterade dessutom en förlust på 1,2 miljarder euro, vilket innebar att Amazon fick 56 miljoner i ”tax credits” som de kan kvitta mot framtida (eventuella) vinsterr.
Handlar förstås om skatteplanering. Och är förstås i allra högsta grad lagligt (utgår jag ifrån).
Men vi kan väl anta att det här inte direkt kommer att göra EU mindre sugna på att beskatta de amerikanska jättarnas intäkter.
Amazon had sales income of €44bn in Europe in 2020 but paid no corporation tax
Despite lockdown surge the firm’s Luxembourg unit made a €1.2bn loss and therefore paid zero corporation tax
Verizon säljer internetpionjärerna Yahoo och AOL för totalt 5 miljarder dollar
Alla som var med under internets tidiga dagar lär ha varit i kontakt med Yahoo och AOL. Definitivt om du var amerikan. De båda företagen var dåtidens Google och Facebook och dominerade den uppkopplade världen rätt totalt – inte minst via sökmotorn Altavista och mejltjänsterna. Men sedan kom Google och Facebook.
Det ledde till ett ras à la Nokia för de båda jättarna. Även om Yahoo fortfarande är rätt stora i USA så är de numer spillror av sina forna jag. Sedan dess har företagen knuffats runt mellan olika ägare och nu är det dags igen.
Senaste ägaren, teleoperatören Verizon med Hans Vestberg som VD, har bestämt sig för att de inte längre är sugna på att ha kvar de båda företagen och varumärkena. 90 % av dem säljs nu för sammanlagt 5 miljarder dollar. I princip hälften av vad Verizon betalade.
Fun fact: Googles börsvärde är idag 1,5 biljoner dollar. Facebooks 900 miljarder.
Verizon To Sell Yahoo & AOL For $5 Billion After Buying Each For About $5 Billion
In 2015 Verizon bought AOL for about $4.4 billion while AOL was under Tim Armstrong’s leadership. Then in 2016, Verizon bought Yahoo for about $4.83 billion while Yahoo was under Marissa Mayer’s leadership. Now, in 2021, Verizon is selling 90% of both companies to a private equity firm for a total of $5 billion.
Värdet för Ethereum rusar, Bitcoin står för under 50 % av det totala kryptovalutavärdet
Ethereum fortsätter rusa i värde. Nu har kryptovalutan nått en ny milstolpe: 3000 dollar. Fortfarande… en bit efter Bitcoin, men upp betydligt mer: 325 % år jämfört med 95 % för Bitcoin.
Men inte bara det: det innebär också att Bitcoin nu står för mindre än halva värdet av all kryptovaluta som finns. Bitcoins totala andel är nu 46 %, ett rejält ras ned från runt 70 % i början av året. Ethereum har nu nått en kryptoandel på 15 % medan ”övrig”-kategorin har dubblat sitt värde till 36 %.
Visst, nu är Bitcoin-kursen rätt… volatil. Det här förhållandet kan alltså förändras rätt snabbt. Men det visar oavsett hur kryptovalutor blir allt bredare. Vi kan väl anta att en del av Ethereums framgångar också kan tillskrivas NFT-hypen, som är mycket kopplad till just Ethereum.
Ethereum breaks past $3,000 to quadruple in value in 2021
Cryptocurrency ether broke past $3,000 on Monday to set a new record high in a dazzling rally that has outshone the bigger bitcoin, with investors betting that ether will be of ever greater use in a decentralised future financial system.
Dogecoin-grundaren sålde alla sina dogecoins för att köpa en Honda Civic, nu är Dogecoin värt mer än Honda
Ha. Ännu en spilld mjölk-historia på kryptoområdet. Fast inte om borttappade eller för tidigt sålda Bitcoin den här gången, utan om Dogecoin.
Dogecoin började som ett meme som sedan blev en valuta som senaste tiden har nått ny rekordnivå. Lite mindre kul för Dogecoin-medgrundaren Billy Markus. 2015 sålde han alla sin Dogecoin för att köpa en Honda Civic. Nu är Dogecoin värt mer än Honda.
Dogecoin Co-Creator Sold All His Coins For Just Enough To Afford A Used Honda Civic In 2015 – Now DOGE Is Bigger Than Honda – Honda Motor Co (NYSE:HMC)
Dogecoin (DOGE), which hit an all-time high near the 45-cent level on Monday night, has now surpassed automaker Honda Motor Co.
Övrigt
EU klubbar ny lag som tvingar plattformar att ta ned terroristinnehåll inom en timme
I samband med EU:s upphovsdirektiv, som bland annat ålägger de stora onlineplattformarna ett större ansvar för det deras användare delar, så dök ett lite parallellt lagförslag upp: ett som slår ned specifikt på terroristinnehåll. I förra veckan röstades lagen igenom i EU-parlamentet och kommer börja gälla om ett år.
Lagen säger att plattformarna har max en timme på sig att plocka bort innehåll som klassas som terrorinnehåll. Det märks att EU har lärt sig av hela upphovsrättsdirektivdebaclet: en av de punkter som lyfts fram är att lagen inte innebär något ”generellt krav att övervaka eller filtrera innehåll”. Det innebär alltså att klockan startar när någon anmäler innehåll som terrorklassat. Undervisningsinnehåll, artistiskt innehåll och journalistiskt innehåll är uttalat undantagna..
Och precis som debatten runt upphovsrättsdirektivet och debatten kring det här lagförslaget så innehåller ovanstående drösvis med tolkningsutrymme. Och entimmeskravet riskerar förstås att slå hårdast mot mindre plattformar, eftersom exempelvis Facebook och Google haft uppladdningsfilter och modereringsrutiner runt den här typen av innehåll rätt länge.
Återstår att se vad det här kommer att innebära i praktiken. Inte minst den svenska lagen.
EU adopts controversial law forcing one-hour takedowns of terrorist content
The European Parliament has formally adopted a law mandating that internet companies take down terrorist content one hour after receiving an official notice. Critics worry the law will hinder free speech across the EU.
Skatteverket och Kronofogden nobbar Teams på grund av Schrems II-domen
Exakt vad innebär Schrems II-domen? Ja, det är inte helt klart än. Däremot innebär den att EU-domstolen underkände det datadelningsavtal som USA och EU hade. Det i sin tur gör att det rent formellt inte är tillåtet för företag och organisationer att använda amerikanska företags tjänster för att hantera användares (person)data, eftersom amerikanskt lagstiftning ger landet rätt att begära åtkomst till EU-medborgares data på ett sätt som inte är förenligt med GDPR.
Men vad blir konsekvenserna för företag och organisationer inom EU som ändå väljer att använda amerikanska tjänster fram till dess att EU och USA har enats om ett nytt avtal? Ännu mindre klart. Det gör att allt fler väljer att ta det säkra före det osäkra och sluta använda amerikanska tjänster. Eller inte börja använda dem. Som Skatteverket och Kronofogden.
Myndigheterna har så här långt kört Skype för internkommunikation. Då via egen serveruppsättning. Nu är det dags att uppgradera och då är förstås molnlösningar den givna vägen att gå. Men inte amerikanska Microsoft och dess Teams-tjänst. Anledningen är att de båda myndigheterna anser att de inte kan göra det just på grund av GDPR. Särskilt som de hanterar extra känslig personlig data. Dessutom är inlåsningseffekten del av beslutet – att gå Teams blir mycket att gå all in Microsoft.
Istället kommer de två myndigheterna nu att ”titta på andra lösningar”. Som att bygga något helt eget eller hitta nytt verktyg som går att sätta upp och driva lokalt. Eller kanske än mer troligt: att försöka hitta ett EU-företag som kan erbjuda en ersättningstjänst.
Meningsskiljaktigheten mellan EU och USA gällande datadelning handlar i grund och botten om synen på EU-medborgares data. USA anser sig ha rätt att få ta del av andra länders medborgares data om datan lagras av amerikanska företag, men EU och GDPR sätter helt stopp för det. Det handlar alltså om en väldigt svårknäckt nöt som kan ta ett tag att lösa. Frågan är alltså hur stor möjlighet det här kommer att innebära för EU-techföretag. Om EU-företag som kommer vara jättar om tio år alltså tar sina första riktiga kliv nu.
Daniel Melin on LinkedIn: PM om Teams | 307 comments
Idag har Skatteverkets och Kronofogdens PM om det går att ersätta Skype onprem med Teams som molntjänst beslutats. Nu är det bara att kavla upp ärmarna och… | 307 comments on LinkedIn
Huawei kan förlora 5G-kontrakt med italienska Telecom Italia
Motgångarna fortsätter för Huawei i Europa. Senast ut: uppgifter om att Telecom Italia, en av Huaweis största europeiska kunder, har sagt upp avtalet som gav Huawei uppdrag att bygga Telecom Italias 5G-nät. Gladast av alla lär Nokia vara. Från att ursprungligen ha varit Ericsson och Huawei som var påtänkta så blir det nu en helnordisk affär.
Så ja. Uppgifter och ännu inget bekräftat. Och det handlar alltså om att Telecom Italia som företag säger upp avtalet på eget bevåg – det handlar alltså inte om att Italien har gjort som Sverige och Storbritannien och förbjudit Huawei. Men precis det kan på sätt och vis vara värre.
Det anti-Huawei-mullrar även i andra länder runt om i Europa och jag skulle inte bli förvånad om fler kommer införa förbud eller begränsningar mot Huawei och kanske även andra kinesiska techbolag (Sverige förbjöd ju även ZTE). Men Telecom Italias drag visar att det kanske inte behövs: teleoperatörerna själva drabbas av beröringsångest. Via direkta eller indirekta USA-påtryckningar. Eller bara oro att man kan få svårt att få teknik och komponenter från USA om man hamnar i landets naughty-lista. Att Telecom Italia känner varåt vinden förmodligen blåser.
Tja, eller så vet Telecom Italia något om landets inställning till 5G-leverantörer som inte är publikt än.
Telecom Italia Said to Be Looking to Drop Huawei From Italy 5G Network
Telecom Italia is looking to cancel a contract with Huawei for supplying equipment to build part of the telecom firm's 5G network in Italy, three sources close to the matter said.
I slutet av förra året förlorade jag min far. Inte i corona som så många andra, utan som en följd av bland annat en demens som försämrades snabbt under andra halvan av året.
När jag började skriva den här texten satt jag i hans lägenhet. Nästan allt var som förut. Jag var omgiven av samma saker som alltid, men de var nu bara saker. Det som gav dem liv och mening fanns inte längre kvar. Nu var några av dem minnen, andra saker som behövde säljas och fraktas bort. När jag nu avslutar texten är jag nästan klar med allt. Åtminstone det praktiska som behövde göras. För första gången i mitt liv har jag inte längre en fast punkt i staden där jag föddes och växte upp. En konstig känsla.
För att inte tala om den känslomässiga berg- och dalbanan när sorgen oannonserat kan ramma dig som en skenande lastbil när, var och hur som helst.
Men förutom att jag förlorade en klippa och en vän som alltid har funnits där – även om jag sista åren blev förälder – så fick jag också upp ögonen för saker jag inte ägnat särskilt mycket tankar innan. Som hur många steg och handgrepp det faktiskt är i något så basalt som att brygga kaffe i en vanlig melittabryggare. Och hur svårt det blir att 14 mil bort förklara hur man laddar mobilen för någon som inte längre förstår skillnaden mellan en iPhone och ett skrivbord.
Det fick mig också att inse hur svårt vi fortfarande har att hantera döden. Eller rättare sagt: hur kort väg som digitaliseringen har kommit här. Saker som jag på teoretiskt plan visste redan innan, men så ofta så krävdes det egen erfarenhet för att polletten skulle trilla ned. Med ekande tyngd.
Inte så att jag är unik i det här. Eller att det inte redan har skrivits massor om det här redan. Men det kommer behöva skrivas och pratas betydligt mer om det här, fram till dess att åldrande och död blir lika naturliga delar av det digitala livet som det analoga.
Här är tre områden som måste digitaliseras.
1. Vi måste uppdatera synen på pensionärer
Varje gång som Svenskarna och internet eller andra undersökningar om människors internetvanor fördelade på alla åldersgrupper landar så har pensionärer, framförallt användare från 70 år och uppåt, senaste åren varit den snabbast växande användargruppen. Inte särskilt konstigt, med tanke på att andelen som aldrig har använt ny teknik är störst här. Då blir också tillväxten den snabbaste när alla andra redan är ombord.
För att de ska kunna lämna plattformen finns allt fler initiativ som går ut på att lära äldre människor hur man använder Bank ID, Facetime och Instagram. Fantastiska initiativ, förstås, men som också bygger på just att människor måste lära sig tekniken. Vi lägger en exkluderande lägstaribba och hoppas att de någon kommer att hjälpa dem som inte orkar ta sig över på egen hand.
Men som alla målgrupper och personas så finns det en hel hög olika individer. Vissa är mer techsavvy än en tjugoåring. Men det är inte det enda område där vi mentalt sitter fast i en gammal mall. Och även om exempelvis Svenskarna och internet har ett högre åldersspann för de ”äldre” så lever även där den numer lite obsoleta bilden av en massa gamla människor som en dag vaknar och upptäcker att det finns något som heter internet.
Visst finns det en hel del pensionärer som är för gamla för att någonsin ha kommit i kontakt med en dator, men med tanke på att internet i sin nuvarande form har sisådår 30 år på nacken så har sannolikt en majoritet av alla pensionärer inte bara rätt bra koll på mycket av hur internet fungerar – de har också färsk erfarenhet. Pensionärer kommer som bekant från arbetslivet. Det är också här en stor del av den ökande internetanvändningen bland pensionärer i stor beror på.
Med andra ord: Det handlar inte om en massa pensionärer som helt plötsligt upptäcker internet. Det handlar om en massa internetanvändare som helt plötsligt blir pensionärer.
Det här måste vi göra till normalläget när vi tänker på pensionärer och internet.
2. Tekniken måste kunna åldras med oss
I och med att sista tiden gick så fort för min far så bröt jag mot ungefär alla coronariktlinjer som fanns. Jag var hos honom varje eller varannan vecka. Jag hade inget val, eftersom stödfunktionerna inte var på plats och jag var nybörjare på vad och hur det skulle göras.
Men även om jag träffade honom ofta så insåg jag samma sak som många andra före mig – inte minst under pandemin: hur digitala hjälpmedel kan föra människor närmare varandra. Eller åtminstone delvis bli en väldigt bra ersättare när det inte går att träffas fysiskt. Det innebar att jag kunde ha daglig kontakt via telefon eller video nära nog varje dag med min far 14 mil bort. Men även hjälpa till med mer konkreta behov. Som att min faster ringde min far varje morgon och kväll för att påminna honom om medicinen fram till dess att det inte räckte längre.
Men så kom vi vi till den punkten när det blev allt svårare att hjälpa till. Och ens att ha kontakt.
Ganska länge innan vi kom dit hade jag frustrerats över iPhonens begränsade möjligheter att ställa in den (eller någon av de iPads jag ställt upp) till att fungera på ett bra sätt. Ett ”barnläge”, fast för andra ändan av livsspektrat.
Som att det inte går att skapa vettiga, låsta genvägar för att ringa eller starta videosamtal. Eller att det inte går att stänga av funktionen att alla appikoner börjar dansa om man råkar hålla fingret nedtryckt lite för länge. Frustrationen över att det inte går att koppla upp sig mot någon annans iPhone-skärm på ett enkelt sätt, som går med en dator. Småsaker, men som blev stora problem. (Här utgår jag från att Android har bättre möjligheter att anpassa. Jag hoppas det, åtminstone.)
Sedan blev det svårt för min far att förstå hur man svarar. Och sedan hur man laddar mobilen. Och om mobilen är urladdad så går det inte längre att ha kontakt.
Det gjorde att jag fick börja titta mig runt efter stationära telefoner. Telefoner som inte laddade ur. Och som hade färre saker som försvårade användningen än en iPhone eller en iPad med en fasttejpad strömsladd.
Nu var min far inte jättevass på teknik, men hade använt dator hyfsat avancerat i över tre årtionden. Mobil två årtionden. Smartmobil ett årtionde. Men nu blev saker som inte varit några som helst svårigheter tidigare allt större utmaningar.
Då finns det som sagt var alternativ. Som företag som tar fram enkla produkter för gamla eller funktionsnedsatta användare. Förstås fantastiskt att det här finns, men vad vi (som samhälle och företag som tar fram produkterna) då säger är: trist att sakerna du har använt har blivit för svåra för dig. Nu får du köpa något enklare.
Ett stigma. Att det är fel på användaren. Inte att det är ett fel och ett tillkortakommande hos tekniken.
Det måste vara tvärtom. Tekniken ska kunna åldras med sin användare. Ja, eller inte bara åldras utan också rätt långt kunna fortsätta vara sällskap när fysiska eller mentala förutsättningar förändras.
3. Döden måste bli digital
Ännu en fantastisk sak med digitaliseringen var att jag de sista åren i min fars liv kunde hantera nära nog hela hans ekonomi på distans. Tack vare att jag kunde lägga in hans Bank ID i en extra mobil så kunde jag betala hans räkningar, beställa medicin och förnya recept och andra saker där det krävdes identifiering för de fullmakter jag hade.
Så några dagar efter att min far hade gått bort och jag skulle gå in för att hantera en räkning som kommit så upptäckte jag att hans Bank ID hade spärrats. En av de första åtgärderna när en bank får information om ett dödsfall, tydligen.
Det här gjorde i sin tur att jag inte hade tillgång till hans bankkonton längre. Allt låst i väntan på bouppteckning, så så långt inga konstigheter. Visst, var lite bökigt att inkomna räkningar som skulle betalas behövde skickas in via pappersblanketter, men det var som tur var inte särskilt många (ja, eller för att göra det enkelt för mig själv så betalade jag det mesta via mina egna konton istället).
Betydligt värre blev det när jag skulle försöka göra saker som krävde identifiering. Saker där Bank ID fungerade utan problem tidigare. Men nu behövde jag fysiskt ta mig till banken 14 mil bort (en lokal sparbank) för vissa ärenden. Jag kunde inte ens få svar på hyfsat enkla frågor om hans konton eftersom jag inte hade möjlighet att identifiera mig.
I stort så skjutsades jag tjugo år bakåt i tiden för det mesta av den administration som krävs runt en bouppteckning. Inklusive att skaffa två signaturer som vidimering på vissa underlag i tider när man helst inte ska träffa människor man inte bor med.
Jag insåg med andra ord att döden fortfarande är väldigt, väldigt analog. Och då menar jag egentligen inte det som har med själva döden och begravningen att göra. Utan efterarbetet. Ironiskt nog så var just allt kring begravningen betydligt mer digital än efteradministrationen.
Och det stora problemet är att mycket av det som behöver göras av efterlevande automatiskt kan flyttas över. Men det går inte att ärva en identitet. En ID-handling.
Ironiskt nog känns det inte som ett så stort problem. Via Apoteket går det att få fullmakt för någon annan via det egna Bank ID:t. Borde rimligtvis inte vara en särskilt mycket större apparat att göra samma sak här. Att alltså flytta över någons identitet till en efterlevande, för att kunna göra så enkla saker som att ställa en fråga om en avliden persons tillgångar. Det mesta skrivs redan över rätt automatiskt, men själva utförande bygger fortfarande antingen på papper eller på att du fysiskt kan gå någonstans.
När vi förväntas göra allt online så måste vi också kunna göra allt online.
Tack för allt
Är det här oöverstigliga hinder? Nej, förstås inte. Och det är inte så att det inte löser sig redan idag.
Men det här är lägen och situationer i livet när det är ännu jobbigare att behöva skuggboxa mot tekniken. När saker som skulle kunna underlätta så mycket – med rätt små insatser – bygger ännu högre murar och hinder.
Det livslånga lärandet i all ära, men vi måste prata mycket mer om den livslånga tekniken.
Teknik som kan få oss att växa som människor, ta hand om oss och föra oss närmare varandra. I alla skeden av livet. Och efteråt.
Så att vi verkligen kan lägga tid på att umgås med och finnas för dem som betyder mest för oss.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier, Sök/SEO
- Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens, AR/VR
Mobilt
Google stryper möjligheten för appar att se alla appar i en mobil
På många områden jagar Apple Google. Google dunkar ur sig den ena nya och innovativa funktionen efter den andra som del av huvudtjänster eller som fristående produkter medan Apple i lugn och ro inväntar Googles nya funktioner och konsumentförpackar dem sedan för iOS. Men på ett område är det Google som jagar Apple. Eller rättare sagt: på ett område knuffar Apple Google framför sig: integritet.
Här kommer ännu ett område där Google nu begränsar vad appar kan göra. I och med nya användarvillkor för Google Play är det inte länger tillåtet för en att att få tillgång till en förteckning över alla andra appar i en mobil. Det är bara tillåtet om precis det är nödvändigt för ”en kärnfunktion i appen”.
Och… jag trodde att det här inte var tillåtet sedan länge. Precis det är ett sätt att ta fingeravtryck på en mobil. Med andra ord: resonemanget att alla appar har unika uppsättningar installerade appar, vilket i sin tur gör det möjligt att spåra unika användare – eller åtminstone unika enheter.
Vi kan med andra ord anta att det här är ännu ett försök från Google att (åtminstone försöka) framstå som att de värnar lika mycket om användarnas integritet som Apple.
Google Won’t Allow Apps to See Which Other Apps Are Installed on Your Device
Google is restricting apps’ access to the installed app inventory on an Android device. The permission will be given only if it is necessary for an app to undertake the core user-facing functionality.
Appekonomin hade sitt bästa kvartal någonsin Q1 2021
Minns ni för några år sedan? När responsivwebben kom och räddade oss från operativspecifika appar. När det räckte att göra en enda sajt som kunde anpassa sig till alla slags enheter? Det gick väl som bekant… lite sådär för one web fits all-tekniken. Nu kommer nya siffror från appanalysföretaget App Annie som bekräftar det som varit rätt givet i åtminstone fem år vid det här laget: appen som vi känt den sedan skiftet 00/10 tar en allt större del inte bara av tiden vi lägger i mobilen utan också av de pengar vi spenderar. Faktum är appekonomin enligt App Annie Q1 2021 hade sitt bästa kvartal någonsin.
Totalt la vi 32 miljarder dollar på och i appar förra kvartalet. Som vanligt omfattar App Annies siffror inte tredjepartsappbutiker, vilket gör att Android-spenderat i Kina inte är inkluderat – och det är sannolikt en rätt stort post. Siffran är alltså i praktiken sannolikt rejält mycket större.
En längre genomgång av senaste rapporten finns i länken, men två saker värda att uppmärksamma lite extra.
1. iOS står fortfarande för mycket större del av intäkterna (21 miljarder mot Google Plays 11 miljarder – även om som sagt Android-Kina inte är med). Men Q1 växte båda butikerna med lika mycket: 40 %. Tidigare har vi sett hur Android ligger efter intäktsmässigt, men växer snabbare. Intressant att se om den här trenden håller i sig.
2. 2020 var ett dopat digitalår och frågan nu kommer bli hur mycket som kommer att leva kvar, när världen börjar vaccineras och vi förhoppningsvis kan få ett slut på pandemin. Även om vi bara är ett kvartal in på 2021 så är det en viktig temperaturmätare att Q1 det kvartal som appomsatt mest. Ett kvartal som inte har en jul i sig, alltså. Men däremot ett kinesiskt nyår. Vi kan anta att det boostade siffrorna.
Men jul och kinesiskt nyår firas ju varje år. Så att Q4 och Q1 legat långt över tidigare år visar att tillväxten för appekonomin fortsätter i väldigt pigg takt.
Consumers spent $32B on apps in Q1 2021, the biggest quarter on record | TechCrunch
The pandemic’s remarkable impact on the app industry has not slowed down in 2021. In fact, consumer spending in apps has hit a new record in the first
Digitalisering
Amazon börjar erbjuda sin virtuella vårdtjänst Amazon Care till andra företag
Minns ni när Amazon var ett e-handelsbolag? Känns nästan som igår. Här är ännu en pusselbit i Amazons pågående resa bort från sina e-handelsrötter: virtuella vårdtjänster. Typ Kry och Min doktor, alltså. Vårdföretaget Amazon.
Själva initiativet i sig är inte helt nytt, Amazon har kört det i liten skala internt sedan tidigare. Nu rullas programmet ut som en förmån till alla anställda i USA. Men Amazon siktar också på att börja erbjuda tjänsterna till andra företag.
Amazon tänker alltså inte (än?) ta upp kampen med andra liknande tjänster för privatpersoner. Här handlar det alltså om att Amazon Care förpackas som en företagsprodukt och tänkt personalförmån.
Ett rätt typiskt Amazon-drag alltså: ännu ett exempel på hur de produktifierar en intern kostnadspost och gör den till en extern intäktskälla.
Jag har sagt det förut: den bransch som förmodligen behöver vara minst orolig för Amazons framfart är e-handlarna.
Insurance News
Get the latest insurance news on financial products that affect your life, pet, health, family, home, car, business, and property.
Vilka populära 2020-appar kommer klara övergången till det nya normala?
Det som för många var ett rejält skitkrisår var för andra det bästa året någonsin. Till den senare kategorin hörde mer eller mindre alla företag som underlättade vår vardag, såg till att vi kunde fortsätta jobba och som över lag gjorde tillvaron dräglig. I takt med att vaccinutrullningen börjar komma igång allt mer så ser vi också hur aktiemarknaden börjar flytta fokus från 2020-bolagen till 2019-bolagen – som man hoppas ska bli 2021-bolag.
Apptopia har tittat på hur det har gått för några av appar som 2020-rusade i USA och i Nya Zeeland och har kommit fram att appar som Amazon, DoorDash, Youtube, Pinterest, Snapchat, Zoom och Teams och konstaterat att de flesta av dem är stabila eller fortsätter öka. Utom Zoom och Teams. I Nya Zeeland, som kommit längre med öppnandet, är det ett rejält ras i användningen för de två senare.
Lite tidigt att lämna ut ett facit än, men det känns som rätt rimliga mönster. De två sistnämndas ras lär bero på att Nya Zeeländarna är tillbaka på det fysiska jobbet igen. E-handlandet upptäckte de däremot var rätt kalas även när man faktiskt får gå till affären och de mer privata sociala medierna är, tja, som sociala medier är mest. Som kanske behövs och används ännu mer just när man är fysiskt på jobbet…
En sak som kommer bli lite intressant att följa nu framöver är om vi kommer att se ljud ta över lite av Zooms och Teams roller. Slack meddelade bara häromdagen att de jobbar på egen Clubhouse-variant och det kanske blir mer av det under distansarbetande. Telekonferensen i mer 2020-uppdaterad kostym. För att vi har tröttnat på att fixa oss när vi jobbar hemifrån.
Pizza Hut bjöd alla som stängde av sitt wi-fi under Earth Hour på gratis pizza
Är det dags att uppdatera Earth Hour till 2020-talet? Pizza Hut tyckte det. I samband med årets Earth Hour, när världen uppmanas att släcka sina lampor under en timme, så kom Pizza hut med ett annat erbjudande till sina kunder: stäng av ditt wi-fi under en timme och få en gratis pizza.
Visst. Det är ju inte så att vi BARA måste släcka lampor under Earth Hour. Det är ett initiativ som handlar om att använda mindre el. Att släcka lampor är bara ett väldigt enkelt sätt att bokstavligen talat visa upp effekten.
Men 2021 så lär det vara en betydligt större tröskel att låta bli internet under en timme än att släcka lampor. Och just därför mer relevant som åtgärd.
Vän av ordning kanske då kontrar med att de flesta sitter med mobilen och att inte hjälper den totala elförbrukningen då om man stänger av sitt wi-fi. Men användningen av internet drar förstås el på andra ställen. För några år sedan läste jag någon som påstod att en enda googling motsvarar just en timme lysande lågenergilampa. Och under en internettimme så hinner vi med betydligt mer än att bara googla en gång…
Why Pizza Hut Asked Customers To Disconnect From WiFi For An Hour
For Earth Hour, Pizza Hut asked customers to turn off their WiFi for one hour in exchange for a free pizza.
Ekonomi och finans
PayPal gör det möjligt att ta ta betalt i kryptovaluta
PayPal knuffar kryptovalutor ännu ett snäpp närmare gemene man. Efter att förra året gjort det möjligt att använda PayPal för att köpa, sälja och lagra kryptovalutor så lägger PayPal nu till möjligheten att ta betalt i kryptovalutor (fyra stycken åtminstone, bitcoin, ethereum, bitcoin cash och litecoin). PayPal erbjuder alltså handlare en ny slags utcheckning som har stöd för det här.
Det kanske viktigaste i initiativet är att handlarna inte själva måste ha eller hantera någon kryptovaluta. Transaktionen växlas automatiskt över till en ”vanlig” valuta vid köpet. Alltså som när man köper på utländska sajter med svenska betalkort.
Precis det här är förmodligen behövs för det riktigt stora genombrottet. Det är fortfarande en rätt hög tröskel för en vanlig internetanvändare att ge sig ut på kryptoäventyr. Genom att mer eller mindre jämställa kryptovalutor med vanliga valutor – och eliminera behovet att alla inblandade måste ha egna kryptoplånböcker – så handlar det i slutet av dagen om pengar. I den valuta som kunden har eller föredrar.
Gränslös handel och gränslös betalning, alltså.
https://www.coindesk.com/paypal-to-start-letting-us-customers-to-use-their-crypto-at-checkout-report
TikTok-ägaren Bytedance kan nu vara värd 250 miljarder dollar
TikTok-ägaren Bytedances fjolår var 2020 i ett nötskal – i ett och samma företag. Det var både ett bedrövligt år och Bytedances bästa någonsin. Bedrövligt på grund av förbudshot och försäljningsförhandling med en pistol mot tinningen i USA och ett faktiskt förbud i TikToks fram till dess största marknad Indien. Å andra sidan användes TikTok mer än någonsin och den kinesiska verksamheten sprutade ur sig pengar.
Och det verkar vara det senare som investerare tagit fasta på. Indien – visst, trist, men intäktsmässigt en rätt liten marknad. Och med mindre hissyfitig president i USA ser det ut som att USA-förbudet åtminstone för tillfället är lagt på is. Det i sin tur gör att Bytedance nu kan vara värt 250 miljarder dollar. Och därmed världens överlägset största startup.
Obekräftade uppgifter, men med tanke på utvecklingen för andra 2020-företag är det inte alls orimligt. Det skulle dessutom innebära att värderingen har stigit med över 100 miljarder dollar bara senaste året.
Hur mycket är 250 miljarder dollar undrar du? 1 Netflix, 3 Snap, 5 Twitter, 5 Spotify, en tredjedel så stort som Facebook och Tencent, 40 % så stort som Alibaba, 4 gånger mer än vad Ever Givens fastkörning kostade världen och halva Sveriges BNP 2020.
https://bit.ly/3fNzzfk
Nya uppgifter om att Bytedance kan börsnotera Douyin – och värderas till 400 miljarder dollar
För några dagar sedan skrev jag om att TikTok-ägaren Bytedance via nya finansieringsrundor nu kan värderas till 250 miljarder dollar. Rejält mycket upp från värderingen det tidigare har talats om: 140 miljarder. Nu kommer nya uppgifter som säger att Bytedance kan vara på väg mot ännu högre värdering: 400 miljarder dollar.
Det är nya spekulationer kring Bytedance börsplaner som ligger bakom den nya uppskattning. Det har ett tag nu känts mest som ett ”när” Bytedance kliver in på börsen, snarare än ”om”. Två frågetecken har däremot varit ”var” och ”vad”. Alltså om noteringen kommer ske i USA eller i Kina och vad som faktiskt kommer att noteras – hela bolaget eller delar. Den delnotering som nämnts oftast är Douyin, alltså TikToks kinesiska systerapp. Det är förnyade spekulationer om en Douyin-särnotering som gör att bedömare tror att Bytedances värdering i så fall skulle kunna landa på milt sagt svindlande 400 miljarder dollar.
Fun fact: När Facebook börsnoterades 2012 var det till en värdering på 100 miljarder dollar.
https://pandaily.com/bytedance-said-to-consider-ipo-for-douyin-in-hong-kong-or-new-york-increasing-its-valuation-to-nearly-400-billion/
Visa kommer att börja tillåta kryptotransaktioner
Visa gör en Mastercard. Går ut med att de kommer att börja tillåta transaktioner med kryptovalutor i sitt nätverk.
Je, en kryptovaluta åtmistone: USD Coin. Inte USA:s officiella digitalvaluta (som ju inte finns än), men väl en valuta kopplad till just dollarn. En så kallad stablecoin, som genom sin koppling till en ”vanlig” valuta eller någon av de tillgångar som pengar vanligtvis knyts till blir lite stabilare till sin natur än helt frikopplade kryptovalutor som Bitcoin. Något som också gör dem lite enklare att hantera de vanliga köp som Visa vanligtvis hanterar, eftersom kursen ska vara lite mindre bipolär än exempelvis Bitcoin.
Det handlar alltså om ett test, i samarbete med krytoplattformen Crypto.com, så det kommer med andra ord inte gå att Bitcoin-köpa sin Tesla med Visa-kortet redan i morgon. Men att världens två största kort- och transaktionsföretag nu alltså har öppnat dörren lite på glänt gör att kryptovalutor är ännu ett steg närmare vardagsrummet.
https://www.reuters.com/article/us-crypto-currency-visa-exclusive-idUSKBN2BL0X9
Robinhood vill göra det möjligt för användare att köpa in sig tidigare i börsnoteringar
Robinhood arbetar på ny tjänst: möjlighet att köpa in sig tidigare i börsnoteringar.
Aktiemäklaren Robinhood blev känd för en bredare skara människor i samband med Gamestop-hysterin i början av året, när aktieaktivister i ett Reddit-forum använde framförallt just Robinhood för sitt handlande. Just den händelsen var på sätt och vis i linje med den filosofi som Robinhood baserats på från starten: att demokratisera aktiehandel.
Tittar man på styckpriserna för aktier i USA jämfört med Sverige så märks det att direktägande av aktier varit en folksport i Sverige på ett helt annat sätt än i USA. I USA är det inte alls ovanligt att en enda aktie i ett företag kan kosta tusentals eller till och med tiotusentals kronor. I Sverige så är antalet företag med aktiestyckpriser över 500 kronor inte jättestort. När en aktie börjar kosta över det så splittas ofta aktien i fler för att få ner priset.
Det var det här Robinhood ville förändra när de sjösatte sin sajt. Dessutom med låga eller inga avgifter vid köp. Och självklart med vettiga, mobilanpassade digitala tjänster för att göra sina affärer. Om man så vill: det som de svenska aktiemäklaruppstickarna gjorde vid millennieskiftet.
Och nu siktar Robinhood alltså på att ge fler möjlighet att komma in tidigare i en börsnotering – samtidigt som de finansiella institutionerna istället för att vänta på att aktien börjar handlas. Även här förekommer det med jämna mellanrum i Sverige, när mäklartjänster gör det möjligt för sina kunder att anmäla intresse att köpa in sig i en börsnotering.
Varför spelar det här roll? Därför att heta aktier studsar ofta snabbt upp från introduktionspriset. Vilket gör att privatpersoner ofta får betala långt mycket mer än utgångspriset när en aktie väl börjar handlas publikt. Robinhood tänker sig alltså, likt svenska mäklare, kunna ”tinga” en viss andel aktier som deras kunder sedan ska kunna anmäla sig till att köpa. Och i och med att en mäklare som Robinhood gör det skulle det alltså även kunna bli möjligt för svenska småsparare att kliva in tidigt i amerikanska börsintroduktioner (beroende förstås på hur eventuella tillstånd skulle se ut för en sån Robinhood-tjänst).
Och om man så vill är det här också, på sätt och vis, del av en större trend just nu – där NFT:er är ett av de senaste exemplen: närmare relationer mellan företag och privatkunder. Ett större intresse för att äga aktier direkt och inte bara via exempelvis en fond. Direct to consumer, även på aktiespararsidan.
Exclusive: Robinhood aims to allow users to buy into IPOs – sources
(Reuters) – Robinhood Markets Inc is building a platform to ”democratize” initial public offerings (IPOs), including its own, that would allow users of its trading app to snap up shares alongside Wall Street funds, according to people familiar with the matter.
Bankomater för Bitcoin blir allt vanligare i USA
En av de numer stora folksporterna är att försöka hitta en bankomat. Som tur var behöver man det sällan, men om man av någon anledning skulle behöva så påminns man om hur få som finns kvar. Här kanske vi har ersättaren: bankomater för kryptovalutor.
Det här börjar bli allt vanligare i USA. Möjlighet att köpa och sälja Bitcoin i en automat på stan. Eller ta ut i ”riktiga” pengar. Och det finns väldigt många fler än vad jag hade gissat. I januari i år ska det ha stått över 28 000 Bitcoin-automater runtom i landet.
Visst. Vi pratar USA, där kontanter är betydligt vanligare än här och där det är vanligare med ”the unbanked”, alltså människor som saknar basala banktjänster. Som kort och sparkonto. Som kanske dessutom har betydligt sämre internettillgång i sina hem.
Och visst. Kan absolut vara så att det vanligaste användningsområdet inte alls handlar om Bitcoin utan om att ta ut dollar, som i vilken bankomat som helst. Men det säger oavsett en hel del om nära mainstream kryptovalutor börjar komma.
Bitcoin ATMs are coming to a gas station near you
A new feature has appeared at smoke shops in Montana, gas stations in the Carolinas and delis in far-flung corners of New York City: a brightly-lit bitcoin ATM, where customers can buy or sell digital currency, and sometimes extract hard cash.
Övrigt
Årets upplaga av Apples WWDC-konferens inleds 7 juni
Ingen vår är komplett utan en utvecklarkonferens från Apple. Apple fortsätter sin obrutna svit på samma sätt som förra året: med en helt digital konferens (vilket innebär att vi precis som förra året kommer få förinspelade klipp med hysteriskt peppiga Apple-chefer). 7 juni är datumet som gäller för årets WWDC.
Oooooch som vanligt kan vi också roa oss med att leta detaljer i bilden som ackompanjerar inbjudan för att försöka lista ut vilka nyheter som Apple kommer att presentera. Så…. mer memojis? Mer AR? Ja, det är väl saker vi hade kunnat räkna ut oavsett.
Mer än något känns det som att Apple vill lyfta fram studentkodningstävlingen. Ja, och förstås en hommage till Craig Federighis cringeunderbara höjdpunkt under förra årets konferens.
I övrigt? Gissningar?
Apple’s Worldwide Developers Conference is back in its all-online format
Apple today announced it will host its annual Worldwide Developers Conference (WWDC) June 7 through 11, in an all-online format.
Ever Given Every Ywhere – kör fast en jättepråm precis var du vill!
Känner du att du skulle kunna göra ett lika bra jobb som kaptenen på Ever Given? Här är din chans! Nu kan du köra fast jättepråmen precis var du vill. Som… vid Västerbron i Stockholm!
Som Bernie, alltså.
Ever Given Ever Ywhere
Want to try more scale comparisons … not only the Ever Given but anything else? Try the new @bplmaps Insizeor tool! Why should the Suez Canal have all the fun? From the comfort of home you can get the Ever Given stuck wherever you want it.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier
- Del 2: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, IoT – internet of things
AI – artificiell intelligens
Vårdföretag hittade på sina kommunikationschef
Ha. Vilken är den billigaste anställda? Den som inte finns. Så verkar åtminstone företaget Vårdinnovation ha resonerat när de hittade på sin kommunikationschef.
Jag ska inte säga att jag har koll på detaljerna (eller rättare sagt: jag har typ ingen koll), men det verkar handla om en röra som involverar mutanklagelser i samband med upphandling. Oavsett så dök kommunikationschefen Sara Johansson hastigt och lustigt upp och började svara på frågor å företagets vägnar. Fast bara på mejl.
Och nu verkar det handla om att ”Sara” bokstavligen talat bara var ett ansikte som front för inhyrda konsulter som agerade krishanterare. Och bilden verkar dessutom vara AI-skapad.
En av baksidorna med den digitala tekniken: vem i hela världen kan man lita på?
Vårdinnovation hade en påhittad kommunikationschef
Efter SVT Nyheter Skånes avslöjande om oegentligheter vid upphandlingen av Vårdexpressen, hittade Vårdinnovation på en fiktiv person som kommunikationschef. Flera medier vittnar om att Sara Johansson var den som i mejl svarade på deras frågor.
Mobilt
Apple vinner delseger i Frankrike gällande iOS begränsning av appspårning
En delseger för Apple gällande den kommande uppdateringen av iOS. Den uppdatering som begränsar appars möjligheter att spåra användare kors och tvärs över internet. Publicister och annonsbolag anmälde Apple till Frankrikes konkurrensmyndighet, med argumentet att Apple sabbar konkurrensen. Nu har myndighetens utlåtande kommit: nu-uh.
Svaret konstaterar att Apples förändring inte verkar vara ”abusive” och att myndigheten inte kan ”ingripa bara för att det kan innebära negativ påverkan på företag i ekosystemet”.
Och, tja, det var väl egentligen det enda rimliga utfallet.
Apple behandlar alla appar lika och lämnar det upp till användaren att avgöra sin relation med respektive app. Och precis det talar såväl Facebook som övriga som beklagar sig över Apples tilltag ganska tyst om. Istället handlar det snudd på att rättigheten att spåra användare, även utan deras uttalade samtycke, är en mänsklig rättighet (ja, eller… företagsrättighet).
Det är därför som Facebook lyfter fram småföretagen som de som kommer att drabbas hårt av förändringen: de inser att de inte får särskilt många sympatipoäng genom att säga ”det här är dåligt för vår business”.
Men även då säger Facebook samma sak som publicisterna och annonsörerna i Frankrike: annonsplattformars rätt att spåra användare går före användares rätt att välja.
https://www.wsj.com/articles/apple-scores-legal-win-in-france-over-app-privacy-changes-11615971737?mod=djemalertNEWS
Apple börjar jaga utvecklare som försöker runda iOS nya appspårningsregler
I förra veckan skrev jag om att Kinas branschorganisation för annonsörer har tagit fram ett verktyg för att runda Apples kommande begränsning av möjligheten att spåra användare i annonssyfte. Då undrade jag hur Apple skulle ställa sig till det här – med tanke på att det handlar om den viktiga Kina-marknaden. Nu har jag delvis fått ett svar: Apple har skickat ut ”lägg ned”-mejl till appar som försökt komma in på Appstore med verktyget inbyggt.
Apples ändrade regler gör att användare som säger ”nej” till att bli spårade när en app frågar om lov inte längre kommer att dela iPhonens unika IDFA, som är tänkt att identifiera enheter just i annonssyfte. Kina har därför tagit fram lösningen CAID som mer eller mindre ska erbjuda samma slags data. Och det gillar alltså inte Apple (förstås).
Så långt inget konstigt. Men det här var bara första salvan i det som kan bli en hyfsad utdragen katt- och råttalek. Blir förstås än mer känsligt över att annonsörsammanslutningen (förstås) är backade av kinesiska staten. Man kan med andra ord gissa att det viktigaste skälet att kunna fortsätta spåra iPhones inte har med annonser att göra. Det i sin tur gör att det kommer bli intressant att se hur långt Apple är beredda att gå i en standoff med kommunistpartiet.
Apple Warns Chinese Tech Companies Not to Circumvent App Tracking Transparency Rules
Apple is cracking down on Chinese tech companies that are working on ways to get around upcoming App Tracking Transparency rules, reports Financial…
Kina förbjuder appar från att samla in för mycket användardata
Så är det dags för GDPR att göra Kina-inträde. Ja, nästan åtminstone. Senaste året har Kina skärpt tonen rejält mot techbolag och landets myndigheter (läs: det styrande kommunistpartiet) har slagit ned rätt hårt även på nationalklenoder som Alibaba och Tencent. Det har handlat om saker som att ta steg att konkurrensbryta upp techjättarnas dominans, men Kina har också tajtat till regelverket kring insamlandet av personlig information. I maj är det dags för landet att snudd på gå längre än EU.
Från och med 1 maj (det datumet är säkert ingen slump) så får appar inte längre samla in ”överdrivna mängder data”. Just eftersom landet har saknat någon GDPR-liknande lagstiftning så verkar det som att appar har gjort som företag här i väst (säg hej till, pfft, Facebook): dammsugit in så mycket som de bara har kunnat.
I Kina har appar på sina håll dessutom öppet bett om personligt känslig information. Nu har Kina presenterat riktlinjer för vad som är acceptabel datainsamling för ”39 vanliga typer av appar”. Och ja, det gäller även Tencents miniprogram – alltså de ”sajter” som företag kan bygga inuti Kinas största sociala plattform WeChat.
En av följderna som konstateras är att appanvändare kan få ”mindre relevant reklam” efter 1 maj. Känns det bekant?
Och så har vi förstås också det… väldigt ironiska i hela den här historien. Att det nu alltså är Kina som står upp för användarnas integritet och begränsar företags möjlighet att samla in för mycket data om sina användare. Vi kan anta att det regelverket inte gäller staten. Att det fortfarande är okej för regimen att vända in och ut på varje kines privatliv, när och var som helst.
Det i sin tur gör förstås att det här känns som ännu ett tecken på att Kina börjar komma på kollisionskurs med (främst) landets techgiganter. Att det alltså på riktigt börjar handla om en maktkamp. Eller rättare sagt: att kommunistpartiet, som till stor del har dopat bolag som Alibaba och Tencent till sina enorma framgångar via statliga stöd, nu börjar känna sig lite obekväma över utvecklingen. Att de inte riktigt gillar att det finns entiteter som är viktigare för Kina och kineserna än kommunistpartiet.
China to ban apps from collecting excessive user data starting May 1 | TechCrunch
Starting May 1, apps in China can no longer force users into providing excessive personal data, according to a document jointly released by a group of the
Digitalisering
PostNord gör det möjligt att köpa virtuella frimärken för fysiska brev
Det här gillar jag oproportionerligt mycket. När man (jag) tvingas skicka något på det gamla hederliga snigelpostsättet så uppstår alltid några problem. Kuvert? Frimärke? Nu vill PostNord åtminstone förenkla jakten på det sistnämnda: köp virtuella frimärken online som sedan kan användas på fysiska brev.
Du får helt enkelt en kod som du kan skriva på kuvertet på samma sätt som du skriver adressen.
Jag visste inte att jag har väntat VÄLDIGT länge på just en sån här tjänst.
Mathias Krümmel on LinkedIn: PostNord Sverige | 11 comments
Nu lanseras ett nytt sätt att köpa porto! Portokoder är en sifferkod som köps online och fungerar på liknande sätt som det fysiska frimärket. Den nya tjänsten… | 11 comments on LinkedIn
Ekonomi och finans
USA:s finansinspektion börjar tillämpa regler som kan sparka ut kinesiska bolag från USA-börserna
I går tokrasade kinesiska aktier noterade i USA och jag blev inte klok på varför. Nu har jag fått svaret. Det handlar om att SEC, ungefär USA:s finansinspektion, har börjat tillämpa ett nytt regelverk som klubbades i slutet av Trump-eran. Ett regelverk som är tänkt att tvinga kinesiska bolag att öppna böckerna för inspektion av amerikanska myndigheter. Straffet för bolag som vägrar tre år i rad är att bolaget avlistas från de amerikanska börserna.
Det här är något som Kina så här långt har tvärvägrat att göra. Argumentet, som det brukar vara i de här sammanhangen, handlar om nationell säkerhet. Och nu när USA alltså har börjat implementera reglerna så är det ytterligare ett bevis på att Biden kommer leverera på sina uttalanden om att vara fortsatt tuff mot Kina.
Regelverket kom till mycket som del i Trumps allmänna grinighet mot Kina, men även på grund av konkreta fall som att Luckin Coffee visade sig ha bedrägeriöverdrivit sina intäkter med mångmiljonbelopp. Ett sätt att alltså delvis skydda amerikanska investerare, på samma sätt som granskningarna mot amerikanska börsbolag.
Lär inte göra relationerna mellan USA och Kina särskilt mycket bättre. Och kan än mer driva på världens börstyngdpunkt från NYSE och Nasdaq till Hong Kong och Shanghai.
https://finance.yahoo.com/news/sec-starts-implementing-law-risks-161213457.html
Robinhood har ansökt om börsnotering
Ett av de stora januarisamtalsämnena var berg- och dalbanan för Gamestopaktien, där Reddit-forumet WallStreetBets gjorde allt de kunde för att driva upp aktiekursen. Tjänsten de använde för själva handlandet var Robinhood – som nu har ansökt om egen börsnotering.
De har däremot valt att göra en konfidentiell ansökan, vilket betyder att informationen i ansökan inte är offentligt tillgänglig. Vi får kort sagt vänta lite till innan vi får insyn i siffrorna.
Robinhood files confidentially to go public | TechCrunch
Today Bloomberg reported, and Axios confirmed that Robinhood has filed privately to go public. The well-financed Robinhood is an American fintech company
WeWork börsnoteras via SPAC
Ibland går det fort. Uppgifterna jag skrev om igår visade sig stämma. Nu bekräftas det att WeWork gör ett nytt försök att börsintroduceras. Den här gången via en SPAC, med BowX Acquisition.
En SPAC är ett bolag som skapas och börsnoteras enbart med syfte att köpa och/eller gå ihop med ett annat, onoterat bolag. I och samgåendet så börsnoteras även det onoterade bolaget. WeWork, i det här fallet. Ännu ett alternativt sätt att kliva in på börsen, eller ett sätt att försöka kringgå delar av den granskning som är del av en traditionell börsintroduktion? Meningarna går isår, kan vi säga.
Oavsett så är det förstås ett betydligt mer stukat WeWork som den här gången är tänkt för börsen. En värdering på 9 miljarder dollar, som är… något lägre än de 47 miljarder som låg på bordet hösten 2019.
No Title
No Description
Apple världens mest lönsamma bolag
När Apple för första gången knep platsen som världens högst värderade börsbolag så gjorde de det genom att passera ett oljebolag: Exxon. Sedan dess har Apple med några korta undantag suttit på tronen. I december 2019 blev Apple nedputtade till andraplatsen av ett annat oljebolag: statliga saudiska Aramco. Apple gick om igen en bit in på 2020 – och nu har Apple går om Aramco i ännu en disciplin: lönsamhet.
Tack vare att 2020 var 2020 så gick det väldigt bra för Apple, med ett vinst på nästan 60 miljarder dollar. På grund av att 2020 så gick det väldigt dåligt för Aramco. Olja var som bekant en av sakerna som världen behövde betydligt mindre av förra året.
Visst. Aramcos vinst hänger helt ihop med priset på olja. Kan säkert gå upp rejält igen. Men jag kan inte låta bli att tycka att det är väldigt bra varje gång det går dåligt för oljebolag. Eller åtminstone mindre bra (Aramco gjorde fortfarande en vinst på 49 miljarder dollar – så vi har en ordentlig bit kvar att gå.)
Saudi Aramco has lost the title of world’s most profitable company
After a pandemic year that slashed demand for fossil fuels, the state-run oil producer’s profits dropped 44% to $49 billion.
Övrigt
MacOS X fyller 20 år
Stora jubileer står på rad just nu. I söndags var det 15 år sedan Twitter såg dagens ljus och idag är det precis 20 år sedan den första versionen av MacOS X släpptes.
Det var ett operativ som rent tekniskt var ett stort steg för Apple, så det känns lite passande att det landade i princip samtidigt som ett nytt årtusende. Men det var också del i en större omställning för Apple. Efter ett krisande nittiotal var ett nytt modernt operativsystem basen för en generation framgångsrika konsumentdatorer.
Nästa stora skifte kom nästan ett årtionde senare, när iPhonen fick sitt breda genomslag och Apple gick från att vara främst datortillverkare till att bli ett mobilbolag. Och så förra året, när det är dags för tvåtusentalets tredje decennium, så kom ytterligare ett. Den här gången – om man så vill – efterträdaren till hela OSX-plattformen i och med Apples första egna datorchip.
Inser att jag hade glömt de randiga Finder-fönstren och menyraden. Det jag däremot inte har glömt är: åherregud vad uselt OSX var när 10.0 släpptes. Första och hittills ända gången jag gått tillbaka en operativgeneration. Fick datorn att gå långsammare än sirap i kvicksand. Som tur var fick Apple ordning på benföringen i och med OSX 10.1. Resten är förstås historia.
Today Marks 20 Years Since Mac OS X First Launched
On March 24, 2001, a Saturday, Apple began allowing customers to purchase Mac OS X, the successor to the classic Mac OS. The first version of Mac OS…
Datorversionen av Google Chrome får realtidstextning av alla ljudkällor
Väldigt bra grej från Google. Chrome får nu den realtidstextning som först dök upp i företagets egna Pixel-mobiler och som sedan dess har dykt upp på fler och fler ställen. Nu kommer funktionen alltså till Chrome – eller rättare sagt till dator-Chrome.
Gå in på en sajt med funktionen aktiverad och låt Google texta alla ljudkällor den upptäcker (även ljud i video, alltså). Försöka texta, åtminstone. Det är just nu bara engelska som gäller. Men vi kan hoppas (och jag utgår från) att fler språk kommer. Även om svenska kanske inte är… först i kön.
Huvudmålgruppen är förstås användare med hörselnedsättning, men såna här grejer är perfekta även för såna som jag som i princp alltid lyssnar på musik.
Chrome can now caption audio and video
Live Caption on Chrome lets you caption media with audio on your browser in real time.
John Cleese auktionerar ut en teckning på Brooklyn Bridge som NFT
Det går snart fortare att räkna upp alla som INTE säljer något som en NFT. Alltså som ett tänkt unikt exemplar av ett digitalt föremål. Nu är det dags John Cleeses (eller Unnamed Artist, som han är mer känd som) tur att prova kryptolyckan. En ritad teckning föreställande Brooklyn Bridge. Utropspris 100 dollar för Unnamed Artists första NFT-alster. Men kan du inte hålla dig går det bra att slå till direkt för det facila priset 69 346 250,50 dollar. Bara 69 millar!
För, ni vet. Always look on the bright side of life. Även när du auktionerar ut en NFT.
John Cleese has an NFT bridge to sell you for $69.3 million
Comic John Cleese of Monty Python’s Flying Circus is selling an NFT for his drawing of the Brooklyn Bridge. Bidding started at $100, but it’s now up to around $36,000. He’ll sell it to you outright for $69.3 million.
isthatshipstillstuck – sajten som svarar på viktigaste frågan just nu
ÄNTLIGEN har någon gjort en sajt som svarar på den här frågan. Sitter den där lilla jollen i Suez-kanalen fortfarande fast?
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier, Sök/SEO
- Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens, AR/VR, Bekvämlighetsekonomin
Mobilt
Google sänker Google Play-avgiften till 15 % för de flesta apputvecklare
På en hel massa områden (som sök, kartor, digitala assistenter) så leker Apple Följa John med Google. På andra områden är det tvärtom.. De kan enklast sammanfattas med: integritet. Saker som att blocka tredjepartskakor i webbläsare. Här kommer en sak till: Google gör nu som Apple och halverar avgiften i sin appbutik.
15 % istället för 30 % är det nu alltså som gäller. Och likt i Appstore kommer de flesta apputvecklare därmed att gynnas och likt Apples initiativ går gränsen vid årliga intäkter upp till 1 miljon dollar. Men det finns en rätt stor skillnad i hur de båda företagen hanterar vilka som kvalar in i avgiftssänkningsprogrammet.
För Appstore gäller numer att alla utvecklare som har årliga Appstore-intäkter under 1 miljon dollar betalar 15 % i avgift. Över 1 miljon dollar är det 30 % som gäller. Google har istället valt att det är årsintäkter upp till 1 miljon som får avgiftssänkningen, oavsett utvecklare. Alla intäkter över 1 miljon dollar under samma år får 30 %-avgiften.
I båda fallen kommer de flesta apputvecklare aldrig behöva betala 30 % i avgfit. Och i båda fallen är det förstås de utredningar och stämningar mot Apples och Googles dominans som just nu pågår både här och i USA som är anlednigen.
Google will reduce Play Store cut to 15 percent for a developer’s first $1M in annual revenue
Google is changing its Play Store policies: starting on July 1st, developers will only pay a 15 percent fee on their first $1 million in Play Store sales each year, instead of the previous 30 percent.
Appstore har skapat 1,7 miljoner miljoner jobb i EU – enligt Apple
Kors i taket. Apple har släppt något så ovanligt som detaljerade siffror kring Appstore. Som att Appstore har skapat 330 000 jobb i Storbritannien och 1,7 miljoner i EU. Ja, eller Appstore ”supports” åtminstone så många jobb. Plus att vi får veta att Appstore så här långt har genererat 3,6 miljarder pund, 22 % mer än för ett år sedan.
Apple släppte något liknande för första gången under förra året, där de berättade hur bra de var för EU:s arbetsmarknad. Facebook och Google gjorde detsamma. Framförallt lyfter de tre bolagen fram den företagskategori som kärleksbombades sönder under 2020: småföretagen. I Apples fall vilken succé den nya intäktsfördelningsmodellen för Appstore är, den där Apple kapar avgiften de tar ut för alla transaktioner från 30 % till 15 % för alla företag med en årlig omsättning under 1 miljon dollar.
Det är givetvis ingen slump att Apple går ut med det här medan de grälar med EU om vilken skatt företaget ska betala i EU. Eller att EU har börjat konkurrensgranska Apple på riktigt. Eller att Apple bråkar med inte minst Spotify och Epic Games på båda sidor om Atlanten. På samma sätt som att det var en slump att Facebok och Google gick ut med sina sifferkavalkader i samband med liknande EU-genomlysningar av techjättarnas dominans.
UK iOS app economy has a breakthrough year, grows to support 330,000 jobs
UK developers are flourishing on the App Store, which is up more than 10 percent in jobs supported over the past year.
Kina har tagit fram ett verktyg för att runda Apples stopp mot spårning av appar
Ibland känns det som att hela annonsvärlden just nu springer runt i panikcirklar eftersom Apple, enligt annonsföretag, är på väg att döda annonsverksamheten som vi känner den. Anledningen är förstås den kommande iOS-uppdateringen som kräver att appar ber sina användare om lov innan de börjar spåra dem. Det gäller iOS överallt. Även i Kina. Men Kina har gjort mer än bara gnällt: de har hittat på ett sätt att runda Apples stopp mot appspårning.
Istället för att förlita sig på iPhonens IDFA, den unika enhetsidentifieraren, så har Kinas annonseringsbranschförening CAA tagit fram verktyget CAID. Om en användare säger nej på appfrågan om de går med på att bli appspårade så kan kinesiska appar istället ha CAID som backuplösning.
Så Apple kan alltså sparka ut alla CAID-appar eftersom de bryter mot Appstore-regeln? Nja, tydligen lutar sig CAID mot något kryphål i och med att den inte ”unikt” ska identifiera användaren. Vilket… på sätt och vis väl stämmer eftersom IFDA spårar en enhet och inte en individ. Men, well…
Och vi kan nog anta att Apple nog inte kommer slå ner på det här eftersom det verkar som att de stora techbolagen i Kina är med på CAID-tåget. Att Apple alltså även i det här fallet gör undantag för Kina, i och med att det är en så viktig marknad.
Vi kan dessutom gissa att den främsta anledningen till att Apple kommer att se mellan fingrarna är att CAA är ”statligt backad”. Läs: är kinesiska staten. Att bråka med CAA är alltså att bråka med det mäktiga kommunistpartiet.
Och det i sin tur leder mig osökt in på tankespåret att det nog kanske inte riktigt är möjligheten att annonsspåra som är det absolut viktigaste med CAID. Något som Apple säkert också ser mellan fingrarna om.
TikTok wants to keep tracking iPhone users with state-backed workaround
They want to keep tracking iPhone users with solution created by state-backed group.
Huawei börjar kräva in royalties från Apple och Samsung för 5G-patent
För ett par år sedan hette det på sina håll att Samsung tjänade mer pengar per såld iPhone än per såld Samsung-mobil. Anledningen? Att vinstmarginalen för de komponenter, främst skärmar, som Samsung sålde till Apple var större än den för Samsungs egna mobiler. Nu känns det som att Huawei kan vara på väg att göra lite samma sak.
USA:s svartlistning gör att Huawei börjar få rejäla problem med sin mobilverksamhet, bland annat för att de börjar få svårt att få tag i de komponenter som behövs. Men Huawei sitter tydligen på världens största samling 5G-patent. Och nu tänker Huawei att de patenten ska börja intäktsjobba. Mer specifikt så vill Huawei få in löpande licensavgifter per såld 5G-mobil som innehåller Huawei-patent.
Och det i sig leder till en rätt intressant frågeställning: hur ställer sig USA till det här?
Inte nog med att USA har förbjudit amerikanska företag från att göra affärer med Huawei, precis som här hemma i Sverige så är det numer olagligt att använda Huawei-teknik i amerikanska nätverk. Vilket också innebär befintliga komponenter, som nu måste bytas ut.
Men teknik som baseras på patent från Huawei? Och att Apple, och andra amerikanska företag som använder 5G-teknik med Huawei-patent, betalar pengar till Huawei? Hade Trump fortfarande varit president så hade det räckt för en mindre meltdown. Kanske inte riktigt lika illa nu, men relationen till och synen på Kina är fortfarande… rätt skakig.
No Title
No Description
Domstol ger Xiaomi tillfällig respit mot USA-förbudet
Det verkar gå lite sådär för USA:s försök att stoppa kinesiska företag med olika argument som har den nationella säkerheten som gemensam nämnare. USA har förlorat i varenda domstolsförhandling som handlat om förbud mot TikTok och WeChat och nu kommer ännu ett nederlag: en domare har gett kinesiska mobiltillverkaren Xiaomi tillfällig respit.
I Xiaomi-fallet handlade det inte om ett förbud mot försäljning av produkter utan ett försök att göra det olagligt för amerikaner att ”investera i företaget”, med motiveringen att Xiaomi har nära kopplingar till den kinesiska militären. Dessutom skulle de amerikanska individer eller företag som redan har investerat i Xiaomi tvingas sälja sina andelar.
Men nu har en domare, likt i TikTok- och WeChat-fallen, alltså tillfälligt skjutit upp förbudet som var tänkt att kicka in den här veckan. En storseger för Xiaomi, trots den tillfälliga karaktären, eftersom domarens motivering till utslaget var att Xiaomi sannolikt skulle vinna en fullständig rättegång i frågan. Att det USA försöker göra alltså inte är förenligt med gällande lagstiftning.
Och det är milt sagt viktigt för Xiaomi. Förbudet mot Huawei börjar kännas på riktigt för Huawei. Att inte kunna erbjuda Googles appar eller få använda Google-Android gör deras mobiler… rätt svårsålda utanför Kina. Men problemen har nu också spridit sig till komponentsidan – att Huawei helt enkelt har svårt att hitta leverantörer som vill sälja till dem. Även företag som Samsung – som inte är amerikanskt. Anledningen är helt enkelt att USA-förbudet tvingar icke-amerikanska företag och andra länder att välja sida: Kina eller USA.
Kina är en ekonomisk supermakt, men i valet mellan dem och USA så lär Kina fortsätta dra det kortaste strået. Att se hur det här kommer att utveckla sig för Xiaomi.
Inte minst som att världens stora mobiltillverkare just nu kommer från tre länder: USA, Kina och Sydkorea. USA har alltså slagit undan benen på en kinesisk konkurrent och försöker nu med samma sak på en annan. Är det dags för Vivo och Oppo att börja oroa sig?
Xiaomi Shares Surge After US Court Suspends Investment Ban
Chinese technology giant Xiaomi saw its shares climb by 7% on Monday after a US court granted a preliminary injunction against a pending government ban.
Australiens konkurrensmyndighet har börjat titta på de förvalda tjänsterna i mobiler
Google har varit rätt mycket i fokus för Australien senaste månaderna i och med den helt nyklubbade lag som är tänkt att tvinga (i princip bara) Facebook och Google att betala australiska publicister för nyheter som aggregeras, delas eller läggs ut i deras plattformar. Nu har Australiens konkurrensmyndighet dragit igång något liknande det som USA är mitt uppe i: att titta på Googles dominans.
Ja, eller det är åtminstone det som den amerikanska stämningen mot Google handlar om: Googles dominerande ställning inom sök och att de skadar konkurrensen. Ett lite märkligt argument delargument från USA i frågan är att Google är förvald sökmotor i iOS. Något som kanske inte riktigt Google kan lastas för, kan man tycka. Visst, de betalar mer än någon annan för att få den platsen, men det är ju trots allt Apple som erbjuder möjligheten. Och tar betalt för nöjet att bli förvald sökmotor i våra iPhones.
Precis det har nu Australien börjat titta på. Ja, vilka tjänster som är de förinställda våra mobiler. Vilket alltså i praktiken främst drabbar Apple och Google. Det är liksom ingen slump att Apple allt mer öppnar för att byta de förvalda apparna (utom, intressant nog, förvald musiktjänst. Vilket inte minst Spotify har åsikter om).
Frågan känns inte längre som OM USA, EU och flera andra närmaste decennium kommer att tvinga fram förändringar i hur mobiloperativens verksamheter fungerar, utan HUR. Och hur omfattande.
Australia Eyes Consumer Impact of Google’s Default Search Engine Deal With Apple
The Australian Competition and Consumer Commission watchdog is eyeing a potential probe into pre-installed software and pre-defined ”default”…
Digitalisering
Atari startar eget kryptocasino
Videospelpionjären Atari fortsätter ta kliv på kryptospelområdet. Senast ut: ett kryptocasino. Förstås lokaliserat i Vegas. Ja, i Vegas City, alltså. Ett nytt speldistrikt i metaversat Decentraland. Ett virtuellt distrikt i en virtuell spelvärld baserad på kryptovalutan Ethereums blockkedja. Atari skriver dessutom ett virtuellt, tvåårigt hyreskontrakt.
Ataris senaste försök att tjäna nostalgipengar på sitt spelvarumärke sker i samarbete med ett annat spelföretag: Decentral Games. Och självklart spelar man för och kan vinna kryptopengar, närmare bestämt DAI, Decentralands lokala valuta MANA och Ataris egna.
Virtuella spelvärldar som är mycket mer än bara spel och kryptoteknik som används till mer än bara betalmedel. Två väldigt aktuella trender just nu.
Atari Says It’s Launching a Crypto Casino Based on Its Old Games
In a move that’s not at all desperate, Atari claims it will be launching an online casino in May. More specifically, an Ethereum blockchain casino built around ”Atari-themed games.”
Taco Bell släpper digital Taco-konst som NFT
Har Taco Bell släppt en egen NFT? Klart Taco Bell har släppt en egen NFT. En digital taco-NFT. NFTaco Bell.
Vad är det Taco Bell alltså har gjort? Släppt unika digitala föremål i begränsad upplaga via samma slags blockkedjeteknik som kryptovalutor som BItcoin använder. 25 stycken, närmare bestämt. Som sålde slut på en halvtimme.
Mycket funkar lika bra digitalt som i verkligheten, men mat är (än så länge) inte en sån sak. Det handlar istället om, tja, Taco-konst som nu alltså hittat 25 lyckliga ägare. Blev inte några 69 miljoner, som konstnären Beeple fick under sin auktion förra veckan, men intäkterna kommer oavsett gå till Taco Bells samhällsförbättrande fond. Välgörande ändamål, alltså.
Så visst handlar det om en PR-grej som del av marknadsföringen. Mer kul än någon riktig nytta. Men, tja, folk betalar ju big bucks för hamburgerkedjerelaterade samlarobjekt, så varför inte några med Taco-tema? VI kan nog anta att digitala auktioner med bara digitala objekt kommer bli väldigt vanliga om ett par år.
Taco Bell Issued NFTs for Digital Taco Art
Taco Bell jumped aboard the NFT bandwagon this week, releasing five pieces of ”limited” digital art on the blockchain. A quick primer for those unfamiliar with the latest fad sweeping t…
Ekonomi och finans
Stripe värderas till 95 miljarder efter ny finansieringsrunda
Som det spekulerades om för några veckor sedan har nu betalplattformen Stripe stängt en ny finansieringsrunda som ger företaget en värdering på 95 miljarder dollar. Lite lägre än de 115 miljarder det talades om, men fortfarande 2,5 gånger mer än vad Stripe var värderade till för ett år sedan. Som jämförelse är börsnoterade konkurrenten Square (ännu ett företag startat av Twitter-grundaren Jack Dorsey) just nu värt runt 110 miljarder.
Som artikeln konstaterar innebär det att Stripe kör om såväl leveranstjänsten Instacart som Elon Musks rymdföretag SpaceX enligt respektive bolags senaste värdering och blir därmed Silicon Valleys högst värderade startup.
Dessutom kliver Stripe förbi kinesiska Uber-konkurrenten Didi Chuxing, världsstörst på bildelningstjänster. Och frågan är om det stannar där.
Om vi inte bara tittar på startups utan onoterade techbolag överlag så innebär Stripes senaste värdering att de från och med nu är världens tredje största bolag i den listan. På topplatserna hittar vi kinesiskt: Alipay-ägaren Ant Group och TikTok-ägaren Bytedance, i den ordningen. Enligt de senaste värderingarna.
Men Ant Groups värdering lär ha kollapsat rätt ordentligt efter den inställda börsnoteringen och det smisk bolaget fick av kinesiska regleringsmyndigheter i slutet av förra året. Och även om Bytedance går som tåget på hemmaplan och även om TikTok flyger fram globalt – än mer nu när förbudshotet i USA åtminstone tillfälligt verkar vara pausat – så har också de sina problem. Som att TikTok och ett par av Bytedances övriga tjänster sedan i somras är förbjudna i Indien – landet som fram till förbudet var TikToks överlägset största marknad utanför Kina.
Jag tror att Bytedance värderingsmässigt har hämtat sig sedan USA-kaoset i höstas och lär ligga före. Men frågan är om Stripe inte också har gått om Ant. Det lär oavsett inte skilja mycket dem emellan.
Stripe hits $95B valuation, is now Silicon Valley’s most precious private company
Online payment platform Stripe became Silicon Valley’s most valuable private company with its latest funding round. The company announced on Sunday that it has raised $600 million from Allianz X, Axa, Baillie Gifford, Fidelity Management &a
Övrigt
Wikipedia börjar ta betalt av techjättarna för sin information
Det här har jag väntat på rätt länge. Ja, eller att techbolagen skulle börja betala. Men nu blir det istället tvärtom: Wikipedia, eller rättare sagt Wikimedia, kommer att börja ta betalt.
Fast inte av dig och mig som privatanvändare. Däremot kommer de senare i år släppa en betalversion av sitt API. Ett betal-API tänkt att ge Wikimedia betalt för den information som techjättar som Facebook, Apple och Google använder sig av i sina tjänster.
Nu handlar det inte om att Wikimedia kommer att dra ur pluggen om företag som idag använder informationen inte börjar betala. Det är helt okej att fortsätta köra gratisversionen. De som väljer betal-API:et kan få tillgång till snabbare uppdateringar, mer anpassade formateringar av dataflödet eller nya alternativ för att sortera och publicera innehållet.
Oavsett de behöver de nya betalfunktionerna eller inte så utgår jag från att ungefär precis alla kommersiella företag och tjänster som använder sig av Wikipedia väljer att betala. Även om de redan stöttar Wikimedia ekonomiskt på andra sätt.
Wikimedia will launch a paid service for big tech companies
The Wikimedia Foundation has announced Wikimedia Enterprise, a paid upgrade to Wikipedia’s existing API, which is used in products like Google search, Amazon’s Alexa, and Apple’s Siri.
Lagförslag i USA kan låta publicister gå samman i förhandlingar med techplattformar
Stora delar av världens regeringar – åtminstone de i västvärlden – verkar vara rörande överens om att techjättarnas dominans och inflytande måste begränsas. Ett delområde där samsynen är stor är att de traditionella publicisternas roll ska stärkas. Åtminstone vad gäller deras annonsintäkter. Att techplattformarna alltså ska dela med sig av annonsintäkterna (i andra sammanhang, som mediers oberoende och skyddet för yttrandefriheten, så verkar samsynen vara lite mer… spretig). Det handlar inte så mycket OM techplattformarna ska betala publicister utan om HUR. Här är ännu ett lagförslag på området, den här gången från USA.
Det aktuella förslaget ska ge publicister rätt att gå samman för att skapa en starkare, gemensam front mot techjättarna vid förhandlingar. Under fyra år ska konkurrenslagstiftningen pausas så att publicister inte ska riskera att drabbas av kartellutredningar.
Det i sig känns som en… väldigt intressant lösning (vad händer när avtal ska omförhandlas om fem år?) Men det kanske mest intressanta är att ett avtal som en (stor) publicist lyckas förhandla sig till också ska gälla för alla andra. Vilket… känns än mer intressant.
Till skillnad mot den liknande lag som precis klubbades i Australien så verkar det inte heller finnas något tvingande incitament. Om inga avtal nås inom de fyra åren så händer ungefär ingenting.
Men det sista handlar nog om att USA:s grundlag annars hade fått kortslutning. Att USA alltså inte kan tvinga företag att komma överens om ett avtal (däremot en helt annan historia om det handlar om ett kinesiskt företag…). Och logiken lutar sig förmodigen mot att alla de stora innehållsplattformarna håller på att sluta ett antal separata nyhetsavtal med publicister för att fylla sina egna tjänster med mer innehåll. Tanken skulle alltså kunna vara att ett sådant avtal också skulle gälla andra, mindre publicister.
Tror jag. Lite… oklart. Som all lagstiftning på området. Och för den delen techjättarnas egna iniativ.
Att se hur långt den här lagen går. Det som talar lite till lagförslagets fördel att det, hör och häpna, backas av både demokrater och republikaner.
Google May Have to Negotiate Payment for US News Publishers
A bipartisan bill may open the door for negotiations between US news publishers and big tech companies like Google and Facebook.
Substack Pro ger nyhetsbrevsskribenter ett års förskottsbetalning
Vi vet ju alla att nyhetsbrev är väldigt svarta just nu (både Twitter och Hubspot har köpt nyhetsbrevstjänster senaste året och det spekuleras i att Facebook håller på att bygga en egen). Det verkar vara ett lämpligt tillfälle att levla upp sitt game tycker en av de stora nyhetsbrevsplattformarna: Substack (som Twitter först ville köpa). Nu gör Substack som så många av de stora innehållsplattformarna: de börjar betala nyhetsbrevsskapare. I förväg. (Ja, eller de har gjort det ”ett tag”, men det är först nu de går ut med att programmet faktiskt finns.)
Det nya initaitivet, Substack Pro, bygger på att Substack ger en ny skribent ett belopp tänkt att täcka det första året så att de ska kunna jobba heltid med att etablera sitt nyhetsbrev. I gengäld så går skribenten med på att Substack får ta 85 % av alla intäkter under uppstartsåret. Från år två och framåt snurrar bordet runt: ingen garanterad summa, men däremot så får skribenten behålla 90 % av prenumerationspengarna.
Och ja, man måste förstås kvala in för att få vara med i Substack Pro. Som Substack konstaterar: de baserar urvalet på affärsmässiga kriterier. Vilka skribenter har bra track record och vilka ser ut som att de har tillväxtpotential? Men även vad de skriver om och hur täckt det området redan är.
Det känns som att nyhetsbrev just nu håller på att genomgå samma transformation som podden och olika former av liveinnehåll redan har gjort senaste åren: nytänkt kring produktifieringen av formatet i sig. Nya sätt att utveckla nyhetsbrevet som koncept och sätten man kan tjäna pengar på skrivande. Lär bli än mer av den varan i takt med att de stora techplattformarna dunkar ut sina egna (ja, eller gör vad de nu har tänkt göra med tjänsterna de har köpt).
Why we pay writers
The thinking behind Substack Pro
Amazons annonsverksamhet kan dra in mer pengar än AWS
En intressant tankevända kring Amazons-intäkter. Mer specifikt intäkterna från Amazons annonsverksamhet. Som kan vara betydligt större än vad Amazon har gett ledtrådar om.
Nu handlar det om hyfsat vilda spekulationer i artikeln. Åtminstone spekulationer baserade på gissningskattningar och jämförelser med Googles annonsmarginal. Men om vi nu hoppar på tankeexperimentet så är hypotesen att Amazons annonsdel skulle kunna ha vinst i nivå med molntjänsten AWS – det som alltid lyfts fram som Amazons stora vinstmaskin. Det är dessutom en verksamhet som växer snabbare än AWS, som har börjat tappa lite fart i takt med att marknaden mättas och att konkurrensen hårdnar.
Amazon har redan tidigare bedömts vara USA:s tredje största annonsplattform så det här är i linje med det. Visst, vi pratar fortfarande om ett låååååångt avstånd upp till Facebook och Google, men det blir allt mer big business för e-handlaren.
Och just e-handeln är förstås fortfarande Amazons överlägset största intäktssegment. Åtminstone sett till omsättning. Vinsten är däremot betydligt lägre och en förlustverksamhet utanför Nordamerika. Avsaknad av vinst kan förstås förklaras med saker som satsningar och investeringar, men e-handeln är oavsett en verksamhet med rätt lövtunna marginaler.
Det, AWS och annnonsgissandet här ovan gör sammantaget att det blir allt tydligare att Amazons kringverksamheter inte handlar om att driva trafik till e-handeln. Det är e-handeln som ska driva trafik och intäkter till de övriga, betydligt marginalstarka områdena.
Are Amazon ads worth more than AWS? – Benedict Evans
Does Amazon make more money from ads than AWS? Quite possibly.
Tinder får snart tillgång till bakgrundskontroller
Ny investering av Match Group, bakom dejtingsajten med samma namn – och Tinder. Match har plöjt ned pengar i den ideella organisationen Garbo, vars verksamhet handlar om bakgrundskontroller. Nu kommer Garbos funktionalitet byggas in i Matchs dejtingappar – och Tinder är först ut.
Garbos tjänst är tänkt att ”proaktivt förebygga könsrelaterat våld i den digitala eran”. Garbos bakgrundskontroller handlar alltså att se om en potentiellt dejt förekommer i ”offentliga register och rapporter” vad gäller våld. Garbo ska kunna svara på på om någon har blivit arresterad eller dömd för något våldsbrott, om det finns besöksförbud utfärdat etc.
Handlar alltså om en funktion som har ett väldigt gott syfte (som visserligen blir lite mindre gott av att Tinder verkar göra det till en betalfunktion). Men jag ser framför mig högvis med potentiella problem. Nu utgår jag från att Garbos tjänst bara är aktuell för amerikanska användare – och frågan är om den hade fungerat i EU oavsett.
Tinder will soon let you run a background check on a potential date
Match Group is teaming up with Garbo to bring background checks to its dating apps, including Tinder. Users will be able to run a background check from the app on potential dates.
Kändishälsningstjänsten Cameo börjar med snabbleverans
Ni vet hur e-handlare just nu springer omkull varandra i att erbjuda snabbast leverans? (Vi kan väl hoppas att vi konsumenter kan få den pendeln att vända vad det lider.) Här kommer en tjänst till som hoppar på det tåget: kändishälsningstjänsten Cameo.
Cameo har samma slags affärsidé som svenska Memmo: köp en hälsning från en kändis. Och vi pratar alltså om en videohälsning, inte att kändisarna kommer hem och high-fivar någon i verkligheten. Via Cameo kan du köpa en hälsning från exempelvis OG-rapparen Ice-T: betala 450 dollar och få en shoutout från Ice-T inom en vecka.
Men om du inte kan vänta så länge? Nu har Cameo din rygg. Betala mer för snabbare leverans. Gå före i kön, alltså.
Och, tja, med tanke på att allt mer av det vi gör och köper är digitala tjänster och produkter så känns det fullkomligt rimligt att saker som olika lång leveranstid beroende på hur mycket du betalar kommer bli självklart även här.
https://www.tubefilter.com/2021/03/16/fans-can-now-pay-to-get-cameos-in-24-hours/?1
Atari lanserar plattform som gör det möjligt att skapa egna NFT:er
Atari, världens mesta pionjär inom video- och dataspel, har de senaste åren gjort… väldigt mycket annat än spel. Försökt att få snurr på värdet i varumärket på andra sätt, något som inte minst inneburit utflykter in i kryptovärlden. Här kommer ännu ett: Atari lanserar en plattform som gör det möjligt att skapa egna NFT:er.
Plattformen, som kommer till via ett samarbete med krypto-e-handelsplattformen Bondly, är tänkt att skapa en ny spelplattform: Atari Metaverse. En mashup mellan retro-Atari-spelnostalgi och kryptoteknik – som just NTF, formatet som är tänkt att använda för att skapa unika och begränsade exemplar av digitalt innehåll.
Men det är inte bara spel vi pratar om. Atari ser även att plattformen ska kunna användas av artister som vill skapa samlarmerch för sina fans. Merch som förstås köps med kryptovalutor, som Ataris och Bondlys egna.
Så det är alltså två stora trender som sammanfaller här: kryptolösningar för mer än bara betalmedel och spelplattformar som så mycket mer än bara spel. Som sociala medier på egen hand, där såväl marknadsföring som shoppande, videotittande och musikupplevelser är lika självklara anledningar som själva spelet att hänga där.
The new Atari Metaverse gaming platform will let creators mint and distribute NFT collections to fans – Music Business Worldwide
Atari inks strategic partnership with digital assets e-commerce platform Bondly to launch NFTs covering gaming…
Kina stryper användandet av Tesla-bilar på grund av oro för USA-datainsamling
Ha. Ni vet TikTok-förbudshotet i USA? Sprunget(ish) ur oro att kinesiska appar kan användas av regimen för att samla in data om amerikanska medborgare?
Well, two can play that game.
https://www.wsj.com/articles/china-to-restrict-tesla-usage-by-military-and-state-personnel-11616155643?mod=djemalertNEWS
Superpowered samlar alla dina videomöten i Macens menyrad
Hand upp alla som halvt panikartat har grävt bland mejl efter länk till ett videomöte som börjar om fem minuter? Grattis! Nu kommer Superpowered till din räddning (om du använder Mac – som vi väl alla gör, right?) Alla dina videomöten samlade i menyraden. Inklusive en knapp för att starta nästkommande möte.
Och ja, du får förstås också vänliga påminnelser strax innan mötet drar igång. Så länge som du kör Google Meet eller Zoom. Det är just nu de tjänsterna som är integrerade, men fler (som Teams) ska vara på gång.
Har absolut ingen aning om hur bra Superpowered är än, men det låter på beskrivningen i artikeln låter det rätt ace. Recension någon som har provat?
https://techcrunch.com/2021/03/10/superpowered-lets-you-see-your-schedule-and-join-meetings-from-the-mac-menu-bar/?8
Elon Musks nya jobb: Technoking
Ha. Elon Musk har ett nytt jobb: Technoking. Även Teslas CFO har uppdaterat sitt CV: Master of Coin.
Ja, det är duons nya officiella Tesla-titlar i myndighetsdokument som har lämnats in USA. Same-same jobbmässigt men different titelmässigt, alltså.
Och med tanke på att Tesla för bara ett par veckor sedan köpte Bitcoin för 1,5 miljarder dollar och att Musk överlag hypar kryptovalutor så fort twittertillfälle ges så är den uppdaterade CFO-titeln kanske rätt logisk. Bitcoins uppgång i år betyder att Tesla tjänat betydligt mer på sin kryptovaluta än bilförsäljningen hela 2020.
Så vi kan alltså uppdatera listan över saker som Tesla tjänar pengar på: elbilsrätter i USA, utsläppsrätter i Europa och Bitcoin. Plus lite bilförsäljning, som sidoverksamhet.
Elon Musk crowns himself ’Technoking’ of Tesla
Tesla CEO Elon Musk is now also ”technoking,” according to a recent filing with the US Securities and Exchange Commission. Tesla’s CFO Zach Kirkhorn is also changing his title to ”Master of Coin.”
Elon Musk har gjort en låt om NFT som han säljer som en NFT
Har Elon Musk gjort en låt om NFT som han säljer som en NFT? Klart Elon Musk har gjort en låt om NFT som han säljer som en NFT.
Elon Musk made a song about NFTs, and he’s selling it as an NFT
Elon Musk has a new track, and he says he’s selling it as an NFT.
Nytt lagförslag i Texas straffar företag som bojkottar fossila bränslen
Ny intressant undersökning. Visste ni att den populäraste låten i Texas är Chers ”If I Could Turn Back Time”?
Texas Lawmakers Want to Penalize Companies That ’Boycott’ Fossil Fuels
Don’t worry, helpless fossil fuel companies: Texas is coming to your rescue. Four Republican state senators introduced a bill last week that would prevent the state from doing business with any companies that ”boycott” the oil and gas industry.
Cryptoart.wtf visar klimatavtrycket för NFT:er (och har nu lagt ned)
Hur mycket kostar en NFT? Egentligen? Och då menar jag inte prislappen som sitter på själva produkten, utan den totala kostnaden. Inklusive kostnaden för miljön. Precis det gick att se via tjänsten cryptoart.wtf. En tjänst som redan har lagt ned, efter bara tre månader.
Anledningen till nedläggningen är att vissa tydligen har använt tjänsten för trakasserier. Jag tänker klimatskammande. Trist, men vi kan anta att det kommer fler liknande tjänster.
En NFT, alltså det som är tänkt som unika och begränsade exemplar av digitalt innehåll, fungerar i mångt och mycket som de kryptovalutor som de delar blockkedjeteknik. Inklusive att det är en väldigt energikrävande teknik för att skapa nya exemplar. Och för att verifiera transaktioner.
Och det här är förstås också något som skulle behövas inom fler digitala områden. Visa den faktiska klimatkostnaden att använda digitala tjänster. Och då inte vad det sparar jämfört med en fysisk motsvarighet (som att slippa flyga till ett möte) utan den faktiska kostnaden.
Som del i att få oss att inte bara reflektera över hur vi kan spara på planetslitaget i vår fysiska tillvaro, utan också i våra uppkopplade liv. (Som… det här inlägget…)
Popular Crypto Art Carbon Calculator Cryptoart.wtf Is Shut Down
Cryptoart.wtf, the popular crypto art carbon calculator that allowed us to see the real impact the NFT buying craze is having on our poor planet, is shutting down. Its creator, Memo Akten, stated that he decided to take the site down after information from it was used ”as a tool for abuse and harassment.”
Robert Downey Jr. och Mark Cuban har en toalettpappersstartup ihop
Såååå…. två ord jag inte trodde jag skulle se i samma mening. Trots 2020.
Toalettpapper. Startup.
Men det är precis vad Cloud Paper är. En startup. Som säljer toalettpapper. Visst, inget vilket tolettpapper som helst. Det handlar om bambutoalettpapper (och pappershanddukar), som ska slita mindre på planeten när det tillverkas.
Och Cloud Paper har inte bara skaffat sig mycket kapital, företaget har också skaffat sig en milt sagt tung skara investerare. Namn som miljardären Mark Cuban, Salesforce-grundaren Marc Benioff och Uber-VD:n Dara Khosrowshahi. Och Robert Downey Jr.
Jag ser fram emot reklamfilmen.
I. Am. Toilet man.
The toilet paper startup backed by Marc Benioff, Dara Khosrowshahi and Robert Downey Jr. now sells paper towels | TechCrunch
Cloud Paper, the startup whose bamboo toilet paper (and celebrity and billionaire backers, including Robert Downey Jr., Gwyneth Paltrow, Marc Benioff,
Zoom Escaper – smit från videomöten med hjälp av störningsljud
Börjar Zoom-utmattningen ta ut sin rätt? Skaffa Zoom Escaper! Ett tillägg som låter dig smita från videomöten genom att lägga till olika störningsljud så att folk inte längre vill ha med dig.
Zoom Escaper lets you sabotage your own meetings with audio problems, crying babies, and more
Had enough Zoom meetings? Free app Zoom Escaper will help you self-sabotage your next video call with audio problems and sound effects. Choose from crying babies, construction noises, unwanted echoes, and more to gift yourself with a reason to drop the call and pick up your life.