Övriga delar i sammanställningen
Del 1: Sociala medier, Sök/SEO
Del 3: Bekvämlighetsekonomin, Digitalisering, Mobilt, Ekonomi och finans, Övrigt
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Detaljhandel/e-handel
Amazon kan lansera ny livsmedelsbutikskedja
Ännu mer offlinebutikssatsning från Amazon? Åtminstone enligt uppgifter från Wall Street Journal. Enligt WSJ Kommer Amazon öppna matbutiker i flera amerikanska städer, kanske så snart som i slutet av året och början av nästa.
Butikerna ska inte vara del av Whole Foods-kedjan, utan vara fristående. De ska heller inte konkurrera med Whole Foods (vilket förstås hade varit märkligt). Istället för Whole Foods profil med hälsokost i premiumsegmentet skulle det nya konceptet istället vara mer vanliga livsmedelsbutiker med ett bredare sortiment.
Mat är förstås en vara där avståndet är extra viktigt. Både vad gäller offlinelägen och möjlighet att försörja e-handelsbeställningar. Walmart har sakta men säkert börjat få ordning på det här segmentet, inte minst genom att de har kunnat använda sin största fördel gentemot Amazon: sitt stora butiksnät. Amazon har alltså på det här området lite tvingats in i rollen som den som måste jaga ikapp, vilket gör att uppgifterna känns rätt trovärdiga.
Större fysisk närvaro handlar förstås inte bara om livsmedel. Ju fler platser som Amazon har där kunder kan hämta – och kanske ännu viktigare lämna tillbaka – beställningar, desto bättre för Amazons finanser.
Amazon skrotar Dash-knappen
Amazon Dash är död – länge leve Amazon Dash! Nu har Amazon gått ut och meddelat att företagets shoppingknapp inte längre går att köpa.
Vad är Amazon Dash, kanske någon undrar? Det var en fysisk knapp som kunde användas bara till en enda sak: tryck på den för att beställa det du behöver beställa. Och bara det.
När Amazon släppte sin Dash var tanken att vi skulle strössla våra hem med små dashknappar. Åtminstone där behovet kunde dyka upp. Tvättstugan, garaget, bilen. Ett tryck för att beställa en ny ranson tvättmedel. Samma som du alltid beställer. Allt annat är redan satt. Leverans och betalning sker på de sätt som är sparade i dit Amazon-konto. I praktiken var Amazon-knapparna dessutom gratis, eftersom du fick tillbaka pengarna vid ditt första köp via Dash-knappen.
I mångt och mycket nådde kanske Dash-knapparna aldrig någon större funktion bortom ”lite kul pryl” (även om de säkert hade ett gäng hyfsat flitiga användare). Men utan Dash så hade Alexa kanske aldrig träffat så rätt som den gjorde så snabbt. (Och Dash byggde förstås på Amazons massiva mängder shoppingdata.)
Det Amazon i princip från början satte som princip för sin röstsatsningar var att vi som kunder för det mesta alltid köper samma sak som vi alltid köper. Det här blir ännu mer påtagligt i röstinteraktioner. Vi vill inte få en drös följdfrågor och alternativ. Vi vill köpa flingor. Samma som vanligt. Med andra ord: virtuella röstfras-Dash-knappar. Och likt Dash-knapparna är det tänkt att vi ska ha Echo-enheter överallt så att vi alltid kan använda Alexa (och köpa grejer, förstås, även om vårt beteende inte riktigt nått dit än i de breda lagren).
I mångt och mycket kan just Dash-knappen, när historien skrivs, ha varit en av de viktigaste paradigmskiftesparenteserna. En fysisk pryl bortom datorer och mobiler, med ett helt annat gränssnitt, som gör att vi kan interagera kontextspecifikt med vår uppkopplade tillvaro. Nu har vi betydligt smartare sätt att åstadkomma samma sak, men grundtänket fanns redan där.
Så: Dash. Hatten av.
Alibaba i samarbete med Office Depot
Alibaba fortsätter att jobba sig in lite bakvägen i USA. Här kommer ytterligare ett drag lite liknande vad de har gjort tidigare: slår dig i lag med en amerikansk kedja för att slå sig in. Alltså samma sak som händer i Kina – fast tvärtom.
Kontorsprylsföretaget Office Depot är senaste Alibaba-kompisen. Alibaba får tillgång till Office Depots butiksnät, logistik och personal medan Office Depot drar fördel av Alibabas onlineplattform och globala inköpsnätverk. Alibaba blir alltså Office Depots e-handelsplattform. Målgruppen? Små och medelstora företag.
B2B-delen blir allt viktigare för Amazon, så det här innebär att de får ännu mer konkurrens på hemmaplan. Inte bara Walmart, alltså. Den nya kombon ger dessutom Alibaba tillgång till ett fysiskt butiksnät på amerikansk mark medan det det för Office Depot kan bli e-handelsräddning (och kanske ge lite ny energi till kedjans krisande butiker).
JD.com börjar sälja produkter via Googles shoppingplattform
I mitten av förra året investerade Google i kinesiska e-handelsjätten JD.com som en del av ett strategiskt samarbete mellan de båda företagen. En allians där även Tencent, företaget bakom Kinas måste-app WeChat, indirekt ingår. Förstås för att bygga upp en vallgrav mot Alibaba i Kina. Men även mot Amazon i andra delar av världen, främst USA.
Och nu kommer ett väldigt påtagligt uttryck för det här samarbetet just på Googles hemmamarknad. JD kommer att börja sälja produkter via Google Express (mer formellt handlar det om produkter från JD:s internationella sajt Joybuy). Initialt kommer 500 produkter kunna gå att köpa via Googles shopping-plattform. Ja, eller marknadsplats. Det Google framförallt tillhandahåller är egentligen en leveranstjänst à la Amazon.
Och ja, plattformen används också av ytterligare ett företag i ovanstående samarbetskonstellation: Walmart. Ett företag som också har ett samarbetsavtal med JD (ja, och även Tencent).
Hela upplägget med JD och Google är rätt skönt meta. En shoppingplattform som alltså väljer att sälja sina produkter via en annan shoppingplattform. Ännu ett exempel på att rida på lokala spelare snarare än att bygga upp egen närvaro från scratch.
Returkiosker – ett sätt att spara pengar och locka kunder till fysiska butiker?
Intressant koncept. Återlämningkiosker för butiker. Alltså där kunder som inte vill returnera köp kan göra det utan att blanda in butikspersonal. Eller ens gå in i butiken.
Amazon satsar mycket på att skaffa sig fysisk närvaro, en stor anledning till Whole Foods-köpet. Pratar vi färska livsmedel är det förstås extra viktigt med korta avstånd och kan man locka kunder till butiker för att hämta sin beställning är det förstås väldigt br. Men en minst lika viktig anledning lär vara att lämna tillbaka varor. Drop off ännu mer än pick up alltså. Och anledningen är förstås frakt.
Frakten är kanske Amazons jobbigaste utgiftspost. Kan man få kunderna att göra jobbet är det finemang. Men fortfarande kanske man föredrar hemleverans för exempelvis kunna prova kläder hemma. Man kan man få kunden att åtminstone själv lämna tillbaka varan kan man kapa rätt stor del av kostnaden.
Att göra det enkelt att lämna tillbaka (och få pengar i retur) satsas det betydligt mindre på än snabba och smidiga returer. Ryggmärgsreflexmässigt är det förstås lätt kontraproduktivt att göra det för enkelt att returnera. Men även det är en varumärkesbyggande kundinteraktion. Som, när kunden är vid butiken, skulle kunna spotta ur sig ett köp-nu-erbjudande vid återlämningsögonblicket.
Philadelphia förbjuder kontantfria butiker
Mmmmkay, det var… lite oväntat. Philadelphia har ett nytt förbud som träder i kraft 1 juli. Ett förbud mot… kontantfria butiker. Sucks to be you, Amazon Go, alltså.
Den nya lagen betyder bokstavligen talat det: butiker måste acceptera kontanter som betalmedel. Åtminstone i vanliga butiker (inte i parkeringshus eller hotell eller så). Det verkar dessutom som att New Jersey har klubbat ett likadant förslag (som ännu inte har passerat guvernören) och New York (av alla städer) har krafter som vill få till något liknande.
Mmmmkay.
Visst, nu är USA långt ifrån världens mest digitala land, men ändå lite oväntat. Men samtidigt som digitalnördryggmärgsreflexen blir en suckande gif så finns det trots allt bäring i det förespråkarna till lagförslaget hävdar. För vissa människor, the unbankables, är kontanter det enda sättet att kunna betala. Kontanter är också det enda sätt som (typ) inte lämnar spår efter sig.
Sen har vi förstås också det som kanske är det största problemet här hemma: äldre människor som helt enkelt inte klarar av den nya tekniken. Och rent krasst: kontanter är ett officiellt betalmedel. Blir dock inte lättare av att de som ska sitta på kontanterna inte vill att vi använder kontanter (eller ens kommer in i deras lokaler, om vi ska vara elaka).
Det är förstås lätt att raljera över en lag som i Philadelphia, men betalmedelshantering är en av de större digitaliseringsutmaningarna. För vissa människor extra mycket.
Strömmade medier/Prenumerationstjänster
Apple den enda musikströmningsjätten som inte motsätter sig höjda ersättningsnivåer för låtskrivare i USA
Fram till igår hade jag inte hört talas om The US Copyright Royalty Board, men det finns tydligen. Tre domare vars uppgift bland annat är att sätta de ersättningsnivåer som ska gälla för låtskrivare och rättighetsinnehavare i USA. I sitt senaste beslut, som om det inte slås ned i högre instans kommer att gälla de närmaste fyra åren, har instansen beslutat att höja ersättningarna rätt rejält. En ökning med 44 procent, eller från 10,5 till 15,1 procent av strömningstjänsternas intäkter.
Det ledde förstås till att Spotify, Amazon, Google och Pandora direkt lämnade in överklaganden och gick ut med ett gemensamt uttalande med hur det här kommer drabba alla inblandade negativt. Så långt rätt väntat och så det brukar vara.
Det som däremot var lite mer oväntat är att en av de stora spelarna i USA inte finns med i uttalandet och heller inte har eller, vad det verkar, kommer att överklaga: Apple. Apple har å andra sidan inte sagt något alls och de lär väl inte heller älska beskedet. Men det är ändå värt att notera att Apple har valt att ta ett annat spår i den här frågan.
Vi kan gissa att det fortfarande handlar om ett väldigt affärsmässigt beslut, snarare än altruism. Genom att visa att man är villiga att spela boll tänker Apple säkert att de kan få en konkurrensfördel gentemot innehållskaparna. Alltså i första hand de stora skivbolagen, men eftersom allt fler artister väljer olika typer av direktlicensieringsmodeller med strömningstjänster ser Apple säkerligen att den här typen av välvillighet kan ge pluspoäng i kanten på sikt även bredare.
Sen finns det förstås inget som hindrar strömningstjänsterna från att självmant betala ut mer pengar till innehållsskaparna och om alla, via domstolsbeslutet, hamnar på samma ersättningsnivå så kommer pluspoängen i kanten för att man inte protesterar väga lite lättare. Välvilja betalar trots allt inte hyran.
AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter
Googles restaurangboknings-AI Duplex kommer till fler platser – och iOS
Nu går det att boka restaurangbord i fler amerikanska städer. Det blir närmare bestämt möjligt att göra det i 43 amerikanska stater. Ja, nu blir det alltså möjligt att låta Duplex fixa bokningen. Googles otäckt vassa restaurangbokare.
Det handlar alltså om den AI som Google presenterade under sin utvecklarkonferens förra året. Den som själv kan ringa upp en restaurang och boka bordet åt användaren – och ha en rätt fullständig, mänsklig dialog. Komplett med småord och annan mänsklig redundans.
Nu blir det alltså möjligt att be Assistant göra detta i väldigt många amerikanska stater (lär vara regelverk som gör att det inte blir full pott). Ja, om du sitter på en Pixeltelefon.
Finns dock en väldigt intressant grej som kommer lite by the way: ”over the next few weeks, we’ll start slowly bringing this feature to more Android and iOS devices”. Även för iOS, alltså. Vilket på flera sätt är ett spännande drag.
Google släpper ny version av AI-plattformen TensorFlow – med nya funktioner
Igår var en dag i techintegritetens tecken. Mark Zuckerberg publicerade ett öppet brev där han drog upp riktlinjerna för ett nytt och omstöpt Facebook med mycket mer fokus på säkerhet och personlig integritet. Detsamma var i fokus när Google igår släppte version 2.0 av sitt AI-utvecklingsramverk TensorFlow.
Förutom öka användarbarhet, snabbare processande av data och andra generella förbättringar fanns det två nya moduler just för ökad integritet avseende datahantering:
TensorFlow Privacy: Ger maskininlärningsalgoritmerna möjlighet att hoppa över potentiellt känslig information som de inte behöver eller ens ska bry sig om i sitt egenutbildande. Kan vara olika saker beroende på funktion. Exempel som ges är att en rättstavning-AI alltid ska hoppa över sifferkombinationer.
TensorFlow Federated: En modul som trycker ner mer av maskininlärningshanteringen och därmed AI-funktionaliteten till den mobila enheten. Med andra ord så att själva processandet inte behöver ske i molnet – och därmed skyffla data fram och tillbaka över internet. Något som både är en ökad säkerhetsrisk och som förstås också rent upplevelsemässigt är mindre roligt för slutanvändaren.
Ytterligare en fördel med det sistnämnda är att saker och ting kan gå fortare. Om telefonen inte, bildligt talat, behöver ringa hem så kan användaren servas smidigare och snabbare.
Och ja. Tim Cook säger ”told ya so”.
Google arbetar på verktyg för att förstå hur maskininlärningsalgoritmer tänker
Det här är lite roligt på sånt där metaaktigt sätt. Google har tillsammans med det ideella AI-labbet Open AI tagit fram en… tolk för AI-algoritmer. Med andra ett sätt för oss att kunna förstå hur de algoritmer vi själva har skapat tänker.
Mer specifikt handlar Activation Atlases om teknik för att kunna få en inblick i hur maskininlärningsalgoritmer arbetar med att ta in, processa och lära sig av bilder. Ska väl inte säga att jag har koll på exakt hur forskarna arbetar kring detta (ännu ett läge när jag är glad att det finns så många människor som är mycket smartare än jag). Men för dummies-sammanfattningen är: tidigare forskning på området har bara gett forskarna inblick i ”bokstäverna”. Activation Atlases ska ge en förståelse i hur en algoritm sätter ihop bokstäverna till ord.
Exempel som ges: Inom kategorin ”haj” kan det finns en massa markörer som triggar kategoriseringen av en haj (eller olika ”activations”, därav namnet på initiativet). Det kan finnas ”bokstäver” som ”vatten” och ”tänder” som var för sig inte är en haj, men tillsammans ökar de sannolikheten att det är en haj som algoritmen har identifierat.
Och det finns bevisligen behov av den här forskningen. Det finns redan nu exempel där exempelvis översättningsalgoritmer har fungerat på sätt som vi inte kan förklara. När algoritmer har klarat av att översätta mellan språk de inte borde kunna översätta mellan – genom att ta de språk algoritmerna känner till och uppfinna ett nytt språk som brygga mellan de tidigare okända språken. Och olika AI som också skapat helt egna språk för att kunna kommunicera med varandra.
AI-beteendevetare. AI-ML-tolk. Heta jobb 2021.
Google släpper ny AI-utvecklarhårdvara – som AI på USB-sticka
Ännu mer nyheter från Google. Ja, eller inofficiella produkter som har släppts under Googles inofficella varumärke Coral (okej, det är alltså saker som finns, men inte erkända som officiella och skarpa). Det är framförallt två saker som är intressanta i och med gårdagens presentation av version 2 av TensorFlow – Google AI-utvecklarramverk.
- Development board (svenskt ord? Utvecklarkort?): hårdvara för att ”snabbt prototypa enhetslokala maskininlärningprodukter”.
- AI-USB-accelerator: möjlighet att plugga in AI-funktionalitet via en USB-sticka.
Båda bygger på TensorFlow Lite, specifikt byggd för mobiler och IoT-prylar. Nu är det just hårdvara som vänder sig till just utvecklare och alltså inget som gör att vem som helst kan få en massa AI-superkraft i sin mobil. Prylarna ska dessutom inte heller vara lämpliga för att träna maskininlärningsalgoritmer, de är de för svaga för. Istället handlar det just om möjligheter att testköra lokal implementering av en AI innan man går vidare och sätter något i produktion. Typ POC-prototyp.
Men hej. Oavsett rätt coolt. Framförallt AI-stickan. Det är ju det jag alltid har drömt om: kunna stoppa in ett USB-minne i örat för att få en massa ny funktionalitet (och framför allt extra lagringsutrymme).
Apple rullar ut Siri-integrationer för tredjepartsapputvecklare
Apple är sällan först på bollen. Eller rättare sagt: Apple har nästan aldrig varit först på bollen. Apples verkliga paradgrenar är istället timing och förpackning. Allt bara funkar direkt med alla andra Apple-grejer och i en snygg konsumentförpackning. Men framförallt kommer prylarna när det är dags för en tekniks eller ett beteendes stora genombrott. Då börjar Apple-maskineriet dra igång.
Som Siri. Här var Apple trots allt hyfsat tidiga, men har mest behandlat Siri som en ständig vänsterhandsbetaprodukt. Sett sig omsprungen av Alexa och Assistant.
Fortfarande en bit kvar till täten, men förra årets trots allt märkbara förbättringar och framförallt Siri Shortcuts var ett rejält kliv fram för Apple. Och nu blir det ännu mer Shortcuts.
Nu har företaget rullat ut nya appintegrationer som gör det möjligt för Siri att hitta information i och styra appar (som Airbnb). Det, och hela SiriKit, kan bli ett ordentligt fall framåt för Apple på det här området.
Och även här: precis som i princip alla gånger tidigare kommer Apples framgångar när de släpper sargen och låter andra driva utvecklingen på den grundplatta som Apple tillhandahåller.
Innovation as a crowdsourcad service. Eller nåt.
AR/VR
Facebook arbetar med företagsanpassade versioner av Oculus Go och Oculus Quest
Facebook gör en Microsoft. Microsofts nya version av AR-visiret Hololens är gjort för företag, inte privatpersoner. Nu är även Facebooks VR-motsvarigheter Oculus Go och Oculus Quest på gång att komma i en företagsversion. Enligt en jobbannons kommer detta dessutom att ske under 2019.
VR har ännu större uppförsbacke än AR till det riktigt breda genomslaget. Det beror förstås främst på att det krävs rätt mycket hårdvara för VR (om man inte nöjer sig med kartong-VR) jämfört med AR. För både Hololens och Oculus-prylarna handlar det dessutom om saker du med största sannolikthet inte kommer ha på dig bland folk på stan.
På en arbetsplats är det däremot ett helt annat läge. Där kan ett visir av den här typen, oavsett vi pratar AR eller VR, kunna användas för effektivt handsfreearbetande. Data och instruktioner bokstavligen talat framför ögonen.
Men arbetsplatsen är också en marknadsföringsplats. Ett sätt att både vänja människor vid tekniken och företagens prylar. Marketing by employer. Typ. Eller ”Office-paketet”. som man sa på nittiotalet.
IoT – internet of things
Volvo begränsar maxhastigheten i sina bilar
Bra initiativ från Volvo: från och med 2020 kommer ingen bil de tillverkar att kunna köras snabbare än 180 km/h istället för den tidigare maxgränsen 250 km/h.
Det här är något jag har undrat över länge: varför har bilar hastighetsbegränsningar så sjukt över det som gäller på vägar nästan över hela världen? Egentligen borde bilar kunna cappas vid typ 140 km/h. Eller 130. De enda undantagen (bland fordon avsedda för trafik på allmän väg) borde kunna vara blåljusfordon och liknande.
Leder förstås vidare till fråga kring självkörande bilar. När vi börjar låta bilar köra själva så borde rimligtvis hastighetsöverträdelser inte längre kunna hända (så länge som självkörartekniken inte drabbas av HAL-virus). Och samtidigt: självkörande bilar kanske skulle kunna möjliggöra högra hastigheter med bibehållen säkerhet. Eller typ samma säkerhet. Hastigheten är trots allt en faktor.
Det finns redan gräddfiler för samåkning och typ av drivmedel – för att ge incitament till beteendeförändringar. Kanske också kommer självkörarfiler. Vill du köra själv? Då är det de långsamma filerna som gäller (som inte går att byta från). Vill du komma fram fortare? Låt bilen köra.
Volvo siktar på att lägga till geobegränsning för bilar vid skolor och sjukhus
Volvo (både det svenska och det inte svenska företaget) gör just nu så mycket rätt att man blir alldeles glad. Mycket för att de, likt Tesla, sitter och pixelpushar småfunktioner. Saker som i sig inte är några fantastiska steg framåt, men som förenklar vardagen (som backluckeleveransfunktionerna) eller där Volvo tar kliv för att signalera att det är dags att ändra på saker och ting. Uppdatera hur vi ser på mobilitet till 2000-talet fullt ut.
Senaste veckan har det kommit exempel på det senare från båda företagen. Lastbils-Volvo ska börja testa självkörande elbussar på ett campus i Singapore med personbils-Volvo häromdagen gick ut med med beskedet att alla bilar från och med 2020 kommer att cappas vid 180 km/h som topphastighet (istället för 250 km/h).
Det jag däremot missade i infon kring det senare var att personbils-Volvo också tittar på att utrusta bilar med geostängselfunktioner runt saker som skolor och sjukhus. Med andra ord att bilarna skulle varna när man närmar sig ett virtuellt stängsel – och på så sätt få föraren att sänka hastigheten. Eller ännu bättre: sänka hastigheten – vare sig föraren vill det eller inte.
Det sistnämnda är något som borde bli obligatoriskt för alla bilar. Oavsett märke.
Waymo börjar sälja sin LiDAR-teknik till andra företag
Mer Google-nyheter. Dotterföretaget Waymo arbetar med självkörande bilar och lanserade för inte så länge det som ska vara världens första kommersiella taxitjänst (om än i liten skala). Nu börjar företaget dessutom sälja sin LiDAR-teknik till andra företag som också arbetar med självkörande fordon.
LiDAR står för ”Light detection and ranging” och är i praktiken en radar för just självkörande fordon. Eller om man så vill, hur dessa ”ser” världen. Virtuella uppritningar av omgivningen med vägskyltar, trafikljus, andra bilar och hinder.
Vad vi dessutom ser är fem trender som växer sig allt starkare bland techbolag:
1. Förvandla en utgift till en intäkt. Waymo har plöjt ner drösvis med pengar på att ta fram och testa tekniken. Kommer kosta ännu mer att fortsätta utveckla och förbättra den. Genom att sälja det som behövs för att kunna köra de egna fordonen kan utvecklingskostnaderna subventioneras eller gå plus minus noll. Eller, som exempelvis Amazons AWS, bli en jättekassako.
2. Koppla loss ditt ”innehåll” från dina egna produkter (och, tja, från dig själv). Helst vill man att kunden ska tillbringa all tid med det egna varumärket och på den egna plattformen. Men genom att se till att en tjänst eller ett innehåll kan finnas på den plattform eller i den hårdvara som kunden önskar så kan du både uppleva ökad kundnöjdhet och mindre sårbarhet för den egna affärsverksamheten. Fler ben att stå på.
3. Se till att slutkunden köper din produkt även om de inte köper din produkt. Helst vill Waymo förstås att deras taxitjänst ska bli den enda som används (lex Google). Så lär det sannolikt inte bli. Men kan man se till att delar av det man tillverkar finns hos andra så kan man tjäna pengar oavsett vilken tjänst eller vilka tjänster som blir dominerande.
4. Driv på segmentet i stort. Vi ser allt fler samarbeten inom inte minst AI. Ambitionen är att se till tekniken får stort genomslag så att man därmed kan göra mer business. I det här fallet: ju fortare självkörande fordon blir riktigt vassa och riktigt mainstream, desto bättre för Waymo. Även om Waymo i slutändan inte skulle ha någon taxitjänst alls.
5. Kommersiell tjänst som demo. Visst skulle Waymo kunna bli en jättestor taxitjänst. Jag tror däremot inte att det är (huvud)syftet. Istället kan vi nog snarare betrakta Waymos kommersiella tjänst som en enda stor POC. Alltså ett sätt att bevisa att tekniken fungerar och dessutom vänja kunderna vid fenomenet.
Apple köper säkerhetskameraföretaget Lighthouse AI
Apple har shoppat igen. Ett konkursbo den här gången: Lighthouse AI.
Vad gjorde Lighthouse AI undrar du? De hade en serie smarta säkerhetskameror – kompletta med igenkänningsteknik för såväl människor som husdjur. Det är närmare bestämt patenten bakom produkterna som Apple nu har lagt beslag på.
Artikeln ”Apple is not interested in home security cameras and has no plans for such a product”, vilket jag antar baseras på något uttalande från Apple i frågan. Men som artikeln konstaterar skulle andra kunna använda den.
Apple har ju i mest jämt byggt all hårdvara själva, men i takt med att man har börjat ställa om från hårdvara till tjänster så har man börjat försöka trycka ut sin mjukvara och sitt innehåll i hårdvara och på plattformar som inte ägs av Apple själva. Saker som Apple Maps och Apple Music som aktivt marknadsförs för andra ekossytem. Och hela SiriKit, utvecklarplattformen för att integrera appar och annat med Siri.
Apple är det enda företaget som har ett av de två stora operativsystemen för såväl datorer som mobiler. Men på området uppkopplade prylar finns det inte alls samma duopol. Det finns knappt ens början till någon slags dominans på operativsidan. Google satsar på att få ut Android även här (Volvos nya Polestar 2 blir första bil med en bilspecifik version av Android) och utvecklar även sitt Fuschsia OS som kanske är ett IoT-specifikt operativ.
Apple vill förstås vara med och leka här också. Lighthouse AI-uppköpet kan vara ännu ett tecken på att Apple anammar den enskilt viktigaste faktorn till iPhonens makalösa framgång: att låta andra utveckla ekossytemet Crowdsourcad innovation as service. Typ.
Tesla presenterar ny SUV 14 mars
Dags för ännu en bil från Tesla: Model Y. Företagets SUV kommer att presenteras 14 mars (och dessutom dela 75 procent av delarna med Model 3)
Koncept för ett coolt smartarmband
Waaaaaaaay cool.
Okej, bara ett koncept och alltså inte något som finns på riktigt. Men vi börjar faktiskt komma till den punkt när det här nära nog är möjligt.
Idag är mycket i våra uppkopplade liv rätt låsta och mallade. Våra mobiler har ett givet format, programmen i dem detsamma och det gäller också i de tjänster vi använder. Som i sociala medier, där alla poster har samma grundformat.
Tittar vi på det sistnämnda så håller stories-formatet på att spränga de konventioner som fram till nu har varit rådande. Helt plötsligt är det innehållsskaparen som (till stor del) bestämmer vad som ska visas och hur.
Detsamma håller på att hända hårdvarumässigt. Vi börjar få fler och fler gränssnitt som kan anpassas efter sin kontext och sitt specifika användningsområde. Men vi kan också göra samma sak via en uppsjö olika gränssnitt. Även sånt som i sig egentligen inte är uppkopplat och digitalt.
Framtiden kan vara som det här konceptet. I princip allting kan bli en uppkopplad pryl. Vi väljer prylen som vi gillar och kan sedan dra in de digitala funktionerna vi behöver, storyfiera gränssnittet och leka på bäst vi vill.
Digitalt. As a service.
Appstyrd manikyrskrivare
Ha. Appstyrd 3D-skrivare för… manikyr. Välj motiv i appen, in med fingret i apparaten och, voilà!, instant nagellackande. Komplett med mönster och annat. Kan nu fås i händig hemmafixarstorlek.
Men hej. Jag har en kollega som har en pannkaksskrivare. Just sayin.
Första fyrbenta roboten som kan slå bakåtvolter
Ännu en robot som flippar. Bokstavligen talat, alltså. Ska tydligen vara den första fyrbenta roboten att göra en perfekt backflip (tvåbeningarna lärde sig det förra året).
När man tittar på ett sånt här klipp är spontanta tanken hos mig alltid lite ”och?”, innan jag tänker ett varv till och inser hur jäkla avancerat det här är. Och vilka jäkla framsteg vi pratar om. Saker som är så självklara för biologiska varelser är så svåra att reproducera för oss. Vilket i sig förstås är en jäkla big up till naturen, som, trots våra sjukt coola innovationer, fortfarande är ljusår före oss.
Men jag tänker också på en annan grej. I princip alla demonstrationsfilmer av den här typen finns det alltid ett segment där ingenjörerna jävlas med roboten. Och det handlar väldigt ofta om rätt mycket våld, som att sparka rätt hårt på den.
Såååå… när robotrevolutionen kommer. Ni vet varför. Just sayin.
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
