Den som vill ha en mer djuplodande genomgång (med lite tolkningar från mig och vad jag tror att konsekvenserna kan komma att bli) hittar en jättelång artikel här (läses på egen risk)
Vill du hellre ha hela infografiken som en bild? Ladda ner den som här
Har du koll på EU:s nya upphovsrättsdirektiv? Har du stött på begreppen ”artikel 11” och ”artikel 13” och läst att de inte kommer att påverka tillvaron på internet särskilt mycket eller att de kommer att döda internet som vi känner det? Undrar du över varför EU vill införa länkskatt och obligatoriska uppladdningsfilter? Här går jag igenom de viktigaste punkterna kring vad som faktiskt står i direktivet – och vad som INTE står.
Det börjar närma sig slutgiltig omröstning i Europaparlamentet om EU:s föreslagna uppdaterade upphovsrättsdirektiv. Ett direktiv som väcker starka känslor på sina håll, både bland förespråkare och motståndare. Det är förstås väldigt glädjande att så många engagerar sig i ett EU-beslut, men tyvärr sprids det, medvetet eller omedvetet, mycket felaktig information. Eller rättare sagt, tolkningar som framförs som saker som uttryckligen står i direktivet.
Det har gjort att en fråga som hade varit (och är) principiellt intressant och viktig att diskutera lite reducerades till skrikande plakatpolitik baserad på saker som inte alls stod någonstans. Viskleken upphöjd med internet.
Här är mitt försök att sammanställa vad som direktivet faktiskt innebär utifrån skrivningarna. Fokus blir alltså på de två mest kontroversiella artiklarna 11 och 13, som handlar om länkning till nyhetsartiklar och uppladdning av upphovsrättsskyddat material.
(Och precis när jag blev klar med den här texten så kom den slutgiltiga versionen. Kan komma att göra justeringar i texten. Tack för det EU. Artikel 11 heter numer artikel 15 och artikel 13 är nu nummer 17 efter lite intern omnumrering efter att text tagits bort och lagts till i direktivet längs med vägen.)
Direktivet, intressenterna och drivkrafterna
Artikel 11 – ”länkskatt” eller licensavgift?
Artikel 13 – ”uppladdningsfilter”?
BBS-lagen – lagen om elektroniska anslagstavlor
Hur tolkar Ola direktivet och vad som sannolikt kommer bli följden?
Egentligen borde alla förstås läsa hela direktivtexten och bilda sig sin uppfattning utifrån det som står där. Åtminstone de två artiklar som det bråkas mest om. Men jag förstår om du inte är jättesugen på det. Det är faktiskt skittråkig läsning.
För att göra det lite mer överskådligt har jag dessutom satt ihop en infografik med de viktigaste punkterna. Eller så rekommenderar jag Tobias Blixts sammanställning på Breakit – den bästa och mest objektiva sammanställning jag har läst i frågan. Läs den så har du bra koll.
Jag har även skrivit om ungefär det här tidigare och här hittar du rätt många inlägg som på ett eller annat sätt berör upphovsrättsdirektivet.
Den här texten läser du vidare på egen risk. Jag kommer citera en hel del lagtext från direktivet. Mest för att det är något som i princip aldrig förekommer i texter som fördömer direktivet som helhet eller i delar: nästan aldrig ens en länkning till själva direktivtexten som källhänvisning och för att låta läsare (eller tittare) bilda sig sin egen uppfattning. Än mindre förekommer faktiska citat från texten. (Har ska Julia Reda ha en eloge – även om hon citerar selektivt för att passa de egna intressena så citerar hon från och länkar till källmaterialet. Mer om Reda senare.)
Jag kommer även ta upp svenska BBS-lagen, som är relevant i sammanhanget.
Tyvärr kommer mina citat vara på engelska. Jag är inte jättebra på att hitta i EU-korridorerna och vet inte var den svenska översättningen finns (jag utgår från att den gör det). Men det viktiga är innehållet och engelska borde fungera för de flesta även i detta sammanhang. (Kanske uppdaterar när jag har svenska versionen.)
Anyway. Nu kör vi.
De vill de inte. Förstås. De vill helst att marknadens parter skulle ha kunna komma överens utan dem, men eftersom detta bevisligen inte skett har EU pressats att agera för att styra upp situationen.
Den nuvarande upphovsrättslagstiftningen inom EU har vid det här laget en hel massa år på nacken. Det nuvarande förslaget är tänkt att uppdatera och anpassa lagstiftningen till en era med stora techplattformar som aggregerar information och låter sina användare enkelt dela stora mängder information i olika format.
Direktivet handlar alltså om att EU vill säkerställa att upphovsrättslagstiftningen, alltså den internationella lagstiftning som EU förbundit sig att följa, gäller inom unionen även i en digital era. Det handlar inte om att förändra upphovsrätten i sig.
Tjänster där den huvudsakliga funktionen (eller en av de huvudsakliga funktionerna) är att göra det möjligt för sina användare att ladda upp och sprida stora mängder upphovsrättsskyddat material med syfte att tjänsten sedan ska kunna tjäna pengar på detta (genom att exempelvis rikta annonser mot sina användarna).
Certain information society services, as part of their normal use, are designed to give access to the public to copyright protected content or other subject-matter uploaded by their user
/…/
The services covered by this Directive are those services, the main or one of the main purposes of which is to store and enable users to upload and share a large amount of copyright protected content with the purpose of obtaining profit therefrom, either directly or indirectly, by organising it and promoting it in order to attract a larger audience, including by categorising it and using targeted promotion within it.
Med andra ord tjänster som Youtube och Facebook.
Providers of services such as not-for profit online encyclopedias, not-for profit educational and scientific repositories, open source software developing and sharing platforms
/…/
shall not be considered online content sharing service providers within the meaning of this Directive.
Det är framförallt två artiklar (kapitel) i direktivet som gett upphov till debatt:
Finns även stort engagemang bland många kända internetprofiler och andra mindre intressentgrupper, där argumentet oftast är att direktivet ”kommer att döda internet som vi känner det”.
De lobbar via sina egna plattformar (som Googles massiva lobbykampanj på exempelvis Youtube), direkt mot ledamöterna och via ”the little people”.
Jo, under tiden att texten i olika gångar förhandlats fram har upphovsrättsorganisationer blivit allt mer kritiska. De tycker att det börjar bli för många undantag och andra skrivningar till deras nackdel. På omvänt sätt har exempelvis Google mjuknat och erkänt förbättringar.
Det handlar snarare om att EU börjar hitta en mellanväg som ingen av sidorna är riktigt nöjd med, men som båda sidor kommer kunna leva med. Om ena sidan hade varit helt nöjd skulle detta kunna tolkas som att lagen ensidigt gynnat denna sida. EU har även en tredje part att ta hänsyn till: medborgarna och deras rättigheter.
Omfattar inte privat eller icke-kommersiell användning
These rights shall not apply to private or non-commercial uses of press publications carried out by individual users.
Gäller inte hyperlänkar (en sån här länk berörs alltså inte alls av direktivet)
The protection granted under the first subparagraph shall not apply to acts of hyperlinking.
Omfattar inte länkning till nyhetsartiklar som bara innehåller några få ord eller väldigt korta utdrag
The rights referred to in the first subparagraph shall not apply in respect of uses of individual words or very short extracts of a press publication.
En publicist har rätt att få ersättning för återpublicering (exempelvis av en nyhetsaggregerare) i två år från publiceringsdagen, därefter upphör detta
The rights referred to in paragraph 1 shall expire 2 years after the publication of the press publication.
Plattformar som låter användare dela information blir ansvariga för att det användarna delar inte bryter mot upphovsrätten. Plattformarna ska säkerställa att upphovsrättsinnehavare får ersättning. Plattformarna ansvarar för att material som bryter mot upphovsrätten inte sprids på plattformen.
Plattformar som omfattas av direktivet ska skaffa sig tillstånd för att tillhandahålla det material som delas av användarna
An online content sharing service provider shall therefore obtain an authorisation from the rightholders referred to in Article 3(1) and (2) of Directive 2001/29/EC, for instance by concluding a licencing agreement, in order to communicate or make available to the public works or other subject matter.
För tjänster som är yngre än tre år och som har en årsomsättning under 10 miljoner euro räcker det att plocka bort material som bryter mot upphovsrätten när de uppmärksammas om detta
Member States shall provide that when new online content sharing service providers whose services have been available to the public in the Union for less than three years and which have an annual turnover below EUR 10 million within the meaning of the Commission Recommendation 2003/361/EC, the conditions applicable to them under the liability regime set out in paragraph 4 are limited to the compliance with the point (a) of paragraph 4 and to acting expeditiously, upon receiving a sufficiently substantiated notice, to remove the notified works and subject matters from its website or to disable access to them.
Tjänster som har fler än 5 miljoner unika besökare i månaden måste inte ha tillstånd om de kan uppvisa att de har gjort sitt bästa för att skaffa sig tillstånd enligt branschpraxis
Tjänster ska göra sitt bästa för att förhindra att material som bryter mot upphovsrätten laddas upp igen
Where the average number of monthly unique visitors of these service providers exceeds 5 million, calculated on the basis of the last calendar year, they shall also demonstrate that they have made best efforts to prevent further uploads of the notified works and other subject matter for which the rightholders have provided relevant and necessary information.
Material av typ satir och kritik är undantaget
Member States shall ensure that users in all Member States are able to rely on the following existing exceptions and limitations when uploading and making available content generated by users on online content sharing services:
(a) quotation, criticism, review;
(b) use for the purpose of caricature, parody or pastiche.
Nationell lagstiftning baserad på direktivet får inte ställa generella monitoreringskrav på de tjänster som omfattas
The obligations established in Article 13 should also not lead to Member States imposing a general monitoring obligation.
De krav som ställs på tjänster som omfattas av direktivet ska vara proportionerliga i relation till tjänstens storlek, användare och hur mycket upphovsrättsmaterial som delas, samt kostnader för dessa verktyg eller rutiner
In determining whether the service has complied with its obligations under paragraph 4 and in the light of the principle of proportionality the following should, among others be taken into account:
(a) the type, the audience and the size of services and the type of works or other subject matter uploaded by the users;
(b) the availability of suitable and effective means and their cost for service providers.
Tjänsterna får inte förhindra delande av material som inte bryter mot upphovsrätten
The cooperation between online content service providers and rightholders shall not result in the prevention of the availability of works or other subject matter uploaded by users which do not infringe copyright and related rights, including where such works or subject matter are covered by an exception or limitation.
Avtalsfriheten gäller fortfarande, så marknadens parter är välkomna (och uppmanas) att gemensamt komma fram till andra lösningar
In the implementation of this principle into national law, Member States shall be free to use different mechanisms and take into account the principle of contractual freedom and a fair balance of rights and interests.
Upphovsrättsinnehavare har rätt att släppa sina verk fria om de så önskar
Nothing in this Directive should be interpreted as preventing holders of exclusive rights under Union copyright law from authorising the use of their works or other subject-matter for free, including through non-exclusive free licences for the benefit of any users.
Nej, det är lagstiftarna som avgör vad som är lagligt eller inte. De privata aktörerna får sedan i uppdrag att säkerställa efterlevnaden. Det sker redan ofta idag, exempelvis via ordningsvakter, väktare, bilprovningar och parkeringsvakter. Är det alltid självklart? Nej, det kan vara knepigt ibland och långtifrån svart eller vitt.
Ja, och även här händer det ofta redan. Både i techjättarnas plattformar (som stoppar massiva mängder innehåll av olika anledningar – både baserade på lagstiftning och andra regler de själva har) och i verkligheten. Det kan handla om att det är uppenbart att ett brott kommer att begås, eller med väldigt hög sannolikhet, både av privata aktörer och statliga myndigheter som Polisen.
Ibland blir det fel, som att någon plockas in som misstänkt fast det senare visar sig att personen inte är den man letar efter. När det uppdagas att fel har begåtts av den utövande organisationen släpps sedan personen.
BBS-lagen är en lag som gör elektroniska anslagstavlor (tjänster där användare själv kan lägga ut innehåll) är ansvariga för det som användarna delar. Tjänsterna är ansvariga för att ta bort eller förhindra spridning av material som bryter mot lagen. Har varit lag i Sverige sedan 1998.
Lagen omfattar brott av typen uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller uppenbart brott mot upphovsrätten.
Den som tillhandahåller tjänsten ska ta bort material som bryter mot lagen eller på annat sätt förhindra vidare spridning av materialet
Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om
/…/
det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.
Den som tillhandahåller tjänsten ska ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten
Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 §, ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten.
Absolut, det finns högvis med problem. Artikel 11 är mest puckad och mer rigida varianter av den har redan testats i Tyskland och Spanien utan större framgångar (även om det finns lite olika bud om hur illa det egentligen blev). Uppladdningsfilter har fortfarande svårt (och lär ha ett tag till) att avgöra vad som är exempelvis satir.
Men i grund och botten handlar det förstås om pengar. Och att inte vilja ändra på en affärsmodell och/eller intäktsmodell. Att vilja tjäna mer eller inte vilja tjäna mindre pengar.
Google är förstås den som jagas mest. EU ska sätta EU-företag först och den som mest berörs av både artikel 11 och artikel 13 är sökjätten. (Vill man vara raljerande så hade vi sannolikt sluppit hela direktivet om Google hade varit berett att slanta upp mer pengar, men det kan jag förstå att de inte har lust med.) Och det är förmodligen två saker som irriterat mest.
”Kontraktet” mellan Google (och i lite lägre utsträckning även Facebook) och medieföretagen har ungefär byggt på: ni får återpublicera vårt innehåll i utbyte mot att ni ger oss trafik. Men Facebook släpper iväg allt mindre trafik från plattformen och Google börjar publicera allt mer information mer eller mindre i sin helhet direkt i sökresultatet.
Youtube är världens största videoplattform. Sjukt mycket innehåll konsumeras här. De är däremot sämre på ersättning, tycker upphovsrättsindustrin. Tittar man specifikt på vad Youtube betalar per strömmad låt jämfört med de andra stora tjänsterna så är Googles ersättningsnivå väldigt låg. (Visst, nivån för Google Play Music – som nu blivit Youtube Music – är bättre, men… den kanske inte används… så mycket…)
Med det sagt finns det också utmaningar kring exempelvis yttrandefrihet och rätt att uttrycka sig. Det är på de stora techplattformarna som vi idag kommunicerar med varandra, kan dela kunskap, vara kreativa och, om man så vill, utöva delar av våra demokratiska rättigheter.
Det finns förstås en baksida med detta, då techjättarna själva kan sätta upp vilka regler de vill. De är privata tjänster som vi inte behöver använda om vi inte vill. Men alternativen är få. De har i grund och botten ett vinstintresse och de förändringar som de gör exempelvis kring vilka inlägg som syns har vi som användare små möjligheter att påverka. Plattformarna kan också välja att censurera material utan lagligt stöd för att det kan vara stötande och därmed hota annonsaffären (som homokyssar och nakenbilder, även konstnärliga och ”vanliga” sådana).
Facebook har haft… lite andra problem senaste året. Men de har oavsett hållit en väldigt låg profil i hela upphovsrättsdirektivfrågan. Och en anledning är att de helt enkelt just köper sig till de licenser som önskas av förespråkarna till direktivet (till nivåer som förespråkarna kan leva med, även om de kanske inte älskar dem).
Som exempel kan vi ta avtalen med skivbolagen. Nu har Facebook skaffat sig licenser med de stora skivbolagen och hade kunnat nöja sig med detta, men istället börjar de bygga tjänster som låter användarna inte bara passivt konsumera utan också aktivt använda musiken via exempelvis musikdekaler. Istället för att bara likt Spotify låta musiken vara något som rullar i bakgrunden medan man gör annat så gör Facebook en tjänst som får användarna att aktivt lägga tid i Facebooks ekosystem. Och därmed potentiella kunna tjäna mer pengar på sina användare.
Snapchat har å sin sida testat att låta medier använda publika snaps i sin rapportering, som ett annat sätt att ”betala” för det användarna gör.
Google håller däremot, likt upphovsrättsindustrin och mediebolagen, vi en förvånansvärt stockkonservativ inställning till sin verksamhet. En ”vår väg eller ingen väg”-inställning. De har redan börjat visa skärmdumpar på hur tomt sökresultatet blir om de slutar visa upp information (självklart har de då visat upp sökresultatet rätt mycket från ”gamla” Google – alltså när sökresultatet var byggt för att länka vidare folk till webbplatser. Inte nuvarande Google som allt mer håller kvar kunderna.)
De har, likt vad de gjorde i Spanien, stänga ner sin News-tjänst inom EU om direktivet går igenom. (Vilket mest känns som tomt hot, ett land är en sak, men hela EU? Google behöver den europeiska marknaden för mycket för att helt stänga ner sin nyhetstjänst och strypa sökresultatets utseende). Dessutom börjar det redan kännas som att Google håller på att förbereda just News för artikel 11:
Så även om mediebranschen har anledning att skärskåda sig själv så mår även företag som Google bra av att få status quo lite omskakat. Att få dem att tänka nytt och kreativt kring befintliga affärsmodeller.
Jo, herregud vad mediebranschen borde se över sina affärsmodeller (och det händer ju, men imponerande långsamt). Inse att fler takeoverjättebanners inte är lösningen. Morgontidningarna är ju numer mest som klickfiskesajter där du lockas att klicka dig in på en sida med annonser för att upptäcka att texten där var marginellt längre än vid den länk du klickade på.
Bloomberg har börjat blocka inbäddning av material från deras sajt. Det enda som visas i det inbäddade innehållet är ”Are you a robot?” både i text och bild. Alltså en captcha-spärr för alla som inte har en licens från Bloomberg att återpublicera. Det är ett sätt att göra det på.
Men rimligtvis, när direktivet väl börjar testas i domstol, så kommer man också titta på vilka insatser som publicister gjort för att förhindra spridning av upphovsrättsskyddat material. Att exempelvis göra som Bloomberg och se till att inget material från publikationen kan återpubliceras utan tillstånd.
Med hårdare krav på att plattformar har licenser så måste upphovsrättsindustrin och mediebolagen säkerställa att det är enkelt att skaffa sig dem. De måste alltså se till att bli mindre fragmenterade. Mer av ”en väg in” även där (och därmed kanske också en mer enhetlig prissättning). Om de inte kan erbjuda detta så ska ”bästa möjliga insats” att skaffa sig rättigheter ses i ljuset av detta.
Upphovsrätten är internationell och något som EU har förbundit sig att följa. Och det är just efterlevnaden som direktivet handlar om – inte förändringar i upphovsrätten i sig.
Det finns massor att säga om nuvarande upphovsrätt. Saker att diskutera och verkligen ta sig an. Och då börjar vi komma in på ännu större frågor som kommer vi som länder och boende på planeten Jorden kommer behöva ta oss an. Det handlar om saker som att kapitalismen som system håller på att nå vägs ände, att vi måste se på ”värde” och fördelning av resurser på mer hållbara och rättvisa sätt och att tillgång till internet sannolikt kommer att klassas som en mänsklig rättighet.
Jättespännande frågor. Men en annan diskussion.
Att skivindustrin i början av 00-talet aktivt motarbetade utvecklingen kostade branschen 10 år. Imponerande korkat. Det var också detta motstånd som gjorde att hela gratiskulturen blev så etablerad jämfört med hur det hade blivit om musikbranschen hade hoppat på tåget tidigare.
Som bekant krävdes det ett techbolag för att visa skivbolagen att det gick att tjäna pengar på att sälja nedladdningsbar musik på nätet (Apple) och ett annat för att visa att det gick att tjäna pengar på strömning (Spotify). Tydliga bevis på att marknaden kan det här bäst själv.
Men hade upphovsrättsindustrin inte använt de legala medlen för försvåra för piratnedladdning så hade säkerligen vare sig iTunes eller Spotify blivit så stora. Varför betala när det är lika enkelt att få det gratis? Alltså en kombination av lagstiftning, teknisk utveckling och förändrade kundbeteenden som ledde fram till det som är så självklart idag. Och en vinstdelningsmodell som alla parter kan acceptera
Nej, i direktivet står att bedömningar på vilka krav som ska ställas ska avgöras från fall till fall. Det lämnar förstås utrymme för osäkerhet. Men eftersom direktivet pratar om årsomsättningar över 10 miljoner eller över 5 miljoner unika användare per månad så finns här rätt tydliga ledtrådar om vilka nivåer som kommer att krävas för att börja omfattas av de riktigt hårda kraven. För övriga kommer det med största sannolikhet räcka att plocka bort material när upphovsrättsbrott påtalas.
BBS-lagen har alltså funnits i Sverige i över 20 år. Den säger ganska precis det upphovsrättsdirektivet säger i artikel 13. Plattformar där användare kan dela information är ansvariga för det användarna delar. De ska plocka bort material som bryter mot (bland annat) upphovsrätten ”eller på andra sätt” säkerställa att material inte sprids. Det senare skulle kunna vara genom exempelvis uppladdningsfilter som skannar av innehåll innan det publiceras.
Däremot har BBS-lagen i princip aldrig använts i Sverige – och aldrig varit i domstol. Det blev det ändring på 1 mars 2019 när en stämning lämnades in till Eskilstuna tingsrätt. Den aktuella stämningen handlar specifikt om de delar av BBS-lagen som handlar om hatbrott, men eftersom även upphovsrätt omfattas av lagen så kommer domslutet även att gälla denna typ av brott. När vi alltså får ett domstolstolkande av lagen som säger att ”ja, en plattform har direkt ansvar för alla brott som användare gör”.
Exempelvis Youtube har redan uppladdningsfilter som stoppar innehåll innan det ens hinner publiceras eller innan det hinner få någon spridning. Det kommer de fortsätta ha, eftersom upphovsrättsinnehavare finns över hela världen. Inte minst i USA. Och de struntar i om det är en amerikansk eller en europeisk Youtube-användare som har laddat upp klippet – de kommer gå på Youtube och kräva att innehållet tas ned oavsett.
För att slippa jiddra med varenda rättighetsinnehavare som kommer springande så kommer Google fortsätta förfina sina uppladdningsfilter så de slipper lägga tid på att ha människor som manuellt ska plocka ner material
Det här är en svårare fråga att svara på. Å ena sidan: ”nej, förstås inte” baserat på samma argumentation som under förra rubriken. Men å andra sidan: vi har redan nu inte ett fritt och öppet internet. Eller rättare sagt: internet har aldrig varit så ofritt och stängt som det är just nu – där kommunikationskanalerna kontrolleras av några få techgiganter och där själva tillgången till internet kontrolleras av kommersiella aktörer (internetoperatörerna) som kan sätta priset på tillgången. (Det finns få undantag, som kommunala bibliotek med kostnadsfritt internet.)
Men internet har aldrig gett oss så stora möjligheter som nu, tack var just det här. Hela bilden av ”ett fritt och öppet internet” andas rosenskimrande nostalgi från en svunnen tid när internet var en liten klick människor som kände varandra direkt. Jag har tidigare skrivit om det här i Den nostalgiska myten om det fria och öppna internet.
Men om vi med ett ”fritt och öppet internet” menar att det kommer bli sjukt mycket sämre än idag (och innebära enorma skillnader) så: nej. Jag tror att skillnaderna mot idag kommer bli rätt små. Både på kort och lång sikt (då är det helt andra trender som kommer peka ut vad som kommer att hända – och här finns det på riktigt otäcka saker som håller på att hända) med strypning av hela tillgången till internet i sig (där ”the nuclear option” nu snarast är att helt stänga av internet i ett land med, nästan bokstavligen talat, en knapptryckning).
Att man nu slår på styra dystopitrumman kommer tyvärr bara göra GDPR-konsulterna glada. Alltså de konsulter som nu kan byta ut ”GDPR” mot ”upphovsrättsdirektivet” och mjölka företag och organisationer på pengar med införsäljningsargument att konsekvenserna annars kommer bli värre än katastrofala för precis alla som sitter på en sajt eller annan typ av digital tjänst.
Nej. Förstås inte. Och det här är det som kanske provocerar mig mest med hela motståndarsidans argumentation. Att det här är det undergångsscenario som lyfts fram. Men än värre är att det här argumentet också säger att ”internet”, alltså alla vi som verkar på det, bara kommer att sluta att göra saker.
En Youtube-trend just nu är att driva med TikTok-videos. Främst TikTok-videos när någon har dumpats och uttrycker sina känslor genom att mima sig igenom en låt. Dessa Youtube-videos har fastnat i Youtubes befintliga uppladdningsfilter eller plockats ned i efterhand eftersom TikTok-klippen innehåller upphovsrättsskyddad musik. Har Youtubarna slutat med sina TikTok-hånvideos? Nix. Istället för musiken som spelas ”sjunger” de sina egna ”låtar” till klippet – och skapar på så sätt en helt ny uttrycksform.
Life will find a way. Och internet.
Övriga delar i sammanställningen
Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier/Prenumerationstjänster
Del 3: AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, AR/VR, IoT – internet of things, Mobilt, Ekonomi och finans, Övrigt
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Ni som har läst det jag har skrivit om EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv (framförallt de delar som finns under artikel 13) minns kanske att jag flera gånger har skrivit att artikel 13 i praktiken redan är lag i Sverige. Detta genom den över 20 år gamla BBS-lagen, som till och med är hårdare skriven, med färre undantag, det som EU föreslår i just artikel 13-texten. Och nu kan den här lagen för första gången testas i domstol.
Nätgranskaren anmälde för snart två år sedan administratören för det som började som Facebook-gruppen ”Stå upp för Peter Springare”, då den snabbt blev en orgie i rasism. Igår, 1 mars, lämnades så till sist ett åtal in till Eskilstuna tingsrätt för att se vilket ansvar en administratör har för det en grupp lägger upp.
Men som BBS-lagen är skriven är det tillhandahållaren av den elektroniska anslagstavlan som är ansvarig för det som händer på plattformen. I det aktuella fallet är det alltså Facebook som har det här ansvaret och inte administratören (även om denne förstås har ansvar gentemot Facebooks regler, men det är ju inte lagtext).
Det finns ett undantag som gäller ”meddelanden som är avsedda bara för en viss mottagare eller en bestämd krets av mottagare (elektronisk post).” Här kommer det förstås bli intressant att se om ”bestämd krets av mottagare” eller ”elektronisk post” (alltså mejl när de skrevs, kanske chattmeddelanden och -grupper nu). Alltså om en grupp inom en elektronisk anslagstavla kan anses vara undantagen. Sannolikt inte, men det är en av sakerna som kan bli en diskussionspunkt.
Det här fallet har goda chanser att vandra hela vägen upp till Högsta domstolen och därmed bli prejudicerande. Alltså det första avdömandet av vad som gäller avseende BBS-lagen och sociala medier som vi känner dem idag.
I Nätgranskarens fall handlar det att se om BBS-lagen kan stoppa näthat, men lagen omfattar som sagt var även upphovsrättsbrott. Så med andra ord kan artikel 13, på riktigt, bli en lag som måste följas i Sverige – oavsett vad EU beslutar om kring upphovsrättsdirektivet. Att alltså Facebook och Youtube har ett direkt ansvar för det användarna gör och delar med sig av på deras plattformar. Lagen har som sagt var funnits länge, men inte använts aktivt. Skulle det bli ett domstolsutslag som definierar lagens omfattning här kan det däremot bli ändring på det.
Spår i Instagrams Android som tyder på en ny funktion: publika samlingar, där användare även gemensamt kan lägga in saker. Instagrams goes Pinterest alltså.
Rätt givet tillägg med tanke på att de funktioner som redan finns (och, well, Facebook förkärlek för att bygga in allt alla andra har hittat på). Man kan tänka att Facebook, förutom det uppenbara att det kan få användare att lägga mer tid i appen, siktar på samma sak som Pinterest rört sig mot senaste åren: ytterligare en shoppingfunktion i Insta.
Att se om (känns väldigt troligt) och i så fall när och i vilken form en sån här funktion dyker upp.
Nu verkar det som att Facebooks funktion för att dela ett evenemang som en story börjar dyka upp. Med sedvanligt storiesstöd för den som vill storyfiera evenemanget.
Nästa stora mobilbetalningsplattform: WhatsApp? Tja, kanske. Den kryptovaluta som Facebook uppges ha arbetat med för chattjänsten kanske släpps så snart som första halvåret i år.
Valutan skulle bland annat kunna användas som P2P-plattform för betalningar mellan användare, men skulle förstås också kunna användas för att handla med. Det verkar som att Facebook siktar på att sätta sitt eget varumärke på valutan, men låta en eller flera befintliga kryptobörser hantera transaktionerna. Som konstateras: kan göra administrationen enklare för Facebook, men innebär också vinstdelning.
I princip alla Facebooks intäkter kommer från annonsering, som bekant. Börjar närma sig 99 procent. Men så finns det alltid, i alla kvartalsrapporter, en post för ”betalningar och annat”: Den tillför dock alltså i praktiken ingenting. Men skulle Facebook få snurr på shoppande och kryptoswishande inom ramen för sitt eget ekosystem så skulle man, förutom att få användare att göra mer på plattformarna, också kunna plocka transaktionsintäkter om man också sitter på själva betalningsinfrastrukturen. Istället för att låta Apple, Tencent, Alibaba, PayPal eller kreditkortsföretag försvinna med de pengarna.
Om det här glir verklighet lär vi se utrulling i fler av Facebooks tjänster. Och helt plötsligt känns det som att Facebooks satsning på att skapa en gemensam bottenplatta för sina chattjänster inte bara handlar om kommunikation.
Facebook testar att flytta Messenger-trådar med företag till en egen ”mapp”. Eller ett eget chattflöde, om man så vill.
Är i linje med företagets satsning senaste åren att sätta mer strålkastarljus på vänner på bekostnad av företag och sidor.
En mindre förändring, men det intressanta är att se vad Facebooks långsiktiga planer är här (jag utgår från att det här något de tänker rulla ut brett, i någon form). Det jag ser framför mig är nämligen att Facebook tar ett rejält WeChat-kliv här.
WeChat har numer över en miljon miniprogram. Ett eget appekosystem inne i appen. Samma sak som Apple har försökt få till i iMessage (utan att ha kommit tillnärmelsevis lika långt). Och även samma sak som Messenger såg framför sig när de 2016 släppte Messenger som plattform. Men även här har det gått halvtrögt. Sannolikt en kombination av att företag inte riktigt har velat haka på och att Facebook inte riktigt har kunna ge ett riktigt sömlöst stöd.
Facebook har sina sidor och sina Messenger-trådar, men de saknar en möjlighet att bygga skräddarsydda varumärkesshoppar inom ekosystemet. Det här skulle kunna vara ytterligare en lite pusselbit på det området.
Facebook ökar sin satsning på ”premium-video-annonser” via programmet Facebook Showcase. Handlar om möjlighet att köpa annonser för att nå människor som tittar på ”ett urval av hundratals av de mest engagerande, högkvalitativproducerande publicisterna och innehållsskaparna”. Det ska enligt Facebook (utifrån Nielsen-siffror) handla om nästan 100 miljoner tittare i USA (där programmet initialt bara finns), utspritt över alla Facebooks formatplattformar: Watch, nyhetsflödet och sidor.
Det finns även möjlighet att köpa annonser specifikt för innehåll inom vissa ämnesområden (som sport, mode, mat och nyheter) eller sponsra ett enskilt program.
Med tanke på att Watch-motorn verkar hacka betänkligt kan man tänka att det är nyhetslödet och olika sidors innehåll som kommer stå för stor del av tittandet. Att se hur den här typen av annonser, som säkerligen lär sitta på en högre (fast) prislapp. Reklamen köps dessutom i förväg och nu går det att köpa annonser för sändningsåret 2019-2020. Så Facebook håller i det här hänseendet alltså på att på riktigt tänka som en traditionell tv-kanal.
Vad har du alltid saknat i Messenger? Möjlighet att formatera text förstås! Okej, jag själv har typ aldrig saknat det, men kan tänka mig att det finns rätt många andra som har gjort det.
Men framförallt är det helt i linje med storyfieringen av typ…. allt. Multimediafierandet.
Om några år lär de låsta formaten, både gällande utseende och innehåll, inom sociala medier vara om inte ett minne blott så åtminstone betydligt mindre än idag. Vi kommer kort sagt kunna uttrycka oss på de sätt vi är mest bekväma med.
Jag väntar fortfarande på vilken rekryteringsplattform som kommer ge oss stories-cv-möjligheter. Alltså möjlighet att presentera oss på det sätt som är bäst för oss – inte det sätt som är enklast för rekryterare att hantera.
Och där gör Facebook en Wow, fasiken också. Igen. Den här gången visar det sig att de (igen) har varit selektiva med hur de har presenterat fakta i sin kriskommunikation.
Ni kanske minns att Facebook (och Google) avslöjades med att ha brutit mot Apples utvecklarkontoregler och distribuerat appar som gjort att användare fick betalt för att installera övervakningsappar i sina mobiler som gav Facebook och Google tillgång till det mesta användaren gjorde – inklusive vad man gjorde i konkurrerande tjänster?
Förutom att villkoren kring vad användarna faktiskt gick med på var lite luddiga så tillät båda apparna att minderåriga gick med i programmet. Alltså i praktiken ingick avtal med techjättarna. När avslöjandet släpptes konstaterade Facebook att mindre än 5 procent av alla användare var minderåriga.
Well. Det visade sig att siffran var 18 procent sett till hela appens livslängd. 1 av 5 av dem som Facebook samlade in information om under den tid appen fanns var alltså minderåriga. Mindre än 5 procent-siffran var hur många minderåriga som använde appen vid tiden för avslöjandet.
Inte bara det: när informationen kom ut sa Facebook till journalister att alla tonåringar i programmet hade föräldrars samtycke. Det visar sig även här inte vara sant. Eller rättare sagt: allt som behövdes var att man bockade för att man var äldre än 18 år. Ingen kontroll i övrigt om informationen stämde.
Nån borde verkligen bitchslappa Facebooks krishanteringsansvariga. Det här slutade vara enstaka händelser för rätt länge sedan, det här är numer ett mönster. Och tyvärr borde nog bitchslappandet nå hela vägen till toppen. Det är allt mer bilden av en ledning som inte är kompetenta att hantera sina jobb – varken när det gäller beslut eller krishantering.
Igår fyllde WhatsApp tio år. Jag tänker att om ytterligare tio år så kommer nog sociala medier inte vara ”nåt nytt” länge.
Kan ses i sin naturliga hemvist här
Vad skulle din prislapp vara för att radera alla dina Instagram-bilder? Om svaret är ”gratis flyg för mig och en vän under ett år” så har du tur. Nu finns det en tävling som erbjuder precis det.
Flygbolaget JetBlue ger nu den här möjligheten. Radera alla dina Instabilder och lägg upp en enda bild på det resmål du är mest desperat att få uppleva. Om du är en av tre vinnare kan du och en vän sedan flyg(skam)a er kors och tvärs över planeten kommande året. Och förstås instagramma som galningar.
Nu är det inte lika harcore som det verkar. Det räcker att arkivera posterna (meh!). Och gällande priset så måste du fortfarande betala alla ”tillkommande avgifter”, som skatt och bagage. Och du får typ inte alls välja var du får sitta.
Men hej. Om vi nu håller fast vid hardcoreraderande. Vad skulle du behöva som ersättning för att radera alla dina Instaposter? (så få som jag har skulle det förmodligen räcka med en månads SL-kort. Men jag tänker att det finns andra som har… några fler bilder.)
Sugen på att lära dig mer om Snapchat-annonsering? Nu har Snap öppnat en portal för just det.
Verkar som att LinkedIn har plattat till sin webb. Eller vitat till. Eller inverterat.
Inläggen är som helhet vita och istället har andra element fått blå platta: kommentarer, uppmaningar att kommentera och, intressant nog, delade artiklar (säkert också saker som bilder och uppladdade LinkedIn-videos).
Att externa länkar märks upp på det här sättet lär alltså mest handla om konsekvens. Men det hade oavsett varit intressant om LinkedIn hade ändrat sin inställning till externt länkande. Som alla sociala plattformar (ja, eller… typ alla stora plattformar online) är utlänkning lite den digitala motsvarigheten till att linda ett rep runt inlägget, fästa en sten i andra änden och knuffa det över sidan på flödesskutan. DIY-sjunkbomb.
Men kanske mer än på någon annan plattform är utlänkning till externa artiklar ett sätt att driva engagemang på plattformen. Det är knappast där artikeln är publicerad som diskussionen kommer att ske (om alls, förstås): det är snarast där artikeln länkades. Särskilt som, tja, alla plattformar i numer i praktiken har inbyggda webbläsare – som skickar tillbaka användaren till startpunkten efter avslutad läsning.
Kommunikations- och PR-människor överger LinkedIn. I stora drivor. Har gjort det sedan 2012. Typ lämmelutmarsch (visst, från låga niver, men hej, nu ska vi inte förstöra en bra story). Eller okej. Det gör de kanske inte. Som artikeln konstaterar är anledningen förmodligen snarare att… de har ändrat titel och yrkesbeskrivning.
Vad jobbar du med? Social content media content social manager. Of awesomeness.
Oavsett anledning så har yrkesgrupperna som definierar sig som ”journalist/PR” antalmässigt i princip bytt plats med dem som väljer etiketten ”social media manager” eller ”contentnånting”.
Ännu en miljardgräns korsad. Enligt appanalysföretaget SensorTower ska kortvideoappen TikTok nu ha laddats ner mer än just en miljard gånger. Och det är (som vanligt i den här typen av redovisningar) exklusive Android-nedladdningar i Kina – dvs. inte via Google Play).
SensorTower bedömer att TikTok totalt laddades ner 663 miljoner gånger under 2018 – en tredubbling av antalet installationer. Som jämförelse laddades Facebook ner 711 miljoner gånger och Instagram 444 miljoner gånger (med tanke på hur mycket längre de apparna har funnits så är de siffrorna fortfarande väldigt imponerande).
25 procent av appens nedladdningar ska så här långt ha kommit från Indien – en siffra som hoppade upp till 43 procent under januari i år. Att SensorTower lyfter ut specifikt Indien är inte bara för att den stod för stor del av nedladdningarna, utan förstås också för att det är landet som allt mer av det digitala (och ekonomitillväxtmässiga) ljuset riktas mot. Nästa stora slagfält för techbolagen när Kina allt mer håller på att lämna tillväxtfållan för något mer stabilt.
Sugen på att komma igång med TikTok? Då är det här för dig.
Nästa plattform att satsa på intäktsdelning med användarna: Reddit. Nu testar tjänsten möjligheten att dricksa användare. Kort sagt visa användare uppskattning genom att ge dem pengar.
Ja, eller ge EN användare pengar. Just nu är det nämligen bara en enda användare som omfattas av testet.
Om det säger något om utrullningstakten så kan det… ta ett tag innan det här blir vanligt. Ja, om alls.
Ett milt sagt intressant drag från Medium i dessa EU-upphovsrättsdirektivs- och nätneutralitetsdiskussionsdagar. Medium tar bort sin betalvägg – för användare som kommer från Twitter.
Medium öppnar alltså en gräddfil för Twitter. Man tänker sig säkert att draget ska dra in användare på plattformen som sedan ska välja att börja betala för sig (Medium kommer att ”noga” följa hur det går med antalet betalande användare.)
Det intressanta är förstås om det här gör det mer eller mindre intressant för skribenter att marknadsföra sig via Twitter. Du har potential att få fler läsare, men du får då inte betalt för dessa läsningar. Eller så kanske man rent av ser till så att de användare som drar in läsare den här vägen skulle kunna få ta del av Twitter-annonsintäkter via någon form av kreativt samarbete med Twitter (som skulle kunna gynnas av att fler väljer Twitter för att lägga ut sitt material).
Jag gillar oavsett initiativet att tänka nytt kring betalning och intäktsdelning på internet. Sedan återstår som sagt var att se hur bra det faktiskt kommer att fungera.
Avdelningen: lite oväntat. Uppgifter om att Pinterest senaste halvåret har ändrat sitt marknadsföringspitchlingo till att mer handla om att funktionen är ett lämpligt ställe att få folk att shoppa. Med tanke på att det här varit på gång i säkert två år vid det här laget så trodde jag att de skruvat på det här långt tidigare.
Oh well. Oavsett så verkar det som att Pinterest nu har lämnat in sin börsansökan (konfidentiellt, dvs. lite halvhemligt). Kan bli aktuellt med börspremiär så snart som i sommar, till en värdering om 12 miljarder dollar. Eller tidigare. Eller senare. Eller inte alls (hej, uppköp är inte helt borta ur bilden än).
Dessutom uppgifter att Pinterest kan vara på väg mot annonsomsättning för 2019 om 1 miljard dollar. Och pengarna inte ska komma genom att annonsörer skiftar från Google eller någon annan av de stora – utan från budgetar som tidigare lades på traditionella annonseringskanale, som tryck och radio.
Att se hur det går med börsplanerna. Inte minst med tanke på att kodgrävande bara helt nyligen avslöjade kod i Instagrams Android-app som pekar på även den bilddelningstjänsten är på gång med publika samlingar. På gång att göra en Pinterest, med shoppingfokus, även de. Lär lägga lite sordin på börshumöret.
Nu är dejtingappen/BFF-appen/karriärappen Bumble på väg att kliva in i Sverige. I samtliga tre Bumble-tjänster gäller samma sak: män är välkomna som medlemmar, men det är bara kvinnor som kan initiera kontakt.
Vill du få en samlad överblick över vad som gäller för att rocka algoritmerna för Facebook, Instagram, Youtube, Twitter och LinkedIn? Bara att klicka sig in här.
När pratade vi egentligen mest om några av de stora sociala plattformarna? Ja, eller googlade åtminstone. There’s a diagram över googlingar for that.
Det är mest itigt 2019 är, kanske inte särskilt förvånande Instagram. Det mest förvånande är att Reddit kniper andraplatsen (åtminstone i den här sammanställningen). Gissar att det till stor del kan bero på sökningar av typen ”vad är Reddit?”
Vi noterar även att Twitter ligger före Snapchat 2019.
Kanske inte ett diagram att hänga upp sitt liv på, men lite kul som överblick.
Roligaste kommentaren om diagrammet:
”What about Google+?
That’s the horizontal black line at the bottom.”
Google testar VÄLDIGT intressant från Google. Featured snippets möter karuseller. Svaret på frågan ges direkt, som vanligt, men ”svaret” kommer i en lista. Listan kan fällas ut och ger då en karusell med fler svar inom samma ämne.
Och som artikeln konstaterar: i första läget finns ingen hänvisning alls till den webbplats som tillhandahållit informationen.
Med andra ord: å enda sidan står Google på anti-EU-upphovsrättsdirektivbarrikaden och proklamerar hur länktrafiken kommer damma i backen om artikel 11 blir verklighet – men å andra sidan lägger de allt mindre tid på att dölja sin strävan att slippa länka iväg alls. Koncentrera sin informationsmakt ytterligare.
Inte minst som Google, via Danny Sullivan, bemöter kritiken och oron mot det här draget med att det bara är för SEO:are, och företag, att gilla läget och hänga med i utvecklingen. Förstås en relevant kommentar, inte minst som Google som sagt var sitter med trumf på hand i den här frågan, men om man så väll kan kommentaren också tolkas som en artigt formulerad ”talk to the hand, bitch”.
Google har revampat sajtladdningstestverktyget Test My Site. Man har slagit ihop ett par tjänster och dessutom lagt till ny funktionalitet. Google är alltså på god väg att börja bygga upp en Google Analytics specifikt för sajthastighet och webboptimering.
Google släpper en ny spamrapporteringsfunktion för My Business och Maps. Och det handlar inte om att anmäla någon som sitter på en plats som ”tillhör” ett företag utan om möjlighet att anmäla platser på dessa plattformar som ”leder till bedräglig aktivitet”.
Den nya funktionen ersätter spamsektionen i Google My Business-forumet (som i sin tur stängs ned).
Hunh. Den här har jag inte sett tidigare. Tweets som karusell. Och faktiskt ett nästan bättre format än det Twitters egna gränssnitt bjuder på för att se en användares senaste tweets (förstås med ett antal tillkortakommanden, men för snabböverblick). Finns både på datorn och i mobilen.
Med tanke på att hela tweetarna faktiskt ryms i korten så, tja, bättre att gå till Google för att läsa tweets än att gå till Twitter. Typ. Det är åtminstone förstås precis det som Google vill att vi ska göra. Börja alltid på Google. Gör allt på Google. Klicka dig för guds skull inte vidare.
(Och ja, jag ville helst hitta en annan exempeltwittrare. Men det här är det enda exempel jag har kunnat få fram.)
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i sammanställningen
Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel
Del 2: Strömmade medier/Prenumerationstjänster, AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, IoT – internet of things, Bekvämlighetsekonomin, Mobilt
Trots att 2019 knappt har börjat så har techjättarna redan hunnit med några uppköp. Som Facebook, vars senaste köp är AI-bildigenkänningsstartupen GrokStyle. Fota möbler och få veta var du kan köpa dem – eller åtminstone något som utseendemässigt liknar det fotade.
Med andra kan Facebook potentiellt ta ett rejält steg in på den domän som Pinterest karvat ut åt sig själv, som en e-handelshubb med utgångspunkt i bildsökningar. Kan förstås vara så att Facebook är ute efter tekniken för helt andra ändamål, men man kan anta att man ser en mer eller mindre ren Pinterest-kopia framför sig. Finns ju redan rätt långt gångna likheter i det som går att göra i Instagram.
Och det blir självklart ännu ett steg mot Facebooks plattformar som one stop shop-platsen för, tja, allt. I det här fallet möjligheten att koppla ihop marknadsföring och köpsteget. Visst, du behöver inte ha din produktkatalog bildsökbar och shoppingbar direkt utan att lämna Instagram, men om du inte finns där (med andra ord att du vill äga kunden på din egen webbplats istället) så, tja, kan dina konkurrenter finnas där. Vilket ironiskt nog kan bli ett uppsving för mindre aktörer, som inte dras med ett webbplatsbagage.
Kinesiska Ant Financial (betaljätten bakom Alipay och även världens högst värderade onoterade techbolag) har Europashoppat. Man köper den brittiska branschkollegan WorldFirst.
Syftet är att ”bättre kunna serva mindre företag i hela världen, inklusive i USA”. Ett uttalat globalt steg, alltså. Ant har tidigare försökt bryta sig in på den amerikanska marknaden via ett liknande uppköp, men det försöket föll sönder. Nu tänker man sig alltså, lite bakvägen, göra ett nytt USA-försök.
Den globala strategin för såväl Alibaba (som äger stora delar av Ant) och Tencent har de senaste åren mycket handlat om att satsa på sina landsmän. Alltså låta kineser, fast boende eller turister, ta med sig sina betalningsvanor till andra länder och på det sättet få lokala näringsidkare att börja erbjuda Alipay och WeChat Pay. (Vi ser samma utveckling här hos oss.) Det senaste draget är dock ett mer uttalat försök att slå sig in som ett reellt betalalternativ (ja, och på sikt bankalternativ) även för icke-kineser.
Ännu ett företagsuppköp: Amazon köper Eero, tillverkare av mesh-routrar. Alltså själva grundförutsättningen för att våra smarta, uppkopplade prylar ska kunna kommunicera trådlöst med internet.
Gör förstås att Amazon kommer ännu närmare ett hård- och mjukvaruechosystem för uppkopplade hem. Från hemleveranser till övervakning och automatisering.
Kan förstås användas på två sätt: det ena är att Amazon på det här sättet potentiellt kan samla in data även om konkurrerande företags prylar och det andra att kasta med som ännu en Prime-förmån. Och i och med att Eero kan optimeras att fungera just med Primes alla delar och med Amazons övriga hårdvaror (som blir allt mer heltäckande) så kan incitamentet öka att gå all in på ett Amazon-hem.
Jag skrev om att Reddit var på gång att nå tremiljarderdollarvärdering i och med ny finansieringsrunda. Det som däremot inte var känt då var att rundan, som nu är stängd och gav Reddit 300 miljoner nya dollar, leddes av Tencent.
Den kinesiska social-jätten (ja, eller bara ”jätten”) Tencent har gjort alltfler inbrytningar i västerländska företag, men den här investeringen är en av de största högprofilinvesteringar som företaget har gjort.
Och med tanke på att Tencent är kinesiskt, och därmed i praktiken har en direktlina från sina tjänster direkt till partiet och därmed övervakningsapparaten i Kina, så har reaktionerna bland Reddit-användarna varit… sådär positiv.
Och sist men inte minst, förresten. Bland investerarna i rundan finns även… Snooop (Smooth) Dogg. Därför att förstås.
Alibaba fortsätter investera i strömmade medier. Man har närmare bestämt köpt 8 procent av spel- och strömningssajten Bilibili. Samarbetet betyder att Alibaba får in en fot i unga målgrupper (82 procent av Bilibili-användarna är födda 1990 till 2009) och Bilibili kan erbjuda sina innehållskapare möjligheten att sälja via Alibaba. Sedan tidigare har Bilibili också kopplats ihop med Alibabas matleverans(etc.)företag Ele.me.
Så långt inte så konstigt. Sen blir digitaliseringsknasnorm så det sjunger om det. En av de andra stora backarna av Bilibili är… Tencent. Alibabas jättekonkurrent på hemmaplan. De två har också gemensamma intressen exempelvis bildelningsföretaget Didi Chuxing.
Techjättarnas investeringskarta är numer ett enda stort Game of Thrones-härk. Det är svårt att veta vem som ligger med vem, vem som är släkt med vem, vem som vill hugga vem i ryggen och vem som faktiskt har huggit vem i ryggen. Framförallt är det svårt att veta vad som gäller i varje given stund. Särskilt som det inte alls är ovanligt att företag kan vara bittra konkurrenter inom ett gemensamt segment, men samarbeta eller ha ett kund/leverantör-förhållande inom ett annat.
Confuse and conquer. Verkar funka även här.
2019 har knappt börjat, men redan har flera av tungviktsbolagen hunnit med några uppköp. Nu är det WeWorks tur. Man har köpt ”utrymmesanalysföretaget” Euclid. Euclids verksamhet handlar om att analysera hur arbetsytor på företag utnyttjas – förstås för att kunna optimera och yteffektivisera mer.
Är med andra ord ett rätt givet handen-i-handsken-scenario relaterat till WeWorks befintliga huvudverksamhet. Ju bättre kunskap de har om hur de egna arbetsytorna utnyttjas, desto bättre kan de optimera inredning och funktionalitet för att därmed locka fler och öka intäkterna.
Med WeWork gör här något som är lite norm bland techbolagens produktutveckling: förvandla en intern kostnad till en extern intäktsström. I det här fallet: WeWork får en inhouseverktyg för att produktoptimera sina lokaler, men får också ett analysverktyg som kan säljas som tjänst till tredje part. Både för att bekosta de kostnader som WeWork själva har för verktyget och kostnaderna för att utveckla tjänsten till att bli ett ännu bättre internt verktyg.
Matleveransmarknaden konsolideras ytterligare. Kinnevik köper in sig i Mathem med en investering om nära nog 1 miljard kronor (900 miljoner).
En intressant detalj i avtalet är att Kinnevik satte som krav för sin investering att de skulle bli största ägare, vilket de nu blir. Det säger en del om hur mycket Kinnevik vill ha att säga till om i tjänsten – och hur mycket de sannolikt tänker satsa (och därmed hur stor potential Kinnevik ser att det här segmentet har – sedan tidigare finns även norska motsvarigheteten Kolonial.no under Kinnevik-paraplyet).
Blocket satsar ännu mer på bostäder i allmänhet och andrahandsuthyrning i synnerhet. Man köper startupen Qasa, som sysslar med just andrahandsförmedling. De två företagen har sedan tidigare, då Qasa har använt Blockets plattform för att nå ut, men nu konstaterar alltså Blocket: äh. Vi kapar mellansteget.
Visar kort sagt både hur viktigt bostäder blivit för Blocket, när marknadsplatsmarknaden för alla slags prylar blivit allt tuffare. Men är också i linje med hela hyrförmedlandet som koncept blir ett allt större och allt mer kapitalintensivt segment.
Japanska internetjätten (och investeringsjätten) Softbank fortsätter investera i transportlösningar. Senast ut: nästan 1 miljard dollar till sista-metern-robot-leverans-företaget Nuro.
Är Amazon sugna på att börja sälja egna elbilar? Det är klart att Amazon är sugna på att börja sälja egna elbilar.
Uppgifter om att Amazon och General Motors är på gång att investera i Rivian Automotive, som tillverkar pickuper och SUV:ar i elformat.
Det känns som att det inte är så mycket en fråga om utan när någon av techjättarna sätter sin logotyp på en bil. Eller åtminstone en mobilitetslösning. Det är också helt i linje med det jag skrev om igår: Amazons acceleratorprogram, en satsning på att få företag att ta fram exklusiva Amazon-kollektioner. Ett av argumenten: stora möjligheter att testa och produktutveckla på plattformen.
Allt det här sammanfaller väl med Rivian-uppgifterna. Bilknowhow och fabrikskapacitet från GM, sjukt mycket kunddata och molntjänstlösningar från Amazon. Möjlighet att realtidsutveckla fram bilgenerationer på betydligt kortare tid än idag. Lägg dessutom till att bilen inte bara optimeras utifrån och för Amazons kunder (säljs förstås via Amazon så att även sökdata kan användas) – utan kan bli del av Prime. Gräddfilssäljkanal för GM och Rivian – och skulle ge Amazon det de framförallt saknar – en mobil plattform för att även kunna ha ett grepp om kunderna när de förflyttar sig mellan sitt Amazon-hem och sin Amazon-arbetsplats.
Det rör på sig bland svenska fintechstartups just nu. I förra veckan tog Tink in över en halv miljard kronor i en finansieringsrunda och ligger i och med det på en värdering över 2 miljarder kronor som ska användas för att expandera till 11 länder. Kort därefter slöt Tink också ett avtal med betalförmedlaren Paynova.
Nu är det dags för Bynk att ta in ungefär lika mycket som Tink i nytt kapital. Bland dem som skjuter till pengar finns bland andra befintliga ägaren Schibsted. Även här är tanken utländsk expansion – att bli en europeisk mobilbank. Förstås är det den befintliga utlåningsverksamheten som står för stor del av utrullningen, men man siktar även på ”nya kortprodukter”. En Klarna, alltså.
Intressant spekulation från Bloomberg: att detaljhandelsjätten Walmart skulle göra en Amazon och ge sig in på annonseringsområdet.
Som konstateras i artikeln har Walmart 300 miljoner kunder i sina butiker plus högvis mer i de digitala kanalerna (Walmarts sajt, men även uppköpta företag som Jet. com och Bonobos). Det är en hel massa data, det. Data som företaget i dagsläget, enligt egen utsago, bara aktiverar till liten del.
Artikeln jämför Walmarts siffror med några andra och konstaterar att Walmarts butiker och egen sajt har långt många fler månadsbesök än Google, Facebook och Amazon. Det stämmer säkert – om man tittar på just besök till sajterna. Men majoriteten av alla besök för Facebook (säkert även övriga) sker ju via appar. Men oavsett så är det en hel massa användarsiffror som borde kunna användas.
Annonsering i de egna kanalerna, som är större delen av annonseringen för Google, Facebook och Amazon, är i sig intressant, men datan skulle också kunna aktiveras via externa nätverk (också likt hur nämnda tre ovan gör). Eller kunna säljas i sig (försiktigt, med tanke på integritetsklimatet).
Men Walmart har alltså stora möjligheter att bli en tung annonsspelare. Om man vill. Och tänker smart.
När arbetet med att slutföra (?) EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv nu går in i en ny fas så gör ett antal upphovsrättsorganisationer samma sak som ett antal medieorganisationer gjort tidigare: skriver ett öppet brev till EU där man uttrycker sin besvikelse över direktivet i sin nuvarande form. Så långt att man konstaterar att man hellre ser att direktivet inte blir av alls än att det blir ett, för rättighetsindustrin, dåligt direktiv.
Likt de flesta argument (på båda sidor) i den här frågan så handlar det mest om lätt floskelstaplande – med lätta domedagsvibbar, som är det föredragna tonläget för ungefär alla som har åsikter i frågan – snarare än att konkret peka på vad som inte är tillfredsställande (givet: det är ett öppet brev för att väcka opinion och då finns det varken utrymme eller genuint intresse att grotta ned sig i lagtexter). Direktivet går alltså inte tillräckligt långt tycker upphovsrättssidan.
Ju längre hela upphovsrättsdirektivfrågan pågått har det blivit allt tydligare att det handlar om två enormt starka kommersiella intressen: på ena sidan upphovsrättsindustrin som vill ha större del av onlinekakan och Google som inte vill dela med sig av sina pengar och därmed se intäkterna sjunka. Båda sidorna hävdar förstås att de kämpar för the little people och/eller ett ”öppet internet”.
Men om man så vill: vad vi nu ser att ingen sida är riktigt nöjd. Vilket på sätt och vis är ett tecken på att EU har hittat en lagmässigt korrekt balansgång. Vilket förhoppningsvis skulle kunna få båda sidor att på riktigt börja tänka nytt.
LinkedIn kommer ge hela sin rekryteringsplattform en uppgradering senare i år, men det börjar förstås finnas fler andra tunga spelare som gärna vill ha en bit av kakan. Som Facebook. Och Google.
De senare påbörjar nu den globala (två länder åtminstone) utrullningen av sin Hire-tjänst. Första marknaderna utanför USA som får ta del Googles erbjudande på området.
Vad gör man som nation om man blir utsatt för en utländska cyberattack? Drar upp en virtuell järnrid, that’s what you do. Åtminstone om du är Ryssland.
Landet uppges vara på gång att testa vad som skulle hända om man klippte alla band till övriga världen och resten av internet. Med andra ord: alla som inte hanteras av ryska servrar. Ett test som kommer påverka sisådär 100 miljoner internetanvändare.
Unplugged. På en helt ny nivå. Eller en internetversion av kärnvapenalternativet.
Man kan tänka sig att det här redan är i spel i Kina. Och, well, Nordkorea.
Tyvärr, med tanke på landet, kan man nog utgå från att det inte bara handlar om att skydda rysk infrastruktur. Man lär ha inspirerats av Kina också här. Men som principfråga är det förstås intressant. Med tanke på hur sårbart våra uppkopplade liv är – hur bra är vår säkerhet och vår möjlighet att rycka ur sladden om vi det kommer stora cyberattacker – oavsett vem som ligger bakom?
Vilket varumärke litar millennials mest på 2019? (Åtminstone enligt den här rankingen.) Youtube. That’s who. Går om Netflix och Apple.
Det finns så otroligt mycket meta och ironi med det här. I dessa tider av Facebacklash, integritetsoro och dataläcksupprördhet så litar de tillfrågade mest av allt på det företag som sannolikt är det som läcker mest. Jag kan riktigt se framför mig hur Tim Cook Roadrunnerspringer på väggarna i Cupertino.
Ännu ett exempel på hur otroligt bra Google har lyckats teflonskydda sig mot alla former av nedfall från det Facebook har drabbats av. Och kanske hur effektivt Google har lyckats hålla Youtube på varumärkesmässigt armslängds avstånd.
Men förmodligen mest av allt det som kan sammanfattas av en kommentar kring Facebook när det Cambridge Analytica-begav sig. Typ ”jag har inga problem att avinstallera Facebook, men ni kan bända loss Instagram från mina kalla, döda händer”.
Roliga kattfilmer (och typ allt man behöver veta om allt) trumfar personlig integritet. Alltid.
Det händer mycket nu. Vissa paradigmskiften är tydligare än andra. 2017 gick hiphop om rock som den största musikgenren i USA enligt Nielsens siffror. Igår blev Grandmaster Flash den förste inom hiphopfacket att få Polarpriset (att han lär ha satt ”The Adventures of Grandmaster Flash on the Wheels of Steel” på bara fjärde försöket räcker ungefär för mig).
Häromdagen blev dessutom Childish Gambinos ”This Is America” såväl årets låt som årets skiva (blir ännu sämre på svenska, men i det här fallet är det första ett låtskrivarpris och det andra ett artistpris) under årets Grammys-gala. Det var första gången en raplåt vann något av dessa två priser. Och då alltså båda två på samma gång. Det tog bara 40 år.
Som om inte det vore nog tog Cardi B hem Grammyn för bästa rapalbum – som första kvinnliga soloartist.
Dessutom förenades de tre pristagarna temamässigt. Titeln på Cardis album är ”Invasion of Privacy” och namnet Danny Glovers låt alltså ”This Is America” – två ämnen som var väldigt mycket på allas läppar 2018. Och, om man så vill, Grandmaster Flash & The Furious Fives ”The Message” var ”This Is America” – 36 år tidigare.
Ett tecken i tiden ⌚️: Internetmuseum öppnar en ny utställning om… emojins historia 👶🧔👴😀🤩🥰.
Givet tema 😍(ja, nu när någon har tagit fram det 🤪). En av de riktiga hörnstenarna i, tja, alla former av kommunikation online 🤖🌍🌎🌏 numer. Åtminstone sannolikt för de flesta👉😎👈. Om jag skulle fundera🤔: hur många dagar går utan att jag använder emoji alls🤷♂️? Förmodligen… noll. 😮🤭😬
Ny funktion på väg till Gmail. Vad är det för super-AI-Assistant-Duplex-predikativtechgizamojäng den här gången undrar du?
Fler alternativ i högerklicksmenyn.
Förstås lätt att raljera över en sån här grej, men är reell praktiskt nytta för säkerligen väldigt många användare. Vilket, i dessa jätte-AI-parksprojekttider, är ett ypperligt tillfälle att återigen påminna om att det är i den här typen av insatser som den verkliga kundnyttan faktiskt finns. Småskruvandet med örat mot kundrälsen.
Tråkigare företagsledningspowerpoints. Högre kundnytta. Alla företag har (minst) en högermeny som skulle må bra av några fler alternativ. Lägg mer tid på att hitta dem i din organisation och mindre tid på att pixelpusha herobilder.
Veckan efter det att Google avslöjades med att under flera år ha brutit mot Apples regler för enterpriseutvecklarkonton.
Ahahahaha! Det här är fantastiskt. Ford har pimpat sin filkorrigeringsfunktion. Alltså den funktionen som automatiskt ser till att en bil inte glider ur sin fil. Fast här omgjord… för sängar.
Kort sagt: funktionen ser till att sänghoggare håller sig på sin kant. Om den, via tryck mot madrassen, känner av att den ena personen håller på att vältra sig över på den andra personens planhalva så kommer funktionen vänligt och försiktigt knuffa tillbaka den invaderande personen till sin del av sängen. Ja, eller försiktigt och försiktigt. Det är ett löpande band under madrassen som i princip dumpar över personen där den hör hemma.
Okej. Nu är det här kanske inte en produkt vi kan gå och köpa i morgon. Eller någonsin. Det handlar mest om marknadsföring just för Fords bildprodukt. Men som koncept finns det förstås… potential. Och det är förstås inte alls omöjligt att något sånt här, i någon form, skulle kunna bli verklighet.
Och, i sann branschdödsanda, det är klart att det är ett bilföretag som kommer på en sån här sängidé till att börja med.
Japp. Klart det finns ett Tinder för kossor: Tudder (hohoho). Och precis som Tinder handlar det om att korna kan svepa åt höger på de tjurar som de har lust att… vara intima med.
Okej, nu kanske det snarare är kornas ägarna som står för svepandet. Men i grund och botten handlar det om Tinder. Me specifikt är Tudder kopplat till SellMyLivestock. Och precis som i Tinder väljer man först kön man är intresserat av och kan sedan svepa på. När man hittar en match (en tjur eller ko man är intresserad av att köpa) kan man läsa på om Rosa eller vad hen nu kan heta.
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i sammanställningen:
Del 2: Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, IoT – internet of things, Mobilt, Övrigt
Del 3: Ekonomi och finans, Kvartalsrapporter
I veckan gick Frankrike och Tyskland med på en omskriven version av en text som ska bli bas/förhandlingsunderlag till EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv. En version som är ännu värre än de tidigare skrivningarna. Enligt ungefär alla medier och andra som rapporterat kring det här. Och den enda källan som bildat underlag verkar vara den sammanfattning som EU-parlamentarikern och piratpartisten Julia Reda har skrivit. En sammanfattning som även denna gång väljer vad den lyfter ut – och vad den ignorerar – beroende på vad som bäst passar Redas version.
Här finns exempelvis två passager som Reda inte tar upp som är rätt stora punkter (mer om det längre ned).
Reda konstaterar att det nu inte längre finns något undantag för vilka sajter som omfattas av artikel 13 (dvs. kravet att hålla användargenererade tjänster fria från material som bryter mot upphovsrätten).
Detta baseras på att den nya texten konstaterar att de typer av tjänster som är undantagna från de strängaste kraven:
Ovanstående betyder förstås att de flesta tjänster, inte minst alla startups som direktivet sägs dra undan mattan för, har lägre krav på sig att rensa bland upphovsrättsskyddat material som inte får finnas på plattformen.
Men ja, Reda har rätt i att det här betyder att mindre tjänster som funnits i mer än tre år fortfarande omfattas av hårdare krav enligt artikel 13. Eller rättare sagt: det enda kriteriet som texten beskriver är att de hårdare reglerna (att man måste kunna visa att man gör ”best efforts” för att förhindra spridning av material som bryter mot upphovsrätten) är när tjänsten har fler än 5 miljoner unika månadsanvändare – så här finns absolut möjlighet att göra Redas tolkning gällande treårsregeln. Men sen finns det förstås också nyanseringar i texten.
When assessing whether an online content sharing service provider has made its best efforts according to high industry standards of professional diligence, account should be taken of whether the service provider has taken all the steps that would be taken by a diligent operator to achieve the result of preventing the availability of unauthorised works or other subject matter on its website, taking into account best industry practices and the effectiveness of the steps taken in light of all relevant factors and developments, as well as the principle of proportionality.
For the purposes of this assessment, a number of elements should be considered, such as the size of the service, the evolving state of the art of existing means, including future developments, for avoiding the availability of different types f content and their cost for the services. Different means to avoid unauthorised copyright protected content may be appropriate and proportionate per type of content and it is therefore not excluded that in some cases unauthorised content may only be avoided upon notification of rightholders.
Any steps by the service providers should be effective with regard to the objectives sought but should not go beyond what is necessary to achieve the objective of avoiding and discontinuing the availability of unauthorised works and other subject matters.
Även här: tal om proportioner och lämplighet och att det inte bör bli en atombombslösning som gör mer än det måste. Fortfarande öppet för tolkningar, men det är just tolkningar – inte ett krav att sajter måste införa uppladdningsfilter. (Att lagstiftarna inte är helt med i tiden visas dock att man bara skriver ”websites”, dvs. inte appar och annat. Men jag är inte förvånad, det tänket stöter jag på lite varje dag – att man 2019 bara tänker ”webbplats” när man arbetar med digital närvaro. ”Dark social” är undantaget, men exakt var gränsen går när man exempelvis diskuterar grupper är förstås en fråga som behöver redas ut i domstol, sannolikt.)
Dessutom konstaterar texten att:
”The obligations established in Article 13 should also not lead to Member States imposing a general monitoring obligation”.
Kort sagt: generella övervakningskrav bör alltså inte ens finnas på bordet när nationella lagstiftningar ska formuleras. Första gången det är så uttalat, även om det är ett ”should” och inte ett ”shall” – när det blir aktuellt med domstolsfall lär dock ett ”should” väga väldigt tungt. Och kan säkert bli ett ”shall” i slutgiltig text. (Sen övervakar förstås alla tjänster där vi laddar upp allt innehåll vi laddar upp och allt vi gör – och kan censurera friskt ändå – men det är en annan historia.
Ett ”shall” finns dock här:
Users shall be allowed to upload and make available content generated by themselves or by other users and which includes part of existing protected works and subject matter for the purposes of quotation, criticism, review, caricature, parody or pastiche.
Kort sagt: memes är tillåtna. Sedan kommer då frågan hur automatiserad skanning ska kunna identifiera detta? Svaret kanske är ”går inte” och då kan man enligt det som stod tidigare då argumenteras att ett uppladdningsfilter inte är bästa sättet att hantera detta – framförallt om du är en mindre tjänst med mindre resurser – och att ett automatiserat förfilter kan gå bortom direktivets krav och därmed inskränka användares andra rättigheter. Därmed alltså inte vara okej enligt EU-lag.
När Reda sedan konstaterar ”It would change the web from a place where we can express ourselves (with some moderation applied after-the-fact on platforms) into one where big corporate rightholders are the gatekeepers of what can and can’t be published in the first place” så, tja, är det precis så det är redan idag. Det är så upphovsrätt fungerar och mycket av dagens upphovsrätt ligger hos jätteföretag. Absolut en fråga att diskutera – men det är en ANNAN fråga som handlar om att upphovsrättslagstiftning (och större frågor som resursfördelning och värdedefinitioner) skulle behöva ses över.
Ännu mer om Google lobbykampanj mot EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv. Som konstateras har Frankrike och Tyskland nu enats om ett nya ordalydelse som de kan stå bakom – och det gör förslaget sämre än tidigare. Det påståendet baseras förstås på Julia Redas sammanfattning – en sammanfattning som (utifrån det jag har hunnit läsa9 på sedvanligt manér enbart redovisar väl utvalda delar. Och eftersom ingen ids läsa EU-texter så sväljer alla, även medier, Redas texter som sanning. (Ska försöka hinna grotta ner mig lite kring det här i helgen. Finns bland annat en rätt anmärkningsvärd mening som inte alls lyfts av Reda.)
Men det jag tänkte ta upp nu är alltså Googles lobbande i egen sak. FÖr det är ju trots allt vad det handlar om, hur mycket Google än vill få det att framstå som att man kämpar för the little people. Som att Google lutar sig mot undersökningar som säger att artikel 11 (förstås tolkad på mest extrema sättet) skulle göra att trafiken till nyhetssajter skulle minska med 45 %. Enligt siffror från… Google.
Visst, nu finns det förstås siffror på likartade initiativ tidigare från andra EU-länder så det finns förstås fog för att det kan hända (framförallt som Google själva kan rigga det här systemet så att det passar dem).
Men det ironiska i sammanhanget, som Google förstås inte alls pratar om, är att Google självklart aktivt arbetar för att sluta driva trafik alls till andra sajter. Nyhetssajter eller andra. Istället publicerar man allt mer information och allt fler funktioner direkt i sökresultatet. Detta för att hålla kvar kunderna, främst för att kunna exponera oss för mer reklam.
Och ju mer Google gör detta, desto mer information kommer Google lägga ut här. Och då börjar vi prata om såna nivåer att de inte kommer ha en chans att undgå hela ambitionen med artikel 11 (att tjänster som lägger ut mer än bara en mindre mängd innehåll ska dela intäkter med originalnyhetssjänsterna).
Så kort sagt: det absolut värsta med artikel 11 för Google är att artikel 11 kan sabba Googles planer att bli den enda webbplats vi behöver. Och ska använda.
Ännu en artikel kring EU:s föreslagna upphovsrättsdirektiv som driver tesen att lagstiftare ska hålla sig borta – marknadens parter kommer att lösa det här själva. Problemet är bara: marknadens parter har inte lyckats lösa det här på ett sätt som gör alla nöjda.
Det är därför ena sidan nu drivit på mot EU:s politiker att stoppa det som i praktiken är olaglig verksamhet, dvs. att plattformar som Youtube drar in sjukt mycket pengar på en verksamhet där det finns mycket olagligt innehåll (men mest handlar det om att man vill ha mer betalt). Det är därför den andra sidan, främst Google, som reaktion driver på för att skydda det öppna internet ”som vi känner det” och möjligheten för the little people att kunna tjäna pengar online (men mest handlar det om att Google inte vill se sin vinst sjunka).
Samma med jämförelsen med det tidiga 2000-talet. Att det fanns lagstiftning, som det dessutom agerades på, var en stor del av att det faktiskt kom nya lösningar – i kombination med just entreprenörer, ja, eller egentligen var det ju ett jätteföretag som visade att det går att tjäna pengar på musik i digitalt onlineformat. Både och. Inte antingen eller.
Sen håller EU med om att entreprenörer, eller åtminstone marknadens parter, löser det här bäst själva. Det är därför som det i direktivtexten också finns en skrivning om att direktivet i sig inte ska åsidosätta avtalsfriheten. Med andra ord: kommer de kommersiella krafterna på bättre lösningar, kör hårt. Ingen blir gladare än EU om företag inte måste komma till dem och gnälla för att någon är dum.
(Och likt nu så handlade det i början av 2000-talet inte heller om någon kamp om ett öppet internet. Det handlade om kommersiella krafter som var griniga för att de inte längre kunde tjäna pengar på exakt samma sätt som de gjort tidigare och en massa människor som bröt mot lagen för att skivbolagen ägnade tio år åt att bygga staket för att stoppa flygplan. När Apple sedan visade skivbolagen att det gick att tjäna pengar om man gjorde saker och ting på lite annat sätt, som i sin tur gjorde att färre människor gjorde olagliga saker, så gnälldes det sedan lite mindre från skivbolagshåll.)
Wow. Bara wow. Igår fyllde Facebook 15 år. Så här såg alltså startsidan/inloggningssidan ut då för (the)facebook.com. Hade jag inte vetat vilket företag det rörde sig om hade jag gissat att det var en webbplats från 1994 – inte 2004.
Nya adminfunktioner från Facebook:
Fler nya Facebook-gruppfunktioner. Bättre formateringsfunktioner för gruppadmins, fler grupper får möjlighet att erbjuda prenumerationer på allt eller delar av innehåll och bättre verktyg för att hantera medlemmar som bryter mot gruppregler.
Riktigt intressant nytt transparensinitiativ från Facebook. Under förra året började Facebook skärpa till regler och möjligheter att kunna ladda upp egen användardata till annonsverktyget med syfte att rikta annonser mot dessa målgrupper. Nu kommer kommer annonsörer ännu mer tvingas vara öppna med var informationen kommer ifrån. Och vi som användare ska få veta det.
Om jag väljer att trycka på infon om varför en viss annons visas för just mig så ska jag kunna se varifrån datan kommer ifrån och vem som har laddat upp den. Ett sätt för Facebook att kunna crowdsourca information om vilka annonsörer som inte sköter sig. Annonsörer som får mycket anmälningar mot sig på det här området lär ganska snabbt kunna hamna på en svart lista.
Ännu en bra grej från Facebook, alltså. Om Facebook nu bara kunde se till att ha slut på skelett i garderoben så att inte bra grejer nästan omedelbart jämkas ut av dåliga så kan det nog bli bra det här.
Instagram börjar ändra sin hantering av bilder (eller kan man anta videos på sikt) som på olika sätt kan ses som att uppmuntra självskadebeteende. Plattformen kommer inte längre tillåta ”grafisk visualisering av självskada” – framförallt inte skärsår.
Man kommer också börja nedprioritera visning av bilder som indirekt handlar om självskador, som läkta ärr från skärningar.
Det kommer alltså bli tal om ännu mer genomfiltrering och censur av uppladdad information på plattformen. Om man så vill handlar det alltså om precis det som mycket av protesterna mot EU:s föreslagna nya upphovsdirektiv handlar om (även om skillnaden förstås är att det inte handlar om något brottsligt och att det är något som många säkerligen ser som en bra grej).
Och precis som alla typer av censur och filtrering av den här typen finns det förstås en balansgång. Någon som tidigare ägnat sig åt självskada, kanske till och med försökt ta sitt liv, skulle kunna dela bilder av just läkta ärr i en strävan efter att förhindra andra från att göra samma sak.
Kort sagt: mest bra, men en riktlinje som även den lär behöva finjusteras på sikt.
Så får Messenger till sist möjlighet att ångra skickade meddelanden. Så länge som det görs inom tio minuter.
Ännu ett initiativ från Facebook för att få fler av oss att börja använda Instagrams Youtube-dödare (sic!) IGTV. Nu kommer IGTV-klipp med förhandsvisningar börja dyka upp i Insta-flödet.
Facebook testar en ny dekal för Instagram Stories för att ännu mer få snurr på storiesengagemanget: en quizdekal. Till skillnad från den vanliga enkätdekalen så är det här alltså just en frågesportsvariant. Den som svarar får veta det rätta svaret när hen har svarat.
Intressant drag från Facebook: WhatsApp kan låsas med Touch ID eller Face ID (vi pratar alltså iOS här, Android-motsvarighet på gång – vilket förstås är det mest relevanta för den här plattformen).
Att en app i telefonen måste låsas upp trots att telefonen i stort är upplåst är i sig inget nytt, men det är däremot lite mer ovanligt att en chattapp eller liknande har en sån här funktion. Ett extra lager säkerhet, alltså.
Kan alla andra kan även LinkedIn. Nu har företaget släppt en best practice-sammanställning för plattformen, men tips och tricks för hur det är tänkt att man ska kunna få ut det mesta av den.
Finns här (som pdf, but whyyyyy?)
Ni vet det där världsrekordsägget som kom från ingenstans och blev tidernas största Instagramsensation? Under gårdagens Superbowl kläcktes så ägget.
Strömningstjänsten Hulu ingick vad som förmodligen är tidernas första äggsamarbete för ett techföretag. Syftet? Att prata om mental ohälsa på bästa Superbowl-tid. Eller åtminstone belysa frågan.
Dessutom visar det sig att ägget kanske inte kom från ingenstans till att börja med. Det anonyma kontot som fick oss att äggilla en masse var startat av tre personer kopplade till den brittiska reklambyrån The&Partnership. Så vi kan väl tänka att ägget fick lite kickstart i sin gillajakt med hjälp av några väl valda internetprofiler som inte varit tillgängliga för vem som helst.
Stänger du av alla former av spårning för att inte techjättar och andra ska kunna följa dig och förutspå dina rörelser och aktiviteter? Tja, det kanske inte spelar nån roll. Forskare vid Vermonts universitet har kunnat påvisa att det går att förutsäga någons tweetar lika träffsäkert genom att titta på åtta-nio kontakters tweetar som att följa personens eget twitterflöde.
Men inte bara det: det här gäller även om du aldrig varit på Twitter. Forskarna påstår att om du har vänner på Twitter så går det att med 95 procents sannolikhet förutsäga hur du kommer att bete dig på plattformen om du väl bestämmer dig för att gå med.
Nu är väl det här kanske ingen jättebedrift, eftersom Twitter verkar ha förmåga att locka fram det värsta i människan, men det är oavsett milt sagt intressanta slutsatser. Och om vi inte stirrar oss blinda på just det här fallet så lär det här kunna användas om oss inom en massa områden. Från att Facebook redan kan lista ut vilka som är ihop baserat på telefonernas positioner under dygnet till tester som visar att det går att förutsäga vad vi kommer att göra baserat på vad våra vänner gör – eller vad människor som liknar oss profilmässigt hade gjort i samma situation.
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i sammanställningen
Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel
Del 3: Ekonomi och finans/kvartalsrapporter
Jag har flera gånger skrivit om det vakuum som finns i och med att ingen ännu tagit/kunnat ta positionen som Spotify för video. Alltså allt videoströmningsinnehåll på ett ställe. Jag har också konstaterat att Apple kan vara det företag som just nu är bäst riggat att ta den här platsen. Blir inte mindre så i och med den här nyheten:
Enligt uppgifter till The Information är Apple på gång att utöka Apple TV med prenumerationsfunktion. Alltså precis samma sak som i Appstore. Du har ett konto och sköter alla dina betalningar, oavsett app, på ett ställe. Enligt uppgifterna ska Apple TV få stöd för det här redan i mitten av april.
Nu är det förstås obekräftade uppgifter, men vi springer med dem nu för att spekulera lite kring just en sådan tjänst. Det mest troliga är att Apple i så fall väljer rätt mycket exakt samma upplägg som i Appstore: Apple står för distributionen och tar X procent för jobbet.
Det är precis det som har fått Netflix att strypa möjligheten att starta prenumerationer i iOS-appen (eller Android-appen). Istället måste man gå till Netflix webbplats. I det långa loppet, rätt snart, tror jag dock att Netflix kommer att acceptera att man blir en av kanalerna hos en sådan samlingstjänst. Det är där kunderna är och, tja, bekvämlighet.
Ungefär samtidigt som gårdagsnyheten om att Apple Music nu har över 50 miljoner användare så kommer också information om att Apple ingått ett avtal med American Airlines kring just Apple Music.
Samarbetet innebär att Apple Music-kunder får gratis wi-fi-användning till sitt strömmande från tjänsten under flygturerna. Vi kan tänka oss att Apple subventionerar det här rätt kraftigt. Förmodligen så pass att de går minus.
Men vad Apple får är förstås in-flight-reklam för sin musiktjänst. ”Välj vilken du vill, men här kostar det inget att strömma). Och med Apples finansiella muskler gör det inte så mycket att det blir en förlustaffär där och då om det leder till att dra in fler kunder till Apples ekosystem på sikt. Apples kontantkassa är 130 miljarder dollar. Netflix hela börsvärde stängde igår på strax under 150 miljarder.
Och på tal om Netflix. Vi kan nog lugnt utgå från att American Airlines-avtalet också inkluderar gratis strömning av innehåll från Apples kommande (sannolikt i år) videotjänst. Och då blir det förstås ett ännu mer attraktivt paket.
Lägg till gårdagsuppgifterna att Apple TV kanske får stöd för att teckna prenumerationer på andras kanaler, så, tja…. Services-delen lär inte sacka under 2019, om vi säger så.
Spotify kan/verkar vara på gång att kliva ännu längre in på poddplanhalvan. Uppgifter säger att Spotify är i ”långtgående samtal” om att köpa det amerikanska poddföretaget Gimlet Media för 200 miljoner dollar.
Draget skulle vara i linje med de förflyttningar som Spotify gjort bara senaste året: bort från distribution, mot eget innehåll. Musikströmning är i sig en verksamhet med väldigt små marginaler och en uppsjö av avtal och licensägare. Har förstås inte blivit bättre av att jättar som Apple, Amazon och Google släppt egna konkurrerande musiktjänster som kan sampaketeras med företagens övriga tjänster. Och vi pratar förstås dessutom om företag som som inte har problem att blöda sönder konkurrensen med hysterisk subventionering. En egen plattform för poddar som inte kräver betalning till mellanhänder är förstås ett bra sätt att bättra på marginalen.
Men det som kanske är det mest intressanta med Gimlet-affären är att Gimlet också börjat ge sig på TV-produktion. Bland annat ett avtal där podden Homecoming blivit tv-serie hos Amazon.
Det senare är också något som Spotify allt mer har gett sig in på: skapa innehåll som konsumeras hos andra. Som direktlicensiering med artister som också möjliggör för artister att sälja sina alster till andra tjänster, med möjlighet för Spotify att få del av kakan. Kort sagt ett sätt att blir mindre beroende av konsumenter väljer Spotify som tjänst.
Apple prenumerationsplaner fortsätter att växa. Nu kommer uppgifter att företaget satsar på att göra en prenumerationstjänst för spel. Precis som den här typen av tjänster brukar fungera, kan man tänka. Betala en fast månadsavgift och spela för glatta livet.
Med tanke på hur stor del av Apples appintäkter som kommit via spel så är det inte så konstigt att man tänker sig att det här spåret fungerar även här.
Några tankar:
Apple är i full gång med att skapa ett underhållningspaket. Ett eget Prime. Film, tv-serier, spel, musik. Betala för allt på ett ställe, en avgift, och kör. Koppla på en massa iOS-fördelar (som gratis tittande, exklusivt innehåll, obegränsat lagringsutrymme) för att göra hårdvaran (just nu iPhone, kanske annat längre fram) till ett medel för att få tillgång till tjänsterna snarare.
Samtidigt kopplar Apple också allt mer loss sina tjänster från iOS och macOS, inte minst de nya. På så sätt tänker man sig att kunna locka allt fler kunder. I dagsläget finns det exempelvis ingen av de stora plattformarna som erbjuder ett helhetspaket. Med prisdumpning kanske folk kan välja Apple-allt istället för Spotify, Netflix etc. Ja, eller det är säkert åtminstone vad Apple gärna vill.
Nu verkar även Google Assistant vara på gång att kunna ansiktsmatcha oss. Assistenten kommer alltså inte bara kunna känna igen vem det är som kommunicerar baserat på rösten, utan också genom att identifiera vem det är som tittar på enheten (vilket förstås bygger på att man faktiskt har en skärm i den aktuella prylen). Verkar än så länge vara tidigt i processen, men fullt rimligt att det är på gång.
Och när vi ändå är på temat personaliserade resultat: Alexa kan höra när du viskar och då svara i samma tonläge. Med ansiktsigenkänning lär förstås våra ansikten också kunna ge personligt anpassad återkoppling. Och då menar jag inte som ovan vem som tittar på skärmen, utan se vilket sinnesläge personen som kommunicerar med assistenten är i. Finns ju redan tester med teknik som kan identifiera känsloläge på puls eller röstläge. Lägg till ansiktet så kommer assistenten väldigt snabbt veta vilket som är en lämplig respons.
Stressad? Snabbt svar. Uttråkad? Lyft humöret. Och kanske även en vidareutveckling av Facebooks självskadealgoritm. Om någon inte verkar helt balanserad, pratar om att skada sig själv (eller andra) eller rentav håller på att göra något dumt – kontakta automatiskt anhöriga eller myndigheter.
Ett inte särskilt oväntat drag: Volvo släpper ett kylskåp för sin leveranstjänst. Kort sagt ett kylaggregat som gör att mat du får levererad till din bil via Volvos tjänst för billeveranser. Alltså enklare att hantera matleveranser, exempelvis. Dessutom verkar den smart nog enkelt kunna storleksförändras via appen (att göra det manuellt hade förstås varit sjukt mycket igår).
Men det är tre andra smaker som är det riktigt intressanta med lådan.
Artikeln konstaterar att lösningen fungerar med Amazons billeveranslösning, men jag misstänker att det kommer funka precis lika bra utan en bil även här. Ja, du behöver överhuvudtaget inte äga en bil, än mindre en Volvo, för att använda den.
Fem saker man kan notera med den här satsningen:
1. Bekvämlighet, bekvämlighet, bekvämlighet. Mat är bökigare att hantera. Nu kan du få maten dit du vill, när du vill, utan att behöva vänta.
2. Man anpassar sin produkt utefter en av de dominerande plattformarnas lösning och infrastruktur. Låg tröskel för kunder som har eller funderar på att skaffa tjänsten.
3. Datainsamlande. Volvo kommer lära sig massor kring hur konsumenter agerar och använder den här typen av tjänster. Utan att veta exakt hur uppkopplad lådan i sig är så lär den kunna berätta rätt mycket.
4. Mer branschdöd. Volvo ger sig in i sista metern-kampen. Man tar alltså upp kampen med såväl företag som bygger fastigheter som logistikföretag. Volvo tar alltså ännu ett steg bort från att ”bara” vara ett mobilitetsföretag. (Sedan kommer förstås självkörande bilar också att kunna passa bra in här.)
5. Ta fram produkter för dina konkurrenter. Lådan har specialfäste i Volvo-bilar (ja, åtminstone de modeller som är byggda för det). Men finns förstås inget som säger att ingen någon annan skulle kunna montera motsvarande fäste. Eller att tredjepartsföretag tar fram ett fäste som matchar Volvo-lådan, men som går att montera i typ alla bilar. Okej, några kunder har inte valt en Volvo som bil. Men de är Amazon-kunder och tycker Volvos kyllösning är den bästa. Du tjänar pengar på försäljningen (kanske fler? En till bilen, en till huset, en till sommarstugan), du får in ditt varumärke i konkurrenters bilar och kommer dessutom kunna samla in data från deras bilar.
Det är coolt att det börjar dyka upp fler och fler såna här initiativ. Mjukvarubolaget Zenuity, samägt av Autoliv-avknoppningen Veoneer och Volvo Cars, har nu fått tillstånd av Transportstyrelsen att genomföra tester med självkörande bilar på några större svenska vägar. Max 80 km/h och med en människa bakom ratten. Däremot inga händer PÅ ratten.
Lär alltså mestadels handla om självkörning på ”bara” nivå 3, men likväl spännande.
Avdelningen creepy/cool. Forskare vid MIT har upptäckt ett sätt att viska direkt i någons öra på håll – med laser.
Tekniken bygger på ”fotoakustiska” effekter, som verkar handla om att vattenånga i luft absorberar ljus och därigenom skapar ljudvågar som alltså sedan kan riktas. (Feel VERY free att bullshitta mig och förklara mer korrekt.)
Användningsområden som ges är att spioner kan få ljudkommunikation i örat utan öronsnäcka. Och visst, det är väl typ den nivån en sån här satsning skulle hamna på. Inget som kommer rullas ut med nästa generations mobilmodeller, direkt.
Men om vi då ställer oss på Tillbaka till framtiden-hoverboarden och släpper den mentala sargen fullt ut så kan jag förstås tänka mig betydligt fler användningsområden. Det kanske skulle kunna innebära att hörlurar är något som inte längre behövs. Att man alltså kan para ihop en musikpryl med örat utan vare sig hårdvara eller bluetooth. Kanske till och med kunna styra om signalen ska blocka hela örat (typ brusreducering) eller om man vill kunna höra sin omgivning.
Tänker vi sedan lite Minority Report så skulle man också kunna tänka sig riktade erbjudanden när man går i en butik eller i ett köpcentrum. Eller utrop på flygplatser eller tågstationer som specifikt skickas till dem som har biljetter till en viss avgång – istället för att som idag berätta allt för alla i högtalarna. Alexa-receptinstruktioner bara till den som lagar maten.
Och… äh, jag stannar här. Känner att jag kan fortsätta spinna på det här för länge annars.
Ha. Vad gör man om man saknar självkörande bil men inte vill parkera själv? Man skaffar en parkeringsrobot.
Från och med augusti kommer Gatwicks flygplats genomföra ett tremånaderstest med parkeringsrobotar. Vilket, tja, ser ut och funkar som en gaffeltruck utan förarhytt. En GULLIG gaffeltruck utan förarhytt. Det gulliga är viktigt i snart allt som har med konsumentrobotar att göra.
Du lämnar din bil för parkering som vanligt, men istället för att en människa tar emot och parkerar din bil så gör alltså roboten det. Och logiken här är inte att spara lönekostnader, utan om utrymme. I och med att roboten inte behöver sätta sig i och kliva ur bilen så behöver man inte ha utrymme för dörröppning i parkeringsfickorna. Gatwick räknar med att gå från 6000 till 8500 parkeringsplatser på det här sättet – utan att öka den totala ytan.
En fördel till är att roboten också ska ha koll på vilkea bilar som kommer hämtas med vilket flyg. Alltså ännu bättre matcha kundens förväntningar på direktframkörning. Because bekvämlighet.
Apples vinstvarning berodde enligt VD:n Tim Cook på att iPhone-försäljningen i Kina sackade rätt ordentligt. Det bekräftas av uppskattningar från analysföretaget Canalys. Enligt dem backade Apples försäljning med 13 % i landet, även om man lyckades behålla sin marknadsandel på 9 %.
Men det som är riktigt intressant med Canalys sammanställning är dels konsolideringen av den kinesiska mobilmarknaden och dels att försäljningen minskar för andra året i rad.
Faktum är att bara två tillverkare ökar sin försäljning: Huawei +16 % och Vivo +9%. Mest anmärkningsvärt är att alla tillverkare utanför topp fem mer än halverar sin totala marknadsandel och försäljningen rasade 60 %.
Huawei har… rätt mycket problem globalt just nu, men på hemmamarknaden når företaget sin högsta mobilmarknadsandel och börjar nosa på en tredjedel av marknaden. För Xiaomi är läget det omvända: snabb tillväxt utomlands, men minskad försäljning (trots något ökad marknadsandel) i Kina.
Några korta grejer ur rapporten:
Det finns nu 4,39 miljarder internetanvändare i världen, 366 miljoner fler än för ett år sedan (+9 %). 57 % av alla människor på planeten.
Det finns 5,11 miljarder unika mobilanvändare, 100 miljoner fler är januari 2018 (+2 %). Det är alltså fler nya internetanvändare än mobilanvändare. Sannolikt mestadels för att fler bytt ut sina ”Nokia-mobiler” mot smarttelefoner. 67 % av alla människor.
3,48 miljarder människor använder sociala medier, 288 miljoner fler än 2018 (+9 %). 8 av 10 internetanvändare finns alltså också i sociala medier. 45 % av alla människor. 3,26 miljarder av dessa använder sociala medier i mobilen, vilket motsvarar 93 % av alla sociala medier-användare och 42 % av alla människor totalt.
Finns förstås drösvis med annan data i rapporten (jag har själv inte läst än). Lär komma ett gäng sammanfattningar och analyser närmaste tiden.
Jag har tidigare skrivit om att Google har skickat ut bilder på hur Googles sökresultat skulle se ut om artikel 11 i EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv blir verklighet. Alltså den artikel som talar om om att tjänster som låter användare dela innehåll eller nyhetsaggregeringstjänster ska betala (mer) till publicister. Nu har Google tagit saker och ting ett steg längre och låter användare live se hur de strippade sökningarna ser ut.
Det är i dagsläget ingen som vet exakt vad artikel 11 faktiskt kommer att innebära, så vad Google gör är förstås att dra saker till värstaspetsen (det är ingen annan heller som vet vad artikel 11 kommer leda till, så tro inte dem som säger sig veta). Men just nu lämnar jag den här diskussionen därhän.
Istället tänkte jag reflektera över den lobbykampanj som Google just nu genomför mot upphovsrättsdirektivet (främst då just artikel 11 och artikel 13 som reglerar plattformars ansvar för användarmaterial som bryter mot upphovsrätten).
I dagarna har det kommit information om att Google, Facebook och Apple alla har slagit nya lobbyrekord 2018. De har aldrig lagt så mycket pengar på att bearbeta lagstiftare. Men i det här fallet handlar det istället om den proxylobbning som Google ägnar sig åt – via sina användare och kunder. I sökresultatet, via Twitter, via Youtube och via Gmail (säkert också på fler platser som jag har missat). Det handlar förstås ytterst inte om att Google egentligen bryr sig om de användare som laddar upp material på Youtube eller om internets generella framtid utan om att Google inte vill se sina mastodontintäkter minska.
Jag har ingen aning om vad Googles lobbykampanj hade kostat om någon annan hade kunna köpa det här utrymmet, men jag misstänker att det här kan vara en av de största lobbykampanjerna någonsin. Vore intressant om nån satte sig och räknade på det här när krigsdammet har lagt sig.
Lite mindre roliga siffror från USA. Trump kapade företagsskatten med 10 %, vilket skulle ge en jätteboost till de amerikanska ekonomin eftersom företagen skulle investera och anställa många mer.
Hur gick det? Sådär. Företag verkar ha ökat investeringarna de första kvartalen, men det tog slut när vi gick in i det tredje. Vad gjorde företagen med pengarna? Köpte aktier. Sina egna aktier. Aktieåterköp slog nytt rekord, totalt köpte företag tillbaka aktier till ett värde av 1,1 biljoner dollar.
Man skulle kunna argumentera att företag säkrade upp ekonomin när siffrorna började peka nedåt mot slutet av året, men det visar sig att återköpen översteg investeringarna redan första halvåret 2018. Med andra ord gick större delen av skattesänkningen till att boosta den egna aktiekursen och gynna de egna aktieägarna. Vilket förstås till stor del är människorna som sitter i ledningarna för företagen.
Och då har vi förstås inte ens börjat prata om alla jättebelopp som försvinner kreativa skatteupplägg och som sitter på bankkonton utomlands eftersom företag inte vill skatta för pengarna i USA.
Visst är det här en förenkling av bilden. En stor del av alla företag har inga aktier att köpa tillbaka, så visst handlar det främst om de stora företagen. Men det är ändå oroväckande. Det verkar som att det stora hotet mot innovation i USA inte handlar om dåliga villkor för företag, utan att företagen är mer intresserade av att gynna ägarna än att ställa om för framtiden.
De jätteföretag vi pratar om här är bland dem som verkligen behöver se över sina affärsmodeller för att framtidssäkra såväl intäkter som arbetstillfällen.
Så har Google tidigarelagt datumet när Google+ för privatpersoner kommer att gå i graven. 2 april 2019 (man kan tänka sig att de väldigt medvetet undvek 1 april). Då kommer alla Google+sidor, API:er och en hel del relaterade funktioner (som diverse inloggningstjänster) att försvinna från internet. Redan tidigare kommer det inte längre gå att skapa exempelvis nya inlägg.
Så nu måste jag alltså skynda mig att spara ner alla inlägg och bilder som jag har postat på min Google+profil.
Eller vänta.
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Klicka här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Digitala spaningar vecka 4 2019 – del 2
Fullständigt självklart. Mest konstigt att det inte skett tidigare. Det här tror jag helt och fullt på: enligt uppgifter från New York Times planerar Facebook att integrera meddelandetjänsterna mellan Messenger, WhatsApp och Instagram.
Fortfarande kommer respektive app ha sitt eget gränssnitt och fungera på egen hand, men däremot måste mottagaren inte ha den aktuella appen du skickar från för att kunna läsa meddelandet. Det är infrastrukturen under huven som byggs om.
Det är också helt i linje med att Facebook, efter att sprängt isär huvudtjänsten i beståndsdelar (typ, ja, eller köpt upp nischade tjänster) så börjar gränserna mellan dem suddas ut. Blir alltså en ännu större konkurrent till Apples iMessage-plattform eller det Google håller på att bygga upp (plus förstås andra motsvarande).
Gör som Apples och Googles lösningar och bygg in även sms fullt ut så finns det väldigt liten anledning att byta (ja, om det inte är så att dina vänner inte har Facebook eller använder Snapchat allihop).
Facebok uppdaterar admindelen av sidor för att öka transparensen kring hur sidor lirar kvalitetesmässigt. Det kommer närmare bestämt finnas en ny flik för ”sidkvalitet”. Här kommer man kunna hitta dels innehåll som ”nyligen” har tagits bort då Facebook har bedömt att det bryter mot användarvillkoren och dels visa innehåll som nyligen har har flaggats som fejkinformation av tredjepartsfaktacheckare. I det senare fallet kan denna typ av innehåll klassas som ”falskt”, ”halvfalskt” (eller ”blandning” som Facebook kallar det) eller ”missvisande rubrik”.
Mer info kommer att läggas till här över tid. Initialt kommer det handla om hatbrott, explicit våld, trakasserier och mobbning, ”reglerade varor” (typ droger), nakenhet, ”sexuell aktivitet” eller hyllande av innehåll som inte får finnas där.
Med tanke på att Facebook bland annat listar marijuana under ”reglerade varor” så kommer det bli sjukt jobbigt för apmånga rappare. Och förstås alla deras fans. För att inte tala om alla som grattar en Mary Jane på födelsedagen eller för att hon har lyckats med nåt.
Sen kommer alla som dessutom håller på med lite svarthattande för att runda nedtagning få det svårare. Om en sida, grupp etc. har brutit så mycket mot riktlinjerna att den stängs ner kan Facebook drämma till med storsläggan och stänga ner alla sidor som har samma admin – även om dessa inte är i nedtagningsfarozonen än. Överhuvudtaget är den här riktlinjen väldigt brett skriven. Men det handlar i korthet om: don’t try to fuck with us.
Senaste tillägget från Facebook: politiska upprop. Skapa ett upprop, tagga relevant(a) politiker och be om stöd för ditt upprop. Du kan se vilka av dina vänner som ”skriver under” samt vilka offentliga personer (definition) som gör det. Däremot inte se alla andra.
Facebook har redan förstås redan från skräppunktmarkerat funktion för att minimera risken för fejkande. Tanken är att man ska skapa upprop inom sitt närområde (alltså sina lokala företrädare) snarare än nationella. Kommer exempelvis inte gå att tagga presidenten eller vicepresidenten. Tillhör man den valkrets som inblandad politiker representerar så får man en ”väljare”-märkning. Men andra ord så att politikerna typ ska kunna se hur mycket de ska bry sig om olika kommentarer.
Intressant att se om politiker själv kan använda funktionen. Typ sondera terräng kring olika förslag.
Alla dessa nya (ja, eller nygamla) yrken som dyker upp.
Twitter testar ett nytt webbgränssnitt. Saker som genvägar, ”avancerad sök”, uppgraderade trender ”och mer”. Men framförallt: en emojiknapp.
Because emoji.
Vill du ha lite uppdaterade siffror kring hur LinkedIn används 2019? Pontus Staunstrup har din rygg.
Känns fint att tillhöra the 0.6%s. Det är tydligen så många av oss på plattformen som delar innehåll varje vecka. Som Pontus konstaterar: det finns alltså goda möjligheter att synas.
(Framgår dock inte hur stor andel vi spampostare utgör. Men då säger jag som Vingåker: en promille kan inte ha fel.)
Nu kommer Pinterests funktion för att söka baserat på hudfärgston ut till fler användare och till deras app. Och den här funktionen, och Pinterests agerande överhuvudtaget, bjuder på ett par lektioner som rätt många kan ha nytta av att ta till sig.
1. Tänk kreativt vad gäller sökalternativ – hitta dem som passar din målgrupp men fastna framförallt inte bara i att göra som du alltid har gjort. Och ta exakt samma sökalternativ som alla andra i din bransch (överhuvudtaget borde typ minst 50 % av all inspiration och benchmarking komma från andra branscher än den egna). När jag skulle köpa vintercykeljacka blev det oväntat svårt att filtrera ut. En enda sajt gav mig ett sökalternativ jag inte ens visste att jag saknade: sök på i vilken temperatur du vill ha dina kläder.
2. Pinterest lät inkluderingsfolket och ingenjörerna jobba nära varandra. Men har också en bredd bland de anställda som gör det lättare att testa en sån här funktion – men förstås också komma med fler infallsvinklar och undvika övervithet (ja, eller vilken etnicitet som majoriteten i ett företag nu kan ha). Även ålder, kön etc. Självklarheter, men fortfarande är det så svårt att få till. Och även här: tänk lite mer oväntade konstellationer i utvecklingsarbetet.
Jättegrej från WeChat. I senaste uppdateringen (åtminstone i Kina) går WeChat från att vara TYP Kinas operativsystem till att de facto ta ett jättesteg mot att bli det även i praktiken.
Uppdateringen innebär att det blir möjligt att komma åt sina sparade miniprogram genom att svepa ner hemskärmen i appen. Alltså ungefär samma sak som att dra ner sökrutan i en iPhone, fast resultatet här blir alltså en fullständig apphemskärm, även utseendemässigt. Komplett med sökfunktion.
Facebook försökte med… Home (?) göra ungefär samma sak: skapa ett virtuellt operativsystemslager ovanpå Android och iOS. Det försöket gick sådär, men här finns förstås betydligt större möjlighet att få snurr på det eftersom användningen av miniprogram inuti WeChat redan är så pass stor (och för att WeChat redan används för allt).
I dagsläget finns det förstås bara två mobiloperativ i praktiken, men när man tittar på uppkopplade andra prylar finns det inte alls samma duopol. Även i mobilen börjar det här alltså på riktigt luckras upp.
Ironiskt nog håller förstås Apple på att göra samma sak, ett nytt appekosystem iMessage. Apple tjänar så bra på det befintliga appupplägget, men med tanke på hur välanvänt iMessage är i så vore det intressant att se vad som skulle hända om Apple på riktigt gjorde en push här.
Apples karttjänst har väl fortfarande… en bit kvar till Googles, men den blir så sakteliga allt bättre.
Seriöst, jag skulle kunna gå med i Prime bara för att få mitt paket levererat med den här.
Amazons senaste kompis: Scout. En robot tänkt att leverera Prime-paket (förstås) på egen hand.
Två riktigt underbara grejer:
1. Likt självkörande bilar så kommer roboten ha en mänsklig följeslagare, åtminstone nu i början. Någon kommer alltså ha som jobb att gå efter en sexhjulig robot och titta på den. Sämre jobb kan man ha.
2. Man kommer att testa i Snohmish County. You can’t make that shit up.
Lite skifte i e-handelstoppen i Kina. Jag har några gånger skrivit att JD.com är Kinas näst största e-handlare efter Aliabab – beroende på hur man räknar. Uppgifter om att Pinduoduo ska vara större i antal användare. Nu verkar det bekräftat, åtminstone enligt de här siffrorna från QuestMobile. Och de har varit större sedan i somras gällande månadsanvändare (de svarta respektive mörkblå linjerna i diagrammen). Sett till dagliga användare har Pinduoduo varit större hela 2018.
Vad är då Pinduoduo? Företaget som börsnoterades (och ska vara Kinas snabbast växande app någonsin) så sent som förra året sysslar med gruppshoppande. Dra ihop vänner och få ner priset – ju fler desto billigare. Dessutom med ett element av gamification. Två trender i shopping i Kina: social shopping – som underhållning. (Typ Groupon, fast framgångsrikt.)
Pinduoduo vänder sig dessutom primärt mot landsbygden och kunder (främst kvinnor) med lägre inkomster. Det här är alltså ett sätt för dem att få ner priser till nivåer de kan hantera. Dessutom med inbyggt tillväxthackandet därför att det här handlar om att dra in så många kunder som möjligt till plattformen för att gynna sig själv. Dessutom vid varje köp, inte bara som engångsrabatt för att man fått in folk på plattformen.
De tre stora plattformarna har dessutom lite olika profiler om man tittar på snittköpen. Jag har sett siffror på att snittköpen på Taobao/Tmall är 30 dollar, JD.com 60 dollar och Pinduoduo 6 dollar. Pinduoduos affärsidé bygger förstås ännu mer på volym, vilket också gör dem mer sårbara. Å andra sidan kan de nu positionera sig och bygga kundbas bland kunder som kan vara på väg att nå högre inkomster. Alltså tidigt bli det självklara valet som kan hänga med längre fram.
En av framgångsfaktorerna hos Pinduoduo, numer Kinas e-handelstvåa, är deras kombination av shopping, socialt och underhållning. Shopping är inte slutmålet utan ett medel för att bli underhållen.
Det finns förstås ett namn för det: entertainmerce (Handerhållning? Undershopping? Strömningsshopping? ”Jag strömmar ett par nya skor.”)
Liveströmningsshoppandet har exploderat i Kina. Växte 180 % 2016 och bedömdes vara värt 3 miljarder dollar 2016 – säkerligen många gånger mer nu. Man använder key opinion leaders (KOL) för att kränga grejer och samtidigt skapa innehåll att titta på. TV-shop möter Tupperware, fast hippare. Innehåll som BARA handlar om att hårdkränga, typ..
Just exakt den formen kanske inte kommer hit, men sammansmältningen av underhållning och shopping lär växa sig allt starkare även här.
(Dessutom: sökte nu för att se om det finns en entydig definition av en influencer vs en KOL. Fanns det förstås inte. Men en fastnade, en som skilde på dessa på ett sätt jag inte tänkt på. En influencer är någon som är född i sociala medier. Boende där. En KOL däremot är någon som har ett yrke eller roll som har gett dem auktoritet att prata om det de pratar om. Kan ha stor närvaro i sociala medier, men det är inte deras fullt ut naturliga miljö. Tankar?)
Det är intressant att se hur olika jättar väljer att hantera sina leveranser olika. Kinesiska JD.com har blivit besatta på att hantera varenda millimeter ut (och nästan in), något som även Amazon satsar hårt på (om än inte riktigt lika långtgående. Än). Walmart å andra sidan knyter partnerskap till vänster och höger för att erbjuda samma sak.
Nu kompletterar detaljhandelsjätten sina leveranssamarbeten med ytterligare fyra namn för att kunna erbjuda matleveranser i ytterligare fyra amerikanska stater. Så här långt finns Walmarts matleveranstjänst i 800 butiker och det ska kompletteras med ytterligare 800 före årets slut.
Med andra ord satsar Walmart hellre på att ta marknadsandelar än att bygga upp en fullständig leveransmaskin (även om de säkert funderar även på det parallellt). Och man maxar sin största fördel gentemot Amazon: sitt massiva butiksnät. Det förekommer uppgifter om att Amazon satsar på att trycka ut ännu fler Whole Foods-butiker av, förstås, exakt samma anledning. Framförallt när det handlar om man är avstånd extra viktigt.
Nu är det Amazons tur att hamna i EU-skottgluggen. Kommissionen kommer att utreda hur Amazon konkurrerar med sina, tja, kundkonkurrenter. Dvs. hur Amazon använder data de samlar in via de företag som bedriver verksamhet på deras plattformar. Används datan för att bättre kunna veta vad som säljer så att man sedan kan ta fram egna produkter som exakt matchar efterfrågan. T ex Amazons klädkollektioner.
Det kommer bli intressant att se vad utfallet blir här, men det är förstås i linje med liknande typer av drag mot dominerande jättar. Som när Google både erbjöd shoppingannonsformatet som försäljare och sedan dessutom själv ”köpte” annonser som hamnade först.
Jag är förvånande att techjättar inte har styckats i högre omfattning än vad som har skett. Förmodligen för att de här företagen har växt för fort och spottat ur sig nya affärsområden varje torsdag. Det som kan bli principiellt intressant är vad du som plattform tillåts göra. Att du inte direkt får konkurrera med dina kunder, med deras egen information.
Blir förstås, likt fallet med Googles shoppingannonser, svårt att veta hur frikopplade uppstyckade delar är från varandra, men det är något vi kommer se. Reglering eller styckning. Förmodligen både och.
Räcker det inte att bara bingetitta på Netflix-serier, vill du berätta om det också? Nu kommer en Instagram Story-integration inbyggd i Netflix-appen. Så, ja, möjlighet utan att använda iOS inbyggda delningsmodul (kommer inledningsvis bara till iOS).
Går även att lägga in ”titta på Netflix”-länk som gör att användare med Netflix-appen kan gå direkt till serien (eller filmen).
Ännu en marknadsföringskanal för Netflix och ännu en tung direktintegration för Instagram Stories, alltså.
Netflix kan vara på väg att till sist kliva in i filmens riktiga (bransch)finrum. Strömningsföretaget ökade antalet nomineringar med sju jämfört med förra året, till totalt 15 stycken. Men framförallt handlar det om att Netflix den här gången nominerats till det absolut tyngsta priset: bästa film, för ”Roma”. (Filmen står på egen hand för 10 av de 15 nomineringarna.)
Netflix har, likt Amazon, varit lite Oscars-besatta i några år nu – just för att bevisa att de är på riktigt. Inte ”bara” ett strömningsföretag, utan också som gör skitbra innehåll (för Netflix lär det spela lite mindre roll för de breda kundlagren, men det är en ordentlig fjäder i hatten att ha kommit så här långt.
(Dessutom blev även ”Black Panther” nominerad till bästa film – som första superhjältefilm någonsin Men…? ”Avengers – Infinity War”? Hallåååå?)
Ännu mer Netflix. Företaget ska nu, som första strömningstjänst, ha antagits till Motion Picture Association of America (MPAA). En lobbygrupp.
Organisationen representerar sex Hollywood-studios och samtliga ska ha förespråkat att Netflix tas upp i sammanslutningen. Förstås inte så konstigt: även Hollywood inser förstås vartåt det barkar och det handlar om att säkra framtiden.
Och vi pratar nog inte bara plattform för att visa film. En techtung spelare på sin sida i upphovsrättsfrågor och upphovsrättsteknik skadar säkert inte.
Häromdagen upptogs Netflix, som första strömningstjänst, i Hollywoodlobbyorganisationen Motion Picture Assocation of America (MPAA). Jag spekulerade då att en baktanke säkert är att Hollywood-studiogamlingarna vill skaffa sig lite teknisk know-how på upphovsrättsteknikskadan. Ja, eller att det åtminstone inte skadar med en techsavvy medlem.
Tänker saker som den här. AI-ansiktsigenkänning. Nu är det här inte något från Netflix – företaget bakom heter Synamedia. Men produkten kommer att användas på plattformar som strömningstjänster som bland annat just Netflix. Deras erfarenheter (och vana med att jobba med data) kommer förstås kunna vara guld värd.
Vad gör då Synamedias verktyg? Den håller koll på vilka som tittar på innehåll. Skulle exempelvis kunna användas för att lära sig massor om hur användare tittar och ta fram den optimala Kit-formeln för långfilmer och serier. Men mer konkret här och nu är tekniken tänkt att hålla koll på vilka som är inloggade på ett visst konto. Med andra ord så att det inte går att tjuvtitta på användare som är inloggade på flera ställen samtidigt. Alltså kolla att det faktiskt är rätt person inloggad i alla inloggade enheter som kontot använder.
Kopieringsskydd 2019.
Spotify gör det möjligt att träna algoritmen. Ja, eller kortsluta den. Företaget testar en funktion som gör det möjligt att blocka artister, så att de alltså inte längre dyker upp i dina spellistor.
Vilket förstås är en rätt självklar funktion. Bara för att du gillar, säg, en genre så betyder inte det att du gillar allt. Tycker du att Spotify inte är tillräckligt bra på att förstå det här genom ditt överhoppande kan det här alltså vara ett sätt att nixa.
Lite… jobbigt. Senaste bokföringsåret gick Disney 1 miljard dollar back på videoströmning. Innan de ens har släppt sin videoströmningstjänst.
Anledningen stavas dels Hulu och dels BAMtech. Den förstnämnda genom att Disney är delägare i den här Netflix-konkurrenten och den sistnämnda genom att det är tekniken som används bland annat för att sända ut ESPN+. Dessutom är det tänkt att Disney också ska ta över de sista 30 procenten av Hulu, vilket gör att förlusten kommer dra iväg ytterligare. Ja, om inte Hulu lyckas få snurr på verksamheten.
Kampen om strömmandet kommer att på allvar ta fart 2019 och 2020. Då väntas Disneys, Apples och NBCUniversals släppa sina tjänster (plus säkert fler). Pengastinna spelare som Google, Amazon och Facebook kommer plöja ner ännu pengar i sina tjänster. Vi kommer se konsolidering och utslagning i kampen om att bli the one. (Ingen slump att Netflix gick ut med en prishöjning precis före senaste kvartalsrapporten.)
Men parallellt pågår förstås ett betydligt viktigare race – med både fler och färre spelare: att bli Spotify för videoströmning. Den eller de tjänsterna är de som vi kommer ha en relation med. Inte som idag en direktrelation med de olika varumärkena som skapar innehållet. Och tillhandahåller strömningstekniken.
Ni vet hur Googles AI DeepMind lyckades slå mänskliga spelare i spelet Go, något forskare trodde skulle vara om inte omöjligt så åtminstone något som skulle dröja länge? Nu har DM börjat spela dataspel. Förra året släpptes DM in i Starcraft II. Och vann precis alla tio matcherna mot några av världens bästa SC2-spelare.
Den här typen av aktiviteter är betydligt svårare än Go eller liknande eftersom reglerna är betydligt mindre fasta. Det kan hända massor hela tiden på olika ställen.
För att inte få AI-fördel skruvades reaktionstid och samtida interaktioner ner till mänsklig nivå. Så det DM vann på var bättre strategi, inte hastighet.
På en punkt fuskade DM. Den hade hela kartan utzoomad hela tiden och när man sedan ändrade så att även DM måste zooma in på delar så vann en mänsklig spelare. Men då hade den versionen av DM ”bara” fått träna i 20 år genom att titta på SC2-spelande istället för 200 (som på sätt och vis också är lite fusk förstås) och trots det lyckades den visa upp startegier ingen tidigare sett. Styrkan satt alltså till största del i kreativiteten.
Det här tror jag kommer bli en av de största vinsterna: lära oss tänka på nya sätt. Och alla påståenden om att folk i kreativa yrken sitter säkra, well…
Hur mycket satsar Amazon på röst i allmänhet och Alexa i synnerhet? En del. Företaget bekräftar att man har 10 000 pers som typ bara jobbar med Alexa. Fylla på kunskapsbasen, maskininlärning, interaktions-UX, konversationsfärdigheter, ”andra tekniska funktioner” och förstås Alexas personlighet.
Okej att röstinteraktioner (överhuvudtaget andra slags interaktioner än dem som vi så här långt har använt på internet nästan uteslutande) kommer att växa rejält – och att det kommer gå fort.
Men… DAMN, girl. You be workin’ it.
Ni vet mobilförbud i skolan? Äh. I Kina checkar eleverna in med ansiktet (okej, på den när skolan). Om vi bortser från den uppenbara, övergripande övervakningsagendan (det är Kina trots allt) så kan man fundera på vad det mer göra.
Föräldrarna lär väl automatiskt direkt få veta om deras barn inte har checkat in (och kan kolla själva). Men i sen? Kolla att alla elever är vakna? Uppmärksamma?
(Dessutom: förstås ett TikTok-klipp.)
Som artikeln konstaterar: nu kanske även Amazon är på väg att bli lite mer öppna. Utvecklingsmässigt, åtminstone. Igår släppte molntjänstdelen AWS nya tjänsten Neo-AI (hand upp alla som direkt tänker The Matrix). Ett open source-projekt som har som syfte att optimera maskininlärningsmodeller för utrullning i olika hårdvarumiljöer.
Ska inte säga att jag har helt full koll på vad det här innebär i praktiken (ovanstående är min, säkert svajiga, förenkling). Självklart handlar det i slutändan förstås om att förbättra verktyget med tredjepartshjälp för att sedan få ännu bättre utväxling av det i AWS (och därmed få ännu fler kunder etc.). Men oavsett ett intressant steg.
Så kan man också göra. Självskanning för att betala för mat. Så långt inte jätteovanligt. Men från Kina, så förstås med en twist: maskinen skannar både vilken mat kunden har på brickan och kundens ansikte. Kort sagt: kollar hur mycket som ska betalas och kollar sedan vem som ska betala innan pengarna dras (automagiskt, antar jag). Och jäkligt snabbt dessutom, om det här är fullt ut på riktigt.
Typ… rätt coolt.
Håller Facebook på att bygga lasersatelliter för global kommunikation? Det är klart att Facebook håller på att bygga lasersatelliter för global kommunikation. Kan Elon Musk kan Facebook.
Det har rapporterats om Facebooks Athena-projekt tidigare och nu verkar Facebooks dotterföretag PointView ha lämnat in en ansökan till FCC i USA (typ Patent- och registreringsverket) om att få tillstånd att testa ”e-band radio signals” för att tillhandahålla kommunikation i delar av världen som saknar eller har väldigt krattiga uppkopplingsmöjligheter.
Men hej, nu verkar ansökan ha fastnat i den allmänna nedstängningsyran i USA, så vi får vänta lite till innan det kan börja hända saker där.
En väldigt intressant mening i artikeln: FCC-ansökan och annat material som PointView har delat med sig av ”tyder starkt på att PointView planerar att använda laserteknik, möjligtvis både i Athena och framtida rymdfarkoster”.
To boldly go where no socialt medium has gone before. Ett sätt att hantera utplaningen av användartillväxt.
Ha. Symfonisk. Som vanligt måste man älska Ikeas namnsättning. Kanske/förmodligen/sannolikt en högtalare och/eller högtalarserie som följd av Ikeas samarbete med ljudprylstillverkaren Sonos.
Nånting släpps oavsett i augusti 2019.
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Klicka här för att se hur du gör
(Det blev så många spaningar den här veckan att jag blev tvungen att dela upp dem i tre. Här hittar du del 1 och del 2.)
Var finns världens mest dynamiska stad 2019? USA? Kina? Nix. I Indien. Åtminstone när investmentföretaget JLL får tycka till.
I sjätte upplagan av City Momentum Index (som listar 131 städer) är det staden Bengaluru som toppar. Bengaluru knuffar därmed förra årets vinnare Hyderabad till en andraplats. Indiskt på plats ett och två alltså. Och plats fyra, fem, sju och femton. Faktum är att 19 av 20 av städerna i toppen är från Asien. Det enda undantaget är kenyanska Nairobi.
Kina då? Jo, de dominerar listan med nio städer, men har bara två topp tio: Xi’an på plats 9 och Guanghzou på plats 10. Vietnam tar de två kvarvarande platserna topp tio med Hanoi och Ho Chi Minh City. Filippinerna och Thailand har varsin stad med: Manila och Bangkok.
Den här typen av rankingar är förstås svårt att göra helt objektiv. För CMI handlar det om en treårshorisont och med tanke på att fokus är ”urbana ekonomier och fastighetsmarknader som just nu genomgår snabb tillväxt” så är det inte särskilt konstigt att Europa och USA inte återfinns högt upp i listan (Nästan mer förvånande att väst/USA hade nio städer topp 20 så sent som 2017.)
Men oavsett är det här i linje med att även Kina börjar plana ut och gå från tillväxtekonomi till ”vanlig” ekonomi – och att tillväxtmotorerna så sakteliga börjar flytta över till de länder och regioner som står på tur. Indien är förstås nästa megamarknad som kommer att göra en enorm förändringsresa kommande decenniet, parallellt med flera afrikanska länder.
Med det sagt är förstås inte städerna i vår del av världen på långa vägar färdiga. Tvärtom finns det enorma problem även hos oss, på grund av den infrastruktursryggsäck som vi i högre utsträckning har. Det här är ett lopp där vi på sätt och vis kommer behöva tävla mot de andra städerna här i listan, för att locka såväl kapital som människor.
Det börjar närma sig omröstning för EU:s kontroversiella och omdebatterade förslag till nytt upphovsrättsdirektiv. Google går just nu all in (inte minst i sina egna kanaler) på att trumma upp motståndet mot direktivet. Senaste initiativet är att de har mejlat ut skisser på hur sökresultatet skulle se ut om framförallt artikel 11, det som populärt kallas länkskatten, skulle bli verklighet.
Resultatet är… rätt tomt . (För sökningar på nyhetsinnehåll, ska tilläggas – det är ju det det handlar om. Övrigt innehåll påverkas inte.)
Det här är självklart ett worst case-scenario. Det ligger ju i Googles intresse. Och det visar förstås att makten ligger hos Google (Facebook har varit förvånansvärt tysta i sammanhanget. Förmodligen delvis för att de har… andra problem just nu, men också för att företaget håller på att föregå ett eventuellt direktiv genom att fixa licensavtal och sedan bygga nya tjänster de kan tjäna pengar på).
I Spanien och Tyskland dödade Google liknande initiativ bara genom att stänga av strömmen, typ. Fick publicisterna att krypa till korset rätt fort.
Om man så vill visar Google att sökresultatet kommer se mer ut som det gjorde förr – innan Google påbörjade sin satsning att lägga ut allt mer externt innehåll på sin egen webbplats för att hålla kvar användarna istället för att länka iväg dem. Det här är alltså ytterligare en påminnelse om att vad hela dragkampen kring direktivet egentligen handlar om är en dragkamp mellan två väldigt starka kommersiella krafter: å ena sidan (nästan bara) Google och å andra sidan stora publicister.
Det handlar förstås till syvende och sist om pengar för dem – den ena sidan vill ha mer och den andra vill inte tjäna mindre. Det kan de givetvis inte säga, så båda säger att de gör det för the little people. I mitten står EU.
Google själva tog på sig offerkoftan häromdagen och beklagade sig att de nog skulle behöva stänga ner Google News i hela EU om det här artikel 11 blir verklighet – ”Google News genererar inga intäkter, det är en service för våra användare”. Förstås nonsens. Den, likt övriga tjänster, ger två direkta intäktsströmmar för Google i de förmodligen viktigaste digitala valutorna: data och tid.
I SEL-artikeln här lyfts bland annat att små publicister har motsatt sig förslaget eftersom de inte kan förhandla bort licenskravet. Det stämmer inte. Uppropet uppmanar bland annat EU att säkerställa att det framgår att det ska gå att frivilligt avstå. I senaste utkasten jag sett finns det inget krav, så det är täckt. Vad det här handlar om är att medlemsländerna kommer ha möjlighet att styra rätt mycket kring artikel 11, inklusive vad som ska få visas upp vid länkande utan att tvingas att betala.
Vad påståenden om att det inte går att förhandla bort licenskravet bygger på är dels att det tydligen inte gick i det spanska försöket att göra samma sak och dels ännu en worst case-tolkning om att medlemsländer SKULLE göra det tvingande. Fair enough, är väl jättebra om EU är tydliga i det de skriver – det är bland annat vad uppropet från de mindre publicisterna ber om. Inte att hela artikel 11 och dess innebörd ska skrotas. (Det roliga är att att uppropet ber EU säkerställa att artikel 11 bara ska gälla nyhetsaggregerare, inte dem. De tycker alltså att det är helt okej att Google får däng.)
Sverige, Storbritannien, USA och EU. Förhandlingar som drar ut på tiden och skär ihop är lite inne just nu. Senast ut är att förhandlingarna om EU:s förslag till nytt regelverk för upphovsrätt online har fått socker i tanken. Den omröstning om förslaget som skulle ha hållits 21 januari har skjutits upp efter att elva medlemsländer, däribland Sverige, inte har kunnat gå med på formuleringar i direktivet.
Ska (förstås) gälla artikel 11 och 13, alltså punkterna om att främst nyhetsaggregerare ska betala avgift för att visa mer än minimalt innehåll och skärpta krav på hur tjänster som låter medlemmar ladda upp material ska säkerställa att upphovsrättsskyddat material inte sprids.
Så fortsättning följer, alltså. Lite senare än tänkt.
Intressant initiativ från Google. Eller snarare: intressant initiativ av Google-initiativet Googles News Initative </initiativ>. Google har slagit sig samman med Automattic (bakom WordPress. com) för att ta fram Newspack. Målgrupp: lokal journalistik.
Tillsammans har företagen (med några andra) investerat 2,2 miljoner i dolalr i Newspack, ett ”säkert, billigt publiceringsverktyg skräddarsytt för små nyhetsredaktioner”. Som det beskrivs är det typ ett Shopify fast för press: det mesta man ska behöva för att kunna få ut sitt innehåll utan vare sig kunskap inom eller pengar för kodning och webbdesign (även om det inte lär sitta i vägen). Lite plug och write, alltså. Eller stream. Ja, ni fattar.
Finns förstås ett namn för konceptet: ”an opinionated CMS”.
Kommer gå att komplettera med alla WordPress-pluginer som finns när det släpps senare i år. Google kommer också hjälpa användare på traven. Inte minst med Google-svitintegrationer. Som av en händelse. Och också som av en händelse kan man tänka sig att en av produkterna som Google kan hjälpa till att integrera är Ads. Google får mer innehåll som de kan visa upp direkt i sökresultatet och tjäna annonsintäkter på de användare som trots allt klickar sig vidare till nyhetssajterna. En så kallad Google-win-win.
Facebook fortsätter att allt mer bli ett innehållsföretag. Senaste initaitivet: en podcast har som tema ”att föra samma unga entreprenörer med erfarna ledare från affärsvärlden”. Den första säsongen kommer innehålla sju avsnitt som släpps varannan vecka.
Vi kan väl gissa att det här passar väl in i de LinkedIn-planer som Facebook har. Och det här pekar sannolikt också ut lite av ambitionerna de har på området. Passar också rätt väl in i Mark Zuckerbergs personliga utmaning för 2019: just att moderera och facilitera samtal kring det digitala i relation till samhället och våra liv.
På tal om det så kanske det här vore något även för LinkedIn (ja, eller så kanske det kommer. Lite av LinkedIns strategi verkar ju vara att göra det Facebook gör, fast lite senare.
Långsam lagstiftning (ja, eller lagstiftning) får ofta kritik för att den stoppar innovation och nya företag (kritiken kommer förstås oftast från de företag som stöter på problem, men ändå). Visst finns det tillfällen när utdaterad lagstiftning behöver komma ikapp sin samtid, dock på ett strukturerat sätt, men det går att komma långt bara genom att ta hänsyn till de regler som finns redan från start och anpassa affärsverksamheten för att slippa problem längre fram. Eller be om lov först.
Uber är på många sätt ett exempel på hur man förslagsvis inte ska göra, såväl i relationen med myndigheter och lagstiftare som i byggandet av den interna kulturen. Andra som verkar i mobilitetsbranschen (som Waze) har däremot sett till att betala för sig – med data.
I Portland satte staden upp ett fyra månader långt pilotprogram där scooterföretagen (Lime och två andra) fick verka i utbyta mot att de i utbyte gav staden detaljerad data om hur det hade gått. Att tjänsterna tillförde något till staden och inte kostade staden något extra. I båda fallen kunde scooterföretagen visa att så inte blev fallet: scootrarna ersatte resande med miljömässigt sämre alternativ och oron för ökade kostnader genom olyckor kom också på skam. Scooterföretagen levererade inte helt på kravet att även tillhandahålla service i ekonomiskt sämre ställda delar av staden, men fanns åtminstone där och kunde påvisa resultatet.
Tittar man i andra städer så har företag med olika typer av fordon frivilligt delat med sig av den data som samlas in om trafikläget när de kör omkring. Visst, även data är en valuta och skulle kunna ses som mutor, men i det här fallet handlar det om underlag som kan komma samhället till nytta genom optimerad trafik- och infrastrukturplanering. Baktanken från företagen är förstås att bättre trafikflöde också betyder bättre business, men det är underlag som hjälper alla – inte bara dem som specifikt utnyttjar företagens tjänster.
Det talas ofta om att det offentliga ska öppna sina tjänster och resurser så att företag kan bygga kommersiella tjänster på dem. Men transparens åt det andra hållet är minst lika relevant.
Ni vet Ratsit? Sjukt okontroversiell tjänst jämfört med den app, ja eller det miniprogram i WeChat förstås, som nu har släppts i en provins i Kina. Möjlighet att se vilka som är skuldsatta i din närhet så att du kan skvallra på dem.
På sätt och vis inte någon som inte finns här. Vet vi om att någon begår något brottsligt, som att jobba svart, ska vi rapportera det. Det här är väl next level skvallerfunktion, om vi säger så.
Via tjänsten kan användare se vilka som är skuldsatta i en radie 500 meter från den egna positionen. Komplett med namn, ID-nummer och varför de har hamnat på svarta skuldlistan. Ska göra det enklare för människor att just anmäla dem som ”kan betala”.
Vi kan väl anta att det här är ett test för en större utrullning i resten av landet. Och som konstateras i artikeln, kommer att jacka in fint i det sociala ranking-system som Kina testat ett tag och som är tänkt att vara på plats nästa år.
Så… take that, GDPR.
Med allt tjafsande som vi ägnar alldeles för mycket tid åt är det ibland skönt att höja blicken. Ordentligt. Den kinesiska månlandare som sattes ned på månens baksida för ett tag sidan hade bland annat i uppdrag att odla saker. Som potatis. Eller bomull.
Och nu visar det sig att en bomullsplanta som odlades på vår närmaste rymdgranne (ja, eller åtminstone inuti en farkost på vår närmaste rymdgranne) började gro.
Okej. Den överlevde bara nio dagar. Men oavsett.
Vi har alltså lyckats få något, på en annan himlakropp, att gro och börja växa.
Vet du inte vad du ska säga till din potentiella Tinder-dejt? Spotify it. Tinder testar nu möjlighet att skicka låtar via Spotify i en chatt.
Spotify jobbar med att bredda sitt produkterbjudande från bara musikströmmandet. Ett bra sätt är göra en, tja, Twitter eller Snapchat. Om användarna inte kommer till dig, se till att dina funktioner dyker upp där användarna faktiskt är. Även om det är på en konkurrerande plattform.
Nu är tillväxtläget förstås betydligt bättre för Spotify, men det här är förstås ännu ett sätt att nå ut med sin tjänst. Då Spotify själv saknar det digitala ekosystem som många konkurrerande tjänster har blir samarbeten förstås livsviktiga. Och Tinder får något som kan ge lite mervärde till plattformen till en kostnad som sannolikt bedöms vara låg i relation vad det kan ge.
Spotify-ragging. It’s a thing.
Alltså. Jag är helt för att hjälpa till och svara på Sifo-undersökningar. Men allvarligt.
2019?
(För övrigt roligt att jag har fått dekalfunktionen på LinkedIn nu. På tal om 2019.)
Ha! Vad gör de amerikaner som får gå hemma när USA har stängt ner delar av statsapparaten? Pornhub har en teori…
Shutdown porn. It’s a thing.
(Man kan tycka vad man vill om porr i allmänhet och Pornhub i synnerhet, men Pornhub är sjukt bra på att koppla de sjukt stora mängder data de lär sitta på till aktuella händelser. De får därmed medier som aldrig annars skulle skriva om porr att lyfta och därmed marknadsföra tjänsten på rätt framträdande plats.
Saker att ta till sig för de flesta företag: att rida på en äggtrend med smart koppling till den egna verksamheten ger garanterad uppmärksamhet. Men det Pornhub löpande gör är ännu smartare.)
Men what the fudge. Slack har bytt logga. Självklart har folk åsikter. Som att den nya loggan ser ut som en svastika.
Nu ser jag BARA svastikan.
Tack för det, internet.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Mer Instagram-nyheter: Instagrams API får stöd för att publicera videos. Med andra ord betyder det att tredjepartsverktyg som Hootsuite och Buffer kommer kunna användas för att publicera även videos. (Än så länge som beta, men ändå.)
Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”Good news! Instagram’s API now allows 3rd party tools to publish or schedule video posts!Previously it was only for photos pic.twitter.com/wanMnn7kYU / Twitter”
Good news! Instagram’s API now allows 3rd party tools to publish or schedule video posts!Previously it was only for photos pic.twitter.com/wanMnn7kYU
Ännu en Instagram-nyhet: en ny, interaktiv nedräkningsdekal. Sätt ett datum och andra som tittar på storyn får realtidsläget i nedräkningen till exempelvis ett event (som man kan tänka sig kan bli ett väldigt vanligt användarscenario, inte minst för företag och organisationer).
Instagram Has A New Countdown Sticker (And It’s Awesome)
Instagram has a new Sticker available for Stories and it might be one of the best ever for marketers: introducing the ”countdown” sticker.
Senaste Instagram-nyheten: möjlighet att skicka röstmeddelanden via Direct. Upp till en minut långa och både i privata chattar och i gruppchattar.
Instagram is bringing voice messaging to your DMs
Instagram has added a voice messaging feature to its Direct messages. The feature allows users to send each other audio messages up to 1 minute long.
Messenger får stöd för fler reaktioner. Vilket gör att antalet möjliga reaktioner som går att använda höjs till… antalet emojis som finns. Man börjar kort sagt snart kunna välja valfri emoji för att reagera på ett meddelande.
Because emojis.
Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”Facebook’s Messenger now lets you use ANY emoji to react to messagesh/t @Lemberg pic.twitter.com/ppoi0IgmAi / Twitter”
Facebook’s Messenger now lets you use ANY emoji to react to messagesh/t @Lemberg pic.twitter.com/ppoi0IgmAi
Instagram testar en ny kontoform: Creator accounts. Alltså konton speciellt anpassade och utformade för högprofilinnehållsskapare på plattformen.
Användare med den här kontotypen kan filtrera bland direktmeddelanden (ställa in vilka som kan kontakta dem) och få fördjupad statistik kring följare. Kanske kan vara relevant, men känns spontant som lite funktionstunt. Nu testas det och vi kan tro att det säkerligen lär komma fler funktioner längre fram.
Tros rullas ut bredare under nästa år.
Instagram is testing Creator Accounts for high-profile influencers
Instagram is launching Creator Accounts to give high-profile influencers and celebrities more control over their accounts. Direct messaging capabilities and growth analytics are some of the incoming changes.
Facebook tar ett omtag kring en potentiellt ny intäktsström: sökannonser.
I dagsläget begränsat till Marketplace (iOS och Android) och Facebook-sökrutan (Android). Ganska grovkornigt och styrt mot några få ämnen. Annonsörer kan välja ”sök” som nytt annonsformat, men inte köpa sökord. Facebook avgör vid vilka slags relaterade sökningar som annonserna visas.
Utmaningen blir förstås att vi inte söker särskilt mycket i Facebook. Mer passiv konsumtion. Facebook tar allt fler kliv in på Googles område (och förstås omvänt) inte minst gällande lokal information, men för att få till det här måste de både få oss att ändra beteende och vässa sin sökfunktion. Rejält.
Facebook relaunches search ads to offset slowing revenue | TechCrunch
It’s an ad duopoly battle. Facebook is starting to test search ads in its search results and Marketplace, directly competing with Google’s AdWords.
Nytt patent från Facebook: teknik för att räkna ut vart du ska bege dig härnäst. Alltså förutspå vart du kommer åka i den fysiska världen.
Är förstås delvis hyfsat lätt att förutsäga eftersom vi trots allt mycket är vanedjur. Vi gör ungefär samma saker vid samma tider samma dag i veckan. Det kan de flesta företag som har din platsdata räkna ut.
Det som är lite intressantare är hur datan kommer att användas. Exempel som ges är att om Facebook tror/vet att du efter att ha varit på ett ställe kommer bege dig till ett annat ställe med krattig uppkoppling så kan nyhetsflödet (ja, eller stories) förladdas åt dig innan du kommer fram.
Ett annat exempel på tänkta användningsområden är en IRL-version av lookalike-målgrupp. Typ om människor som liknar dig (ålder, beteende etc.) oftast går till ett närliggande Starbucks efter att ha varit på en viss biograf så kommer Facebook anta att även du kommer göra det. De kan då preppa din telefon med typ Starbucks-erbjudanden – eller erbjudanden från butiker i närheten av Starbucks.
Så kort sagt: ännu ett steg från Facebook att ge sig in på Googles domän i att Minority Report-följa oss även när vi rör oss i den fysiska världen.
Facebook patents tech that can guess where you’re going next
Facebook might not only know where you are in the future, but also where you’re going next. Buzzfeed News has discovered that the social network has filed a patent application entitled ”Offline Trajectories” for a technology can predict where you’re going ”based at least in part on previously logged location data.”
Nu börjar Facebook göra det möjligt för enskilda utvecklare att bli verifierade hos Facebook. Med andra ord det som krävs för att utvecklare som inte är kopplade till något särskilt företag ska kunna få tillgång till Facebooks API:er.
Enskilda utvecklare som blir verifierade får tillgång till de flesta api-funktionerna, men det finns vissa begränsningar gällande loginfunktionen och sidfunktioner.
https://bit.ly/2QxmHia
Nyfiken på vad som instagrammades mest? Ja, åtminstone vilka filter, dekaler och andra funktioner som användes mest? There’s en årssammanställning for that.
Nya Facebook Watch-siffror (och framtidsplaner) tre månader efter globala utrullningen:
Facebook Watch is finally growing as payouts get spread thin | TechCrunch
Both Facebook Watch and Instagram’s IGTV have yet to become superstar video platforms, leaving Facebook at risk as more people seek streaming
Mer Instagram. Vad kommer trenda 2019 för Instagram självt? 13 Insta-experter lobbar spåkulan mellan sig och kommer fram till sex trender som kommer att sammanfatta Instas 2019.
13 Experts Share Their Instagram Predictions for 2019
Wondering what Instagram is going to look like next? Get a glimpse of what’s to come with these 2019 Instagram predictions from influencers, experts, and the strategists behind some of your favorite brands. And if you want to take a look back, check out our 2018 Instagram Year in Review!
Snapchat kopierar Instagram, för ovanlighets skull. Det verkar som att tjänsten är på väg att få ett eget porträttläge. Alltså smartness som gör att det går att arbeta med skärpedjup med bara en lins. Dessutom verkar det som att Snapchat också får stöd för något som liknar Apples Live Photo. Alltså stöd för att ta flera bilder för att fånga den perfekta selfien.
https://www.digitaltrends.com/social-media/snapchat-portrait-mode-may-be-coming/
Hur funkar LinkedIn-algoritmen och hur skapar du bra innehåll? Inga jättenyheter för dem som är pålästa, men kan vara värd att kolla in för alla andra som vill ha tips (ja, kanske även för alla som känner att de har koll).
Och att utlänkning är dåligt vet väl de flesta vid det här laget. Vilket nästan är ännu märkligare på LinkedIn än på andra plattformar. Inte minst som att ”utlänkning” numer mest betyder ”öppna i appens inbyggda webbläsare”.
Men hej. Algoritmgissande är en kul folksport.
The LinkedIn Algorithm: How it Works
Confused by the LinkedIn algorithm? This post will explain everything with examples and helpful diagrams. Start improving your posts today.
Potentiellt väldigt spännande nyheter. Bytedance kan vara på gång med en egen chattapp.
Ska tydligen landa före det kinesiska nyåret, vilket borde alltså borde betyda under januari. Google Translate föreslår namnet eller konceptet ”flying chat”.
Nya chattappar släpps i parti och minut, men att få dem att flyga (omedveten ordvits) är allt annat än lätt. Fråga bara ett jätteföretag som Google. Gör man det dessutom i ett land som Kina, helt dominerat av chattappen (och typ allt annat) WeChat är det lite att be om att misslyckas.
Men är det någon spelare just nu som har en chans så är det Bytedance. Företaget som hos oss är mest känt för TikTok och för (att ha köpt) Musical.ly, båda kortvideoappar, har seglat upp som en riktig tidstjuv i landet. Och den tid som läggs i Bytedances appar har nästan uteslutande tagit från just WeChat.
Bytedance sitter även på Kinas största nyhetsaggregeringsapp Toutiao. Lägger man till en chattapp med djupa integrationer till TikTok och Toutiao tänker sig Bytedance säkerligen att man även ska använda företagets app för att prata om det man har sett och läst. Och ens chattvänner finns sannolikt redan på plattformen, så den enskilt största utmaningen för alla nya plattformar är så att säga redan löst.
Make the most of your professional life
No Description
Ooops. Google meddelar att man kommer att stänga ner Google Plus fyra månader tidigare än planerat. Anledningen? En mjukvaruuppdatering i november, dvs. typ igår, exponerade information för över 50 miljoner användare. Under en vecka hade apputvecklare som fått tillåtelse att använda publik kontoinformation också tillgång till uppgifter som inte delades publikt.
Så det nya slutdatumet för konsumentversionen av Google Plus är nu i april nästa år.
Google to kill Google+ early after exposing personal data of more than 50 million
Google will end the consumer version of Google+ in April, four months earlier than expected, after finding a security issue impacting more than 50 million.
Intressant tillägg i Google Maps: tjänsten börjar visa var elscootrar från Lime står.
Utmaningen med elscooterföretagens lösning, till skillnad från exemeplvis citycyklarna som inte längre finns kvar i Stockholm, är att de inte har en fast plats. Det bygger ju lite på att man får hitta en scooter själv och sen ställer man den där man är när man inte längre behöver den. Nu kommer man alltså kunna se scootrar i närheten. Ja, åtminstone i 13 städer initialt.
Man behöver dock fortfarande Lime-appen för att hyra, men det är förstås inte omöjligt att vi kommer att se djupare integration i Maps med tanke på att Google är ett av företagen som backar Lime. Vilket förstås också kan ge upphov till spekulationer om fler scooterföretag också kommer inkluderas. Rent krasst kan man tänka att Google kommer att tvingas göra det, för att inte hamna under ännu intensivare monopol-lupp.
Google Maps will now help you find Lime scooters
Google is bringing Lime scooters to its Maps app.
Google fortsätter att gå från sitt traditionella upplägg med att svara på dina sökfrågor till att proaktivt visa upp det du vill ha, innan du ens söker efter det.
Google Maps For You-sektion, alltså ett flöde med personaliserade rekommendationer, rullas nu ut till iOS-appen i 40 länder medan Android-appens motsvarande funktion nu kommer bli tillgänglig i 130 länder.
The For You tab comes to iOS and over 130 countries on Android
Today, the For You tab is making its way over to Google Maps in over 40 countries on iOS and 100+ new countries on Android-helping you stay up to date on fun, new places so you’ll know exactly where to take the fam this winter.
Google testar att göra sökresultatet ännu lite mer bildintensivt. Nu rullar man ut/testar att ha tumnaglar även i anslutning till listan över relaterade sökningar.
Google Rolls Out Image Icons In Related Searches
In August we caught Google testing showing thumbnails or icons in the related searches options in the mobile search results. Well now it seems to be fully live for all searchers on mobile. Not for all queries and related searches but for many.
Amazon har släppt ännu ett (delvis) nytt, fysiskt butiksformat: Amazon Go för kontorsbyggnader. Med andra ord en mindre version av Amazons obemannade och kassalösa livsmedelsbutik.
Syftet med det mindre formatet är alltså att kunna rymmas inuti kontorsbyggnader eller andra liknande (som sjukhus och kanske flygplatser).
Förstås helt i linje med trenden att det blir allt vanligare att öppna mindre butiker i centrala lägen.
Amazon Aims at Office Workers With Compact Cashier-Less Food Store
US News is a recognized leader in college, grad school, hospital, mutual fund, and car rankings. Track elected officials, research health conditions, and find news you can use in politics, business, health, and education.
Nytt segment för Amazons egna märken: leksaker. Detta har åtminstone skymtats innan Amazon drog ner dem igen, så de kom förmodligen ute lite för tidigt.
Inte ett särskilt konstigt drag – Amazon satsar allt mer på sina egna varumärken inom allt fler segment – men just här verkar produkterna varit avsedda för B2B-kunder. Alltså snarare saker för dagis än privatpersoner.
Amazons B2B-del blir allt viktigare för företaget och även här breddas utbudet allt mer för varje dag som går.
Amazon adds toys to its growing list of private labels | TechCrunch
Batteries. Clothing. Household goods. Supplements. Diapers. Furniture. Toys? Yes, toys. It seems Amazon’s private label business is preparing to enter the
Youtube uppdaterar sina call-to-action-funktioner. De nya kommer att ersätta de befintliga, som pensioneras från och med januari.
YouTube Brings New Call-To-Action Extensions To Video Ads
In its effort to simplify its interactivity features across different video ad formats, YouTube is introducing new call-to-action extensions and sunsetting its existing CTA overlays.
Nytt intressant koncept från Spotify. Ett första innehållsamarbete med en extern part. Och det är inte vilken part som helst, utan Ellen DeGeneres.
DeGeneres får sin egen ”hub”, en Myspace/Pinterest-tavla där hon kommer dela med sig av favoritlåtar, poddar och även klipp från sin show.
Kort sagt: ett samarbete som är tänkt att marknadsföra båda parter mot sina respektive användare. De har alltså släppt en inhouse-influencer-plattform som garanterat är tänkt att användas av artister – men kanske också en plattform för ”vanliga” influencers inom ramen för tjänsten.
Sist men inte minst har de också öppnat en ny marknadsföringskanal och en ny möjlig ny intäktsström.
Spotify, ’Ellen DeGeneres Show’ Launch Cross-Promotional Content Pact
Spotify and ”The Ellen DeGeneres Show” will promote each other under a new one-year content partnership.
Googleägda Waymo har precis slagit upp portarna för det som ska vara världens första självkörande taxitjänst (om än i liten skala), men Waymos planer slutar förstås inte vid bilar som kan frakta människor. Nu gör de en Tesla (bland annat) och siktar på att ge sig in på lastbilsområdet.
Men det som är mest intressant med artikeln är följande konstaterande från Waymos VD John Krafcik: ”We’re really not a car company”. Hyfsat lätt att skriva under på, men det gäller i princip alla traditionella bilföretag också. Det finns få rena bilföretag kvar. Det som håller på att hända är att vi istället ser en mobilitetsbransch växa fram. Där kärnan är att frakta människor och varor och där hårdvara tjänstefieras.
Ingen slump att i princip alla ”bilföretag” idag har såväl bildelning som cykel- och elscooterverksamhet under sina paraplyer. Precis som online handlar det om mikrostunder: att bokstavligen talat följa med kunden i alla steg under resan – från dörr till dörr, genom alla olika färdsätt.
Alphabet’s Waymo Is Moving Toward Self-Driving Semi Trucks
Alphabet’s Waymo isn’t stopping at ride-hailing for its autonomous driving technology. It’s also focusing on self-driving semi trucks.
Tesla är ännu ett steg närmare fullt självkörande bilar. ”Inom kort” kommer Teslas nästan-helt-självkörande-Autopilot-funktion att kunna hantera rödljus, stoppsignaler och rondeller. I dagsläget är Autopilot mest en smartare farthållare, men med ett sådant uttalande från Musk kan man anta att försöken med tekniken är väldigt lovande.
Sen ska bara lagstiftningen förstås också komma ikapp (för att inte tala om hela försäkringsbiten), men med tanke på det som händer både i USA och härhemma så känns det som att lagstiftningen är rätt bra i fas med tekniken.
Tesla Autopilot is ’soon’ going to support traffic lights, roundabouts, and full self-driving, says Elon Musk
Tesla CEO Elon Musk is teasing important new developments for its Autopilot system to ’soon’ support traffic lights, stops and…
Avdelningen: smarta saker i all sin enkelhet. Levi’s och Googles gemensamma smartjeansjacka varnar om du håller på att glömma mobilen. Eller omvänt: om du håller på att glömma din jacka.
Google and Levi’s smart jacket can now warn you if you’re about to leave your phone behind
The feature, called Always Together, is an automatic alert that will go off if the jacket moves too far away from your phone. Your phone will get a notification, and the jacket’s signature sleeve tag will also blink and vibrate.
Ännu närmare Minority Report: digitala skärmar som följer med användarna. Typ mikrostorytelling på utomhusskärmar.
David W. Sime on LinkedIn: #advertising #signage #ooh #transport #glasgow #digitalmarketing | 12 comments
At last! Someone using digital screens like they SHOULD be used! Following the viewer so they have time to notice the advert as they move. Notice the lady who… | 12 comments on LinkedIn
Bra grej från Google: Translate blir mer könsneutral i sina översättningar. Tidigare har Googles översättningssnurra lärt sig utifrån språkliga normer. För språk där ord kan ha både maskulint och feminint pronomen har Translate haft en tendens att översätta ord som ”doktor” och ”stark” som manliga och ord som ”sjuksköterska” och ”vacker” som feminina.
Nu har Google ändrat algoritmen från att bara visa en översättning till att ge två. Så om det inte är helt tydligt om det är ett maskulint eller feminint pronomen som avses så ges båda som översättning. Exempelvis både ”hon är läkare” och ”han är läkare”.
Google Translate Updated to Reduce Gender Bias in Its Translations | Digital Trends
Google has taken a step towards reducing gender bias by changing the way that Google Translate offers translations. Previously when you entered a word like doctor, Translate would tend towards a masculine interpretation of the word. Now, Translate will offer you both masculine and feminine versions.
Alexa får nya funktioner. Amazons assistent kan nu utföra rutiner och skicka påminnelser baserat på tid eller plats. Det senare är extra intressant.
Amazons största svaghet på assistentområdet jämfört med Apple och Google är att de inte har en naturlig mobilplattform. Alltså kunna följa användarna överallt de rör sig. Amazon satsar hårt på att ändra på det, bland annat genom att öppna sina API:er för allt fler tredjepartsutvecklare.
Platspåminnelser ger alltså bättre stöd för de mobila Alexa-enheter som redan finns, men är förstås också tänkt som ett incitament för att driva på ännu fler utvecklare att ta fram mobila tjänster och bygga in Alexa i mobil hårdvara.
Amazon adds location-specific reminders and routines to Alexa
Alexa isn’t just for at home anymore. Thanks to an update from Amazon, Alexa devices can perform time- and location-based routines and reminders, triggered at a given time or when you enter for leave a specific area.
Mer Alexa-nyheter. Ni vet Google Duplex, AI:n som kan ringa och boka bord själv utan mänsklig inblandning (Alibaba ska sitta på något motsvarande)? Nu tar Amazon sitt första steg i samma riktning. Alexa kan nu ringa näringsidkare åt dig. Okej, du måste fortfarande prata själv – men vi kan väl anta att Amazon inte tänker låta alla andra springa ifrån dem på det här området. Vi lär kort sagt se fler Amazon-intiativ här.
https://www.theverge.com/2018/12/10/18134511/amazon-alexa-cal-local-business-routines-announcements-notifications-edit-timers-audio
Sugen på Adidas kommande sneakers Ultraboost 19 som släpps 15 december? Varför vänta till dess för att se hur de ser ut på dig? I samarbete med Snapchat gör Adidas det möjligt att i förväg AR-prova skorna på dina egna fötter.
Som artikeln konstaterar är det inte första gången det här görs och i det stora hela är det förstås marknadsföringsgimmick snarare än reell nytta. Men hej vad jag gillar sånt här.
You can try on the latest Adidas sneaker drop on Snapchat
Adidas is dropping its all new Ultraboost 19 running shoes later this week, but you won’t have to wait in line to get a look at them. The company is partnering with Snapchat to offer an augmented reality-powered preview.
Hur säkerställer man en stadig försörjning av livsmedel till sina butiker? Man odlar själv. Nu slår kinesiska e-handlaren JD .com upp portarna till en rätt massiv odlingshubb (11 000 kvadratmeter) där man i samarbete med Mitsubishi Chemical kommer odla livsmedel som säljs online och via JD:s livsmedelskedja 7Fresh.
Visst finns det kvalitetstänk här (kunna erbjuda högkvalitativa råvaror till sina kunder), men framförallt är det ett makroekosystemstänk på hela verksamheten. JD:s odlinghubb är integrerad med JD:s logistiknätverk som sitter ihop med konsumentkanalerna, fysiskt och online.
JD tar alltså kontroll över the first, the last och alla the miles däremellan.
https://tamebay.com/2018/12/jd-com-introduce-fresh-food-production-chain.html?1
Hong Kong-matleveransappen öppnar sin första restaurang. Helt i linje med den allmänna utvecklingen just nu.
Distributionsstjänsterna (Spotify, Netflix) skapar allt mer innehåll och innehållsföretagen bygger egna distributionsplattformar (Disney). Detaljhandlarna satsar allt mer på e-handel och distributionstjänster medan e-handlare skaffar fysisk närvaro. Alibaba, JD och Amazon slår upp portar till fysiska butiker och framför de två förstnämnda ser till att bygga ekosystem som får alla kundinteraktioner att driva affärer till varandra.
Handlar förstås om samma sak för Deliveroo: kapa mellanled och skapa ”innehåll” till sin distributionsverksamhet.
Food delivery app Deliveroo opens its first brick-and-mortar restaurant in Hong Kong
Online food delivery app Deliveroo has opened its first brick-and-mortar location in Hong Kong. The hybrid concept has a kitchen for fulfilling online orders along with a customer-facing restaurant for people to order food from five restaurants offering 15 different types of food concepts.
Ett rätt självklart drag från Uber: man satsar nu på att bli ett annonsföretag (också).
Mer specifikt handlar det initialt om Uber Eats. För att få mer snurr på leveranserna vill man få fler kunder som bor nära varandra att sambeställa. Detta görs genom att restauranger ska uppmuntras att erbjuda rabatter i de lägena. Användare kan se vilka restauranger som omfattas av erbjudandet, komplett med nedräknare för att stressa på.
Men det intressanta är förstås att Uber hintar om större planer framåt för Eats. Möjligheter för restauranger att marknadsföra sig mot sina kunder. En marknadsföringsplattform där restauranger som betalar får ökad synlighet, kan man tänka sig.
https://techcrunch.com/2018/12/10/uber-ads/
Ännu ett bevis på Apples stora satsning på healthtech: man ska ha ”dussintals” läkare anställda numer (kanske 40-50) som ska hjälpa företaget optimera sina lösningar och tjänster på området.
Lär nog inte bara handla om B2C utan också, eller kanske framförallt, B2B. Apple har samarbetat med sjukhus redan, där man försett personal med ”journal-iPads”. Man har även planer/tankar på att låta iPhonen bli journalen, alltså att låta din sjukhushistorik lagras i din egen enhet/i ditt (Apple)konto som du sedan kan dela med dig av till den vårdpersonal som behöver den. Alltså ett decentraliserat journalssystem byggt på Apples infrastruktur.
No Title
No Description
Sydkorea planerar att bygga ”30 000 smarta fabriker och 10 smarta industrizoner” fram till 2022 för att få fart på den inhemska industrin. Man planerar att satsa 1,7 miljarder dollar och dessutom öppna en fond om 267 miljoner dollar avsedd för att få företag att bygga smarta fabriker.
Likt Kina handlar det alltså om statligt finansierad dopining för att få fart på företagens omställning. Men också på sätt och vis exempel på priva-offentlig samverkan där staten ansvarar för själva infrastrukturen som företag sedan kan använda för att bygga verksamhet på.
https://bit.ly/2ChJ2I1
Så har Tencent Music tagit klivet in på börsen. WeChat-ägarens Spotify-konkurrent, alltså.
Hur gick det? Så där kan man nog säga. Priset i introduktionen sattes till 13 dollar. Det hamnade alltså i botten av de utannonserade spannet 13-15 dollar. Kan förstås tyda på någon av två saker: antingen är intresset för företaget och dess tjänster i sig aningen svalt (med tanke på att även vid 15 dollar hade introduktionspriset hamnat rätt mycket lägre än det TME ursprungligen siktade på) eller så är intresset fortfarande hyfsat stort, men inte till något högre pris (just nu).
Oavsett landar TME:s värdering därmed på 21,3 miljarder dollar, vilket ändå är rätt imponerande.
Techbolag i stort har haft en milt sagt motig höst och kinesiska företag har också överlag haft ett knackigt 2018. Kina håller på att förvandlas till en mer mogen ekonomi med lägre tillväxthastigheter, men förväntningarna på Kinas ekonomi är fortfarande att de ska leverera samma tillväxttal som tidigare.
Återstå att se hur det går för TME på börsen. De har ju redan, senaste tre åren, gått med vinst. Bara där något som Spotify ännu inte lyckats uppnå – fast bolaget själv bedömer att man är nära. Även Spotify handlas just nu till sina lägsta nivåer sedan introduktionen i det allmänt börssura klimatet.
China’s Tencent Music raises $1.1 billion in downsized US IPO | TechCrunch
Tencent Music, China’s largest streaming company, has raised $1.1 billion in a U.S. IPO after it priced its shares at $13 apiece ahead of a listing on the
Nytt uppköp på gång för Tencent (företaget bakom kinesiska chattappen WeChat): Peak Performance.
Ett grupp bestående av Tencent och tre andra företag har lagt bud på finska Amer Sports som äger varumärket Peak Performance (och Arc’teryx, Atomic, Mavic, Suunto, Wilson och Precor).
Investerargruppen planerar att Amer (åtminstone ett tag, det brukar ju börja så) kommer att drivas vidare som eget fristående företag.
Det kanske mest intressanta med affären är de övriga medlemmarna i investerarkonsortiet. Anta är ett kinesiskt sportklädesföretag medan FountainVest är ett kinesiskt investmentbolag. Så långt känns det som allt är lite väntat. Kinesiska företag som köper in sig i väst (och även på hemmaplan, där västvarumärken är heta).
Den siste deltagaren är dock lite mer Brasse. Investmentbolaget Anamered Investments, ägt av Chip Wilson, kanadensare och grundare till yogaklädesfenomenet Lululemon. Att han är med i sällskapet kan förstås tolkas på några uppenbara sätt.
Det mest uppenbara är förstås att Wilson ser värde i Amer och i Kina och vill hänga på. Det som är lite mindre klart är hur Wilson överhuvudtaget kommit med i sällskapet. Än mer intressant att han uppges få andel på 20 % medan exempelvis Tencents del hamnar på 5-10 %. Anta verkar vara huvudparten i hela uppköpet.
Känns alltså som att de kinesiska bolagen har bjudit in Wilson till bordet för att få knowhow och fot i dörren på marknader utanför Kina.
För Tencent handlar det säkerligen om att bredda sin portfölj och kanske, likt Amazon, snart också börja släppa egna kollektioner inom ramen för sina retailsatsningar (om inte annat i samarbete med exempelvis JD.com).
Anta-led Chinese consortium acquiring Amer Sports for 5.2 billion dollars
Amer Sports Corporation has confirmed a public cash tender to acquire the entire stake in the company’s business by a Chinese investor consortium led by Ant
Google har shoppat i Indien igen. Mer specifikt har man köpt tågappen Where is my train som, tja, svarar på just den frågan. Plus att det går att köpa biljetter.
Tydligen rullar 14 000 tåg om dagen i landet så det lär vara en… inte helt lätt app att få till. Det verkar Google också ha insett och konstaterat att det är lättare att köpa ett företag som redan har gjort det här jobbet än att börja från scratch själv.
Dessutom gjord för offlineläge och allmänt risiga uppkopplingsförhållanden och har stöd för åtta språk. Totalt 10 miljoner användare, vilket med indiska mått mätt ger rätt stor potential för tillväxt. Som del av Google Maps och Googles övriga söktjänster.
Google has acquired one of India’s most popular train-tracking apps | TechCrunch
Google is increasing its efforts in India after it snapped up the team behind popular transportation app ”Where is my Train.” The app claims 10 million
Ännu en Softbank-investering. Den japanska investmentjätten har plöjt ner pengar i ParkJockey – en startup som tjänstefierar kommersiella parkeringsplatser. Förutom att företagets tjänster underlättar för parkeringsplatsoperatörer att tjäna pengar på ytan hjälper den också bilister att hitta parkeringsplats.
Med andra ord har appen ett inbyggt ekosystem som driver affärer till sig själv, vilket vi kan anta är en stor anledning till Softbanks intresse. Ett intresse som dessutom knuffar in ParkJockey i enhörningsterritorium. I och med Softbanks pengainjektion ska ParkJockey nu ha en värdering över en miljard dollar.
SoftBank invests in parking startup ParkJockey pushing valuation to $1 billion | TechCrunch
SoftBank continues to invest in the future of transportation – this time in ParkJockey, a startup that has built a technology platform aimed at monetizing
Softbanks massiva investeringsfond Vision Fund blir ännu mer massiv. Enligt de senaste siffrorna har fonden samlat in över 98 miljarder dollar från 14 olika infesterare sedan starten i maj 2017. Softbank själva har bidragit med strax över 20 miljarder av den summan.
Den största backaren i Vision Fund med sina 45 miljarder dollar är däremot rätt kontroversiell: Saudiarabiens statliga investeringsfond. Saudiarabien är förstås per default en människorättsligt tveksam partner, men efter mordet på den amerikanske journalisten Jamal Khashoggi är det nu upphöjt i minst två.
En utmaning för alla startups när mer och mer investeringskapital har hemadress i diktaturer.
SoftBank’s Vision Fund inches closer to $100B | TechCrunch
Much has been said about the SoftBank Vision Fund, mostly in awe of the size of the investment vehicle. Today, however, the Vision Fund inched yet closer to that twelve-figure goal.
Börjar bli riktigt mycket popcornläge gällande EU:s föreslagna uppdaterade upphovsrättsdirektiv. Här (igen) mer specifikt kring Artikel 13, den som populärt brukar sammanfattas med (trots att det inte står så i direktivet) att den kommer tvinga tjänster som låter användare ladda upp och dela information att införa ett uppladdningsfilter för att stoppa uppladdning av material som bryter mot upphovsrätten.
Google, framförallt via Youtube, är mitt i en lobbningskampanj mot förslaget och i förra veckan gick ett antal sportsändningsorganisationer ut med ett öppet brev där de önskade att bli exkluderade från att omfattas av just Artikel 13. Nu är det dags för en lång radda andra upphovsrättsorganisationer att göra ungefär samma sak. Och vad är deras problem? Att förslaget, som det nu håller på att omförhandlas och omformuleras inte går tillräckligt långt. Kort sagt inte faller deras intressen i smaken tillräckligt bra.
Mer specifikt verkar de som att de uttalat riktar in sig på just Youtube. Tydligen. Det öppna brevet får direktivtexten att framstå som ett under av lättläshet, men i grund och botten handlar det om att det börjar komma lite för många förmildrande omständigheter till delningstjänsternas fördel.
Blir intressant att läsa den slutgiltiga versionen av direktivförslaget.
Latest version of Article 13 will fail to fix YouTube ’Value Gap’, warns Vivendi and the record industry – Music Business Worldwide
Vivendi, IFPI and IMPALA all sign exasperated open letter regarding European Copyright Directive…
Sedan Mozilla rebootade Firefox fullständigt sprutar den ur sig nytänkande funktioner på webbläsarområdet. Långt vassare än både Chrome och Safari. Senaste nyheterna:
Utan att ha en aning om hur träffsäker den sista är (och om de bara kommer promota eget) så är den så sjukt självklar. Varför ska jag behöva leta efter pluginer bland en gaziljon pluginer som jag absolut inte behöver? Berätta för mig vad jag behöver. Bekvämlighet, y’all.
https://www.theverge.com/2018/12/11/18136370/mozilla-firefox-64-version-tab-management-feature-recommendation
Mer mörkerläge. Nu är Chrome för macOS på gång att få inbyggt stöd för operativfunktionen och kommer alltså kunna invertera webbplatser vid mörkersurfning.
Det blir allt mer hög tid för alla webbplatsägare som ännu inte har med ”mörkerläge” som en to do i förbättringslistan att ta tag i det. Användare kommer kunna styra över hela datorupplevelsen (och mobilupplevelsen) ännu mer.
Ett tips: installera någon mörkerlägeplugin till Chrome och kolla hur din sajt ser ut i inverterat läge. Chansen är rätt god att det inte kommer handla om om sajten ser bra ut eller inte. Det kommer förmodligen handla om var på skräpighetsskalan den hamnar.
macOS Mojave’s dark mode is coming to Google Chrome
Work has already been done on the feature in Chromium.
Amazon har kallat till presskonferens i Stockholm i morgon onsdag. Vad tror vi att den kommer handla om?
Mest fokus handlade efteråt om vad den INTE handlade om. Inget om att e-handels-Amazon kommer till Sverige. Däremot berättade AWS om sina serverhallar och att de initierar välgörenhetshackande. Irriterande tongångar från flera håll – men de levererade trots allt precis det de i inbjudan sa att de skulle göra: berätta två nyheter som hade AWS som avsändare.
Så Amazon fick alltså jätteuppmärksamhet för typ ingenting. Jätteroligt trollande.
Är det nu det händer? Amazon bjuder in till presskonferens i Stockholm
Tar bladet från munnen?
