Så blev det idag så till sist dags för presentationen av Apples egen strömningstjänst. Ja, eller snarare presentation av det som kommer att finnas där (kommer bo i Apple TV-appen). Och trots att det tidsmässigt var den del av presentationen som fick absolut mest tid så var det egentligen den vi fick veta minst om. Som pris.
Däremot kom det en hel del annat. Jag går igenom det om kom här. Men det som var absolut mest intressant var det som INTE sades. Eller som bara sades lite by the way i förbifarten. Det är det jag tänkte gå igenom här. ”De andra” sakerna i Apples stora tjänstepresentation.
Vad som presenterades under kvällens event
Men vi börjar med att gå igenom de faktiska produktnyheterna som Tim Cook och hans sällskap gick igenom.
Apple News+
Nyhetstjänsten kompletteras med prenumerationstjänst med över 300 magasin och dagstidningar (LA times och The Wall Street Journal – här har Apple bevisligen inte lyckats med förhandlandet). Kostnad 9,99 dollar per månad, inklusive familjeabonnemang. Snygg, men i stort fortfarande News. Blir på riktigt intressant först när fler dagstidningar hoppar på. Lär komma. (Kommer till Europa i höst. Åtminstone till Storbritannien. Inget om Sverige.)
Apple Pay och Apple Card
Apple Pay kommer passera 10 miljarder betalningar totalt under 2019. Den stora grejen var att Apple släpper kreditkortet Apple Card tillsammans med Goldman Sachs och MasterCard (uppgifterna stämde alltså). Tillsammans med kortet får Apple Wallet, där kortet bor, Tink-funktionalitet för att få bättre överblick över ekonomin.
Arcade
Apples egen spelprenumerationsplattform. Inte en strömningsplattform utan just en prenumerationsplattform. Kommer bara innehålla betalspel (alltså inga freemiumspel). Enligt Apple den första spelplattformen för mobilspel, datorspel och ”vardagsrummet”. Kommer till 150 marknader i höst. Inget pris i dagsläget.
Apple TV
En helt omgjorde TV-app, med möjlighet att samla och prenumerera alla sina strömningstjänster så väl som andra typer av innehåll. Ja, åtminstone det som finns. Netflix är inte en av kanalerna.
Apple TV+
Apples originalvideotjänst. Annonsfri prenumerationstjänst. 100+ länder från start (vilket rimligtvis borde betyda Sverige). Kommer i höst. En hel hög tunga namn (regissörer, skådespelare, Oprah Winfrey) från start.
Då var det ur vägen. Nu mina tankar kring det som presenterades och sades utöver det här. Och vad det säger oss om Apples framtid.
1. Karttjänsten, Siri och 1 miljard fickor
2016 sa Tim Cook under en presentation att iMessage var den mest använda appen i iOS. Mer använd än Facebooks appar och Youtube, alltså. Nu kom ännu en sån förhållandevis stor bomb nästan direkt (och hastades förbi rätt snabbt): Apples karttjänst är den mest använda kartappen i iOS. ”By far”. Okej, det är den inbyggda karttjänsten så den är förstås dopad, men det här är vad jag vet första gången som Apple går ut och säger det. Det, om vi säger så, lär inte vara en slump.
Dessutom fick vi veta att Siri är världens mest populära digitala assistent. Återigen, ”populär” är ett intressant ord i sammanhanget. Inte ”mest använda”. Det kan helt enkelt betyda att det är den assistent som finns i enskilt flest enheter – 1 miljard+ stycken närmare bestämt. Samma siffra nämndes även några gånger under presentationen. Oprah sa det två gånger (bara att få henne att säga det lär ha kostat Apple lite extra).
Vad betyder det här? Det är förstås Apples sätt att säga ”skitstor potential”. Och, i fallet med karttjänsten, ”när vi gör något så använder folk det”.
Men det är ändå lite intressant att just karttjänsten nämndes specifikt. I det fallet tänker jag två saker. Det ena är att Apple skulle kunna växla upp den plattformen som en rejäl pengamaskin om de gjorde en Google (fast mer ”private and secure” som Apple droppade mer än ett par gånger, förstås också väldigt medvetet). Det andra är att det inte känns som en slump att det kommer precis när Google har jackat upp priset för Google Maps rätt rejält. ”Hörni, det finns en skitstor karttjänst till. Som inte kostar alls lika mycket.”
Men framförallt är budskapet givetvis: ”när vi nu satsar fullt ut på tjänster så har vi en lojal användarskara 1 miljard enheter stor. Fatta vad mycket pengar vi kommer tjäna på hårdvaran som folk redan äger”.
2. ”Apple har slutat innovera. De är slut.” etc. etc.
Var något revolutionerande? Nej. Presenterade Apple något som inte redan finns? Nej.
Lite som vanligt, alltså. Apples styrka har (nästan) aldrig varit innovationen per se. Att vara först med något.
Tar man de olika delarna var för sig så blir det trevliga grejer som säkert inte kommer vara riktigt lika vassa som de dedikerade tjänster som finns. Men det viktiga är som vanligt något annat (som inte sades riktigt lika tydligt som jag trodde det skulle göras): allt sitter ihop. Allt kommer finnas på ett ställe.
De olika delarna sitter ihop mest bokstavligen talat i iCloud. I ditt Apple-konto. Men Apples ekosystem på tjänstesidan växlar nu upp ytterligare ett snäpp. Som att Apple nu är ytterligare ett steg närmare att få en Spotify för video. Alltså alla världens kanaler på ett ställe, i en prenumeration, till en mottagare. Apple hoppas förstås att det blir som med iTunes: att allt fler upptäcker att det är bättre att vara med än att inte vara med.
Netflix har byggt ett väldigt starkt varumärke och är bra på att marknadsföra sina tjänster, men video håller på att gå samma väg som musik. Det blir saker för den andra skärmen. Något i bakgrunden. Bekvämligheten, att det som finns i ett abonnemang jag redan betalar, är en tuff utmaning för vilket varumärke som helst.
Ordet ”Netflix-dödare” kommer vara väldigt vanlig när det skrivs om Apples originalsatsning. Men den är bara ett medel. Det är Apple TV som är målet. Och det som kommer bli den verkliga Netflix-konkurrenten. Inte främst via innehållet utan genom att äga bekvämligheten och tiden. Och på Apple-vis vara tillräckligt bra.
3. Ett stort steg mot fullständig bankverksamhet
Lite på new retail-manér börjar Apples tjänster driva trafik till varandra.
Mest påtagligt förstås via det som händer med Apple Pay och Apple Card (ännu en by the way-grej – det kommer att gå att betala med Apple Pay i kollektivtrafiken i tre amerikanska städer, en rätt stor grej på egen hand).
Med ett Apple Card får Apple Wallet Tink-funktionalitet. Alltså verktyg för att följa sina utgifter och få hjälp med att hålla koll på ekonomin. Det här finns snart sagt i varenda bankapp. Här dock (utifrån det som visades) det snyggaste sätt jag sett så här långt.
Apple Card får dessutom cashback-program. 3 procent om du köper Apples egna tjänster (det var intressant nog bara tjänster som nämndes om jag minns rätt – även det intressant i sammanhanget), 2 procent om du köper annat och 1 procent om du handlar med det fysiska kortet. Kortet är alltså främst tänkt att användas digitalt. (Dessutom inga avgifter, inklusive utlandsavgifter eller förseningsavgifter – här säger vi hej till Klarna.)
Varför ett kort? För att tjäna pengar på den ”rika världen” (om vi ska vara lite fördomsfulla). Alltså väst. Inte den del av världen som än så länge generellt sätt är fattigare – och som framförallt har hoppat över kreditkortet till förmån för mobilbetalningar. Men kortet är förstås kopplat till Apple Pay. Vad Apple gör är alltså två saker i ett:
Tjänar pengar på alla oss som envisas (eller är typ tvingade) att hålla kvar vid kortbetalningar
Knuffar kortanvändarna i mobilbetalningsriktningen. Knuffar alltså oss användare mot mobilbetalningar fullt ut. Och vänjer oss vid dem via det betalsätt vi är vana vid.
Jag är övertygad om att vi kommer att höra uttalanden om att Apples kort inte är lika bra som, eller åtminstone inte bättre än, många andra. Tänker man så tänker man fel. Då isolerar man kortet och lyfter ut det ur sn kontext. Det ska tänkas som en del i ekosystemet.
4. Farväl till ”i”
Det här har varit på gång ett tag nu, men under dragningen blev det extremt tydligt att Apple håller Apple håller på att dumpa ”i”:et i sin namngivning. Allting heter Apple nånting nu. Och nånting väldigt simpelt. Men samtidigt minimalistiskt på Apple-vis.
Vi har ju sett samma sak på hårdvarusidan. Att det finns kvar i namn som iMac, iPhone och iPad beror nog dels på att de är så inarbetade som namn – och att namnen utan ”i” skulle bli lite… konstiga. Okej, jag är övertygad om att Apple helst skulle vilja döpa om iPhone till bara Phone. Den enda mobilen.
Varför? Därför att internet är normen. Definitivt för de här produkterna. Vi vet. Det behöver inte sägas.
Jag är övertygad om att iMessage formellt kommer att byta namn. Kanske redan i juni. Här hemma heter ju appen redan Meddelanden. Och det kommer nog bara bli Messages, fullt ut. (Blir kort sagt väldigt spännande att se vad som händer med chattappen vid nästa iOS-presentation – i ljuset av tjänstefieringen och appar-i-appar-trenden).
5. Plusmenyn – det nya ”i”:et
En annan namngivningstrend dök upp under kvällens dragning. Ett plus. Nu när Google har släppt det så kände Apple att man kunde plocka upp den tappade stafettpinnen.
Skämt åsido. Plus har ju funnits med hos Apple länge i olika sammanhang. Men här, i tjänstesammanhang, började den ikväll betyda ”gratis” och ”inte gratis”. Eller åtminstone ”betala” och ”betala lite mer”. Alltså en intressant betalningssegmentering.
Vi vet inte vad Apple TV+ kommer kosta än, men vill man ha Apples innehåller lär det kosta en slant extra (enter Appstore-avgifts-orättvisa-fördelar-som-plattform-och-innehållsleverantör-diskussoner). Och det är inte omöjligt att vi kan komma att se det på flera ställen.
En Apple Music och en Apple Music+, kanske.
6. Kreditkortsporr
Apple öppnade upp en helt ny PornHub-kategori i rena farten. För den som vill/behöver kan man få Apple Card som ett fysiskt kort. Ett titankort med lasergravyr. Inga nummer, säkerhetskoder eller signatur – allt det bor i Wallet-appen. Kortet har bara ditt namn, en Apple-logga och ett chip.
Åfysatanhelvetejävlar vad det var snyggt. Första gången i mitt liv jag känt att jag verkligen är sugen på ett kreditkort. Evil.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Ekonomi och finans
Tencents kvartalsrapport Q4 2018 (och helåret 2018): värsta kvartalsvinsttappet som börsnoterat företag
Under nästan hela 2018 var Kinas spelmarknad frusen när ett nytt licenssystem togs fram, vilket drabbade Tencent hårdare än något annat bolag. Och aktien kollapsar tio procent som följd av rapporten.
Några saker från rapporten:
WeChats miniprogram allt viktigare
Omsättningen för helåret ökade med 28 %. Per segment landade det på: VAS-tjänster +9 % (spel, sociala nätverk, strömningstjänster och prenumerationer), annonsering +38 %, övrigt +72 % (FinTech, molntjänster och film- och tv-produktion)
WeChat har nu 1,098 miljarder användare (+11 %). I snitt konsumerar 750 miljoner kineser Moments-inlägg (appens nyhetsflöde) varje dag.
Det dagliga användandet av miniprogram i WeChat ökade med 54 %. Det kanske mest intressanta: 43 % av den dagliga tiden i miniprogram skedde i ”long-tail”, vilket jag alltså antar betyder: i mindre företags miniprogram. En riktig hög siffra som visar just att den plattformen blir allt viktigare för synligheten. Och ger alltså, likt vanlig SEO, möjlighet för små- och medelstora företag att ta upp kampen med de stora.
80 % av Kinas 500 största bolag är registrerade som WeChat Work-användare – alltså WeChat för kommunikation inom företag. Typ Slack. Det är en rätt… hög siffra.
QQ är tonåringarnas Tencent-favorit
Chattjänsten QQ (Kinas äldsta) slutade året med 807 miljoner månadsanvändare. Mer eller mindre oförändrat med sin ökning på 2,5 %. Men däremot, och extremt viktigt, är att ökningen bland användare upp till 21 år ökade med 13 %. Alltså en högre ökning även än WeChat.
QQ höll på att bli en Facebook, men har fått förnyat liv tack vare att tonåringarna hittat dit (för föräldrarna finns i WeChat). Under året har QQ därför fått nyhetsflöde (what nyhetsflödesdöd?), videoinspelningsfunktioner, filter, dekaler och videochatt. Har lett till att antalet delade videos ökade med 50 % bland de yngsta användarna.
QQKanDian, nyhetstjänsten som är populär bland unga användare, klarade sig ännu bättre. De dagliga videovisningarna ökade med över 300 % och fick under året bland en chattfunktion kopplad till videotittandet.
Så med andra ord: vill man nå unga människor i Kina håller TikTok (och Bytedance andra tjänster) och QQ (med kringtjänster) alltså på att så sakteliga bli viktigare kanaler än WeChat. När vi precis lärt oss WeChat, alltså.
WeChat Pay hanterade över en miljard transaktioner om dagen 2018
Ännu lite mer information från Tencents kvartalsrapport. Och ännu en sån där siffra som är lite svår att greppa. För 2018 hamnade snittet för WeChat Pay-transaktioner på över 1 miljard. Per dag. Över hälften kom från kommersiella transaktioner, dvs. när användare köpte från företag. Resten är swishande, antar jag.
Det innebär alltså att det totalt gjordes över 365 miljarder WeChat Pay-transaktioner för hela 2018. Det betyder alltså att det gjordes 47 gånger fler transaktioner via WeChat Pay än det finns människor på planeten.
Och det är alltså exklusive alla transaktioner som skedde via andra plattformar – framförallt Alipay.
The increase in Tencent’s revenues in Fintech in 2018 was driven by its take-rate on commercial transactions collected from merchants, cash withdrawal fees and credit card repayment charges collected from users, and the service fees from financial institutions for the distribution of FinTech products such as WeiLiDai and the wealth management products on our LiCaiTong platform.
WeChat Pay integreras med Indiens officiella betalningsplattform
När plattformar går med i plattformar för att finnas där kunderna är för att på så sätt göra business. Tencents WeChat Pay i Indien. Med en twist.
Indien har sedan ett tag tillbaka en nationell standard/plattform för digitala betalningar. UPI (Unified Payment Interface) som är en typ en api-standard som Google, Amazon, WhatsApp, Amazon och Xiamoi har anslutit sig till. Och nu alltså även WeChat Pay.
Bedömare spår att appen kommer heta samma sak som på övriga ställen, alltså WeChat Pay, men den indiska varianten kommer bara fungera inom UPI-ekosystemet.
WeChat har samma problem i Indien som i ungefär alla länder utanför Kina: den finns i praktiken inte. Andra alternativ används istället. Men det kan även här visa sig bli lite som det Alibaba/Ant Financial och Tencent gör i resten av världen: man försöker rida på de kinesiska turisterna och på så sätt sprida betalteknikerna till andra länder. Att se om det kan hjälpa även här – eller om WeChat Pay kan locka indier genom att fungera med landets standardiserade betalplattform.
Ännu ett socialt nätverk som inte är ett socialt nätverk är på väg till börsen. Pinterest lämnade igår in sin börsansökan.
I samband med det fick vi förstås några siffror. Omsättningen har stigit med 60 procent årligen senaste två åren och landade 2018 på 750 miljoner. Fortfarande förtjust, men den krymper i raskt tempo. Back 63 miljoner förra året jämfört med minus 200 miljoner 2017. Lutar mot värdering runt 12 miljarder dollar.
Över 250 miljoner månadsanvöndare (en siffra som varit hyfsat känd redan tidigare). Totalt har användarna pinnar 175 miljarder gånger.
Självklart nämns Facebook i ansökan, under avsnittet Risk. Men inte så mycket under ”håller på att släppa en Pinterest-klon” som ”att andra hanterar data slarvigt kan drabba oss”, typ. Oavsett så kommer förstås Pinterest då rejäl utmaning från just Facebook. Avtalet i början av veckan med Airbnb är ett sätt att hitta en ordentlig plats och det är precis det som kommer krävas.
Och med det sagt måste Pinterest fortfarande sägas vara en rejäl uppköpskandidat, trots noteringen.
The latest Silicon Valley company to file for an initial public offering is Pinterest, the San Francisco-based social network and image board that in recent years has built a successful advertising and commerce business from its growing user base.
Lyfts värdering vid börsnoteringen kan landa på 12 miljarder dollar
Mer information kring Lyfts och Ubers börsnoteringar. I det underlag som Lyft lämnade in till myndigheterna igår anges att 30,8 miljoner aktier kommer att släppas i intervallet 62 till 68 dollar (vilket var rätt mycket högre än vad jag trodde). Vid en introduktion i den högsta delen av intervallet skulle det ge Lyft en värdering runt 20 miljarder dollar.
Gällande Uber så kommer uppgifter att företaget siktar på en börsnotering i regionen runt 120 miljarder dollar, vilket skulle göra den till en av de fem största börsintroduktionerna någonsin.
Om inget extremt oförutsätt händer så är det lillebror Lyft som kommer hinna först. Och det kommer att bli en viktig temperaturmätare på flera sätt. Vi kommer se hur sugen marknaden är på technoteringar i allmänhet och mobilitetsdelningstjänster i synnerhet. Det senare kommer förstås också bli viktigt för Uber. En lyckad introduktion kan göra att Uber skruvar upp sitt mål, medan en ljummen introduktion kan få omvänd effekt.
Men Lyfts introduktion kan också lägga sordin på hela börsnoteringsåret, som väntas bjuda på ett antal högprofilintroduktioner på techområdet (som Airbnb, Pinterest, Slack och Jumia).
The Lyft IPO will see shares being offered in a price band of $62-68 apiece, pegging the ride-hailing fim’s valuation at $20 billion.Larger rival Uber could be valued at as much as $120 billion in an IPO likely making its offering one of the top five of all time
Bytedance köper spelbolaget Mokun Technology
Mer Bytedance. Företaget bakom kortvideoappen TikTok har köpt spelbolaget Mokun Technology, vars nisch mer specifikt är mobil- och webb(läsar)spel.
Inte särskilt oväntat. Majoriteten av WeChat-ägaren Tencents intäkter kommer från just spel, båda appbutikerna drar in mest pengar på spel och i princip alla techjättar (inklusive Facebook och Snap) håller på att ta fram dedikerade spelplattformar eller spelströmningsplattformar. Förstås kompletterade med kringtjänster som shopping och spelsändningstjänster för att tjäna ännu mer på sina användare. Via pengar – eller tid.
The acquisition points to Bytedance’s push to establish itself in the gaming market.
Wish på gång att ta in ytterligare 300 miljoner dollar
Kina-shoppingappen Wish kan vara på gång att lägga i ytterligare en växel. Enligt uppgifter från The Information är företaget på väg att fylla på kassa med ytterligare 300 miljoner dollar till en värdering om 11 miljarder kronor.
Wish ska dessutom ha 90 miljoner månadsanvändare, vilket med globala mått mätt inte är vansinnigt mycket. Men det är ju fortfarande en… rätt stor siffra.
Det är samtidigt också intressant att se skillnaderna i shoppingflödena mellan Kina och väst. Wish lever på att sälja billiga prylar från Kina till väst, medan kinesiska företag (som JD.com och Pinduoduo) satsar mer och mer på att sälja västerländska produkter till den kinesiska marknaden – och då är det märkesprylar som gäller.
E-handelsbolaget Wish är på väg att ta in 300 miljoner dollar motsvarande 2,7 miljarder kronor i en ny investeringsrunda.
Övrigt
Apple släpper nya modeller av iPad Air och iPad Mini
Vad kommer på Apples stora event nästa vecka? Det vet vi inte (även om Apples egen videoströmnningstjänst står högst upp i väntat-listan). Däremot kan vi nu stryka två saker: nya iPads. För de släpptes helt utan buller och bång idag via en uppdatering av Appstore.
iPad Air: 10,5 tum med tunnare design, samma A12-chip som i senaste iPhone-modellerna, TrueTone-skärm samt 70 % bättre prestanda än föregångaren (OCH HÖRLURSUTTAGET SOM VI ALLA BEHÖVER!). 6295 kr för 64 GB-wi-fi-modellen och 8095 kr för 256 GB-wi-fi-modellen.
iPad Mini: 7,9 tum (stor som de förra minin – woho!) med samma A12-chip som i senaste iPhone-modellerna. Truetone-skärm och stöd för Apple Pencil. 4995 kr respektive 6795 kr för motsvarande konfiguration som ovan.
Designmässigt ser båda ut som tidigare iPad-modeller, med ram runt skärmen och hemknapp.
Apple släpper uppgraderade iMacs
Igår nya iPads och idag: ny iMacar. Jag väntade hela 2018 på en ny iMac, när modellen fyllde 20 år. Kom ingenting. Och så kommer den nu. Precis som iPad-modellerna helt utan någon form av fyrverkeri. Bara genom en uppdatering av Apple Store.
Nu kommer alltså två modeller i två storlekar (samma som tidigare 21,5 och 27,5 tum). Bättre hastigheter, men i övrigt samma utseende som förut.
Men viktigast av allt: Apple slänger ut efterlängtad hårdvara utan event. Utan ens pressmeddelande, nästan.
Och varför händer det nu? Apple vill att allt ljus ska hamna på den nya videotjönsten som lär presenteras nästa vecka. All fokus ska alltså hamna på Apples tjänster. Prenumerationer. Alltså det spår som företaget svänger in på.
Visst. Bara mindre uppdateringar av den hårdvara som släpps. Men det är ändå svårt att se det här som något annat än det riktiga startskottet på det ”nya” Apple.
Apple släpper nya Airpods med handsfree-Siri
Apple fortsätter spruta ur sig hårdvara utan buller och bång. Efter nya iPads och iMacs kommer nu uppdatering av Airpods. Bättre batteritid, nytt H1-chip specialbyggt för hörlurar, nytt trådlöst laddningsfodral och framförallt handsfree-stöd för Siri.
Det är sjukt tydligt att Apple inte vill att hårdvara ska ta något ljus från nästa veckas event. Ett event som vi nu kan vara väldigt övertygade om bara kommer att handla om tjänster. Videotjänsten, men kanske också annat.
Storbritannien på gång att införa porrblock
Vill du kolla på porr och bor i Storbritannien? Då måste du vara över 18 år – från och med nästa månad. Då kommer landet inför en ny lagstiftning som medför en ”pornblock”, åtminstone för porrföretag som är verksamma i Storbritannien (typ betalar skatt och har kontor, antar jag – lite luddigt när man pratar sajter…)
Ålderskollar är förstås inget nytt, men de brukar för de mesta bara sträcka sig så långt som att verifiera att en användare klarar av att trycka på rätt knapp med 50/50-chans. I och med den nya lagen så åligger det porrsajter att kolla noggrannare än så. Ålder ska verifieras via kreditkort, körkort eller pass. Alternativt via AgeID, ett initiativ från MindGeek – företaget bakom Pornhub och YouPorn.
Eller om man föredrar det: genom att köpa ett ”porn pass” i butik för ca 60 kr, där butiken får i uppdrag att kolla åldern. (”Hello, a porn pass, please.”)
Sajter som missköter sig? Blockning på operatörsnivå.
Som konstateras kan förstås ålderskontrollen rundas via VPN. Och sen finns det… några icke-brittiska porrsajter på nätet (dessutom omfattas bara rena porrsajter, inte andra typer av sajter som kan ha porrinnehåll).
Ännu en möjlighet att diskutera vilka slags begränsningar som bör och kan finnas – eller inte finnas – på internet.
Volkswagen hotar att hoppa av lobbygrupp – som inte är elbilsvänlig nog
Skönt tecken i tiden. Volkswagen hotar att hoppa av en lobbygrupp för biltillverkare. Anledningen? Volkswagen vill att gruppen ska sluta motarbeta elbilar. Eller rättare sagt: gå all in på batteridrivna bilar och sluta arbeta för förslag som ska underlätta för att fortsätta tillverkningen av drivna av fossila bränslen.
Förstås ett rent affärsmässigt beslut, eftersom Volkswagen nu börjar satsa så hårt på det här spåret. Sen finns det förstås ett litet aber här: vad det verkar är det just batteridrivna elbilar som lobbygruppen enbart ska förespråka. Kommer en en ny teknik som visar sig vara bättre än batteridrift när Volkswagen har ställt om sina tillverkningslinor helt till batteribilar så kan vi anta att det kommer bli samma slags obstruerande som vanligt.
Jag väljer dock ändå att se mest positivt på det här beskedet.
Volkswagen is amongst the legacy automakers now most invested in electric vehicles and they now threaten to exit an important…
Norge toppar elbilsförsäljningslistan (sett till andel)
Ett rätt kul diagram över försäljningen av elbilar 2018. Kina dominerar rätt stenhårt med 1 miljon sålda elbilar (eller laddhybrider) till privatpersoner – tre gånger fler än tvåan USA.
Men tittar vi på elbilen som andel av alla sålda bilar i olika länder så ser vi att vi i Norden ligger väldigt bra till (det är som vanligt bara Danmark som som vanligt kör lite sitt eget race). Bäst av alla vårt västerländska grannland. Hälften av de 73 000 bilar som såldes var elvarianter. På Island: 1 av 5.
Företaget bakom The Times och The Sun startar influencerbyrå
Ännu ett tecken i tiden. En ny brittisk influencerbyrå: The Fifth. I sig inte så anmärkningsvärt. Men lite mer intressant är vilka som står bakom The Fifth: News UK. Alltså företaget som äger tidningarna The Times, Sunday Times och The Sun.
Handlar förstås mycket om att få ny snurr på sin annonsverksamhet i en tid när tidningsbranschen har det lite lätt motigt. Ja, eller när motvinden blir allt hårdare för den traditionella marknadsföringen.
Men det intressanta skulle förstås vara om det här skulle leda till att News UK ser över hela sin affärsmodell. Alltså den modell som i princip alltid har varit gällande så länge som det funnits dagstidningar. Och som ironiskt nog kan vara ett område där digitaliseringen kommit kortast väg. (”Jag vet, vi gör en ÄNNU större takeoverannons!”)
News UK’s is creating a new revenue stream with the launch of an influencer marketing agency.
WWW fyller 30 år – och bokhyllan Billy 40 år
Förr veckan fyllde The World Wide Web som du säkert sett 30 år. 12 mars var det på dagen 30 år sedan internet som vi känner det idag fick klartecken att dra igång (när saker som html och http-protokollet föddes). Men som av en rätt osannolikt händelse var det samma dag 40 år sedan text-tv föddes.
Och nu visar det sig att även Ikeas ikoniska bokhylla Billy fyller text-tv i år.
Jag blev faktiskt rätt ställd när jag fick veta att text-tv bara är tio år äldre än dagens internet. Det känns som en generation däremellan. Minst. Samma sak med Billy.
Att då stanna upp och reflektera hur text-tv och Billy har utvecklats de senaste 40 åren jämfört med motsvarande www-utvecklingskurva under ”bara” 30 år. Hur mycket mer styrt internet är idag (av såväl regleringar som techjättar) men också hur mycket större möjligheter vi har idag. Och även helt andra problem, förstås.
Visst. Internet har fått hjälp av andra tekniska framsteg som sedan har kommit att bli självklara just i hur vi kommunicerar med den uppkopplade världen. Och det finns inget självändamål att ändra exempelvis en design.
Bokhyllan BILLY fyller 40! Tillsammans med IKEA Creative Hub har vi på Crosby tagit fram en global kampanj för att uppmärksamma bokhyllan BILLYs 40-årsdag…
Apples VD Tim Cook memetrollar
Ha. Apples VD Tim Cook trollar trollen igen (typ).
I måndags twittrade Cook ut en bild på den sprillans nya iPad Minin. En modell som nu för första gången fått stöd för Apples penna. På bilden syntes Cook ha skrivit ordet ”hello” på skärmen, men eftersom hela skärmen syntes i sin helhet började internet förstås mema skiten ur bilden.
Vrid fram klockan två dagar och Tim tweetar ut samma bild en gång till – fast den här gången för att göra reklam för den sprillans nya Airpods-modellen. Han är förstås inte sämre än resten av internet och har fixat en egen meme av originalbilden – med Airpods inmemade på iPad-skärmen (och i örat, men det fanns redan, som lite förreklam visade det sig).
Ett metagrepp som förstås inte gick internet förbi. En ny uppsjö Apple-memes. Innehållande den senaste iPad Mini-modellen och senaste Airpod-modellen.
Apple CEO Tim Cook posted an AirPods version of the iPad Photoshop meme he spawned earlier in the week.
Google firar Bachs födelsedag med en Bach-musikmaskin
Härlig doodle av Google igen. Johann Sebastian Bach fyller år idag (ja, eller hade fyllt år). Det firar man på sedavanligt vis via en anpassad Google. En AI-doodle. Via den interaktiva doodlen får man plotta ut några enkla noter i ett nosystem. När man är klar låtar man sedan Google trolla lite och vips får man höra sin musik Bachifierad, komplett med harmonier. Snygg och pedagogisk på lagom lightnivå.
Mitt mästerverk nedan. Bach to the Music.
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Strömmade medier/Prenumerationstjänster
Google lanserar spelströmningsplattformen Stadia
Så presenterade Google ikväll sin nya spelplattform: Stadia. Möjlighet att spela tunga speltitlar direkt i webbläsare (well, Chrome) utan annan installation. Det enda som i övrigt ska behövas är bred internetlina. Spelen strömmas alltså, â la Netflix. Komplett med en dedikerad Stadia-handenhet, för den som känner för det.
Tjänsten ska stödja 60 fps 4K med surround-ljud och HDR. 8K/120 fps ”kommer i framtiden”.
Tanken är alltså att det, förutom att slippa ladda ner programvara, ska gå att spela tunga spel utan värstingdator. Att mycket ska hanteras i molnet. Att se hur effektiv Stadia kommer vara på det här området när det släpps (inget datum eller pris nämndes under presentationen).
Men plattformen är inte tänkt att leva för sig själv. Google tänker sig förstås att den ska kunna samexistera med spelsändningar på Youtube. Det ska räcka att klicka på en länk och ”på fem sekunder” ska det gå att börja spela.
Spel har på hyfsat kort tid åkt högt upp i techjättarnas prioriteringslistor och kommer bli ännu ett blodigt slagfält. Beror förstås på att spel genererar värden på de två kanske viktigaste sätten: pengar och tid.
Extremt inte alls oväntat. Igår presenterade Google sin nya spelströmningsplattform Stadia – som gör det möjligt att strömma spel till och spela spel direkt i Chrome utan ytterligare programvara. Men vi vet ju att alla innehållsföretag nuförtiden jagar distributionsplattformar – och att alla distributionsplattformar skapar eget innehåll (nästan alla, åtminstone).
Så när Google nu är på gång att släppa en distributionsplattform för spel så lanserar de givetvis också en egen spelstudio: Stadia Games and Entertainment.
Anledningen? Precis som för alla strömningsföretag är det tre saker som ligger bakom:
Driva på hela segmentet
Skapa titlar som blir exklusiva för plattformen – för att stå ut när alla liknande tjänster har ungefär samma innehåll
Kapa mellanhänder för att därmed roffa åt sig en större del av vinstkakan
At its GDC 2019 keynote, Google announced Stadia Games and Entertainment, a new first-party games studio that will be creating exclusive games for the new platform, led by former EA and Ubisoft executive and producer Jade Raymond.
Tencent börjar betatesta spelströmningsplattformen Start
Mars verkar vara stora spelplattformsmånaden bland techjättarna. Först Microsofts första livepresentation av Project xCloud, sedan Googles Stadia-plattform bara häromdagen och igår började Tencent betatesta sin version: Start.
Även Start är en molnspelsplattform, vilket alltså sannolikt innebär liveströmning av spel som i Microsofts och Googles fall. Kommer funka för de stora operativen för dator och mobil och nås via QQ-konto.
Det sistnämnda är kanske det mest anmärkningsvärda. Okej, det är ett väldigt lite betatest, men att det krävs QQ-konto och inte ett WeChat-konto (eller åtminstone att båda skulle funka) är lite märkligt.
QQ är Kinas äldsta sociala plattform och började bli Facebook fram till dess att den på senare tid få lite av en renässans tack vare att ungdomar har hittat till plattformen (med andra ord: vill inte hänga på WeChat, för där finns föräldrarna).
Det här säger säkerligen en del om demografin bland de befintliga spelarna och kanske inget att dra stora växlar på. Men det vore intressant att se om det här är ett första steg mot att Tencent börjar lägga mer tid och energi på QQ. Kanske för att kunna ta upp kampen om just kidsen med framförallt Bytedance som äter väldigt mycket av WeChats strålkastarljus i de yngre åldersgrupperna just nu.
Users can choose any number of the five available platforms on which to experience the service.
Även Walmart kan släppa spelströmningsplattform
Som sagt. Mars 2019 är en riktig spelströmningsplattformsmånad. Efter presentationer eller första testerna av tjänster från Microsoft, Google och Tencent är det nu dags för… detaljhandlaren Walmart.
Okej, i det senare fallet handlar det bara om uppgifter om att de KAN vara på gång att ta fram en egen spelströmningstjänst. Alltså inget som kommer att släppas i morgon. Eller kanske nånsin.
Men av alla konstiga inriktningar och initiativ senaste året hamnar det här väldigt långt ner i weird-listan. Kanske inte minst eftersom Walmart har börjat satsa på e-sport inuti sina butiker för att dra kunder – eller hålla kvar dem som redan är där (lex Facebook).
Det skulle kunna betyda att Walmart har möjlighet att utrusta dessa med värstingburkar för spelandet via tjänsten i lokalerna. Släng på ett medlemsskap som även inkluderar själva spelströmningstjänsten (och – hej – lite Walmart-twitchande på det) så börjar vi få ett ordentligt ekosystem.
Walmart is reportedly working on a game streaming service, hopping on the bandwagon that already includes Google, Nvidia, Microsoft, Amazon, and Sony.
Är Apple på gång att släppa en spelprenumerationstjänst?
I morgon är det dags för Apple att presentera sin egen videoströmningstjänst. Ja, det är åtminstone vad de flesta verkar vara rätt eniga om kommer hända. Men det förekommer även uppgifter om att det även kan bli tal om andra tjänster – som Apples nyhetsprenumerationstjänst. Och nu ännu en kandidat: Apples spelprenumerationstjänst.
I så fall blir det det femte stora bolaget som förekommer med uppgifter om speltjänster den här månaden. Microsofts Project xCloud, Googles Stadia och Tencents Start har presenterats eller börjat testas senaste tiden. Dessutom har det dykt upp spekulationer om att även Walmart är på gång med en egen spelströmningstjänst.
Det senare verkar vara vad Apples tjänst INTE är. Alltså en tjänst där du strömmar spel utan behov av att installera programvara lokalt (annat än det som krävs för att använda själva tjänsterna). I Apples fall pekar uppgifterna på att det kommer handla om en prenumerationstjänst på spel. Betala månadsavgift och ladda ner och spela så mycket spel du vill. Verkar dessutom handla om rena betalspel, alltså inte freemiumtitlar.
Spel är redan en stor kassako för Apple, men då i iOS-enheter. Det här skulle kunna vara en push att lyfta ”datorspelsegmentet”.
Om det är nära förestående, och vad det i så fall blir för format, vet vi i morgon kväll.
Apple is reportedly working on an iOS game subscription service that would let customers play a bundle of games for one monthly fee. The service could be announced at Apple’s March 25th event.
Nästa interaktiva serie från Netflix: You vs. Wild
Dags för nästa interaktiva serie från Netflix. Uppföljaren till Bandersnatch blir You vs. Wild. En semidokumentär, interaktiv historia i åtta delar. Du som tittare får följa överlevnadsexperten Bear Grylls och ha möjlighet att påverka ”handlingen” via ett antal beslut längst med vägen.
Verkar dock inte som att det går att göra saker som får Bear att bli uppäten av vargar (ja, eller en björn…) Verkar mer handla om edutainment.
Interaktiva serier har potential att bli riktigt stort och är helt i linje med hela hyperpersonaliseringstrenden. Men de försök som gjorts så här långt har varit rätt avgränsade – helt enkelt för att det skulle bli alltför kostsamt och komplext att spela in alla scener som skulle krävas.
Men det är inte omöjligt att vi på sikt kommer se serier där vi som tittar kan fatta beslut som följer med oss över lång tid. När ett val som görs i säsong ett påverkar vad som händer i säsong nio, likt vad som finns bland datorspel.
Netflix has announced its next big interactive story – a choose-your-adventure TV series called You vs. Wild (emphasis on the ”adventure” part, here), starring Bear Grylls, the survival TV personality best known for his Discovery Channel series Man vs. Wild, set to release on April 10th.
Netflix kommer inte ingå i Apples videotjänst
Med bara dagar kvar till dess att Apple (sannolikt) kommer presentera sin videoströmningstjänst bekräftas det som i princip redan var uppenbart: Netflix kommer inte vara en av tjänsterna som ingår.
Det bekräftar även ännu en sak: Apples egen tjänst kommer vara del av en säkerligen vässad Apple TV-tjänst. Alltså en Spotify för video. Ja, eller ytterligare ett steg i den riktningen.
Netflix has confirmed that subscribers to Apple’s new video streaming service won’t have the option to view Netflix content on it. CEO Reed Hastings said Apple is a ”great company,” but added, ”We want to have people watch our shows on our service.” Apple is set to unveil its new subscription-based offering next week.
AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter
Alibaba lanserar Tmall Genie Queen – smartspegel för hemmabruk
Vad sägs om en digitalassistentutrustad smartspegel? Nu har Alibaba presenterat en sådan: Tmall Genie Queen – för hemmabruk.
Spegeln har alltså Alibabas röstassistent inbyggd och ska bland annat automatiskt kunna anpassa ljuset när man ska mejka sig – för att man ska kunna se hur det kommer att ta sig ut för det tänkta tillfället. Dessutom ska man kunna få annan relaterad information, som väder och skönhetstips. Självklart går det också att handla via spegeln, men det kan bara göras om den som köper har rätt röst (alltså ”röstavtryck”, som blir allt vanligare i samband med digitala assistenter – för att kontextuellt svara och agera på kommandon av olika människor i exempelvis ett hushåll).
I och med att Genie finns inbyggd så går det förstås även bra att röststyra andra saker på samma sätt som med en smarthögtalare.
Genie ska numer finnas i 10 miljoner enheter (sedan starten 2017). Fortfarande en liten spelare globalt, alltså, men med tanke på att det är Alibaba som backar Genie så lär det hända saker med användarantalen.
Nvidia släpper GauGAN – avancerad AI-rendering från Paint-skisser
Jäsiken. Coolt. Chiptillverkaren Nvidia kommer med ännu en grej som jag fattar, men ändå inte fattar.
GauGAN blandar barnkladdande med AI och avancerad rendering. Du väljer vilken slags element som ska skapas (skog, berg, vattenfall) med lite färgdoodlande i nivå med en färga-siffrorna-barnbok. Välj ”vattenfall”, dra ett streck rakt ner på bilden och, voilá!, vattenfall. Men inte bara det. Ritar man exempelvis en damm så fyller GauGAN på med de saker som brukar finnas runt omkring (som träd) – komplett med reflexer och skuggningar.
Ännu en gång jag är glad att det finns så många människor som är så sjukt mycket smartare än jag.
Och jag älskar att hela gränssnittet ser ut som Paint.
Google och FN släpper tjänst för att spåra färskvattentillgång i hela världen
Ännu en bra tjänst från Google. I fredags var det World Water Day och det firade sökjätten med att släppa en ny tjänst för att spåra tillgången på på sötvatten. Potentiellt drickbart vatten, alltså.
Tjänsten gör det möjligt för länder att mäta och följa utvecklingen. Var förändringar i vattentillgång sker och när. Förutom att tjänsten visar statistik över varje lands ytvattentillgångar (floder och sjöar) så går det även att följa utvecklingen från 1984 till idag via olika former av interaktiva kartor och andra grafiska presentationer. Plus ren rådata.
Tjänsten har kommit till via ett trepartssamarbete. 2016 tog EU-kommissionens Joint Research Centre (JRC) och Google fram Global Surface Water Explorer. JRC stod för en algoritm som spårade vattentillgång och denna kördes sedan in i Google Earth.
Fredagens app (med det sexiga namnet SDG6.6.1.app) är nästa steg. Tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP släpps alltså informationen i ett format som ska vara enklare för länder och andra intressenter att ta till sig och använda. Bland annat genom att länder ska kunna jämföra data med varandra och se exempelvis vilka följder dammar, omledningar av floder och bevattningsprojekt kan få långt bortom regionen där arbetet genomfördes.
In partnership with United Nations Environment, Joint Research Centre and Google, new tools for monitoring global freshwater resources are freely available.
Från med 2020 kommer Volvos nya bilar stanna om föraren inte kan framföra sin bil på ett säkert sätt
Volvo fortsätter komma med bra grejer i sina personbilar. Senaste nyheten handlar om att Volvo-bilar från med 2020 (alltså samma år som företaget kommer sänka maxhastigheten i alla sina bilar) kommer ha teknik som övervakar föraren och ingriper om det verkar som att föraren är distraherad eller på annat sätt inte verkar vara helt med i trafiksituationen (man skulle kunna tänka sig någon som har svimmat eller fått en hjärtinfarkt).
Varianter på det här har funnits tidigare, som att försöka väcka förare som verkar dåsa till, men Volvo går några steg längre. Först kommer bilen försöka uppmärksamma föraren om att hen borde ägna mer tid åt sitt körande och sen följer ett antal eskaleringssteg fram till det sista – när bilen helt enkelt kommer köra åt sidan och stanna.
Exakt hur tekniken ska fungera är inte helt klart än och det lär ju finnas en hel drös olika beteendekantbollar. Men tekniken är tänkt att bli standard i alla modeller och det innebär standard. Alltså en funktion som inte kommer gå att stänga av.
Volvo plans to put in cameras to monitor drivers and pull cars over if driver is intoxicated or distracted. It also will cap speed limits for young drivers.
Volvos Care Key gör det möjligt att ange hastighetsbegränsning för den som lånar bilen
Har jag sagt att jag älskar mycket av det Volvo gör just nu. Ännu en skitspännande grej: Care Key, som kommer gå att få med Volvo-modeller från och med 2021.
Care Key är en ”nyckel” med inbyggd hastighetsbegränsning. En begränsning som sätts av ägaren. Användarscenariot är när ett barn lånar bilen och får finna sig i att föräldrarna har ställt in en maxhastighet för bilen när den är utlånad.
Visst. Andra sätt är förstås att prata med sitt barn om hastigheter och bilkörande, men hej.
Artikeln tar också upp möjligheten att försäkringsbolag kan bli intresserade av att hoppa på tåget och sänka premien för förare som har Care Key. Då skulle man även kunna ställa in det för sig själv, som en del i en säkerhetskörningsrankningsparameter vid premienivåsättandet.
Oavsett gillar jag hur Volvo tänker kreativt kring själva bilden av bilen som koncept och fenomen. De gör det dessutom väldigt smart: de zoomar in på det som Volvo mer än något sannolikt står för (säkerhet) och uppgraderar digitaliseringssamtiden.
Volvo is continuing its bet on safety over speed. The company announced today that, beginning with model year 2021, all new cars will come with a ”Care Key.” Owners will be able to set a speed limit attached to the key, and anyone using it will be capped at that speed.
Hur vanliga är smarta högtalare i olika länder?
En infografik att reflektera över en stund. Uppskattningar kring antalet smarta högtalare i ett antal länder, samt hur stor andel av alla internetanvändare i landet som använder den typen av enhet minst en gång i månaden.
Som sagt: uppskattningar och ingen sanning. Vi kan väl tänka att den svenska marknaden är i nivå med Frankrike och Tyskland. Men oavsett något att börja fundera och resonera kring. Hur ”låter” ditt varumärke. Vilken slags interaktioner – och därmed vilka slags kompetenser – behövs för att kunna verka och göra affärer i ett ljudinternet. Förstås sömlöst i relation till det internet vi är vana vid. Vad är UX i en ljudvärld?
Igår släppte Apple en ny version av sina Airpods-hörlurar. Med handsfree-Siri-funktionalitet. Med andra ord som inte längre kräver att användaren trycker på en knapp för att aktivera Siri. Siri kommer finnas och vara på hela tiden – var man än är. För att kunna prata med, men också för att kunna komma med relevant och kontextuell information.
Och vi kan väl åtminstone vara överens om att det är tjänstefel att inte åtminstone göra det man kan för att tagga upp sitt innehåll och sina funktioner för röstsök och röststyrning om bygger ny webb 2019?
AR/VR
Nvidia släpper plattform för kollaborativt 3D-skapande
Grafikkortstillverkaren Nvidia har gått och blivit en av de absolut tyngsta chipspelarna. Och därmed ett av de viktigaste företagen för våra uppkopplade liv.
Senaste initiativet verkar lite tyda på att Nvidia börjar bli lite väl uppfyllda av sig själva: Omniverse. ”Open, interactive 3D-design collaboration platform for multi-tool workflows”. Ett plattform som ska möjliggöra samarbete via vanliga 2D- och 3D-program.
Typ Slack för 3D-animering.
Men plattformen ska också göra det möjligt att korssamarbeta verktygsmässigt. Två olika 3D-skapare kan sitta i två olika verktyg och gemensamt jobba med samma animationer – och se realtidsuppdateringar. Lite det Facebook satsar på att göra med sin chattplattform, alltså: välj det chattverktyg du trivs bäst med – Facebook ser till att ditt meddelande hamnar i den chatttjänst som den du chattar med föredrar.
Det är ju dit vi är på väg. Och som kommer bli en rejäl utmaning för många företag.
Now testing to control virtual character by using marker tracking for my certain purpose. | 16 comments on LinkedIn
Bekvämlighetsekonomin
Waymo kan utöka försöken med sin självkörande taxitjänst
Waymo kan vara på gång att bredda sin självkörande taxitjänst. Man släppte precis nyheten att man investerat i stor serviceanläggning som bättre ska kunna serva bilarna – och därmed kunna skala upp verksamheten.
Trots att det än så länge är ett väldigt litet försök säger Waymo själva att 400 personer varje dag utnyttjar tjänsten. Och det i sig är rätt coolt.
Waymo is adding a new technical service center near Phoenix to support its self-driving taxi service Waymo One.
Mobilt
Bytedance lägger till miniprogram i nyhetsaggregeraren Toutiao
Nu gör även Bytedance, företaget bakom kortvideoappen TikTok, en WeChat: man introducerar miniprogram i sin nyhetsaggreggeringstjänst Toutiao.
Ser ut att funka på ungefär samma sätt som andra befintliga varianter (sedan WeChat introduderade miniprogram 2017 har även Ant Financial/Alipay och Baidu släppt egna varianter). Alltså ”appar”, eller miniwebbplatser, inuti en app. Med möjlighet att sätta företagsspecifik prägel likt en vanlig app, snarare än alla sidor ser exakt likadana ut som på Facebook.
Det finns numer över 1 miljon miniprogram i WeChat och antalet ökar för varje dag. Helt i linje med den allmänna plattformsutvecklingen. Ny ekosystem som föds och skakar om de befintliga (som i det här fallet Apples och Googles appduopol). Här hemma har Apple gett sig på ungefär samma sak i iMessage utan att alls ha fått samma genomslag.
Vi ser också hur exempelvis Alibaba börjar göra det möjligt att sätta upp sin anpassade shop på plattformen, snarare än som hos Amazon där allt ser likadant ut. Via stories håller samma sak på att hända även i våra sociala medier, med större möjlighet till varumärkesspecifika uttryck.
Och webbplatser och appar som vi lärt oss att känna dem börjar allt mer nå vägs ände.
Enterprises reportedly have limited access to the mini-programs, which are currently only compatible with Android systems.
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
EU:s upphovsrättsdirektiv (artikel 11 och artikel 13)
Åfysatanhelvete vad den blev lång. En genomgång av vad som står i artikel 11 och 13 i EU:s upphovsrättsdirektiv. Och några tankar från mig kring vad konsekvenserna kan kan komma att bli). TL;DR as fuck. Jag gjorde också en lite mer lättsmält infografik med de viktigaste punkterna kopplade till direktivförslaget.
(Och självklart kom till sist det slutgiltiga förslaget efter att jag blivit klart med texten och infografiken. Inklusive omnumrering av artiklarna i direktivet. Artikel 11 är nu artikel 15 och artikel 13 är nu artikel 17. Ska se när jag hinner fippla om. Tack för det EU.)
Ett väldigt väntat besked. Instagram släpper sin kanske hittills viktigaste shoppingfunktion: en checkout. Med andra ord har Instagram nu allt de behöver för att hantera hela köpprocessen på plattformen. Ladda upp produktkatalog, marknadsför den och låt kunder handla - utan att lämna Instagram.
Det kommer snart gå att göra åtminstone. Funktionen släpps nu som stängd beta och 23 varumärken är med från start.
Ännu ett bajonetthugg i sidan på webbplatsen som fenomen, alltså.
Instagram kommer ta ut säljavgift av företag som använder utcheckningsfunktionen
Igår släpptes Instagram så den sista pusselbiten i det som gör appen till den fullständiga shoppinglösningen: en checkout inbyggd i plattformen. Checkout with Instagram. Inte oväntat, förstås, och lär skaka om e-handelsvärlden en del. inte nununu, men väl på sikt.
Det här steget var också ett naturligt steg i hela plattformiseringen av vår uppkopplade tillvaro. Ännu en knuff bort från internet som vi tänkt på det de senaste 30 år. Och e-handeln som den sett ut i 20.
Men så kom ännu en detalj som kanske är den enskilt viktigaste för Facebook: man kommer att ta en en säljavgift för att ”fund programs and products that help make checkout possible, as well as offset transaction-related expenses”.
En ny intäktsström alltså. En som har potential att faktiskt på riktigt kunna bli en som kan göra att annonsberoendet för Facebook börjar minska. Lägg till att Facebook just nu också testar Pay with Facebook i Italien - där något som verkar kunna vara en Facebook Coin, alltså en egen valuta, har synts till. Något som skulle kunna leda till transaktionsintäkter. Eller för den delen: Checkout with Instagram med alternativ att Pay with Facebook.
Nyhetsflöde och stories? Fuck it. Nu har Facebook på riktigt dragit igång sitt mastondontstora infrastrukturprojekt.
När Mark Zuckerberg häromveckan drog upp riktlinjerna för ett "nytt" Facebook, med mer fokus på säkerhet och integritet, droppades WhatsApp en massa gånger. Ännu ett tecken på att WhatsApp håller på att på riktigt bli Facebooks totalt sett viktigaste app.
Men förutom alla privatanvändare så siktar Facebook också på företag med plattformen - och därigenom nya intäktsströmmar. WhatsApp For Business, kundtjänstplattformen, har börjat säljas av tredjepartsåterförsäljare både som ett enklare sätt att hantera sina kundrelationer - men också som ett sätt att spara pengar.
WhatsApp verkar främst i tillväxtländerna där sms är dyrt. Ett av införsäljningsargumenten för WAFB är alltså att det blir billigare att kommunicera med kunderna den vägen.
Och nu har tjänsten börjat rullas ut även för iOS efter att enbart ha funnits för Android. Återigen: inte så konstigt med tanke på att Android är så mycket större i de delar av världen där WhatsApp dominerar. Men iOS är fortfarande den plattform som drar in absolut mest pengar. Att säkerställa att man finns även där är ett givet drag.
WhatsApp Business for iPhone has goes out of beta and rolled out in select markets.
Facebook kritiseras för långsam hantering av liveströmningen i samband med Christchurch-massakern
Efter senaste massakern i Nya Zeeländska Christchurch är Facebook förstås i blåsväder ännu en gång. Det tog 17 minuter innan skjutarens direktsändning plockades ner. Sedan dess ska Facebook ha plockat ned 1,5 miljoner videor från attacken - 1,2 miljoner av dem direkt vid själva uppladdningen (alltså innan innan de kunde publiceras och ses av andra).
Som ett brev på posten kommer nu krav på hårdare reglering om Facebook (och därmed andra som erbjuder samma typ av tjänst) inte blir bättre på att städa.
Och det här är ännu ett läge där det kommer att vara kört för Facebook hur de än gör. En utmaning lär också vara att den app som användes för att sända var en tredjepartsapp integrerad - vilket i sig kan ha gjort övervakningen svårare för Facebook.
Men i grund och botten hamnar vi i samma diskussion som vanligt: individens ansvar gentemot plattformens ansvar. Samtidigt som tjänster som Facebook och Youtube, på gott och ont, har gett oss historiskt överträffade möjligheter att sprida information. Och sedan kan Facebook kritiseras för det som stora delar av kontroversen kring artikel 13 i EU:s upphovsrättsdirektiv handlar om: att stoppa uppladdat material innan det ens har publicerats. (Lär ha varit samma för både Youtube och Twitter, exempelvis.)
Oops: Facebook kept up to 600M users' passwords in plain text for years - SiliconANGLE
Instagram stories kan få solfjädernavigering
Mer Instagram, fast inte shopping den här gången. Stories kan vara på gång att få ny navigering för de olika alternativen man kan använda i sina stories. En solfjädersnavigering.
Igår la jag ut att jag såg samma sak i LinkedIn-appen (fast på lite på sidan). Och jag har sätt samma sak på flera ställen. Och det är en så galet självklar utveckling. Varför? Tummen.
Förutom att så mycket av navigeringen i mobilen fortfarande är gjord för datoreran (eller åtminstone en tid med mycket mindre mobiler) så är är den raka navigeringen gjord för att användas med en mus. Eller möjligen med ett pekfinger. Men när vi använder mobilen med en han är det sannolikt tummen som är det viktigaste fingret. Och att dra vänster-höger i botten av mobilskärmen är obra ergonomi.
Men om man däremot, likt ergonomiska tangentbord, låter navigeringen anpassa sig efter den mänskliga kroppen istället för att tvinga kroppen att vänja sig vid ett obsolet sätt att bygga en navigering - ja, då börjar det hända bra grejer. Däremot har det än så länge hänt väldigt lite i det stora hela i navigeringen i våra mobiler. Där är det till stora delar fortfarande 2007.
Instagram's testing a new Stories Camera format which would make it easier to choose from the various camera options.
LinkedIn
LinkedIn börjar tipsa om trendande hashtagsinlägg
Första gången jag sett den här: notis om att någon jag följer har gjort ett inlägg som trendar under en viss hashtag. Så med andra ord: ytterligare ett sätt att lyfta fram innehållsskapare och ytterligare en satsning från LinkedIn att få snurr på användningen av hashtaggar.
LinkedIn mobilanpassar menyn för att skapa nytt meddelande
Första gången jag har sett den här. När jag använder ikonen för att skapa ett nytt LinkedIn-meddelande möts jag av den här (eftersom jag inte har sett funktionen förut är den helt ny, mmkay?). De senaste jag har haft kontakt med samt möjlighet att skicka gruppmeddelande.
Den här typen av solfjädermenynavigering börjar dyka upp allt oftare. Och förutom att den och navigeringsmenyn växer från botten så är det också en interaktion utformad för hur vi håller i och arbetar med våra mobiler. Och det är också exempel på hur även navigeringar blir allt mer kontextuella, även utseendemässigt. Att en navigering inte måste vara konsekvent med övrig navigering.
Och, ja, kan vi sluta med toppnavigeringar i mobilen already?
Pinterest
Airbnb och Pinterest inleder reseplaneringssamarbee
Det här är stort. Pinterest och Airbnb inleder samarbete kring reseplanering. ”Pinterest will spark inspiration and help you discover new places to go, while Airbnb will provide your home away from home for an unforgettable experience”.
Med andra ord: i Pinterest-appen kommer det finnas särskilda Pinterest+Airbnb-avdelningar sorterade kring teman som är vanliga sökningar hos både Airbnb och Pinterest. Saker som ”natural travel”, ”space travel” (inte rymden, mer lämpliga stjärnskådarplatser) och ”adventure travel”.
De båda företagen kommer skicka trafik mellan sig. Airbnb kommer att skicka användare till Pinterest för att hitta reseinspiration och Pinterest slussar sedan tillbaka användare till Airbnb för att hitta boende. Ett samarbetsekosystem som ger Pinterest ett tungt shoppingsamarbete och Airbnb får en social marknadsföringsarena. En allians byggd på de båda företagens styrkor. Och som dessutom kommer kunna bli ännu ett ställe för Airbnbs kunder att vara sociala med varandra
Dessutom, som av en händelse, handlar det om två företag som väldigt sannolikt kommer att börsnoteras rätt snart (under året åtminstone). Det här samarbetet sitter garanterat inte i vägen när man ska prata med investerare. Och ett samarbete vi nog bara har sett början på.
Pinterest and Airbnb teamed up to help Internet users navigate the daunting task of trip planning for their spring and summer getaways.
Twitter
Twitter på gång med funktion för att följa konversationer
Ny funktion som kan vara på gång att flytta in hos Twitter: möjlighet att följa en konversation. Med andra få notiser när nya tweetar dyker upp i en tråd - utan att man först måste gilla eller svara på en tweet.
In addition to testing out a new format for conversations within a prototype app called twttr and other features like a "Hide Tweet" button, Twitter today
Övrigt sociala medier
MySpace råkade radera miljontals låtar
MySpace har haft ett riktigt wow, fasiken också-ögonblick. Miljontals låtar, videos och biler som laddades upp före 2015 har raderats i en misslyckad servermigrering. Jag har sett siffror på att det handlar om 50 miljoner låtar från 14 miljoner artister.
Ouch.
Som någon raljerade ”50 miljoner låtar raderade - och ingen märkte något” (och spekulationer som ”yeah, right - de orkade inte bry sig om att hantera lagring av så mycket material när de skulle flytta allt”). Och visst är det till stora delar så. MySpace var Facebook före Facebook.
Och precis som Facebook lär majoriteten av allt som försvann inte tillhöra mänsklighetens största stunder. Men det ger ändå upphov till intressanta diskussioner kring hur vi bevarar vår samtid för framtiden. Så otroligt mycket av hur vi interagerar med varandra - och även ser på vår värld - finns att se exempelvis i sociala medier. Men där The Internet Archive sparar webbplatser för eftervärlden - vem ansvarar för att katalogisera och arkivera de sociala medierna när mängder av historiskt material kan försvinna när ett företag bokstavligen talat trycker på ”stäng av”-knappen? Som det Google kommer att göra med Google+ om mindre än en månad.
(Okej. Google+ var ett väldigt dåligt exempel på just det här, men… ni fattar.)
MySpace has confirmed that it has lost millions of songs, photos, and videos that were uploaded to the site over the past decade.
Öppet brev från fjortonåring om att dela saker om våra barn i sociala medier
En av de bästa texter jag läst på länge. Skriven av en i Generation Greta. Och även här: en uppmaning till och uppläxning av vuxenvärlden.
Sonia Bokhari är 14 år gammal. Hon tilläts inte använda sociala medier förrän hon var 13 år gammal. Det första hon gjorde när hon på trettonårsdagen skaffade ett Facebook-konto var att titta på sin mammas konto. Då upptäckte hon att hon, trots förbudet mot sociala medier, länge haft en närvaro där. Men då saker som hennes föräldrar eller äldre syster hade lagt ut. Utan att Sonia hade en aning om det.
I could understand why my mother would post these things; to our extended family and her friends they were cute, funny moments. But to me they were mortifying. Scrolling through my sister’s tweets, I saw what my sister had been laughing about. She would frequently quote me and the random things I would say, it seemed anything I had ever said to her that she thought was funny was fair game. Things I had no idea she was posting online.
I had just turned 13, and I thought I was just beginning my public online life, when in fact there were hundreds of pictures and stories of me that, would live on the internet forever, whether I wanted it to be or not, and I didn’t have control over it. I was furious; I felt betrayed and lied to.
Andra hade alltså format bilden av Sonia innan hon själv fick chans att göra det. Innan hon själv hade möjlighet att påverka.
Hon fortsätter: ”I confessed that I felt like my privacy was violated, because I felt like they had no right to take pictures of me or quote me on their Facebook and Twitter accounts without my permission.”
Sonia hade ett liv i sociala medier - fast hon inte hade varit där och inte hade bett om det.
Nu misstänker jag att de flesta barn som börjar använda sociala medier inte känner riktigt så starkt (herregud, likt Greta känns Sonia redan mer mogen än merparten av den vuxna befolkningen). Men det finns ändå saker värda att reflektera över här. Som vad ett samtycke egentligen är. Vad ett barn har för rättigheter. I texten, skriven av Sonia, konstaterar hon att hon och hennes vänner tänker mycket på vilken information de delar och hur. Men vad har barnen för möjligheter att säga nej till att andra delar information om dem - människor som är deras vårdnadshavare och ska ta hand om dem.
Att fundera på hur barn kommer att se på alla gulliga bilder och citat som delas utan deras vetskap några år från nu.
Vi lägger mycket tid på att skydda våra barn från allt det otäcka som finns på internet (som storögda fågelkvinnor). Men vem skyddar barnen från oss vuxna i det här läget? Vem kan säga nej å barnens vägnar och kräva ”samtyckeslagstiftning”? Har vi en barnkonvention anpassad för internet?
En text alla vuxna borde läsa. En vansinnigt viktig text i dessa integritetstider. En text om att trampa på andras rättigheter utan att överhuvudtaget reflektera över hur de människorna kan känna - samtidigt som man fasas över hur techjättarna våldför sig på vår integritet. En text skriven av en fjortonåring.
Det börjar mer och mer kännas som att det kanske är dags att sänka röståldern. Och istället sätta ett tak.
Examen i kinesisk SoMe-kurs bygger på hur många WeChat-kontakter du lägger till
Ha. Underbart. En kurs på ett kinesiskt universitet där kriteriet för att få godkänt bygger på att du lägger till tillräckligt många nya WeChat-kontakter.
Det är en kurs i ”social media operations” vid Henan University of Finance of Economics som är tänkt att lära studenterna praktiskt tillämpning av marknadsföringskunskaper i sociala medier. För att bli godkänd på kursen krävs att du lägger till 1001 nya kontakter. För (typ) MVG krävs 1667 nya kontakter.
Nu är inte den här övningen det enda som ingår i kursen - totalt står den för 10-15 procent av det totala kursbetyget - men det är ju onekligen ett rätt intressant drag.
Class members must add more than 1,000 new contacts to make the grade.
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Den som vill ha en mer djuplodande genomgång (med lite tolkningar från mig och vad jag tror att konsekvenserna kan komma att bli) hittar en jättelång artikel här (läses på egen risk)
Har du koll på EU:s nya upphovsrättsdirektiv? Har du stött på begreppen ”artikel 11” och ”artikel 13” och läst att de inte kommer att påverka tillvaron på internet särskilt mycket eller att de kommer att döda internet som vi känner det? Undrar du över varför EU vill införa länkskatt och obligatoriska uppladdningsfilter? Här går jag igenom de viktigaste punkterna kring vad som faktiskt står i direktivet – och vad som INTE står.
Det börjar närma sig slutgiltig omröstning i Europaparlamentet om EU:s föreslagna uppdaterade upphovsrättsdirektiv. Ett direktiv som väcker starka känslor på sina håll, både bland förespråkare och motståndare. Det är förstås väldigt glädjande att så många engagerar sig i ett EU-beslut, men tyvärr sprids det, medvetet eller omedvetet, mycket felaktig information. Eller rättare sagt, tolkningar som framförs som saker som uttryckligen står i direktivet.
Det har gjort att en fråga som hade varit (och är) principiellt intressant och viktig att diskutera lite reducerades till skrikande plakatpolitik baserad på saker som inte alls stod någonstans. Viskleken upphöjd med internet.
Här är mitt försök att sammanställa vad som direktivet faktiskt innebär utifrån skrivningarna. Fokus blir alltså på de två mest kontroversiella artiklarna 11 och 13, som handlar om länkning till nyhetsartiklar och uppladdning av upphovsrättsskyddat material.
(Och precis när jag blev klar med den här texten så kom den slutgiltiga versionen. Kan komma att göra justeringar i texten. Tack för det EU. Artikel 11 heter numer artikel 15 och artikel 13 är nu nummer 17 efter lite intern omnumrering efter att text tagits bort och lagts till i direktivet längs med vägen.)
Var gör jag om jag bara vill ha en snabb översiktsgenomgång?
Egentligen borde alla förstås läsa hela direktivtexten och bilda sig sin uppfattning utifrån det som står där. Åtminstone de två artiklar som det bråkas mest om. Men jag förstår om du inte är jättesugen på det. Det är faktiskt skittråkig läsning.
Den här texten läser du vidare på egen risk. Jag kommer citera en hel del lagtext från direktivet. Mest för att det är något som i princip aldrig förekommer i texter som fördömer direktivet som helhet eller i delar: nästan aldrig ens en länkning till själva direktivtexten som källhänvisning och för att låta läsare (eller tittare) bilda sig sin egen uppfattning. Än mindre förekommer faktiska citat från texten. (Har ska Julia Reda ha en eloge – även om hon citerar selektivt för att passa de egna intressena så citerar hon från och länkar till källmaterialet. Mer om Reda senare.)
Jag kommer även ta upp svenska BBS-lagen, som är relevant i sammanhanget.
Tyvärr kommer mina citat vara på engelska. Jag är inte jättebra på att hitta i EU-korridorerna och vet inte var den svenska översättningen finns (jag utgår från att den gör det). Men det viktiga är innehållet och engelska borde fungera för de flesta även i detta sammanhang. (Kanske uppdaterar när jag har svenska versionen.)
Anyway. Nu kör vi.
Direktivet, intressenterna och drivkrafterna
Varför vill EU döda internet som vi känner det?
De vill de inte. Förstås. De vill helst att marknadens parter skulle ha kunna komma överens utan dem, men eftersom detta bevisligen inte skett har EU pressats att agera för att styra upp situationen.
Varför vill EU införa upphovsrättsdirektivet?
Den nuvarande upphovsrättslagstiftningen inom EU har vid det här laget en hel massa år på nacken. Det nuvarande förslaget är tänkt att uppdatera och anpassa lagstiftningen till en era med stora techplattformar som aggregerar information och låter sina användare enkelt dela stora mängder information i olika format.
Direktivet handlar alltså om att EU vill säkerställa att upphovsrättslagstiftningen, alltså den internationella lagstiftning som EU förbundit sig att följa, gäller inom unionen även i en digital era. Det handlar inte om att förändra upphovsrätten i sig.
Vilka omfattas av direktivet?
Tjänster där den huvudsakliga funktionen (eller en av de huvudsakliga funktionerna) är att göra det möjligt för sina användare att ladda upp och sprida stora mängder upphovsrättsskyddat material med syfte att tjänsten sedan ska kunna tjäna pengar på detta (genom att exempelvis rikta annonser mot sina användarna).
Certain information society services, as part of their normal use, are designed to give access to the public to copyright protected content or other subject-matter uploaded by their user
/…/
The services covered by this Directive are those services, the main or one of the main purposes of which is to store and enable users to upload and share a large amount of copyright protected content with the purpose of obtaining profit therefrom, either directly or indirectly, by organising it and promoting it in order to attract a larger audience, including by categorising it and using targeted promotion within it.
Med andra ord tjänster som Youtube och Facebook.
Vilka tjänster omfattas inte alls av direktivet?
Tjänster som inte har ovanstående som huvudfunktion (eller som en av de viktigaste funktionerna) och som inte tjänar pengar på att användare laddar upp upphovsrättsskyddat material.
Plattformar för att ladda upp och dela open source-programvara
Icke-kommersiella tjänster avsedda för forskning eller utbildning
Icke-kommersiella onlineencyklopedier (som Wikipedia)
Rena pirattjänster
Providers of services such as not-for profit online encyclopedias, not-for profit educational and scientific repositories, open source software developing and sharing platforms
/…/
shall not be considered online content sharing service providers within the meaning of this Directive.
Vad bråkas det om?
Det är framförallt två artiklar (kapitel) i direktivet som gett upphov till debatt:
Artikel 11: licensavgift för återpublicering av material från nyhetspublikationer
Artikel 13: plattformar med stora mängder användare blir ansvariga för det material som användare delar via plattformens tjänster och ska säkerställa så långt som möjligt att det inte förekommer material som bryter mot upphovsrätten. Detta kan ske genom att betala för materialet å användarnas vägnar eller genom att säkerställa att materialet inte sprids.
Vilka är de stora intressenterna som bråkar och vad har de för motiv?
Motståndare
Google: Vill inte tjäna mindre pengar än idag genom att de tvingas betala mer för material än idag. När det gäller artikel 11 skulle de behöva betala för något de inte betalar för idag.
Finns även stort engagemang bland många kända internetprofiler och andra mindre intressentgrupper, där argumentet oftast är att direktivet ”kommer att döda internet som vi känner det”.
Förespråkare
Stora europeiska publicister: Stöder framförallt artikel 11. Vill inte ändra befintliga affärsmodeller.
Upphovsrättsorganisationer: Stöder framförallt artikel 13. Vill ha mer ersättning än idag och anser att de stora plattformarna (som Youtube) tjänar pengar på sina användare (via exempelvis annonsering) tack vare material som upphovsrättsinnehavare inte alls får ersättning för eller som de anser de får för låg ersättning för.
Hur lobbar de olika sidorna?
De lobbar via sina egna plattformar (som Googles massiva lobbykampanj på exempelvis Youtube), direkt mot ledamöterna och via ”the little people”.
I fallet Google är det via privatpersoner och sina användare – argumentet är att artiklarna kommer drabba livsuppehället för många människor (exempelvis youtubare) och genom att sökupplevelsen kommer bli mycket sämre än idag samt att Google hotar med att lägga ner sin nyhetstjänst i Europa om direktivet går igenom.
I fallet Reda är det många olika grupper som återpublicerar hennes tolkningar av direktivet, vad det kommer innebära och vad olika slags förändringar kommer innebära. Gäller såväl bland internetprofiler som när olika slags medier rapporterar om direktivet.
I fallet upphovsrättsinnehavarna är det främst via mer traditionella lobbykanaler, där man står på de individuella kreatörernas sida. Här finns också de stora skivbolagen, som de individuella kreatörerna kanske inte fullt ut anser ger dem skälig ersättning till att börja med.
I fallet publicisterna är det för att ”kvalitativ journalistik” ska överleva, och därmed journalister och objektiv rapportering.
Men har inte även förespråkarna svängt och börjat kritisera förslaget?
Att båda sidor ogillar direktivet är väl ett tecken på att det inte är bra?
Det handlar snarare om att EU börjar hitta en mellanväg som ingen av sidorna är riktigt nöjd med, men som båda sidor kommer kunna leva med. Om ena sidan hade varit helt nöjd skulle detta kunna tolkas som att lagen ensidigt gynnat denna sida. EU har även en tredje part att ta hänsyn till: medborgarna och deras rättigheter.
Vad tycker de olika sidorna?
Förespråkarna
Ger innehållskapare rättvis ersättning
Bra balans mellan upphovsrätt och yttrandefrihet
Bättre konkurrensvillkor för europeiska aktörer
Gör att innehållsskapare kan leva på sitt arbete
Motståndarna
Alla tjänster som omfattas av direktivet måste ha uppladdningsfilter
Inte längre tillåtet att länka till nyhetsartiklar
Hämmar innovation och yttrandefrihet
Kommer att döda internet som vi känner det
Artikel 11 – ”länkskatt” eller licensavgift?
Vad står i direktivet?
Omfattar inte privat eller icke-kommersiell användning
These rights shall not apply to private or non-commercial uses of press publications carried out by individual users.
The protection granted under the first subparagraph shall not apply to acts of hyperlinking.
Omfattar inte länkning till nyhetsartiklar som bara innehåller några få ord eller väldigt korta utdrag
The rights referred to in the first subparagraph shall not apply in respect of uses of individual words or very short extracts of a press publication.
En publicist har rätt att få ersättning för återpublicering (exempelvis av en nyhetsaggregerare) i två år från publiceringsdagen, därefter upphör detta
The rights referred to in paragraph 1 shall expire 2 years after the publication of the press publication.
Vad står inte i direktivet?
Att det blir förbjudet att länka till nyhetsartiklar
Vad är oklart i direktivet om artikel 11?
Vad ”några få ord” och ”väldigt kort” innebär
Vilka tjänster som kommer att omfattas av licenskravet (inga undantag avseende exempelvis trafik och omsättning
Artikel 13 – ”uppladdningsfilter”?
Vad är artikel 13?
Plattformar som låter användare dela information blir ansvariga för att det användarna delar inte bryter mot upphovsrätten. Plattformarna ska säkerställa att upphovsrättsinnehavare får ersättning. Plattformarna ansvarar för att material som bryter mot upphovsrätten inte sprids på plattformen.
Vad står i direktivet om artikel 13?
Plattformar som omfattas av direktivet ska skaffa sig tillstånd för att tillhandahålla det material som delas av användarna
An online content sharing service provider shall therefore obtain an authorisation from the rightholders referred to in Article 3(1) and (2) of Directive 2001/29/EC, for instance by concluding a licencing agreement, in order to communicate or make available to the public works or other subject matter.
För tjänster som är yngre än tre år och som har en årsomsättning under 10 miljoner euro räcker det att plocka bort material som bryter mot upphovsrätten när de uppmärksammas om detta
Member States shall provide that when new online content sharing service providers whose services have been available to the public in the Union for less than three years and which have an annual turnover below EUR 10 million within the meaning of the Commission Recommendation 2003/361/EC, the conditions applicable to them under the liability regime set out in paragraph 4 are limited to the compliance with the point (a) of paragraph 4 and to acting expeditiously, upon receiving a sufficiently substantiated notice, to remove the notified works and subject matters from its website or to disable access to them.
Tjänster som har fler än 5 miljoner unika besökare i månaden måste inte ha tillstånd om de kan uppvisa att de har gjort sitt bästa för att skaffa sig tillstånd enligt branschpraxis
Tjänster ska göra sitt bästa för att förhindra att material som bryter mot upphovsrätten laddas upp igen
Where the average number of monthly unique visitors of these service providers exceeds 5 million, calculated on the basis of the last calendar year, they shall also demonstrate that they have made best efforts to prevent further uploads of the notified works and other subject matter for which the rightholders have provided relevant and necessary information.
Material av typ satir och kritik är undantaget
Member States shall ensure that users in all Member States are able to rely on the following existing exceptions and limitations when uploading and making available content generated by users on online content sharing services:
(a) quotation, criticism, review; (b) use for the purpose of caricature, parody or pastiche.
Nationell lagstiftning baserad på direktivet får inte ställa generella monitoreringskrav på de tjänster som omfattas
The obligations established in Article 13 should also not lead to Member States imposing a general monitoring obligation.
De krav som ställs på tjänster som omfattas av direktivet ska vara proportionerliga i relation till tjänstens storlek, användare och hur mycket upphovsrättsmaterial som delas, samt kostnader för dessa verktyg eller rutiner
In determining whether the service has complied with its obligations under paragraph 4 and in the light of the principle of proportionality the following should, among others be taken into account:
(a) the type, the audience and the size of services and the type of works or other subject matter uploaded by the users; (b) the availability of suitable and effective means and their cost for service providers.
Tjänsterna får inte förhindra delande av material som inte bryter mot upphovsrätten
The cooperation between online content service providers and rightholders shall not result in the prevention of the availability of works or other subject matter uploaded by users which do not infringe copyright and related rights, including where such works or subject matter are covered by an exception or limitation.
Avtalsfriheten gäller fortfarande, så marknadens parter är välkomna (och uppmanas) att gemensamt komma fram till andra lösningar
In the implementation of this principle into national law, Member States shall be free to use different mechanisms and take into account the principle of contractual freedom and a fair balance of rights and interests.
Upphovsrättsinnehavare har rätt att släppa sina verk fria om de så önskar
Nothing in this Directive should be interpreted as preventing holders of exclusive rights under Union copyright law from authorising the use of their works or other subject-matter for free, including through non-exclusive free licences for the benefit of any users.
Vad står inte i direktivet om artikel 13?
Krav på att tjänster (oavsett omsättning, användare, eller mängd material material som delas) måste installera uppladdningsfilter
”Uppladdningsfilter”, ”filter” eller någon annan specificerad teknisk lösning
Vad är oklart i direktivet om artikel 13?
Vad som krävs för att kunna säga att en tjänst har gjort sitt bästa för att skaffa sig tillstånd
Men innebär inte det här att EU lämnar över till privata aktörer att bestämma vad som är lagligt?
Nej, det är lagstiftarna som avgör vad som är lagligt eller inte. De privata aktörerna får sedan i uppdrag att säkerställa efterlevnaden. Det sker redan ofta idag, exempelvis via ordningsvakter, väktare, bilprovningar och parkeringsvakter. Är det alltid självklart? Nej, det kan vara knepigt ibland och långtifrån svart eller vitt.
Men om innehåll börjar stoppas innan det publiceras blir ju som att stoppa ett brott innan det har begåtts?
Ja, och även här händer det ofta redan. Både i techjättarnas plattformar (som stoppar massiva mängder innehåll av olika anledningar – både baserade på lagstiftning och andra regler de själva har) och i verkligheten. Det kan handla om att det är uppenbart att ett brott kommer att begås, eller med väldigt hög sannolikhet, både av privata aktörer och statliga myndigheter som Polisen.
Ibland blir det fel, som att någon plockas in som misstänkt fast det senare visar sig att personen inte är den man letar efter. När det uppdagas att fel har begåtts av den utövande organisationen släpps sedan personen.
BBS-lagen – lagen om elektroniska anslagstavlor
Vad är BBS-lagen?
BBS-lagen är en lag som gör elektroniska anslagstavlor (tjänster där användare själv kan lägga ut innehåll) är ansvariga för det som användarna delar. Tjänsterna är ansvariga för att ta bort eller förhindra spridning av material som bryter mot lagen. Har varit lag i Sverige sedan 1998.
Vad står i BBS-lagen?
Lagen omfattar brott av typen uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller uppenbart brott mot upphovsrätten.
Den som tillhandahåller tjänsten ska ta bort material som bryter mot lagen eller på annat sätt förhindra vidare spridning av materialet
Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om
/…/
det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.
Den som tillhandahåller tjänsten ska ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten
Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 §, ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten.
Vad står inte i BBS-lagen?
Krav på att tjänster (oavsett omsättning, användare, eller mängd material material som delas) måste installera uppladdningsfilter
Vad är oklart i BBS-lagen?
Hur den ska tillämpas – kommer för första gången prövas i domstol under 2019
Hur tolkar Ola direktivet och vad som sannolikt kommer bli följden?
Ser du inga problem med direktivet, i allmänhet och specifikt kring artikel 11 och 13?
Absolut, det finns högvis med problem. Artikel 11 är mest puckad och mer rigida varianter av den har redan testats i Tyskland och Spanien utan större framgångar (även om det finns lite olika bud om hur illa det egentligen blev). Uppladdningsfilter har fortfarande svårt (och lär ha ett tag till) att avgöra vad som är exempelvis satir.
Men i grund och botten handlar det förstås om pengar. Och att inte vilja ändra på en affärsmodell och/eller intäktsmodell. Att vilja tjäna mer eller inte vilja tjäna mindre pengar.
Google är förstås den som jagas mest. EU ska sätta EU-företag först och den som mest berörs av både artikel 11 och artikel 13 är sökjätten. (Vill man vara raljerande så hade vi sannolikt sluppit hela direktivet om Google hade varit berett att slanta upp mer pengar, men det kan jag förstå att de inte har lust med.) Och det är förmodligen två saker som irriterat mest.
Vad publicister och medieföretag stör sig mest på
”Kontraktet” mellan Google (och i lite lägre utsträckning även Facebook) och medieföretagen har ungefär byggt på: ni får återpublicera vårt innehåll i utbyte mot att ni ger oss trafik. Men Facebook släpper iväg allt mindre trafik från plattformen och Google börjar publicera allt mer information mer eller mindre i sin helhet direkt i sökresultatet.
Vad upphovsrättsbranschen stör sig mest på
Youtube är världens största videoplattform. Sjukt mycket innehåll konsumeras här. De är däremot sämre på ersättning, tycker upphovsrättsindustrin. Tittar man specifikt på vad Youtube betalar per strömmad låt jämfört med de andra stora tjänsterna så är Googles ersättningsnivå väldigt låg. (Visst, nivån för Google Play Music – som nu blivit Youtube Music – är bättre, men… den kanske inte används… så mycket…)
Med det sagt finns det också utmaningar kring exempelvis yttrandefrihet och rätt att uttrycka sig. Det är på de stora techplattformarna som vi idag kommunicerar med varandra, kan dela kunskap, vara kreativa och, om man så vill, utöva delar av våra demokratiska rättigheter.
Det finns förstås en baksida med detta, då techjättarna själva kan sätta upp vilka regler de vill. De är privata tjänster som vi inte behöver använda om vi inte vill. Men alternativen är få. De har i grund och botten ett vinstintresse och de förändringar som de gör exempelvis kring vilka inlägg som syns har vi som användare små möjligheter att påverka. Plattformarna kan också välja att censurera material utan lagligt stöd för att det kan vara stötande och därmed hota annonsaffären (som homokyssar och nakenbilder, även konstnärliga och ”vanliga” sådana).
Du pratar (nästan) bara om Google, men Facebook då?
Facebook har haft… lite andra problem senaste året. Men de har oavsett hållit en väldigt låg profil i hela upphovsrättsdirektivfrågan. Och en anledning är att de helt enkelt just köper sig till de licenser som önskas av förespråkarna till direktivet (till nivåer som förespråkarna kan leva med, även om de kanske inte älskar dem).
Som exempel kan vi ta avtalen med skivbolagen. Nu har Facebook skaffat sig licenser med de stora skivbolagen och hade kunnat nöja sig med detta, men istället börjar de bygga tjänster som låter användarna inte bara passivt konsumera utan också aktivt använda musiken via exempelvis musikdekaler. Istället för att bara likt Spotify låta musiken vara något som rullar i bakgrunden medan man gör annat så gör Facebook en tjänst som får användarna att aktivt lägga tid i Facebooks ekosystem. Och därmed potentiella kunna tjäna mer pengar på sina användare.
Snapchat har å sin sida testat att låta medier använda publika snaps i sin rapportering, som ett annat sätt att ”betala” för det användarna gör.
Google håller däremot, likt upphovsrättsindustrin och mediebolagen, vi en förvånansvärt stockkonservativ inställning till sin verksamhet. En ”vår väg eller ingen väg”-inställning. De har redan börjat visa skärmdumpar på hur tomt sökresultatet blir om de slutar visa upp information (självklart har de då visat upp sökresultatet rätt mycket från ”gamla” Google – alltså när sökresultatet var byggt för att länka vidare folk till webbplatser. Inte nuvarande Google som allt mer håller kvar kunderna.)
De har, likt vad de gjorde i Spanien, stänga ner sin News-tjänst inom EU om direktivet går igenom. (Vilket mest känns som tomt hot, ett land är en sak, men hela EU? Google behöver den europeiska marknaden för mycket för att helt stänga ner sin nyhetstjänst och strypa sökresultatets utseende). Dessutom börjar det redan kännas som att Google håller på att förbereda just News för artikel 11:
Så även om mediebranschen har anledning att skärskåda sig själv så mår även företag som Google bra av att få status quo lite omskakat. Att få dem att tänka nytt och kreativt kring befintliga affärsmodeller.
Men borde inte även mediebolag och upphovsrättsindustrin kamma sig?
Jo, herregud vad mediebranschen borde se över sina affärsmodeller (och det händer ju, men imponerande långsamt). Inse att fler takeoverjättebanners inte är lösningen. Morgontidningarna är ju numer mest som klickfiskesajter där du lockas att klicka dig in på en sida med annonser för att upptäcka att texten där var marginellt längre än vid den länk du klickade på.
Bloomberg har börjat blocka inbäddning av material från deras sajt. Det enda som visas i det inbäddade innehållet är ”Are you a robot?” både i text och bild. Alltså en captcha-spärr för alla som inte har en licens från Bloomberg att återpublicera. Det är ett sätt att göra det på.
Men rimligtvis, när direktivet väl börjar testas i domstol, så kommer man också titta på vilka insatser som publicister gjort för att förhindra spridning av upphovsrättsskyddat material. Att exempelvis göra som Bloomberg och se till att inget material från publikationen kan återpubliceras utan tillstånd.
Med hårdare krav på att plattformar har licenser så måste upphovsrättsindustrin och mediebolagen säkerställa att det är enkelt att skaffa sig dem. De måste alltså se till att bli mindre fragmenterade. Mer av ”en väg in” även där (och därmed kanske också en mer enhetlig prissättning). Om de inte kan erbjuda detta så ska ”bästa möjliga insats” att skaffa sig rättigheter ses i ljuset av detta.
”Upphovsrätt” är inte samma sak som ”efterlevnad av upphovsrätt”
Upphovsrätten är internationell och något som EU har förbundit sig att följa. Och det är just efterlevnaden som direktivet handlar om – inte förändringar i upphovsrätten i sig.
Det finns massor att säga om nuvarande upphovsrätt. Saker att diskutera och verkligen ta sig an. Och då börjar vi komma in på ännu större frågor som kommer vi som länder och boende på planeten Jorden kommer behöva ta oss an. Det handlar om saker som att kapitalismen som system håller på att nå vägs ände, att vi måste se på ”värde” och fördelning av resurser på mer hållbara och rättvisa sätt och att tillgång till internet sannolikt kommer att klassas som en mänsklig rättighet.
Jättespännande frågor. Men en annan diskussion.
Varför lägger sig EU i sånt de inte förstår? Bättre att marknaden fixar det här, titta på Spotify och musikindustrin!
Att skivindustrin i början av 00-talet aktivt motarbetade utvecklingen kostade branschen 10 år. Imponerande korkat. Det var också detta motstånd som gjorde att hela gratiskulturen blev så etablerad jämfört med hur det hade blivit om musikbranschen hade hoppat på tåget tidigare.
Som bekant krävdes det ett techbolag för att visa skivbolagen att det gick att tjäna pengar på att sälja nedladdningsbar musik på nätet (Apple) och ett annat för att visa att det gick att tjäna pengar på strömning (Spotify). Tydliga bevis på att marknaden kan det här bäst själv.
Men hade upphovsrättsindustrin inte använt de legala medlen för försvåra för piratnedladdning så hade säkerligen vare sig iTunes eller Spotify blivit så stora. Varför betala när det är lika enkelt att få det gratis? Alltså en kombination av lagstiftning, teknisk utveckling och förändrade kundbeteenden som ledde fram till det som är så självklart idag. Och en vinstdelningsmodell som alla parter kan acceptera
Men efter tre år måste alla sajter där användare själva kan ladda upp material ha en massa uppladdningsfilter?
Nej, i direktivet står att bedömningar på vilka krav som ska ställas ska avgöras från fall till fall. Det lämnar förstås utrymme för osäkerhet. Men eftersom direktivet pratar om årsomsättningar över 10 miljoner eller över 5 miljoner unika användare per månad så finns här rätt tydliga ledtrådar om vilka nivåer som kommer att krävas för att börja omfattas av de riktigt hårda kraven. För övriga kommer det med största sannolikhet räcka att plocka bort material när upphovsrättsbrott påtalas.
BBS-lagen kan göra att vi får artikel 13 i Sverige oavsett vad EU beslutar kring upphovsrättsdirektivet
BBS-lagen har alltså funnits i Sverige i över 20 år. Den säger ganska precis det upphovsrättsdirektivet säger i artikel 13. Plattformar där användare kan dela information är ansvariga för det användarna delar. De ska plocka bort material som bryter mot (bland annat) upphovsrätten ”eller på andra sätt” säkerställa att material inte sprids. Det senare skulle kunna vara genom exempelvis uppladdningsfilter som skannar av innehåll innan det publiceras.
Däremot har BBS-lagen i princip aldrig använts i Sverige – och aldrig varit i domstol. Det blev det ändring på 1 mars 2019 när en stämning lämnades in till Eskilstuna tingsrätt. Den aktuella stämningen handlar specifikt om de delar av BBS-lagen som handlar om hatbrott, men eftersom även upphovsrätt omfattas av lagen så kommer domslutet även att gälla denna typ av brott. När vi alltså får ett domstolstolkande av lagen som säger att ”ja, en plattform har direkt ansvar för alla brott som användare gör”.
Uppladdningsfilter och stoppande av upphovsrättsskyddat material kommer användas ändå
Exempelvis Youtube har redan uppladdningsfilter som stoppar innehåll innan det ens hinner publiceras eller innan det hinner få någon spridning. Det kommer de fortsätta ha, eftersom upphovsrättsinnehavare finns över hela världen. Inte minst i USA. Och de struntar i om det är en amerikansk eller en europeisk Youtube-användare som har laddat upp klippet – de kommer gå på Youtube och kräva att innehållet tas ned oavsett.
För att slippa jiddra med varenda rättighetsinnehavare som kommer springande så kommer Google fortsätta förfina sina uppladdningsfilter så de slipper lägga tid på att ha människor som manuellt ska plocka ner material
Kommer det här vara slutet för ett ”fritt och öppet internet”?
Det här är en svårare fråga att svara på. Å ena sidan: ”nej, förstås inte” baserat på samma argumentation som under förra rubriken. Men å andra sidan: vi har redan nu inte ett fritt och öppet internet. Eller rättare sagt: internet har aldrig varit så ofritt och stängt som det är just nu – där kommunikationskanalerna kontrolleras av några få techgiganter och där själva tillgången till internet kontrolleras av kommersiella aktörer (internetoperatörerna) som kan sätta priset på tillgången. (Det finns få undantag, som kommunala bibliotek med kostnadsfritt internet.)
Men internet har aldrig gett oss så stora möjligheter som nu, tack var just det här. Hela bilden av ”ett fritt och öppet internet” andas rosenskimrande nostalgi från en svunnen tid när internet var en liten klick människor som kände varandra direkt. Jag har tidigare skrivit om det här i Den nostalgiska myten om det fria och öppna internet.
Men om vi med ett ”fritt och öppet internet” menar att det kommer bli sjukt mycket sämre än idag (och innebära enorma skillnader) så: nej. Jag tror att skillnaderna mot idag kommer bli rätt små. Både på kort och lång sikt (då är det helt andra trender som kommer peka ut vad som kommer att hända – och här finns det på riktigt otäcka saker som håller på att hända) med strypning av hela tillgången till internet i sig (där ”the nuclear option” nu snarast är att helt stänga av internet i ett land med, nästan bokstavligen talat, en knapptryckning).
Att man nu slår på styra dystopitrumman kommer tyvärr bara göra GDPR-konsulterna glada. Alltså de konsulter som nu kan byta ut ”GDPR” mot ”upphovsrättsdirektivet” och mjölka företag och organisationer på pengar med införsäljningsargument att konsekvenserna annars kommer bli värre än katastrofala för precis alla som sitter på en sajt eller annan typ av digital tjänst.
Kommer internet som vi känner det att dö?
Nej. Förstås inte. Och det här är det som kanske provocerar mig mest med hela motståndarsidans argumentation. Att det här är det undergångsscenario som lyfts fram. Men än värre är att det här argumentet också säger att ”internet”, alltså alla vi som verkar på det, bara kommer att sluta att göra saker.
En Youtube-trend just nu är att driva med TikTok-videos. Främst TikTok-videos när någon har dumpats och uttrycker sina känslor genom att mima sig igenom en låt. Dessa Youtube-videos har fastnat i Youtubes befintliga uppladdningsfilter eller plockats ned i efterhand eftersom TikTok-klippen innehåller upphovsrättsskyddad musik. Har Youtubarna slutat med sina TikTok-hånvideos? Nix. Istället för musiken som spelas ”sjunger” de sina egna ”låtar” till klippet – och skapar på så sätt en helt ny uttrycksform.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
IoT – internet of things
Test med ansiktsbetalning i kinesisk tunnelbanestation
Subway Go. Typ. Blippa ansiktet istället för tunnelbanekortet. Det som börjar finnas i butiker testas alltså nu i Kina. Visserligen bara i en tunnelbanestation i Shenzhen, men ändå.
Bygger som all ansiktsigenkänning på att ditt ansikte finns lagrat någonstans. Och i Kina, tja, finns ju i princip allas ansikten sparade vare sig man vill det eller inte.
Det i sig gör förstås att det här har lite högre trösklar här hos oss. En sak att logga in i sin telefon med ansiktet (då vi litar på att informationen faktiskt bara lagras och hanteras där) men här ska informationen så att säga lämnas över till någon annan. Än så länge finns det ju inget blockkedjesäker behållare för vår personliga information som enkelt kan ”låsas upp” för användning av olika aktörer som vi väljer.
Men i ett större perspektiv är det här en logiskt och smart utveckling. Vi identifierar oss med oss själva. Med våra kroppar. Summan av våra unika biometripunkter. Ingen risk att glömma kort, nycklar eller SL-kort. Eller en kort eller mobil – vi kan betala utan att behöva något annat än vår egen kropp.
Utmaningar? Visst. Men det börjar kännas som ”när” och inte så mycket ”om”.
You may soon be able to scan your face on a screen to get into the subway, and have your fare be automatically deducted from your linked account. In China’s tech capital, Shenzhen, a local subway operator is testing facial recognition subway access, powered by a 5G network, as spotted by the South China Morning Post.
Foursquare släpper hypertrending-funktion
Tio år efter det att Foursquare föddes har det varit lite upp som en sol och utkonkurrerad som en pannkaka. Åtminstone som konsumenttjänst. Men sedan dess har företaget ställt om till B2B-fokus istället. Alltså sälja sina tjänster till andra företag istället. Lagom till tioårsjubileet är det dags för ännu en funktion: Hypertrending.
Hypertrending är en värmekarta i realtid över var Foursquare-användararna är – på en aggregerad nivå. Data från antingen Foursquares egen app eller från appar som använder Foursquare. Olika slags färgade bubblor för olika slags verksamheter och ju större bubbla desto fler som är där.
Dessutom håller Hypertrending-funktionen också koll på vilka som är de populäraste ställena, via topplista man kan titta på, och också hur de trendar. Allstå om det kommit färre eller fler människor senaste halvtimmen.
Foursquare själva inser det känsliga i den här typen av tjänst och de skriver att funktionen därför bara är tillgänglig i Austin under perioden när SXSW-konferensen pågår (a.k.a. när technördfaktorn är hög). Även om visningen som sagt var är anonymiserad. Så egentligen handlar det bara om ett sätt för Foursquare att visa vad de KAN göra med sin teknik.
Visst finns det baksidor. Toppenverktyg för den som skulle vilja orsaka skada i en stad och vill maxa utfallet. Men spontant kommer jag på betydligt fler positiva användningsområden.
I sig är det här inget nytt. Google har koll på var alla Android-användare befinner sig mest jämt. Men den här typen realtidsnoggranhet har inte ens Google kunnat bjuda på på det här sättet.
Stay up to date with the latest from Foursquare! Learn more about Introducing hypertrending
Ikea släpper funktionsnedsättningstillbehör som kan 3D-skrivas ut
Som sagt. Igår var en tillgänglighetsdag. Här en grej till som gör mig alldeles glad. Tillbehör till Ikea-prylar som går att skriva ut via någon 3D-skrivartjänst (eller via den 3D-skrivare vi alla har hemma).
Om vi bortser från att Ikea-möbler i sig kan vara… en utmaning att montera så klarar de flesta av oss att använda dem utan problem när de väl är ihopsatta. Men alla är inte så lyckligt lottade. Har du funktionsnedsättningar kan saker som att trycka på strömbrytare och öppna garderobsdörrar.
Tillsammans med de ideella organisationerna Milbat och Access Israel har Ikea därför tagit fram serien ThisAbles. 3D-skriv ut de totalt 13 olika hjälpmedlen och använd dem tillsammans med Ikeas prylar (lär säkert också funka med andras produkter). Ikea uppmuntrar också kunder att komma med ytterligare förslag på förbättringar.
Förstås extremt bra gjort av Ikea. Visst, ännu bättre hade varit om Ikeas möbler i sig redan hade stöd för det här – men då det trots allt handlar om en minoritet som har de här behoven förstår jag beslutet. 3D-skrivare är däremot desto svårare att hitta för de flesta, sannolikt. Jag hoppas att Ikea tänker rulla ut det här i fler länder – och att de också kommer erbjuda on demand-produktion av de här hjälpmedlen. Kanske rentav kostnadsfritt.
Ikea Israel teamed up with Milbat and Access Israel to develop ThisAbles, a line of 3D-printed add-ons for Ikea furniture. There are 13 designs available, like the EasyHandle or the Mega Switch, which make Ikea furniture to be more accessible.
Hur dåliga är delningselscootrar för miljön?
En lång och tänkvärd artikeln om hur (bokstavligen talat) elscooterdelandet faktiskt är. Inte första gången det skrivs om det här, men värt att påminna sig om.
Scootrar har i många fall en livslängd på ett par månader. Vad som händer sedan beror förstås på modell och vad som händer (om det går att byta ut delar eller om hela scootern måste bytas ut). En väldigt ung bransch. Och en väldigt ung teknik (åtminstone för delningsanvändandet med konstant körande). Och att miljövänligheten också beror på vad scootern ersätter: stor miljövinst om det är en privatpersonbil, fast en miljöförsämring om scootern ersätter en promenad.
Det här kommer förstås bli en utmaning att hantera för dessa bolag. Men jag tänker också på hur det ser ut bland de privatägda cyklarna.
Cykelrummet där jag ställer min cykel hemma är jämt knökfullt – trots regelbundna rensningar. Normala dagar under sommarhalvåret är det kanske 4-5 cyklar som faktiskt används. Resten av cyklarna bara står där. Samma sak i cykelställ runtom i staden. Okej, det leder inte till nyproduktion i sig – men det är en massa material som skulle kunna återanvändas till annat. Och därmed faktiskt användas.
Sett i det ljuset kanske elscootrarna miljöpåverkan inte är riktigt så illa som det kan verka.
Framtidens färdmedel. Hållbarhet. Inga utsläpp. Elscootrarna – som har tagit över de svenska storstäderna – beskrivs ofta som ett miljövänligt alternativ till bilen. Det färre pratar om är att sparkcyklana går sönder efter bara några månader.
Borde bussar självmant kunna stanna innan de kör in i för låga tunnlar?
Helgens otäcka biogasbussolycka i Stockholm, där en buss körde in i en tunnel som var för låg för bussen, slutade i det stora hela lyckligt. Med tanke på det explosiva förloppet hade det säkerligen kunnat gå mycket värre om bussen hade varit full av passagerare (okej, då hade den inte åkt just den rutten, men ni fattar).
Robert Collin argumenterar att något så enkelt som stora blinkande lampor som hade varnat bussföraren om att bussen var för hög hade räckt. Förstås helt rätt. Men då funderar jag ett steg längre utifrån det Volvo presenterade förra veckan.
Volvo har börjat titta på teknik som ska göra det möjligt för bilar att ”se” geoavgränsningar runt exempelvis skolor och sjukhus. Om en bil kör in i en sådan zon skulle bilen själv sakta ner till de angivna hastigheten, vare sig föraren vill eller inte. Jag tänker att det här skulle kunna appliceras även här, fast baserat på just höjd.
Med andra ord: om en bil är för hög för en passage (eller av någon annan anledning håller på att åka nånstans fordonet inte ska vara, som en a-traktor på väg upp på en motorväg) så borde bilen själv kunna tvärvägra att åka dit föraren vill. Finns förstås utmaningar, såväl tekniskt (geostängsel? AI-avläsning av omgivningen tillsammans med kartinformation?) som integritetsmässigt.
Men i lägen som i det senaste bussfallet, när följderna hade kunnat bli så allvarliga för många både i och runt bussen, så känns det som något som borde finnas. Även för lägen som att någon, tja, utan tillstånd försöker köra in på en gågata.
I dag kraschade en nästan ny Boeing 737 strax efter start i Addis Abeba. De båda piloterna hade kunnat vara ensamma ombord. Men nu var planet nästan fullt. De 1
Digitalisering
Nästan hälften av alla röster i estländska valet lades online
Estland fortsätter vara ett spännande land inom digitalisering. Senast ut: i senaste parlamentsvalet som nyligen avslutats så kom 44 procent av alla röster via onlineröstning. Alltså att man röstar utan att fysiska behöva besöka en röstlokal.
Det verkar dessutom funka ungefär som deklarationen här hos oss: du har möjlighet att ändra din röst fram till fyra dagar före valdagen. Det är visserligen också bara då som det går att rösta – dvs. i förväg, inte på valdagen – men det är en möjlighet att göra det enklare för fler. Inte minst för människor som har svårt att röra sig och ändå vill rösta själv.
Som artikeln konstaterar finns det förstås utmaningar med ett sådant system (och säkerhetsluckor har hittats). Pratar vi val så behöver det i princip vara ett helt oknäckbart system (eller så nära man kan komma). Ja, eller så kanske det räcker att vara bara lika säkert som pappersröstandet vilket, som vi vet, också redan har sina säkerhets- och hanteringsproblem…
Oavsett är det en självklar och väntad utveckling. Kan tänka att vi skulle kunna få det här i något kommunalval eller så som testballong. Blir spännande att följa.
(Vi noterar också att alla estlänningar som läser artikeln säkerligen blir glada över formuleringen att det inte är ett ”major” land…)
While many parts of the world are still struggling with voting machines, Estonia appears to be embracing online voting with gusto. In the country’s recently finished parliamentary elections, nearly 44 percent of votes were cast through the i-voting system — a major milestone when just 16 percent of Estonians voted online in 2009’s EU elections.
Presidentkandidaten Alexandria Ocasio-Cortez uppmanar oss att inte oroa oss för automatisering av arbetsuppgifter
Presidentkampanjen inför valet i USA 2020 är redan i full gång. Åtminstone i praktiken. I helgen kom Elizabeth Warren med sitt utspel om att bryta upp techjättarna och igår var det dags för en annan demokratisk kandidat att komma med något som nog ändå måste sägas vara del av en valplattform: att automatisering inte är något dåligt.
Jag har tidigare skrivit om både att rapporteringen kring automatisering till att börja med med hög sannolikthet bygger på felaktiga premisser (att ”jobb”/arbetstillfällen är detsamma som ”arbetsuppgifter”) men också om att vi har en betydligt större utmaning framför oss. Att ställa om hur vi ser på arbete som något livsviktigt för vår individuella överlevnad. Eller som Alexandria Ocasio-Cortez säger det, mycket bättre:
We should not be haunted by the specter of being automated out of work /… We should be excited by that. But the reason we’re not excited by it is because we live in a society where if you don’t have a job, you are left to die. And that is, at its core, our problem.
Så väldigt sant. Det pratas så mycket om vilka omställningar som digitaliseringen kommer att kräva av oss. Som individer, samhällen och företag. Men att vi har kommit till en punkt när vi på riktigt borde – och måste – ifrågasätta fenomen och begrepp som idag är så självskrivna för våra samhällen. Saker som BNP och, tja, kapitalism. Och att det så självklara att det människor måste ha ett jobb för att kunna få pengar för att klara av sin överlevnad i en värld när vi aldrig har varit så rika och haft så stora möjligheter att arbeta oss bort från det här tänket som, på sätt och vis, kanske också är något som i historieböckerna dog med 1900-talet.
(Att AOC medverkade kring det här under just techkonferensen SXSW är givetvis ingen slump. Även det en del av den plattform och den profil som ACO har och än mer vill bygga vidare på.)
It’s impossible to discuss the seismic shift toward automation without a conversation about job loss. Opponents of these technologies criticize a
Ekonomi och finans
Afrikanska e-handlaren Jumia har ansökt om börsnotering i USA
Väldigt spännande – och en riktig digital milstolpe. Jumia, Afrikas Amazon om man så vill, har ansökt om börsnotering i USA. Företaget, som var Afrikas första techenhörning, kan därmed också bli kontinentens första techstartup som noteras vid någon av de riktig stora börserna globalt.
Jumia har rötterna i Nigeria och har backats av Rocket International, men är nu verksamt i 14 afrikanska länder. I produktportföljen finns saker som hämtmat, flygbiljettsbokande, egen betalplattform, egen logistik och Blocket-funktionalitet. Företaget hanterade 13 miljoner paket 2018.
Jumia, som rätt många enhörningar går fortfarande inte med vinst efter åtta år och 13 miljoner paket kan förstås verka rätt futtigt jämfört med de volymer som Amazon och Alibaba bollar runt med. En omsättning 2017 på 94 miljoner euro och en förlust på 120 miljoner är är förstås inte lysande. inte heller att omsättningen ”bara ” ökade 11 % 2016/2017. Afrikanska B2C-startups har också börjat känna av motlutet i världsekonomin.
Men den afrikanska kontinenten som helhet är förstås bokstavligen talat i början av sin resa. En notering i New York kan ge Jumia det kapital och den stabilitet som behövs framåt (även om en börsnotering också är ett tveeggat svärd. Bara att fråga Snap eller Twitter.)
Apple har uppköpsrivstartat 2019. Andra uppköpet på nästan lika många månader. Den här gången är det AI-startupen Laserlike.
Laserlike är grundat av en före detta Google-anställd och har/hade en app bygg för att skapa ”a personalized ’interest search engine’ that showed users news, web, video and much more”. Alltså typ… Google.
Men visst. Med tanke på att Apple har två innehållstjänster på gång (sin videotjänst och sin nyhetsprenumerationstjänst), plus att de förstås redan har Apple Music på innehållssidan, så skadar det inte med bättre söktjänster och bättre rekommendationsalgoritmer för användarna.
Men med tanke på det breda scopet för Laserlike så kan man tänka sig att Apple även kommer att vässa sig totalt gällande sök. Som i iPhonens sökfält. Eller kontextsmart sök och rekommendationshantering i Apple Maps.
Apple recently acquired the startup Laserlike, according to a new report from The Information. The company was founded by former Google engineers…
Softbank kan vara på gång att investera i Ubers enhet för självkörande fordon
Det verkar som att Softbank är redo att göra ännu en jätteinvestering. Enligt Wall Street Journal ska den japanska internet- och techinvesteringsjätten föra ”långt framskridna samtal” om att plöja ner 1 miljard dollar i Uber.
Men det är inte Uber i stort, utan specifikt i Ubers division för självkörande fordon. Dessutom ska ”en stor biltillverkare” också finnas bland investerarna i rundan.
Ubers försök med självkörande bilar har gått lite… sådär så här långt. Framförallt när en Uber bil, som var i självkörarläge, körde på och dödade en kvinna. En olycka som åtminstone delvis verkar ha berott på att Uber snålade in på den sorts teknik som ska förhindra att just det sker.
The cash infusion from Softbank would value Uber’s self driving car group at $5 billion to $10 billion, according to the Wall Street Journal.
Uber kan börsnoteras redan i april
Nya uppgifter om Ubers börsnotering: den kan bli av så tidigt som under april. Det skulle i så fall bli kort efter det att Lyft väntas ha blivit klar med sin.
Noteringarna kommer oavsett att följas väldigt noga. Både av marknaden och andra noteringssugna startups. Hur stort är intresset för den här typen av företag och hur stora är möjligheterna att ta in kapital?
Att det är två företag som i grund och botten delar samma typ av verksamhet gör att det kan bli dragkamp om investerares pengar. Och de båda företagen kommer förstås oundvikligen att bli ännu mer jämförelser mellan dem – som noterade bolag.
Uber Technologies is planning to kick off its initial public offering in April, putting it close on the heels of smaller rival Lyft Inc, people familiar with the matter said on Thursday.
NatWest testar kreditkort med fingeravtryck
Banken NatWest testar kontaktfria fingeravtryckskreditkort. Alltså kort som går att blippa och där kortinnehavaren identifierar sig med sitt fingeravtryck. Det kommer heller inte kunna gå att använda av någon annan som har fått tag i kortet.
Nu kan det här tyckas vara lite onödigt, när vi i många fall är på väg bort från ett extra plastkort för att betala. Att istället kuna betala via mobil, klocka, inoperarat chip eller något annat roligt IoT-sätt. Men en fördel kan vara att hela initiativet kan knuffa hela segmentet med kontaktfria betalningar framåt – inte minst vad gäller gränser för hur mycket som får blippas. Kort sagt att bankvärlden blir mer bekväm med att hela tekniken är säker.
Sen går vi mot en värld där våra egna kroppar allt mer blir sättet vi totalt identifierar oss. Den samlade uppsättningen av unika biometriska värden som vi går runt med. Den i sig kanske kommer vara allt vi behöver – även för att betala.
Contactless card that stores owner’s fingerprint could mean an end to typing in pin
Övrigt
The World Wide Web fyller 30 år
GRATTIS WWW! Idag 12 mars fyller the World Wide Web 30 år. Alltså det som vi idag känner som ”internet”. Fast internet fyllde 30 år redan 2013. Nu är det dags för www att fylla tre decennier.
Det var den här dagen 1989 som ingenjören Tim Berners-Lee drog upp riktlinjerna för world wide web. Alltså det gränssnitt som är basen för så mycket av vårt interagerande över internet – fortfarande. Förslaget som TBL visade sin chef ledde till att han sedan fick möjlighet att ta fram det som är så självklart idag: html-språket, http-protokollet och WorldWideWeb.app – världens första webbläsare.
Vi kommer kunna ha tillfälle att fira trettioårsjubileum ytterligare en gång – om två år. 1991 var de första externa webbservrarna uppe och snurrade. Och resten är som bekant historia. Och på sätt och vis en av mänsklighetens största uppfinningar sett till genomslag. Definitivt sett till tidsrymd.
Det som är ironiskt är alltså att det vi idag kallar internet är alltså både servernätverket och applikationerna och gränssnitten som hanterar kommunikationen. Däremot pratar vi i princip aldrig om ”world wide web” längre. ”Webben” och ”internet” är samma sak. Och www behövs knappt ens skrivas ut längre.
Som av en händelse är 2019 året då vi beräknas nå 50/50-ögonblicket. Alltså när halva världens befolkning är online. TBL är dessutom i allra högsta grad aktiv och kämpar för sitt internet (han om någon lär väl kunna komma med det påståendet). Förra året drog han upp ett ”Kontrakt för internet” tillsammans med The World Wide Web Foundation. Ett kontrakt som ska ”“help protect the open web as a public good and a basic right for everyone”. Google och Facebook ska redan vara med på tåget och ett färdigt kontrakt väntas till maj i år.
Och just den sista biten i meningen ovan, som ”basic right”, kommer förstås bli väldigt viktig de kommande åren. Mexiko har redan skrivit in i sin grundlag att internet är en mänsklig rättighet (sen är väl efterlevnaden sådär). Vi lär se mer av den varan. På riktigt. Att tillgång till internet – world wide web och en uppkopplad värld – är en rättighet som alla ska ha tillgång till.
Så igen: grattis WWW! Och Sir Tim Berners-Lee: Hatten av.
Text-tv fyller 40 år
I tisdags, 12 mars 2019, fyllde The World Wide Web 30 år. Det visar sig att text-tv samma dag fyllde 40 år. Oddsen för det.
Men framförallt: text-tv är alltså bara tio år äldre än internet som vi känner det idag.
Den 12 mars är det 40 år sedan SVT Text publicerade sin första nyhetssida. Då lite i smyg, men med åren fick SVT Text allt mer pondus och växte till Sveriges största massmedium, toppat med runt tre miljoner användare. Dagligen. Året runt.
Apple bekräftar att nästa event kommer ske 25 mars
Då var det bekräftat: Apple kommer som väntat ha ett event 25 mars, med start kl 19 svensk tid.
Vad som kommer? Som vanligt lite skrivet i stjärnorna. Men det som de flesta tror mest på är presentations av Apples egen videoströmningstjänst. Med den inbjudningsrubriken kan vi nog anta att det är väldigt troligt att så blir fallet. Lite mindre troligt, men ändå kandidat: motsvarande ”strömningstjänst” för tidningar.
Den sista är på sätt och vis den mest intressanta. Som den har presenterats är det lite som ett Spotify för (dags)tidningar. Men en där kvalitet skulle kunna vara det som premieras. Där man alltså, likt som på andra ställen, för betalt för hur mycket tid användarna tillbringar med ditt innehåll. Längre texter (ja, eller längre innehåll – oavsett format) som håller kvar dina användare kan tyda på högre kvalitet och mer intressant material. Det kan i sin tur också ge bättre ranking and so on and so forth.
(Kan förstås också komma mer – eller helt andra saker än ovanstående. Som en ny iPad (Mini) eller andra hårdvaruuppgraderingar.)
25 mars, alltså. Be there or be and Android-användare.
Försäkringsbolaget La Caja vill bokstavligen talat rädda liv med sina stortavlor
Snygg, smart och bra grej. Det argentinska bilförsäkringsbolaget La Caja har en ny stortavla ute. En av de där som står längs med sidan av vägar. Den enda texten på den: ”Det är viktigare att se den här kurvan än att se vår stortavla”.
La Caja ska ha identiferat några olycksdrabbade vägpartier och ställt upp sina skyltar där. När det blir mörkt tänds strålkastare på stortavlan. Men lamporna lyser inte upp texten på stortavlan – utan vägen. Alltså ett försök att göra vägpartiet lite säkrare nattetid.
Visst, det är alltjämt en kampanj och ett försök att sälja försäkringar i slutändan. Och visst, en stortavla lyser bara upp en väldigt liten bit av vägen. Men oavsett något att applådera.
We located some of the most dangerous roads and curves in Argentina and we set up advertising billboards that at night illuminate the road instead of the actual billboard. We filmed a case around the billboards and the stories of the people that drive past them.
Autofyll kod för tvåstegsautentisering
Det här är en sån där briljant miniförbättring som gör mig alldeles glad. Ett ställe med tvåstegsautentisering vid inloggningen där man får ett sms med en engångskod som ska anges. Men istället för att behöva öppna meddelandeappen eller titta i mobilen och skriva av koden hittar Safari direkt sms:et som hör till inloggningssidan och lägger koden som förslag. Allt jag behöver göra är att trycka på förslaget.
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Detaljhandel/e-handel
Amazon tar bort förbudet mot att sälja billigare på andra ställen
Nu gör Amazon det möjligt att sälja sina varor billigare – på andra ställen än på Amazon. Tidigare har det inte varit tillfälligt att göra det. Amazon ska vara det billigaste stället (eller åtminstone i nivå med övriga). Nu verkar det som att Amazon håller på att svänga i frågan.
Att här kommer bara tre dagar efter Elizabeth Warrens utspel att de stora techbolagen borde styckas upp kan förstås kännas direkt relaterat. Men det här är givetvis något som varit på gång ett tag. Att både Google och Amazon exempelvis vill få med fler företag i sina shoppingannonsplattformar är förstås för att visa att de erbjuder lika villkor för alla inblandade. Även om, well, det förstås alltid kan diskuteras – och är svårt att helt kolla upp.
Med andra ord ännu ett initiativ för att undvika hårdare reglering eller styckning. Lär knappast tillfredsställa Warren eller andra som delar hennes uppfattning – och jag är lite förvånad att techjättarna har fått växa sig så stora som de har tillåtits göra.
Ännu en komplex fråga (vi som kunder tycker det är bekvämt och jätteplattformarna har gett mindre spelare möjlighet att synas på sätt de aldrig ens varit i närheten av). Inte minst som de kinesiska spelarna (än åtminstone) inte verkar ha samma krav på sig. Snarast det omvända.
Amazon just made online shopping slightly more competitive. A Reuters source has learned that the internet heavyweight has stopped telling third-party sellers that they’re forbidden from offering lower prices at rival sites. The insider didn’t explain why Amazon made the move, and Amazon declined to comment on the decision.
Tesla stänger färre butiker än planerat – men kommer fortfarande bara sälja online
Ni vet det där beskedet för ett par veckor sedan att Tesla bara ska sälja sina bilar online och därmed stänga i princip alla sina fysiska butiker – med några få showroom-undantag? Not so much längre.
Igår kom Tesla med ett nytt besked. De kommer stänga färre butiker än de först sa (lite olika bud på vad det kan innebära, men enligt pressmeddelandet handlar det just nu om ungefär en tredjedel av butikerna som har stängts eller kan komma att stänga närmaste tiden. Kan förstås bli fler fortfarande, på sikt.) I gengäld kommer några av de utannonserade prissäkningarna på Tesla-bilar delvis dras tillbaka.
Men fortfarande kommer det bara gå att köpa sin bil online. De kvarvarande fysiska platserna kommer alla bara att vara utställnings- och informationsplatser. Om nån kommer in och vill handla? ”To be clear, all sales worldwide will still be done online, in that potential Tesla owners coming in to stores will simply be shown how to order a Tesla on their phone in a few minutes.”
Okej, jag fattar grejen – och Tesla säljer inte det med att man får en veckas öppet köp så kunder inte borde behöva se sin bil först – men om jag väl masat mig till en butik med intention att köpa så skulle jag nog trots allt förvänta mig liiiite mer hjälp när jag köper något för sisådär en halv miljon kronor. Man kan väl hoppas att det åtminstone kommer finnas någon lite större skärm i butiken så att jag kan lägga köpet tillsammans med en säljare.
Last month, we announced that we would be winding down many of our stores and moving to online-only sales in order to pass the savings along to our customers. Over the past two weeks we have been closely evaluating every single Tesla retail location, and we have decided to keep significantly more stores open than previously announced as we continue to evaluate them over the course of several months.
Strömmade medier/Prenumerationstjänster
Spotify stämmer Apple för missbruk av dominerande stämning
En av de större grejerna idag var att Spotify, genom ett öppet brev från Daniel Ek, meddelade att man kommer att dra Apple inför EU-domstolsskranket för missbrukande av dominerande ställning gällande Appstore.
Det är självklart inte oväntat. Som jag skrev i samband med Elizbeth Warrens utspel i helgen där hon vill bryta upp techgiganterna, inklusive Apple: det är märkligt att det inte hänt mer på den här fronten. Att techjättarna har tillåtits växa sig så gigantiska som de har gjort.
Nu vill Spotify alltså tvinga Apple att sluta vara ”spelare och domare” (ganska exakt Warrens tankar) och att nuvarande upplägg ”hämmar innovation” (vilket är lite go to-frasen i olika regleringssammanhang just nu). Det handlar förstås om den trettioprocentiga avgift som Apple tar ut för prenumerationer via iOS-appar (något som nyligen fick Netflix att sluta erbjuda just prenumerationsfunktionen i sin app för både iOS och Android). Och allmänt att Apple begränsar möjligheterna Spotify har att kommunicera med kunderna.
Sen finns det förstås några lätt ironiska saker med den här stämningen. Artikeln tar upp en, men jag ser några till:
Som artikeln konstaterar överklagade samtliga strömningstjänster verksamma i USA ett domstolsbeslut att höja den ersättning till låtskrivare och upphovsrättsinnehavare får i strömningstjänster med 44 %. Alla musikströmningsföretag – utom Apple. Kort sagt gör Spotify lite samma sak: vill inte dela med sig av mer av sin intäktskaka. (Sen är det lite kul att artikeln konstaterar att det är första gången på 110 år som den aktuella upphovsrättsdomstolen ”unilaterally granted song-writers a 44% royalty increase from streaming music service”. Anledningen kanske kan vara att.. strömmad musik föddes typ förra året?)
Spotify anklagar Apple för att stänga konkurrenter ute från tjänster och produkter som Siri och HomePod (som så många har). För EU att avgöra. Men Spotify hävdar också att de ger sin egen musiktjänst orättvisa fördelar. Lite som att, tja, Spotify börjar direktlicensiera artister och skapa originalinnehåll som de förstås gärna också promotar.
Spotify väljer EU, inte USA. Beror säkerligen på att, tja, EU är mer benägna än den nuvarande amerikanska administrationen att faktiskt slå ner på den här typen av dominerande företagsställningar. Trump-administrationen (om än kanske inte Trump själv) har snarare verkat för maktkoncentration inom inte minst underhållningsindustrin. Spotify har alltså sannolikt betydligt mer chans att få gehör i Europa än i USA. Åtminstone just nu – när Elizabeth Warren inte är president.
Nu har jag inte helt koll på exakt hur avtalen ser ut för Appstore jämfört med Google Play. Men även Google tar ut en trettioprocentig avgift, samma som Apple. Lär också finnas begränsningar liknande dem i Appstore. Men trots detta går Spotify alltså bara på Apple, snarare än båda två. Spotify lär ha lättare att komma in djupare i Android än i iOS och det är trots allt Apple Music som är den stora konkurrenten här hos oss, inte Youtube Music. Men den främsta anledningen tror jag helt enkelt är att samma regel gäller här som i appekonomin i stort: man tjänar mer pengar på iOS-användarna.
(Sen kan man förstås också generellt tänka att Spotify är närmare Google än Apple. Och att Google säkert inte tycker att det gör så mycket om Apple får lite däng på det här området, om vi säger så.)
Spotify has filed an antitrust complaint against Apple at the European Union for ’stifling creativity and innovation’ with the App Store.
Apple svarar på Spotifys stämning
Apple svarar på Spotifys stämning – alltså den som Spotify har lämnat in till EU gällande utnyttjande av dominerande ställning konkurrensmässigt. Det handlar förstås om den trettioprocentiga del av intäkterna som Apple vill ha (första året, som Apple konstaterar i sitt svar handlar det om femton procent de efterföljande åren).
I stort handlar det om förväntade saker från båda sidorna. Spotify vill tjäna mer pengar, Apple vill inte tjäna mindre pengar. Lite som publicisterna mot Google i lobbandet för och emot EU:s nya upphovsrättsdirektivsförslag.
Och Spotify gör dessutom en Google på två andra sätt i frågan. Dels har man startat en sajt som vänder sig till konsumenter för att få de egna kunderna att agera lobbyister åt Spotify och dels har man gått ut och konstaterat/hotat med att om inte vi får som vi vill så måste vi höja priserna (Google har gått ut med samma typ av hotinformationskampanj gällande artikel 11 och artikel 13 i EU:s upphovsrättsdirektiv).
Vi har dessutom ett annat företag som redan tidigare ruttnade på Apples prissättning och helt ströp möjligheten att köpa prenumerationer via Appstore (eller Google Play): Netflix. Där går det numer bara att signa upp på en prenumeration via Netflix egen webbplats, och därmed runda avgifterna till Apple och Google. Trots det har de höjt priserna. Och testar nu i begränsad uppfattning att höja dem igen (och dessutom rätt mycket). Så, well, there’s that.
Med allt det här sagt kommer det ändå bli intressant att följa det här. Det kommer bli ett princiellt viktigt domslut. Apple och Google sitter här hos oss på rätt dominerande ställningar i möjligheter att göra affärer digitalt (även om det förstås finns rätt många alternativ). Elizabeth Warren gick tidigare i veckan ut med sina tankar om att stycka upp techjättar och inte låta den som till på en plattform (i det här fallet Appstore) även få ha tjänster på den plattformen. EU har på liknande sätt tvingat Google att splitta upp sök- och shoppingannonsverksamheterna (även om det är lite oklart hur det rent praktiskt ska gå till).
We want more app businesses to thrive – including the ones that compete with some aspect of our business, because they drive us to be better.
Facebook satsar på nytt Watch-programformat med influerare
Intressanta och lite oväntade drag från Facebook. Senaste satsingen: Facebook Match. Det är åtminstone arbetsnamnet på ett nytt Watch-format.
Initalt som vanligt. Facebook står för fiolerna vad gäller ett antal originalprogram för plattformen men låter andra göra innehållet. Tanken är matcha varumärken och influerare. Facebook-betalat innehåll som blir ett sponsrat tredjepartsinfluencersamarbete. Typ.
Men sen finns det upp några utropstecken.
När Facebook släppte IGTV sa man: Watch = proffsmaterial, IGTV = influencermaterial. Här börjar man sudda ut den tänkta gränsen. Gör att jag förstås tänker att Facebooks tanke är dubbel: dels att visa företag hur skitbra det blir när man gör grejer med influerare på plattformen och dels visa influerare vad skitbra det är med egen show – fast kanske då gärna i IGTV.
Det andra som är lite oväntat är att Facebook verkar nöja sig med en begränsad licensperiod. Efter den perioden är det sedan fritt för företagen att använda sitt eget (Facebook-betalda) innehåll hur och var de vill.
Om det sista stämmer så gör Facebook en vädligt trendig grej just nu: se till att ditt innehåll fungerar även utanför den egna plattformen. För att där dra in pengar och/eller marknadsföra den egna tjänsten och plattformen.
Publishers in the new Facebook-funded program include BuzzFeed, Conde Nast and Viacom.
Youtube utökar sin Artist on the Rise-satsning
Youtube Music utökar Artist on the Rise – satsningen på nya artister. Och det handlar om det Apple har försökt få till, det Spotify satsar på, det Pandora släppte bara för en vecka sedan: videooriginalinnehåll.
Det handlar allts om korta segment – en minidokumentär. Artisten får prata om sitt genombrott och marknadsföra sig själv. Men med en Youtube-twist. Artisten får också titta på och kommentera vad andra har gjort med artistens musik på Youtube. Gjort en dansvideo till den eller spelat in en ukelelecover.
Precis som övriga handlar det om att Youtube vill göra något som får tjänsten att stå ut när strömningstjänsterna till största delar har exakt samma innehåll och upplägg. Men det handlar också om att göra något egenägt – som även kan få snurr på ställen utanför de egna plattformarna.
Det mest intressanta med Youtubes vinkel är att lyfta upp sitt community. Låta artisterna se spridningen deras musik får på plattformen och samtidigt uppmuntra de youtubare som lyfts fram. Och lite underförstått: det kan vara dig vi gör en special om någon gång.
Bara dagar efter det att Spotify klev in i Indien har nu även Google klivit in i landet med sin betalströmningstjänst. Ja, eller båda – beroende på hur man räknar. Youtube Premium och Youtube Music Premium har nu slagit upp portarna till ett lägre pris än Spotify (som i sin tur var några ören billigare än Apple Music).
Googles tjänster kan dessutom, till skillnad från Spotify, erbjuda musik från alla de tre stora bolagen. Spotify och Warner har fortfarande några pass kvar hos familjerådgivaren.
YouTube Music has launched in India just days after Spotify’s controversial launch there. YouTube Music Premium subscriptions are priced at 99 rupee, or 20% lower than the 119 rupees /. Continue reading
Youtube får AR-dekaler (fast bara innehållsskapare med många följare)
Så har Youtube Stories fått sina egna AR-dekaler. Eller om man så vill: så har Android fått Animojis.
Det ska nu gå att skapa filter mappade efter ditt ansikte för allehanda coola effekter. Och det är Google vi pratar om, så vi kan anta att det kommer bli bra resultat.
Dock inget att springa benen av sig för än. Vad det verkar är det bara ”creators” som får tillgång. VIP-funktion, alltså. Och intressant nog också del av senaste ARCore – alltså Googles AR-utvecklarpaket. Så det kan alltså bli så (ja, eller det är nog till och med troligt) att du kommer kunna använda funktionen i något annat företags app innan du får tillgång till den i Youtube Stories (inte minst eftersom även denna är en beta-VIP-grej).
På Google-ingenjörmanér blir bloggposten om nyheten rätt… teknisk. Men jag tror att kontentan ska vara: kommer bli coolt.
Videoströmningstjänsten Rakuten TV kommer till Sverige
Ännu en videoströmningstjänst på väg till Sverige (och runt 30 andra länder): Rakuten TV. En i det stora lite spelare med bara sju miljoner användare. Men det finns två saker som ändå gör tjänsten lite extra intressant att följa.
Det ena är att japanska Rakuten ska vara världens tredje största e-handlare (efter Amazon och Alibaba) och det andra att företaget slutit avtal med ett antal hårdvarutillverkare (Samsung, LG, Philips och Hinense) som innebär att en dedikerad Rakuten TV-knapp kommer dyka upp på fjärrkontrollerna.
Det är alltså rejäla finansiella muskler bakom. Och allianser med företag som säkert gärna hittar alternativ till de största strömningstjänsterna.
En knapp kommer förstås inte göra att alla blir Rakuten TV-användare – särskilt som Rakuten till skillnad från i princip alla konkurrenter inte tänker satsa särskilt mycket på eget innehåll. Men det är oavsett talande att se de tre största e-handelsplattformarna (och förstås även flera mindre) satsar på egna videoplattformar.
Google släpper Lookout – appen som kan ”se” åt människor med synnedsättningar
Satan i gatan vad jag gillar det här. Ny app från Google. Lookout. Google Lens – fast för människor med synnedsättningar. Presenterades förra året, men släpps först nu.
Lookout hjälper människor som är helt blinda eller har begränsad syn att ”se” sin omgivning. Peka med mobilen för att få veta vad kameran ser. Den ska dessutom vara specialanpassad för ”situationer där man vanligtvis behöver be om hjälp”. Nya lokaler, när man vill läsa något och även vardagliga aktiviteter som matlagning, städning och att handla.
Google ger dessutom lite hanteringsråd: häng mobilen runt halsen eller stoppa den i skjortfickan. Lookout kommer automatiskt berätta vad som finns runtomkring dig. Så fort du har öppnat appen kommer mobilen automatiskt meddela mobilbäraren vad den ser.
Google erkänner att appen inte kommer vara ”100 procent perfekt”, men hej. Med tanke på hur vassa Google har blivit på det här området så lär vi prata imponerande höga procenttal. Som alla lär vara högre än noll.
Finns begränsningar: funkar bara på engelska och i Pixel-mobiler. Men ett väldigt lovande första steg som lär dyka upp på betydligt fler ställen.
The Lookout app, now available on Google Play, helps people who are blind interact with their surroundings using AI.
Microsoft uppdaterar sin Seeing AI-app – gör det möjligt för synnedsatta att ”se” sin omgivning
går verkar ha varit en dag i tillgänglighetens tecken. Tidigare idag skrev jag om Googles nya Lookout-app, som gör det möjligt för blinda eller gravt synnedsatta användare att få världen omkring sig beskriven av appen. Bara att starta appen och, som som Google föreslår, hänga mobilen runt halsen. Sen kommer appen, som bygger på Googles Lens-funktion, berätta vad den ser för dig som inte ser.
Även Microsoft passade på att uppdatera iOS-versionen av sin motsvarande app Seeing AI. Nu har jag inte testat någon av dem, men de känns funktionsmässigt väldigt likartade. Peka på en bild och få innehållet uppläst. Det följer även med några andra förbättringar i uppdateringen.
Alla satsningar på tillgänglighet är värda att applådera. Där teknik för många av oss kan göra tillvaron lite enklare och bekvämare blir det i de här fallen en helt annan sak. Här pratar vi om en potentiell livskvalitetshöjning som är enorm. En möjlighet att kunna klara sig själv på helt andra sätt. Likt det som finns i Londons tunnelbana med möjlighet att få upplästa vägbeskrivningar nere i själva tunnelbanesystemets stationer.
Microsoft’s computer vision app for the blind and poor-sighted, Seeing AI, just became more useful for those moments when you’re less interested in navigating the world than learning about what’s on your phone. The company has updated the iOS app with an option to explore photos by touching them.
Facebook maskintränar AI genom att låta den skriva noveller
En lite cool satsning från Facebook: originalnoveller. AI-skrivna originalnoveller.
AI-algoritmen har fått träna på över 300 000 berättelser och sedan fått skriva sina egna. Komplett med en stringent berättarstruktur. Det är också så den får i uppdrag att bygga sina historier: genom att börja med just strukturen och premisserna. Sedan bygger AI:n berättelsen typ baklänges därifrån. Den börjar med att bygga de generella strukturerna för meningar och stoppar sist in saker som enskilda verb och substantiv.
Resultatet är tydligen bättre än tidigare, men fortfarande en bit kvar till att ersätta mänskliga författare fullt ut. Men en grej som tydligen sticker ut med just den här algoritmen är en sån självklar sak som man inte ens tänker kan vara ett problem: att AI:n ska hålla koll på vad den HAR skrivit när den skapar fortsättningen. Alltså inte bara skapa meningar som fungerar utan också börja hålla reda på kontexten och ”handlingen” bakåt i berättelsen.
Målet för Facebook är dock inte (än) att skapa den perfekta författar-AI:n. Det är bara ännu ett försök att lära maskiner bättre förstå hur vi människor tänker och fungerar. Hela ”fyll i luckorna”-tanken är ju lite så vi människor bygger kommunikation och mening – utifrån en satt uppsättning språkliga och kulturella regler och premisser. En ökad förståelse här kan göra det enklare för en AI att lista ut vad vi KOMMER att skriva eller göra. Bland annat. Som exemplet som ges me chattbotar.
Och ja. Det är Facebook. SJÄLVKLART skulle det kunna användas för att rikta reklam. Eller för att bättre kränga på oss grejer. Men det kan också ge en bättre förståelse som kan användas till annat.
Bara det faktum att en AI lär sig om hur vi människor fungerar och tänker genom att läsa och skriva skönlitteratur – fantasi, om man så vill – känns kittlande. Vi ser allt fler exempel på att företag som arbetar med AI på olika sätt inte bara anställer ingenjörer och beteendevetare – utan också mer och mer humanister. För att förstå mänskligheten så behöver vi också förstå koncept som kultur, konst och skönhet. (Och, om man vill bli riktigt filosofisk: kärlek och tillgivenhet – områden där inte minst skönlitteratur kan bidra med mycket.)
Renässansen all over again. Eller kanske renässansen 2.0.
Facebook researchers are working on teaching AI to create short stories with narrative and structure
Google ger Gboard bättre dikteringsfunktion
Google har uppdaterat Gboard – sitt mobiltangentbord. Och det är en riktigt spännande uppdatering: lokal AI för dikteringsfunktionen. Istället för att röstdiktering ska skyfflas fram och tillbaka över internet så sköts det lokalt i appen. Och kan därmed fungera lika bra offline.
Tittar man på exemplet i artikeln så är skillnaden inte jättestor. Men det är som webbplatser. Den laggning i hastighet är precis det som numer kan få oss att överge en webbplats eller, som här, inte använda en funktion när kraven stiger.
Det är också i linje med att allt mer av just AI-funktionalitet, inklusive maskininlärningsalgoritmer, flyttar allt mer in i våra prylar. Våra fickdatorer blir allt mer kraftfulla samtidigt som vi blir allt bättre på att optimera just algoritmer för att kunna hanteras utan att ringa hem. Såväl vad gäller hantering om batteriåtgång. Om man så vill börjar Google allt mer göra som Apple och låta allt mer ske hos användaren för att minska risken för sårbarhet. Hastighet är förstås också en viktig faktor och att det sker lokalt måste inte betyda att Google inte kan läsa vad du skriver ändå….
Kommer initialt bara för Pixel-telefoner och bara för engelska. Men vi kan tänka att det nog inte tar alltför lång tid innan det här når ut bredare.
Voice recognition is a standard part of the smartphone package these days, and a corresponding part is the delay while you wait for Siri, Alexa, or Google to return your query, either correctly interpreted or horribly mangled. Google’s latest speech recognition works entirely offline, eliminating that delay altogether – though of course mangling is still an option.
Facebook släpper ny AI-hårdvara som open source
Facebook presenterade igår tre nya AI-hårdvarukomponenter. En handlar om hårdvara för att skyffla runt all data som behövs för det resursintensiva arbetet med att träna AI-algoritmer och två handlar om dedikerade AI-chip som Facebook har tagit fram.
De tre delarna kan också sägas bygga på varandra. Den första handlar alltså om att träna algoritmer, ett av chipen är sedan optimerat för att köra färdigtränade algotritmer medan det andra är specialbyggt för videokodning. Mer specifikt handlar det sistnämnda om att skapa lågupplösta versioner av klipp för användare på långsamma uppkopplingar.
Men det riktigt intressanta är att Facebook också opensourcade samtliga tre tekniker (plus ytterligare en teknik, en standard för att kunna montera olika slags chip i en standardiserad hållare om jag fattar rätt). Det betyder alltså att andra nu ska kunna bygga vidare på dessa (vilket förstås också kan gynna Facebook).
Fun fact: Facebooks djuplärnings-modeller genomför tydligen 200 biljoner förutsägelser – varje dag. Det är… rätt mycket. Eller så här: Facebook lär vara ett planetens allra största AI-företag. Det tänker man inte riktigt på.
Facebook opens up its internal AI training hardware and custom-built chips – SiliconANGLE
Q – världens första könsneutrala röstassistent
Ett intresssant och så självklart initiativ. Säg hej till Q: världens första könsneutrala digitalassistentröst. Och även om den kanske inte skulle vara den allra första så lär det åtminstone vara ett väldigt tidigt exempel.
Forskare har gjort en mashup av ett antal röster för att hitta en som inte entydigt kan definieras som manlig eller kvinnlig. En tredje röst att välja på, alltså, på samma sätt som det blir allt vanligare att kunna välja ett tredje kön som alternativ för att identifiera sig (ja, eller inte välja något alls). Mer specifikt handlar det tydligen om ett intervall mellan 145 och 175 hertz. Det är där brytpunkten går mellan det typiskt manliga och kvinnliga, tydligen.
Vi kan anta att Q, eller någon annan 160-hertzare, vad det lider kommer att komma till de stora assistenterna. Q i sig har inget hem i dagsläget. Hen är primärt till för att uppmärksamma frågan och sätta press just på techjättarna att förbättra och bredda användarupplevelsen även här.
För i slutändan kommer det förstås handla om affärsverksamheten. Och personalisering. Ju bättre upplevelsen blir för kunderna, desto större chans att de väljer just din tjänst och dina produkter.
The idea behind Q is to pressure the tech industry into acknowledging that gender isn’t necessarily binary, a matter of man or woman, masculine or feminine.
AR/VR
Använd AR för att skriva virtuella anteckningar på fysiska föremål
Ännu en briljant, praktiskt tillämpning av AR: funktion för att skriva digitala anteckningar – på fysiska föremål. Alltså lite som kommentarsfunktionen i exempelvis Word.
Yet another (more polished) example of using AR as the digital UX for the real world, is this visual punch-list app for construction and facilities inspection…. | 247 comments on LinkedIn
Hitta rätt skostorlek med AR
AR är fortfarande mycket något som mest är skojigt och häftigt – på ett inte särskilt nödvändigt sätt. Men de riktigt praktiska tillämpningarna som vi redan nu börjar se gör att tanken på alla möjligheter för framtiden svindlar.
Som det här. I sig inte något jätteavancerat eller revolutionerande. Men ett enkelt hjälpmedel med stor nytta.
Future of Mobile AR shopping explorations. Key features, – Sophisticatedly designed guidance – Convertible measuring system – Check look and feel on your…
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
EU:s upphovsrättsdirektiv
Youtubare hittar sätt att runda upphovsrättsbegränsningar för att kunna driva med TikTokare
Ha. Härligt mycket internet i dessa tider av diskussioner kring EU:s nya upphovsrättsdirektiv. TikTok-shamande. </ord>
Ett fenomen på Youtube just nu är att roa sig åt dåliga TikTok-klipp. Ja, eller rättare sagt: pinsamma sådana. Saker som när folk har blivit dumpade och uttrycker sina känslor genom att mima sig igenom texten till en låt.
Problemet med detta är förstås uppphovsrättsliga. Musiken som mimas till är upphovsrättsskydad, vilket gör att upphovsrättsinnehavare kan kräva att de ska tas ned av Youtube – vilket också sker.
Stoppar det internet? Självklart inte. Hinder är kreativitetens moder. Eller åtminstone en väldigt stark drivkraft. Så youtubare som får sina TikTok-förnedringsvideos bortplockade hittar istället på sin egen musik. De acapella-”sjunger” (ja, eller vad man nu ska kalla det) en låt till TikTok-klippet – så att man alltså kan visa klippet utan att bli nedplockad.
Så med andra ord gör upphovsrättsbegränsningen i sig att en ny uttrycksform skapas. Att acapellasjunga till någon annans mimvideo – minus musiken.
Sen kan vi förstås också diskutera att det faktiskt är ytterligare ett upphovsrättsbrott i spel: upphovsrätten hos den som har gjort själva TikToken. Alltså att youtubarna inte har rätt att använda någon annans TikTok-klipp i en Youtube-video. Men om TikTokare skulle börja kräva att den typen av klipp ska tas ner så kan vi ge oss på att youtubare skulle börja acapellamimkopiera de TikToks man vill driva med etc. etc.
The YouTubers’ hilariously terrible song covers to avoid copyright claims makes awkward TikToks actually funny.
Börjar Google förbereda News för artikel 11?
Man skulle kunna tro att Google håller på att rigga sin nyhetsapp för en värld med artikel 11.
Sociala medier
Facebook, Instagram och WhatsApp
Facebook släpper Watch Party för livesport och släpper musikvideofunktionen i 40 nya länder
Watch Party för live-tv-sändningar: Som vanliga Watch Party (alltså möjlighet att grupptitta och gruppchatta kring en Facebook-sändning), fast för tv. Initialt för sport. Fast ”sändningen” kommer inte bestå av en livesändning av matchen, utan någon form av ”text-tv-uppdatering” av målen.
Musikvideomimfunktionen i över 40 nya länder: Mer tiktokande alltså. Gör din egen video där du gör… ja, vad du vill till musik. Inte vad som helst, men väl musik där Facebook har skaffat sig rättigheterna. Dessutom en sprojlans ny funktion: tryck dig vidare från videon till den aktuella låten på Spotify. Ett fördjupat samarbete mellan de två företagen, alltså.
Några tankar:
Om Watch Party-tillägget: Ännu ett exempel på att Facebook satsar allt mer på sport. Till stor del för att sport är ett av få fenomen på riktigt kan få oss att bänka oss vid en viss tid som vi själva inte har valt. Företaget skaffar sig dessutom allt fler sändningsrättigheter till olika sportevenemang. Vi kan nog tro att vi snart också kommer se tester med livesändning av exempelvis hela fotbollsmatcher kombinerat med Watch Party-funktionen. Handlar bara om att övertyga de företag som sitter på själva evenemangen att våga släppa linjär-tv-sargen ännu mer.
Om musikvideogrejen: Ännu ett uttryck för varför Facebook har hållit så låg profil i debatten kring EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv. Man gör helt enkelt som EU egentligen vill: sluter avtal med upphovsrättsinnehavare på villkor som båda parter är nöjda med.
Mycket förstås för att oavsett vad som EU fattar för beslut så kommer det annars komma en massa nedtagningskrav från (främst) de bolag företaget nu har slutit avtal med. Alltså de stora skivbolagen. Dessutom börjar Spotify få allt mer direktlicensierat material – och samarbetet mellan Facebook och Spotify lär betyda att Facebook också enkelt kommer få rättigheter till denna musik. Och oavsett vad som beslutas i EU kommer de här kraven annars att komma från USA och andra marknader. Google har å sin sida rätt hårdnackat kört ”vårt sätt eller inget sätt”-modellen (även om Google har mjuknat något i sina uttalanden i och med senaste direktivskrivningarna).
Dessutom konstaterar Facebook två saker i sin text. Om Spotify-integrationen: ”We’ll be adding other partners in the near future as well.” Fler samarbeten – som även där kan betyda mer material tillbaka (de flesta strömningsjättar börjar sitta på exklusivt material vid sidan av skivbolagens utbud).
Och om hela grejen med musikrättigheterna: ”This is just the beginning — we can’t wait to build more ways for people to express themselves with music on Facebook.” Facebook kommer alltså fortsätta tänka kreativt kring rättigheterna de får betala för: skapa ännu fler tjänster som kan gynna Facebooks egen affär.
Facebook ersätter relevance score med tre nya mätvärden
Facebook skrotar sin relevance score för annonseringen. Från och med 30 april kommer parametern att ersättas av tre nya:
Kvalitet: Hur en annons upplevda kvalitet står sig mot annonser som kämpar om synlighet hos samma målgrupp
Engagemangsgrad: Hur en annons förväntade engagemangsgrad står sig mot annonser som kämpar om synlighet hos samma målgrupp
Konverteringsgrad: Hur en annons förväntade konverteringsgrad står sig med annonser som har samma optimeringsmål och kämpar om synlighet hos samma målgrupp
Facebook announced that it’s making several updates to its ad metrics – one of these is the replacement of relevance score with three new relevance metrics.
Facebook lägger till spelflik i appen
Facebook tar ännu ett kliv fram på spelfronten. En ny dedikerad spelflik hittar in appens navigering.
I början av Facebooks karriär var spel en rätt stor del av plattformen. Men i och med klivet över till mobilen (och Flashs död) så försvann spelen ut i periferin – och har sedan dess inte riktigt hittat tillbaka. Förra året satte dock Facebook igång att ändra på den saken.
Ett spelnavigeringsalternativ har kommit och gått i appen, men den här gången tar man ett större grepp. Fliken kommer inte bara leda till spel att spela utan också samla spelsändningar och spelgrupper. Kort sagt en riktig spelhubb i appen.
Förhoppningen från Facebook lär vara att dra in mer intäkter på två sätt. Eller rättare sagt i två valutor: dels vanliga pengar (bland annat för att minska annonsberoendet) och dels tid (att användare hänger ännu mer i appen).
Facebook’s gaming efforts and challenge to Twitch are taking another big leap today, as the social network begins the initial rollout of a dedicated
WhatsApp kan få bildsök – via Google
Ni kanske kommer ihåg att jag några gånger har skrivit om att det verkar som att Facebook och Google börja bli väldigt chummy? Ännu en sak som pekar på det: WhatsApp kan få en bildsöksfunktion, baserad på Googles sök. Fast bara Android-versionen av WhatsApp.
Det verkar inte handla om någon avancerad Lens-funktion, utan bara att WhatsApp-användare kan ladda upp en bild till Google direkt från appen och söka med den bilden. Tanken sägs vara del av strävan att minska spridningen av fejknyheter på plattformen. Ladda upp en bild för att kolla om den är på riktigt eller fejkad.
Visst. Det här kan förstås bara vara en koppling till den sökplattform som trots allt är störst. Det naturliga valet. Och att det bara (åtminstone initialt) kommer till Android är på sätt och vis inte heller jättekonstigt. WhatsApp är fortfarande mycket en tillväxtmarknadsapp – och där dominerar Android stort.
Men det känns som att en integration av den här typen inte kommer för att någon får lite feeling. Om man zoomar ut lite skulle man kunna se tecken på att Facebook rullar tillbaka sina satsningar inom sök ungefär samtidigt som Google stänger ner flera av sina sociala tjänster. Kort sagt: bliv vid din läst gånger två. Och: samarbete istället för konkurrens. (Samtidigt har de börjat konkurrera med varandra ännu mer på andra områden, men den typen av konkurrenssamarbete är lite norm bland techjättarna nuförtiden.)
Den här känslan blir förstås inte mindre i och med att Facebook under en kvartalsrapport i höstas för första gången pekade ut Apples iMessage som företagets största konkurrent. Istället för konkurrens: allians.
WhatsApp is reportedly developing the Search image to let users search an image on the Web directly from their existing chats.
Facebook testar arkiv och delningsmöjlighet för sidors stories
Mer stories för Facebook. Test av möjlighet för sidor att spara och dela stories skapade av sidan.
”Pay with Facebook” – första steget mot egen kryptovaluta?
Facebook uppges arbeta med en kryptovaluta för WhatsApp, men nu verkar det som att det kan komma till andra plattformar i ekosystemet ännu snabbare. Italienska Facebook-användare har stött på funktionen ”Betala med Facebook”, komplett med en bitcoinig ikon.
I dagsläget verkar det bara vara möjligt att skapa ett konto och alltså inte faktiskt betala via funktionen – men bara att den har dykt upp är förstås intressant. Verkar inte heller vara en befintlig Facebook-betalningslösning, utan något nytt.
Att det blir möjligt att sätta upp en ren Facebook-mobilplånbok känns vid det här laget mest som ett ”när” snarare än ”om”. När Facebook redovisar sina intäkter så kommer i princip allt från annonsering. Men det finns alltid en liten bäck som kommer från ”betalningar och annat”. Facebook ser säkerligen gärna att den blir större.
Förutom att en riktig betalplattform skulle sluta hela e-handelsloopen för Facebook så skulle transaktionsavgifter i sig på riktigt kunna bli en viktig pusselbit i ett minskat beroende av annonser. Blir viktigare ju mindre relevant nyhetsflödet blir.
Facebook lobbar mot skärpt integritetslagstiftning för meddelandetjänster
Ni vet Mark Zuckerbergs öppna brev häromdagen, om ett säkrare Facebook, mer fokuserat på personlig integritet? Memot verkar inte ha nått alla i företaget. Åtminstone inte Nick Clegg, ex-politikern som nu basar över Facebooks ”global affairs and communications team”.
I mötesanteckningar från ett möte mellan representanter för EU och Clegg som Sunday Telegraph har kommit över uttrycker Clegg ”oro” över vad som verkar ett förslag att ytterligare skärpa den personliga integriteten inom unionen. Närmare bestämt att vi som medborgare ska få ännu mer kontroll över vad vi delar med oss av när vi chattar. Alltså vad i våra chattmeddelanden som kan och får användas av företag för exempelvis annonsering.
Enligt mötesanteckningarna ska EU ha lugnat Clegg med att företaget fortfarande kan ”monetise data” så fort användare har gett samtycke. Och det är väl kanske det som Clegg – och därmed Facebook – är oroliga för: att de helt kommer tappa möjlighet att använda individers personliga data för att rikta annonser.
Nu är det här förstås inget konstigt att företag försöker påverka politiker. Framförallt när det handlar om regleringar som kan gynna eller missgynna den egna verksamheten. Och man kan tycka vad man vill om Facebook – men någonstans kommer de nog vilja ha betalt för den tjänst de erbjuder. Om inte via annonsering så kanske genom att mer direkt ta betalt av oss. För tjänster och innehåll – eller via transaktionsavgifter.
Facebook börjar nog själva skissa på en värld bortom annonseringen rätt rejält. Men oavsett hur i sin ordning ett möte av den här typen må vara så är det inte bara bra för Facebook i dagsläget. Framförallt inte så kort efter Zuckerbergs utspel (även om mötet i sig skedde i januari).
Facebook has been lobbying against EU laws which would force companies to get consent from users before accessing data from their private messages.
Snapchat
Snapchat kan släppa spelplattform för tredjepartsutvecklare
Tencent är förmodligen mest kända för chattochalltingannat-appen WeChat, men majoriteten av Tencents intäkter kommer från spel för mobiler och datorer. Nu verkar det som att även Snapchat kan vara på gång att steppa upp sitt… äh, spelspel. Uppgifter säger att Snapchat kommer att släppa en egen spelplattform för tredjepartsutvecklare nästa månad.
Förra året köpte Tencent 10 procent av Snap så man kan tänka att företaget i så fall kommer kunna dra nytta av det kinesiska bolagets spelkunskap. Och att Snap satsar på mer spel i sin tjänst är både logiskt och i tiden.
Facebook håller även de på att reboota sin spelsatsning och spel är det appsegment som drar in absolut mest pengar i både Appstore och Google Play. Men kanske än viktigare är en annan valuta som spel kan dra in i massor: tid. Alltså att användarna lägger (ännu) mer tid i Snapchat. Särskilt som spelen även gör säkerligen kommer ha starka sociala inslag.
Snapchat looks set to unveil its new gaming platform, which will provide another avenue for the company to generate revenue.
LinkedIn
LinkedIn live dyker upp i flödet
Då har det här dykt upp i mitt flöde för första gången. Verkar ha varit en ”massive lag”. Åtminstone för den som sände. Men hej. Baby steps.
Än så länge bara för några få medlemmar, men kommer säkerligen rullas ut bredare vad det lider.
Twitter
Twitter släpper Snapchat-kamera
Den hittades för ett tag sedan av kodgrävare och nu verkar Twitters nya Snapchat-kamera ha släppts. Alltså ett kamera först-tänk. Från och med nu/snart kommer du, när du har tagit en bild med appens inbyggda kamera, kunna skriva din tweet direkt ovanpå bilden.
Ha. Fabulous. Google kanske har lyckats där Facebook gått bet: fått till en chattapp som tonåringarna använder. Och det är… Google Docs.
Man använder alltså Docs inbyggda samarbets- och kommunikationsverktyg för att prata med varandra. Även under lektioner. Typ skicka digitala lappar. Om läraren kommer förbi kan man snabbt dölja det man gör. Lite som de där programmen som fanns i datorns barndom: panikknappen som kastade upp något som såg ut som ett Excel-ark när man egentligen spelade MS Röj. </gammal>
Så ironiskt nog kanske det här också betyder att enda gången som Google har lyckats bygga ett framgångsrikt socialt medium från grunden är när de inte försökte göra det. (Sen har jag också sett artikel om att samma kanal också används för mobbning. Även där samma problem som funnits sen urminnes tider, tyvärr, alltså.)
How a writing tool became the new default way to pass notes in class
Telegram fick 3 miljoner nya användare under Facebooks stora haveri
Ha. Chattappen Telegrams strategi för att få nya användare: sänka Facebook, WhatsApp och Instagram. De senaste 24 timmarna fick Telegram 3 miljoner nya användare. Vi kan tänka att en väldigt stor del av dessa kom under tiden som Facebooks tjänster låg nere.
Sätter förstås också fingret på ett problem med att vi knutit så mycket av kommunikationen till just Facebooks plattformar. Slås dessa ut så får vi direkt rätt stora problem. Det kanske är läge att ha en ”in case of emergency”-plattform som alla gemensamt kan strömma till om den primära plattformen lägger sig.
Har jag sagt att jag har bra kollegor? (Dock lite besviken över att de missade att Hr. Melin också har ett förflutet som ekorrespondent.)
Sök/SEO
Google Ads får nytt budgetplaneringsverktyg
Jobbar du med Google Ads? Då är du på gång att få ett nytt verktyg för annonsbudgetplanering. Du sätter upp en plan utifrån klick eller konverteringar och sedan skapar verktyget en budgetplan, komplett med en prognos på hur kampanjen kommer prestera utifrån de valda inställningarna.
Google Ads is rolling out a new tool that allows advertisers to get insights on how their budget changes might change the performance of their campaigns.
Google testar större karusellbilder
Några bildförändringar från Google. Eller åtminstone tester. Enligt en rapport jag sett ska det skett en rätt stor ökning av bilder vid mobilsökningar. Alltså en miniatyrbild intill sökträffarna i ännu högre utsträckning. Och nu verkar det även som att Google testar ett högre förhandsvisningsresultat för ”Huvudnyheter”.
Om vi bortser från uppenbara att det här gör att ”stories” ser ännu mer ut som, tja, stories som de presenteras hos exempelvis Facebook så är det ännu ett exempel där saker tillåts ta större plats. Logiken är sannolikt lite: du behöver ändå inte scrolla. Vi visar det viktigaste för dig så att du kan konsumera det här direkt.
Två tankar kring det här:
Det ena är att bilder – eller videos – som passar formatet får ta hela höjden jämfört med idag – med en vit rad. Det kanske kan betyda att vi ännu mer måste tänka Google när vi arbetar med bilder och video. Inte bara att de ska taggas upp på bra sätt (även om en AI fixar det mesta av det åt oss snart), utan också att vi börjar, precis som med texter, optimera material specifikt för förhandsvisning. Eller en dedikerad förhandsvisningsbild.
Det andra är förstås att: video blir allt viktigare även här. Och tillåts ta allt mer utrymme. Finns förstås redan egen flik för det, men nu börjar det också ta över vanliga sökresultatet. Titta direkt hos Google. Och om video tar över allt mer av vanliga söken – vad händer då med Youtube? Eller, om man drar det till sin spets, behövs Youtube?
I dagsläget känns det här givetvis rätt avlägset. Youtube är en plattform med andra beteenden och andra fördelar. Men så var det hos Facebook också. De olika tjänsterna var från början tydligt åtskilda. Nu börjar de alltmer smälta ihop, allt mer dela funktioner och dessutom allt mer sitta ihop under huven. ”Avlägset” är trots allt inte samma sak som ”ain’t gonna happen”.
Det skulle dessutom vara helt i linje med Googles ambition om en plats to rule them all. Inte minst när webbplatser och tjänster börjar sitta ihop med hårdvara, gränssnitt och operativsystem på hela andra sätt än tidigare. Inte minst som även Googles sök allt mer bygger på möjlighet att ladda upp material direkt till Google och sökresultatet – utan behov av indexering och webbplats.
Så allt kanske blir Google. Eller omvänt: allt blir Youtube.
Google seems to be testing a portrait mode, i.e. taller mode, for the top stories in the mobile search results. Valentin Pletzer shared some screen shots with me on Twitter and you can see, some are videos and some are just tall images as opposed to square or wide images.
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
