Vad händer egentligen under en internetminut 2020? Som vanligt… en hel del.
Infografik via DomoTalk.
Vad händer egentligen under en internetminut 2020? Som vanligt… en hel del.
Infografik via DomoTalk.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Jag börjar tro att både Apple och Google helt har gett upp allt vad produktevent heter kring sina mobiler. De droppar båda ut dem i nyhetsflödet lite som en by the way. Också ett sätt att helt kapitulera inför att alla detaljer redan har läckt innan det är dags antar jag. Igår presenterade Google nya Pixel 4a och 5 på precis det sättet. Googles första 5G-mobiler. Typ noll konfetti.
Okej, den Pixel 4a som släpps nu i augusti saknar 5G. Den är snarast Googles nya budgetmobil. Som ungefär alla konstaterar: Googles iPhone SE-utmanare.
Det ser ut som att även iPhone 12 (åtminstone toppmodellerna) får 5G så då har alla stora mobiltillverkare åtminstone stödet på plats när Googles Pixel 5 och Pixel 4a 5G släpps senare i höst.
Det snabba jag har läst om 4a säger ungefär samma sak som omdömena om tidigare Pixel-mobiler: bra mobil med smarta funktioner. Men även senaste Pixel-modellerna lider av samma grundproblem som förut: varför ska man välja en Pixel istället för ett annat Android-märke? För normalanvändaren finns det fortfarande få måste-skäl. Att Google uppges ha bett Samsung att skrota sin digitala assistent och sin appbutik känns lite som dåligt självförtroende.
Googles kanske bästa möjlighet? Att USA bannlyser samtliga stora kinesiska mobilmärken.
The 4a and 5 will be Google’s first 5G-enabled Pixels | TechCrunch
Surprise. The latest version of Google’s budget Pixel device will be one of the first two to get its next-gen technology. It’s an odd strategy, to be
Ännu en cool funktion från Google: de nya, kommande Pixel-mobilerna får stöd för realtidstextning av röstsamtal. Funktionen har funnits ett tag, men inte för just röstsamtal.
Som jag skrev tidigare i samband med nyheten om just de nya Pixel-modellerna. Google kommer som vanligt med hur smarta grejer som helst i sina prylar, inte minst mobilerna. Men Google är som vanligt lite för smarta för sitt eget bästa. Livetextning av röstsamtal kan säkert bli standard framöver, men just nu lär det vara en funktion som ligger långt ner i önskelistan för den genomsnittlige mobilköparen 2020.
Jag har med andra ord svårt att se hur Pixel gör något större avtryck (läs: väldigt lite) i den totala mobilförsäljningen den här gången heller. Budget-Pixel 4a är prismässigt en iPhone SE-utmanare – men jag misstänker att SE:n kommer springa i försäljningscirklar runt Pixeln. Många cirklar.
Google’s live-captioning feature will soon work with voice and video calls on Pixel phones
Android’s real-time captions feature, Live Caption, is gaining the ability to work with voice and video calls, Google announced on Monday. In addition, the new version of Google Assistant will soon be available in German, French, Italian, and Spanish.
Avdelningen: saker jag inte har reflekterat över. Att ladda mobilen trådlöst kan vara rätt mycket sämre än att ladda via sladd.
Visst. Att trådlös laddning skulle kunna ha sämre effekt och därmed göra att det tar längre tid att ladda sin mobil har jag förstås haft koll på. Men jag har inte tänkt på den här vinkeln: trådlös laddning drar också mer ström.
Enligt testandet i den här artikeln, med lite olika mobiler och kombinationer, så verkar trådlös laddning i snitt vara 47 % sämre än sladdladdning. Eller rättare sagt: det går åt 47 % mer ström. Vilket ju är rätt snurrigt mycket.
Inte så att det blir enormt mycket per laddningstillfälle. Men så tar man det gånger alla gånger en mobil laddas. Gånger alla mobiler som finns i världen som laddas trådlöst. Helt plötsligt börjar det bli rätt mycket.
Med andra ord: att ladda mobilen trådlöst istället för via sladd dåligt för miljön och klimatet. Hade liksom inte riktigt tänkt på det.
Wireless Charging Is a Disaster Waiting to Happen
Wireless charging is increasingly common in modern smartphones, and there’s even speculation that Apple might ditch charging via a cable entirely in the near future. But the slight convenience of…
Ha. Ni vet hur coronakrisen i allmänhet och hemmajobbandet i synnerhet har vänt upp och ner på, tja, det mesta både i våra (arbets)liv och i samhället? Här är ett område till som vänts upp och ned under coronakrisen: våra kaffevanor.
Starbucks har gått ut med hur de har förändrats – åtminstone för dem som köper hämtkaffe. Istället för en jättepuckel tidigt på morgonen, när folk stressade är på väg till jobbet, så har Starbucks istället sett hur folk hittar en paus vid 9.30 för sin kaffefix. Dessutom en andra peak vid två.
Med andra ord har jobbmejlen och kaffet bytt plats. Istället för att först köpa kaffet och sedan kolla mejl och meddelanden så börjar man med jobbet och tar kaffet efter det. Starbucks har dessutom sett att fler köper mer när de beställer, alltså fler gruppbeställningar. Dessutom köper fler något att äta till.
Allt det här har gjort att Starbucks har fått ställa om. Och då inte bara rent bemanningsmässigt utan också hur caféerna ser ut. Som att folk inte är lika stressade och tar in mer av atmosfären som del av upplevelsen. Men också att Starbucks fått ändra i menyn och ta fram fler eftermiddagssnacks. Inte minst nyttiga sådana.
The pandemic reshaped Americans’ daily Starbucks routine, leading to menu tweaks and a new time for the morning coffee run
Instead of picking up coffee before work, more people are now going to Starbucks around 9:30 a.m. and 2 p.m.
Avdelningen: på ytan ganska mycket en icke-nyhet. Apple lanserar ett nytt presentkort. Eller rättare sagt: slår ihop sina olika presentkort till ett nytt samlingspresentkort. Ett som fungerar för både hårdvara, mjukvara och tjänster, istället för att man som tidigare måste köpa ett specifikt för respektive kategori.
Känns förstås rätt givet. Orka fundera på förhand vad ett presentkort ska användas till. Med tanke på att presentkort oftast blir… presenter är det smidigt att ge mottagaren så många valmöjligheter som möjligt.
Men på ett lite mer principiellt plan handlar det också om Apples omstöpning. Från hårdvarubolag till tjänstebolag. Plus den övergripande utvecklingen som digitaliseringen fört med sig: gränsen mellan att äga och att prenumerera håller på att suddas ut. Eller rättare sagt: hårdvara håller på att nästan helt förvandlas till en tjänst.
Apple launches universal gift card for hardware, software, and services | AppleInsider
Billing it as being for ”everything Apple,” Apple has added a new gift card that combines the old Apple Store hardware, and App Store and iTunes ones.
Ny investering från Google. 450 miljoner köper 6,6 % av ADT – ett företag som specialiserar på hemmasäkerhet och säkerhetslösningar för mindre företag.
Det betyder att Google alltså gör som Amazon (och delvis också Apple): man siktar på att ta ett större grepp om våra uppkopplade hem (och företag). Men det pekar också på någonting annat: tjänstefiering.
Äktenskapet mellan Google och ADT för samman hårdvara från Google (mer specifikt Nest-familjen) och ADT:s armé av installationstekniker. Att alltså förpacka Nest som ett tjänste- och prenumerationserbjudande snarare än engångsköp. Allt på samma faktura.
A partnership with ADT for smarter home security
We’re announcing a longu002Dterm, strategic partnership between Google and ADT, a leading U.S. security and home automation provider.
Har Alibaba-ägda betalplattformen Alipay lanserat husdjursförsäkringar som går att köpa direkt via appen genom att köra ansiktsigenkänning på det husdjur som man vill försäkra?
Det är klart att Alibaba-ägda betalplattformen Alipay har lanserat husdjursförsäkringar som går att köpa direkt via appen genom att köra ansiktsigenkänning på det husdjur som man vill försäkra.
https://www.scmp.com/abacus/tech/article/3094053/alipay-allows-pet-owners-buy-insurance-using-facial-recognition-their
Å vad jag gillar det här initiativet. Mellan 22 och 28 augusti kommer alla tåg att stoppas mellan Lund och Malmö. Vad sätter man in för ersättningsfordon? Cyklar.
Trafikverket kommer att erbjuda guidade cykelturer mellan de båda städerna. Man kan intresseanmäla sig på Trafikverkets sajt och när ersättningscyklandet drar igång kan man cykla hela sträckan eller ansluta längs med vägen.
Är det något jag verkligen hoppas bli en följd av coronakrisen är att cyklandet prioriteras upp ordentligt i stadsplanerandet. Gärna på kort sikt. Som i: nu.
Under tiden: fet big up till Trafikverket.
https://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/vi-bygger-och-forbattrar/sodra-stambanan-i-skane/lund-arlov/tagstopp-malmo-lund/cykelpendla-malmo-lund/
Epic Games, företaget bakom Fortnite och Unreal Engine, tar in en ny jätteinvestering. Kassan fylls på med 1,78 miljarder dollar. Det innebär att Epics värdering nu skrivs till 17,3 miljarder dollar, vilket i sin tur gör dem till USA:s femte högst värderade startup (efter Stripe, Space X, Palantir och Airbnb – och Epic är nära nog delad trea med Palantir och Airbnb).
Förstås kul för Epic, men i just dessa tider finns det en annan sak att fundera på här. sedan 2012 ägs Epic Games till 40 % av WeChat-ägaren Tencent – världens största spelföretag. Vet inte exakt hur fördelningen ser ut nu, men kan tänka mig att det är likartat även efter senaste rundan.
Epic ägs alltså nära nog till hälften av ett av Kinas två största techbolag. 2012 var det kanske inte något som alltför många höjde på ögonbrynen inför. Kul för Epic, liksom. Men läget är ju som bekant rätt annorlunda nu, med relationerna mellan USA och Kina på väldigt risig nivå. Det har förstås inte minst lett till att USA slagit ner allt hårdare på kinesiska bolag med verksamhet i USA.
Med foliehatten på skulle man kunna hävda att Epic klarat sig så bra eftersom det är ett ”amerikanskt” företag. Helt okej med kinesiska pengar så länge som intäkterna går åt det hållet. Åt andra hållet? Not so much.
Microsoft reportedly wants to buy up TikTok’s India operations too
After aiming to buy TikTok’s US, Canada, Australia , and New Zealand business, Microsoft might be looking to include the Indian and European regions in the deal as well. According to a report by the Financial Times, the Seattle-based tech c
Ni vet näthandel? Lite inne just nu? Och då inte så mycket för att Amazon till sist är på väg till Sverige som att e-handelsföretag har sett sin omsättning och vinst dra iväg. Inte minst de stora plattformarna, där både Amazon och Shopify hade riktigt roliga Q2. Det verkar Shopify-konkurrenten BigCommerce ha tyckt var ett lämpligt tillfälle att kliva in på börsen. Och sen se kursen tredubblas samma dag.
Visst, att nykomlingar på börsen direkt ser sina aktiekurser rusa första dagen är inget nytt. Säger heller inget om hur det kommer att gå framåt – mer än en lyckad börsintroduktion har snabbt och permanent tappat fart. Men det visar oavsett vilka upptrissade förväntningar det finns på företag som erbjuder olika former av lösningar för att låta inte minst mindre företag sälja online.
BigCommerce har dessutom, likt Shopify, integrationer med tre av e-handelsvärldens stora nytillskott: Instagram Checkout, Facebook Shop och Google Shopping. Och det är sannolikt också en stor del av rusningarna i både BigCommerce och Shopify: de erbjuder plattformsagnostiska lösningar.
Och ja. Både företagen erbjuder också integrationer till Amazon.
Shopify rival BigCommerce surges 292% in first day of trading as investor demand in ecommerce remains strong
Shares opened for trading at $67.84, and rose to $79.40 within three minutes before being halted for volatility.
Apple har Apple Pay, Google har Google Pay. Ja, Apple har ju dessutom Apple Card och Google ryktas vara på gång med en egen variant. Men Google siktar dessutom att på riktigt dra igång banktjänster. Igår gick man ut med att man har slutit avtal med ytterligare sex banker inför initiativet som är tänkt att dra igång nästa år.
Det innebär mer specifikt att Google kommer börja erbjuda såväl checkkonton som sparkonton kopplade till Google Pay. Visst, likt hur det fungerar med exempelvis Apple Card så är det samarbetsbankerna som kommer att hantera själva infrastrukturen – men däremot kommer Google hantera gränssnittet från kund för det som som sagt är klassiska bankkontotjänster.
Om man så vill så håller Google på att skapa My business för banktjänster. Alltså att banker, säkert också mindre banker, kan använda Googles plattformar för att få ut sina banktjänster till slutkund.
Google signs up six more partners for its digital banking platform coming to Google Pay | TechCrunch
Google is expanding its plans to offer digital banking services in the U.S. The company announced today it’s partnering with half a dozen more banks to
Dags för ännu en kinesisk börsnotering i USA. Den här gången handlar det om fastighetsplattformen Beike som siktar på att dra in 2 miljarder dollar vid sin notering. En notering som skulle göra den till den största kinesiska börsnoteringen i USA sedan Netflix-konkurrenten iQiyi 2018.
Så ja? Ännu en börsnotering av ett företag som få här har hört talas om? Sådär spännande.
Bortsett från att det skulle kunna bli någon slags temperaturmätare på intresset för just fastighetstjänster på börsen så finns det tre saker som gör noteringen extra intressant just nu.
Den första är att Beike väljer USA trots att det börjar hotas om att landet kommer att skärpa riktlinjerna för kinesiska företag som vill noteras. Och som vindarna blåser nu så kanske det kan börja skramlas med avnoteringshot.
Det andra är att Beike backas av japanska Softbank som förra året stod bakom några fiaskoaktiga noteringar (som Uber och WeWork – som inte ens hann noteras). Softbank behöver några börsframgångar.
Och sist men inte minst: Beike backas också av kinesiska WeChat-ägaren Tencent – som i förra veckan drabbades av ett förbud likt det TikTok åkte på. Att se hur mycket beöringsskräck det kan leda till.
Beike, with Tencent as backer, aims to raise US$2 billion in New York
Despite worsening tensions between the world’s two largest economies and an accounting scandal at a high-profile US-listed Chinese start-up earlier this year, firms from the Asian nation have received a warm reception from US investors.
Google har uppdaterat G Suite, åtminstone mobilversionen. Saker som mörkt läge och breddning av smart compose-funktionen. Men den funktion som jag tycker är mest intressant är att man nu också utökar funktionen i Gmail-funktionen Dynamiska mejl.
Dynamiska mejl dök upp förra året och är mejl som bygger på Googles AMP-teknik. Alltså den snabbladdande webbteknik som Google har tagit fram för sajter. När funktionen bor inuti Gmail gör det att mejl alltså kan bli dynamiska.
När man traditionellt har skickat ett mejl så är det låst. Om du inser att du missade något eller skrev fel så blir det allt som oftast att skicka ett mejl till. Med dynamiska mejl är tanken att man faktiskt ska kunna ändra i ett mejl efteråt. Det blir mer eller mindre som att man skickar en AMP-sajt direkt till mottagarens Gmail-konto, snarare än att skicka ett mejl med länk till en sajt.
I senaste exemplet handlar det om att man ska kunna svara på kommentarer i Docs-dokument man samarbetar på, istället för att få individuella mejl för varje kommentar. Men i ett större perspektiv håller Google på att faktiskt modernisera mejlen som vi känner den. Ge den ny relevans i dessa mejldödartider. Att Google byggt in exempelvis Meet direkt i Gmail är ännu ett steg
https://techcrunch.com/2020/08/05/google-updates-g-suite-for-mobile-with-dark-mode-support-smart-compose-for-docs-and-more/
Såååå… ni vet det där med att TikTok anklagades för att spionera på sina användare när iOS 14-betan visade att TikTok kopierade innehållet i iOS-urklippet i princip hela tiden när TikTok körs? (Över 60 andra appar har åkt dit, inklusive Reddit och LinkedIn, men det är förstås mycket roligare att sparka specifikt på TikTok.) Och ni har kanske hört om uppgifterna om att Microsoft förhandlar med Vita huset om att köpa de amerikanska delarna av TikTok för att förhindra att TikTok förbjuds i USA?
Nu visar det sig att Microsofts webbläsare Edge snor användarinformation från andra webbläsare utan att be om lov först. Det är typ Wikipedia-definitionen av ”ironi”.
Tänker att Microsoft Edge nu kommer att förbjudas från alla amerikanska datorer. Definitivt alla jobbdatorer kopplade till det offentliga USA.
Microsoft Edge is stealing Chrome users’ data? I asked Microsoft if it’s true
Some Chrome and Firefox users are unhappy that Microsoft’s new browser appears to help itself to their current default browser data.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Vad händer egentligen med TikTok i USA? Ja, det vet vi inte. Förbud och uppköp är båda med i loopen. Även på andra håll börjar TikTok granskas i sömmarna (som i EU och i Australien). Indien har så här långt gått längst med ett förbud mot TikTok (och drygt 50 andra kinesiska appar – och kan kanske förbjuda 275 till).
I Indien har TikTok inte bara plockats bort från Appstore och Google Play, förbudet har också inneburit att appen slutat fungera även för befintliga användare. Då kommer förstås frågan: vad ska man använda istället för att få sin kortvideofix?
På Zoom-vis har lite av en outsider rusat upp i topp av nedladdningslistorna: Triller. Och nu börjar lite samma mönster dyka upp även i USA. Lite just in case, alltså.
TikTok replacements, ranked
Constine’s Newsletter #10: Triller vs Dubsmash vs Byte vs Reels, plus unintended consequences of threatening a TikTok ban
TikTok har ju som bekant problem. Ett snart sagt globalt problem. Än så länge värst i TikToks (tidigare) största marknad där appen sedan ett par veckor är helt förbjuden, tillsammans med ett femtiotal andra kinesiska appar. Det innebär att indierna som bäst jagar alternativ. Men även resten av världen verkar börjar preppa sig.
Enligt SensorTower ska konkurrenten Triller nu ha laddats ner över 250 miljoner gånger. Dessutom toppat Appstore-nedladdningslistorna på 50 marknader. Även i Sverige, där appen senaste i söndags toppade.
Tittar vi idag så har Triller däremot rasat till plats 17 i videokategorin här i Sverige. Vi kan väl dessutom anta att en anledning till det var att Instagram Reels såg dagens ljus. Facebooks TikTok-klon inuti Instagram, alltså.
Det kommer bli milt sagt intressant att följa kortvideomarknaden framöver. Ett segment som bokstavligen talat över en natt vändes upp och ned. Att se om TikTok rider ut stormen, om Reels stories-flyger eller om även kortvideon zoomifieras av en helt annan spelare.
I Sverige ser det än så länge inte ut som att TikTok-intresset tagit sig någon större törn. Ligger alltjämt kvar topp tio alla kategorier.
Triller, downloaded 250m times, hits No.1 on the App store in 50 markets – Music Business Worldwide
TikTok rival continues its rapid growth story…
Tidigare idag skrev jag om kortvideoappen Triller som har rusat upp i nedladdningslistorna i Indien och i USA på grund av hotet mot TikTok (förbjudet i Indien, kanske snart förbjuden i USA). Här är en Triller-nyhet som jag missade (från i mars, alltså innan TikToks riktiga bekymmer drog igång): Triller har integrerats med Snapchat.
I princip alla stora techbolag jagar kortvideo just nu. Inte minst Facebook som är i full färd med att rulla ut sin senaste variant Instagram Reels. I det här fallet ser det ut som att Snapchat alltså skaffar sig en egen version i och med samarbetet med Triller.
Integrationen via Snap Kit presenterades alltså i mars, vilket sannolikt var ett samarbete där Triller såg möjligheten att få draghjälp av Snapchats användarbas. Men nu, något drygt kvartal senare, är frågan om det inte är tvärtom: att Triller kan bli en boost för Snapchat.
Vad som händer med TikTok vet vi som sagt var inte, men i Indien är svartlistningen alltså redan ett faktum. Det är med andra ord numer ett potentiellt väldigt bra läge även för Snapchat.
Triller And Snapchat To Integrate Snap And Triller Using Snap Kit
LOS ANGELES, March 31, 2020 /PRNewswire/ — Triller, the popular AI-powered music sharing social media app and creator of ”social streaming” today announced a revolutionary step that will integrate Triller into the Snap feed and story, for Triller users.
Mycket Triller idag. Och mer bekymmer för TikTok. Nu stämmer Triller, som Zoomat upp som en TikTok-ersättare i Indien och i förebyggande syfte allt mer i USA, TikTok och ägarföretaget Bytedance för patentintrång.
Handlar tydligen om funktionen i TikTok som låter användare klippa ihop flera videosnuttar till en video med samma låt. Triller ska alltså sitta på ett patent gör att TikTok inte har rätt att använda den funktionen på det sätt som den idag är implementerad. Ja, eller det är åtminstone vad Triller tycker. Återstår att se om rätten håller med.
https://techcrunch.com/2020/07/30/triller-sues-tiktok-over-patent-infringement/
Japp. Klart att även WordPress släpper en Slack- och Teams-konkurrent. Ja, eller inte fullt ut i närheten av dem, men väl en hybrid mellan den typen av samarbetsplattformar och ett gammalt hederligt intranät.
https://techcrunch.com/2020/08/06/wordpress-com-launches-new-p2-to-take-on-internal-communication-tools/
Google Ads får ny aktiveringsfunktion. Ja, eller snarare: leads-formulärfunktionen som dök upp för sökordsannonser utökas nu till att även fungera för kampanjer i Youtube och Discover.
Google Ads Advertisers Can Now Capture Leads From YouTube
Google is bringing lead form extensions to ads on YouTube, allowing advertisers to capture leads while people watch videos.
Intressant tillägg i Googles sök, men också i linje med vad både Google och andra techbolag har börjat göra: Google börjar fråga sina användare om de känt skakningar själva när de söker på ”jordskalv”. Man kompletterar alltså sin maskingenererade kunskap med crowdsourcat mänsklig.
Google har genom åren skaffat sig sjukt bra koll på världen tack vare de stora sökvolymer som de varje dag skyfflar runt. Börjar en massa människor googla ”jordbävning” samtidigt så är chansen väldigt god att det faktiskt har inträffat en jordbävning där och då. Eftersom Google också får in positionen från de flesta användare så vet de var det skedde och kan berätta det för dem som söker och/eller dela med sig till myndigiheter.
Men i just jordbävmingsfallet kan förstås människor på andra ställen också googla eftersom de läst om det exempelvis på Facebook. Genom att komplettera sökplatsen med ett ja/nej/inte säker-svar från den som googlar så kan man än bättre pinpointa var jordbävningen ägde rum. Dessutom snabbare. Och ett ”inte säker”-svar har också ett värde: det kan bokstavligen talat ringa in jordskalvets epicentrum.
Google Search Asks Did You Just Feel Shaking After Earthquake Search
Some of those who searched Google about an earthquake yesterday in some California regions were given a special box in Google search asking the searcher ”did you just feel shaking.” Here is a screen shot of this box from Shree Khare who is in Yorba Linda, California.
Ny potentiell/sannolik affär för en av Kinas två techgiganter Tencent: man har lagt ett bud på sökmotorn Sogou. Ja, eller Tencent har lagt ett bud på de dryga två tredjedelar aktier man inte redan äger. Som del i affären skulle Sogou i så fall avnoteras från börsen.
Ännu en affär i techvärlden är i sig numer nästan vardagsmat. Jag gissar att även Tencent shoppar mindre företag i ungefär samma takt som de västerländska kollegorna. Men det finns trots det två intressanta saker med (den sannolika) affären.
Den ena är att Tencent gör som Facebook också gjort nyligen: man uppgraderar (?) partnerskap och minoritetsäganden till fullständigt medlemsskap i techgigtantklubben. Strategiska allianser är fint, men allianser kan Game of thronas. Som i förra veckan när Apple gick och köpte mobilkassaapparatsförewtaget Mobeewave – ett företag som Samsung investerat i och pilotsamarbetade med.
Det andra är att sök blir allt viktigare – för sociala medier. Facebook har sedan starten framförallt handlat om att döda tid men har senaste åren förstås vridits allt mer mot shopping och det lokala näringslivet. Områden som sökmotorer excellerat inom – åtminstone när det handlar om intentionsbaserade interaktioner.
Om du är ute efter en rörmokare så kommer du förmodligen antingen googla eller kasta ut en fråga i bekantskapskretsen. Letar du efter en ny smashing outfit så kommer du inte att facebooka eller instagramma efter det (möjligen pinteresta). Men i Facebooks – och Tencents – värld kan du förstås göra båda sakerna på samma ställe. Fråga dina vänner och ”googla” på samma gång, typ. Även världens just nu mest bashade bolag, TikTok-ägaren Bytedance, började så smått rulla ut en egen webbsökmotor för inte så länge sen.
(Och ja. Jag kämpar väldigt hårt mot instinkten att ordvitsa the bejeezus ur den här nyheten. Som att Tecent vill att WeChats sökmotor ska sogoua mindre. Raggadadish.)
https://techcrunch.com/2020/07/27/tencent-wants-to-take-full-control-of-long-time-search-ally-sogou/
I förra veckan avslöjade Ehandel. se att Amazon har en i princip helt färdig sajt för den svenska marknaden. Det verkar ha lett till att Amazon helt enkelt gick ut och bekräftade att de kommer att öppna i Sverige. Inget klart om när, men vi kan nog utgå från att den är igång till julhandeln. Kanske redan till Amazons egen shoppingdag Prime Day som i år coronaflyttats från våren till hösten. 5 oktober är just nu ett datum jag sett spekulationer om.
Det skulle i så fall mest bli ett symboliskt öppnande, eftersom Prime Day just handlar mycket om Prime-kunderna. Not so much sånt i Sverige än.
Det mest intressanta med Amazons pressmeddelandet är annars formuleringen ”nästa steg är att introducera ett komplett detaljhandelserbjudande i Sverige”. Det låter som rätt mycket mer än bara en e-handelssajt.
Amazon lanserar i Sverige: ”Vi är optimistiska” – Ehandel.se
Nu är det officiellt, det vi avslöjade redan i höstas. Amazon har påbörjat lanseringen av sin svenska sajt. Amazon har varit tillgängligt för svenska
Uppdaterade siffror från Disney i och med gårdagens kvartalsrapport: Disney+ har nu 60,5 miljoner prenumeranter. Det betyder att tjänsten har ökat med 9-10 miljoner sedan april.
Som jämförelse har Netflix numer 193 miljoner användare och fyllde på med över 10 miljoner under samma period. Men då finns Netflix på betydligt fler marknader än Disney.
(Och, ja, Disney+ var väl ungefär den enda ljuspunkten i Disneys rapport. Disney som företag är väldigt fysiskt. Omsättningen föll med 42 % och vinstmässigt blev det ingen vinst alls. Man kan tänka att även Disney funderar lite inför framtiden.)
https://techcrunch.com/2020/08/04/disney-grows-to-more-than-60-5m-subscribers/
Apple har senaste tiden hamnat rätt mycket i skottgluggen för sina Appstore-riktlinjer. Det i sin tur gör att EU börjar ägna allt mer tid åt att granska upplägget för att se om det är konkurrenshämmande. Lär inte bli mindre när nu Google, Microsoft och Facebook alla anklagar Apple för samma sak: att Apple inte släpper fram respektive företags spelplattformsappar.
Facebook Gaming har, efter att ha fått nobben av Apple ett gäng gånger under våren, till sist släppts för iOS. Men det är utan en hyfsat väsentlig del av den tänkta appupplevelsen: själva spelandet. Visst, det går att titta på andra som spelar, som åtminstone initialt är huvudfunktionen oavsett, men det går alltså inte att spela själv.
Apples argument är att de skulle behöva granska alla spel som lanseras via de respektive speltjänsterna. Kritiker drar då paralleller till Netflix, där Apple inte granskar respektive film och avsnitt. Lite haltande argument eftersom det är skillnad på programvara och film, men hej. Gör inte läget bättre för Apple.
Det blir inte heller bättre av att WeChat redan har ett undantag som möjliggör just distribution av appar inuti en app. Det gör förstås att kritiken om att Apple vill premiera sin egen Arcade-tjänst kommer bli något som EU kommer titta extra noga på.
Facebook not happy Apple is forcing Gaming to launch on iOS without games
Facebook Gaming is finally out on iOS, but it’s missing an important component: games.
Så ser det ut som att WeChat-ägaren Tencent håller på att tråckla ihop ännu en jätteaffär: uppgifter om att Tencent förhandlar om att slå ihop liveströmningstjänsterna Douyu och Huya.
De båda tjänsterna har spelvideoströmning som huvudverksamhet, motsvarigheter till Amazons Twitch alltså. Tencent äger dessutom lika stora andelar i de båda konkurrenterna (37 % i Huya respektive 38 % i Huya) så man kan förstå att Tencent tycker att det är lika bra att konsolidera dem. Eftersom Tencent alltså inte är majoritetsägare så håller man väl på att som bäst försöka övertyga övriga aktieägare om att det är en bra idé. Dessutom verkar Tencent intressant nog vilja bli största aktieägare i det nya företaget. Kanske inte helt lättsmält för övriga.
Tanken verkar vara att de två företagen (åtminstone initialt) varumärkesmässigt lever vidare som två separata tjänster. Det skulle oavsett kunna skapa en paraplytjänst värd 10 miljarder och med totalt 300 miljoner användare. Skulle därmed kunna göra tjänsten dubbelt så stor som Twitch sett till användare (140 miljoner månadsanvändare enligt senaste siffran 2018).
Tencent är redan världens totalt sett största spelföretag så att bli störst även inom e-sportsändningar är en rätt naturlig utveckling. Att se om uppgifterna stämmer.
https://finance.yahoo.com/news/tencent-talks-create-10-billion-063744220.html
Så är det dags för ett nytt slags fordon i Fortnite: bilar. Vid en första anblick kanske rätt mycket en icke-nyhet. Till och med för många Fortnite-spelare. Visst. Kul tillägg, men inte så mycket mer. However, det finns potentiellt något större här.
Häromveckan blev det klart att Tesla Model 3 kommer att dyka upp i PUGB. Produktplacering alltså. Och därmed ännu en annonsplats – och därmed intäktskälla – för Fortnite.
Cars are coming to ’Fortnite’
At long last, Epic Games is adding regular old cars to Fortnite. The aptly-named Joy Ride Update will introduce four vehicles — the Islander Prevalent sedan, Victory Motors Whiplash sports car, OG Bear pickup truck and Titano Mudflap six-wheeler — for you to cruise around the map with friends.”
Igår var det dags för Uber att rapportera sitt coronakvartal. Och som väntat gick det… inte så bra. Nu brukar det sällan gå bra för megaförlustmaskinen Uber, men Q2 var illa till och med för att vara Uber. Bokningarna från mobilitetsverksamheten Stuka-dök med 73 % och omsättningen från bildelandet med 67 %. Det gav en förlust på 1,78 miljarder dollar. På en omsättning om 2,24 miljarder. På ett enda kvartal.
Ouch. Ie.
Totalt landade omsättningen på en minskning med 29 % och det kan Uber tacka Uber Eats för. Matleveranserna dubblades jämfört med förra året till en omsättning på 1,21 miljarder. Inte tillräckligt för att väga upp mobilitetsförlusterna, men tillräckligt för att matleveransverksamheten för första gången var större än mobilitetstjänsterna.
Förutom att det väl är 2020 i ett nötskal så visar det också varför Uber satsar så mycket just på leveranssidan. Förutom att det marginalmässigt sannolikt är bättre så är det nog en stabilare verksamhet. Definitivt nu, när vi kan anta att rätt mycket av vanorna att beställa hem det mesta kommer att leva kvar. Samtidigt som vi kan tänka att bilarna kommer få det ännu tuffare i storstäderna. (Vilket i sig förstås är en väldigt bra grej.)
https://www.marketwatch.com/story/ubers-delivery-business-tops-core-ride-hailing-as-pandemic-rocks-earnings-11596745421
DoorDash, nummer ett i USA vad gäller färdigmatleveranser, flyttar fram positionerna ytterligare. Nu lanserar man DashMart – virtuella närbutiker som alltså bara finns i DoorDash-appen
Även om DoorDash inte finns i Sverige (än?) så finns det ett par saker att ta med sig här.
Den mest uppenbara är förstås att det handlar om just närbutiker. Det ska med andra ord kunna gå att köpa godis och mat av den typen som finns hos mindre kvartersbutiker. DoorDash – och även de andra färdigmatsleverantörerna – siktar alltså allt mer på leveransverksamhet oavsett vilken sort det handlar om. Vi ser liknande utveckling hos exempelvis Uber Eats.
Den andra saker är hur det här också är i linje med en annan trend: att e-handlare utmanas från allt fler håll. Sociala medier, betalplattformar och leveransföretag. Varför ge bort transaktionen och den delen av kundmötet till någon annan när man lika gärna kan erbjuda hela kedjan själv?
DoorDash launches online DashMart convenience stores to sell snacks and groceries
DoorDash is launching its own line of owned and operated online convenience stores under the DashMart brand, which will live entirely within the DoorDash app. It will sell snacks, groceries, and food items curated from partner restaurants. It’s already live in eight US cities with more planned to come.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
9 insikter från Amazons, Apples, Facebooks och Googles coronakvartalsrapporter
Så börjar Facebook rulla ut sin egen TikTok-funktion Instagram Reels. Funktionen som gör det möjligt att göra kortmusikvideos (ja, eller annat). Efter mjukstarten på ställen som Brasilien och Indien är det nu dags för en global push. Över 50 länder till. Och Sverige är som väntat ett av dem.
Oavsett så är det nu alltså dags för Facebook att ge sig på TikTok på allvar. Och jag är tämligen övertygad om att tidplanen flyttades fram rätt ordentligt i och med de problem som TikTok drabbats av senaste tiden.
https://www.theverge.com/2020/8/5/21354117/instagram-reels-tiktok-vine-short-videos-stories-explore-music-effects-filters
Facebook tar ett rejält kliv (till) in på ett av Youtubes verkliga kärnområden: musikvideos. Man börjar nu rulla ut officiella musikvideos för sina amerikanska användare.
Facebook fortsätter alltså dra nytta av sina musikrättighetsavtal - utan att lansera en fullständig Spotify-konkurrent. En rapport bara för någon vecka sedan visade hur mycket musikvideos numer dominerar såväl sökningar som tittande på Youtube, så det är förstås ett drag helt i tiden.
Det innebär förstås också att Facebook kommer skaffa sig exklusivitetsavtal för videos. Som kan dra användare inte minst till Watch, där videorna bor. Dessutom öppnar Facebook en dedikerad musikvideoavdelning inom Watch för att verkligen sparka Youtube i kulorna.
Om uppgifterna från förra veckan stämmer så kommer artister automagiskt få sina musikvideos publicerade på sina sidor utan att behöva göra något. Det går inte ens att säga nej - om en sida inte ger Facebook tillstånd att lägga upp videos på sin officiella sida så kommer Facebook att skapa en parallell sida bara för artistens musikvideos. Nu lär få artister säga nej, men ändå ett rätt intressant grepp. Marketing without asking any questions first. Eller nåt.
Now Playing: Music Videos on Facebook | Meta
Discover, watch and share official music videos from artists you love on Facebook.
Facebook uppdaterar sin chattplugin. Den som alltså gör att sajter kan få en Facebook-chatt, Messenger alltså, på sin sajt på samma sätt som chattprodukter. Och nu sänker man tröskeln ytterligare. Det krävs inte längre ett Facebook-konto för att använda chatten.
Som tidigare kan man logga in om man vill (ja, eller så är man redan inloggad som lär vara fallet för många) men det går numer alltså även att chatta med företag utan att behöva vara Facebook-användare.
En rätt liten förändring, men desto större rent principiellt.
Facebook Messenger Plugin For Websites Receives Major Update
Facebook is updating its plugin for websites which allows visitors to chat with businesses over Messenger.
Facebook tar nästa steg för att bli en gigant på shoppingområdet: man drar nu igång två, tolv veckor långa acceleratorprogram för startups. Fokus: handel och uppkopping.
I förra veckan skrev jag om uppgifter att Facebook har kontaktat mindre riskkapitalister och undersökt möjligheterna att investera direkt i dem. Det skulle vara ett rätt naturligt nästa steg på de olika program och satsningar som Facebook har gjort mot startups och mindre företag. Att Facebook alltså vill investera ännu mer i kommande tekniker och fenomen. Om man vill: för att inte missa ännu ett Snapchat- eller TikTok-tåg.
Men Facebook börjar alltmer agera just som en riskkapitalist. Ett Softbank. Där syftet inte bara är att potentiellt få förtur till startuplösningar - utan också att skaffa sig en företagsportfölj som extra intäktskälla. Med möjlighet till försäljningar och börsnoteringar av de företag man själv inte vill ha under Facebook-paraplyet.
Privat pensionssparande, om man så vill.
https://techcrunch.com/2020/08/03/facebook-launches-commerce-and-connectivity-focused-accelerator-programs/
I samband med Facebooks kvartalsrapport konstaterade Mark Zuckerberg att annonsbojkotten sannolikt inte kommer att slå särskilt hårt mot företaget. Och nu ser den här artikeln ut från New York Times ut att bekräfta det.
I kvartalsrapporten för Q2 syntes inte bojkotten överhuvudtaget. Men med tanke på att bojkotten i princip bara drabbade de två sista veckorna i kvartalet så är det inte så konstigt. Hur det går vet vi först om några månader när det blir dags för Facebook att sammanfatta Q3. Ja, eller ännu senare om det håller i sig och växer - men det känns just nu inte särskilt troligt.
More Than 1,000 Companies Boycotted Facebook. Did It Work? (Published 2020)
Major advertisers on Facebook reduced their spending by millions of dollars in July, but not enough to significantly damage the platform's revenue.
För nån månad sedan slutade The North Face, Puma och Pernod Ricard att annonsera hos Facebook. Anledningen var förstås hela Stop hate for profit-kampanjen som uppmanade företag att pausa sin annonsering till dess att Facebook får ordning hatinnehållet som sprids i sina plattformar.
Nu är bojkottsmånaden över och de tre märkena börjar åter Facebook-annonsera. Så med andra ord har nu hatinnehållet helt försvunnit från Facebook, människor har slutat vara idioter och världen är en mycket bättre plats än för en månad sedan. De aktuella bolagens (och förmodligen de flesta andra av bojkottbolagen) hoppade givetvis inte på bojkottståget för att plocka varumärkespoäng.
Som motivering kommer saker som att företagen är är ”uppmuntrade av framstegen som har gjorts” för att ta sig an hat, rasism och diskriminering. Och ja, det jobbar ju Facebook med. Däremot har… sådär mycket hänt just senaste månaden.
Men de annonsörerna har förstås en annan baktanke också: det funkade mot Youtube för ett par år sedan. Med andra ord sätta press på Youtube att säkra att annonser inte dyker upp i fel omgivningar. Läs: våra annonser ska inte synas med vit makt-innehåll, typ. Helt enkelt bättre vit- och svartlistningsfunktioner. Och att Facebook likt Youtube kan skaka fram mer sandboxat ”säkert” innehåll.
Med andra ord: det absolut viktigaste är inte att hat, rasism och diskriminering försvinner från Facebooks plattformar. Det viktigaste är annonsörer kan vara säkra på att deras annonser inte syns tillsammans med innehåll som kan ställa till med varumärkesproblem.
The North Face and Puma resume Facebook advertising as boycott fails to dent ad revenues - Latest Retail Technology News From Across The Globe - Charged
The North Face, Puma and Pernod Ricard are returning to Facebook as the #StopHateForProfit boycott loses steam and fails to make a dent in revenues.
Facebook rusar på börsen idag och är upp på ny all-time high-nivå. Vi kan nog anta att anledningen stavas R-E-E-L-S.
Igår skrev jag om att Triller, kortvideoappen som rusar i nedladdningslistorna i både Indien och USA efter det att TikToks problem drog igång, tidigare i våras integrerade sin tjänst med Snapchat. Nu presenterar Snapchat sin alldeles egna lösning på TikTok-problematiken. En musikvideoskaparfunktion alltså.
Snap gör alltså som Facebook - man ser till att aktivera sina musikrättigheter till tjänster som kan få användarna att använda Snapchat mer. (I fredags kom senaste musikinitiativet från Facebook, när man började rulla ut en officiell musikvideokanal i Watch.) Skapa en video och välj bland laglig musik som bakgrundskuliss.
Draget är inte oväntat. Förstås inte att man ger sig efter TikTok-publiken (eller rättare sagt: försöker hålla kvar sina egna användare med en likartad funktion). Men också att man lägger till musik som del av användarupplevelsen. Det är, tja, sponsrade ljudlinser.
Bästa marknadsföringen av ungefär vad som helst är när kunderna självmant sprider vidare. I det här fallet blir det potentiell marknadsföring som driver till lyssnade via exempelvis Spotify, men marknadsföringen blir dessutom produkten i sig - eftersom Snap alltså betalar för låtar som spelas via funktionen.
Snapchat is adding a TikTok-style music feature
Snap is launching a music feature inside Snapchat, offering a way to embed popular songs like TikTok. It's not a full-on TikTok competitor, though.
Ännu ett intressant samarbete för Snapchat: bitmoji-outfits från Ralph Lauren. Klippdockekläder Snapchat-stylee, alltså.
Att se hur populära Ralph Lauren-kläder är hos Snapchat-användarna, men rent konceptuellt kan det vara ett rätt briljant drag. Det kan innebära att Snap håller på att öppna dammluckorna som gör det möjligt för snappare att pimpa sina virtuella jag. Och förstås ännu en annonsintäktsväg för Snap - på samma sätt som man kan sponsra linser så skulle klädföretag också kunna köpa marknadsföring via bitmoji-kläder.
Det här skulle exempelvis kunna leda till exklusiva bitmoji-kollektioner som bara går att få tag i via Snapchat - och som sedan kan användas i andra appar där bitmojis kan användas. Det skulle till och med kunna bli tal om geokollektioner - för att få tag på ett plagg eller en kollektion så måste man bege sig till en specifik fysisk plats. Eller förstås göra något annat, mer digitalt.
Sist men inte minst skulle det också kunna bli ett sätt att köpa pryttlar till sin bitmoji-avatar. Och då inte bara från klädföretag utan även saker som artistmerch. Köpa en hoodie från favoritartisten till sig själv och en till sitt bitmoji-jag. Besties!
Ok, Snapchat's new brand partnership is pretty cute: Bitmoji will wear Ralph Lauren
Snap's found a new way to bring brands to the Bitmoji app: By letting users dress their cartoon avatars in branded clothing.
Så är det bekräftat. Den egentliga anledning till Trumps TikTok-hot.
När Microsoft bekräftade att man förhandlar med Vita huset om att köpa delar av TikTok (verksamheten i USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien) så konstaterade VD:n Satya Nadella att ambitionen var att skriva under avtalet senast 15 september. Efter det kom spekulationer om att det kan ha berott på att Trump gett Microsoft och TikTok-ägaren 45 dagar på sig att ro affären i land.
Nu ikväll bekräftar alltså Trump att så var fallet. Om det inte finns ett uppköpsavtal underskrivet (med… typ vem som helst som är amerikan gissar jag) senast 15 september så kommer Trump bannlysa TikTok. Jag har dålig koll på om han verkligen KAN göra det helt på egen hand och exakt hur efterlevnaden ska kontrolleras (i Indien har internetoperatörer blockat tjänsten även för befintliga användare, har ingen aning om hur enkelt det juridiskt är att få till i USA).
Men oavsett. Det är alltså nu bekräftat. Hela TikTok-härvan handlar alltså i grund och botten om att Trump vill ha en högprofil vinst lagom till amerikanska presidentvalet. Endera väg.
Trump reportedly says TikTok has until September 15 to find a US buyer or it will be banned - and that the US Treasury should get payment as part of the sale
Microsoft is reportedly in talks to purchase TikTok, a move that Trump said on Monday he would support.
Ha. Dagens snabbaste. Skulle precis skriva om bomben som Axios droppade - att Apple har ”uttryckt intresse” att utmana Microsoft om ett TikTok-köp - när Axios nästan direkt efter rapporterade det precis motsatta. En talesperson för Apple konstaterar att Apple inte är ett dugg intresserade av att köpa TikTok (eller åtminstone de delar som ligger på förhandlingsbordet: verksamheterna i USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland). Om en officiell talesperson säger det så är det förstås helt orubbligt sant.
Så Apple är alltså helt definitivt kanske inte alls förmodligen intresserade av att köpa TikTok.
Att spekulationen kommer är egentligen inte särskilt konstigt. Jag misstänker att alla amerikanska techjättar kommer att anges ”vara intresserade” enligt ”insatta källor” innan den här historien går i mål.
Ett Apple-köp av TikTok skulle förstås vara sjukt spännande. Och ögonbrynshöjande deluxe. Däremot måste nog Apple-ryktet sägas vara rätt osannolikt. Inte bara därför att Apple nog inte ytterligare vill hamna i konkurrensmyndigheternas sikte utan också, och kanske främst, för att det skulle vara ett väldigt o-Appleigt uppköp.
Till skillnad från Google, Facebook, Amazon och Microsoft så har Apple nästan aldrig gjort några jätteuppköp. Särskilt inte högprofiluppköp. Det största undantaget är förstås Beats, men det var - jämfört med summorna som de andra tre hostat upp - egentligen ett rätt litet köp.
Men hej. Rykteskarusellen lär fortsätta, som sagt.
Zerohedge
ZeroHedge - On a long enough timeline, the survival rate for everyone drops to zero
Damned if you do. Bytedances planer att gå med på att sälja delar av TikTok till amerikaner (just nu verkar Microsoft vara det mest troliga nya hemmet) kan rädda TikTok kvar i USA och övriga länder som ingår i det avtal som diskuteras - men däremot får Bytedance och dess grundare Zhang Yiming rejält med kritik. Så pass att företaget och Yiming ses som förrädare till den ”kinesiska saken”. Att man har vikt sig och krälar för USA. Typ.
Visst. Nu är det en massiv tsunamistorm i vattenglaset Weibo - Kinas Twitter. Jag kan tänka mig att det är ungefär som en massiv tsunamistorm i vattenglaset Twitter. Kanske inte riktigt en tvärsnitt av allmänhetens uppfattning. Men en TikTok-affär med Vita husets goda minne skulle kunna växa till sig till en inverterad Huawei-historia. Med andra ord: istället för att många kineser slöt upp bakom Huawei för att visa sitt stöd när USA:s gräl med mobiltillverkaren drog igång så skulle Bytedance kunna få sig en varumärkesmässig törn på hemmaplan om TikTok-affären går i lås.
https://techcrunch.com/2020/08/03/chinese-netizens-criticize-bytedance-ceo/
TikTok-cirkusen snurrar allt snabbare. I förra veckan kom uppgifter att Bytedance avbrutit sina planer att flytta TikToks huvudkontor till London. Nu verkar det vara på igen.
Frågan är förstås bara VILKET TikTok de i så fall tänker sig London ska vara huvudkontorsplats för. Den potentiella Microsoft-affären handlar om verksamheterna i USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland.
Det här håller på att förvandlas till the mother of all dokusåpor.
Some British lawmakers resist possible TikTok HQ move to London, sources say
Parent company ByteDance admitted on Monday that TikTok's headquarters may be established outside the United States.
Inte en dag utan ett nytt avsnitt i dokusåpan TikTok. Senast ut: Microsoft kan vara intresserade av att köpa indiska TikTok.
TikTok är (förmodligen som bekant) redan förbjudet i Indien sedan ett par veckor tillbaka. Dåliga nyheter för ägaren Bytedance, med tanke på att Indien är (ja, eller var) TikToks största marknad. Microsoft sitter ju just nu i trepartsförhandling med Bytedance och Vita huset om att köpa TikTok för att förhindra att TikTok går samma öde till mötes i USA. Ja, eller det Microsoft mer specifikt förhandlar om är TikToks verksamheter i USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Men Microsoft kan alltså vara suget på mer.
Mycket mer dessutom. Hela TikTok. Alltså all verksamhet utanför Kina (vilket krasst talat är hela TikToks verksamhet).
Det har talats om en prislapp mellan 10 och 30 miljarder dollar för TikTok. Om Microsoft har tänkt lägga beslag på rubbet så är det definitivt i den högre delen av intervallet. Om det stannar där. Vi kan nog lugnt säga att det i så fall kommer bli Microsofts största företagsaffär. Och den största affären inom sociala medier överhuvudtaget.
Microsoft reportedly wants to buy up TikTok's India operations too
After aiming to buy TikTok's US, Canada, Australia , and New Zealand business, Microsoft might be looking to include the Indian and European regions in the deal as well. According to a report by the Financial Times, the Seattle-based tech c
Ännu ett drag från Bytedance att visa att man inte låter kineiska staten få tillgång till TikTok-användarnas data: nu öppnar man sitt första TikTok-datacenter i Europa.
TikTok får Europa allt mer i fokus. Tidigare i veckan kom uppgifter om att Bytedance kan överväga att flytta TikToks huvudkontor till London. Förstås eftersom USA allt mer framstår som en stängd väg.
Och just Europa (och stora delar av världen) är ett litet - eller rätt stort - TikTok-frågetecken just nu. Microsoft och Bytedance håller som bekant att för fullt förhandla med Vita huset om en försäljning av TikTok. Men det som ligger på förhandlingsbordet är TikToks verksamhet i USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland.
TikTok to open first European data center in Ireland
Popular short-video app TikTok, owned by China's ByteDance, said on Thursday it plans to open its first European data center in Ireland with an investment of about 420 million euros. Under fire from U.S. President Donald Trump over national security risks, TikTok is in talks with Microsoft about selling its U.S.
Okej. Hela TikTok-situationen blir bara mer och mer Kafka-lik. Senast ut: TikTok uppdaterar riktlinjerna för att ”bättre klargöra vad som är och inte är tillåtet på TikTok”, förbjuder deepfakes, har breddat faktacheckandesamarbetena inför amerikanska valet och har lagt till en funktion som gör det möjligt att rapportera ”felaktig information om valet”.
Och nu det knasiga: Bytedance säger att man har samarbetat med experter kring funktionerna. Inklusive Countering Foreign Influence Task Force - en del av Department of Homeland Security.
Så med andra ord samarbetar alltså amerikanska myndigheter med TikTok för att plattformen ska minska spridandet av fejkinformation som syftar till att påverka presidentvalet - förstås framförallt med utländska makter i åtanke - samtidigt som Vita huset vill stänga ner appen eftersom den är en propagandainformationsinsamlingsplattform för just en sådan utländsk makt.
På riktigt. You. Can’t. Make. This. Isht. Up.
TikTok updates policies to ban deepfakes, expand fact-checks and flag election misinfo | TechCrunch
As uncertainty swirls around TikTok's future in the U.S., the company this morning announced new Community Guidelines focused on helping to keep
En lista över Microsofts största uppköp så här långt, för att sätta den potentiella TikTok-affären lite i perspektiv. Vad Microsoft får betala vet vi inte - det har pratats om värderingar allt från 10 miljarder till 30 miljarder dollar. Det skulle kanske göra TikTok (mer specifikt verksamheterna i USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland) till Microsofts största köp genom tiderna. Vi kan nog lugnt utgå från att det åtminstone kommer hamna topp två.
Som jämförelse har Facebook som mest spenderat 22 miljarder (WhatsApp), Amazon 13,7 miljarder (Whole Foods) och Google 12,5 miljarder (Motorola Mobility). Apple å sin sida har lagt som mest 3 miljarder dollar på ett enda företagsköp (Beats). Faktum är att det är Apples enda företagsaffär över 1 miljard dollar, eller två om man räknar in köpet av det mesta av Intels mobilmodemsverksamhet för nästan precis ett år sedan (som kostade Apple just prick 1 miljard dollar).
Så har Donald Trump satt ett definitivt (?) slutdatum för kinesiska appar i USA. Åtminstone några av de absolut största. Som väntat kommer nu alla affärsförehavanden med TikTok-ägaren Bytedance att förbjudas för amerikanska företag om 45 dagar - alltså den gräns som Trump tidigare har talat om som slutpunkt för ett Microsoft-köp av TikTok. Men förbudet går alltså bredare än bara TikTok - hela Bytedance omfattas. Och dessutom Tencent.
Det senare är desto mer oväntat. Men båda de här företagen ser alltså ut att gå ett Huawei-öde till mötes om inget sker för att ändra relationen (Huawei-förbudet har ju knuffats fram ett gäng gånger).
Det här gör förstås att det blir stora frågetecken kring WeChat - en app som till skillnad mot TikTok nästan uteslutande används av kineser. I Kina eller kineser i utlandet. Inte minst för att hålla kontakten med sina vänner, men också av kinesiska turister i utlandet. Och av företag som vill att just kineser ska handla från dem även utomlands.
Och som jag skrev tidigare idag så gör det att det blir extremt osäkert vad som händer med de företag som Tencent har investerat i. Med tanke på att Tencent är världsstörst inom musikströmning och spel så blir det en del. Här hittar vi bland annat Tencents 40 % ägande av Fortnite-ägaren Epic Games, 10 % av Spotify samt Snapchat. Innebär det här att de båda måste göra sig av med Tencent som ägare för att inte portas från USA?
Trump preps bans on WeChat, TikTok, stoking tension with Beijing
U.S. President Donald Trump has unveiled sweeping bans on U.S. transactions with the Chinese owners of messaging app WeChat and video-sharing app TikTok, escalating a high-stakes confrontation with Beijing over the future of the global tech industry.
Donald Trump: TIKTOK ÄR ETT HOT MOT HELA USA:S SÄKERHET! DE SPIONERAR PÅ ALLT SOM SOM AMERIKANSKA TONÅRINGAR GÖR! VERY BAD!
CIA: ¯\_(ツ)_/¯
CIA Finds 'No Evidence' Chinese Government Has Accessed TikTok Data, Report Says
Though the intelligence agency said it's possible the Chinese government could get TikTok data, it hasn't done so yet.
Microsoft förhandlar som bekant för fullt med TikTok-ägaren Bytedance och Vita huset om att köpa delar av TikTok (kanske allt). Men även Apple har nämnts som spekulant (något som Apple förnekat). Nu kommer uppgifter om ytterligare ett bud på TikTok - från Twitter.
Som vanligt stor osäkerhet. Både i sanningshalt och om Twitter överhuvudtaget skulle kunna buda över Microsoft. Men ett av de argument som Twitter i så fall verkar luta sig mot är ändå lite logiskt: den affären skulle bli mindre svår att få igenom rent konkurrensmässigt.
Visst. LinkedIn verkar i helt annan sfär, så det finns ju ingen direkt jättekrock. Men Microsoft är ju trots allt en gigant även på konsumentsidan totalt sett.
Ett Twitterköp vore dessutom väldigt ironiskt av två anledningar. Den ena är att Twitter själva var nära att bli uppköpta för ett par år sedan. Den andra är att Twitter på sätt och vis snudd på startade hela kortvideotrenden med Vine. Som de sedan la ner. Före sin tid. Eller nåt.
Kanske dags för nya kortvideotag för Twitter nu. Även om jag skulle säga att sannolikheten att det blir ett Twitterköp av TikTok är rätt... låg.
Twitter Expressed Interest in Buying TikTok's US Operations: Report
Twitter has approached TikTok's Chinese owner ByteDance to express interest in acquiring the US operations of the video-sharing app, two people familiar with the matter told Reuters, as experts raised doubts over Twitter's ability to put together financing for a potential deal.
TikToks framtid är just nu… oviss. Men det hindrar inte Bytedance från att köra på i 180. Senaste nya funktionen: TikTok släpper en egen TV-kanal.
Ja, nästan åtminstone. Bytedance har rullat ut en app för Amazon Fire TV-enheter: More on TikTok. Det är en dedikerad och kurerad app för plattformen som plockar ut innehåll från TikToks plattform och gör att det går att se på storskärm. More on TikTok kommer också, hence the name, ha exklusivt Fire TV-innehåll i form av intervjuer med framgångsrika tiktokare.
Innehållet i TV-kanalen kommer vara enkelriktat - går att alltså bara att titta på - men däremot innehålla material som är längre än TikToks vanliga enminutsgräns. Så TikTok testar alltså inte bara större format utan också längre.
TikTok launching new app on Amazon Fire TV
TikTok is launching its More on TikTok app on Amazon Fire TV devices August 6th, part of an experiment to determine how well its mobile video format works on TV screens. It will be free to use and won't have ads at launch.
Jajamensan. Vilken app drog in mest pengar juli 2020? TikTok, förstås. Den här månaden också. Men inte bara det: De 102,5 miljoner dollar som användare spenderade under månaden var 8,6 gånger mer än för ett år sedan.
Okej. Ska vi vara riktigt krassa så är det egentligen Douyin som drog in pengarna. Den kinesiska versionen av TikTok, alltså. 89 % av intäkterna kom från Kina. Tvåan USA, Bytedances just nu näst mesta huvudvärksland, stod för 6 %.
Tittar vi på listorna så är plats ett till fyra samma för iOS och totalt. Eftersom SensorTower som vanligt bara räknar Appstore och Google Play så räknas Android-användarna i Kina i praktiken inte med alls. Eftersom Google Play inte finns i Kina så är kineserna hänvisade till tredjepartsbutiker. Med andra ord: iOS-användarna är generellt mer betalningsbenägna än Android-folket, men vi kan trots det anta att Douyin totalt sett alltså drog in betydligt mer pengar. Gäller förstås även för de andra kinesiska apparna.
Men det absolut mest intressanta: Facebook på plats tio i Android-listan. Det vi pratar om här är inte annonsering - utan pengar som användare alltså betalar direkt inuti appen. Det är rätt stort.
Top Grossing Apps Worldwide for July 2020
See the top grossing apps worldwide for July 2020 according to Sensor Tower data.
Källa: Visual Capitalist.
Ni kan nog historien vid det här laget. Men för sakens skull: vi börjar med en recap.
I takt med att relationen mellan USA och Kina närmat sig nya allt-time low-nivåer så har allt mer fokus riktats mot de delar som USA (läs: Trump-administrationen) kan slå mot för att skada Kina i allmänhet och det styrande kommunistpartiet i synnerhet: företag som är verksamma utanför Kina.
De som drabbades först och än så länge värst var förstås mobiltillverkaren Huawei. Spionanklagelser ledde till att amerikanska företag förbjöds att sälja eller ha någon form av relationer med det kinesiska företaget.
I och med det hade Google inget val än att strypa Huaweis tillgång till att förinstallera Googles appar och tjänster. Saker som Gmail, Youtube och Google Maps men också – och värst: Google-Android och Google Play. Utan möjlighet för Huawei att förinstallera Googles appar i nya mobilmodeller och utan möjligheter för Huawei-användare att ladda ner dem så blev Huaweis verksamhet utanför Kina rejält vingklippt.
Efter det började uppmärksamheten riktas mot tjänsterna. Redan under förra året började flera amerikanska myndigheter att förbjuda TikTok i anställdas mobiler. I sig kanske kanske inte alltför uppseendeväckande – man kan förstås diskutera om en app som TikTok är jätteviktig för de flestas arbete – men anledningen var inte oro för produktivitetsbortfall utan givetvis oro för att kinesiska staten använde TikTok för att tjuvlyssna på sina användare.
Och så kom en väldigt välkommen present för Trump: betan av Apples iOS 14 avslöjade att TikTok tjuvlyssnar på användarnas urklipp i princip hela tiden.
Att över 50 andra appar också blev påkomna med fingrarna i samma syltburk, inklusive Fox News och fler andra nyhetsappar, Reddit och LinkedIn, fick förstås inte alls lika mycket uppmärksamhet. Inte heller att iOS 14-betan fick Instagram-appen att visa kameraikonen även om användaren själv inte startat kameran.
Och ja, att Microsoft-ägda LinkedIn var en av apparna som avslöjades med att potentiellt spionera på sina användare varför förstås extra ironiskt – med tanke på att Microsoft nu förhandlar med Vita huset om att köpa TikTok.
Det i sig lär inte ha varit skälet, men passade in som ”bevis” på Vita husets narrativ att TikTok är ett hot mot amerikansk säkerhet. Framförallt mot amerikanska användares data.
Trumps vapenskramlande fick effekt. Först kom uppgifter om att amerikanska TikTok-investerare diskuterade med TikTok-ägaren Bytedance om att köpa den amerikanska delen av TikTok. Sedan kom den milt sagt stora bomben om att Microsoft alltså tillsammans med Bytedance förhandlar med Vita huset om köpa TikToks verksamheter i USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Och det stannar kanske inte där: Microsoft kan sikta på att köpa hela TikTok.
Trump gav de båda företagen 45 dagar på sig att sy ihop affären annars skulle det bli förbud. Och häromdagen skrev Trump under en presidentorder som om 45 dagar förbjuder amerikanska företag från att göra affärer med Bytedance och TikTok. Men betydligt mer oväntat: ytterligare en presidentorder som gör att samma sak omfattar även Tencent och Kinas största sociala plattform WeChat.
Det sistnämnda innebär en milt sagt stor upptrappning av situationen. Av två anledningar.
Visst, WeChat är i sig i princip utlandsversionen av den kinesiska ursprungstjänsten Weixin, på samma sätt som TikTok i princip är utlandsversionen av kinesiska Douyin. Men det finns trots allt en stor skillnad: medan TikTok har blivit populär ungefär precis överallt så är är WeChat fortfarande nästan helt en kinesisk app.
Det är en app för kineser utanför Kina att hålla kontakten med släkt och vänner i hemlandet eller för kinesiska turister som tar med sig sina sociala medier-vanor på semestern, precis som vi gör. Användningen bland icke-kineser utanför Kina handlar främst om att kunna göra affärer med just kineser. Som att företag med mycket kinesiska turister ser till att ha profiler och information där och kanske använder WeChat Pay för att ta betalt.
Tencent är redan världens största spelföretag och är även världsstörst inom musikströmning. Men Tencent har genom åren också skaffat sig ägarandelar inom allt fler branscher och verksamheter. Även långt utanför Kinas gränser.
Tencent äger 100 procent av Riot Games, bakom League of Legends, och 80 procent av Supercell, som gör Clash of Clans, 40 procent av Fortnite-utvecklaren Epic Games, rätt stora minoritetsposter i Snapchat, Spotify, Tesla, världens största skivbolag Universal, Uber-konkurrenten Lyft och spelutvecklarna Blizzard och Ubisoft samt är inblandade i stora amerikanska filmproduktioner som Wonder Woman och nya Top Gun. Bland mycket annat.
Tencent är alltså ett betydligt större företag än Bytedance och ett förbud slår betydligt hårdare. Det innebär alltså att en massa företag kommer att tvingas stänga ner sina verksamheter och sina tjänster i USA om 45 dagar. Ja, eller så måste Tencent sälja sina andelar på rekordtid.
Ja. Så borde det rimligtvis vara eftersom amerikanska företag förbjuds att göra affärer med Bytedance och Tencent.
Eller?
Det visar sig att det finns en rätt avgörande skillnad mellan de två förbuden. Bytedance-förbudet omfattar:
any transaction by any person, or with respect to any property, subject to the jurisdiction of the United States, with ByteDance Ltd. (a.k.a. Zìjié Tiàodòng), Beijing, China, or its subsidiaries, in which any such company has any interest.
När det handlar om Tencent så säger motsvarande text att presidentordern:
prohibits, beginning 45 days after the date of the order, to the extent permitted under applicable law, any transaction that is related to WeChat by any person, or with respect to any property, subject to the jurisdiction of the United States, with Tencent Holdings Ltd. (a.k.a. Téngxùn Kònggǔ Yǒuxiàn Gōngsī), Shenzhen, China, or any subsidiary of that entity.
Orden jag har fetat här ovan är en rätt avgörande skillnad. Det handlar alltså inte om transaktioner med Tencent som helhet, som i Bytedance-fallet, utan specifikt om transaktioner kopplade till WeChat.
Det innebär sannolikt potentiellt dåliga nyheter för amerikanska företag som använder WeChat. Alltså företag som har exempelvis miniprogram som vänder sig till kinesiska turister. Tråkiga nyheter för turistindustrin, men sannolikt inget som kommer rasera den totalt (ja, när den väl kommer igång igen).
Men i övrigt så är alltså Tencents övriga affärsverksamhet skyddad. Eller rättare sagt: icke-kinesiska företags intressen är sandboxade. Framförallt amerikanska företag, men även japanska och europeiska.
Tencent-förbudet drabbar alltså ett kinesiskt företag och kinesiska användare. Förstås även kina-amerikaner, men det tror jag är ett problem för Trump. Är snarare helt i linje med hur hans kärnväljare ser på världen.
Det blir alltså allt mer tydligt att det här – som mer eller mindre var tydligt redan från starten – väldigt lite handlar om att skydda amerikanska medborgare (inte minst tonåringar) från att få sin användardata dammsugen av kinesiska staten. Även säkerhetsargumentet, som att TikTok-algoritmen riggas till att påverka presidentvalet, börjar bli väldigt genomskinligt.
Det handlar mer än något om att Trump rätt desperat behöver en högprofilseger inför valet, utan att vända amerikanska företag mot honom. Sura tonåringar är fine, men sura kampanjdonatorer är dåligt. Kineserna är dessutom förmodligen en rätt lågprioriterad väljargrupp.
Nu kan Trump alltså visa upp en riktig seger när valkampanjen kommer vara uppskruvad på max. Oavsett om det blir försäljning eller förbud av TikTok.
Han lyckas skydda amerikanska medborgare och intressen. Kanske rentav sett till att en av världens mest populära tjänster flyttat in under amerikansk flagg. Och, om man så vill, tvingat ner Kina på åtminstone ett knä.
Idag bekräftade Amazon att man har påbörjat sin lansering av ett svenskt Amazon. Alltså en version av Amazon.com för den svenska marknaden, på svenska. Inget datum klart, men med tanke på att Amazon har en i princip färdig version av sin svenska sajt kan vi nog anta: rätt snart. Åtminstone i tid för julhandeln. Men vad kommer det innebära här hos oss? Det kommer förstås och några till ha åsikter om nu. Jag vill förstås inte vara sämre.
Och den korta versionen är… inte särskilt mycket. Definitivt inte på kort sikt, men jag tror inte heller att påverkan kommer bli himlastormande även på längre sikt. Här mina tankar om vad som kommer hända, hur Amazon kommer att påverka den svenska marknaden och varför.
Men vi börjar med vad Amazon faktiskt skriver i sitt pressmeddelande om Sverige-lanseringen:
Amazon har varit tillgängligt för svenska konsumenter och företag genom våra olika europeiska hemsidor under flera år, men nästa steg är att introducera ett komplett detaljhandelserbjudande i Sverige och det är det vi planerar att göra nu. Vi är optimistiska inför att vi, genom att fokusera på de saker vi tror att kunderna kommer att lägga störst vikt vid – låga priser, stort utbud och snabba leveranser – på sikt kommer att kunna vinna de svenska kundernas förtroende.
Här finns det givna: låga priser, stort utbud och snabba leveranser. Men också den mest intressanta formuleringen i sammanhanget: ”men nästa steg är att introducera ett komplett detaljhandelserbjudande i Sverige”. Vi återkommer till den.
Men först några tankar varför jag tror att Amazons inträde inte kommer rita om den svenska handelskartan särskilt mycket.
Amazon konstaterar i sitt pressmeddelande att vi svenskar länge har kunnat shoppa från Amazon. I princip i över 20 år. Amazons förhoppning att ”vinna de svenska kundernas förtroende” känns därför som något som redan går att bocka av.
I en uppskattning som Cuponation gjorde 2017 över vilka e-handelssajter som svenskarna använder mest blev topp fem sett till besök:
Amazon gånger två, alltså. Dessutom återfanns Amazons med 2 625 000 besök. Så Amazon besöktes totalt tre gånger oftare än tvåan Ikea. Dessutom hittar vi Alibaba på plats två, så tre av de fem största e-handelssajterna för svenskar var utländska. Dessutom med Wish på plats 8.
Visst. Nu ska vi inte stirra oss blinda på den här siffran. Den är tre år gammal, ”besök” är inte samma sak som köp och vi kan anta att såväl Aliexpress som Wish har rasat rätt rejält i listan sedan 2017. Men det är fortfarande relevant att ha med sig, med tanke på att tonen ofta blir att det här är något helt nytt i Sverige. Språket och produktutbudet blir nytt (till stora delar åtminstone), men svenskarna kommer inte springa benen av sig bara för att det blir en .se-domän. Visst kommer en sajt på svenska, med helt svenska priser och med upplevd svensk hantering locka fler, men inte så att internet kommer att välta.
Att Amazon ska ta över största delen av den svenska e-handelsmarknaden direkt är det nog ingen som tror. Tittar vi på några andra länder så ligger Amazons marknadsandel runt 30 % i Tyskland och Storbritannien medan Amazon tar strax över 20 % av e-handeln i Frankrike.
Största marknaden är förstås hemlandet USA där det talas om en marknadsandel på över 50 %. Men senaste året har siffror kommit som pekar på att det snarare handlar om runt 38 %. (Walmart ska dessutom för första gången ha gått om eBay nyligen.) Dessutom en andel som kan vara minskande.
Visst. Nu är marknadsandelsuppskattningar alltid lite vanskliga, men oavsett så är det här inte bara dåligt för Amazon. Enligt de senaste kvartalsrapporterna står Amazons direktförsäljning för allt större del av e-handel på tredjepartssäljarnas bekostnad. Det kombinerat med en dominerande marknadsandel är att be om att få en konkurrensmyndighetshammare i huvudet.
Amazon behöver fler handlare på sin plattform och Amazon behöver också en livskraftig ”lokal” e-handelsmarknad. De behöver konkurrensen. Så länge som den totala e-handelskakan – och därmed intäkterna – fortsätter upp så är Amazon och aktieägarna på gott humör.
Walmart har kunnat kapa åt sig allt mer marknadsandelar på e-handelssidan mycket tack vare sitt massiva butiksnät. Walmart har även lyckats driva e-handelstrafiken till sina fysiska butiker bättre än vad Amazon än så länge har lyckats med. Och det fysiska – det lokala – blir allt viktigare.
Framförallt är edge-närvaron relevant när det handlar om saker som mat. En stor del av Amazons offlinesatsningar handlar just om mat. Här finns lite olika bud om det är Walmart eller Amazon som är störst på e-handelsmat i USA, men de flesta siffror pekar på att de är jämnstora. Verkar vara fördel Walmart.
I Sverige finns det som bekant en rätt kompakt vägg att bryta ned här. Befintliga e-handelsspelare men förstås också – och ännu mer på sikt – de stora matkedjorna. Visst, Sverige är mer koncentrerat än exempelvis USA rent befolkningsmässigt. Amazon kan nöja sig med att konkurrera i storstäderna för att kunna klara av sina egna leveranskrav. Eller släppa maten helt.
Hade Amazon klivit in i Sverige för något årtionde sedan hade läget säkerligen varit annorlunda. Men nu? Svenska företag har gjort hemläxan och fått ordning på det mesta inom e-handeln. Från gränssnitt till logistik. Inte så konstigt: Amazon har ju varit själva sinnebilden för e-handel i ett decennium eller två.
Men det finns också helt andra sätt att handla online än bara på det traditionella e-handelssättet. För om man så vill: Amazon är den ”gamla” e-handeln. En sajt man går till för att köpa en produkt. Logiskt, rationellt och konverteringsdrivet. Alla produktsidor ser likadana ut, allt del i den vanliga konverteringstratten. Marknadsföringens syfte är till syvende och sist att driva till konverteringen. Shoppingen är slutmålet.
Men nu börjar marknadsföring, varumärkesbyggande, kunddialog och konvertering smälta ihop. Som längst har det gått i Kina där shopping är underhållning. Att köpa är del av en upplevelse, inte ett sista steg i en köpresa. Facebook, Instagram, WhatsApp, Pinterest, Snapchat, TikTok. Alla e-handelsplattformar. Svep upp för att trycka hem outfiten du just såg i kortvideo.
Sedan har vi förstås saker som Google Shopping. Och plattformar som Shopify. Båda som framförallt vänder sig till småföretagare som vill kliva ut på nätet – men med större kontroll över kundmötet. Just Shopify är dessutom integrerat med Facebook Shop, Instagram Checkout och Google Shopping. Du kan alltså få ut dina produkter på fler stora plattformar via ett API.
Men när Amazon nu diskuteras så handlar det mycket om just det ”traditionella” sättet att hantera näthandel. Startsida, sökfunktion, kategorisidor, varukorg och utcheckning. Så som handel konceptuellt har sett ut och fungerat långt före internet. Amazon vässar sin logistik och sin söksmartness (för att inte tala om annonsverksamheten som blir allts större – likt Google handlar Amazon allt mer om att betala för att överhuvudtaget synas). Men när det handlar om att utveckla näthandeln (ja, eller bara handeln) så är Amazon långt ifrån drivande (även om man försöker komma ikapp, som att fundera på att låta handlare använda Twitch för livevideoshopping).
Utom på ett väldigt framgångsrikt område: Prime.
Amazon är ett e-handelsföretag. Om man frågar de flesta. Men det är ju över ett årtionde sedan det var så. Idag är Amazon betydligt mer. AWS har länge varit den del av företaget som faktiskt drar in största vinsten (och så blev det även Q2, när Amazon gjorde sin bästa vinst någonsin – och det var dessutom första gången Amazon gjorde en större vinst än Facebook).
Amazon har dessutom en logistikdivision som numer består av såväl lastbilar som flygplan och fraktfartyg. Förstås inte så konstigt. Logistik är en nyckeldel av (e-)handel. Man satsar dessutom allt mer på att bli del av våra smarta hem och våra bilar. Till skillnad från främst Apple och Google, men även Microsoft, så saknar Amazon ett eget direktgränssnitt till sina e-handelskunder. De är beroende av de operativ som styr prylarna som behövs för att vi överhuvudtaget ska kunna handla från Amazon. (Eller för att företag ska ha nytta av AWS.) Att fylla hem och bilar med Alexa är ett sätt att komma runt den begränsningen.
Ja, och så är Amazon förstås numer också USA:s tredje största annonsplattform efter Google och Facebook. Ett område som dessutom driver på allt mer av tillväxten (lite samma som för Apple, alltså). Plus att Amazon kommer allt närmare fullständiga banktjänster och att ta upp konkurrensen med matleveransföretag som DoorDash och Foodora.
Men tittar vi på konsumentsidan så är Prime, Amazons ”lojalitetsprogram”, det viktigaste. Ett program som länge varit långt mycket mer än det som lojalitetsprogram oftast blir: rabatt på köp och lite förtur till reor. Allt mer stavas underhållning och andra former av onlinetjänster.
Prime i sig har en inbyggd tillväxtmotor: kunder skaffar Prime för att få de vanliga e-handelsfördelarna som rabatter och gratis frakt, lockas att testa Prime Video, upptäcker att det är bra och börjar betala för mer innehåll, upptäcker Amazon Music, vill ha större utbud eller bättre kvalitet, börjar betala för Amazon Music Unlimited eller HD. Men förhållandet mellan Prime och e-handeln är numer omvänd.
Vad som blir allt mer tydligt är att syftet med Prime inte är för att få kunder att handla mer. Det handlar allt mer om att e-handelns syfte är att driva in användare till Prime. Alltså skaffa stadiga prenumerationsintäkter istället för att lägga pengar på att jaga in kunder gång på gång på gång för engångsköp.
Och så var det det där med detaljhandelserbjudandet. Tillbaka till Amazons pressmeddelande:
men nästa steg är att introducera ett komplett detaljhandelserbjudande i Sverige och det är det vi planerar att göra nu
Här tror jag att det mest handlar om lite slarvig formulering. Att vad Amazon faktiskt menar är just en svensk sajt (och app?). Men låt oss leka lite med den tanken ändå.
”E”:et i e-handel börjar bli allt mindre relevant. Bortsett från att e:et på buzzordssätt ersätts av andra bokstäver (som ”m” och ”q”) så är digitalt numer så normalt att många har det som det föredragna sättet att handla. Och då blir det just bara ”handla” som är relevant. Att kanalen är ointressant.
Vi vill att det ska vara enkelt och smidigt oavsett var vi gör det. I vissa lägen är en fysisk butik smidigare. Det är därför som inte minst just Shopify allt mer håller på att ställa om till att hjälpa småföretagare inte bara att skaffa egna webbshoppar utan säljer hårdvara. Tittar vi på Alibaba i Kina så har de nu börjat erbjuda tjänster som hjälper småhandlare med saker som att sätta upp sina butiker offline, inklusive att fixa hyresavtal och att hitta bästa platsen. Till och med Klarna är inne på samma spår.
Handel som tjänst, alltså. Eller kanske rentav ett operativsystem för handel som inte är kopplat till en enda (visserligen väldigt stor) plattform.
Vi kan tänka att fysiska livsmedelsbutiker är lite (väldigt mycket) längre fram i tidplanen för Amazon. Men konceptet som Amazon har testat i Storbritannien, med popupbutiker för Amazon-säljare där rena e-handlare kan visa upp sitt sortiment på attraktiva platser utan att själv ha fysisk närvaro? Tja, varför inte? Amazon kapar åt sig allt mer övergiven butiksyta – inte minst för att skaffa sig platser för kunder att returnera e-handelsköp (och därmed spara pengar på returfrakt).
Nu tror jag som sagt var att det inte handlar om det här – men riktar vi blicken österut och till Shopify-USA – så ser vi hur e-handlare allt mer förvandlar sitt erbjudande just till handel as a service. Online och offline. Här har Amazon rätt mycket att lära.
Självklart kommer saker hända. När västvärldens största e-handlare slår upp portarna så kommer det förstås mullra under fötterna. Kan säkert sätta press på priser och marginaler. Men även här blir det en balansgång på slak lina för Amazon: börjar man dumpa priser OCH har för stor marknadsandel får man det svårt.
Det här gäller förstås inte minst Amazons egna produkter och varumärken. Som när Amazons VD Jeff Bezos i kongressförhöret förra veckan konstaterade att Amazon inte förlorar pengar när de säljer sina Echo-högtalare – så länge som de inte reas. Och, tja, det gör de väl mest jämt…
Så andra segment borde kanske vara mer oroliga. Som logistikleden. Även här börjar Amazon plocka hem allt själv för att ha total kontroll över kedjan. Inte så att Amazon kommer rulla ut ett fullständigt logistiknätverk i Sverige i morgon, men vi ser ju redan hur Amazon breddar sitt leveranserbjudande allt mer. Tittar vi på Kina så säljer åtminstone JD.com sina logistiktjänster helt frikopplade från e-handelsverksamheten – även för leveranser mellan privatpersoner.
Men frågan är om inte det största hotet mot e-handlarna är e-handlarna själva. Man har ägnat något årtionde eller mer åt att kopiera Amazon. Optimera logistikflöden. Pixelpushat utcheckningen och varukorgen. Alla springer på ungefär samma bollar samtidigt.
Men det är som sagt om man så vill den traditionella sortens e-handel. Trots att vi pratar om en slags verksamhet som bara har funnits i dryga 20 år så har den redan stelnat i formen. Att tvingas tänka om och se över affärsmodeller är precis lika jobbigt som för de flesta andra branscher. Kanske svårare eftersom man ju inte ser sig själva som särskilt gamla.
Vi ser samma sak även bland dem som följer e-handeln. De som bevakar handel tittar sällan på sociala medier. Omvänt så bevakar experter på sociala medier sällan handel. Två silos med vattentäta skott medan vi som konsumenter allt mer rinner mellan dem via de allt större sprickorna i fasaden.
Det är förmodligen det största hotet mot svenska e-handlare. Inte att det kommer in någon större som gör saker på precis samma sätt, utan att man inte klarar den mentala omställningen när e-handeln inte längre är vad den alltid har varit och fungerar på det sätt som den alltid har gjort.
I onsdags var VD:arna för Amazon, Apple, Facebook och Google för första gången (virtuellt) samlade i en och samma utfrågning i amerikanska kongressen. Dagen efter var det dags för samma fyra bolag att nästan samtidigt komma med de ekonomiska rapporterna för årets andra kvartal (här hittar du mina genomgångar av respektive rapport).
Att fyra av världens (just nu) fem största börsbolag droppar sina rapporter samtidigt är en smått historisk händelse. Det, plus att rapporterna handlar om tre av de värsta månader som världen har upplevt i modern tid, gjorde att jag jämförde rapporterna med varandra. Här är nio insikter jag kom fram till.
Under Q1, eller egentligen under mars, så stängde världen ned rätt unisont. Det slog hårt inte minst mot annonsverksamheten. Med andra ord: dåliga nyheter för världens två annonseringsjättar Google och Facebook.
Däremot blev utfallet för de två företagen rätt olika. Facebook gjorde sitt näst bästa kvartal någonsin medan Google slog till med ett mindre roligt rekord: för första gången sedan starten minskade Googles omsättning.
Allt var dock inte misär för Google. ”Other bets” (Googles experimentverkstad som Loons internetballonger) minskade som vanligt men både Cloud, Googles molntjänstverksamhet, och ”Other”, där vi hittar saker som prenumerationer och hårdvara, ökade. Plus 25,6 % för Other och 43,2 % för Cloud. Problemet var dock att annonseringen tog sig en rejäl smäll. Minus 8,1 %. Och det var mer än Cloud och Other ökade sett till pengar. Annonsverksamheten – som förstås mestadels är sökordsannonserna – minskade med hela 2,6 miljarder dollar.
För Facebook blev det istället en uppgång med 1,7 miljarder dollar. Även för Facebook ökade ”Other” (hårdvaror från Oculus och Portal) betydligt mer än annonseringen, plus 45,2 %. Förstås viktigt i sig för Facebook, men Other står fortfarande för typ ingenting alls av den totala omsättningen.
Facebook-annonseringen ökade med 10,7 %, vilket kanske inte är hysteriskt mycket. Men det är bättre än motsvarande period 2018 (10,6 %) och inte jättelångt efter 2019 (12 %). Det är en rätt rakt fallande ökningskurva för omsättningen, vilket förstås kan vara ett problem i sig, men att det här hände under kriskvartal som dessutom drogs med lite annonsbojkott precis i slutet är ett rejält styrketecken.
Nu är det fortfarande en diff mellan tappen för Google på 2,6 miljarder och Facebooks ökning med 1,7 miljarder, så en rätt stor summa lämnade alltså annonsmarknaden under Q2. Men om man vill: det företag drog in på under kvartalet var sin sökmotorannonsering, inte sin Facebookannonsering.
Det här är egentligen ingen ny insikt, men jag tänkte att det ändå är lite kul att visualisera pengarna som skyfflas runt i de fyra bolagen. Amazon omsätter som vanligt överlägset mest, men Apple står för den största vinsten sett till pengar.
Faktum är att Apples vinst var större än de sammanlagda vinsterna från Amazon och Facebook.
Visst är skyhög vinst inget självändamål – pengarna kan ju investeras i företaget igen på olika sätt – men fortfarande en rätt intressant jämförelse.
Den här överraskade mig däremot lite mer. Att Apple är en skenande vinstmaskin har jag (och typ… väldigt många andra) haft koll på länge. Men om vi sätter vinsten i relation till omsättningen så är Apple bara snäppet före Google. Och det som förvånade mig mest: Facebook leder rätt överlägset i den här kategorin. Facebook är alltså rejält mycket bättre än de andra tre på att behålla de pengar som rullar genom företaget.
Återigen: att bara titta på vinsten utan kontext är vanskligt, men även här: lite kul insikt.
4. Amazon gjorde sin bästa kvartalsvinst någonsinMed det sagt så hade Amazon sitt vinstmässigt bästa kvartal någonsin. 5,243 miljarder dollar in på bankkontot. Det är en fördubbling jämfört med motsvarande kvartal 2019. Faktum är att Amazons vinst nästan var lika stor som de två föregående kvartalen tillsammans. Och då är Q4 ett kvartal som innehåller Black Friday, Cyber Monday och jul. Om något ett tecken på hur ruskigt stark e-handeln har varit under coronakrisen.
Även Facebook dubblade faktiskt sin vinst jämfört med 2019. Men Q2 2019 hade varit högre om inte för en tvåmiljarderbot som Facebook betalde då. Så rensat för ökade Facebooks vinst Q2 2020 med mer beskedliga 13 %. Men det är oavsett en större ökning än omsättningen, så Facebook har alltså blivit snäppet ännu bättre på att behålla pengarna som kommer in i företaget.
Värre däremot för Google. Omsättningen minskade alltså med 1,7 % (totalt) eller 8,1 % (bara annonseringen). Men vinsten backade hela 29,3 %. Google tappade alltså nästan en tredjedel av sin vinst under kvartalet.
Amazons omsättning var fem gånger så stor som Facebooks. Däremot var vinsten för båda bolagen nästan exakt lika stor. 5,243 miljarder för Amazon och 5,178 miljarder för Facebook.
Nu är inte det här första gången det händer. Snarare det omvända. Faktum är att med undantag för Q1 2019 så är det andra gången åtminstone senaste decenniet som Amazons vinst är större än Facebooks. Och Q1 2019 drogs även det ned av en miljardbot för Facebook, annars hade Facebooks vinst även det kvartalet varit större än Amazons.
Googles omsättning Q2 (och överlag) är dubbelt så stor som Facebooks. De senaste åren har glappet mellan världens två annonsgiganter dessutom ökat. Google har alltså lämnat Facebook allt längre bakom sig.
Men de tre senaste kvartalen har Facebook så stadigt knaprat sig närmare Google. Visst är det som sagt var fortfarande en rejäl klasskillnad, men faktum är att vi behöver gå tillbaka till Q1 2018 för att hitta en mindre skillnad mellan de båda bolagens omsättningar.
Och då står Google något mindre på bara ett annonsben än Facebook. Båda bolagen har annonsering, hårdvara och betaltjänster – men i Facebooks fall är allt utom annonseringen i praktiken noll. Däremot storsatsar Facebook just på de här två segmenten. Från otroligt låga nivåer, men här finns potentiellt en jättehävstång tillväxtmässigt. Om Facebook bara vågar släppa annonssargen lite mer.
Att Apple är mitt uppe i en omställning från hårdvarubolag till tjänstebolag är inget nytt. Services, där saker som framförallt Appstore och Apple Music men även de nyare tjänsterna som Pay, TV+ och Arcade, har ett tag nu står för väldigt stor del av Apples tillväxt.
Det här året hamnade tillväxten för Services däremot först på tredje plats bland Apples intäktssegment (framförallt var det Macens starka tillväxt som knuffade ner Services). Apples tjänster gjorde däremot sitt bästa kvartal någonsin med intäkter på 13,2 miljarder dollar. Det gör att Services på egen hand börjar komma allt närmare Facebooks totala intäkter (18,69 miljarder). Omsättningen för Services växer dessutom snabbare än Facebooks omsättning (14,8 % jämfört med 10,7 % senaste kvartalet).
Lägger vi sedan ihop Services och Wearables, Home & Accessories (Apples mindre men mer snabbväxande hårdvarusegment som Watch och Airpods) så landar den totala omsättningen för dessa på 19,7 miljarder dollar. Alltså mer än Facebooks hela omsättning.
Frågan är förstås hur stort Services kan bli. Jag spekulerade kring det i artikeln Kommer Apples tjänster omsätta mer än iPhone om bara några år?
Sett till volym är förstås annonserna i Googles egen sök företagets överlägset största intäktskälla och står för 84 % av annonspengarna. Men sett till tillväxt är Youtube företagets stora stjärna. Det var också därför som Google för första gången bröt ut Youtube-annonsintäkterna från och med Q1-kvartalsrapporten – för att visa hur bra Youtube växer när sökannonseringen planar ut.
Totalt omsatte Youtube 3,8 miljarder dollar Q2, eller ungefär 13 % av de totala annonsintäkterna (sen tillkommer prenumerationer, men dessa särredovisar inte Google – vilket vi kan anta betyder ”inte särskilt mycket”). Hur står det sig mot intäkterna för Instagram?
Svaret är: det har vi ungefär ingen aning om. Facebook klumpar ihop all sin annonsering, oavsett plattform. Men däremot kan man leka lite med de siffror som har figurerat.
I början av året kom uppgifter om att Instagram under 2019 kan ha omsatt 20 miljarder dollar – eller 28 % av Facebooks totala intäkter (som i praktiken är samma sak som annonsintäkterna). Använder vi samma förhållande på Q2 så skulle det betyda att Instagram omsatte strax över 5 miljarder dollar. Helt utan grund gissar jag dessutom att Instagram växte snabbare än Youtubes 8 %.
En bonusinsikt: eftersom även Twitter, Snap och Pinterest senaste tiden har visat sina coronakort så gjorde jag en jämförelse med dem. Här har jag bara tittat på annonssidan, dvs. inte hela omsättningen för de företag som har andra intäkter. Ja, åtminstone de som har särredovisat sina annonsintäkter (för Snap och Pinterest vet jag inte, men misstänker att eventuella andra intäkter är i det stora hela små).
Här kan man titta på framgångar och motgångar på lite olika sätt.
Tittar vi på total omsättning så spelar Google och Facebook förstås i två helt olika ligor. Det är dessutom helt snurriga belopp vi pratar om. Twitters annonsverksamhet syns knappt i diagrammet, men motsvarar över en halv miljard dollar. Det är nästan 4,5 miljarder kronor det.
Men stora värden gör också att det blir stora belopp när det går upp eller ned. Tittar vi på hur det gick för bolagen i reda pengar jämfört med för ett kvartal sedan så är Google förstås det stora sänket. Googles annonsomsättning backade totalt med 2,6 miljarder dollar under kvartalet – vilket som synes rymmer uppgångarna för Facebook, Snap och Pinterest.
Om vi dessutom tar på oss procentglasögonen så får vi ytterligare en annan bild. Här är istället Twitter den stora förloraren. Över en femtedel av annonsintäkterna försvann. I andra änden av skalan är det istället Snap som är den stora vinnaren. 17 % bättre än 2019, mitt under en coronaannonskris, är ett rejält styrketecken för minstingen i sällskapet (åtminstone sett till användare). Nästan dubbelt så hög ökning som Facebook och fyra gånger bättre än Pinterest.
Infografiken via Visual Capitalist.