En lista sammanställd av kinesiska undersökningsföretaget iResearch över de 500 största kinesiska sajterna i februari 2019 räknat i unika användare (ett litet vanskligt tal när man tittar på webbstatistik, men vi kör med det som värde i den här artikeln). Ännu en i raden av listor över saker som har med internet att göra. I sig inte särskilt uppseendeväckande.
Jag tänkte först dela den som ett exempel på en sajttopplista som skiljer sig från dem vi brukar titta på här hemma. Visst, det är fortfarande i stort samma beteenden som här hemma. Det är sökmotorer, sociala medier, video och shoppingsajter i toppen. Ettan är ”Google” och tvåan är ”Facebook” (ja, eller någon av de sociala plattformarna som vi använder här hos oss).
Sen såg jag förändringssiffrorna. Alla sajter topp tio visade röda siffror.
Jag tänkte först att det handlade om förändringar jämfört med föregående års månad, men det handlar om förändringar månad till månad. Ett potentiellt mindre relevant värde eftersom de flesta kulturer (alla?) säkerligen har säsongshögtider dopa siffrorna. Men för skojs skull tittade jag ett år bakåt och, jodå, det minskar. Även om man går två år bakåt.
Då började det bli intressant.
4 av 5 kinesiska sajter tappade besökare februari 2019
Ingen av sajterna topp tio ökade alltså antalet besökare jämfört med förra året. Ingen topp 20 heller. Eller topp 30. Eller topp 40. Eller topp 50.
Först på plats 58 hittar vi en sajt som har fler unika månadsbesökare februari 2019 jämfört med februari 2018. Topp 100 finns det bara fyra sajter som visar upp svarta siffror. Totalt är det bara 85 sajter som visar på tillväxt, eller 17 procent av sajterna topp 500. Eller inte ens 1 av 5.
Som synes var 2019 visserligen en uppryckning jämfört med 2018. Då visade bara 1 av 10 sajter i listan på tillväxt (53 stycken). Så även om 2018 var ett fritt fall-år så var 2019 en vändning. Eller?
Det skulle man kunna tro. Men 2019 var värre.
2,3 miljarder webbplatsbesökare borta på ett år
Faktum är att om man tittar på antalet besökare så är tappet större 2018/2019 än 2017/2018. Så även om något färre sajter tappar besökare så accelererar alltså minskningen i år.
Det här beror på att även de största tappar mycket. Faktum att topp tio så tappar alla sajter utom en mer än 10 procent av besökarna. Två av sajterna ligger över 20 procent minus. Bara sökjätten Baidu har tappat 48 miljoner besökare.
Totalt pratar vi om att Kinas 500 största sajter på två år har tappat 3,8 miljarder unika besökare. 2,4 miljarder bara senaste året.
Det är en rätt… hysteriskt takt.
Och det i en tid när det totala antalet internetanvändare i Kina fortsätter att öka.
Varför saknas WeChat i topplistan?
Alla som har lite koll på digital-Kina ser förstås att det saknas ett väldigt uppenbart namn i listan över de mest besökta webbplatserna: WeChat, tillika en av världens största sociala plattformar.
Som vän av ordning redan har konstaterat handlar ovanstående information just om webbplatser, inte appar. Och WeChat är en ren apphistoria. Att QQ – också ägd av Tencent, företaget bakom WeChat, därmed toppar listan bland de sociala plattformarna beror på att den också är Kinas äldsta sociala tjänst. Född i datoreran, samtidigt som vi här hos oss rockade ICQ och AIM.
Visst finns WeChat med – men alltså i listan över Kinas mest använda appar (även om namnet här är lite… märkligt).
Appanvändandet i Kina ökar – men planar ut
Det är alltså inte oväntat apparna som kineserna allt mer vänder sig till.
En omvänd utveckling. Och mellan 2017 och 2018 en antalsmässigt ökning som är ännu mer hysterisk än utvecklingsminskningen för webbplatserna. Men som synes planar utvecklingen ut rätt ordentligt senaste året. En utveckling som är i linje med att Kina överlag håller på med en ekonomisk transformation. Från tillväxtmotor till ”vanlig” ekonomi.
Och även i Kina går användartillväxt långsammare när nästan 60 procent av människorna i landet är uppkopplade och därmed börjar landa i ett normalläge vad gäller hur mycket man använder digitala tjänster. Det finns trots allt ett dygn att förhålla sig till.
Och det apparna har gemensamt med webbplatserna är att det februari 2019 var fler som minskade än som ökade.
Dock är det som synes betydligt mer jämnt. Och de appar som ökade stod för ett betydligt antal större antal besökaren än apparna som minskade.
De unika appanvändarna är dubbelt så många som webbplatsbesökarna
Ställer man de två teknikerna bredvid varandra blir utvecklingen än mer tydlig. Faktum är att antalet unika appanvändare är dubbelt så många som de unika webbplatsbesökarna.
Värt att notera i sammanhanget är att det totala antalet unika webbplatsbesökare minskade mer än ökningen på appsidan. De unika webbplatsanvändarna blev 2,3 miljarder färre medan motsvarande ökning för apparna landade på 1 miljard. Det är alltså ett totalt tapp om 1,3 miljarder unika månadsbesökare/månadsanvändare på ett år.
Sen ska man förstås inte glömma att besökare och besök inte är samma sak. Det kan ju vara så att besöken har ökat kraftigt ändå. Alltså att man besöker eller använder webbplatser och appar oftare. Men min gissning är att de två siffrorna trots allt hänger ihop till stor del. Att webbplatsbesökarna minskar kan inte minst bero på att det är de yngre användarna som inte bryr sig om webbplatserna – och det i sig är inte en hållbar trend för framtiden.
Att vi ser en total minskning är nog också en kombination av tillväxtutplaning och att det finns ett begränsat antal timmar i ett dygn. Dessutom handlar det nog om en trend som vi ser även här: en plattformskoncentration. WeChats miniprogram ersätter exempelvis såväl webbplatser som appar.
(På tal om det finns det en väldigt märklig sak med listorna. Jag kan inte hitta Bytedance. Varken TikTok eller Toutiao – på något av språken. Om inte även de heter något väldigt konstigt här så skulle det kunna betyda att det saknas rätt mycket besökare på appsidan.)
Men vi är inte Kina – vad har det här med oss att göra?
Det är mycket riktigt en hel del som skiljer oss och Kina (och överlag Asien – och större delen av världen om man så vill). Framförallt har de till stora delar hoppat över datoråren. Kanske inte lika extremt som i Afrika, som varit mobile only väldigt länge vid det här laget, men som konsumentpryl gick Kina i stort direkt till mobilen.
Det här gör att webbplatsen aldrig har haft riktigt samma ställning där som här. En webbplats är trots allt ett gränssnitt byggt för datorer. Vi har de senaste tio åren eller så försökt klämma in den i den lilla skärmen utan att riktigt lyckats. Mobilappen är däremot från grunden byggd både för den mobila enheten och det mobila beteendet.
Men digitalt rör vi oss mycket i samma riktning som Kina. Tekniker som är norm där börjar leta sig in i våra vardagsliv (som mobilbetalningar). De ligger, om man så vill, före oss i kurvan på flera områden. Och kan därmed alltså kan ge goda indikationer på hur utvecklingen hos oss kommer att se ut.
Vilket för oss över på webbplatsen som fenomen. För ett och halvt år sedan skrev jag artikeln ”Är det dags att skrota webbplatsen?” I den spekulerade jag om att en av de största förändringar som internet då genomgick var att webbplatsen, själva fundamentet i den webb vi har levt med i 30 år, var på väg tappa sin roll. Att den bygger på ett gammalt tänk. Om man så vill: 1900-talets internet. Och att det kanske är dags för företag att på riktigt slägga fjolmillenniesargen och på riktigt kliva in i tvåtusentalet.
Det handlar om kunden, stupid
En av de viktigaste sakerna som tvåtusentalet har fört med sig är att förhållandet mellan företag och kunder i grunden har förändrats. En reell maktförskjutning. Webbplatsens 1900-talsroll gällde också ungefär allt vi har gjort på nätet. Vi tänker fortfarande som att vi planerar att festa som att det är 1999.
All marknadsföring och nära nog alla strategier, åtminstone hos stora företag, lever kvar i sinnebilden av att kunden ska komma till dem. Att det handlar om att få in kunden i konverteringssnitselbanor. Där konverteringen förstår sker på den egenägda webbplatsen. Möjligtvis i den egna appen.
Så ser självklart inte verkligheten ut. Vi förväntar oss att saker ska komma till oss. Finnas där vi är. Och där vill vi kunna göra allt.
Det som händer i Kina kommer hända även här. Inte idag. Inte i morgon. Men tittar vi på utvecklingen i öst så kommer det förmodligen hända snart. Och då kommer det gå fort.
4,039 likes, 90 comments – thenextwebApril 1, 2019 on : ”25 years of phone sales, in 15 seconds 📱📈 Read all about this lovely little chart via the link in our bio. (Made with Flour…”
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Digitalisering
Volkswagen uppges ta hjälp av Amazon för att optimera sin logistik
Ännu ett intressant samarbete. Volkswagen uppges vara på gång att ta hjälp av Amazon. Men inte för att kränga bilar utan för att ”koppla ihop VW-gruppens växter och lager”. Kort sagt hjälpa Volkswagen att få det lite grönare och mer ombonat på sitt lager. Tydligen en tjänst som Amazon nu erbjuder företag.
Det kan eventuellt också vara så att allt inte blev helt rätt när jag körde Google Translate på den tyska originalartikeln.
Handlar alltså om att Volkswagen kommer att ta hjälp av Amazon för att bättre optimera sin interna logistik. Det är åtminstone det som det spekuleras kring nu. Avtalet ska offentliggöras inom kort och då/i så fall lär det komma mer info.
Att logistik är en extremt viktig komponent i en fungerande e-handel (ja, eller handel) är förstås inget nytt. Därför inte särskilt konstigt att teche-handelsjättarna har blivit bra på det här. Men det är intressant att se i vilket tempo de håller på att tjänstifiera den här delen av verksamheten – för att kunna sälja såväl teknik som know how till andra (och därmed låta intäkterna därifrån bekosta driften och utvecklingen av just techjättarnas egen logistik).
Volkswagen och Amazon har gått med på ett strategiskt partnerskap inom vad man kallar för ”industrimolnet”.
Ikea inreder hel tunnelbanevagn som reklamkampanj
Så kan man också göra reklam för sina produkter.
Visst, i sig inte jättenytt (även om det kanske/sannolikt är första gången som Ikea möblerar en hel tunnelbanevagn med Billys kompisar). Men här finns frön till något som håller på att hända – en helt ny syn på mobila miljöer. Och Ikea har redan börjat förbereda sig.
För några månader sedan började Ikea prata om att släppa en bilkollektion. Alltså en uppsättning möbler och andra tillbehör specialframtagna för bilar. Fast inte bilar som vi är vana att se dem inredda – utan hur bilar kan inredas om vi inte längre behöver köra dem. När standardinredningen i en bil inte längre är fem framåtriktade platser.
Om vi bortser från de säkerhetsmässiga utmaningar som också behöver lösas (vi har lärt oss bygga säkra bilar med dagens upplägg hur länge som helst, men måste lite börja om från början här) så är logiken förstås felfri. I det här läget slutar en bil vara en bil och blir en ”boyta” fast på hjul. Ett vardagsrum. Ett kontor. Ett matrum.
Samma för kollektivtrafik. Fortfarande mest ett ställe att skyffla folk från A till B, men lär bli mer än så. Och då inte bara långa pendlarsträckor utan också de kortare sträckorna.
IKEA has a whole train to promote its store in Japan👍 | 15 comments on LinkedIn
Senaste DJ-trenden: livekodande
Ha. Coolt. DJ:ande för algoritmeran: livekodande.
På ett sätt ett helt vanligt DJ-gig. Någon som vänder plattor och en publik som dansar eller tittar på den som vänder plattor. Eller i det här fallet: tittar på den som skriver kod eller tittar på den kod som skapas.
Det handlar om interaktivt musikskapande mellan människa och maskin. Också klassiskt DJ-manér. Färdig som byggs om, effektremixas och ges nytt liv. Det kanske rentav skapas helt ny musik med liveinstrument. Men under livekodande blir det ännu mer live.
DJ:n, eller kodaren, är den som bestämmer vilka algoritmer som ska köras och när. Men det är algoritmen som skapar musiken och elementen som kommer ut, utifrån de uppsatta parametrarna. En liveduett där dirigenten inte vet exakt hur det kommer att bli. Algorithmically yours.
Warner skrev sitt första skivkontrakt med en algoritm bara i veckan. Livekodning leder lite till samma frågeställning som där: om en livekodar-DJ använder algoritmer byggda av någon annan – vem äger då upphovsrätten?
”Live-coding” parties are the latest phenomenon in underground electronic music culture.
Ekonomi och finans
Uber köper mellanösternkonkurrenten Careem
Så är det till sist klart efter månader av förhandlingar: Uber köper mellanösternkonkurrenten Careem för 3,1 miljarder dollar. 1,7 miljarder i konvertibler och 1,4 miljarder i kontanter (som Uber inte har, men hej – sånt är inte ett problem i startupvärlden).
Careem har funnits sedan 2012 och är i dagsläget verksamt i 120 städer i 15 länder. Likt alla liknande företag så håller Careem alltså numer på med mycket mer än att bara köra folk mellan destinationer. Numer finns saker som mat- och paketleveranser, busstjänster och transaktionslösningar i produktportföljen – och Ubers köp inkluderar samtliga dessa verksamheter.
Betalningsmässigt verkar Uber få betala en hyfsat rejält premie. Vid senaste finansieringsrundan värderades Careem till ca 2 miljarder dollar, så en miljard upp. Det ska dessutom vara nytt exitrekord för en mellanösternstartup och dessutom ett av de största köpen inom bildelningstjänster.
Lär dessutom vara ett av de största ”svenska” startupköpen. Careem har nämligen en svensk med bland grundarna.
(Fun fact: ett av företagen som har investerat i Careem är Didi Chuxing – den kinesiska Uber-konkurrenten. Så även om de förlorar andelen i företagen kommer de alltså få pengar för sin andel från Uber.)
After months and months of rumors it’s finally been confirmed that ride-hailing giant Uber is picking up its Middle East rival Careem in an acquisition
McDonalds köper AI-företaget Dynamic Yield
Ska inte säga att jag har siffror som backar upp det här, men det känns som att Israel står för en oproportionerligt stor del av alla techuppköp. Två bara senaste veckan. Först att Alibaba köpte ett AR-företag och nu plockas ett AI-företag upp av… McDonalds.
Dynamic Yield är verksamt inom ”personalisering och beslutsfattande” och prislappen landade på 300 miljoner dollar.
Vad ska McDonalds med tekniken till? Specifikt för att skapa personaliserade menyer för drive thru-försäljning. Förutom att komma med förslag på merförsäjning utifrån vad kunden redan har valt är det tänkt att DY:s teknik ska göra så att drive thru-menyerna ”ska ändras baserat på saker som väder, vilka delar av menyn som är populära och trafikläget”.
Enligt McDonalds själva ska det bli första gången som den här typen av teknik implementeras i en fysisk verksamhet. Verkar dessutom som att McDonalds har testat tekniken under hela 2018 och med tanke på uppköpet så lär de ha varit… rätt nöjda. Tekniken ska finnas runtom i USA under året och ska sedan rullas ut i resten av världen.
Sensmoralen: det börjar bli allt mindre relevant att prata om ”techbolag”. Snart sagt ALLA bolag är techbolag. Och är man inte det är det hög tid att börja fundera i de banorna. Och bara genom att just börja tänka som att man vore ett techbolag kan ge intressant injektion i hur man ser på sin verksamhet. Och vilka möjligheter som finns.
McDonalds acquires Israeli AI company Dynamic Yield – SiliconANGLE
WeWork ökar omsättningen – och förlusterna
Information om hur det går för WeWork (eller We Company som de numer heter). Och det ser ut som för väldigt många startupkollegor: omsättning ökar, men även förlusterna.
Omsättningen 2018 landade på 1,8 miljarder dollar, upp från 886 miljoner året före (alltså ganska precis en fördubbling)
Även förlusten fördubblades, till 1,9 miljarder dollar
WeWork sitter nu på 425 platser och har över 400 000 medlemmar, upp från 186 000 2017 (intäkterna från dessa medlemmar står för 88 % av de totala intäkterna)
Det som är intressant är att ”enterprise members”, som då borde vara stora företag som utnyttjar coworking-ytor, stod för 32 % av de totala medlemskapen (upp från 23 %). Förutom att dessa har längre kontakt är your average bear (vilket ger långsiktig stabilitet jämfört med fladdriga individer) så säger det också en del om den generella trenden – även på stora företag.
På fredag verkar det som att det är dags för Uber-konkurrenten Lyft att kliva in på Nasdaq-börsen. Företaget är just nu ute på raggningsturné inför debuten och det verkar gå bra. Riktigt bra.
Aktien var övertecknad redan andra dagen, vilket har gjort att Lyft har höjt introduktionsintervallet till mellan 70 och 72 dollar per aktie. Skulle ge värdering ”norr om 20 miljarder dollar” och då alltså något över tidigare bedömningen.
Det är ett viktigt besked av flera anledningar. Det är tecken på riskaptiten hos investerare, på hur heta techintroduktioner är i allmänhet och för mobilitetsdelningsföretag i synnerhet och på hur marknaden ser på Lyfts potential. Men det är också goda nyheter för Uber, som kommer följa i Lyfts fotspår inom kort. Ja, det är goda nyheter för alla techbolag som just nu står i kö att noteras i år. Högprofilnamn som Airbnb, Pinterest och Slack.
The ride-hailing giant may charge up to $10 more per share than originally planned.
Lyft värderas till 24 miljarder dollar vid börsintroduktionen
Så är det klart med Uber-konkurrenten Lyfts värdering inför börsdebuten på Nasdaq senare idag. Introduktionspriset sattes till 72 dollar, vilket var i toppen av det föreslagna intervallet 70-72 dollar (som i sin tur var en höjning från det ursprungliga intervallet 62-68 dollar).
Det innebär en värdering över 24 miljarder dollar – och den största börsnoteringen i USA sedan Snap tog steget. (Att Snap numer är långt ifrån den värderingen är en helt annan historia.)
Det här var ett väldigt viktigt besked för noteringsmarknaden i allmänhet och för technoteringarna i synnerhet. Vi kan också gissa att priset kommer att sticka iväg en bit när den officiella handeln börjar, med tanke på det stora intresset.
Even unprecedented losses aren’t cutting into investor appetite for Lyft’s Wall Street debut.
Intäkterna från Apples tjänster kan uppgå till miljarddollarverksamhet – varje månad
Ett diagram som egentligen inte har något jättestark förankring i verkligheten – men intressant som räkne- och tankeövning.
Analysföretaget Counterpoint har räknat lite på hur Apples tjänstesegment, i och med gårdagens prenumerationspush, skulle kunna bidra till företagets totala intäkter.
Antagandet är räknat utifrån Apples hardcoreanvändare, en grupp som Counterpoint uppskattar till 400 miljoner användare (av Apples 1 miljard huvuden stora kundstock). Vidare har Counterpoint antagit att 30 % av dessa 400 miljoner går lite all in på Apples grejer. (Det finns tydligen såna. Sägs det. Som bygger stora delar av sitt liv på Apple-produkter. Inte för att jag skulle veta själva.)
I det läget landar Counterpoint på att de kunderna skulle lägga runt 100 dollar i månaden på tjänster och 300 dollar på hårdvara. Vilket i sin tur skulle kunna innebära 12 miljarder i månadsintäkter per månad. Bara på prenumerationstjänster…
Visst, nu har Counterpoint som sagt var räknat på kunder som lämnar in sitt kreditkort i Apple-baren. Men de har också räknat på 120 miljoner kunder. Eller någonstans runt 10 % av Apples totala kundunderlag. Så räknat på ett lite mer normalkundspenderande utslaget på alla Apples kunder, alltså 1 miljard stycken, så är det förstås långt ifrån ett orimligt månadsintäktsscenario.
Som jämförelse stod Services 2018 för totalt 10 miljarder dollar i intäkter. För helåret, alltså.
Okej att Apple satsar mycket på tjänster just nu och okej att laddningsmattan Airpower kan ha blivit en av företagets mest högprofilerade no-show-pordukter – men beskedet som kom i fredags måste ändå sägas vara extremt oväntat: Apple lägger ner sin trådlösa laddningsstation Airpower helt.
Apple har skrotat produkter tidigare som aldrig riktigt har tagit fart, men det här måste ändå vara en av de största plumparna i Apple-protokollet så här långt.
Apple has canceled its AirPower wireless charger, citing difficulty in achieving the company’s ”high standards” for the product.
Google lanserar AMP för e-post
Rätt långt efter att det först presenterades dyker så AMP for email upp. Google snabbladdande mobilformat flyttar nu alltså in i våra mejl. Mejl har sett likadana ut sedan de föddes, nu gör vi dem interaktiva, som Google själva resonerar.
Via AMP-mejl ska det gå att interagera med mejl på helt nya sätt. Som att Pinterest-pinna, se detaljer om hotellrum, boka möten eller se och kommentera realtidsuppdaterade G Suite-dokument. Och just realtid är mycket fokus. Att innehållet i ett mejl kan ändras från det att det skickas. Men också medan det sitter i din inkorg. Och, tja, medan du tittar på det.
Handlar alltså i praktiken om att en AMP-sajt flyttar in i mejlet. Med fördelen att mottagaren inte behöver klicka sig vidare till en sajt för att utföra några grundhandgrepp. Inte klicka sig bort, alltså. Men i det här fallet är det inte isolerat bara till Gmail, utan kan även användas i andra mejlklienter. Handlar alltså om att Google vill få ut standarden, och därmed användandet, bredare.
Vad som däremot INTE nämns är möjlighet att shoppa direkt i mejlet. Men det beror nog mest på att Google behöver få lite mer ordning på säkerheten. Och framförallt få med företag på banan. För om man inte behöver lämna nyhetsbrevet för att shoppa är det förstås ett hinder mindre.
Men än viktigare: det betyder, när det är på plats, att företag kan skicka ut sin butik till kunden. Inte bara ett nyhetsbrev med lite erbjudanden, utan den faktiskt produktkatalogen. Självklart personaliserad per kund.
Först Instas checkout och nu det här. Den klassiska e-handelswebbplatsen får det allt tuffare med relevansen.
Finns några begränsningar i dagläget. Som att det bara funkar i datorversionen än så länge (mobilstöd kommer ”snart”). Vilket i sin tur betyder att det ironiskt nog inte funkar i mobilversionen av Gmail. Go figure.
Over the past decade, our web experiences have changed enormously-evolving from static flat content to interactive apps. Yet email has largely stayed the same with static messages that eventually go out of date, or are merely a springboard to accomplish a more complex task.
Google inleder satsning att betala för uppstart av lokal nyhetsbevakning
Något som är lite norm nuförtiden är att företag kan vara hårda konkurrenter, rentav osams, på ett område men samarbeta på ett annat. I dessa artikel 11/15-tider vill Google och nyhetsbolag inte vara sämre.
Google (och även Facebook) har haft olika former av initiativ för att främja journalistik. Saker som att lyfta fram lokalt innehåll i nyhetsflöden och vid sökningar. Men också ta fram best practice-modeller för hur man kan arbeta med digitala tjänster.
Finns förstås en baktanke från techjättarna. Att de vill hålla sig väl med företag som, i EU-upphovsrättsdirektivfallet men även mer och mer i USA, annars kan göra livet surt för dem (och därmed hota deras intäkter). Och att innehåll, särskilt mer och mer lokalt sådant, säljer. Och kan få användare att komma tillbaka och lägga mer tid.
Inom ramen för sitt Google News-initiativ har Google också bjussat på saker som G Suite-licenser och krediter på Google-tjänster. Men det senaste initiativet från Google är ett rätt rejält steg fram. Man gör en Facebook (okej, Google har också gjort det): man kommer att finansiera originalinnehåll.
Tillsammans med mediebolaget McClatchy kommer Google fortsätta sin satsning på att hitta ”hållbara affärsmodeller” för lokala nyhetspublikationer. De två kommer att sätta upp lokala, digitala nyhetstjänster i tre samhällen i USA som, som på så många andra ställen, har tappat all lokal nyhetsbevakning.
Google kommer att finansiera satsningen helt och fullt och erbjuda ”teknisk hjälp”. Däremot ska fullständig redaktionell frihet råda för McClatchy (med den vanliga brasklappen att det kan bli intressant när ägaren ska granskas).
Försöket ska pågå under tre år och förhoppningen är dels att publikationerna efter det ska stå på egna ben och att andra ska kunna kopiera det som gjorde dem framgångsrika, typ. Fast då utan pengar från Google.
Just det sistnämnda kommer nog fortfarande bli ett problem. Att inte få en Google-grundplåt. Och initiativet är förstås mycket för att Google vill få mer lokalt innehåll som de kan lyfta upp i sitt sökresultat, vilket kan göra att fler kommer dit för att få lokal information, vilket kan göra att fler små lokala näringsidkare satsar på My business och i förlängningen på annonsering.
Och det för oss tillbaka till det som mycket av artikel 11/15-grälet byggt på: oenighet om ersättning. Om Google fortsätter på det inslagna spåret att lägga ut allt mer (nyhets)innehåll direkt i sökresultatet, så att användare inte klickar sig vidare, så kvarstår lite av detta grundproblem.
Det som skulle vara intressant är om försöket skulle leda till nya sätt att hantera vinstdelning – men också delvis eller helt nya affärsmodeller. För både nyhetspublikationer och Google.
Google and newspaper publishing company McClatchy announced a new partnership that will aim to develop sustainable business models for local news publications. As part of the ongoing Google News Initiative, the companies will be teaming up to create the Compass Experiment, which will provide local news coverage to three mid-sized communities in the US that currently suffer from a dearth of sources of information.
Hur är det att hamna på svarta listan i Kinas sociala poängsystem?
Det kommer allt fler berättelser om individer som drabbats av Kinas sociala poängsystem. Det som ger dig pluspoäng för ”bra” beteenden och minuspoäng för ”dåliga” beteenden. Här är en till. David Kong, en man vars verksamhet gick omkull. Det gjorde att han gjorde sig skyldig till vad som verkar vara ett av de grövsta felstegen man kan göra enligt poängskalan (ja, om vi bortser från att det lär finnas rätt mycket som handlar om politiska åsikter, om vi säger så): han kunde inte betala tillbaka sitt lån. Det har gjort honom till en ”laolai”. En oönskad person.
Och det ska finnas 13 miljoner kineser som har hamnat på den svarta listan (återigen, det lär finnas svartare delar i den listan – men om vi håller oss till ”normalkinesen”).
I Kongs fall innebär det att han inte har rätt att köpa ”lyxvaror”. Dit räknas flygbiljetter och biljetter till höghastighetstågen.
Dessutom vill ingen göra affärer med honom när han väl gått och blivit laolai, eftersom det i sig är ett stigma. Alltså blir det ännu svårare att betala tillbaka lånet. Rinse and repeat.
Ännu en pikant detalj: vissa telebolag låter laolai-abonnenter få en särskild ringsignal, så att den som ringer vet vad det är för slags individ som finns i andra änden av linjen.
’Discredited individuals’ in China are barred from taking high-speed trains and flights as part of the country’s efforts to adopt a carrot-and-stick approach to building trustworthiness.
China is hoping to build a giant orbiting solar power station which can tap the sun’s rays without having to worry about inconveniences like dense cloud cover or day and night cycles. It could then beam this solar energy down to Earth wherever it is most urgently required.
Comics Sans – bra för tillgängligheten
Ha. Underbart. Artikeln är två år gammal, men jag hade ingen aning om det fram till nu. Vilket typsnitt ska användas för att göra dyslektiker glada – och därmed bidra till bra tillgänglighet? Comics Sans. FTWAF.
Instagram recently added a Comic Sans-like font to its Stories. People love to hate the font, but for people with dyslexia, it’s easier to read.
Sans Forgetica – typsnittet som ska hjälpa studenter med studierna
Mer typsnittsnyheter. Sans Forgetica. Ska vara världens första typsnitt specifikt framtaget för att hjälpa studenter med inlärningen. Och, ja, utan att kollat upp det påståendet närmare så är jag rätt övertygad om att så är fallet.
Sans Forgetica har tagits fram i samarbete mellan typografer och psykologer och typsnittets hela funktion är att göra det enklare för studenter att komma ihåg det de har läst. Hur? Genom att försvåra läsningen.
Som synes har typsnittet ojämnheter där det inte borde finnas. Det gör det lite jobbigare att läsa och det lilla extra hindret gör att hjärnan bättre kommer ihåg det den har läst. Det är alltså varianter av andra typografitester när man kapar botten av ord eller kastar om ordningen på bokstäver för att visa att hjärnan ändå klarar av att läsa. Den fyller i luckorna själv. Dessutom i linje med diskussioner som finns om att hinder och trösklar, även digitalt, kan vara något positivt i lagom omfattning.
Typsnittet är gratis att ladda och stöder glädjande nog även svenska tecken.
Har ingen aning om psykologin bakom eller hur effektivt det kan vara – men gillar själva initiativet av ren princip.
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Först ut i Apples tjänstepresentation ikväll: Apple News. Ja, eller Apple News+, som tjänsten nu heter.
News är fortfarande gratis, plus-tjänsten ger:
300+ magasin
Live-omslag: SJUKT VIKTIGT. Ett rörligt omslag
Ännu mer personaliserat innehåll (och mer innehåll överlag)
LA Times och The Wall Street Journal är de tyngsta namnen - så det saknas milt sagt… en del tidningar.
Tekniskt: annonsörer får ingen spårningsdata från appen.
Kostnad: 9,99 dollar per månad (alltså det vanliga strömningspriset). Omfattar familjeabonnemang.
Sjukt snygg, men är i grund och botten fortfarande Apple News. Börjar i USA och Kanada. Europa i höst (Storbritannien först ut). Behövs betydligt fler titlar för att det ska bli riktigt intressant (framförallt dagstidningar - det märks att Apple inte nådde hela vägen fram här i förhandlingarna).
Sammanfattning av nyheterna i Apple Pay och Apple Card
Lite oväntat: Apple Pay får ett rätt stort lyft.
Apple Pay: kommer passera 10 miljarder betalningar under 2019.
Kommer finnas i 40+ länder under 2019. Kommer gå att betala i kollektivtrafik i Portland, Chicago, New York.
Apple släpper betalkortet Apple Card (som det spekulerats om tidigare i år). Kortet ska vara designat för iPhone. Digital signup, bor i Funkar där Apple Pay accepteras (vilket också verkar vara överallt där MasterCard accepteras). I samarbete med Goldman Sachs och MasterCard.
Wallet får en Tink-funktion: se hur mycket du spenderar och på vad. Får mer info om var du spenderade pengar, inklusive karta. Det här är en rätt stor grej - bra väg mot Apple som banktjänst.
Daily cash: lojalitetsprogram, betala med Apple Pay och få 2 % i dagliga pengakickback som bonus. 3 % när du köper Apples egna grejer, 1 % om du betalar med det fysiska kortet).
Inga avgifter, inga internationella avgifter, inga förseningsavgifter.
Kortnumret sparas i särskilt säkerhetschip i Apple Pay.
VÄLDIGT mycket säkerhetprat och att Apple inte kommer att sälja infon till någon annan (gäller även Goldman Sachs). Som av en händelse.
Apple card: inget kortnummer, ingen CVV-kod, inget utgångsdatum och ingen signatur - finns i Wallet-appen. Gjort i titan - SJUKT snyggt.
Sammanfattning av Apple Arcade
Nästa tjänst ut: App Store, mer specifikt speldelen.
iOS den största spelplattformen - i världen. 1 miljard människor har laddat ner spel från Appstore.
Apple Arcade - Apples spelplattform. Världens första spelprenumerationstjänst för mobil, datorer och ”vardagsrummet”. Kommer bli en egen avdelning i vanliga App Store.
Kommer finnas exklusiva spel bara för Arcade. ”Kommer funka offline, till skillnad från spelströmningstjänster”. Handofffunktion mellan enheter. Inga annonser.
Inte finnas möjlighet att köpa grejer i spel, alltså inga freemiumspel. Över 100 nya och exklusiva spel.
Kommer i höst, till över 150 marknader. Inget pris i dagsläget.
Sammanfattning av nyheterna i Apple TV och Apple TV+
Ny Apple TV-app. Apple TV Channels.
On-demand, annonsfritt. Online eller offline. ”Best picture and sound available” - snygg Netflix-passning.
Strömningstjänster och ”vanliga” abonnemang på ett ställe. Det vanliga med rekommendationer och, ja, ni vet.
Alla kanaler nås från Apple TV-appen, så att man inte måste hoppa omkring mellan appar.
Det främst argumentet är det som Apple är bäst på: få allt att sitta ihop på ett snyggt och enkelt sätt.
Kommer i maj. Apple TV kommer för första gången till Macen i höst. Apple TV-appen kommer för också för första gången till Smart TV-apparater (Samsung, LG etc.) Kommer också till Roku och Amazon. Kommer till 100+ länder i höst.
Apple vill inte döda Netflix - Apple vill ha ombord Netflix
Det har varit... några artiklar om tisdagens prenumerationsupprampning från Apple. Här är en till, om TV+ (alltså företaget satsning på originalvideoinnehåll). Ännu en som missar målet.
Argumentet är att Apples vinster kommer kollapsa när vi slutar köpa iPhones lika ofta. Det har vi också hört rätt många gånger, och det är absolut sant att Apple alltjämt har en bra bit på vägen att tjäna lika mycket pengar på tjänster som på hårdvara. Men just nu tänker jag fokusera på feltänket kring just TV+.
TV+ benämns ofta som Netflix-dödaren - eller snarare tveksamheter om den kan lyckas med det. Men TV+ är inte slutmålet - det är förstås bara ett medel på vägen. Apple TV, alltså själva appen som samlar kanaler så att man slipper växla app, är den riktiga anledningen till att Apple släppte TV+.
Med andra ord: Apple har precis som Netflix gjorde och som exempelvis Spotify nu gör börjat skapa originalinnehåll för att få sin distributionsplattform att sticka ut. Men också för att driva trafik till den plattformen i sig - och i förlängningen till konkurrerande tjänster.
Nu är Apple bra på att tjäna pengar på det mesta, men TV+ kommer som artikeln konstaterar kosta mycket pengar under lång tid framöver. Förhållandevis låg marginal, även om företaget kapar intäktsmellanhänder. Men fördelen för Apple (och andra, som Amazon) är att de inte måste tjäna pengar specifikt på TV+.
Apple vill inte döda Netflix med Apple TV+. Apple vill använda TV+ för att locka ombord kunderna för att i förlängningen få Netflix (och alla andra) att sälja sina prenumerationer och distribuera sitt innehåll via Apple TV.
Google medger att upphovsrättsdirektivet inte blev så illa som de befarade
I min sammanfattning av och om EU:s upphovsrättsdirektiv skrev jag om att Google mjuknat i kritiken mot skrivningarna i förslagen och konstaterade att de blev bättre ju mer tiden gick. (Och eftersom båda sidorna började gnälla ju närmare slutet vi kom, desto mer är det ett tecken på att EU hittat en balans där ingen sida var riktigt nöjd - alltså ingen övervikt åt någon sida). Nu konstaterar Googles Sverige-chef Anna Wikland samma sak igen i den här intervjun.
Det som är lite synd är att artikeln lite onödigt blandar punkter från de två kontroversiella artiklarna (11/15 respektive 13/17). Det blir äpplen och päron.
Sen finns det förstås de vanliga halvfelaktigheterna (direktivet kräver inte att någon sajt, inte ens Youtube, måste ha ett uppladdningsfilter. Mindre sajter är dessutom nära nog så explicit undantagna från de hårdaste kraven man bara kan komma). Ja, och sen kommer förstås just Youtube ha sitt uppladdningsfilter (och jobba vidare med det) oavsett vad EU hade bestämt - inte minst för att skydda sig mot amerikanska stämningar och hantering av en massa individuella nedtagningskrav).
Men läs min sammanfattning. Jag upprepar inte hela den här. Jag går istället in på tre andra saker i texten:
1. Jag är övertygad om att Google inte kommer att stänga ner News oavsett. En sak att göra det i ett enskilt land, men hela EU är för viktigt för Google. De inser att de då lämnar spelplanen öppen för någon annan. (Det vore exempelvis inte orimligt att Apple skulle se sin chans att skapa en ersättare med syfte att driva till News-appen. Ja, News+, både vad gäller användare och publicister).
2. Wikland-citatet "det viktiga är detaljerna i hur lagstiftningen implementeras i varje land. Där vill vi ta en aktiv del, tillsammans med lagstiftare, publicister, kreatörer och andra, och så se till att implementeringen blir så bra som möjligt". Sett till totala lobbyinsatser så lär Google ha sopat banan med det som hela publicist- och upphovsrättsbranscherna lobbade ur sig. Google kommer med andra ord att, precis som de kommersiella direktivförespråkarna, fortsätta bearbeta lagstiftare både direkt och indirekt.
3. Ett annat citat som inte alls har med upphovsrättsdirektivet att göra - men som är en intressant och viktig fråga digitaliseringsmässigt. "Samhället måste omskola 500.000 svenskar varje år för uppnå detta". Vem är det som ska säkerställa att företag får rätt digital kompetens - samhället eller företagen? Google gör insatser för att bidra med sin kunskap för att säkerställa sin egen personalförsörjning, vilket förstås är ett jättebra initiativ. Men i ett bredare perspektiv blir det även här en fråga om ansvar. Vilket ansvar ska och kan företag förväntas ta, när det många gånger handlar om omskolning av befintlig personal?
Googles Sverigechef Anna Wikland vill ta en aktiv roll i diskussionerna om EU:s nya regler om upphovsrätten. "Det viktiga är detaljerna i hur lagstiftningen implementeras i varje land", säger hon.
Sociala medier
Facebook, Instagram och WhatsApp
Facebook testar funktion för att visa att man är tillgänglig för rekryterare
Facebook tar ännu ett steg mot att bli LinkedIn (FACEBOOK IS NOT LINKEDIN! 🤬). Nu har en inställning som gör det möjligt att ange att man är öppen för nya utmaningar setts i det vilda. Kort sagt göra ens Facebook-jobbprofil sökbar för rekryterare.
Än så länge har vare sig Facebooks eller Googles jobbtjänster tagit någon jättefart - beroende på att de än så länge inte verkar ha satsat så hårt. De rullar ut funktion efter funktion (och ofta i begränsad geografisk omfattning). Blir intressant att se vad som skulle hände om de bestämde sig för att trycka på stora knappen.
Instagram byter namn till Instagram From Facebook?
En liten stor grej. Appkodgrävaren Jane Manchun har hittat en intressant detalj i Instagram. Namnet "Instagram From Facebook". Alltså att Facebook finns med i det "formella" namnet på appen.
Det här behöver förstås egentligen inte betyda något alls. Det kan ju vara så att den har hetat så här länge internt hos Facebook. Behöver inte betyda att det är ett namn som kommer marknadsföras mot användarna.
Men det skulle vara helt i linje med det Facebook har gjort i ett par år nu: föra tjänsterna närmare varandra. Från att ha varit i princip helt separerade tjänster har Facebook så sakteliga föst ihop dem. Via länkar men också genom att funktioner allt mer ärvs mellan apparna och därmed suddar ut deras tidigare rätt unika positioner i Facebooks ekosystem.
Och senaste tidens avhopp av Instagrundarna (på grund av strypt autonomi) och Zuckerbergs vision om en tjänsteagnostisk chattplattform, där det ska gå att skicka ett meddelande från exempelvis WhatsApp där mottagaren sedan kan läsa det i Intagram Direct. Lägg till att Facebook också siktar på att suga in andra former av meddelandetekniker, som sms, i sin kommunikationsplattform.
Men det här skulle förstås också därför kunna signalera något ännu större: att de enskilda varumärkena försvinner. Inte idag eller i morgon, men på sikt. Känns förstås märkligt att döda så inarbetade varumärken, men det vore inte första gången ett initiativ att ha 1 varumärke har trumfat starka delvarumärken.
Eller om man så vill: det handlar om att vilja använda olika tjänster eller funktioner. Det kanske blir så att du skapar ett Facebook-konto och sedan får plocka ihop din egen palett av funktioner i ett anpassningsbart gränssnitt. Drag and drop-appar (ja, eller vilken teknik som kommer sen). Du kanske rentav får förslag beroende på vilken slags mobilmodell och vilken uppkoppling du har. Och var du bor.
Och, tja, om man så vill. Det kanske är så enkelt som att Zuckerberg vill visa de Instagrakramande Facebook-hatarna att, well, det är Facebook ni använder…
"Instagram will have a new branding called 'Instagram from Facebook'," reverse engineer Jane Manchun Wong tweeted.
Facebook lanserar Candidate connect inför indiska valet
Ny intressant funktion i Facebook. I Indien, åtminstone. Inför (om jag fattar rätt) valet till underhuset i Indiens parlament så lanserar Facebook "Candidate connect". Ett sätt för politiker att presentera sig och sina frågor. På 20 sekunder.
Det är alltså ett fast format där alla, oavsett finansiella muskler vad det verkar, samma möjlighet och samma format att utnyttja.
Så vad är fördelarna med formatet? Bortsett från att det genom att jämna ut spelplanen demokratiserar demokratin så kommer de olika politikernas tjugosekundare att synas överst i nyhetsflödet för alla användare, sorterade och grupperade per valdistrikt (så att man med andra ord ser sina lokalpolitiker). Lite som stories, tänker jag.
I dessa tider av nedprioritering av icke-vänner-innehåll kan det alltså vara ett rätt bra införsäljningsargument.
Intressant att som om/när motsvarande funktion kommer hit.
Facebook's new feature will let poll candidates upload 20-second videos in which they can introduce themselves and highlight the election issues.Voters either through a bookmark or through a message can watch the videos of candidates
Instagram kan få snabbspolningsfunktion
Saknat att inte kunna snabbspola i Instagram-videos? Nu verkar det som att den funktionen är på väg.
Instagram is testing out adding a seek bar to videos posted on people's feeds, finally giving you access to the most basic amount of control over video playback. The feature was discovered by app researcher Jane Manchun Wong.
LinkedIn
LinkedIn får funktioner som gör det enklare att boka möte
LinkedIn släpper nya funktioner för meddelandetjänsten, som ska göra det lättare att boka mötestid. Det går att dela kalender direkt i chattfunktionen och även dela sin plats. Det känns alltså som att det kommer lite Microsoft-know how här. Tänker att det borde komma en mötesbokarbot också. Känns väldigt given för LinkedIn.
Det som däremot var mest intressant för mig var att LinkedIn själva kallar sin meddelandefunktion för LinkedIn Messenger. Jag tror inte jag har sett det namnet på tjänsten tidigare.
LinkedIn announced a few new features in LinkedIn Messenger to make it as easy as possible for members to set up meetings.
LinkedIn får stöd för lookalike-målgrupper
Ännu några nya LinkedIn-funktioner:
Lookalike audience: som på övriga plattformar, klona tvillingmålgrupper i annonsriktande
Utvidgning av intresseriktning av annonser: blandar det som händer på LinkedIn (som intressen) med saker som "din målgrupp interagerar med i sökmotorn Bing". Så... en funktion som gör att du kan rikta annonser baserat på vad dina målgrupper gör på LinkedIn, alltså.
Målgruppsmallar: ett antal startmallar (just nu 20) som ska göra det enklare att komma igång med B2B-marknadsföringen på plattformen
LinkedIn announces Lookalike Audiences, Interest Targeting with Microsoft Bing data, and Audience Templates. Read on for details.
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Har du koll på EU:s nya upphovsrättsdirektiv? Har du stött på begreppen ”artikel 11” och ”artikel 13” och läst att de inte kommer att påverka tillvaron på internet särskilt mycket eller att de kommer att döda internet som vi känner det? Undrar du över varför EU vill införa länkskatt och obligatoriska uppladdningsfilter? Här går jag igenom de viktigaste punkterna kring vad som faktiskt står i direktivet – och vad som INTE står.
Det börjar närma sig slutgiltig omröstning i Europaparlamentet om EU:s föreslagna uppdaterade upphovsrättsdirektiv. Ett direktiv som väcker starka känslor på sina håll, både bland förespråkare och motståndare. Det är förstås väldigt glädjande att så många engagerar sig i ett EU-beslut, men tyvärr sprids det, medvetet eller omedvetet, mycket felaktig information. Eller rättare sagt, tolkningar som framförs som saker som uttryckligen står i direktivet.
Det har gjort att en fråga som hade varit (och är) principiellt intressant och viktig att diskutera lite reducerades till skrikande plakatpolitik baserad på saker som inte alls stod någonstans. Viskleken upphöjd med internet.
Här är mitt försök att sammanställa vad som direktivet faktiskt innebär utifrån skrivningarna. Fokus blir alltså på de två mest kontroversiella artiklarna 11 och 13, som handlar om länkning till nyhetsartiklar och uppladdning av upphovsrättsskyddat material.
(Och precis när jag blev klar med den här texten så kom den slutgiltiga versionen. Kan komma att göra justeringar i texten. Tack för det EU. Artikel 11 heter numer artikel 15 och artikel 13 är nu nummer 17 efter lite intern omnumrering efter att text tagits bort och lagts till i direktivet längs med vägen.)
Var gör jag om jag bara vill ha en snabb översiktsgenomgång?
Egentligen borde alla förstås läsa hela direktivtexten och bilda sig sin uppfattning utifrån det som står där. Åtminstone de två artiklar som det bråkas mest om. Men jag förstår om du inte är jättesugen på det. Det är faktiskt skittråkig läsning.
Den här texten läser du vidare på egen risk. Jag kommer citera en hel del lagtext från direktivet. Mest för att det är något som i princip aldrig förekommer i texter som fördömer direktivet som helhet eller i delar: nästan aldrig ens en länkning till själva direktivtexten som källhänvisning och för att låta läsare (eller tittare) bilda sig sin egen uppfattning. Än mindre förekommer faktiska citat från texten. (Har ska Julia Reda ha en eloge – även om hon citerar selektivt för att passa de egna intressena så citerar hon från och länkar till källmaterialet. Mer om Reda senare.)
Jag kommer även ta upp svenska BBS-lagen, som är relevant i sammanhanget.
Tyvärr kommer mina citat vara på engelska. Jag är inte jättebra på att hitta i EU-korridorerna och vet inte var den svenska översättningen finns (jag utgår från att den gör det). Men det viktiga är innehållet och engelska borde fungera för de flesta även i detta sammanhang. (Kanske uppdaterar när jag har svenska versionen.)
Anyway. Nu kör vi.
Direktivet, intressenterna och drivkrafterna
Varför vill EU döda internet som vi känner det?
De vill de inte. Förstås. De vill helst att marknadens parter skulle ha kunna komma överens utan dem, men eftersom detta bevisligen inte skett har EU pressats att agera för att styra upp situationen.
Varför vill EU införa upphovsrättsdirektivet?
Den nuvarande upphovsrättslagstiftningen inom EU har vid det här laget en hel massa år på nacken. Det nuvarande förslaget är tänkt att uppdatera och anpassa lagstiftningen till en era med stora techplattformar som aggregerar information och låter sina användare enkelt dela stora mängder information i olika format.
Direktivet handlar alltså om att EU vill säkerställa att upphovsrättslagstiftningen, alltså den internationella lagstiftning som EU förbundit sig att följa, gäller inom unionen även i en digital era. Det handlar inte om att förändra upphovsrätten i sig.
Vilka omfattas av direktivet?
Tjänster där den huvudsakliga funktionen (eller en av de huvudsakliga funktionerna) är att göra det möjligt för sina användare att ladda upp och sprida stora mängder upphovsrättsskyddat material med syfte att tjänsten sedan ska kunna tjäna pengar på detta (genom att exempelvis rikta annonser mot sina användarna).
Certain information society services, as part of their normal use, are designed to give access to the public to copyright protected content or other subject-matter uploaded by their user
/…/
The services covered by this Directive are those services, the main or one of the main purposes of which is to store and enable users to upload and share a large amount of copyright protected content with the purpose of obtaining profit therefrom, either directly or indirectly, by organising it and promoting it in order to attract a larger audience, including by categorising it and using targeted promotion within it.
Med andra ord tjänster som Youtube och Facebook.
Vilka tjänster omfattas inte alls av direktivet?
Tjänster som inte har ovanstående som huvudfunktion (eller som en av de viktigaste funktionerna) och som inte tjänar pengar på att användare laddar upp upphovsrättsskyddat material.
Plattformar för att ladda upp och dela open source-programvara
Icke-kommersiella tjänster avsedda för forskning eller utbildning
Icke-kommersiella onlineencyklopedier (som Wikipedia)
Rena pirattjänster
Providers of services such as not-for profit online encyclopedias, not-for profit educational and scientific repositories, open source software developing and sharing platforms
/…/
shall not be considered online content sharing service providers within the meaning of this Directive.
Vad bråkas det om?
Det är framförallt två artiklar (kapitel) i direktivet som gett upphov till debatt:
Artikel 11: licensavgift för återpublicering av material från nyhetspublikationer
Artikel 13: plattformar med stora mängder användare blir ansvariga för det material som användare delar via plattformens tjänster och ska säkerställa så långt som möjligt att det inte förekommer material som bryter mot upphovsrätten. Detta kan ske genom att betala för materialet å användarnas vägnar eller genom att säkerställa att materialet inte sprids.
Vilka är de stora intressenterna som bråkar och vad har de för motiv?
Motståndare
Google: Vill inte tjäna mindre pengar än idag genom att de tvingas betala mer för material än idag. När det gäller artikel 11 skulle de behöva betala för något de inte betalar för idag.
Finns även stort engagemang bland många kända internetprofiler och andra mindre intressentgrupper, där argumentet oftast är att direktivet ”kommer att döda internet som vi känner det”.
Förespråkare
Stora europeiska publicister: Stöder framförallt artikel 11. Vill inte ändra befintliga affärsmodeller.
Upphovsrättsorganisationer: Stöder framförallt artikel 13. Vill ha mer ersättning än idag och anser att de stora plattformarna (som Youtube) tjänar pengar på sina användare (via exempelvis annonsering) tack vare material som upphovsrättsinnehavare inte alls får ersättning för eller som de anser de får för låg ersättning för.
Hur lobbar de olika sidorna?
De lobbar via sina egna plattformar (som Googles massiva lobbykampanj på exempelvis Youtube), direkt mot ledamöterna och via ”the little people”.
I fallet Google är det via privatpersoner och sina användare – argumentet är att artiklarna kommer drabba livsuppehället för många människor (exempelvis youtubare) och genom att sökupplevelsen kommer bli mycket sämre än idag samt att Google hotar med att lägga ner sin nyhetstjänst i Europa om direktivet går igenom.
I fallet Reda är det många olika grupper som återpublicerar hennes tolkningar av direktivet, vad det kommer innebära och vad olika slags förändringar kommer innebära. Gäller såväl bland internetprofiler som när olika slags medier rapporterar om direktivet.
I fallet upphovsrättsinnehavarna är det främst via mer traditionella lobbykanaler, där man står på de individuella kreatörernas sida. Här finns också de stora skivbolagen, som de individuella kreatörerna kanske inte fullt ut anser ger dem skälig ersättning till att börja med.
I fallet publicisterna är det för att ”kvalitativ journalistik” ska överleva, och därmed journalister och objektiv rapportering.
Men har inte även förespråkarna svängt och börjat kritisera förslaget?
Att båda sidor ogillar direktivet är väl ett tecken på att det inte är bra?
Det handlar snarare om att EU börjar hitta en mellanväg som ingen av sidorna är riktigt nöjd med, men som båda sidor kommer kunna leva med. Om ena sidan hade varit helt nöjd skulle detta kunna tolkas som att lagen ensidigt gynnat denna sida. EU har även en tredje part att ta hänsyn till: medborgarna och deras rättigheter.
Vad tycker de olika sidorna?
Förespråkarna
Ger innehållskapare rättvis ersättning
Bra balans mellan upphovsrätt och yttrandefrihet
Bättre konkurrensvillkor för europeiska aktörer
Gör att innehållsskapare kan leva på sitt arbete
Motståndarna
Alla tjänster som omfattas av direktivet måste ha uppladdningsfilter
Inte längre tillåtet att länka till nyhetsartiklar
Hämmar innovation och yttrandefrihet
Kommer att döda internet som vi känner det
Artikel 11 – ”länkskatt” eller licensavgift?
Vad står i direktivet?
Omfattar inte privat eller icke-kommersiell användning
These rights shall not apply to private or non-commercial uses of press publications carried out by individual users.
The protection granted under the first subparagraph shall not apply to acts of hyperlinking.
Omfattar inte länkning till nyhetsartiklar som bara innehåller några få ord eller väldigt korta utdrag
The rights referred to in the first subparagraph shall not apply in respect of uses of individual words or very short extracts of a press publication.
En publicist har rätt att få ersättning för återpublicering (exempelvis av en nyhetsaggregerare) i två år från publiceringsdagen, därefter upphör detta
The rights referred to in paragraph 1 shall expire 2 years after the publication of the press publication.
Vad står inte i direktivet?
Att det blir förbjudet att länka till nyhetsartiklar
Vad är oklart i direktivet om artikel 11?
Vad ”några få ord” och ”väldigt kort” innebär
Vilka tjänster som kommer att omfattas av licenskravet (inga undantag avseende exempelvis trafik och omsättning
Artikel 13 – ”uppladdningsfilter”?
Vad är artikel 13?
Plattformar som låter användare dela information blir ansvariga för att det användarna delar inte bryter mot upphovsrätten. Plattformarna ska säkerställa att upphovsrättsinnehavare får ersättning. Plattformarna ansvarar för att material som bryter mot upphovsrätten inte sprids på plattformen.
Vad står i direktivet om artikel 13?
Plattformar som omfattas av direktivet ska skaffa sig tillstånd för att tillhandahålla det material som delas av användarna
An online content sharing service provider shall therefore obtain an authorisation from the rightholders referred to in Article 3(1) and (2) of Directive 2001/29/EC, for instance by concluding a licencing agreement, in order to communicate or make available to the public works or other subject matter.
För tjänster som är yngre än tre år och som har en årsomsättning under 10 miljoner euro räcker det att plocka bort material som bryter mot upphovsrätten när de uppmärksammas om detta
Member States shall provide that when new online content sharing service providers whose services have been available to the public in the Union for less than three years and which have an annual turnover below EUR 10 million within the meaning of the Commission Recommendation 2003/361/EC, the conditions applicable to them under the liability regime set out in paragraph 4 are limited to the compliance with the point (a) of paragraph 4 and to acting expeditiously, upon receiving a sufficiently substantiated notice, to remove the notified works and subject matters from its website or to disable access to them.
Tjänster som har fler än 5 miljoner unika besökare i månaden måste inte ha tillstånd om de kan uppvisa att de har gjort sitt bästa för att skaffa sig tillstånd enligt branschpraxis
Tjänster ska göra sitt bästa för att förhindra att material som bryter mot upphovsrätten laddas upp igen
Where the average number of monthly unique visitors of these service providers exceeds 5 million, calculated on the basis of the last calendar year, they shall also demonstrate that they have made best efforts to prevent further uploads of the notified works and other subject matter for which the rightholders have provided relevant and necessary information.
Material av typ satir och kritik är undantaget
Member States shall ensure that users in all Member States are able to rely on the following existing exceptions and limitations when uploading and making available content generated by users on online content sharing services:
(a) quotation, criticism, review; (b) use for the purpose of caricature, parody or pastiche.
Nationell lagstiftning baserad på direktivet får inte ställa generella monitoreringskrav på de tjänster som omfattas
The obligations established in Article 13 should also not lead to Member States imposing a general monitoring obligation.
De krav som ställs på tjänster som omfattas av direktivet ska vara proportionerliga i relation till tjänstens storlek, användare och hur mycket upphovsrättsmaterial som delas, samt kostnader för dessa verktyg eller rutiner
In determining whether the service has complied with its obligations under paragraph 4 and in the light of the principle of proportionality the following should, among others be taken into account:
(a) the type, the audience and the size of services and the type of works or other subject matter uploaded by the users; (b) the availability of suitable and effective means and their cost for service providers.
Tjänsterna får inte förhindra delande av material som inte bryter mot upphovsrätten
The cooperation between online content service providers and rightholders shall not result in the prevention of the availability of works or other subject matter uploaded by users which do not infringe copyright and related rights, including where such works or subject matter are covered by an exception or limitation.
Avtalsfriheten gäller fortfarande, så marknadens parter är välkomna (och uppmanas) att gemensamt komma fram till andra lösningar
In the implementation of this principle into national law, Member States shall be free to use different mechanisms and take into account the principle of contractual freedom and a fair balance of rights and interests.
Upphovsrättsinnehavare har rätt att släppa sina verk fria om de så önskar
Nothing in this Directive should be interpreted as preventing holders of exclusive rights under Union copyright law from authorising the use of their works or other subject-matter for free, including through non-exclusive free licences for the benefit of any users.
Vad står inte i direktivet om artikel 13?
Krav på att tjänster (oavsett omsättning, användare, eller mängd material material som delas) måste installera uppladdningsfilter
”Uppladdningsfilter”, ”filter” eller någon annan specificerad teknisk lösning
Vad är oklart i direktivet om artikel 13?
Vad som krävs för att kunna säga att en tjänst har gjort sitt bästa för att skaffa sig tillstånd
Men innebär inte det här att EU lämnar över till privata aktörer att bestämma vad som är lagligt?
Nej, det är lagstiftarna som avgör vad som är lagligt eller inte. De privata aktörerna får sedan i uppdrag att säkerställa efterlevnaden. Det sker redan ofta idag, exempelvis via ordningsvakter, väktare, bilprovningar och parkeringsvakter. Är det alltid självklart? Nej, det kan vara knepigt ibland och långtifrån svart eller vitt.
Men om innehåll börjar stoppas innan det publiceras blir ju som att stoppa ett brott innan det har begåtts?
Ja, och även här händer det ofta redan. Både i techjättarnas plattformar (som stoppar massiva mängder innehåll av olika anledningar – både baserade på lagstiftning och andra regler de själva har) och i verkligheten. Det kan handla om att det är uppenbart att ett brott kommer att begås, eller med väldigt hög sannolikhet, både av privata aktörer och statliga myndigheter som Polisen.
Ibland blir det fel, som att någon plockas in som misstänkt fast det senare visar sig att personen inte är den man letar efter. När det uppdagas att fel har begåtts av den utövande organisationen släpps sedan personen.
BBS-lagen – lagen om elektroniska anslagstavlor
Vad är BBS-lagen?
BBS-lagen är en lag som gör elektroniska anslagstavlor (tjänster där användare själv kan lägga ut innehåll) är ansvariga för det som användarna delar. Tjänsterna är ansvariga för att ta bort eller förhindra spridning av material som bryter mot lagen. Har varit lag i Sverige sedan 1998.
Vad står i BBS-lagen?
Lagen omfattar brott av typen uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller uppenbart brott mot upphovsrätten.
Den som tillhandahåller tjänsten ska ta bort material som bryter mot lagen eller på annat sätt förhindra vidare spridning av materialet
Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om
/…/
det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.
Den som tillhandahåller tjänsten ska ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten
Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 §, ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten.
Vad står inte i BBS-lagen?
Krav på att tjänster (oavsett omsättning, användare, eller mängd material material som delas) måste installera uppladdningsfilter
Vad är oklart i BBS-lagen?
Hur den ska tillämpas – kommer för första gången prövas i domstol under 2019
Hur tolkar Ola direktivet och vad som sannolikt kommer bli följden?
Ser du inga problem med direktivet, i allmänhet och specifikt kring artikel 11 och 13?
Absolut, det finns högvis med problem. Artikel 11 är mest puckad och mer rigida varianter av den har redan testats i Tyskland och Spanien utan större framgångar (även om det finns lite olika bud om hur illa det egentligen blev). Uppladdningsfilter har fortfarande svårt (och lär ha ett tag till) att avgöra vad som är exempelvis satir.
Men i grund och botten handlar det förstås om pengar. Och att inte vilja ändra på en affärsmodell och/eller intäktsmodell. Att vilja tjäna mer eller inte vilja tjäna mindre pengar.
Google är förstås den som jagas mest. EU ska sätta EU-företag först och den som mest berörs av både artikel 11 och artikel 13 är sökjätten. (Vill man vara raljerande så hade vi sannolikt sluppit hela direktivet om Google hade varit berett att slanta upp mer pengar, men det kan jag förstå att de inte har lust med.) Och det är förmodligen två saker som irriterat mest.
Vad publicister och medieföretag stör sig mest på
”Kontraktet” mellan Google (och i lite lägre utsträckning även Facebook) och medieföretagen har ungefär byggt på: ni får återpublicera vårt innehåll i utbyte mot att ni ger oss trafik. Men Facebook släpper iväg allt mindre trafik från plattformen och Google börjar publicera allt mer information mer eller mindre i sin helhet direkt i sökresultatet.
Vad upphovsrättsbranschen stör sig mest på
Youtube är världens största videoplattform. Sjukt mycket innehåll konsumeras här. De är däremot sämre på ersättning, tycker upphovsrättsindustrin. Tittar man specifikt på vad Youtube betalar per strömmad låt jämfört med de andra stora tjänsterna så är Googles ersättningsnivå väldigt låg. (Visst, nivån för Google Play Music – som nu blivit Youtube Music – är bättre, men… den kanske inte används… så mycket…)
Med det sagt finns det också utmaningar kring exempelvis yttrandefrihet och rätt att uttrycka sig. Det är på de stora techplattformarna som vi idag kommunicerar med varandra, kan dela kunskap, vara kreativa och, om man så vill, utöva delar av våra demokratiska rättigheter.
Det finns förstås en baksida med detta, då techjättarna själva kan sätta upp vilka regler de vill. De är privata tjänster som vi inte behöver använda om vi inte vill. Men alternativen är få. De har i grund och botten ett vinstintresse och de förändringar som de gör exempelvis kring vilka inlägg som syns har vi som användare små möjligheter att påverka. Plattformarna kan också välja att censurera material utan lagligt stöd för att det kan vara stötande och därmed hota annonsaffären (som homokyssar och nakenbilder, även konstnärliga och ”vanliga” sådana).
Du pratar (nästan) bara om Google, men Facebook då?
Facebook har haft… lite andra problem senaste året. Men de har oavsett hållit en väldigt låg profil i hela upphovsrättsdirektivfrågan. Och en anledning är att de helt enkelt just köper sig till de licenser som önskas av förespråkarna till direktivet (till nivåer som förespråkarna kan leva med, även om de kanske inte älskar dem).
Som exempel kan vi ta avtalen med skivbolagen. Nu har Facebook skaffat sig licenser med de stora skivbolagen och hade kunnat nöja sig med detta, men istället börjar de bygga tjänster som låter användarna inte bara passivt konsumera utan också aktivt använda musiken via exempelvis musikdekaler. Istället för att bara likt Spotify låta musiken vara något som rullar i bakgrunden medan man gör annat så gör Facebook en tjänst som får användarna att aktivt lägga tid i Facebooks ekosystem. Och därmed potentiella kunna tjäna mer pengar på sina användare.
Snapchat har å sin sida testat att låta medier använda publika snaps i sin rapportering, som ett annat sätt att ”betala” för det användarna gör.
Google håller däremot, likt upphovsrättsindustrin och mediebolagen, vi en förvånansvärt stockkonservativ inställning till sin verksamhet. En ”vår väg eller ingen väg”-inställning. De har redan börjat visa skärmdumpar på hur tomt sökresultatet blir om de slutar visa upp information (självklart har de då visat upp sökresultatet rätt mycket från ”gamla” Google – alltså när sökresultatet var byggt för att länka vidare folk till webbplatser. Inte nuvarande Google som allt mer håller kvar kunderna.)
De har, likt vad de gjorde i Spanien, stänga ner sin News-tjänst inom EU om direktivet går igenom. (Vilket mest känns som tomt hot, ett land är en sak, men hela EU? Google behöver den europeiska marknaden för mycket för att helt stänga ner sin nyhetstjänst och strypa sökresultatets utseende). Dessutom börjar det redan kännas som att Google håller på att förbereda just News för artikel 11:
Så även om mediebranschen har anledning att skärskåda sig själv så mår även företag som Google bra av att få status quo lite omskakat. Att få dem att tänka nytt och kreativt kring befintliga affärsmodeller.
Men borde inte även mediebolag och upphovsrättsindustrin kamma sig?
Jo, herregud vad mediebranschen borde se över sina affärsmodeller (och det händer ju, men imponerande långsamt). Inse att fler takeoverjättebanners inte är lösningen. Morgontidningarna är ju numer mest som klickfiskesajter där du lockas att klicka dig in på en sida med annonser för att upptäcka att texten där var marginellt längre än vid den länk du klickade på.
Bloomberg har börjat blocka inbäddning av material från deras sajt. Det enda som visas i det inbäddade innehållet är ”Are you a robot?” både i text och bild. Alltså en captcha-spärr för alla som inte har en licens från Bloomberg att återpublicera. Det är ett sätt att göra det på.
Men rimligtvis, när direktivet väl börjar testas i domstol, så kommer man också titta på vilka insatser som publicister gjort för att förhindra spridning av upphovsrättsskyddat material. Att exempelvis göra som Bloomberg och se till att inget material från publikationen kan återpubliceras utan tillstånd.
Med hårdare krav på att plattformar har licenser så måste upphovsrättsindustrin och mediebolagen säkerställa att det är enkelt att skaffa sig dem. De måste alltså se till att bli mindre fragmenterade. Mer av ”en väg in” även där (och därmed kanske också en mer enhetlig prissättning). Om de inte kan erbjuda detta så ska ”bästa möjliga insats” att skaffa sig rättigheter ses i ljuset av detta.
”Upphovsrätt” är inte samma sak som ”efterlevnad av upphovsrätt”
Upphovsrätten är internationell och något som EU har förbundit sig att följa. Och det är just efterlevnaden som direktivet handlar om – inte förändringar i upphovsrätten i sig.
Det finns massor att säga om nuvarande upphovsrätt. Saker att diskutera och verkligen ta sig an. Och då börjar vi komma in på ännu större frågor som kommer vi som länder och boende på planeten Jorden kommer behöva ta oss an. Det handlar om saker som att kapitalismen som system håller på att nå vägs ände, att vi måste se på ”värde” och fördelning av resurser på mer hållbara och rättvisa sätt och att tillgång till internet sannolikt kommer att klassas som en mänsklig rättighet.
Jättespännande frågor. Men en annan diskussion.
Varför lägger sig EU i sånt de inte förstår? Bättre att marknaden fixar det här, titta på Spotify och musikindustrin!
Att skivindustrin i början av 00-talet aktivt motarbetade utvecklingen kostade branschen 10 år. Imponerande korkat. Det var också detta motstånd som gjorde att hela gratiskulturen blev så etablerad jämfört med hur det hade blivit om musikbranschen hade hoppat på tåget tidigare.
Som bekant krävdes det ett techbolag för att visa skivbolagen att det gick att tjäna pengar på att sälja nedladdningsbar musik på nätet (Apple) och ett annat för att visa att det gick att tjäna pengar på strömning (Spotify). Tydliga bevis på att marknaden kan det här bäst själv.
Men hade upphovsrättsindustrin inte använt de legala medlen för försvåra för piratnedladdning så hade säkerligen vare sig iTunes eller Spotify blivit så stora. Varför betala när det är lika enkelt att få det gratis? Alltså en kombination av lagstiftning, teknisk utveckling och förändrade kundbeteenden som ledde fram till det som är så självklart idag. Och en vinstdelningsmodell som alla parter kan acceptera
Men efter tre år måste alla sajter där användare själva kan ladda upp material ha en massa uppladdningsfilter?
Nej, i direktivet står att bedömningar på vilka krav som ska ställas ska avgöras från fall till fall. Det lämnar förstås utrymme för osäkerhet. Men eftersom direktivet pratar om årsomsättningar över 10 miljoner eller över 5 miljoner unika användare per månad så finns här rätt tydliga ledtrådar om vilka nivåer som kommer att krävas för att börja omfattas av de riktigt hårda kraven. För övriga kommer det med största sannolikhet räcka att plocka bort material när upphovsrättsbrott påtalas.
BBS-lagen kan göra att vi får artikel 13 i Sverige oavsett vad EU beslutar kring upphovsrättsdirektivet
BBS-lagen har alltså funnits i Sverige i över 20 år. Den säger ganska precis det upphovsrättsdirektivet säger i artikel 13. Plattformar där användare kan dela information är ansvariga för det användarna delar. De ska plocka bort material som bryter mot (bland annat) upphovsrätten ”eller på andra sätt” säkerställa att material inte sprids. Det senare skulle kunna vara genom exempelvis uppladdningsfilter som skannar av innehåll innan det publiceras.
Däremot har BBS-lagen i princip aldrig använts i Sverige – och aldrig varit i domstol. Det blev det ändring på 1 mars 2019 när en stämning lämnades in till Eskilstuna tingsrätt. Den aktuella stämningen handlar specifikt om de delar av BBS-lagen som handlar om hatbrott, men eftersom även upphovsrätt omfattas av lagen så kommer domslutet även att gälla denna typ av brott. När vi alltså får ett domstolstolkande av lagen som säger att ”ja, en plattform har direkt ansvar för alla brott som användare gör”.
Uppladdningsfilter och stoppande av upphovsrättsskyddat material kommer användas ändå
Exempelvis Youtube har redan uppladdningsfilter som stoppar innehåll innan det ens hinner publiceras eller innan det hinner få någon spridning. Det kommer de fortsätta ha, eftersom upphovsrättsinnehavare finns över hela världen. Inte minst i USA. Och de struntar i om det är en amerikansk eller en europeisk Youtube-användare som har laddat upp klippet – de kommer gå på Youtube och kräva att innehållet tas ned oavsett.
För att slippa jiddra med varenda rättighetsinnehavare som kommer springande så kommer Google fortsätta förfina sina uppladdningsfilter så de slipper lägga tid på att ha människor som manuellt ska plocka ner material
Kommer det här vara slutet för ett ”fritt och öppet internet”?
Det här är en svårare fråga att svara på. Å ena sidan: ”nej, förstås inte” baserat på samma argumentation som under förra rubriken. Men å andra sidan: vi har redan nu inte ett fritt och öppet internet. Eller rättare sagt: internet har aldrig varit så ofritt och stängt som det är just nu – där kommunikationskanalerna kontrolleras av några få techgiganter och där själva tillgången till internet kontrolleras av kommersiella aktörer (internetoperatörerna) som kan sätta priset på tillgången. (Det finns få undantag, som kommunala bibliotek med kostnadsfritt internet.)
Men internet har aldrig gett oss så stora möjligheter som nu, tack var just det här. Hela bilden av ”ett fritt och öppet internet” andas rosenskimrande nostalgi från en svunnen tid när internet var en liten klick människor som kände varandra direkt. Jag har tidigare skrivit om det här i Den nostalgiska myten om det fria och öppna internet.
Men om vi med ett ”fritt och öppet internet” menar att det kommer bli sjukt mycket sämre än idag (och innebära enorma skillnader) så: nej. Jag tror att skillnaderna mot idag kommer bli rätt små. Både på kort och lång sikt (då är det helt andra trender som kommer peka ut vad som kommer att hända – och här finns det på riktigt otäcka saker som håller på att hända) med strypning av hela tillgången till internet i sig (där ”the nuclear option” nu snarast är att helt stänga av internet i ett land med, nästan bokstavligen talat, en knapptryckning).
Att man nu slår på styra dystopitrumman kommer tyvärr bara göra GDPR-konsulterna glada. Alltså de konsulter som nu kan byta ut ”GDPR” mot ”upphovsrättsdirektivet” och mjölka företag och organisationer på pengar med införsäljningsargument att konsekvenserna annars kommer bli värre än katastrofala för precis alla som sitter på en sajt eller annan typ av digital tjänst.
Kommer internet som vi känner det att dö?
Nej. Förstås inte. Och det här är det som kanske provocerar mig mest med hela motståndarsidans argumentation. Att det här är det undergångsscenario som lyfts fram. Men än värre är att det här argumentet också säger att ”internet”, alltså alla vi som verkar på det, bara kommer att sluta att göra saker.
En Youtube-trend just nu är att driva med TikTok-videos. Främst TikTok-videos när någon har dumpats och uttrycker sina känslor genom att mima sig igenom en låt. Dessa Youtube-videos har fastnat i Youtubes befintliga uppladdningsfilter eller plockats ned i efterhand eftersom TikTok-klippen innehåller upphovsrättsskyddad musik. Har Youtubarna slutat med sina TikTok-hånvideos? Nix. Istället för musiken som spelas ”sjunger” de sina egna ”låtar” till klippet – och skapar på så sätt en helt ny uttrycksform.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
IoT – internet of things
Test med ansiktsbetalning i kinesisk tunnelbanestation
Subway Go. Typ. Blippa ansiktet istället för tunnelbanekortet. Det som börjar finnas i butiker testas alltså nu i Kina. Visserligen bara i en tunnelbanestation i Shenzhen, men ändå.
Bygger som all ansiktsigenkänning på att ditt ansikte finns lagrat någonstans. Och i Kina, tja, finns ju i princip allas ansikten sparade vare sig man vill det eller inte.
Det i sig gör förstås att det här har lite högre trösklar här hos oss. En sak att logga in i sin telefon med ansiktet (då vi litar på att informationen faktiskt bara lagras och hanteras där) men här ska informationen så att säga lämnas över till någon annan. Än så länge finns det ju inget blockkedjesäker behållare för vår personliga information som enkelt kan ”låsas upp” för användning av olika aktörer som vi väljer.
Men i ett större perspektiv är det här en logiskt och smart utveckling. Vi identifierar oss med oss själva. Med våra kroppar. Summan av våra unika biometripunkter. Ingen risk att glömma kort, nycklar eller SL-kort. Eller en kort eller mobil – vi kan betala utan att behöva något annat än vår egen kropp.
Utmaningar? Visst. Men det börjar kännas som ”när” och inte så mycket ”om”.
You may soon be able to scan your face on a screen to get into the subway, and have your fare be automatically deducted from your linked account. In China’s tech capital, Shenzhen, a local subway operator is testing facial recognition subway access, powered by a 5G network, as spotted by the South China Morning Post.
Foursquare släpper hypertrending-funktion
Tio år efter det att Foursquare föddes har det varit lite upp som en sol och utkonkurrerad som en pannkaka. Åtminstone som konsumenttjänst. Men sedan dess har företaget ställt om till B2B-fokus istället. Alltså sälja sina tjänster till andra företag istället. Lagom till tioårsjubileet är det dags för ännu en funktion: Hypertrending.
Hypertrending är en värmekarta i realtid över var Foursquare-användararna är – på en aggregerad nivå. Data från antingen Foursquares egen app eller från appar som använder Foursquare. Olika slags färgade bubblor för olika slags verksamheter och ju större bubbla desto fler som är där.
Dessutom håller Hypertrending-funktionen också koll på vilka som är de populäraste ställena, via topplista man kan titta på, och också hur de trendar. Allstå om det kommit färre eller fler människor senaste halvtimmen.
Foursquare själva inser det känsliga i den här typen av tjänst och de skriver att funktionen därför bara är tillgänglig i Austin under perioden när SXSW-konferensen pågår (a.k.a. när technördfaktorn är hög). Även om visningen som sagt var är anonymiserad. Så egentligen handlar det bara om ett sätt för Foursquare att visa vad de KAN göra med sin teknik.
Visst finns det baksidor. Toppenverktyg för den som skulle vilja orsaka skada i en stad och vill maxa utfallet. Men spontant kommer jag på betydligt fler positiva användningsområden.
I sig är det här inget nytt. Google har koll på var alla Android-användare befinner sig mest jämt. Men den här typen realtidsnoggranhet har inte ens Google kunnat bjuda på på det här sättet.
Stay up to date with the latest from Foursquare! Learn more about Introducing hypertrending
Ikea släpper funktionsnedsättningstillbehör som kan 3D-skrivas ut
Som sagt. Igår var en tillgänglighetsdag. Här en grej till som gör mig alldeles glad. Tillbehör till Ikea-prylar som går att skriva ut via någon 3D-skrivartjänst (eller via den 3D-skrivare vi alla har hemma).
Om vi bortser från att Ikea-möbler i sig kan vara… en utmaning att montera så klarar de flesta av oss att använda dem utan problem när de väl är ihopsatta. Men alla är inte så lyckligt lottade. Har du funktionsnedsättningar kan saker som att trycka på strömbrytare och öppna garderobsdörrar.
Tillsammans med de ideella organisationerna Milbat och Access Israel har Ikea därför tagit fram serien ThisAbles. 3D-skriv ut de totalt 13 olika hjälpmedlen och använd dem tillsammans med Ikeas prylar (lär säkert också funka med andras produkter). Ikea uppmuntrar också kunder att komma med ytterligare förslag på förbättringar.
Förstås extremt bra gjort av Ikea. Visst, ännu bättre hade varit om Ikeas möbler i sig redan hade stöd för det här – men då det trots allt handlar om en minoritet som har de här behoven förstår jag beslutet. 3D-skrivare är däremot desto svårare att hitta för de flesta, sannolikt. Jag hoppas att Ikea tänker rulla ut det här i fler länder – och att de också kommer erbjuda on demand-produktion av de här hjälpmedlen. Kanske rentav kostnadsfritt.
Ikea Israel teamed up with Milbat and Access Israel to develop ThisAbles, a line of 3D-printed add-ons for Ikea furniture. There are 13 designs available, like the EasyHandle or the Mega Switch, which make Ikea furniture to be more accessible.
Hur dåliga är delningselscootrar för miljön?
En lång och tänkvärd artikeln om hur (bokstavligen talat) elscooterdelandet faktiskt är. Inte första gången det skrivs om det här, men värt att påminna sig om.
Scootrar har i många fall en livslängd på ett par månader. Vad som händer sedan beror förstås på modell och vad som händer (om det går att byta ut delar eller om hela scootern måste bytas ut). En väldigt ung bransch. Och en väldigt ung teknik (åtminstone för delningsanvändandet med konstant körande). Och att miljövänligheten också beror på vad scootern ersätter: stor miljövinst om det är en privatpersonbil, fast en miljöförsämring om scootern ersätter en promenad.
Det här kommer förstås bli en utmaning att hantera för dessa bolag. Men jag tänker också på hur det ser ut bland de privatägda cyklarna.
Cykelrummet där jag ställer min cykel hemma är jämt knökfullt – trots regelbundna rensningar. Normala dagar under sommarhalvåret är det kanske 4-5 cyklar som faktiskt används. Resten av cyklarna bara står där. Samma sak i cykelställ runtom i staden. Okej, det leder inte till nyproduktion i sig – men det är en massa material som skulle kunna återanvändas till annat. Och därmed faktiskt användas.
Sett i det ljuset kanske elscootrarna miljöpåverkan inte är riktigt så illa som det kan verka.
Framtidens färdmedel. Hållbarhet. Inga utsläpp. Elscootrarna – som har tagit över de svenska storstäderna – beskrivs ofta som ett miljövänligt alternativ till bilen. Det färre pratar om är att sparkcyklana går sönder efter bara några månader.
Borde bussar självmant kunna stanna innan de kör in i för låga tunnlar?
Helgens otäcka biogasbussolycka i Stockholm, där en buss körde in i en tunnel som var för låg för bussen, slutade i det stora hela lyckligt. Med tanke på det explosiva förloppet hade det säkerligen kunnat gå mycket värre om bussen hade varit full av passagerare (okej, då hade den inte åkt just den rutten, men ni fattar).
Robert Collin argumenterar att något så enkelt som stora blinkande lampor som hade varnat bussföraren om att bussen var för hög hade räckt. Förstås helt rätt. Men då funderar jag ett steg längre utifrån det Volvo presenterade förra veckan.
Volvo har börjat titta på teknik som ska göra det möjligt för bilar att ”se” geoavgränsningar runt exempelvis skolor och sjukhus. Om en bil kör in i en sådan zon skulle bilen själv sakta ner till de angivna hastigheten, vare sig föraren vill eller inte. Jag tänker att det här skulle kunna appliceras även här, fast baserat på just höjd.
Med andra ord: om en bil är för hög för en passage (eller av någon annan anledning håller på att åka nånstans fordonet inte ska vara, som en a-traktor på väg upp på en motorväg) så borde bilen själv kunna tvärvägra att åka dit föraren vill. Finns förstås utmaningar, såväl tekniskt (geostängsel? AI-avläsning av omgivningen tillsammans med kartinformation?) som integritetsmässigt.
Men i lägen som i det senaste bussfallet, när följderna hade kunnat bli så allvarliga för många både i och runt bussen, så känns det som något som borde finnas. Även för lägen som att någon, tja, utan tillstånd försöker köra in på en gågata.
I dag kraschade en nästan ny Boeing 737 strax efter start i Addis Abeba. De båda piloterna hade kunnat vara ensamma ombord. Men nu var planet nästan fullt. De 1
Digitalisering
Nästan hälften av alla röster i estländska valet lades online
Estland fortsätter vara ett spännande land inom digitalisering. Senast ut: i senaste parlamentsvalet som nyligen avslutats så kom 44 procent av alla röster via onlineröstning. Alltså att man röstar utan att fysiska behöva besöka en röstlokal.
Det verkar dessutom funka ungefär som deklarationen här hos oss: du har möjlighet att ändra din röst fram till fyra dagar före valdagen. Det är visserligen också bara då som det går att rösta – dvs. i förväg, inte på valdagen – men det är en möjlighet att göra det enklare för fler. Inte minst för människor som har svårt att röra sig och ändå vill rösta själv.
Som artikeln konstaterar finns det förstås utmaningar med ett sådant system (och säkerhetsluckor har hittats). Pratar vi val så behöver det i princip vara ett helt oknäckbart system (eller så nära man kan komma). Ja, eller så kanske det räcker att vara bara lika säkert som pappersröstandet vilket, som vi vet, också redan har sina säkerhets- och hanteringsproblem…
Oavsett är det en självklar och väntad utveckling. Kan tänka att vi skulle kunna få det här i något kommunalval eller så som testballong. Blir spännande att följa.
(Vi noterar också att alla estlänningar som läser artikeln säkerligen blir glada över formuleringen att det inte är ett ”major” land…)
While many parts of the world are still struggling with voting machines, Estonia appears to be embracing online voting with gusto. In the country’s recently finished parliamentary elections, nearly 44 percent of votes were cast through the i-voting system — a major milestone when just 16 percent of Estonians voted online in 2009’s EU elections.
Presidentkandidaten Alexandria Ocasio-Cortez uppmanar oss att inte oroa oss för automatisering av arbetsuppgifter
Presidentkampanjen inför valet i USA 2020 är redan i full gång. Åtminstone i praktiken. I helgen kom Elizabeth Warren med sitt utspel om att bryta upp techjättarna och igår var det dags för en annan demokratisk kandidat att komma med något som nog ändå måste sägas vara del av en valplattform: att automatisering inte är något dåligt.
Jag har tidigare skrivit om både att rapporteringen kring automatisering till att börja med med hög sannolikthet bygger på felaktiga premisser (att ”jobb”/arbetstillfällen är detsamma som ”arbetsuppgifter”) men också om att vi har en betydligt större utmaning framför oss. Att ställa om hur vi ser på arbete som något livsviktigt för vår individuella överlevnad. Eller som Alexandria Ocasio-Cortez säger det, mycket bättre:
We should not be haunted by the specter of being automated out of work /… We should be excited by that. But the reason we’re not excited by it is because we live in a society where if you don’t have a job, you are left to die. And that is, at its core, our problem.
Så väldigt sant. Det pratas så mycket om vilka omställningar som digitaliseringen kommer att kräva av oss. Som individer, samhällen och företag. Men att vi har kommit till en punkt när vi på riktigt borde – och måste – ifrågasätta fenomen och begrepp som idag är så självskrivna för våra samhällen. Saker som BNP och, tja, kapitalism. Och att det så självklara att det människor måste ha ett jobb för att kunna få pengar för att klara av sin överlevnad i en värld när vi aldrig har varit så rika och haft så stora möjligheter att arbeta oss bort från det här tänket som, på sätt och vis, kanske också är något som i historieböckerna dog med 1900-talet.
(Att AOC medverkade kring det här under just techkonferensen SXSW är givetvis ingen slump. Även det en del av den plattform och den profil som ACO har och än mer vill bygga vidare på.)
It’s impossible to discuss the seismic shift toward automation without a conversation about job loss. Opponents of these technologies criticize a
Ekonomi och finans
Afrikanska e-handlaren Jumia har ansökt om börsnotering i USA
Väldigt spännande – och en riktig digital milstolpe. Jumia, Afrikas Amazon om man så vill, har ansökt om börsnotering i USA. Företaget, som var Afrikas första techenhörning, kan därmed också bli kontinentens första techstartup som noteras vid någon av de riktig stora börserna globalt.
Jumia har rötterna i Nigeria och har backats av Rocket International, men är nu verksamt i 14 afrikanska länder. I produktportföljen finns saker som hämtmat, flygbiljettsbokande, egen betalplattform, egen logistik och Blocket-funktionalitet. Företaget hanterade 13 miljoner paket 2018.
Jumia, som rätt många enhörningar går fortfarande inte med vinst efter åtta år och 13 miljoner paket kan förstås verka rätt futtigt jämfört med de volymer som Amazon och Alibaba bollar runt med. En omsättning 2017 på 94 miljoner euro och en förlust på 120 miljoner är är förstås inte lysande. inte heller att omsättningen ”bara ” ökade 11 % 2016/2017. Afrikanska B2C-startups har också börjat känna av motlutet i världsekonomin.
Men den afrikanska kontinenten som helhet är förstås bokstavligen talat i början av sin resa. En notering i New York kan ge Jumia det kapital och den stabilitet som behövs framåt (även om en börsnotering också är ett tveeggat svärd. Bara att fråga Snap eller Twitter.)
Apple har uppköpsrivstartat 2019. Andra uppköpet på nästan lika många månader. Den här gången är det AI-startupen Laserlike.
Laserlike är grundat av en före detta Google-anställd och har/hade en app bygg för att skapa ”a personalized ’interest search engine’ that showed users news, web, video and much more”. Alltså typ… Google.
Men visst. Med tanke på att Apple har två innehållstjänster på gång (sin videotjänst och sin nyhetsprenumerationstjänst), plus att de förstås redan har Apple Music på innehållssidan, så skadar det inte med bättre söktjänster och bättre rekommendationsalgoritmer för användarna.
Men med tanke på det breda scopet för Laserlike så kan man tänka sig att Apple även kommer att vässa sig totalt gällande sök. Som i iPhonens sökfält. Eller kontextsmart sök och rekommendationshantering i Apple Maps.
Apple recently acquired the startup Laserlike, according to a new report from The Information. The company was founded by former Google engineers…
Softbank kan vara på gång att investera i Ubers enhet för självkörande fordon
Det verkar som att Softbank är redo att göra ännu en jätteinvestering. Enligt Wall Street Journal ska den japanska internet- och techinvesteringsjätten föra ”långt framskridna samtal” om att plöja ner 1 miljard dollar i Uber.
Men det är inte Uber i stort, utan specifikt i Ubers division för självkörande fordon. Dessutom ska ”en stor biltillverkare” också finnas bland investerarna i rundan.
Ubers försök med självkörande bilar har gått lite… sådär så här långt. Framförallt när en Uber bil, som var i självkörarläge, körde på och dödade en kvinna. En olycka som åtminstone delvis verkar ha berott på att Uber snålade in på den sorts teknik som ska förhindra att just det sker.
The cash infusion from Softbank would value Uber’s self driving car group at $5 billion to $10 billion, according to the Wall Street Journal.
Uber kan börsnoteras redan i april
Nya uppgifter om Ubers börsnotering: den kan bli av så tidigt som under april. Det skulle i så fall bli kort efter det att Lyft väntas ha blivit klar med sin.
Noteringarna kommer oavsett att följas väldigt noga. Både av marknaden och andra noteringssugna startups. Hur stort är intresset för den här typen av företag och hur stora är möjligheterna att ta in kapital?
Att det är två företag som i grund och botten delar samma typ av verksamhet gör att det kan bli dragkamp om investerares pengar. Och de båda företagen kommer förstås oundvikligen att bli ännu mer jämförelser mellan dem – som noterade bolag.
Uber Technologies is planning to kick off its initial public offering in April, putting it close on the heels of smaller rival Lyft Inc, people familiar with the matter said on Thursday.
NatWest testar kreditkort med fingeravtryck
Banken NatWest testar kontaktfria fingeravtryckskreditkort. Alltså kort som går att blippa och där kortinnehavaren identifierar sig med sitt fingeravtryck. Det kommer heller inte kunna gå att använda av någon annan som har fått tag i kortet.
Nu kan det här tyckas vara lite onödigt, när vi i många fall är på väg bort från ett extra plastkort för att betala. Att istället kuna betala via mobil, klocka, inoperarat chip eller något annat roligt IoT-sätt. Men en fördel kan vara att hela initiativet kan knuffa hela segmentet med kontaktfria betalningar framåt – inte minst vad gäller gränser för hur mycket som får blippas. Kort sagt att bankvärlden blir mer bekväm med att hela tekniken är säker.
Sen går vi mot en värld där våra egna kroppar allt mer blir sättet vi totalt identifierar oss. Den samlade uppsättningen av unika biometriska värden som vi går runt med. Den i sig kanske kommer vara allt vi behöver – även för att betala.
Contactless card that stores owner’s fingerprint could mean an end to typing in pin
Övrigt
The World Wide Web fyller 30 år
GRATTIS WWW! Idag 12 mars fyller the World Wide Web 30 år. Alltså det som vi idag känner som ”internet”. Fast internet fyllde 30 år redan 2013. Nu är det dags för www att fylla tre decennier.
Det var den här dagen 1989 som ingenjören Tim Berners-Lee drog upp riktlinjerna för world wide web. Alltså det gränssnitt som är basen för så mycket av vårt interagerande över internet – fortfarande. Förslaget som TBL visade sin chef ledde till att han sedan fick möjlighet att ta fram det som är så självklart idag: html-språket, http-protokollet och WorldWideWeb.app – världens första webbläsare.
Vi kommer kunna ha tillfälle att fira trettioårsjubileum ytterligare en gång – om två år. 1991 var de första externa webbservrarna uppe och snurrade. Och resten är som bekant historia. Och på sätt och vis en av mänsklighetens största uppfinningar sett till genomslag. Definitivt sett till tidsrymd.
Det som är ironiskt är alltså att det vi idag kallar internet är alltså både servernätverket och applikationerna och gränssnitten som hanterar kommunikationen. Däremot pratar vi i princip aldrig om ”world wide web” längre. ”Webben” och ”internet” är samma sak. Och www behövs knappt ens skrivas ut längre.
Som av en händelse är 2019 året då vi beräknas nå 50/50-ögonblicket. Alltså när halva världens befolkning är online. TBL är dessutom i allra högsta grad aktiv och kämpar för sitt internet (han om någon lär väl kunna komma med det påståendet). Förra året drog han upp ett ”Kontrakt för internet” tillsammans med The World Wide Web Foundation. Ett kontrakt som ska ”“help protect the open web as a public good and a basic right for everyone”. Google och Facebook ska redan vara med på tåget och ett färdigt kontrakt väntas till maj i år.
Och just den sista biten i meningen ovan, som ”basic right”, kommer förstås bli väldigt viktig de kommande åren. Mexiko har redan skrivit in i sin grundlag att internet är en mänsklig rättighet (sen är väl efterlevnaden sådär). Vi lär se mer av den varan. På riktigt. Att tillgång till internet – world wide web och en uppkopplad värld – är en rättighet som alla ska ha tillgång till.
Så igen: grattis WWW! Och Sir Tim Berners-Lee: Hatten av.
Text-tv fyller 40 år
I tisdags, 12 mars 2019, fyllde The World Wide Web 30 år. Det visar sig att text-tv samma dag fyllde 40 år. Oddsen för det.
Men framförallt: text-tv är alltså bara tio år äldre än internet som vi känner det idag.
Den 12 mars är det 40 år sedan SVT Text publicerade sin första nyhetssida. Då lite i smyg, men med åren fick SVT Text allt mer pondus och växte till Sveriges största massmedium, toppat med runt tre miljoner användare. Dagligen. Året runt.
Apple bekräftar att nästa event kommer ske 25 mars
Då var det bekräftat: Apple kommer som väntat ha ett event 25 mars, med start kl 19 svensk tid.
Vad som kommer? Som vanligt lite skrivet i stjärnorna. Men det som de flesta tror mest på är presentations av Apples egen videoströmningstjänst. Med den inbjudningsrubriken kan vi nog anta att det är väldigt troligt att så blir fallet. Lite mindre troligt, men ändå kandidat: motsvarande ”strömningstjänst” för tidningar.
Den sista är på sätt och vis den mest intressanta. Som den har presenterats är det lite som ett Spotify för (dags)tidningar. Men en där kvalitet skulle kunna vara det som premieras. Där man alltså, likt som på andra ställen, för betalt för hur mycket tid användarna tillbringar med ditt innehåll. Längre texter (ja, eller längre innehåll – oavsett format) som håller kvar dina användare kan tyda på högre kvalitet och mer intressant material. Det kan i sin tur också ge bättre ranking and so on and so forth.
(Kan förstås också komma mer – eller helt andra saker än ovanstående. Som en ny iPad (Mini) eller andra hårdvaruuppgraderingar.)
25 mars, alltså. Be there or be and Android-användare.
Försäkringsbolaget La Caja vill bokstavligen talat rädda liv med sina stortavlor
Snygg, smart och bra grej. Det argentinska bilförsäkringsbolaget La Caja har en ny stortavla ute. En av de där som står längs med sidan av vägar. Den enda texten på den: ”Det är viktigare att se den här kurvan än att se vår stortavla”.
La Caja ska ha identiferat några olycksdrabbade vägpartier och ställt upp sina skyltar där. När det blir mörkt tänds strålkastare på stortavlan. Men lamporna lyser inte upp texten på stortavlan – utan vägen. Alltså ett försök att göra vägpartiet lite säkrare nattetid.
Visst, det är alltjämt en kampanj och ett försök att sälja försäkringar i slutändan. Och visst, en stortavla lyser bara upp en väldigt liten bit av vägen. Men oavsett något att applådera.
We located some of the most dangerous roads and curves in Argentina and we set up advertising billboards that at night illuminate the road instead of the actual billboard. We filmed a case around the billboards and the stories of the people that drive past them.
Autofyll kod för tvåstegsautentisering
Det här är en sån där briljant miniförbättring som gör mig alldeles glad. Ett ställe med tvåstegsautentisering vid inloggningen där man får ett sms med en engångskod som ska anges. Men istället för att behöva öppna meddelandeappen eller titta i mobilen och skriva av koden hittar Safari direkt sms:et som hör till inloggningssidan och lägger koden som förslag. Allt jag behöver göra är att trycka på förslaget.
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
EU:s upphovsrättsdirektiv
Youtubare hittar sätt att runda upphovsrättsbegränsningar för att kunna driva med TikTokare
Ha. Härligt mycket internet i dessa tider av diskussioner kring EU:s nya upphovsrättsdirektiv. TikTok-shamande. </ord>
Ett fenomen på Youtube just nu är att roa sig åt dåliga TikTok-klipp. Ja, eller rättare sagt: pinsamma sådana. Saker som när folk har blivit dumpade och uttrycker sina känslor genom att mima sig igenom texten till en låt.
Problemet med detta är förstås uppphovsrättsliga. Musiken som mimas till är upphovsrättsskydad, vilket gör att upphovsrättsinnehavare kan kräva att de ska tas ned av Youtube – vilket också sker.
Stoppar det internet? Självklart inte. Hinder är kreativitetens moder. Eller åtminstone en väldigt stark drivkraft. Så youtubare som får sina TikTok-förnedringsvideos bortplockade hittar istället på sin egen musik. De acapella-”sjunger” (ja, eller vad man nu ska kalla det) en låt till TikTok-klippet – så att man alltså kan visa klippet utan att bli nedplockad.
Så med andra ord gör upphovsrättsbegränsningen i sig att en ny uttrycksform skapas. Att acapellasjunga till någon annans mimvideo – minus musiken.
Sen kan vi förstås också diskutera att det faktiskt är ytterligare ett upphovsrättsbrott i spel: upphovsrätten hos den som har gjort själva TikToken. Alltså att youtubarna inte har rätt att använda någon annans TikTok-klipp i en Youtube-video. Men om TikTokare skulle börja kräva att den typen av klipp ska tas ner så kan vi ge oss på att youtubare skulle börja acapellamimkopiera de TikToks man vill driva med etc. etc.
The YouTubers’ hilariously terrible song covers to avoid copyright claims makes awkward TikToks actually funny.
Börjar Google förbereda News för artikel 11?
Man skulle kunna tro att Google håller på att rigga sin nyhetsapp för en värld med artikel 11.
Sociala medier
Facebook, Instagram och WhatsApp
Facebook släpper Watch Party för livesport och släpper musikvideofunktionen i 40 nya länder
Watch Party för live-tv-sändningar: Som vanliga Watch Party (alltså möjlighet att grupptitta och gruppchatta kring en Facebook-sändning), fast för tv. Initialt för sport. Fast ”sändningen” kommer inte bestå av en livesändning av matchen, utan någon form av ”text-tv-uppdatering” av målen.
Musikvideomimfunktionen i över 40 nya länder: Mer tiktokande alltså. Gör din egen video där du gör… ja, vad du vill till musik. Inte vad som helst, men väl musik där Facebook har skaffat sig rättigheterna. Dessutom en sprojlans ny funktion: tryck dig vidare från videon till den aktuella låten på Spotify. Ett fördjupat samarbete mellan de två företagen, alltså.
Några tankar:
Om Watch Party-tillägget: Ännu ett exempel på att Facebook satsar allt mer på sport. Till stor del för att sport är ett av få fenomen på riktigt kan få oss att bänka oss vid en viss tid som vi själva inte har valt. Företaget skaffar sig dessutom allt fler sändningsrättigheter till olika sportevenemang. Vi kan nog tro att vi snart också kommer se tester med livesändning av exempelvis hela fotbollsmatcher kombinerat med Watch Party-funktionen. Handlar bara om att övertyga de företag som sitter på själva evenemangen att våga släppa linjär-tv-sargen ännu mer.
Om musikvideogrejen: Ännu ett uttryck för varför Facebook har hållit så låg profil i debatten kring EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv. Man gör helt enkelt som EU egentligen vill: sluter avtal med upphovsrättsinnehavare på villkor som båda parter är nöjda med.
Mycket förstås för att oavsett vad som EU fattar för beslut så kommer det annars komma en massa nedtagningskrav från (främst) de bolag företaget nu har slutit avtal med. Alltså de stora skivbolagen. Dessutom börjar Spotify få allt mer direktlicensierat material – och samarbetet mellan Facebook och Spotify lär betyda att Facebook också enkelt kommer få rättigheter till denna musik. Och oavsett vad som beslutas i EU kommer de här kraven annars att komma från USA och andra marknader. Google har å sin sida rätt hårdnackat kört ”vårt sätt eller inget sätt”-modellen (även om Google har mjuknat något i sina uttalanden i och med senaste direktivskrivningarna).
Dessutom konstaterar Facebook två saker i sin text. Om Spotify-integrationen: ”We’ll be adding other partners in the near future as well.” Fler samarbeten – som även där kan betyda mer material tillbaka (de flesta strömningsjättar börjar sitta på exklusivt material vid sidan av skivbolagens utbud).
Och om hela grejen med musikrättigheterna: ”This is just the beginning — we can’t wait to build more ways for people to express themselves with music on Facebook.” Facebook kommer alltså fortsätta tänka kreativt kring rättigheterna de får betala för: skapa ännu fler tjänster som kan gynna Facebooks egen affär.
Facebook ersätter relevance score med tre nya mätvärden
Facebook skrotar sin relevance score för annonseringen. Från och med 30 april kommer parametern att ersättas av tre nya:
Kvalitet: Hur en annons upplevda kvalitet står sig mot annonser som kämpar om synlighet hos samma målgrupp
Engagemangsgrad: Hur en annons förväntade engagemangsgrad står sig mot annonser som kämpar om synlighet hos samma målgrupp
Konverteringsgrad: Hur en annons förväntade konverteringsgrad står sig med annonser som har samma optimeringsmål och kämpar om synlighet hos samma målgrupp
Facebook announced that it’s making several updates to its ad metrics – one of these is the replacement of relevance score with three new relevance metrics.
Facebook lägger till spelflik i appen
Facebook tar ännu ett kliv fram på spelfronten. En ny dedikerad spelflik hittar in appens navigering.
I början av Facebooks karriär var spel en rätt stor del av plattformen. Men i och med klivet över till mobilen (och Flashs död) så försvann spelen ut i periferin – och har sedan dess inte riktigt hittat tillbaka. Förra året satte dock Facebook igång att ändra på den saken.
Ett spelnavigeringsalternativ har kommit och gått i appen, men den här gången tar man ett större grepp. Fliken kommer inte bara leda till spel att spela utan också samla spelsändningar och spelgrupper. Kort sagt en riktig spelhubb i appen.
Förhoppningen från Facebook lär vara att dra in mer intäkter på två sätt. Eller rättare sagt i två valutor: dels vanliga pengar (bland annat för att minska annonsberoendet) och dels tid (att användare hänger ännu mer i appen).
Facebook’s gaming efforts and challenge to Twitch are taking another big leap today, as the social network begins the initial rollout of a dedicated
WhatsApp kan få bildsök – via Google
Ni kanske kommer ihåg att jag några gånger har skrivit om att det verkar som att Facebook och Google börja bli väldigt chummy? Ännu en sak som pekar på det: WhatsApp kan få en bildsöksfunktion, baserad på Googles sök. Fast bara Android-versionen av WhatsApp.
Det verkar inte handla om någon avancerad Lens-funktion, utan bara att WhatsApp-användare kan ladda upp en bild till Google direkt från appen och söka med den bilden. Tanken sägs vara del av strävan att minska spridningen av fejknyheter på plattformen. Ladda upp en bild för att kolla om den är på riktigt eller fejkad.
Visst. Det här kan förstås bara vara en koppling till den sökplattform som trots allt är störst. Det naturliga valet. Och att det bara (åtminstone initialt) kommer till Android är på sätt och vis inte heller jättekonstigt. WhatsApp är fortfarande mycket en tillväxtmarknadsapp – och där dominerar Android stort.
Men det känns som att en integration av den här typen inte kommer för att någon får lite feeling. Om man zoomar ut lite skulle man kunna se tecken på att Facebook rullar tillbaka sina satsningar inom sök ungefär samtidigt som Google stänger ner flera av sina sociala tjänster. Kort sagt: bliv vid din läst gånger två. Och: samarbete istället för konkurrens. (Samtidigt har de börjat konkurrera med varandra ännu mer på andra områden, men den typen av konkurrenssamarbete är lite norm bland techjättarna nuförtiden.)
Den här känslan blir förstås inte mindre i och med att Facebook under en kvartalsrapport i höstas för första gången pekade ut Apples iMessage som företagets största konkurrent. Istället för konkurrens: allians.
WhatsApp is reportedly developing the Search image to let users search an image on the Web directly from their existing chats.
Facebook testar arkiv och delningsmöjlighet för sidors stories
Mer stories för Facebook. Test av möjlighet för sidor att spara och dela stories skapade av sidan.
”Pay with Facebook” – första steget mot egen kryptovaluta?
Facebook uppges arbeta med en kryptovaluta för WhatsApp, men nu verkar det som att det kan komma till andra plattformar i ekosystemet ännu snabbare. Italienska Facebook-användare har stött på funktionen ”Betala med Facebook”, komplett med en bitcoinig ikon.
I dagsläget verkar det bara vara möjligt att skapa ett konto och alltså inte faktiskt betala via funktionen – men bara att den har dykt upp är förstås intressant. Verkar inte heller vara en befintlig Facebook-betalningslösning, utan något nytt.
Att det blir möjligt att sätta upp en ren Facebook-mobilplånbok känns vid det här laget mest som ett ”när” snarare än ”om”. När Facebook redovisar sina intäkter så kommer i princip allt från annonsering. Men det finns alltid en liten bäck som kommer från ”betalningar och annat”. Facebook ser säkerligen gärna att den blir större.
Förutom att en riktig betalplattform skulle sluta hela e-handelsloopen för Facebook så skulle transaktionsavgifter i sig på riktigt kunna bli en viktig pusselbit i ett minskat beroende av annonser. Blir viktigare ju mindre relevant nyhetsflödet blir.
Facebook lobbar mot skärpt integritetslagstiftning för meddelandetjänster
Ni vet Mark Zuckerbergs öppna brev häromdagen, om ett säkrare Facebook, mer fokuserat på personlig integritet? Memot verkar inte ha nått alla i företaget. Åtminstone inte Nick Clegg, ex-politikern som nu basar över Facebooks ”global affairs and communications team”.
I mötesanteckningar från ett möte mellan representanter för EU och Clegg som Sunday Telegraph har kommit över uttrycker Clegg ”oro” över vad som verkar ett förslag att ytterligare skärpa den personliga integriteten inom unionen. Närmare bestämt att vi som medborgare ska få ännu mer kontroll över vad vi delar med oss av när vi chattar. Alltså vad i våra chattmeddelanden som kan och får användas av företag för exempelvis annonsering.
Enligt mötesanteckningarna ska EU ha lugnat Clegg med att företaget fortfarande kan ”monetise data” så fort användare har gett samtycke. Och det är väl kanske det som Clegg – och därmed Facebook – är oroliga för: att de helt kommer tappa möjlighet att använda individers personliga data för att rikta annonser.
Nu är det här förstås inget konstigt att företag försöker påverka politiker. Framförallt när det handlar om regleringar som kan gynna eller missgynna den egna verksamheten. Och man kan tycka vad man vill om Facebook – men någonstans kommer de nog vilja ha betalt för den tjänst de erbjuder. Om inte via annonsering så kanske genom att mer direkt ta betalt av oss. För tjänster och innehåll – eller via transaktionsavgifter.
Facebook börjar nog själva skissa på en värld bortom annonseringen rätt rejält. Men oavsett hur i sin ordning ett möte av den här typen må vara så är det inte bara bra för Facebook i dagsläget. Framförallt inte så kort efter Zuckerbergs utspel (även om mötet i sig skedde i januari).
Facebook has been lobbying against EU laws which would force companies to get consent from users before accessing data from their private messages.
Snapchat
Snapchat kan släppa spelplattform för tredjepartsutvecklare
Tencent är förmodligen mest kända för chattochalltingannat-appen WeChat, men majoriteten av Tencents intäkter kommer från spel för mobiler och datorer. Nu verkar det som att även Snapchat kan vara på gång att steppa upp sitt… äh, spelspel. Uppgifter säger att Snapchat kommer att släppa en egen spelplattform för tredjepartsutvecklare nästa månad.
Förra året köpte Tencent 10 procent av Snap så man kan tänka att företaget i så fall kommer kunna dra nytta av det kinesiska bolagets spelkunskap. Och att Snap satsar på mer spel i sin tjänst är både logiskt och i tiden.
Facebook håller även de på att reboota sin spelsatsning och spel är det appsegment som drar in absolut mest pengar i både Appstore och Google Play. Men kanske än viktigare är en annan valuta som spel kan dra in i massor: tid. Alltså att användarna lägger (ännu) mer tid i Snapchat. Särskilt som spelen även gör säkerligen kommer ha starka sociala inslag.
Snapchat looks set to unveil its new gaming platform, which will provide another avenue for the company to generate revenue.
LinkedIn
LinkedIn live dyker upp i flödet
Då har det här dykt upp i mitt flöde för första gången. Verkar ha varit en ”massive lag”. Åtminstone för den som sände. Men hej. Baby steps.
Än så länge bara för några få medlemmar, men kommer säkerligen rullas ut bredare vad det lider.
Twitter
Twitter släpper Snapchat-kamera
Den hittades för ett tag sedan av kodgrävare och nu verkar Twitters nya Snapchat-kamera ha släppts. Alltså ett kamera först-tänk. Från och med nu/snart kommer du, när du har tagit en bild med appens inbyggda kamera, kunna skriva din tweet direkt ovanpå bilden.
Ha. Fabulous. Google kanske har lyckats där Facebook gått bet: fått till en chattapp som tonåringarna använder. Och det är… Google Docs.
Man använder alltså Docs inbyggda samarbets- och kommunikationsverktyg för att prata med varandra. Även under lektioner. Typ skicka digitala lappar. Om läraren kommer förbi kan man snabbt dölja det man gör. Lite som de där programmen som fanns i datorns barndom: panikknappen som kastade upp något som såg ut som ett Excel-ark när man egentligen spelade MS Röj. </gammal>
Så ironiskt nog kanske det här också betyder att enda gången som Google har lyckats bygga ett framgångsrikt socialt medium från grunden är när de inte försökte göra det. (Sen har jag också sett artikel om att samma kanal också används för mobbning. Även där samma problem som funnits sen urminnes tider, tyvärr, alltså.)
How a writing tool became the new default way to pass notes in class
Telegram fick 3 miljoner nya användare under Facebooks stora haveri
Ha. Chattappen Telegrams strategi för att få nya användare: sänka Facebook, WhatsApp och Instagram. De senaste 24 timmarna fick Telegram 3 miljoner nya användare. Vi kan tänka att en väldigt stor del av dessa kom under tiden som Facebooks tjänster låg nere.
Sätter förstås också fingret på ett problem med att vi knutit så mycket av kommunikationen till just Facebooks plattformar. Slås dessa ut så får vi direkt rätt stora problem. Det kanske är läge att ha en ”in case of emergency”-plattform som alla gemensamt kan strömma till om den primära plattformen lägger sig.
Har jag sagt att jag har bra kollegor? (Dock lite besviken över att de missade att Hr. Melin också har ett förflutet som ekorrespondent.)
Sök/SEO
Google Ads får nytt budgetplaneringsverktyg
Jobbar du med Google Ads? Då är du på gång att få ett nytt verktyg för annonsbudgetplanering. Du sätter upp en plan utifrån klick eller konverteringar och sedan skapar verktyget en budgetplan, komplett med en prognos på hur kampanjen kommer prestera utifrån de valda inställningarna.
Google Ads is rolling out a new tool that allows advertisers to get insights on how their budget changes might change the performance of their campaigns.
Google testar större karusellbilder
Några bildförändringar från Google. Eller åtminstone tester. Enligt en rapport jag sett ska det skett en rätt stor ökning av bilder vid mobilsökningar. Alltså en miniatyrbild intill sökträffarna i ännu högre utsträckning. Och nu verkar det även som att Google testar ett högre förhandsvisningsresultat för ”Huvudnyheter”.
Om vi bortser från uppenbara att det här gör att ”stories” ser ännu mer ut som, tja, stories som de presenteras hos exempelvis Facebook så är det ännu ett exempel där saker tillåts ta större plats. Logiken är sannolikt lite: du behöver ändå inte scrolla. Vi visar det viktigaste för dig så att du kan konsumera det här direkt.
Två tankar kring det här:
Det ena är att bilder – eller videos – som passar formatet får ta hela höjden jämfört med idag – med en vit rad. Det kanske kan betyda att vi ännu mer måste tänka Google när vi arbetar med bilder och video. Inte bara att de ska taggas upp på bra sätt (även om en AI fixar det mesta av det åt oss snart), utan också att vi börjar, precis som med texter, optimera material specifikt för förhandsvisning. Eller en dedikerad förhandsvisningsbild.
Det andra är förstås att: video blir allt viktigare även här. Och tillåts ta allt mer utrymme. Finns förstås redan egen flik för det, men nu börjar det också ta över vanliga sökresultatet. Titta direkt hos Google. Och om video tar över allt mer av vanliga söken – vad händer då med Youtube? Eller, om man drar det till sin spets, behövs Youtube?
I dagsläget känns det här givetvis rätt avlägset. Youtube är en plattform med andra beteenden och andra fördelar. Men så var det hos Facebook också. De olika tjänsterna var från början tydligt åtskilda. Nu börjar de alltmer smälta ihop, allt mer dela funktioner och dessutom allt mer sitta ihop under huven. ”Avlägset” är trots allt inte samma sak som ”ain’t gonna happen”.
Det skulle dessutom vara helt i linje med Googles ambition om en plats to rule them all. Inte minst när webbplatser och tjänster börjar sitta ihop med hårdvara, gränssnitt och operativsystem på hela andra sätt än tidigare. Inte minst som även Googles sök allt mer bygger på möjlighet att ladda upp material direkt till Google och sökresultatet – utan behov av indexering och webbplats.
Så allt kanske blir Google. Eller omvänt: allt blir Youtube.
Google seems to be testing a portrait mode, i.e. taller mode, for the top stories in the mobile search results. Valentin Pletzer shared some screen shots with me on Twitter and you can see, some are videos and some are just tall images as opposed to square or wide images.
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Bekvämlighetsekonomin
Malmö stad hotar skrota 100 felparkerade Lime-elscootrar
Ett intressant dilemma. Det har blivit fnurra på tråden mellan elscooterföretaget Lime och Malmö stad. Eller rättare sagt: Malmö har beslagtagit 100 av företagets scootrar som stått felparkerade. De som förvarats längst plockades in i december och ännu har ingen av dem hämtats ut av Lime. Om Lime inte plockar upp scootrarna så kan det hända att de kommer att skrotas – och Lime får då fakturan för det i brevlådan.
Vad som har hänt är alltså att det inte är Lime som har gjort fel, det är deras kunder (kan ju vara så att Lime ställt ut dem fel och då är det helt deras fel, men jag misstänker att det inte är det det handlar om). Och om man så vill hamnar man då i samma diskussion som det som nu pågår kring EU:s upphovsrättsdirektiv. Vilket ansvar har tillhandahållaren och vilket ansvar har slutanvändaren när brott begås?
I Lime-fallet resonerar alltså Malmö stad precis som EU. Det är tillhandahållaren som har ansvaret. Det är tillhandahållaren som kommer att straffas, om de inte agerar. Malmö skulle teoretiskt säkert kunna kräva att få ut någon slags lista från Lime över vilka kunder som har begått brotten, men man väljer alltså istället att gå till källan.
Det Lime i sin tur skulle kunna göra, precis som Facebook eller Youtube, är att stänga av konton för de användare som vid upprepade tillfällen bryter mot lagen (och, om det inte redan står, skriva in i villkoren att användaren ansvarar för att parkera scootern trafiksäkert och lagligt). Eller, också här likt fallet med upphovsrättsdirektivet, ta kostnad för att kunden gör fel.
Lime skulle förstås också proaktivt kunna geofenca (</ord>) sina scootrar så att de inte får parkeras fel (typ). Men det skulle säkert bli svårt att tekniskt få till. För stor osäkerhetsfaktor och för svårt att inte garantera att lagliga ställen omfattas av en sådan funktion. Kostnaden skulle sannolikt också bli alldeles för stor. Tittar man på det proportionerligt och lämpligt så skulle Malmö stad gå med på, eller i domstol tvingas gå med på, att en sådan insats från Lime skulle bli för omfattande och att efterhandsstädning räcker – så länge som det ske snabbt.
Sydkoreanska Kakao Mobility drar igång en cykeldelningstjänst efter det att försöket med en bilmotsvarighet inte lyfte. Så långt inte så konstigt. Cyklar och scooters är väldigt svart just nu. Men det som är lite mer uppseendeväckande är att Kakao mest är känt som… Sydkoreas största chattapp.
Nu är det som sagt var Kakaos ”logistikdivision” som hanterar den här satsningen, men det är oavsett under Kakao-paraplyet. Det är alltså väldigt mycket ett tecken i tiden – när plattformarna äter allt omkring dem och branschkonceptet håller på att helt lösas upp.
Chattappar mest överallt har Kinas WeChat som en, mer eller mindre uttalad, förebild i sin utveckling just nu. Att bygga in så mycket funktionalitet som möjligt i den plattform där kunderna hänger hela dagarna – med det sociala som centralt kitt som binder ihop alla delar och tjänster.
Men vi ser också allt mer hur företagen som sitter på plattformen alltmer satsar på innehållet. Det innehåll som ska konsumeras om du är Netflix och Spotify, eller de produkter och funktioner som används i plattformen. Tencent, företaget bakom WeChat, äger verksamheter inom i princip alla delar av sitt ekosystem.
Här hos oss har saker och ting inte alls kommit lika långt. Facebook har exempelvis sin Watch-satsning med egenfinansierat videoinnehåll, men trots att företaget så sakteliga börjar bredda sig så sitter de inte på särskilt mycket offlineverksamheter. Till och med Google har tjänster som Waymos självkörande taxiverksamhet.
Visst är det olika förutsättningar, inte minst konkurrenslagstiftningsmässigt, men, tja, det skulle förstås inte vara ett orimligt scenario med en cykel- eller scootertjänst med Facebooklogga. Är, om man så vill, bara ett Voi-uppköp bort.
South Korea’s top mobile messenger operator Kakao Corp., which had to put off its carpool operation in the face of die-hard opposition from taxi drivers, opted for a less contentious choice to push ahead in the ride-shar
Senaste as a service-området: kök
I dessa bekvämlighets- och delningsfetischismtider är det klart att det går att dela…. kök. Kort sagt tjänst som låter restauranger sätta upp kök specifikt avsedda för hämtmat – och dela yta och kostnader med andra restauranger som erbjuder motsvarande tjänst.
Ja, eller egentligen bredare än så. En spelare, Panda Selected, erbjuder köksutrymmen, men kan även hantera logistik och marknadsföring för dem som önskar. Hämtmatsrestaurang as a service, alltså. Eller molnkök. Det senare är åtminstone namnet på förre Uber-VD:n Travis Kalanicks amerikanska satsning inom området: CloudKitchens.
Så med andra ord kanske vi även inom det här området om några år kommer hitta framgångsrika restauranger som varken äger kök, restaurang eller butik och inte har någon anställd personal. Rakt igenom virtuella skapelser som draganddroppats ihop av befintliga delningstjänster.
A few weeks ago, we told you that former Uber CEO Travis Kalanick looks to be partnering with the former COO of the bike-sharing startup Ofo, Yanqi Zhang,
Mobilt
Google kommer inte plocka bort saudiarabiska appen som gör det möjligt för män att kontrollera sina fruar
Den kontroversiella saudiarabiska appen som låter män kontrollera sina fruar, som att styra hur och när de har rätt att resa själva, kommer inte att plockas ned från Google Play. Företaget har konstaterat att appen inte bryter mot appbutikens regelverk (och bryter förstås inte mot lagen i Saudiarabien). Apples reaktion? Mmmmmkayvifårkollapådet (det var åtminstone Tim Cooks respons, men än så länge finns appen kvar).
Det här är förstås en riktigt knepig situation för techjättarna (ja, inte bara för dem, men vi begränsar oss här). Om de inte följer nationell lagstiftning kan de blockas (vilket vi förstås ser inte minst i Kina). Men det kan innebära att de, som i det här fallet, då kanske måste gå med på något som är olagligt i andra länder. Eller som åtminstone är moraliskt tveksamt. Och då beror det på vems moral vi pratar om.
Google says that it won’t pull Absher, a controversial government app from Saudi Arabia, from its app store, telling California representative Jackie Speier that it did not violate its policies, and that it would remain up, according to Business Insider.
Digitalisering
Google arbetar på stöd för digitala körkort
Googles planer gällande våra ID-handlingar: spara dem i mobilen.
Förstås en fullständigt självklar utveckling. Tittar vi på Kina så pågår tester där ens WeChat-konto, alltså konto i Kinas Facebook om man så vill, också kan användas som officiell nationell ID-handling.
Nu är Kina på många sätt ett annat land än länderna i väst. Bland annat vad gäller det rätt obefintliga avståndet mellan företag och staten och därmed möjligheterna att få till en sån här sak. Dessutom är vi som medborgare förmodligen inte helt redo att låta ett konto i ett amerikanskt företag identifera oss.
Men att det nationella ID-kortet finns i mobilen är däremot som sagt en rätt självklar grej idag. Precis på samma sätt vi lagrar så mycket annat där idag, inte minst våra plastkort (ja, eller att våra plastkort ersätts av annan teknik, som mobila plånböcker).
Säg att vi kopplar våra fingeravtryck till våra ID-kort (som passet) när vi skapar dem. Verifiering med samma fingeravtryck i den aktuella enheten (plus kanske ytterligare lager) borde då kunna fungera som ID-handling för ID-handlingen </meta>. Alltså verifiera att jag är jag och därmed får aktivera mitt digitala ID-kort.
Skulle också vara ett stort steg framåt för andra saker som kräver säker identifiering, som digitala val.
I slutändan handlar det förstås om att lita på den som lagrar informationen. Apple skulle förmodligen ha kortare uppförsbacke än Google i den här frågan. Men oavsett: bra grej.
Ännu ett uppköp för Airbnb: HotelTonight, som då alltså är en… hotellbokingstjänst. Mer specifikt: en sista-minuten-hotellbokningstjänst. Boka rummet i sista minuten till rabatterat pris.
I sig inte ett dugg förvånande. Airbnb har sedan länge rört sig bortom lägenhetsdelning och har till och med börjat verka inom området fastighetsbyggandet. Som artikeln konstaterar: Airbnb vill bli ”the-end-to-end platform” för resande.
Det innebär förstås inte bara transport och boende. Man har också kommit långt med, tja, allt som har med resande att göra. Saker att göra? Det fixar Airbnb. Bra ställen att äta på? Det fixar Airbnb. En egen personlig lokalguide? Det fixar Airbnb.
Airbnb is buying last-minute hotel booking service HotelTonight, in another move on the traditional hotel industry. The HotelTonight booking app and website, which offers day-of hotel reservations at discounted rates, will still operate independently, at least for now. Once the acquisition is completed, HotelTonight CEO Sam Shank will lead Airbnb’s boutique hotel category.
Financial Times köper The Next Web
Listan över källor i min RSS-läsare är lång som ett par armar. En av dem är The Next Web, en av de riktigt vassa källorna till omvärldsbevakning inom det mesta digitalt. Och nu har företaget, som förutom sin digitala bevakning även anordnar exempelvis konferenser inom området, hittat ett nytt hem. Financial Times har köpt en majoritetspost av företaget och därmed i praktiken blivit dess nya ägare.
Även om mediebranschen fortfarande är stockkonservativ, och gillar att krama obsoleta affärsmodeller, så börjar det hända saker här. Så sakteliga. Mycket handlar om att göra annat än det man är bra på (helt nya verksamheter), men även här börjar insikten om att bra innehåll även inom nyhetsområdet är relevant. Om det förpackas på rätt sätt, i rätt kanaler, med rätt (flexibel) prissättning.
Blir intressant att se vad som kommer att hända med The Next Web framöver. Financial Times har svart bälte i betalväggar, vilket förstås är sådär lovande. Men min förhoppning är ändå att Financial Times inte har köpt nåt för att nå kidsen eller för att man måste bli bättre på digitalttnånting utan att man faktiskt köper kompetens och nya idéer.
The Beginning March 2006, Boris and I decided to organize a small get-together for the few people that were working in tech – or ’Web 2.0’, as we called it at the time. We registered a domain (thenextweb.org), created a logo, wrote some cop
SurveyMonkey köper Usabilla
Nåt halvår efter börsintroduktionen är det dags för ett rätt stort uppköp för webbundersökningsföretaget SurveyMonkey. Man köper kundfeedbackbolaget Usabilla för ca 80 miljoner dollar.
Fundedbyme rasade med 75 procent från riktpriset under sin första handelsdag på börsen. Bolagsvärdet sjönk därmed hastigt från 350 till 91 miljoner kronor.
Övrigt
Elizabeth Warren vill bryta upp de stora techbolagen
Det senare lär förstås inte bli…. helt enkelt. Jag är förvånad att mer inte har gjorts för att stoppa techjättarnas framfart – men det beror förmodligen på att de till största del gett mycket mer än de har kostat. Visst är det techjättarna som dikterar villkoren, men som mindre företag får du också en massa funktionalitet som du annars inte hade haft råd med. Och möjlighet att nå helt nya och större kundgrupper.
Det är kort sagt en balansgång mellan de negativa och de positiva sakerna med de megaplattformar som nu skapas.
Sen är, ironiskt nog, Warrens förslag att tvinga de aktuella företagen att skilja på själva plattformarna och de funktioner, tjänster och innehåll som byggs på dessa inte nödvändigtvis något som går stick i stäv med Amazons, Facebooks och Googles (och förstås fler) egna ambitioner. Det de vill är att bli infrastrukturen som andra sedan bygger tjänster ovanpå. Om de skulle tvingas välja mellan att stå för bottenplattan eller bygget på toppen så skulle sannolikt utan att blinka välja att bara bli plattformstillhandahållare. Det är här de riktigt stabila och stora pengarna finns.
Twenty-five years ago, Facebook, Google, and Amazon didn’t exist. Now they are among the most valuable and well-known companies in the world. It’s a great story – but also one that highlights why the…
WebAuth klubbas som standard för lösenordsfria inloggningar
En väldigt bra grej: standard för lösenordsfria inloggningar har klubbats. World Wide Web Consortium (vilket numer måste vara ungefär det enda stället man kan se den förkortningen utskriven – pratar någon fortfarande om the world wide web annat än i URL:ar? </stickspår>) FIDO Alliance (Fast Identity Online) har nu enats om att Web Authentication formellt är den standard som gäller för den här typen av teknik.
Som konstateras används tekniken redan och är något du själv förmodligen utnyttjar när du biometriloggar in in dig på en webbplats eller en app. Men i och med stämpeln som webbstandard så kommer det bli enklare att lägga till funktioner baserat på detta och det kommer bli enklare att få saker att lira med varandra. Även för fysiska, uppkopplade prylar.
En fördel med det här är att betydligt säkrare inloggningar kommer bli vanligare. Visst, det går att lura identifiering via ansikte, fingeravtryck eller ögon. Men om vi börjar kombinera dessa så kommer det bli rejält mycket svårare. En unik biometripalett.
Sist men inte minst: när vi loggar in med våra kroppar så, tja, kommer vi bara behöva komma ihåg att ta med oss själva. (Vissa dagar klarar i och för sig jag knappt ens det, men det hör inte hit.)
Web Authentication (aka WebAuthn) has been a de facto standard for no-password web sign-ins for a while given that many tech giants are already using it, but now it’s official. The World Wide Web Consortium and the FIDO Alliance have finalized the Web Authentication format, making it the go-to option for logging into accounts with potentially greater security and convenience than typing in your credentials.
Kinas sociala poängsystem har stoppat miljontals från att köpa tåg- och flygbiljetter
Hur används Kinas sociala poäng-system? Nu ska Associated Press ha kommit över en rapport från Kinas regering kring hur det går för dem som ligger sämre till i rankingen. Bland annat när gäller möjligheterna att resa.
Enligt rapporten stoppades kineser från att köpa 17,5 miljoner gånger på grund av sina låga poäng. Motsvarande siffra för tågbiljetter var 5,5 miljoner gånger.Vad gäller blockade flygbiljetter var siffran för 2017 6,5 miljoner – alltså mer än dubbelt så många gånger.
Vad får du minuspoäng för? Opassande beteende. Kan vara saker som att smita från skatt, blåsa andra, skapa fejkannonser – eller ta upp extra plats på tåget. Och det här är innan systemet är fullt ut på plats, något som är planerat att ske under nästa år. Då räknar Kina med att alla kinesiska medborgare ska finnas samlade i poängsystemet – och få sitt beteende löpande poängsatt.
Den väldigt mörka baksidan av Kinas fantastiska digitaliseringsresa. Vi kan anta att antalet blockade resenärer inte lär minska. Och vi kan också anta att något av det sämsta man kan göra enligt systemet är att kritisera partiet och Kinas politiska system.
BEIJING (AP) – Skipped paying a fine in China? Then forget about buying an airline ticket. Would-be air travelers were blocked from buying tickets 17.5 million times last year for ”social credit” offenses including unpaid taxes and fines under a controversial system the ruling Communist Party says will improve public behavior.
Ryssland arbetar på att ta fram ett internet de kan kontrollera
Här kan vi på riktigt prata om hot mot ett fritt och öppet internet. Möjligheten att rätt bokstavligen talat kunna döda alla former av uppkopplad kommunikation över internet. Ryssland är på väg att inspireras av Kina även inom detta område.
Häromveckan skrev jag om att Ryssland håller på att testa att stänga ner internet vid en ”attack” från utlandet. Med tanke på att så många samhällskritiska funktioner numer är uppkopplade är det förstås fråga väl värd att beakta: hur säkrar man ett samhälles infrastruktur om en dedikerad attack mot några centrala punkter skulle kunna slå ut saker både online och offline?
Men pratar vi om Ryssland. Under nästan två veckor i oktober förra åretstängde ryska myndigheter av mobilt internet och därmed möjlighet att använda bland annat sociala medier. Likt under arabiska våren för att stoppa regeringskritiska demonstrationer.
Nu håller lagstiftare på att trycka igenom lagförslaget ”Oberoende internet” genom ryska parlamentet. Förstås påhejat av Putin. En central hubb som gör att ryska myndigheter kan kontrollera – och stoppa – onlinetrafik i landet.
(Och, som artikeln konstaterar, ett central hubb skulle ironiskt nog göra det som är ett förhållandevis decentraliserat system lättare att attackera och stänga ner.)
Microsoft lägger till stöd för att skanna in papperstabeller till redigerbara Excel-tabeller
Smart grej från Microsoft: Excel-appen får stöd för att skanna in papperstabeller och konvertera dem till Excel-ark. Alltså omvandla tabellinnehållet till redigerbar digitaldata.
Det tog bara sisådär 30 år innan textigenkänning på riktigt blev effektivt.
Microsoft is using artificial intelligence to convert photos of data tables into a table in Excel. Users will be able to take photos of hardcopy data and import it straight into a fully editable table in Excel
Översikt över videoformat 2019
Hehe. Ännu en hjälpsam guide över videoformat 2019.
Alla kan vara lugna: Momo är död
Ahahaha!
(Från en lång artikel för den som vill läsa ikapp om Momo-fenomenet. Alltså det som fått barn över hela världen att begå självmord en masse. Eller så kanske det bara var vuxenvärlden som gick på det och fick proaktiva hissyfitanfall i kubik. Slutar lyckligt. Konstnären meddelar att originalstatyn nu är förstörd. Förbannelsen är bruten. Phew. The end.)
Hehe. Det där med hur ett varumärke ser på sig själv och hur kunderna gör det…
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
EU:s nya upphovsrättsdirektiv (artikel 11 och artikel 13)
BBS-lagen kommer att testas i domstol
Ni som har läst det jag har skrivit om EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv (framförallt de delar som finns under artikel 13) minns kanske att jag flera gånger har skrivit att artikel 13 i praktiken redan är lag i Sverige. Detta genom den över 20 år gamla BBS-lagen, som till och med är hårdare skriven, med färre undantag, det som EU föreslår i just artikel 13-texten. Och nu kan den här lagen för första gången testas i domstol.
Nätgranskaren anmälde för snart två år sedan administratören för det som började som Facebook-gruppen ”Stå upp för Peter Springare”, då den snabbt blev en orgie i rasism. Igår, 1 mars, lämnades så till sist ett åtal in till Eskilstuna tingsrätt för att se vilket ansvar en administratör har för det en grupp lägger upp.
Men som BBS-lagen är skriven är det tillhandahållaren av den elektroniska anslagstavlan som är ansvarig för det som händer på plattformen. I det aktuella fallet är det alltså Facebook som har det här ansvaret och inte administratören (även om denne förstås har ansvar gentemot Facebooks regler, men det är ju inte lagtext).
Det finns ett undantag som gäller ”meddelanden som är avsedda bara för en viss mottagare eller en bestämd krets av mottagare (elektronisk post).” Här kommer det förstås bli intressant att se om ”bestämd krets av mottagare” eller ”elektronisk post” (alltså mejl när de skrevs, kanske chattmeddelanden och -grupper nu). Alltså om en grupp inom en elektronisk anslagstavla kan anses vara undantagen. Sannolikt inte, men det är en av sakerna som kan bli en diskussionspunkt.
Det här fallet har goda chanser att vandra hela vägen upp till Högsta domstolen och därmed bli prejudicerande. Alltså det första avdömandet av vad som gäller avseende BBS-lagen och sociala medier som vi känner dem idag.
I Nätgranskarens fall handlar det att se om BBS-lagen kan stoppa näthat, men lagen omfattar som sagt var även upphovsrättsbrott. Så med andra ord kan artikel 13, på riktigt, bli en lag som måste följas i Sverige – oavsett vad EU beslutar om kring upphovsrättsdirektivet. Att alltså Facebook och Youtube har ett direkt ansvar för det användarna gör och delar med sig av på deras plattformar. Lagen har som sagt var funnits länge, men inte använts aktivt. Skulle det bli ett domstolsutslag som definierar lagens omfattning här kan det däremot bli ändring på det.
Instagram kan vara på gång med en egen version av Pinterest
Spår i Instagrams Android som tyder på en ny funktion: publika samlingar, där användare även gemensamt kan lägga in saker. Instagrams goes Pinterest alltså.
Rätt givet tillägg med tanke på att de funktioner som redan finns (och, well, Facebook förkärlek för att bygga in allt alla andra har hittat på). Man kan tänka att Facebook, förutom det uppenbara att det kan få användare att lägga mer tid i appen, siktar på samma sak som Pinterest rört sig mot senaste åren: ytterligare en shoppingfunktion i Insta.
Att se om (känns väldigt troligt) och i så fall när och i vilken form en sån här funktion dyker upp.
Facebook gör det möjligt att dela evenemang som stories
Nu verkar det som att Facebooks funktion för att dela ett evenemang som en story börjar dyka upp. Med sedvanligt storiesstöd för den som vill storyfiera evenemanget.
A new Facebook feature is making it easier to find out whether any of your friends are interested in an event you’ve been eyeing. You can now post Facebook Events as Stories simply by clicking ”Share” below their pages’ date and time.
Facebook kan vara på gång att släppa kryptovaluta för WhatsApp
Nästa stora mobilbetalningsplattform: WhatsApp? Tja, kanske. Den kryptovaluta som Facebook uppges ha arbetat med för chattjänsten kanske släpps så snart som första halvåret i år.
Valutan skulle bland annat kunna användas som P2P-plattform för betalningar mellan användare, men skulle förstås också kunna användas för att handla med. Det verkar som att Facebook siktar på att sätta sitt eget varumärke på valutan, men låta en eller flera befintliga kryptobörser hantera transaktionerna. Som konstateras: kan göra administrationen enklare för Facebook, men innebär också vinstdelning.
I princip alla Facebooks intäkter kommer från annonsering, som bekant. Börjar närma sig 99 procent. Men så finns det alltid, i alla kvartalsrapporter, en post för ”betalningar och annat”: Den tillför dock alltså i praktiken ingenting. Men skulle Facebook få snurr på shoppande och kryptoswishande inom ramen för sitt eget ekosystem så skulle man, förutom att få användare att göra mer på plattformarna, också kunna plocka transaktionsintäkter om man också sitter på själva betalningsinfrastrukturen. Istället för att låta Apple, Tencent, Alibaba, PayPal eller kreditkortsföretag försvinna med de pengarna.
Om det här glir verklighet lär vi se utrulling i fler av Facebooks tjänster. Och helt plötsligt känns det som att Facebooks satsning på att skapa en gemensam bottenplatta för sina chattjänster inte bara handlar om kommunikation.
Facebook’s WhatsApp cryptocurrency could reportedly launch this year – SiliconANGLE
Facebook testar ett separat chattflöde för företagschattar
Facebook testar att flytta Messenger-trådar med företag till en egen ”mapp”. Eller ett eget chattflöde, om man så vill.
Är i linje med företagets satsning senaste åren att sätta mer strålkastarljus på vänner på bekostnad av företag och sidor.
En mindre förändring, men det intressanta är att se vad Facebooks långsiktiga planer är här (jag utgår från att det här något de tänker rulla ut brett, i någon form). Det jag ser framför mig är nämligen att Facebook tar ett rejält WeChat-kliv här.
WeChat har numer över en miljon miniprogram. Ett eget appekosystem inne i appen. Samma sak som Apple har försökt få till i iMessage (utan att ha kommit tillnärmelsevis lika långt). Och även samma sak som Messenger såg framför sig när de 2016 släppte Messenger som plattform. Men även här har det gått halvtrögt. Sannolikt en kombination av att företag inte riktigt har velat haka på och att Facebook inte riktigt har kunna ge ett riktigt sömlöst stöd.
Facebook har sina sidor och sina Messenger-trådar, men de saknar en möjlighet att bygga skräddarsydda varumärkesshoppar inom ekosystemet. Det här skulle kunna vara ytterligare en lite pusselbit på det området.
Facebook is testing a new way of organizing messages from business pages in Messenger.
Facebook släpper Showcase – premiumformat för videoannonsering
Facebook ökar sin satsning på ”premium-video-annonser” via programmet Facebook Showcase. Handlar om möjlighet att köpa annonser för att nå människor som tittar på ”ett urval av hundratals av de mest engagerande, högkvalitativproducerande publicisterna och innehållsskaparna”. Det ska enligt Facebook (utifrån Nielsen-siffror) handla om nästan 100 miljoner tittare i USA (där programmet initialt bara finns), utspritt över alla Facebooks formatplattformar: Watch, nyhetsflödet och sidor.
Det finns även möjlighet att köpa annonser specifikt för innehåll inom vissa ämnesområden (som sport, mode, mat och nyheter) eller sponsra ett enskilt program.
Med tanke på att Watch-motorn verkar hacka betänkligt kan man tänka att det är nyhetslödet och olika sidors innehåll som kommer stå för stor del av tittandet. Att se hur den här typen av annonser, som säkerligen lär sitta på en högre (fast) prislapp. Reklamen köps dessutom i förväg och nu går det att köpa annonser för sändningsåret 2019-2020. Så Facebook håller i det här hänseendet alltså på att på riktigt tänka som en traditionell tv-kanal.
Facebook’s video ecosystem is growing with a diverse mix of content from original series to creator content, and today, we’re introducing a new premium video ad program.
Facebook testar formatering av text i Messenger
Vad har du alltid saknat i Messenger? Möjlighet att formatera text förstås! Okej, jag själv har typ aldrig saknat det, men kan tänka mig att det finns rätt många andra som har gjort det.
Men framförallt är det helt i linje med storyfieringen av typ…. allt. Multimediafierandet.
Om några år lär de låsta formaten, både gällande utseende och innehåll, inom sociala medier vara om inte ett minne blott så åtminstone betydligt mindre än idag. Vi kommer kort sagt kunna uttrycka oss på de sätt vi är mest bekväma med.
Jag väntar fortfarande på vilken rekryteringsplattform som kommer ge oss stories-cv-möjligheter. Alltså möjlighet att presentera oss på det sätt som är bäst för oss – inte det sätt som är enklast för rekryterare att hantera.
Facebook Messenger is testing formatted text for mobile! (Finally 😍!!) pic.twitter.com/IGkGN78QdQ
Facebook mörkade hur många minderåriga som företaget samlade in data från
Och där gör Facebook en Wow, fasiken också. Igen. Den här gången visar det sig att de (igen) har varit selektiva med hur de har presenterat fakta i sin kriskommunikation.
Ni kanske minns att Facebook (och Google) avslöjades med att ha brutit mot Apples utvecklarkontoregler och distribuerat appar som gjort att användare fick betalt för att installera övervakningsappar i sina mobiler som gav Facebook och Google tillgång till det mesta användaren gjorde – inklusive vad man gjorde i konkurrerande tjänster?
Förutom att villkoren kring vad användarna faktiskt gick med på var lite luddiga så tillät båda apparna att minderåriga gick med i programmet. Alltså i praktiken ingick avtal med techjättarna. När avslöjandet släpptes konstaterade Facebook att mindre än 5 procent av alla användare var minderåriga.
Well. Det visade sig att siffran var 18 procent sett till hela appens livslängd. 1 av 5 av dem som Facebook samlade in information om under den tid appen fanns var alltså minderåriga. Mindre än 5 procent-siffran var hur många minderåriga som använde appen vid tiden för avslöjandet.
Inte bara det: när informationen kom ut sa Facebook till journalister att alla tonåringar i programmet hade föräldrars samtycke. Det visar sig även här inte vara sant. Eller rättare sagt: allt som behövdes var att man bockade för att man var äldre än 18 år. Ingen kontroll i övrigt om informationen stämde.
Nån borde verkligen bitchslappa Facebooks krishanteringsansvariga. Det här slutade vara enstaka händelser för rätt länge sedan, det här är numer ett mönster. Och tyvärr borde nog bitchslappandet nå hela vägen till toppen. Det är allt mer bilden av en ledning som inte är kompetenta att hantera sina jobb – varken när det gäller beslut eller krishantering.
Skulle du radera alla dina Instagram-biler för ett års gratis flygande?
Vad skulle din prislapp vara för att radera alla dina Instagram-bilder? Om svaret är ”gratis flyg för mig och en vän under ett år” så har du tur. Nu finns det en tävling som erbjuder precis det.
Flygbolaget JetBlue ger nu den här möjligheten. Radera alla dina Instabilder och lägg upp en enda bild på det resmål du är mest desperat att få uppleva. Om du är en av tre vinnare kan du och en vän sedan flyg(skam)a er kors och tvärs över planeten kommande året. Och förstås instagramma som galningar.
Nu är det inte lika harcore som det verkar. Det räcker att arkivera posterna (meh!). Och gällande priset så måste du fortfarande betala alla ”tillkommande avgifter”, som skatt och bagage. Och du får typ inte alls välja var du får sitta.
Men hej. Om vi nu håller fast vid hardcoreraderande. Vad skulle du behöva som ersättning för att radera alla dina Instaposter? (så få som jag har skulle det förmodligen räcka med en månads SL-kort. Men jag tänker att det finns andra som har… några fler bilder.)
New? Snapchat ’Explore’ learning platform is now available to everyone https://t.co/MHWoStkmclIt’s like Facebook Blueprint, but for Snapchat Advertisingh/t @AkramAlodini pic.twitter.com/kYTavH0TxL
LinkedIn
LinkedIns desktopdesign blir vitare
Verkar som att LinkedIn har plattat till sin webb. Eller vitat till. Eller inverterat.
Inläggen är som helhet vita och istället har andra element fått blå platta: kommentarer, uppmaningar att kommentera och, intressant nog, delade artiklar (säkert också saker som bilder och uppladdade LinkedIn-videos).
Att externa länkar märks upp på det här sättet lär alltså mest handla om konsekvens. Men det hade oavsett varit intressant om LinkedIn hade ändrat sin inställning till externt länkande. Som alla sociala plattformar (ja, eller… typ alla stora plattformar online) är utlänkning lite den digitala motsvarigheten till att linda ett rep runt inlägget, fästa en sten i andra änden och knuffa det över sidan på flödesskutan. DIY-sjunkbomb.
Men kanske mer än på någon annan plattform är utlänkning till externa artiklar ett sätt att driva engagemang på plattformen. Det är knappast där artikeln är publicerad som diskussionen kommer att ske (om alls, förstås): det är snarast där artikeln länkades. Särskilt som, tja, alla plattformar i numer i praktiken har inbyggda webbläsare – som skickar tillbaka användaren till startpunkten efter avslutad läsning.
Människor inom PR och kommunikation lämnar LinkedIn (eller byter titel)
Kommunikations- och PR-människor överger LinkedIn. I stora drivor. Har gjort det sedan 2012. Typ lämmelutmarsch (visst, från låga niver, men hej, nu ska vi inte förstöra en bra story). Eller okej. Det gör de kanske inte. Som artikeln konstaterar är anledningen förmodligen snarare att… de har ändrat titel och yrkesbeskrivning.
Vad jobbar du med? Social content media content social manager. Of awesomeness.
Oavsett anledning så har yrkesgrupperna som definierar sig som ”journalist/PR” antalmässigt i princip bytt plats med dem som väljer etiketten ”social media manager” eller ”contentnånting”.
Ännu en miljardgräns korsad. Enligt appanalysföretaget SensorTower ska kortvideoappen TikTok nu ha laddats ner mer än just en miljard gånger. Och det är (som vanligt i den här typen av redovisningar) exklusive Android-nedladdningar i Kina – dvs. inte via Google Play).
SensorTower bedömer att TikTok totalt laddades ner 663 miljoner gånger under 2018 – en tredubbling av antalet installationer. Som jämförelse laddades Facebook ner 711 miljoner gånger och Instagram 444 miljoner gånger (med tanke på hur mycket längre de apparna har funnits så är de siffrorna fortfarande väldigt imponerande).
25 procent av appens nedladdningar ska så här långt ha kommit från Indien – en siffra som hoppade upp till 43 procent under januari i år. Att SensorTower lyfter ut specifikt Indien är inte bara för att den stod för stor del av nedladdningarna, utan förstås också för att det är landet som allt mer av det digitala (och ekonomitillväxtmässiga) ljuset riktas mot. Nästa stora slagfält för techbolagen när Kina allt mer håller på att lämna tillväxtfållan för något mer stabilt.
LEAKED: TikTok slide decks sent to brands, agencies, and influencers by TikTok1. TikTok – General Playbook (short version) https://t.co/8FkOKUSsAy2. TikTok – Detailed Playbook for Creators https://t.co/g9Rc6J7fNq 3. TikTok (Douyin) Playbook by Uplab https://t.co/pVpJ2xmNrq pic.twitter.com/O668QpXt3s
Övrigt sociala medier
Reddit testar dricksfunktion
Nästa plattform att satsa på intäktsdelning med användarna: Reddit. Nu testar tjänsten möjligheten att dricksa användare. Kort sagt visa användare uppskattning genom att ge dem pengar.
Ja, eller ge EN användare pengar. Just nu är det nämligen bara en enda användare som omfattas av testet.
Om det säger något om utrullningstakten så kan det… ta ett tag innan det här blir vanligt. Ja, om alls.
Reddit is testing a new feature that allows users to provide a monetary tip to others. For the time being, the tipping feature is active in a single subreddit and only one user on the entire site can actually receive a tip.
Medium tar bort betalväggen för trafik från Twitter
Ett milt sagt intressant drag från Medium i dessa EU-upphovsrättsdirektivs- och nätneutralitetsdiskussionsdagar. Medium tar bort sin betalvägg – för användare som kommer från Twitter.
Medium öppnar alltså en gräddfil för Twitter. Man tänker sig säkert att draget ska dra in användare på plattformen som sedan ska välja att börja betala för sig (Medium kommer att ”noga” följa hur det går med antalet betalande användare.)
Det intressanta är förstås om det här gör det mer eller mindre intressant för skribenter att marknadsföra sig via Twitter. Du har potential att få fler läsare, men du får då inte betalt för dessa läsningar. Eller så kanske man rent av ser till så att de användare som drar in läsare den här vägen skulle kunna få ta del av Twitter-annonsintäkter via någon form av kreativt samarbete med Twitter (som skulle kunna gynnas av att fler väljer Twitter för att lägga ut sitt material).
Jag gillar oavsett initiativet att tänka nytt kring betalning och intäktsdelning på internet. Sedan återstår som sagt var att se hur bra det faktiskt kommer att fungera.
If you’re not the paying sort, Medium has a mile-wide new hole in its paywall that might interest you. (But really, you should be the paying sort.) On
Pinterest på väg mot miljardomsättning inför börsnoteringen
Avdelningen: lite oväntat. Uppgifter om att Pinterest senaste halvåret har ändrat sitt marknadsföringspitchlingo till att mer handla om att funktionen är ett lämpligt ställe att få folk att shoppa. Med tanke på att det här varit på gång i säkert två år vid det här laget så trodde jag att de skruvat på det här långt tidigare.
Oh well. Oavsett så verkar det som att Pinterest nu har lämnat in sin börsansökan (konfidentiellt, dvs. lite halvhemligt). Kan bli aktuellt med börspremiär så snart som i sommar, till en värdering om 12 miljarder dollar. Eller tidigare. Eller senare. Eller inte alls (hej, uppköp är inte helt borta ur bilden än).
Dessutom uppgifter att Pinterest kan vara på väg mot annonsomsättning för 2019 om 1 miljard dollar. Och pengarna inte ska komma genom att annonsörer skiftar från Google eller någon annan av de stora – utan från budgetar som tidigare lades på traditionella annonseringskanale, som tryck och radio.
Att se hur det går med börsplanerna. Inte minst med tanke på att kodgrävande bara helt nyligen avslöjade kod i Instagrams Android-app som pekar på även den bilddelningstjänsten är på gång med publika samlingar. På gång att göra en Pinterest, med shoppingfokus, även de. Lär lägga lite sordin på börshumöret.
Nu är dejtingappen/BFF-appen/karriärappen Bumble på väg att kliva in i Sverige. I samtliga tre Bumble-tjänster gäller samma sak: män är välkomna som medlemmar, men det är bara kvinnor som kan initiera kontakt.
Genomgång av hur algoritmerna funkar för Facebook, Instagram, Youtube, Twitter och LinkedIn
Vill du få en samlad överblick över vad som gäller för att rocka algoritmerna för Facebook, Instagram, Youtube, Twitter och LinkedIn? Bara att klicka sig in här.
Get my newsletter delivered to your inbox. Previous editions
Diagram över när vi pratade som mest om olika sociala medier
När pratade vi egentligen mest om några av de stora sociala plattformarna? Ja, eller googlade åtminstone. There’s a diagram över googlingar for that.
Det är mest itigt 2019 är, kanske inte särskilt förvånande Instagram. Det mest förvånande är att Reddit kniper andraplatsen (åtminstone i den här sammanställningen). Gissar att det till stor del kan bero på sökningar av typen ”vad är Reddit?”
Vi noterar även att Twitter ligger före Snapchat 2019.
Kanske inte ett diagram att hänga upp sitt liv på, men lite kul som överblick.
Google testar featured snippets med innehåll från flera källor
Google testar VÄLDIGT intressant från Google. Featured snippets möter karuseller. Svaret på frågan ges direkt, som vanligt, men ”svaret” kommer i en lista. Listan kan fällas ut och ger då en karusell med fler svar inom samma ämne.
Och som artikeln konstaterar: i första läget finns ingen hänvisning alls till den webbplats som tillhandahållit informationen.
Med andra ord: å enda sidan står Google på anti-EU-upphovsrättsdirektivbarrikaden och proklamerar hur länktrafiken kommer damma i backen om artikel 11 blir verklighet – men å andra sidan lägger de allt mindre tid på att dölja sin strävan att slippa länka iväg alls. Koncentrera sin informationsmakt ytterligare.
Inte minst som Google, via Danny Sullivan, bemöter kritiken och oron mot det här draget med att det bara är för SEO:are, och företag, att gilla läget och hänga med i utvecklingen. Förstås en relevant kommentar, inte minst som Google som sagt var sitter med trumf på hand i den här frågan, men om man så väll kan kommentaren också tolkas som en artigt formulerad ”talk to the hand, bitch”.
Google is now displaying featured snippets that pull content from multiple publishers and combine it into one result.
Google släpper ny version av Test my site
Google har revampat sajtladdningstestverktyget Test My Site. Man har slagit ihop ett par tjänster och dessutom lagt till ny funktionalitet. Google är alltså på god väg att börja bygga upp en Google Analytics specifikt för sajthastighet och webboptimering.
Google’s new Test My Site tool, gives businesses a single destination to measure, benchmark and take action on their mobile site speed.
Google släpper nytt spamrapporteringsverktyg för My Business
Google släpper en ny spamrapporteringsfunktion för My Business och Maps. Och det handlar inte om att anmäla någon som sitter på en plats som ”tillhör” ett företag utan om möjlighet att anmäla platser på dessa plattformar som ”leder till bedräglig aktivitet”.
Den nya funktionen ersätter spamsektionen i Google My Business-forumet (som i sin tur stängs ned).
Google has developed a new solution for reporting fraudulent activity relating to Google My Business and Maps.
Google visar tweets som karusell i sökresultatet
Hunh. Den här har jag inte sett tidigare. Tweets som karusell. Och faktiskt ett nästan bättre format än det Twitters egna gränssnitt bjuder på för att se en användares senaste tweets (förstås med ett antal tillkortakommanden, men för snabböverblick). Finns både på datorn och i mobilen.
Med tanke på att hela tweetarna faktiskt ryms i korten så, tja, bättre att gå till Google för att läsa tweets än att gå till Twitter. Typ. Det är åtminstone förstås precis det som Google vill att vi ska göra. Börja alltid på Google. Gör allt på Google. Klicka dig för guds skull inte vidare.
(Och ja, jag ville helst hitta en annan exempeltwittrare. Men det här är det enda exempel jag har kunnat få fram.)
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Imponerande usel krishantering från 1177:s serverleverantör
Ni vet vet Facebooks krishantering under 2018 i samband med, tja, i princip alla kriser? Rena skolboksexemplet på perfekt krishantering. Åtminstone jämfört med det som som nu serverunderleverantören till 1177 nu klämt ur sig som svar på den dataläcka som Computer Sweden avslöjade häromdagen. Hade jag googlat upp den här artikeln hade jag trippelkollat källan för att säkerställa att jag inte var på en parodisajt. Det är next level lyteskomik.
Att läsa i sin helhet bara med anledning av underhållningsvärdet. Och sedan förfasas över. (Följt av insikten att det är typ värre än alla Facebooks samlade dataläckor under hela förra året.)
2,7 miljoner patientsamtal till 1177 låg vidöppna på internet
Först lite recappande: Computer Sweden avslöjade att 2,7 miljoner samtal till 1177 låg på en oskyddad server som driftsleverantören Voice Integrate ansvarade för. Enligt CS ett av de största vårdsäkerhetshaverierna någonsin i Sverige – och jag ser ingen anledning att ifrågsätta det med tanke på omfattningen. Illa nog, förstås. Men sen kommer vi till intervjun med Tommy Ekström, VD på Voice Integrate och, well, hade det här varit ett filmmanus hade det förmodligen refuserats i ett tidigt skede. ”För osannolikt och för mycket fantasi.”
Voice Integrates VD: läckan berodde på att någon stoppade in en internetsladd i en server
Några höjdpunkter ur intervjun:
– Den här servern är en så kallad ”network-attached storage”, NAS. Ungefär som en stor bandspelare. Den är normalt inkopplad till vår produktion, alltså våra telefoniservrar och allt sådant där. Så den är en intern hårddisk kan man säga, som inte är lösenordsskyddad eftersom man bara kan nå den via datorn den kopplats till.
Okej. VD:n för en tele- och internetoperatör jämställer en server med en bandspelare. Börjar ana oråd. Det är alltså typ ba liksom en intern hårddisk som typ ba alltså inte kan kopplas upp mot internet. Det. Är. En. Nätverks. Server. Jag har tre. De är alla lösenordsskyddade liksom typ ba.
(Fun fact: På deras egen webbplats beskriver Voice Integrate sig som ”en svensk teleoperatör, tillika ISP (Internet Service Provider) och har utvecklat och driver en modern webb och IP-baserad ’kommunikationsfabrik’”. Ah. En av de där kommunikationsfabrikerna.)
Så hur blev den öppet tillgänglig?
– Den blev ansluten till internet. Vi vet inte när det hände, men troligtvis har någon under en uppdatering helt enkelt stoppat in en internetsladd i hårddisken.
Hm. Nån som vet var den här sladden ska sitta?
Sen uppfann någon kommandorörelserna
Då fick den en ip-adress, och då var det fritt fram. Vanliga personer klarade inte av det, men de som kan sådant här kunde göra något slags speciell kommandorörelse och slinka in bakvägen.
Ja. Se de däringade kommandorörelserna.
Det var Computer Sweden som informerade er. Hur kunde ni inte känna till detta?
– Vi övervakar vår utrustning för intrång och så vidare. Men den här låg ju som en hårddisk bakom allting, internt i ett hörn. Det är jämförbart med en personlig hemmahårddisk. Man övervakar inte den för intrång, för det går ju inte att komma in i den.
Det. Var. En. Nätverks. Server. Jag har tre. Internt i ett hörn. De är alla lösenordsskyddade liksom typ ba.
Det gick ju visst.
– Precis. Av någon anledning har den fått en egen liten sladd mot internet.
Vem är en duktig NAS? Veeem är en duktig NAS? Duttiduttidutti. Dutti NAS. Här får du en liten sladd.
Egentligen var det Computer Swedens fel
Det hade inte gjort något om man inte kände till att servern hade det här problemet, men det fick Computer Sweden reda på.
Såååå… det stora problemet med hela den här historien var enligt VD:n för driftsleverantören att… Computer Sweden fick reda på bristen?
Sådana här incidenter beror ju på att man har mycket folk i omlopp, inte att någon gör medvetet jävelskap.
Börjar. Ana. Oråd.
Men det visar sig att även den simplaste hårddisk är nåbar om den ansluts till nätet. Det är ju bara att ta åt sig av detta och säga ”wow, fasiken också”.
Wow. Fasiken också.
Ja, folk har ju kommit in, jag kan inte säga något om det. Men däremot kunde ju Computer Sweden åtminstone ha skickat information till oss, så vi kunde stänga dörren innan de publicerade.
Joråsåatte. Det är Youtubes fel att folk tror att Jorden är platt. Det är Computer Swedens fel att en NAS med sjukt mycket patientinformation låg öppen på internet.
Voice Integrate är inte bara duktiga (sic!), de är självgoda också
– Vi har folk som är otroligt duktiga på detta. Men man blir väldigt snabbt självgod och hemmablind, oavsett hur duktig man är.
Vi noterar att Ekström lyckas få in ordet ”duktig” två gånger på lika många meningar. Är kanske inte det ordet som varit top of mind hos mig gällande vilkt adjektiv som hade passat. Måste dessutom kännas fint för kunderna att Voice Integrate snabbt blir självgoda.
De filer som laddats ned är ingen stor mängd, och vi vet vilka det är. Behöriga läkare kommer lyssna på samtalen och ta kontakt med berörda personer.
Två. Komma. Sju. Miljoner. Samtal. Som läkare nu ska lyssna igenom? Och sedan kontakta de berörda? Vårdkötiderna artondubblades just.
– Resten kan vara arga på oss för att vi kunde vara så klantiga. Men samtidigt, har man en avancerad teknologi så är det omöjligt att skydda sig mot allt.
Jag har tre NAS-servrar. Den avancerade teknologin är i samtliga tre fall lösenordsskyddade liksom typ ba.
Medicall, som ansvarar för själva samtalen, vill också vara usla på att krishantera
Men hej. Vi noterar att även VD:n för Medicall, som hanterar själva samtalen, har gått samma krishanteringsutbildning som Voice Integrates VD:
– Vi har kollat upp detta med vår it, och det du säger är helt omöjligt, säger Davide Nyblom, vd på Medicall.
Men jag har ju filerna framför mig nu?
– Jag har kollat med vår it och det kan inte hända.
Computer Sweden avslöjar: alla telefonsamtal som ringts till 1177 sedan 2013 och som tagits emot av vårdentreprenören Medicall har legat helt öppet som ljudfiler på en oskyddad webbserver.
Voice Integrates sajt är från 1995 (typ)
Och lite bonusmaterial. Voice Integrates sajt ser ut att vara en systersajt till kampanjsajten för Captain Marvel-filmen. Alltså anno typ 1995. ”Breaking news” är företagets nya ”’Via-web’ controller”. Och en av sakerna de lyfter fram som sina största kompetenser: de kan HTML 5! Bäst av allt: webbplatsen är responsiv. Den lär alltså vara framtagen de senaste fem åren. Den är alltså rätt nydesignad.
Wow, fasiken också – och ett enda jox
Sist men inte minst. Vi har nu fått ett universalstandardsvar när saker skiter sig i kubik: ”wow, fasiken också”. Mark Zuckerberg antecknar.
Ja, eller vafan. En till, från CS-artikeln länkad i Del 7-kommentaren. Ännu en pärla från Voice Integrates VD Tommy Ekström:
– Det är inte så enkelt i dag att man bara har en server med allting på, det är ett enda jox med en massa involverade
En serverdriftleverantör som sammanfattar sin serverlösning som ”ett enda jox”? Börjar. Ana. Oråd. (Ironiskt då att servern i fråga stod hos det egna företaget. Internt. I ett hörn.)
Stöldsskyddsföreningen rider på 1177-gate
Stöldsskyddsföreningen. Så. Jävla. Snyggt. Och smart. Och snabbt.
Var köper man detta mästerverk till t-shirt? Hos Amazon. Förstås.
Sociala medier
Facebook, Instagram och WhatsApp
Instagram får donationsdekal
Ännu ett tillskott till Instagram Stories dekalarsenal: en donationsdekal.
Sen måste man förstås gilla att det, som vanligt när Facebook gör något nuförtiden, börjar letas baktankar. Som att anledningen till att Facebook pushar donationer till välgörande ändamål är för att få folk att lägga in sitt kreditkort. Och när väl kreditkortet väl finns där så kommer tröskeln vara lägre att börja shoppa direkt via någon av Faebooks plattformar.
Mmmkay.
Tror helt och fullt att Facebookekosystemsshoppande kommer bli en stor grej (och inte Facebook lyckas fubbla till det fullständigt) – och då lär Facebook knappast behöva lura oss att lägga in betalinformationen.
Däremot finns det förstås hot mot den här shoppingframtiden. Inte minst eftersom social selling i alla sina former inte bara handlar om sociala medier som vi känt dem så här långt. Det handlar lika mycket om just shoppande. I gränslandet mellan dessa skapas helt nya typer av plattformar och helt nya spelare. En värld där, säg Amazon, kan jobba sig in på social-området via handeln (och redan på sätt och vis börjat med sina liveströmningssändningar).
Facebook’s fundraising tool has raised over $1 billion for non-profits and personal causes since its launch, and now it looks like a similar feature will be rolled out to Instagram later this year.
Facebook får stöd för… Google-inloggning?
Har några gånger senaste månaderna skrivit om att Facebook och Google har börjat bli väldigt chummy med varandra. Och, well…
New? Facebook has a ’Log in with Google’ option?! pic.twitter.com/xX8BzTGbcA
Samsung Galaxy S10 får inbyggt Instagram-läge
Knarkar du Instagram? Då kanske nya Samsung Galaxy S10 kan vara något för dig. Inbyggda kameran kommer ha Instagram Mode: inbyggt stöd för att ladda upp direkt till Insta. Ska även gå att lägga ut en Insta Story. Allt komplett med dekaler, textverktyg och annat skojsigt.
Än mer intressant är att Samsung också öppnar sin kamera så att andra apputvecklare kan få tillgång till motsvarande funktioner i sina appar. Företag som Snapchat och Lime har redan hoppat på tåget.
Samsung is partnering with Instagram to add a new ”Instagram mode” directly to the native camera app on the newly announced Galaxy S10. ”We’ve worked together to rethink the experience of Instagram on the S10,” said Instagram’s head of product Adam Mosseri onstage at the Galaxy Unpacked event.
Har Instagram redan slagit i annonstaket?
Betalväggsartikel om Facebooks utmaningar med att växla från flöde till stories (ja, eller om det egentligen är annonsörernas utmaning). Och lite kring hur Facebook gör för att underlätta skiftet.
Några huvudpunkter:
Trots att Instagram bara varit en annonsplattform en tredjedel så länge som Facebook håller annonsutrymmet redan på att ta slut. (Åtminstone enligt artikeln.) Facebook vill fortfarande hålla Insta-flödet hyfsat renodlat.
Instagram bedöms ha stått för 15 % av annonsintäkterna 2018. I snitt är Instaannonserna nu rätt mycket dyrare än Facebook och Insta Stories
Facebook håller på att bli mer plattformsagnostiska. Tänk inte ”annonsera på Instagram” utan tänk ”annonsera i Facebooks ekosystem”.
Stories har inte lyft annonsmässigt. Ger inte samma resultat. Eller, som konstateras, annonsörer har ännu inte greppat formatet och kör flödesgrejer även här.
Låt Facebook göra jobbet. Tycker Facebook Likt Google vill Facebook att vi outsourcar mer av annonserandet till dem (placering, målgrupp, plattform, format). De har bättre koll än annonsörer på vad som funkar och hur.
For every 10 ads served in Facebook’s feed, only two to three are served in Instagram’s feed.
Brittiska parlamentet kritiserar Facebooks datahantering
Britterna är på Facebook igen. En parlementarisk utredning som sågar Facebook jämns med fotknölarna i hanteringen av data (främst kopplat till allt runt Cambridge Analytica, men även bredare).
Rapporten snudd på omyndigförklarar Facebook (och andra företag liknande dem, dvs. andra techjättar). Typ: vi har försökt självregleringsvägen, det har inte hjälpt – de kan inte effektivt förhindra spridning av desinformation och sätta upp säker hantering av användarnas information. Och att myndigheter ska ha rätt att bötfälla företagen som inte klarar upp att leva upp till sina (enligt utredningen) åtaganden.
Delvis når utredningen samma slutsats som EU:s upphovsrättsdirektiv: sociala medier-företag är inte bara plattformar och de har ansvar för vad användarna gör, och vad de postar, när de är där.
Har inte läst hela rapporten (111 sidor…, länk finns i artikeln), så jag vet ungefär det som har rapporterats. Känns som att det är ungefär samma saker som tidigare i stort, men ju hårdare vindarna viner, desto mer troligt är det att den här typen av regleringskrav blir verklighet. Både här i EU och i USA.
A damning report released on Monday said social media giants are unable to protect users data and their privacy, and from disinformation on these platforms.
Appar avslöjade med att läcka känslig information till Facebook
Facebook i datablåsväder igen. Wall Street Journal har upptäckt appar som skickar potentiellt känslig data, som användares menstruationscykler, till Facebook utan användarnas samtycke. Även om användarna inte har ett Facebook-konto.
Så med andra ord är det ännu ett fall när det inte är Facebook som egentligen gör det här, utan tredjepartsapputvecklare som inte är tydliga med vilken information som samlas in. Men det görs via Facebooks utvecklarverktyg, som bland annat innehåller ett analysverktyg som gör det möjligt att samla in användarbeteenden som sedan då alltså kan skickas till Facebook för att kunna användas för marknadsföring. I fallet ovan skulle det potentiellt kunna användas för att visa reklam relaterat till mens för en användare inom eller utanför Facebooks ekosystem när mensen infaller.
Ett uttalande från menscykelappen Flo skulle kunna tolkas som att apputvecklarna inte var medvetna om att statistiken kan användas även bortom apputvecklarens interna apputveckling. I så fall har Facebook varit otydliga med hur data som samlas in via Facebooks SDK kan användas. Samtidigt kan det förstås också vara så att Flo hade koll på det här, men väljer att spela oinsatta.
Oavsett så kan Facebooks officiella uttalande potentiellt stöka till det för Facebook själva på sikt:
Sharing information across apps on your iPhone or Android device is how mobile advertising works and is industry standard practice. The issue is how apps use information for online advertising. We require app developers to be clear with their users about the information they are sharing with us, and we prohibit app developers from sending us sensitive data. We also take steps to detect and remove data that should not be shared with us.
Bra förstås att Facebook aktivt raderar data som de inte borde få in (även om definitionen och hanteringen här är rätt…. otydlig). Men vad Facebook trots allt säger är att det i grund och botten inte är deras fel (”vi är bara en plattform”. Igen.) och att det här är nödvändigt för att kunna arbeta med marknadsföring på internet.
Spontant kan jag tänka mig att åtminstone Apple (förmodligen inte Google) kan ha… åsikter om det här. Med tanke på att Facebook redan nu är ute på tunn is kring hur de aktivt rundat Apples regler för apputvecklare så lär det här inte förbättra relationen. Apple har i senaste uppdateringen av Safari ytterligare strypt spårningsmöjligheterna och den här informationen om Facebooks SDK kan förstås få Apple att tajta till reglerna ytterligare kring vilken information som överhuvudtaget får lämna en användares mobil.
I höstas kom uppgifter att LinkedIn var på gång med sina egna versioner av reaktioner och stories. Nu verkar det förstnämnda vara på gång. Exempel på att det går att svara på inlägg via fler reaktioner än bara en gillatumme.
Första tanken: reaktionsikonerna är precis lika apfula som när uppgifterna om funktionen dök upp i höstas. Imponerande fula, till och med. Jag trodde att de då bara var någon form av platshållarillustrationer, men LinkedIn verkar tycka att de kännns fräscha och poppiga. (Jag förväntar mig nästan att Clippy ska dyka upp och antingen peka på en länk till ett clipart-bibliotek eller en länk till kampanjsajten för Captain Marvel-filmen.)
Att det här kommer ungefär samtidigt som Internetmuseum öppar en emojiutställning känns nästan som en tanke. Vi uttrycker oss allt mer icke-verbalt på internet. Och då inte i form av ett röstmeddelande, utan multimedialt (ikoner, bild, ljud, text, video). Och ikoner som då dessutom kommunicerar betydligt mer än bara det som syns. Ett konnotationsbibliotek som likt språk kan skapa såväl förståelse som förvirring över kulturgränser.
En bonus är att det här kan bli ytterligare en sak för alla LinkedIn-retrofundamentalistkramare att bli arga på. Ännu en sak som finns på LinkedIn som inte borde finnas på LinkedIn eftersom sånt inte hör hemma på LinkedIn.
LinkedIn is testing Reactions on Webpreviously: https://t.co/sAig9q4cR2 pic.twitter.com/5IM1sQkyr1
Övrigt sociala medier
TikTok lanserar budgivningsannonser
Kortvideoappen TikTok jobbar just nu hårt med att förpacka sitt annonserbjudande för att kunna kapitalisera på knarkandet av appen. Senaste beskedet är att företaget är på gång att lägga till budgivningsannonser i produktportföljen.
Hur pigga är vi på att betala för sociala medier? Alltså möjligheten att använda Facebook, WhatsApp, Twitter och så vidare. Det vet vi väl fortfarande inte än, men baserat på Ugandas Sociala medier-skatt som introducerades halvvägs in i förra året så leder avgifter till att användaretalen dippar rätt ordentligt. Att folk helt enkelt slutar använda tjänsterna.
Nu haltar förstås jämförelsen betänkligt på flera sätt. Vi kan anta att fler människor i Uganda inte har råd att klara av ens en liten ökning av den här kostnaden än här hos oss. Och avgiften gäller inte bara sociala medier, utan även internetanvändning i stort.
Men sett till siffrorna så minskade antalet internetanvändare med 3 miljoner efter det att skatten infördes. Men inte heller alla de som fortsatte använda tjänsterna betalade skatten – istället valde man att VPN-runda den.
Som konstateras finns det förstås en betydligt mindre trevlig baktanke med hela upplägget (att få färre människor att vara uppkopplade och informerade och ge färre människor möjlighet att kommunicera och därmed bygga opposition mot styret).
Men som tankeexperiment vore det förstås intressant att spekulera i hur det skulle gå om man det skulle finnas en avgift kopplad till plattformarna. Google och ännu mer Facebook sitter rätt hårt fast i gratisfällan. De försök som gjorts att få folk att betala för exempelvis innehåll har gått sådär. Men tittar man på de kinesiska motsvarigheterna så kommer intäkter i mycket högre utsträckning via direkta betalningar från användare. Tjänsten är kostnadsfri att använda men däremot betalar man för tjänster, funktioner och innehåll på plattformen. Om man så vill har ju även Apple fått oss att betala (både direkt och via köp av produkter).
Eller för den delen: Amazon. Frågan är alltså: beror vår ovilja att betala för saker från Facebook och Google på att de själva så hårt pushat gratisspåret i sin kommunikation (även om vi defacto betalar med oss själva), att vi upplever att värdet för det vi får om vi betalar inte är värt det (Youtube Premium) eller att de två jättarna inte lyckats skapa ett helhetspaket där vi gladeligen betalar en månadsavgift för ett högt upplevt värde i form av… allt. På ett ställe.
Half-way through 2018, Uganda introduced a Social Media (OTT) tax which required Ugandans to pay a tax if they wanted to access services such as Facebook, Twitter, WhatsApp, and many others. It turns out, based on released data by the Ugand
Genomgång av olika stories-format
Kan presentation med en genomgång av olika stories-format vara något? Business Insider har din rygg här.
Lär inte vara jättenyheter för dem som jobbar med de här plattformarna och de här formaten, men kan kanske vara intressant att ögna igenom ändå.
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
