Kategori: Allmänt digitalt

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 13 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple tillåter läsarappar att länka till externa kontoskaparsidor

Ett stort litet steg från Apple. Företaget börjar nu rulla ut den lösning som de presenterade för några månader sedan: ”läsarappar” tillåts nu länka ut till externa kontoskaparsidor.

Så här långt har det inte varit tillåtet för utvecklare att länka till en egen sida där användare kan skapa ett konto. Det har inte ens varit tillåtet att berätta att man har en sådan sida. Det i sin tur har gjort att appar som Netflix och Spotify har stängt möjligheten att starta prenumerationer direkt i appen (iOS och Android). För att använda de här tjänsterna så gäller det att hitta webbsidan och där skapa konto. När kontot väl är på plats så är det fritt fram att logga in i företagens appar och komma åt innehållet.

Så skillnaden är alltså egentligen rätt liten när appar nu får länka till en kontoskaparplats utanför appen. Och det gäller alltså bara just läsarappar – alltså appar där man passivt konsumerar innehåll (typ).

I grund och botten handlar det förstås om det gamla vanliga: Spotify, Netflix och en hel massa andra företag vill inte betala Apples avgift på 30 % (vilket är det som lär gälla – att det alltså framförallt kommer vara en funktion för appar som är för stora för att betala den lägre avgiften 15 %). Och Apples limbodansar ännu lite djupare med förhoppningen att myndigheter inte ska bli på uppstyckarhumör. Eller åtminstone tvinga fram betydligt mer långtgående förändringar av Apples appupplägg.

Det senare lär oavsett hända. Frågan är bara hur långt Apple kommer att tvingas gå.

Apple allows ’reader’ apps to include links for signs ups, but of course, there are conditions

Apple is making app store changes for ”reader” apps to allow external links for account signups and management.

Apple tillåter flera betalsätt i dejtingappar i Nederländerna

Apple och Nederländerna fortsätter sin standoff gällande hur Apples appbutiksupplägg fungerar. Ja, eller inte fungerar – om vi frågar Nederländerna. Nu böjer sig Apple ännu längre bak i sitt limbodansande och går med på ännu fler eftergifter för att försöka blidka de nederländska myndigheterna.

När beslutet kom för några månader sedan krävdes att Apple skulle göra ett antal förändringar i vilka krav som företaget ställer på dejtingappars möjlighet att tjäna pengar via iOS. Ja, det gällde (och gäller) just dejtingappar då det var den typen av appar som skickade in klagomålet som ärendet ursprungligen handlade om.

Apple gjorde precis som tillsynsmyndigheten krävde. Enligt Apple. Nu-huh. Sa myndigheten. Eftersom Apple, enligt myndigheten, inte gjort som de var ålagda så har Apple sedan dess blivit bötfällda med 5 miljoner euro i veckan. Massor av pengar, men rätt lite med Apple-mått mätt.

Dessutom var boten försedd med ett tak: max totalt 50 miljoner euro – vilket Apple i veckan nådde. Precis samtidigt som Apple slog i bötestaket så kom företaget alltså med ett nytt bud på förändringar.

Vad Apple nu erbjuder är att de aktuella apparna inte längre måste ladda upp en separat app för att få använda en extern betallösning och utvecklare måste inte heller välja antingen Appstores betallösning eller en annan utan kan erbjuda båda. Däremot kvarstår nivån på ”rabatten” på Appstore-avgiften: 27 % istället för sedvanliga 30 %.

Och, ja, det är där vi är just nu. Så allt är frid och fröjd? Mja, det är nog att gå händelserna i förväg. Det återstår att se om de nederländska myndigheterna köper Apples nya bud (vilket är långtifrån säkert). Men den stora frågan är: vad händer om det blir tummen ned den här gången också?

Boten som dömdes ut var maxstraffet. Apple kommer inte behöva betala ännu mer pengar efter de 50 miljoner de redan har hostat upp (eller åtminstone ska hosta upp). Har myndigheterna något annat vapen att skramla fram innan kommande EU-lagpaketet Digital Markets Act kickar in (när det nu blir)? Eller kan Apple köra vidare som om inget har hänt och skriva av kaffepengarna som 50 miljoner euro är för att Apple ska få fortsätta tjäna pengar på nuvarande appupplägg?

Det sistnämnda hoppas Apple säkerligen på. ”Vi kom med ett jättebra bud, som ni inte accepterade. Trist för er, nu betalar vi boten och struntar i att göra några förändringar”.

Apple will allow Dutch dating apps to use other payment options within existing apps

Apple has laid out rules that may end its dispute with Netherlands regulators over in-app payments. It will allow dating apps there to sell services through alternate payment systems without uploading a whole new app.

Apple anklagas för att ”överfakturera” appanvändare vid köp i Appstore

Inte nog med att Apple bråkar med nederländska myndigheter om stöd för externa betallösningar i dejting-iOS-appar, nu har företaget åkt på en stämning på ungefär samma tema i landet. En konsumentintressentorganisation, Consumer Competition Claims Foundation, anklagar Apple för att ”överfakturera” appanvändare. Och att användare därför borde kräva tillbaka pengar från Apple.

Så ja, det är alltså ännu ett initiativ som hoppas bryta Apples grepp om Appstore i allmänhet och Appstore-betalningar i synnerhet. Det börjar nu bli så många att det är svårt att hålla reda på alla stämningar. Lägg till krav från myndigheter och lagstiftare så har nog inte ens Apple längre riktigt koll på allt som de just nu är drabbade av.

Just den här stämningen i sig, helt enskilt, är alltså inte jättemycket att skriva hem om egentligen. Men när den staplas ovanpå allt annat på båda sidor om Atlanten så får man riktigt fin utsikt från toppen. En utsiktsplats som gör att det syns allt tydligare att Appstore och Google Play står inför rätt rejäla förändringar de närmaste åren. Frågan är bara hur långtgående de blir.

Apple Hit With Multibillion-Euro Lawsuit for ’Overcharging’ App Store Users

Apple is facing a new multibillion-euro lawsuit out of The Netherlands that alleges the company overcharges users who purchase apps and in-app…

Google gör det obligatoriskt för Android-appar att använda Google Plays betallösning

Den här veckan gjorde Apple och Google samma sak – fast åt helt olika håll.

Som ännu ett försök att blidka nederländska myndigheter, som har ställt som krav att Apple ska tillåta dejtingappar i landet att använda externa betallösningar, så har Apple gått med på att låta nederländska dejtingappar att länka till externa kontoskaparsidor där användare kan skapa konto och teckna prenumerationer. Apple har dessutom gått med på att tillåta utvecklare att erbjuda både Apples egen betallösning och en utlänkningsvariant.

Google å sin sida gått ut med att den omställning som företaget flaggade för under 2020 nu börjar att gälla: det kommer att bli obligatoriskt för Android-appar via Google Play att använda Googles betalplattform. Och då betala den sedvanliga avgiften på 15 % eller 30 % (beroende på hur hög omsättning företaget bakom en app har). Appar som inte följer de nya riktlinjerna kommer att kastas ut från Google Play 1 juni i år.

Så Google gör alltså en Apple när Apple på allt fler ställen tvingas till en Google. Ja, det är ungefär vad det handlar om.

Med tanke på hur mycket pengar som Apple drar in på sin Appstore så förstår jag att Google har kastat avundsjuka blickar och vill göra samma sak själv. Men timingen är allt annat än optimal kan vi väl säga.

Ja, eller så resonerar Google helt enkelt att de ska försöka dra in så mycket pengar de hinner innan både Apple och Google tvingas öppna sina appbutiker för externa betalsnurror i både USA och i EU.

Google launches Play Store’s new billing system – and devs are footing the bill

Google Play Store’s new mandatory billing system requirement policy is in effect from today.

Ryssland planerar att lansera sitt eget Google Play 5 maj

Bland alla företag och tjänster som har lämnat Ryssland eller stängt eller begränsat sina tjänster i landet finns Google. Bland de åtgärder som Google har vidtagit finns att de har stängt möjligheten att tjäna pengar på annonsering via Youtube eller köpa och betala i appar via Google Play. Rysslands motdrag? NashStore, eller OurStore på engelska. Rysslands eget Google Play.

Vad Google däremot inte har gjort (än) är att helt stänga Google Play. Alltså stoppat möjligheten att ladda ner och installera Android-appar direkt från Google. Så anledningen att Ryssland nu piskar utvecklare att knacka fram en GooglePlay-kopia är för att göra det möjligt att köpa och betala. Via ryska banker.

Likt det som de flesta västerländska bolag som har strypt verksamhet i Ryssland så har Google inte frivilligt stängt sina tjänster. I just Google Play-fallet så är anledningen främst att Mastercard, Visa och American Express alla har stängt sina betaltjänster i landet, vilket innebär att ryska kort inte går att använda för att betala utländska företag. Så det främsta skälet till att NashStore kommer att lanserats är för att göra det möjligt att använda ryska transaktionsplattformen Mir för Android-köp.

Som av en händelse så ska NashStore dessutom lanseras 5 maj. Den högtid när Ryssland högtidlighåller segern i andra världskriget. Ifall någon fortfarande undrade om det främsta skälet till att Ryssland skapar en egen Google Play är för att hjälpa Putin.

Russians Plan to Launch Google Play Store Alternative on Victory Day

Russian app developers are building an alternative to Google Play store and plan to launch it on May 9, a national holiday in Russia that celebrates victory in WWII, the organisation behind the initiative said on Tuesday.

 

Ekonomi och finans

Apple arbetar på egna fintechlösningar

Ny funktionalitet på väg från Apple. Eller åtminstone något som Apple enligt uppgifter just nu lägger rätt mycket krut på: egna fintechlösningar.

Det är uppgifter från Bloomberg som pekar på att Apple arbetar på att ta fram teknik för att kunna hantera saker som risk- och bedrägerianalys, kreditupplysningar, ränteberäkningar och annat kopplat till finansiella tjänster.

Projektet ska ha arbetsnamnet Breakaway, vilket rätt väl lär sammanfatta vad det handlar om: minska beroendet av externa finansiella aktörer för att kunna rodda runt tjänster som Apple Pay och Apple Card. Kapa några mellanhänder som vill ha betalt, alltså.

Så i sig ett rätt självklart steg för Apple (även om det förstås inte är helt riskfritt med tanke på allt kritik mot Apple som ett alltför dominerande företag på dagens internet). Frågan är förstås hur långt Apple är sugna på att gå.

När jag tidigare har skrivit om exempelvis Apple Card så har jag konstaterat att företag som Amazon, Google och Apple allt mer verkar ha släppt tanken på att bli banker och istället har valt att utgöra själva gränssnittet mot slutkund. Det bankiga – inklusive alla tillstånd som krävs – får partners ta hand om.

Jag tror att det här rätt mycket fortfarande kommer att gälla. Förutom att fullständig bankverksamhet skulle göra det ännu enklare att slå ner på Apples dominans så misstänker jag att det meckkostar mer än det smakar att behöva härka runt med finansinspektioner. Men med det sagt så kan Apple absolut vilja ta över så många tjänster som möjligt som de idag betalar banker för idag – utan att ta banksteget fullt ut.

Jag misstänker dessutom att vi pratar om tjänster som Apple inte bara kommer att använda för internt bruk utan också kommer kunna erbjuda andra – mot betalning. Kanske rentav erbjuda sina lösningar till de banker som de samarbetar med – som en kostnadsmässig quid pro quo.

Apple Developing In-House Payment Processing Technology for Future Finance Products

Apple is working on a multiyear plan to bring its financial services in-house in the future, cutting down on the need for financial partners like…

EU på väg att förbjuda anonyma kryptotransaktioner

I skuggan av de stora lagpaketen Digital Services Act och Digital Markets Act, som båda är tänkta att reglera de stora techjättarna hårdare och begränsa deras dominans, så jobbar EU även med andra laginitiativ på det digitala området. Som att reglera kryptovalutor hårdare.

Det kanske mest långtgående steget här är att i praktiken förbjuda anonyma kryptotransaktioner. Det skulle betyda att exempelvis kryptobörser måste säkerställa och lagra information om alla transaktioner, inklusive vilka som är inblandade i varje transaktion, på ungefär samma sätt som det fungerar i det vanliga finansiella systemet.

Nu är sista ordet inte sagt här och det kan säkert komma att skruvas mer innan vi når fram till en slutgiltig lag. Men det säger en hel del om hur EU ser på hanteringen av kryptovalutor i relation till de traditionella valutorna.

Det mest kontroversiella här är förstås att kryptovalutor till sin natur förstås alltid INTE har varit som de nationella valutorna. Inklusive att det inte har funnits statlig översyn, eller i det här fallet EU-översyn. Det i sin tur gör förstås att kryptovärlden ser det här som en del av en övervakningsapparat som dessutom kommer att begränsa innovationsförmågan på kryptoområdet.

Fortsättning följer, med andra ord.

EU lawmakers set to tighten up on crypto transfers

European Union lawmakers were set on Thursday to back tougher safeguards for transfers of bitcoin and other cryptocurrencies, in the latest sign that regulators are tightening up on the freewheeling sector.

Baidu hotas av avnotering från börsen i USA

Det går sådär för världens sökjättar. Ja, åtminstone för dem som inte heter Google. Rysslands största sökmotor Yandex hänger på konkursrepen efter att ekonomin har gått i stå som följd av Rysslands invasion av Ukraina och nu ser det ut som att Kinas motsvarighet riskerar att sparkas ut från börsen i USA. Anledningen? Ovilja att dela finansiell information med USA:s myndigheter.

I takt med att spänningarna mellan USA och Kina har ökat och handelskriget har förvärrats senaste åren så har allt fler amerikanska röster höjts om att stänga ute kinesiska bolag från de amerikanska börserna om företagen inte är villiga att gå med på samma översynskrav som amerikanska börsbolag. Precis det som nu alltså Baidu har vägrat gå med på.

De kinesiska bolagen har suttit rätt mycket i en rävsax i den här frågan. Om de vägrar gå med på att lämna ut detaljerade siffror till amerikanska tillsynsmyndigheter så drar de på sig amerikansk ilska och om de går de amerikanska myndigheterna till mötes så ilsknar istället det styrande kommunistpartiet till hemma i Kina. Det har blivit lite chicken race mellan de båda sidorna – och de kinesiska bolagen som är noterade i USA har fastnat i mitten.

Men så kom det förra vecken tecken på att det ser ut som att Kina blinkade först när det kom uppmaning från Kina att bolag noterade i USA ska göra sig beredda på att öppna sina böcker mer än vad de har gjort så här långt. Att de alltså ska följa myndigheternas krav.

Baidu ska nu ha dryga två veckor på sig att gå de amerikanska myndigheterna till mötes, så det blir intressant att följa. Baidu är inte det enda kinesiska bolaget som sitter i samma läge, men de är det största. Med tanke på att Baidu har utmaningar med ekonomin på hemmaplan efter Kinas regleringssläggande mot landets techbolag så kan en avnotering vara synnerligen dåliga nyheter.

Wall Street told ’China’s Google’ that it may have to delist amid ongoing US-China discussions over audit dispute

The SEC’s decision to add Baidu to a watchlist intensifies a dispute over granting US officials full access to US-listed Chinese firms’ audit books.

Klarna startar Open banking-enheten Kosma

Klarna har genom åren slagit sig för bröstet som företaget som uppfann kreditköp, vilket förstås är en milt sagt sagt kreativ historieskrivning. Men oavsett det så är det Klarna som även internationellt har satt standarden för hur den här typen av transaktioner fungerar i dagens e-handel. Men kreditköpen har förstås inte varit okontroversiella, vilket har gjort att Klarna allt mer försöker jobba sig bort från stämpeln som ett avbetalningsbolag. Senaste draget: Open banking-plattformen Kosma.

Kosma är alltså Klarnas försök att göra en Tink. Erbjuda ett API som gör att tjänster kan jacka in i tillgänglig bankinformation – som bankkonton – istället för att bygga den här typen av funktionalitet själva. Ännu en B2B-funktion, alltså.

Vad Klarna gör är att öppna sitt interna verktyg för externa användare – och därmed så gör de också en Amazon. Produktifierar ett internt verktyg och förvandlar en intern kostnad till en ny, extern intäktskälla.

Klarna launches new Klarna Kosma division for its open banking platform | TechCrunch

Visa surprised the European fintech industry last year when it announced that it would acquire Tink for €1.8 billion ($2.15 billion at the time of the

 

Övrigt

Apple lanserar prenumerationstjänsten Business Essentials för mindre företag

Så har det blivit dags för hårdvaruföretaget-wannabe-tjänsteföretaget Apple att ta ännu ett steg mot den wannabeframtiden. Nu lanserar Apple ännu en prenumerationstjänst: Business Essentials. Efter att har rullat som stängd beta ett tag så blir tjänsten nu tillgänglig för alla företag som kvalar in. I USA, åtminstone.

Business Essentials är en plattform som ska underlätta för företag med upp till 500 anställda att hantera sina anställdas Apple-enheter på ungefär samma sätt som det fungerar för betydligt större företag. Det innebär saker som snabbinstallation och snabbaktivering av enheter, IT-support, tillhörande iCloud-utrymme och möjlighet till dygnet runt-support för företagen som använder tjänsten. Pris: från 2,99 dollar i månaden till 24,99 dollar i månaden, fördelat över sex olika abonnemang.

Apple vill med andra ord att småföretagare ska gå all in på Apple för sina IT-behov. Men det är också del av en större ambition från Apple: att bli en större del av yrkeslivet. Och då inte bara för de yrkesgrupper som traditionellt har valt Apple utan även, tja, Excel-folket.

Den ambitionen stannar inte vid att erbjuda enklare IT-värld för de ansvariga utan avspeglar sig också att Apple så sakteliga tassar allt närmare mer fullständiga samarbetsverktyg med äppelloggan på. Med andra ord finns fullständig konkurrens med Slack, Google och Microsoft garanterat i planerna lite längre fram.

New Apple program puts device management, support in reach of SMBs | TechCrunch

Managing Apple devices can be a chore for small businesses — it takes time to set up each device, and it can be difficult to manage them in the field

Google Kalender får bokningsfunktion för att enklare hitta mötestider

En sån där löjligt enkel funktion som också är löjligt smart i all sin enkelhet. Google Kalender är på gång att få en bokningsfunktion. Alltså en sådan som finns på en hel massa ställen där man kan boka tid. Istället för att skicka förslag fram och tillbaka eller låta någon AI-algoritm försöka hitta luckor så får den som vill boka möte själv välja bland de lediga tiderna.

Mer konkret så blir det nu möjligt att skapa en ”bokningssida” baserat på en Google-kalender. En egen minisajt med en egen, delningsbar URL som kan skickas ut och spridas. Åtminstone för dem som använder Googles kontorspaket Workspace.

Funktionen kommer ”snart”.

New Google Calendar feature takes the back-and-forth out of scheduling

Calendar can now generate a webpage of available time slots for a user to pick from.

De snabbast växande europeiska (tech)bolagen 2022

En rätt kul lista. Vi känner igen den här typen av listor: en förteckning över de snabbast växande företagen. Men då handlar det väldigt ofta om amerikanska och kinesiska bolag. Här en lista över de snabbast växande (tech)bolagen i Europa 2022. Eller rättare sagt de som har växt mest mellan 2017 och 2022.

Finländska Swappie toppar medan Sverige representeras av Instabox på en tiondeplats. Däremellan finns varumärken som överlag för de flesta i Sverige förmodligen är betydligt mindre kända.

Men det som framförallt är intressant med den här listan är sammanhanget som de växer inom: Europa.

Det klagas rätt ofta hur vår kontinent har hamnat långt efter just USA och Kina (överlag Asien) i techracet och digitaliseringen. Men det känns som att det just nu händer mer än på väldigt länge och allt fler europeiska bolag växer sig stora inte bara i Europa utan även i andra delar av världen.

Vi kan anta att den här utvecklingen inte kommer att bli mindre intressant när EU lanserar Digital Services Act och Digital Markets Act, de stora lagpaket som är tänkta att reglera techbolag. Framförallt de amerikanska giganterna.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 12 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Google öppnar för externa betallösningar i Android-appar, Spotify först ut att testa

Så kom det sig igår att Google till sist gick med på att öppna för externa betallösningar i Android-appar. Kanske. Förmodligen. En pilot som ska testköra det här åtminstone. Först ut: Spotify.

Med andra ord kommer det nu bli möjligt för utvecklare att erbjuda sin egen eller en extern partners betallösning för att ta betalt. Åtminstone för ett ”litet antal utvalda” utvecklare på ”utvalda marknader”. Så vi ska nog inte vänta oss en jätteutrullning i omedelbar närtid.

Enligt Google handlar det om ett initiativ för att ”erbjuda konsumenter val” (vilket på lite mindre corporatespeak blir ”förhoppningsvis kan det här minska lusten att reglera Google Play ännu mer från politiskt håll”) och att Spotify var en ”naturlig första partner” berodde enligt Google på att det är ”världens största utvecklare av en global prenumerationstjänst” (vilket översatt blir ”Spotify är det företag som har gjort mest väsen i den här frågan och vi vill gärna få tyst på dem”).

Exakt vad det kommer att innebära rent ekonomiskt återstår att se, eftersom de finansiella detaljerna ”fortfarande är under arbete”. Jag utgår dessutom från att det kommer att handla om att externa betallösningar får bo tillsammans med Google Plays betalsnurra – men att utvecklare fortfarande måste erbjuda just Google Play som ett av alternativen.

Vad Google gör är kort sagt att rulla ut den lösning som de tvingades panikskaka fram i Sydkorea, efter den lag som runt årsskiftet gjorde att appbutiker i landet inte längre får tvinga utvecklare att bara erbjuda ett sätt att betala inuti appar, globalt. Ja, eller testköra den bredare i alla fall.

Och det lär betyda att Google är nöjda med hur det har fungerat där. Med andra ord: ingen jättesmäll mot intäkterna.

Google Play to pilot third-party billing option, starting with Spotify | TechCrunch

Amid increasing global regulations over app stores and their commission structures, Google today announced the launch of a pilot program designed to

Googles meddelandeappar påkomna med att skicka användardata utan samtycke

Nu kommer ni bli jätteförvånade: Google har blivit påkomna med att skicka användardata från sina meddelandeappar utan samtycke och utan att informera användarna.

Den här gången handlar det om Androids meddelande- och telefonappar Messages och Dialer som enligt en studie genomförd av Trinity College i Dublin har skickat info om användare till sina egna servrar. Saker som att Messages har skickat hashade kopior av innehållet i textmeddelanden och när de skickas och att Dialer har passat vidare samtalsloggar över ingående och utgående samtal, hur långa de var och när samtalen skedde. Komplett med inblandade telefonnummer. Mottagare är loggningsverktyget Google Play Services Clearcut och analysplattformen Google Firebase Analytics.

Varför you ask? Av ”säkerhetsskäl” och för att ”förhindra bedrägerier”, för att ”underhålla Google Play Services APIs och kärntjänster” samt för att ”möjliggöra Google-tjänster som att bokmärka och kontaktsynkning”. Och varför behöver Google få ut så detaljerad personlig information av vilka som kontaktar varandra och innehållet i meddelandena undrar du – dessutom utan att berätta det? Titta vilken fin fågel! Säger Google.

Såååå… HALLO GDPR. Säger EU. Och då har vi inte ens börjat prata om saker som att det kanske inte är okej att överhuvudtaget skicka användardata över Atlanten. Vi kan väl tänka oss att även, säg, amerikanska myndigheter kan ha åsikter.

Forskarna som upptäckte det här dataskyfflandet i november förra året och Google ska ha vidtagit ett antal åtgärder. Som att faktiskt be om godkännande från användarna. Och ge dem möjlighet att delvis styra vilken data som skickas. Och, ni vet, överhuvudtaget berätta för sina användare att de gör det.

Vi kan väl sammanfatta det här med att det kanske inte kommer att hamna i pluskontot när såväl USA som EU kommer allt närmare att banka ner techgiganterna ett par snäpp.

Messages, Dialer apps sent text, call info to Google

Hashed text, phone call logs collected without opt-out nor specific notice

Apple har lämnat in nytt förslag på hur de ska leva upp till Nederländernas krav på externa betallösningar för appar

I skuggan av, tja, rätt mycket just nu så fortsätter Apples standoff med Nederländerna. Närmare bestämt den standoff som handlar om kravet att iOS-dejtingappar i landet ska ha rätt att använda externa betallösningar. Och nu har Apple lämnat in ett nytt förslag på hur de ska leva upp till kravet. På ett sätt som Apple gillar förstås.

Första budet föll i så där bra jord. Som kan sammanfattas med att Apple erbjöd sig att bara ta 27 % i avgift för transaktioner via externa betalplattformar istället för sedvanliga 30 %. Plus några andra saker som i stort handlade om att Apple inte skulle behöva ändra särskilt mycket i sitt inlåsningsupplägg. Och, ja, myndigheterna i Nederländerna svarade med ett ”nu-huh” i vändande mejl.

Det i sin tur har gjort att Apple har åkt på böter för nionde veckan i rad. Gånger fem miljoner. Som totalt innebär att Apple har betalat 45 miljoner euro i böter. Vilket förstås är väldigt mycket pengar för ungefär vilket företag som helst. Utom Apple. Men det riktigt intressanta i sammanhanget är att det lagrum som ger rätt att dela ut boten maxar vid 50 miljoner. Så nästa vecka har Apple alltså betalat alla de pengar som de kommer att krävas på.

Och… vad händer då?

Ja, Apple har alltså lämnat in ett nytt förslag (återstår att se vad det innehåller)  och därmed försökt visa sig som en riktig lagspelare. Frågan är: varför – när de nästan har suttit av sin bötestid?

Jag misstänker att Apples trots allt är oroliga. Men inte för de kaffepengar och den smäll på handen som Nederländerna drog till med. Utan för något annat som väntar runt hörnet: Digital Markets Act. EU:s lagpaket som ska klippa ned techgatekeepers – som Google och Apple.

Apple försöker med andra ord visa sig från sin bästa sida.

https://techcrunch.com/2022/03/21/apple-acm-nine-fines/

Arizona blir första delstat i USA som får stöd för att lagra körkort och ID-kort i Apples plånboksapp

Igår var det premiär för det som Apple har pratat om ett tag: det går nu att lagra sitt körkort och sin ID-kort i Apples plånboksapp. Åtminstone i Arizona, den delstat i USA som är först ut med att få stödet. Fler delstater står på tur ”snart”.

Med tanke på att Apple vill att iPhonen ska bli next level hubb i våra liv så är det förstås inte särskilt oväntat. Det är också något som Apple har pratat om rätt länge. Och det stannar inte bara vid ID-kort – Apple jobbar ju för motsvarande lagringsstöd för exempelvis patientjournaler. Och ja, Google har förstås samma ambition på Android-sidan.

Och det är ju förstås också det som allt mer blir normen. Att informationen lagras digitalt istället för att tryckas ut på ett plastkort. Ett steg innan biometri fullt ut blir hur vi identifierar oss – utan digitala mellanhänder.

Men fram till dess så finns det förstås mellanhänder för att identifiera oss. Lagra information på ett säkert sätt. Förutom Apple och Google även tjänster som BankID, Swish och Kivra. Och vad i princip alla har gemensamt är att de ägs och kontrolleras av privata företag. I Googles fall dessutom ett företag som har en historia av att hantera användardata lite… sådär säkert.

Det handlar i grund och botten om förtroende. Att det är tjänster och företag som vi litar på. Men det börjar bli dags att på allvar problematisera var våra identiteter ”bor”.

https://www.theverge.com/2022/3/23/22992745/apple-wallet-license-arizona-colorado-hawaii-real-id

Apple kan kan göra iPhonen till en prenumerationstjänst (igen)

Apple uppges vara på gång med ett nygammalt alternativ: prenumerera på din iPhone. Ännu en prenumerationstjänst från Apple, alltså, men den här gången på hårdvara.

Och ja, det är ju förmodligen världens minst oväntade nyhet. Apple kommer allt närmare brytpunkten när de på riktigt slutar vara ett hårdvarubolag och fullt ut blir ett tjänsteföretag. Som artikeln konstaterar så har ju Apple i praktiken redan möjlighet att prenumerera på en iPhone, om man så vill, genom de olika avbetalningsköp som Apple redan erbjuder.

Det som däremot är lite oväntat är att artikelförfattaren har lite svårt att se hur någon skulle ”investera månader av kapital i en enhet bara för att tvingas lämna tillbaka den i slutet av perioden”. Vilket ju… är rätt vanligt. Som när någon leasar en bil. Så ja. Det skulle i allra högsta grad kunna vara ett rätt troligt scenario.

Vad det kanske/nog/förmodligen handlar om är att Apple helt enkelt formellt kallar en prenumeration för en prenumeration därför att Apple vill vara all about prenumerationer. Och själva prylen är ju mer och mer ointressant – det är innehållet och vad du kan göra med den som räknas (ännu mer än förr). Bundla ihop iPhonen med något av Apples övriga mjukvaruprenumerationspaket, lägg till automatiskt uppgradering till nyare modell och – häpp! – vi har absolut en tjänst som definitivt skulle kunna flyga.

Lösningen skulle dessutom öppna iPhonen för ännu fler kunder – de där plånboken är mindre. Inte bara ett rent avbetalningsköp på en pryl, utan en löpande, mindre kostnad för att komma åt ett antal tjänster och dessutom få själva förutsättningen för att komma åt tjänsterna på köpet.

Ni vet. Som när man på den gamla goda tiden kunde få en mobil för en krona med ett nytt mobilabonnemang.

Apple will reportedly sell the iPhone as a subscription service

Apple is reportedly working on a new iPhone subscription service that would let customers subscribe to the company’s hardware for a monthly fee, similar to digital services like Apple Music or Apple TV Plus.

One Plus-grundaren Carl Pei lanserar sin första Nothing-mobil

Igår var det dags för det som det har ryktats om ett tag: Sverige har fått en ny mobiltillverkare. Ja, typ. En svenskkopplad mobiltillverkare om inte annat. One Plus-medgrundaren Carl Peis nya satsning Nothing presenterade igår sin andra produkt – och sin första mobil. Phone (1). Släpps i sommar.

Du kan få den i vilken färg du vill så länge som den är svart. Eller vit. Och den vita ser riktigt cool ut. Återstår att se hur den kommer att se ut i verkligheten – som om den kommer att bli genomskinlig på samma sätt som hörlurarna Ear (1). Och hur lättanvänd den kommer bli i praktiken. Men ser som sagt var helt klar cool ut. Och det är ungefär allt vi vet just nu. Mer information får vi vänta på.

Men vi vet redan nu en rätt stor svaghet hos Phone (1): den kör förstås Android.

Nothing’s first smartphone is aimed at Apple, not OnePlus

Nothing will launch its debut smartphone this summer, its CEO and former OnePlus co-founder Carl Pei announced today. It’ll be called the Phone 1, run Android, and be powered by a Qualcomm Snapdragon processor.

 

Ekonomi och finans

Apple köper fintechbolaget Credit Kudos

Nytt företagsköp för Apple: fintechbolaget Credit Kudos. Ett, tja, kreditvärderingstechbolag.

Tydligen består Credit Kudos tjänst i att ta fram mjukvara som ”använder konsumenters bankdata för att göra mer noggranna kreditupplysningar i samband med låneansökningar”.

Som artikeln konstaterar så handlar det här alltså om en spelare inom det Open banking-initiativ som EU-lagstiftning har tvingat farm, där banker måste vara mer transparenta med sin kunddata, inklusive att göra det enklare för kunder att byta bank.

Och eftersom det alltså i grund och botten handlar om teknik som möjliggör bättre kreditutvärdering så kan vi tänka oss att Apple vill få bättre koll på de kunder som använder de allt fler finansiella tjänster som Apple erbjuder. Inklusive krediter och räntefria avbetalningsköp.

Men jag misstänker att planerna inte stannar där. Jag misstänker att Apple har betydligt mer långtgående tankar på hur Credit Kudos ska kunna göra Apple till en större fintechaktör. Inklusive att kunna erbjuda plattformar med finanstjänster mot B2B-segmentet.

No Title

No Description

Kina uppmanar kinesiska företag göra sig beredda på att lämna ut mer finansiell information till USA

Det här var… oväntat. Kina har gått ut med en uppmaning till landets bolag att vara redo att lämna ut mer finansiell information till USA. Ja, de företag som har valt att notera sina aktier i USA, alltså.

Så varför tycker jag att det här var oväntat?

Relationen mellan USA och Kina har de senaste åren inte direkt utvecklats i en positiv riktning. De båda länderna är sedan några år tillbaka inblandade i ett kallt handelskrig. En ingrediens här har varit amerikansk oro för att kinesiska företag avlyssnar sina amerikanska användare och därmed skulle kunna utgöra ett hot mot den nationella säkerheten.

Ett område som det har vapenskramlats kring är just USA-noterade aktier. Politiker i USA kräver allt oftare att kinesiska aktier ska sparkas ut från de amerikanska börserna om de kinesiska bolagen inte följer samma tillsynsregler som de amerikanska bolagen. Att de alltså har fullständig börstransparens när myndigheterna kommer och knackar på dörren.

Kina å sin sida har varit allt annat än sugna på det och hotat med att tvinga kinesiska bolag att avnotera sig i USA. Men nu verkar det alltså som att Kina har gjort en helomvändning i frågan.

Det känns lite som att det här är ännu ett bevis på att Kinas nedsläggning av sina egna techbolag har gått lite för långt – vilket är extra problematiskt när den kinesiska ekonomin har drabbats av mer motvind än väntat.

Peking ber kinesiska bolag med notering i USA att vara redo att ge ut mer information | Placera

Kinesiska techjättar med notering i USA har av Peking informerats om att de bör vara redo att behöva lämna ut mer finansiell information. Det rapporterar Reuter

 

Övrigt

EU presenterar Digital Markets Act

Tidigare i år presenterade EU Digital Services Act – ett av de stora lagpaketen som är tänkt att reglera, slå ner på och överlag bryta upp de stora (amerikanska) techjättarnas marknadsdominans. Igår var det dags att lyfta ridån till systerlagpaketet Digital Markets Act.

Väldigt förenklat kan man säga att DSA i stort fokuserar på det vi ser och exponeras för – saker som olagligt innehåll, riktning av reklam och desinformation. DMA är tänkt att primärt fokusera på internets gatekeepers, alltså de företag och de plattformar som i praktiken är nödvändiga att använda för att göra affärer på eller  använda internet.

Väldigt mycket Apple och Google, alltså, men även jättar som Meta och Amazon. Eller som DMA definierar en gatekeeper: företag med ett marknadsvärde på över 75 miljarder euro som har minst 45 000 aktiva användare och en ”plattform” som en app eller ett socialt nätverk. Och just ”plattform” är lite av nyckelordet – tjänster som andra bygger verksamheter på.

Direktivet är ännu inte klubbat, eftersom det måste mala genom parlamentet och sedan koka ner till nationella lagar innan det på riktigt kickar in. Men det verkar finnas rätt stor enighet så det handlar nog mest om detaljer.

Exempel på saker som DMA innehåller och fokuserar på:

Interoperabilitet: Gatekeepers ”bör” tillåta sina plattformar att fungera tillsammans med mindre, liknande tjänster från andra företag. Det skulle kunna betyda ungefär det som Meta har som vision för sina chattjänster – att meddelanden ska komma fram även om en användare väljer WhatsApp och den andra Messenger. Hur ska det funka i praktiken? Bra fråga.

Rätten att avinstallera: En gång för alla kunna bli av med de förinstallerade apparna. (Betyder det att jag även äntligen kan bli av med det där U2-albumet som Apple gav alla sina användare utan möjlighet att bli av med det?)

Datatillgång: Företag som förser plattformar med data ska få tillgång till den – som att säljare på Amazon ska få ut all data om sin egen verksamhet och kunna ta med sig den till andra ställen.

Annonstransparens: Saker som att plattformar ska tillhandahålla lösningar som gör att annonsräckvidd kan verifieras av oberoende tredje part.

”Slutet för självföredragande”: Gatekeepers får inte längre trycka ut sina egna produkter, annonser etc. före andras hur som helst (inte ett totalförbud antar jag). 

DMA kommer dessutom – och kanske framförallt – att ge EU riktigt bitiga påföljdsmuskler. Som upp till 10 % av ett företags globala årliga omsättning – som i Apples fall exempelvis skulle kunna innebära över 35 miljarder euro.

Det kommer finnas massor mer att säga om det här, så jag stannar här just nu. Och konstaterar att även om det mesta var känt på förhand så kommer DMA att potentiellt skaka om techbolagens verksamheter rätt ordentligt.

EU targets Big Tech with sweeping new antitrust legislation

The EU has unveiled the final text of its sweeping new antitrust legislation targeting big tech. The new Digital Markets Act or DMA aims to level the playing field in the tech sector, and will force companies like Google, Apple, and Meta to open up their platforms to third parties.

USA och EU kommer överens om ett preliminärt nytt dataöverföringsavtal

Hejhopp, det här var VÄLDIGT oväntat. Och väldigt stort. Igår presenterade EU som väntat sitt kommande techregleringslagpaket Digital Markets Act och idag, som en blixt från klar himmel, så meddelar EU och USA att de har kommit överens om ett nytt dataöverföringsavtal. Did not alls se den coming.

Ända sedan 2020 så har dataöverföring över Atlanten levt i en gråzon. Eller krasst talat inte alls varit förenligt med EU:s integritetslagstiftning och därmed olaglig. Det var då som den så kallade Schrems II-domen underkände Facebooks process för att skicka användardata till hemmabasen för att kunna paketera om den och skicka tillbaka data i form av exempelvis riktade annonser.

Sedan dess har… inte jättemycket hänt. Med andra ord så har amerikanska molnföretag som hanterar EU-medborgares data kunnat fortsätta ungefär som förut eftersom EU inte var jättesugna på att tokstoppa det. Men samtidigt har exempelvis Google Analytics underkänts två gånger i år (i Frankrike och i Österrike) och ett definitivt beslut på om de sätt att temporärt brygga tiden fram till ett nytt avtal är lagliga rycker allt närmare.

Det sistnämnda är fortfarande ett potentiellt hot för ett preliminärt avtal är som bekant inte samma sak som ett färdigförhandlat och underskrivet avtal. Men det verkar oavsett finnas rejält med hopp om att det till sist löser sig nu.

Den absolut största stötestenen som gjorde att det förra avtalet föll var att USA ensidigt ger sig själva (mer konkret landets underrättelsemyndigheter) rätt att ta del av EU-medborgares användardata hos amerikanska företag utan att gå via de vanliga vägarna och utan att de berörda EU-medborgarna informeras. Så o-GDPR det bara går. Det har känts som att det enda sättet att lösa den knuten är för USA att ändra sin egen lagstiftning, genom att exempelvis undanta EU.

Vad det nya avtalet innebär i detalj är inte klart i skrivande stund, men vi kan väl säga att Meta, Google, Microsoft, Amazon, Apple och en massa andra amerikanska företag lär nog börja lägga champagnen på kylning.

https://www.wsj.com/articles/u-s-eu-reach-preliminary-deal-on-data-privacy-11648200085

Ryssland stryper Google News

Dags för Ryssland att kapa tillgången till ännu en tjänst: den här gången Googles nyhetsaggregerare News. Anledningen sägs vara att tjänsten har spridit ”opålitlig information” om den speciella militäroperationen i Ukraina. Saker som att Ryssland har invaderat landet, att Ryssland dödar civila urskiljningslöst och att Ryssland förlorar såväl soldater som utrustning i ett rasande tempo.

Det verkar däremot inte som att Ryssland har blockat Google News. Alltså förbjudit den rent formellt. Istället så ser det ut som att Ryssland har gjort samma sak som de har gjort mot Twitter (som inte heller är förbjuden än): de har tokstrypt bandbredden till tjänsten så att Google News i praktiken inte går att nå.

Det återstår alltså att se exakt vad problemen för Google News består i. Om det är så att det här är första steget mot ett formellt förbud eller om Ryssland nöjer sig med att sabba tjänsten på det sätt som det nu ser ut att handla om.

Som artikeln konstaterar så kan det här vara ännu ett bevis på att en svartlistning av Youtube rycker allt närmare. Men ett förbud mot Youtube verkar sitta hårdare inne. Och mot Twitter.

Rent krasst känns det alltså som att det var lättare att förbjuda Facebook och Instagram därför att det (typ) finns ett inhemskt alternativ i landets största sociala plattform VK (plus att ”Rossgram” ser ut att bli en Rysslandsodlad Instagram rätt snart). Vad gäller Twitter och framförallt Youtube så finns inte motsvarande ryska alternativ.

Med andra ord kan långsamheten i att förbjuda Youtube och Twitter bottna i att de plattformarna är för viktiga för Putins propagandamaskin gentemot den egna befolkningen. På samma sätt som stora ryska tiktokare har fått betalt av staten för att marknadsföra kriget (eller åtminstone den ryska versionen av vad som händer) så skulle ett Youtube-förbud också kunna såga av en av de grenar som den ryska propagandan själv sitter på.

https://techcrunch.com/2022/03/24/russia-blocks-google-news/

LG slutar leverera till Ryssland

Så här långt har sanktionerna mot Ryssland, som följd av landets invasion av Ukraina, främst handlat om USA och EU. Övriga länder har mest hakat på de sanktioner som har utfärdats utan att utfärda några själva. Ett sådant land är Sydkorea. Det i sin tur har gjort att två av landets företag nu har gått ut med att de slutar leverera till och sälja i Ryssland: Samsung för någon vecka sedan och nu LG.

Precis som branschkollegan Samsung så gör LG, tja, det mesta. De har åtminstone en väldigt bred palett elektroniska produkter som nu alltså inte längre kommer gå att köpa i Ryssland. Ja, inte när de som redan finns hos ryska återförsäljare har sålt slut, i alla fall.

Det som däremot är lite intressant med LG:s utspel är att det gäller LG Electronics. Ett av LG:s undervarumärken, där mycket av konsumentprylarna finns. Det behöver alltså inte gälla andra delar av verksamheten, som skärmtillverkningen. Det skulle alltså kunna vara så att LG fortfarande kan leverera komponenter till den ryska industrin, även om jag har lite svårt att tänka mig det.

Oavsett så är det ännu ett av de stora teknikbolagen som nu helt eller delvis drar sig tillbaka från Ryssland. Och isolerar därmed landet ännu mer.

Samtidigt kan det förstås vara mumma för framförallt de kinesiska märkena som nu får betydligt mer spelrum. Men precis som de koreanska bolagen så har de USA och EU i kundlistan och det finns en rätt stor risk att bolagen kan dra på sig västilska om de fortsätter sälja till Ryssland. Och i valet mellan Ryssland och väst så är valet rätt enkelt. Även för kinesiska bolag.

LG Halts All Shipments to Russia

The letters stand for ”long gone.”

Ryssar laddar ner Wikipedia för att ha ett uppslagsverk om tjänsten förbjuds i landet

Kommer du ihåg när ”uppslagsverk” var något som stod i bokhyllan och släpptes med något band om året? Ja, då minns du definitivt en värld utan internet. Men nu börjar (kanske framförallt unga kan tänkas) ryssar också förbereda sig inför ett sånt scenario. Nedladdningarna av Wikipedia i landet rusar, av oro för att även det öppna uppslagsverket ska förbjudas av Putins censur- och propagandamaskin.

För att göra den här processen enklare har den ideella organisationen Kiwik skapat en färdig, nedladdningsbar kopia av hela ryska Wikipedia. 1,8 miljoner artiklar i en 29 GB stor fil som alltså kan användas helt offline.

Och ”rusar” är i det här sammanhanget ingen underdrift. Totalt har offline-wikin laddats ner nästan 150 000 gånger så här långt i mars. Eller 4000 % fler nedladdningar än i januari. Ni vet. Innan Putin gav sig ut på invasionsturné i sitt grannland.

Vi kan väl dessutom tänka oss att det här preppandet sker inför ett väldigt troligt scenario. Jag är mest förvånad att Ryssland inte redan har stängt ned tjänsten – inte minst sedan den för rätt många ryssar har blivit en nyhetstjänst. Vill du veta vad som faktiskt har hänt i kriget i Ukraina sedan igår? Gå in på Wikipedia. Hjälp bland annat av – vad det verkar – att de ryska Wikipedia-redigerarna har valt att inte trycka ut eller godkänna de alternativa fakta som landets statliga medier (ja, landets medier överlag alltså) slänger sig med.

Visst. 150 000 är fortfarande en försvinnande lite del av alla som bor i Ryssland och de som verkligen skulle behöva läsa på är förstås de som är minst benägna att göra det. Men det är oavsett ännu ett tecken på kreativiteten som finns vad gäller att bryta igenom digitala järnridåer. Och ännu en påminnelse om Wikipedia som en av internets viktigaste tjänster.

Russians are downloading Wikipedia en masse as possible ban looms

Fearing a ban, hundreds of thousands of Russian internet users are downloading torrents of Wikipedia for offline access.

Google knoppar av sin kvantteknikverksamhet som fristående bolag

Dags för Google (okej, formellt ägarbolaget Alphabet) att få ytterligare ett företag under sin plattform: Sandbox AQ. Men inte via uppköp, utan genom att en befintlig verksamhet knoppas av som ett fristående bolag.

Vad gör då Sandbox undrar du? Kvantteknik. Alltså den teknik som på allvar ska få exempelvis datorer att göra nästa riktigt stora prestandahopp med hastigheter som dansar i cirklar runt dagens snabbaste, traditionella datorer.

Ja, det är åtminstone förhoppningen, även om det är en bit kvar till dess att normalkonsumenten har kvantteknik som bas i sin datorer och mobiler (ja, eller vilka prylar som kommer vara aktuella när – om? – tekniken på riktigt slår igenom). Men att Google nu alltså satsar på att lägga hela Sandbox-avdelningen som ett helt eget bolag med uppdrag att skapa kommersiella produkter baserat på kvantteknik visar att i alla fall Google tror att de har kommit så pass långt.

Alphabet just spun out out its quantum tech group, launching it as an independent company | TechCrunch

Quantum tech may be having its moment at long last. Consider that earlier this month, one of the few ”pure play” quantum tech companies in the world,

Gmail gör det möjligt att pausa mejlnotifieringar i mobilen när man jobbar på datorn

Åhejåhå. En jätteliten, men väldigt välkommen förändring: Gmail ser ut att vara på gång att göra det möjligt att ställa in så att mejlnotifieringar pausas i mobilen medan man jobbar på datorn.

En väldigt störig sak är tjänster som kastar ut notifieringar i precis alla enheter man har igång samtidigt. Förutom att det är störande i största allmänhet så är det ännu en distraktion.

Det finns tjänster som är smarta nog att känna av när man är aktiv i en enhet och därmed inte behöver skicka notiser till andra, men de behöver bli betydligt fler. Så väldigt bra initiativ från Google.

Gmail Reportedly Letting Users Pause Mobile Notifications When Using Computer

Google is reportedly rolling out a new feature that will enable users to pause the Gmail notifications on their phone when using Gmail on computer. The new feature requires users to allow Gmail to monitor their device usage. Gmail app on Android had become only the fourth app to hit 10 billion installs in January.

Kalifornien får sin första Bored Ape Yacht Club-NFT-restaurang

Vad gör man om man har lyckats lägga vantarna på en NFT i Bored Ape Yacht Club? Hänger upp den på den virtuella väggen och är nöjd med livet? Inte om man är Andy Nguyen. Då öppnar man en Bored Ape-restaurang.

Vad pratar vi om här? NFT det digitala blockkedjebaserade format som är tänkt att göra det möjligt att kunna sälja digitala föremål i begränsad upplaga, på samma sätt som i den fysiska världen. Ett format som dessutom allt mer används även för att sälja fysiska föremål, där själva ”ägarbeviset” ligger i blockkedjan.

Sen finns det förstås också allt fler hybridexempel. Där en NFT kan innehålla såväl fysiska föremål och upplevelser som digitala. Det Nguyen har gjort är ännu en variant på just en gränsöverskridande kombo.

Mer specifikt så har Nguyen via sitt NFT-köp också köpt rättigheterna att använda den virtuella apans varumärke till sin restaurang Bored & Hungry, som nu alltså snart öppnar i Kalifornien. Men också – och kanske framförallt – fått in en fot i dörren hos NFT-publiken. Dessutom Bored Ape-delen av den målgruppen.

Ett sätt att alltså sätta en NFT i arbete och på så sätt – vilket åtminstone är förhoppningen – dra in mer pengar än vad den kostade att köpa.

A restauranteur is opening an eatery inspired by Bored Ape Yacht Club NFTs – Tubefilter

Restauranteur Andy Nguyen is opening a California eatery that is inspired by the NFT collection Bored Ape Yacht Club.

Gifens skapare Steve Wilhite har dött

I veckan gick Sveriges (och kanske världens) äldsta bloggare Dagny ur tiden. Men det var inte det enda dödsfallet som blev känt i veckan. Även Steve Wilhite har lämnat oss, 74 år gammal.

Vem är Steve Wilhite undrar du? Mannen som uppfann gif-formatet. Ja, eller han ledde åtminstone det team på CompuServe som skapade gifen. Efter emojin det kanske allra viktigaste internetformatet. Ja, eller till och med i nivå med emojin.

Så med andra ord: hatten av, Steve. Tack för allt.

(Fun fact: Enligt Steve så är det korrekta uttalet av gif ”jif”, inte ”gif”.)

Beloved creator of the GIF dies following complications from COVID, wife confirms

Steve Wilhite, the creator of the GIF, died at age 74 due to complications from COVID-19.

Dagens ord: petfluencer

De driver Sveriges första influencerbyrå för djur: ”Djurens personliga storys går hem”

Djur i sociala medier har potential att bli lika stort som människor. Sveriges första petfluencerbyrå Petit Banana PR ökar under sitt andra år.

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 11 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Betalmöjligheterna i Appstore uppges ha stängts av i Ryssland

Häromdagen gick Google ut med att de har stängt av möjligheten att köpa appar, betala i appar eller betala för prenumerationer via Google Play i Ryssland. Anledningen var ”payment system disruption” – läs: att Visa, Mastercard och American Express hade dragit ur pluggen i sina tjänster i landet. När jag skrev om det spekulerade jag i att det i så fall inte borde dröja länge innan Apple skulle tvingas till samma sak. Och nu kanske det har hänt.

Det är åtminstone vad den ryska sajten iphones.ru rapporterar. Att ryska användare inte längre kan betala i Appstore eller via iTunes.

Som artikeln konstaterar så är det inte helt klart vad det beror på. Det som talar mot att det är Apple som ligger bakom avstängningen (ja, åtminstone har stängt av funktionen som följd av att de stora betalplattformarna inte längre tillåter ryska transaktioner) är att Apple inte har gått ut med något om det. Det kan alltså handla om att de är avstängning från ryska statens håll eller problem för de ryska banker som har drabbats av sanktioner.

Oavsett orsak så lär det inte dröja särskilt länge förrän det är totalstopp för betalningar även via Appstore.

App Store and iTunes Purchases Reportedly ’Turned Off’ in Russia

iPhones.ru is reporting that iTunes and App Store purchases can no longer be made by Apple device users located in Russia, leaving them unable to pay…

Qualcomm slutar sälja till Ryssland

Så här snart en månad in i Rysslands krig mot Ukraina så börjar det bli dags att säga ”först nu?” när företag meddelar att de inför egna sanktioner mot Ryssland. Ja, eller snarare: till sist börjar följa de de sanktioner som EU och USA har infört mot landet. Men nu har även chiptillverkaren Qualcomm dragit i handbromsen. Ingen mer försäljning till ryska företag.

En intressant sak som det annars nästan bara tragiska som pågår i Ukraina just nu har fört med sig är att de företag som har slutat sälja till Ryssland eller begränsat eller helt stängt ned sina tjänster i landet har berättat hur stor del av omsättningen som kommer därifrån. Och det är överlag…. inte så mycket. Åtminstone inte för techbolagen. Qualcomm är inget undantag: 1 % av det som Qualcomm drar in kommer från ryska affärer.

Men i Qualcomms fall så handlar det trots allt om en produktkategori som är lite mer samhällskritisk än, säg, hamburgare eller läsk. Visst, nu har Ryssland ingen större egen mobiltillverkning att tala om än, men det är oavsett ännu en öppning till avancerad utrustning till uppkopplade prylar som nu stängs för landet och dess företag (Qualcomm gör ju trots allt även mer än bara chip till mobiler).

Qualcomm stops selling products to Russian companies

Chipmaker Qualcomm Inc said on Wednesday it has stopped selling its products to Russian companies in compliance with U.S.-imposed sanctions after Moscow invaded Ukraine.

5G-mobiler står för första gången för över hälften av alla smartmobiler som säljs

Nya siffror från Counterpoint som visar att Apples mobilförsäljning fortsätter att gå riktigt bra. Som att Apples stod för 37 % av alla 5G-utrustade mobiler som såldes under januari – en rätt bra bit före tvåan Samsung som kapade åt sig 12 % av försäljningen (Apples andel var för övrigt nästan lika stor som de fyra efterföljande märkena tillsammans när det handlar om 5G-mobiler).

Men det största i Counterpoints senaste uppskattning är att mobilförsäljningen passerade en ny, historisk mobilstolpe: för första gången stod mobiler som hade inbyggt stöd för 5G för över hälften av alla mobiler som såldes. 51 % närmare bestämt.

Visst, det är väl ett tag kvar till dess att vi som konsumenter faktiskt på allvar kommer ha nytta av 5G-stödet, men det visar åtminstone att vi steg för steg kommer allt närmare nästa platåhopp inte bara för mobilen som enhet utan också för våra uppkopplade prylar och liv överlag.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-03-16/new-iphones-help-5g-handsets-capture-more-than-half-the-market

 

Digitalisering

CD-försäljningen i USA ökade för första gången på 17 år under 2021

Ni vet hur en massa retroformat och fenomen man trodde inte längre var lika heta helt plötsligt blev sjukt jättesvarta under 2020 och 2021? Saker som nyhetsbrev, poddar och gamla kassettband? Efter att vinylen går från klarhet till klarhet och till och med kassettförsäljningen alltså går bättre än när det begav sig så är det nu även dags för musikindustrins nittiotalsguldkalv att börja skaka rumpa igen: cd-försäljningen i USA ökade för första gången på 17 år.

Totalt ökade intäkterna från silverplastskivaförsäljningen ökade med 21 % förra året. De 584 miljoner dollar som cd-skivan drog in var dessutom nästa på pricken lika mycket som de digitala nedladdningarna skrapade ihop.

Men inte bara det: vinylskivan tokrusade dessutom förra året. Upp 61 % i USA till en totalomsättning på 1 miljard dollar. Det var första gången vinylen nådde den nivån sedan 1986 – vilket är… rätt anmärkningsvärt.

Samtidigt är det inte så konstigt: det handlar dels om ett sätt att mer direkt stötta sina favoritartister och dels om en vilja att skaffa sig, tja, unika föremål. Ju mer som allting är tillgängligt för alla hela tiden, desto mer ökar jakten på det unika och begränsade. Samma sak som hela NFT-fenomenet alltså. Och så som det mer eller mindre alltid har fungerat.

CD sales rose for the first time in 17 years

The music industry made almost as much from CDs as digital downloads in 2021.

Microsoft använder överskottsvärme från datacenter för att värma upp bostäder i Finland

Vad gör man med all överskottsvärme som alla stora datacenter ger ifrån sig? Om man är Microsoft så låter man den värma upp närliggande bostäder och kontorsbyggnader. Åtminstone i Finland.

Nu är det här initiativet, som är ett samarbete med Fortum, inte det första av den här typen – men det är oavsett väldigt mycket värt en applåd. Och det är ännu ett bevis på hur förnyelsebar energi finns på betydligt fler ställen än det som nästan alltid lyfts fram. Dessutom ställen som löser det kanske största problemet för ett land som Sverige: att energin skapas där den behövs, för att slippa distributionsproblemen.

Microsoft Data Centres to Heat Finnish Homes, Cutting Emissions

Finnish utility Fortum said it will use waste heat from two new Microsoft data centres to warm homes and businesses in and around the capital Helsinki, while also cutting carbon emissions.

 

Ekonomi och finans

Ryska matleveransföretaget Buyk går i konkurs

Första (?) definitiva offret som följd av västs sanktioner mot Ryssland: matleveransföretaget Buyk går i konkurs. Anledningen är till största del att företaget inte har lyckats ta in nytt kapital, på grund av att, tja, det inte går att få tag i nytt kapital i Ryssland. Eller snudd på som ryskt företaget. Inte minst som att man är dotterbolag till ett företag som är delägt av Rysslands största bank Sberbank – en av de banker som är med i sanktionslistan.

Buyk var en av de numer rätt många ”inom 15 minuter”-leveranföretaget, med fokus på livsmedelsleveranser. En konkurrent till Instacart snarare än Uber Eats alltså (även om de två företagen förstås suddar ut gränserna mellan varandra allt mer). Det i sig gjorde att företaget oavsett lär ha fått det allt tuffare, med tanke på att just den här typen av tjänster har börjat konsolideras allt mer.

Men det som är värt att notera är att Buyk inte bara bara verksamma i Ryssland. Totalt fanns de på 39 ställen, bland annat i New York och, sedan så sent som början av 2022, i Chicago. Putins vansinniga krig mot Ukraina har alltså inte bara kastat Rysslands ekonomi tillbaka till kaoset i början av nittiotalet, utan förmodligen också ryckt undan mattan för ryska företags, inklusive techstartups, möjligheter att bygga upp en global närvaro.

https://www.protocol.com/bulletins/buyk-grocery-delivery-bankruptcy

 

Övrigt

Google lanserar en egen domäntjänst

Senaste domänåterförsäljaren? Google. Nu plockar sökjätten efter sju år bort betastämpeln från Google Domains.

Vad innebär det här? Att du kan köpa din domänadress från Google på samma sätt som från andra motsvarande. Faktum är att Google enligt egen utsago redan har ”miljontals” aktiva registreringar via sin tjänst (vore väl själva den om de inte har lyckats skrapa ihop det under sju år). Köper du domänen via Google så får du även tillgång till ”high performance DNS” som är del av samma infrastruktur som Google själva använder.

Ett aber är att tjänsten, fortfarande, bara finns tillgänglig i 26 länder. Men Sverige är ett av dem. Yay! Däremot är ett annat aber att det inte går att köpa .nu- eller .se-domäner från Google, vilket förstås är lite mindre yay för den som som vill skaffa vanliga ändelser för svenska internet. Vi kan väl tänka oss att dessa rimligtvis kommer att dyka upp.

Det kanske gulligaste med Googles nyhet om att tjänsten nu släppts skarpt? Konstaterande att du när du köper en domän via Google Domains också får tillgång till dygnet runt-support från ”riktiga människor”.

Och ja. Det sistnämnda börjar bli en allt större USP.

Google Domains is finally out of beta after more than seven years

Google Domains, the company’s domain registration service, now officially out of beta. It first launched in an invite-only beta in 2014.

Rysslands största sökmotor Yandex kan sälja delar av sin verksamhet till Rysslands största sociala plattform VK

Rätt stort. Yandex kan vara på gång att sälja tillgångar till VK.

Den här veckan är mycket fokus på att Ryssland kan gå i konkurs. Landet som nu är på invasionsturné i Ukraina, alltså. Anledningen är skulder som nu förfaller och ska betalas tillbaka. I dollar. Som Ryssland mer eller mindre inte längre har tillgång till. Det skulle bli första gången som Ryssland går i konkurs på grund av att de vägrar betala tillbaka ett utländskt lån sedan ryska revolutionen 1918. Men det är förstås inte bara nationen som har problem, även många av landets företag. Som Rysslands största sökmotor Yandex.

För någon vecka sedan skrev jag om att Yandex kan vara nära att gå i konkurs av en liknande anledning. Yandexs aktie är noterad både i Moskva och i USA och det är USA-noteringen som nu ställer till ett problem. Moskvabörsen har varit tokstängd i praktiken sedan invasionen och som följd av det så handelsstoppades ryska aktier även i USA.

För Yandex så är problemet ett lån som stipulerar att långivarna har rätt att kräva tillbaka hela lånebeloppet, i dollar, om Yandex aktie handelsstoppas i mer än fem dagar. Och vi är way över det vid det här laget.

Som del av lösningen så kommer nu uppgifter om att Yandex har långt gångna förhandlingar om att sälja sin medieverksamhet, som en nyhetsaggregerare och en bloggingplattform, till VK. Rysslands största sociala plattform.

Så med lite haltande jämförelse så skulle det var som att… Google säljer Youtube till Meta.

Okej, det lär inte vara en riktigt lika stor affär, men en som sannolikt hade fått svårt att få tummen upp från konkurrensmyndigheter i såväl USA som i EU.

Men om den här affären skulle gå igenom, vilket känns rätt sannolikt hur osannolikt det än låter, så betyder det alltså att Yandexs medie- och bloggdelar säljs till VK. Som sedan i slutet av förra året majoritetsägs av Rysslands gasjätte Gazprom. Som i praktiken är samma sak som Putin.

https://techcrunch.com/2022/03/16/russia-yandex-news-vk/

Sajt gör det möjligt att skicka information om Ukraina-kriget direkt till användare i Ryssland via mejl och sms

Bästa sättet att runda Putins propaganda- och censurmaskineri? Mejla och sms:a direkt till användare i Ryssland. Hur får du tag i mejladresser och telefonnummer? Sajten Squad303 löser det åt dig.

Det är ett gäng polska programmerare som har dammsugit ihop en databas runt 20 miljoner mobilnummer och 140 miljoner e-postadresser som ska leda till människor och företag i Ryssland. Sajten drar slumpmässigt fram ett nummer eller en adress som den som vill sedan kan använda för att kontakta ryssar om vad som faktiskt händer i Ukraina. Antingen via en förvald text på ryska som uppmanar till ett slut på kriget eller genom att skriva en egen text. Eller skicka bilder, länkar och videos.

Så med andra ord en lösning som är inte-GDPR as fuck (som de polska programmerarna har löst genom att ha sajten på en indisk domän plus att, tja, Ryssland är ju inte med i EU). Och om man så vill snäppet mindre automatiserat spammande. Men det visar också kreativiteten att använda befintliga kanaler för att whack-a-mole-undkomma den ryska censuren. Saker som att kommunicera via Tinder, Google Maps och Tripadvisor på sätt som de tjänsterna inte alls var tänkta att användas till. Och nu alltså den här.

Visst, oklart om mejlen och sms:en når fram som det är tänkt. Ännu mindre oklart om de har någon effekt. Men med tanke på att Rysslands censurmaskin mer handlar om en jätteslägga med en massa hål i till skillnad från den kinesiska som kan blocka meddelanden i realtid baserat på nyckelord så lär det sannolikt vara så att meddelandena åtminstone når fram (så länge som adresserna och numren används).

(Squad303 ska tydligen vara namnet på en del av brittiska flygvapnet RAF som flögs av polacker under slaget om Storbritannien under andra världskriget. Domännamnet ”1920” lär referera till polsk-sovjetiska kriget det året. Sen känns det valet av en indisk domän inte heller helt är en slump. Indien är ett av länderna som ännu inte har fördömt Rysslands invasion eller infört sanktioner – och nu kommer alltså protestmeddelanden, om man så vill, indirekt från Indien.)

This website allows Westerners to talk to Russians about the war in Ukraine

The website created by a group of Polish programmers to help people from around the world establish a dialogue with their Russian counterparts.

Ryssland stod för överlägset flest krav på att ta ner innehåll från Google förra året

Ett rätt…. talande diagram. En sammanställning över antalet krav på att ta ner innehåll som Google har fått per halvår sedan 2009 från olika länder. Och Ryssland är rätt… överlägsen etta. Fem gånger fler nedtagningskrav än de fyra efterföljande länderna sammanlagt under förra året.

Visst. Vi kan väl tänka oss att Kina ligger rätt långt före. Ja, eller hade förmodligen gjort det om Google överhuvudtaget hade varit tillåtet där. På sätt och viss rätt passande, med tanke på att Putin och hans kompisar ju har just Kina som förebild. Även på internetområdet.

Alibaba och Tencent kan sparka tiotusentals anställda efter Kinas hårdare reglering av landets techbolag

Kina sitter som bekant på sidolinjerna när det kommer till Ukraina. Men det sidosittandet lär förmodligen komma tillbaka och bita landet åtminstone lite i rumpan. Men Kina har som bekant sina egna interna krig på hemmaplan. Som regleringssmiskandet av landets techjättar.

Så här långt har det redan skakat om de stora kinesiska techbolagen, men det ser ut som att vi fortfarande bara har sett början. Nu kommer uppgifter om att såväl Alibaba som Tencent kommer att sparka högvis med folk som en följd av de begränsningar och tvångsavyttringar som har ålagts bolagen. Tiotusentalshögvis med folk. I Alibabas fall talas det om upp till 15 % av den totala personalstyrkan (eller 39 000) och för Tencent 20-30 %.

Visst, majoriteten av personalen sitter förstås i Kina, men Tencent är vid det här laget världens största dataspelsföretag så det kan säkerligen slå rätt långt utanför landets gränser.

Men även om det här känns rätt långt borta för oss, bokstavligen och bildligt talat, så kan konsekvenserna bli rätt stora. Det kan bli ytterligare ett slag mot Kinas sackande ekonomi som i sin tur kan påverka resten av världen.

Oavsett så ritas techjättekartan om rejält i Kina. Precis som i USA och i Europa. Resten av det här årtiondet lär till stora delar bli en enda lång techlash till 2010-talet.

Alibaba, Tencent Said to Be Planning Big Job Cuts

Alibaba and Tencent, two of China’s biggest conglomerates, are preparing to cut tens of thousands of jobs combined this year in one of their biggest layoff rounds as the Internet firms try to cope with China's sweeping regulatory crackdown, sources said.

Ryssland kan få slut på molnlagringskapacitet inom två månader

Ännu en följd som man (jag) kanske inte hade tänkt på: Ryssland kan vara på väg att få problem med lagringen. Sin digitala lagring.

Samtliga stora västmolnbolag (alltså först och främst Amazon, Microsoft och Google) har slutat ta emot nya kunder till sina molntjänster i Ryssland, inklusive att sälja nytt till befintliga kunder. Som vi har sett från de flesta techbolag som har lämnat eller har begränsat sina tjänster i Ryssland så står ryska kunder för en väldigt liten del av västbolagens totala omsättning. Detsamma gäller molntjänsterna.

Men trots det så ser Ryssland nu alltså ut att riskera att få slut på molnkapacitet. Så pass att landet kanske bara klarar sig i två månader till, eftersom de ryska molnföretag som finns inte har tillräckligt stor kapacitet för att täcka upp behovet som uppstår. Det i sin tur kan leda till att Ryssland beslagtar de resurser som de amerikanska bolagen lämnar efter sig, så att säga.

(Putin har ju överlag hotat med att förstatliga och därmed beslagta det mesta som tillhör bolag som har lämnat ryska marknaden – vilket inte direkt kommer göra utländska bolag mer sugna på att verka i Ryssland igen när och om sanktionerna dras tillbaka.)

Men det ser också ut som att vardagen för ryssar kan påverkas mer direkt som en följd av det här: att underhållningstjänster, som strömmad video, kan strypas bandbreddsmässigt. Att internetoperatörer beordras att prioritera samhällskritiska funktioner före allt annat.

Molnjättar lämnar Ryssland – brist på lagringskapacitet hotar

Ryssland kan stå inför en omfattande it-kris om västerländska techbolag drar sig ur landet och tar med sig sina molntjänster.

Kines anhållen med 160 datorchip fasttejpade på sin kropp

Smuggling 2022.

Smuggler caught with 160 Intel CPUs strapped to his body | Digital Trends

As the semiconductor shortage rages on, consumers have to battle chip smugglers, high demand, scalpers, crypto miners, and production issues.

Elon Musk utmanar Putin på fajt för att få slut på kriget i Ukraina

Hur får vi snabbast slut på kriget i Ukraina? Elon Musk har, som om det mesta, förstås en tanke.

(Ja, den kyrilliska texten är ”Vladimir Putin” respektive ”Ukraina”.)

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 10 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Google köper IT-säkerhetsföretaget Mandiant för 5,4 miljarder dollar

Ännu ett jätteishstort köp i techvärlden. Efter de senaste dagarnas uppgifter att Microsoft och Google var inblandade i en dragkamp om IT-säkerhetsföretaget Mandiant så blev det till sist Google som drog det längsta strået (ja, om Microsoft nu överhuvudtaget var med och budade, förstås). Prislapp: 5,4 miljarder dollar.

Vad gör då Mandiant mer konkret? Stoppar nätattacker och hjälper överlag organisationer att säkra sin IT-drift. Jag ska inte säga att jag hört (eller åtminstone inte kommer ihåg att jag har hört) namnet Mandiant tidigare, men tydligen så var det firman som först upptäckte den stora SolarWinds-hackerattacken 2020, som bland annat drabbade många myndigheter i USA.

Och ja, vi kan väl konstatera att det är en väldigt stor anledning till att Google nu köper dem. Det som nu händer i Ukraina, och då menar jag inte på marken, lär vara en annan: IT-hoten blir allt mer sofistikerade och slår allt hårdare. I SolarWinds-fallet så handlade det om att ta sig in rätt långt bak i nätinfrastrukturskedjan och skicka med skadlig kod via uppdateringar till de kunder som använde SolarWinds. Vi såg något liknande i attacken som sänkte Coop förra året: där sårbarheter flera leverantörsled ned slår ut nättjänster för de företag som sitter sist i kedjan.

Så hur står sig då Mandiant-uppköpet i relation till annat som Google har köpt? Det näst största uppköpet någonsin. Rätt mycket mer än de 3,2 miljarder som Google betalade för IoT-plattformen Nest men mindre än hälften så mycket som sökjätten fick hosta upp för sitt lyckade (sic!) köp av mobiltillverkaren Motorola. Och, tja, ganska precis tre gånger så mycket som Google fick pynta för Youtube.

Ett rätt tydligt bevis på hur viktig Google anser att molnverksamheten är för företagets framtid..

Google is buying cybersecurity company Mandiant for $5.4 billion

Mandiant is the company the banks and phone companies call when they get hacked. Now it’ll be part of Google’s Cloud platform.

Intel ansöker om att börsnotera sin verksamhet för självkörande bilar Mobileye

Efter Rivians i stort lyckade börsnotering i slutet av förra året, och överlag medvinden för elbilar och teknik bortom dagens bensinbilmotorrer, så tycker chiptillverkaren Intel att del är ett gynnsamt läge att knoppa loss sin verksamhet för självkörande bilar, Mobileye. Dessutom ser det ut som att kan bli en riktig jättenotering: Intel siktar på en värdering över 50 miljarder dollar.

Intel’s Mobileye unit files for IPO at reported $50B+ valuation – SiliconANGLE

Intel’s Mobileye unit files for IPO at reported $50B+ valuation – SiliconANGLE

Prosus gör en jättenedskrivning i Rysslands största sociala plattform VK som följd av sanktionerna

I förra veckan skrev jag om hur Uber försöker panikdumpa sitt ägande i Rysslands största sökmotor Yandex because ryskt. Här kommer en annan variant på samma tema. Nederländska investmentbolaget räknar med att skriva ned värdet på sitt ägande i Rysslands största sociala plattform VK med whoppande 769 miljoner dollar. Vilket tydligen i praktiken innebär att värdet blir noll.

Anledning är förstås även här sanktionerna, framförallt dem som har riktats specifikt mot VK:s VD, Putin-kompisen Vladimir Kiriyenko. Prosus äger över 25 % av aktierna i VK och är därmed en av bolagets största ägare, men i takt med att ryska aktier har tokkollapsat sedan Ryssland invaderade Ukraina så har det inte längre varit lika kul att vara aktieägare i ryska bolag. Prosus kommer dessutom att uppmana sina ledamöter i VK:s styrelse att avgå – som direkt konsekvens av sanktionerna mot Kiriyenko.

Prosus är baserat i Nederländerna, men har sina rötter i Sydafrika. Prosus var fram till för ett par år sedan del av sydafrikanska investmentbolaget Naspers innan verksamheten knoppades av i ett eget bolag. Naspers enskilt mest framgångsrika investering var att man tidigt stoppade in pengar i kinesiska WeChat-ägaren Tencent – en investering som har växt till ett jättebelopp i takt med att WeChat har blivit Kinas största sociala plattform och att Tencent har blivit världens största spelbolag.

Så Prosus har med andra ord en väldigt stark Kina-koppling för en stor del av sina investeringar. En investering som numer förstås inte är helt okontroversiell. Jag misstänker att en delanledning till att Prosus nu gör som det gör med sin ryska investering är att försöka minska risken för västilska.

Med det sagt så ser det alltså inte ut som att Prosus kommer att sälja sina VK-aktier. De behåller också sitt ägande och drivande av ryska Blocket-företaget Avito. Vi kan misstänka att de kommer att komma press att Prosus ska dumpa allt ryskt ägande fullt ut.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-03-07/prosus-expects-769-million-writedown-on-stake-in-russia-s-vk

 

Övrigt

EU och Storbritannien inleder kartellutredning mot Googles och Metas annonsverksamhet

Trots att EU just nu har fullt upp med att dela ut sanktioner mot Ryssland och klura ut hur man både på kort och lång sikt ska kunna befria sig från allt ryskt energiberoende så unionen även dra igång ännu en utredning mot Google och Meta: en kartellutredning mot de båda företagens annonsverksamheter.

Bakgrunden är att Facebook 2017, som då fortfarande hette Facebook, gick ut med att de skulle stötta ett adtechekosystem som direkt skulle konkurrera med Googles. Det ledde 2018 till ett avtal, med det lysande namnet Jedi Blue, som innebar att Facebook fick specialbehandling av Google, som att placeras först i kön vid annonsbudgivning hos Google. Något som sedan fick Facebook att helt sluta investera i Google-konkurrerande annonsteknik.

Det här är åtminstone vad stämningar i USA just nu påstår. Och krasst talat att de två företagen i och med avtalet helt enkelt delade upp USA:s och i praktiken större delen av världens annonsmarknader mellan sig i ett bekvämt avtal som skulle göra att företagen slapp jobbiga saker som konkurrens från andra.

Precis de här anklagelserna tänker EU-kommissionen nu ta sig en titt på. Dessutom med benäget bistånd från en gång i tiden-EU-landet Storbritannien. Helt otippat så bestrider både Google och Meta anklagelserna. (Lite roligt är att EU-kommissionen inte riktigt har bestämt sig för om det bara var Googles fel, eller om det verkligen handlade om kartellbildning.) 

Ett framtidsyrke det pratas alldeles för sällan om: big tech-jurist.

EU and UK launch antitrust investigation into Google and Meta’s adtech dealings

Google and Meta are being investigated by antitrust regulators in the EU and UK over ”Jedi Blue” – a 2018 deal that prosecutors in the US say helped the firms carve up the online advertising market between them and block out smaller rivals.

Amazon, Google och Microsoft slutar sälja sina molntjänster i Ryssland

Den här veckan har ännu fler företag stängt ner eller strypt sina tjänster i Ryssland. De företag som redan hade tagit steg har tagit ännu fler den här veckan. Som Amazon, Google och Microsoft. Nu har alla tre företagen slutat sälja sina molntjänster i Ryssland. AWS, Google Cloud och Azure, alltså.

Precis som för de flesta techbolag som har stoppat försäljningen i Ryssland så handlar det om stopp för nyförsäljning. Befintliga kunder och åtaganden tuffar på som vanligt. Än så länge.

Även i dessa tre fall så handlar det i första hand inte om frivilliga initiativ från de tre bolagen, utan om att de krasst talat har tvingats till det av andra. Förra veckan var det främst sanktionerna från EU och USA som drev på (väst)bolags uttåg ur Ryssland. Den här veckan stavas de största anledningarna Visa, Mastercard och American Express. De tre kort- och transaktionsjättarna har under veckan samtliga gått ut med att de stänger ned sina tjänster i Ryssland. Kort utfärdade i Ryssland går inte längre att betala med utomlands och det går inte att använda kort från andra länder i Ryssland.

Vi kan anta att det som Google kallade ”payment system disruption” när de för ett par dagar sedan stängde möjligheten för ryska youtubare att tjäna pengar på sitt innehåll är anledningen för alla tre molnbolagen. Det är helt enkelt svårt, eller till och med omöjligt, för ryska kunder att köpa utländska molntjänster.

https://techcrunch.com/2022/03/10/amazon-microsoft-and-google-have-suspended-cloud-sales-in-russia/

Shopify stänger ned sin verksamhet i Ryssland och Belarus

För några dagar sedan skrev jag om att förra veckan handlade om att sluta ta emot nya kunder i Ryssland (och delvis Belarus) och att den här veckan kanske kommer handla om att stänga sina verksamheter helt. Och det verkar mer och mer som att det blir så. Här ännu ett techbolag som nu stänger ned sin verksamhet helt i Ryssland och Belarus: e-handelsplattformen Shopify.

Dessutom kommer företaget sluta ta ut avgift från säljare och partners i Ukraina. I båda fallen återstår det förstås att se hur länge det kommer att hålla i sig. Vad händer om kriget drar ut rejält på tiden?

Nu ser det ut som att Shopify har väldigt liten verksamhet i alla tre länder, så det lär inte bli någon större intäktssmäll. Inte heller någon större PR-smäll mot sina användare där. Men så kan vi notera hur aktiemarknaden tog emot Shopifys besked: sänkte aktien med 8 %.

Visst, det var överlag en blodröd dag på börsen i USA igår, men det här var illa utöver det. Det är kanske inte bara företagen som har verksamheter i Ryssland som ska fundera på hur de agerar nu. Även de som investerar i de här bolagen kan dra sitt strå till stacken. I det här fallet skulle det exempelvis vara intressant att titta vilka institutionella investerare som straffar Shopify för att de tar ställning mot Rysslands invasion av Ukraina.

Why Shopify Stock Just Dropped 8% | The Motley Fool

Shopify is shutting down in Russia ”temporarily.”

Centrala internetleverantören Lumen stänger sin verksamhet i Ryssland

I förra veckan meddelade internetleverantören Cogent att de lämnar Ryssland och den här veckan gör konkurrenten Lumen detsamma. Anledningen är förstås Rysslands invasion av Ukraina, även om den officiella motiveringen pratar om saker som ”ökad säkerhetsrisk”, oro för att ryska staten ska kliva in och söka till verksamheten och en ”önskan att skydda internets integritet i stort”. Corporatelingo.

Så varför har jag tagit upp båda dessa? Det är ju inte så att det inte finns ryska internetoperatörer som kan hantera Rysslands uppkopplingar. Jag gör det därför att både Cogent och Lumen ska vara så kallade ”backbone operators” när det handlar om internettrafik. Två företag som alltså är motorvägarna för stora delar av världens internet. Utan dem så tvingas trafiken ta riksvägarna och landsvägarna intill motorvägen istället, vilket inte bara innebär lägre hastigheter utan också ökad risk för trafikstockning.

Enligt Lumen så ska deras tjänster vara ”små och extremt begränsade” i landet, men tydligen så finns teleoperatörer som Rostelecom och TransTelkom i kundlistan. Det finns alltså risk för att deras abonnenter åker på långsammare internettrafik.

Men så har vi även här det tveeggade svärdet: Lumen och Cogent är också viktiga för att koppla ihop Ryssland med resten av internet. Indirekt så kan nedstängningarna alltså hjälpa Putins propagandamaskin genom att göra det ännu svårare för vanliga ryssar att ta del av information från andra delar av världen.

Lumen is the second major US internet provider to leave Russia

Lumen has become the second major US internet provider to leave Russia, citing security following that country’s invasion of Ukraine.

USA kan gå omvägen via kinesiska techbolag för att få till kinesiska sanktioner mot Ryssland

Intressant om än rätt självklart (ja, nu när jag har läst det…) Tänk om USA kan gå omvägen via kinesiska tech- och komponentbolag för att få till kinesiska sanktioner mot Ryssland?

Kina är som bekant det tyngsta land som inte har fördömt Rysslands invasion av Ukraina. Än mindre utfärdat någon form av straff mot landet på grund av det. Det beror förstås mycket på att Kina vill göra samma sak som Ryssland och invadera grannlandet Taiwan (och därmed var väldigt intresserade av och förmodligen chockade över den globala till stor del unisona reaktionen). Men också för att Kina i sig vill ta över USA:s roll och samlar på sig bundsförvanter (efter att de har bränt broarna till Indien). Sist men inte minst därför att, hej, det är kul att åka på diktatorsnätverksträffar.

Men i takt med att det det visat sig att Ukraina inte la sig platt som förväntat och att omvärlden har dängt till Ryssland med långt mer omfattande sanktioner än vad förmodligen någon hade väntat sig så har Kina börjat svaja lite i sin vilja att hjälpa Ryssland. Det är lite så det börjar kännas. Kina är Rysslands överlägset viktigaste handelspartner, men det omvända gäller inte. Resten av världen är trots allt viktigare än Ryssland.

I förra veckan såg vi hur Samsung följde Sydkoreas sanktioner mot Ryssland och slutar sälja sina produkter i landet. I både Sydkoreas och Samsungs fall så handlar det om att man inte vill riskera att dra på sig USA:s och EU:s ilska. Nu ser det ut som att USA kommer att vifta med ungefär det kortet mot kinesiska teknikbolag. Som Lenovo, USA:s tredje största datormärke, eller chiptillverkaren SMIC.

Framförallt så gissar jag att USA kan vara intresserade av att påverkansluta sig extra mycket mot SMIC och dess branschkollegor i Kina, eftersom en tredjedel av alla chip som importeras till Ryssland kommer just från Kina.

Med tanke på att det handlar om företag som sannolikt inte kommer att fatta den här typen av sanktionsbeslut utan kinesiska regimens goda minne så kan det här bli ännu en indikation på hur pass resoluta Kina är i sitt stöd till Ryssland så länge som ryssarna leker Risk i Ukraina.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-03-01/u-s-expects-chinese-tech-firms-to-help-choke-off-russia-supply

Kina vägrar sälja flygreservdelar till Ryssland

Det här är rätt… intressant. Ryssland målas som bekant allt mer in i ett sanktionshörn. Det gör det allt svårare att köpa varor som landet självt inte kan tillverka, som flygplansdelar. Efter att Boeing och Airbus har slutat leverera komponenter som en följd av EU:s och USA:s sanktioner mot landet så har Ryssland nu fått nej från ännu ett håll. Kina.

Före invasionen så verkade det som att Ryssland och Kina var närmare varandra än någonsin och Kina är också ett av länderna som inte har fördömt Rysslands invasion av Ukraina. Kina var dessutom Rysslands givna livlina om det skulle dyka upp sanktioner. Tänkte Ryssland. Öhm, nu tar vi det lite lugnt här. Tänker Kina.

Förra veckan skrev jag vid några tillfällen om att det börjar dyka upp allt fler tecken på att Kinas kompisförhållande med Ryssland vacklar allt mer. Här är ännu ett sådant tecken. Inte minst som att informationen om Kinas nej-besked kommer från officieillt ryskt myndighetshåll och att artikeln skriver att Kina ”refused” att hjälpa Ryssland med delar. Inte att de saknade de aktuella delarna, utan att de vägrade leverera.

Visst kan det handla om om felöversättning och att det ryska uttalandet innehöll ett betydligt mer icke-definitivt ord, men det låter inte orimligt att Kina helt enkelt sa nej. Ekvationen är enkel: Ryssland är fortfarande någon slags supermakt som motviktigt i ett block mot USA, men resten av världen är desto viktigare. Inte minst för handel. Inte minst nu. Att Kina alltså inte vill dra på sig sekundärilska från EU och USA.

Nu kommer ryssarna istället försöka vända sig till Indien och Turkiet med samma fråga. Chansen/risken att det blir samma besked från dem är nog rätt stor.

Det verkar dessutom som att Ryssland håller på att skaka fram en paniklag för att försöka mildra lite av sanktionerna. En lag som kan göra det olagligt för ryska flygbolag att lämna tillbaka flygplan som de har leasat från utländska företag om leasingavtalet sägs upp. Lär göra underverk för företags vilja att leasa till Ryssland om/när sanktionerna hävs.

Russia says China has refused to supply airlines with parts after sanctions

Official says Russia will look to source aircraft parts from other countries including Turkey and India.

Ryssland kan försöka runda sanktioner genom att göra piratkopiering av programvara laglig

Hur löser man problemet med att få tillgång till program för datorer och andra gränssnitt när allt fler mjukvaruföretag slutar sälja till dig? Är man Ryssland så gör man piratkopiering laglig.

Det verkar åtminstone som att det väldigt mycket ser ut som att det eventuellt kanske förmodligen lutar åt det hållet.

Det handlar kort sagt om en lag som ger ryska staten rätten att ta över immateriella rättigheter om det bedöms vara nödvändigt för den nationella säkerheten. Vi kan väl anta att den motiveringen kommer väldigt väl till pass som läget är nu.

Som artikeln konstaterar så är piratkopiering överlag inte direkt något nytt i Ryssland. Så det skulle kanske mer vara symboliskt än att rent praktiskt göra någon skillnad. Men artikeln sätter också fingret på något annat: att vi är allt mer beroende av molntjänster. Och det sanktionerna mot Ryssland har visat väldigt tydligt senaste två veckorna är att det finns väldigt tydliga landsgränser även på nätet.

Och murar kan dyka upp hastigt även här. Murar som snabbt kan tvinga molntjänster att stänga ned. Bara att fråga Facebook.

Russia mulls legalizing software piracy as it’s cut off from Western tech

Proliferation of software-as-a-service may make it harder to pull off, though.

Apples presenterar ny iPhone SE, ny iPad Air och helt nya proffsmodellen Mac Studio

Så var det ikväll dags för ännu ett superlativsmästerskap. A.k.a. produktpresentation signerad Apple. Den här gången hårdvara.

Så vad fick vi då för saker som Tim och hans boys and girls var super excited över?

Till att börja med kan vi konstatera att Apple verkar ha bestämt sig för att inleda alla produktpresentationer, som folk tittar på, med att plugga Apples egen strömningstjänst TV+, som folk inte tittar på. Okej, det var elakt, men det är lite så det känns fortfarande. Inte minst som att Apple fortfarande egentligen inte har flaska om hur det faktiskt går rent konkret för TV+. Det brukar ofta betyda… inte jättestora framgångar.

Sammanfattning:

  • Generation 3 av iPhone SE
  • Ny iPad Air med 5G
  • M1 Ultra – nytt prestandamonster i Apples chipfamilj
  • Mac Studio – en helt ny proffsmodell som sopar banan med alla andra Macar när det gäller prestanda, även Mac Pro
  • Studio Display med inbyggd A13-chip, 5K Retina

Apple TV+

Till att börja med kan vi konstatera att Apple verkar ha bestämt sig för att inleda alla produktpresentationer, som folk tittar på, med att plugga Apples egen strömningstjänst TV+, som folk inte tittar på. Okej, det var elakt, men det är lite så det känns fortfarande. Inte minst som att Apple fortfarande egentligen inte har flaska om hur det faktiskt går rent konkret för TV+. Det brukar ofta betyda… inte jättestora framgångar. Men Apple vill verkligen, verkligen, verkligen att vi ska titta.

Men vi fick inte bara ett gäng nya förhandstittar på kommande innehåll, Apple introducerar Friday Baseball. Direktsänd sport, alltså. Och, ja, det var det.

iPhone 13

EN NY FÄRG! Grön. Militärgrön till och med, med lite nyansskillnader mellan grönt för Pro och vanliga modellen. Because måste vara skillnad så att det syns att du har betalat mer.

iPhone 13 drog in fler nya kunder (som inte var iPhone-kunder sedan tidigare) under hösten än de fem föregående lanseringarna sammantaget. Så ja, den har varit en stor succé.

iPhone SE 3

Som väntat får vi en ny modell av Apples budgetmodell SE. Den får nu A15-chippet. Sedan kan vi konstatera att hastighetsjämförelserna görs med iPhone 8. Inte… senaste modellen om vi säger så. Och ja, den har fortfarande hemknapp med Touch ID, så i stort så är det fortfarande en iPhone 8 med uppdaterad hårdvara på insidan, bättre batteri och delvis i materialet på utsidan.

Största nyheten som inte alls var given? Nya iPhone SE får 5G. Apple tänker verkligen sikta in sig på tillväxtmarknader med nya modellen.

Nya SE får också rätt mycket av funktionerna och hårdvarufinesserna från iPhone 13 vad det verkar, som funktioner i kameran. Även om det är snäppet under flaggskeppsmodellerna, förstås.

Pris: från 429 dollar, bokning på fredag och går att köpa 18 mars. Det är en highly capable och FAN-TAS-TIC telefon.

iPad Air

Apple tar prestandan till next level. Because next level. Even more amazing!

iPad Air får M1-chipet från Pro-modellen, innebär att den ska vara upp till 60 % snabbare än föregångaren. Med AMAZING grafik. Dubbelt så snabb som den snabbaste Windows-datorn i samma prisklass, tydligen.

12 MP-kameran på framsidan och får stöd för Center stage, funktionen som håller koll på vem som pratar och sätter fokus på den personen. Nu har alla iPad-modeller Center stage. Även Air får 5G och snabbare överföring via USB-C-porten. Air stöder nu andra generationen av Apples penna.

Kommer i sex färger. Pris från 599 dollar, oförändrat från idag. Kan beställas på fredag och köpas 18 mars.

Mac Studio

Det nya superchipet fick sällskap av en ny superdator: Mac Studio (med tillhörande skärm Studio Display). Helt ny toppmodell. (Ser för övrigt ut som två eller tre Mac Mini staplade på varandra.) Kommer i två modeller: en med Max-chipet och en med Ultra-chipet.

På på baksidan: 4 Thunderbolt-portar, 10 GB Ethernet, 2 USB A, 1 HDM1, Pro audio-uttag för hörlurar eller ljudprogramvara. På framsidan två 10 GB USB-C-portar, 1 SDXC-kortläsare. Kan hantera fyra-fem 4K skärmar samtidigt. 8 TB SSD.

Dubbelt eller tre gånger så snabb som snabbaste iMacen. Ultra-modellern 90 % snabbare än MacPro. Massa minne för grafikkortet. Äh. Jag slutar här. Den ska vara skitmycket snabbare än alla andra Mac-modeller.

Kan spela 18 strömmar 8K ProRes 422-video samtidigt. Och det… säger inte mig något alls. Annat än att det tydligen inte finns någon typ konsumentdator som klarar av det här. Och att jag fattar att det är sjukt kraftfullt.

Okej, nu använder jag ”konsumentdator” väldigt löst här. Det är ju inte direkt en dator tänkt för privatpersoner som vill kolla Aftonbladet och Netlifx.

  • Mac Studio med Max: från 1999 dollar
  • Mac Studio med Ultra: från 3999 dollar

Studio Display

Ny superskärmen som ska hålla Mac Studio sällskap. 5K retina-skärm. Vi kan notera att Apple började hela skärmpresentationen med att prata om de olika ställen som kan användas till skärmen. Ni fattar vilka superställ.

Får samma 12 MP-kamera som iPaden, får Center stage-funktionen – första gången en Mac får den funktionen. 6 högtalare och 4 subwoofers med stöd för spatial audio (lite osäker på hur det funkar utan hörlurar dock).

Får 3 USB-C-portar och en Thunderbolt-port på baksidan. Ha! En MacBook Pro kan driva tre Studio-skärmar samtidigt.

Pris för Studio Display: från 1599 dollar

Kan bokas idag, börjar säljas 18 mars.

Vi fick nästan one more thing: Apple har inte övergett Mac Pro. Men det är en nyhet ”för en annan dag”. Så, ja, om det är tänkt att Pro ska fortsätta vara toppmodellen så har vi fått en indikation om vilka slags prestanda vi pratar om. Vi kan nog tänka oss att det är… rätt mycket snabbare och starkare än Mac Studio.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Bekvämlighetsekonomin Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 9 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Baidu lanserar AI-teckenspråkstolk as a service

Kinas sökjätte Google förlorar allt fler marknadsandelar i takt med att sök flyttar till andra ställen (sociala plattformar som WeChat och TikToks kinesiska systerapp Douyin). Därför håller företaget på att ställa om från sök och annonsering till AI-teknik. Här kommer en väldigt intressant produkt i den satsningen: AI-teckenspråkstolk as a service.

Vad det handlar om är ganska precis vad det låter som. En molntjänst som gör det möjligt att skapa en virtuell teckenspråkstolk som sedan ska kunna användas i videosändningar. 

https://pandaily.com/baidu-launches-digital-platform-for-ai-sign-language/?1

 

Bekvämlighetsekonomin

Uber lägger till möjlighet att boka restauranger och köpa konsertbiljetter i Uber-appen

Vad vill alla matleverans- och bildelningsappar? Ja, och fintechappar som Paypal och Klarna, för den delen. Bli en superapp, förstås. Alltså en app där du kan göra det mesta av det du behöver göra i vardagen. Uber är inget undantag. Nu lägger Uber till stöd för möjlighet att boka restaurang och köpa biljetter till konserter och andra evenemang – direkt i Uber-appen.

Likt många andra av dagens stora onlinetjänster så får Uber-appen nu en egen Upptäck-flik. En som ska kunna ge tips på saker att göra när du har slut på idéer inklusive möjlighet att hitta saker som trendar i närheten av dig.

Och det stannar alltså inte där. Möjligheten att boka en middag eller köpa en biljett är bokstavligen talat bara ett tryck bort.

Precis det här ser vi mer och mer av – appar som helt enkelt vill ha mer av vår, tja, skärmtid. Nyttotjänster som har ett begränsat användningsområde som i sig är väldigt intentionsdrivet. Som att vi bara går till Google när vi vill ha svar på en fråga eller använder Uber när vi behöver transport. Båda de här företagen, och som sagt många andra, vill att vi ska öppna deras appar inte bara när vi vet vad vi vill, utan också när vi inte vet vad vi vill.

(Det är däremot ingen idé att du börjar leta runt i Uber-appen efter den nya avdelningen här hemma hos oss. Funktionen släpps bara i rätt liten skala i USA och Mexico i dagsläget.)

Uber launches Explore to drive ride-hailing revenue

Uber Explore launches in 15 cities across U.S. & Mexico, allowing users to book experiences like dinner reservations or live events through the app

Airbnb erbjuder gratis boende till upp till 100 000 ukrainska flyktingar

Ännu ett techbolag som gör en snygg insats för att hjälpa människorna i Ukraina efter Rysslands invasion av landet. Ja, eller rättare sagt: Airbnb erbjuder sig att hjälpa människor utanför Ukraina.

Vad det handlar om är att Airbnb har gått ut med att de erbjuder gratis boende – både kortsiktigt och mer långsiktigt – för upp till 100 000 ukrainska flyktingar i de närliggande grannländerna.

Airbnb offers free housing for up to 100,000 Ukrainian refugees

More than 300,000 people have fled the country after Russia invaded.

Airbnb stänger verksamheten i Ryssland och Belarus – och i Ukraina används Airbnb som sätt att skänka pengar

Ännu ett kreativt sätt att använda internettjänster. Idag meddelade Airbnb att de, som allt fler företag, stänger sin verksamhet i Ryssland och Belarus. Strax över 90 000 platser stängs av. I Ukraina lockar Airbnb-boenden däremot allt fler utlänningar. Trots att det pågår ett krig där. Och att det finns rätt stor risk att de ställen som hyrs ut riskerar att bombas sönder. Eller redan har gjort det.

Varför? Som ett sätt att skänka pengar.

Det handlar helt enkelt om människor som bokar och betalar för Airbnb-boende utan att ha den minsta tanke på att åka dit. En alternativ välgörenhetskanal, alltså.

People say they’re using Ukrainian Airbnbs to send money to locals

People trying to help Ukrainians say they’re booking Airbnbs in Ukraine with no intention of visiting the besieged country to support locals.

 

Mobilt

Google plockar bort RT och Sputnik ur Google Play och sina nyhetstjänster

Även Google väljer att rätta sig efter EU:s sanktion och förbud mot de ryska, statsbackade medierna RT och Sputnik. Åtminstone i EU, plus Storbritannien, Ukraina, Island, Lichtenstein, Norge och Schweiz. Så Europa överlag kan vi säga.

Dessutom försvinner de aktuella medierna också ur Googles olika nyhetstjänster.

Google pulls RT, Sputnik from Play Store as EU ban looms

Google has followed Apple’s lead and removed the apps of Russia Today (RT) and Sputnik from its mobile app store, Play, per Reuters. The two

 

Ekonomi och finans

Visa och Mastercard stänger sina tjänster i Ryssland

Den ekonomiska snaran mot Ryssland fortsätter att dras åt allt hårdare. En av veckans sista nyheter är att de två betalkorts- och transaktionsjättarna Visa och Mastercard nu stänger sina tjänster i landet. Det följer efter att exempelvis Paypal har gjort samma sak eller att sanktioner mot ryska banker har gjort att Apple Pay och Google Pay inte längre fungerar i landet.

I Visas och Mastercards fall så innebär stoppet att kort utfärdade i Ryssland inte längre kan användas för att betala med utanför landet och omvänt att kort utfärdade utanför Ryssland inte längre fungerar att betala med i landet. Det gäller även möjligheten att ta ut pengar i bankomater.

Med andra ord är det ytterligare steg för att stänga in Ryssland och därmed dess befolkning i en egen bubbla. Jag har för dålig koll för att kunna säga något om hur det här kan påverka vardagen för ryssar, eftersom ryska bankkort kommer att fungera som vanligt i Ryssland. Däremot kommer det alltså inte kunna gå att betala utomlands och, utgår jag ifrån, inte heller handla varor eller tjänster från utländska företag över nätet.

Jag vet inte hur andra bolag som har dragit sig ur Ryssland har gjort med sina lokala anställda, men Mastercard gör en snygg grej: Mastercard kommer att fortsätta betala ut lön och förmåner till sina drygt 200 anställda i Ryssland. Återstår väl dock att se hur länge ett sådant upplägg kan tänkas gälla.

Visa and Mastercard suspend their services in Russia

Visa and Mastercard have announced the suspension of their operations in Russia following the country’s invasion of Ukraine. Cards issued in Russia will no longer work outside of the country.

Uber vill panikdumpa sitt ägande i ryska sökjätten Yandex

Ubers globala ambitioner har genom åren gått lite sådär. Åtminstone satsningarna att slå sig in i Kina och Ryssland. Efter att ha konkurrerats sönder av Kinas Didi Chuxing så sålde Uber sin kinesiska verksamhet till just Didi 2016. En affär som bland annat innebar att Uber fick 20 % av ägandet i Didi. Det var toppen för Uber som när Didi Chuxing klev in på amerikanska börsen i somras gjorde en rejäl vinst när Didi-aktien rusade.

Sedan dess har det gått… sådär.

Under hela 2021 så hamrade Kina sina techbolag med reglering efter reglering, vilket satte rejäl press på techbolagens aktiekurser. Det blev inte bättre när det visade sig att Didi valde att börsnotera sig i USA trots kinesiska myndigheters ”starka rekommendationer” (läs: no way, José) mot det. Det ledde till att Didis aktiekurs åkte brant vattenruschkana ned och slutade med att Didi avnoterades från USA-börsen. En rejäl smäll mot Uber som en av de största aktieägarna.

2017 så upprepade sig historien, fast den här gången i Ryssland. Den hårda konkurrensen fick Uber att gå med på ett samgående med Yandex, Rysslands Google. Affären innebar att Uber ägde runt 37 % av det gemensamma bolaget, en andel som numer har sjunkit något till 29 %.

Sedan dess har det gått… sådär.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har den ryska ekonomin fått käftsmäll efter käftsmäll. Moskvabörsen har imploderat. Men även de ryska aktier som är noterade i USA har åkt fritt fall – och handelsstoppats. Det innebär att även värdet på Ubers Yandex-aktier har tagit expresshissen till källaren.

Och nu vill Uber alltså panikdumpa sitt Yandex-ägande. Till… ingen som vill köpa.

Uber looks to speed up sale of its stake in Russian ride-hailing app Yandex

The company currently owns a 29% stake in Russia’s largest ride-hailing platform.

Kinesisk bank stoppar investeringar i rysk olja och i ryska företag

Det här är rätt stort. Och oväntat. Bank of China stoppar sina investeringar i rysk olja eller i ryska företag. Anledningen? Västs sanktioner.

Kina är, inte oväntat, inte ett av länderna som har infört sanktioner mot Ryssland. Eller egentligen ens sagt något negativt om invasionen. Inte särskilt konstigt med tanke på att de båda ländernas allt större isolering från stora delar av övriga världen har fört det närmare varandra. Ja, och det faktum att de båda är diktaturer som överlag ogillar väst. Plus att Kina förstås VÄLDIGT intresserat tittar på hur resten av världen reagerar på Rysslands invasion, eftersom Kina som bekant VÄLDIGT gärna vill göra samma sak mot Taiwan.

Och det i ljuset av det här som bankens drag är rätt oväntat.

Visst, vi pratar om Singapore-grenen av en enskild bank och det handlar dessutom om obekräftade uppgifter. Men uppgifter som känns rätt trovärdiga.

Nu är det inte så att det är första banken som stoppar den här typen av affärer, men eftersom kinesiska banker i praktiken är samma sak som kinesiska staten så finns det ett rätt stort signalvärde här. Kinas vilja att hjälpa Ryssland kan ha nått vägs ände betydligt snabbare än vad förmodligen Kina hade trott och Ryssland hade hoppats på.

Den unison och rätt massiva sammanslutningen mot Rysslands invasion har med andra ord tagit inte bara Ryssland på sängen, utan även Kina. Och i valet mellan Ryssland och stora delar av den finansiellt tunga världen så ser det ut som att Kina lite osnyggt kommer att glida ut till vänster och hoppas att ingen ser.

Bank of China’s Singapore operation stops financing Russian oil trades- source

Bank of China’s Singapore operation has stopped financing deals involving Russian oil and Russian companies, amid concerns of western sanctions following Russia’s invasion of Ukraine, said a source on Monday with knowledge of the matter.

Kina-ägda investmentbanken AllB stoppar alla lån till Ryssland och Belarus

Tidigare i veckan skrev jag om det signalvärdesmässiga intressanta i att Singapore-grenen av Kinas största bank Bank of China stoppar sina investeringar i rysk gas och olja. Nu kommer något liknande: asiatiska investmentbanken AllB stoppar alla lån till Ryssland och Belarus. De går egentligen ännu längre i och med att de har beslutat att ”pausa och se över alla aktiviteter med koppling till Ryssland och Belarus”.

I båda fallen handlar det om att verka för ”bankens bästa”, vilket förstås är affärsmässigt helt logiskt när sanktionerna mot de båda länderna står som spön i backen, när den ryska ekonomin och valutan är i fritt fall och när samma sak lär hända i Belarus. Det är dåliga och osäkra investeringar, inte minst som kreditinstituten Moody’s och Fitch igår nedgraderade Rysslands kreditvärdighet till lägsta möjliga: skräp (tänk läget när privatpersoner hör av sig till Lyxfällan).

Men så finns det som sagt var små detaljer här som känns som att de potentiellt har väldigt stort signalvärde.

I Bank of Chinas fall så handlar det alltså om en kinesisk bank, som därmed i praktiken är en förlängning av den kinesiska regimen. Ni vet, ett av de där länderna som inte har fördömt Rysslands invasion av Ukraina och inte har infört några sanktioner. Vad gäller AllB så är den en mer internationell konstellation i ägarlistan, men Kina står som majoritetsägare. Banken skapades dessutom på initiativ av Kinas president Xi Jinping 2016. Det känns med andra ord osannolikt att lånestoppet mot Ryssland och Belarus infördes utan det kinesiska kommunistpartiets goda minne.

Ännu mer intressant: även Ryssland är en av ägarna i AllB. Och har dessutom en plats i styrelsen.

Det börjar alltså allt mer känns som att ingen kommer att svara när Ryssland ringer sin kinesiska livlina.

Kinesisk storbank stoppar ryska lån

Den asiatiska investmentbanken AIIB stoppar lån till Ryssland och Belarus.

Ryska rubelns kollaps gör det allt dyrare för Ryssland att handla med sin livlina Kina

Ännu en utveckling som få – säkerligen inte Ryssland och Kina – hade räknat med innan ryska tanks började rulla in i Moskva: Ryssland får det allt svårare att handla med Kina på grund av rubelns kollaps.

Sedan invasionen inleddes har rubeln tappat stort gentemot dollarn och handlas nu till sin lägsta nivå någonsin. Det gör alltså att en rubel räcker till allt mindre inköp. Men kursraset innebär också att rubeln har tappat mycket värde även gentemot kinesiska yuanen.

Ryssland får allt sämre betalt för de varor som exporteras till Kina och måste betala allt mer för det som importeras. Det här innebär i sin tur att Ryssland får allt svårare att handla med sin tänkta sanktionslivlina Kina.

https://finance.yahoo.com/news/russia-china-trade-stifled-yuan-072130544.html

G7-länderna fryser Rysslands alla kapitaltillgångar utomlands – 500 miljarder dollar

640 miljarder dollar. Så mycket pengar ska Ryssland ha skrapat ihop i kapitalreserv. Ett ihopskrapande som tog ännu mer fart efter Krim-annekteringen. Ryssland insåg helt enkelt att de behövde rejäl backup ifall det skulle komma fler sanktioner. En milt sagt imponerande stor hög pengar (som exempelvis är mer än Metas totala börsvärde just nu). Problemet? Ryssarna kommer inte åt merparten av dem.

Som del i finansutfrysningen av Ryssland så har nu samtliga G7-länder (USA, Tyskland, Japan, Frankrike, Kanada, Storbritannien och Italien) frusit Rysslands kapitalreserver i respektive land. Totalt 500 miljarder av de 640 miljarderna. Nu är ju inte de 140 miljarder som återstår inga pengar alls, men betydligt mindre. Särskilt som Ryssland överlag har svårt att utnyttja även det inhemska sparkapitalet. Sen har förstås Rysslands centralbank alltid möjligheten att tvinga landets sedelpress till övertidsarbete. Något som… alltid bruka sluta bra för de länder som drar det kortet.

Det ryktas även att Ryssland ska ha lyckats hacka till sig en hyfsad hög kryptopengar, men det lär i så fall handla om ett betydligt mindre belopp.

Utöver det ska Rysslands 21 rikaste män(niskor) (a.k.a. Putin-kompisar) tillsammans ha förlorat 84 miljarder dollar sedan årsskiftet. Eller Spotifys börsvärde mer än dubbelt upp (ni vet, Spotify, företaget som inte bara fortsätter ha verksamhet  i Ryssland utan just nu också aktivt rekryterar till sitt lokala landskontor).

Och den förmögenhetsminskningen har kommit trots att Moskvabörsen har hållits panikstängd i tre dagar för att försöka rädda landets börsmarknad från total kollaps (det är för övrigt den längsta period som Moskvabörsen har hållits stängd sedan 1998). Vi kan tänka att oligarkernas förmögenheter kommer att minska ännu mer när Ryssland väl öppnar börsen igen.

Inte minst med tanke på att rubeln tappat runt en tredjedel av sitt värde gentemot dollarn i år. Större delen av raset kom efter det att invasionen inleddes.

Så även om Putins krig förstås drabbar Ukraina långt mycket mer så är det ryska folket de som ser ut att drabbas näst mest.

The G-7 has frozen all of Russia’s reserve assets in their countries

Russia is running out of options to participate in the global financial system.

Ryska aktier noterade i London har tappat nästa hela sitt värde de senaste två veckorna

Och ryska börsen går bra? Ja, den går ju inte alls eftersom den har hållits stängd alla dagar så här långt den här veckan. Alltså är värdet på de ryska börserna frysta i tid. Åtminstone på den nivå som gällde efter raset innan Moskva-börsen panikstängdes. Men det betyder inte att aktierna i ryska företag ändå inte kan åka på tokspö. Som de ryska aktier som är listade vid London-börsen.

De London-noterade aktierna för Rysslands största bank Sberbank (som också är en av världens runt 30 största banker fram till årsskiftet) har förlorat 99 % av sitt värde de senaste två veckorna. Gasjätten Gazproms aktier har kollapsat 98 %, Severstal nästan 100 %, Rosneft Oil 79 % och Lukoil 99 %.

Och det kanske mest anmärkningsvärda här? De fyra sista är gas- och oljebolag – trots att västs sanktioner undantagit just Rysslands energisektor för att framförallt flera europeiska länder inte ska drabbas av nära nog total nedsläckning. Eller åtminstone få rejäla problem med energiförsörjningen.

Vi kan nog sammanfatta det med att ryska pensionssparares pengar just nu inte mår… jättebra. (Och, well, inte bara pensionssparare i Ryssland.) Återstår att se hur mycket konstgjord andning som ryska centralbanken kan ge ryska aktiemarknaden när den väl öppnas. Jag tror inte ens att de kryckorna kommer att räcka särskilt långt.

https://www.marketwatch.com/story/gazprom-lukoil-and-sberbank-are-now-penny-stocks-as-russian-companies-collapse-in-london-11646227312

 

Övrigt

Apple slutar sälja sina produkter i Ryssland

I går publicerade jag artikeln ”Techjättarnas tystnad mot Ryssland är sorgligt talande”, där jag beklagade mig över hur lite (väst)techjättarna konkret har gjort mot Ryssland medan byråkratitunga statliga kvarnar som EU har dunkat ur sig sanktioner i ett rasande tempo. Nu steppar Apple upp och gör en av de sakerna jag lyfte i artikeln: slutar sälja sina produkter i Ryssland.

Före helgen gick Ukrainas vice premiärminister Mykhailo Fedorov ut med ett öppet brev adresserat till Apples VD Tim Cook, där han uppmanade Apple att stänga Appstore och sluta sälja sälja sina produkter i Ryssland. Det senare har Apple nu alltså hörsammat.

Utöver det har Apple, som flera andra, stoppat de ryska, statsbackade nyhetskanalerna RT och Sputnik (i Apples fall genom att plocka bort apparna ur Appstore) efter EU:s svartlistningshot och har likt Google också slutat liveuppdatera trafikinformationen i sina kartor i Ukraina. Plus begränsat Apple Pay.

Apple bryter inte ut landsspecifika intäktssiffror (undantaget Kina), men uppskattningar pekar på att Apples produktförsäljning i Ryssland drog in 2,5 miljarder dollar 2020. En herrans massa pengar. Men samtidigt 0,9 % av de totala intäkterna det året. Så i goodwilljus en rätt liten smäll.

Återstår att se om Apple, likt kanske det globala finanssamfundet, är beredda att dra ännu ett bojkottskort om Ryssland börjar vakuumbomba sönder Ukraina. Sitt tyngsta. För bankvärlden är det att helt stänga av Ryssland från Swift, för Apple att följa även resten av Fedorovs uppmaning: att helt stänga Appstore i Ryssland. Inklusive alla prenumerationer. Apples och andras.

Apple stops all online sales in Russia | AppleInsider

Apple has issued a statement about its move to stop sales through its online storefront in Russia, joining a growing number of companies pulling out of the country.

Apple presenterar ny hårdvara 8 mars

Hur firar du Internationella kvinnodagen? Är du Apple så passar du på att lansera ny hårdvara (ja, fast inte i Ryssland, dårå).

Peek performance är temat den här gången. Vi kan utgå från att det betyder fler M2-modeller. Att se vad det medvetet felstavade ”peak” syftar på. Dessutom spekuleras om nästa generation iPhone SE och en ny iPad Air.

Mer? Låt spekulationerna ta sin början.

Apple Event Announced for March 8: ’Peek Performance’

Apple today announced that it will be holding its first event of 2022 on Tuesday, March 8 at 10:00 a.m. Pacific Time at the Steve Jobs Theater on the…

Microsoft stoppar all ”nyförsäljning” av varor och tjänster i Ryssland

Så har turen kommit till Microsoft att dra sig ur Ryssland som följd av Rysslands invasion av Ukraina (eller mer krasst – som en följd av sanktionerna och det PR-mässigt dåliga att fortsätta ha verksamhet där – bara att fråga Spotify, Ikea och H&M).

Exakt vad det här innebär vet vi just nu inte. Men att det alltså handlar om just nyförsäljning tyder ju på att Microsoft inte helt kommer att dra sig ur Ryssland.

Och visst, man kan ju förstås att ett jätteföretag som Microsoft inte riktigt är beredda att bara dra ur pluggen hur som helst på ett sätt som kommer att drabba såväl stora molntjänstkunder som Office-privatkunder. Likt exempelvis Paypal så handlar det om att inte acceptera nya kunder eller att dra igång abonnemang som inte redan är uppe och rullar.

Frågan är förstås hur långt Microsoft är beredda att gå om läget eskalerar ännu mer.

Microsoft pulls the plug on ’new’ sales of products and services in Russia

Following Russia’s invasion of Ukraine, Microsoft has joined a growing list of tech companies that are blocking some products and services to Russia. So far, the ban applies to new sales only.

Samsung slutar leverera till Ryssland

Ännu ett företag stoppar sin handel med Ryssland: Samsung. När Samsung nu följer i Apples fotspår så innebär det att världens just nu två största mobiltillverkare har slutat sälja till och i Ryssland. Specifikt för Ryssland så är det det största och det tredje största märket som nu har stängt sina ryska försäljningsverksamheter.

Yay för näst största märket, kinesiska Xiaomi, alltså. Ja, överlag för de kinesiska mobiltillverkarna som i praktiken är de enda som finns finns vid sidan av Samsung och Apple. Typ. För rubelns kurskollaps innebär dessutom att handeln med livlinan Kina försvårats rejält. Ryssars pengar är helt enkelt betydligt mindre värda och gör att produkter som mobiler drar iväg prismässigt.

Samsungs beslut att sluta leverera till Ryssland är, precis som det flesta företag som har tagit liknande steg, främst drivet av statliga sanktioner snarare än egna, frivilliga initiativ från företagen själva. Men förutom att Samsung inte bara inte är ett amerikanskt eller EU-baserat företag (Samsung följer i stort sanktionerna från Sydkorea, som i sin tur har accepterat att följa USA:s och EU:s sanktioner men har inte infört några egna) så slår Samsungs leveransstopp betydligt bredare än exempelvis Apples.

Samsung är betydligt mer än sina mobiltelefoner och tillverkar konsumentprodukter inom snart sagt alla elektroniksegment. Men de är också stora inom komponenter till inte minst mobiler – saker som chip och skärmar. Jag har inte särskilt bra koll på hur stora komponentleverantörer är till ryska företag – och det kan dessutom vara så att Samsung specifikt bara stoppat just mobilchip, vilket kanske inte slår jättehårt med tanke på att Ryssland inte är en jätte inom just smartmobiler. Däremot kan Samsungs komponentstopp oavsett även drabba den ryska tillverkningsindustrin.

Åtminstone om sanktionerna håller i sig. Det lär ju finnas rätt många ryska återförsäljare som sitter på lager med både Apple- och Samsung-mobiler och tillverkningsindustrin lär också ha någon form av buffert. Men de lagren kan ta slut fort. Inte minst om privatpersoner och företag börjar bunkra.

Samsung has stopped shipping products to Russia

Samsung is suspending shipments of all of its products to Russia. The move cuts off Russia from a huge range of products from one of the largest electronics vendors in the world.

Ryssland hotar blocka Wikipedia på grund av korrekt information om invasionen av Ukraina

Sedan Ryssland invaderade Ukraina så har nyhetstjänster förbjudits och stryps på flera håll. Förbud mot ryska medier såväl utanför som i Ryssland. Nu hotar Ryssland ännu en nyhetstjänst som inte vill rätta sig i informationsledet: Wikipedia.

Mer specifikt handlar det om sidan 2022 Russian invasion of Ukraine – framförallt den ryska motsvarigheten. Inte särskilt oväntat. Wikipedia-sidan gör som Wikipedia-sidor gör mest: samlar in information om vad som händer och plockar bort sånt som inte så objektivt det bara går är sant. Och ja, även de ryska redigerarna har överlag den dåliga smaken att faktiskt lägga in sånt som händer, inte sånt som Putin och hans kompisar säger har hänt.

Så vadan ”nyhetstjänst”? Ja, det är lite så som sidan har kommit att användas. Som nära nog realtidsuppdatering av vad som faktiskt händer i Ukraina. En källa att få en samlad, typ välavvägd och objektiv bild över läget i det krigsdrabbade landet.

Något som Putin förstås vill sätta P för.

Russia threatens to block Wikipedia over Ukraine invasion article

Its communications regulator cited ’illegally distributed information’ about casualty figures.

Ukraina vill att världen stänger av Ryssland från internet

Ännu en principiellt väldigt intressant uppmaning från Ukraina: de vill att Ryssland sparkas ut från internet.

Vad innebär det här? Att Ryssland vill att de organisationer som hanterar adresserna på internet ska dra in Rysslands eftersändning. Vad Ukraina mer specifikt begär är att Rysslands toppdomäner (som landsdomänen .ru) inte längre ska kunna användas. Inklusive att de dns-tjänster som översätter sajters och uppkopplade prylars IP-adresser till text-URL:ar ska stängas av och att SSL-certifikat ska sägas upp (det senare handlar om det hänglås på webbplatser som gör att trafiken krypteras och inte kan läsas av utomstående).

Uppmaningen har redan fått kalla handen och jag har för dålig koll på exakt hur pass enkelt det överhuvudtaget skulle vara att använda någon form av kill switch. Andra som har bättre koll får gärna fylla på. Men jag tänker däremot springa lite på den konceptuella tanken här.

En av de saker som kändes rätt osannolikt före invasionen var att Ryssland stängs av från Swift, det centraliserade system som göra att banker över hela världen hyfsat enkelt kan kommunicera med varandar och hantera transaktioner. Utan det är det lite tillbaka till fax och brevduva. Några ryska banker har faktiskt stängts av, men inte de som hanterar transaktioner gällande gas och olja, because Europa är beroende av att just det fungerar. Ryssland som nation har alltså inte stängts av.

En sån total nedstängning har kallats den finansiella världens atombombsåtgärd för att straffa ett land. Med en lite haltande paralllell så skulle den domän- och dns-avstängning som Ukraina nu efterlyser vara en internetmotsvarighet. Och numer dessutom kanske en långt mycket värre åtgärd, även om det alltså inte innebär att ryska sajter och tjänster skulle försvinna från nätet. Bara bli svårare att hitta till och få betydligt svårare att kommunicera med andra sajter och tjänster. Och osäkrare, utan SSL.

Och bara den omställning som skulle krävas för att runda det skulle förmodligen sänka ett lands förmågor överlag rätt rejält, med tanke på hur internetberoende vi numer är. Och ett ”eget” internet, med en egen killswitch mot trafik från utlandet, skulle nog inte hjälpa i det sammanhanget.

Ukraine asks for Russia to be kicked off the internet

UPDATE: Russian sites and services would remain on the internet, but they’d be badly compromised. However, the internet’s governing organizations seem unlikely to act.

En av internets huvudnätverksleverantörer stänger av sina tjänster i Ryssland

Tidigare i veckan gick Ukraina ut med en uppmaning att Ryssland skulle stängas av från internet genom att dns- och ssl-leverantörer skulle stänga av Ryssland. Med andra ord att det på så sätt skulle bli svårare för ryska sajter och andra tjänster som har IP-adresser att verka. Även om det blev nej från ansvarig organisation på det så verkar det som matt något lite liknande ändå hände.

Det amerikanska företaget Cogent Communications har stängt av sina tjänster i Ryssland som följd av sanktionerna mot landet. Vad innebär då det? Att en av internets ”huvudleverantörer” nu inte längre erbjuder sina tjänster till sina ryska kunder. Vilket bland annat innebär telebolaget Rostelecom, Rysslands största sökmotor Yandex och två av landets största mobiloperatörer MegaFon och VEON.

Vad innebär det här? Ska jag vara helt ärlig så är jag… inte helt säker.

Men det innebär inte att Ryssland och dess medborgare tappar internet helt. Det verkar däremot som att följden kan bli långsammare uppkopplingar. Det verkar alltså som att Ryssland och de drabbade operatörerna förlorar möjligheten att använda Cogents motorväg för att skyffla runt trafiken och istället får ta riksvägarna intill. Komplett med ökad risk för trafikstockningar.

Ett drag som alltså väldigt mycket är vad Ukraina efterfrågar. Åtminstone delvis. Men det är också något som kritiseras även av de som fördömer Rysslands invasion, helt enkelt eftersom det också drabbar de ryssar som vill använda internet för att protestera och skaffa sig information om vad som faktiskt pågår i Ukraina.

Precis som de ekonomiska sanktionerna så slår åtgärden alltså även mot det ryska folket i stort.

Internet backbone provider shuts off service in Russia

Cogent Communications, one of the world’s largest internet backbone providers, has cut ties with Russian customers in a move that may slow down connectivity in the country.

Ukrainska Grammarly donerar alla pengar de har tjänat i Ryssland och Belarus sedan 2014

Så kan man också göra för att stötta Ukraina. Eller sitt hemland i det här fallet. Ukrainska grammatikförbättringstjänsten Grammarly gör som många andra och stänger sin tjänst i Ryssland och i Belarus. Men de skänker dessutom alla sina nettointäkter från Ryssland och Belarus sedan kriget startade till organisationer som ”stöttar Ukraina”.

Med andra ord: alla intäkter från de båda länderna sedan 2014. Med andra ord sedan Rysslands annektering av Krim.

En tankeställare i sig. Tittar man i de definitionerna av det pågående kriget så inleddes det 24 februari 2022 – men egentligen handlar det om en ”brutal” eskalering av ett krig som har pågått i åtta år. Värt att komma ihåg.

Ukrainian-founded Grammarly is donating all the money it made in Russia since 2014

The company’s Ukrainian founders have also made the company’s service free to Ukrainian news outlets posting English-language updates on the war.

Rysslands invasion av Ukraina får rysk-ukrainska ransomwaregäng att förklara krig mot varandra

Ha. Ett rysk-ukrainskt krig i skuggan av det rysk-ukrainska kriget. Mellan ransomwaregäng.

En stor del av världens ransomwarehackargäng består av ryssar och ukrainare. Något som inte har varit något som helst problem. Förrän nu. När gäng börjar välja sidor. Och där alla i ett gäng kanske inte tycker att gänget har valt rätt sida.

Så kring både mellan och inom ransomwaregäng, alltså. Kanske är en bra sak som kan bli en positiv följd av Rysslands invasion av Ukraina: att ransomwarehackare blir så pass osams att de lägger mer tid på att hacka varandra och mindre tid på att hacka vanliga människor, företag och organisationer.

Conti ransomware gang’s internal chats leaked online after declaring support for Russian invasion | TechCrunch

The group was responsible for downing the Irish healthcare system in 2021.

Twisted Sisters ”We’re Not Gonna Take It” får Dee Sniders välsignelse att användas som protestsång i Ukraina

Ha. Ukrainas officiella protestsång? Twisted Sisters ”We’re Not Gonna Take It”. Förstås.

Ja, typ.

Ukrainians Are Using ”We’re Not Gonna Take It” as a Protest Anthem

Dee Snider says he applauds the use of ”We’re Not Gonna Take It” as a protest anthem for Ukrainians against the invasion by Russia.

Kategorier
Allmänt digitalt Artikel Sociala medier

Techjättarnas tystnad mot Ryssland är sorgligt talande

Ni har koll på läget så här långt. Efter att Ryssland invaderade Ukraina så drämde framförallt USA och EU till med mer långtgående sanktioner än vad de före angreppet hade flaggat för. De eskalerade dessutom sanktionerna betydligt snabbare än vad jag hade trott. Även hjälpen i andra former, som vapen (vilket inte minst innebar ett historiskt svenskt beslut, att skicka 5000 pansarskott och andra förnödenheter till ett land i krig). 

En stor anledning till att världen slutit samman är förmodligen för att Ryssland redan hängde löst i den internationella gilla-listan. Men också för att Ukraina visade sig synnerligen ovilliga att lägga sig ned och bara acceptera sitt öde och för att presidenten Volodymyr Zelenskyj valde att dra på sig uniform istället för att fly landet när de ryska tanksen rullade över gränsen.

En David som alla vill gilla och backa, helt enkelt därför att Goliat på alla vis i det här fallet är så otrevlig.

Sanktionerna har till och med gått så långt att det som lyftes fram som atombomsåtgärden, att stänga av Ryssland från det internationella banköverföringssystemet Swift, redan delvis har börjat användas. (Och ja, atombombsåtgärd är med tanke på omständigheterna ett rätt obehagligt begrepp.) Ryssland är allt mer isolerat, såväl ekonomiskt som, tja, ungefär alla sätt som går.

Men där de vanligtvis långsamt malande byråkratikvarnarna i USA och i EU har snurrat i ett frenetiskt tempo så har det gått desto långsammare bland världens företag och andra kommersiella organisationer. Och det kanske allra värsta är västvärldens techgiganters ovilja att göra något konkret för att straffa eller ens markera mot Ryssland.

Faktum att det snarast har varit en dånande tystnad från deras sida.

Krig på marken och mot sociala medier

Sanningen är som bekant det första offret i krig. Det var därför inte alls särskilt förvånade att beefen mellan Ryssland och de stora amerikanska sociala medierna skruvades upp ytterligare ett par snäpp när kriget inleddes.

Det dröjde inte särskilt länge innan ryska regimen krävde att Facebook (tjänsten alltså, som fortfarande heter Facebook) skulle sluta censurera ryska medier (ja, i praktiken statsmedier, eftersom det nära nog är de enda som finns kvar). ”Censur” som i att Facebook vägrade gå med på en begäran från Ryssland att föregaget skulle sluta faktachecka och därmed bullshitta innehållet som regimen kablade ut via landets medier.

Det i sin tur gjorde att Ryssland gjort som de har gjort tidigare när utländska stora plattformar inte ville spela boll – de började strypa trafiken till Facebook. Att få användare att tröttna när allt går i sirapskvicksandstempo istället för att aktivt blocka tjänsten. Även Twitter drabbades av samma öde.

Förhållandet mellan Ryssland och Facebook blev inte bättre när Facebook även begränsade åtkomsten till några av de ryska statliga medierna i Ukraina.

Men Meta stannade inte där. Företaget gick även ut med att de stoppar alla möjligheter för ryska statsmedier att köra annonser mot eller på andra sätt tjäna pengar på sitt innehåll. (Även om det inte är helt klart så utgår jag från att det inte bara gäller Facebook utan även Instagram.) 

Ungefär samtidigt gick även Youtube ut med att de gör samma sak – slutannonserat för kanaler kontrollerade av ryska regimen. Precis som Meta så begränsar Youtube också några av dessa kanaler i Ukraina. Och i både Metas och Youtubes fall så handlar det om globala annonsseringsstopp för de aktuella kontona. Inte bara för innehållet som kablas ut i Ryssland, alltså.

Dessutom så gick Elon Musks SpaceX ut med att de aktiverar sitt rymdinternet i Ukraina som 29:e land ut, för att hjälpa Ukraina behålla kontakten med resten av världen i takt med att Ryssland aktivt jobbar för att sänka internet i Ukraina.

Bra insatser, alltså. Men nu pratar vi inte om vilka företag som helst. Vi pratar om några av världens största och viktigaste bolag. Och i det ljuset är insatserna rätt… klena. Om jag ska vara snäll.

Det går trots allt fortare att räkna upp allt som techjättarna INTE har gjort för att straffa Ryssland.

Faktum är att de åtgärder som de har vidtagit mer än något har handlat om att stoppa en rännil för att säkerställa att den stora intäktsfloden ska kunna forsa på precis som vanligt.

Techbolagens sanktionspaket är smärtsamt tomt

De kanaler och konton som har förlorat sina annonseringsmöjligheter får däremot fortsätta lägga upp sitt propagandainnehåll. Att spridningen har begränsats i Ukraina är ett svar på begäran från landets regering, inte på initiativ av Meta eller Youtube. Visst, Youtube kommer också skruva ner antalet gånger som de Putin-kontrollerade kontona rekommenderas, men de kommer alltså fortsätta kunna lägga upp innehåll och, kan vi anta, kommer fortfarande rekommenderas av Youtube – om än i mindre utsträckning.

Men som sagt. Innehållet kommer alltså finnas kvar. Och fyllas på.

Såväl Meta som Google lär argumentera att innehållet inte bryter mot plattformarnas riktlinjer – och att de tar ner eventuellt innehåll som faktiskt gör det. Men att de inte stänger kontona helt handlar förstås om att de inte vill stöta sig ännu mer med Ryssland. Och genom att innehållet finns kvar så finns det anledning för människor att komma tillbaka till Facebook och Youtube. Och varje besök innebär som bekant potential för annonsvisningar.

Men Google och Meta är förstås inte de enda techjättar som rätt direkt berörs av invasionen. Apple är det techbolag som kanske bättre än något annat har bemästrat balansgången med att inte stöta sig med någon. Alls. Det känns nästan så, åtminstone (även om utvecklare bakom appar som kastats ut från Appstore eller Epic Games säkert inte håller med). 

Och är du ett av världens största och mest inflytelserika företag så kommer det som ett brev på posten att folk i kris vänder sig till dig. Som Ukrainas vice statsminister Mykhailo Federov. I ett öppet brev till Apples VD Tim Cook uppmanade Federov iPhone-tillverkaren att sluta sälja sin produkter i Ryssland. Och att stänga ned Appstore i landet. 

Vi kan nog utgå från att sannolikheten att det kommer hända är väldigt låg. På samma sätt som sannolikheten är låg att Google skulle göra motsvarande. Eller att Google skulle stänga ned Youtube eller sin sök. Men jag har heller inte hört flaska om att Microsoft, Amazon eller Google skulle sparka ut ryska företag från sina molntjänster (däremot har även Microsoft plockat bort statsmedier från flera av sina tjänster – efter det att EU svartlistat kanalerna). Överlag är det få som vill ta det steget. Fine att stötta Ukraina allt man bara kan, men att aktivt avstå från försäljning i Ryssland innan sanktioner skulle tvinga fram det (vilket var precis varför en av världens största chiptillverkare införde sanktioner mot Ryssland)? Skulle inte tro det va?

Vi har sett exempel på det här. Som att en av världens största chiptillverkare TSMC införde sanktioner mot Ryssland. Eller att lastbils-Volvo stoppar sin produktion i Ryssland. Men i båda fallen handlar det just om att sanktioner har tvingat fram det.

Eller för den delen, selektiv inkonsekvens: att H&M har stängt sina butiker i Ukraina men håller dem öppna i Ryssland. Eller att SpaceX öppnar sin internettjänst Starlink i Ukraina medan Tesla fortsätter sälja bilar i Ryssland.

Och kinesiska TikTok? De har väl överhuvudtaget inte gjort något alls. Precis som hemlandet.

Intäkterna först, Ukraina betydligt längre ned i priolistan

Finns det argument att inte dra till med de här åtgärderna? Visst. I H&M-fallet handlar det i Ukraina-fallet om oro för medarbetarnas säkerhet (antar jag), medan samma risk inte föreligger för dem som arbetar i de ryska butikerna. I samtliga fall är det dessutom åtgärder som skulle kunna sägas slå brett mot ryska allmänheten och inte mot Rysslands regim.

Apple kan motivera beslutet att hålla Appstore öppet med att det är en fråga om demokrati och risk för att ryssarna annars skulle var utlämnade till Kremls propagandamaskin samtidigt som att det skulle minska människors möjlighet att tjäna pengar. Meta och Youtube kan säga ungefär exakt samma sak.

Och de skulle ha rätt. Appstore och Facebook är massiva ekonomier på egen hand. Även utanför plattformarna. Eller rättare sagt – att det är tack vare att de finns som många kan livnära sig. Det har såväl Apple som Facebook påmint oss om vid flera tillfällen. Även andra, som Google.

Även om de amerikanska techjättarna inte är lika dominerande i Ryssland som i många andra länder så lär de fortfarande stå för rejält stora delar av landets ekonomi.

Rejäla sanktioner från de stora techbolagen mot Ryssland skulle alltså kunna få rätt stora konsekvenser. En total nedstängning av tjänsterna och därmed möjligheterna att tjäna annonspengar eller säkerligen i många fall i praktiken stoppa småföretagares möjligheter att bedriva sin verksamhet. Centrala delar i ryssars mobiltelefoner skulle därmed sluta fungera.

Ett företag som Meta skulle dessutom kunna stänga bara Facebook och Instagram och låta Messenger och, i praktiken främst, WhatsApp rulla vidare. Att behålla kanalerna som möjliggör kommunikation öppna, men stänga plattformarna för bred informationsspridning – läs: propagandamaskineriet – som även är viktiga komponenter i vanliga ryssars vardag vad gäller annat.

Det skulle slå för brett mot människor som inte är skyldiga till invasionen. Men det skulle också precis kunna vara poängen. Vända ryssar mot sina ledare, som invaderar grannländer bara för att utöka sitt territorium och inte förlora makt – eller att en före detta Sovjetrepublik lyckas blomstra helt på egen hand.

Men det lär inte hända. Apple, Meta och Google och de andra stora techbolagen kan lägga lite pengar på att stötta ukrainarna, men att frivilligt ge upp intäkter och kanske en hel marknad? Not so much. Det är synd om Ukraina, men inte så synd. För vad det i praktiken handlar om är att företagen vill tjäna pengar. Förstås.

Men officiellt kommer det alltså heta att de inte vill straffa vanliga ryska konsumenter. Att använda dem som spelpjäser för att trycka på för en förändring och ett slut på invasionen. Och i Googles och Metas fall kommer det här klinga extremt jävla illa.

Hot mot EU, tystnad mot Ryssland

Minns du 2019? När Google lobbade som mest mot EU:s upphovsrättsdirektiv? Framförallt mot den del som skulle tvinga Google att dela annonsintäkter från sin sök- och nyhetsaggregeringsverksamhet med publicister? Ett lobbande där Google gärna återkom till hotet att de kanske skulle lämna EU om de inte fick som de ville? Något som de också hade gjort i såväl Tyskland som Spanien när de två länderna sjösatte liknande lagstiftning före upphovsrättsdirektivet.

Det gick så långt som att Google till och med tog fram exempel på hur bedrövligt tomma sökresultaten i EU skulle bli om Google skulle ändra för att slippa betala publicisterna.

Eller början av förra året, när Facebook beefade med Australien om exakt samma sak: att betala för nyheter som delades och spreds på plattformen. Här hotade Facebook med att blocka australiska publicisters nyheter från plattformen – vilket var precis som skedde när Facebook inte fick sin vilja igenom. Under några dagar så kunde vare sig australiska publicister eller australiska Facebook-användare se eller dela nyheter på Facebook. Inte ens från utländska nyhetssajter.

I båda fallen handlade det om åtgärder som i allra högsta grad drabbade ”oskyldiga”, alltså helt vanliga internetanvändare och konsumenter. I båda fallen skramlades det dessutom med hot att företagen helt skulle stänga ned sina tjänster i de aktuella regionerna. Och i båda fallen använde Facebook och Google sina egna användare som bönder för att driva fram förändringar på det politiska schackbrädet. Deras proxykämpar mot den onda motståndarsidan.

Den stora skillnaden var att det den gången var Facebooks och Googles affärsverksamheter som var den goda sidan. Företagen lobbade som bara den för att piska upp användarna så att de skulle vända ilskan mot sina ansvariga politiker och därmed säkerställa att techbolagens vinster inte skulle äventyras.

Men nu? När en av världens (trots allt) supermakter bokstavligen talat rullar in i ett grannland bara för att en diktator ska kunna klamra sig fast vid makten? När David är vanliga människor som tillverkar molotovcocktails hemma i badkaret för att skydda sina liv och sitt land? Då rullar Metas och Googles verksamheter på när nog som om inget har hänt.

Och den här gången har vi inte ens fått ett endaste litet hot om att Meta eller Google ska lämna Ryssland. Till skillnad från när när Facebook och Google femårsttrotsade därför att EU och Australien ville att skulle dela med sig av hinken till de andra barnen i sandlådan.

Minns i november

Frågan är förstås vad som händer nu. Kommer techbolagen självmant att dra fram sina egna atombombsåtgärder som de massiva ekonomiska supermakter de är? Jag är väl, ska vi säga, lite tveksam. men konstigare saker har hänt.

Det kanske blir så att Apple och Google stänger sina appbutiker och andra tjänster i Ryssland och slutar sälja sina produkter där. Att Meta stänger av tillgången till Facebook och Instagram. Att molnföretagen och till och med TikTok steppar upp och drar åt tumskruvarna på den ryska krigsmaskinen.

Men mer sannolikt är väl att OM något liknande händer så beror det på att politiker pekar med hela handen snarare än att företagen själva gör det.

Har vi tur så är det här snart överspelat. Åtminstone det mest akuta. Att Ryssland villkorslöst drar sig tillbaka och sanktionerna mot Ryssland och Belarus kan skruvas tillbaka något snäpp – en nivå där de å andra sidan sannolikt kommer att ligga kvar ett tag.

Men oavsett hur det går så kan det vara läge att påminna techbolagen, nästa gång de femåringstrotsar med nedstängningshot mot EU eller något annat icke-krigförande, icke-diktatorstyrt land, om den där vintern 2022. Och hur de agerade då.

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 8 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Google lanserar AI-verktyg för att integritetsverifiera appar

Ny tjänst från Google: Checks. Ett verktyg AI-smartness som är tänkt att kunna användas för att integritetsvalidera appar. Intressant nog både Android- och iOS-appar. Känns överlag som en GDPR-version av Googles verktyg för att kolla mobilvänligheten hos sajter.

Checks är släppt som inbjudningsbeta just nu – plus att den dessutom formellt ligger under Googles labbavdelning Area 120. Dubbelt test alltså.

Och just att Checks ligger under Area 120 och inte vanliga Google blir än mer intressant med tanke på att tjänsten kommer med fyra olika abonnemangsnivåer: från en basal gratisversion till en Enterprise-lösning för de största apputvecklarna/de med störst behov av att ha total koll på integritetsbenföringen. Det är heller inte bara en automatiserad validering, utan det finns också möjlighet att få mänsklig handpåläggning beroende på vilken nivå man lägger sig på.

Framförallt så finns det ett rätt stort aber specifikt för iOS. Gratisversionen ger bara en snabbkoll att appen lever upp till Google Plays riktlinjer och regelverk. För iOS-appar krävs betalabonnemang, från 249 dollar per app och månad.

Hur bra är tjänsten? Väldigt bra fråga eftersom den ännu inte är lanserad. Men jag skulle inte ha koll ändå, så jag lämnar den utvärderingen åt utvecklare som faktiskt har koll (några spontana tankar?) Men även om – och kanske just därför – Checks ligger i Googles experimentverkstad så är det en rätt oväntad tjänst från sökjätten. Det kanske minst konstiga är att Google även vill kapitalisera på iOS-sidan.

Google’s Area 120 debuts Checks, an AI-powered privacy compliance solution for mobile apps | TechCrunch

A team at Google is today launching a new product for mobile app developers called Checks which leverages AI technology to identify possible privacy and

Kan Digital markets act till sist tvinga Apple att öppna för externa betalningslösningar i iOS-appar?

För några veckor sedan avgjordes ett fall mellan Apple och dejtingappar i Nederländerna kring Apples förbud mot externa betallösningar i iOS-appar. Utfallet gick inte Apples väg. Apple var tvunget att öppna för externa lösningar eller åka på böter. Vilket Apple nu har fått – för femte veckan i rad.

Apple kom med sitt upplägg på hur de ansåg sig följa beslutet, men det förslaget underkändes av den Nederländska instansen. Inte helt oväntat, eftersom det inte handlade om särskilt stora eftergifter/förbättringar från Apples sida (som att Apple även fortsättningsvis skulle ta ut 27 % istället för 30 % i transaktionsavgift för appar som väljer externa betallösningar).

Det i sin tur ar lett till att Apple har åkt på böter. En bot som de kommer att få varje vecka fram till dess att Apple har presenterat och implementerat en lösning som myndigheterna i Nederländerna kan acceptera.

Det betyder att Apple så här långt har bötfällts med 5 miljoner euro i veckan – så här långt totalt 25 miljoner euro. Vilket är hysteriskt mycket pengar för ungefär alla. Utom företag stora som Apple. Inte nog med det: boten slår dessutom i ett tag vid 50 miljoner euro. Sedan går det inte högre. Och 50 miljoner euro är typ… kaffepengar för Apple. Ett väldigt litet pris att betala för Apple för att kunna behålla nuvarande affärsupplägg.

Enter Digital markets act. Det lagpaket som EU just nu sitter och knåpar på och som riktar in sig på internets dörrvakter. Företagen som sitter på plattformar som i dagsläget i praktiken måste användas för att skapa digitala tjänster och nå kunder. Här är Apple och iOS förstås väldigt mycket i kikarsiktet.

Och enligt utkastet till DMA så skulle Apples obstruerande istället för 25 miljoner euro kunna handla 25 miljarder euro. Eller åtminstone en tiondel av de berörda företagens årliga omsättning. Vi pratar dessutom inte om företagens EU-omsättning, utan deras globala omsättning. Något som i Apples fall, baserat på den totala omsättningen 2021, skulle landa på runt över 30 miljarder euro.

Sista kapitlet i Appstore-såpan är förstås långtifrån skrivet – det är ju under press även i andra delar av världen – men det kan alltså finnas ett väldigt starkt incitament för Apple att skaka fram ett nytt Appstore-upplägg fram till dess att DMA är på plats. Men fram till dess så kan vi nog tänka att Apple gladeligen kommer att strutsa alla domslut som leder till böter som kan tas ur kaffekassan.

Apple’s Dutch dating apps payment tech antitrust fine hits €25M

The Netherlands’ competition authority has once again increased a fine levied against Apple for failing to comply with an antitrust order related to

Apple stod för 44 % av de totala smartmobilintäkterna 2021

Apple forsätter att rätt totalt dominera smartmobilförsäljningen. Kanske inte nödvändigtvis i antal sålda exemplar, även om siffror pekat på att Apple sålde flest exemplar åtminstone Q4 förra året, men väl vad gäller hur mycket pengar de drar in på sin mobilförsäljning.

När Counterpoint sammanfattar 2021 så konstaterar de att Apple stod för totalt 44 % av all omsättning globalt för smartmobiler. Det innebär totalt 196 miljarder dollar av de totalt 448 miljarder som smartmobilförsäljningen omsatte förra året. Mer än vad de fyra märkena närmast efter lyckades dra in – Samsung, Oppo/One Plus, Xiaomi och Vivo omsatte totalt 179 miljarder förra året.

Apple fortsätter i och med det dessutom roffa åt sig en allt större del av den totala pengahögen. Ca 44 % är ett rätt stort hopp från de runt 38 % som Apple har legat på sedan åtminstone 2017. Ett hopp som förstås stavas iPhone 13.

Men 2021 innebar inte bara den så här långt största omsättningen totalt för smartphones och att Apple stod för största delen av intäkterna, utan även att de fem tillverkarna i toppen tillsammans stod för ca 84 % av de totala intäkterna. Även här är det ett rätt stort hopp från 74 % som mest varit nivån sedan 2017. Faktum är att övriga mobilmärken sedan 2017 (undantaget 2019) har stått för en stadigt minskande andel – från 102 miljarder till 73 miljarder förra året.

Och ja, här lär Huawei vara en stor anledning. Ett väldigt konkret bevis på att USA:s svartlistning av företaget har drabbat den forna mobiljätten allt hårdare.

https://www.counterpointresearch.com/global-smartphone-revenue-hits-record-450-billion-2021-apple-captures-highest-ever-share-q4-2021/

Indien har nu över 1 miljard aktiva mobilanvändare

Ännu en miljardmilstolpe har passerats. Den här gången i Indien. Landet har nu över 1 miljard aktiva mobilanvändare enligt officiella myndighetssiffror.

Med tanke på att Indien har runt 1,4 miljarder människor (världens näst mest folkrika land, ett hårstrå efter Kina) så skulle det kunna betyda att mobilpenetrationen i landet nu är över 70 %, men jag är inte helt säker på att vi ska dra den slutsatsen. Även om det alltså ska handla om ”abonnenter” och inte ”abonnemang” så kan det nog finnas överlappningar. Att en människa kan räknas som olika abonnenter genom att ha flera abonnemang utan att de officiella uppgifterna har koll på att det förhåller sig så.

Men den exakta siffran spelar mindre roll. Den lär säkerligen åtminstone vara nära miljardstrecket, med tanke på hur allmängiltigt mobilägande är idag. Kanske ännu mer i mobile only-länder som Indien.

Värt att notera är dock att det handlar om mobiler och inte bara smartmobiler. Här ingår alltså gamla klassiska knappmobiler à la Nokia och Ericsson. Men även på smartmobilområdet tuffar Indien på som bara den – här beräknas miljardgränsen nås 2026.

Även om vi här hos oss inte lägger särskilt mycket tid och uppmärksamhet på Indien – ett land som ligger i Kinas skugga när det gäller teknikbevakningen – så är det ett land där det just nu händer massor. Mot slutet av det här årtiondet så lär Indien ha ungefär samma roll och uppmärksamhet som Kina i slutet av det förra.

India Recorded 1 Billion Active Mobile Subscribers in December: TRAI

India recorded a billion active mobile subscriptions in December 2021, with Airtel recording the highest proportion of active mobile subscribers in the country, according to a report by TRAI. Meanwhile, a total of 8.54 million subscribers submitted requests for mobile number portability in December.

 

Digitalisering

Världens första fysiska NFT-automat har lanserats

Jamen det var väl mest en tidsfråga. Världens första fysiska NFT-automat har nu ställts ut i New York.

Vad betyder det här? NFT:er är det blockkedjebaserade format som är tänkt att göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsade upplagor, precis som går i den fysiska världen. Ett format som dessutom allt mer används också för att sälja fysiska föremål, där ”ägarcertifikatet” så att säga ligger som en NFT i en blockkedja, ungefär som ett fordonsregister.

Det sistnämnda gör förstås att det omvända som sagt var rätt väntat: ett fysiskt ställe att köpa digitala NFT:er. Tänk en automat för baseballsamlarkort, fast bara digitala.

Men det kanske största här är inte att NFT:er bokstavligen placeras ut i hyfsat mycket vardagliga sammanhang, utan att det går att köpa grejerna i automaten med ett vanligt kreditkort (går förstås också att betala med krypto för den som hellre vill det).. Ett hinder för att göra NFT:er till något för vanliga internetanvändare är att det så här långt i praktiken har krävts att du betalar med kryptovaluta – att du alltså måste skaffa kryptoplånbok, ”kryptobankkonto” och andra steg som säkert avskräcker många.

Men att det nu i allt högre utsträckning går att köpa även en NFT med vanlig valuta är ett rejält stort steg mot ett brett genomslag för NFT-formatet.

World’s First NFT Vending Machine Arrives in New York City

World’s first NFT vending machine has been set up by crypto startup Neon in New York City’s Financial District. It will allow non-crypto holders to become NFT collectors by allowing them to purchase these digital collectibles via cash, debit cards, and credit cards.

 

Ekonomi och finans

Bitcoin kan göra det enklare för Ryssland att undvika ekonomiska sanktioner

Nordkorea sägs finansiera inte helt oansenliga delar av sin ekonomi genom att skicka ut statligt anställda pirater för att plundra tillgångar. Som på gamla goda Svartskäggs-tiden, alltså, men uppdaterat till 2020-talet. Hackare som försöker stjäla tillgångar. Framförallt kryptotillgångar som Bitcoin.

Tydligen så ska Ryssland använda samma upplägg, vilket har gjort att de sitter på en hög sparade pengar inte bara i traditionella tillgångar, utan också just i Bitcoin. Det i sin tur ska göra det enklare för Ryssland att hantera – eller kanske nära nog helt – undvika den ekonomiska smällen som de ekonomiska sanktionerna är tänkta att medföra.

Nu är nog det kanske lite väl stora förhoppningar på kryptovalutor som fenomen och som del av världsekonomin just nu. Visst, kan säkert göra Rysslands liv lättare än om de inte haft någon kryptoreserv alls (och ingen möjlighet att handla på den svarta marknad som krypto möjliggör), men världsekonomi är än så länge väldigt hårt förankrad i de traditionella systemen.

Men tittar vi längre fram så finns det anledning att fundera på hur det här skulle kunna påverka.

Dagens centraliserade finansiella system gör det möjligt för länder och regioner att straffa andra. Länder, regioner och enskilda individer precis som nu har skett mot Ryssland. Ett vapen som är tänkt att bita hårdare än kulor och explosioner. Men vad händer om det vapnet inte längre är lika vasst? Om en allt större del av världens ekonomi sker i mer oreglerade former? Ja, eller regleringen kommer förstås öka, men om möjligheterna att göra samlade ekonomiska insatser mot länder som inte vill följa internationell lag?

Det kan med andra ord göra att världens vapenarsenal blir ett viktigt vapen kortare. Och det i sin tur kan göra att vi får en mer osäker värld, där fler diktatorer kan få för sig att göra precis som de vill.

Financial sanctions are easier than ever for Russians to evade. Thank Bitcoin | CNN Business

The West’s initial salvo of financial sanctions against Russia failed to deter President Vladimir Putin from launching a full-scale invasion of Ukraine. Now the United States is taking a punitive approach, announcing another round of sanctions meant to tighten the screws on Russian banks and ”corrupt billionaires.”

Spelplattformen Roblox egen valuta robux är värd mer än ryska rubeln

Direkt efter Rysslands angrepp på och invasion av Ukraina så började sanktioner mot Ryssland införas. Men redan innan sanktioner hade hunnit börja införas så drabbades Ryssland direkt av ekonomiska problem på hemmaplan. Ryska börsens största index stördök med som mest 45 % och rubeln nådde sin lägsta nivå någonsin mot dollarn. Så pass att ryska centralbanken tvingades gå in och stödköpa för att hålla valutan under armarna.

Det senare gjorde att rubeln åtminstone tillfälligt var mindre värd än (barn)spelplattformen Roblox egen valuta robux. Återstår att se vad som händer nästa vecka, men i slutet av den här veckan så var en rubel värd ungefär 0,012 dollar med en robux gav 0,0125 dollar.

Roblox Currency ’Robux’ Is Outperforming the Ruble

The premium currency for a child’s video game has a stronger exchange rate than Russian money.

 

Övrigt

EU presenterar Data Act som är tänkt att öka flödet av data inom EU

DMA, DSA och nu DA. Lagförslagen som är tänkta att styra upp den digitala scenen i allmänhet och techgiganternas dominerande positioner i synnerhet står just nu som spön i backen. Igår presenterade EU ännu en: Data Act. Ett förslag som, precis som Digital Markets Act och Digital Services Act, mycket handlar om att öka konsumenters kontroll över data och göra det enklare för mindre företag att konkurrera med de största techbolagen på mer lika villkor. Men till skillnad från DMA och DSA så handlar DA inte om individdata, utan om, tja, opersonlig data.

Det som mycket står i fokus i det senaste lagförslaget är data som samlas in av alla de uppkopplade prylar och tjänster som vi direkt eller indirekt använder varje dag. Saker som en bil eller en kaffebryggare samlar in om sin egen användning och som kan användas exempelvis vid diagnos vid service.

(Gränsen mellan individkopplad data och DA:s definition av mer opersonlig data är förstås väldigt flytande. Det går garanterat väldigt lätt (ja, eller hyfsat lätt) att skapa fingeravtryck på enskilda individer bara baserat på hur prylarna i hemmet används, men vi släpper en diskussionen just nu.)

Bland det som ingår i DA finns saker som:

  • Portabilitet: det ska vara enklare för företag att byta mellan olika molntjänster.
  • Användare ska ha rätt att få tillgång till den data som uppkopplade prylar samlar in om sig själva: det ska exempelvis vara möjligt att få ut all diagnostikdata som bilen samlar in och ta med den till en konkurrerande verkstad.
  • Företag ska tvingas ”tillhandahålla viss data” till myndigheter under stora kriser som översvämningar och stora skogsbränder.
  • ”Orättvisa” kontrakt som ”hämmar datadelning” med mindre företag förbjuds: Att se vad det här betyder i praktiken, men i stort lär det handla om att Amazon måste dela all data som de samlar in om en molnkund med den molnkunden
  • Kanske mest intressant: ”Datahanteringsföretag” (som Microsoft och Amazon) måste säkerställa att den här typen av EU-data inte ”olagligt kan nås av icke-EU-regeringar”. Vilket alltså är Schrems II-problematiken all over again. Att icke-EU-företag måste se till att deras hemmaregeringar inte har lagar som gör att företagen tvingas lämna ut EU-data hur som helst. Vilket kan vara lite… svårt för företag att göra något åt.

(All den data som frigörs tack vare DA kommer att öka EU:s BNP med 270 miljarder euro till 2028. Enligt EU. Den uträkningen vore intressant att dyka ned i.)

Nu återstår det att se hur snabbt DA kan vara på plats. EU-kommissionens förslag ska nu malas genom EU-parlamentet och medlemsländerna innan den kan gå och bli lag. Det kan med andra ord ta… ett tag. Men precis som DSA och DMA så handlar det nog mest om ”när”, inte ”om”.

EU rules take aim at illegal data transfer to non-EU governments

Amazon , Microsoft and other providers of cloud and data processing services will have to set up safeguards to prevent non-EU governments gaining illegal access to EU data, according to draft legislation from the European Commission.

Meta har fått ett nytt preliminärt beslut på hur EU ser på företagets dataöverföring till USA

I förra veckan skrev jag om ryktet att EU kan vara nära att definitivt avgöra lagligheten i Metas dataöverföring av EU-medborgares användardata till USA. Nu visar det sig att det stämde. Igår fick Meta ett nytt ”reviderat” preliminärt beslut i frågan. Meta har nu 28 dagar på sig att komma med tankar kring beslutet innan den irländska datainstansen, som har huvudansvaret för ärendet, syr ihop ett slutgiltigt beslut. Myndigheten räknar med att det kommer att ske i slutet av april.

Ja, eller ett beslut som sedan ska ut på remiss till andra berörda EU-myndigheter och -instanser. Remissrundor har som bekant en förmåga att tvinga tillbaka lagförslag till ritbordet. Vi kan väl tänka oss att även Meta kommer att kämpa emot med näbbar och klor.

Ja, förutsatt att beslutet inte går deras väg, förstås.

Vad det handlar om är förstås konsekvenserna av Schrems II-domen som underkände dataöverföringsavtalet mellan EU och USA. Mer specifikt kommer beslutet från Irland avgöra om de SCC:er – standard contractual clauses – som företag som Meta och Google har lutat sig mot efter det att dataöverföringsavtalet imploderade är giltiga. Alltså om SCC:er är tillräckligt som interimslösning fram till dess att EU och USA kommer fram till ett nytt avtal som rimmar med EU:s integritetslagstiftning.

Beslutet kan alltså dröja – och när det väl är på plats så återstår att se hur lång tid berörda företag har på sig att rätta till sina dataöverföringsprocesser. Men den stora frågan är förstås fortfarande: vad händer om EU även underkänner SCC:er och därmed klipper sista livlinan för amerikanska företag som skickar EU-användardata över Atlanten?

https://techcrunch.com/2022/02/21/dpc-meta-draft-data-transfers-decision/

Hackerkollektivet Anonymous har förklarat krig mot Ryssland

Det är inte bara Ryssland som förklarade krig i veckan. Efter att ryska tanks började rulla in i Ukraina så var det inte bara ukrainska sajter som drabbades av cyberattacker, även ryska sajter gick ned. Sajter som RT.com och sajterna som tillhör ryska regeringen och ryska försvarsdepartementet. Nu vet vi vilka som låg bakom: hackerkollektivet Anonymous.

Anonymous har med andra ord förklarat krig mot Ryssland som svar på Rysslands invasion av Ukraina.

Anonymous takes down Kremlin, Russian-controlled media site in cyber attacks

Hackers launch cyber attacks against Russian government websites, including state-controlled Russia Today, in response to the Ukraine crisis.

EU skickar sitt snabbrespons-cyberteam till Ukraina

Det finns olika slags vapen man kan skicka, tydligen. 2020 skapade EU, eller åtminstone Litauen, Kroatien, Polen, Estland, Rumänien och Nederländerna, ett snabbrespons-cyberteam. IT-säkerhetsexperter som var tänkta att kunna sättas in mot IT-hot. Nu skickas ett team till Ukraina.

Vid det här laget har Ryssland redan börjat skicka in trupper i Ukraina och åkt på ett gäng sanktioner som följd. Men redan för några dagar sedan så attackerades olika delar av Ukrainas infrastruktur av IT-attacker och, well, det var inte direkt överraskande att fingrar direkt började pekas åt ryskt håll. Och lika föga överraskande så var Ryssland snabba med att säga att det inte var dem på grund av titta vilken fin fågel.

Visst, gör Ryssland verklighet att sitt inte-alls-ett-hot-hot och rullar in i Ukraina med full kraft så spelar det som IT-gruppen kan göra mindre roll. Men det är oavsett ännu en påminnelse om hur sårbara våra uppkopplade samhällen är – och hur samhällskritiskt det är att säkerställa även det skyddet.

Ukraine: EU deploys cyber rapid-response team

Cyber-security experts from six countries are deployed, after Ukraine calls for help in defence against Russia.

Orden ”invasion” och ”angrepp” i rapporteringen om kriget i Ukraina förbjuds i ryska medier

Förvånande och inte särskilt förvånande. Ryska censurmyndigheten (formellt ”Tillsynsmyndigheten för medier”) Roskomnadzor har gått ut med nya regler för landets medier. Orden ”invasion” och ”angrepp” förbjuds i rapporteringen.

Inte särskilt förvånande med tanke på att, tja, Ryssland. Det är ju inte direkt en ny utveckling för landet, tyvärr. Men att det ändå behövs ett förbud och att det kommer nu, några dagar in i invasionen, är ändå lite oväntat.

Det flesta av Rysslands medier är redan rätt direkt under Putins kontroll och borde rimligtvis redan ha limbodansat sig runt användningen av just den typen av ord. Men det här skulle kunna tyda på att kontrollen inte varit lika tajt som myndigheten och Putin hade väntat sig. Lite av en panikåtgärd för att styra upp informationsflödet.

Ordet ”invasion” förbjuds i ryska medier

Ryska medier får inte använda ord som ”invasion” eller ”angrepp” när de beskriver Rysslands agerande i Ukraina, beordrar en rysk tillsynsmyndighet.

Forskare kanske har hittat bevis för att livet passerar revy framför våra ögon när vi dör

Det här är förstås väldigt tragiskt, men också väldigt spännande: forskare kanske har hittat bevis som backar upp påståendet att man ser sitt liv passera revy när man dör.

En man som var uppkopplad till en EEG-maskin fick hjärtstillestånd och dog mitt under proceduren. Det i sin tur gjorde att EEG-maskinen registrerade vad som hände i mannens hjärta i före, under och precis efter dödsögonblicket.

Och vad hände? Tydligen så aktiverades ökade mängden gammahjärnvågor, något som hjärnforskare genom åren har kopplat samman med hjärnans förmåga att lära sig och minnas. Inte bara det, det specifika mönster som formades i hjärnan påminde om hur det ser ut när människor drömmer eller minns saker.

Visst, det är en studie på en enda människa. Det bygger dessutom på våra antaganden om hur vi tror att hjärnan fungerar utifrån det vi har kunnat se genom åren. Men i min lilla lekmannavärld är det här bisarrt coolt som insikt. Eller ens potentiell insikt.

Ännu en liten pusselbit i att nysta upp det fantastiska som är våra hjärnor. Den enastående skapelse som naturen har gett oss som har gett oss så mycket – utom en manual till hur den mänskliga hjärnan faktiskt fungerar i detalj.

Doctors Were Able to Study a Man’s Brain Activity as He Died

The findings, obtained from a man who died while undergoing an EEG, might suggest that people experience a flash of memories as they pass away.

Skator överlistar forskares spårningsteknik

Ha. Skator 1 – forskare 0.

A mischief of magpies defeated scientists’ tracking devices

Magpies support ”Do Not Track” protocols.

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 7 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Indien förbjuder ytterligare 50 kinesiska appar

Trodde du att Indien hade taggat ned på appförbudsfronten? Glöm det. Nu förbjuder landet ytterligare 50 kinesiska appar. Utöver de runt 200 som har förbjudits sedan 2020.

Relationen mellan Indien och Kina kanske inte är riktigt lika risig som den mellan Ryssland och Ukraina, men det vore fel att de två länderna älskar varandra. Väldigt nära det motsatta känns det som. När Indien drog igång sin förbudscirkus sommaren 2020 så var det med ungefär samma argument som Trump-administrationen då körde mot TikTok i USA: för att skydda indiska medborgares data och för att kinesiska appar är potentiella hot mot den nationella säkerheten.

Och just TikTok var bland de första och den förmodligen största appen som förbjöds i Indien, men i listan hittar vi även Kinas största sociala plattform WeChat och onlinespelet PUBG Mobile. Den här gången är det inte lika kända appar (åtminstone inte här hos oss) som drabbas och det verkar mycket vara redan förbjudna appar som försöker runda förbudet med ett nytt namn. Men spelet Free Fire: Illuminate ska innan förbudet ha haft mer än 40 miljoner av sina totalt 75 miljoner globala användare i just Indien, så för utvecklaren Garena så lär det definitivt kännas.

Indien har med andra ord inga problem att förbjuda utländska appar (kinesiska åtminstone) som är ganska eller till och med väldigt populära i landet. Med tanke på hur protektionistiskt landet överlag är kring sina företag så ligger det förstås nära till hands att misstänka att det finns tankar på att hjälpa det egna landets techbolag i bakhuvudet när de här besluten fattas. Men det visar också hur det digitala allt mer bli slagfältet (bildligt och bokstavligt) när länder numer ska straffas.

Garena Free Fire, 53 other ’Chinese’ apps banned: Full list of banned apps

The Ministry of Home Affairs has recommended a ban on 54 Chinese mobile applications, including the popular game Garena Free Fire. Here are the details.

App Annie byter namn till Data.ai – ett tecken på att peak mobile är här

Om du har följt mina spaningar ett tag så har du stött på mobilanalysföretaget App Annie, vars apprapporter jag rätt regelbundet har lyft fram. Saker som de mest nedladdade apparna. Nu går App Annie i graven. Ja, eller rättare sagt: går i graven och återuppstår med nytt namn och delvis ny inriktning. Säg hejdå till App Annie, säg hej till Data.ai.

Det är fortfarande analys som gäller, men nu tänker App Annie, alltså Data.ai, satsa ännu mer på stordata och riktigt stora företagskunder. En breddning som egentligen inte är så konstig.

Så visst, det här är egentligen ett rätt ointressant namnbyte och ändrad inriktning för de flesta. Men det finns en sak här som gör att jag trots allt lyfter nyheten. Att App Annie nu går från mobilanalys till ett bredare dataparaply är ännu ett tecken på en allt tydligare utveckling: peak mobile är här. Eller kanske redan bakom oss.

Med andra ord: vi kommer nog aldrig använda mobilen lika mycket som vi gör just nu. Det mobila beteendet kommer att leva vidare, med alla sina datapunkter, men den mobila prylen kommer allt mer ersättas av andra sätt att koppla upp oss mot internet.

https://venturebeat.com/2022/02/16/app-annie-becomes-data-ai-to-be-the-unified-data-standard/

 

Digitalisering

EU vill bygga ett eget rymdinternetnätverk

SpaceX har just nu fler internetsatelliter runt Jorden än något annat företag, men det betyder förstås inte att ingen annan är sugen på att pröva lyckan. Som EU. EU-kommissionen klubbade i veckan en satsning på ett eget rymdinternetnätverk. Prislapp? 63 miljarder kronor.

Nu ska det här godkännas av parlamentet och medlemsländerna innan det överhuvudtaget går att trycka på startknappen för själva initiativet, men det känns som något som nog har stor chans att gå igenom.

Vad betyder då det här? Att EU vill ta fram en egen motsvarighet till Starlink, SpaceX:s rymdinternetabonnemang. Istället för att få internetuppkopplingen via de vanliga mobilmasterna och fiberkablarna så skickas den ned från rymden. Och målgruppen är ungefär det som SpaceX främst ser som användare: de som bor på ställen där det är dålig eller obefintlig täckning (även om de flesta som hoppar på Starlink så här i början förmodligen bor där det redan finns rätt bra 5G-stöd).

Men det finns två andra saker här som är värda att ta upp. Den ena är att det här är ännu ett steg från EU för att säkra den egna digitala infrastrukturen. Att kort sagt göra det svårare att slå ut internet och därmed väldigt många samhällsfunktioner genom att öppna ännu ett sätt att distribuera internet.

Den andra intressanta saken är av mer principiell karaktär: frågan om vem som faktiskt ska sitta på förutsättningarna för internet. Så här långt har i princip allt vad gäller internet, inte minst abonnemangen, legat i händerna på privata företag som har kunnat sätta sina egna prislappar på tillgången. Men ju närmare vi kommer att se internet som en mänsklig rättighet, desto mer relevant blir det att fråga sig om det faktiskt längre är hållbart. Vad ska det egentligen kosta att ta del av en mänsklig rättighet och vem bestämmer vem som får tillgång?

EU utmanar Spacex – ska bygga eget satellitinternet

EU vill trygga internetuppkopplingen på avlägsna platser. Budgeten för projektet ligger på 63 miljarder kronor.

 

Ekonomi och finans

EU siktar på att presentera lagförslag för en digital euro i början av 2023

I Kina rullar utrullningen (döh…) av den digitala yuanen på allt snabbare. Alltså den digitala versionen av landets traditionella valuta. I början av året rapporterades att digiyuanen redan ska användas av 250 miljoner människor (även om det lär vara i lite olika omfattning till vardags). Snart sagt de flesta länder verkar vara på gång att sjösätta eller testa egna varianter – då vill EU förstås inte vara sämre.

I början av 2023 hoppas EU-kommissionen kunna presentera ett lagförslag som ska kunna bana väg för en digieuro. Ett unionsövergripande ramverk, alltså.

Okej, nu lär det inte påverka just oss jättemycket (även vi garanterat vill vara med och tycka till – om inte annat för att försöka se till att EU ser till att följa de standarder som Sverige har kommit fram till, typ). Och vi pratar alltså inte om att en digieuro ska lanseras eller ens börja testas tidigt nästa år, utan att ett lagförslag ska landa då. Sen ska ett antal kvarnar mala.

Men oavsett. Ett principiellt stort steg.

Digital euro bill due early 2023

The legislative process is timed in lockstep with the European Central Bank’s in-house experiments on virtual currency.

Ryssland börjar testa en digital rubel

Ryssland gör en Kina. Dubbelt upp. Dels har landet börjat testa sin egen digitala valuta, sin egen digitala rubel, och dels siktar landet på att reglera kryptovalutor hårdare. Ja, landets centralbank uppmanar dessutom de lagstiftande instanserna att helt förbjuda kryptovalutor i Ryssland, inklusive att bryta ny.

Överlag gillar inte centralbanker just kryptovalutor, eftersom de i stort är en skuggekonomi som har en milt sagt oklar regleringsstatus. Men även om de flesta länder vid det här laget har olika långt gångna planer på att ta fram egna digitala valutor (utgivna och kontrollerade av centralbanker) och vill skärpa regleringen av just kryptovalutor (valutor som inte ges ut och kontrolleras av någon central instans) så är rena förbud än så länge inte på bordet. För det mesta.

Här hittar vi förstås ännu en gemensam nämnare mellan Ryssland och Kina. De är båda anti-demokratiska diktaturer som ogillar allt som de inte kan kontrollera. Läs: sånt som kan underminera ledarnas möjligheter att göra som de vill med sina länder och sina medborgare.

Bank of Russia Proceeds With Digital Ruble, Renews Push for Crypto Ban

Three Russian banks are piloting the CBDC, while the Bank of Russia is suggesting a new, harsher bill to ban cryptocurrencies in Russia.

Dropbox går med vinst för första gången

Kors i taket! Dropbox går med vinst för första gången! 335,8 miljoner dollar på en omsättning om 2,16 miljarder (vilket också innebär att 2021 var första gången som Dropbox omsatte över 2 miljarder dollar).

2020 (och stora delar av 2021) var mumma för en hel massa företag som såg sin verksamhet dra iväg rejält. De företag som gynnades av att vi helt plötsligt tvingades sitta hemma större delen av vår tid. De företagen som nu i många fall har rasat brutalt på börsen i takt med att världen har öppnat upp.

Här hittar vi inte Dropbox. Eller rättare sagt: Dropbox har mest tuffat på ungefär som vanligt. Tjänsten  användes redan före pandemin, såg ingen Zoom-rusning när världen stängde ned och har nu inte drabbats av en postpandemikäftsmäll.

Men att 2021 blev det första året som Dropbox kunde visa upp en vinst är ändå lite av ett styrketecken att företagets delvisa ompositionering från bara en molnlagringstjänst till en bredare samarbetsplattform verkar gå rätt bra.

Med tanke på att hybridarbete verkar vara här för att stanna så lär Dropbox ligga bra till även framöver. Men med det sagt så känns de fortfarande väldigt mycket som ett uppköpsobjekt. Jag är faktiskt förvånad att ingen har lagt vantarna på dem redan. Har nog snarast handlat om att Dropbox velat ha för mycket betalt än att det inte har funnits intressenter. Tittar vi på vad som har betalats för techbolag bara så här långt i år så är ju de 9 miljarder som Dropbox just nu är värt inte alls särskilt mycket pengar.

Dropbox delivers strong earnings and first full year of profitability – SiliconANGLE

Dropbox delivers strong earnings and first full year of profitability – SiliconANGLE

Volkswagen uppges förhandla om att köpa Huaweis verksamhet för självkörande fordon

Ända sedan USA svartlistade företaget så har det gått lite… sådär för Huawei. Den kinesiska mobiltillverkaren ni vet. Ja, och förstås även tillverkare av mycket annan teknik. Som lösningar för självkörande fordon. Lösningar som nu kan vara på väg att köpas upp – av Volkswagen.

Det är uppgifter som pekar på att Huawei, som ännu ett försök att försöka få ordning på ekonomin som fått sig en rejäl törn efter USA:s svarlistning kan vi tänka, förhandlar om att sälja just den delen av företaget till det tyska bilmärket. Ett köp åt det andra hållet jämfört med vad vi är vana vid, alltså.

ATT Huawei går och dumpar den här delen som än så länge mest handlar om framtidsförhoppningar är inte jättekonstigt. Mer oväntat är att köparen alltså kan bli icke-kinesisk.

Som sagt. Obekräftade uppgifter. Men om de stämmer att de båda företagen förhandlar om en försäljning så blir det intressant att se vad som faktiskt kan komma att ingå i köpet med Kinas kommunistpartis goda minne.

Pratar vi självkörande teknik så pratar vi också väldigt mycket AI. Och just AI-teknik är något som Kina varit milt sagt ovilliga att släppa ifrån sig. När TikTok var på gång att tvångsförsäljas så började Kina vifta med en vetoflagga just gällande appens AI- och algoritmdelar.

Det som kanske talar lite för att den här affären skulle kunna gå igenom är väl att det varken handlar om ett japanskt eller amerikanskt märke (mest eftersom de sistnämnda inte får göra affärer med Huawei). Återstår att se hur mycket sanning det ligger i uppgifterna – och om förhandlingarna i så fall slutar med ett köp.

https://pandaily.com/volkswagen-seeking-to-acquire-huaweis-autonomous-driving-unit/

 

Övrigt

EU kan vara nära att avgöra om Googles och Metas dataöverföringar från EU till USA är lagliga

Popcorn time much? Nu kan EU vara nära att avgöra om Googles och Metas överföringar av användardata till USA är lagliga eller inte.

Det handlar förstås om det juridiska gråzonskaoset som uppstod efter Schrems II-domen, när EU-domstolen underkände det dataöverföringsavtal som fanns mellan EU och USA (eller egentligen med alla länder och aktörer utanför EU). I väntan på att de båda sidorna ska enas om ett nytt avtal så har techbolagen (jGoogle och Meta, men förstås även andra) lutat sig mot SCC:er – standard contractual clauses. Nu kan EU alltså vara på gång att landa i om det är en acceptabel, tillfällig ersättare till en ny överenskommelse mellan EU och USA.

Okej, det är Irlands dataskyddsinstans som ska komma med ett avgörande i frågan, men eftersom det är Irland som sköter tillsynen av de stora techjättarna (i och med att de europeiska huvudkontoren ligger där) så är det i praktiken mer eller mindre ett EU-beslut vi pratar om.

Den stora frågan är förstås vad som händer om myndigheten på Irland kommer fram till att SCC:er inte är kompatibla med EU:s integritetslagstiftning och därmed är olagliga. När alltså den sista livlinan för de amerikanska bolag som hanterar EU-medborgares data och vill kunna skeppa den fram och tillbaka över Atlanten klipps av.

Kommer EU i så fall att gå all in på att följa vad de egna översynsmyndigheterna och domstolarna har kommit fram till och tvinga de amerikanska bolagen att ta fram lösningar som är helt fredade från insyn från amerikanska underrättelsemyndigheter eller… säga åt dem att packa ihop och dra?

Facebook-owner Meta, Google, and others face key Irish data privacy ruling

Data watchdog has cast doubt on the legality of so-called standard contractual clauses to transfer swathes of user data to the US for processing

Jio Platforms investerar 200 miljoner dollar i Google-backade Glance

Ännu en stor investering i Indien. Jio Reliance investerar 200 miljoner i Glance. En affär som på flera sätt kanske känns, bokstavligen talat, väldigt avlägsen för oss här.

Men det finns intressanta saker. Den mest uppenbara är att det handlar om att Indiens största privata företag plöjer ned 200 millar i en lokal startup som redan backas av Google. Det är dessutom inte första samarbetet mellan Google och Jio – en av Googles största företagsinvesteringar var i just Reliance Jio, när de stoppade in 4,5 miljarder dollar 2020.

Det är med andra ord ännu ett bevis på hur viktig den indiska marknaden är för de (främst) västerländska techjättarnas tillväxt det här årtiondet. Och hur viktigt det är att gå via de lokala företagen för att lyckas i Indien.

Men det finns också en annan intressant sak: Glance erbjuder låsskärmsinnehåll (på Android-mobiler dårå). Kort sagt möjlighet att visa saker på låsskärmen. Inte nytt i sig, men Glances ambitioner är att bredda sitt erbjudande med saker som liveströmmat innehåll och e-handel. Direkt på låsskärmen.

Reliance Jio invests $200 million in Google-backed Glance

Jio Platforms is investing $200 million in Glance, which serves media content, news and casual games on Android handsets’ lockscreen.

Google gör det möjligt att installera Chrome OS på Mac- och PC-datorer

Oj vad jag gillar det här initiativet på ren princip. Google har presenterat en första tidig version av Chrome OS Flex. En version av Chrome OS tänkt för… Mac- och PC-datorer.

Varför gillar jag det här? Ja, det är inte något som är tänkt för en sprojlans nya M2-Mac, utan för datorer som har några år på nacken. Förmodligen så många år att de inte längre stöds av Microsoft eller Apple och därmed inte kan uppdateras längre. Det kan innebära att användare inte längre kan täppa till säkerhetshål och kanske rentav inte längre kan använda delar av internet längre.

Här är tanken att Chrome OS Flex ska kliva in och därmed förlänga livslängden på gamla datorer.

Utan att jag har en aning om hur bra det här kommer att fungera i praktiken så är det alltså ett riktigt härligt hållbarhetsinitiativ. Visst vill Google på så sätt locka in fler användare till sitt eget ekosystem, men hej. Nu fokuserar jag på miljöaspekten.

https://techcrunch.com/2022/02/15/google-wants-to-bring-chrome-os-to-your-pc-or-mac/

Vad händer med inopererad teknik i våra kroppar när ingen längre kan supporta den?

Här är en sak som jag inte har tänkt på, men som lär bli allt viktigare framöver. Vad händer med teknik som har opererats in i våra kroppar när supporten upphör?

Det börjar komma allt fler fantastiska lösningar som gör att vi på tekniskt sätt kan ersätta kroppsdelar och kroppsfunktioner som har slutat fungera – eller som aldrig har fungerat. Ja, okej, det här har vi ju kunnat länge via exempelvis kroppsproteser som ersätter saknade ben och armar. Hörselapparater. Glasögon och linser. Men det som blir allt vanligare nu är när inopererad teknik kan återställda kroppsfunktioner på sätt som tidigare inte har gått. Som att låta blinda människor ”se” igen, eller låta paralyserade människor gå.

Men vad händer med dem här när supporten upphör?

Visst kan det finnas utmaningar med batterier som kan ta slut vid väldigt olämpliga punkter, men här pratar vi om när det inte längre går att uppdatera operativsystemet i en mobil eller dator därför att den är för gammal. Eller att ingen längre kan reparera eller byta ut delar längre eftersom företag som sitter på patentet har slutat supporta lösningen eller kanske rentav har gått i konkurs.

Vad gäller egentligen för right to repair för teknik inopererade i våra hjärnor? För teknik som inte bara kommer att användas 6-7 år utan 60-70 år?

Det här lär bli ett område som lagstiftare kommer att behöva lägga mycket tid på kommande årtionden. Och är det något område där öppna lösningar och standarder inte bara är önskvärda utan borde vara snudd på ett krav redan nu så är det just bioteknik.

Their Bionic Eyes Are Now Obsolete and Unsupported

These early adopters found out what happened when a cutting-edge marvel became an obsolete gadget… inside their bodies.

Coinbases Superbowl-reklam kraschade Coinbases sajt

Hur sänker man sin egen sajt? Om man är Coinbase så kör man en Superbowl-reklam. En reklam som dessutom bara består av en… studsande QR-kod. Plus ett erbjudande om att alla som registrerar ett Coinbase-konto får bitcoin till ett värde av 15 dollar.

Men framförallt berodde nog kraschen på att folk inte hade en aning om vem som stod bakom reklam och blev nyfikna.

Coinbase’s bouncing QR code Super Bowl ad was so popular it crashed the app

Coinbase’s clever, DVD-inspired QR code Super Bowl commercial promoted the service with a free sign up and $3 million giveaway, but was also so popular that it crashed the company’s app.

Version 100 av Chrome och Firefox kan bli Y2K-buggen all over again

Jaaaaa! Retro! Minns ni Y2K-buggen? Den som byggde på att datorsystem framtagna under 70- och 80-talen inte hade tagit höjd för att årtusendet skulle ta slut och att årtal skulle börja med 20 istället för 19?

Som i sin tur skulle slå ut alla datorsystem och därmed bli slutet på civilisationen som vi känner den? Visst var det ett antiklimax när det inte alls blev Mad Max den där natten när 1999 blev 2000 – men nu får vi en ny chans!

Det handlar om att såväl Firefox som Chrome börjar närma sig version 100. Något som kan få sajter att haverera. Eftersom 100 består av…. tre siffror. Istället för… två.

Det är så fint att vi aldrig lär oss.

Så…. W1H? V1H? B1H?

Firefox and Chrome versions ’100’ may break some websites

As both the Chrome and Firefox browsers approach their 100th versions, what should be a reason for the developers to celebrate could turn into a bit of a mess.

Bitcoin allt vanligare grälorsak under skilsmässor

Barnen? Hunden? Skivsamlingen? Sommarstugan? Nejdå! Vad grälar vi om under skilsmässor 2022? Vem som får alla Bitcoin förstås!

Divorcing Couples Fight Over the Kids, the House and Now the Crypto (Published 2022)

Dividing the family’s Bitcoin stash has become a major source of contention in divorce cases.

IBM vill bli av med alla dinobabies i sin personal

Boomer? Sååå förra veckan. 2022 är det ”dinobabies” som gäller.

IBM executives called older workers ’dinobabies’ who should be ’extinct’ in internal emails released in age-discrimination lawsuit

Internal emails released in a discrimination lawsuit on Friday show IBM’s plans ”to oust older employees from its workforce,” the plaintiff said.

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 6 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple presenterar Tap to Pay som förvandlar en iPhone till en trådlös kassa

För någon vecka sedan kom ryktet att Apple arbetade på en konkurrent till iZettle. Eller rättare sagt: ett sätt att eliminera den typen av hårdvara för den som vill använda iPhonen som kassaapparat. Och nu har den landat: Tap to Pay.

Ja, eller Apple har åtminstone presenterat funktionen och släppt det API som krävs i senaste betaversionen av iOS. Funktionen borde med andra ord inte vara jättelångt borta (för alla som har en iPhone XS eller nyare, åtminstone). Ska funka för såväl ”kontaktlösa kredit- och betalkort och andra digitala plånböcker”. Misstänker att det också täcker Android-mobiler med NFC.

Så Apple kommer alltså göra det ännu enklare att småföretagare att få till säkra betalningar utan att behöva investera en massa pengar i hårdvara. Ja, eller det är förstås så Apple kommer att sälja in funktionen. Med väldigt mycket emfas på just ”småföretagare” (a.k.a. den målgrupp som techbolagen har kramat mest under pandemin).

Men även om det känns som ett givet drag så är det inte helt riskfritt för Apple. Genom att öppna upp ett helt nytt verksamhetsområde (typ) så finns det risk att de slår undan benen på dem som har erbjudit just sätt att använda iPhonen för att ta betalt av kunder. Och att Apple därmed skaffar sig ännu fler fiender som gladeligen ser att Apples dominans klipps ned.

Apple’s Tap to Pay feature lets newer iPhones accept contactless payments

Tap to Pay on iPhone will let businesses accept contactless payments using iPhone XS and later devices. Apple says the feature will roll out in the spring, starting with Stripe and its Shopify point of sale app.

 

Digitalisering

Dynamiska NFT:er – NFT:er som ökar i värde när inlägg i sociala medier blir virala

Ännu ett intressant koncept för NFT:er: en lösning som gör det möjligt att förvandla ett inlägg i sociala till en NFT – och sedan se hur värdet på NFT:n ökar i värde i takt med att inlägget blir viralt.

Vad pratar jag om här? NFT är det blockkedjebaserade format som gör det möjligt att säja digitala föremål i begränsad upplaga, precis som går med fysiska föremål. Ungefär vilket digitalt föremål som helst går att förvandla till en NFT som sedan säljs. Som ett inlägg i sociala medier. Mest kända exemplet här är när Twitter-medgrundaren Jack Dorsey sålde världens första tweet just som en NFT.

Nu har Peardrop tagit det här upplägget ett steg längre och tagit fram dynamiska NFT:er. En NFT som ökar i värde ju större spridning ursprungsföremålet får. Eller andra parametrar som antal likes gillanden och kommentarer. En dynamisk NFT via Peardrop börjar sitt liv på vinyl-nivån och kan sedan levla upp varefter det att ursprungsinlägget (som ett inlägg i Instagram) börjar ta fart.

Varje nivåökning kan vara kopplad till att ägaren ”låser” upp nya förmåner – som att bjudas in till en privat chattgrupp med den som har skapat inlägget (primärt är det riktat mot musikartister – just nu åtminstone).

Det är alltså en vidareutveckling av de smarta kontrakt som kan byggas in i NFT:er. Villkor som sätts när en NFT skapas – som att upphovsmakaren får procent på varje vidareförsäljning av ett föremål.

Det riktigt intressanta med Peardrops upplägg är två saker. Den ena är att ”värdeökningen” kopplas till ett förbestämt mått – som antal likes exempelvis. Att det alltså inte bara handlar om vad någon är beredd att betala när en NFT säljs, utan att det finns något objektiv värde som påverkar värdet.

Det andra är att det byggs in ett incitament för köparen av NFT:n att se till att ursprungsinlägget blir viralt. Ju mer viralt, desto högre värde. Det ligger alltså i NFT-köparens intresse att marknadsföra artistens inlägg – så köparen betalar i praktiken för att få marknadsföra inlägg.

Visst är NFT:er mycket vilda västern just nu, men så har det ju varit för all ny teknik. Det är det som gör det så spännande att följa just nu.

https://techcrunch.com/2022/02/10/pearpop-pearproof-nfts-crypto-social-media-creators/

Ny Alfa Romeo-modell får stöd för NFT:er

Ännu ett användningsområde för NFT:er, alltså den blockkedjebaserade teknik som gör det möjligt att sälja digitala föremål i begränsad upplaga precis som i den fysiska världen. Ja, eller inte bara digitala föremål – i det här fallet pratar vi om att en ny Alfa Romeo-modell får stöd för just NFT.

Så betyder det att man kommer att kunna skapa bilder när man sitter i bilen och sedan förvandla dem till NFT:er medan man sitter i bilkön. Nej, här handlar det snarare om lagring av bilens data inför vidareförsäljning.

Tanken är att kördata från bilen, som att den har fått service på det sätt som den ska, kopplas till en NFT. Den som sedan köper bilen begagnad kan se det här och därmed validera att bilen är i det skick som säljaren säger. Antar att även annan data kan lagras här, som om bilen har behövt service på grund av krock.

Så ja, vad vi pratar om är att bildatan lagras i samma slags register som bilregistreringar – fast då i en blockkedja istället för i en databas hos Transportstyrelsen. Så precis som många andra NFT:er kopplade till fysiska föremål så är det inte föremålet i sig du kan köpa som en NFT, utan ett certifikat kopplat till ett unikt fysiskt föremål, lagrad i ett format som inte ska gå att fippla med, ändra eller förfalska.

No Title

No Description

Internetutvecklingen i Afrika 2010-2020

Det här är en så intressant infografik: internetutvecklingen i Afrika 2010-2020.

Från att i princip inte ha funnits på hela kontinenten för något årtionde sedan till att nu bli allt mer en självklarhet. Men långtifrån samma självklarhet som hos oss och säkerligen med stora skillnader inom länder (som mellan storstad och landsbygd). Men bilden ger också en uppfattning om hur långt det är kvar, medan vi jagar 5G här hemma.

Trots att världen är mer uppkopplad och uppdaterad än någonsin förr (ja, potentiellt uppdaterad åtminstone – det går ju att välja att tro på tosseteorier alltjämt), så är den afrikanska kontinenten fortfarande rätt mycket en vit fläck i informationskartan. Det gäller inte minst i all rapportering om den digitala utvecklingen (och ja, även jag är skyldig till det).

Men i skuggan av Kina och numer även övriga delar av Sydostasien så börjar det hända massor i länderna där. Bra saker, dårå. Även inom det digitala.

Kommande tio år så kommer vi bli allt mer vana vid att slänga oss med indiska techbolag, precis som alla som bevakade den digitala utvecklingen under 2010-talet blev rätt väl bekanta med Kina. Det här årtiondet kommer vi säkerligen också kunna droppa allt fler afrikanska techbolag. Definitivt under 2030-talet.

Hemmakontorsutrustningen flyttar in i våra kläder

Varför lägga en massa extra pengar på utrustningen till hemmakontoret när man kan slå två flugor i en smäll och slå ihop kläder och kontorsmöbler?

https://www.fastcompany.com/90718553/work-from-home-fashion-gets-a-radical-makeover-with-inflatable-backrests-and-built-in-keyboards

 

Ekonomi och finans

Twitters kvartalsrapport Q4 2021: sämre än väntat, men bättre än väntat

Så var Twitter sist ut av de stora sociala annonsplattformarna att rapportera hur.det gick under sista kvartalet förra året. Och det gick… sämre än väntat över hela banan.

Omsättningen landade på 1,57 miljarder dollar (1,41 miljarder från annonser, resten från ”data licensing and other revenue”). 22 % bättre än för ett år sedan.

Trots att Twitter dunkade ut funktioner som skulle få Twitter att sluta vara Twitter (och leda till nya intäktsströmmar) under 2021 så ökar annonseringen i andel av den totala omsättningen. Visserligen extremt lite, men ändå. (Och väl medveten om att de flesta satsningar var väldigt små eller tester.)

Vinsten backade den också: från 222 miljoner till 182 miljoner. Det i sin tur gör att Twitters 2021 gick back med 221,4 miljoner, men å andra sidan rejält mycket bättre slutsiffra än de 1,1 miljarder som Twitter blödde 2020.

Tittar vi på användartillväxten så har Twitter numer 217 miljoner dagliga användare (eller mDAU, monetizable daily active users, som är Twitters eget hittepåvärde för att slippa jämföras med andra). 13 % bättre än för ett år sedan. Både bra och dåligt är att de amerikanska användarna står för en allt mindre andel av totalen (Twitters världsbild är: USA och Resten av världen…)

I USA ökade användarna med 1 miljon till 38 miljoner och övriga länders dagliga användare gick från 155 till 179 miljoner. Bra därför att Twitter bevisligen har svårt att växa i hemlandet och dåligt eftersom Twitter, precis som alla andra amerikanska techjättar, tjänar mest pengar per användare på amerikanerna. Med tanke på att användarna ökade med 13 % och omsättningen ökade med 22 % så blir Twitter alltså bättre på att tjäna pengar på sina befintliga användare.

Summa summarum är aktien just nu upp över 5 % inför börsens öppning. Inte de hysteriska nästan 60 % som Snap rusade eller en Pinterests nästan 20 %, men å andra sidan heller inte Metas expresshiss nedåt med över 25 %.

Hade Twitter varit först att rapportera efter Meta istället för Snap så tror jag att även Twitter-aktien hade rusat betydligt mer. Nu var det lite lättnad, lite inprisat. (Plus att Twitter lanserade ett aktieåterköpsprogram på 4 miljarder, a.k.a. ett bra sätt att hålla aktiekurser flytande.)

Så även Twitter känner alltså av Apples spårningsbegränsningar, men inte alls lika mycket. Även om det förstås svårt att säga hur det annars hade sett ut.

No Title

No Description

Softbank avbryter Nvidias köp av chiptillverkaren ARM

Det var ett av världens största techuppköp någonsin. Grafikkorts- och chiptillverkaren Nvidia köpte konkurrenten ARM. Men nu kastar ARM-ägaren Softbank in handduken. Köpet avbryts och Softbank siktar istället på att dumpa ut ARM på börsen senare i år eller i början av nästa.

Ända sedan affären blev offentliga har regleringssmyndigheter, framförallt i Storbritannien, uttryckt tveksamheter inför affären och det var det som till sist fick Softbank att ge upp. Affären blev dessutom global storpolitik i ljuset av den stora chipbristen i världen så det mesta talade för att uppköpet skulle få tummen ned. Softbank kände att det väl var bättre att förekomma än förekomas.

Det slutar alltså som det ofta gör när så här stora företagsaffärer ställs in: med lite halvpanik. Att Softbank istället nu hoppas få igen sina investeringar genom att kasta ut ARM på börsen är ju inte direkt en lysande recension av företagets framtid. Hela poängen med att låta Nvidia köpa ARM var ju att ARM ekonomi och framtidsutsikter var (och är) lite svajiga.

SoftBank dumps sale of Arm over regulatory hurdles, to IPO instead

SoftBank Group Corp has shelved its blockbuster sale of Arm Ltd to U.S. chipmaker Nvidia Corp valued at up to $80 billion citing regulatory hurdles and will instead seek to list the company.

Swish tar ett stort steg ut i Europa (och världen)

Nytt, stort samarbete för Swish: ett avtal med nederländska betalföretaget Adyen. Det första icke-nordiska samarbetet på banksidan. Det betyder att Adyen-kunder kommer att kunna erbjuda Swish som betalalternativ. Alltså även Adyens icke-nordiska kunder.

Ett rejält steg vad gäller global expansion för Swish.

Nederländsk betaljätte i historiskt avtal med Swish

Den nederländska börsjätten Adyen ansluter sig till Swish, som första icke-nordiska bank. Samarbetet innebär att Adyen kan hjälpa internationella nätbutiker erbjuda Swish som alternativ till sina svenska kunder.

 

Övrigt

Franska dataskyddsmyndigheten förbjuder användning av Google Analytics

Och där förbjuder även den franska daataskyddsmyndigheten CNIL användning av Google Analytics. Bara någon vecka efter att en österrikisk motsvarighet har kommit fram till samma sak.

Argumentet är samma här som i det österrikiska fallet: Google tillhandahåller inte tillräckligt skydd mot att amerikanska underrättelsemyndigheter lite hur som helst kan begära tillgång till EU-medborgares data. I det österrikiska fallet så hade GA:s IP-anonymiseringsfunktionalitet inte implementerats, men det verkar inte som att det hade spelat någon roll. Den franska myndigheten går nu alltså på samma spår.

Okej, nu förbjuder inte CNIL användningen i sig. Webbplatsen som var i fokus måste ”se till att datahanteringen sköts i enlighet med GDRP” och ”om nödvändigt” sluta använda GA och istället välja ett EU-baserat verktyg. Och med tanke på att Google lyder under den lagstiftning där USA ger sig själva rätt att ta del av EU-medborgares data så… är det inte jättemycket som vare sig Google eller den stackars webbplatsansvariga kan göra för att få GA att lira med EU:s integritetslagstiftning. Så i praktiken ett förbud.

Webbplatsen i fråga får dessutom bara en månad på sig att komma till rätta med problemet. Så typ… nu.

Jag misstänker att Google börjar tycka att det här på riktigt börjar bli riktigt jobbigt. Inte GA-problemet i sig utan att det kan bli starten på en hel massa fallande dominobrickor. Med tanke på hur tajt Googles tjänster sitter ihop så kan det bli fråga om att allt fler företag dumpar Googles tjänster överlag. Frågan är förstås vad det här närmast innebär för Google-tjänter som Search Console.

Transferts de données vers les États-Unis : la Commission européenne adopte une nouvelle décision d’adéquation

Le 10 juillet 2023, la Commission européenne a adopté une nouvelle décision d’adéquation concernant les États-Unis.

Nike stämmer en NFT-marknadsplats som har lanserat NFT:er baserade på Nike-sneakers

Vad är egentligen upphovsrätt? Ja, det är både en enkel och svår fråga att svara på. Enkel därför att upphovsrätten är sjukt minutiöst reglerad och definierad i lagstiftning. Men svår därför att det i verkligheten är både svårt att hålla efter lagen och därför att det, som vanligt när teorier och principer möter verkligheten, finns väldigt stora gråzoner. Nu vill Nike testa det här: de stämmer en marknadsplats som har lanserat NFT:er baserade på Nike-sneakers.

NFT är det blockkedjebaserade format som är tänkt att göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsad upplaga, precis som går att göra med fysiska föremål. Men formatet används också mer och mer för att skapa digitala blockkedjecertifikat för just fysiska saker. Som sneakers.

När marknadsplatsen StockX, en andrahandsplattform som även verifierar det som säljs, skapade egna NFT:er som länkades till fysiska Nike-sneakers så gick Nike i taket. I stämningen pekar klädföretaget på StockX:s tilltag är ett varumärkesintrång, ger sken av falskt ursprung och att alltihop urvattnar Nikes varumärke. Överlag stör sig Nike på att StockX har gjort så att NFT-kollektionerna känns som officiella Nike-NFT:er.

Blockkedjetekniken och NFT:er ska alltså göra så att det går att skapa unika föremål som sedan går att följa när de byter ägare. Men en stor del av NFT:erna så här långt, som så ofta med ny teknik, har varit kopior eller rena upphovsrättsbrott. (Som att skapa en NFT med ett verk man inte har upphovsrättigheterna till och sedan sälja denna – en piratkopia som vi sa förr i tiden.)

Nike är ett av de företag som har drabbats rätt hårt av just piratkopiering, så man kan förstå att Nike vill vara snabba på bollen här och skärpa/förtydliga/skapa lagstiftningen som ska förhindra det här. Det kommer att bli väldigt intressant att följa vart det här tar vägen – inklusive vilket ansvar som blockkedjebaserade marknadsplatser har för ansvar för sina användare och det som säljs via plattformen.

Nike is testing NFT trademark law by suing a sneaker reseller

Nike is suing online reseller StockX for launching ”Vault NFTs” based on Nike sneakers, following Nike’s acquisition of NFT studio RTFKT.

Lagförslag i USA vill lagstifta in friktion i sociala mediers algoritmer

Det här är ett… intressant lagförslag från USA. The Social Media NUDGE Act. En lag som är tänkt att lagstifta in statligt beslutad friktion i algoritmer hos sociala plattformar.

Så egentligen en… unnudge act?

Lagförslaget skulle ålägga The National Science Foundation och The National Academy of Sciences, Engineering and Medicine att studera ”innehållsneutrala” sätt att bygga in friktion i hur innehåll sprids online. Läs: så att knasiga saker inte får tokspridning. Som exempel på vad ett sånt här innehållsneutralt sätt skulle kunna vara så lyfts Twitters initiativ att uppmuntra folk att faktiskt läsa en artikeln innan de delar den fram.

De innehållsneutrala lösningar och tekniker som ovanstående organisationer rekommenderar ska sedan ”kodifieras” och bli obligatoriska delar i algoritmernas kod och hur de sociala medierna överlag bygger sina tjänster och plattformar.

Igen: det är alltså bara ett lagförslag och det kan dö sotdöden. Men det säger en del om tankebanorna hos människorna bakom lagförslaget (republikanen Cynthia Lummis och demokraten Amy Klobuchar – det är dessutom inte det första techlagförslaget från den sistnämnda). Och överlag kan jag sympatisera väldigt mycket med initiativet. Internet skulle må väldigt bra av mer friktion – oavsett om det gäller sociala medier eller shopping (och mycket annat).

Men… det känns som ännu ett förslag som… inte riktigt kommer att lösa problemet. Det heller.

Inte minst som att det absolut största problemet är… because people.

New algorithm bill could force Facebook to change how the news feed works

A new bipartisan bill could mark Congress’ first step toward addressing algorithmic amplification of harmful content by rolling out ”content neutral” ways to add friction to content-sharing online.

Varför det är bättre för alla att tänka in tillgänglighet redan från början i ett digitalprojekt

Det här är förmodligen den allra bästa liknelsen från den fysiska världen till varför tillgänglighet borde – eller: ska – vara en integrerad del i alla digitala utvecklingsprojekt.

Vad menar jag med det här? Genom att tänka in och ha med tillgänglighet redan från början så kan man skapa bättre lösningar och upplevelser för dem som behöver extra hjälp i exempelvis en app eller på en sajt. Men det blir inte bara en bättre lösning: det blir också ett snyggare slutresultat utan att vare sig funktionalitet eller upplevelse för de som INTE har behov av tillgänglighetsfunktionerna.

Om det här hade varit ett genomsnittligt webbprojekt så hade samma sak lösts genom att haka på en långsam lift vid ena sidan av trappan, som alltid tar upp plats vare sig den används eller inte. Och som förmodligen krävt att man tar sig upp för ett par kanter och några trappsteg innan man når själva liftfunktionen.

[Video] Cory Warfield on LinkedIn: #captioned #diversityequityinclusion #accessibility #diversity #equity… | 529 comments

Accessibility is part of inclusion! This innovation & engineering feat is remarkable. Check it out! What are some other ways we can foster inclusion, equity… | 529 comments on LinkedIn

Tesla-bil slår nytt avståndsrekord: har färdats 3 miljarder kilometer på fyra år

Nytt, hyfsat imponerande avståndsrekord för en bil. En Tesla har numer färdats totalt över 3 miljarder kilometer. Eller 75 000 varv runt Jorden. På bara fyra år.

Rätt bra jobbat.

Elon Musk launched his own Tesla roadster to space four years ago. Where is it now? | CNN Business

No Description