Kategori: Mobilt

Digitala spaningar vecka 9 2022 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 6 mars 2022
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 9 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

AI – artificiell intelligens

Baidu lanserar AI-teckenspråkstolk as a service

Kinas sökjätte Google förlorar allt fler marknadsandelar i takt med att sök flyttar till andra ställen (sociala plattformar som WeChat och TikToks kinesiska systerapp Douyin). Därför håller företaget på att ställa om från sök och annonsering till AI-teknik. Här kommer en väldigt intressant produkt i den satsningen: AI-teckenspråkstolk as a service.

Vad det handlar om är ganska precis vad det låter som. En molntjänst som gör det möjligt att skapa en virtuell teckenspråkstolk som sedan ska kunna användas i videosändningar.

https://pandaily.com/baidu-launches-digital-platform-for-ai-sign-language/?1

Bekvämlighetsekonomin

Uber lägger till möjlighet att boka restauranger och köpa konsertbiljetter i Uber-appen

Vad vill alla matleverans- och bildelningsappar? Ja, och fintechappar som Paypal och Klarna, för den delen. Bli en superapp, förstås. Alltså en app där du kan göra det mesta av det du behöver göra i vardagen. Uber är inget undantag. Nu lägger Uber till stöd för möjlighet att boka restaurang och köpa biljetter till konserter och andra evenemang – direkt i Uber-appen.

Likt många andra av dagens stora onlinetjänster så får Uber-appen nu en egen Upptäck-flik. En som ska kunna ge tips på saker att göra när du har slut på idéer inklusive möjlighet att hitta saker som trendar i närheten av dig.

Och det stannar alltså inte där. Möjligheten att boka en middag eller köpa en biljett är bokstavligen talat bara ett tryck bort.

Precis det här ser vi mer och mer av – appar som helt enkelt vill ha mer av vår, tja, skärmtid. Nyttotjänster som har ett begränsat användningsområde som i sig är väldigt intentionsdrivet. Som att vi bara går till Google när vi vill ha svar på en fråga eller använder Uber när vi behöver transport. Båda de här företagen, och som sagt många andra, vill att vi ska öppna deras appar inte bara när vi vet vad vi vill, utan också när vi inte vet vad vi vill.

(Det är däremot ingen idé att du börjar leta runt i Uber-appen efter den nya avdelningen här hemma hos oss. Funktionen släpps bara i rätt liten skala i USA och Mexico i dagsläget.)

Uber launches Explore to drive ride-hailing revenue

Uber Explore launches in 15 cities across U.S. & Mexico, allowing users to book experiences like dinner reservations or live events through the app

Airbnb erbjuder gratis boende till upp till 100 000 ukrainska flyktingar

Ännu ett techbolag som gör en snygg insats för att hjälpa människorna i Ukraina efter Rysslands invasion av landet. Ja, eller rättare sagt: Airbnb erbjuder sig att hjälpa människor utanför Ukraina.

Vad det handlar om är att Airbnb har gått ut med att de erbjuder gratis boende – både kortsiktigt och mer långsiktigt – för upp till 100 000 ukrainska flyktingar i de närliggande grannländerna.

Airbnb offers free housing for up to 100,000 Ukrainian refugees

More than 300,000 people have fled the country after Russia invaded.

Airbnb stänger verksamheten i Ryssland och Belarus – och i Ukraina används Airbnb som sätt att skänka pengar

Ännu ett kreativt sätt att använda internettjänster. Idag meddelade Airbnb att de, som allt fler företag, stänger sin verksamhet i Ryssland och Belarus. Strax över 90 000 platser stängs av. I Ukraina lockar Airbnb-boenden däremot allt fler utlänningar. Trots att det pågår ett krig där. Och att det finns rätt stor risk att de ställen som hyrs ut riskerar att bombas sönder. Eller redan har gjort det.

Varför? Som ett sätt att skänka pengar.

Det handlar helt enkelt om människor som bokar och betalar för Airbnb-boende utan att ha den minsta tanke på att åka dit. En alternativ välgörenhetskanal, alltså.

People say they’re using Ukrainian Airbnbs to send money to locals

People trying to help Ukrainians say they’re booking Airbnbs in Ukraine with no intention of visiting the besieged country to support locals.

Mobilt

Google plockar bort RT och Sputnik ur Google Play och sina nyhetstjänster

Även Google väljer att rätta sig efter EU:s sanktion och förbud mot de ryska, statsbackade medierna RT och Sputnik. Åtminstone i EU, plus Storbritannien, Ukraina, Island, Lichtenstein, Norge och Schweiz. Så Europa överlag kan vi säga.

Dessutom försvinner de aktuella medierna också ur Googles olika nyhetstjänster.

Google pulls RT, Sputnik from Play Store as EU ban looms

Google has followed Apple’s lead and removed the apps of Russia Today (RT) and Sputnik from its mobile app store, Play, per Reuters. The two

Ekonomi och finans

Visa och Mastercard stänger sina tjänster i Ryssland

Den ekonomiska snaran mot Ryssland fortsätter att dras åt allt hårdare. En av veckans sista nyheter är att de två betalkorts- och transaktionsjättarna Visa och Mastercard nu stänger sina tjänster i landet. Det följer efter att exempelvis Paypal har gjort samma sak eller att sanktioner mot ryska banker har gjort att Apple Pay och Google Pay inte längre fungerar i landet.

I Visas och Mastercards fall så innebär stoppet att kort utfärdade i Ryssland inte längre kan användas för att betala med utanför landet och omvänt att kort utfärdade utanför Ryssland inte längre fungerar att betala med i landet. Det gäller även möjligheten att ta ut pengar i bankomater.

Med andra ord är det ytterligare steg för att stänga in Ryssland och därmed dess befolkning i en egen bubbla. Jag har för dålig koll för att kunna säga något om hur det här kan påverka vardagen för ryssar, eftersom ryska bankkort kommer att fungera som vanligt i Ryssland. Däremot kommer det alltså inte kunna gå att betala utomlands och, utgår jag ifrån, inte heller handla varor eller tjänster från utländska företag över nätet.

Jag vet inte hur andra bolag som har dragit sig ur Ryssland har gjort med sina lokala anställda, men Mastercard gör en snygg grej: Mastercard kommer att fortsätta betala ut lön och förmåner till sina drygt 200 anställda i Ryssland. Återstår väl dock att se hur länge ett sådant upplägg kan tänkas gälla.

Visa and Mastercard suspend their services in Russia

Visa and Mastercard have announced the suspension of their operations in Russia following the country’s invasion of Ukraine. Cards issued in Russia will no longer work outside of the country.

Uber vill panikdumpa sitt ägande i ryska sökjätten Yandex

Ubers globala ambitioner har genom åren gått lite sådär. Åtminstone satsningarna att slå sig in i Kina och Ryssland. Efter att ha konkurrerats sönder av Kinas Didi Chuxing så sålde Uber sin kinesiska verksamhet till just Didi 2016. En affär som bland annat innebar att Uber fick 20 % av ägandet i Didi. Det var toppen för Uber som när Didi Chuxing klev in på amerikanska börsen i somras gjorde en rejäl vinst när Didi-aktien rusade.

Sedan dess har det gått… sådär.

Under hela 2021 så hamrade Kina sina techbolag med reglering efter reglering, vilket satte rejäl press på techbolagens aktiekurser. Det blev inte bättre när det visade sig att Didi valde att börsnotera sig i USA trots kinesiska myndigheters ”starka rekommendationer” (läs: no way, José) mot det. Det ledde till att Didis aktiekurs åkte brant vattenruschkana ned och slutade med att Didi avnoterades från USA-börsen. En rejäl smäll mot Uber som en av de största aktieägarna.

2017 så upprepade sig historien, fast den här gången i Ryssland. Den hårda konkurrensen fick Uber att gå med på ett samgående med Yandex, Rysslands Google. Affären innebar att Uber ägde runt 37 % av det gemensamma bolaget, en andel som numer har sjunkit något till 29 %.

Sedan dess har det gått… sådär.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har den ryska ekonomin fått käftsmäll efter käftsmäll. Moskvabörsen har imploderat. Men även de ryska aktier som är noterade i USA har åkt fritt fall – och handelsstoppats. Det innebär att även värdet på Ubers Yandex-aktier har tagit expresshissen till källaren.

Och nu vill Uber alltså panikdumpa sitt Yandex-ägande. Till… ingen som vill köpa.

Uber looks to speed up sale of its stake in Russian ride-hailing app Yandex

The company currently owns a 29% stake in Russia’s largest ride-hailing platform.

Kinesisk bank stoppar investeringar i rysk olja och i ryska företag

Det här är rätt stort. Och oväntat. Bank of China stoppar sina investeringar i rysk olja eller i ryska företag. Anledningen? Västs sanktioner.

Kina är, inte oväntat, inte ett av länderna som har infört sanktioner mot Ryssland. Eller egentligen ens sagt något negativt om invasionen. Inte särskilt konstigt med tanke på att de båda ländernas allt större isolering från stora delar av övriga världen har fört det närmare varandra. Ja, och det faktum att de båda är diktaturer som överlag ogillar väst. Plus att Kina förstås VÄLDIGT intresserat tittar på hur resten av världen reagerar på Rysslands invasion, eftersom Kina som bekant VÄLDIGT gärna vill göra samma sak mot Taiwan.

Och det i ljuset av det här som bankens drag är rätt oväntat.

Visst, vi pratar om Singapore-grenen av en enskild bank och det handlar dessutom om obekräftade uppgifter. Men uppgifter som känns rätt trovärdiga.

Nu är det inte så att det är första banken som stoppar den här typen av affärer, men eftersom kinesiska banker i praktiken är samma sak som kinesiska staten så finns det ett rätt stort signalvärde här. Kinas vilja att hjälpa Ryssland kan ha nått vägs ände betydligt snabbare än vad förmodligen Kina hade trott och Ryssland hade hoppats på.

Den unison och rätt massiva sammanslutningen mot Rysslands invasion har med andra ord tagit inte bara Ryssland på sängen, utan även Kina. Och i valet mellan Ryssland och stora delar av den finansiellt tunga världen så ser det ut som att Kina lite osnyggt kommer att glida ut till vänster och hoppas att ingen ser.

Bank of China’s Singapore operation stops financing Russian oil trades- source

Bank of China’s Singapore operation has stopped financing deals involving Russian oil and Russian companies, amid concerns of western sanctions following Russia’s invasion of Ukraine, said a source on Monday with knowledge of the matter.

Kina-ägda investmentbanken AllB stoppar alla lån till Ryssland och Belarus

Tidigare i veckan skrev jag om det signalvärdesmässiga intressanta i att Singapore-grenen av Kinas största bank Bank of China stoppar sina investeringar i rysk gas och olja. Nu kommer något liknande: asiatiska investmentbanken AllB stoppar alla lån till Ryssland och Belarus. De går egentligen ännu längre i och med att de har beslutat att ”pausa och se över alla aktiviteter med koppling till Ryssland och Belarus”.

I båda fallen handlar det om att verka för ”bankens bästa”, vilket förstås är affärsmässigt helt logiskt när sanktionerna mot de båda länderna står som spön i backen, när den ryska ekonomin och valutan är i fritt fall och när samma sak lär hända i Belarus. Det är dåliga och osäkra investeringar, inte minst som kreditinstituten Moody’s och Fitch igår nedgraderade Rysslands kreditvärdighet till lägsta möjliga: skräp (tänk läget när privatpersoner hör av sig till Lyxfällan).

Men så finns det som sagt var små detaljer här som känns som att de potentiellt har väldigt stort signalvärde.

I Bank of Chinas fall så handlar det alltså om en kinesisk bank, som därmed i praktiken är en förlängning av den kinesiska regimen. Ni vet, ett av de där länderna som inte har fördömt Rysslands invasion av Ukraina och inte har infört några sanktioner. Vad gäller AllB så är den en mer internationell konstellation i ägarlistan, men Kina står som majoritetsägare. Banken skapades dessutom på initiativ av Kinas president Xi Jinping 2016. Det känns med andra ord osannolikt att lånestoppet mot Ryssland och Belarus infördes utan det kinesiska kommunistpartiets goda minne.

Ännu mer intressant: även Ryssland är en av ägarna i AllB. Och har dessutom en plats i styrelsen.

Det börjar alltså allt mer känns som att ingen kommer att svara när Ryssland ringer sin kinesiska livlina.

Kinesisk storbank stoppar ryska lån

Den asiatiska investmentbanken AIIB stoppar lån till Ryssland och Belarus.

Ryska rubelns kollaps gör det allt dyrare för Ryssland att handla med sin livlina Kina

Ännu en utveckling som få – säkerligen inte Ryssland och Kina – hade räknat med innan ryska tanks började rulla in i Moskva: Ryssland får det allt svårare att handla med Kina på grund av rubelns kollaps.

Sedan invasionen inleddes har rubeln tappat stort gentemot dollarn och handlas nu till sin lägsta nivå någonsin. Det gör alltså att en rubel räcker till allt mindre inköp. Men kursraset innebär också att rubeln har tappat mycket värde även gentemot kinesiska yuanen.

Ryssland får allt sämre betalt för de varor som exporteras till Kina och måste betala allt mer för det som importeras. Det här innebär i sin tur att Ryssland får allt svårare att handla med sin tänkta sanktionslivlina Kina.

https://finance.yahoo.com/news/russia-china-trade-stifled-yuan-072130544.html

G7-länderna fryser Rysslands alla kapitaltillgångar utomlands – 500 miljarder dollar

640 miljarder dollar. Så mycket pengar ska Ryssland ha skrapat ihop i kapitalreserv. Ett ihopskrapande som tog ännu mer fart efter Krim-annekteringen. Ryssland insåg helt enkelt att de behövde rejäl backup ifall det skulle komma fler sanktioner. En milt sagt imponerande stor hög pengar (som exempelvis är mer än Metas totala börsvärde just nu). Problemet? Ryssarna kommer inte åt merparten av dem.

Som del i finansutfrysningen av Ryssland så har nu samtliga G7-länder (USA, Tyskland, Japan, Frankrike, Kanada, Storbritannien och Italien) frusit Rysslands kapitalreserver i respektive land. Totalt 500 miljarder av de 640 miljarderna. Nu är ju inte de 140 miljarder som återstår inga pengar alls, men betydligt mindre. Särskilt som Ryssland överlag har svårt att utnyttja även det inhemska sparkapitalet. Sen har förstås Rysslands centralbank alltid möjligheten att tvinga landets sedelpress till övertidsarbete. Något som… alltid bruka sluta bra för de länder som drar det kortet.

Det ryktas även att Ryssland ska ha lyckats hacka till sig en hyfsad hög kryptopengar, men det lär i så fall handla om ett betydligt mindre belopp.

Utöver det ska Rysslands 21 rikaste män(niskor) (a.k.a. Putin-kompisar) tillsammans ha förlorat 84 miljarder dollar sedan årsskiftet. Eller Spotifys börsvärde mer än dubbelt upp (ni vet, Spotify, företaget som inte bara fortsätter ha verksamhet i Ryssland utan just nu också aktivt rekryterar till sitt lokala landskontor).

Och den förmögenhetsminskningen har kommit trots att Moskvabörsen har hållits panikstängd i tre dagar för att försöka rädda landets börsmarknad från total kollaps (det är för övrigt den längsta period som Moskvabörsen har hållits stängd sedan 1998). Vi kan tänka att oligarkernas förmögenheter kommer att minska ännu mer när Ryssland väl öppnar börsen igen.

Inte minst med tanke på att rubeln tappat runt en tredjedel av sitt värde gentemot dollarn i år. Större delen av raset kom efter det att invasionen inleddes.

Så även om Putins krig förstås drabbar Ukraina långt mycket mer så är det ryska folket de som ser ut att drabbas näst mest.

The G-7 has frozen all of Russia’s reserve assets in their countries

Russia is running out of options to participate in the global financial system.

Ryska aktier noterade i London har tappat nästa hela sitt värde de senaste två veckorna

Och ryska börsen går bra? Ja, den går ju inte alls eftersom den har hållits stängd alla dagar så här långt den här veckan. Alltså är värdet på de ryska börserna frysta i tid. Åtminstone på den nivå som gällde efter raset innan Moskva-börsen panikstängdes. Men det betyder inte att aktierna i ryska företag ändå inte kan åka på tokspö. Som de ryska aktier som är listade vid London-börsen.

De London-noterade aktierna för Rysslands största bank Sberbank (som också är en av världens runt 30 största banker fram till årsskiftet) har förlorat 99 % av sitt värde de senaste två veckorna. Gasjätten Gazproms aktier har kollapsat 98 %, Severstal nästan 100 %, Rosneft Oil 79 % och Lukoil 99 %.

Och det kanske mest anmärkningsvärda här? De fyra sista är gas- och oljebolag – trots att västs sanktioner undantagit just Rysslands energisektor för att framförallt flera europeiska länder inte ska drabbas av nära nog total nedsläckning. Eller åtminstone få rejäla problem med energiförsörjningen.

Vi kan nog sammanfatta det med att ryska pensionssparares pengar just nu inte mår… jättebra. (Och, well, inte bara pensionssparare i Ryssland.) Återstår att se hur mycket konstgjord andning som ryska centralbanken kan ge ryska aktiemarknaden när den väl öppnas. Jag tror inte ens att de kryckorna kommer att räcka särskilt långt.

https://www.marketwatch.com/story/gazprom-lukoil-and-sberbank-are-now-penny-stocks-as-russian-companies-collapse-in-london-11646227312

Övrigt

Apple slutar sälja sina produkter i Ryssland

I går publicerade jag artikeln ”Techjättarnas tystnad mot Ryssland är sorgligt talande”, där jag beklagade mig över hur lite (väst)techjättarna konkret har gjort mot Ryssland medan byråkratitunga statliga kvarnar som EU har dunkat ur sig sanktioner i ett rasande tempo. Nu steppar Apple upp och gör en av de sakerna jag lyfte i artikeln: slutar sälja sina produkter i Ryssland.

Före helgen gick Ukrainas vice premiärminister Mykhailo Fedorov ut med ett öppet brev adresserat till Apples VD Tim Cook, där han uppmanade Apple att stänga Appstore och sluta sälja sälja sina produkter i Ryssland. Det senare har Apple nu alltså hörsammat.

Utöver det har Apple, som flera andra, stoppat de ryska, statsbackade nyhetskanalerna RT och Sputnik (i Apples fall genom att plocka bort apparna ur Appstore) efter EU:s svartlistningshot och har likt Google också slutat liveuppdatera trafikinformationen i sina kartor i Ukraina. Plus begränsat Apple Pay.

Apple bryter inte ut landsspecifika intäktssiffror (undantaget Kina), men uppskattningar pekar på att Apples produktförsäljning i Ryssland drog in 2,5 miljarder dollar 2020. En herrans massa pengar. Men samtidigt 0,9 % av de totala intäkterna det året. Så i goodwilljus en rätt liten smäll.

Återstår att se om Apple, likt kanske det globala finanssamfundet, är beredda att dra ännu ett bojkottskort om Ryssland börjar vakuumbomba sönder Ukraina. Sitt tyngsta. För bankvärlden är det att helt stänga av Ryssland från Swift, för Apple att följa även resten av Fedorovs uppmaning: att helt stänga Appstore i Ryssland. Inklusive alla prenumerationer. Apples och andras.

Apple stops all online sales in Russia | AppleInsider

Apple has issued a statement about its move to stop sales through its online storefront in Russia, joining a growing number of companies pulling out of the country.

Apple presenterar ny hårdvara 8 mars

Hur firar du Internationella kvinnodagen? Är du Apple så passar du på att lansera ny hårdvara (ja, fast inte i Ryssland, dårå).

Peek performance är temat den här gången. Vi kan utgå från att det betyder fler M2-modeller. Att se vad det medvetet felstavade ”peak” syftar på. Dessutom spekuleras om nästa generation iPhone SE och en ny iPad Air.

Mer? Låt spekulationerna ta sin början.

Apple Event Announced for March 8: ’Peek Performance’

Apple today announced that it will be holding its first event of 2022 on Tuesday, March 8 at 10:00 a.m. Pacific Time at the Steve Jobs Theater on the…

Microsoft stoppar all ”nyförsäljning” av varor och tjänster i Ryssland

Så har turen kommit till Microsoft att dra sig ur Ryssland som följd av Rysslands invasion av Ukraina (eller mer krasst – som en följd av sanktionerna och det PR-mässigt dåliga att fortsätta ha verksamhet där – bara att fråga Spotify, Ikea och H&M).

Exakt vad det här innebär vet vi just nu inte. Men att det alltså handlar om just nyförsäljning tyder ju på att Microsoft inte helt kommer att dra sig ur Ryssland.

Och visst, man kan ju förstås att ett jätteföretag som Microsoft inte riktigt är beredda att bara dra ur pluggen hur som helst på ett sätt som kommer att drabba såväl stora molntjänstkunder som Office-privatkunder. Likt exempelvis Paypal så handlar det om att inte acceptera nya kunder eller att dra igång abonnemang som inte redan är uppe och rullar.

Frågan är förstås hur långt Microsoft är beredda att gå om läget eskalerar ännu mer.

Microsoft pulls the plug on ’new’ sales of products and services in Russia

Following Russia’s invasion of Ukraine, Microsoft has joined a growing list of tech companies that are blocking some products and services to Russia. So far, the ban applies to new sales only.

Samsung slutar leverera till Ryssland

Ännu ett företag stoppar sin handel med Ryssland: Samsung. När Samsung nu följer i Apples fotspår så innebär det att världens just nu två största mobiltillverkare har slutat sälja till och i Ryssland. Specifikt för Ryssland så är det det största och det tredje största märket som nu har stängt sina ryska försäljningsverksamheter.

Yay för näst största märket, kinesiska Xiaomi, alltså. Ja, överlag för de kinesiska mobiltillverkarna som i praktiken är de enda som finns finns vid sidan av Samsung och Apple. Typ. För rubelns kurskollaps innebär dessutom att handeln med livlinan Kina försvårats rejält. Ryssars pengar är helt enkelt betydligt mindre värda och gör att produkter som mobiler drar iväg prismässigt.

Samsungs beslut att sluta leverera till Ryssland är, precis som det flesta företag som har tagit liknande steg, främst drivet av statliga sanktioner snarare än egna, frivilliga initiativ från företagen själva. Men förutom att Samsung inte bara inte är ett amerikanskt eller EU-baserat företag (Samsung följer i stort sanktionerna från Sydkorea, som i sin tur har accepterat att följa USA:s och EU:s sanktioner men har inte infört några egna) så slår Samsungs leveransstopp betydligt bredare än exempelvis Apples.

Samsung är betydligt mer än sina mobiltelefoner och tillverkar konsumentprodukter inom snart sagt alla elektroniksegment. Men de är också stora inom komponenter till inte minst mobiler – saker som chip och skärmar. Jag har inte särskilt bra koll på hur stora komponentleverantörer är till ryska företag – och det kan dessutom vara så att Samsung specifikt bara stoppat just mobilchip, vilket kanske inte slår jättehårt med tanke på att Ryssland inte är en jätte inom just smartmobiler. Däremot kan Samsungs komponentstopp oavsett även drabba den ryska tillverkningsindustrin.

Åtminstone om sanktionerna håller i sig. Det lär ju finnas rätt många ryska återförsäljare som sitter på lager med både Apple- och Samsung-mobiler och tillverkningsindustrin lär också ha någon form av buffert. Men de lagren kan ta slut fort. Inte minst om privatpersoner och företag börjar bunkra.

Samsung has stopped shipping products to Russia

Samsung is suspending shipments of all of its products to Russia. The move cuts off Russia from a huge range of products from one of the largest electronics vendors in the world.

Ryssland hotar blocka Wikipedia på grund av korrekt information om invasionen av Ukraina

Sedan Ryssland invaderade Ukraina så har nyhetstjänster förbjudits och stryps på flera håll. Förbud mot ryska medier såväl utanför som i Ryssland. Nu hotar Ryssland ännu en nyhetstjänst som inte vill rätta sig i informationsledet: Wikipedia.

Mer specifikt handlar det om sidan 2022 Russian invasion of Ukraine – framförallt den ryska motsvarigheten. Inte särskilt oväntat. Wikipedia-sidan gör som Wikipedia-sidor gör mest: samlar in information om vad som händer och plockar bort sånt som inte så objektivt det bara går är sant. Och ja, även de ryska redigerarna har överlag den dåliga smaken att faktiskt lägga in sånt som händer, inte sånt som Putin och hans kompisar säger har hänt.

Så vadan ”nyhetstjänst”? Ja, det är lite så som sidan har kommit att användas. Som nära nog realtidsuppdatering av vad som faktiskt händer i Ukraina. En källa att få en samlad, typ välavvägd och objektiv bild över läget i det krigsdrabbade landet.

Något som Putin förstås vill sätta P för.

Russia threatens to block Wikipedia over Ukraine invasion article

Its communications regulator cited ’illegally distributed information’ about casualty figures.

Ukraina vill att världen stänger av Ryssland från internet

Ännu en principiellt väldigt intressant uppmaning från Ukraina: de vill att Ryssland sparkas ut från internet.

Vad innebär det här? Att Ryssland vill att de organisationer som hanterar adresserna på internet ska dra in Rysslands eftersändning. Vad Ukraina mer specifikt begär är att Rysslands toppdomäner (som landsdomänen .ru) inte längre ska kunna användas. Inklusive att de dns-tjänster som översätter sajters och uppkopplade prylars IP-adresser till text-URL:ar ska stängas av och att SSL-certifikat ska sägas upp (det senare handlar om det hänglås på webbplatser som gör att trafiken krypteras och inte kan läsas av utomstående).

Uppmaningen har redan fått kalla handen och jag har för dålig koll på exakt hur pass enkelt det överhuvudtaget skulle vara att använda någon form av kill switch. Andra som har bättre koll får gärna fylla på. Men jag tänker däremot springa lite på den konceptuella tanken här.

En av de saker som kändes rätt osannolikt före invasionen var att Ryssland stängs av från Swift, det centraliserade system som göra att banker över hela världen hyfsat enkelt kan kommunicera med varandar och hantera transaktioner. Utan det är det lite tillbaka till fax och brevduva. Några ryska banker har faktiskt stängts av, men inte de som hanterar transaktioner gällande gas och olja, because Europa är beroende av att just det fungerar. Ryssland som nation har alltså inte stängts av.

En sån total nedstängning har kallats den finansiella världens atombombsåtgärd för att straffa ett land. Med en lite haltande paralllell så skulle den domän- och dns-avstängning som Ukraina nu efterlyser vara en internetmotsvarighet. Och numer dessutom kanske en långt mycket värre åtgärd, även om det alltså inte innebär att ryska sajter och tjänster skulle försvinna från nätet. Bara bli svårare att hitta till och få betydligt svårare att kommunicera med andra sajter och tjänster. Och osäkrare, utan SSL.

Och bara den omställning som skulle krävas för att runda det skulle förmodligen sänka ett lands förmågor överlag rätt rejält, med tanke på hur internetberoende vi numer är. Och ett ”eget” internet, med en egen killswitch mot trafik från utlandet, skulle nog inte hjälpa i det sammanhanget.

Ukraine asks for Russia to be kicked off the internet

UPDATE: Russian sites and services would remain on the internet, but they’d be badly compromised. However, the internet’s governing organizations seem unlikely to act.

En av internets huvudnätverksleverantörer stänger av sina tjänster i Ryssland

Tidigare i veckan gick Ukraina ut med en uppmaning att Ryssland skulle stängas av från internet genom att dns- och ssl-leverantörer skulle stänga av Ryssland. Med andra ord att det på så sätt skulle bli svårare för ryska sajter och andra tjänster som har IP-adresser att verka. Även om det blev nej från ansvarig organisation på det så verkar det som matt något lite liknande ändå hände.

Det amerikanska företaget Cogent Communications har stängt av sina tjänster i Ryssland som följd av sanktionerna mot landet. Vad innebär då det? Att en av internets ”huvudleverantörer” nu inte längre erbjuder sina tjänster till sina ryska kunder. Vilket bland annat innebär telebolaget Rostelecom, Rysslands största sökmotor Yandex och två av landets största mobiloperatörer MegaFon och VEON.

Vad innebär det här? Ska jag vara helt ärlig så är jag… inte helt säker.

Men det innebär inte att Ryssland och dess medborgare tappar internet helt. Det verkar däremot som att följden kan bli långsammare uppkopplingar. Det verkar alltså som att Ryssland och de drabbade operatörerna förlorar möjligheten att använda Cogents motorväg för att skyffla runt trafiken och istället får ta riksvägarna intill. Komplett med ökad risk för trafikstockningar.

Ett drag som alltså väldigt mycket är vad Ukraina efterfrågar. Åtminstone delvis. Men det är också något som kritiseras även av de som fördömer Rysslands invasion, helt enkelt eftersom det också drabbar de ryssar som vill använda internet för att protestera och skaffa sig information om vad som faktiskt pågår i Ukraina.

Precis som de ekonomiska sanktionerna så slår åtgärden alltså även mot det ryska folket i stort.

Internet backbone provider shuts off service in Russia

Cogent Communications, one of the world’s largest internet backbone providers, has cut ties with Russian customers in a move that may slow down connectivity in the country.

Ukrainska Grammarly donerar alla pengar de har tjänat i Ryssland och Belarus sedan 2014

Så kan man också göra för att stötta Ukraina. Eller sitt hemland i det här fallet. Ukrainska grammatikförbättringstjänsten Grammarly gör som många andra och stänger sin tjänst i Ryssland och i Belarus. Men de skänker dessutom alla sina nettointäkter från Ryssland och Belarus sedan kriget startade till organisationer som ”stöttar Ukraina”.

Med andra ord: alla intäkter från de båda länderna sedan 2014. Med andra ord sedan Rysslands annektering av Krim.

En tankeställare i sig. Tittar man i de definitionerna av det pågående kriget så inleddes det 24 februari 2022 – men egentligen handlar det om en ”brutal” eskalering av ett krig som har pågått i åtta år. Värt att komma ihåg.

Ukrainian-founded Grammarly is donating all the money it made in Russia since 2014

The company’s Ukrainian founders have also made the company’s service free to Ukrainian news outlets posting English-language updates on the war.

Rysslands invasion av Ukraina får rysk-ukrainska ransomwaregäng att förklara krig mot varandra

Ha. Ett rysk-ukrainskt krig i skuggan av det rysk-ukrainska kriget. Mellan ransomwaregäng.

En stor del av världens ransomwarehackargäng består av ryssar och ukrainare. Något som inte har varit något som helst problem. Förrän nu. När gäng börjar välja sidor. Och där alla i ett gäng kanske inte tycker att gänget har valt rätt sida.

Så kring både mellan och inom ransomwaregäng, alltså. Kanske är en bra sak som kan bli en positiv följd av Rysslands invasion av Ukraina: att ransomwarehackare blir så pass osams att de lägger mer tid på att hacka varandra och mindre tid på att hacka vanliga människor, företag och organisationer.

Conti ransomware gang’s internal chats leaked online after declaring support for Russian invasion | TechCrunch

The group was responsible for downing the Irish healthcare system in 2021.

Twisted Sisters ”We’re Not Gonna Take It” får Dee Sniders välsignelse att användas som protestsång i Ukraina

Ha. Ukrainas officiella protestsång? Twisted Sisters ”We’re Not Gonna Take It”. Förstås.

Ja, typ.

Ukrainians Are Using ”We’re Not Gonna Take It” as a Protest Anthem

Dee Snider says he applauds the use of ”We’re Not Gonna Take It” as a protest anthem for Ukrainians against the invasion by Russia.

Etiketter Airbnb, AllB, Apple, Baidu, Bank of China, Cogent Communications, Gazprom, Google, Grammarly, Lukoil, Mastercard, MegaFon, Rosneft Oil, Rostelecom, RT, Samsung, Sberbank, Severstal, Sputnik, Uber, VEON, Visa, Wikipedia, Yandex

Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 8 2022 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 27 februari 2022
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 8 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Mobilt

Google lanserar AI-verktyg för att integritetsverifiera appar

Ny tjänst från Google: Checks. Ett verktyg AI-smartness som är tänkt att kunna användas för att integritetsvalidera appar. Intressant nog både Android- och iOS-appar. Känns överlag som en GDPR-version av Googles verktyg för att kolla mobilvänligheten hos sajter.

Checks är släppt som inbjudningsbeta just nu – plus att den dessutom formellt ligger under Googles labbavdelning Area 120. Dubbelt test alltså.

Och just att Checks ligger under Area 120 och inte vanliga Google blir än mer intressant med tanke på att tjänsten kommer med fyra olika abonnemangsnivåer: från en basal gratisversion till en Enterprise-lösning för de största apputvecklarna/de med störst behov av att ha total koll på integritetsbenföringen. Det är heller inte bara en automatiserad validering, utan det finns också möjlighet att få mänsklig handpåläggning beroende på vilken nivå man lägger sig på.

Framförallt så finns det ett rätt stort aber specifikt för iOS. Gratisversionen ger bara en snabbkoll att appen lever upp till Google Plays riktlinjer och regelverk. För iOS-appar krävs betalabonnemang, från 249 dollar per app och månad.

Hur bra är tjänsten? Väldigt bra fråga eftersom den ännu inte är lanserad. Men jag skulle inte ha koll ändå, så jag lämnar den utvärderingen åt utvecklare som faktiskt har koll (några spontana tankar?) Men även om – och kanske just därför – Checks ligger i Googles experimentverkstad så är det en rätt oväntad tjänst från sökjätten. Det kanske minst konstiga är att Google även vill kapitalisera på iOS-sidan.

Google’s Area 120 debuts Checks, an AI-powered privacy compliance solution for mobile apps | TechCrunch

A team at Google is today launching a new product for mobile app developers called Checks which leverages AI technology to identify possible privacy and

Kan Digital markets act till sist tvinga Apple att öppna för externa betalningslösningar i iOS-appar?

För några veckor sedan avgjordes ett fall mellan Apple och dejtingappar i Nederländerna kring Apples förbud mot externa betallösningar i iOS-appar. Utfallet gick inte Apples väg. Apple var tvunget att öppna för externa lösningar eller åka på böter. Vilket Apple nu har fått – för femte veckan i rad.

Apple kom med sitt upplägg på hur de ansåg sig följa beslutet, men det förslaget underkändes av den Nederländska instansen. Inte helt oväntat, eftersom det inte handlade om särskilt stora eftergifter/förbättringar från Apples sida (som att Apple även fortsättningsvis skulle ta ut 27 % istället för 30 % i transaktionsavgift för appar som väljer externa betallösningar).

Det i sin tur ar lett till att Apple har åkt på böter. En bot som de kommer att få varje vecka fram till dess att Apple har presenterat och implementerat en lösning som myndigheterna i Nederländerna kan acceptera.

Det betyder att Apple så här långt har bötfällts med 5 miljoner euro i veckan – så här långt totalt 25 miljoner euro. Vilket är hysteriskt mycket pengar för ungefär alla. Utom företag stora som Apple. Inte nog med det: boten slår dessutom i ett tag vid 50 miljoner euro. Sedan går det inte högre. Och 50 miljoner euro är typ… kaffepengar för Apple. Ett väldigt litet pris att betala för Apple för att kunna behålla nuvarande affärsupplägg.

Enter Digital markets act. Det lagpaket som EU just nu sitter och knåpar på och som riktar in sig på internets dörrvakter. Företagen som sitter på plattformar som i dagsläget i praktiken måste användas för att skapa digitala tjänster och nå kunder. Här är Apple och iOS förstås väldigt mycket i kikarsiktet.

Och enligt utkastet till DMA så skulle Apples obstruerande istället för 25 miljoner euro kunna handla 25 miljarder euro. Eller åtminstone en tiondel av de berörda företagens årliga omsättning. Vi pratar dessutom inte om företagens EU-omsättning, utan deras globala omsättning. Något som i Apples fall, baserat på den totala omsättningen 2021, skulle landa på runt över 30 miljarder euro.

Sista kapitlet i Appstore-såpan är förstås långtifrån skrivet – det är ju under press även i andra delar av världen – men det kan alltså finnas ett väldigt starkt incitament för Apple att skaka fram ett nytt Appstore-upplägg fram till dess att DMA är på plats. Men fram till dess så kan vi nog tänka att Apple gladeligen kommer att strutsa alla domslut som leder till böter som kan tas ur kaffekassan.

Apple’s Dutch dating apps payment tech antitrust fine hits €25M

The Netherlands’ competition authority has once again increased a fine levied against Apple for failing to comply with an antitrust order related to

Apple stod för 44 % av de totala smartmobilintäkterna 2021

Apple forsätter att rätt totalt dominera smartmobilförsäljningen. Kanske inte nödvändigtvis i antal sålda exemplar, även om siffror pekat på att Apple sålde flest exemplar åtminstone Q4 förra året, men väl vad gäller hur mycket pengar de drar in på sin mobilförsäljning.

När Counterpoint sammanfattar 2021 så konstaterar de att Apple stod för totalt 44 % av all omsättning globalt för smartmobiler. Det innebär totalt 196 miljarder dollar av de totalt 448 miljarder som smartmobilförsäljningen omsatte förra året. Mer än vad de fyra märkena närmast efter lyckades dra in – Samsung, Oppo/One Plus, Xiaomi och Vivo omsatte totalt 179 miljarder förra året.

Apple fortsätter i och med det dessutom roffa åt sig en allt större del av den totala pengahögen. Ca 44 % är ett rätt stort hopp från de runt 38 % som Apple har legat på sedan åtminstone 2017. Ett hopp som förstås stavas iPhone 13.

Men 2021 innebar inte bara den så här långt största omsättningen totalt för smartphones och att Apple stod för största delen av intäkterna, utan även att de fem tillverkarna i toppen tillsammans stod för ca 84 % av de totala intäkterna. Även här är det ett rätt stort hopp från 74 % som mest varit nivån sedan 2017. Faktum är att övriga mobilmärken sedan 2017 (undantaget 2019) har stått för en stadigt minskande andel – från 102 miljarder till 73 miljarder förra året.

Och ja, här lär Huawei vara en stor anledning. Ett väldigt konkret bevis på att USA:s svartlistning av företaget har drabbat den forna mobiljätten allt hårdare.

https://www.counterpointresearch.com/global-smartphone-revenue-hits-record-450-billion-2021-apple-captures-highest-ever-share-q4-2021/

Indien har nu över 1 miljard aktiva mobilanvändare

Ännu en miljardmilstolpe har passerats. Den här gången i Indien. Landet har nu över 1 miljard aktiva mobilanvändare enligt officiella myndighetssiffror.

Med tanke på att Indien har runt 1,4 miljarder människor (världens näst mest folkrika land, ett hårstrå efter Kina) så skulle det kunna betyda att mobilpenetrationen i landet nu är över 70 %, men jag är inte helt säker på att vi ska dra den slutsatsen. Även om det alltså ska handla om ”abonnenter” och inte ”abonnemang” så kan det nog finnas överlappningar. Att en människa kan räknas som olika abonnenter genom att ha flera abonnemang utan att de officiella uppgifterna har koll på att det förhåller sig så.

Men den exakta siffran spelar mindre roll. Den lär säkerligen åtminstone vara nära miljardstrecket, med tanke på hur allmängiltigt mobilägande är idag. Kanske ännu mer i mobile only-länder som Indien.

Värt att notera är dock att det handlar om mobiler och inte bara smartmobiler. Här ingår alltså gamla klassiska knappmobiler à la Nokia och Ericsson. Men även på smartmobilområdet tuffar Indien på som bara den – här beräknas miljardgränsen nås 2026.

Även om vi här hos oss inte lägger särskilt mycket tid och uppmärksamhet på Indien – ett land som ligger i Kinas skugga när det gäller teknikbevakningen – så är det ett land där det just nu händer massor. Mot slutet av det här årtiondet så lär Indien ha ungefär samma roll och uppmärksamhet som Kina i slutet av det förra.

India Recorded 1 Billion Active Mobile Subscribers in December: TRAI

India recorded a billion active mobile subscriptions in December 2021, with Airtel recording the highest proportion of active mobile subscribers in the country, according to a report by TRAI. Meanwhile, a total of 8.54 million subscribers submitted requests for mobile number portability in December.

Digitalisering

Världens första fysiska NFT-automat har lanserats

Jamen det var väl mest en tidsfråga. Världens första fysiska NFT-automat har nu ställts ut i New York.

Vad betyder det här? NFT:er är det blockkedjebaserade format som är tänkt att göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsade upplagor, precis som går i den fysiska världen. Ett format som dessutom allt mer används också för att sälja fysiska föremål, där ”ägarcertifikatet” så att säga ligger som en NFT i en blockkedja, ungefär som ett fordonsregister.

Det sistnämnda gör förstås att det omvända som sagt var rätt väntat: ett fysiskt ställe att köpa digitala NFT:er. Tänk en automat för baseballsamlarkort, fast bara digitala.

Men det kanske största här är inte att NFT:er bokstavligen placeras ut i hyfsat mycket vardagliga sammanhang, utan att det går att köpa grejerna i automaten med ett vanligt kreditkort (går förstås också att betala med krypto för den som hellre vill det).. Ett hinder för att göra NFT:er till något för vanliga internetanvändare är att det så här långt i praktiken har krävts att du betalar med kryptovaluta – att du alltså måste skaffa kryptoplånbok, ”kryptobankkonto” och andra steg som säkert avskräcker många.

Men att det nu i allt högre utsträckning går att köpa även en NFT med vanlig valuta är ett rejält stort steg mot ett brett genomslag för NFT-formatet.

World’s First NFT Vending Machine Arrives in New York City

World’s first NFT vending machine has been set up by crypto startup Neon in New York City’s Financial District. It will allow non-crypto holders to become NFT collectors by allowing them to purchase these digital collectibles via cash, debit cards, and credit cards.

Ekonomi och finans

Bitcoin kan göra det enklare för Ryssland att undvika ekonomiska sanktioner

Nordkorea sägs finansiera inte helt oansenliga delar av sin ekonomi genom att skicka ut statligt anställda pirater för att plundra tillgångar. Som på gamla goda Svartskäggs-tiden, alltså, men uppdaterat till 2020-talet. Hackare som försöker stjäla tillgångar. Framförallt kryptotillgångar som Bitcoin.

Tydligen så ska Ryssland använda samma upplägg, vilket har gjort att de sitter på en hög sparade pengar inte bara i traditionella tillgångar, utan också just i Bitcoin. Det i sin tur ska göra det enklare för Ryssland att hantera – eller kanske nära nog helt – undvika den ekonomiska smällen som de ekonomiska sanktionerna är tänkta att medföra.

Nu är nog det kanske lite väl stora förhoppningar på kryptovalutor som fenomen och som del av världsekonomin just nu. Visst, kan säkert göra Rysslands liv lättare än om de inte haft någon kryptoreserv alls (och ingen möjlighet att handla på den svarta marknad som krypto möjliggör), men världsekonomi är än så länge väldigt hårt förankrad i de traditionella systemen.

Men tittar vi längre fram så finns det anledning att fundera på hur det här skulle kunna påverka.

Dagens centraliserade finansiella system gör det möjligt för länder och regioner att straffa andra. Länder, regioner och enskilda individer precis som nu har skett mot Ryssland. Ett vapen som är tänkt att bita hårdare än kulor och explosioner. Men vad händer om det vapnet inte längre är lika vasst? Om en allt större del av världens ekonomi sker i mer oreglerade former? Ja, eller regleringen kommer förstås öka, men om möjligheterna att göra samlade ekonomiska insatser mot länder som inte vill följa internationell lag?

Det kan med andra ord göra att världens vapenarsenal blir ett viktigt vapen kortare. Och det i sin tur kan göra att vi får en mer osäker värld, där fler diktatorer kan få för sig att göra precis som de vill.

Financial sanctions are easier than ever for Russians to evade. Thank Bitcoin | CNN Business

The West’s initial salvo of financial sanctions against Russia failed to deter President Vladimir Putin from launching a full-scale invasion of Ukraine. Now the United States is taking a punitive approach, announcing another round of sanctions meant to tighten the screws on Russian banks and ”corrupt billionaires.”

Spelplattformen Roblox egen valuta robux är värd mer än ryska rubeln

Direkt efter Rysslands angrepp på och invasion av Ukraina så började sanktioner mot Ryssland införas. Men redan innan sanktioner hade hunnit börja införas så drabbades Ryssland direkt av ekonomiska problem på hemmaplan. Ryska börsens största index stördök med som mest 45 % och rubeln nådde sin lägsta nivå någonsin mot dollarn. Så pass att ryska centralbanken tvingades gå in och stödköpa för att hålla valutan under armarna.

Det senare gjorde att rubeln åtminstone tillfälligt var mindre värd än (barn)spelplattformen Roblox egen valuta robux. Återstår att se vad som händer nästa vecka, men i slutet av den här veckan så var en rubel värd ungefär 0,012 dollar med en robux gav 0,0125 dollar.

Roblox Currency ’Robux’ Is Outperforming the Ruble

The premium currency for a child’s video game has a stronger exchange rate than Russian money.

Övrigt

EU presenterar Data Act som är tänkt att öka flödet av data inom EU

DMA, DSA och nu DA. Lagförslagen som är tänkta att styra upp den digitala scenen i allmänhet och techgiganternas dominerande positioner i synnerhet står just nu som spön i backen. Igår presenterade EU ännu en: Data Act. Ett förslag som, precis som Digital Markets Act och Digital Services Act, mycket handlar om att öka konsumenters kontroll över data och göra det enklare för mindre företag att konkurrera med de största techbolagen på mer lika villkor. Men till skillnad från DMA och DSA så handlar DA inte om individdata, utan om, tja, opersonlig data.

Det som mycket står i fokus i det senaste lagförslaget är data som samlas in av alla de uppkopplade prylar och tjänster som vi direkt eller indirekt använder varje dag. Saker som en bil eller en kaffebryggare samlar in om sin egen användning och som kan användas exempelvis vid diagnos vid service.

(Gränsen mellan individkopplad data och DA:s definition av mer opersonlig data är förstås väldigt flytande. Det går garanterat väldigt lätt (ja, eller hyfsat lätt) att skapa fingeravtryck på enskilda individer bara baserat på hur prylarna i hemmet används, men vi släpper en diskussionen just nu.)

Bland det som ingår i DA finns saker som:

Portabilitet: det ska vara enklare för företag att byta mellan olika molntjänster.
Användare ska ha rätt att få tillgång till den data som uppkopplade prylar samlar in om sig själva: det ska exempelvis vara möjligt att få ut all diagnostikdata som bilen samlar in och ta med den till en konkurrerande verkstad.
Företag ska tvingas ”tillhandahålla viss data” till myndigheter under stora kriser som översvämningar och stora skogsbränder.
”Orättvisa” kontrakt som ”hämmar datadelning” med mindre företag förbjuds: Att se vad det här betyder i praktiken, men i stort lär det handla om att Amazon måste dela all data som de samlar in om en molnkund med den molnkunden
Kanske mest intressant: ”Datahanteringsföretag” (som Microsoft och Amazon) måste säkerställa att den här typen av EU-data inte ”olagligt kan nås av icke-EU-regeringar”. Vilket alltså är Schrems II-problematiken all over again. Att icke-EU-företag måste se till att deras hemmaregeringar inte har lagar som gör att företagen tvingas lämna ut EU-data hur som helst. Vilket kan vara lite… svårt för företag att göra något åt.

(All den data som frigörs tack vare DA kommer att öka EU:s BNP med 270 miljarder euro till 2028. Enligt EU. Den uträkningen vore intressant att dyka ned i.)

Nu återstår det att se hur snabbt DA kan vara på plats. EU-kommissionens förslag ska nu malas genom EU-parlamentet och medlemsländerna innan den kan gå och bli lag. Det kan med andra ord ta… ett tag. Men precis som DSA och DMA så handlar det nog mest om ”när”, inte ”om”.

EU rules take aim at illegal data transfer to non-EU governments

Amazon , Microsoft and other providers of cloud and data processing services will have to set up safeguards to prevent non-EU governments gaining illegal access to EU data, according to draft legislation from the European Commission.

Meta har fått ett nytt preliminärt beslut på hur EU ser på företagets dataöverföring till USA

I förra veckan skrev jag om ryktet att EU kan vara nära att definitivt avgöra lagligheten i Metas dataöverföring av EU-medborgares användardata till USA. Nu visar det sig att det stämde. Igår fick Meta ett nytt ”reviderat” preliminärt beslut i frågan. Meta har nu 28 dagar på sig att komma med tankar kring beslutet innan den irländska datainstansen, som har huvudansvaret för ärendet, syr ihop ett slutgiltigt beslut. Myndigheten räknar med att det kommer att ske i slutet av april.

Ja, eller ett beslut som sedan ska ut på remiss till andra berörda EU-myndigheter och -instanser. Remissrundor har som bekant en förmåga att tvinga tillbaka lagförslag till ritbordet. Vi kan väl tänka oss att även Meta kommer att kämpa emot med näbbar och klor.

Ja, förutsatt att beslutet inte går deras väg, förstås.

Vad det handlar om är förstås konsekvenserna av Schrems II-domen som underkände dataöverföringsavtalet mellan EU och USA. Mer specifikt kommer beslutet från Irland avgöra om de SCC:er – standard contractual clauses – som företag som Meta och Google har lutat sig mot efter det att dataöverföringsavtalet imploderade är giltiga. Alltså om SCC:er är tillräckligt som interimslösning fram till dess att EU och USA kommer fram till ett nytt avtal som rimmar med EU:s integritetslagstiftning.

Beslutet kan alltså dröja – och när det väl är på plats så återstår att se hur lång tid berörda företag har på sig att rätta till sina dataöverföringsprocesser. Men den stora frågan är förstås fortfarande: vad händer om EU även underkänner SCC:er och därmed klipper sista livlinan för amerikanska företag som skickar EU-användardata över Atlanten?

https://techcrunch.com/2022/02/21/dpc-meta-draft-data-transfers-decision/

Hackerkollektivet Anonymous har förklarat krig mot Ryssland

Det är inte bara Ryssland som förklarade krig i veckan. Efter att ryska tanks började rulla in i Ukraina så var det inte bara ukrainska sajter som drabbades av cyberattacker, även ryska sajter gick ned. Sajter som RT.com och sajterna som tillhör ryska regeringen och ryska försvarsdepartementet. Nu vet vi vilka som låg bakom: hackerkollektivet Anonymous.

Anonymous har med andra ord förklarat krig mot Ryssland som svar på Rysslands invasion av Ukraina.

Anonymous takes down Kremlin, Russian-controlled media site in cyber attacks

Hackers launch cyber attacks against Russian government websites, including state-controlled Russia Today, in response to the Ukraine crisis.

EU skickar sitt snabbrespons-cyberteam till Ukraina

Det finns olika slags vapen man kan skicka, tydligen. 2020 skapade EU, eller åtminstone Litauen, Kroatien, Polen, Estland, Rumänien och Nederländerna, ett snabbrespons-cyberteam. IT-säkerhetsexperter som var tänkta att kunna sättas in mot IT-hot. Nu skickas ett team till Ukraina.

Vid det här laget har Ryssland redan börjat skicka in trupper i Ukraina och åkt på ett gäng sanktioner som följd. Men redan för några dagar sedan så attackerades olika delar av Ukrainas infrastruktur av IT-attacker och, well, det var inte direkt överraskande att fingrar direkt började pekas åt ryskt håll. Och lika föga överraskande så var Ryssland snabba med att säga att det inte var dem på grund av titta vilken fin fågel.

Visst, gör Ryssland verklighet att sitt inte-alls-ett-hot-hot och rullar in i Ukraina med full kraft så spelar det som IT-gruppen kan göra mindre roll. Men det är oavsett ännu en påminnelse om hur sårbara våra uppkopplade samhällen är – och hur samhällskritiskt det är att säkerställa även det skyddet.

Ukraine: EU deploys cyber rapid-response team

Cyber-security experts from six countries are deployed, after Ukraine calls for help in defence against Russia.

Orden ”invasion” och ”angrepp” i rapporteringen om kriget i Ukraina förbjuds i ryska medier

Förvånande och inte särskilt förvånande. Ryska censurmyndigheten (formellt ”Tillsynsmyndigheten för medier”) Roskomnadzor har gått ut med nya regler för landets medier. Orden ”invasion” och ”angrepp” förbjuds i rapporteringen.

Inte särskilt förvånande med tanke på att, tja, Ryssland. Det är ju inte direkt en ny utveckling för landet, tyvärr. Men att det ändå behövs ett förbud och att det kommer nu, några dagar in i invasionen, är ändå lite oväntat.

Det flesta av Rysslands medier är redan rätt direkt under Putins kontroll och borde rimligtvis redan ha limbodansat sig runt användningen av just den typen av ord. Men det här skulle kunna tyda på att kontrollen inte varit lika tajt som myndigheten och Putin hade väntat sig. Lite av en panikåtgärd för att styra upp informationsflödet.

Ordet ”invasion” förbjuds i ryska medier

Ryska medier får inte använda ord som ”invasion” eller ”angrepp” när de beskriver Rysslands agerande i Ukraina, beordrar en rysk tillsynsmyndighet.

Forskare kanske har hittat bevis för att livet passerar revy framför våra ögon när vi dör

Det här är förstås väldigt tragiskt, men också väldigt spännande: forskare kanske har hittat bevis som backar upp påståendet att man ser sitt liv passera revy när man dör.

En man som var uppkopplad till en EEG-maskin fick hjärtstillestånd och dog mitt under proceduren. Det i sin tur gjorde att EEG-maskinen registrerade vad som hände i mannens hjärta i före, under och precis efter dödsögonblicket.

Och vad hände? Tydligen så aktiverades ökade mängden gammahjärnvågor, något som hjärnforskare genom åren har kopplat samman med hjärnans förmåga att lära sig och minnas. Inte bara det, det specifika mönster som formades i hjärnan påminde om hur det ser ut när människor drömmer eller minns saker.

Visst, det är en studie på en enda människa. Det bygger dessutom på våra antaganden om hur vi tror att hjärnan fungerar utifrån det vi har kunnat se genom åren. Men i min lilla lekmannavärld är det här bisarrt coolt som insikt. Eller ens potentiell insikt.

Ännu en liten pusselbit i att nysta upp det fantastiska som är våra hjärnor. Den enastående skapelse som naturen har gett oss som har gett oss så mycket – utom en manual till hur den mänskliga hjärnan faktiskt fungerar i detalj.

Doctors Were Able to Study a Man’s Brain Activity as He Died

The findings, obtained from a man who died while undergoing an EEG, might suggest that people experience a flash of memories as they pass away.

Skator överlistar forskares spårningsteknik

Ha. Skator 1 – forskare 0.

A mischief of magpies defeated scientists’ tracking devices

Magpies support ”Do Not Track” protocols.

Etiketter Anonymous, Apple, Area 120, Data Act, EU, GDPR, Google, Huawei, Meta, NFT, Oppo, Roblox, Samsung, Vivo, Xiaomi

Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 7 2022 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 20 februari 2022
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 7 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Mobilt

Indien förbjuder ytterligare 50 kinesiska appar

Trodde du att Indien hade taggat ned på appförbudsfronten? Glöm det. Nu förbjuder landet ytterligare 50 kinesiska appar. Utöver de runt 200 som har förbjudits sedan 2020.

Relationen mellan Indien och Kina kanske inte är riktigt lika risig som den mellan Ryssland och Ukraina, men det vore fel att de två länderna älskar varandra. Väldigt nära det motsatta känns det som. När Indien drog igång sin förbudscirkus sommaren 2020 så var det med ungefär samma argument som Trump-administrationen då körde mot TikTok i USA: för att skydda indiska medborgares data och för att kinesiska appar är potentiella hot mot den nationella säkerheten.

Och just TikTok var bland de första och den förmodligen största appen som förbjöds i Indien, men i listan hittar vi även Kinas största sociala plattform WeChat och onlinespelet PUBG Mobile. Den här gången är det inte lika kända appar (åtminstone inte här hos oss) som drabbas och det verkar mycket vara redan förbjudna appar som försöker runda förbudet med ett nytt namn. Men spelet Free Fire: Illuminate ska innan förbudet ha haft mer än 40 miljoner av sina totalt 75 miljoner globala användare i just Indien, så för utvecklaren Garena så lär det definitivt kännas.

Indien har med andra ord inga problem att förbjuda utländska appar (kinesiska åtminstone) som är ganska eller till och med väldigt populära i landet. Med tanke på hur protektionistiskt landet överlag är kring sina företag så ligger det förstås nära till hands att misstänka att det finns tankar på att hjälpa det egna landets techbolag i bakhuvudet när de här besluten fattas. Men det visar också hur det digitala allt mer bli slagfältet (bildligt och bokstavligt) när länder numer ska straffas.

Garena Free Fire, 53 other ’Chinese’ apps banned: Full list of banned apps

The Ministry of Home Affairs has recommended a ban on 54 Chinese mobile applications, including the popular game Garena Free Fire. Here are the details.

App Annie byter namn till Data.ai – ett tecken på att peak mobile är här

Om du har följt mina spaningar ett tag så har du stött på mobilanalysföretaget App Annie, vars apprapporter jag rätt regelbundet har lyft fram. Saker som de mest nedladdade apparna. Nu går App Annie i graven. Ja, eller rättare sagt: går i graven och återuppstår med nytt namn och delvis ny inriktning. Säg hejdå till App Annie, säg hej till Data.ai.

Det är fortfarande analys som gäller, men nu tänker App Annie, alltså Data.ai, satsa ännu mer på stordata och riktigt stora företagskunder. En breddning som egentligen inte är så konstig.

Så visst, det här är egentligen ett rätt ointressant namnbyte och ändrad inriktning för de flesta. Men det finns en sak här som gör att jag trots allt lyfter nyheten. Att App Annie nu går från mobilanalys till ett bredare dataparaply är ännu ett tecken på en allt tydligare utveckling: peak mobile är här. Eller kanske redan bakom oss.

Med andra ord: vi kommer nog aldrig använda mobilen lika mycket som vi gör just nu. Det mobila beteendet kommer att leva vidare, med alla sina datapunkter, men den mobila prylen kommer allt mer ersättas av andra sätt att koppla upp oss mot internet.

https://venturebeat.com/2022/02/16/app-annie-becomes-data-ai-to-be-the-unified-data-standard/

Digitalisering

EU vill bygga ett eget rymdinternetnätverk

SpaceX har just nu fler internetsatelliter runt Jorden än något annat företag, men det betyder förstås inte att ingen annan är sugen på att pröva lyckan. Som EU. EU-kommissionen klubbade i veckan en satsning på ett eget rymdinternetnätverk. Prislapp? 63 miljarder kronor.

Nu ska det här godkännas av parlamentet och medlemsländerna innan det överhuvudtaget går att trycka på startknappen för själva initiativet, men det känns som något som nog har stor chans att gå igenom.

Vad betyder då det här? Att EU vill ta fram en egen motsvarighet till Starlink, SpaceX:s rymdinternetabonnemang. Istället för att få internetuppkopplingen via de vanliga mobilmasterna och fiberkablarna så skickas den ned från rymden. Och målgruppen är ungefär det som SpaceX främst ser som användare: de som bor på ställen där det är dålig eller obefintlig täckning (även om de flesta som hoppar på Starlink så här i början förmodligen bor där det redan finns rätt bra 5G-stöd).

Men det finns två andra saker här som är värda att ta upp. Den ena är att det här är ännu ett steg från EU för att säkra den egna digitala infrastrukturen. Att kort sagt göra det svårare att slå ut internet och därmed väldigt många samhällsfunktioner genom att öppna ännu ett sätt att distribuera internet.

Den andra intressanta saken är av mer principiell karaktär: frågan om vem som faktiskt ska sitta på förutsättningarna för internet. Så här långt har i princip allt vad gäller internet, inte minst abonnemangen, legat i händerna på privata företag som har kunnat sätta sina egna prislappar på tillgången. Men ju närmare vi kommer att se internet som en mänsklig rättighet, desto mer relevant blir det att fråga sig om det faktiskt längre är hållbart. Vad ska det egentligen kosta att ta del av en mänsklig rättighet och vem bestämmer vem som får tillgång?

EU utmanar Spacex – ska bygga eget satellitinternet

EU vill trygga internetuppkopplingen på avlägsna platser. Budgeten för projektet ligger på 63 miljarder kronor.

Ekonomi och finans

EU siktar på att presentera lagförslag för en digital euro i början av 2023

I Kina rullar utrullningen (döh…) av den digitala yuanen på allt snabbare. Alltså den digitala versionen av landets traditionella valuta. I början av året rapporterades att digiyuanen redan ska användas av 250 miljoner människor (även om det lär vara i lite olika omfattning till vardags). Snart sagt de flesta länder verkar vara på gång att sjösätta eller testa egna varianter – då vill EU förstås inte vara sämre.

I början av 2023 hoppas EU-kommissionen kunna presentera ett lagförslag som ska kunna bana väg för en digieuro. Ett unionsövergripande ramverk, alltså.

Okej, nu lär det inte påverka just oss jättemycket (även vi garanterat vill vara med och tycka till – om inte annat för att försöka se till att EU ser till att följa de standarder som Sverige har kommit fram till, typ). Och vi pratar alltså inte om att en digieuro ska lanseras eller ens börja testas tidigt nästa år, utan att ett lagförslag ska landa då. Sen ska ett antal kvarnar mala.

Men oavsett. Ett principiellt stort steg.

Digital euro bill due early 2023

The legislative process is timed in lockstep with the European Central Bank’s in-house experiments on virtual currency.

Ryssland börjar testa en digital rubel

Ryssland gör en Kina. Dubbelt upp. Dels har landet börjat testa sin egen digitala valuta, sin egen digitala rubel, och dels siktar landet på att reglera kryptovalutor hårdare. Ja, landets centralbank uppmanar dessutom de lagstiftande instanserna att helt förbjuda kryptovalutor i Ryssland, inklusive att bryta ny.

Överlag gillar inte centralbanker just kryptovalutor, eftersom de i stort är en skuggekonomi som har en milt sagt oklar regleringsstatus. Men även om de flesta länder vid det här laget har olika långt gångna planer på att ta fram egna digitala valutor (utgivna och kontrollerade av centralbanker) och vill skärpa regleringen av just kryptovalutor (valutor som inte ges ut och kontrolleras av någon central instans) så är rena förbud än så länge inte på bordet. För det mesta.

Här hittar vi förstås ännu en gemensam nämnare mellan Ryssland och Kina. De är båda anti-demokratiska diktaturer som ogillar allt som de inte kan kontrollera. Läs: sånt som kan underminera ledarnas möjligheter att göra som de vill med sina länder och sina medborgare.

Bank of Russia Proceeds With Digital Ruble, Renews Push for Crypto Ban

Three Russian banks are piloting the CBDC, while the Bank of Russia is suggesting a new, harsher bill to ban cryptocurrencies in Russia.

Dropbox går med vinst för första gången

Kors i taket! Dropbox går med vinst för första gången! 335,8 miljoner dollar på en omsättning om 2,16 miljarder (vilket också innebär att 2021 var första gången som Dropbox omsatte över 2 miljarder dollar).

2020 (och stora delar av 2021) var mumma för en hel massa företag som såg sin verksamhet dra iväg rejält. De företag som gynnades av att vi helt plötsligt tvingades sitta hemma större delen av vår tid. De företagen som nu i många fall har rasat brutalt på börsen i takt med att världen har öppnat upp.

Här hittar vi inte Dropbox. Eller rättare sagt: Dropbox har mest tuffat på ungefär som vanligt. Tjänsten användes redan före pandemin, såg ingen Zoom-rusning när världen stängde ned och har nu inte drabbats av en postpandemikäftsmäll.

Men att 2021 blev det första året som Dropbox kunde visa upp en vinst är ändå lite av ett styrketecken att företagets delvisa ompositionering från bara en molnlagringstjänst till en bredare samarbetsplattform verkar gå rätt bra.

Med tanke på att hybridarbete verkar vara här för att stanna så lär Dropbox ligga bra till även framöver. Men med det sagt så känns de fortfarande väldigt mycket som ett uppköpsobjekt. Jag är faktiskt förvånad att ingen har lagt vantarna på dem redan. Har nog snarast handlat om att Dropbox velat ha för mycket betalt än att det inte har funnits intressenter. Tittar vi på vad som har betalats för techbolag bara så här långt i år så är ju de 9 miljarder som Dropbox just nu är värt inte alls särskilt mycket pengar.

Dropbox delivers strong earnings and first full year of profitability – SiliconANGLE

Dropbox delivers strong earnings and first full year of profitability – SiliconANGLE

Volkswagen uppges förhandla om att köpa Huaweis verksamhet för självkörande fordon

Ända sedan USA svartlistade företaget så har det gått lite… sådär för Huawei. Den kinesiska mobiltillverkaren ni vet. Ja, och förstås även tillverkare av mycket annan teknik. Som lösningar för självkörande fordon. Lösningar som nu kan vara på väg att köpas upp – av Volkswagen.

Det är uppgifter som pekar på att Huawei, som ännu ett försök att försöka få ordning på ekonomin som fått sig en rejäl törn efter USA:s svarlistning kan vi tänka, förhandlar om att sälja just den delen av företaget till det tyska bilmärket. Ett köp åt det andra hållet jämfört med vad vi är vana vid, alltså.

ATT Huawei går och dumpar den här delen som än så länge mest handlar om framtidsförhoppningar är inte jättekonstigt. Mer oväntat är att köparen alltså kan bli icke-kinesisk.

Som sagt. Obekräftade uppgifter. Men om de stämmer att de båda företagen förhandlar om en försäljning så blir det intressant att se vad som faktiskt kan komma att ingå i köpet med Kinas kommunistpartis goda minne.

Pratar vi självkörande teknik så pratar vi också väldigt mycket AI. Och just AI-teknik är något som Kina varit milt sagt ovilliga att släppa ifrån sig. När TikTok var på gång att tvångsförsäljas så började Kina vifta med en vetoflagga just gällande appens AI- och algoritmdelar.

Det som kanske talar lite för att den här affären skulle kunna gå igenom är väl att det varken handlar om ett japanskt eller amerikanskt märke (mest eftersom de sistnämnda inte får göra affärer med Huawei). Återstår att se hur mycket sanning det ligger i uppgifterna – och om förhandlingarna i så fall slutar med ett köp.

https://pandaily.com/volkswagen-seeking-to-acquire-huaweis-autonomous-driving-unit/

Övrigt

EU kan vara nära att avgöra om Googles och Metas dataöverföringar från EU till USA är lagliga

Popcorn time much? Nu kan EU vara nära att avgöra om Googles och Metas överföringar av användardata till USA är lagliga eller inte.

Det handlar förstås om det juridiska gråzonskaoset som uppstod efter Schrems II-domen, när EU-domstolen underkände det dataöverföringsavtal som fanns mellan EU och USA (eller egentligen med alla länder och aktörer utanför EU). I väntan på att de båda sidorna ska enas om ett nytt avtal så har techbolagen (jGoogle och Meta, men förstås även andra) lutat sig mot SCC:er – standard contractual clauses. Nu kan EU alltså vara på gång att landa i om det är en acceptabel, tillfällig ersättare till en ny överenskommelse mellan EU och USA.

Okej, det är Irlands dataskyddsinstans som ska komma med ett avgörande i frågan, men eftersom det är Irland som sköter tillsynen av de stora techjättarna (i och med att de europeiska huvudkontoren ligger där) så är det i praktiken mer eller mindre ett EU-beslut vi pratar om.

Den stora frågan är förstås vad som händer om myndigheten på Irland kommer fram till att SCC:er inte är kompatibla med EU:s integritetslagstiftning och därmed är olagliga. När alltså den sista livlinan för de amerikanska bolag som hanterar EU-medborgares data och vill kunna skeppa den fram och tillbaka över Atlanten klipps av.

Kommer EU i så fall att gå all in på att följa vad de egna översynsmyndigheterna och domstolarna har kommit fram till och tvinga de amerikanska bolagen att ta fram lösningar som är helt fredade från insyn från amerikanska underrättelsemyndigheter eller… säga åt dem att packa ihop och dra?

Facebook-owner Meta, Google, and others face key Irish data privacy ruling

Data watchdog has cast doubt on the legality of so-called standard contractual clauses to transfer swathes of user data to the US for processing

Jio Platforms investerar 200 miljoner dollar i Google-backade Glance

Ännu en stor investering i Indien. Jio Reliance investerar 200 miljoner i Glance. En affär som på flera sätt kanske känns, bokstavligen talat, väldigt avlägsen för oss här.

Men det finns intressanta saker. Den mest uppenbara är att det handlar om att Indiens största privata företag plöjer ned 200 millar i en lokal startup som redan backas av Google. Det är dessutom inte första samarbetet mellan Google och Jio – en av Googles största företagsinvesteringar var i just Reliance Jio, när de stoppade in 4,5 miljarder dollar 2020.

Det är med andra ord ännu ett bevis på hur viktig den indiska marknaden är för de (främst) västerländska techjättarnas tillväxt det här årtiondet. Och hur viktigt det är att gå via de lokala företagen för att lyckas i Indien.

Men det finns också en annan intressant sak: Glance erbjuder låsskärmsinnehåll (på Android-mobiler dårå). Kort sagt möjlighet att visa saker på låsskärmen. Inte nytt i sig, men Glances ambitioner är att bredda sitt erbjudande med saker som liveströmmat innehåll och e-handel. Direkt på låsskärmen.

Reliance Jio invests $200 million in Google-backed Glance

Jio Platforms is investing $200 million in Glance, which serves media content, news and casual games on Android handsets’ lockscreen.

Google gör det möjligt att installera Chrome OS på Mac- och PC-datorer

Oj vad jag gillar det här initiativet på ren princip. Google har presenterat en första tidig version av Chrome OS Flex. En version av Chrome OS tänkt för… Mac- och PC-datorer.

Varför gillar jag det här? Ja, det är inte något som är tänkt för en sprojlans nya M2-Mac, utan för datorer som har några år på nacken. Förmodligen så många år att de inte längre stöds av Microsoft eller Apple och därmed inte kan uppdateras längre. Det kan innebära att användare inte längre kan täppa till säkerhetshål och kanske rentav inte längre kan använda delar av internet längre.

Här är tanken att Chrome OS Flex ska kliva in och därmed förlänga livslängden på gamla datorer.

Utan att jag har en aning om hur bra det här kommer att fungera i praktiken så är det alltså ett riktigt härligt hållbarhetsinitiativ. Visst vill Google på så sätt locka in fler användare till sitt eget ekosystem, men hej. Nu fokuserar jag på miljöaspekten.

https://techcrunch.com/2022/02/15/google-wants-to-bring-chrome-os-to-your-pc-or-mac/

Vad händer med inopererad teknik i våra kroppar när ingen längre kan supporta den?

Här är en sak som jag inte har tänkt på, men som lär bli allt viktigare framöver. Vad händer med teknik som har opererats in i våra kroppar när supporten upphör?

Det börjar komma allt fler fantastiska lösningar som gör att vi på tekniskt sätt kan ersätta kroppsdelar och kroppsfunktioner som har slutat fungera – eller som aldrig har fungerat. Ja, okej, det här har vi ju kunnat länge via exempelvis kroppsproteser som ersätter saknade ben och armar. Hörselapparater. Glasögon och linser. Men det som blir allt vanligare nu är när inopererad teknik kan återställda kroppsfunktioner på sätt som tidigare inte har gått. Som att låta blinda människor ”se” igen, eller låta paralyserade människor gå.

Men vad händer med dem här när supporten upphör?

Visst kan det finnas utmaningar med batterier som kan ta slut vid väldigt olämpliga punkter, men här pratar vi om när det inte längre går att uppdatera operativsystemet i en mobil eller dator därför att den är för gammal. Eller att ingen längre kan reparera eller byta ut delar längre eftersom företag som sitter på patentet har slutat supporta lösningen eller kanske rentav har gått i konkurs.

Vad gäller egentligen för right to repair för teknik inopererade i våra hjärnor? För teknik som inte bara kommer att användas 6-7 år utan 60-70 år?

Det här lär bli ett område som lagstiftare kommer att behöva lägga mycket tid på kommande årtionden. Och är det något område där öppna lösningar och standarder inte bara är önskvärda utan borde vara snudd på ett krav redan nu så är det just bioteknik.

Their Bionic Eyes Are Now Obsolete and Unsupported

These early adopters found out what happened when a cutting-edge marvel became an obsolete gadget… inside their bodies.

Coinbases Superbowl-reklam kraschade Coinbases sajt

Hur sänker man sin egen sajt? Om man är Coinbase så kör man en Superbowl-reklam. En reklam som dessutom bara består av en… studsande QR-kod. Plus ett erbjudande om att alla som registrerar ett Coinbase-konto får bitcoin till ett värde av 15 dollar.

Men framförallt berodde nog kraschen på att folk inte hade en aning om vem som stod bakom reklam och blev nyfikna.

Coinbase’s bouncing QR code Super Bowl ad was so popular it crashed the app

Coinbase’s clever, DVD-inspired QR code Super Bowl commercial promoted the service with a free sign up and $3 million giveaway, but was also so popular that it crashed the company’s app.

Version 100 av Chrome och Firefox kan bli Y2K-buggen all over again

Jaaaaa! Retro! Minns ni Y2K-buggen? Den som byggde på att datorsystem framtagna under 70- och 80-talen inte hade tagit höjd för att årtusendet skulle ta slut och att årtal skulle börja med 20 istället för 19?

Som i sin tur skulle slå ut alla datorsystem och därmed bli slutet på civilisationen som vi känner den? Visst var det ett antiklimax när det inte alls blev Mad Max den där natten när 1999 blev 2000 – men nu får vi en ny chans!

Det handlar om att såväl Firefox som Chrome börjar närma sig version 100. Något som kan få sajter att haverera. Eftersom 100 består av…. tre siffror. Istället för… två.

Det är så fint att vi aldrig lär oss.

Så…. W1H? V1H? B1H?

Firefox and Chrome versions ’100’ may break some websites

As both the Chrome and Firefox browsers approach their 100th versions, what should be a reason for the developers to celebrate could turn into a bit of a mess.

Bitcoin allt vanligare grälorsak under skilsmässor

Barnen? Hunden? Skivsamlingen? Sommarstugan? Nejdå! Vad grälar vi om under skilsmässor 2022? Vem som får alla Bitcoin förstås!

Divorcing Couples Fight Over the Kids, the House and Now the Crypto (Published 2022)

Dividing the family’s Bitcoin stash has become a major source of contention in divorce cases.

IBM vill bli av med alla dinobabies i sin personal

Boomer? Sååå förra veckan. 2022 är det ”dinobabies” som gäller.

IBM executives called older workers ’dinobabies’ who should be ’extinct’ in internal emails released in age-discrimination lawsuit

Internal emails released in a discrimination lawsuit on Friday show IBM’s plans ”to oust older employees from its workforce,” the plaintiff said.

Etiketter App Annie, Bitcoin, Coinbase, Data.ai, EU, Garena, Glance, Google, Huawei, IBM, Meta, Reliance Jio, Volkswagen

Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 6 2022 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 12 februari 2022
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 6 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Mobilt

Apple presenterar Tap to Pay som förvandlar en iPhone till en trådlös kassa

För någon vecka sedan kom ryktet att Apple arbetade på en konkurrent till iZettle. Eller rättare sagt: ett sätt att eliminera den typen av hårdvara för den som vill använda iPhonen som kassaapparat. Och nu har den landat: Tap to Pay.

Ja, eller Apple har åtminstone presenterat funktionen och släppt det API som krävs i senaste betaversionen av iOS. Funktionen borde med andra ord inte vara jättelångt borta (för alla som har en iPhone XS eller nyare, åtminstone). Ska funka för såväl ”kontaktlösa kredit- och betalkort och andra digitala plånböcker”. Misstänker att det också täcker Android-mobiler med NFC.

Så Apple kommer alltså göra det ännu enklare att småföretagare att få till säkra betalningar utan att behöva investera en massa pengar i hårdvara. Ja, eller det är förstås så Apple kommer att sälja in funktionen. Med väldigt mycket emfas på just ”småföretagare” (a.k.a. den målgrupp som techbolagen har kramat mest under pandemin).

Men även om det känns som ett givet drag så är det inte helt riskfritt för Apple. Genom att öppna upp ett helt nytt verksamhetsområde (typ) så finns det risk att de slår undan benen på dem som har erbjudit just sätt att använda iPhonen för att ta betalt av kunder. Och att Apple därmed skaffar sig ännu fler fiender som gladeligen ser att Apples dominans klipps ned.

Apple’s Tap to Pay feature lets newer iPhones accept contactless payments

Tap to Pay on iPhone will let businesses accept contactless payments using iPhone XS and later devices. Apple says the feature will roll out in the spring, starting with Stripe and its Shopify point of sale app.

Digitalisering

Dynamiska NFT:er – NFT:er som ökar i värde när inlägg i sociala medier blir virala

Ännu ett intressant koncept för NFT:er: en lösning som gör det möjligt att förvandla ett inlägg i sociala till en NFT – och sedan se hur värdet på NFT:n ökar i värde i takt med att inlägget blir viralt.

Vad pratar jag om här? NFT är det blockkedjebaserade format som gör det möjligt att säja digitala föremål i begränsad upplaga, precis som går med fysiska föremål. Ungefär vilket digitalt föremål som helst går att förvandla till en NFT som sedan säljs. Som ett inlägg i sociala medier. Mest kända exemplet här är när Twitter-medgrundaren Jack Dorsey sålde världens första tweet just som en NFT.

Nu har Peardrop tagit det här upplägget ett steg längre och tagit fram dynamiska NFT:er. En NFT som ökar i värde ju större spridning ursprungsföremålet får. Eller andra parametrar som antal likes gillanden och kommentarer. En dynamisk NFT via Peardrop börjar sitt liv på vinyl-nivån och kan sedan levla upp varefter det att ursprungsinlägget (som ett inlägg i Instagram) börjar ta fart.

Varje nivåökning kan vara kopplad till att ägaren ”låser” upp nya förmåner – som att bjudas in till en privat chattgrupp med den som har skapat inlägget (primärt är det riktat mot musikartister – just nu åtminstone).

Det är alltså en vidareutveckling av de smarta kontrakt som kan byggas in i NFT:er. Villkor som sätts när en NFT skapas – som att upphovsmakaren får procent på varje vidareförsäljning av ett föremål.

Det riktigt intressanta med Peardrops upplägg är två saker. Den ena är att ”värdeökningen” kopplas till ett förbestämt mått – som antal likes exempelvis. Att det alltså inte bara handlar om vad någon är beredd att betala när en NFT säljs, utan att det finns något objektiv värde som påverkar värdet.

Det andra är att det byggs in ett incitament för köparen av NFT:n att se till att ursprungsinlägget blir viralt. Ju mer viralt, desto högre värde. Det ligger alltså i NFT-köparens intresse att marknadsföra artistens inlägg – så köparen betalar i praktiken för att få marknadsföra inlägg.

Visst är NFT:er mycket vilda västern just nu, men så har det ju varit för all ny teknik. Det är det som gör det så spännande att följa just nu.

https://techcrunch.com/2022/02/10/pearpop-pearproof-nfts-crypto-social-media-creators/

Ny Alfa Romeo-modell får stöd för NFT:er

Ännu ett användningsområde för NFT:er, alltså den blockkedjebaserade teknik som gör det möjligt att sälja digitala föremål i begränsad upplaga precis som i den fysiska världen. Ja, eller inte bara digitala föremål – i det här fallet pratar vi om att en ny Alfa Romeo-modell får stöd för just NFT.

Så betyder det att man kommer att kunna skapa bilder när man sitter i bilen och sedan förvandla dem till NFT:er medan man sitter i bilkön. Nej, här handlar det snarare om lagring av bilens data inför vidareförsäljning.

Tanken är att kördata från bilen, som att den har fått service på det sätt som den ska, kopplas till en NFT. Den som sedan köper bilen begagnad kan se det här och därmed validera att bilen är i det skick som säljaren säger. Antar att även annan data kan lagras här, som om bilen har behövt service på grund av krock.

Så ja, vad vi pratar om är att bildatan lagras i samma slags register som bilregistreringar – fast då i en blockkedja istället för i en databas hos Transportstyrelsen. Så precis som många andra NFT:er kopplade till fysiska föremål så är det inte föremålet i sig du kan köpa som en NFT, utan ett certifikat kopplat till ett unikt fysiskt föremål, lagrad i ett format som inte ska gå att fippla med, ändra eller förfalska.

No Title

No Description

Internetutvecklingen i Afrika 2010-2020

Det här är en så intressant infografik: internetutvecklingen i Afrika 2010-2020.

Från att i princip inte ha funnits på hela kontinenten för något årtionde sedan till att nu bli allt mer en självklarhet. Men långtifrån samma självklarhet som hos oss och säkerligen med stora skillnader inom länder (som mellan storstad och landsbygd). Men bilden ger också en uppfattning om hur långt det är kvar, medan vi jagar 5G här hemma.

Trots att världen är mer uppkopplad och uppdaterad än någonsin förr (ja, potentiellt uppdaterad åtminstone – det går ju att välja att tro på tosseteorier alltjämt), så är den afrikanska kontinenten fortfarande rätt mycket en vit fläck i informationskartan. Det gäller inte minst i all rapportering om den digitala utvecklingen (och ja, även jag är skyldig till det).

Men i skuggan av Kina och numer även övriga delar av Sydostasien så börjar det hända massor i länderna där. Bra saker, dårå. Även inom det digitala.

Kommande tio år så kommer vi bli allt mer vana vid att slänga oss med indiska techbolag, precis som alla som bevakade den digitala utvecklingen under 2010-talet blev rätt väl bekanta med Kina. Det här årtiondet kommer vi säkerligen också kunna droppa allt fler afrikanska techbolag. Definitivt under 2030-talet.

Hemmakontorsutrustningen flyttar in i våra kläder

Varför lägga en massa extra pengar på utrustningen till hemmakontoret när man kan slå två flugor i en smäll och slå ihop kläder och kontorsmöbler?

https://www.fastcompany.com/90718553/work-from-home-fashion-gets-a-radical-makeover-with-inflatable-backrests-and-built-in-keyboards

Ekonomi och finans

Twitters kvartalsrapport Q4 2021: sämre än väntat, men bättre än väntat

Så var Twitter sist ut av de stora sociala annonsplattformarna att rapportera hur.det gick under sista kvartalet förra året. Och det gick… sämre än väntat över hela banan.

Omsättningen landade på 1,57 miljarder dollar (1,41 miljarder från annonser, resten från ”data licensing and other revenue”). 22 % bättre än för ett år sedan.

Trots att Twitter dunkade ut funktioner som skulle få Twitter att sluta vara Twitter (och leda till nya intäktsströmmar) under 2021 så ökar annonseringen i andel av den totala omsättningen. Visserligen extremt lite, men ändå. (Och väl medveten om att de flesta satsningar var väldigt små eller tester.)

Vinsten backade den också: från 222 miljoner till 182 miljoner. Det i sin tur gör att Twitters 2021 gick back med 221,4 miljoner, men å andra sidan rejält mycket bättre slutsiffra än de 1,1 miljarder som Twitter blödde 2020.

Tittar vi på användartillväxten så har Twitter numer 217 miljoner dagliga användare (eller mDAU, monetizable daily active users, som är Twitters eget hittepåvärde för att slippa jämföras med andra). 13 % bättre än för ett år sedan. Både bra och dåligt är att de amerikanska användarna står för en allt mindre andel av totalen (Twitters världsbild är: USA och Resten av världen…)

I USA ökade användarna med 1 miljon till 38 miljoner och övriga länders dagliga användare gick från 155 till 179 miljoner. Bra därför att Twitter bevisligen har svårt att växa i hemlandet och dåligt eftersom Twitter, precis som alla andra amerikanska techjättar, tjänar mest pengar per användare på amerikanerna. Med tanke på att användarna ökade med 13 % och omsättningen ökade med 22 % så blir Twitter alltså bättre på att tjäna pengar på sina befintliga användare.

Summa summarum är aktien just nu upp över 5 % inför börsens öppning. Inte de hysteriska nästan 60 % som Snap rusade eller en Pinterests nästan 20 %, men å andra sidan heller inte Metas expresshiss nedåt med över 25 %.

Hade Twitter varit först att rapportera efter Meta istället för Snap så tror jag att även Twitter-aktien hade rusat betydligt mer. Nu var det lite lättnad, lite inprisat. (Plus att Twitter lanserade ett aktieåterköpsprogram på 4 miljarder, a.k.a. ett bra sätt att hålla aktiekurser flytande.)

Så även Twitter känner alltså av Apples spårningsbegränsningar, men inte alls lika mycket. Även om det förstås svårt att säga hur det annars hade sett ut.

No Title

No Description

Softbank avbryter Nvidias köp av chiptillverkaren ARM

Det var ett av världens största techuppköp någonsin. Grafikkorts- och chiptillverkaren Nvidia köpte konkurrenten ARM. Men nu kastar ARM-ägaren Softbank in handduken. Köpet avbryts och Softbank siktar istället på att dumpa ut ARM på börsen senare i år eller i början av nästa.

Ända sedan affären blev offentliga har regleringssmyndigheter, framförallt i Storbritannien, uttryckt tveksamheter inför affären och det var det som till sist fick Softbank att ge upp. Affären blev dessutom global storpolitik i ljuset av den stora chipbristen i världen så det mesta talade för att uppköpet skulle få tummen ned. Softbank kände att det väl var bättre att förekomma än förekomas.

Det slutar alltså som det ofta gör när så här stora företagsaffärer ställs in: med lite halvpanik. Att Softbank istället nu hoppas få igen sina investeringar genom att kasta ut ARM på börsen är ju inte direkt en lysande recension av företagets framtid. Hela poängen med att låta Nvidia köpa ARM var ju att ARM ekonomi och framtidsutsikter var (och är) lite svajiga.

SoftBank dumps sale of Arm over regulatory hurdles, to IPO instead

SoftBank Group Corp has shelved its blockbuster sale of Arm Ltd to U.S. chipmaker Nvidia Corp valued at up to $80 billion citing regulatory hurdles and will instead seek to list the company.

Swish tar ett stort steg ut i Europa (och världen)

Nytt, stort samarbete för Swish: ett avtal med nederländska betalföretaget Adyen. Det första icke-nordiska samarbetet på banksidan. Det betyder att Adyen-kunder kommer att kunna erbjuda Swish som betalalternativ. Alltså även Adyens icke-nordiska kunder.

Ett rejält steg vad gäller global expansion för Swish.

Nederländsk betaljätte i historiskt avtal med Swish

Den nederländska börsjätten Adyen ansluter sig till Swish, som första icke-nordiska bank. Samarbetet innebär att Adyen kan hjälpa internationella nätbutiker erbjuda Swish som alternativ till sina svenska kunder.

Övrigt

Franska dataskyddsmyndigheten förbjuder användning av Google Analytics

Och där förbjuder även den franska daataskyddsmyndigheten CNIL användning av Google Analytics. Bara någon vecka efter att en österrikisk motsvarighet har kommit fram till samma sak.

Argumentet är samma här som i det österrikiska fallet: Google tillhandahåller inte tillräckligt skydd mot att amerikanska underrättelsemyndigheter lite hur som helst kan begära tillgång till EU-medborgares data. I det österrikiska fallet så hade GA:s IP-anonymiseringsfunktionalitet inte implementerats, men det verkar inte som att det hade spelat någon roll. Den franska myndigheten går nu alltså på samma spår.

Okej, nu förbjuder inte CNIL användningen i sig. Webbplatsen som var i fokus måste ”se till att datahanteringen sköts i enlighet med GDRP” och ”om nödvändigt” sluta använda GA och istället välja ett EU-baserat verktyg. Och med tanke på att Google lyder under den lagstiftning där USA ger sig själva rätt att ta del av EU-medborgares data så… är det inte jättemycket som vare sig Google eller den stackars webbplatsansvariga kan göra för att få GA att lira med EU:s integritetslagstiftning. Så i praktiken ett förbud.

Webbplatsen i fråga får dessutom bara en månad på sig att komma till rätta med problemet. Så typ… nu.

Jag misstänker att Google börjar tycka att det här på riktigt börjar bli riktigt jobbigt. Inte GA-problemet i sig utan att det kan bli starten på en hel massa fallande dominobrickor. Med tanke på hur tajt Googles tjänster sitter ihop så kan det bli fråga om att allt fler företag dumpar Googles tjänster överlag. Frågan är förstås vad det här närmast innebär för Google-tjänter som Search Console.

Transferts de données vers les États-Unis : la Commission européenne adopte une nouvelle décision d’adéquation

Le 10 juillet 2023, la Commission européenne a adopté une nouvelle décision d’adéquation concernant les États-Unis.

Nike stämmer en NFT-marknadsplats som har lanserat NFT:er baserade på Nike-sneakers

Vad är egentligen upphovsrätt? Ja, det är både en enkel och svår fråga att svara på. Enkel därför att upphovsrätten är sjukt minutiöst reglerad och definierad i lagstiftning. Men svår därför att det i verkligheten är både svårt att hålla efter lagen och därför att det, som vanligt när teorier och principer möter verkligheten, finns väldigt stora gråzoner. Nu vill Nike testa det här: de stämmer en marknadsplats som har lanserat NFT:er baserade på Nike-sneakers.

NFT är det blockkedjebaserade format som är tänkt att göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsad upplaga, precis som går att göra med fysiska föremål. Men formatet används också mer och mer för att skapa digitala blockkedjecertifikat för just fysiska saker. Som sneakers.

När marknadsplatsen StockX, en andrahandsplattform som även verifierar det som säljs, skapade egna NFT:er som länkades till fysiska Nike-sneakers så gick Nike i taket. I stämningen pekar klädföretaget på StockX:s tilltag är ett varumärkesintrång, ger sken av falskt ursprung och att alltihop urvattnar Nikes varumärke. Överlag stör sig Nike på att StockX har gjort så att NFT-kollektionerna känns som officiella Nike-NFT:er.

Blockkedjetekniken och NFT:er ska alltså göra så att det går att skapa unika föremål som sedan går att följa när de byter ägare. Men en stor del av NFT:erna så här långt, som så ofta med ny teknik, har varit kopior eller rena upphovsrättsbrott. (Som att skapa en NFT med ett verk man inte har upphovsrättigheterna till och sedan sälja denna – en piratkopia som vi sa förr i tiden.)

Nike är ett av de företag som har drabbats rätt hårt av just piratkopiering, så man kan förstå att Nike vill vara snabba på bollen här och skärpa/förtydliga/skapa lagstiftningen som ska förhindra det här. Det kommer att bli väldigt intressant att följa vart det här tar vägen – inklusive vilket ansvar som blockkedjebaserade marknadsplatser har för ansvar för sina användare och det som säljs via plattformen.

Nike is testing NFT trademark law by suing a sneaker reseller

Nike is suing online reseller StockX for launching ”Vault NFTs” based on Nike sneakers, following Nike’s acquisition of NFT studio RTFKT.

Lagförslag i USA vill lagstifta in friktion i sociala mediers algoritmer

Det här är ett… intressant lagförslag från USA. The Social Media NUDGE Act. En lag som är tänkt att lagstifta in statligt beslutad friktion i algoritmer hos sociala plattformar.

Så egentligen en… unnudge act?

Lagförslaget skulle ålägga The National Science Foundation och The National Academy of Sciences, Engineering and Medicine att studera ”innehållsneutrala” sätt att bygga in friktion i hur innehåll sprids online. Läs: så att knasiga saker inte får tokspridning. Som exempel på vad ett sånt här innehållsneutralt sätt skulle kunna vara så lyfts Twitters initiativ att uppmuntra folk att faktiskt läsa en artikeln innan de delar den fram.

De innehållsneutrala lösningar och tekniker som ovanstående organisationer rekommenderar ska sedan ”kodifieras” och bli obligatoriska delar i algoritmernas kod och hur de sociala medierna överlag bygger sina tjänster och plattformar.

Igen: det är alltså bara ett lagförslag och det kan dö sotdöden. Men det säger en del om tankebanorna hos människorna bakom lagförslaget (republikanen Cynthia Lummis och demokraten Amy Klobuchar – det är dessutom inte det första techlagförslaget från den sistnämnda). Och överlag kan jag sympatisera väldigt mycket med initiativet. Internet skulle må väldigt bra av mer friktion – oavsett om det gäller sociala medier eller shopping (och mycket annat).

Men… det känns som ännu ett förslag som… inte riktigt kommer att lösa problemet. Det heller.

Inte minst som att det absolut största problemet är… because people.

New algorithm bill could force Facebook to change how the news feed works

A new bipartisan bill could mark Congress’ first step toward addressing algorithmic amplification of harmful content by rolling out ”content neutral” ways to add friction to content-sharing online.

Varför det är bättre för alla att tänka in tillgänglighet redan från början i ett digitalprojekt

Det här är förmodligen den allra bästa liknelsen från den fysiska världen till varför tillgänglighet borde – eller: ska – vara en integrerad del i alla digitala utvecklingsprojekt.

Vad menar jag med det här? Genom att tänka in och ha med tillgänglighet redan från början så kan man skapa bättre lösningar och upplevelser för dem som behöver extra hjälp i exempelvis en app eller på en sajt. Men det blir inte bara en bättre lösning: det blir också ett snyggare slutresultat utan att vare sig funktionalitet eller upplevelse för de som INTE har behov av tillgänglighetsfunktionerna.

Om det här hade varit ett genomsnittligt webbprojekt så hade samma sak lösts genom att haka på en långsam lift vid ena sidan av trappan, som alltid tar upp plats vare sig den används eller inte. Och som förmodligen krävt att man tar sig upp för ett par kanter och några trappsteg innan man når själva liftfunktionen.

[Video] Cory Warfield on LinkedIn: #captioned #diversityequityinclusion #accessibility #diversity #equity… | 529 comments

Accessibility is part of inclusion! This innovation & engineering feat is remarkable. Check it out! What are some other ways we can foster inclusion, equity… | 529 comments on LinkedIn

Tesla-bil slår nytt avståndsrekord: har färdats 3 miljarder kilometer på fyra år

Nytt, hyfsat imponerande avståndsrekord för en bil. En Tesla har numer färdats totalt över 3 miljarder kilometer. Eller 75 000 varv runt Jorden. På bara fyra år.

Rätt bra jobbat.

Elon Musk launched his own Tesla roadster to space four years ago. Where is it now? | CNN Business

No Description

AR/VR IoT - internet of things Mobilt Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 5 2022 – del 2

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 5 februari 2022
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 5 2022 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Strömmade medier

Sony köper Halo-utvecklaren Bungie

Ooookej. Det verkar alltså som att det man ska lägga pengar på just nu är… spel. Ja, eller rättare sagt: de företag som skapar spel. Nu är det dags för Sony att köpa Bungie, studion som bland annat ligger bakom Destiny och Halo (och som en händelse precis lagom till dess att serien baserad på just Halo har premiär på Paramount+).

Det här innebär alltså att vi har fått tre megaköp på spelområdet på lika många veckor 2022. Först köpte Take-Two Interactive Farmville-utvecklaren Zynga, sedan la Microsoft vantarna på Activision Blizzard (Warcraft, Call of Duty, Overwatch) och nu lägger Playstation-företaget till Bungie i företagssamlingen.

Visst, sett till storlek så ligger Bungie-köpet långt efter de andra två i det hör sällskapet (68,7 miljarder dollar för Activision Blizzard och 12,7 miljarder för Zynga). Så i det sammanhanget känns de 3,6 miljarder som Sony nu betalar för Bungie lite… meh. Men det är i det här sällskapet. Microsofts och Take-Twos köp är de två största köpen i spelvärlden någonsin (Activision Blizzard är dessutom Microsofts största köp någonsin – och det största köpet av ett techbolag någonsin, lite beroende på hur man definierar ”tech”).

Faktum är att 2022 så här långt har bjudit på tre av de sju största spelföretagsuppköpen vi har sett så här långt. Bungie-köpet hamnar precis före Microsofts köp av svenska Mojang.

Ifall någon funderar på om spel är något att satsa på just nu.

Och ja, visst känns Sonys köp lite som ett desperat svar på Microsofts köp av Activision Blizzard och ZeniMax: alltså säkra innehållet på Playstation-plattformen när Microsoft, förmodligen, börjar göra sina spel XBox-exklusiva om ett par år.

Sony is buying Bungie, the developer of Destiny and original creator of Halo

Sony is buying Bungie, the developer of Destiny and the original creator of Halo. The acquisition arrives shortly after Microsoft’s announcement that it intends to acquire Activision Blizzard in a deal worth $68.7 billion.

Sony siktar på att släppa 10 stora livespel fram till 2026

De oväntade företagsuppköpen har regnat in så här långt 2022 och Sonys köp av Halo- och Destiny-utvecklaren Bungie var ett av dem. Nu kommer fler detaljer om hur Bungie-köpet passar in i Sonys spelambitioner: företaget siktar på att lansera tio stora livespel fram till 2026. Onlinespel, alltså.

I sig inte särskilt konstigt, men det är en rejäl ambitionshöjning för just Sony. Det visar också hur viktiga den här typen av spel blir, trots att det egentligen är de enklare mobilspelen som numer står för den större delen av spelbranschen: onlinespel är numer så mycket mer än bara spel. Virtuella världar som mer och mer har mer gemensamt med sociala medier än traditionella spel, både i uppbyggnad och vad som går att göra där utöver själva spelfunktionen. Platser för upplevelser, annonsering och försäljning.

(Och ja: här kan vi förstås stoppa in ordet ”metaverse”. Bara därför att. Men det är en utveckling som hade skett även utan att Facebook satte allt strålkastarljus på konceptet och fenomenet.)

https://www.theverge.com/2022/2/2/22914016/sony-playstation-live-service-games-launch-march-2026

Netflix utökar sitt spelutbud via samarbete med RocketRide Games

Strömningskriget börjar bli blodigt på riktigt, det stod klart i samband med Netflixs kvartalsrapport för nån vecka sedan. I stort en bra rapport, men företaget erkänner att konkurrensen biter allt hårdare – ut utsikterna framåt är inte ljusare. Det är en stor anledning till att Netflix under förra året gav sig in i spelbranschen, som ett sätt att bredda verksamheten och med förhoppningen att locka fler (och yngre) kunder. Här kommer nästa steg: samarbete med spelutvecklaren RocketRide Games.

Spelen följer samma mönster som tidigare Netflix-spel: ingen reklam, inga köp inuti spelen, ingår som del i det vanliga Netflix-abonnemanget och spelas via Netflix-appen. Ganska precis exakt samma upplägg som Apples speltjänst Arcade, alltså (ja, minus Netflix-biten).

Men det finns också en annan parallell till just Apple. När Apple lanserade sin Netflix-konkurrent TV+ så var en stor införsäljningspoäng att det skulle vara spännande, nytt originalmaterial i tjänsten och inte gammal uppköpt Vänner-skåpmat. Sedan dess har Apple lagt allt mer pengar på att… köpa upp gammal skåpmat. Eller åtminstone börja licensiera innehåll från andra. Netflix gör nu alltså lite samma resa med sin speltjänst via externa samarbeten.

Så Netflix hoppas med andra ord bygga en… Netflix för spel.

Netflix to add more games through new partnership

Netflix has partnered with Canadian games agency RocketRide Games to help expand its video games library offered to subscribers.

Google lanserar sin VPN-tjänst för iOS i Sverige

Har du gått all in på Googles tjänster men har ändå valt att köra iPhone – och önskar att du kunde få ännu mer Google i ditt liv? Grattis! Nu släpper Google till sist sin VPN-tjänst även för iOS och Sverige är ett av de 18 länder som får tillgång till funktionen.

Ja, om du prenumererar på Googles komboabonnemang Google One, som samlar de flesta av Googles betaltjänster i en faktura. Alla som betalar för minst 2 TB lagringsutrymme via One kan nu också få tillgång till Googles VPN.

Precis som övriga VPN:er är det alltså ett sätt att dölja sin riktiga IP-adress på nätet och därmed göra sig lite mindre synlig när man surfar. Åtminstone för dem som vill spåra dig. Som… Google.

Visst, i stort handlar det om att fylla på One med mer funktionalitet för att locka fler iOS-användare att gå med, men det är förstås svårt att släppa att det garanterat finns en annonsspårningstanke här. Inte så att Google kommer använda VPN-tjänsten för att individspåra sina användare (jag utgår från att de byggt så att de i princip inte kan, för att undvika kritik), men det finns ju andra sätt.

I förra veckan gick Google ut och meddelade att de skrotar sin tänkta tredjepartskakeersättare FLoC med Topics. En teknik som är vad den heter: spårning på ämne. Att det ännu mer är användarnas intressen snarare än personliga profil som blir basen för att rikta annonser. Att få förstahandsdata på hur iOS-användare surfar överhuvudtaget kan vara en viktig pusselbit i det bygget.

The Google One VPN is now available on iPhones

Google’s long-promised One VPN has made it to iPhones for anyone who’s a heavy user of Google’s services and Apple hardware. It’s included with Premium tiers of Google’s One service.

Apple News lanserar nyhetsbrev

Apples nyhetsaggregeringsapp Apple News har levt ett liv rätt mycket i skymundan och mest lyfts fram när det har handlat om problem – som att tjänsten har haft svårt att locka just nyhetspublikationer att lägga erbjuda sitt innehåll via appen. Men för någon vecka sedan kom uppgifter om att just Apple News var den största nyhetsappen i Storbritannien förra året sett till användare. Och Apple fortsätter oförtrutet att satsa på News: som att News nu blir med nyhetsbrev.

Ja, åtminstone om du bor i San Francisco. Det är nämligen där som dagliga nyhetsbrevet kommer att dyka upp.

Vad det handlar om är precis vad nyhetsnyhetsbrev brukar vara mest: en sammanställning om vad som har hänt och vad som är på gång. Innehållet är utvalt av Apple-redaktörer och omfattar även saker som sport, politik, mat och dryck ”och mer” utöver lokala nyheter. En publikation på egen hand alltså, samtidigt som huvudsyftet förstås är att locka ombord såväl läsare som publicister till News.

Och det som jag direkt kommer att tänka på är precis samma sak som artikeln tar upp: nyhetsbrev som det nya svarta. Att 2021 kanske blev det största året för nyhetsbrevet så här långt, med satsningar och uppköp till vänster och höger. Mycket som ett sätt för innehållsskapare att försöka kapitalisera på sitt innehåll.

Däremot erbjuder Apple själva ingen tjänst som kan användas för att skapa och skicka nyhetsbrev lite till mans. En nyhetsbrevstjänst med andra ord. Nu känns det inte direkt som en helt given Apple-tjänst, men samtidigt – kanske inte något helt omöjligt. Det i sig skulle också kunna fylla på News med mer innehåll.

Apple News launches its first daily local newsletter, targeting Bay Area readers | TechCrunch

Apple News is introducing its first daily local newsletter for the Bay Area and is actively exploring expanding the offering to other cities. The Bay Area

Google kan vara på gång att skrota sin speltjänst Stadia

När Google presenterade sin spelströmningstjänst Stadia våren 2019 så var det under rätt mycket pompa och ståt. En tjänst som skulle strömma ut spel från centrala servrar, så att de tynga lyften skulle ske i molnet istället för lokalt hemma hos varje spelare. Med andra ord: göra så att man inte längre behöver köpa kraftfulla och dyra speldatorer till hemmet för att kunna spela. Men när tjänsten mot slutet av samma lanserades så var det betydligt mindre imponerande. Buggigt, svajig uppkoppling och få spel. Nu, två år senare, ser det ut som att Stadia kan vara på väg att pensioneras.

Det handlar om en rapport som säger att Google har ”nedgraderat” tjänsten i sin interna priolista. Att Google har slutat att aktivt jaga nya spel och överlag marknadsföra tjänsten. Istället siktar man på att göra en Foursquare – gå från B2C till B2B, om man så vill.

Istället för en konsumenttjänst så verkar Google nu istället satsa på Google Stream, en whitelabel-lösning som innebär att Google tillhandahåller den underliggande tekniken, men att andra företag sedan kan sätta sin logga på tjänsten.

Nu innebär inte det här att Stadia helt har lagts ned. Än. Men det verkar helt klart som att Google har tappat sugen på att försöka få ordning på problemen med Stadia (som inte bara handlar om teknik – på vanligt Google manér har tjänsten haft rätt luddig positionering jämfört med andra närliggande Google-prenumerationstjänster).

Om Google fullt ut skulle ta steget till att bara bli teknikleverantör på det här området så skulle det egentligen vara rätt logiskt. En närmare koppling till den övriga molntjänstverksamheten och, framförallt, vara betydligt mindre beroende av att plöja ner en massa pengar på att skapa innehåll för tjänsten.

Google Stadia has reportedly been demoted, but it might show up in your Peloton

Business Insider is reporting that some Stadia gamers’ fears have come true: Stadia has been demoted within Google, and its new priority is to power experiences from companies like Peloton, Bungie, and Capcom.

IoT – internet of things

Tesla gör laddstationer tillgängliga för andra bilmärken i fler länder i Europa

I slutet av förra året började Tesla öppna sina laddstationer för andra billmärken i Europa. Det som började som ett litet test breddas nu till ytterligare två länder: Frankrike och Norge (med tanke på att Norge numer är Europas och världens kanske elbiltätaste land så är det sistnämnda förstås ingen slump). Det innebär att det nu är möjligt för icke-Tesla-ägare i totalt fem europeiska länder att utnyttja den här möjligheten (de övriga tre är Nederländerna, Tyskland och Belgien).

Jag brukar säga att Tesla inte är ett bilföretag, utan ett batteriföretag som bland annat tillverkar bilar. Det här är ännu ett bevis på det.

Med andra ord: det Tesla siktar på är ungefär samma sak som techgiganterna hoppas på online. Apple, Amazon och Google finns bland de företag som vill utgöra internets infrastruktur och Tesla planerar nu på att få samma roll för ellagring och elförsörjning. Bland annat.

Tesla is opening more of its European Superchargers to third-party EVs

The company is expanding a pilot beyond the Netherlands to France and Norway.

SpaceX presenterar nytt jättedyrt rymdinternetabonnemang

Tycker du att ett rymdinternetabonnemang med nedladdningshastigheter på 50-250 Mbps är lite för segt? Och tycker du framförallt att du betalar för lite pengar för ditt abonnemang? Grattis! SpaceX har din rygg i båda avseenden.

Elon Musks rymdbolag har nu introducerat ett premiumabonnemang för sin rymdinternettjänst Starlink. Ett abonnemang som i runda slängar dubblar hastigheten ned och upp – upp till 500 Mbps i nedladdningshastighet alltså. Men priset fördubblas däremot inte. Det femdubblas: 500 dollar i månaden. Plus att själva hårdvaran som krävs kostar 2500 dollar, jämfört med 499 dollar för det vanliga abonnemanget.

Så there’s that.

Det är med andra ord inte ett abonnemang tänkt för normalinternetanvändaren. Snarare företag. Och förstås: technördar med alldeles för mycket pengar.

SpaceX’s new Starlink Premium tier promises up to 500Mbps for $500 a month

SpaceX’s satellite internet service Starlink is getting a pricey new high-performance tier called Starlink Premium. It includes a larger high performance antenna capables of speeds between 150 and 500Mbps (20 to 40ms latency).

Amazon kan överväga att köpa Peloton

I förra veckan skrev jag om spekulationerna att Apple kanske skulle vilja köpa träningsföretaget Peloton, något som jag ansåg (och anser) inte är så troligt. Inte för att Apple inte har råd, utan för att Apple inte lägger så mycket pengar som skulle behövas på enskilda företagsuppköp. Nu kommer nya uppgifter: Amazon kan vara sugna på att lägga vantarna på Peloton.

Nu är det alltså uppgifter om att de kan överväga att lägga bud, så det är med andra ord rätt många steg kvar till ett eventuellt slutfört uppköp. Men Amazon känns som ett betydligt mer troligt namn som friare. Amazon har redan gjort två köp i den prisklass som förmodligen blir aktuell (Whole Foods och Metro-Goldwyn-Mayer) och Amazon skulle dessutom förmodligen lira betydligt bättre hos konkurrensmyndigheten i USA.

Hur det går med de här uppgifterna får väl framtiden utvisa, men ATT Peloton blir uppköpta rätt snart känns mer och mer sannolikt. Efter att ha gynnats rejält av hemmasittandet framförallt 2020 så har Peloton under 2021 råkat ut för allt mer motvind. Så pass mycket att det nu alltså börjar handla om företagets överlevnad.

Sedan återstår att se VAD som köps upp av någon. Det är ju inte alls säkert att hela företaget köps, utan kanske bara själva produkterna.

Amazon named as possible Peloton buyer in a suspiciously well-timed rumor

A string of unfortunate events for Peloton have the fitness company being portrayed as a possible acquisition target. The Wall Street Journal reports Amazon may be interested, but there’s no confirmation that it, or anyone else, will actually make a deal.

AR/VR

Apple kan vara på gång att lägga till inbyggt stöd för AR- och VR-utrustning i iOS för första gången

Ni vet ryktena om att Apple kan släppa ett eget AR-, MR- och/eller VR-set senare i år? Eller nästa år? Eller året efter det? Eller åtminstone nån gång innan det inte längre behövs extern utrustning för att uppleva AR och VR? De uppgifterna späs nu på ytterligare: nästa uppdatering av iOS har spår av inbyggt stöd för AR- och VR-utrustning i iOS för första gången.

Det är kodgrävande i senaste betan av iOS 15.4 som har avslöjat att Apple ser ut att vara nära att lägga till stöd för WebXR-apiet. Ett utvecklargränssnitt, till och med: webxr. Som tydligen används för att utveckla AR- och VR-innehåll för webben.

Och… ja, det här behöver förstås betyda ungefär ingenting. Apple kan välja att inte ha med det i den slutgiltiga versionen av uppdateringen, de kanske inte aktiverar stödet och framförallt: det behöver inte betyda att Apple kommer att dunka ut ett par egna Oculus närmaste tiden. (Även om, tja, Apple lär bjuda på åtminstone något hårdvaruevent kommande halvår.)

Men det är rätt troligt att api:et blir tillgängligt i och med uppdateringen och det som ligger närmast till hands är att Apple vill uppmuntra externa företag att bygga in iOS-stöd både i hårdvara och VR-spel.

Som, tja, Meta Quest?

Referenser till Reality OS i Apples kod

Troligtvis kommer Apples headset för mixed reality att lanseras runt årsskiftet.

Meta ger VR-avatarer integritetsbubblor i Horizon Worlds

Vad har vi lärt oss under pandemin? Det är bra att hålla ordentligt avstånd. Det gäller tydligen också i VR-världar. Som Metas Horizon Worlds. Avatarer där får nu integritetsbubblor runt sig. Två virtuella feet, så lite mer än en halvmeter alltså.

För det handlar om just integritetsavstånd snarare än oro för VR-virus. Ännu ett sätt att försöka motverka trakasserier på plattformen, när det visat sig att en betatestare beklagade sig över att en främmande avatar tagit hen på rumpan. Ja, eller ”groped” avataren, åtminstone.

Nu får avatarerna därför integritetsbubblor som gör att avatarer inte kan komma för nära varandra. Meta är noga med att påpeka att det fortfarande kommer att gå att high-fivea och fistbumpa andra avatarer, men då måste man alltså sträcka ut armen utanför integritetsbubblan.

Den här funktionen ska dessutom heller inte gå att stänga av, men vi kan väl tänka oss att det kan ändras längre fram. Precis som i verkligheten så finns det ju människor man vill ha väldigt nära sig.

Meta adds ’personal boundaries’ to Horizon Worlds and Venues to fight harassment | TechCrunch

Meta is rolling out a feature called Personal Boundary in its Horizon Worlds and Horizon Venues VR spaces to combat harassment. Each avatar will have a bubble with a radius of two virtual feet.

Mobilt

Apple kommer ta ut 27 % i avgift för appar som använder externa betallösningar i Nederländerna

Så har Apple gått ut med hur mycket lägre avgiften blir för appar som väljer att använda andra betalningslösningar Apples egen i Nederländerna. Istället för 30 % så får de betala… 27 %.

Bakgrunden till det här är att en domstol i landet nyligen beordrade Apple att tillåta externa betallösningar specifikt för dejtingappar (Apples motpart i rättegången). Om Apple inte följer det så väntar böter.

Och… ja, jag vet inte. Jag vet inte ens om Apple själva tror att det finns en janne i världsrymden att det här kommer att accepteras. Apples föreslagna lösning överlag har redan underkänts av myndighet och det här lär knappast ändra särskilt mycket på den saken.

ATT Apple tar ut avgift även när utvecklare inte går via Appstore för köp inuti appar borde inte vara särskilt kontroversiellt. Det är ungefär så det funkar på de flesta marknadsplatser för att täcka allehanda kostnader kopplade till den tjänst som plattformen innebär. Apple lär säkerligen skruva på sin egen lösning så att den blir mer och mer attraktiv att välja.

Men det här är ju bara… fånigt.

Apple will charge 27% commission for app purchases made using alternative payment systems in the Netherlands – 9to5Mac

Apple today provided some additional details about how it will allow dating apps in the Netherlands to offer alternative payment…

Apple på gång att tillåta pushnotiser från webbappar

Apples Appstore-upplägg (och Googles motsvarighet för den delen) är som bekant utsatt för allt hårdare press. Lagstiftningar och domslut som luckrar upp Apples inmurade trädgård duggar allt tätare. Den här nyheten känns därför inte som en särskilt stor överraskning – samtidigt som det ändå är lite överraskande: nästa uppdatering av iOS ser ut att bjuda på stöd för pushnotiser från webbappar.

Så länge som iPhonen har haft pushnotiser så är det bara iOS-appar som har kunnat skicka pushnotiser till användarna (ja, utöver Apple själva, förstås, som har kunnat skicka notiser bäst de har velat). Men nu ser det ut som att Apple alltså gör sig redo för ännu en eftergift i sitt affärsupplägg.

Nu betyder inte förekomsten av det API som är grunden i den nya funktionen att Apple faktiskt kommer att slå på det. Åtminstone inte riktigt än. Det känns i min värld mest som att Apple riggar sig för en post-app-värld. Eller åtminstone en värld där native-appar inte längre är lika givna.

Samtidigt så har det gått lite… sådär med att få snurr på just appar i praktiken byggda som ”appförpackade” sajter. Google har länge försök få sina webbappar att flyga, men det har gått sådär – till och med för Android. Då inte för att det inte har gått att skicka pushnotiser som för att kunder vant sig vid att appar är något man laddar ner från Google Play och Appstore – och för att webbappar överlag inte gett lika bra användarupplevelser som operativspecifika appar. Framförallt när det har handlat om integrationer till hårdvaran och övriga funktioner som finns inbyggda i mobiloperativet.

Det kan med andra ord mest vara ett sätt för Apple att visa politiker att de tycker det är jättekul med konkurrens till Appstore – samtidigt som de hoppas att ingen ska vilja använda dem.

(Själv är jag mest orolig att även mobilen ska drabbas av det notiskaos som numer är norm när man går in på sajter på datorn.)

iOS 15.4 Beta Suggests Apple to Support Push Notifications From Web-Based Apps

Apple is working on bringing web-based notifications to iOS, addressing a long-time concern of developers of web-based apps who have been unable to…

Apple gör det möjligt att distribuera dolda appar via Appstore

Äntligen! Apple gör det till sist möjligt att distribuera appar via Appstore – dolda. Ja, de dyker alltså inte upp om man söker i Appstore, det krävs direktlänk för att komma åt dem.

Okej, eftersom vi pratar om Apple så är det inte så enkelt som att bocka i eller ur en kryssruta utan det krävs lite godkännandeomvägar via Apple.

Men oavsett. En funktion som jag har saknat när jag själv har arbetat med apputveckling. Ett lite mindre meckigt sätt att kunna hantera och testa iOS-appar.

(Ja, FÖRHOPPNINGSVIS blir det lite mindre meckigt…)

App Store Now Supports Unlisted Apps Discoverable Only With a Direct Link

Apple recently announced that the App Store now supports unlisted apps discoverable only with a direct link, as outlined on its developer website. …

500 mobilappar har petat in ordet ”metaverse” för att locka nya användare

Ha. Bästa sättet att få någon att ladda ner din app 2022? Lägg till ordet ”metaverse”. Kanske.

https://techcrunch.com/2022/02/03/over-500-mobile-apps-are-now-using-the-term-metaverse-to-attract-new-users/

Etiketter Activision Blizzard, Amazon, Apple, Bungie, Google, Meta, Microsoft, Netflix, Peloton, RocketRide Games, Sony, SpaceX, Stadia, Starlink, Take-Two Interactive, Tesla, ZeniMax Media, Zynga

Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 4 2022 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 30 januari 2022
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 4 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Mobilt

Nederländska myndigheter säger nej till Apples lösning för att tillåta externa betallösningar

Häromveckan gick Apple med på att följa myndighetsbeslutet i Nederländerna som tvingar Apple att tillåta externa betallösningar i iOS-appar (ja, i dejtingappar, åtminstone – som var det enda som beslutet gällde). Nu har samma myndighet tagit sig en titt på det som Apple föreslog och konstaterat att… nu-uh, no dice.

De delar som myndigheten inte tyckte levererade var… allihopa. Myndigheten sågade Apples krav på att dejtingappar som vill utnyttja möjligheten måste ansöka om specialgodkännande från Apple, att utvecklare tvingas välja mellan inbyggd betalsnurra eller extern utlänkning och att Apple fortfarande kommer att fortsätta ta ut någon form av avgift även för betalningar som går via betalplattformar som inte är Apples. Ja, det sistnämnda underkänns förmodligen när Apple väl talar om hur och vad de tänker ta ut.

Överlag så underkänner myndigheten saker utan att riktigt veta vad de talar om – helt enkelt därför att Apple än så länge inte avslöjat alla detaljer. Som i sin tur lär bero på att… Apple inte har hunnit tänka klart än.

Men det spelar mindre roll. Apple bedöms ha försökt göra det så krångligt det bara går för utvecklare som vill använda externa betalmotorer och kommer därför att åka på konkurrensbrottsböter om 5 miljoner euro. Till att börja med. Sedan trillar boten över ett vite om 5 miljoner i veckan till dess att Apple rättar sig. Ett vite som maxar vid 50 miljoner euro.

Och om Apple sedan fortfarande inte har fått ordning på betalbenföringen enligt Nederländerna så… händer… nåt.

500+ miljoner kronor är… en del. Men för Apple? Not so much. Bokstavligen talat. Vilket gör att det här beslutet leder till ännu fler frågetecken. Vad händer om Apple svänger förbi expeditionen med en check på 50 miljoner euro bara för att slippa öppna för externa betaltjänster?

Dutch Regulator Says Apple’s Plan for Third-Party In-App Payments is Insufficient, Fines Apple 5 Million Euros

The Dutch Authority for Consumers and Markets (ACM) has ruled that Apple’s plan to allow App Store dating apps to use third-party payment methods…

Microsoft och 35 amerikanska delstater backar Epic Games i rättegången mot Apple

Alla klassiska rättegångar ska ha minst en scen när någon oväntat kliver in i rättegångssalen och säger något som vänder upp och ned på hela rättegången. Rättegången mellan Fortnite-utvecklaren Epic Games och Apple är inget undantag. Nu får Epic Games en hel massa nya backare: 35 amerikanska delstater lämnade in handlingar till domstolen som hanterar rättegången som säger att de håller med Epic Games. Men inte bara det: även Microsoft har gjort det.

Det som delstaterna och Microsoft dessutom säger är det som kanske var Epic Games största nederlag i den första domstolsinstansen: Apple är inte en monopolist. Jo, de är de visst, säger alltså nu den församling som har ställt sig på Apples sida. Apple har med sitt Appstore-upplägg ”skadat mobilappsutvecklare och miljoner medborgare”.

Även USA:s justitiedepartement ska ha haft samma invändning. Att domaren i målet helt enkelt har tolkat den konkurrenslag som användes som underlag till domslutet felaktigt.

Ifall det nu var någon som fortfarande inte trodde att den här rättegången kommer att valsa hela vägen upp till USA:s högsta domstol vad det lider.

Epic vs. Apple Takes a Twist As 35 US States and Department of Justice Weigh in to Back ’Fortnite’ Maker

Apple is stifling competition with its monopoly on app distribution through the App Store, attorneys general for 35 states told a California appeals…

Apple når sin högsta marknadsandel på mobilmarknaden i Kina någonsin

I veckan är det så dags för Apple att redovisa hur Q4 förra året gick (det som är Apple bokföringsmässiga Q1, eftersom Apple har ett brutet räkenskapsår). Bedömare lite här och där verkar eniga i att Apple kommer att bjuda på sitt bästa kvartal någonsin.

Förstås inte alls omöjligt, kanske till och med sannolikt, eftersom Apples intäkter stadigt har ökat och eftersom julkvartalet förstås alltid är Apples bästa. Hur det går vet vi när Apple presenterar sina siffror, men här en rapport från Counterpoint som kan tala för att det gick riktigt, riktigt bra för Apple Q4: Apple når sin högsta marknadsandel inom smartmobiler i Kina någonsin.

Enligt Counterpoints bedömningar toppade Apple försäljningslistan i landet förra kvartalet, något som inte har hänt sedan 2015. Men den här gången lyckades Apple alltså kapa åt sig en större mobilkaka än någon gång tidigare: 23 %. Inte bara det: tillväxten är 32 % på årsbasis (och 79 % på kvartalsbasis, men det är lite mindre relevant eftersom Apple är så säsongssvängiga). Väldigt viktigt för Apple, som för bara några år sedan hade stora problem med försäljningen i just Kina.

Men det finns mer intressanta saker i Counterpoints rapport. Huawei fortsätter rasa som följd av USA:s svartlistning vilket gör det svårt för Huawei att överhuvudtaget tillverka mobiler, men även Vivo och Oppo backar. Omvänt rusar Realme och Honor – Huaweis budgetvarumärke som knoppades loss från Huawei för något år sedan i ett försök att försöka rädda den delen av företagets värde.

Om man ska förenkla: budgetmärkena rusar medan premiumkunderna valde Apple. Senaste iPhone-generationen verkar alltså ha landat väldigt väl i Kina.

https://www.counterpointresearch.com/apple-reaches-highest-ever-market-share-china/

iOS 15.4 gör det möjligt att spara sitt vaccinationspass i Apples plånboksapp

Nästa uppdatering av iPhonens iOS-operativ, med nummer 15.4, ser ut att bli en riktig jätteuppdatering. Bland annat kommer till sist Universal control, som gör det möjligt att styra flera Apple-enheter med samma tangentbord och mus, men också stöd för att låsa upp Face ID-låsa upp iPhonen när du har ansiktsmask, nya emojis, utbyggt SharePlay-stöd, utbyggt stöd för anpassade mejldomäner i iCloud+ och en intressant ny ”Cosmetic scan”-funktion som är tänkt att kunna skanna av skicket på en iPhone för att få en mer träffsäker prisuppskattning om man vill sälja eller byta in telefonen.

Dessutom så får Apples plånboksapp nu också stöd för att lagra vaccinationspass. Det kommer alltså gå att lägga sitt vaccinationspass där på samma sätt som redan nu går i Kivra och på samma sätt som man lägger till exempelvis biljetter.

Ett rätt litet tillägg, kan tyckas. Visst, det är en funktion till som byggs in i mobilen och därmed inte kräver tredjepartsapp, men inte en kioskvältare.

Men i ett lite större perspektiv så är det en desto större nyhet. Det är ännu ett steg för Apple mot att göra iPhonen till vår egen, personliga patientjournal. Enheten som vi alltså vänder oss till för alla slags hälsorelaterad information (ja, typ). Även i kontakten med vården.

Everything New in iOS 15.4 and iPadOS 15.4: Face ID With a Mask, Emojis, Apple Card Widget, Universal Control and More

Apple is working on new iOS 15.4 and iPadOS 15.4 updates for the iPhone and the iPad, adding a slew of new features to the latest iOS operating…

Digitalisering

Care to translate vill lösa språkbarriärerna inom vården

Det här gillar jag så mycket. Care to translate: en app som vill lösa problemet med språkbarriärer inom vården.

Den svenska vården har som bekant utmaningar med att hitta personal, något som inte blir bättre av att vi blir allt äldre. Det gör att invandrare som har dåliga eller kanske inga svenska språkkunskaper får jobb. Det i sig är förstås bra, men också en utmaning. Allt från att inte kunna föra samtal med ensamsittande äldre människor som kanske har vårdpersonal som nästan enda regelbundna kontakt till mer livshotande problem när kommunikationsmissar uppstår. Omvänt kan det handla om svensktalande vårdpersonal och äldre invandrare som inte kan svenska. Här kommer Care to translate in.

Care to digital är egentligen precis det som exempelvis Googles tjänster gör nu: realtidsöversättning av det som sägs mellan olika språk. Skillnaden här är att översättningsfunktionen är optimerad för vårdsituationer. Jag har absolut ingen aning om hur vass Care to digitals tjänst är jämfört med just Googles, men för ett litet språk som svenska kan det nog finnas en fördel med en nischad tjänst. Ja, plus att det inte är en amerikansk tjänst, vilket just nu i sig är en fördel i dessa Schrems II-tider.

Nu är det här förstås inte en lösning på alla problem gällande just språk. Det lär fortfarande kännas mindre konstruerat att slippa prata via en digital enhet och på ett individplan så finns det förstås stora fördelar med att behärska majoritetsspråket där man bor – men Care to translate kastar tekniska lösningar på ett problem som inte måste invänta språkutbildningar utan kan lösa ett aktuellt och hyfsat stort problem här och nu.

Kan vi bara se till att vården överlag får de resurser och den tid som behövs för att sedan faktiskt kunna ta hand om landets äldre och andra patienter – med eller utan översättningsbehov – så är det förstås ännu bättre.

Översättningsappen vill riva språkbarriärer i vården

Care to Translate vill råda bot på tolkbristen inom vården med sin digitala översättningstjänst. Nu tar bolaget in 25 miljoner kronor från namnkunniga investerare för att utvecklas på fler marknader.

Hur rekrytering fungerar 2022

Ekonomi och finans

Meta kan överväga att sälja av alla tillgångar i sin kryptovaluta Diem och skrota hela projektet

Där ser man. För snart tre år sedan presenterade företaget som då hette Facebook sin stora kryptovalutavision: Libra. En valuta, en digital plånbok och ett transaktionsnätverk som skulle revolutionera det finansiella systemet. En stablecoin, alltså en kryptovaluta vars värde är kopplad till värdet på någon ”riktig” valuta eller tillgång, som skulle styras över och regleras av en samling kommersiella och icke-kommersiella organisationer med Facebook som initialt paraply. Nu kan Meta vara på gång att till sist helt skrota projektet.

Ända sedan Facebook presenterade hela satsningen så har de mötts av rätt hård motvind från de flesta håll. Från centralbanker, från politiker och från kryptovärlden (eftersom Libra inte skulle vara en decentraliserad valuta utan kontrollerad av en samling organisationer). Kritiken ledde att några tunga partners som PayPal, Mastercard, Visa, Stripe och eBay snabbt hoppade av. Facebook skalade löpande ned ambitionsnivån, något som ledde till att Libra dessutom bytte namn till Diem när själva plånboksdelen av projektet till sist började testas.

Och nu kan alltså sagan vara på väg mot ett inte så lyckligt slut.

Uppgifter säger nu att Diem Association, som formellt är satsningens styrorganisation, kan överväga att sälja alla kvarvarande tillgångar för att rädda lite av de investeringar som organisationerna i projektet har plöjt ned. Det inkluderar även alla immateriella rättigheter. Plus att försöka hitta nya jobb för de ingenjörer som fortfarande jobbar med Diem.

När projektets initiativtagare David Marcus lite oväntade slutade på Meta förra året så kändes det som ett tecken på att företaget helt gett upp sina kryptoambitioner. Åtminstone i Diems form. Nu ser det alltså ut som att Meta formellt kommer att stänga böckerna.

Mark Zuckerberg har som bekant hittat något roligare att fokusera all sin, och Metas, tid på.

Mark Zuckerberg’s stablecoin ambitions unravel with Diem sale talks

A cryptocurrency initiative once known as Libra backed by Meta Platforms, is weighing a sale of its assets as a way to return capital to its investor members.

Meta uppges förhandla om att sälja Diems tillgångar till Silvergate för 200 miljoner dollar

Mer spekulationer kring veckans uppgifter om att företaget som en gång i tiden hette Facebook är på väg att helt kasta in handduken för den kryptovaluta som en gång i tiden hette Libra. Enligt Wall Street Journal så förhandlar Meta, eller mer formellt den styrande organisationen Diem Association om att sälja kvarvarande tillgångar i det havererade kryptoprojektet.

När Facebook drog igång Libra-proojektet tillsammans med 27 andra organisationer som Paypal, Mastercard, Visa, eBay och Stripe så var det med milt sagt högtflygande ambitioner,. Libra och dess digitala plånbok Calibra skulle revolutionera världens transaktionssystem (och snudd på vända upp och ner på världens hela ekonomiska system). Hette det.

Inte oväntat så mötte Libra på massivt motstånd från politiker och centralbanker men också från krytovärlden. Flera grundarorganisationer hoppade av, ambitionerna sänktes steg för steg och Libra blev Diem. Nu verkar det väldigt troligt att Facebooks kryptosaga har nått sitt slut.

Det intressanta i de nya uppgifterna är en namngiven potentiell köpare och framförallt en prislapp. SIlverbank fokuserar mycket på just krypto, så det känns inte så förvånande. Tittar vi på prislappen så fick varje organisation (utom några ideella) putta in 10 miljoner dollar var i projektet, vilket skulle kunna innebära, säg, 240 miljoner dollar. Med tanke på att det heter att Meta nu kontrollerar en tredjedel av de återstående pengarna så innebär det sisådär 70 miljoner från dem.

Men så lär Facebook förstås också ha plöjt ner mer pengar på själva utvecklingen av Libra. Och allt runtomkring. Skulle inte bli förvånad om vi pratar upp till en halv miljard allt som allt – utöver pengarna som Facebook investerade i själva ”värdekorgen” som skulle säkra Libra-valutans värde.

Allt det här, inklusive immateriella rättigheter, kan nu alltså gå för 200 millar. Kanske mer. Men också kanske mindre.

Summa summarum så lär inte Libra vara något som Meta kommer att lägga särskilt högt upp listan över saker de har åstadkommit. Med tanke på investeringen och hur hög profil projektet hade så är Libra förmodligen Facebook så här långt enskilt största misslyckande.

Facebook-led Crypto Project Diem to Be Sold Off for $200M: Report

Silvergate will reportedly pick up the tab for the Facebook-led Diem association’s off loading of its crypto tech

Google investerar 1 miljard dollar i indiska teleoperatören Airtel

Ännu en stor investering från Google – i Indien. Företaget kommer att plöja ned totalt 1 miljard dollar i indiska teleoperatören Airtel. 300 miljoner går via ett flerårigt samarbetsavtal och med resterande 700 miljoner så köper Google in sig i Airtel till en ägarandel om 1,28 %.

Airtel är Indiens näst största teleoperatör, efter Reliance Jio, och har 300 miljoner kunder. Att Google inte bara inleder samarbete med Airtel utan också går in som delägare säger en hel del om Googles ambitionsnivå. Varken den första eller största investeringen i ett indiskt företag för Google, men fortfarande en rätt talande investering.

Indien är just nu landet som alla techgiganter (ja, och förstås även hur många andra företag som helst) vill in i. Landet som inte bara lär bli den överlägset viktigaste tillväxtmarknaden det här årtiondet, utan också bli för 2020-talet det Kina var för 2010-talet: ett land och en marknad som blir allt viktigare även som innovativ förebild.

Att Google investerar i en teleoperatör är också talande – och i linje med vad bolaget allt mer har satsat på ett tag nu: att komma in så tidigt i kundresan som det bara går. Och även här: att bli avgörande delar av internets infrastruktur – att alltså kunna tjäna pengar på internetanvändare, oavsett om de väljer att använda Android eller Googles onlinetjänster eller inte.

Google to invest up to $1 billion in Indian telecom operator Airtel | TechCrunch

Google will invest as much as $1 billion in the Indian telecom operator Airtel, the latest in a series of bets the search giant has made in the world’s

Kan Apple köpa krisande Peloton?

De företag som gynnades mest av pandemikrisen 2020 (ja, och framåt) är de som har straffats extra hårt i senaste veckornas börsras. Ja, eller det blev väl egentligen då det blev extra uppenbart. Däremot så har flera av de här bolagen haft det allt tuffare senaste månaderna – dels på grund av att världen åtminstone delvis börjar släppa ut människor från sina hem och dels på grund av att det börjar finnas lite för många företag och lite för få konsumenter. Ett företag som ser ut att ha drabbats extra hårt är träningsföretaget Peloton.

Om vi bortser från pseudokriser som hjärtattacker i nya Sex and the City så har Pelotons försäljning och därmed börsvärde rasat rejält ett bra tag nu. Så pass att aktien har tappat 85 procent av värdet jämfört med för ett år sedan. Ouch.

Det betyder i sin tur att Peoloton nu har ett börsvärde under 10 miljarder dollar. Galet mycket pengar, men hej. Microsoft slantade upp nästan sju gånger så mycket för Activision Blizzard förra veckan. Vi pratar alltså om ett väldigt troligt uppköpsobjekt.

Och vem kommer köpa? Apple förstås. Åtminstone ser Apple ut att vara den mest troliga köparen. Och då inte tack vare Apples djupa fickor, utan tack vare Apples stora träningssatsning med sin senaste prenumerationstjänst Fitness+ (because plus).

Och ja, jag tror absolut att någon kan köpa Peloton. Men inte Apple.

Ett Peloton-köp skulle vara sisådär (minst) tre gånger större än Apples största uppköp så här långt: 3 miljarder dollar för hörlursföretaget Beats. Det var i sin tur tre gånger större än trean i listan: Intels chipverksamhet.

Det är helt enkelt för dyrt för Apple. Inte för att de inte har råd, utan för att de inte lägger så mycket på att köpa enskilda företag.

Apple Floated as Potential Buyer of Peloton

Following months of bleak news about Peloton’s ”precarious state,” including the revelation that it has halted production of its bikes…

Shein kan börsnoteras i USA nästa år

Intressant. Kinesiska moderaketen Shein uppges ”troligen” börsnoteras nästa år. I sig inte så konstigt: techbolag (och bolag överlag) börsnoteras ju mest hela tiden. Men det sticker ändå ut lite: ett kinesiskt bolag som siktar på börsnotering i USA 2022.

Antalet kinesiska bolag som har noterats i USA är vid det här laget en rätt lista – trots att det inte har varit tillåtet. Formellt. Men via lite kreativ bokföring så går det att hitta kryphål i lagen, vilket är precis vad bolagen har gjort (den korta versionen är att man skapar ett skalbolag som mellanhand). Men trots att en hel massa bolag har brutit mot lagen så har kinesiska staten sett mellan fingrarna. Upplägget har trots allt gett kinesiska bolag finansiering och det gillar Kina.

Men senaste året har Kina slagit ned hårt på kinesiska techbolag på olika sätt. En sådan sak är att de funderar på att ordentligt sätta stopp för utlandsnoteringar. När Uber-konkurrrenten Didi Chuxing i somras börsnoterades så gjorde de det trots att Kina rätt uttryckligen sa nej. Följden? Didi Chuxings appar förbjöds i hemlandet och ser för nu ut att komma tillbaka. Motprestationen? Avnotera aktien i USA och lista den istället i Hong Kong eller Shanghai.

Nu ser det ut som att Shein-grundaren Chris Xu kan ha kommit på ett nytt kryphål. Typ. Ansöka om medborgarskap i Singapore. Kanske.

Oklart om det skulle bli av och om det skulle ändra något. Blir intressant att följa hur Kina tänker hantera sina bolag på det här området.

Men när det gäller Shein så är det nog mest en fråga om när och var de kommer att börsnoteras. Inte om.

Report: Shein Likely to Go Public in US Later This Year

Shein is exploring a public listing in the U.S., while Founder Chris Xu considers becoming a citizen of Singapore to help him get around restrictions in China.

Övrigt

Digital 2022 har landat – 300 sidor med massa data om det digitala läget i världen

Har du alldeles för mycket tid över och vet inte vad du ska lägga den på? Grattis! Senaste rapporten över det digitala läget i världen från We Are Social och Hootsuit landade precis. 300 glada presentationssidor. Och nej, jag har inte hunnit gå igenom rapporten än…

Men det behöver du förstås inte vänta på! Bara att gå in och kolla här:

Digital trends 2022: Every stat digital marketers need to know about the internet

An extensive trend report for digital marketers who want to know all about global internet users in 2022.

Googles tredjepartscookies-ersättare anmäls av hundratals tyska publicister och annonsörer

Googles storslagna ambitioner att ersätta tredjepartskakan med sin FLoC – en massiv lookalike-lösning ungefär – har haft motvind i princip sedan den presenterades. I veckan var det dags igen: ”hundratals” tyska publicister och annonsföretag har anmält Googles föreslagna lösning till EU:s konkurrensöversynsboss Margrethe Vestager.

Motiveringen är samma som den har varit ända sedan Google gick ut med FLoC: lösningen som är tänkt att öka integritetsskyddet för EU-medborgare ger Google ännu mer makt och ännu mer kontroll. Det blir med andra ord ännu svårare att försöka klara sig utan Google.

Så långt inte så konstigt. Apple har råkat ut för ungefär samma sak. Organisationerna som klagar gör det förstås i grund och botten därför att deras affärsmodeller sabbas. Google säger att FLoC ska vara ”i princip” lika träffsäker som tredjepartskakor, men det är lite sisådär med förtroendet hos annonsörerna på att det kommer att stämma.

Det som är lite mer intressant i sammanhanget är hur EU kommer att ställa sig. Å enda sidan så vill EU göra precis samma sak som de tyska organisationerna hävdar – minska de amerikanska techjättarnas dominans – men å andra sidan så är det som Google gör i linje med EU:s ambition att öka integritetsskyddet för medborgarna i unionen.

Vi kan väl tänka oss att precis det här scenariot är tänkt att hanteras av kommande lagen Digital Markets Act, som är tänkt att tvinga ”gatekeepers” som Apple och Google att öka avståndet mellan plattformsrollen och rollen som konkurrent med andra på samma plattformar. Men som sagt, frågan kvarstår hur EU kommer att se på FLoC. Och för den delen Apples appspårningsbegränsningar.

Google’s Privacy Sandbox hit by fresh EU antitrust complaint

German publishers are the latest to band together to try to derail or at least delay Google’s ”Privacy Sandbox” plan to end support for tracking cookies

Tesla har nu den mest produktiva bilfabriken i USA

Tesla har senaste åren haft en hyfsat spikrak raketresa uppåt aktiemässigt. Visst har det svajat på vägen – med några rätt brutala ras – men överlag har kurvorna pekat uppåt. Det i sin tur har gjort att Tesla har gått om biltillverkare efter biltillverkare i börsvärde. 2020 gick Tesla så om Toyota och blev världens högst värderade bilföretag.

Men… börsvärde måste ju som bekant inte betyda samma sak som mest försäljning – det handlar om förväntningar på framtida framgångar. Teslas värdering har inte minst ifrågasatts utifrån att de tillverkat så försvinnande få bilar jämfört med ungefär alla andra märken. Men nu börjar Tesla få upp farten även här.

Enligt en rapport från Bloomberg så är Teslas fabrik i Fremont i Kalifornien numer den bilfabrik i USA som spottar ur sig flest bilar. 8500 i veckan, snäppet före Toyotas och BMW:s fabriker.

Visst handlar det delvis om att andra märkens tillverkning har gått ned på grund av den stora bristen på avancerade tekniska komponenter i världen, men det är är oavsett en rätt imponerande milstolpe av Tesla. Kanske inte minst just att de har lyckats med det mitt i en komponentbristsperiod.

Tesla now operates the most productive car factory in the US

Tesla is now operating the most productive car factory in the US, according to a new report tracking all US…

Tesla släpper en karaoke-mick

Har Tesla släppt en egen karaoke-mick? Klart Tesla har släppt en egen karaoke-mick.

Tesla launches ’TeslaMic,’ a microphone for in-car karaoke

Tesla has launched a new product: a microphone called ’TeslaMic’ designed for its in-car karaoke system. It’s only available in…

iOS 15.4 bjuder på 37 nya emojis!

Veckans VIKTIGASTE nyhet! 🤩 Kommande 15.4-uppdateringen av iOS kommer att innehålla 37 NYA EMOJIS!

* sing hallelujah-gif *

Viktigast av allt i veckans viktigaste nyhet? VI FÅR ÄNTLIGEN EN DISCOKULA!

😍😍😍😍😍

Etiketter Airtel, Apple, Care to translate, Diem, eBay, Epic Games, EU, Google, Hootsuit, Libra, Mastercard, Meta, Microsoft, PayPal, Peloton, Shein, Silverlake, Stripe, Visa, We Are Social

Analys Ekonomi och finans Mobilt Strömmade medier

Analys: Apples kvartalsrapport Q4 2021

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 28 januari 2022
Inga kommentarer till Analys: Apples kvartalsrapport Q4 2021

Etiketter Apple

AR/VR Artikel Ekonomi och finans Mobilt Sociala medier Strömmade medier

Vad Microsofts köp av Activision Blizzard egentligen handlar om (spoiler: väldigt lite metaverse)

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 19 januari 2022
Inga kommentarer till Vad Microsofts köp av Activision Blizzard egentligen handlar om (spoiler: väldigt lite metaverse)

Etiketter Activision Blizzard, metaverse, Microsoft

Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 1-2 2022 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 16 januari 2022
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 1-2 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Mobilt

Apple ger med sig och tillåter externa betalningslösningar för appar i Sydkorea

Så gör Apple en Google. Går med på att rätta sig efter den lag som klubbades i Sydkorea tidigare i år – den lag som förbjuder företag som erbjuder appbutiker (alltså Google och Apple) att tvinga apputvecklare att bara använda en enda betalningslösning i sina appar.

Apple har gjort en hel massa limboeftergifter under året kring just Appstore och möjligheten för apputvecklare att ta betalt och kommunicera direkt med sina användare, men det här är det mest långtgående steget.

Så det här är med andra ord en definitiv jätteseger för apputvecklare världen över? Nja, det är nog att ta i. Frågan är dessutom hur stor seger det i praktiken är för sydkoreanska iOS-utvecklare.

Det är fortfarande lite tunt med detaljer kring vad Apple i praktiken tänker göra, men det ser ut som att kommer att göra en Google även här. Med andra ord: Apple kommer tillåta appar att använda externa betalplattformar, men de kommer fortfarande ta ut en avgift. En ”reducerad” avgift visserligen, men en avgift likväl. Motiveringen? För att tillhandahålla och underhålla Appstore-tjänsten överhuvudtaget. Om vi tänker att företagen som säljer betallösningar också kommer vilja ha del av kakan så… skulle det kunna innebära att apputvecklare totalt sett får betala mer när de använder en extern betalningsförmedlare.

Det lär väl knappast landa helt väl bland utvecklargemenskapen vare sig i Sydkorea eller i resten av världen om vi säger så. Kanske inte heller hos lagstiftare. Men det kan innebära att såväl Google som Apple har kommit på ett sätt att hantera krav på att öppna för externa betalningsföretag i appar: ta ut ”administrationsavgift” för externa tjänster samtidigt som de packar in fler och fler förmåner för de appar som väljer Googles och Apples betallösningar.

Apple promises third-party payment options in iOS for South Korean users

Apple will allow third-party payment options for the first time in iOS apps in South Korea. Google announced similar concessions following legislation designed to weaken Apple and Google’s grip on their respective app stores.

Apple tillåter externa betallösningar i dejtingappar i Nederländerna

Tidigare i veckan gick Apple ut med det både väntade och oväntade beskedet att företaget till sist går med på att följa den hyfsat nya lag i Sydkorea som förbjuder appbutiker från att bara tillåta ett enda betalsätt. Apple kommer under året att tillåta externa betallösningar i appar i landet. Bara några dagar senare är det dags igen: den här gången i Nederländerna. Efter ett domstolsbeslut (som Apple visserligen har överklagat) så tillåter Apple såväl länkar till betalplattformar utanför en app som icke-Apple-betallösningar inuti appar.

Men i det senare fallet finns det ett väldigt stort aber: då rättegången handlade om dejtingappar så är det just bara dejtingappar i Nederländerna som nu får tillgång till fler betalsätt än Apples eget.

Att både de här två beskeden kommer så tätt inpå varandra känns som att det beror på att Apple har lyckas knäcka koden för hur de ska kunna ha kakan och äta den – tack vare Google.

När Google först gick med på att följa den Sydkoreanska lagen så gjorde de klart att de fortfarande skulle ta ut en transaktionsavgift även för appar som inte använder Googles betallösning och Apple har valt samma spår. Förutom att Apple i samband med beskedet för dejtingappar i Nederländerna passar på att berätta alla fördelar som appar får om de fortsätter använda Apples egen lösning så meddelar företaget också att de även här kommer att ta ut en transaktionsavgift även för externa betalningar. Som allmän administrationsavgift för att de tillhandahåller Appstore, iOS, utvecklarverktyg och så vidare.

Hur hög blir avgiften i Nederländerna? Det kommer Apple att återkomma till ”inom kort”. Men vi kan oavsett konstatera att Apple nu nog kommer kämpa emot externa betallösningar lite mindre framöver. Åtminstone så länge som ingen lagstiftning eller domstol sätter stopp för möjligheten att ta betalt vare sig appar väljer att använda Apples betallösning eller inte.

Apple to Allow In-App Third-Party Payment Options for First Time in the Netherlands

Apple has announced that it will allow third-party payment options for in-app purchases for dating apps in the Netherlands, in the first ever…

Google anklagar Apple för att mobba Android-användare med iMessage

Vem är världens största och elakaste mobbare? Apple. Åtminstone om man frågar Google. Anledningen? Apple mobbar Android-användare. Med IMessage. Hur? Blå sms är coolare än gröna sms och Apple får medvetet Android-(tonårs)användare att känna sig som andra klassens mobiloperativmedborgare när de bara erbjuder iMessage och funktioner inuti iMessage, som Memoji, för iOS-användare.

Och… jag vet inte riktigt var jag ska börja.

Om vi bortser från att det är argument som hämtat från sandlådan så är det förstås extra ironiskt att Google, som är väldigt selektivt med vilka Android-funktioner som fungerar utanför Pixel-mobilerna, anklagar Apple för inlåsning på mobilsidan.

Men vad det framförallt säger är att Googles satsning på sin egen iMessage-konkurrent – RCS som gör att sms får mycket av funktionaliteten hos andra chattjänster – har gått lite sådär. Visst, nu är den inte särskilt gammal, men redan nu kan vi nog anta att Google inte är… helt nöjda med användningen. Läs: folk har inte strömmat över från iOS till Android och de befintliga Android-användarna envisas med att fortsätta med samma chattappar som innan för majoriteten av sin kommunikation.

Plus att det förstås är enklare att skylla på att andra sidan fuskade än att erkänna att de egna chattsatsningarna historiskt varit en imponerande uppvisning i dikeskörningar och vägvalsfladdrande.

Stor humor, oavsett.

https://www.theverge.com/2022/1/10/22876067/google-apple-ios-android-imessages-bullying-lockheimer

Blackberry går i graven (på riktigt den här gången)

Minns ni Blackberry? IPhonen är allt som oftast den mobil som lyfts fram som startpunkten för dagens smartmobiler, men det var trots allt Blackberry som var den första riktigt framgångsrika modellen som gjorde mobilen till ett verkligt arbetsredskap, med möjlighet att använda internet och mejl exempelvis.

I skuggan av de stora mobilmärkena så har Blackberry fortsatt leva, med budskapet att det ska vara ett säkrare alternativ. Men nu har en era till sist på riktigt nått sitt slut: Blackberry avslutar stödet för sitt mobila operativ, vilket i praktiken innebär att Blackberry går i graven.

The End of BlackBerry Phones Is Finally, Truly Here

The company is pulling support for its devices, meaning that at some point they will no longer be able to connect to cellular networks.

Digitalisering

H&M lanserar sin första virtuella kollektion

Ny tävling från H&M: döp tre outfits. Den som kommer på det bästa namnet för respektive outfit vinner den – och får den måttsydd så att den passar vinnaren perfekt. Twisten? Det är tre virtuella outfits. Och priserna är också virtuella. De måttsydda kläderna levereras till vinnarna i bildformat. Ja, plus som ”animerade effekter”, så att svassa runt med vinsten i sociala medier och på andra onlineställen.

Så mycket meta att man skulle kunna tro att det är Facebook som ligger bakom alltihop.

Så varför gör H&M det här? Ja, inte för PR, förstås, utan för att det ska ”representera värdet i att vara ett inklusivt företag eftersom kollektionen passar alla kroppar oavsett storlek, kroppsform och kön” och att det är en del i H&M:s ambition att bli ett ”helt cirkulärt och klimatpositivt” företag eftersom kläderna inte behöver tillverkas eller skickas.

Och… mmmkay. Det kan vara en av de mest krystade kampanjförklaringarna någonsin.

Men att H&M hoppar på det virtuella tåget är desto mer självklart. Om folk är beredda för att betala att se snygga ut även i den digitala världen så, tja, varför inte haka på?

H&M launches its first ever virtual fashion collection – Retail Gazette

H&M has unveiled its first-ever virtual fashion collection and said it represents its ambition to lead the change in the fashion industry.

CD-försäljningen ökar i USA för första gången på 17 år

The more things change, the more they stay the same. Eller nåt. Nya siffror om musikförsäljningen i USA, som 2021 fortsatte att öka. Men den här gången handlar det om ett lite mer oväntat format: cd-försäljningen stiger i USA för första gången på 17 år.

Visst, vi pratar om en rätt modest ökning. Upp dryga procenten. Lite för tidigt att säga om det handlar om ett hack i kurvan eller ett trendbrott, men oavsett så är det lite anmärkningsvärt. Senaste åren har vi sett hur vinylförsäljningen har gått från klarhet till klarhet och även kassetten har fått lite av en ny vår. Och nu är det alltså dags för nittiotalets musikkung att sträcka lite på sig.

Anledningen stavas några tunga albumsläpp från bland andra Taylor Swift och Adele, men även om de utgör är 2021-dopning så är det i linje med en viktig trend överlag inom musik: ju mer ungefär alla musik som någonsin har skapats finns tillgänglig för alla hela tiden, desto mer sugna blir vi på det begränsade och unika. Gäller förstås inte bara musik. Även NFT:er är del i den här trenden.

Och vinylen avslutade förra året på topp: veckan före jul 2021 såldes det fler vinylalbum än någon motsvarande vecka sedan åtminstone 1991. På 30 år alltså. Kanske ännu längre (jag antar att 1991 är så långt som det finns jämförbara siffror.)

CD Sales Have Increased for the First Time in 17 Years

Adele’s 30, three albums by Taylor Swift, and more contributed to the newfound interest in the physical format

Ekonomi och finans

Apple blir världens första börsbolag värt 3 biljoner dollar

Mina damer och herrar. Säg hej till världens första börsbolag värderat till 3 biljoner dollar. Idag passerade Apple den hysteriskt knasiga milstolpen. Det innebär att Apple dessutom har varit först över 1, 2 och 3 biljoner i börsvärde.

3 biljoner dollar. 3 000 000 000 000 dollar. Eller sisådär 27 biljoner kronor. 27 000 000 000 000 kronor.

Hur mycket är det jämfört med något annat? 2,7 miljarder iPhone 13. Mer än Google (eller Amazon) och Tesla eller Google (eller Amazon) och Meta tillsammans. 9 Alibaba. 43 Spotify. 100 H&M. Över 5 gånger mer än Sveriges samlade BNP 2020. Och för den delen större än BNP i alla länder 2020 utom USA, Kina, Japan och Tyskland.

Sen finns det de som säger att techjättarna har blivit alldeles för stora.

Fun fact: Tiden det tog för Apple att nå respektive biljongräns:

1 biljon: 42 år
2 biljoner: 2 år
3 biljoner: 1 år 4 månader

(Ja, eller egentligen 44 år respektive 45 år och 4 månader – men ni fattar.)

Fun fact: Apple är värt 9 gånger mer än när de första gången blev världens största börsbolag 2011.

Fun fact: Apple är lika mycket värt som de 14 största börsbolagen tillsammans 2011.

No Title

No Description

Övrigt

Österrikisk datamyndighet konstaterar att användning av Google Analytics bryter mot GDPR

Ännu ett myndighetsbeslut på GDPR-området inom EU: en datamyndighet i Österrike (eller åtminstone en instans ansvarig för GDPR-frågor) har underkänt användningen av Google Analytics på en österrikisk nätläkares sajt med motiveringen att det bryter mot GDPR.

Och… så långt egentligen inte jättemycket nytt. Ända sedan Schrems II-domen så har det rent formellt inte varit okej att använda amerikanska molntjänster på grund av att det numer inte finns ett giltigt avtal för dataöverföring mellan USA och EU. Exakt vad det innebär i praktiken är det lite olika bud om beroende på vem man frågar – och EU har än så länge inte drämt till med stora förbudssläggan (because EU vill helst få ordning på ett avtal med USA).

Men nu har alltså ännu en instans sagt sitt och konstaterat att det inte är okej. Sen finns det frågetecken: sajten i fråga hade inte implementerat IP-anonymiseringen korrekt, men det verkar trots det som att GA överlag inte faller översynsinstansen i smaken.

Så nej. Sista ordet är fortfarande inte sagt. Men tumskruvarna vrids oavsett åt ännu mer på amerikanska molntjänster i allmänhet och Google Analytics i synnerhet.

Austrian website’s use of Google Analytics breached GDPR

A decision by Austria’s data protection watchdog upholding a complaint against a website related to its use of Google Analytics does not bode well for use

Teleoperatörer vill stoppa Apples VPN-tjänst Private Relay

Annonsblockerare gillas som bekant inte av företag som lever på annonser. Nu kan vi konstatera att VPN-tjänster inte uppskattas av teleoperatörer. Åtminstone inte om det är Apple som levererar VPN-tjänsten. Nu har ett antal europeiska teleoperatörer skrivit ett brev till EU där de uppmanar unionen att sätta stopp för Apples Private Relay-tjänst som är en del av Apples rätt nya abonnemang iCloud+.

Private Relay, där användare kan dölja sitt surfande genom att det filtreras via servrar hos Apple, kom som del i iOS 15 och MacOS 15 men är än så länge fortfarande i beta. Innan funktionen släpps skarpt för alla användare så vill nu ett antal operatörer att funktionen skrotas.

Varför gillar då inte operatörerna det här? Därför att det förhindrar operatörerna från att samla in ”väsentlig nätverksadata och metadata”. Men inte bara det: om Apple tillåts rulla ut funktionen så kommer det att ”underminera europeisk digital suveränitet”.

Och vi kan väl konstatera att det kommer att bli väldigt intressant att se om och i så fall hur EU kommer att agera i den här frågan. De europeiska operatörerna klagomål är helt i linje med EU:s ambitioner att begränsa de amerikanska techjättarnas inflytande över medborgarna och företagen i EU. Men det Apple erbjuder är samtidigt väldigt mycket i linje med EU:s önskan att stärka den personliga integriteten för privatpersoner.

Damned if they do, damned if they don’t.

Sen kan jag inte riktigt släppa känslan att operatörerna kanske bryr sig lite mindre om den europeiska digitala suveräniteten än vad de påstår sig göra. Men det kanske bara är jag.

Some European carriers are already blocking Apple’s Private Relay feature on the iPhone – 9to5Mac

One of the major new iCloud features announced last year was Private Relay, which seamlessly sets up an encrypted VPN-like…

Google drar igång stora lobbyapparaten mot EU:s kommande lagförslag DMA och DSA

Två stora lagpaket på det digitala området rycker allt närmare: Digital Markets Act (DMA) och Digital Services Act (DSA). Två lagförslag som i stort är tänkta att begränsa techjättarnas makt. Ja, och om vi ska vara lite krassa: de amerikanska techjättarnas makt. Techjättar som… Google. Som nu har gjort precis som de gjorde för ett några år sedan inför Upphovsrättsdirektivet: de har dragit igång sin stora lobbyapparat mot EU-politiker.

Googles huvudbudskap är även den här gången det numer välkända techtemat: regleringarna kommer att hämma innovation. Plus att de använder diverse annonsorganisationer som lobbyproxy. Och självklart konstaterar Google att småföretagen är de som hotas mest av DMA och DSA. Because småföretag.

Så egentligen är det i stort inget överraskande här. Men det finns en rätt stor skillnad i hur Google hanterar sin protest den här gången jämfört med Upphovsrättsdirektivet 2019: Google kommer inte med helt öppna hot. Uttalade hot om att lämna länder eller till och med hela unionen eller förtäckta hot som visar hur mycket sämre EU-medborgares onlineupplevelser blir om Google måste begränsa eller göra stora förändringar i sin affärsmodell. Kanske för att Google blinkade först förra gången.

Then again. Vi är ju inte vid mållinjen än. Finns ju fortfarande tid för Google att steppa upp sitt hotgame.

Google in last-ditch lobbying attempt to influence incoming EU tech rules

Group targets officials and politicians with advertising, emails, and social media posts.

Ny fransk lag gör det obligatoriskt för bilreklam att tipsa om mer miljövänliga transportsätt

Okej, det här är… intressant. Ny fransk lag som gör det obligatoriskt för bilreklam att informera om alternativa, mer miljövänliga transportsätt. Kort sagt uppmuntra människor att gå, cykla, åka kollektivt eller utnyttja carpooling.

Inte bara det, lagen anger dessutom att bilreklam måste innehålla minst en av ett antal fraser. Saker som ”För korta resor, gå eller cykla”. Tänk texterna på cigarettpaket, fast lite mer positivt nudgande. Just nu, åtminstone.

Tänker att fransmännen om ett par år kommer att mötas av budskap som ”bilar dödar” i bilreklamen. Lite mer raka rör, liksom.

French Car Ads Will Soon Be Required by Law to Tell You Not to Drive a Car

The new regulation mandates that car advertisements include references to travel alternatives, such as walking or riding a bike.

Etiketter Apple, BlackBerry, Digital marketing act, Digital Services Act, DMA, DSA, EU, GDPR, Google, H&M, Schrems II, T-Mobile