Kategori: Ekonomi och finans

Digitala spaningar vecka 26 2019 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 30 juni 2019
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 26 2019 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått

Övriga delar i sammanställningen

Del 1: Sociala medier, Sök/SEO
Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier/prenumerationstjänster, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens, Bekvämlighetsekonomin

Digitalisering

Amerikansk bank blandar bankverksamhet, café och coworking i sina lokaler

Skitspännande intiativ: banken Capital One i Chicago (och kanske på fler ställen) kombinerar bankverksamhet med… café och coworking-yta.

Några av detaljhandelskedjorna som krisar i e-handelns skugga har slutat stänga butiker och istället börjat krympa ytan. Man har anpassat kostymen efter de nya förutsättningarna. Men inte bara det, man passar på att hyra ut ytan till annat. Som Walmart, som börjat öppna e-sporthallar inuti sina butiker. Kombinera möjlighet att få in intäkter från hyresgäster samtidigt som man ger fler incitament för kunder att komma till – och stanna kvar – i butikerna.

Om man så vill är det här det som händer såväl online som offline – fast i än mindre skala. Kort sagt: finnas där kunderna är eller dit kunderna frivilligt söker sig – även om de inte går i banktankar.

Att banker inte vill ha kunder som gör bankärenden inne i sina lokaler måste ju trots allt inte betyda att de inte vill ha kunder i sina lokaler.

Arne B Andersson on LinkedIn: Smart koncept av Banken Capital One att kombinera Bank med Café och…

Smart koncept av Banken Capital One att kombinera Bank med Café och Workspace Skulle inte våra banker satsa på något liknande för att attrahera en yngre…

Ekonomi och finans

Lanseringen av Facebooks kryptovaluta Libra får Bitcoin att rusa – men vad säger det om Libras framtid?

Hur går det för Facebooks nya kryptovaluta Libra? Jotack bra. Bitcoin rusar och bröt idag 13 000-dollar-vallen för första gången på ett och ett halvt år.

Idag har kursen i skrivande stund rusat över 19 procent och på två veckor har kursen fördubblats. Det är förstås svårt att tro något annat än att alla Bitcoin-sparare har Facebook att tacka för den nya energin. Tittar man på valutakursen så började den på allvar dra iväg 10 juni – en dryg vecka innan Facebook presenterade Libra. Alltså ungefär samtidgt som den riktiga rykteskarusellen om att Facebook skulle släppa en egen kryptovaluta under juni drog igång.

Den enda dippen sedan dess kom ironiskt nog dagen efter det att Libra hade introducerats. Kort sagt innan folk hade hunnit landa i vad Facebook egentligen hade lanserat. Men efter lämnade Bitcoin-raketen stratosfären långt bakom sig.

Libra viktig pusselbit i att göra kryptovalutor mainstream

Det här säger förstås en hel del om vad vilken genomslag man förväntar sig att Facebooks valuta ska få. Att den ska medföra kryptovalutornas riktigt stora mainstreamgenombrott. Men i och med att Bitcoin sticker som den gör kan man konstatera att man inte är orolig för att en Facebook-valuta ska döda alla andra. Tvärtom: att den kommer dra hela segmentet.

Och det sammanfattar nog rätt väl Facebook-valutan. Den sätter helt nytt ljus på kryptovalutor som fenomen. Men framförallt för att det är ett initiativ på en skala som tidigare inte har skådats på området. Det är också, om man så vill, ett helt nytt fenomen. En valuta som helt kommer att kontrolleras av vad som till största del kommer att bestå av en samling kommersiella jätteföretag.

Men det måste inte betyda en garanterad succé för valutan. Den är tänkt, som Facebook själva säger, för att erbjuda bank- och överföringstjänster för ”the unbanked”. Människorna på tillväxtmarknaderna som inte har de basala banktjänster och finansiella tjänster som är så givna för oss. Så Calibra, alltså den digitala plånbok som Facebook presenterade samtidigt som Libra, är altlså precis det som så många behöver. Ett sätt att föra över pengar till låg eller ingen avgift (särskilt som Calibra uttalat säger att man kommer att ta fram fler finansiella tjänster).

Betalplattformen Calibra blir sannolikt viktigare än Libra

Men de här målgrupperna behöver inte Libra. De behöver inte valutan. Vilken valuta de får sina betalningsmedel i är egalt. Och en överföringstjänst som låter människor kostnadsfritt föra över pengar – och betala vardagsräkningar – skulle lika gärna kunna komma från TrueCaller (som har det i Indien). Eller Google Pay (som också satsar på tillväxtmarknader, även här var Indien först ut).

I vår del av världen är behovet på samma sätt också rätt obefintligt för en ny valuta. Om den inte tillför något jämfört med kronan (eller vilken valuta vi nu får betalt i och betalar med) så finns ingen anledning att växla över sina pengar.

Jag tror absolut att Libra kommer spela en stor roll i en digitalisering av våra betalnings- och valutamodeller. Och, som någon konstaterat, att Facebooks blockkedja i sig kan spela en stor roll (särskilt som Libra ska vara optimerat att hantera många och snabba transaktioner. Men även här måste inte det betyda att Libra hänger med på den resan.

Så vad är det jag säger? Jag tror att Libra som fenomen och intiativ kommer att få en stor roll på sikt. Libra som valuta? Sannolikt inte alls en lika stor roll.

Video som förklarar Facebooks kryptovaluta Libra på sex minuter

https://techcrunch.com/video-article/facebooks-libra-cryptocurrency-explained/

Google lägger till PayPal-integration i Google Pay

Google och PayPal fördjupar samarbetet. Nu blir det möjligt för e-handlare att lägga till PayPal som betalsätt för Google Pay. Kort sagt: kunder kan koppla ihop PayPal med sitt Google (Pay)-konto och sedan använda Google betalplattform för att låta PayPal sköta betalningen. Och eftersom det innebär att man som kund fullt ut använder PayPal så innebär det också att man får de fördelar som PayPal erbjuder dem som handlar online (som ökat bedrägeriskydd).

Jag tänker två saker:

1. Säkerligen ingen slump att det här kommer ju nu. 2 juli kommer Google lansera en väldigt intressant produkt: dynamiska mejl. Blir alltså möjligt att skicka interaktiva (G)mail. Eller om man så vill: skicka hem butiken till kunden, snarare än att förvänta sig att kunden ska komma (klicka sig) till dem. I och med att man då redan är inloggad i sitt Google-konto skulle det mer eller mindre göra att det knappt krävs något alls för att kunna handla direkt i Gmail – via Google Pay (och PayPal för dem som vill).

2. PayPal blir en allt viktigare betalplattformsspelare. Förutom att alltså nu vara ett betalalternativ för både handlare och privatpersoner via Google Pay så är PayPal också motorn som driver Instagrams checkoutfunktion. Bland annat.

Google Pay expands its integration with PayPal to online merchants | TechCrunch

Google and PayPal have been strategic partners for some time. The companies in 2017 announced that PayPal would become a payment method in Android Pay,

Övrigt

Jonathan Ive lämnar Apple

Så kom då till sist dagen: Jony Ive lämnar Apple efter 27 år. Typ… jättenyhet.

Vissa människor sätter bokstavligen talat sin prägel mer på ett företag en andra. Ive är en sådan. Ive, som varit synonym med Apples formspråk de senaste tre decennierna eller så (och på sätt och vis kanske under den tiden betytt mer än någon annan för Apple) kommer nu istället att starta sitt eget företag. En designbyrå.

Apple inser givetvis att det här kommer att leda till en och annan ring på vattnet inte minst bland investerare. Det räcker att läsa rubriken på Apples pressmeddelande om nyheten: ”Jony Ive to Form Independent Design Company with Apple as Client”. Med andra ord: ”Ive kommer fortfarande jobba på Apple. Eller med Apple. Eller för Apple. Eller, ja, ni fattar”.

Är förstås inte konstigt att Ive känner att det är dags att gå vidare, men det känns förstås inte som en slump att det händer precis när Apple är mitt i sitt eget paradigmskifte – från hårdvara till mjukvara och tjänster.

Jony Ive is leaving Apple

Apple today announced that Jony Ive, its chief design officer, will soon depart for greener pastures. Ive, according to a press release, plans to start his own company though he will continue to work with Apple on a range of projects. No fu

5G är löjligt snabbt – men för stora delar av världen gäller alltjämt 2G

Ett skönt exempel på 5G. Ladda ner 92 MB i mobilen på 1 sekund. Det är… lite snabbare än 4G eller wi-fi.

Trots att 5G knappt finns än så är 5G-haussen just nu rätt intensiv. Och visst, så mycket snabbare uppkopplingar (plus förstås de tekniker som tas fram i andra ändan spektrat, strömsnåla ”smalbands”-nätverk för uppkopplade prylar) kommer ge enormt stora möjligheter.

Men det är också ett lämpligt tillfälle att ännu en gång reflektera lite över hur det ser ut i resten av världen. Där 2G fortfarande råder. GSM-Nokia-tiden, alltså.

I november förra året ska nästan 60 % av alla mobilanvändare i Indien ha haft 2G-abonnemang. I Afrika söder om Sahara bedöms 38 % av alla mobilabonnemang 2020 vara 2G och 13 % 2025. Men det är inte 5G som kommer äta upp 2G, utan 3G – 50 % 2020 och 61 % 2025.

Vad vill jag säga med det här? Vi måstemåstemåste ha 5G för att inte hamna ohjälpligt på efterkälken jämfört med Kina (jag har även sett siffror att Kina har rätt mycket 2G alltjämt – utanför de stora städerna), men det skadar inte att reflektera hur lyckligt lottade vi är.

Inte minst som en av de största utmaningarna för många tillväxtmarknader är att det spelar ingen roll hur snabbt det går att ladda datan om datan i sig är apdyr. Även om vi har det betydligt bättre här hos oss så är priserna på uppkoppling och datatrafik något som blir allt dyrare i takt med att vi blir allt mer beroende av uppkopplade tjänster. Uppkopplingen, datatrafiken och de priser vi behöver betala sätts nästan helt uteslutande av kommersiella aktörer. Även för människor där ”bara några hundralappar i månaden” är en rätt hög utgift.

Kort sagt: vad det kostar att koppla upp sig och vem som har rätt att sätta det priset kommer bli en allt viktigare fråga framöver. Inte minst som det börjar talas om att internettillgång inte bara är en samhällelig förutsättning utan också en mänsklig rättighet.

Men under tiden kan också vi som tar fram digitala tjänster reflektera över vårt ansvar. Hur mycket väger våra appar? Hur mycket väger våra sajter? Hur mycket arbetar vi egentligen med att optimera kod och innehåll? Vilket förstås gäller ännu mer för dem som har ett skattefinansierat uppdrag. Men även för sajter som belamrar sina sajter med reklam.

[Video] Matthew Brennan on LinkedIn: #5g | 46 comments

5G demo, WeChat (92MB) downloads in 1 second 5G测试下载微信（92MB）一秒钟下完，5G的力量 | 46 comments on LinkedIn

Bye Bye Camera – appen som automatiskt plockar bort människor ur bilder

Ha. Briljant. Bye Bye Camera. En app vars uppgift är att… ta bort alla människor från bilder. En app för en post-människovärld, alltså.

At last, a camera app that automatically removes all people from your photos | TechCrunch

As a misanthrope living in a vibrant city, I’m never short of things to complain about. And in particular the problem of people crowding into my photos, whatever I happen to shoot, is a persistent one. That won’t be an issue any more with Bye Bye Camera, an app that simply removes any humans from photos you take.

Tableau ger oss fantastisk datavisualisering av musikfakta

Oooooooo, vad jag älskar den här. Nörddatavisualisering av musik. Nu är det mest en demo för Tableaus produkter (Tableau som för övrigt köptes upp av Salesforce för bara ett par veckor sedan), men jag skulle seriöst kunna tillbringa hela dagarna med sånt här.

Data + Music Stories

Data + Music is a collection of visualizations from the Tableau community highlighting the data behind the music we love.

Hans Zimmer skapar exklusivt ljud för BMW:s nya konceptelbil

I veckan presenterade BMW en ny elkonceptsportbil: BMW Vision M NEXT. En elbil som också har fått sitt eget ljud – signerat den produktive filmmusikskaparen Hans Zimmer.

Att bilar har egna ljud är förstås inget nytt. Även motorljud, dörrljud och blinkerljud bidrar till helhetsupplevelsen. Elbilar har ännu mer möjligheter att skapa ljud, eftersom de saknar klassiskt motorljud. Ja, eller rätt mycket ljud överhuvudtaget.

Vad det här förmodligen kommer betyda på sikt är att vi kommer att kunna personalisera våra elbilsljud. Kanske till och med så att ljudet kan följa med oss när vi delar självkörande bilar. Det lär med andra ord kunna bli en möjlig tilläggskostnad när man köper en bil. Jag misstänker att det kommer bli möjligt att köpa billjud, lite som ringsignaler till mobiler.

Men det här är också del av en större utmaning för varumärken, i takt med att ljud blir allt viktigare för våra uppkopplade interaktioner. (Särskilt som varumärken blir allt mer beroende av närvaro på plattformar.) Som när Mastercard för inte så länge sedan tog fram en ljudlogga. Ljudet när man betalar med Mastercard, typ.

Kort sagt: hur låter ditt varumärke? Och vilka ljudmöjligheter finns i dina kunders kunderesor? Hur kan dina kunder höra att de gör affärer med ditt företag?

Hans Zimmer designed the sound for BMW’s futuristic concept car

BMW unveiled some of its plans for electric vehicles earlier this week, saying that it would debut 25 electric vehicles by 2023, The company decided to launch a website to have some fun with its Blade Runner-looking EV, which included getting composer Hans Zimmer to develop a science fiction-like sound for the car.

Robocop patrullerar i en park i Kalifornien

1. Serve the public trust

2. Protect the innocent

3. Uphold the law

California police put Robocop on patrol in park

No Description

Har du lust att hjälpa till?

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Etiketter Apple, Bye Bye Camera, Facebook, Google, Libra, Tableau

Allmänt digitalt Bekvämlighetsekonomin Ekonomi och finans IoT - internet of things Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 25 2019 – del 2

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 23 juni 2019
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 25 2019 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i sammanställningen

Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier/prenumerationstjänster, AI – artificiell intelligens

IoT – internet of things

Google siktar på att bygga 15 000 lägenheter i San Francisco

Ännu ett… halvstort initiativ från Google. Företaget siktar på att plöja ner 1 miljard dollar på att bygga, eller åtminstone skaka fram, minst 15 000 nya hem i San Francisco. Anledningen är förstås den rätt akuta bostadsbristen i staden som gör det svårt för Google (och typ alla techföretag) att få tag i den kompetens de behöver.

Inget som kommer hända i en handvändning – ett av de fösta initaitiven är att börja köpa tillbaka Google-mark för minst 750 miljoner dollar. Mark som idag har använts för kommersiella fastigheter, som kommer att konverteras till bostäder istället (eller byggas nytt). Ett tioårsinitiativ. Dessutom kommer Google donera pengar till hemlöshetsorganisationer och låta minst 250 miljoner utgöra plattan i en investeringsfond som ska skapa incitament för andra att bygga ”affordable housing”.

Och det sistnämnda är extra intressant och något som är ledord även för det som Google själva kommer att bygga. Bostäder för alla inkomstnivåer.

Frågar man bostadsföretagen i exempelvis Stockholm så är de stora problemen regleringar, som att man inte får sätta vilka hyror som helst. Men det största problemet är sannolikt att intresset att bygga billiga – men bra – bostäder är rätt svagt. Byggföretagen och bostadsföretagen vill tjäna pengar.

Det Google gör nu är (på pappret åtminstone) det som var grunden för många bostadsområden idag (som Lilla Essingen där jag bor): företag som byggde hus till arbetarna. Då var det viktigaste just att kunna ge folk plats att bo, helst nära fabriken, för att kunna få personal.

Det Google satsar på, om de lever upp till det de säger, är ett massivt subventioneringsinitiativ. Vi ser även att andra techjättar gör samma sak, av samma anledning.

Och en väldigt viktig faktor då är inte bara att det finns hus och lägenheter att bo i. Det måste också vara hus och lägenheter som folk överhuvudtaget har råd att bo i.

(Det man hoppas är att Google i så fall gör det som de satsar på i den stadsdel i Toronto som företaget håller på att bygga: bygga en stadsdel ”from the internet up”. Alltså inte bara bygga bostäder och stadsdelar – utan bygga bostäder och stadsdelar med de tekniska fördelar och förväntningar man kan ha på bostäder, trafik, butiker och infrastruktur i Nådens uppkopplade år 2019.)

$1 billion for 20,000 Bay Area homes

As Google grows throughout the Bay Area, we’re making our biggest investment yet to help with the housing crisis.

Volvo och Nvidia samarbetar kring självkörande fordon

Ett av de företag som kommit att bli en av nyckelspelarna inom självkörande teknik är Nvidia, chiptillverkaren som mest varit känd för att göra grafikkort. Nu är det däremot betydligt bredare tekniker på horisonten. Som dedikerade kryptochip (Facebook kommer ringa) och just AI-chip och -teknik i mjukvara för självkörande fordon.

Nu har Nvidia ingått samarbete med en annan högintressant spelare på området: Volvo. Mer specifikt kommer Volvo få tillgång till Nvidias AI-plattform som är tänkt att kunna träna teknik som ska hamna i självkörande fordon. Tillsammans ska de två företagen nu alltså vidareutveckla den här plattformen, inte minst optimera den specifikt för Volvos behov.

Men jag misstänker att det här är en plattform som kan komma att säljas som kommersiell produkt i sig på sikt. Alltså att andra företag får möjlighet att köpa in eller hyra in sig på plattformen.

Den självkörande motsvarigheten till intensivkörkortskurs i Östersund.

Volvo-avtal om självkörande lastbilar: ”Omfattande ai-plattform”

Volvokoncernen har skrivit på ett partneravtal med Nvidia för att utveckla en plattform för självkörande lastbilar och maskiner, enligt den svenska buss- och lastbilstillverkaren.

Infarm satsar på stadsjordbruk

Spännande initiativ: jordbruksstartupen Infarm tar in 100 friska dollarmiljoner till sin satsning: en plattform för urbant jordbrukande. Odla mat i städer, alltså närmare där kunderna är.

Infarms produkt handlar om vertikalt jordbrukande som ska kunna placeras ungefär var som helst. Som inuti matbutiker, gallerior och restauranger.

Det här i sig är inget unikt för Infarm. Svenska Plantagon satsade på något liknande fram till konkursen förra kvartalet. Och visst kommer det vara lite uppförsbacke innan ett sånt här koncept slår igenom fullt ut, även om Infarm själva (förstås) konstaterar att konceptet är ”oändligt skalbart”. Det är lika förstås kopplat till en hel IoT-plattform med AI, analys och allt som jazzar. Jordbruk som tjänst.

Men det får mig att zooma ut lite mer. Och tänka delning.

I Kina finns jordbruk som tjänst redan. ”Bönder” som inte äger något själva. De hyr allt de behöver. De shoppar ihop alla delar som behövs, inklusive personal, redskap och mark. Liknande finns säkert i vår del av världen.

Jag börjar tänka att ovanstående, i kombination med initiativet att placera ut bikupor hos företag för att bidra till att öka pollineringen inuti städer, skulle kunna vara nästa steg i ett Infarm-koncept. Alltså att företag och fastighetsägare, eller vem som helst, skulle kunna hyra ut eller upplåta utrymme för jordbruksodling. Utrymmen från källare till tak.

Tillgängliga utrymmen kan sedan hyras av stadsbönder. Antingen direkt eller via uppkopplade delningsplattformar. Inklusive möjlighet att hyra eller hyra ut arbetskraft, redskap, transport och försäljning.

Stadsjordbruk som tjänst.

Infarm closes $100M Series B to scale its ’urban farming platform’ | TechCrunch

Infarm, the Berlin-based startup that has developed vertical farming tech for grocery stores and restaurants, is disclosing $100 million in in Series B

Domino’s satsar ännu en gång på pizzaleveranser med självkörande bilar

Kommer Domino’s börja leverera pizzor via självkörande minibilar? Klart Domino’s kommer börja leverera pizzor via självkörande minibilar.

Testet sker den här gången i samarbete med Nuro och till skillnaden från förra testet, med Ford, så kommer det inte handla om vanliga bilar som har plats för mänskliga kontrollförare. Den här gången handlar det snarare om ett rullande leveransskåp, ungefär den typ av appstyrda boxar som börjar bli vanliga vid paketutlämning.

Och på Nuro-vis ser bilen som vanligt ut som en förvuxen leksaksbil. Pluspoäng för det.

Domino’s serves up self-driving pizza delivery pilot in Houston | TechCrunch

Domino’s really emphasizes its commitment to ”innovation,” but even if it’s a marketing tactic, the global pizza brand does indeed walk the walk. Case in

Bekvämlinghetsekonomin

Didi Chuxing släpper in konkurrenter i sin app

Ännu ett exempel på två väldigt tydliga megatrender. Plattformar suger upp allt fler onlinetjänster och megaplattformar öppnas för konkurrenter. Den här gången mer specifikt: taxidelningstjänsten Didi Chuxing öppnar sin app för konkurrenter.

Bara för nån vecka sedan gjorde allt-i-allo-leveranstjänsten Meituan Dianping ett försök till större inbrytning inom just taxidelningsområdet i Kina. Ett område som domineras rätt hårt av Didi. Vad Meituan gjorde var en Amazon. I sin app öppnade man en marknadsplats för mindre taxidelningstjänster för att gemensamt ta upp konkurrensen mot Didi. Och nu börjar Didi alltså göra samma sak.

För båda apparna handlar det förstås om att, i förlängningen, ta upp kampen mot WeChat i rollen som Kinas måsteapp.

Och vi ser samma sak här hos oss.

På taxiområdet har Lyft börjat inkludera bilar från konkurrerande Waymo i sin app. Men hela trenden blir förstås än mer tydlig om man breddar horisonten. Allt fler ”Spotifys”. Inom allt fler områden. Som artonåringen som knackade ihop en appa som visade var scootrar från alla scooterföretag i Stockholm fanns placerade. Och det är förstås precis det här vi vill: allt på ett ställe, på en faktura.

Vilket också leder fram till ännu en tydlig utveckling: när varumärke och lojalitet ställs mot bekvämlighet så vinner den sistnämnda allt oftare. Och det är något som vi som företag väldigt mycket måste förhålla oss till när vi arbetar med både varumärke och tjänster. Mindre ägande av kunder och förväntningar om att kunderna tycker det är jättekul att komma till oss mer ödmjuka initiativ att faktiskt på riktigt möta kunden på kundens arenor och kundens villkor.

https://www.techinasia.com/didi-opens-platform-rival-firms-super-app-battle-heats

Mobilt

TrueCaller lanserar internettelefoni i Indien

Ett jättesteg för TrueCaller: företaget börjar erbjuda telefonsamtal över internet. Två TrueCaller-användare kommer alltså kunna ringa varandra via appen och kostnaden utgörs av datatrafik istället för kostnaderna för mobilsamtal via vanliga mobilnätet (kort sagt alltså rejält mycket billigare – inte minst om du kan hitta gratis wi-fi).

Som artikeln konstaterar så gör det här att TrueCaller mer direkt hamnar på kollisionskurs med andra appar som WhatsApp och WeChat. Kinesiska WeChat är väldit sugna på att ge sig in i Indien, TrueCallers viktigaste marknad, med sin allt-i-allo-app. WhatsApp erbjuder redan VoIP-samtal.

Det TrueCaller dock har som sin fördel gentemot WeChat är sin indiska närvaro (WeChat är ännu inte jättestort i landet) och gentemot WhatsApp att man erbjuder möjlighet att göra fler vardagssysslor via appen. Som att kunna betala räkningar. Det är ingen slump att den kryptovaluta som Facebook presenterade igår främst vänder sig till tillväxtmarknader. Det är inte minst TrueCaller-användarna som är målgruppen.

Anti-spam service Truecaller adds free voice calling feature | TechCrunch

Truecaller, an app best known for helping users screen calls from strangers and spammers, is adding yet another feature to its service as it bolsters its

iOS 13 gör det möjligt att lagra tyska ID-kort i mobilen

I förra veckan skrev jag om att Japan i och med kommande iOS 13 kommer göra det möjligt att lagra det nationella ID-kortet i sin iPhone och ”blippa” det via NFC för att identifiera sig. Nu verkar även Tyskland vara riggade för ungefär samma sak.

Tyska medborgare kommer från och med i höst (när iOS 13 släpps) kunna lagra nationella ID-kort, uppehållstillstånd och biometriska i sin iPhone och därmed koppla dem till NFC-chipet. Även britterna verkar vara på gång med något likartat, fast då för landets ”Brexit-app” (tydligen en app tänkt för EU-medborgare att hantera sina brittiska liv när/om Storbritannien lämnar unionen).

Med tanke på att det fortfarande bara är en av storbankerna som stöder Apple Pay så kanske jag inte riktigt har jättehöga förvåntningar på att något liknande kommer hända i Sverige i höst, men iOS 13 ser ut att kunna bli ett jättesteg mot heltigenom digitala ID-handlingar.

Germany Says iPhones Running iOS 13 Will Be Able to Read NFC Tags in National ID Cards and Passports

When iOS 13 arrives, iPhones will be able to read a wider range of Near Field Communication (NFC) tags, including the NFC tags often used in official…

Ekonomi och finans

Facebooks kryptovaluta Libra lanseras inte i Indien

Oväntat och inte alls oväntat: Facebooks kryptovaluta Libra och digitala plånbok Calibra kommer inte släppas i en av de viktigaste marknaderna för såväl valutan som Facebook: Indien (dessutom Facebooks största marknad totalt sett). Anledningen? Länder med förbud mot kryptovalutor (eller som är drabbade av internationella sanktioner) kommer inte få ta del av Facebooks senaste initiativ.

Nu betyder det här i det korta perspektivet inte särskilt mycket. Facebook har redan en digital plånbok i landet: i WhatsApp Pay. En plånbok som gör det möjligt att både skicka pengar till andra WhatsApp-användare – inklusive företag (med andra ord så går tjänsten att betala med). Kort sagt så är det exakt som Calibra är tänkt att fungera. Calibra skulle i Indien på sätt och vis alltså bli en konkurrent till WhatsApp Pay.

Det här sätter dessutom strålkastarljuset på hur valutan Libra och Calibra sannolikt kommer ha en vallgrav mellan sig (ja, eller en av vallgravarna): Calibra skulle kunna fungera helt utan Libra, som en vanlig digital plånbok. Ja, som WhatsApp Pay. Jag misstänker att Calibra kommer få stöd för andra valutor för att få upp användningen (andra som tar fram liknande tjänster baserat på Libra lär nog satsa på fler, oavsett).

Det sistnämnda är också en av de största utmaningarna för valutan: att få någon att uppleva att de specifikt behöver ha sina tillgångar i en helt virtuell valuta (som dessutom sannolikt kommer kräva någon form av växlingsavgift åt båda håll). I presentationen av Libra pratar Facebook mycket om att demokratisera betalandet, men den främsta möjliggöraren här är själva funktionen för att betala (i mobilen) – inte valutan i sig.

Även om det skulle gå är det inte helt klart vilken fördel det skulle vara att använda Libra via Calibra jämfört med att betala via WhatsApp Pay (eller för den delen TrueCaller, som tar en allt större del av den indiska betalningsmarknaden). Särskilt som WhatsApp Pay redan är integrerat med Indiens nationella mobilbetalningsplattform UPI.

Och den utmaningen kommer att bli densamma över hela världen: varför välja Facebooks valuta och/eller digitala plånbok över någon av de befintliga?

Calibra wallet won’t launch in Facebook’s biggest market | TechCrunch

Facebook unveiled its audacious Libra cryptocurrency and Calibra digital wallet on Tuesday, through which it plans to transform financial services across

Slack värderas till 26 miljader dollar vid börsintroduktionnen

Idag är det så till sist dags för samarbetsverktyget Slack att kliva in på börsen. Aktien kommer börja handlas senare idag när USA-börserna öppnar. Värderingsmässigt hamnar bolaget på 26 miljarder dollar, alltså ganska prick det Spotify värderades till när det företaget började handlas för något år sedan.

Finns en Spotify-parallell till: även Slack har valt att göra en direktnotering. Alltså bara sälja befintliga aktier och inte släppa några nya till fast pris. Vad marknaden anser att bolaget och aktien är värda vet vi därmed först när handeln börjar. Vid börsintroduktioner brukar aktiekursen drabbas av ofta rätt våldsamma kursrörelser, men vid en direktnotering vet man ännu mindre om intresset för aktien än vid en vanlig börsnotering.

Så här långt i år har högprofilnoteringarna gått lite olika. Beyond Meats aktie har varit upp 700 % på bara några veckor, medan jättar som Lyft och Uber har guppat runt under noteringskursen i princip sedan dag ett. Att se var Slack hamnar i den här skalan. Både på kort och lång sikt, förstås.

(Första börsdagen gick väldigt bra för Slack – upp 50 procent jämfört med riktkursen.)

Börsen värderar Slack till 217 miljarder | SvD

Värdet på amerikanska Slack Technologies aktie steg kraftigt när bolaget börsnoterades på onsdagen i New York. Aktien i det San Francisco-baserade företaget, som står bakom en meddelandeplattform för företag, såldes för 38:50 dollar när Wall Street öppnade – betydligt över det så kallade referenspris på 26 dollar som tidigare satts av börsen.

Övrigt

Simone Giertz har byggt en Tesla-pickup

Har The Queen of shitty robots gjort en hillbilly-Tesla? Det är klart att The Queen of shitty robots har gjort en hillbilly-Tesla.

https://www.theverge.com/2019/6/18/18682633/simone-giertz-tesla-model-3-pickup-truck-youtube-diy

Boston Dynamics robotar slår tillbaka – bokstavligen

Ännu ett klipp från Boston Dynamics. Fler tester med roboten Atlas, som börjar bli imponerande bra på allt fler uppgifter. Men som jag bara har väntat på så finns det en gräns för hur mycket misshandel robotarna accepterar innan de plockar upp vapen och gör revolt. Precis det har nu hänt. Atlas börjar hota sina mänskliga hanterare med vapen.

The robot uprising. Det är så här det börjar.

New Robot Can Now Fight Back! (Corridor Digital)

Consider Our Merchandise! ► http://bit.ly/Corridor_Store WATCH HOW WE MADE THIS (Amazing) ► https://www.youtube.com/watch?v=gCuG-KJacp8 The new robots at Boston Dynamics keep getting more and more sophisticated…

Pakistan satsar på kattfilter för att göra regeringsmöten mer intressanta

Briljant på så många plan. Ett regeringsmöte i Pakistan livesändes över Facebook. Med den detaljen att den som höll i sändningen hade kattfiltret på…

Det är kanske precis sånt här som behövs för att få fler att titta på kommunalfullmäktigemöten. Ja, eller partiledardebatter, för den delen.

Pakistan’s Khyber Pakhtunkhwa govt live streams press conference with cat filter on. Twitter dies laughing

The provincial government of Pakistan’s Khyber Pakhtunkhwa recently live streamed a press conference with the cat filter enabled. The result has Twitter in splits.

Amazon, Apple och Google lanserar snart egna kryptovalutor

Var väl egentligen bara en tidsfråga, men jag trodde nog att kryptovalutorna från framförallt Google och Amazon skulle ligga lite längre fram i tiden. Men de fick väl bråttom nu när Facebook har presenterat Libra.

Och när du ändå är här

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du kan stötta det jag gör.

Etiketter Amazon, Apple, Calibra, Didi Chuxing, Domino’s Pizza, Facebook, Google, Infarm, Libra, Nuro, Nvidia, Slack, Spotify, Tesla, Truecaller, Volvo, Youtube

Artikel Ekonomi och finans Kryptovalutor Sociala medier

Allt du skulle vilja veta om Facebooks kryptovaluta Libra (men inte hunnit fråga än)

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 18 juni 2019
Inga kommentarer till Allt du skulle vilja veta om Facebooks kryptovaluta Libra (men inte hunnit fråga än)

Tidigare idag var det så dags för Facebook att presentera sin egen kryptovaluta. En valuta det har spekulerats om ett rätt bra tag, spekulationer som tagit extra mycket fart senaste månaderna. Fanns alltså fog för allt spekulerande i år.

Och det vi pratar om är något som har potential att bli en världsvaluta. Inte internetvaluta. Betydligt större än så. En potentiell post-internet-valuta.

Vad innebär Facebooks valuta, hur kommer den fungera, vem är den tänkt för och varför gör Facebook det här? Det tänkte jag gå igenom här. Några av sakerna jag går igenom finns det mer fördjupande genomgångar av på andra ställen (som TechCrunchs ypperliga artikel), men jag kompletterar med några egna tankar längs med vägen.

Vad heter Facebooks kryptovaluta?

Valutan som lite inofficiellt kommer ha Facebook-loggan har fått namnet Libra. Fun facts: namnet ska stå på tre ben: en romersk måttenhet, den astrologiska symbolen som är grunden i rättvisans våg och tydligen lite fonetiska franskvibbar (ordet libre). De tre elementen ska kunna sammanfattas med: pengar, rättvisa och frihet.

När släpps Facebooks kryptovaluta?

Libra är tänkt att släppas under ”första halvan av 2020”. Men exakt vad det innebär återstår att se. Jag tror exempelvis inte att hela världen kommer att få tillgång till Libra samtidigt. Hösten kommer att att ägnas åt att reda ut alla ”buggar” i själva distributionsplattformen och sedan tror jag att det kommer bli som det brukar när Facebook gör saker: en stegvis uppskalning av vilka som får tillgång till Libra.

Varför släpper Facebook en egen kryptovaluta?

Frågar man Mark Zuckerberg så blir svaret att:

Libra’s mission is to create a simple global financial infrastructure that empowers billions of people around the world

Kevin Weil, Vice president of product på Calibra, är lite mer krass:

Weil says Libra becoming successful will have all sorts of positive ripple effects for all participants. ”You suddenly have billions of new consumers for any online service. Businesses today that operate in cash only, if they have access to a digital currency they have access to advertising platforms, including Facebook,” he says. ”There are meaningful side effects on Facebook’s business if Libra is successful.”

Förutom att han lyckas få in ordet ”meningsfull” så säger Weil att Calibra blir ett sätt för Facebook att driva användartillväxt genom att få ombord nästa miljard internetanvändare. Och mer specifikt: få dem att titta på annonser.

Sen har vi David Marcus, Facebooks chef för blockkedjesatsningar och därmed ansvarig för Libra, som går rakt på sak:

If more commerce happens, then more small businesses will sell more on and off platform, and they’ll want to buy more ads on the platform so it will be good for our ads business.

It’s all about the dum-di-dum-di-dum annonserna, stupid.

Och det är både Facebooks största styrka och största svaghet. Facebook tjänar pengar som gräs på sina annonser – men det är också det enda sättet som de vet hur man tjänar pengar på. Att Facebook rätt uttalat ser (Ca)libra som ett sätt att dra in folk till plattformen och tjäna pengar på annonsvisning är både rätt beklagligt och rätt förvånande kortsiktigt gammeltänk. Men så sitter Facebook också, som Google, galet hårt fast i gratisfällan. De gör några trevande försöka att börja ta betalt, men skrotar satsningarna och backar tillbaka till annonsfinansierat efter väldigt kort tid när saker inte får snurr.

Tyvärr misstänker jag att Facebook inte kommer lyckas särskilt bra den här gången heller. Ser framför mig hur de försöker ta ut transaktionavgifter från handlarna, lite som försäljningsavgiften på Instagram, men kommer förmodligen göra det kostnadsfritt att använda efter rätt kort tag. Förutom att det är konstigt att Facebook har så kort tåladmod på det här området när det är extremt envisa med att få upp användandet av funktioner som ökar annonstittandet. Hela Facebooks totala annonsberoende börjar så smått bli ett problem för företaget. Inte här och nu, men det är här och nu man måste börja ställa om sin verksamhet för att bredda intäktsbasen. Lex Apple.

Vad är Facebook Calibra?

Förutom att presentera Libra-valutan så meddelade Facebook också att man har startat ett nytt verksamhetsområde (eller dotterbolag, beroende på hur man ser på det): Calibra. Första stoppet för Calibra blir att ta fram en digital plånbok för Libra (Libra är alltså bara själva valutan, som kronan, medan Calibras digitala plånbok blir stället där pengarna förvaras och kan nås när man vill använda dem). Den funktionen kommer att bo i Messenger, WhatsApp och i en fristående app (tänk Swish).

Calibra blir Facebooks egen Libra-plånbok, men vem som helst (typ) ska alltså kunna skapa en egen. Även i privata nätverk.

Det finns ett antal väldigt intressanta detaljer här, om man läser mellan raderna.

1. Libra är en chattvaluta

Facebook-appen och Instagram nämns inte. Det här är alltså inte bara en (digital) kryptovaluta, det är, vad det verkar, en renodlad chattvaluta. Det i sig är ju inte helt nytt (Kik har haft en egen, typ, kryptovaluta ett tag), men det är oavsett intressant. Och också helt i linje med hur Facebook ser på framtiden – eftersom det är så trenderna ser ut: vi är inte längre intresserade av att dela allt med alla. Vi kommunicerar allt mer i mindre grupper – och chatten är navet. Med det inte sagt att det är en valuta som Facebook bara ser som avsedd för chattappar, men det är, på sätt och vis, en ”chat first”-valuta. Förmodligen den första.

2. Calibra kräver inget Facebook-konto

Det faktum att Calibra också kommer att komma som fristående app är i sammanhanget väldigt intressant. En stor trend just nu är att ta fram tjänster som kan fungera helt eller delvis frikopplat från sitt hemmaekosystem. Calibra som fristående app kan användas helt utan ett Facebook-konto.

Men det kan också betyda två andra saker: dels att Facebook, likt konkurrerande appar, tänker bygga upp en konsumtionsapp från ”the payment up” (betalappar blir allt viktigare i våra liv och dessa börjar bygga in den här typen av funktionalitet direkt i betalplattformen) men dels också att man riggar för en uppstyckning. Om (när) konkurrensmyndigheter bestämmer sig för att Facebook är för stort för allas bästa så blir skilsmässan inte så smärtsam. (Hela styrningen av valutan är lite en konstruktion i samma anda. Mer om det längre ned.)

3. Calibra är ett stort steg mot WeChat

I presentationen av Calibra konstaterar Facebook:

From the beginning, Calibra will let you send Libra to almost anyone with a smartphone, as easily and instantly as you might send a text message and at low to no cost. And, in time, we hope to offer additional services for people and businesses, like paying bills with the push of a button, buying a cup of coffee with the scan of a code or riding your local public transit without needing to carry cash or a metro pass.

Så, ja, Facebook ser förstås att Calibra ska bli en enstoppsshop för att göra, tja, allt. Likt kinesiska WeChat, där man nära nog kan göra allt utan att behöva lämna appen. Och med tanke på den… ljumna stämningen mellan Facebook och Apple så är det här förstås inte minst också ett stick mot iPhone-tillverkaren. Men det måste inte bara betyda att Calibra, eller snarare Libra, blir en konkurrent. Det mest troliga skulle kunna vara att de två företagen på betalområdet blir samarberenter (konkurrenter och samarbetspartners samtidigt. Behövde jag förklara den?) Mer om det senare.

4. Calibra ska ta fram ”finansiella tjänster”

Facebook börjar hela presentationen av Calibra med följande beskrivning:

Today we’re sharing plans for Calibra, a newly formed Facebook subsidiary whose goal is to provide financial services that will let people access and participate in the Libra network.

Här pratar vi förstås inte bara förutsättningsskapande och tekniska tjänster för att se till att valutaplattformen snurrar på som den ska. Vi pratar, likt det flera andra techjättar börjar med, att Facebook siktar på att erbjuda rena konsumenttjänster på det finansiella området, som olika former av krediter och lån. Kanske rentav försäkringstjänster.

5. Facebook siktar på bankverksamhet fullt ut (well, döh)

Calibra är alltså tänkt som en plattform för inte minst tillväxtländer. Som ett sätt att bland annat föra över pengar chattvägen. Mer specifikt konstaterar Facebook:

If you have an internet connection today, you can access all kinds of useful services for little to no cost — whether you’re trying to keep in touch with family and friends, learn new things or even start a business. But when it comes to saving, sending and spending money, it’s not that simple.

/…/

This is the challenge we’re hoping to address with Calibra, a new digital wallet that you’ll be able to use to save, send and spend Libra.

Vi noterar att ordet ”spend” finns med här. Två gånger. Men detsamma gäller för ”save”. Inte ”keep” eller något annat ord som kan indikera att vi pratar om en plånbok för kortare förvaring. Här pratar vi om att kunna ha sitt sparande i Calibra. Med ränta (ja, när sånt blir en grej igen).

6. Libra i Apple Pay?

Förhållandet mellan Facebook och Apple är som sagt lite… fnurrigt. Men såna detaljer behöver inte stå i vägen för affärsmässiga relationer. Framförallt inte i dessa digitaltider, där företag inte har det minsta problem att vara hårda konkurrenter, samarbetspartners eller ha kund/leverantör-förhållande samtidigt.

Facebook har, precis som Tencent (företaget som äger WeChat), en väldigt stor nackdel: man saknar hårdvaran. Så otroligt mycket av det vi gör idag sker i mobilen. Och där finns det i praktiken två företag som kontrollerar allt: Apple och Google. Förstås ännu mer på iOS-sidan eftersom Apple helt kontrollerar såväl hårdvara som mjukvara. Allt Facebook gör blir ett lager ovanpå iOS eller Android. Ett lager bort från total integration.

Eftersom Facebook knappast lär presentera en Facebook-mobil under Portal-flagg i höst (och eftersom väldigt få kommer ta med sig sin Portal för att blippa i tunnelbanan) så måste Facebook förhålla sig till detta oligopol. Men varken Apple Pay eller Google Pay har en egen valuta. De är tekniska lösningar som gör det möjligt för användaren att koppla den ”betalväxel” man önskar till respektive Pay-tjänst. I teorin skulle det alltså kunna gå att välja att Pay-appen i klockan ska dra pengar från en Calibra-plånbok istället för en vanlig banktjänst eller ett betalkort.

Jag tror till och med att det inte är särskilt osannolikt. Inte minst som Facebook skulle kunna rida på ytterligare ett lager säkerhet och anonymitet. Inte som ersättare för Calibra, men som komplement. Det är ingen slump att PayPal är en av grundarorganisationerna i sammanslutningen.

Hur funkar Libra?

Libra är en kryptovaluta, som Bitcoin. Till skillnad från Bitcoin (och de flesta kryptovalutor) så är Libra en så kallad stablecoin. Den är enkelt uttryck kopplad till ett underliggande värde, precis som en vanlig valuta.

Men till skillnad från många stablecoinvalutor så är Libra inte kopplad till exempelvis bara dollar eller guld utan till en ”korg” av bankdepositioner och korta värdepapper. Bland dessa finns valutor som dollar, brittiskt pund, euro, schweizerfranc och yen. Relationen på innehållet i korgen kan justeras över tid, så om ett underliggande värde sticker iväg eller rasar värdemässigt så kan den totala sammansättningen justeras för att få en stabil kurs för Libran. (Kort sagt, likt övriga stablecoin-valutor, för att inte få den våldsamma värdesväningar som drabbat inte minst just Bitcoin. Lite Zimbabwe-skottkärra över en sån kurs.)

En annan stor skillnad mot de flesta kryptovalutor är att den bara kan hanteras av ett antal ”noder”. Som det verkar, max hundra. Varje medlemsorganisation i The Libra Association (mer om det senare) måste bidra, bokstavligen talat, med hårdvara. Libras blockkedja ska vara byggd för snabba transaktioner (ett av de stora problemen med Bitcoin, förutom att det är en energiintensiv valuta, är att en transaktion tar 7 sekunder eller 15 sekunder för kryptovalutan Ethereum. Libra ska kunna hantera 1000 transaktioner i sekunden – vilket förstås är ett måste för att användas på den skala som Facebook tänker sig).

Det här uppnås bland annat då Libra bara kommer att hanteras av 100 ”noder” – en per medlemsorganisation. Det innebär att Libra till skillnad från de flesta kryptovalutor inte är ”öppen” och crowdsourcad. Den styrs rätt bokstavligen talat av medlemsorganisationerna. Det här är också något som kryptopurister redan har hunnit invända mot: det här är inte en öppen valuta i andan av den ursprungliga tanken med internet utan en betydligt mer styrd och kontrollerad valuta. Kort sagt sågar man Facebooks påstående att det är en decentraliserad valuta (typ decentraliserings-washande).

Och visst, på nästan alla plan är Libra att jämställa med en vanlig nationell valuta (eller euron) – på gott och ont, beroende på vem man frågar.

Vad är en libra värd?

Den faktiska enhet som man kommer att handla med i Libra är… libra. En libra är den minsta delen man kan handla med eller skicka. De tre wiggliga strecken i Libra-logotypen är också valutans ikon likt £ eller $. (Känns som att världens typsnittstillverkare har lite att göra nu.) Värdet på en libra ska vara i nivå med en euro, dollar eller ett brittisk pund, vilket alltså landar nånstans runt tio svenska kronor eller så.

Hur betalar man med Libra?

I dagsläget oklart, men de kommersiella organisationer som är med lär på ett eller annat vis ha med Libra som betalmöjlighet. På sikt om än inte från dag ett. Det har även talats om att det ska gå att ta ut Libra i vanliga bankomater, så Facebook siktar kort sagt på att valutan ska kunna användas som vilken valuta som helst. Online och offline.

Det som de flesta sannolikt kommer göra är att växla in sina libra (libror? Har vi någon från Facebooks språkavdelning här?) till en annan valuta. Men om det tar fart så lär libra stå på egna ben som betalmedel.

Det ska även gå att skicka pengar, helst via Facebooks chattappar förstås, och här är en av Facebooks stora införsäljingsargument (lite som varför företag ska använda WhatsApp istället för att skicka sms till kunder): mycket lägre kostnader vid överföring av pengar. Vilket osökt för oss över på:

Vem är Libra avsedd för?

Korta versionen: primärt inte oss i välmående länder. I presentationsmaterialet pratar Facebook om att erbjuda banktjänster till de 1,7 miljarder människor som idag saknar det. Det gränsöverskridande swishande som mycket avses sker förstås till och i tillväxtländer. Länder där mobilen än mer än här är livsnödvändig. Det är också därför som Libra ska fungera även i väldigt enkla mobiler.

Sen ser förstås Facebook gärna att precis vem som helst börjar använda Libra.

Hur tjänar Facebook pengar på Libra?

Inte alls. Libra ska nära nog vara kostnadsfri att använda. Den finns en transaktionsavgifit kopplad till användningen som tydligen ska vara liten. Den är primärt avsedd för att stoppa spammare eller andra som vill missbruka själva valutan. Många bäckar små gör att det kan bli väldigt dryt i långa loppet att okynnes-libra. Tanken är att det ska vara ett av verktygen för att motverka bedrägerier.

Som jag konstaterar ovan så kramar Facebook sina annonsintäkter så hårt att knogarna vitnar. Likt Google är annonser det enda sätt som Facebook vet hur man tjänar pengar på (för Facebook är det ju i praktiken bokstavligen talat så till hundra procent om man tittar på var intäkterna kommer ifrån). Men som synes finns redan tankar på att tjäna pengar via Calibra, den digitala plånboken, och andra tjänster som Facebook ser framför sig att de bygger ovanpå Libra-plattformen.

Blir väl lite upp till bevis för Facebook här, eftersom de som sagt misslyckats gång på gång med att tjäna pengar på sin icke-annonsverksamhet. Det enda övriga intäktssegment som Facebook redovisar, utöver just annonserna, är ”Payments and other fees”, ironiskt nog. Och det segmentet står för typ 0,1 procent av företagets totala omsättning. Och då inkluderar den posten också saker som hårdvaruförsäljningen.

Vad är The Libra Association?

Facebook har valt att leja ut styrningen till av valutan till en extern organisation: The Libra Association. Sammanslutningen ska vara en icke-vinstdrivande organisation som har fått Schweiz som sin hemvist. (Officiellt för att Schweiz har lång tradition av att vara neutral, men jag misstänker att landets bankväsende vägde tyngre. Mer specifikt: landets syn på banksekretess som, även när de luckrats upp något efter påtryckningar från resten av världen, fortfarande lägger rätt mycket locket på. Om man vill raljera: alltjämt ett mer polerat skatteparadis, där frågorna inte nödvändigtvis borrar lika djupt som på andra håll.)

Tekniken bakom blockkedjelösningen är open source och så, om man så vill, även styrningen. Alla organisationer som sitter med får en röst var i styrningen av valutan och det kostar 10 miljoner dollar för att få en plats vid runda bordet. Facebook själva siktar på att 100 organisationer ska ingå i TLA vid lanseringen nästa år. Vid presentationen finns 28 utöver Facebook själva – 28 ”grundarorganisationer”.

Som synes finns tunga finansiella spelare som Visa, Mastercard och PayPal men också andra typer av företag som Spotify, Uber, Lyft och Farfetch. Placeringen av organisationerna är säkerligen ingen slump. I toppen placeras Women’s World Banking och i botten ligger Facebook. Initiaivtagaren och företaget som byggt upp hele valutan.

Facebook har alltså bara en röst. Under resten av 2019 kommer företaget dock spela en ”betydande roll”. Jag misstänker att det nog landar i ett Android-scenario. En open source-plattform som till hög grad kontrolleras av Google. Däremot vill Facebook så långt som det är möljigt tona ner sin roll i Libra. Bra ur regleringsperspektiv. Det är också därför Facebook har valt att lägga Calibra som en ”seperate subsidary”. Ett eget bolag. Typ,

Vilka får vara med i The Libra Association?

Det är rätt höga krav på att få vara med. För kryptoinvesterare är miniminivån på tillgångar 1 miljard, blockkedjeföretag måste ha varit igång i minst ett år, kunna uppvisa väldigt hög säkerhet och ha minst 100 miljoner dollar i tillgångar. Företag måste kunna bocka för två av tre förutsättningar: minst 1 miljard dollar i marknadsvärde, 500 miljoner dollar i ”customer balances”, nå 20 miljoner människor per år eller ”erkännas som ett topp 100-företag” enligt något erkänt index på det här området.

Dessutom finns det begränsningar på antal medlemmar inom olika kategorier, för att inte få för stor övervikt. Som syns i medlemsbilden ovan så kan även icke-vinstdrivande organisationer vara med, som akademiska institutioner.

Alla dessa förutsättningar är det Facebook som har bestämt. Det är även Facebook som kommer att utse den som blir ordförande för organisationen. Så även om Facebook bara kommer bli en av spelarna runt Libra-bordet så är det Facebook som helt och hållet har riggat bordet. Det är som synes även höga ekonomiska krav för att köpa sig en biljettt för de flesta som vill vara med. Hur man vrider och vänder på det så kommer Libra till största del vara en valuta backad och styrd av kommersiella jätteföretag.

Kan man lita på att Facebook inte kommer att göra något fuffens med användarinformationen?

Nej, förstås inte. Det kan hända saker. Men hej, vi kan ju börja med att titta på storbankerna som spelar enarmad bandit (med banditer, bokstavligen talat) med spararnas pengar. Sååååå… there’s that.

Däremot kommer det vara rätt vattentäta skott mellan övriga Facebook och Calibra. Facebook är också nog att poängtera att inget i användandet av Calibra kommer att påverka Facebooks övriga plattformar. Kort sagt kommer transaktionsdata inte skickas till Facebook, nyhetsflöden och annonser kommer inte baseras på Calibra.

För att kunna registrera sig för ett Calibra-konto kommer det krävas att du kan visa upp ett nationellt ID-kort eller liknande, för att bevisa din identitet.

Hur ska Libra regleras?

Där har vi den riktiga 10 miljonerkronorsfrågan. Ingen vet. Det har redan hunnit komma utspel både från politiker inom EU och politiker i USA att valutan måste regleras hårt. Eller åtminstone få rätt hård översyn. Problemet är dock att en sån här satsning av den här storleken inte har gjorts tidigare. Och som konstateras är alltså Libra varken en helt användarstyrd valuta eller en valuta kontrollerad av nationella centralbanker. Tittar man på medlemsorganisationerna så finns det heller inga nationella organ med. Att se vad som händer på sikt. Att befintliga, nationella lagstiftare inte får vara med och leka ökar förstås kraven på översyn och reglering.

Det är heller inte så konstigt. Vi pratar om pengar. Vi vet hur det kan gå när stora kommersiella företag gör lite som de vill med spararnas pengar – och sedan förväntar sig att skattebetalarna ska städa upp efteråt. Facebook har lovat att de kommer ersätta dem som förlorar pengar av någon anledning (som bedrägeri). Men vi pratar om en open source-valuta, som vem som helst kan bygga tjänster kring. Det är inte alls säkert att andra har samma generösa policy. Om Facebook och andra dessutom börjar bygga finansiella tjänster – vad händer då? Kan Facebook förvänta sig få tillgång till den statliga insättningsgarantin? (Nu tror jag inte riktigt att Facebook behöver det, men ni fattar.)

Regleringen och kontrollen sköts i praktiken alltså av The Libra Association och den ska vara förbunden att följa de regelbverk som gäller kring finansiella institutioner. Om det sedan kommer bli det som gäller i Schweiz eller lokalt blir en annan fråga.

Så hur tror du att det kommer att gå för Libra?

Jag tror att det i det korta perspektivet (de närmaste kommande åren) inte kommer hända särskilt mycket alls. Bara för att man har en potentiell användarbas på över 2 miljarder människor så betyder inte det att särskilt många kommer att hoppa på tåget. I vår del av världen kommer det finnas få behov av att använda en Facebook-valuta. Swish behöver inte vara särskilt oroliga heller.

På sikti blir det däremot väldigt spännande att se vad som kan hända. Och det kommer inte vara valutan i sig som kommer vara det intressanta utan förstås de tjänster som byggs ovanpå. Kommer Facebook göra som de brukar göra när de släpper något nytt – slänga högvis med subventioneringspengar på Libra för att få upp användningen? Kickback och rabatter om man väljer Calibra och Libra? Och som jag varit inne på – integrationer med andra plattformar och betaltjänster?

Libra är ett jättespännande initiativ. Ett experiement att följa noga. Men det är trots allt just ett experiment. Regleringshot är ett betydligt mindre hot mot Libra än ointresse från användarna. WhatsApp kommer bli den absolut viktigaste kanalen för att Libra ska få snurr på riktigt, att man ger ett betalmedel och en betalkanal för dem som helt saknar det (ingen slump att Calibra-loggan på minner om just WhatsApps). Men Google skulle kunna erbjuda en tjänst med kostnadsfria pengaöverföringar djupt integrerat med en Android-plånbok. Får en sån fart lär Facebook inte ha något alternativ än erbjuda integration i WhatsApp.

Det kan också bli det stora genombrottet för kryptovalutor – men inte heller det är en garanti att Libra i sig kommer explodera.

Men oavsett. Ett väldigt spännande initiativ som har väldigt många förutsättningar att faktiskt komma någon vart. Som ett betalmedel för en värld bortom dagens internet.

Etiketter Calibra, Facebook, Libra, Libra Assocation

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 24 2019 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 16 juni 2019
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 24 2019 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i sammanställningen

Ekonomi och finans

Amazon släpper bankkort för låginkomsttagare med bristande banktäckning

I dessa mobilbetalningstider är det dags för ännu ett kreditkort – den här gången från Amazon. Men inte ett i mängden. Det är, om man så vill, ett övningskreditkort för dem som inte har kreditvärdighet att kunna få ett vanligt.

Amazons Credit builder-program vänder sig till USA:s ”unbanked” eller ”underbanked” kunder. Kunder som helt eller delvis saknar basala banktjänster. Det ger som övriga Amazon-kort cashback och andra förmåner. Dessutom får kunderna tillgång till ekonomiska ”kurser” och tips kring hur man ska hantera sin privatekonomi. Credit builder-kunder kan levla upp och få tillgång till ett kort med kredit (initialt får man då låna lika mycket som man sätter in, så, ni vet, typ casinosajt).

Nu ger Amazon ut kortet tillsammans med finansinstitutet Synchrony Financial, men det är oavsett ännu ett steg mot en fullständig Amazon-bank. Det är heller inte första initiativet för de obankiga kunderna. Amazons Pay-tjänst har redan fått stöd för att sätta in kontanter via ombud, som matbutiker, som sedan kan användas för att handla via Amazons nättjänster.

Det handlar förstås i förlängningen om att Amazon vill säkra fler samtida och framtida kunder för sin egen verksamhet, men indirekt så blir Amazon en del av USA:s sociala skyddsnät.

No Title

No Description

Salesforce köper datavisualiseringsföretaget Tableu för nästan 16 miljarder dollar

Häromdagen köpte Google dataanalysföretaget Looker för 2,6 miljarder dollar och nu är det Salesforces tur. Man har lagt beslag på datavisualiseringsbolaget Tableau. Och det är ett rätt massivt uppköp: nöjet kostar Salesforce 15,7 miljarder dollar. Okej, helt och hållet i form av aktier, men ändå.

Som konstateras är det här ett drag bland annat mot just Googles Looker-uppköp. Ja, inte uppköpet i sig (nog rätt oberoende av varandra), men däremot att olika typer av molntjänstföretag satsar allt mer på analys och visualisering. Förstås logiskt: en massa kunddata eller högvis med interaktioner är inte värda särskilt mycket utan bra insikter i vad man kan göra med dem framåt.

Salesforce is buying data visualization company Tableau for $15.7B in all-stock deal | TechCrunch

On the heels of Google buying analytics startup Looker last week for $2.6 billion, Salesforce today announced a huge piece of news in a bid to step up its

Amazon är för första gången världens mest värdefulla varumärke

Vilket är världens mest värdefulla varumärke? Inte Apple eller Google. För första gången på 12 år är det inte något av dessa två företag som toppar WPP:s och Kantars årliga sammanställning BrandZ. Istället är det Amazon som sitter på tronen. (Förra årets vinnare Google trillar dessutom ner till tredje plats eftersom Apple ligger kvar på andra plats.)

Enligt sammanställningen ökade Amazons varumärkesvärde med 52 % jämfört med förra året. Anledningen är ”smarta uppköp som har lett till nya intäktsströmmar” plus smart ekosystembyggande byggt på produkter och tjänster.

Fortfarande är det mest amerikanskt i listan, men topp tio återfinns fortfarande Alibaba och Tencent. Och för första gången går Alibaba om Tencent (bland annat för att Tencent stod för det största raset topp tio med tre tappade placeringar – säkerligen en följd av förra årets spelproblem för företaget.)

https://us.kantar.com/business/brands/2019/worlds-most-valuable-brands-2019/?1

Apples aktie har haft sin mest stabila uppgångsvecka sedan internetbubblan

Gårdagens börsdag var, om man så vill, precis en vecka efter WWDC 2019, Apples årliga utvecklarkonferens. Den dagen drabbades techaktierna i USA av rätt massiva ras, när uppgifter om att USA:s myndigheter gör sig redo att konkurrensgranska techjättarna började florera. För Apple blev minussiffran dock bara en procent.

Sedan dess har handelskrigsvelandet fått börskurserna att wobbla fram och tillbaka, men sedan WWDC har Apple tangerat ett eget börsrekord: fem börsdagar på raken med uppgångar på minst en procent om dagen. Det har inte hänt sedan augusti 2000. Med andra ord ungefär när IT-bubblan sprack.

Visst har Apples kurs senaste året eller så inte varit en jättekul upplevelse för aktieägarna. Kursen ligger långt ifrån den toppkurs som fick Apple att bli ett biljondollarföretag (som av en händelse gick Microsoft igår och blev just det igen). Men man kan tro att det inte är en slump att en så stadig uppgång kommer efter WWDC. Alltså: marknaden gillar vad den hörde.

https://www.marketwatch.com/story/apples-stock-just-did-something-it-hasnt-done-since-the-dot-com-bubble-burst-2019-06-11

Övrigt

Mary Meter släpper 2019 års Internet Trends-rapport

Är du internetnörd som har alldeles för mycket fritid? Grattis! Igår presenterade Mary Meeker årets Internet Trends-rapport. 333 sidor med internetanvändardata. Ooooch… det är ungefär det jag kommer säga nu. In och läs. Det tänker jag göra. Jag återkommer förmodligen med lite tankar om årets siffror.

Spanska fotbollsligan bötfällda av EU för att ha spionerat på användare via sin app

Ni vet det där om att techjättarna lyssnar på allt vi gör? Via smarta högtalare, mobiler och appar? Det har ju vid ett antal tillfällen visat sig stämma, men ännu vanligare har trots allt varit att tredjepartsappar har utnyttjat möjligheten att spionera på sina användare. Här kommer ett exempel till.

La Liga, spanska fotbollsligan, har fått böta 250 000 euro därför att det visat sig att förbundet har lyssnat via mobilens mikrofon när användarna har haft den officiella appen (som laddats ner över 10 miljoner gånger) igång. Vad har man lyssnat på undrar du? Matcher. Piratsända matcher.

Via GPS har appen kollat upp om den befinner sig på en bar eller likande offentligt ställe och om så varit fallet börjat lyssna på ljud via mikrofonen. Om appen hör ljud från en upphovsrättsskyddad matchsändning och stället i fråga inte har licens att sända matchen så har förbudet krävt betalning.

EU:s integritetsmyndighet, som har översyn i frågan, dömde alltså La Liga att betala då aktiviteten sågs bryta mot integritetsregelverket. La Liga har förstås överklagat och hävdat att allt varit helt i sin ordning, då appen bara letat efter ”ljudfingeravtryck” och alltså inte spelat in röster eller samtal som kan identifiera individer (och att inget sparades). Dessutom argumenterar La Liga att användarna informerats om att appen kan användas för detta och då fått möjlighet att välja att inte aktivera funktionen. Vi kan väl tänka att den informationen var ungefär lika tydlig som den brukar vara i de här lägena.

Så kort sagt: sista ordet är inte sagt. Det kanske i slutändan visar sig att La Liga inte har gjort något fel. Juridiskt sett (även om jag har svårt att tro det). Men oavsett så handlar det förstås om förtroende (fråga bara Facebook eller Google). Och på det området har La Liga förstås fejlat rätt ordentligt.

Spanish soccer league’s app caught eavesdropping on users in anti-piracy push

Shazam-like feature aimed to catch bars showing pirated soccer streams.

Den avskaffade nätneutraliteten i USA ledde varken till förbättringar eller katastrof för internet

Ett år efter det att FCC för ganska precis ett år sedan skrotade nätneutraliteten i USA för konsumenternas bästa så visade det sig att… det inte blev så.

Oväntat nog ledde inte avregleringen till bättre villkor för konsumenterna. Tänka sig.

Argumentet för avregleringen var att internetoperatörerna skulle kunna tjäna mer pengar när de tilläts styra trafiken. Ge gräddfiler åt företag och användare som betalar mer, strypa hastighet och tillgång för andra. Pengar som skulle gå till sänkta priser och/eller utbyggnad eller kvalitetshöjning av internetinfrastrukturen i USA. Det hände inte. Tvärtom har några av de största operatörerna skurit ned i investeringarna och skruvat ned utrullningstakten (läs: satsat mindre på icke lönsamma områden). Argumentet att små operatörer bättre skulle kunna konkurrera med jättarna verkar inte heller ha infriats.

Men, som artikeln konstaterar – det värsta scenariot infriades inte heller. Alltså motståndarnas oro att ett fritt internet skulle dö när nätneutraliteten skrotades.

Visst. Nu har det bara gått ett år. För kort för att säga vad det här kommer att leda till på lång sikt. Men som vanligt verkar det som att det varken blev jubelfest eller ökenvandring. Sanningen ligger förmodligen, som vanligt, nånstans mittemellan.

The FCC said repealing net-neutrality rules would help consumers: It hasn’t

The end of net neutrality was supposed to bring consumers better internet speeds and more broadband companies to choose from. It hasn’t.

Amazon släpper rekommendationsplattformen Personalize för AWS

Ny produkt från Amazon: Personalize. En tjänst på AWS-plattformen som ska underlätta utvecklingen och framtagandet av rekommendationstjänster. Det kan handla om sajter, appar eller mejlmarknadsföringssystem där Personalize kan ge verktyg för att ta fram produktrekommendationer eller anpassade sökresultat.

Personalize kopplas alltså till externa tjänster via ett API och kan därmed erbjuda anpassade produktrekommendationer utan att det krävs separat maskininlärningsfunktionalitet.

Det intressanta här är att Amazon alltså ger stöd för produktrekommendationer i konkurrerande tjänster. Åtminstone konkurrenter till Amazons e-handel (AWS framstår ju mer och mer som ett separat bolag och Amazon förbereder säkert för avknoppning – frivillig eller påtvingad). En konkurrent till den egna marknadsplatsen och andra som Shopify. Sannolikt med resonemanget att det på totalen driver e-handelsmarknaden och, som så ofta bland techbolag numer, att man kan tjäna pengar även på e-handel som väljer att gå vid sidan om Amazons egen.

Kort sagt ännu ett steg mot att utgöra den totala infrastrukturen för handel. Online och offline.

https://venturebeat.com/2019/06/10/amazon-launches-personalize-a-fully-managed-ai-powered-recommendation-service/

Dropboxs desktopapp får en massa samarbetsfunktioner

Om nån vecka är det sannolikt dags för Slack att kliva in på börsen. Och precis innan den tilldragelsen har Dropbox släppt en rejäl uppdatering av sin desktopapp. En uppgradering som lägger till en hel hög integrationer och samarbetsmöjligheter direkt i appen. Saker som att kunna redigera G Suite- och Office-dokument, hantera projektverktyg som Jira och Trello, starta videokonferenssamtal och, extra ironiskt, starta Slack-konversationer. Fildelandet är fortfarande rätt mycket i centrum, vilket gör det enkelt att dela filer via alla dessa olika integrationer.

Det intressanta är att även om nya Dropbox nu verkligen tänker bli ett samarbetsverktyg à la Slack så kommer de två företagen från olika utgångspunkter. Slacks kärna är chatten, konversationen, medan Dropboxs alltså är filerna.

Ompositioneringen är förstås inte särskilt förvånande. I takt med att allt fler företag börjar erbjuda Dropboxs ursprungliga funktionalitet (inte sällan med mer utrymme och/eller billigare) så har företaget allt mer mot samarbetsverktygsområdet. Återstår att se hur Dropboxs tänkta nya roll passar in i användarnas verktygslåda.

Dropbox is getting a massive overhaul, wants to be the center of your workflow

Dropbox used to be a simple concept – a folder on your computer that seamlessly syncs with the cloud. But the company’s ambitions are much bigger: it wants to be one of your collaborative tools alongside heavy hitters like Google Docs, Microsoft Office, Slack, Salesforce, Trello, and Zoom.

Vad har kineserna lagt tid på online senaste året?

Vad gör kineserna när de är online? Inte oväntat står Kinas techgiganter för största delen av tiden. Runt 70 % av allt tid läggs i tjänster från Tencent (grön), Alibaba (röd), Baidu (blå) och Bytedance (gul). Jag har sett samma utveckling även på andra håll.

Den totala tidsandelen för de fyra bolagen är rätt oförändrad jämfört med för ett år sedan. Även tiden som kineser lägger hos Alibaba och sökföretaget Baidu. Den största förändringen har däremot skett mellan Tencent och Bytedance. Mer specifikt har tiden som läggs hos Bytedance nästan fördubblats – och Tencent har tappat ganska precis samma andel.

Vad vi i praktiken pratar om är tjänster som Tencents WeChat och Bytedances kortvideoapp TikTok och nyhetsaggregeraren Toutiao. Några av de nya tjänster som Bytedance har släppt bara senaste månaderna lär öka på det här.

Bytedance har blivit en riktig raket i hemlandet och även om Tencents försprång fortfarande är rätt galet stort så knaprar Bytedance in allt mer – och bygger allt mer ekosystem med allt fler funktioner. Men inte bara det. Bytedance är dessutom något så ovanligt som ett kinesiskt techföretag som gjort ett rätt rejält avtryck utanför Kina – inte minst i väst.

Google släpper dynamiska mejl-funktionen 2 juli

En av Googles mest intressanta nya produkter har nu fått lanseringsdatum. 2 juli släpps dynamiska (G)mejl för alla.

Dynamiska mejl är Gmail plus Googles snabbladdande mobilformat AMP. Det handlar om dynamiska mejl, där innehållet alltså kan förändras efter att ett mejl har skickats.

Men det allra mest spännande potentiella användningsområdet för dynamiska mejl är att det mer eller mindre skulle kunna göra det möjligt att inte bara skicka några produkter i ett mejl – utan skicka den faktiska produktkatalogen till mottagaren. Komplett med möjlighet att handla. En fullständig, dynamisk e-handelswebbplats direkt i Gmail, alltså.

https://venturebeat.com/2019/06/10/dynamic-email-in-gmail-will-become-generally-available-on-july-2/

Google var det företag som la mest på lobbying i USA 2018

Vilket företag plöjde ner mest pengar på att lobba politikerna i Washington under 2018? Google (ja, eller Alphabet om vi ska vara formella). Totalt la företaget över 21 miljoner dollar på att försöka påverka politiska beslut. 38 % mer än under 2017.

I topp 20-listan återfinns också Amazon (14,4 miljoner, +27 %) och Facebook (12,6 miljoner). Bland techföretagen längre ned i listan hittar vi också Microsoft på 9,6 miljoner (upp från 8,7 miljoner) och Apple på 6,68 miljoner (något ned jämfört med 2017).

Totalt la dem fem företagen ned över 64 miljoner dollar på lobbying i USA under 2018. (Google själv la ganska exakt lika mycket pengar på lobbying som Amazon och Apple tillsammans.) Nu är det här i det stora hela små pengar i lobbysammanhang. Google återfinns först på plats åtta bland alla lobbyister och bland de organisationer som återfinns före spenderade ettan US Chamber of Commerce 92 miljoner, alltså mer än alla techjättarna.

En anledning till det ökande lobbandet är förstås de allt vanligare kraven att reglera techjättarna mer rent konkurrensmässigt. Kanske till och med stycka upp dem för att minimera deras dominerande ställningar.

No Title

No Description

Apple släpper iCloud-app för Windows

Det är också ännu ett exempel på hur Apple frikopplar sina tjänster allt mer från sin hårdvara – och därmed sitt slutna ekosystem. Förstås ingen slump att det här kommer nu när hårdvaruförsäljningen (läs: iPhone) börjar plana ut och Apple är i full färd med att ställa om till tjänsteföretag. Erbjuda sina tjänster även för de kunder som inte vill eller kan köpa Apples hårdvara (vi ser att andra, som Spotify, gör samma sak).

Men jag blir också mer och mer övertygad om att det finns en annan stor drivkraft i spel här: Apple håller på att rigga sig för uppstyckning av företaget. Sannolikt en icke-frivillig sådan. Med perforering mellan de olika verksamheterna kan Apple landa springande om (ja, eller förmodligen när) det sker.

Apple släpper ny version av Icloud för Windows

Version 13 erbjuder bland annat stöd för Prores-video och Proraw-bilder.

Nya Mac Pro kanske kommer i september

Har du alldeles för mycket pengar på att spendera på en dator och en skärm (plus förstås stativ till skärmen) och sitter otåligt och väntar på nya Mac Pro? Nu har Apple förtydligat vad som menas med ”hösten”. Mac Pro ska släppas i september.

Ja, eller i USA, åtminstone. I svenska Apple-butiken finns fortfarande inget spår efter den nya modellen. Det skulle alltså kunna betyda att vi får vänta (betydligt) längre innan vi kan köpa den i Sverige. Det som talar emot det är att Apple numer blivit ganska bra på att släppa det mesta av sin hårdvara ungefär samtidigt i hela världen.

I september vet vi. (Efter att det här skrevs så blev texten på Apple Store luddigare igen. ”Hösten” är nu det officiella som gäller.)

Apple Says New Mac Pro and Pro Display XDR Are Coming in September [Updated]

Apple at WWDC 2019 last week unveiled its long-awaited redesigned Mac Pro along with a new Pro Display XDR. At the time, Apple said both products…

Google Chrome 76 ska göra det enklare att undvika betalväggar (och driver mot Googles egen betalväggslösning)

Nästa version av Chrome kommer ha Flash avstängt som default (och ja ba: först nu?). Men en annan funktion är på sätt och vis mer intressant: Chrome kommer göra det enklare att runda betalväggar.

Mer specifikt kommer webbplatser inte längre veta om du besöker dem i inkognito-läge när du chromear. Det gör att sajter som erbjuder X artiklar per X period innan betalväggen slår till kommer alltså inte längre kunna veta om du försöker runda den begränsningen genom att som sagt gå in i privatläget. (Ja, eller åtminstone på de sätt som är vanliga idag, lär säkert kunna stoppas på annat sätt – som att ta bort gratisartiklarna helt).

Kort sagt: en bra grej som inte lär förbättra Googles relation med publicister. Men det finns säkerligen delvis också en annan baktanke från Googles sida. Genom att sabba till den här funktionen för sajtägare så kan Googles egen betalväggslösning via AMP säkert framstå som mer attraktiv.

Med andra ord: en funktion som ser ut att vara till användarnas fördel kan istället sikta mot att driva mer intäkter till Google genom att än mer innehåll låses in.

Google Chrome 76 will make it easier to bypass paywalls

Google disables Flash by default, and makes it easy to bypass pawalls in the beta version of Chrome 76 browser that was released yesterday.

EU kräver att elbilar ger ifrån sig ljud vid låga hastigheter

Ibland behövs mer ljud, inte mindre. Som i fallet elbilar. Från och med 1 juli kommer EU kräva att alla ”elektriska fordon med fyra eller fler hjul” måste ge ifrån sig ljud om minst 56 decibel vid hastigheter under 20 km/h. Anledningen? Säkerhet.

Hur mycket är 56 decibel undrar du? Ljudet från ett normalt kylskåp, tydligen.

Nu är ”motorljud” för elbilar inte nytt i sign, men nu blir det alltså krav. Ja, inte krav på just motorljud, men alla fordon som berörs ska ha ett ”acoustic vehicle alerting system”. Mer specifikt ljud som ska återspegla om ett fordon gasar eller bromsar, alltså håller på att öka eller sänka hastigheten.

Mycket är det här förstås av tillgänglighetsskäl, så att även trafikanter som inte ser ska kunna navigera exemeplvis övergångsställen, men som cyklist använder man även hörsel väldigt mycket för att hålla koll på trafiken även bakåt (ja, eller alla cyklister borde åtminstone göra det. Liksom att titta bakåt, ge tecken och annat som har med trafikregler, sunt förnuft och överlevnadsinstinkt att göra).

Det intressanta är förstås hur pass standardiserat ljudet ska vara. Eller om det blir möjligt att ladda ner sina egna bildljud (vilket förstås inte alls kan bli kaosigt). Ringsignaler, the next generation.

EU will force electric cars to emit a noise below 20 km/h on July 1

Starting July 1, all electric vehicles with four or more wheels in the EU will be required to emit noise of at least 56 decibels if the car is going 20 km/h or slower, the New Atlas reports. This makes a ton of sense as electric cars don’t

Uber Eats sponsrar högsta franska fotbollsligan

Ha. Jag tänker att fransmännen älskar det här. Uber, eller snarare Uber Eats, blir huvudsponsor för högsta franska fotbollsligan mellan 2020 och 2022. Kalset kommer kosta Uber totalt 320 miljoner kronor (eller mer exakt 15 miljoner euro per år).

Som del i sponsringsavtalet byter ligan också namn. Till… Ligue 1 Uber Eats.

https://digital.di.se/artikel/efter-mangmiljardforlusten-uber-branner-pengar-pa-fotboll

Hyr VR-headset och film via automat

Ha. Underbart. Kiosker med VR-headsets, utplacerade på universitetscampus och kontorsmiljöer. Välj film, betala med Alipay eller WeChat Pay, ta headsetet ur automaten när den valda filmen har laddats in och – voilà! – instant VR-filmsbio.

Movie Box – the next generation.

Alexis RICHEZ on LinkedIn: China New Retail : VR cinema headset rental locker/dispenser. These…

China New Retail : VR cinema headset rental locker/dispenser. These automatic dispensers are available on offices or university campus for workers / student…

McDonalds och Spotify lanserar pommes-spellista

Ha. Skönt initiativ. McDonald’s i Latinamerika har gjort gemensam sak med Spotify i en reklamkampanj. En som går ut på att man ska scanna sina pommes.

På brickan får man en mönster att placera sina pommes i. Om en pommes inte är tillräckligt kort för att passa får man äta lite av en av de längre för att få den att rymmas. När man väl har placerat pommes hela vägen kan man fota ”pommeskoden” för att komma till en speciell pommesspellista i Spotify.

McDonald’s Teams Up With Spotify to Offer Playlists – Based on Uneaten French Fries

Ever thought about making music with your French fries? In Latin America, just shape your fries into a specific shape to access a unique playlist.

Har du lust att hjälpa till?

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Etiketter Amazon, Apple, Dropbox, EU, Google, Huawei, Intel, McDonalds, Microsoft, Salesforce, Spotify, Uber

AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Bekvämlighetsekonomin Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 23 2019 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 9 juni 2019
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 23 2019 – del 3

Alla delar i sammanställningen

AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter

Alexa blir smartare med multikommandoförståelse

Dags för Alexa att bli smartare. Nu är Amazon på gång att utrusta sin digitala assistent med multikommandokunnande. Alltså ungefär det som Google också håller på att förbättra Assistant med: bättre stöd för att kunna ge kommandon via mer naturlig konversation. Kort sagt kommer Alexa kunna plocka ut de olika delarna i ett samtal och bryta ned dem som kommandon.

Rullas ut ”de kommande månaderna” och kommer ha ett begränsat användningsområde initialt. Kombinationen bio och middag. Vilket är ett rätt… nischat område. Men hej. Baby steps.

Dinner and a Movie? Amazon Alexa Makes It Easier to Do Both

Amazon revealed new technology that allows its Alexa virtual assistant to handle multiple tasks in the same conversation.

Träningen av en enda AI-modell kan släppa ut lika mycket koldioxid som fem bilar

Saker man (jag) inte riktigt tänker på: träningsprogrammet för en enda Ai-modell kan orsaka lika stora koldioxidutsläpp som det fem bilar släpper ifrån sig under sin livstid. Åtminstone enligt en avhandling från University of Massachussetts som har tittat på hur mycket energi som går åt för att driva några vanliga AI-modeller.

Forskarna ska ha utgått från den energimix som är vanlig hos exempelvis Amazons AWS-molntjänst, men exakta åtgången beror förstås på hur energin hämtas för ett specifikt AI-träningsläger. Oavsett, det går åt…. en hel del energi.

Vi har sett samma sak kring Bitcoin, där energikostnaden för att bryta fram bitcoins kan överstiga värdet på det som blir slutresultatet. Och det är en sida av det digitala som är lätt att glömma bort kring det digitala: det finns ingen gratisenergilunch här heller.

Jag läste för några år sedan att ett inlägg på Facebook motsvarade den el som en lågenergilampa drar under ett dygn (var säkert en längre tidsperiod, minns inte exakt nu). Med video lär det ha ökat. Och pratar vi sociala medier generellt så är väldigt lite av det vi delar (som det här inlägget, ironiskt nog) vare sig livsnödvändigt eller världsförbättrande. Snarare tvärtom i många fall.

Framtid klimartsmarthet kanske kommer handla om att dra ner på sitt digitala fotavtryck. Och reflektera kring om inlägget man håller på att posta tillför någon nytta. Bokstavligen talat.

Training a single AI model can emit as much carbon as five cars in their lifetimes

The artificial-intelligence industry is often compared to the oil industry: once mined and refined, data, like oil, can be a highly lucrative commodity. Now it seems the metaphor may extend even further. Like its fossil-fuel counterpart, the process of deep learning has an outsize environmental impact.

Bekvämlighetskonomin

Uber Eats läggs till i Uber-appen – beställ bil och mat på samma gång

Uber gör en WeChat. Eller Meituan. Eller Facebook. Man stoppar in allt mer funktionalitet i sin app – funktionalitet som inte är del av huvudfunktionen. I det här fallet: Uber Eats flyttar in. Det blir kort sagt snäppet enklare att beställa mat när man ändå behöver en Uber. Ja, eller i det här fallet handlar det nog snarare om att få ännu fler att använda Eats-tjänsten.

Uber satsar på att bygga sitt eget ekosystem, med allt fler tjänster och Uber Cash som kitt, så inflyttningsfesten är inte oväntad. Särskilt som vi nu börjar se en trend där allt fler separata apptjänster flyttar in i en huvudapp.

Uber eats Uber Eats, embedding it in the main app | TechCrunch

Uber’s best hope to beat all its ride sharing and food delivery competitors is that it does both. Through cross-promotion, it can combine activities

Mobilt

iOS 13 ger äntligen iPhonens tangentbord svepskrivande

Jag är nära nog benägen att hålla med här. Det är åtminstone en av de mest välkomna nyheterna i iOS 13. Framförallt därför jag kört Googles Gboard i flera år istället för Apples eget. Med de baksidor det innebär, som den kanske mest irriterande iOS-”funktionen” – att operativet på random byter tillbaka till det inbyggda iOS-tangentbordet.

Just det sistnämnda skulle nästan på egen hand vara anledning att byta tillbaka till Apples tangentbord. Men Gboard har dessutom mycket annan funktionalitet som inte finns i Apples (GIFAR!). Men det här håller också så sakteliga på att förändras. Det var bland annat därför en av de största iOS-nyheterna är att animojis och memojis flyttar in i Apples tangentbord.

De senaste åren har tangentbordet blivit allt mer funktionella power houses. Inte så konstigt – det är sannolikt den funktion i mobilen som vi använder överlägset mest. Och i Googles fall har det varit ett av sätten de har försökt lägga ett lager ovanpå iOS för att på så sätt kunna ta ett större grepp om Apples kunder. Till skillnad från Assistant så är tangentbordet ett betydligt mer naturligt mellanlager. Mest för att grundfunktionen finns inbyggd i alla appar.

I mångt och mycket har tangentbordet däremot sett likadana ut sedan starten. Några försök med enhandsvarianter och som sagt fler genvägar till andra funktioner, men i stort detsamma.

Det är därför som Apples tillägg av nya interaktioner för att klippa ut och klistra in text i iPad OS så spännande. Även dessa interaktioner är i stort fast i en datortid. Eller, om vi tar mobiltangentborden, i en Nokia-tid.

Trots att röststyrning och röstinteraktioner blir allt viktigare så kommer tangentbordet vara en väldigt viktig del. Det vore väldigt spännande med nytänk även här. Skapa tangentbord som från scratch är byggda för smartphonekontexten.

iOS 13 Lets You be a Swipist, not a Typist, and You’re Going to Love it | Digital Trends

Dismissed in a short sentence during the WWDC 2019 keynote presentation was one of the more interesting new features in iOS 13 – the introduction of swipe-typing on the standard iOS keyboard. Those who haven’t enjoyed the feature on Android, or on third party iOS keyboards, are in for a treat.

Apple lägger till smartare batteriladdning i iOS 13

Som alltid när det är utvecklarkonferenser och produktpresentationer så finns mycket av de allra mest intressanta i saker som bara sades i förbifarten – eller inte alls. Som det här: iOS 13 kommer ladda din mobil smartare. Med typ maskininlärning.

Tydligen ska mobilen bara laddas till 80 procent – om dina dagsvanor säger att det inte behövs mer. Misstänker att det typ innebär att om mobilen lär sig att du har mer än 20 procent kvar varje gång du laddar den så behöver batteriet inte laddas fullt. Anledningen? För att förlänga batteriets livslängd. Är tydligen bättre att inte ladda batteriet fullt varje gång.

Som konstateras är detaljerna inte helt klara. Inte minst gällande de dagar när man bryter med sin egen rutin och ska ut på långresa med behov av fulladdad mobil.

Ännu en smart grej från Apple alltså (även om de inte är först). Ja, en smart grej OM de paketerar den rätt. När de för några år sedan saktade ner äldre mobiler med ungefär samma resonemang blev det ett himla liv. Dels för att det inte fanns något sätt att stänga av funktionen och dels för att Apple inte berättade det.

The Apple way or the highway är ju en av anledningarna till att företagets produkter blivit så populära som de har blivit. Allt bara funkar. Apple löser saker åt dig utan att du behöver fundera över hur och varför. Men det skadar trots allt inte med lite ödmjukhet inför kunderna. Även om man kanske vet bättre än sina kunder.

In iOS 13, Apple will save your iPhone’s battery life in a clever new way

Apple has a new iPhone battery management feature in iOS 13: The iPhone’s battery will only get charged to 100% when necessary.

Huaweis mobiler kommer inte längre ha Facebooks appar förinstallerade

Ännu ett… rätt jobbigt bakslag för Huawei. Facebook stoppar sina appar från nytillverkade modeller från den kinesiska tillverkaren. Det betyder alltså att Huawei-ägare inte kommer att kunna komma installera Facebook-apparna i sina mobiler, eftersom Google har strypt tillgången till Google Play, och därmed inte kunna använda Facebook, Instagram, Messenger eller WhatsApp. Ja, åtminstone inte via de officiella vägarna.

Ännu ett läge när det här inte kommer vara ett problem i Kina, eftersom Facebook ändå inte finns där, men en tung post i minuskolumnen för Huawei i resten av världen.

Exclusive: Facebook suspends app pre-installs on Huawei phones

Facebook Inc is no longer allowing pre-installation of its apps on Huawei phones, the latest blow for the Chinese tech giant as it struggles to keep its business afloat in the face of a U.S. ban on its purchase of American parts and software.

Ekonomi och finans

Apple kan vara på gång att köpa upp Drive.ai

Det här är rätt stort om det stämmer. Uppgifter om att Apple kan vara i förhandlingar om att köpa startupen Drive.ai – som arbetar med teknik för självkörande bilar. Och som genomför skarpa tester på vägar i USA.

Driver.ai har varit öppna med att de vill bli uppköpta sedan början av året. Köpet skulle bli ett rekryköp, alltså att Apple köper företaget för personalen snarare än för tekniken. Även om tekniken förstås inte skulle sitta i vägen.

Teknik för självkörande bilar är ett av de största frågetecknen i Apples produktkatalog. Har varit ett av/på-projekt i flera år. Men blir köpet av Drive.ai av kan vi utgå från att det i allra högsta grad är på. För tillfället. Drive.ai skulle dessutom bli ett av Apples mest namnkunniga köp, men på Apple-vis kan vi misstänka att det prismässigt kommer bli ganska modest. Åtminstone jämfört med uppköp i branschen i stort.

Apple is reportedly buying self-driving startup Drive.ai

Apple is reportedly in the midst of acquiring Drive.ai, the cash-strapped self-driving startup that’s pilot testing its autonomous shuttles in Texas. According to The Information, Cupertino is buying the firm in an effort to boost its self-driving development efforts and absorbing its engineering talent.

Antalet handlare som tar Alipay i Europa har tredubblats senaste året

Hur går det för Alibaba-kopplade betalplattformen Alipay i Europa? Jotack bra. Senaste året har antalet handlare som accepterar Alipay på kontinenten tredubblats. I reda siffror betyder det ”tiotusentals”.

Jag utgår från att Alipay fungerar ungefär som WeChat Pay. Det är alltså bara kineser som kan använda betalplattformen. Och det har ju varit strategin både för Ant Financial och Tencent: bara fokusera på hemmamarknadens konsumenter – även när de är utomlands. Det finns så många kineser att behovet att bygga upp fullständiga betalplattformar i andra delar av världen, och därmed utsättas för konkurrens på helt andra sätt, inte är ett akut behov. Istället ser man bara till att att de kinesiska turisterna får möjligheter att betala precis som hemma. Ungefär som turister i stort vill göra.

Både Ant och Tencent är däremot i allra högsta grad och tampas på andra tillväxtmarknader. Alltså vara med i spelet om nästa miljard internetanvändare – främst i Asien och Afrika.

No Title

No Description

Techaktierna rasade handlöst efter uppgifter om att amerikanska myndigheter gör sig redo att granska techjättarna

Igår var det ingen rolig dag att vara techbolag i USA. Extra mycket en inte rolig dag. Det berodde på uppgifter att USA:s justitiedepartment och konkurrensmyndigheten FTC gör sig redo att granska Google, Apple, Facebook och Amazon. I båda fallen handlar det om konkurrensgranskningar. Alltså att se om bolagen hämmar konkurrensen i landet. Eller för att prata politikerspråk just nu: om bolagen är för stora och borde styckas upp.

Resultatet blev blodigt. På en enda dag försvann 1200 miljarder dollar i börsvärde (fun fact: en fjärdedel av Sveriges BNP 2018). Facebook minus 7,5 %, Google minus 6,1 %, Amazon minus 4,7 % och Apple minus 1 %.

Typ ouch.

Intressant i sammanhanget: att Apples aktie knappt backade alls. Visst skulle det kunna bero på att företaget har bättre positionerat sig i den här frågan och inte ses som vara lika stort hot mot konkurrens i stort. Men med tanke på att allt fler röster höjs mot Appstore så tror jag att den milda nedgången också säger något annat: marknaden gillade verkligen de nyheter som Apple presenterade igår kväll.

Jumias kvartalsrapport Q2 2019: omsättningen och förlusterna ökar

En titt på Afrika för ovanlighets skull. Mer specifikt börsnykomlingen Jumia – Afrikas Amazon (åtminstone i några av länderna på kontinenten).

I april blev Jumia den första afrikanska techstartupen att noteras på en av de stora börserna i världen (NYSE). Sedan skedde en börsrusning på som mest 70 % innan en blankningsanalys sågade hela Jumias affärsverksamhet som ett enda stort korthus och pyramidspel med grovt friserade siffror. Sedan dess har andra analyser sågat blankningsanalysen. Vilken version som är sann? Det får framtiden utvisa.

Oavsett har Jumia nu kommit med sin första kvartalsrapport som noterat bolag. Ser ut som det gör för de flesta nyintroducerade techbolag: omsättningen dubblas, värdet på sålda varor ökar med nästan 60 % samtidigt som förlusterna ökade (från 34,3 till 45,4 miljoner euro). Samtidigt som exempelvis DHL gjorde en e-handelspush på kontinenten under kvartalet och kan bli en potentiellt tuff konkurrent.

Men det kanske mest intressanta i sammanhanget är att bolaget redan satsar på att spinna loss JumiaPay och Jumia Logistics. Alltså företagets betalplattform och logistikenhet. I sig inte så oväntat, är ju mer regel än undantag att e-handlare gör precis så här (och andra techbolag, förstås), men lite förvånande att tankar om detta kommer så tidigt.

Min tanke: också samma sak som övriga techbolag gör. Inte minst Apple just nu. Frikoppla olika delar från varandra. Säg att DHL eller någon annan blir den stora e-handelsspelaren på kontinenten. Jumia skulle då fortfarande kunna tjäna pengar på konkurrenters verksamhet genom att dominera inom andra områden – som betalningar.

Africa Roundup: Jumia’s post-IPO earnings, Gokada’s $5.3M raise, Facebook’s fake-news purge, Joe Montana’s fintech investment | TechCrunch

Jumia held its first post-IPO earnings call and weathered a short-sell assault in May, with Wall Street showing confidence in the Pan-African e-commerce

Google har köpt dataaanalysföretaget Looker

Google har gått och köpt ännu ett företag – och det är ett hyfsat stort uppköp. Det handlar om data- och analysplattformen Looker, som får nytt hem hos Google för 2,6 miljarder dollar.

Mer specifikt hamnar rummet hos Googles molntjänstdel. Rätt naturligt. I takt med att konkurrensen bland molntjänsterna hårdnar mer och mer blir det allt viktigare att kunna erbjuda fler tjänster och funktioner kopplat till själva lagringstjänsterna. Inte minst på analysområdet.

Google Buys Intelligence Company Looker For $2.6B In Cash – Alphabet (NASDAQ:GOOG), Alphabet (NASDAQ:GOOGL)

Benzinga simplifies the market for smarter investing Trade confidently with insights and alerts from analyst ratings, free reports and breaking news that affects the stocks you care about.

Övrigt

AI i ett nötskal

Monty by Jim Meddick for June 03, 2019 | GoComics.com

View the comic strip for Monty by cartoonist Jim Meddick created June 03, 2019 available on GoComics.com

Och när du ändå är här

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du kan stötta det jag gör.

Etiketter Alipay, Amazon, Ant Financial, Apple, Drive.ai, Google, Huawei, Jumia, Looker, Uber

Allmänt digitalt Detaljhandel/e-handel Ekonomi och finans IoT - internet of things Kryptovalutor Mobilt Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 21 2019 – del 2

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 26 maj 2019
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 21 2019 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i sammanställningen

Del 1: Sociala medier, Sök/SEO

Detaljhandel/e-handel

Amazons använder tomma butiksytor som e-handelslager

Senaste två åren eller så har det florerat uppgifter att Amazon har dragit nytta av galleriadöden genom att köpa upp övergivna butikslokaler. Anledningen? Lager för sin e-handel. Nu verkar det som att Amazon är redo att börja dra nytta av sina investeringar.

Det skulle förstås vässa Amazon i den gren där Amazon fortfarande ligger rätt långt efter konkurrenten Walmart: fysisk närvaro. Amazon har plöjt ner stora belopp i sina jätte-e-handelslager, men det skadar förstås inte att ha fler. Framförallt: fler närmare sina kunder.

Walmart har lyckats öka trafiken till sina fysiska butiker via sin e-handel. Lyckas konvertera e-handelskunderna till att också handla i de fysiska butikerna när de hämtar sina paket. Walmart har också börjat investera i annat än sin handel inuti butiker: som e-sporthallar. Allt för att få dit kunder – och få dem att stanna längre.

I takt med att e-handeln tagit fart har citynära butiker så sakteliga börjat få en ny vår, när vi inte längre är lika sugna på att åka ut på landet för att handla. Ironiskt nog skulle Amazon-lager kunna hjälpa krisande gallerior. Ställe att hämta och lämna tillbaka sina Amazon-paket. Släng in co-workingytor så kan mini-Amazon-städer börja bli verklighet.

https://www.inc.com/chris-matyszczyk/amazon-new-way-to-fight-walmart-its-both-brilliant-very-sad.html

Microsoft kan släppa en egen e-handelsplattform

Nästa företag på e-handelsplattformsmarknaden: Microsoft? Ja, enligt uppgifter åtminstone. Verkar som att Microsoft kan vara på gång att lansera sin egen Shopify-konkurrent. Alltså en ”e-handel som tjänst”-plattform.

Med tanke på att Microsoft redan sitter på en stor del av infrastrukturen i form av Azure är steget till att erbjuda även gränssnittet mot slutanvändarna inte särskilt stort.

Frågan är förstås hur långt Microsoft i så fall skulle kunna tänka sig gå. Shopify erbjuder inte bara en e-handelslösning utan har numer även automatiserad marknadsföring och hårdvara i produktkatalogen.

Det man kan tänka sig att Microsoft skulle kunna sockra erbjudandet med i övrigt är kopplingen till Bing. Inte… riktigt lika vasst som Google, men hej. Oavsett så håller även begreppet ”e-handel” på att luddas sönder helt och hållet. Både som koncept mot kund vad gäller var och hur man kan e-handla men också vad som faktiskt numer definierar en ”e-handlare”. Som var gränsen går mellan plattformstillhandahållare och faktiskt handlare.

Microsoft may be targeting the e-commerce store hosting space

Microsoft may be gearing up to take on Shopify and others in the e-commerce platform space, according to a new report. Such a move would dovetail well with Microsoft’s Dynamics 365 line.

Media Markt i Spanien börjar sälja via Ebay

Intressant drag från MediaMarkt: man satsar på ny försäljningskanal: Ebay. En del av MediaMarkts sortiment (ja, eller Media Markt Iberias sortiment, om vi ska vara petiga) kommer alltså gå att köpa på auktionssajten.

Det kommer dock inte handla om sprojlans nya grejer. Det kommer mer specifikt gälla produkter som har varit utställda i kedjans 87 butiker och/eller som har mer än 12 månader på nacken. Om man så vill så öppnar MediaMarkt en outlet på Ebay för att dumpa ut osålda grejer.

Det i sig är rätt smart. Istället för att göra det i egen regi så verkar man i en miljö som är van vid begagnat. Som demoex. Dessutom gör man det delvis under annat varumärke och särskilt från övriga verksamheten, vilket gör att MediaMarkt på det sättet, om man så vill, konkurrerar lite mindre med sig själv. MediaMarkt i sig kan också i rena farten bli lite mindre reafokuserad (utan att tro att det betyder att det är slut på reasplashar på egna sajten).

Men mer än något är det ännu ett exempel på en väldigt tydlig trend för (e-)handlare: plattformisering för att finnas där kunderna är och därmed en förhoppning att nå nya kunder. Men också mer och mer för att behålla de befintliga.

https://internetretailing.net/themes/themes/mediamarkt-iberia-launches-store-on-ebay-19634

Strömmade medier/Prenumerationstjänter

Spotify döper om appen – för att visa den ökade fokuseringen på podcasts

En liten, stor förändring i Spotify. Appen byter namn. Heter numer ”Spotify – Musik och podcasts”.

Att appen, och Spotify, allt mer satsar på just poddar gör att det här namnbytet blir rätt självklart. Det personliga biblioteket har nu också ”Podcasts” som en ny huvudavdelning jämte musik (där du kan filtrera på avsnitt, nedladdningar eller podserier).

Och just det sistnämnda är större än bara en omdesignad app. Att Spotify nu alltså visuellt och funktionsmässigt lägger musik och podcasts på samma nivå (även om musik fortfarande ligger först) är ett tydligt tecken på Spotifys ambition att bredda sig mer och minska beroende på musiken. Inte minst i takt med att musikkonkurrensen hårdnar för varje dag som går.

Det är bland annat också därför som Spotify satsar allt mer på andras plattformar. Likt Snap att få ut sina tjänster och sitt innehåll på konkurrerande musik- och podcasttjänster. Kort sagt att Spotify siktar på att tjäna pengar på sitt innehåll även om användare väljer andra plattformar för sitt lyssnande.

https://www.theverge.com/2019/5/17/18629274/spotify-podcast-library-redesign-music

IoT – internet of things

Kina är numer landet med flest smarta högtalare

Världens smarthögtalarrikaste land? Numer tillhör den titeln Kina, som gick om USA senaste kvartalet. Fortfarande amerikanskt i topp, Amazon och Google som sålde 4,6 miljoner respektive 3,5 miljoner högtalare, men de kinesiska företagen har haft lite av ett raketkvartal.

Baidu knep tredjeplatsen med 3,3 miljoner sålda, följd av Alibaba och Xiaomi som skeppade iväg 3,2 miljoner var. Totalt ökade försäljningen i Kina med 500 procent jämfört med 2018 och landade på 10,6 miljoner enheter i landet.

Enligt undersökningsföretaget Canalys så fanns det vid utgången av första kvartalet i år 20,7 miljoner smarthögtalare i världen och 10,6 miljoner av dessa finns i Kina. Betyder en regional marknadsandel på 51 % medan USA trillar ner till 24 %, från 44 % för ett år sedan.

Bryter man ner försäljningssiffrorna Q1 för företagen i topp så är det rejäla ökningar över nästan hela banan. Om vi bortser från Baidu, som inte hade någon smarthögtalare 2018, så ligger ökningarna mellan 84,7 och 411,3 %. Med ett undantag: Google. För Google är ökningen bara 7 %, vilket är lite anmärkningsvärt i sammanhanget. Amazon ökade sin försäljning med nämnda 84,7 %.

Som sagt. Oväntat. Okej, Google var störst för ett år sedan, men det är som sagt var ett litet utropstecken.

Canalys Newsroom – China overtakes US in fast growing smart speaker market

Find the latest press releases, channels and tech analysis available

Tesla satsar på spel i sina bilar

Ett rätt självklart drag. Tesla satsar på att integrera mer spel i sina bilar. I dagsläget verkar det mest handla om sköna retrovibbar via Atari-spel men man arbetar på att porta spelmotorerna till några av de riktigt stora spelen.

Nu kan det förstås kännas lite fel med spel i en bil, men för passagerare kan det förstås vara relevant. Och för alla – om bilen kör själv. Det senare är förstås målbilden.

Med tanke på att de stora techjättarna nästan unisont har släppt spel(prenumerations/strömnings)plattformar i år så är det lite oväntat hur lite som har gjorts på bilfronten. Är logiskt med tanke på hur bilar fungerar idag, men som sagt: i takt med att bilar kör mer och mer själv så blir bilen en rejäl möjlighet för spelbolag. Ännu ett område där gränsen mellan boende och mobilitet håller på att suddas ut.

Tesla håller på att ta fram en ”car karaoke”-funktion och precis det lär vi se mycket av: inte bara spel utan spel som är gjorda för att spelas i ett rörligt fordon. Tillsammans med vänner eller ”tillsammans” med omgivningen – alltså spel som är tunga på AR eller VR.

https://electrek.co/2019/05/20/tesla-video-games-cars-unity-unreal-engines/

Google uppdaterar sina AR-glasögon

Google har inte gett upp sina AR-glasögon. Nu kommer en ny version av Glass. Och Google har lärt sig läxan från tidigare version – samma läxa som Facebook har lärt sig med Oculus – den här typen av produkt är inte riktigt redo för konsumentmarknaden. De är fortfarande för klumpiga och för osexiga (och, tja, har för få praktiska användningsområden) för gemene man. Men är däremot som gjorda för företagsmarknaden, för att kunna ge handsfree-information på näthinnan.

Ja, nästan, åtminstone.

(VI kan väl dessutom utgå från att ordet ”helpful” kommer finnas med i varenda Google-produktpresentation ett rätt bra tag framöver.)

Glass Enterprise Edition 2: faster and more helpful

We’re launching Glass Enterprise Edition 2 to help businesses work better, smarter and faster.

Ford lanserar egen robot för sista-metern-leveranser

THEY’RE COMING! THEY’RE COMING!

Ford wants this creepy robot to bring its autonomous deliveries to your door

Autonomous deliveries and self-driving vehicles may be the future, but there are still a few gaps that need to be addressed — namely that it’s not always possible for people to leave their homes to retrieve deliveries from the roadside (and if you’re hungover and ordering take out, you definitely don’t want to).

Mobilt

Google stryper Huaweis tillgång till Android och Googles Android-appar

Hoppsan, det här är rätt… stort. Google säger upp Huaweis Android-licenser som följd av Kina/USA-handelskriget i stort och USA/Huawei-fnurran i synnerhet.

Det avbrutna samarbetet innebär inte att Huawei inte kommer kunna köra Android längre. Däremot kommer Huawei från och med nu bara kunna erbjuda Android via de open source-licenser som finns. Huawei kommer däremot inte längre få tillgång till techsupport från Google och, allvarligast av allt, framtida uppdateringar av (Google-utvecklade) Android. Eller Googles appar – som Gmail och Youtube. Eller Google Play. Med andra ord kommer Huawei-användare inte kunna ladda ner appar via Google Play.

I Kina spelar det här typ ingen roll, eftersom Google och dess tjänster ändå inte finns i landet. Distribution av appar sker via tredjepartsappbutiker för Android. Men i resten av världen kan det bli rejält mycket jobbigare att konkurrera.

Eftersom vi pratar om en av de stora Android-mobilspelarna här så kan det här förstås leda till att Android fragmenteras ytterligare. Men det kan också bli ännu ett steg mot att Android som vi känner det går i graven. Särskilt som Google mer och mer verkar vilja satsa på något helt eget.

Google pulls Huawei’s Android license, forcing it to use open source version

A dramatic escalation in the US war on Chinese tech firms

Huawei arbetar på en egen version av Android

Googles utspel tidigare i veckan att man kommer att stänga av Huaweis Android-licens har, milt sagt, skakat om mobilbranschen. Ja, eller stora delar av techbranschen. Huawei kommer fortfarande kunna använda open source-delarna av Android och befintliga Huawei-ägare kommer fortfarande ha tillgång till uppdateringar av (Google)Android och Googles olika appar – inklusive Google Play. Nya modeller av Huawei kommer alltså däremot inte få tillgång till det här.

Det fick i sin tur ett antal stora mobilaktörer runt om i världen att meddela att man inte kommer att sälja Huawei. Ingen idé, liksom. Kommer alltså bli ett rejält avbräck för Huaweis globala expansionsplaner. På hemmamarknaden Kina lär det bli mindre kännbart, eftersom Googles appar, även här inklusive Play, inte finns där. Men som sagt, i övrigt: inte så bra. Om Huawei inte får för sig att ta fram en helt egen version av Android.

Och det är precis det som nu är på gång. Enligt Huawei kommer företagets egen Android att dyka upp i höst eller i början av nästa år. Och det lär inte vara, som vanligt, ett lager ovanpå Googles Android, utan ett operativ rätt mycket omskrivet från grunden. Eller väldigt mycket, åtminstone.

Det här kan förstås, om Huawei får fart på saker och ting (får man kinesiska staten i ryggen så lär det helt klart bli så – och det kan vi nog utgå från) leda till att ”internet” och ”Kinas internet” kommer att delas upp ytterligare. Men inte bara det: det leder också till ytterligare fragmentering av Android i sig. Det är dessutom inte första tecknet på att världens största mobiloperativ är på väg att på riktigt börja falla i bitar.

Huawei’s Android Alternative OS Will Arrive This Fall, Says CEO

Now that the situation has worsened and the worst is knocking on the door, Huawei’s consumer business CEO has said that the company’s ”OS designed for the next generation of technology” will be available by fall this year or by the next spring.According to information shared by CEO Richard Yu in a private WeChat group, Huawei’s own mobile OS will be compatible with all Android applications and web applications.

Ekonomi och finans

Facebook kan lansera den egna kryptovalutan GlobalCoin 2020

Mer information om Facebooks egen valuta: nu har BBC kommit över information som pekar på att Facebook siktar på att börja testa valutan, som har arbetsnamnet GlobalCoin, i ett dussintal länder mot slutet av året.

Spekulationer om en egen kryptovaluta för Facebook har florerat ett tag, men fick riktig fart i slutet av förra året. Parallellt har det också kommit uppgifter om att företaget arbetar på en blockkedjevaluta för WhatsApp. Det kan med andra ord handla om en eller två valutor för företaget. Känns mindre troligt att de skulle släppa två, men det skulle kunna finnas anledningar. WhatsApp är primärt en tjänst för tillväxtmarknader, så det kan handla om en separat finansiell verklighet som kan stöka till det. Inte minst i exempelvis Indien.

Uppgifterna i BBC-artikeln bekräftar det som kommit ut tidigare: att Facebook siktar på en stablecoin. Alltså en valuta kopplat mot någon form av extern säkerhet, som dollar eller guld, snarare än att låta marknaden, alltså användarna, helt styra kursen. Det senare gäller exempelvis för Bitcoin, vilket som bekant har lett till våldsamma svängningar i kursen. Vill man ha en valuta tänkt att faktiskt användas för att köpa produkter för är stabilare och mer förutsägbara förutsättningar att föredra.

Fortfarande är det svårt att veta exakt hur valutan kommer fungera och kunna gå att använda. Mest troligt är en Kik-variant, alltså en valuta för det egna ekosystemet. Poäng man kan köpa saker för, om man så vill. Här finns förstås både den största nackdelen och en största risken. En valuta som bara kan användas i Facebooks egna tjänster kan göra det rejält mycket svårare att få snurr på användningen. Och om valutan blir stor, alltså att hela ”Pay with Facebook” som redan testas, kommer kunna kopplas mot allt mer så kan inlåsningseffekten på Facebookplattformen öka.

Det senare är inte heller jättebra för Facebook, då uppstyckningskraven lär bli ännu fler och än mer långtgående. Med det sagt så tror jag att det oavsett handlar om ”när” Facebook kommer behöva bryta upp sin verksamhet. Frågan är bara vilken skärning de kommer att välja – eller tvingas till.

Facebook plans to launch ’GlobalCoin’ currency in 2020

The social media giant is planning to set up a crypto-currency in around 12 countries by early 2020.

New York börjar testa att betala med Google Pay i tunnelbanan

New York är på väg att börja testa betalning med Google Pay i kollektivtrafiken. Bara ett begränsat test på några linjer, men ändå. Betalningen sker alltså med mobilen istället för ett kort och det enda som behövs är att NFC-blippa mobilen vid en betalstation – det krävs inte ens att appen är öppen för att det ska fungera.

Kul att fler och fler tester av den här typen börjar dyka upp i vår del av världen.

NYC will accept Google Pay on some subway and bus routes

If you have Google Pay, you might be able to tap your phone for subway or bus payments in NYC in the near future. The tech giant has teamed up with The Metropolitan Transportation Authority (MTA) to conduct a pilot test for Google Pay covering select subway stations and Staten Island buses.

WeChat Pay i samarbete med Schipol-flygplatsen i Amsterdam

Ni vet det där med flaggskeppsbutiker? Så före techgiganternas era. WeChat Pay har inlett ett samarbete med Schiphol-flygplatsen i Amsterdam. En flaggskeppsflygplats, alltså. Den första i sitt slag i Europa.

Samarbetet innebär marknadsföring för WeChat Pay (och att Alipay-motsvarigheterna har försvunnit), att de flesta butiker på flygplatsen accepterar WeChat Pay samt ett Schiphol-miniprogram i WeChat. En miniprogram som gör det möjligt för för kinesiska turister att samla ihop köp från olika butiker och kunna hämta upp dem på ett antal upphämtningsställen.

(Däremot verkar det som att bara kinesiska medborgare kan betala med WeChat Pay. Både Alipay och WeChat Pay rullar ut i världen i spåren just efter de kinesiska turisterna snarare än att Tencent och Alipay har gjort försök att etablera betalmetoderna i väst, men jag hade inte koll på att det bara är kineser som kan betala med dem.)

Apple köper astmamätningsföretaget Tueo Health

Ännu ett rapporterat företagsuppköp från Apple: Tueo Health. Ett företag som arbetade med att ta fram en app för att övervaka astma hos barn. Appen skulle gå att koppla ihop med hårdvara som kontrollerar barns andning och larma föräldrar om ett barns andning förändras under natten. En baby monitor specifikt för astma, alltså.

Uppköpet känns helt rimligt som del av Apples hälsosatsning, där Apple vill hantera vårt totala hälsologgande. Ett område som vi lär få nyheter inom under Apples utvecklarkonferens nästa vecka.

No Title

No Description

Övrigt

Polen tar EU:s upphovsrättsdirektiv till EU-domstolen

I elfte timmen inför det datum då EU:s nya omdiskuterade upphovsrättsdirektiv träder i kraft så har Polen lämnat in en stämning/protest/invändning (för dålig koll på exakta termen på svenska) mot direktivet. Landet argumenterar nu bland annat att förslaget, mer specifikt ”förebyggande censur”, står i strid med såväl landets grundlag som EU-avtal.

Det är lite ironiskt på två sätt: dels för att media även i Polen allt mer börjar känna av anti-demokratiska vindar som vill inskränka pressfriheten och dels att argumentet för invändingen i sig skulle betyda att mycket av det som Facebook och Youtube gör idag i praktiken skulle vara olagligt. Exempelvis majoriteten av det som Facebook lyfte fram i sin transparensrapport förra veckan.

Poland has filed a complaint against the European Union’s copyright directive

Poland has officially challenged the European Union’s recently-approved controversial copyright directive, saying that the legislation would bring unwanted censorship. The country filed its complaint yesterday with the the Court of Justice of the European Union.

Apple lanserar egen annonsspårningsteknik som inte delar information om användaren

Vad sägs om ännu ett försök att ta fram annonser som kan ge insikter om användarna utan att dela med sig av individuella användares data? Den här gången är det Apple som är företaget som tror sig ha en lösning på spårning vs. mätning vs. integritet via tekniken Privacy preserving ad click attribution.

Jag ska inte säga att jag har full koll på exakt vad tekniken innebär, och hur mycket den skiljer sig från liknande initiativ från andra företaget, men i korta drag handlar det om att att annonser ska kunna mäta effektiviteten i en annons utan att berätta VEM som har klickat. Bara berätta ATT någon har klickat. Dessutom med en inbyggd randomfördröjning – en konvertering skickas inte in direkt.

Apple har lämnat in tekniken som förslag på standard och kommer att aktivera den i Safari, men frågan är förstås hur stor chans den har att ta fart (ja, annat än inom Apples eget annonsekosystem). Ett uppenbart problem jag kan tänka mig är att det inte kommer att gå att rikta information till specifika kunder efter en viss aktivitet.

https://techcrunch.com/2019/05/22/apple-online-ads-private/

Apple uppdaterar MacBook Pro – utan att göra större väsen av det

Så har Apple uppdaterat datorer igen. Nästan hela MacBook Pro-serien som, förutom nytt teknik i tangentbordet (igen), har blivit snabbare och bättre (och dyrare, bland annat på grund av kronkursen). Bland annat får vi för första gången en åttakärnorsmodell. Allt det här släpptes igår kväll. Utan någon som helst happening från Apples sida.

Det är idag nästan två veckor till det är dags för årets upplaga av WWDC, Apples utvecklarkonferens där vi kommer få möta nästa generation av iOS och macOS. Och förstås även annat, som vilka nya skills som Siri har lärt sig. Men en sak vi nog inte kommer få se är: hårdvara.

När Apple presenterade sina nya prenumerationstjänster för ett par månader sedan sprutade de ur sig nya dator- och iPad-modeller veckan före själva tillställningen. Produkter som smögs ut nästan bara genom en uppdatering av Apple Store. Allt för att hårdvaran, eller om man så vill det ”gamla” Apple, skulle ta uppmärksamhet från den nya tjänsterna (a.k.a. ”nya Apple”). Det verkar som att företaget kommer göra samma sak den här gången också. Jag misstänker med andra ord att vi kommer att få se fler hårdvaruuppdateringar kommande veckan eller så.

En gång är ingen gång, två gånger är som bekant en vana. 2019 är med andra ord året när Apple fullt ut har anammat sin nya företagsidentitet som tjänsteföretag, efter att ha jobbat åt det hållet i några år nu. Visst, hårdvaran (läs: i praktiken iPhone) kommer fortfarande stå för lejondelen av intäkterna ett rätt bra tag till, men dess andel kommer stadigt att minska de kommande åren.

Rejält högre priser när Apple uppdaterar Macbook Pro-modellerna

Macbook Pro 13 tum och 15 tum blev i ett svep upp till 2 500 kronor dyrare.

Har du lust att hjälpa till?

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Etiketter Amazon, Apple, Artikel 11, Artikel 13, EU:s upphovsrättsdirektiv, Facebook, Google, Huawei, Microsoft, Spotify, Tesla, Tueo Health, WeChat

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 20 2019 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 19 maj 2019
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 20 2019 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i sammanställningen

Mobilt

De populäraste apparna i Kina 2018

Ännu en sammanställning över populära appar. Den här gången de appar som hade högst penetration i Kina 2018, enligt China Internet Watch. Och det man kan konstatera: väldigt lika och en del annorlunda

Fyra sociala medier-appar, en betalapp (ja, eller två, beroende på hur man räknar), tre shoppingappar, två videoappar, en musikapp, en kartapp och en sökapp. Däremot blir det lite skillnad om vi tittar på de sista fem.

Här hittar vi en webbläsare, en appapp (Tencent MyApp – Kinas största Android-appbutik, eftersom Google Play är blockat i landet) och två ”inmatningsappar”. I det sistnämnda antar jag att det är lite som Gboard, appar som underlättar skrivandet i mobilen överlag. Lär väl kunna underlätta ännu mer i just Kina, med ett helt annat skriftspråk än det som de två stora operativen är byggda för.

Men den app som kanske är mest intressant att se är Wi-Fi Master Key, en app som gör det möjligt att hitta gratis wi-fi – och dela sitt eget wi-fi med andra. WWFK ska ha 700 miljoner månadsanvändare i Kina och 100 miljoner i resten av världen. Jag misstänker att det mest är Asien även i övrigt. Plus tillväxtmarknader. Om du har lösenord till ett wi-fi-nätverk kan du spara det i appen och sedan dela det till andra användare i din närhet som också använder appen. Decentraliserad wi-fi-bryggning, alltså

WWFK jobbar även med att ge personliga rekommendationer på innehåll och förstås annonser, så det finns anledning att vara lite betänklig kring vilka nätverkslösenord man faktiskt lagrar i appen (även om dessa ska lagras krypterat, men well…)

Det här är däremot vad jag vet inte alls lika stort här. Kanske för att det finns gott om kostnadsfria nätverk och/eller att telefonabonnemang här är förhållandevis överkomliga i pris (även om det säkert finns dem med mer ansträngd ekonomi som kan diskutera kostnaden för att komma åt något som i praktiken är en samhällelig nödvändighet numer).

Men som koncept betraktat är det här i allra högsta grad något som håller på att hända här. Allt mer decentraliserad internetåtkomst. Eller rättare sagt att allt fler prylar också kan fungera som nätverkskälla. Men att vi själva, vi våra prylar, också i allt högre utsträckning kommer att bli vandrande ”mobilmaster”. Inte minst för att kunna brygga in internetåkomst till ställen som annars har svårt att få signal.

Ekonomi och finans

Luckin Coffee börsnoteras till en värdering om 4 miljarder dollar

Dags för ännu ett kinesiskt (tech)bolag att kliva in på börsen i USA: Starbucks-konkurrenten Luckin Coffee. Introduktionspriset i noteringen har satts till 17 dollar och företaget kommer att ta in ca 560 miljoner dollar till en värdering om 4 miljarder dollar när aktien börjar handlas senare idag

Luckin är alltså ett Starbucks i Kina, men med än mer fokus på obemannade butiker och kaffeleveranser. Alltså leverans som i att ditt varma kaffe kommer drickfärdigt till dig. Och på kinesiskt manér är det vansinnigt tempo som gäller.

Luckin har inte ens två år på nacken men finns redan på runt 2500 platser i Kina. Man planerar att dubbla det antalet till årets slut, vilket skulle göra Luckin till landets största kaffekedja. Större än Starbucks, som i dagsläget har runt 3600 lokaler. Och det har tagit Starbucks 19 år att nå dit.

Förväntningarna är rätt stora på Luckin. Värderingen landar alltså nånstans runt 4 miljarder dollar – att jämföra med värderingen vid senaste finansieringsrundan för mindre än sex månader sen: 2,2 miljarder. Nästan en fördubbling, alltså.

Nu är förstås inte höga förväntningar och ett vansinnigt högt tillväxttempo någon som helst garanti för hur det kommer gå framöver, inte minst som företaget garanterat också siktar på att växa utanför Kinas gränser. En gren som kinesiska företag generellt sett är väldigt svaga i. Visst, har du en potentiell kundgrupp på över 1 miljard människor så behöver du inte ha jättebråttom att etablera dig utomlands, till skillnad från exempelvis svenska företag som vill få volym.

Men det finns gränser även i Kina, det har inte minst kinesiska e-handlare och sociala medier börjat känna av. ”Gratistillväxten” har bromsat in betänkligt, vilket gör att de, precis som de stora företagen i väst, måste ställa om från aggressiv nykundsanskaffning till kundvård och ökad aktivering av de befintliga kunderna. En omställning som sällan är helt smärtfri och som många företag inte heller lyckas med.

https://www.techinasia.com/luckin-coffee-4billion-valuation-in-todays-ipo

Why it’s time to wake up and smell the coffee on Luckin · TechNode

A web of CAR Inc and UCAR personnel, resources and investors are behind Luckin’s expansion.

https://technode.com/2019/03/25/from-jail-to-java-how-luckins-cmo-is-hacking-chinas-coffee-market/

Luckin may not last, but its model will · TechNode

More and more fast-growing startups are headed to IPO while hemorrhaging money.

Kvartalsrapporter Q1 2019 från Alibaba och Tencent

I går kvartalsrapporterade Kinas två techgiganter: Alibaba och Tencent. Och trots att den kinesiska ekonmin (och världsekonomin i stort) drabbats av motvind så var det i stort uppåt över hela banan. För Alibaba vändes en dipp förra kvartalet till något högre tillväxt.

Men det mest intressanta i rapporterna är saker vid sidan om de faktiska rapportsiffrorna.

Några korta punkter ur rapporterna

Alla Tencents tre huvudtjänster växer jämfört med förra året. WeChat har nu över 1,1 miljarder månadsanvändare, medan QQ har 823 miljoner och QZone 572 miljoner. QQ, Kinas äldsta sociala nätverk med 20 år på nacken, har visat minussiffror senaste åren men har alltså börjat vända igen även om det är blygsamt (+2,2 % mot 4 för QZone och 6,9 för WeChat). En anledning ska vara att de unga användarna har hittat dit. WeChat är alltså i lite Facebook-läge: man vill inte vara där föräldrarna är. Det är åtminstone inte där man hänger med sina vänner och tillbringar mest tid.

Tencents omsättning landade på 12,7 miljarder dollar, +16 %. Det är den högsta omsättningen i bolagets historia, men också den lägsta tillväxtökningen sedan Tencent blev börsbolag. Kvartalet bjöd dessutom på den högsta vinsten någonsin för bolaget. Vinsten på 4 miljarder dollar var en ökning i linje med omsättningsökningen (17 %).

För Alibaba ökade omsättningen med hela 51 % jämfört med förra året. Fördelningsmässigt så står ”core commerce”, alltså Alibabas e-handelsplattformar, för 84 % av den totala omsättningen. Den ökade dessutom med 54 %, alltså snabbare än snittet. Men molntjänstdelen, som omsatte 1,2 miljarder dollar, ökade med 76 %. Alltså som för de flesta som erbjuder molntjänstlösningar – det är den del som växer snabbast.

Totalt har Alibaba nu 721 mobilanvändare över alla sina plattformar och 654 miljoner aktiva kunder på årsbasis.

Några tankar och kommentarer kring rapporterna

Nu några tankar och lite saker bredvid själva rapportsiffrorna:

För Alibaba ökade segmentet ”Digital media & entertainment revenue” med bara 8 % och stod totalt för 845 miljoner av den totala omsättningen – eller 6 %. Det som är Tencents starkaste gren är alltså fortfarande en förvånansvärt svag del av Alibabas verksamhet.

För Tencent ökade intäkterna från annonsering med 25 % och stod för ca 16 % av intäkterna. Här är Tencent på sätt och vis ett inverterat Facebook – man har börjat tjäna pengar på annonsering förhållandevis sent. Det här kan alltså på sätt och vis bli en ”bonusintäkt” snarare än en bottenplatta (här står alltjämt spelverksamheten för största delen av intäkterna).

Båda företagen delar en ökad fokusering på betaltjänster. Det här kvartalet var första gången som Tecent börjar särrapportera ”fintech and corporate service data”. Alltså saker som mobilbetalplattformen WeChat Pay. Segmentet står för 25 % av den totala omsättningen. Att man nu börjar särredovisa just betaldelen får mig att misstänka att de är på gång att göra en Tencent Music – alltså särbörsnotera sin fintechverksamhet. Alltså göra som som Alibaba och låta WeChat Pay bli ett eget bolag. (Även här ett område där Facebook är långt, långt efter – betalsegmentet av Facebooks intäkter står för typ 0,1 % av totalen…)

Och på tal om Alibaba: enligt appundersökningsföretaget ska Alipay numer vara världens största app, exklusive de sociala jätteapparna. Och, om man så vill, så kan ju även WeChat sägas vara en betalapp. Det betyder alltså att det finns två betalappar bland världens typ tio mest använda appar.

Tencent Musics kvartalsrapport Q1 2019: 28 miljoner betalande användare

Kvartalsrapport från Tencent Music Entertainment Group. Alltså strömnings- och innehållsdelen som WeChat-ägaren Tencent knoppade loss som eget bolag förra året.

Omsättningen landade totalt på 855 miljoner dollar, vilket var en ökning om 39 %. Vinsten landade på 171 miljoner.

Nu har TME både musik och ”social entertainment”, så det är inte en ren musiktjänst. Men ändå lite musikjämförelser bara för att.

Totalt har TME 654 miljoner (mobila) månadsanvändare för sina olika musiktjänster. 4,6 % fler än för ett år sedan. Av dessa 28,4 miljoner betalande kunder. TME har alltså tre gånger så många månadsanvändare som Spotify, men bara en tredjedel så många betalabonnemang. Till skillnad från Spotify har dock TME gått med stabil vinst ett rätt bra tag.

Den totala ökningen av användare var alltså 4,6 %, men antalet betalande kunder ökade med 27,4 %. TME lyckas alltså konvertera fler till betalabonnemang jämfört med ett år sedan och just det är lite utmaningen för de flesta jätteföretag just nu: när man har slagit i användartaket så är det slut på den förhållandevis billiga tillväxten. Det blir att gå över i en fas att börja tjäna (mer) pengar på sina befintliga kunder. Kundvård snarare än nykundsjakt. Och det är inte ett steg som alla företag klarar av. En kombination av kundnöjdhetsoptimering och att bygga en erbjudandetrappa för att driva kunder mot allt köpa fler tjänster eller betala mer för exempelvis upplevd ökat kvalitet.

Tencent Music Entertainment Group Announces First Quarter 2019 Unaudited Financial Results

Tencent Music Entertainment Group (”Tencent Music”, ”TME”, or the ”Company”) (NYSE: TME), the leading online music entertainment platform in China, today announced its unaudited financial results…

Baidus kvartalsrapport Q1 2019: första kvartalsförlusten sedan 2005

Den här veckan har bjudit på kvartalsrapporter från många tunga företag, inte minst flera av de kinesiska techgiganterna. Här ännu en: sökjätten Baidu. Senaste kvartalsrapporten var historisk – på fel sätt. Första kvartalsförlusten sedan Baidu börsnoterades 2005.

Baidu har senaste åren drabbats av exakt samma problem som Google för några år sedan: när folk gick över till mobilen istället för att använda datorn för det mest. Inte minst för att söka efter information.

Google har sedan dess fått ordning på sin mobila annonseringsverksamhet och tjänar numer pengar som gräs. Baidu har alltså haft det svårare. Att ett nystartat företag går back är mer regeln än undantag på börsen, men Baidu fyller 20 nästa år. Amazon- och Google-gammalt, alltså.

Det Baidu har satsat på (förutom som de flesta techjättar att göra ungefär allt möjligt) är det som Google nu också lägger mycket krut på: rekommenderade nyhetsflöden och originalvideoinnehåll. Men även det kostar på. Mycket. För Baidu drog kostnadsökningen för Netflix-konkurrenten iQiyi iväg med 47 % till 917 miljoner dollar. Google uppges vara på väg att sluta skapa eget videoinnehåll, eller åtminstone dra ner ambitionerna ordentligt, för att kostnadskriget med företag som Netflix, Amazon och Apple skenat så mycket.

Baidu, China’s answer to Google, reports first quarterly loss since 2005 | TechCrunch

Baidu, heralded as the Google of China, felt the heat from its continued spending on artificial intelligence and other next-gen technologies that have yet

Pinterests kvartalsrapport Q1 2019: större förlust än väntat och aktiekollaps

Igår kväll var det dags för Pinterests första kvartalsrapport som börsnoterat bolag och…. det var inte bara jätteroliga nyheter för aktieägarna. Ja, eller för de flesta kommer det inte bli så kul i morgon: i efterhandeln rasade aktien över 16 %.

Anledningen? Sämre än väntat, förstås. Framförallt var förlusten större än väntat. Omsättningen för kvartalet blev 202 miljoner och förlusten 32 cent per aktie (tre gånger sämre än väntat).

Men allt var inte becksvart. Företaget har nu 291 miljoner månadsanvändare, 22 % fler än för ett år sedan. En tillväxttakt som ligger rätt långt branschkollegornas siffror. Dessutom är Pinterests prognos att företaget kommer att omsätta över 1 miljard dollar för helåret, vilket i så fall blir första gången.

Dessutom ökade snittintäkterna per användare med 26 %. Likt andra sociala plattformar är det främst i USA som den siffran ökar, medan de nya användarna mest kommer från resten av världen (6 % användartillväxt i USA och 29 % i resten av världen).

Sist men inte minst ska ”hälften av alla millennials” i USA använda Pinterest enligt företaget självt.

No Title

No Description

Slack planerar börspremiär 20 juni 2019

Slack har släppt nya finansiella siffror och dessutom meddelat när de kommer att kliva in på börsen: 20 juni är det planerade datumet.

Förutom allmänt investerarpitchande lyfte Slack alltså också på det finansiella draperiet. Mellan februari och april omsatte bolaget ca 134 miljoner dollar och gjorde en förlust på 39 miljoner. Motsvarande period förra året omsatte bolaget 80,9 miljoner, så 2019 var resultatet 65 procent bättre. Men även förlusten ökade: från 26,3 miljoner till 39 miljoner.

Slack kommer att göra en Spotify, alltså en så kallad direktlistning. Med andra ord kommer Slack sälja befintliga aktier som intresserade får köpa istället för att släppa ett antal nya aktier. Förutom mindre administration så blir det mindre hausse och potentiell negativ backlash om aktien inte kan försvara sitt introduktionspris.

Det är bara att fråga Lyft hur det kan vara. Eller Uber.

No Title

No Description

Ubers aktie rasar 20 % första två börsdagarna

Andra börsdagen för Uber och… minus 11 procent. Bara idag. Fortsätter dessutom nedåt i efterhandeln. Betyder att Uber har tappat en femtedel av sitt börsvärde på två dagar. Eller 17 miljarder dollar. Eller mer än hela Lyfts börsvärde.

Okej. Årets sämsta börsdag tack vare Trumps twittrande. Men ändå.

Ouch?

(På tal om Lyft. Kräftgången fortsatte även idag. Lyft backade nästan sex procent. Fun fact: det betyder att Lyft har tappat en tredjedel av sitt börsvärde sedan börsintroduktionen i slutet av mars. Ouch?)

Övrigt

Google Translatatron – realtidsöversättningar som läses upp med användarens egen röst

Ännu ett coolt initiativ från Google: Translatotron. En ny modell för att hantera översättningar. Men till skillnad från hur översättningar tydligen brukar fungera även när det handlar om talade översättningar så omvandlar Translatotron inte talet til text och sedan tillbaka till tal när den översätter. Den ska kunna översätta talet direkt. Förutom att risken för felöversättningar ska minska (en potentiell felkälla mindre) så är den största fördelen ökad hastighet (även här, eftersom ett steg kapas).

Men inte bara det: eftersom modellen i princip ”spelar in” rösten på den som pratar så kan översättningen också läsas upp med ”samma” röst. Med andra ord: du kommer höra dig själv prata på ett annat språk. Kanske ett språk som du inte kan ett ord av. (Universal translator FTW!)

Ingenting som kommer att dyka upp i kommersiella produkter nästa vecka, men blir spännande att se när modellen blir så pass bra, och ger så pass naturligt tal, att den finns i hårdvara nära dig.

Google’s Translatotron can translate speech in the speaker’s voice

Speaking another language may be getting easier. Google is showing off Translatotron, a first-of-its-kind translation model that can directly convert speech from one language into another while maintaining a speaker’s voice and cadence. The tool forgoes the usual step of translating speech to text and back to speech, which can often lead to errors along the way.

Google sparar alla inköp som gjorts via Gmail, Assistant eller Google Express

Så har Google ännu en gång blivit påkomna med att dammsuga vår data utan att tydligt berätta om det: ditt Google-konto har en ”Köp”-avdelning som visar just dina köpa. Baserat på bekräftelsemejl som tjänsten har hittat i Gmail.

Informationen visas bara för den enskilde användaren (lite som när man kan få upp att man har en hotellbokning om man söker upp hotellet igen efter att man har bokat) och ska inte för att rikta annonser. Däremot verkar funktionen inte gå att stänga av.

Är förstås helt i linje med att Google vill bli go to-platsen för alla våra behov. Med tanke på att de satsar allt mer på shopping så är det här inte särskilt oväntat. När jag testar så är det dock väldigt få av köpen som listas – och bara utländska. Köpen som ska samlas här ska inte bara vara från Gmail utan även sånt som har köpts via Assistant eller ”Google services”. Förstås också köp via Google Express. Att inga svenska är med tyder på att de än så länge mest verkar skanna igenom mejlen på engelska (och säkert några andra stora språk).

Som sagt: egentligen inget jättenytt i det stora hela. Inte ens det faktum att Google, likt Facebook, har en tendens att göra sitt eget liv bökigare genom den här sortens initiativ. En funktion som säkert hade varit uppskattad av en del människor – om man fått välja att aktivera funktionen. ”Hjälpsamhet without asking any questions first” är precis det som gjort att företagen hamnat i de använadardatahärken som de har gjort. (Ja, och då är det kanske inte alltid ”hjälpsamhet” som varit det vägledande ordet för företagen, om vi säger så.)

Ännu mer bensin på uppstyckningsbrasan.

No Title

No Description

Googles Live transcribe-funktion kan ”visa” bakgrundsljud och låter användare spara transkriberingar

Google har inte ens hunnit släppa sin Live transcribe-funktion än (kommer nästa månad), men man förbättrar redan tjänsten med ytterligare några imponerande och smarta funktioner.

Live transcribe är funktionen som är tänkt att kunna realtidstranskribera tal till text för döva användare. De två nya funktionerna är dels att funktionen också kommer kunna visa andra slags ljud (som att en hund skäller eller något annat ljud som hörs) och dels att det kommer att gå att spara transkriberingar i tre dagar. Användarscenarion som ges för det senare är för att förenkla för journalister och studenter som har spelat in en intervju eller en föreläsning.

Så med andra ord breddar Google Live transcribe ytterligare. Gör alltså funktionen bättre för alla slags användare: döva eller hörande.

New features to make audio more accessible on your phone

See sound events and save transcripts with the updated Live Transcribe, coming this summer.

Burger King vill tjäna pengar på bilköer

Ha. Briljant. Burger King har ett nytt leveranserbjudande: Traffic Jam Whopper. Leverans till bilen – när du sitter fast i bilkön.

Möjligheten att bilköbeställa kommuniceras på stortavlor, beställning sker via appen och den som har beställt kan följa sin beställning via samma stortavlor. Buden hittar förarna via Google Maps, beräknat bland annat på hastigheten.

Finns så mycket jag gillar med hela den har grejen.

Burger King Figured out How to Monetize Traffic Jams

Traffic is bad in many parts of the world, especially in one of the most congested cities in the world: Mexico City. On average, people there apparently gain an additional 59 minutes of travel time a day, which adds up to an extra 227 hours per year.

USA:s högsta domstol öppnar för fler konkurrensstämningar mot Apple

Det var inte bara Uber och Lyft som hade en extra jobbig börsdag igår. Även Apple hade det tungt, med ett ras på fem procent. Anledningen? Ja, tullkriget mellan USA och Kina, förstås. Men också ett domslut i USA:s högsta domstol som gör det möjligt för iPhone-ägare att stämma företaget för konkurrensbrott. Mer specifikt om man som slutkund upplever sig drabbad av ökade kostnader därför att apputvecklare lämpar över Apples Appstore-avgift på sina användare.

Apple höll förstås inte med och argumentet var välbekant: ”vi är bara en plattform”.

Eftersom vi pratar om USA här så kan det förstås potentiell spränga alla stämningsdammluckor och göra att Apple kommer att tillbringa ännu mer tid i domstol.

Men det intressanta är vad det här kan leda till i ett längre perspektiv. I dessa tider där techjättebolagsstyckande börjar bli ett populärt politiskt budskap kommer ett domslut som det här förstås passa som handen i handsken.

Supreme Court rules against Apple, allows an App Store antitrust case to proceed | TechCrunch

The U.S. Supreme Court ruled 5-4 against Apple on Monday on a case involving whether or not a group of iPhone users will be allowed to bring an antitrust

Är influencern död?

”Vi håller inte med” säger alla liveströmningsshoppingsinfluencers i Kina.

Som jag brukar säga: en teknik eller ett fenomen är inte redo för sitt riktigt stora mainstreamgenombrott förrän någon dödförklarar tekniken eller fenomenet. Nu har väl influencern inte riktigt halkat ner i någon slags hypekurveavgrund, men, tja.

Frågan är väl snarast om det inte är den ”traditionella” synen på en influencer som i så fall har gått och trillat av pinn. Alltså att influerare nuförtiden kommer i betydligt fler färger, former och storlekar än tidigare.

”Influencern är död” – Riskkapitalisterna spår nya tider

E-handelsstjärnorna Susanne Najafi och Sara Wimmercranz spår att influencerns storhetstid är förbi. ”Nu är det autenticitet som gäller”, säger Sara Wimmercranz, grundare av Footway och Backing Minds, till Breakit.

Japan släpper 10 miljarder nya telefonnummer

Japan tänker INTE få slut på telefonnummer den här gången.

Japan is running out of phone numbers, so it’s making longer ones

Japan plans to create 10 billion 14-digit phone numbers in response to fears that the country’s 11-digit numbers could run out by 2022. The proposal has already been approved by the country’s three major mobile operators.

MIT-robot löser Rubiks kub på under en sekund

Ooookej. Det här är… rätt imponerande.

MIT Robot Breaks Rubik’s Cube Record

A robot developed by MechE graduate student Ben Katz from MIT’s Biomimetics Lab and electrical engineering student Jared Di Carlo can solve a Rubik’s Cube in a record-breaking 0.38 seconds. Read more: http://news.mit.edu/2018/featured-video-solving-rubiks-cube-record-time-0316

Gillar du det jag gör?

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Etiketter Alibaba, Apple, Baidu, Luckin Coffee, Pinterest, Slack, Tencent, Tencent Music, Uber

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 19 2019 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 12 maj 2019
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 19 2019 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Ekonomi och finans

Ubers börsintroduktion är en flopp så här långt

I fredags var det börspremiär för Uber och det gick… sådär.

Årets överlägset mest hypade börsintroduktion värderades i spekulationer i början av året uppemot 120 miljarder dollar, för att sedan så sakteliga sjunka fram till själva noteringen. Tilll sist blev introduktionsspannet 44-54 dollar, för att slutligen låsas på 45 dollar och en värdering om 80 miljarder. Men inte ens det var ett helt marknadsanpassat pris: Uber (eller mer formellt Uber Technologies – likt Spotify alltså med ett techpåhak i namnet) avslutade sin första börsdag på 41,57 dollar. 7,6 procent under öppningspriset. En av de sämsta meganoteringarna någonsin.

De timmar som Uber hann handlas kostade alla som köpte till introduktionspriset 618 miljoner dollar. Ouch. Som av en händelse föll konkurrenten Lyft nästan exakt lika mycket. Och Ubers största ägare, japanska Softbank som före noteringen ägde 15 procent av Uber, hade inte heller någon rolig börsdag som följd: minus 6,7 procent.

Nu ska Softbanks investering i Uber ha lett till en vinst på 3,8 miljarder dollar (ja, om de skulle dumpa hela innehavet), så de kanske inte gråter hela vägen till banken, men det visar att förtroendet för såväl Lyfts som Ubers framtida potential är milt sagt naggat i kanten. Kinesiska konkurrenten Didi Chuxing, som köpte Ubers kinesiska verksamhet och dessutom investerade 1 miljard i Uber (för att det är så det funkar mellan konkurrenter nuförtiden) har känt av samma motvind. Uber gick 1,8 miljarder dollar back förra året och Didis facit blev nästan exakt detsamma: 1,6 miljarder. I slutet av förra året gick rykten om att Didi skulle hinna börsnoteras före Uber, men nu är hela börsnoteringen ett stort frågetecken. När och ens om den nu blir av.

Att både Ubers och Lyfts har halkat under sina respektive introduktionspriset säger förstås absolut ingenting om vad som kommer hända framåt. Många unga börsföretag svajar betänkligt i början. Men med tanke på världsekonomin börjar få rejält med socker i tanken så minskar marknadens riskaptit och tålamod för företag som bränner pengar likt ett valborsfirande. Det ger mindre arbetsro för de börsnoterade företagen (fråga Twitter eller Snap), sämre möjligheter att få nya pengatillskott – vilket i förlängningen också gör det svårare för andra startups att hitta kapital.

Fortsättning följer, som vanligt.

Uber Now Ranks Among the Worst Performing Mega-U.S. IPOs Ever

It was not an auspicious debut for the ridesharing giant.

Lyfts första kvartalsrapport som börnoterat bolag: blöder pengar i ett rasande tempo

Igår redovisade Lyft sin första kvartalsrapport som börsnoterat företag och whoa mama vad de blöder pengar. Omsättningen landade på 776 miljoner dollar, medan förlusten noterades till 1,14 miljarder. På ett kvartal.

Nu var mycket kopplat till engångsutgifter i samband med börsnoteringen, men det är ändå rätt.. svindlande.

Omsättningen nära nog fördubblades jämfört med 2018, från 397 miljoner till 776. Företaget har nu 20,5 miljoner aktiva förare, 5,5 miljoner fler än Q1 2018.

Enligt Lyft ska 2019 dessutom vara ”peak losses”. Men vägen från ”vi förlorar så inihelvete mycket pengar” till ”vi går med vinst” är sannolikt… rätt lång.

Lyft lost $1.14B in Q1 2019 on $776M in revenue | TechCrunch

In its first-ever earnings report as a public company, Lyft (Nasdaq: LYFT) failed to display progress toward profitability. The ride-hailing business,

Softbank funderar på att börsnotera sin techinvesteringsfond Vision Fund

En av världens största techinvesterare är varken amerikansk eller kinesisk – utan japansk. Internetkonglomeratet Softbank har plöjt ner miljardbelopp i några av världens största techföretag – ofta via sin investeringsfond Vision Fund. Nu kan även den kanske vara på gång att börsnoteras i vad som i så fall lär bli rätt massiv börsintroduktion, med tanke på att fonden sitter på ett investeringskapital om 100 miljarder dollar.

Softbank uppges vara på väg att dra igång en helt ny fond och intäkter från en börsnotering av Vision Fund skulle förstås kunna sitta fint i det läget. Att se hur det går den saken – och Vision Fund. Vad gäller ett eventuellt börsinträde men också i samband med den ordinarie driften.

Softbank fick nämligen under förra året ett rätt stort problem med just Vision Fund. En av de absolut största finansiärerna är nämligen Saudiarabiens statliga investeringsfond. Ekonomiska kopplingar till Saudiarabien är förstås i sig alltid lite lätt minerad mark, men efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi blev det rejält mycket värre. Som oro för att företag kan tacka nej till investeringar från Vision Fund på grund av de saudiska kopplingarna. Man kan tänka sig att Softbank funderar på hur de kan manövrera ut Saudiarabien från fonden.

SoftBank Said to Mull IPO of $100 Billion Vision Fund

Japan's SoftBank Group Corp is considering an initial public offering of its $100 billion Vision Fund, a source familiar with the matter said.

Apple köper ett företag varannan eller var tredje vecka

Okej, det är… en del. Av techjättarna står Apple rätt överlägset för de minst spektakulära uppköpen. Faktum är att Apple bara har köpt ett bolag för mer än 1 miljard dollar (hörlursföretaget Beats för 3 miljarder dollar). Om vi inte tar hänsyn till inflationen så är Beats det enda uppköpet där Apple har tvingats slanta upp mer än 500 miljoner dollar. I sammanhanget typ ingenting. Senaste stora uppköpet, musikigenkänningstjänsten Shazam, landade på 400 miljoner.

Nu köper även övriga techjättar precis som Apple mindre företag mest hela tiden, men att ”hela tiden” för Apple är ett uppköp varannan eller var tredje vecka hade jag nog inte räknat med. Senaste sex månaderna anger Tim Cook att Apple har köpt 20-25 företag (jag gillar att han inte kan säga säkert…)

No Title

No Description

Övrigt

Google I/O 2019: alla nyheter som presenterades under konferensen

Dagens I/O-presentation från Google var på sätt och vis en kopia av Facebooks motsvarighet förra veckan: i sig inte särskilt många helt nya funktioner. Handlade mest om förädling och förfining av befintliga produkter och tjänster, bland annat från förra årets I/O.

Detta är dock inte samma sak som att vi inte fick se saker som är imponerande – och som har potentiell reell praktiskt nytta. Små saker som kan ge stor hjälp i vardagen.

Hela presentationen avslutades med en sammanfattning av det som presenterades. Både vad gäler själva produktnyheterna, men även tankar om Google självt:

We moving from a company that helps you find answers to a compnay that also helps you get things done. And all the products we’ve shown you today share a single goal: to be helpful.

At the same time we wanna ensure that the benefits of technology are felt everywhere, continue to uphold our foundation of user trust and build a more helpful Google for everyone.

Orden levererades efter presentationens sista pass: om Googles satsningar inom AI. Att just det passet låg sist och att det var Jeff Dean, Googles AI-chef, som fick avsluta var givetvis ingen slump. AI är inte bara en grundplatta i Googles syn på framtiden utan också en central del i alla produkter som Google presenterade idag. I många fall är det dock oklart när det som presenterades kan dyka upp i våra enheter.

Google sök

Full coverage: En funktion från News kommer till sökfunktionen: möjlighet att få lite olika infallsvinklar på en aktuell händelse
Podcasts i sökresultatet: Förutom att det kommer att gå att söka så kommer det också gå att lyssna på poddarna direkt i sökresultatet.
AR i sökresultatet: Se 3D-modeller direkt i sökresultatet, dra ut det och placera det som AR-objekt i verkligheten framför dig. Gäller även produkter.

Google Lens

Googles kamera får ännu mer smartness:

Peka kameran på en meny och få de populäraste rätterna uppmärkta, med möjlighet att se användarbilder och recensioner (kort sagt vet vi nu varför Google tidigare i år gick ut med uppmaningar att ladda upp matbilder till My business)
Bättre hantering av notor: Dela upp notor och räkna ut dricks
Bättre översättning: Lens för Google Go (sökappen för ”instegsmobiler”) kommer kunna läsa upp översatt text och inte bara visa den (för de språk som har stöd).

Google Duplex

Googles smarta telefontjänstmedarbetare kommer till webben: Duplex kan fylla i webbformulär automatiskt

Google Assistant

Googles röstsök blir snabbare och säkrare: Mer av hanteringen för Assistant kommer att ske direkt i enheten, vilket gör att interaktionerna kan bli upp till 10 gånger snabbare än idag. Verkar dock bara komma till Pixel-mobiler.
Bättre enhetsstyrning: Assistant kan utföra kommandon över flera olika appar, kan bland annat skicka meddelanden, bifoga bilder i meddelanden och skriva mejl.
Continuous conversation: Man behöver inte säga ”Hey Google” lika ofta, utan att behöva upprepa triggerfrasen varje gång.
Picks for you: Assistant blir ännu bättre på att personalisera sökresultat och visa rätt innehåll, kan handla om poddar, recept eller evenemang.
Bättre personlig kontextualitet: Assistant ska bli ännu bättre på att förstås vad frasen betyder utifrån allt vad Assistant vet om dig (exemplet ”Mom’s house”, som kan vara både mammas hus och en restaurang som heter så)
Personal references: möjlighet för dig att manuellt finjustera rekommendationerna
Driving mode: Assistant går in i billäge när man sätter sig i en bil (Assistant kommer även till Waze)
Möjlighet att stänga av ett larm enklare: bara att säga ”stopp”.

Integritet

Genväg till integritetsinställningar: nås från alla kontons profilbiler och får mer framträdande plats i inställningarna
Autoraderingsfunktionen rullas ut: möjlighet att ställa in så att app- och platsdata raderas automatiskt
Google Maps får incognitoläge
Federated learning: Inlärning ska vara mindre beroende på att samla in användardata. Mer information lagras lokalt i enheten.

Tillgänglighet

Live transcribe: Live-transkriberingsfunktionen finns nu på 70 språk
Live caption: Transkribering av video. Inte live, alltså. Funkar i alla appar och på webben och utan uppkoppling.
Live relay: Telefonsamtal möter chatt. En döv användare kan skriva och meddelandet läses upp för den hörande användaren i andra användaren och omvänt: att tal blir text.
Project Euphonia: Ett projekt att göra röstigenkänning bättre på att känna igen tal från människor som har svårt att prata (som följd av t ex stroke eller ALS). Gäller även annat, som människor som är helt paralyserade. Möjlighet för dessa användare att ”programmera” uppläsning, skrivande eller vad vissa ansiktsuttryck ska göra. Kort sagt möjligt att personalisera hjälpmedel för funktionsnedsatta.

Nest Home Hub och Nest Home Hub Max

Google Home Hub byter namn till Nest Hub: All Googles hemmahårdvara kommer numer att ligga under Nest-varumärket.
Nest Hub Max: En större Hub, med tiotumsskärm med kamera. Kameran kan användas som alla Nest-kameror.
Google Duo: Nest Hub Max har stöd för samtal med alla Android-enheter eller Chrome i Windows
Voice Match byggs ut med Face Match: Kameran i Nest Hub kan identifiera individer. Hanteras lokalt i enheten även här.
Kan sänka ljudet i en Nest Hub bara genom att höja handen
Kostar 229 dollar. Priset för Nest Hub sänks till 129 dollar, kommer till 12 nya länder och får 9 nya språk. Sverige är ett av länderna som får Hub Nest.

Pixel 3A och 3A XL

Som väntat kom ny mellanprismodell av Pixel: pris från 399 dollar. Tre färger: Just black, Clearly white och Purple-ish. HAR HÖRLURSUTTAG!!! Kommer till 12 länder, dock inte Sverige.
Har samma fotomjukvara som Pixel 3: Alltså bland annat Night sight
AR-vägbeskrivning: Pixel-användare börjar få stöd för AR-instruktioner i Maps

Android Q/10

Ska nu finnas över 2,5 miljarder aktiva Android-enheter
Särskilt gjort för vikbara telefoner: Som… Samsungs Fold…
Stöder 5G
Smart reply: funkar i alla meddelandeappar i Android.
Får mörkerläge
Mer fokus på integritets- och säkerhetsinställningar
Operativet kan upppdateras i bakgrunden – utan att starta om mobilen
Focus mode: välj vilka appar som du inte vill få notiser från, t ex när du vill koncentrera dig
Family link: bättre föräldrakontroller

BBS-lagen (och indirekt Artikel 13) prövas i svensk domstol

Ni vet EU:s upphovsrättsdirektiv? Mer specifikt den som kallades Artikel 13 (som blev artikel 17 i slutgiltiga direktivtexten), alltså att plattformar som låter användare ladda upp eller lägga ut material som kan vara upphovsrättsskyddat blir ansvariga för det som användarna delar? Direktivet ska vara nationell lag i medlemsländerna inom två år, men redan nu provas artikel 13 i svensk domstol.

I Eskilstuna tingsrätt pågår just nu en rättegång mot den som drog igång och administrerade Stå upp för Peter Springare-gruppen på Facebook. Åklagarsidan argumenterar att personen i fråga var ansvarig för det som användarna la ut, saker som bröt mot exempelvis hets mot folkgrupp-lagrummet.

Vad har det här med upphovsrätt kan man undra? Det åklagar lutar sig på är den så kallade BBS-lagen som gällt i Sverige sedan 1998. Denna anger ett direkt ansvar för att den som tillhandahåller en ”elektronisk anslagstavla” också har ett direkt ansvar för att ta bort ”eller på andra sätt” förhindra spridning av material som bryter mot någon lag. Här ingår även, uttryckligen, upphovsrättsbrott.

Det är första gången som den här lagen provas i domstol och den lär vandra hela vägen till HD. Den kommer kunna ge viktiga ledtrådar kring hur svenskt domstolsväsende kommer att se på ansvarsfrågan relaterat till EU:s nya upphovsrättsdirektiv (åtminstone just artikel 13/17).

Stå upp för Sverige-grundaren nekade till brott i rätten

Stå upp för Sverige-grundaren nekade till brott i rätten

Amazon beredda att betala för publicisters internationella expansioner

Huh. Amazon gör som de flesta andra techgiganter: betalar företag för att skapa innehåll åt dem. Närmare bestämt kommer uppgifter om att Amazon är beredd att (del)finansiera amerikanska publicisters internationella expansioner. Anledningen? Så att de tjänsterna kan skicka mer (annons)trafik till Amazon.

Det verkar alltså som att Amazon tycker att de aktuella publicisterna ska utöka sina läsarskaror. Fler läsare betyder fler potentiella Amazon-länkningar. Men det skulle också kunna innebära en global utrullning som åtminstone delvis linjerar med Amazons egen.

På Google-språk hade det här hetat TAC. Trafikanskaffningskostnader. Alltså de pengar som Google lägger på andra företag för att säkerställa trafik till de egna tjänsterna – trafik som sedan ska ge annonsvisningar. Det är dessutom Googles jobbigaste kostnad (pengarna Google satsar på att få fortsätta vara förvald sökmotor i iOS lär vara den största delposten). Och det är inga småpengar: TAC står för över 20 % av annonsomsättningen.

Exakt hur Amazons ”betalmodell” i så fall ser ut i det här sammanhanget återstår att se. Men det verkar vara så pass mycket pengar att åtminstone några publicister uppges vara intresserade av att hoppa på tåget. Med de risker som kan finnas med ett sådant samarbete.

Amazon wants to pay the New York Times and BuzzFeed to expand to reach shoppers outside the US

Big US publishers already make money from Amazon’s ”affiliate” business. Amazon wants them to make more, and may pay them upfront.

Apple har gjort sitt första egna spel på länge – om Warren Buffett

Så har Apple gjort sitt första egna spel på en mindre evighet. Ett spel där man får spela… Warren Buffett. Alltså multimiljarden som är en tung Apple-investerare. Man vet att man är en viktig aktieägare när företaget du äger aktier i gör ett helt spel baserat på din barndom.

Det gör kan alltså vara en lite kul engångsgrej. Men att det kommer kort efter det att Apple presenterade sin nya spelprenumerationsplattform Arcade gör förstås att det är svårt att inte tänka tanken att det kan vara mer än så.

Techjättarna har plöjt ner högvis med pengar i försök att få andra att utveckla för techjättarnas tjänster. Har handlat om videoskapare och publicister. Och speltillverkare. Jag har sett spekulationer att Apple kommer att satsa en halv miljard dollar på spel till Arcade. Alltså finansiera andra som utvecklar (exklusivt) för Apples speltjänst

Ja, eller så gör man det helt själv och kapar mellanhänderna.

Nu tror jag inte Apple vill göra alla spel själv, inte minst eftersom konkurrensmyndigheter i USA och Europa redan har lite issues med Apple. Men som satsning för att driva plattformen är det inte otänkbart. Till att börja med…

Apple quietly released its own iPhone game, starring Warren Buffett

Apple has apparently made its first game in years, in partnership with, of all people, Warren Buffett, CEO of Berkshire Hathaway. The game, called Warren Buffett’s Paper Wizard, allows you to recreate the early career of the titular charact

Ny, avancerad funktion till Teslas Model 3 – en… dragkrog

Ni vet det jag brukar skriva om att den största kundnyttan finns i småskruvandet snarare än de powerpointsföretagsledningsvänliga mastodontwebbdigitaliseringsprojekten? Teslas Model 3 får en ny funktion. En… dragkrok.

Tesla launches tow hitch for Model 3

Tesla finally launches one of the most owner-requested features for the Model 3: a tow hitch – but it is…

Gummiankor som meshnätverk vid stora katastrofer

Helt briljant semi-low-tech-intiativ. Gummiankor som meshnätverk.

Initiativet ClusterDuck backas av IBM och tanken är att kunna skapa ett enkelt nätverk för internetåtkomst när infrastrukturen i ett samhälle har släggats sönder av en naturkatastrof. Och svaret visade sig alltså mer eller mindre vara gummiankor. Stryk – och vattentåliga gummienheter som tillsammans alltså skapar ett uppkopplingsnätverk. Kan även användas för att räddningspersonal ska kunna skicka ut information till nödställda.

Smart och väldigt bra initiativ.

Och framförallt: Bästa. Namnet. Ever.

’ClusterDuck’ is IBM’s Rubber Duck-Inspired Wifi System for Emergency Relief

A new concept for providing emergency wifi to areas struck by natural disasters has completed a successful test in Puerto Rico. The system uses rubber duck-inspired devices to create what the developers are calling a ”ClusterDuck” network for disaster victims to connect to.

Har du lust att hjälpa till?

Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Etiketter Amazon, Apple, Google, Lyft, Softbank, Uber, Vision Fund

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 18 2019 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 5 maj 2019
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 18 2019 – del 3

Övriga delar i sammanställningen

Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Strömmade medier/Prenumerationstjänster

Del 2: IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, Bekvämlighetsekonomin, Digitalisering, Mobilt

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Ekonomi och finans

Apples kvartalsrapport Q2 2019: iPhone-omsättningen minskar kraftigt, men ökar för de flesta andra segment

Så är det Apples tur att kvartalsrapportera Q2 (Apple har brutet räkenskapsår, så alltså januari till mars): bättre än väntat, men sämre än för ett år sedan

Omsättningen landade på 58,02 miljarder dollar, över förväntan. Dock 5 % sämre än för ett år sedan, förstås mycket på grund av iPhonen. Kanske viktigaste av allt: Apples prognos för nästa kvartal är också bättre än väntat.
Vinsten för kvartalet blev 11,6 miljarder dollar, hela 19 % sämre än för ett år sedan.

Omsättningen för iPhone och Mac minskar, men ökar för övriga segment

Omsättningen fördelat på de olika segmenten:

iPhone: 31,05 miljarder dollar, -17 % jämfört med motsvarande kvartal 2018
Mac: 5,7 miljarder, -5 %
iPad: 4,87 milljarder, +22 % (lite oväntat stort hopp där, de har verkligen fått ny snurr på iPaden)
Services (Apple Music, Appstore etc.): 11,45 miljarder dollar, +16 % (procentuellt alltså nästan prick den minskade iPhone-omsättningen – i procent, åtminstone)
Wearables, Home and Accessories (övrig hårdvara): 5,13 miljarder, +30 %

Wearables på väg att bli näst största hårdvarusegmentet

De två segment som Apple lägger mycket krut på, de två sistnämnda, ökar alltså rätt ordentligt. För WH&A är det Watch och Airpods som står för det mesta.

Som sagt lite förvånande att iPaden gör det hopp som den gör. Två andra tankar:

Services omsätter mer än Mac och iPad tillsammans
WH&A är större än iPad och nästan lika stor som Macen – det betyder att det snart är det näst största hårdvarusegmentet för företaget. Förstås jätteviktigt för Apple.

Omsättningen i Kina och övriga Asien rasar, rätt oförändrad i resten av världen

Geografisk fördelning över intäkterna:

Amerika: 25,6 miljarder, +3 %
Europa: 13,1 miljarder, -6 % (tydligen mycket valutakopplat)
Kina: 10,2 miljarder, -22 %
Japan: 5,5 miljarder, +1 %
Asia-Pacific: 3,6 miljarder, -9 % (tydligen mycket valuta även här)

Kina fortsätter alltså vara ett sorgebarn för Apple. Lite pendelbesked där. Ömsom ljusningar, ömsom mörker.

Företaget stängde kvartalet med 225 miljarder dollar i kassan. Vilket kan köpa… en del. Som 155 miljarder exemplar av den dyraste XS Max-modellen. Eller Netflix, Twitter och Spotify.

Apple-aktien når sina högsta nivåer sedan oktober i efterhandeln.

Apple aktiekurs i samband med kvartalsrapporten Q2 2019

Omsättningensökningen för iPad största på sex år och Wearables omsätter som ett Fortune 200-företag

Omsättningsökningen för iPad var den största på sex år

Wearables (alltså Watch, Airpods etc. ska nu vara ett Fortune 200-företag (har dålig koll vad det säger om värderingen, men budskapet är åtminstone: Wearables-segmentet är stort)

Omsättningsfallet för iPhonen var ”avsevärt lägre” under kvartalets sista veckor. Kan alltså vara på väg att lite plana ut till en ny normalnivå

Antalet aktiva enheter växer fortfarande på alla marknader. Med andra ord: trots att iPhone-försäljningen har sjunkit så finns det allt fler (iOS, kan man anta)enheter. Att Apple-kunderna köper mer och/eller att nya kunder hittar in till Apple via övrig hårdvara.

Antalet Apple Pay-transaktioner mer än fördubblades jämfört med förra året. Kan nå 10 miljarder transaktioner under året.

Det totala antalet prenumerationer, alla typer, ökade med 30 miljoner, så det finns nu 390 miljoner aktiva Apple-prenumerationer

Minskad försäljning berodde delvis på brist på komponenter

Cook konstaterar att den minskade Apple-försäljningen delvis berodde på brist på kompontenter – uttalat från Intel. Intel kastade in handduken vad gällde 5G-modem bara förra veckan, vilket tvingade Apple att förlikas med det enda riktiga alternativet Qualcomm (de två företagen hade fram till dess haft en juridisk fnurra ett längre tag). Eftersom Cook nu nämner Intel vid namn kan man förstås spekulera om det är på väg mot skilsmässa även här.

iPad-tillväxten drevs mycket av iPad Pro-försäljning. Därav det stora omsättningshoppet, alltså. Apple lyckas sälja mer dyra iPads. Nu släpptes de nya, billiga konsumentmodellerna under kvartalet, så de hann nog inte sälja särskilt mycket. Blir intressant att se hur fördelningen blir nästa kvartal.

Cook konstaterar att efterfrågan på den nya generationen Airpods var ”incredible”. Inga siffror på det, men lär alltså ligga bakom mycket av omsättningsökningen för Wearables.

Nästa WWDC-konferens (i juni) kommer att bjuda på ”plenty of new software announcements”. Börjar peppa redan nu.

Antalet aktiva iPhones och iPads i världen nådde nya rekordnivåer

Antalet aktiva iPhones nådde trots försäljningsraset ett nytt rekord. Folk byter alltså inte till Android utan håller fast vid sina iPhones längre (inte nytt i sig). Vid förra kvartalsrapporten var antalet aktiva iPhones runt 900 miljoner. Vi kan tänka oss att nästa gång vi får en siffra är när det finns 1 miljard aktiva iPhones i världen.

Omsättningen ökade procentuellt tvåsiffrigt för Appstore, Apple Music, Apple Pay och App Store search ads. Det hade framförallt varit väldigt intressant att få siffror på den sistnämnda.

Alla Apple-prenumerationer ökar procentuellt ”starkt tvåsiffrigt”. App store-tredjepartsprenumerationer ökade med över 40 % på alla marknader. (In your face Netflix, gissar jag att Apple gärna skulle vilja säga här)

iPad ökade igen i Kina, växte ”starkt tvåsiffrigt” i övriga regioner. Antalet aktiva iPads nådde också ett nytt rekord.

Apple Watch och Wearables växer kraftigt

Apple Watch hade sitt bästa kvartal någonsin under ett ”icke-storhelgskvartal”.

Wearables-försäljningen ökade med 50 %

Apple arbetar på att ”komma ikapp” Airpods-efterfrågan.

Så fick vi någon slags siffra kopplad till sökannonserna i Appstore: segmentet ökade med 70 % jämfört med för ett år sedan. Säger å andra sidan typ ingenting (inte minst som att det har rullats ut till fler marknader). Men… någon slags siffra, antar jag.

Intresset för Apple Card, alltså Apples kreditkort, har varit ”significant”. Vilket är bättre än ”noll”, antar jag. Även här vore det förstås intressant att få det utbrutet som faktiska användartal. Men det lär väl hända ungefär när det är fullt snöbollskrig en trappa ner. (Ja, eller när/om det blir bautastort.)

Apple blir åter ett biljondollarföretag efter kvartalsrapporten

Apples aktie rusar efter gårdagens kvartalsrapport. Så pass mycket att Apple åter är ett biljondollarföretag.

Kurs över Apples aktiekurs som visar att företaget åter värderas till över en biljon dollar

Apples Services-segment skulle kunna vara värt 400-450 miljarder dollar som eget bolag

En intressant uträkning kring Apples tjänstedel, den som kallas Services. Alltså saker som Appstore och olika prenuemrationstjänster (som Apple Music). Visst, är som sagt bedömningar utifrån de siffror som är kända, men ändå en intressant inblick. Inte minst för att sätta Apples storlek i ett sammanhang.

Om Services hade varit ett eget företag skulle det kunna värderas till 400-450 miljarder dollar. Dubbelt upp från Netflix och ”bara” 100 miljarder under Facebooks nuvarande aktievärde. Är väl en rätt saftig avrundning, men två lite mer relevanta företag skulle vara Alibaba och Tencent – både ligger just nu i spannet 460-480 miljarder dollar.

En annan jämförelse som görs i sammanhanget är mellan omsättningarna mellan ”företagen” Services och Facebook. Under 2018 landade Facebooks totala omsättning på 55,84 miljarder dollar, medan Apples Services-segment totalt stod för 39,75 miljarder dollar av Apples totala omsättning.

Vi kan väl konstatera att Apples tjänstedel, som företaget allt mer håller på att ställa om mot, redan är rätt… stor.

Apple’s Services division could be worth $450 billion as its own company
If Apple spun off its Services division as its own company, the business would be worth between $400 billion and $450 billion, according to a new analyst report.

Googles kvartalsrapport Q1 2019: sämre omsättning och vinst än väntat

Idag var det så dags för Google (okej, Alphabet) att visa upp sina finansiella kvartalssiffror för Q1: omsättning och vinst sämre än väntat

Inklusive trafikanskaffningskostanaderna (TAC, mer om det senare) landade omsättningen på 29,48 miljarder dollar, 36,34 miljarder dollar utan dem. En ökning med 17 % jämfört med för ett år sedan. Lågsammare ökning än Q4:s 22 %.
Vinsten landade på 6,6 miljarder dollar, eller 8,34 miljarder exklusive den miljardbot som EU konkurrenssmackade till Google med i mars. Men även utan boten så är vinsten lägre än för ett år sedan. Hela 12 % lägre.

Klicken ökar, men blir allt billigare

Gällande klick så gick siffrorna åt olika håll. Betalklick på Googles egna plattformar ökade med 39 %, långsammare än ökningen Q4. Å andra sidan minskade den genomsnittliga kostnaden för klick med 19 %, bättre än fallet på 29 % Q4. Men Google fortsätter alltså pressas av att de kan ta allt mindre betalt. Eller rättare sagt att våra beteenden har förändrats så att vi konsumerar Googles tjänster på sätt som de inte tjänar lika mycket på.

Annonsintäkterna från Googles egna kanaler ökade även de med 17 %, till totalt 25,7 miljarder dollar. Mobilsök och Youtube driver på mycket.

Försäljningen inom annonsnätverket, alltså annonser på andra ställen än Googles tjänster, ökade med 8 % till 5 miljarder

Segmentet Övriga intäkter växte med 25 % till 5,45 miljarder

Trafikanskaffningskostnaderna minskar

Lite goda nyheter för Google: trafikankaffningskostnaderna, TAC, minskar. Det är det som Google betalar andra för att kunna driva sin annonsverksmhet. Den enskilt största posten här lär vara det man betalar Apple för att Google ska vara den förvalda sökmotorn. Det här kvartalet stod TAC för 22 % av annonsomsättningen, bättre än fjolårets 24 %.

Fördelat på olika kanaler så stod TAC för 13 % av annonsintäkterna i Googles egna tjänster (ungefär lika mycket som förra året) medan kostnaden för tredjepartstjänster stod för 69 % av annonsintäkterna. Det är rejält bättre än förra årets 73 %, men faktum kvartstår: det är galet dyrt för Google att driva annonsverksamhet utanför sina egna tjänster.

Det blir förstås inte bättre av att konkurrensen på annonsområdet blir allt tuffare. I Amazons kvartalsrapport ökade den del av verksamheten som innehåller annonseringen med 34 %. Lär vara del av Googles motvind.

Annonseringen står för 85 % av alla intäkter

Fördelat på de tre huvudsaklig intäktsområdena för Google blev facit som följer:

Annonsering: 30,7 miljarder (fördelat på ca 25,7 via egna tjänster och 5 miljarder via annonsnätverket)
Övrigt (som hårdvara och Google Play): 5,5 miljarder
”Other bets” (mer eller mindre knasiga experimentinitiativ, men även Waymo): 170 milljoner

Procentuellt fördelning blir (med fjolårets fördelning inom parentes):

Annonsering; 85 % (86)
Övrigt: 15 % (14)
”Other bets”: typ noll (0,4 %) (0,4)

Alltså i stort oförändrat, men en liten men vikig förskjutning bort från annonseringen. Även Google håller, som många andra, på att delvis ställa om sin verksamhet. Men likt Facebook är Google rätt dåliga på att få ordenlig snurr på allt som inte är annonering. Google är å andra sidan sjukt mycket mer diversifierade än Facebook, vars annonsintäkter för senaste kvartalet i praktiken landade på 100 %.

Google omsätter dubbelt så mycket som Facebook

Lite jämförelse med just Facebook, baserat på kvartalets resultat. Båda företagen satte dessutom åt sidan pengar för böter så det blir en rätt rak jämförelse:

Google: 36,4 miljarder dollar i omsättning, 6,6 miljarder i vinst
Facebook: 15 miljarder dollar i omsättning, 2,9 miljarder dollar i vinst

Det är alltså dubbelt upp för Google i båda disciplinerna.

Marknaden gilllade inte alls rapporten. Aktien är nästan 6 % minus i efterhandeln. Och likt det jag skrev om Amazon så kan vi också passa på att konstatera att en (1) Alphabet-aktie i runda slängar kostar 11 000 svenska kronor. Så…. vi kan väl konstatera att börsen i USA inte är… riktigt lika småspararvänlig som här.

Alphabets aktiekurs i samband med kvartalsrapporten Q1 2019

Spotifys kvartalsrapport Q1 2019: första musikströmningstjänsten med över 100 miljoner betalande användare

Dags för Spotify att kvartalsrapportera de första tre månaderna. Innebär en ny milstolpe för företaget. Man ska nu ha 100 miljoner betalande användare.

Totalt har Spotify nu 217 miljoner månadsanvändare och nästan hälften betalar alltså alltjämt. Jämför man med de kinesiska motsvarigheter så ligger Spotify skyhögt över (För Apple och Amazon är det ju i praktiken bara betalkonton som finns.) Det totala antalet användare ökade därmed med 26 % jämfört för ett år sedan.

Det som är ännu trevligare för Spotify är om man bryter ned tillväxten: betalabonnemangen har ökat med 32 % medan motsvarande siffra för annonsabonnemangen är 21 %. Intressant nog är det omvänt jämfört med förra kvartalet: 4 % för betalalternativet och 6 % för annonsabonnemangen. Att se om det är ny trend eller säsongsvariation.

Kvartalet visade dock åter röda siffror. -47 miljoner euro, ungefär som för ett år sedan (-41). Med tanke på senaste tidens köp av tre podcastföretag är det inte särskilt förvånande att Spotify ser framför sig att podintäkterna kommer ”accelerera” under året.

Sen har Spotify ett problem som många tampas med: ökad tillväxt, men de tjänar i snitt mindre pengar per användare. En utveckling företaget förstås måste vända på sikt.

Spotify Passes 217M Active Users, Revenue Per User Slips – Hypebot
UPDATED: Spotify’s monthly active users grew 26% over the last year to 217 million at the end of 2018, the streamer reported on Monday. Now in 79 countries, a February. Continue reading

Amazon har integrerat Amazon Pay med Indiens officiella betalplattform UPI

Det blir ännu lite trängre på betaltjänstmarknaden. Åtminstone i Indien. Där har Amazon nu släppt stöd för UPI, alltså landets officiella betalplattform, som gör det möjligt för privatpersoner att föra över pengar till varandra.

Amazon Pay för Android får alltså stöd för P2P-betalning i landet. Möjlighet att amazona pengar till vänner och bekanta, utöver att det förstås går att betala med Amazon Pay även till företag.

Amazon hade intressant nog en P2P-tjänst som de la ner 2014. Under förra året kom uppgifter om att företag tittade på P2P-betalningar via Alexa, men det har ännu inte sett dagens ljus (Väl? Eller?)

Indien är på många sätt en annan marknad än Amazons huvudländer, men en Swish-tjänst skulle förstås passa in väl i företagets övriga betalekosystem även i vår del av världen. Ett ekosystem som börjar få alltfler tjänster som tangerar bankverksamhet. Och det känns snarast som ett ”när” och inte som ett ”om”.

https://gadgets.ndtv.com/apps/news/amazon-pay-gets-upi-powered-person-to-person-payments-on-android-2030292

We Company har ansökt om börsnotering

Som sagt: börsnoteringarna står som spön i backen just nu. Nästa börsfriare: We Company, företaget som tidigare hette (och delvis fortfarande heter) WeWork.

Tydligen ska ansökan redan ha lämnats in i december och den bekräftades av företaget igår. Det handlar forfarande om en konfidentiell ansökan, vilket betyder att den inte bjuder så mycket information.

Den senaste värderingen från början av året var 47 miljarder dollar. Lite drygt hälften av en annan börskandidat: Uber. Men We lyckas trots det med att matcha Uber på ett mindre smickrande område: förluster. Förra året ska företaget ha omsatt runt 1,8 miljarder dollar, medan förlusten blev snurriga 1,9 miljarder.

We Company verkar inom ett extremt hett område just nu: delningsdetmesta. Boende och utbildning, men förstås mest arbete. Men det betyder inte att man kommer få en trevlig börsresa. Bara att fråga Lyft, som klev in på börsen för en månad sen och sedan dess i princip konsekvent legat långt under introduktionskursen.

Med den värderingen kommer We ha väldigt mycket att bevisa.

WeWork files confidentially for IPO | TechCrunch
WeWork has submitted confidential documents to the SEC, the first step toward another highly anticipated unicorn IPO.

Beyond Meat rusar i börspremiären – första växtbaserade köttföretaget på börsen

Ännu ett företag har gjort börspremiär: Beyond Meat. Och det gick rätt… bra. Aktien rusade 135 % första börsdagen, vilket gav en värdering runt 3,5 miljarder dollar.

Men det är också en betydligt större milstolpe än bara ännu en startup på börsen. Beyond Meat är det första växtbaserade ”köttföretaget” som noteras. Är kort sagt i allra högsta grad ett tecken i tiden. På sätt och vis nästa kapitel i mänsklighetens mathistoria.

https://techcrunch.com/2019/05/02/beyond-meat-rockets-in-early-trading-on-nasdaq-reaching-a-valuation-of-over-3-billion/

Övrigt

5G och AR möter en drake

Okej, det här är sjukt coolt. Ska vara ett klipp från ett sportevenemang i Sydkorea, där hemmalagets maskot kommer till liv via 5G och AR.

[SKTelecom 5G]SK Telecom Uses 5G AR to Bring Fire-Breathing Dragon to Baseball Park
On the Opening Day of the 2019 KBO season on Saturday, March 23, SK Telecom brought a mythical dragon-like animal wyvern to the 5G-equipped SK Happy Dream Park, home to SK Wyverns. The large fire-breathing wyvern flying around the park was streamed live though sports broadcasting channels for baseball fans.

Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Etiketter Alphabet, Amazon, Apple, Beyond Meat, Google, Spotify, We Company, WeWork